Arviointikertomus2015 ruotsi netti

VASA STADS REVISIONSNÄMND

UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2014

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Ordförandens översikt och revisionsnämndens bedömning av den kommande utvecklingen

3

2. Revisionsnämnden, revisorn och revisionsenheten – verksamhetens planering och verksamhetssätten

4

3. Vasa stads strategi och utvärdering av målen 3.1. Strategin och budgeten 3.2. Förverkligande av de mål för verksamheten som är bindande i förhållande till fullmäktige år 2014

7

4. Kommuninvånaren i centrum av servicen 4.1. Bakgrund och målen för år 2014 4.2. Klientens delaktighet och främjande av autonomin 4.3. God till gång på basservice 4.4. Kultur- och fritidsevenemang, utvecklande av deltagarantalet 4.5. Fungerande kollektivtrafik

11 11 11 13 17 18

5. Vasa kommunkoncern – ledning och resultat 5.1. Koncernledning 5.2. Uppfyllelsen av koncernmålen år 2014

21 21 23

6. Balanserad totalfinansiering, utfallet vid balanseringen av ekonomin samt ekonomiplanens och åtgärdsprogrammets tillräcklighet 6.1. Resultat, årsbidrag, inkomster och utgifter 6.2. Balanserad totalfinansiering

27 27 28

7. Redogörelse för ordnande av den interna kontrollen och riskhanteringen

33

8. Behandlingen och verkningsfullheten av utvärderingsberättelserna

35

I utvärderingsberättelsen har följande symboler använts för att beskriva utvärderingen: Ärendet/målet har framskridit väl och/eller det har positiva verkningar Ärendet/målet har inte framskridit och/eller det har negativa verkningar Ärendet kan utvecklas/uppnåendet av målet kan främjas

Pärmbild: A-B Pada Layout: Jouko Keto | Vasa stad | Grafiska tjänster 2015

7 7

1. ORDFÖRANDENS ÖVERSIKT OCH REVISIONSNÄMNDENS BEDÖMNING AV DEN KOMMANDE UTVECKLINGEN Revisionsnämndens arbete är betydelsefullt. Revisionsnämndens utvärderingsarbete har utvecklats till en del av fullmäktigearbetet som ett resultat av ett långsiktigt arbete under många år. Revisionsnämndens position och verksamhet har också fått ett robustare berättigande i den nya kommunallagen, som godkändes våren 2015. Enligt den nya kommunallagen ska revisionsnämnden bland annat bedöma huruvida de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige satt upp har nåtts i hela kommunkoncernen, hur balanseringen av ekonomin utfallit under räkenskapsperioden samt den gällande ekonomiplanens tillräcklighet. Dessutom kommer revisionsnämnden i fortsättningen att övervaka att skyldigheten att redogöra för bindningar iakttas.

Förverkligandet av stadens nya strategi har nu pågått ett år.

Då det gäller rapporteringen om strategins genomförande efterlyser jag utveckling, för det visade sig vara en synnerligen utmanande uppgift att utvärdera strategin och därför har någon helhetsbedömning om utfallet för målen som är bindande i förhållande till fullmäktige och strategins inriktning inte gjorts i den här berättelsen. Enligt revisionsnämndens uppskattning realiserades år 2014 cirka 18 % av åtgärderna och cirka 30 % av mätarna. Tillväxtmålet på 1 % gällande befolkningsökningen nåddes under år 2014. År 2014 har varit utmanande. Fullmäktige stod i slutet av året inför en ny situation, då överskottet som samlats i stadens kassa tog slut och de kommande åren såg besvärliga ut ekonomiskt. 2014 års resultat är speciellt belastande, liksom specialsjukvårdens ökade kostnader och ekonomiplaneårens osäkerhet i bestämmandet av avskrivningsnivå.

Eftersom stadens ekonomi håller på att överstiga nivån för jämförelsestäderna i kriskommunsgranskningen, innehåller den här berättelsen jämfört med tidigare berättelser en mera omfattande del som behandlar stadens ekonomi. Det är skäl för läsarna att särskilt fördjupa sig i den och begrunda dess rekommendationer.

Med tanke på verkställandet av fullmäktiges beslut anser jag det vara bra att stadens interna kontroll har kunnat utvecklas under de senaste åren och rapporteringen i ärenden har både gjort framsteg och blivit noggrannare. Det här är bra att bygga vidare på. Kollektivtrafiken är en av kärnfrågorna i vår växande stad. Kollektivtrafiken har kunnat utvecklas planmässigt under flera år och den har uppnått en god nivå, men är den tillräckligt attraktiv? Då nya bostadsområden uppstår i stadsbilden, hoppas jag att man med målen på fullmäktigenivå också kan styra utvecklingen av kollektivtrafiken. Flera beslut har fattats om kollektivtrafiken och fullmäktige har tagit sig an ärendet, men anslagen som beviljats i budgeten matchar inte målen.

Att utveckla service för kommuninvånarna kräver ständig uppmärksamhet. Vi har i vår granskning märkt att kundnöjdheten gällande till exempel social- och hälsovårdsservicen

håller en god nivå trots väntetiderna och man klarar av att inrikta stadens system så att de allt bättre betjänar kommuninvånarna. Problem förekommer dock. Även om social- och hälsovårdsservicens tidsfrister som granskades i berättelsen rapporteras ha blivit förverkligade, visade det sig vid en närmare granskning att de trots allt inte hade förverkligats helt enligt lagen. Likaså ansåg nämnden att till exempel kundnöjdhet kan mätas också inom andra områden än inom social- och hälsovårdsväsendet och att kulturservicens besökarmängder inte har utvecklats i enlighet med fullmäktiges mål.

Revisionsnämnden anser på basis av bokslutet för år 2014 och den nya kommunallagen det vara nödvändigt att ge en bedömning om stadens kommande utveckling ur ett externt utvärderingsperspektiv. Utgående från utvärderingsresultaten i denna berättelse och stadens ekonomiplan måste revisionsnämnden framhålla att den viktigaste uppgiften under åren 2015–2018 torde bli att utarbeta en tillräcklig balanseringsplan för ekonomin. På grund av 2014 års bokslut, som visar ett rejält underskott, anser revisionsnämnden att två centrala frågor bör granskas under ekonomiplaneperioden. Hur kommer basservicen att utvecklas i förhållande till behovet av balansering av ekonomin och hur kommer investeringarna att påverka bedömningen av servicebehovet? Revisionsnämnden konstaterar att investeringarna som föreslagits i ekonomiplanen då de förverkligas kommer såväl att öka stadens lånebörda betydligt som att inverka på resultatet både i form av ökade direkta låneskötselkostnader och i nuläget ännu obeaktade avskrivningar som är större än tidigare. Avskrivningarna som saknades i budgeterna och ekonomiplanerna för åren 2013–2015 har försvagat och kommer att försvaga stadens resultat till slutet av år 2015 enligt en försiktig uppskattning med cirka 14 miljoner euro. Detta kommer i slutändan att inverka till exempel på hur mycket stadens kostnader för egen verksamhet kan uppgå till för att stadens slutliga årsbidrag ska fås att täcka de senaste årens ökade investeringsnivå.

Utöver balanseringen av ekonomin anser revisionsnämnden framtida framgångsfaktorer vara att utveckla koncernledningen och verksamheten enligt målen som fullmäktige har godkänt i sin budget. Båda de ovan nämnda faktorerna är bundna till strategin som fullmäktige har godkänt. Eftersom man i den nya kommunallagen både ger det politiska ledarskapet mera tyngd och moderniserar den direkta demokratins medel, bör strategirapporteringen som föreläggs fullmäktige täcka hela stadskoncernen och rapporteringen vara tillräcklig. På så sätt kan fullmäktigeledamöterna på sina håll medverka till att kommuninvånarna har tillgång till tidsenlig information om vad kommunen strävar efter och med vilka medel.

