En tidning till dig som stödjer Greenpeace
Hösten 2014
#5/2014
Fokus
Oil Spill Patrol sanerar ryska utsläpp VÅRDSLÖSHET BAKOM TIOTUSEN LÄCKOR PER ÅR
Vattenfall planerar nya kolkraftverk i Tyskland SID 6
Ögonblicket
MONSTERBÅTAR HOTAR LOKALT FISKE SID 2
SID 8–13
SÅ ANVÄNDS DINA PENGAR! BAKSIDAN
ACT FOR ARCTIC – DU KAN OCKSÅ VARA MED MITTEN Ditt stöd gör skillnad. Världen
Action 2014-2 SV.indd 1
runt. Varje dag.
2014-10-28 15:16
Ögonblicket Kiribati, Stilla havet
Utfiskningen slår hårt mot lokalbefolkningarna KIRIBATI
Drygt 10 procent av världens befolk ning är beroende av fiske för sin överlevnad. För många är fisk det främsta livsmedlet på matbordet och en viktig källa till protein och flera nödvändiga närings ämnen. För andra är inkomsterna från fisket det enda sättet att försörja
familjen. Det gäller inte minst i ett land som Kiri bati vid ekvatorn, ungefär halvvägs mellan Australien och Sydamerika. I vattnen runt den lilla önationen sker numera en av de största fångsterna av tonfisk i hela Stilla havet. Men dessvärre hamnar en allt större del av fisken hos de stora utländska fiskeflottorna från bland annat Europa, vars gigantiska fiskefartyg, de så kallade monsterbåtarna, suger upp allt i sin väg. Följden blir att bestånden krymper snabbt, och i takt med att antalet utländska fartyg ökar blir det också allt svårare för lokalbefolkningen att försörja sig på småskaligt fiske. Kiribati är inte unikt. Enligt beräkningar är 90 procent av världens fiskebestånd antingen fullt utnyttjade eller överfiskade. Problemet är den globala överkapaciteten hos de industriella fiskeflottorna. Det finns helt enkelt för många båtar och för få fiskar. Den europeiska fiskeflot tan är 2–3 gånger större än vad som är hållbart.
greenpeace kräver bland annat att: • Lokalt och småskaligt fiske ska prioriteras före destruktivt industriellt fiske i samband med tilldelning av fiskekvoter och fiskevatten. • De mest destruktiva fartygen ska tas ur fiskeflottorna. eu bör visa vägen och minska storleken på sina egna flottor. ● Text Michael Masoliver Foto: Christian Åslund Läs mer om Greenpeace arbete för att stoppa monsterbåtarna på greenpeace.se/fulfiske
2 • action • en tidning från Greenpeace • hösten 2014
Action 2014-2 SV.indd 2
2014-10-28 15:16
På Kiribati är fiske livsnödvändigt för mat och inkomst. En tredjedel av befolkningens diet består av fisk och skaldjur.
action • en tidning från Greenpeace • hösten 2014 • 3
Action 2014-2 SV.indd 3
2014-10-28 15:17
nyheter ”Sluta känna skuld!”
Låt ditt engagemang leva vidare! Stöd framtidens miljöarbete med en gåva i ditt testamente. Läs mer på greenpeace.se/testamente
Emma Thompson uppmanar till handling för klimatet I somras följde den brittiska skådespelerskan Emma Thompson med Greenpeace fartyg Esperanza till Arktis, där hon passade på att uppmana världens regeringar att agera för att motverka klimatförändringarna. Vi får ofta höra att klimatförändringarna är vårt eget fel, att det är vi själva som vill köra bil och att oljeindustrin bara förser oss med det vi frågar efter. Men det är inte hela sanningen. De flesta av oss vill i själva verket leva ett renare liv och skulle gärna göra det om bara våra regeringar gav oss möjligheten. Det skriver skåde spelerskan Emma Thompson i ett öppet brev på Greenpeace hemsida efter sitt besök i Arktis i somras tillsam mans med 14åriga
nick cobbing
Arktis Emma Thompson protesterar vid glaciären Smeerenburg, nordvästra Spetsbergen.
dottern Gaia. Förändringarna måste komma både uppifrån och nedifrån, konstaterar hon och uppmanar samtidigt
världens regeringar att stå upp mot industrin och göra det möjligt för människorna att leva på ett mer hållbart sätt. – Men ska vi få våra
regeringar att lyssna måste vi först göra våra röster hörda. Om vi var tiotals miljoner som skrev till dem och krävde handling
skulle vi kunna göra skillnad. ● Läs mer Här kan du läsa hela Emmas brev: greenpeace.se/emma
Lyckad insamling till Arctic Sunrise I augusti återvände Arctic Sunrise från Murmansk till hemma hamnen Amsterdam, nästan ett år efter att ryska myndigheter bordade fartyget och lät gripa dess besätt ning. Fartyget har nu genomgått omfattande
reparationer, bland annat finansierat av generösa donationer på drygt 2 miljoner kronor från givare i hela Norden. Snart kommer Arctic Sunrise åter att användas i arbetet med att skydda Arktis från oljebolag som Shell och Gazprom. ●
Efter drygt 300 dagar i Murmansk anlöpte Arctic Sunrise till slut hamnen i Amsterdam.
marten van dijl
Amsterdam
4 • action • en tidning från Greenpeace • hösten 2014
Action 2014-2 SV.indd 4
2014-10-28 15:17
Facebook “f ” Logo
CMYK / .ai
Facebook “f ” Logo
CMYK / .ai
Gilla Greenpeace på facebook! Gå in på facebook.com/ greenpeace.sverige så får du senaste nytt i ditt flöde.
