En tidning till dig som stödjer Greenpeace
Våren 2013
# 1/2013
Arktis
Krympande isar hotar valrossen sid 2
Sverige
Grattis Greenpeace, 30 år! sid 14
Världen
Klädjättarna ställs mot väggen kampanjen för att avgifta modeindustrin har gett resultat
Så används dina pengar! baksidan
Slopade fossilprojekt kan rädda klimatet
sid 8
hjälp Arktis – använd pratbubblan! Ditt stöd gör skillnad. Världen
130304 SE_Greenpeace Action 2013 1.indd 1
sid 6
mitten & sid 5
runt. Varje dag.
2013-04-12 10:26
Ögonblicket En strand på Svalbards västkust
töd n! s t e it ge dalross39 v 9 till ing 090du01 020 kreotneo. r r
ker ace arb skän pe rktis – så l Green dda A . y k til s id tt oss a framt jälpa n där en h n a e Du k h ge djur oc åter ans l m m ! a Tills dem leva vi
130304 SE_Greenpeace Action 2013 1.indd 2
2013-04-12 10:26
Deras livsmiljö Kolbrytni ng krymper medspolarisen ho tar Indin Valrossen har jagats hårt genom tiderna för kött, tran och elfenben. På 1950-talet fanns det bara en liten skärva kvar av hela populationen. Sedan den storskaliga jakten på valross förbjöds på 1930–40-talen har antalet ökat, men hur många valrossar som finns i dag är inte känt. Den senaste mätningen genomfördes på 90-talet och då uppgick antalet till 201 000 individer. I dag är det den globala uppvärmningen som hotar valrossens exsistens. På vintrarna använder valrossarna den tjocka polar isen som en bas för sina aktiviteter. Under våren och sommaren håller sig hanarna oftast på land, medan de flesta honor stannar på isen där de vilar, äter och matar sina kalvar. Valrossen kan dyka ner till 250 meters djup men håller helst till i grundare vatten där de kammar havsbotten med sitt borstiga skägg på jakt efter musslor, sniglar, maskar och kräftdjur. När sommarisarna krymper är risken stor att den inte täcker de grundare vattnen där det är gynnsamt för valrossen att hitta mat. När det inträffar flyttar tusentals valrossar in till landområdena, där konkurrensen om maten är stor och utrymmet begränsat. Sommaren 2007 var Chukchihavet i den arktiska delen av Alaska isfritt under 80 dygn, vilket aldrig inträffat tidigare. Under den perioden dog tusentals valrossar längs Alaskas norra kust. Sedan dess har mönstret upprepats om somrarna. De senaste åren har både forskare och jägare observerat att honorna är i allt sämre kondition på hösten och noterat allt fler övergivna kalvar. Detta är både alarmerande och förvånande då mödrarna är mycket måna om sina kalvar och väldigt sälla n lämnar dem ensamma, ens för en liten stund. Det här gör Greenpeace för att skydda Arktis: • Arbetar för att skydda de arktiska vattnen från oljeborrning och industriell utfiskning, samt få till stånd en fristad runt Nordpolen. • Arbetar globalt för att påverka klimatpolitiken genom att visa hur vi kan minska koldioxid utsläppen. • Dokumenterar klimatförändringarna för att kunna tydliggöra behovet av att agera nu. ● arktis
En valross kan bli 40 år. Hanarna är drygt tre meter långa och väger omkring 1 000 kilo. Honorna blir könsmogna i sex-sjuårsåldern och hanarna några år senare. Dräktigheten pågår i närmare elva månader och honan diar sedan sin kalv i två år.
Text Annika Wickman Foto Nick Cobbing Läs mer på www.greenpeace.se/arktis
action • en tidning från Greenpeace • våren 2013 • 3
130304 SE_Greenpeace Action 2013 1.indd 3
2013-04-12 10:26
nyheter
Senaste nytt. Vill du veta när, var och hur det händer? Gå in på www.greenpeace.se/nyhetsbrev och prenumerera!
Hopp för Sumatratigern pappersjätte avbröt skövlingen av regnskogen Indonesien
Efter drygt tio år av kampanjer och förhandlingar har den indonesiska pappersjätten Asia Pulp and Paper (app) äntligen fattat beslut om att upphöra med regnskogsavverkning.
Det finns bara 400 sumatratigrar kvar. apps löfte om att sluta skövla Indonesiens regnskogar väcker hopp.
av regnskogen har drygt 100 företag avbrutit sina samarbeten med pappersjätten eller stoppat beställningar med
krav på att skövlingen upphör. Enligt Bustar Maitar som arbetar med skogsfrågor för Greenpeace i Indonesien,
wwf
Nu ökar möjligheterna att bevara de många hotade djurarter som lever i regnskogen, däribland orangutangen och Sumatratigern. Tack vare alla engagerade gåvogivare över hela världen har Greenpeace kunnat övervaka och dokumentera skövlingen samt ställa de ansvariga företagen till svars. Sedan Greenpeace och lokala organisationer började uppmärksamma app:s skövling
bidrog det till det ökade trycket på app. – Vi hade aldrig kommit så här långt utan alla er runt om i världen som
har hjälpt till med att övertyga dussintals välkända varumärken att säga upp sina kontrakt med app, säger han. ●
Shell trycker på pausknappen Arktis
I februari meddelade Shell att oljebolaget ska upphöra med sin oljeprospektering i Arktis under 2013. the united states coast guard
Shells borrigg Kulluk gick på grund i Alaska den 31 december 2012.