Heimo Hokkanen revisionsnämndens ordförande

3

REVISIONSNÄMNDEN, REVISORN OCH REVISIONSENHETEN – VERKSAMHETENS PLANERING OCH VERKSAMHETSSÄTTEN

2. REVISIONSNÄMNDEN, REVISORN OCH REVISIONSENHETEN – VERKSAMHETENS PLANERING OCH VERKSAMHETSSÄTTEN Revisionsnämnden ska enligt kommunallagen varje år lämna fullmäktige en utvärderingsberättelse om huruvida de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige satt upp har nåtts i kommunen och kommunkoncernen. Revisionsnämnden kan även bedöma ändamålsenligheten hos verksamheten, verksamhetssätten och servicen. Enligt Vasa stads revisionsstadga kan revisionsnämnden förutom utvärderingsberättelsen lämna stadsfullmäktige även andra utredningar och rapporter.

Foto: Mikko Lehtimäki Kuva: Jaakko J Salo

Till Vasa stads revisionsnämnd hör tio ordinarie medlemmar, som var och en har en personlig ersättare. Revisionsnämndens storlek har ökats från nio till tio medlemmar genom stadsfullmäktiges beslut (FG 25.3.2013 § 63) för viss tid för fullmäktigeperioden 2013–2016. Enligt sammanslagningsavtalet mellan Vasa stad och Lillkyro kommun ingår i revisionsnämnden minst två (2) medlemmar från Lillkyro område (*).

4

Bild 1. Gemensamt möte 20.11.2014 för representanterna för Vasa stads revisionsnämnd och Umeå stad, Folkets Hus, Umeå, Sverige.

Revisionsnämnden för fullmäktiges mandattid 2013–2016 :

Ordinarie medlammar Heimo Hokkanen, ord.

Daniel Lahti, vice ord.

Maarit Vesapuisto* Sture Erickson Maria Storgård Aimo Pukkila Johanna Välimaa* Lauri Karppi Taina Inkeri Lehto Risto Kukko*

kommunallagen, som träder i kraft år 2015, kraftigt betonar kommunkoncernens betydelse som producent av kommunala tjänster. Inom staden har under verksamhetsåret 2013 dessutom godkänts en ny strategi som innehåller flera mål som gäller hela stadskoncernen samt servicelöften till kommuninvånarna. Koncernledingen och -styrningen har även ansetts vara en risk som i framtiden antingen kan främja eller förhindra förverkligandet av den nya strategin. Revisionsnämndens mål är att en utvärdering som gjorts på detta sätt ska innebära mervärde för stadens beslutsprocess.

Ersättare Ari Mäkelä Kari Raade Hannah Kekäle Mathias Skytte Ulla Kukkonen Virva Hirvi-Nevala Mataleena Kalliokoski Markus Kytöharju Salim Zeidan Pentti Paloniemi

I utvärderingen använder sig revisionsnämnden av jämförelseuppgifter från andra städer, data från stadens egna system, intervjuer och samråd, svar som getts och beslut som fattats till följd av utvärderingsberättelserna samt material som sammanställts och utarbetats separat för nämnden. Revisionsnämnden ska även följa med sin tid och kunna förnya sin verksamhet. Under år 2014 har ett samarbete inletts med representanter för Umeå stad (Sverige) i syfte att utveckla koncernutvärderingen. Anledningen till detta är att Vasa och Umeå har gemensamma bolag. De är NLC Ferry Ab Oy (WasaLine), som grundades år 2012 och bedriver fartygstrafik, och bolaget Kvarkenhamnar Aktiebolag, som inledde sin verksamhet i början av år 2015. Arbetet har först nyligen kommit igång, men samarbetet har redan i det inledande skedet visat sig vara mycket ändamålsenligt. Revisionsnämnden har även deltagit i en auditering 27.5.2014 för förnyande av kvalitetscertifieringen för Vasa stads hem- och anstaltsvård. Revisionsnämndens arbete är interaktivt i samråds- och utvärderingsskedet.

De anmärkningar som framförts i denna utvärderingsberättelse har inte sänts på någon separat remiss före publicerandet. I sitt arbete bistås revisionsnämnden av revisionsenheten.

Vasa stad och Lillkyro kommun slogs samman i början av verksamhetsåret 2013. Till följd av detta blev verksamhetsåret 2013 en intressant helhet. Under våren 2013 var totalt tre revisionsnämnder verksamma i vår stad. Av dem svarade två (Vasa och Lillkyro) för utvärderingen av år 2012 och den nya nämnden, som vid kommunsammanslagningen hade slagits ihop, planerade utvärderingen av verksamheten år 2013. Förverkligandet av målen för revisionsverksamheten, som lyder under revisionsnämnden, och revisionsväsendets verksamhetsberättelse för år 2013 har presenterats i stadens bokslut.

Revisionsnämndens arbete baserar sig på en verksamhetsplan som ska godkännas varje år. Revisionsnämnden har i planeringen av 2014 års verksamhet fortsatt tillämpa den metod som under fullmäktigeperioden 2009–2012 ansetts vara bra, nämligen att lägga tyngdpunkten för utvärderingen på stadens strategiska mål och de praktiska funktioner, dvs. processer, som är förutsättningen för deras förverkligande. I Vasa stads budget för år 2014 presenteras stadens strategiska mål, som samtidigt är bindande i förhållande till fullmäktige. Av de strategiska målen har man för år 2014 valt att granska de mål som revisionsnämnden anser vara viktiga med tanke på framtiden, nämligen kundens delaktighet och en god tillgång på basservice, eller de mål som 2009–2012 års revisionsnämnder ännu inte har granskat vid utvärderingen i efterhand, t.ex. en fungerande kollektivtrafik. Koncernledning och -styrning har efter år 2013 valts som utvärderingsobjekt även år 2014 eftersom

Vasa stadsfullmäktige beslutade hösten 2012, med stöd av en ändring av kommunallagen (ändr. 15.6.2012/325), att avtalsperioden för Vasa stads lagstadgade revisionstjänster fr.o.m. år 2013 är 3 år och förlängningsoptionen 1–2 år.

Utifrån beredning valde stadsfullmäktige 18.2.2013 § 30 BDO Audiator Ab till stadens revisor för verksamheten åren 2013–2015.

5

VASA STADS STRATEGI OCH UTVÄRDERING AV MÅLEN

Foto: A-B Pada

6

3.VASA STADS STRATEGI OCH UTVÄRDERING AV MÅLEN att man i den mellanrapport om strategins förverkligande som lämnats till stadsfullmäktige inte har presenterat några uppskattningar eller resultat om läget för de åtgärder som fastställts för året eller ens om huruvida åtgärderna har inletts. När det gäller rapporteringen av 2014 års resultat är situationen i bokslutet liknande den i mellanrapporten. I fråga om flera mätare saknas jämförelsevärdet eller överlag resultaten för år 2014. När det gäller åtgärdernas genomförande är situationen ännu sämre. Åtgärderna stöder för det första inte utvecklingen av de värden som ska visas med mätarna. Vidare är rapporteringen av åtgärderna på ett så allmänt plan att den knappt berättar något om det arbete som har gjorts under året. Centralt i den nya strategin är ändå att den förverkligas genom att åtgärderna vidtas och att dessa är lyckade. Avsikten är att mätarna ska visa den nivå som har nåtts med hjälp av åtgärderna samt riktningen för förändringen.