Var med i kampanjen för att skydda Arktis på ett nytt och annorlunda sätt – läs mer på mittuppslaget eller actforarctic.org
En seger för regnskogen
Ledare
Efter påtryckningar från Greenpeace har den nordiska mejeri jätten Arla och Aarhus Karlshamn, som är Nordens största palm oljeimportörer, gått med på att sluta köpa palmolja från områ den där regnskog eller torvmarker har skövlats. Bägge företagen har också förbundit sig att bara köpa palmolja som produceras med respekt för urfolks och arbetares
ulet ifansasti
Palmolja
Orangutangerna hotas av skövlingen.
rättigheter. På sikt ska dessutom all palmolja i företagens produkter vara spårbar. Palmolja
är i dag huvudorsaken till ödeläggelsen av Indonesiens regnsko gar. ● vivek goyal
Rött kort för skövling av Mahan
Indiens högsta domstol beslutade nyligen att dra tillbaka licenserna för 214 kol gruvor. Det är goda nyheter för vårt klimat och för Mahan, som är ett av Indiens äldsta skogsområden. Greenpeace och lokalbefolkningen har sedan länge proteste rat mot planerade kolgruvor i området vilket är hem för utrotningshotade djur som tigrar och leoparder, och drygt 50 000 bybor som är beroende av skogarna.
Sedan många år pågår en massdöd bland honungsbin över hela Europa. En starkt bidragande orsak är det allt mer industriella jordbruket med kemiska bekämpningsmedel och andra skadliga odlingsmetoder. Men
Action 2014-2 SV.indd 5
En humla i arbete.
ännu är det inte för sent att vända utvecklingen, konstaterar Greenpeace i sin rapport Plan Bee – living without pesticides, som på ett konkret
axel kirchhof
Europa
I september samlades 400 000 människor i New York för den största klimatdemonstrationen någonsin. Det hölls även mindre demonstrationer världen över för att kräva att något görs för klimatet. Det inger hopp att se så många människor samlas för att sätta press på politikerna att agera mot klimatförändringarna. Precis som den brittiska skådespelaren Emma Thompson skrev i somras då hon var med oss i Arktis, måste vi sluta att känna oss skyldiga och maktlösa när vi konfronteras med konsekven serna av den globala uppvärmningen. Istället uppmanar hon till att vi hjälps åt och kräver att våra regeringar agerar, så att det blir enklare för var och en av oss att leva våra liv på ett mer hållbart sätt. För några veckor sedan fastslog fn:s klimatpa nel (ipcc) än en gång att vi måste låta huvudpar ten av de kända fossila bränslena vara kvar under markytan. Annars kommer vi aldrig kunna und vika de mest katastrofala klimatförändringarna som kommer att göra stora delar av planeten obeboelig för människor och djur. Dessvärre väljer ett stort antal av världens regeringar och företag att blunda inför vetenskapen. De fortsätter att göra oansvariga investeringar i nya utvinningsprojekt av bl.a. arktisk olja och gas, kol och skiffergas. Vi måste hjälpas åt att få dem att lyssna. Synen av 400 000 människor som går på gatan i New York för klimatet och de redan sex miljoner underskrifterna för att skydda Arktis, ger mig en stark tro på att det kan lyckas! Tack för att du är med och skapar en bättre framtid. ●
johanna hanno
Ekologiskt jordbruk räddar våra bin
Vi måste hjälpas åt – de förändringar som behövs måste komma både uppifrån och nedifrån
sätt redovisar ett antal ekologiska odlingsme toder som fungerar i stor skala, utan att för den skull innebära ett hot mot pollinerande insekter. ● Ladda gärna ner rapporten om du vill veta mer: sos-bees.org/reports
Mads Flarup Christensen Generalsekreterare, Greenpeace Norden
2014-10-28 15:17
Fokus Kolbrytning
Vattenfalls planer undergräver klimatmål I augusti bildade 7 500 människor en åtta kilometer lång mänsklig kedja från tyska Kerkwitz till polska Grabice. Målet var att stoppa planerna på ny kolbrytning i regionen. Svenska Vattenfall är ett av de företag som ligger bakom planerna.