Tillkännagivandet kom efter en lång rad brister och olyckor under 2012. Det senaste exemplet var när Shell vid nyår förlorade kontrollen över en av sina oljeplattformar som gick på grund i Alaska.
– Avbrottet är goda nyheter för den känsliga arktiska naturen och jag är lättad över att Shell visar en smula av förnuft innan det händer en allvarlig olycka. Att borra efter olja i Arktis är djupt oansvarigt. Det får inte dröja för länge innan de stoppas helt, säger Jon Burgwald, Arktis ansvarig på Greenpeace i Danmark. ●
4 • action • en tidning från Greenpeace • våren 2013
130304 SE_Greenpeace Action 2013 1.indd 4
2013-04-12 10:26
143 997
Just nu. Greenpeace samlar foton för att sända ett tydligt budskap till Arktiska rådet i maj. Håll upp pratbubblan och ta en bild – på mittuppslaget kan du läsa hur du ska göra.
är antalet givare i Norden. Tack vare era gåvor kan Greenpeace agera oberoende för att skydda miljön. Tack alla gåvogivare!
5 000 skrev under för Arktis Greenpeace tror att en global folkrörelse kan stoppa hotet om en industriell exploatering av Arktis. I förra numret av Action bad vi om hjälp att samla namnunderskrifter i kampanjen Save the Arctic. Tack vare er fick Greenpeace in fler än 5 000 signatu-
flurin bertschinger
Arktis
Ledare
En hemlös isbjörn söker efter de ansvariga utanför The World Economic Forum i Davos.
rer, att lägga till de över 2,8 miljoner som redan
Du som missat uppropet har fortfarande chansen att skriva under på www.savethearctic.org
har samlats in globalt. Namnunderskrifterna vilar nu på den arktiska havsbotten, förseglade i en kapsel. ● steve morgan
Världens största marina reservat. Australien har upprättat ett
omfattande nätverk av marina reservat för att skydda hotade djurarter som grön havssköldpadda, blåval, dugong, sydkapare och valhaj. Initiativet är ett steg mot Greenpeace mål att upprätta ett världsomspännande nätverk av storskaliga marina reservat.
GMO-strid i majsens vagga I majsens ursprungsland Mexiko är den genetiska banken för världens majs bevarad. Det är därför viktigt att Mexikos majsodlingar skyddas mot föroreningar från gmo-majs. Ändå utsätts den mexikanska reger-
ingen för stora påtryckningar från multinationella bioteknikföretag för att tillåta odlingar av genmodifierad majs. Hittills har lokalbefolkningen tillsammans med organisationer som Greenpeace lyckats stoppa bioteknikföretag
130304 SE_Greenpeace Action 2013 1.indd 5
som Monsanto och DuPont. Men nu överväger Mexiko att öppna för odling av genmodifierad majs. Greenpeace menar att odling av gmo-majs i Mexiko kan hota livsmedelsförsörjningen i världen. ●
När nu den indonesiska pappersjätten app, som du kan läsa om på sidan 4, har förbundit sig att stoppa avskogningen är det till stor del tack vare ditt stöd för vårt arbete med att rädda världens regnskogar. Kanske har du, som hundratusentals andra, bidragit genom att stödja kampanjen aktivt via webben? Med namnunderskrifter, e-post och via Facebook har vi fått företag som Mattel, Nestlé och Danone att avbryta sina avtal med app för att i stället införa en policy för hållbar upphandling av papper och förpackningar.
Den stora press som du har hjälpt oss att sätta på app har varit helt avgörande för att vi skulle kunna nå ända hit. Det har varit en tuff resa, men det visar att vi kan åstadkomma riktigt mycket när vi arbetar tillsammans. Även i vårt arbete för Arktis väntar tuffa utmaningar. Vi vill att den arktiska naturen ska skyddas och att förbud införs mot både oljeborrning och storskaligt fiske. Mot oss har vi starka ekonomiska intressen som använder alla sina lobbymuskler för att komma åt ett unikt och orört naturområde. Men även i Arktis kan vi göra skillnad när vi är många som arbetar tillsammans. Vi är nu 2,8 miljoner som har skrivit under för att skydda Arktis. Tillsammans har vi skapat en global medvetenhet om vad som händer där. Detta har satt press på Shell och tvingat bolaget att avbryta sitt arktiska oljeprogram för i år.
I maj när de arktiska ländernas utrikesministrar samlas i Arktiska rådet i Kiruna, kommer vi att påminna dem om deras ansvar för Arktis känsliga natur och det globala klimatet. Vi kommer att göra det med bilder av människor från hela världen som i kör säger: I ARCTIC! Genom att använda pratbubblan på mittuppslaget kan du vara med i Kiruna och hjälpa oss att sätta press på politikerna.
johanna hanno
Mexiko
Du gjorde det! Att arbeta tillsammans ger framgång.
Mads Flarup Christensen Generalsekreterare, Greenpeace Norden
2013-04-12 10:26
Fokus Fossilbubblan
”Vi har inte råd att inte ställa om” Global uppvärmning. Vi kan fortfarande undvika de mest katastrofala klimatförändringarna. Men det förutsätter att vi lyckas stoppa ett antal planerade utvinningsprojekt av gas, kol och olja, visar en ny rapport från Greenpeace.