3.1. Strategin och budgeten Vasa stads verksamhetsår 2014 har letts med hjälp av den strategi som stadsfullmäktige godkände 10.6.2013. År 2014 var det första året som strategin gällde, den godkändes nämligen år 2013. Strategins vision är ”Nordens energihuvudstad – flöde för ett gott liv”. I budgeten för år 2014 och i ekonomiplanen för åren 2015–2016 har tre delområden härletts ur stadens strategi: attraktivitet, välfärd och balans. Tillsammans bildas dessa delområden av tolv mål som är bindande i förhållande till fullmäktige och vars förverkligande borde påvisas med hjälp av mätare som har satts och åtgärder som vidtagits. Approachen, strukturen och måluppställningen i den nya strategin från år 2014 skiljer sig från de strategier som varit gällande åren 2006– 2010 och 2011–2013.

Revisionsnämnden har i sina utvärderingsberättelser från år 2009 och år 2013 utvärderat de strategier som varit i kraft tidigare, åren 2006–2010 och 2011–2013. Nämnden har i båda utvärderingarna konstaterat att det strategiska utvecklingsarbetet har gått framåt inom staden men också att det inte varit möjligt att till fullo inkludera de strategiska målen i förvaltningarnas årliga mål och på så sätt vidare till verksamheten i praktiken. Under åren 2006–2013 har de mål som gäller internationalisering och tryggande av stadens allmänna utvecklingsförutsättningar nåtts framgångsrikt. Det har funnits mest att utveckla inom stadsorganisationens egen verksamhet och organisation när det gäller att förverkliga, rapportera och nå mål.

3.2. Förverkligande av de mål för verksamheten som är bindande i förhållande till fullmäktige år 2014 Enligt Vasa stads budget för år 2014 ska förverkligandet av de mål som är bindande i förhållande till fullmäktige mätas med totalt 40 mätare. För målen har man satt 49 särskilt fastställda åtgärder som ska vidtas under verksamhetsåret.

Den viktigaste faktorn, som mäter hur lyckad den nya strategin är, är de centrala mätarna på bild 2 som nästan som sådana finns även bland de 40 mätare som påvisar de mål som är bindande i förhållande till fullmäktige. I Vasa stads bokslut har man inte separat behandlat mätarna på bild 2 eller på basis av dem gjort någon tillräcklig analys av situationen år 2014.

Nämnden har i sin utvärderingsberättelse för år 2013 i mycket stor omfattning utvärderat beredningen av den nuvarande strategin, som varit i kraft år 2014. Nämnden konstaterade att man i beredningen av strategin bättre än tidigare hade lyckats engagera olika aktörer som är med i stadens olika funktioner. Speciellt var även att fullmäktigeledamöterna i vår stad deltog ivrigare i beredningen av strategin än under tidigare år. År 2014 framgick detta särskilt av att stadsfullmäktige var mycket enhetligt när det gäller att godkänna bl.a. mål och åtgärder för år 2014.

UPPLEVD LYCKA

BEFOLKNINGSTILLVÄXT

SYSSELSÄTTNINGSGRAD

SKULD/INVÅNARE

SKATTEINTÄKTER

UNDER BLAND STÄDER

GENOMSNITTLIG NIVÅ (FINSKA STÄDER)

BLAND STÄDER

Bild 2: Centrala mätare i den strategi som Vasa stad godkänt år 2013 Källa: Vasa stads strategi år 2013 (FG 17.6.2013 § 97)

I utvärderingsberättelsen som behandlade verksamheten år 2013 fäste revisionsnämnden uppmärksamhet vid de mätare som hade fastställts och deras informationsvärde samt vid att de åtgärder som kan ses i strategin och likaså i budgeten för år 2014 i sig inte är tillräckligt detaljerade för att berätta något om verkningsfullheten hos de åtgärder som satts för de olika målen. Under 2014 har de ovan nämnda faktorerna redan framgått av den mellanrapport för strategins förverkligande som stadsfullmäktige behandlat 6.10.2014. Mellanrapporten innehåller flera mål, i vilka en eller flera mätare föreslås bli slopade som oändamålsenliga eller till följd av att det inte går att få fram mätarens uppgifter. Revisionsnämnden anser att det är mycket bristfälligt

7

Attraktivitet

Bild 3.1: Förverkligande av åtgärder beträffande attraktiviteten, totalt 26 åtgärder.

1. förverkligades, 2. förverkligades delvis, 3. förverkligades inte, 4. kan inte bedömas

Bild 3.2: Förverkligande av mätare beträffande attraktiviteten, totalt 17 mätare.

1. förverkligades, 2. förverkligades inte, 3. kan inte bedömas

Välfärd

Bild 4.1: Förverkligande av åtgärder beträffande välfärden, totalt 12 åtgärder. I bokslutet har en åtgärd lämnats oregistrerad.1. förverkligades, 2. förverkligades delvis, 3. förverkligades inte, 4. kan inte bedömas

Enligt bokslutet för år 2014 upplever Vasaborna att deras välfärd är bra, men det finns inte några uppgifter om situationen för jämförelsen mellan städerna. Enligt en regional undersökning om hälsa och välfärd som gjorts av Institutet för hälsa och välfärd har upplevelsen av lycka varit störst i Björneborg år 2013. Av invånarna i Björneborg har 54,3 % av invånarna upplevt att de varit lyckliga största delen av tiden under de fyra senaste veckorna. Jämförelsetalet i hela Finland år 2013 var 49,6 %, då det i Vasa år 2012 alltjämt var 48,7 %. Under 2012–2013 har den upplevda lyckan varit högre än i Vasa i tio av de städer som deltagit i undersökningen.

Vasas befolkningssiffra har år 2014 ökat med 1 %, vilket var målet. Enligt Statistikcentralen har befolkningen i Vasa ökat med 644 invånare sedan nivån år 2013 (år 2013: 66 321 invånare). Sysselsättningsgraden i Vasa var enligt bokslutet 72 % år 2013, och på basis av den befolkningssiffra som Statistikcentralen uppgett år 2014 var stadens lån 3 179 €/invånare. Enligt kommunernas bokslutsprognoser hade kommunerna i slutet av år 2014 lån i genomsnitt 2 733 €/invånare och Vasas jämförelsekommuner rentav 2 904 €/invånare. Vid granskningstidpunkten fanns det inte några uppgifter om beskattningsutfallet för år 2014. Revisionsnämnden konstaterar att av de fem centrala mätarna i strategin är befolkningstillväxten den enda som i slutet av år 2014 varit i linje med det som fullmäktige stakat ut. När det gäller de andra mätarna har den eftersträvade nivån inte förverkligats eller också finns det inte några uppgifter om dem för år 2014.