I
början av 2000talet beslu tade Vattenfall, som tidigare mest ägnat sig åt vattenkraft, att börja investera i kolkraft. Inom loppet av några få år blev den statliga svenska energijätten ett av Europas största elbolag – men också en av dess värsta klimatbovar med tio kol kraftverk i sin ägo och uppemot 90 miljoner ton koldioxidutsläpp per år. Nu planerar Vattenfall dessutom att öppna fyra nya brunkolsgruvor för att kunna fortsätta elda med brunkol, som är den smutsigaste typen av fossil energi, fram till 2050. Vattenfall driver redan fem brun kolseldade kolkraftverk i Tyskland och har fått utstå hård kritik för sin miljöförstörande gruvbrytning. Initiativet går stick i stäv med omvärldens ambitioner att begränsa utsläppen av växthusgaser, kon staterar Em Petersson, som arbetar
med klimat och energifrågor hos Greenpeace. Em Petersson lägger skulden dels på den svenska regeringen, som trots att den är ensam ägare till Vat tenfall har misslyckats med att styra bolaget mot en hållbar energipro duktion, dels på eu:s bristfälliga system med utsläppsrätter, som inte har fungerat som det var tänkt. Bränslen som släpper ut koldi oxid skulle bli dyrare än miljövänli gare alternativ. I stället har kolkraf ten blivit relativt billig. Bakgrunden är bland annat en allt för generös tilldelning av utsläppsrätter till industrin under åren 2008 till 2012, då efterfrågan på kolkraft i själva verket minskade som en följd av den globala finanskrisen. – Detta har lett till ett överskott av kvoter i systemet och ett allt för lågt pris på koldioxid. I dag kostar det inte mer att släppa ut ett ton koldioxid än att köpa en kaffe latte. konrad kontantynowicz
Den mänskliga kedjan gick bland annat över floden Neisse på gränsen mellan Tyskland och Polen.
Em Petersson arbetar med klimat och energifrågor hos Greenpeace.
Konsekvensen blir att bolag inom eu som driver kolkraft verk saknar incitament för att byta bränsle. Till och med ener gibolag som bygger nytt väljer numera att satsa på kolkraft. Em Petersson efterlyser en reformation av hela systemet med utsläppsrätter. Helst i kombination med ambitiösa nationella och inter nationella miljömål för satsningar på förnybara energikällor och total utfasning av kolkraft. Em Petersson nämner Danmark som exempel på ett land som har infört förbud mot nya kolkraftverk. Där har man satt som mål att fasa ut all kolkraft ur sin elproduk tion till 2030 och att täcka hälften av all elproduk tion med vindkraft senast år 2020. – Inledningsvis handlar det om kostsamma inves teringar, men sedan blir vindkraften billigare i ett längre perspektiv. Projekt som Vattenfalls planer i Tyskland riskerar att undergräva möjligheterna för eu att bli eniga om mer ambitiösa klimatmål, säger Em Petersson. – När gruvorna väl är öppna så blir frestelsen stor för energibola gen att fortsätta med kolkraften. Då får också beslutsfattarna ännu ett argument för att sänka ambitionen för klimatmålen. Därför är det så viktigt att vi protesterar högljutt mot Vattenfalls planer. ● Text Michael Masoliver Grafik Daniel Gineman
Så här kan du själv bidra: ● Välj en elleverantör som säljer 100 procent förnybar energi. Kanske kan du också låta installera solceller, beroende på hur du bor. ● Kräv att dina sparpengar investeras på ett hållbart sätt. Ta reda på om bolaget som sköter ditt pensionssparande har en klimat- och miljöpolicy. Fråga också i vilka företag och branscher som ditt sparande investeras. Dra dina egna slutsatser och tänk på att det är du själv som bestämmer hur dina pengar ska investeras.
6 • action • en tidning från Greenpeace • hösten 2014
Action 2014-2 SV.indd 6
2014-10-28 15:17
(SO2), nitrogen oxides (NOx), particles, volatile organic compounds, heavy metals as mercury, lead, cadmium, arsenic
O
För att förse 4 272 europeiska hushåll med el under ett år går det åt 7 miljoner kWh. Detta motsvarar elen från en havsbaserad vindtubin på 2MW/år eller den el ett kolkraftverk producerar från 2 737 ton kol.
2
Kolkraft i Europa 6 30
0
n to
C
0 CO2
Giftiga ämen som sulphur dioxide (SO2), nitrogen oxides (NOx), partiklar och tungmetaller som kvicksilver, bly, kadmium och arsenik kommer ut via röken.
2 737 ton hårdkol
7 miljoner kWh/år 7 miljoner kWh/år
342 st Motsvarende 342 lastbilar fulla med kol. Den mängd kol som går åt för att producera lika mycket elektricitet som en havsbaserad vindturbin med en kapacitet på 2MW/år.
4,2kg/dag Under 2012 användes totalt 774,8 miljoner ton kol inom EU, vilket innebar att varje EU-medborgare gjorde av med i snitt 4,2 kg/dag.
4 272 st
EU:s bruttoenergikonsumtion fördelad på bränsletyp 1% Avfall 11% Förnybar
17% Kol
hushåll/
år
EU:s kolförbrukning sedan år 2000 900
En liten minskning under finanskirsen
(miljoner ton)
800 700 600
14% Kärnkraft
500 400 300 200 100 13
12
20
11
20
10
20
09
20
08
20
07
20
06
20
05
20
20
04
03
20
02
20
01
20
20
00
0 20
23% Gas
34% Olja
Källor: Greenpeace, Eurostat och The Economist Intelligence Unit
action • en tidning från Greenpeace • hösten 2014 • 7
Action 2014-2 SV.indd 7
2014-10-28 15:17
Rapport Oil Spill Patrol
I somras reste Greenpeace Oil Spill Patrol till Ryssland för att fästa världens uppmärksamhet på den pågående miljökatastrofen, där olja i flera år har läckt ut i naturen genom de rostiga ledningarna. Samarbete med lokala organisationer och myndigheter i den hårt drabbade delrepubliken Komi har gett nytt hopp om en strängare reglering av oljeindustrin.