V
i måste hålla nere jordens temperaturhöjning under 2 grader för att undvika de allra svåraste konsekvenserna av den globala uppvärmningen. Det har världens ledare enats om. Ändå accepterar de utvinningsprojekt av gas, kol och olja som på sikt bidrar till att höja jordens medeltemperatur med åtminstone 3–4 grader. – Många beslutsfattares agerande hänger inte ihop med klimatmålen, säger Martina Krüger, som ansvarar för Greenpeace energi- och klimatarbete i Norden. Vi har fortfarande en chans att rädda klimatet, men då måste vi låta ungefär 80 procent av de reserver av fossila bränslen som vi känner
till i dag ligga kvar i marken. Det innebär bland annat att vi måste sätta stopp för planerna på ett antal större utvinningsprojekt av gas, kol och olja, konstaterar Greenpeace rapport. Den redovisar sammanlagt 14 projekt som både bidrar till den globala uppvärmningen och utgör stora påfrestningar på den lokala miljön. Några exempel som tas upp är utvinningen av oljesand i Kanada, oljeborrning i Arktis samt storskalig kolutvinning och utbyggnaden av en hamn för koltransporter i Australien. Det främsta argumentetet mot dessa projekt är naturligtvis miljön. Men faktum är att utvinningen av fossila bränslen numera inte ens är ekonomiskt försvarbar, eftersom vi lägger ned enorma summor på att
Martina Krüger ansvarar för Greenpeace energi- och klimatarbete i Norden.
utvinna bränslen som vi ändå inte kommer att kunna förbränna ifall löftet om en temperaturökning under 2 grader ska infrias. – Projektet lockar till sig stora mängder investeringskapital från försäkringsbolag, pensionsfonder och aktieägare i banker, säger Martina Krüger. Vi är på väg att blåsa upp en fossilbubbla som förr eller senare kommer att spricka. En god nyhet är emellertid att det ännu inte är för sent att r iktning, visar Greenpeace och presenterar ett antal konstruktiva förslag på hur omställningen från fossila bränslen till förnybara energikällor kan gå till. Kostnaderna är inte det största problemet, med tanke på vilka enorma summor som i dag pumpas in i exempelvis oljeprospektering, konstaterar Martina Krüger. – Det gäller att investera i rätt saker, som förnybara energikällor och smart energisparande teknik, säger hon. Det hjälper oss att spara bränslekostnader, minska koldioxidutsläppen och dessutom skapa massvis med nya jobb. Vi har helt enkelt inte råd att inte ställa om. ● Text Michael Masoliver Grafik Daniel Gineman
Läs mer på www.greenpeace.se/ pointofnoreturn
Det här händer när jorden blir varmare +0,8°C ±0°C
+0,8°C
Mellan åren 1850 och 2000 släpptes uppskattningsvis 1 020 gigaton koldioxid ut i atmosfä ren. Detta har lett till att medel temperaturen på jorden har ökat med 0,8 grader. Konsekvenser som kan härledas från detta är försurat havsvatten och fler värmeböljor.
+1,5°C
+1,5°C
Sedan år 2000 har vi släppt ut 300 gigaton koldioxid i atmosfären, vilket tillsammans med tidigare utsläpp kom mer att leda till att jorden blir totalt 1,5 grader varmare. Havsvattennivån förväntas därmed stiga med 0,65 meter fram till år 2100. Vi kan också förvänta oss minskande isar i Arktis, kraftigare orkaner samt ökad risk för torka.
6 • action • en tidning från Greenpeace • våren 2013
130304 SE_Greenpeace Action 2013 1.indd 6
2013-04-12 10:26
De största expansionerna inom fossilutvinning fram till 2020 Siffrorna i grafiken anger miljoner ton koldioxidutsläpp (CO2). Kanada 420
Arktis 520 Kazakstan 290
Kina 1 400
Kaspiska havet 240
USA 420 USA 280 Venezuela 190
Irak 420 Afrika 260
Indonesien 460
Mexikanska gulfen 350 Brasilien 330
Australien 760 Om dessa 14 planerade projekt blir verklighet kommer ytterligare 6,34 gigaton CO2 att släppas ut per år fram till år 2020. Detta innebär en 20-procentig ökning av de globala CO2-utsläppen från fossila bränslen, vilket kan ge 5–6 grader varmare temperaturer. De senaste åren har drygt 30 gigaton CO2 släppts ut i världen årligen. 1 gigaton = 1 000 miljoner ton. Borrning efter gas
Utvinning av skiffergas
Utvinning av oljesand
Oljeborrning till havs
Oljeborrning
Kapacitet för kolexport
Kolbrytning
Källa: Point of No Return: The massive climate threats we must avoid. Greenpeace, 2013.
+2°C
+2°C
De globala utsläppen måste börja minska senast år 2016 om vi ska hålla nere temperatur höjningen under 2 grader. Därmed kan vi undvika de mest katastrofala förändringarna av vårt klimat, även om havsvatten nivån stiger med 0,8 meter, korallreven skadas och vi får längre perioder av torka.
