NIC #4: Urbankonst by Glokala Folkhögskolan

10–11 bildreportage Slinkachu är den före detta AD:n som blivit vida omtalad för sina gatuinstallationer i skala 1:87. 14–15 mannekängerna Stefan Karlsson och Babak Payandeh har ännu en gång varit på stan och frågat helt vanliga människor vad de tycker om gatukonst. 16–21 porträtt #1 Det är något Pippi-likt över henne, gatukonstnären Neel, och det beror inte bara på att hon aldrig vill bli stor och behöva bry sig om vart hon är på väg i livet. Se efter själva.22 krönika Lektor Johan Söderman spinner loss kring hiphopkulturens folkbildande potential. 23 intervju Daniel Tjäder skev en rapport om spontankultur där han lyfta frågan om att ge legitimitet åt seriösa svartklubbar. Vi ställde honom mot väggen. 26–27 nedslag #1 På Ystadvägen finns en fasadtidning. Såklart att det finns – vi är ju i Malmö. 28–31 porträtt#2 Brad Downey omskapar föremål för att vi ska fråga varför saker som finns finns. 32 nedslag #2 Robin Rhode är världens kanske mest framgångrika gatukonstnär. Vi berättar varför han kallats hiphopens Buster Keation. 34–1 extended gallery 18 sidor gatukonst från världens alla hörn.

Magasin Nic. #4 sommaren 09 gratis så klart ISSN 1654-6660

icke-kommersiell skrift om (gatu-)kultur, social ekonomi och livet självt

Allt är på riktigt

Street art festival in Malmo 29–30 may.

Hon vägrar växa upp ► Gatukonstnären Neel vill förhålla sig till livet och konsten som ett barn, och hon vägrar att ta reda på vad hon egentligen pysslar med.

Edited by NIC and Friends.

Articles & P r o g r am i nside!

Andas in...

...andas ut.

”If a man isn´t willing to take some risk for his opinions, either his opinions are no good or he´s no good.”.

6–7 ingång Bildis om Malmös fyndigaste gatukonstkollektiv: Malmö Streets Projects. Samt redaktörens refektioner kring ämnet för hela detta nummer: samtida gatukonst.

10–13 bildreportage Slinkachu är den före detta AD:n som blivit vida omtalad för sina gatuinstallationer i skala 1:87. Vi blev nyfikna och tog kontakt med honom. Några svar fick vi inte, men väl en uppsättning bilder på några av hans främst verk.

14–15 mannekängerna Stefan Karlsson och Babak Payandeh har ännu en gång varit på stan och frågat helt vanliga människor vad de tycker och

 S4  ida

Magasin Nic

tänker om saker och ting. Denna gång utgångspunkten gatukonst.

16–21 porträtt #1 Det är något Pippi-likt över henne, gatukonstnären Neel, och det beror inte bara på att hon aldrig vill bli stor och behöva bry sig om vart hon är på väg i livet. Se efter själva.

22 krönika Lektorn Johan Söderman har skrivit avhandlingen "Rap(p) i käften", som handlar om hiphopkulturens folkbildande potential. Vi bad honom krönikera runt samma tema kopplat till Malmö.

23–25 intervju

Ezra Pound

För en tid sedan trodde många att Malmö kommun föreslagit en legalisering av svartklubbar. I själva verket var det bara Daniel Tjäders rapport om "spontankultur" som just nått journalisterna. Och den handlade egentligen om ganska annorlunda saker.

32 nedslag #2 Robin Rhode är världens kanske mest framgångrika gatukonstnär. Förra året fick han händerna fria att måla om en BMW Z4 samt blev nära kollega med samtidens mest omtalade konstnär: Damien Hirst.

26–27 nedslag #1

34–1 extended gallery

På Ystadvägen huserar fem unga herrar och en hund. När de får tid över jobbar de med ett gemensamt projekt: en tidning på deras egen husfasad. En fasadtidning, helt enkelt.

18 sidor gatukonst från världens alla hörn. Flera av bidragsgivarna finns i Malmö för att medvarka i den internationella gatukonstmanifestationen som arrangeras av Glokala folkhögskolan (läs mer om den på sid 27).

28–31 porträtt #2 Brad Downey är en lika talför som bestämd ung man. Hans gatukonst går ut på att omskapa föremål föratt vi ska fråga oss varför saker som finns finns.

bonus Någonstans i magasinet finner du programmet till International Urban Arts Manifestation Malmö 2009.

S 5   ida

Magasin Nic

”Det är närproducerad samhällskritik gjord med så mycket humor och finess att man som malmöbo känner sig inkluderad i verket: Ja, Malmö är tamejtusan min stad också.”

foto: adam haglund

Malmö stad – min stad

 S6  ida

Magasin Nic

”Min stad” är ett av Malmö Streets Projects teman från 2007(?). – Det var flera olika prylar som sattes ut i stan. Bland annat ett gäng bänkar på Möllevångstorget och en stor griffeltavla vid Folkets park, berättar vår källa från MSP. Till vänster syns en del av installationen ”Åka vidare”, två tavlor som sattes upp vid busshållplatserna vid Centralen. – Tanken var att man skulle dela med sig av sina bussbiljetter, som är giltiga i en timme. Synd att slänga dem när någon annan kan åka vidare på dem. Malmö Streets Project inbjöds att medverka i denna tidnings utställningsdel, men avböjde. – Vårt pyssel de senaste månaderna lämpar sig inte för foto. Det ses bäst på riktigt när det är klart. Det kommer att bli officiellt ganska snart. Kolla in hemsida. Eller vänta tills du kan se det på riktigt. t e x t h e n r ik e k lu n dh pagle r t