Sanering efter r 8 • action • en tidning från Greenpeace • hösten 2014
Action 2014-2 SV.indd 8
2014-10-28 15:17
denis sinyakov
Stora mängder olja läcker ut från undermåliga ledningar och förorenar både skog och vatten.
r ryska utsläpp action • en tidning från Greenpeace • hösten 2014 • 9
Action 2014-2 SV.indd 9
2014-10-28 15:17
Rapport Oil Spill Patrol
Volontärer från Greenpeace och den lokala miljöorganisationen Save the Pechora Committee sanerade 130 ton olja utanför Usinsk i delrepubliken Komi.
Det offentliga stödet från de lokala myndigheterna i republiken Komi innebar ett viktigt genombrott för Greenpeace arbete i Ryssland. Nu står hoppet till att detta ska hjälpa till att stärka lagarna för att förhindra framtida oljeutsläpp och bidra till en bättre reglering av oljeindustrin i Ryssland.
”Vi har satt press på my
S
edan länge bedriver Greenpeace ett nära samarbete med lokala organisationer och fö reträdare i Komi, berät tar Zhenya Belyakova som arbetar med arktisfrågor på Greenpeace i Ryssland. – Vår lokala närvaro har gjort att de ansvariga inte längre kan sopa problemen under mattan. De har insett att de måste försöka besvara våra frågor, även om de kan upple vas som jobbiga. Lika viktigt har det varit att visa omvärlden att Greenpeace är en seriös samarbetspartner som inte
i första hand är ute efter att sätta dit enskilda oljebolag, utan som gärna ser konstruktiva och positiva lösningar. – Redan i ett tidigt skede berät tade vi att vi ville lyfta frågorna till statlig nivå. Det hjälpte oss att vinna de lokala myndigheternas förtro ende. Det har också gjort att vi har kunnat genomföra våra aktiviteter som vi ville, säger Zhenya Belyakova. Ett exempel på en sådan aktivitet är den internationella Oil Spill Patrol som Greenpeace arrangerade i Augusti för att uppmärksamma problemet. Det arbete som Oil Spill Patrol utförde resulterade i ett
”Vår lokala närvaro har gjort att de ansvariga inte längre kan sopa problemen under mattan.”
rundabordssamtal som samlade företrädare för oljebolag, organi sationer och kontrollorgan samt beslutsfattare från både lokala och statliga myndigheter. Utgångspunk ten för samtalen var en färsk rapport från Greenpeace i Ryssland med 17 förslag på förbättringar av existe rande lagar och regler som skulle kunna bidra till att lösa problemen med befintliga föroreningar, stoppa pågående utsläpp och minska fram tida utsläppsvolymer. Det handlar bland annat om att oljebolagen ska börja redovisa för omvärlden hur många och hur stora utsläpp de gör sig skyldiga till.
10 • action • en tidning från Greenpeace • hösten 2014
Action 2014-2 SV.indd 10
2014-10-28 15:17
De förorenade områdena är många och ibland svårtillgängliga. Oil Spill Patrol använde satellit bilder för att upptäcka misstänka svarta märken och ritade sedan rutten på en karta.
Zhenya Belyakova arbetar med arktisfrågor på Greenpeace i Ryssland.
Vid öppningsceremonin utanför Usinsk talade Greenpeace kampanjledare Vladimir Chuprov för volontärer och lokalbefolkning.
myndigheterna” Enligt ett annat förslag bör det vara möjligt att dra in borrningstillstånd för oljebolag som inte städar upp efter sig eller som försöker dölja gjorda utsläpp. Deltagarna i rundabordssamtalen gav sitt fulla stöd till merparten av förslagen och ställde sig dessutom bakom Greenpeace utkast till hand lingsplan för de kommande åren. – Vi kom överens om att stors kaliga och komplexa problem som de ryska oljeutsläppen endast kan lösas om alla berörda aktörer samverkar. Vi kunde också presen tera en gemensam resolution som väsentligt förbättrar våra förutsätt
ningar att lyckas. Att lokala ryska myndigheter offentligt stödjer förslag till starkare lagstiftning på det här sättet är ett viktigt genombrott för Greenpeace i Ryssland, konstaterar Zhenya Belyakova. – Visst återstår fortfarande myck et arbete. Men så här långt har vi uppnått de mål vi hade satt upp. Nu hoppas vi att de lokala beslutsfat tarna lyfter frågan och lägger fram våra förslag i det ryska parlamentet, Duman, säger hon. ● Text Michael Masoliver Foto Denis Sinyakov
4,5 miljoner ton om året
Läs mer om den ryska oljekatastrofen här: greenpeace.se/ oil-spill
Miljökatastrof. Det sker mer än 10 000 läckor årligen inom rysk oljeindustri. Via de ryska floderna hamnar utsläpp motsvarande lasten i drygt 18 000 tankbilar årligen i de känsliga marina miljöerna i Arktis. Uppemot 97 procent av alla skador på oljeledningarna beror på korrosion. Oljebolagen struntar helt enkelt i att underhålla eller byta ut ledningar som är gamla. Och när ett utsläpp väl har skett väljer de ofta att försöka dölja oljan under lager av sand i stället för att städa upp efter sig. Det handlar främst om inhemska oljebolag som Rosneft, Lukoil, och Gazprom, men även om internationella jättar som ExxonMobil, Shell, BP och Statoil.
action • en tidning från Greenpeace • hösten 2014 • 11
Action 2014-2 SV.indd 11
2014-10-28 15:17
Rapport Oil Spill Patrol
18 000
tankbilar om året. Så mycket olja rinner ut i norra ishavet varje år via ryska floder.