Om utsläppen inte börjar minska +3°C +4°C
+3–4°C
senast år 2016 kommer den globala temperaturökningen att överstiga 2 grader. Om temperaturen höjs med 3–4 grader kommer havsvatten nivån att stiga med cirka 1 meter. Matproduktion slås ut, 40 procent av alla djur och växter försvinner och stora delar av Sydeuropa för vandlas till öknar.
action • en tidning från Greenpeace • våren 2013 • 7
130304 SE_Greenpeace Action 2013 1.indd 7
2013-04-12 10:26
Rapport Avgifta klädindustrin
Smutsig byk. År 2010 startade Greenpeace en kampanj med målet att sätta stop för textilindustrins utsläpp av farliga kemikalier. Sedan dess har flera av världens ledande klädmärken lovat att helt sluta använda miljögifter i hela produktionskedjan. Så här gick det till.
Modebranschen 8 • action • en tidning från Greenpeace • våren 2013
130304 SE_Greenpeace Action 2013 1.indd 8
2013-04-12 10:26
Avgifta produktionen. Det var budskapet till modeindustrin när aktivister från Greenpeace genomförde en kampanj utanför Zaras butik i Stockholm i november 2012. christian åslund
en på avgiftning action • en tidning från Greenpeace • våren 2013 • 9
130304 SE_Greenpeace Action 2013 1.indd 9
2013-04-12 10:26
Rapport Avgifta klädindustrin Li Yifang tillsammans med aktivister från Greenpeace utanför en sportklädesbutik i Beijing, där de uppmanar sportföretagen att ta ansvar för sin produktion.
Efter veckor av research och provtagningar av utsläppsvatten kunde Greenpeace avslöja textilfabrikernas användning av farliga kemikalier.
De finkammar avloppsrör i
G
reenpeace kampanj för att avgifta mode industrin gjorde världen uppmärksam på de internationella klädjättarnas ansvar för utsläppen av farliga kemikalier i bland annat Kina och Mexiko. Kampanjens stora framgångar kan bland annat förklaras med välfungerande globala samarbeten, noggranna förberedelser och modiga insatser av lokala team. En av dem som haft en framträdande roll är 30-åriga Li Yifang. Hon arbetar med miljögiftsfrågor på Greenpeace kontor i Beijing och har varit engagerad i allt från strategisk planering till informationsinsatser till press och allmänhet.
I fjol medverkade hon vid Greenpeace granskning av två industriområden med textilfabriker vid den starkt förorenade floden Qiantang i Zhejiangprovinsen. Inför provtagningarna ägnade Li Yifang och hennes team veckor åt att läsa rapporter och intervjua fabriksarbetare och bybor. – Det är alltid svårt att samla prover. Det krävs mycket research för att ta reda på vilken fabrik som bär ansvaret för utsläppet av en viss kemikalie. Vi var också försiktiga för att inte väcka uppmärksamhet bland lokala myndigheter och fabrikernas säkerhetsvakter. Ibland var vi till och med tvungna att arbeta undercover. Även själva provtagningarna
Det krävs mycket research för att ta reda på vilken fabrik som bär ansvaret för utsläppet av en viss kemikalie.
krävde rigorösa förberedelser. De dagliga kontakterna med Green peace Research Laboratories i brittiska Exeter var till stor hjälp. Men en hel del måste också lösas på plats, berättar Li Yifang. En gång fick hon och hennes team låna en fiskebåt för att komma långt ut på Qiantang-floden, som är känd för sina starka tidvattenströmmar. Det var enda sättet att kunna ta prover från ett avloppsrör vars utsläpp bildar en 50 meter bred svart virvel på flodbanken. – Vi blev tvungna att säkra oss själva i båten och invänta exakt rätt tillfälle, säger Li Yifang. Senare visade det sig att provet var ett av de giftigaste vi hade hittat. Även 27-årige Pierre Terras, som
10 • action • en tidning från Greenpeace • våren 2013
130304 SE_Greenpeace Action 2013 1.indd 10
2013-04-12 10:27
diego uriarte
guadalupe szymanski
guadalupe szymanski
Pierre Terras och hans team av volontärer samlade vattenprover under natten, då fabrikerna ofta passar på att släppa ut de värsta kemikalierna. De var tvungna att gömma sig i buskarna i timmar, och sedan vara diskreta och effektiva för att inte bli upptäckta av fabrikernas säkerhetsvakter.
Gifter i plagg
xxxx
john novis
Fakta. Greenpeace lät undersöka drygt 200 klädesplagg från ett stort antal internationellt kända varumär ken. Av dessa innehöll två tredjedelar rester av farliga kemikalier. Det handlade i första hand om nonylfeno letoxilater. Dessa kan i vatten brytas ned till nonylfenol, som i sin tur är giftigt och kan påverka hormonba lansen hos oss människor. Forskarna upptäckte också spår av cancerfram kallande aminer, och i kläder med tryck påträffades spår av ftalater, som är hormonstörande. Kemikalierna sköljs ur under tvätt och förorenar lokala vattendrag.
zong mu
Greenpeace inspekterar ett utlopp av avloppsvatten vid Pärlfloden i Kina.