älkomna till #4 av Magasin NIC, ett specialnummer helt ägnat åt gatukonst av idag. För bara tio år sedan var street art i Malmö liktydigt med föga nyskapande graffiti – grovt talat. Men så hände någonting: man behövde inte längre vara kille eller hiphopare för att ”graffa” (det hade man naturligtvis aldrig behövt, men de flesta var det). Bildspråket tog successivt en ny riktning mot bildkonst och mot grafisk formgivning. I det fördolda började även nya typer av uttryck att dyka upp på trottoarer, husfasader, broar och vägskyltar. Ibland textmeddelanden, ibland foton, ibland redan existerande saker som getts en ny mening, och ibland nytillverkade ting som placerats i ett nytt sammanhang. Skulle det ha visats på konstgalleri hade man kanske talat om ”ready-mades” eller om objektsbaserade, narrativa installationer med "rumsundersökande" syfte. Nu dyker verken istället upp på gator och torg – till synes slumpartat och ibland utanför lagens råmärken – och med ett bästföredatum som ofta inte är längre än dagar eller timmar. Det är det som är vår samtids gatukonst. Andra tider och andra kulturer har andra offentliga – urbana eller rurala – uttrycksformer, men det är en annan historia. Ett av de bästa exemplen på malmöitisk nutida gatukonst är Malmö Streets Projects ”Min stad” – en diskret parafras på Malmö stads egen logotyp. Det är närproducerad samhällskritik gjord med så mycket humor och finess att man som malmöbo känner sig inkluderad i verket: Ja, Malmö är tamejtusan min stad också. Den som vill veta mer om MSP kan beställa #1 av denna tidning – då vi hade ett större reportage om dem. En internationell favorit som rör sig i gränslandet mellan gatukonst och installation/fotografi är Slinkachu. Om gatans uttryck ibland kan vara svårtillgängligt – som ett kodspråk för redan invigda – är hans mikroinstallationer snarast allmänmänskliga i sitt uttryck. Hans finurliga iscensättningar ger ett märkvärdigt ovanifrånperspektiv på vår tillvaro här på jorden. Har ni tittat noga har ni redan mött ett av hans verk. Annars kommer det mer redan på nästa uppslag. Och med det lämnar vi över ord och tankar till er läsare. Väl bekomme!

/ henrik e k lu n dh pagle r t , re d a k t ö r o c h f o rma n s v a rig

Min stad

u t gi va r e Hå ka n L a r s s o n Publik entreprenör och en av två rektorer på Glokala folkhögskolan. hakan@glokala.se

r eda k t i on He nr i k E k l u ndh Pa g l e r t Till vardags redaktör för en Södra innerstadens stadsdelstidning. I detta sammanhang är han huvudredaktör och formgivare. info@eklundhpaglert.se Jo h a nna Gu st av s o n Frilansjournalist med särskilt intresse för urban kultur och social hållbarhet. L i v Z e t t e r l i ng NICs projektledare och formansvarig för CFUK Gallery. Brinner för urbankonst och medborgarteve. liv@glokala.se Ba b a k Paya nde h Fotograf som är född i Iran men skolad i London. Fotar bland annat NIC-mannekängerna. St e f a n K a r l s s o n Skribent och författare till boken Garanterat aktiverad. samarbete & pr en u m er a t i on Liv Zetterling, 0705-53 52 10. tryck Holmbergs AB pa pper Omslag: Galerie Art Gloss. Inlaga: Galerie Art Matt i ssn 1654-6660 a dr ess Magasin NIC Rolfsgatan 16, 214 34 Malmö NIC ansvarar bara för beställt material. Vi vill gärna att ni hör av er med tips, idéer, kritik och beröm, och vi har självklart ingenting emot att ni citerar ur denna tidskrift – säg bara att det är från oss ni lånat. r eda k t i on el l i de NIC är en icke-kommersiell tidskrift som vill uppmärksamma det som varit, det som nyss blivit och det som ska komma. I en värld då mediet blivit synonymt med budskapet har innehållet hamnat i skymundan. Vi vill ta fram det i ljuset igen. Vi ska vara en motvikt till snuttifiering och relativisering, vi uppmuntrar slow-reading och vill stimulera till eftertanke och handling. Vi gillar det som bubblar under ytan och i underjorden men vi tror inte att vår tids tankar och idéer måste vara är viktigare än tidigare generationers. Vi söker ett sammelsurium av högt och lågt, nära och fjärran. Vi tror att det är folkbildning i ny kostym.

S 7   ida

Magasin Nic

 S8  ida

Magasin Nic

gatukonst från Malmö, by nic foto henrik eklundh paglert

Drama i miniatyr

på Londons gator

text henrik eklundh paglert

Small is bigger. Parafrasen stämmer in väl på den 30-årige engelsmannen Slinkachus installationskonst i skala 1:87. I sitt hemland och i Tyskland har den före detta art directorn blivit känd för sina mikrovärldar även utanför gatukonstkretsar. NIC kontaktade honom

 S 10  ida

för att få veta vad han vill med sina mångtydiga verk. Men som med så många andra konstnärer som tar sitt arbete på allvar ville han inte svara på det, men däremot skickade han bilder på några av de installationer han är mest nöjd.

They’re not pets, Susan, heter denna gatuinstallation som sattes upp i Primrose Hill, London.

Magasin Nic

foto: slinkachu

S 11   ida

Magasin Nic

Det var efter att ha fått syn på en skalbagge som kröp runt på gatan i London som idén till Little People föddes. – Jag hade inte sett någon ekoxe sedan jag flyttade från Devon. Den fick mig att tänka på den värld som finns under våra fötter, och hur vi i städerna sällan lägger märke till marken. Några veckor senare poppade ”Little people”-projektet upp i mitt huvud – jag ville skapa en dold värld av förbisedda city dwellers, säger Slinkachu i en intervju på gatukonstsajten Ekosystem. han ger sig ut tidiga morgnar eller sena nätter för att limma fast sina handmålade, två centimeter höga figurer som han köpt från den tyska leksaksfabrikanten Preiser. Ibland är scenerna vardagsrealis-

tiska; ibland uppdiktade och då ofta med en surrealistisk knorr. När allt är färdiguppställt fotograferar han figurerna och lämnar dem till sitt öde. Hur många eller om ens någon får se dem in real life får han knappast veta.

Majestic föreställer två dovhjortar på grönbete i staden. På sidan 2–3 syns de i hela sin kontext. foto: slinkachu

slinkachu föredrar att verka i det fördolda. Han vill inte uppge sitt riktiga namn och är inte speciellt intresserad av att prata om sina verk. På våra frågor om vad han vill med sin konst får vi inga svar. Så vi får låna ytterligare ett citat från Ekosystem: – Jag gillar att ge mina installationer och bilder en melankolisk känsla. Jag tror alla som bor i en stor stad känner sig bortkomna och ensamma någon gång. Med andra ord: Slinkachu vill skänka oss en smula förtröstan när vi går där med huvudet i asfalten och undrar vad vi gör med våra liv. 



Slinkachu anser sig vara en del av dagens gatukonstscen men menar också att han skiljer ut sig i och med sitt metodiska dokumenterande och det faktum att gärna ställer ut bilderna på konstgallerier. Han har samlat sina fotografier i en bok, ”Little People in the City – The street art of Slinkachu” (2008), som blivit en bästsäljare på hans hemsida. Hans andra stora projekt, ”Inner City Snail”, är enligt honom själv en satirisk kommentar till gatukonst och vårt allmänna behov av att täcka varje möjlig yta i staden med grafitti, signage och reklam.

 S 12  ida

Bara den som är uppmärksam får uppleva Slinkachus märkvärdiga mikrovärldar.