”Vi får inte låta detta ske i Arktis”
i grönsakerna de odlar och i fisken och köttet de äter. Jag har med egna ögon sett barn bada i den förorenade floden. Ju längre problemet får fortgå, desto mer ödesdigra blir också följderna, konstaterar han. – Det är inte möjligt för oss att städa upp dessa enorma mängder, och det var inte heller vår avsikt. Men vi har lyckats sätta press på lokala myndigheter, och vi vill också Omfattande bevis för oljekatastrof. Inom fästa världens uppmärksamhet på det som händer här, säger Jon loppet av tre veckor identifierade Greenpeace fler än Burgwald. 200 oljeutsläpp i den ryska republiken Komi. Nu ökar – Oljebolagen måste börja sanera oron för vad som kan hända om de ryska planerna på utsläppen och rusta upp sina befintliga anläggningar. Det är enklare oljeutvinning i Arktis blir verklighet. att förebygga utsläpp än att behöva sanera efteråt. Dessutom måste myndigheterna skärpa het, säger han. Oljebolaslutet av augusti avslutade lagstiftningen på området. gen byter inte ut trasiga Oil Spill Patrol sina aktiviteInnan det har skett borde pipelines för att försöka ter i den nordryska republioljeutvinningen stoppas i förhindra utsläppen, ken Komi. Inom loppet av hela regionen. och de har inga planer tre veckor hade volontärer Jon Burgwald Situationen i Komi är på att städa upp efter från Greenpeace, experter också en allvarlig fingervissig. De visar en total brist och lokala aktivister identifierat fler ning om vad som kan hända om på respekt för både naturen än 200 oljeutsläpp, hittat mängder oljebolagen inte skrotar sina långt och människorna som bor i dessa av industriavfall samt sanerat förogångna planer på oljeutvinning i renad jord och cirka 130 ton flytande områden. det känsliga Arktis. Resultatet är ett döende landolja. – Om de här vårdslösa oljeboskap med förgiftade marker och En betydande mängd naturligtlagen inte kan borra efter olja på vis, men dessvärre endast en bråkdel vattendrag, svårt sjuka djur samt en extremt utsatt lokalbefolkning, som land, hur ska de då klara av det till av de uppemot 4,5 miljoner ton stadigt ser sina levnadsförhållanden havs i Arktis, där förhållandena är som varje år läcker ut från de ryska betydligt vanskligare? Risken är stor försämras, men saknar ekonomiska oljebolagens sönderrostade ledatt vi kommer att få uppleva utsläpp möjligheter att ta sig därifrån. ningar. Jon Burgwald, som jobbar av aldrig tidigare skådad omfatt– Det är svårt att sätta ord på hur med arktisfrågar för Greenpeace och ning. ● fruktansvärd deras situation är, säunder flera år har följt oljebolagens ger Jon Burgwald. De är omgivna av utveckling i området. giftiga oljeutsläpp, i dricksvattnet, – Det här beror på ren vårdslösText Michael Masoliver
I
Greenpeace i Ryssland Sedan början av 1990talet, har Greenpeace Ryssland arbetat för att få landets mest unika naturområden skyddade genom att upptas på UNESCO:s världsarvslista. I dag är tio områden med på listan. Urskogen i Komi är en av dem,
och Greenpeace arbetar för att Ryssland ska uppfylla sina åtaganden och skydda områdets natur. Det är svårt att samla in pengar i Ryssland. Därför är bidrag från de nordiska länderna så viktiga för att säkra Greenpeace närvaro i Ryssland.
markus mauthe
Ryssland är världens största land. Här finns några av världens vackraste och mest unika naturområden. 1989 öppnade Greenpeace sitt första kontor i Ryssland, i Moskva, och år 2001 öppnades även ett kontor i Sankt Petersburg.
DITT ST VIKTIG ÖD ÄR T MÖJLIGFÖR ATT GREEN GÖRA PE ARBET ACE I RYSSL E AND.
12 • action • en tidning från Greenpeace • hösten 2014
Action 2014-2 SV.indd 12
2014-10-31 10:25
”Stanken var kväljande”
N
Det var ett privilegium att få delta i Oil Spill Patrol, tycker Leo Zillén.
