Politiskt perspektiv

Så här kan man säkra politiskt stöd för databaserad energistyrning

I det här avsnittet kan du fördjupa dig i det politiska perspektivet av databaserad energistyrning. Det är avgörande att politiker och ledning engagerar sig i arbetet av att implementera eller optimera den databaserade energistyrningen. Det är ju de som ska se till att det finns tillräckligt med resurser och kompetenser för detta arbete.

Det är viktigt att du och dina kollegor förstår innebörden av det som står på den aktuella politiska agendan och hur databaserad energistyrning kan spela en roll i denna agenda. Ni måste kunna argumentera för en budgetprioritering av databaserad energistyrning i syfte att få nödvändiga ekonomiska resurser och kompetenser.

För att säkra ett mandat avseende arbetet med databaserad energistyrning och se till att insatsen får en politisk förankring i organisationen kan det bli aktuellt att involvera kommunalråd, kommunfullmäktige, styrelseledamöter, chefer och avdelningschefer. .

Ny metod säkrade miljoninvesteringar i energiförbättringar

Länsstyrelsen i Skåne har tagit fram en metod för att säkra en lönsam energirenovering av offentliga egendomar och en guide till hur man kan använda denna metod. Metoden har utvecklats utifrån en omfattande analys som påvisade en stor potential för ökad energieffektivitet i Skånes kommuner. Länsstyrelsen kallar metoden för ”Värdeskapande fastighetsförvaltning”. Du hittar den på sida 18 och detta har den skånska kommunen Osby genomfört med framgång. År 2020 fattade kommunen ett modigt beslut om att låna nästan 700 miljoner kronor för att energirenovera sin fastighetsportfölj. Istället för att följa den tidigare drifts- och underhållsstrategin med ökade kostnader varje år och som ofta tvingade kommunen till tillfälliga lösningar så valde man att investera kraftigt i renoveringar. Du kan läsa mer om kommunens erfarenheter av detta på sida 22.

Energirenovering som lönar sig – för klimat och kommunal ekonomi

Under 2017-2018 undersökte länsstyrelsen i Skåne hur skånska kommuner arbetar med energieffektivisering i sina fastigheter. Styrelsen besökte samtliga 33 skånska kommuner och intervjuade 100 personer som bland annat kommunfullmäktige, fastighetsförvaltare, driftstekniker och inköpare. Målet var att skapa en överblick över energieffektiviseringen och ta reda på om länsstyrelsen kunde stödja kommunernas arbete i framtiden.

Kommuner går miste om miljardinvesteringar

Undersökningen visade att det finns en betydande potential för energieffektivisering av de kommunala fastigheterna i Skåne. Tidigare hade länsstyrelsen uppskattat att energiförbrukningen i de skånska kommunala byggnaderna var nästan 60 procent högre än förbrukningen i de mest energieffektiva kommunerna – och det kostar de skånska skattebetalare 420 miljoner kronor per år. Om detta energislöseri reduceras kan de stora summorna istället användas som en hävstång för investeringar i energiförbättringar. Därmed bedömdes det att de skånska kommunerna kan modernisera sina fastigheter för cirka 7 miljarder kronor (Länsstyrelsen Skåne 2018 ).

Figur 1: Inspirerad av Länsstyrrelsen Skåne

7,9 miljoner m² 60 kWh per kvm 90 öre per kWh

420 miljoner kronor/ år

Investeringspotential på 7,4 miljarder kronor

Under sin livscykel kommer denna investering att generera en nettobesparing på 5 miljarder kronor.

Anmärkning: Investeringspotentialen är 18 miljarder kronor och vinsten 29 miljarder kronor om man räknar in kostnaderna för akut underhåll.

Länsstyrelsen i Skåne lyfter fram tre skäl till att kommunerna hittills har missat de många miljarderna för investeringar: • Bristande kunskap om nyckeltal för energiförbrukningen (kWh/m2) som är relevanta för en byggnad och dess tekniska status. • Bristande kompetens av att utföra ekonomiska beräkningar och presentera beslutsunderlag för politiker och ledning. Databaserad energistyrning i offentliga byggnader • Bristande vana av att starta, organisera och driva komplexa energiprojekt. Vissa kommuner saknar kanske rätt kompetens bland medarbetarna eller har en fastighetsportfölj som är dåligt underhållen. Detta kan ha lett till en situation som i praktiken bara ger kommunen tid för akutunderhåll. Många medarbetare känner sig otillräckliga. Det är endast ett fåtal kommuner i denna situation som har tid, intresse, mod och tillräckligt med yrkeskunnig personal för att utveckla och genomföra planer med fokus på förbättrad energieffektivitet och komma ikapp åratal av försummat kommunalt underhåll. Figur 2 presenterar två olika tillvägagångssätt för underhåll och energirenoveringar av byggnader. En passiv modell med kommuner som fortsätter som vanligt och en aktiv modell som leder till värdeskapande fastighetsförvaltning.