Magasin Nic

Figurerna, som alla köps från den tyska leksaksfirman Preiser, mäter runt två höjdcentimeter.

foto: slinkachu

S 13   ida

Magasin Nic

Vet du vad gatukonst är? – Javisst. Det är konst som inte visas på gallerierna, som är spontan. Ofta är den förbjuden. Har du sett gatukonst någon gång? – Ja, jag har sett gatukonst i många stora städer. De flesta storstäder i världen har gatukonst. Den finns även i Malmö, men här är den tillåten. Du tänker på att det är tillåtet att måla på P-huset Anna? – Ja. Men den finns även i industriområdena och i tomma lokaler. Den är inte alltid så bra, men det gör ingenting. Det är bra att det finns en rörelse. Vad tycker du om gatukonst? – Den är bra, trots att man ibland förstör gamla monument. Det är som livet i övrigt, man får ta det onda med det goda. Man kan inte räkna med att allt ska vara perfekt.

Vet du vad gatukonst är?

– Jag har sett litegrann. Bland annat en amerikan på nätet. Tyvärr har jag glömt hans namn, men det var helt fantastiskt. Men här hemma vet jag inte…

– Nej, det vet jag inte, ingen aning faktiskt.

– Nej.

Om jag då säger att det är konst som syns ute. Det kan vara graffiti eller att någon målat på en gatsten. Har du sett något sådant?

– Ja, det är väl konst på gatan då.

Du har inte sett någonting här i Malmö? – Det beror på vad som klassas som gatukonst. Menar du icke-officiellt sanktionerad konst, eller i ett vidare begrepp så att även statyer som min gamle slöjdlärare Yngve Lundell gjort räknas dit? Han har gjort orkestern på gågatan. Det får man väl klassificera som gatukonst? Men ni kanske menar något annat?

– Nej, men jag skulle gärna vilja se det. Du har inte sett graffiti heller? – Nej, tyvärr.

Mayra Vidal

Har du någon gissning? Har du sett någon sådan? – Nej, det har jag inte. Om jag då säger att det kan vara graffiti, någon som målat på en gatsten eller hängt upp något i en lyktstolpe. Har du sett något sådant. – Ja, graffiti har man ju sett lite överallt. Vad tycker du om det?

– Då säger jag att i princip allting som är utomhus är gatukonst. Här på Möllevångstorget till exempel har vi ”Arbetets söner”. Det är en sak som förgyller staden, så det har definitivt en plats.

– Vissa kan ju vara riktigt fina, och andra är mindre bra, tycker jag. Borta vid Sofielund är det någonting på en vägg (Sofielunds Folkets hus). Vad tycker du om den? Den är väl fin. Jag reagerade på färgerna. Det är mycket färg.

Vad tycker du om gatukonst?

Nej, jag vill höra vad du menar.

Det är som med allt annat, det varierar. Men den riktigt dåliga graffitin gillar jag inte, som jag jämställer med klotter. Den har jag inget till övers för. Men det finns väldigt snygg graffiti också, som är mycket bättre än grå betong.

Pernilla Rudolfsson

Vad är gatukonst för dig?

NIC-mannekäng # 1

 S 14  ida

Magasin Nic

Jorge Varas

mannekängintervjuare stefan karlsson foto babak payandeh

Michael Triebe

NIC-mannekänger # 2–4

S 15   ida

Magasin Nic

Neel vill aldrig bliva stur

Od tionsequat, cor iriusto eu facipit lor suscil erate magna commodigna feummy nulput wiscilla feuis adio digna consequatie do odolor acincillan ectet adip exerostrud ent praessequat landignit nim quisis el dolore te del ea faccum et praesed ex eugue tatum zzrit do ea acilisl euis at lorper sim am dolorpe rcidunt lore deliquis am, vulput at. Magnim volorperci bla faccum voloreet, velesequam zzrit lobore vel er inibh

text johanna gustavson foto henrik rosenqvist

 S 16  ida

Magasin Nic

S 17   ida

Magasin Nic

Neel vill förhålla sig till livet och konsten som ett barn. Det handlar om att låta slumpen och fantasin ta plats i livet, förklarar gatuartisten som med sitt klädmärke Laundrycrew hittat ett sätt att göra cash på gatukonsten. Vi lät henne själv berätta om varför det är nödvändigt att aldrig bli vuxen.

–I

vintras när det var som fulast och tråkigast ute gjorde jag en slags installation i ett träd, där jag satte upp små lådor av papper i ett träd. Mest för att jag kände för det. Jag gick tillbaka nästa dag för att titta, och tog bilder som om jag vore en förbipasserande – det är ett bra sätt för att höra folks kommentarer. Där stod en man och tittade på trädet och grubblade över varför någon hade gjort det här, varför någon klättrat upp i trädet och ansträngt sig. Just att det inte verkade finnas någon uppenbar mening gjorde honom förbryllad. Vi började prata och han frågade mig vad jag trodde att konstnären ville ha sagt. Jag sa, att kanske den här personen bara gjorde det för att han eller hon kände för det. Han tittade på mig en lång stund, började skratta och sa: Neeej, varför skulle någon lägga ner så mycket jobb på något som inte har något syfte?! Det var riktigt komiskt. För mig handlar konst mycket om att ha ett barns förhållningssätt till saker och ting. Ett barn hade nöjt sig med

 S 18  ida

Magasin Nic

förklaringen att man kan göra något bara för att man känner för det. Mina projekt är ofta naiva, rena linjer men alltid lite skevt. Jag målar gärna figurer, monster, inspirerade av serier, både abstrakt och figurativt. Samhället är så organiserat, så fullt av regler och system. Den stora frågan är alltid varför. Idag förväntas man vara så målmedveten och veta vad man pysslar med, vart man är på väg i livet. Min konst är en reaktion mot allt det där, jag vill förmedla något som går tvärtemot det. Jag vill inte bli vuxen. Det handlar inte om att inte ta ansvar, utan snarare om att låta fantasin vara levande och närvarande i allt jag gör. Det är något jag försöker hålla fast vid. Men jag är också sådan av naturen och den som känner mig vet att jag sällan blir generad. Jag vill inte planera för mycket, de flesta bra saker händer när man minst anar det, och om inte annat blir det en bra historia att berätta. Samtidigt är det viktigt för mig att ha tråkigt ibland. Stänga av mobilen och inte gå med musik i öronen, vara ensam med mig själv. Det är ofta då de riktigt bra idéerna kommer. 

”Idag förväntas man vara så målmedveten och veta vad man pysslar med, vart man är på väg i livet. Min konst är en reaktion mot allt det där,”.

Neel har startat undergroundmärket Laundrycrew – tröjor med tryck gjorda av hiphopare och graffitimålare. Kläderna finns till försäljning på Spinneriets manifestation och under olika festivaler i sommar.