Rapporteringen av hur åtgärderna och mätarna utfallit gäller i bokslutet strategiperiodens första år. Enligt revisionsnämndens iakttagelser är rapporteringen av den nya strategin till många delar bristfällig, särskilt beträffande åtgärderna. Rapporteringens bristfällighet framgår av de höga värdena i balken ”kan inte bedömas” på bilderna 3.1–5.2. Särskilt omfattande brister i rapporteringen av åtgärderna står att finna i de strategiska delområdena attraktivitet och ekonomisk balans. Enligt revisionsnämnden är det mest betydande enskilda mål som inte rapporterats ”förnuftig och effektiv egendomsförvaltning”, vilket ingår i delomårdet ekonomisk balans. Av det målet har t.ex. åtgärden ”prioritering bland investeringarna” inte antecknats i bokslutsboken och endast vid en åtgärd finns det en enkel anteckning. Så som man kan upptäcka av bilderna har man på delområdet välfärd lyckats bäst med att åtminstone delvis genomföra de åtgärder som fullmäktige fastställt. På basis av resultaten av mätarna skulle alla delområden vara i samma situation, dvs. något sämre än genomsnittet. Av målvärdena för alla mätare förverkligades ca 30 % år 2014. Revisionsnämnden konstaterar på basis av sin utvärdering att resultaten endast är riktgivande. Av nämnda skäl kan revisionsnämnden i denna utvärderingsberättelse inte ge någon helhetsbedömning av utfallet av de mål som är bindande i förhållande till fullmäktige eller av riktningen för strategin för år 2014. Utifrån revisionsnämndens iakttagelser behövs för en helhetsbedömning i det nuvarande systemet uppgifter från flera år och åtgärder som går ut på att utveckla rapporteringen.

Av bilderna 3.1–5.2 framgår revisionsnämndens sammandrag av hur åtgärderna och mätarna har förverkligats enligt delområdena i strategin för år 2014. Utvärderingen av förverkligandet baserar sig på stadsstyrelsens bokslutsrapportering för år 2014 och den mellanrapport som har gjorts under året.

Bild 4.2: Förverkligande av mätare beträffande välfärden, totalt 15 mätare. I bokslutet har en mätare lämnats oregistrerad. 1. förverkligades, 2. förverkligades inte, 3. kan inte bedömas

8

Ekonomisk balans

Bild 5.1: Förverkligande av åtgärder beträffande den ekonomiska balansen, totalt 11 åtgärder.

I bokslutet har två åtgärder lämnats oregistrerade.

1. förverkligades, 2. förverkligades delvis, 3. förverkligades inte, 4. kan inte bedömas

Bild 5.2: Förverkligande av mätare beträffande den ekonomiska balansen, totalt 8 mätare.

1. förverkligades, 2. förverkligades inte, 3. kan inte bedömas

Av åtgärderna förverkligades år 2014 ca 18,4 %.

Av mätarna förverkligades år 2014 ca 30,0 %. Tillväxtmålet på 1 % för den centrala mätaren beträffande befolkningstillväxt nåddes.

Av åtgärderna förverkligades år 2014 delvis ca 32,7 %.

Av åtgärderna förverkligades år 2014 inte ca 6,1 %.

Av mätarna förverkligades år 2014 inte ca 17,5 %. Av de centrala mätarna nåddes inte målvärdena för upplevd lycka, sysselsättning och skuldbelopp.

Den utfallsrapportering om strategin som lämnats till stadsfullmäktige är inte tillräcklig för att påvisas resultaten, detta gäller särskilt åtgärderna för år 2014. Revisionsnämnden kan inte ge någon helhetsbedömning av förverkligandet av de mål som är bindande i förhållande till fullmäktige för år 2014.

I fråga om ca 42,9 % av åtgärderna kan förverkligandet för år 2014 inte bedömas.

I fråga om ca 52,5 % av mätarna kan förverkligandet för år 2014 inte bedömas.

Revisionsnämnden rekommenderar alltjämt att man i framtiden kritiskt bör granska hurdana de åtgärder är som fastställts i strategin och hurdana de kan vara för att de ska vara tillräckligt konkreta. I fråga om mätarna bör man granska om de faktiskt mäter resultaten av de åtgärder som har fastställts för dem och om man genom stadens egna åtgärder kan påverka de värden som mätarna ska beskriva.

Rapporteringen av åtgärder och mätare som godkänts i strategin och budgeten bör utvecklas. Man bör kontrollera vad som har beslutats och vilka frågor som ska besvaras i rapporteringen.

9

KOMMUNINVÅNAREN I CENTRUM AV SERVICEN

Foto: Gunnar Bäckman

10

4. KOMMUNINVÅNAREN I CENTRUM AV SERVICEN gardemokrati och utvecklande av de åtgärder som den förutsätter.

4.1. Bakgrund och målen för år 2014 I Vasa stads strategi har man starkt betonat utvecklandet av de tjänster som produceras åt kommuninvånarna samt förbättrandet av de allmänna levnadsvillkoren. I utvecklandet av levnadsförhållandena betonas förutom kommuninvånarna även förbättrandet av verksamhetsmiljön och verksamhetsmöjligheterna för de i området verksamma representanterna för näringslivet och tredje sektorn. Till dessa delar har Vasa stad på ett bra sätt beaktat den nya kommunallagen som beretts år 2014. I kommunallagen, som godkändes våren 2015, bestäms bl.a. att i kommunstrategin ska hänsyn tas såväl till främjandet av kommuninvånarnas välfärd som till utvecklandet av livsmiljöns och områdets livskraft.

Revisionsnämnden har år 2014 valt att granska kommuninvånarens perspektiv. I utvärderingsberättelsen har man valt att granska de mål i strategin som gäller utvecklandet av basservicen samt enskilda mätare och åtgärder som gäller kulturutbudet. Genom målen i budgeten för år 2014 strävar man efter att utveckla de tjänster som produceras åt kommuninvånarna, bland annat klientens delaktighet och autonomi, en bra tillgång på basservice och kollektivtrafiken.

Kollektivtrafiken utvärderas även utifrån revisionsnämndens plan för en utvärdering i efterhand.

4.2. Klientens delaktighet och främjande av autonomin I Vasa stads budget för år 2014 fastställdes flera åtgärder genom vilka man försöker främja kommuninvånarnas delaktighet och autonomi. Sådana åtgärder var bl.a. utvecklande av datasystemen och de elektroniska tjänsterna samt delta-

Enligt utredningar som revisionsnämnden fått har man i utvecklandet av de elektroniska tjänsterna till viss del lyckats producera tjänster som gynnar kommuninvånarna, då utvecklandet av datasystemen däremot mer gått ut på att utveckla stadens egna processer och dra nytta av information från dem i organisationen. Projekten inom deltagardemokratin har till många delar varit anknutna antingen till redan befintliga elektroniska responskanaler eller till förfaranden som annars konstaterats vara bra. I deltagardemokratiprojekten har enligt revisionsnämnden till många delar varit fråga om huruvida de i förvaltningslagen angivna behoven som gäller hörande av parter tillgodoses. Revisionsnämnden konstaterar att man inom staden till dessa delar agerar så som lagen förutsätter. Särskilt under år 2014 har man satsat på olika åtgärder som social- och hälsovårdssektorns tjänster förutsätter samt på områdeskommittéernas verksamhet i syfte att aktivera kommuninvånarna. Enligt revisionsnämnden har den från början av år 2013 gällande kommunsammanslagningen mellan Vasa och Lillkyro och det arbete som Lillkyro områdesnämnd, som bildats till följd av sammaslagningen, haft en betydande roll i att utveckla även andra påverkningsmöjligheter i vår stad.

Revisionsnämnden anser att den mest betydelsefulla förnyelsen av elektroniska tjänster år 2014 är utvecklandet av stadsbibliotekets nätbibliotek, eftersom det finns överlägset mest kommuninvånare inom dess influensområde. Andra elektroniska tjänster har varit bl.a. stadens nya evenemangskalender och SoftGis-tjänsten Ditt Vasa för utvecklande av markanvändningen och boendemiljön. I slutet av verksamhetsåret 2014 skaffades även en licens för en webbtjänst som erbjuder kommuninvånarna hälsogranskning och hälsocoaching.