är Leo Zillén i slutet av juni 2014 fick ett sms från sin volontärkoordinator som undrar om han ville delta i Greenpeace Oil Spill Patrol, behövde han inte någon längre betänketid. – Jag har deltagit i aktiviteter som vo lontär tidigare och blev jätteglad. Det är ett privilegium att bli tillfrågad. Visst gick tankarna till vad som hände Arctic 30, men jag kände ingen direkt oro för egen del. I augusti reste han till Greenpeace ryska huvudkontor i Moskva där man hade ett förberedande möte, därefter väntade 38 timmars tågresa till staden Usinsk och sedan vidare transport med bil till tältlägret vid floden Ust Usa. Efter ett par dagars träning samt tester av andnings masker, skyddsoveraller och redskap blev det så dags att bege sig till katastrofområdet där Oil Spill Patrol skulle sanera en oljepöl. En chockartad upplevelse, berättar Leo Zillén. – Den unika och vackra miljön var helt förstörd. Runt omkring oss såg vi döda träd och förgiftade vattendrag. Dessutom var stanken kväljande. Det var overkligt. Dessvärre är oljeutsläpp en del av vardagen i Usinsk. Under sina två veckor i Usinsk var Leo Zillén med om att identifiera, fotografera och uppskatta omfattningen av ytterligare cirka 200 utsläpp. De 130 ton som Oil Spill Patrol till slut kunde sanera utgjorde en bråkdel av förödelsen. – Vi jobbade under två veckors tid och blev inte ens klara med vår pöl. Då inser man hur viktigt det är att oljebolag och myndigheter tar ansvar för att stoppa de utsläpp som pågår och städa upp efter dem som redan har skett. Men mycket är ändå vunnet med aktionen, konstate rar Leo Zillén. – Vi har bidragit till att uppmärksamma hur allvarlig situationen är, säger han. Med vår närvaro har vi också gett en gnutta hopp till alla de drabbade i regionen. ● Text Michael Masoliver Foto Denis Sinyakov
Personligt Leo Zillén. Studerar. Data och Systemvetenskap vid Stockholms universitet. Ålder. 20 år. Dröm. En värld där vi tar hand om oss själva och vår planet.
action • en tidning från Greenpeace • hösten 2014 • 13
Action 2014-2 SV.indd 13
2014-10-28 15:17
lokalt
Ring Greenpeace direkt! Vill du ändra eller avsluta ditt bidrag? Ring oss på 08-702 70 70 (välj 1) så hjälper vi dig direkt mellan klockan 9 och 17 på vardagar.
Strålsäkerhetsmyndigheten fick väntat besök Torsdagen den 18 september besökte Greenpeace Strålsäkerhetsmyndigheten för att diskutera avvecklingen av Sveriges äldsta reaktorer. Tack vare alla engagerade givare kunde vi överlämna mer än 10 000 underskrifter till stöd för avvecklingen. Strålsäkerhetsmyn digheten överväger för närvarande att ge tillstånd för utökad livslängd till två av Sveriges äldsta reakto
Annika Jakobson och Rolf Lindahl från Greenpeace tillsammans med Mats Persson (mitten), general direktör för Strålsäkerhetsmyndigheten.
sin tekniska livslängd. Trots att ingen miljö konsekvensbeskriv ning har gjorts hoppas kärnkraftsindustrin på att få förlänga livsläng
den, och dessutom öka effekten, på nuvarande reaktorer. Men förlängd livstid och effekthöj ningar ökar belastning en på redan slitna system
rex weyler
Till stöd för våra fartyg
rer, Oskarshamn 1 och 2. Det skulle i dagsläget vara ett brott mot den så kallade Esbokonven tionen, som togs i bruk några år efter katastro fen i Tjernobyl 1986. Konventionen innebär att en miljökonsekvens beskrivning måste göras i de fall man väljer att förlänga livstiden på gamla reaktorer, samt att grannländerna behöver informeras om planerna. De bägge reaktorerna i Oskarshamn byggdes på 70talet och har passerat
edward beskow
Tid för pension
Phyllis Cormack, Greenpeace allra första fartyg, fotograferad i San Fransisco 1976.
Greenpeace tackar Historien om Greenpeace börjar ombord ett fartyg. Det var 1971 som en liten grupp aktivister hyrde ett fiskefartyg och seglade mot Alaska för att stoppa de amerikanska kärnvapenprovsprängningarna. Idag är Greenpeace, med cirka tre miljoner givare, en världsom spännande miljöorga nisation med tre ocean gående fartyg: Rainbow
Warrior, Esperanza och Arctic Sunrise. De tre fartygen fyller en avgörande funktion för vårt arbete och defi nierar Greenpeace som organisation. De tar oss
till frontlinjen av miljö förstöringen, de ger oss möjlighet att arbeta till havs mot illegalt fiske, de tar oss till Arktis för att möta oljebolagen och dokumentera deras
och komponenter och utgör en oacceptabel risk för samhället. – Vi håller på att träda in i en era då antalet pensionsfärdiga kärnreaktorer ökar, och därmed risken för allvarliga olyckor. Svenska politiker och ansvariga myndigheter måste ta denna ökade risk på allvar och fasa ut de gamla reaktorerna för att inte utsätta män niska och miljö för fara, säger Rolf Lindahl, som arbetar med kärnkraft på Greenpeace. ●
framfart, och de spelar ofta en central roll i våra aktioner och forsk ningsresor. Fartygen behöver ständiga reparationer och förbättringar för att vara så effektiva och miljömässigt hållbara som möjligt. Därför är vi väldigt tacksamma för att Svenska Postkod Lotteriet är med och bidrar till underhållet av Greenpeace fartyg. Stort tack till alla lott köpare! ●
Kort om SPL Svenska PostkodLotteriets vision är att bidra till en bättre värld för människor, djur och miljö. Hela över skottet doneras till ideella ändamål. Tillsammans med systerlotterierna i Holland och Storbritannien är lotteriet världens näst största privata givare till välgörande ändamål.