S 19   ida

Magasin Nic

Neel, som egentligen heter xxxxx, är 23 år och bor i Köpenhamn. Hon har varit aktiv inom hiphopkulturen sedan tolvårsåldern då hon upptäckte musiken och graffitin. Idag gör hon sin egen musik och har tillsammans med graffaren Ajja startat undergroundmärket Laundrycrew, där de säljer t-shirts med motiv gjorda av utvalda hiphopare och graffitikonstnärer. – Som konstnär i det offentliga rummet är det svårt att tjäna något på sin konst, vi kan ju inte direkt sälja vår konst. Vi började prata om att vi borde hitta ett sätt för oss gatukonstnärer att göra pengar på vår konst, och vi fick idén om T-shirts med bilder från olika konstnärer och graffare vi gillar. Vi gick en seriegrafikkurs för att lära oss trycktekniken, och kontaktade folk som gör schyssta grejer. Just nu är det bara svenska konstnärer men tanken är att det ska bli en plattform för svenska och danska konstnärer. – Tröjorna är inget som varken vi eller konstnärerna bli rika på, men det gör att vi syns och det kan leda till andra jobb. Det är en svår balansgång: vi vill att konstnärerna ska få ordentligt

"I Malmö har jag blivit jagad av människor som blivit förbannade på att jag satt upp min konst, det har jag inte upplevt i Köpenhamn."

betalt för det de gör, samtidigt ska folk ha råd att köpa. Laundrycrew har individuella avtal med konstnärerna, beroende på hur mycket tid konstnärerna lagt ner. Därför varierar också priserna på tröjorna. går båda på Spinneriets hiphopkurs. De är just i färd med att skapa en ny sajt för hiphop, där alla elementen – gatukonst, musik, dans och xxx – är samlade. Syftet är ett kunna överblicka vad som händer i Malmö och Köpenhamn. Största skillnaden mellan Malmö och Köpenhamn som graffitistäder? – Det finns inte alls lika mycket graffiti i Malmö som i Köpenhamn och det är mycket renare i Malmö. Här har jag blivit jagad av människor som blivit förbannade på att jag satt upp min konst, det har jag inte upplevt i Köpenhamn. Men så har Malmö Spinneriet. Det finns inget liknande i Danmark.

neel och ajja

In utpat. Ut lore mincilit accummy numsan ullut wissectem dolore volobore tismod do od euisi tat. Iquam nibh ex exer sequi blam quat dolore molobor

fotnot: Spinneriet är en ettårig hiphopkurs i regi av Glokala folkhögskolan i Malmö. Den 29–30 maj anordnar de en gatukonstfestival (läs mer på sid 31) där Neel kommer att sälja sina kläder.

In utpat. Ut lore mincilit accummy numsan ullut wissectem dolore volobore tismod do od euisi tat. Iquam nibh ex exer sequi blam quat dolore molobor ilit loreriure dolor alit do eratem dip essequis aute dit adionsenibh eugiamet nullaoreros ad ecte digna cor

 S 20  ida

Magasin Nic

Malmös främsta gatukonst, enligt Neel • • • • • •

Amcon eugait, consed et nulluptat. Incil dipisisi. Ut ullandre moluptat. Ut aliquiscil er si bla feugiamet laore tatio consendigna adipsuscing essed dolesto conummodiam alis at. Ex eugue mod eugue eu feugiamet nim dunt vullandignit vullaor aliquat, quis nisl iureet vulla faci tinim zzriusci tat ut veratum zzrit nons nonsenim ing elessed minim dolor ipissequisit volenia mconsequat velestion venis nos aute mincincil do dolore vel iustie dit, quis diam nonsed magna feumsan hendre dolessis et, qui blaore tat luptat nim dui ex euguera esequat. Ignisl utat erciduiscil diam dunt autet alismod dignit laor sim nos nibh ea facilissenis niscilit praestrud ming elit lorper sustrud et venis nit nullan exerilla consenissim dunt nullam, siscilis adiatem nullut il ut eu facilis nostin volobor ipsum adignis sequisi. Wis nonse dit wis aliquip ex eugiat. Um incinim in ute minim iustrud dolortin eugait alis auguer senim er si et ulla feuis el il ing eu feu faccumsan henit auguero odiat, vulla facidunt dolore te ver iriure doleseq uismolenim nos diametuero el utem acinis dolorer si tat. Ming eros do odiat.

S 21   ida

Magasin Nic

 

NIC-krönikan

text felix holmgren foto babak payandeh

"Hiphop – vår tids folkbildning"

av Johan Söderman

nder 2005 sändes ett reportage i amerikanska Fox News om Rosengård i Malmö där en negativ bild av den pågående islamiseringen i Sverige och Europa förmedlades. Den arabiska tevekanalen Al Jazeera kontrade med att även de besöka Rosengård för att ge en annan bild av den mångkulturella stadsdelen. I reportaget lyftes utanförskap upp som ett problem bland svenskar med utländsk bakgrund. Där beskrevs även en groende rasism bland etniska svenskar – bland annat så intervjuades flera sympatisörer till Sverigedemokraterna. En av få ljuspunkter i inslaget var Behrang Miris sociala och pedagogiska hiphopverksamhet med barn och ungdomar i organisationen/föreningen Rörelsen Gatans Röst och Ansikte (RGRA), som presenterades som en alternativ väg bort från utanförskap och integrationsproblem bland barn och ungdomar boende i Rosengård. Kameran svepte över parabolantennerna och budskapet som förmedlades var att det finns för få sammanhang för invånarna i Rosengård att praktisera det svenska språket. Sedan får man se hur Behrang skriver texter på svenska med barnen och ungdomarna. I inslaget blir det uppenbart att det är i denna hiphopverksamhet som dessa barn och ungdomar får chansen att träna och utveckla sina svenska språkkunskaper. RGRA fostrar Malmös framtida makthavare, säger Behrang Miri.