Bild 6: Vasa stadsbiblioteks nätbibliotek, skärmbild av sidorna med tjänster

11

Foto: Gunnar Backman

satts för målet har med tanke på måluppfyllelsen varit betydelselösa. Det har visat sig vara omöjligt att mäta antalet servicehändelser som kräver personalresurser. Att mäta vård- och serviceplaner har ansetts vara onödigt, eftersom de enligt lag ska göras upp i varje fall. För revisionsnämnden är det utgående från de utredningar den fått fortfarande oklart från hur många aktörer och sektorer det var meningen att uppgifterna om vård- och serviceplanerna skulle samlas in. I fråga om detta mål rapporteras det inte något sådant om klient- och patientnöjdheten som skulle ange hur man kunnat utveckla uttryckligen klientens autonomi och delaktighet. Bokslutsrapporteringen är mycket bristfällig i fråga om såväl åtgärderna som mätarna. Rapporteringen av åtgärderna i bokslutet motsvarar inte de utredningar som revisionsnämnden fått i ärendet. Klient- och patientnöjdheten är mätare även i det mål som gäller god tillgång på basservice.

Enligt revisionsnämndens iakttagelser är de åtgärder beträffande elektroniska tjänster som är avsedda för kommuninvånarna få med tanke på det mål som fullmäktige har satt, och revisionsnämnden har inte någon förvissning om huruvida åtgärderna skulle ha vidtagits oaktat strategin och budgetmålet. De åtgärder som vidtagits år 2014 för att utveckla datasystemen har krävt mycket resurser och har ett indirekt värde när det gäller att utveckla tjänsterna. De har egentligen ingen direkt koppling till producerandet av tjänster för kommuninvånarna. Sådana är bl.a. utvecklandet av stadens Exreport-rapporteringssystem (ledningens datasystem: ekonomi och personal), extranät och internet.

Utifrån strategin satte fullmäktige tre mätare för främjande av klientens delaktighet och autonomi. Även om målet i sig är rätt svårt att överföra som åtgärder, har mätningen av målet år 2014 varit ännu mycket svårare. Samtliga tre mätare som

Utvecklandet av datasystem och elektroniska tjänster har avancerat år 2014. Utvecklandet av tjänsterna har gällt såväl systemen i sin helhet som enskilda delfaktorer av tjänsterna.

Deltagardemokratin har uppmärksammats som ett mål som är bindande i förhållande till fullmäktige.

Utvecklandet av deltagardemokratin är en betydande del av den nya kommunallagen och därför är det bra att utvecklingsåtgärderna i ärendet har börjat vidtas.

Rapporteringen av åtgärderna och mätarna är mycket bristfällig i bokslutet i fråga om såväl utvecklandet av datasystemen som deltagardemokratin.

Utvecklandet av de elektroniska tjänsterna bör som ett mål som är bindande i förhållande till fullmäktige inkludera även andra utvecklingsprojekt än social- och hälsovårdsservicens. Det är bra att granska till vilka delar tjänsterna i staden utvecklas, fatta ett heltäckande beslut i ärendet och agera i enlighet med beslutet.

Rapporteringen av deltagardemokratin har år 2014 varit inriktad på specialgrupper. I utvecklingsarbetet borde man se till att föremålet för deltagardemokratins åtgärder är alla kommuninvånare.

Kuva: Gunnar Bäckman

12 12

4.3. God tillgång på basservice

varit närmast kosmetisk, eftersom ekonomins specialvillkor har framtvingat driftsekonomibesparingar inom alla förvaltningar. Till exempel specialsjukvårdens ökade kostnader har inte gett staden någon genuin möjlighet till omallokering av resurserna i enlighet med strategin, och en omfattande resurstilldelning beträffande specialsjukvården hör inte till målen i stadens strategi, tvärtom. Ett av målen för år 2014 har varit ”sparkrav även för samkommunerna och bolagen".

En av hörnstenarna i den nya kommunallagen, som godkändes våren 2015, är ledningen av kommuninvånarnas tjänster genom strategiska medel. Därför anser revisionsnämnden att ”god tillgång på basservice” är ett mycket bra mål och ändamålsenligt vid en granskning av hela kommunens tjänster. Revisionsnämnden har i sin granskning år 2014 av mätarna koncentrerat sig på social- och hälsovårdssektorns tjänster, eftersom budgeten och strategin innehåller mycket få signaler för inom vilka andra sektorer målet i sin helhet kunde följas upp i ljuset av mätarna. Revisionsnämnden konstaterar dock att som budgetmål gäller målet i fråga alla dem som producerar basservice inom staden, inte enbart social- och hälsovårdssektorn.

Att utsatta tider håller har fastställts både som åtgärd och som mätare i stadens budget. Revisionsnämnden granskar genomförandet av åtgärden utgående från mätarna. Enligt utredningar som lämnats iakttar social- och hälsovårdssektorns ledningsgrupp aktivt de utsatta tiderna och att de håller. Uppföljningen baserar sig på uppgifter som samlas in manuellt. Motsvarande mätare utnyttjas i stor omfattning även i social- och hälsovårdssektorns egen planering av verksamheten, och mätarna rapporteras i bokslutet. I tabellerna 1–3 nedan presenteras de mätare som bland annat meddelats fullmäktige (mellanrapport 13.10.2014) att de uppfyller gränserna enligt bestämmelserna.

Under år 2014 har man haft för avsikt att utveckla basservicen genom att sänka organisationsstrukturerna, omallokera resurserna och hålla de angivna tiderna. På basis av rapporteringarna är det för revisionsnämnden mycket svårt att påvisa i hur stor grad man har kunnat sänka organisationsstrukturerna så, att de vid granskningstidpunkten skulle ha inverkat på en god tillgång på den mest centrala basservicen, som definieras i strategin. Även om det i vår stad har varit nödvändigt att utveckla stadens stödservice, har detta enligt revisionsnämnden snarare varit en följd av stadens försämrade ekonomi och behov av en förnyad organisation än en följd av förbättrandet av tjänsterna för kommuninvånarna. Som åtgärd har även omallokeringen av resurserna

Plats Hyvinge Tavastehus Joensuu Träskända Karleby Lojo S:t Michel Nurmijärvi Borgå Björneborg Rovaniemi Salo Seinäjoki Vasa

0 dagar % 23,8 52,9 26,0 15,4 46,1 30,2 57,1 73,3 56,6 24,6 25,3 43,6 56,9 29,2

1-3 dagar % 8,6 6,1 11,8 10,7 10,0 22,3 5,5 0,8 2,5 3,9 5,6 9,5 1,7 10,5

4-7 dagar % 41,9 4,9 12,0 7,5 11,4 15,6 3,8 0,8 2,6 5,1 4,2 5,2 2,0 8,3

I 51 § i hälso- och sjukvårdslagen föreskrivs om att få vård inom primärvården (30.12.2010/1326). Bestämmelsen gäller såväl primärvård, specialiserad sjukvård som mun- och tandvård. I tabell 1 och 2 och presenteras uppgifter som samlats in av Institutet för hälsa och välfärd om väntetider inom primärvården och mun- och tandvården.