r i jakt på gifter här långt har inga varumärken eller fabriker haft några invändningar mot resultatet av våra granskningar. De vet själva vad de har ställt till med, säger han. Ett konkret resultat av Pierre Terras och hans kamraters arbete är att 30 textilfabriker i Mexiko har förbundit sig att sluta använda alkylfenoler i sin produktion. – Det är fantastiskt, säger Pierre Terras. Människor, drabbade samhällen, kändisar och supportrar har tillsammans skapat den här starka rörelsen för avgiftning, och vi ska se till att ingen kan stoppa oss. ●
Text Michael Masoliver
15 skrev under. Puma var först ut med att förbinda sig att avgifta sin produktion redan 2011. Därefter följde Nike, Adidas, H&M, kinesiska Li Ning och C&A. År 2012 följde Marks & Spencer, Inditex (som äger varumärket Zara), Levi’s, Esprit, Mango, Benetton, uniqlo, Limited Brands och G-Star. Tillsammans svarar de 15 varumärkena för cirka 14 procent av världens samlade textilproduktion. Läs mer på www.greenpeace.se/ miljogifter berit bjornsen
arbetar med miljögifter hos Greenpeace i Mexiko, vittnar om besvärliga omständigheter i samband med sina undersökningar av mexikanska textilfabriker. – Det handlar om väldigt ogäst vänliga miljöer. Inte minst på nätterna när fabrikerna passar på att göra sig av med sina farligaste kemikalier. De vill inte att vi får reda på vad de släpper ut och har därför ofta säkerhetsvakter på plats. En av de stora utmaningarna är att ta sig fram till avloppsrör som bevisligen kommer direkt från en fabrik, berättar Pierre Terras. – Endast då kan vi vara helt säkra på vem som är ansvarig för utsläppet. Det är ett svårt jobb som kräver en hel del efterforskningar. Men så
De ska avgifta
Läs vidare: Greenpeace Research Laboratories testar avloppsvatten.
Aktion i Oslo.
action • en tidning från Greenpeace • våren 2013 • 11
130304 SE_Greenpeace Action 2013 1.indd 11
2013-04-12 10:27
Rapport Avgifta klädindustrin
Han sätter dina kläder på prov
E
n av dem som varit engagerad i Greenpeace kampanj för att avgifta modeindustrin sedan starten är Kevin Brigden. Han jobbar på Greenpeace Research Laboratories vid universitetet i brittiska Exeter som bedriver forskning inom ett stort antal områden. Bland annat om föroreningar från kolförbränning, förekomsten av plaster i haven, jordbrukets påverkan på miljön, genmodifierade grödor och utsläpp av farliga kemikalier från industrin. För några år sedan tog enheten initiativ till att också börja kartlägga textilindustrins användning och utsläpp av kemikalier i sin produktion. Kevin Brigden och hans kolleger koordinerade arbetet som bland annat gick ut på att lokala team samlade in prover från avloppsvatten. Parallellt med detta började forskarna också leta efter kemikalierester i kläder som fanns att köpa i Europa. Av drygt 200 undersökta plagg innehöll två tredjedelar rester av farliga kemikalier. – Det här är ett sätt för oss att uppmana kända varumärken att ta ett större ansvar för sin produktion. Vi vill få dem att berätta mer öppet om att farliga kemikalier används. Vi vill också att de ska inse att det finns alternativa lösningar, säger Kevin Brigden. En fördel med att Greenpeace bedriver egen forskning är att det ger organisationen stor trovärdighet, inte minst i diskussionerna med myndigheter och representanter för textilbranschen. – De vet att vi har den vetenskapliga kunskapen och att vi kan föra samtal på en hög teknisk nivå. Det ökar våra möjligheter att påverka opinionen och beslutsfattarna, och därmed också att komma fram till lösningar. ● Text Michael Masoliver Foto Sam Morgan-Moore Personligt
Doktor Kevin Brigden Jobbar som Forskare på Greenpeace Research Laboratories vid det brittiska universitetet i Exeter sedan år 2000. Ålder 43 år. Bor I Morchard Bishop i Devon, England. Dröm Att mina barn ska få leva i en värld där de saker de behöver tillverkas utan att några farliga kemikalier används.
Kevin Bridgen testar vattenproverna som aktivister i Kina och Mexiko samlat in.
12 • action • en tidning från Greenpeace • våren 2013
130304 SE_Greenpeace Action 2013 1.indd 12
2013-04-12 10:27
av drygt 200 undersökta plagg innehöll rester av farliga kemikalier.
När jättarna backar följer andra efter Framgångsrik kampanj. Klädjättar som H&M, Levi’s och Adidas har redan lovat att sluta använda farliga kemikalier i sin produktion. Nu förväntas resten av textilbranschen följa efter.