Det finns ett slags pedagogisk lärjungemodell i RGRA som innebär att äldre ungdomar lär yngre rappa och inspirerar dem att skriva egna texter. Just nu pågår det parallella verksamheter runt om i RGRA:s regi, som är självgående och som fungerar ungefär som studiecirklar. Aktiviteterna i RGRA växer och utvidgas och har erhållit ett flertal bidrag, priser och stipendier. Det finns både globala förebilder i amerikanska Zulu Nation och brasilianska Movimento Cultura de Rua och så klart inspiration från den nordiska folkbildningstraditionen. I likhet med hur arbetarrörelsen en gång i tiden organiserade sig och med hjälp av folkbildning och höjde sin röst i samhället gör nu svenskar med invandrarbakgrund detsamma med hjälp av hiphop – vår tids folkbildning. Den bedrivs även på global nivå av hiphop-pionjärer som Afrika Bambaataa. Han predikar ständigt kunskapens betydelse för människor bosatta i marginaliserade områden över hela världen. Den blivande presidenten i USA, Barack Obama, har insett att hiphop är en utmärkt väg för unga för att uppnå kunskap och bildning. Han menar att vi genom att uppmuntra folklig, spontan gatukultur skapar ett samhälle där alla kan vara med och där alla medborgare ges lika möjligheter att starta personliga bildningsresor och uttrycka sig estetiskt. Denna positiva folkbildning skulle kunna leda till att Sverige så småningom får en statsminister med invandrarbakgrund och som är uppväxt i en av våra förorter.

ida

Magasin Nic

Som ett första steg beställdes en rapport som skulle klargöra vad spontankultur är och hur den kan stödjas. När rapporten kom väckte den debatt främst på grund av förslaget att kommunen skulle kunna underlätta för “de mer seriösa svartklubbarna” att få alkoholtillstånd och “därigenom legaliseras och legitimeras”. Detta förslag, som bara nämndes i förbigående, väckte ont blod hos många debattörer och politiker. I rapportens sjuttiofem sidor diskuteras dock många andra aspekter av icke-institutionaliserad kultur – så som bloggande, den kreativa miljön i New York runt 1980, gatukonst och gentrifiering.

Musikern och medie- och kommunaktionsvetaren Daniel Tjäder är en av författarna till en omdebatterad rapport om spontankultur.

Rosengård har varit i hela Sveriges blickfång under 2008 och 2009 och många debattörer menar att områdets stigmatisering ökar genom medias ständiga negativa rapportering. Integrationsminister Nyamko Sabuni besökte nyligen området och träffade då Behrang och RGRA. Det är eldsjälar som de som tillsammans kan bidra till en positivare bild av Rosengård i motvikt mot medias rapportering om bränder och stenkastning mot brandmän. Verksamheten i RGRA kan även ses som exempel på hur marginaliserade människor kan resa sig med hjälp av hiphop och ges en röst i samhället. Hiphopkulturen uppstod i New York, bland annat i 1980-talets socialt nedrustade bostadsområde, Harlem. Denna stadsdel har sedan dess påbörjat en ansiktslyftning där en självklar stolthet över hiphop och afroamerikansk kultur finns bland invånarna. Kanske kan transformeringen av Harlem stå som förebild för Rosengård för att bidra till en positivare bild av området.

 S 22 

Projektet Laboratorium för spontankultur startades av Malmö stad 2008 i syfte att främja den vagt definierade “spontankulturen”.



Johan Söderman är lektor i ämnet barndoms- och ungdomsvetenskap vid lärarutbildningen på Malmö högskola.

Han disputerade med avhandlingen "Rap(p) i käften" vid musikhögskolan i Malmö. Han spenderade ett halvår i Harlem, NY, där han bland annat gjorde fältstudier på amatörer och professionella hiphopare. Efter att ha gjort samma sak i Sverige kom han till slutsatsen att hiphopen har en sällsynt potential att förena det formella lärandet med det informella, och att kulturyttringen är positiv för språkutvecklingen. – Jag menar att hiphop är ett uttryck för folkbildning eftersom det bygger på att människor underifrån förändrar sin situation med hjälp av bildning, förklarar Söderman själv. I USA har hiphopen funnits som akademisk genre i 20 år.

Vi ställde rapportens författare mot väggen för att höra vad det hela handlade om, egentligen. ›››

S 23   ida

Magasin Nic

>>> Ja, hej Daniel Tjäder, du är en av två redaktörer bakom rapporten som det blev sådant väsen om. Men ert uppdrag var främst att definiera “spontankultur” – vad kom ni fram till?

Spontanlab eller

Laboratoriet för spontankultur (som ligger bakom den aktuella rapporten) är ett forskningsprojekt som initierats av Malmö stad och som kulturförvaltningen ansvarar för. Målet är att ta fram förslag för alternativa sätt att främja kulturen i Malmö samt att definiera begreppet "spontankultur". Den övergripande frågan är: Hur kan Malmö bättre utnyttja den redan existerande kreativa potentialen.

Med örat mot marken

–O

rdet gör det möjligt att prata om all den kultur som idag inte omfattas kulturpolitiken, som står utanför både stora institutionerna som operan och det föreningsbaserade kulturlivet. Kulturpolitiken är fortfarande mest inriktad på de traditionella kulturformerna, men det har vuxit fram mycket på senare tid som är svårt att kategorisera, inte minst det som görs med digitala media, men också fenomen som flashmobs (när en stor grupp människor samlas en kort stund för att göra något ovanligt på en offentlig plats). – Vi menar att spontankultur inte definieras av slutprodukten utan av processen, möjligheten för medborgarna att vara med och använda de offentliga utrymmena. Kan man helt enkelt se det här som ett försök att politisk hinna ikapp samtidens kulturyttringar? – Visst det kan man. Men varför är det viktigt? Jo, dels för att det ger erkännande till kultur som många yngre ägnar sig åt, dels för att det kan skapa en diskussion om på vilket sätt den

 S 24  ida

Magasin Nic

"Om politiker tycker att medborgarna visar för lite engagemang så borde de se spontankultur som ett uttryck för folks vilja."

gynnar staden och hur den kan stödjas.

Många som sysslar med gatukonst vill väl knappast bli erkända och legitimerade av kommunen? – Nej. Men om man ser det de gör som ett sätt att starta en diskussion, att fråga andra människor “är det här okej?”, då får de ju vara beredda på att de andra säger att det inte är okej också. Om man gör ett aktivt ingrepp så får man vara beredd på att samhället säger nej, men samhället måste också vara berett att vara öppet och ifrågasätta sig självt. – Om man sysslar med gatukonst för att man vill vara skitcool outlaw; då är det ens mål. Ser man det man gör som ett medel för förändring, så är det inget problem om man får erkännande för det man gör. Som ni nämner handlar det här om mer än kultur. Många gatukonstnärer, till exempel, vill ifrågasätta vem som har makten över det offentliga utrymmet. Handlar spontankultur ytterst om att ifrågasätta de demokratiska formerna i samhället? – Ja, det kan vara ett sätt att diskutera demokratiska frågor. Om politiker tycker att medborgarna visar för lite en-

Bästa spontankulturen, enligt artikelförfattaren* 1.

Studio Seved tre unga konstnärer hyr in sig i en liten butikslokal vid Seveds plan, ritar, målar och anordnar klubbkvällar med Palestinatema och annat.

Norra Grängesbergsgatan Malmös inofficiella partyhögkvarter, med replokaler, utställningar och fester av olika slag.