14 • action • en tidning från Greenpeace • hösten 2014
Action 2014-2 SV.indd 14
2014-10-28 15:17
Gör som över sex miljoner andra: var med och skydda Arktis på www.savethearctic.org
Vill du jobba på Greenpeace? Just nu erbjuder vi arbete i flera städer på greenpeace.se/varvare
Bakom banderollen – Greenpeace magiska verkstad
Samuel syr kanterna på en klassisk gul banderoll som ska användas vid en aktion.
stefan bruhn
Orminge
Finland: Stora Robertsgatan 20-22 A, 00120 Helsingfors, Telefon: 09 698 6317 E-post: info.fi@greenpeace.org
A
tt kalla det för ”verkstad” är en kraftig förenkling. Attgöralistan tar aldrig slut för Samuel och hans medarbetare Timo. De förvarar, reparerar och underhåller all utrust ning som Greenpeace använder i sin yttre verksamhet: båtar, mi nibussar, flytvästar, klätterutrustning och mycket annat. Dess utom planerar de inför aktioner. – Jag gör verkligen allt
Besök Greenpeace verkstad Är du nyfiken och vill veta mer? Verkstan ligger i Orminge industriområde i Nacka, strax utanför Stockholm. Vill du kom ma och hälsa på? Skicka ett email till stefan. bruhn@greenpeace.org så ordnar vi ett besök!
Som finlandssvensk får du vår svenska utgåva av Greenpeace Action, därför kan rapporteringen om våra aktiviteter i Finland vara begränsad. Du hittar alltid de senaste uppdateringarna på greenpeace.fi.
Greenpeace Action
mellan himmel och jord. Det kan handla om att förbereda klätterutrust ningen till en aktion, svetsa ihop en trasig cykel eller infiltrera nåt företagsevent där vi vill hissa upp en banderoll. I mina bästa stunder får jag känna mig lite som James Bond, säger Samuel och skrattar. Ofta tvingas de vara kreativa och skapa egna lösningar, det kan vara nån detalj som behövs till en aktion som helt enkelt inte finns att köpa .
– Det är där magin kommer in, när vi tvingas uppfinna saker som inte finns. Då byg ger vi dem. Det kommer många märkliga skapel ser ur den här verkstan. En av de mest udda gre jerna var när vi byggde in ett låtsaspiano i en av våra gummibåtar för en videoinspelning. Gå in på YouTube och sök på ”Greenpeace Till Havs” så får du se resultatet… Fast de vardagliga ru tinerna handlar mest om logistik och materiel
vård. Samuel plockar fram en karbinhake ur en låda och berättar att den kostar cirka 150 kronor att köpa in. – Det motsvarar ett månadsbidrag från en av våra givare, det är det perspektivet vi måste ha. Vi har största respekt för utrustningen, dels handlar det ju om våra medarbetares säkerhet, dels har ju varenda liten pinal vi har här betalts av våra givare. Det är ett stort ansvar att för valta. ●
Om du har frågor om vårt arbete eller ditt bidrag kan du alltid e-posta Eva på: info.se@greenpeace.org eller ringa 08-702 70 70, vardagar mellan 9:00 och 17:00, välj 1 i växeln. effektivitet. I praktiken innebär detta att vi inte tar ställning för något enskilt parti, eller på högervänster skalan. Vi bedömer istället de olika partiernas förslag i enskilda miljöfrågor och försöker påverka dessa i rätt riktning. Tack så mycket för ditt stöd! Hälsningar, Eva Cederberg
char lotta joha nsso n
Hej Karin, Greenpeace är ekonomiskt och politiskt oberoende. Konkret betyder det att vi inte tar emot bidrag från partier eller företag, utan bara
från privatpersoner. Det är du som givare som ga ranterar organisationens oberoende och ger legiti mitet åt våra kampanjer. Du ger inte bara pengar, utan även ditt politiska och moraliska stöd. Tack vare vårt obero ende kan vi stå fria från partipolitiken och enbart fokusera på de specifika miljöfrågor vi driver, vilket ger oss trovärdighet och
# 5 2014 Ansvarig utgivare: Irina Heinonen Redaktion: Kristine Clement, Stefan Bruhn, Sanna Kuusisto och Annika Wickman Kontakt: info.se@greenpeace.org Art director: Kajsa Dahlberg Layout: Carola Pilarz En tidning till dig som stödjer Greenpeace
Hösten 2014
#5/2014
Fokus
Oil Spill Patrol sanerar ryska utsläpp
Vattenfall planerar nya kolkraftverk i Tyskland SID 6
Ögonblicket
MONSTERBÅTAR HOTAR LOKALT FISKE
VÅRDSLÖSHET BAKOM TIOTUSEN LÄCKOR
SID 2
SID 8–13
SÅ ANVÄNDS DINA PENGAR! BAKSIDAN
ACT FOR ARCTIC – DU
Omslagsbild: Oil Spill Patrol. Foto: Denis Sinyakov Alla foton är från Greenpeace bildbank om ej annat anges
www.greenpeace.se
Fråga Eva Hej Eva, jag är nybliven givare hos Greenpeace och undrar vilka partier ni samarbetar med? Hälsningar, Karin
Sverige: Box 151 64, 104 65 Stockholm. Besök: Rosenlundsgatan 29b. Telefon: 08-702 70 70 (menyval, tryck 1) E-post: info.se@greenpeace.org
På vår hemsida kan du: • Ge en extra gåva • Ge via autogiro • Ge en högtidsgåva eller minnesgåva • Beställa information om testamenten • Ändra dina adressuppgifter • Anmäla dig för vårt nyhetsbrev • Delta i nätaktioner
Papper & miljö
FRÅGA E DU ME VA, D! 08-702 70 70
Denna tidning är tryckt i Norden på 100 procent återvunnet papper. När vi producerar tryckt material strävar vi alltid efter att göra en så liten påverkan på miljön som möjligt.