R
produktionen flyttade från Europa edan ett par år efter till Asien så följde problemen med, starten står det klart samtidigt som Europa fortfarande att Greenpeace kamstår för en betydande del av konpanj för att avgifta klädindustrin har bli- sumtionen, säger han. – En viktig orsak till den stora vit en stor framgång. succén är att hundratusentals mänFlera av världens ledande klädvaniskor över hela världen har tagit rumärken, som tillsammans svarar aktiv del av kampanjen via sociala för ungefär 14 procent av världspromedier och namninsamlingar duktionen, har förbundit sig via internet. För de kända till att sluta använda farliga företagen har det blivit upkemikalier i sin tillverkpenbart att de inte längre ning. vill förknippas med farliga Dessutom ska klädkemikalier, eftersom det varumärken öppet börja redovisa vilka fabriker deras Erik Albertsen. kan skada deras varumärke allvarligt. De har helt enkelt kläder tillverkas i och vilka vaknat upp. kemikalier som används, berättar Ett skäl till kampanjens snabba Erik Albertsen, som arbetar med miljögiftsfrågor på Greenpeace i Kö- framgång är att Greenpeace redan från början valde att rikta kampenhamn. Han har varit engagerad panjen mot varumärkesjättar som i kampanjen sedan starten, på både H&M, Zara och Levi’s. lokal och global nivå. – Som stora kunder till klädfa– Kampanjen har lyckats göra brikerna har de ett stort ansvar, och världen uppmärksam på industridet är viktigt att komma ihåg att ernas utsläpp av farliga kemikalier det är varumärkena som designar i bland annat Kina. Klädbranschen kläderna och därför också bestämbär en del av ansvaret för detta. När
3
Text Michael Masoliver Foto Lauritz Albertsen Läs mer på www.greenpeace.se/ miljogifter
frågor till Johanna Grant Axén
Berätta om den vertikala catwalken på Levi’s fasad i Köpenhamn. Det var en uppmaning till Levi’s att avgifta sin produk tion från farliga kemikalier till 2020 – något som före taget faktiskt hörsammade en vecka efter aktionen! Vi tog vår uppmaning till Levi’s och modeindustrins egen arena och hängde en stor
christian åslund
●1
mer kvaliteten på dem. Därför sitter de också inne med lösningarna på problemen, säger Erik Albertsen. En av de största utmaningarna har varit att ta reda på i vilka fabriker de aktuella varumärkena låter tillverka sina kläder. Endast ett fåtal klädjättar äger nämligen sina egna anläggningar. Det stora flertalet köper i stället sina kläder från underleverantörer i länder som Kina, Vietnam, Mexiko och Bangladesh, och det är inte alls ovanligt att leverantörer byts ut med jämna mellanrum, berättar Erik Albertsen. – En annan stor utmaning har varit att knyta utsläpp av en viss kemikalie till en viss fabrik och ett speciellt varumärke. Det hade inte varit möjligt utan våra forskare på plats och på Greenpeace Research Laboratories i Exeter. Inom de kommande två, tre åren räknar Erik Albertsen med att textilindustrin kommer till en punkt där samtliga större varumärken väljer att anlita fabriker som inte använder giftiga kemikalier. Därför förväntar han sig att även övriga fabriker väljer bort farliga tillverkningsmetoder av rena lönsamhetsskäl. – Då ökar också förutsättningarna för att vi ska få en bra lagstiftning på området, säger Erik Albertsen. ●
Uppåt väggarna.
banderoll vid Levi’s butik i en av Köpenhamns största gallerior, för att sedan promenera ner och upp på fasaden. Hur förberedde du dig? Med ett glatt humör och en kopp varmt ekolo giskt kaffe. Vi övade också såklart, för att hitta den ultimata lösningen så att det skulle se okej ut.
●2
●3
Vad var svårast? Att hitta balansen och inte tänka på att det var en glasfasad under banderollen. Och att hålla upp överkrop pen för att få det att se någorlunda vertikalt ut. Men framförallt var det väldigt roligt! Vi fick en väldigt fin respons från besökarna vid gallerian, och det även från Levi’s i efterhand!
action • en tidning från Greenpeace • våren 2013 • 13
130304 SE_Greenpeace Action 2013 1.indd 13
2013-04-12 10:27
lokalt
Tack! Din gåva möjliggör vårt arbete för att skydda miljön!
Har du frågor angående ditt stöd? Hör gärna av dig på adressen info.nordic@greenpeace.org
Greenpeace – 30 år i Sverige Aktivism i fokus under jubileumsåret I år fyller Greenpeace i Sverige 30 år, och efter alla framgångar genom åren finns definitivt ingen ålderskris i sikte. Miljöengagemang och aktivism har aldrig varit viktigare och varje dag ansluter sig fler till vår organisation. Tillsammans med våra givare, frivilliga och aktivister kan vi påverka för att världen ska utvecklas utan att det sker på bekostnad av miljö och klimat. Under våra 30 år i Sverige har Greenpeace drivit i många viktiga förändringar: stoppat kärnbestyckade fartyg i svenska hamnar, hindrat försurning av
svenska vatten, förmått OKQ8 att välja bort diesel tillverkad av palmolja, skyddat marina miljöer, och mycket mer. Från Greenpeace håll tror vi att det är bredden i hur vi arbetar som gör oss slagkraftiga. Ett viktigt sätt för oss att angripa miljöproblem och framhäva lösningar är aktivismen. Många gånger sker förändringar när människor vågar gå ett steg längre i sin beslutsamhet att göra världen lite bättre. Därför kommer vi på olika sätt fira våra 30 år i Sverige genom att belysa hur viktigt det är att agera. Stort som smått – aktivism innebär att ta ansvar! ●
Aktivister blockerar en klortransport från Eka Nobel i Skoghall, 1991.