Rondellen på Kristianstadsgatan fungerar som klassrum för aspirerande "adbusters", folk som med (mer eller mindre) kreativa modifikationer av reklamaffischer, i syfte att undergräva den konsumtionspropaganda som präglar våra offentliga utrymmen.

*Felix Holmgren är frilansjournalist och programmerare med säte i Sofielund och Nepal. Daniel Tjäder vid ett typiskt spontankonstverk vid Folkets park i Malmö.

Bästa spontankulturen, enligt Daniel Tjäder* 1.

Malmö streets project Kollektiv som förgyller gator och torg med tänkvärda texter, dekorerade gatstenar och samhällskritiska installationer. (läs med på s x) Utkanten – ett aktivitetshus för ”alternativa” kreativa i Malmö. Här håller en rad lösa konstellationer till, exempelvis ett hacker space kallat Forskningsavd.se och nätverket Klimax, som verkar för ett fossilfritt samhälle. Critical mass cykelmanifestationer för ett bilfriare samhälle. Sker en eller fler gånger i månaden i Malmö liksom i många större städer runt om i världen.

*är kreativ producent och medie- och kommunaktionsvetare. Verksam i Idégruppen Fenomenal

gagemang så borde de se spontankultur som ett uttryck för folks vilja. Det är en chans att sätta örat mot marken. Vilka konkreta åtgärder skulle du rekommendera för att främja gatukonst och annan spontankultur? – Man måste sluta att på rutin ta bort all graffiti och istället försöka känna av om det är nåt önskvärt. Detta har man redan gjort i Malmö: P-huset Anna är ju sen länge en frizon

för graffiti, och planket vid Folkets park är ett annat exempel. Man kunde också bjuda in gatukonstnärer att delta i större stadsbyggnadsprojekt. – Man måste kunna se spontana initiativ som positiva, som när någon satte ut en bänk på Möllevångstorget, på den del där folk ändå sitter och hänger. Den åkte bort bara efter ett par dagar, trots att vi har ett torg som är helt tomt när det inte är torghandel. – Det enda konkreta resultatet av

rapporten hittills är ett nytt kulturstöd på summor upp till 10 000. Det ska kunna sökas med kort varsel och med en enkel ansökan. Vi förspråkar även en organisation som kan vara kommunens grupp på fältet och ha koll på vad som sker i stan, och som kan hjälpa till med stöd. Kommunen i sig kan inte uppmana till illegal verksamhet, men man kanske kan ha nån som kan stå utanför och ha en kritisk blick mot båda hållen. 

S 25   ida

Magasin Nic

Publik publikation text joh a n n a g u sta vson

Var om inte i Malmö finns det en fasadtidning. På Ystadsvägen huserar fem unga herrar som har till sidosyssla att publicera text- och grafikbaserade meddelanden på sin husfasad. Ett sätt att distribuera utanför de etablerade systemen, enligt dem själva.

asadredaktionen utgörs av fem personer som är verksamma konstnärer / grafiska formgivare. När den före detta kassaskåpsbutiken på Dalaplan blev ledig för uthyrning 2006 flyttade de in med sina separata verksamheter. Snart växte idén fram om ett gemensamt projekt med utgångspunkt i husets spännande arkitektur.

kontors- och ateljé komplexet byggdes på femtiotalet och är utrustat med stora skyltfönster på två plan. Med inspiration från olika publikationstraditioner av vägg- och fönsterbaserat arbete växte idén fram om att skapa något experimentellt – en fasadtidning som visar konst och kultur på bästa reklamplats. – Lokalen gjorde att vi fick tillgång till något unikt som vi kan dela med oss av. Det är väl inte jättevanligt att ickekommersiella kulturutövare får tillgång till liknande reklamplatser – så det är lika kul som det är viktigt att göra det här, säger Terje Östling.

det kubformade

Fasadtidningen är en experimentell verksamhet med utgångspunkt i gatukonst och reklam: "ett försök att utforska nya kopplingar mellan det urbana rummet foto: fasad och alternativa distributionsformer", säger utgivarna själva.

 S 26  ida

Magasin Nic

fyra gånger om året bjuder de in författare, poeter, journalister och formgivare att publicera sina verk på fasaden. – Genom att kalla det 'tidning' visar vi också att det inte bara är en billboard. Och de båda fönsterytorna kan dessutom ses som ett uppslag i en tidning, förklarar Martin Bergström. – Vi ville skapa något som kan läsas både av de tusentals fotgängare, cyklister och bilister som passerar. Intressanta ytterligheter att förhålla sig till, säger Terje Östling. Under våren visades ett illustrationsnummer signerat Lovisa Witt, numret dessförinnan var signerat malmöpoeten Peder Alexis Olsson och hans nya diktsamling tändstickor. den butikliknande lokalen är samtidigt deras arbetsplats. – Vi arbetar ju här till vardags med

våra egna projekt. Det känns ibland lustigt när folk stannar upp och tittar, på något som finns mitt emellan oss. Fönsterytan blir ju ett slags membran mellan oss här inne och omvärlden, säger Terje Östling. Nästa projekt lanseras i slutet av maj och kommer att vara textbaserat och signerat Daniel Karlsson, manusförfattare verksam i Stockholm.  fotnot: Fasadtidningen ses på Ystadsvägen 13, nära Dalaplan. Läs mer på www. fasadtidningen.se

Här, på en husfasad längs Ystadvägen, publiceras texter och grafiska foto: fasad meddelanden.

Här inne arbetar också Martin Bergström, Ola Ståhl och Terje Östling med vapendragaren Justus. Fasadredaktionen består därtill av Anders Bergman och Luca Frei.

foto: christian jimenez

S 27   ida

Magasin Nic

För Brad Downey handlar konst om den mänskliga erfarenhet som moderna storstäder påtvingar oss. När han omskapar trafikskyltar, parkbänkar och telefonkiosker vill han göra människor uppmärksamma på att de kan återta makten över det offentliga rummet. text linda iliste foto babak payandeh

Tillbaka till verkligheten

med Downeys lager-på-lager-metod

"En gång då jag var barn såg jag skateboardåkaren Ricky Oyola rulla sin bräda upp för en kulle där han lyckades hoppa upp lodrätt på ett staket. Det var som att se en balletdansör göra ett anfall mot byggnadskonsten."