8-14 dagar % 20,6 11,9 31,8 8,5 11,4 14,7 13,2 3,3 8,5 20,1 7,7 8,7 3,4 9,5

15-30 dagar% 4,2 14,6 15,3 16,5 13,1 15,8 16,5 1,7 12,6 28,5 22,0 17,5 9,6 16,7

31-90 dagar % 0,8 9,4 3,2 37,9 6,9 1,4 3,8 20,0 16,7 16,2 35,3 15,2 25,4 24,4

Över 90 dagar% 0,0 0,2 0,1 3,5 1,1 0,0 0,0 0,0 0,6 1,4 0,0 0,2 1,0 1,6

Tabell 1: Besöksväntetider inom primärvården 1.1–31.12.2014 (%/alla besök; vissa kommuner med 40 001–100 000 invånare), statistikdatum 11.3.2015. Källa: AvoHILMO, Institutet för hälsa och välfärd Plats Hyvinge Tavastehus Joensuu Träskända Karleby Lojo Nurmijärvi Borgå Björneborg Rovaniemi Salo Seinäjoki Vasa

0 dagar% 71,9 43,0 11,7 27,3 24,7 42,1 38,9 11,0 26,5 44,7 33,2 44,3 61,9

1-3 dagar % 1,6 13,8 6,1 16,7 13,9 18,0 3,4 12,6 13,4 12,5 8,5 17,8 0,8

4-21 dagar % 22-90 dagar% 3,1 23,4 16,8 25,9 17,0 49,8 24,4 31,3 21,9 38,8 23,5 14,4 12,3 41,1 17,5 54,7 22,3 35,3 20,4 22,2 12,4 42,4 16,4 20,1 2,8 7,9

91-180 dagar % Över 180 dagar % 0,0 0,0 0,2 0,0 15,1 0,2 0,1 0,0 0,8 0,0 2,1 0,4 4,3 0,0 4,2 0,0 2,6 0,0 0,1 0,0 3,4 0,0 1,5 0,0 19,7 6,8

Tabell 2: Besöksväntetider inom mun- och tandvården 1.1–31.12.2014 (%/alla besök, vissa kommuner med 40 000–100 000 invånare), statistikdatum 11.3.2015. Källa: AvoHILMO, Institutet för hälsa och välfärd

13

Med stöd av 51 § i sjuk- och hälsovårdslagen ska en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården göra en bedömning av vårdbehovet senast den tredje vardagen från det att patienten tog kontakt. Vård som i samband med bedömningen av vårdbehovet har konstaterats vara medicinskt eller odontologiskt nödvändig ska ordnas inom tre månader, men t.ex. inom mun- och tandvård får väntetiden överskridas med tre månader, om detta av motiverade skäl kan göras utan att patientens hälsotillstånd äventyras. Enligt tabellerna 1 och 2 har man i Vasa kunnat fullgöra vårdgarantiskyldigheterna väl, men de motsvarar dock inte det som anges i mellanrapporten till fullmäktige. Särskilt inom mun- och tandvården finns det patienter som har varit tvungna att vänta på vård över tre månader. Dessutom har en del av patienterna (218 patienter år 2014) inom mun- och tandvården väntat på vård längre än den månad som bestäms i lagen, vilket är ett klart större antal än i andra jämförelsestäder.

Till övriga delar skiljer sig Vasas siffror inte till några betydande delar från jämförelsestädernas. År 2014 har antalet besök inom öppenvården vid Vasa stads sjukmottagning varit nästan 150 000.

Enligt 55 § i hälso- och sjukvårdslagen ska kommunen på internet med fyra månaders mellanrum offentliggöra de Plats Hyvinge Tavastehus Joensuu Träskända Karleby Kotka Kouvola Villmanstrand Lojo S:t Michel Nurmijärvi Borgå Pori Björneborg Salo Seinäjoki Vasa

0-7 dagar % 73,5 94,5 99,8 88,0 97,0 89,7 90,3 91,4 97,7 94,1 97,6 98,6 98,7 99,7 97,3 99,0 98,1

8-9 dagar % 25,3 1,6 0,2 10,3 2,4 1,5 6,7 0,9 0,3 2,4 0,6 1,1 0,9 0,3 1,7 0,7 1,8

uppgifter om väntetider som förutsätts i hälso- och sjukvårdslagen. Enligt de uppgifter som revisionsnämnden har samlat in finns det på Vasa stads webbsidor inte någon tillräckligt detaljerad, offentlig utredning om förverkligandet av vårdgarantin. Mun- och tandvårdens omnämnande om att det är möjligt att få komma till tandläkarens mottagning i icke brådskande fall inom sex månader (situationen 24.9.2014) och att det är möjligt att få komma till tandläkare i Vasa inom vårdgarantins gränser, motsvarar enligt revisionsnämnden inte hälso- och sjukvårdslagens anda. Informationen ovan är från mars 2015 och således över sex månader gammal.

Lagen om utkomststöd (1412/1997) innehåller bestämmelser om behandlingen av ansökningarna om utkomststöd.

Med stöd av lagen (14 a §) ska ett utkomstärende i kommunen behandlas så att ingens rätt till oundgänglig försörjning och omsorg äventyras. I brådskande fall borde beslutet kunna fattas samma eller senast följande vardag efter att ansökan inkommit. I andra fall ska beslutet fattas utan dröjsmål, men likväl senast den sjunde vardagen efter att ansökan inkommit. Så som framgår av tabell 3 har man i Vasa enligt situationen i oktober 2014 kunnat behandla ansökningarna om utkomststöd inom den tid som anges i lagen till 98 %.

Över 9 dagar % 1,2 3,8 0,0 1,7 0,6 8,8 3,0 7,7 2,1 3,5 1,8 0,3 0,3 0,0 1,0 0,3 0,1

Antalet behandlade ansökningar totalt 1 306 2 657 4 645 1 272 669 1 840 1 979 1 694 1 154 1 565 619 1 828 2 136 1 446 892 1 295 1 684

Tabell 3: Uppföljning av behandlingstiderna för utkomststödsärenden 1.1–31.10.2014 (%/alla ansökningar, kommuner med 40 000–100 000 invånare), statistikdatum 17.12.2014. Källa: AvoHILMO, Institutet för hälsa och välfärd

Enligt revisionsnämnden kan behandlingstiderna i Vasa för ansökningarna om utkomststöd anses vara bra bland jämförelsestäderna, eftersom behandlingstiderna t.ex. i Villmanstrand och Kotka har dragit ut på tiden. Trots den goda jämförelsesituationen förverkligas i Vasa inte behandlingen av ansökningarna om utkomststöd enligt lagen, eftersom 32 ansökningar (1,9 % av ansökningarna) har behandlats efter den utsatta tiden. En intressant detalj i de uppgifter som Institutet för hälsa och välfärd samlat in är att en till språkförhållandena liknande stad, Borgå, har varit i stånd till likadan verksamhet som Vasa, trots att Borgå i oktober 2014 hade rentav 638 brådskande ansökningar (34,9 % av alla ansökningar), då motsvarande antal i Vasa var 26 (1,5 % av alla ansökningar). De utredningar som revisionsnämnden fått av Vasa stad motsvarar inte till alla delar Institutets för hälsa och välfärd statistik. Enligt utredningarna skulle man i Vasa i slutet av oktober 2014 ha behandlat totalt 1 718 ansökningar.

I barnskyddslagen (417/2007) ingår bestämmelser om barnskydd, om behandling av barnskyddsanmälningar och om utredning av barnskyddsbehovet. Med stöd av lagen (26 och 27 §) ska, efter att ett barnskyddsärende har inletts, barnets brådskande behov av barnskydd uppskattas samt senast den sjunde vardagen avgöras om en utredning av ett eventuellt behov av barnskydd ska inledas. Utredningen om behovet av barnskydd ska göras utan ogrundat dröjsmål, dock senast inom tre månader. Enligt bilderna 7 och 8 har man i Vasa på ett bra sätt lyckats avgöra det eventuella behovet av en utredning av barnskyddsbehovet, rentav till 97,4 % (518 st.), men i färdigställandet av utredningarna har man lyckats betydligt sämre, nämligen till 53,9 % (130 st.). Enligt statistik från Institutet för hälsa och välfärd har antalet bedömningar av utredningsbehovet i Vasa under granskningsperioden varit totalt 532 och antalet utredningar 241.