Passiv modell

Tilfällig lösning

Facility Management är inte en strategisk funktion. Brist på resurser

Förra årets budget ökades med en viss procentsats. Det som ryms inom budgeten blir gjort

Fokus på nödsituationer. Växande berg av försummade underhållsuppgifter Onda cirkeln: ökande utgifter för energi och nödsituationer, apati

Aktiv modell

Värdeskapande fastighetsförvaltning Facility management är en strategisk funktion, tilldelade resurser

Fokusera på planerat underhåll. Kompetent personal utses och tar ansvar.

Figur 2: Inspiration från Länsstyrrelsen Skåne

Budgeten fastställs på grundval av investeringsbehoven. LCC-metodik

Systematiskt arbetssätt, kostnadsminskningar, byggnader är värdefulla tillgångar för kommunen, motiverad personal

Sex steg för framgångsrik energirenovering

Med undersökningen i handen har länsstyrelsen utvecklat en ekonomisk modell som hjälper kommuner att beräkna sina investeringar i förhållande till potentialen för energirenoveringar av byggnader. Modellen baseras på de totala livstidskostnaderna för en byggnad (LCC) och kan därmed påvisa den totala ekonomin av att energirenovera en fastighetsportfölj i relation till portföljens hela livslängd.

Målet med modellen är att identifiera och genomföra omfattande energi- och underhållsprojekt i kommunerna för att minska energislöseri. Ni kan använda modellen för att övertyga politiker om att det är lönsamt att energirenovera er fastighetsportfölj. Modellen är både ett verktyg för personalen som arbetar med energi och ska lägga fram ett politiska förslag samt viktig för att ge politikerna information om hur modellen används. Det är nämligen de som i slutändan fattar besluten som krävs för att få pengar till insatserna.

Det finns sex steg som måste fungera för att kommunerna ska kunna driva sina fastigheter på ett sätt som bidrar till ökat värde i räkenskaperna. Genom att aktivt arbeta med dessa steg kommer kommunerna igång med värdeskapande fastighetsförvaltning.

1. Identifiera nyckelpersoner, nuvarande förvaltning och kompetenser

Först måste ni identifiera nyckelpersoner som behöver involveras i arbetet. Vem i organisationen har bidragit och bidrar till driften av fastigheterna?

Nyckelpersonerna måste få klarhet i fastigheternas skick och vad kommunen har att vinna på att optimera driften av byggnaderna. Börja med att utvärdera den nuvarande fastighetsförvaltningen och skapa en översikt över bristande kompetenser i kommunen för att förbättra förvaltningen.

2. Skapa en översikt över fastighetsportföljen

Nu ska ni göra en inventering av er kommun. Hur många byggnader har ni?

Vilken statistik har ni över byggnaderna? Kontrollera att ni har all kunskap som krävs för att renovera och optimera era byggnader. Få hjälp av en fastighetsutvecklare eller energirådgivare som kan hjälpa er att göra en inventering över era byggnader som visar byggnadernas potential och kostnader, inklusive sådant som energiförbrukning, vattenförbrukning, energikartläggning, kartläggning över uppskjutet underhåll och driftskostnader.

3. Gör investeringsberäkningar

Nu har ni ett samlat dokument som visar den exakta statusen för era fastigheter och hur kassaflödena för byggnaderna ser ut. Ni har också en bild av åtgärderna som behöver vidtas för att enskilda byggnader ska bli energieffektiva.

Nu ska ni beräkna era investeringar. Länsstyrelsens pilotförsök med modellen visar att man inte endast ska genomföra de mest lönsamma investeringarna utan alla åtgärder som bidrar till ett värde för byggnaden. Det vill säga både energiåtgärder och underhåll. Alla investeringar ska ske på grundval av LCCberäkningar.