är amerikanske gatukonstnären Brad Downey får frågan hur det kom sig att han började syssla med konst måste han leta långt bak i minnet. Där hittar han sin barndoms kärlek till skejtkulturen. När man åker bräda på en bänk slutar den att vara en bänk. I stället

 S 28  ida

Magasin Nic

blir den ett personligt uttryckssätt för brädåkaren. – Det fick mig att inse att man kan förvandla omgivningen till en kreativ grogrund, förklarar Downey. Det lärde mig också att ifrågasätta saker och tings verkliga funktion. Varför finns allt som finns, egentligen? Hur kan jag använda mig av det? Grunden till konstnärskapet lades

också i det faktum att Downey växte upp i en familj som jobbade inom militären. Det innebar att de ofta flyttade. Med jämna mellanrum landade han i helt nya miljöer, utelämnad till sin egen förmåga att anpassa sig. – Jag fick tidigt lära mig att vara socialt flexibel och att ha lätt för att träffa nya människor. Min uppväxt har gett mig en unik insyn i de variationer och likheter som det moderna, urbana rummet är uppbyggt kring. downey menar att städer behöver samma elementära infrastruktur, som gatulyktor och telefoner, vars design avslöjar en slags stadssjäl. Skaparandan kan springa ur såväl Londons röda telefonkiosker som den gröna mannen som

"Varför finns allt som finns, egentligen? Hur kan jag använda mig av det?"

"Staden är den plats där människor förkroppsligar både sina laster och dygder. Det är en helt mänsklig värld, en plats som är avskild från naturen och där man försöker stänga ute alla andra former av liv." vinkar dig över övergångsställen i östra Berlin. Storstaden är på så vis både Downeys inspirationskälla och arbetsplats som konstnär. – Staden är den plats där människor förkroppsligar både sina laster och dygder. Det är en helt mänsklig värld, en plats som är avskild från naturen och där man försöker stänga ute alla andra former av liv. För mig handlar konst om den typen av mänsklig erfarenhet. För Downey är konsten en makt att förändra det förflutna, nuet och framtiden. Vad han gör i dag kan mycket väl påverka någon som lever när han själv inte längre gör det. Konst är inte liv i sig, men ett uttryck för det. – Det är det sätt jag kan ifrågasätta vad vi anser att mänsklig erfarenhet är.

Under april har Brad Downey varit i Malmö för att göra en mosaik på en vägg i Sofielund. Verket är en del av International Urban Arts Manifestation som äger rum i stadsdelen 29–30 maj.

 S 30  ida

Magasin Nic

brad downey har varit en del av graffitikulturen sedan slutet av 1990-talet. Tillsammans med graffitikonstnären WERBS gjorde han sin första konstinstallation 1998. WERBS arbetar i dag under namnet Darius Jones och anses vara en av de viktigaste pionjärerna

inom amerikansk gatukonst. – Det var WERBS som introducerade mig till den illegala konsten, delger Downey. Vid den tiden studerade han vid Pratt Institute i Brooklyn och drömde om att bli dokumentärfilmare. Hans första projekt var en djupdykning i New Yorks gatukonstscen i vilken han bland annat porträtterade den då redan välkände WERBS. – Han brukade klä sig i en byggnadsväst. På så vis kunde han prägla skyltar med sin konst utan att dra uppmärksamhet till sig. Människor trodde att han var en byggnadsarbetare som utförde sitt jobb. tillsammans med werbs började Downey sakta röra sig från rummet bakom kameran till rummet framför. Först assisterade han WERBS installationer för att sedermera fokusera på egen gatukonst. – Vi började göra något som vi kallade för ”switcharoo”, minns Downey. Det gick helt enkelt ut på att vi placerade konst där man normalt sett inte ser den. I stället för en skylt mot parkeringsförbud möttes människor till exempel av en färgglad målning. Konstprojekten tog fart på allvar när killarna köpte en trådlös borr. – Det öppnade helt nya dörrar för mig. Plötsligt kunde vi borra hål precis var vi ville och installera konst var som helst.

Malmö värd för stor gatu konstfestival

– Numera kallas jag för gatukonstnär, men försöker bara ha roligt varje dag. Jag tycker om att vara utomhus och försöker skapa konst som människor inte är rädda för att närma sig.

2003 lämnade Downey New York till förmån för London, där han tog en magisterexamen i konstvetenskap vid Slade School of Art. I dag är Downey bosatt i Berlin och har rykte om sig att vara en av samtidens mest intressanta gatukonstnärer. – Berlin är min favoritstad i hela världen, förklarar Downey. Det är en stad som verkligen lever och är full av möjligheter. Berlin är under konstant uppbyggnad, både socialt och fysiskt, vilket gör att ingenting känns permanent. Det inspirerar mig mycket och jag besöker många byggarbetsplatser. Det är en plats som jag kan förvandla efter mina behov. 

år

"Numera kallas jag för gatukonstnär, men försöker bara ha roligt varje dag. Jag tycker om att vara utomhus och försöker skapa konst som människor inte är rädda för att närma sig."

text linda illiste

– För mig finns det ingenting för mig att tillägga om min konst. Den talar för sig själv, säger Downey om sin egensinniga lager-på-lager-teknik som nu öven finns på Malmös gator.

Namn: Brad Downey Född: 1980 Bosatt: Född i Kentucky, USA, numera hemmavarande i Berlin Utbildning: Kandidatexamen i filmvetenskap från Pratt Institute i New York och en magisterexamen i konstvetenskap från Slade School of Art i London.

blivit kontrakterade av klädmärket Lacoste för en utställning som firade märkets 75-årsjubileum. Downey vill däremot inte kalla sin konst politisk: "Hade jag varit intresserad av politik hade jag blivit politiker, säger han. Men samtidigt är självklart allting politicerat. Jag frågar aldrig om lov när jag arbetar."

Konst: Brad Downey använder sig av film, skulptur, målningar och teckningar. Särskilt inspirerad av stadsmiljöer vill han få sin publik att reflektera över de signaler och system som styr urbana omgivningar, till exempel vägskyltar. Snarare än att lägga till permanenta element i staden, som graffiti, vill Downey omskapa föremål som redan existerar. På så sätt belyser han hur olika institutioner kontrollerar mänskligt beteende och präglar den mänskliga erfarenheten. Downey vill ge människor möjligheten att själva tolka och förstå systemen och på så vis återta makten över det offentliga rummet. 2008 polisanmäldes Downey av ägarna till det prestigefulla tyska varuhuset KaDeWe sedan han målat dess fönster gröna. Det visade sig emellertid att Downey och elva andra gatukonstnärer

Aktuell: I maj kommer Brad Downey att gästspela på den skånska myllan när han deltar i International Urban Arts Manifestation Malmö 2009: "Det var inget svårt beslut att tacka ja. Jag kände genast att det skulle vara både bra och kul att delta i. Till manifestationen kommer jag att förvandla en karakteristisk storstadsvägg, överhopad med graffiti och taggar, till en mosaik."