action • en tidning från Greenpeace • hösten 2014 • 15
Action 2014-2 SV.indd 15
2014-10-28 15:17
action • en tidning från Greenpeace • hösten 2014
Världen runt
Här gör dina pengar nytta! Norge
Danmark
LEGO dumpar Shell
●1
Efter tre månaders påtryckningar från Greenpeace och över en miljon email från konsumenter lovade i oktober den danska leksakskoncernen lego att inte ingå nya samarbetsavtal med Shell. – lego har varit Shells viktigaste samarbetspartner för att köpa folkligt stöd, så när lego nu vänder Shell ryggen är det ett hårt slag för oljebolaget. Det här är ett viktigt steg på vägen för att se till att Shell och förhoppningsvis resten av oljebolagen som vill utvinna olja i Arktis stoppas och att företag inte ingår samarbete med dem. 3 Liksom tobaksindustrin eller vapenindustrin före dem, säger Birgitte Lesanner, 1 kampanjchef 4 på Green 2 peace i 5 Danmark. 6
6 000 000 underskrifter till Ban Ki-moon
4
●2
Före FN:s endagsmöte för klimatet i New York i september kunde en delegation från Green peace räcka över sex mil joner namnunderskrifter för att skydda Arktis till FN:s Generalsekreterare Ban Kimoon. – Jag tar emot dessa som en gemensam förpliktelse för vår gemensamma framtid, för att skydda vår miljö, inte bara i Arktis, utan över hela världen, sa Ban Kimoon.
●
Efter påtryckningar från bland annat miljöorganisationer beslutade Oljedirektoratet att avsluta sina seismiska undersökningar efter olja och gas runt Svalbard i augusti, en månad tidigare än planerat. Greenpeace har riktat skarp kritik mot undersökningarna, eftersom de utgör ett brott mot regeringens princip att utvinning inte får ske nära den arktiska iskanten. Kina
Illegala kolgruvor avslöjade
●
Greenpeace avslöjade nyligen att privata aktörer bedriver ytterst miljöfarlig gruvbrytning i Qilianbergen i Kinas inland. Verksamheten strider mot både nationella lagar och regionala naturvårdsbestämmelser och hotar dessutom vattennivåerna i Gula floden, som är en av Kinas viktigaste floder. Indien
Solen ger energi i Dharnai
EU/Sydafrika
Nej till omlastning av valkött
●4
I maj anlände lastfartyget Alma till Japan efter sin långa resa från Island med cirka 2 000 ton kött från sillval ombord. Liksom tidi gare år försökte Greenpeace stoppa transporten, dessvärre utan att lyckas. Däremot har påtryck ningar från Greenpeace supportrar lett till att eu fattat beslutet att inte tillåta omlastning av kött från sillval och andra hotade arter i sina hamnar. Protesterna från Greenpeace fick också till följd att fartyget inte fick lägga till i Sydafrika.
●6
Med hjälp av Greenpeace kunde den in diska byn Dharnai i somras inviga sitt elnät, det första i landet som helt och hållet drivs av solenergi. Byns 2 400 invånare både äger och kontrollerar den unika lösningen som försörjer 450 hushåll, två skolor, vat tenpumpar, gatubelysning och den lokala sjukvårdsin rättningen. Initiativet visar att det är möjligt att ge ett helt lokalt samhälle tillgång till el på ett hållbart sätt.
NYHETER: TACK VARE DITT STÖD KAN ARCTIC SUNRISE NU SEGLA FÖR MILJÖN IGEN Ditt stöd gör skillnad. Världen
Action 2014-2 SV.indd 16
foto: uffe weng(danmark) michael nagle(usa) will rose (norge) subrata biswas (norge)
New York (USA)
Stoppar seismiska tester nära Svalbard
SID 4
runt. Varje dag.
2014-10-28 15:17
Box 151 64, 104 65 Stockholm
Action 2014-2 SV.indd 18
2014-10-28 15:17
Stora Robertsgatan 20-22A, 00120 Helsingfors
Action 2014-2 SV.indd 20
2014-10-28 15:17