14

Situationen i jämförelsestäderna varierar. Då man i vissa kommuner, t.ex. Tavastehus, har lyckats utmärkt med bedömningarna av barnskyddsbehovet (99,8 %), har situationen i vissa kommuner varit rätt dålig. Dylika kommuner under nivån 90 % är Hyvinge (89,2 %), Kouvola (87,1 %), Salo (85,9 %), Björneborg (64,3 %), S:t Michel (85,9 %) och Seinäjoki (86,2 %). Bedömningarna av utredningsbehovet förmår man i hela landet göra inom den utsatta tiden motsvarande 91 %. Av bild 8 framgår att förutom Vasa bör även jämförelsestäderna bli klart effektivare i att göra utredningar om barnskyddsbehovet. I hela landet förmår man göra utredningarna inom den utsatta tiden till en motsvarighet av 65,3 %. Liksom i flera jämförelsestäder håller man sig inte heller i Vasa helt inom de tidsfrister som anges i barnskyddslagen.

Avgjorda inom 7 vardagar, % Avgjorda inom 8–14 vardagar, % Avgörandet tagit längre än 14 vardagar, % Under behandling inom tidsfristen 7 vardagar, % Oavgjorda, tidsfristen på 7 vardagar gått ut, %

Andra mätare som satts med tanke på målet är användningsgrad, personaldimensionering enligt serviceform samt klient-/patientnöjdhet. Enligt fullmäktiges mellanrapport (13.10.2014) finns det inte några uppgifter om användningsgraden. Enligt utredningar som revisionsnämnden fått följer t.ex. social- och hälsovårdssektorn upp användningsgraden på missbrukarstationen, ungdoms- och barnhemmet och handikappservicens boendeenhet. Under 2014 har uppföljningen av användningsgraden lett till att missbrukarstationens tillnyktringsvård och A-rådgivningens verksamhet har slagits samman. När det gäller personaldimensioneringen är det endast social- och hälsovårdssektorn som har rapporterat detta närmare till fullmäktige. På ett allmänt plan har hela personalmängden behandlats i jämförelsestäderna (per 1 000 invånare). Enligt utredningar som revisionsnämnden fått följer social- och hälsovårdssektorn upp personaldimensioneringen som en del av ledningen och förmansarbetet i alla vård- och boendeenheter. Problemet med de två ovan nämnda mätarna är likväl att man för dem inte har satt några målnivåer och att deras målgrupp på stadsnivå inte är helt klar. Därför konstaterar revisionsnämnden också att förverkligandet inte kan bedömas.

Bild 7: Behandlingstider, %, barnskyddsanmälan och annan kontakt 1.4–30.9.2014 (kommuner med 40 000–100 000 invånare), statistikdatum 11.3.2015. *) Källa: AvoHILMO, Institutet för hälsa och välfärd

Klient- och servicenöjdheten mäts både som en del av tillgången på basservice och som en del av främjandet av klientens delaktighet och autonomi. Av dessa har förverkligandet av mätaren för det senare målet behandlats under motsvarande punkt i berättelsen. När det gäller tillgången på basservice är mätaren en ypperlig indikator enligt revisionsnämnden. Trots detta är det endast social- och hälsovårdssektorn som rapporterat om mätaren till fullmäktige. År 2014 hade social- och hälsovårdssektorn samlat in kundrespons med hjälp av det elektroniska responssystemet rentav 42 809 st., då antalet i slutet av augusti 2014 ännu var ca 26 500. Vasa stads social- och hälsovårdssektor var en av de första i landet som tog i bruk ett elektroniskt responssystem, och nu följer man upp responsen även t.ex. i Helsingfors, Esbo och Lahtis.

Bild 8: Utredningar om behovet av barnskydd som färdigställts, %, 1.4–30.9.2014 (kommuner med 40 000–100 000 invånare), statistikdatum 11.3.2015. *) Källa: AvoHILMO, Institutet för hälsa och välfärd

Färdigställts inom 3 mån., %

Utredningar som tagit över 3 mån. men under 4 mån., % Utredningar som tagit 4 mån. eller längre, % Utredning pågår inom tidsfristen 3 mån., % Utredning pågår, tidsfristen på 3 mån. gått ut, %

*)Jämförelsekommuner och förkortningar: Hyvinge – HY, Tavastehus – HL, Joensuu – JNS , Träskända – JP, Karleby - KOK, Kotka – KTA Kouvola – KV, Villmanstrand - LR, Lojo – LO , S:t Michel - MI, Nurmijärvi – NJ, Björneborg – PRI, Borgå – PRV , Rovaniemi – ROI, Salo – SLO Seinäjoki – SK, Vasa – VS

15

Av bild 9 framgår att andelen personer som varit nöjda med hälsostationerna service år 2014 varit på en ca 91,7 % nivå.

Situationen var liknande redan i augusti 2014. Situationen vid tandvårdsklinikerna är något sämre (87 %, bild 10), och även i detta fall har situationen varit oförändrad sedan situationen i augusti 2014. Resultaten kan enligt revisionsnämnden anses vara goda. Tandvårdsklinikernas situation kan anses vara bra eftersom av ca 16 200 återkopplingar var 12 400 utmärkta, även om tiden för att få besöka en tandläkare under samma tidsperiod var i genomsnitt över fem månader i Vasa och tiden för att få besöka en läkare i genomsnitt var något över fem veckor.

Återkopplingar: 26 540 st.

Bild 9: Hälsostationernas kundnöjdhet i Vasa år 2014 (grön = positiv, röd = negativ) Källa: Social- och hälsovårdssektorn, Vasa stad

Återkopplingar: 16 269 st.

Situationen i Vasa är bra även vid en jämförelse med de andra städerna. I december 2014 var andelen bra respons i Helsingfors 89 % av totalt 16 408 återkopplingar, och i februari 2015 kom man i Esbo upp till nivån 90 % (totalt 6 805 återkopplingar). När det gäller Lahtis har man haft tillgång till uppgifterna för hela år 2014 (bild 11). I Lahtis har nöjdheten med hälsovårdsservicen varit på en bra nivå, 89,2 % av all respons, medan det sammanlagda resultatet i Vasa är 89,9 %. Inom mun- och tandvården är Lahtis på en bättre nivå än Vasa. I Lahtis har rentav 93,2 % gett bra respons på vården.

Enligt revisionsnämndens iakttagelser är bokslutsrapporteringen om målet, dvs. god tillgång på basservice, tämligen dålig. Rapporteringen av åtgärderna är bristfällig och motsvarar t.ex. inte alla de uppgifter som social- och hälsovårdssektorn har gett revisionsnämnden i ärendet. På motsvarande sätt rapporterar man i bokslutsrapporteringen när det gäller en omallokering av resurserna endast om stödserviceutredningen, även om rapporteringen borde gälla samma objekt som mäts med mätarna, dvs. år 2014 social- och hälsovårdssektorn. För mätarnas del är rapporteringen svår att genomföra tillräckligt informativt, och den är med tanke på tidsfristerna felaktig.

Bild 10: Kundnöjdheten inom tandvårdsklinikerna i Vasa år 2014 (grön = positiv, röd = negativ) Källa: Social- och hälsovårdssektorn, Vasa stad

78,4 % 10,8 % 36280 st. 4975 st.

2,8 % 1298 st.l

8,0 % 3718 st.