International Urban Arts Manifestation Malmö 2009 är namnet på en två dagar lång festival i Sofielund, sprungen ur Glokala folkhögskolans intresse för urban konst och kultur. – Med en historia djupt förankrad i skejtoch gatukulturen låg det nära till hands att även bli en röst åt urbankonsten, säger Liv Zetterling, på Glokala folkhögskolan. Ingen annan konstform gestaltar så tydligt det lokala och det globala som den urbankonst som är nu. Vi vill samla ihop och visa upp den fantastiska konst, kraft och kärlek som finns där. Närmast bakom manifestationen står CFUK, Centrum för urban konst i Malmö, som är ett av många projekt inom folkbildningsföreningen. Artisterna – graffitikonstnärer, rappare och breakare – är handplockade. – Tillsammans täcker de i stort sett alla världens kontinenter. Manifestationens fokus växlar mellan det lokala och regionala respektive det internationella. Det speglar våra långsiktiga ambitioner att på allvar påverka utvecklingen i staden kring urbankonsten, fortsätter Liv Zetterling. – De legender som kommer får möta unga artister från Malmö. Fantastiskt att kunna placera de sida vid sida på scen, inflikar August Nilsson, projektledare. Manifestationen äger rum 29–30 maj på Garaget, Arena 305, Sofielunds Folkets Hus, Sofielunds fotbollsplan och galleriet Studio Seved. Liv Zetterling är en – Målgruppen är glokal. av initiativtagarna Det vill säga: alla är välkom- till gatukonstfestivalen. foto henrik na, säger Liv. rosenqvist

S 31   ida

Magasin Nic

ROBIN RHODE föddes 1976 i Kapstaden. Sedan 2002 lever han och arbetar i Berlin. Den som vill se mer av Robin Rhode kan bege sig till The Wexner Center for the Arts i Columbus där utställningen Catch Air pågår till den 26 juli.

The Storyteller, 2006, av den sydafrikanske konstnären Robin Rhode. Teknik: stillbild från 16mm:s film överförd till DVD.

Image courtesy of the artist and Perry Rubenstein Gallery, New York.

Hiphopens Buster Keaton t ext h e n rik e klu n dh paglert

Robin Rhode – en av gatukonsten just nu starkast lysande stjärnor – räds varken det barnsliga, det burleska eller det inkomstbringande. Han har kallats fasadmåleriets Jacques Tati såväl som hiphopkulturens Buster Keaton. Anledningen får förmodas vara hans underfundiga, pojkstrecksliknande gatuinstallationer där han själv spelar med. Dokumentationen av verken är central. Den görs genom att filma hela processen och sedan presentera filmklipp, ofta som ett kronologiskt bildcollage. Resultatet har väckt sådan uppmärksamhet att Robin Rhode nyligen blev upptagen i den förnäma skara av huskonstnärer som The White Cube Gallery i London håller sig med. Ofta klädd i gympadojor, hatt och luvtröja sticker Rhode ut bredvid konstnärer som Damien Hirst och Anthony Gormley. men det är framförallt i förhållande till andra gatukonstnärer som han kan sägas gå sin egen väg. När han med krita ritat en cykel på en husfasad, nöjer han

 S 32  ida

Magasin Nic

sig inte innan han filmat sig själv sittande på den i ett försök att cykla. Och när han med en kolpenna ritat ett träd som böjer sig för vinden, är verket inte klart för än han själv gett sig in i bilden. Genomgående är att han själv är en aktiv del av verket, samtidigt som han sällan visar sitt ansikte (ovan bild är ett undantag) – som betraktare lämnas man lika ovetande som nyfiken på vad Rhode egentligen vill ha sagt med det han gör. sett en syntes av de talanger han under åren skaffat sig: graffiti, foto/film och performance. Måhända är det när den kombinationen toppas med fräckheten hos en street kid som växt upp i rasåtskillnadens Kapstaden – och som nu har lagt halva världen under sina fötter – som man får något som tål att jämföras med skådespelargiganten Buster Keaton – det olydiga barnet med stenansiktet. hans verk är formellt

BMW har genom åren erbjudit en rad framstående konstnärer att måla märkets olika bilmodeller, som ett marknadsföringsknep; däribland storheter som Calder, Stella, Lichtenstein och Warhol. 2008 kom turen till Robin Rhode. Han gjorde något ingen hade kommit att tänka på tidigare – han lät måla däcken på en BMW Z4 och sedan använda bilen som pensel på en canvasduk som mätte 100 gånger 200 meter: ”Jag ville kommunicera kraften och spänningen som finns inneboende i själva skapandet av konst, säger Rhode till gatukultursajten Slamxhype. För mig är användandet av en sportbild som målarpensel ett utmärkt sätt att undersöka relationen mellan känsla, teknologi och industridesign. Slutresultatet fick namnet An Expression of Joy. foto: Slamxhype

art urbain de la cöte dázur (grasse), by nic

foto henrik eklundh paglert

CFUK Gallery är Centrum för Urbans Konsts pappersformat för visning av urban konst. I detta nummer kommer du att få ta del av ett måleri som du vanligtvis bara ser på stan; om du överhuvudtaget hinner se det alls innan det målats över eller tvättats bort. Läs mer på www.cfuk.se

 S 34  ida

Magasin Nic

.............CFUK Gallery........................Extended Version...............

Artist ...................................................................................................................... KACAO77 Location / Berlin

Artist ...................................................................................................................... KACAO77

Artist ...................................... KAZY.......................... Location..........................Norway / Oslo

Kim AndreHagen? Artistnamn fler? Web? Plats:

.............CFUK Gallery........................Extended Version..............

Location / Brazil

.............CFUK Gallery....................................................Extended Version.............

Artist ...........................................................................................................................LIMPO

Artist ............................................................................................................................. RiDdeR

.............CFUK Gallery........................Extended Version...............

Artist ............................................................................................................................. ViMoa

ArtistÂ´s ....................................................................................................RidDeR / KAZY / JAME

.............CFUK Gallery........................Extended Version...............

Artist`s .................................................................................................. INTI /CERN / CEKIS / REKS Location / Valparaiso / Chile

.....CFUK Gallery.........................Extended Version....................................CFUK Gallery.........................Extended Version...............

Artist´s ............................................................................................... TELE / KIGSET / ELSK Location / Århus / Denmark

Artist .......................................................................................................................... TELE Location / Luxembourg

Artist ............................................................................................................. TELE Location / Budapest / Hungary

................CFUK Gallery........................Extended Version..................................CFUK Gallery........................Extended Version........

Artist .......................................................................................................................... SOTEN Location / Norrebro /Copenhagen / Denmark

........CFUK Gallery........................Extended Version..................................CFUK Gallery........................Extended Version...............

Artist ................................................................................................................................. JAME

CFUK Gallery .................................................. Centrum För Urban Konst

Extended Version #4 Special Edition - International Urbanart´s Manifestation 29-30 may 2009 - Malmoe - Sweden

Location / Frente Popular Darío Santillan / Argentina