stefan jerrevång
För femte året i rad har Greenpeace Norden tagit emot ett generöst bidrag från Svenska Postkod Lotteriet. 22 miljoner kronor blev utdelningen för 2013. – Tillsammans med gåvorna från våra drygt 140 000 givare är stödet vi får från PostkodLotteriet ett viktigt bidrag till vårt arbete för att skydda och värna planeten. Under 2013 kommer Greenpeace att satsa stort på att skydda den känsliga ark tiska naturen och stoppa den vansinniga skövlingen av regnskog i Amazonas, säger Annika Jacobson, chef för Greenpeace Sve rige. Tidigare har pengarna
Niclas Kjellström Matseke, vd för Svenska PostkodL otteriet, Annika Jacobson, chef för Greenpeace i Sverige, Mads Flarup Christensen, generalsekreterare på Greenpeace Norden och Stina Götbrink, välgörenhetschef på Svenska PostkodLotteriet. från lotteriet bland annat använts till att stoppa avskogningen i Indonesien som hotar tigerns och orangutangens livsmiljö. Detta arbete resulte rade i början av 2013 i att pappersföretaget APP
lovade att sluta skövla regnskog. Greenpeace vill rikta ett stort tack till Sven ska PostkodLotteriet och alla lottköpare för deras generösa bidrag till Green peace arbete. ●
Tack Gunilla!
Hon samlade in över hundra underskrifter När Gunilla Petersson, aktiv pensionär i Norrköping, tog emot Greenpeace upprop för att skydda Arktis i förra numret av Action bestämde hon sig för att agera för Arktis sak. Hon kopierade namnlistor och samlade in över hundra namnunderskrifter. – Bland mina närstående och på seniorgympan var det lätt att övertyga folk om hur viktigt det är att skriva under. Med andra som jag inte känner var det svårare.
privat
Miljoner till Arktis och Amazonas
andre masklennikov
Grattis!
Gunilla Petersson är bekymrad över att isarna smälter och hur djurlivet drabbas. – Jag hoppas att fler förstår att det inte bara handlar om miljön i Arktis, utan att konsekvenserna berör hela klotet. Jag förstår inte att politikerna inte reagerar. Det handlar ju om våra barns och barnbarns framtid, säger hon.
14 • action • en tidning från Greenpeace • våren 2013
130304 SE_Greenpeace Action 2013 1.indd 14
2013-04-12 10:27
Hjälp oss att uppmana politikerna att ställa om Sverige till 100% förnybart! Skicka din uppmaning på www.greenpeace.se/100-fornybart
Gilla Greenpeace på Facebook! Gå in på facebook.com/ greenpeace.sverige.se så får du senaste nytt i ditt flöde.
edward beskow
Porträtt
”Det var dags att göra något viktigt på riktigt”
Finland: pb4130, 00002 Helsingfors. Besök: Stora Robertsgatan 20–22 a Telefon: 09 698 6317 E-post: info.nordic@greenpeace.org
M
anagementkonsulten och företagsledaren Christian Sörlie Ekström kom till en punkt i livet där han fått nog av pengar och karriär. Han ville i stället göra det som kändes viktigt. Ett steg i den riktningen var att bli aktivist i Greenpeace. Varför valde du att bli aktivist? – Jag blev givare till Greenpeace i början av 90-talet, så miljöengagemanget har funnits länge. Men som många andra var jag fokuserad på att tjäna pengar och göra karriär. På mitt första jobb, hos ett av Personligt
Natura 2000-området. Det var en av de mest framgångsrika aktioner jag varit med på. Den senaste aktionen jag medverkade i var den utanför Karlskrona, när vi bordade Shells isbrytare Nordica som skulle till Arktis.
ten. Därför valde jag att bland annat gå NonViolent Direct Actionutbildningen, så att jag kunde få vara med på de mest vågade aktionerna. Jag har varit med i båtgruppen i några år och har därigenom blivit speciellt intresserad av havsfrågorna. En aktion som jag minns särskilt är den mot tjuvfisket i Kattegatt när vi släppte stenblock på havsbotten för att förhindra bottentrålning i det känsliga
Vad har du gjort för Greenpeace? – Man kan ju aktivera sig på många olika sätt, men jag ville in i hetluf-
Du kan också bli volontär! Som volontär hos Greenpeace kan du hjälpa till med allt från undersökningar till praktiskt kampanjarbete. Du kan också bli föredragshållare eller aktivist. Anmäl dig som volontär på http://www.greenpeace.org/volontar, eller kontakta volontärkoordinator Ivan Oljelund på ivan.oljelund@greenpeace.org
Som finlandssvensk får du vår svenska utgåva av Greenpeace Action, därför kan rapporteringen om våra aktiviteter i Finland vara begränsad. Du hittar alltid de senaste uppdateringarna på greenpeace.fi.
Greenpeace Action # 1 2013 Ansvarig utgivare: Irina Heinonen Redaktion: Kristine Clement, Raisa Heinämäki, Saman Saidi och Annika Wickman Kontakt: info.nordic@ greenpeace.org, skriv Greenpeace Action i ärenderaden
Hur är det att vara ktivist i Greenpeace? a
colourbox
Namn Christian Sörlie Ekström. Ålder Hemligt. Volontär sedan 2007. Sysselsättning umera författare. N Ort Stockholm
–Aktivist tycker jag är ett bra ord, och för mig betyder det att göra något aktivt. Om det är att demonstrera, starta en namninsamling eller släppa ner stenblock i havet spelar mindre roll, säger Christian Ekström.
Sveriges mest framstående managementkonsultbolag, satte jag upp en Greenpeace-affisch på kontoret. Jag ville rycka upp människorna där, men givetvis åkte affischen ner lika snabbt som den kom upp. Den passade inte i den världen.
Sverige: Box 151 64, 104 65 Stockholm. Besök: Rosenlundsgatan 29b. Telefon: 08-702 70 70 (menyval, tryck 1) E-post: info.nordic@greenpeace.org
– Det är extremt roligt, och man möter fantastiska människor hela tiden. Jag kom snabbt in i organisationen, och med tiden tog det upp mer och mer av min tid. Jag blev överraskad av mångfalden bland aktivisterna: gamla, unga, akademiker, arbetare – alla med olika bakgrund och erfarenheter. ●
ivan oljelund
Arktisk kärlek sprider sig som en löpeld över Sverige.
Greenpeace globala kampanj ”I love Arctic” har engagerat svenskarna som vill skicka en uppmaning till Arktiska rådet om att skydda Arktis. Rådet är den församling som beslutar om Arktis framtid. På bilden ser vi en volontär från Greenpeace på Sergels torg som frågar folk hur de känner för Arktis. Svaret är tydligt.
Omslagsbild: Vertikal catwalk i Köpenhamn. Foto av Christian Åslund Alla foton är från Greenpeace bildbank om ej annat anges
www.greenpeace.se På vår hemsida kan du: • Ge en extra gåva • Ge via autogiro • Ge en högtidsgåva eller minnesgåva • Beställa information om testamenten • Ändra dina adress uppgifter • Anmäla dig för vårt nyhetsbrev • Delta i nätaktioner
Papper & miljö Denna tidning är tryckt i Norden på 100 procent återvunnet papper. När vi producerar tryckt material strävar vi alltid efter att göra en så liten påverkan på miljön som möjligt.
action • en tidning från Greenpeace • våren 2013 • 15
130304 SE_Greenpeace Action 2013 1.indd 15
2013-04-12 10:27
action • en tidning från Greenpeace • våren 2013
Världen runt
Här gör dina pengar nytta! Sydkorea
Ryssland
Skrotade planer på valjakt
Oljebolag städar upp
● 3
● 1
2
Efter Greenpeace avslöjanden om oljeutsläpp i ryska Arktis har The Nature Protection Supervisor Body i delrepubliken Komi beordrat det största oljebolaget i regionen att städa upp efter sig. Enligt ett brev från organisationen till Greenpeace har företaget gått med på kravet.
3 5
1
4
Moçambique
Insats mot tjuvfiske
● 4
E.ON drar sig ur kärnkraftsbygge Tack vare de senaste två årens intensifierade kampanj mot kärnkraft i Finland har e.on, som är ett av världens största privatägda elbolag, dragit sig ur bygget av ett kärnkraftverk i finska Pyhäjoki. Eftersom eljätten var den största finansiären leder det förhoppningsvis till att hela projektet läggs ner.
God nyhet för Amazonas
Greenpeace fartyg Rainbow Warrior har hjälpt Moçambiques regering att patrullera landets vatten. Genom förbättrad övervakning och dokumentation hoppas man få bukt med det olagliga fisket som är ett stort problem i hela områPå patrull. det.
Japan
Årsdagen av katastrofen i Fukushima
● 6
Den japanska allmänheten betalar fortfarande priset för kärnkraftsolyckan i Fukushima, som enligt uppskattningar har kostat motsvarande 1 500 miljarder svenska kronor. Däremot har den vinstrika kärnkraftsindustrin sluppit ifrån allt ekonomiskt ansvar. Som svar på detta har Greenpeace startat en kampanj för att ändra internationella konventioner så att kärnkraftsindustrin blir skyldig att betala för konsekvenserna av sin verksamhet i enlighet med principen att förorenaren betalar. Kraftuttryck.
NYHETER: SHELL TVINGADES TILL TIME OUT FRÅN OLJEBORRNING I ARKTIS
SID 4
Ditt stöd gör skillnad. Världen
130304 SE_Greenpeace Action 2013 1.indd 16
KARTA: COLOURBOX
Brasilianska JBS, som är världens största köttproducent, har lovat att arbeta mot en fortsatt avskogning i Amazonas. Redan 2009 lovade bolaget att sluta sälja kött från skövlade områden, dock utan att infria löftet. Efter påtryckningar från Greenpeace har JBS nu offentliggjort en arbetsplan med tydliga tidsfrister. Greenpeace kommer att följa händelseutvecklingen noga.
Finland
● 5
Brasilien
● 2
6
FOTO: SCOTT PORTELLI (SYDKOREA), NIGEL MARPLE (MOÇAMBIQUE), DANIEL MUELLER (RYSSLAND), NORIKO HAYASHI (JAPAN)
I juli 2012 presenterade Sydkoreas regering sina planer på att tillåta valfångst i så kallat forskningssyfte. Greenpeace fartyg Esperanza skickades dit med ett antal forskare som kunde visa hur andra länder studerar valar utan att döda dem. I november startade Greenpeace ett upprop på internet, och redan efter tre veckor hade över 100 000 människor hört av sig per mejl till premiärministern Kim Hwang-sik med en vädjan om att han skulle stoppa valfångsten. Resultatet blev att planerna skrotades innan de hann sättas i verket.
runt. Varje dag.
2013-04-15 13:13
Box 151 64, 104 65 Stockholm
130304 SE_Greenpeace Action 2013 1.indd 18
2013-04-12 10:27
pb 4130, fi-00002, Helsingfors
M
Itella Posti Oy
130304 SE_Greenpeace Action 2013 1.indd 20
2013-04-12 10:27