Bild 11: Nöjdhet med hälsovårdsservicen i Lahtis år 2014 (grön = positiv, röd = negativ)Källa: Social- och hälsovårdssektorn, Lahtis stad (internet, kontrollerat 27.3.2015)

Utgående från de mätare som satts för basservicen är basservicen i Vasa på en bra nivå i förhållande till jämförelsestäderna.

Kundnöjdheten i fråga om hälsostationer och tandvårdskliniker är på en bra nivå i Vasa.

Till fullmäktige har man såväl i mellanrapporteringen som i bokslutsrapporteringen rapporterat att tidsfristerna håller.

Så är det likväl inte. Vasa uppfyller inte bestämmelserna i lagarna till 100 % när det gäller att hålla de utsatta tiderna.

Rapporteringen av åtgärder och mätare är bristfällig i bokslutet.

Omallokeringen av resurserna kommer i fortsättningen att vara en utmaning för vår stad. Enligt den mätare som satts för målet ska de utsatta tiderna hållas, men detta förutsätter antingen en omorganisering av servicen eller tilläggsresurser.

Med stadens nuvarande struktur är det inte möjligt att anvisa tillräckligt med tilläggsresurser. Att utveckla stödservice är likväl inte tillräckligt.

Tillgången på basservice mäts och följs upp inom social- och hälsovårdssektorn. Målet, som är bindande i förhållande till fullmäktige, gäller dock inte enbart förvaltningen i fråga utan hela staden. Även inom bildningssektorn kan man följa upp situationen för servicen på samma sätt och det är möjligt att rapportera mer om den.

16

Foto: Sami Pulkkinen

4.4. Kultur- och fritidsevenemang, utvecklande av deltagarantalet Genom flera olika åtgärder försöker man utveckla attraktiviteten i Vasa stad och område. Ett område som man avser utveckla är kulturtjänsterna. För år 2014 fastställdes två åtgärder i syfte att utveckla kulturtjänsterna/-utbudet. Det ena var främjande av en mångsidig stadskultur: åstadkommande av positivt vimmel, och det andra var utvecklande av trivseln och evenemangsutbudet i stadskärnan. En förutsättning för att nå målet ansågs vara att antalet deltagare i kultur- och fritidsevenemang skulle öka med mer än 1 % per år. Av tabell 4 framgår uppfyllelsen av det ovan nämnda villkoret enligt det som stadens bildningssektor rapporterat år 2014.

Enligt tabell 4 har man inom Vasa stad år 2014 inte förmått öka antalet besökare på det sätt som eftersträvats. Under år 2014 har antalet besökare sjunkit. Särskilt biblioteket och stadsorkestern har lidit förluster i fråga om antalet besökare. Enligt utredningar som revisionsnämnden fått har biblioteket under verksamhetsåret 2014 varit stängt i december, då även nätbiblioteket förnyats. En nedgång i antalet nätbesök har likväl kunnat upptäckas redan från årets början. Stadsorkesterns största bortfall av åhörare beror enligt utredningarna på operaproduktionen, som år 2014 inte har nått upp till 2013 års nivå i fråga om besökarantalet. Enligt revisionsnämnden är det problematiskt att man i dessa inrättningars bokslut inte har rapporterat dessa betydande ändringar, även om variationen enligt tabell 4 varit rätt stor.

Tabell 4: Antalet deltagare på kultur- och fritidsevenemang åren 2013 och 2014 Källa: Bildningssektorn, Vasa stad.

17

Vid en jämförelse av besökarantalet för alla inrättningar i tabell 4 med inrättningarnas/motsvarandes bokslut, kan man konstatera att resultatet för år 2014 har försämrats mer än vad det borde ha gjort. År 2014 har inrättningarna/motsvarande (exkl. Wasa Teater) minskat sina verksamhetsutgifter med totalt ca 1 % mot år 2013. För stadsbibliotekets del var minskningen av verksamhetsutgifterna år 2014 ca 0,7 % och för stadsorkesterns del 5,6 %. Den nivå för besökarantalet som uppnåtts år 2014 är svag jämfört med det tillväxtmål på 1 % som stadsfullmäktige har satt, och nivån motsvarar inte heller helt den i bokslutet för år 2014 rapporterade utvecklingen inom bildningssektorn år 2014 (väsentliga ändringar i Vasas verksamhet och ekonomi).

De åtgärder som fastställts för år 2014 har till karaktären varit sådana att man på basis av dem inte tillräckligt detaljerat skulle ha kunnat precisera vad man borde göra år 2014.

En sådan åtgärd är särskilt ”Främjande av en mångsidig stadskultur: åstadkommande av positivt vimmel”. Den är otillräcklig när det gäller att för inrättningarna/motsvarande fastställa åtgärder som ska anses vara centrala med tanke på år 2014. Enligt revisionsnämnden borde åtgärden vara sådan att den berättar för de inrättningar som ska tillämpa den vilket som är det tydliga fokusområdet i årets verksamhet. De åtgärder beträffande ”positivt vimmel” som rapporteras i bokslutet är sådana att det inte finns någon säkerhet än om deras varaktighet. I sin helhet är de rapporterade åtgärderna en liten del såväl av kulturutbudet som av verksamheten under året. Enligt revisionsnämnden har man inte heller rapporterat sådant om utvecklandet av trivseln i stadens centrum och av evenemangsutbudet som klart skulle ha avvikit från 2013 års linje eller utvecklat den och på så sätt understött genomförandet av åtgärden för år 2014 och uppnåendet av målet.

Tikanojas konsthem, Österbottens museum och Vaasan kaupunginteatteri har i genomsnitt kunnat höja sina besökarantal väl år 2014.

Kulturinrättningarna har kunnat reducera sina verksamhetsutgifter år 2014.

I sin helhet har besökarantalet vid Vasa stads kulturinrättningar minskat år 2014 med ca 7 %. Den ökning på 1 % som hade satts som nivå för besökarantalet förverkligades inte.

Antalet besökare vid kulturinrättningarna har minskat mer än vad som borde vara fallet utgående från besparingarna. I synnerhet stadsorkesterns finansiering och besökarantalets nivå har nått en kritisk punkt.

På kulturinrättningarnas verksamhet och resultat inverkar enligt revisionsnämnden tydligt det allmänna ekonomiska läget i samhället. Att få verksamheten lönsam när det gäller förhållandet avkastning/insats är en allt större utmaning.

Eftersom de ekonomiska specialvillkoren inte kommer att hjälpa upp situationen inom den närmaste framtiden, bör man även satsa på att utveckla kulturverksamheten och innehållsproduktionen, inte enbart marknadsföringen.

4.5. Fungerande kollektivtrafik I slutet av år 2009 trädde kollektivtrafiklagen i kraft i vårt land, och enligt den ska alla kommuner bestämma servicenivån på de trafiktjänster som ges och/eller ordnas. I bestämmandet av nivån på servicen ska man planera kollektivtrafiktjänsterna i första hand som regionala eller områdesvisa helheter i syfte att åstadkomma ett välfungerande kollektivtrafiknätverk.

I samband med utvärderingen av verksamheten år 2009 har revisionsnämnden bedömt Vasa stads kollektivtrafik, utvecklingsförslagen i kollektivtrafikrapporten för Vasa stadsregion (KETJU-rapporten) och förutsättningarna för att genomföra den nya kollektivtrafiklagen. För år 2009 var det strategiska målet att utforma en ruttplan för kollektivtrafiken i Vasa. Revisionsnämnden bedömer att de krav som den nya kollektivtrafiklagen ställer hade på ett bra sätt beaktats i beredningen av stadens kollektivtrafik. I arbetet

år 2009 hade man särskilt väl beaktat trafikbehoven och verksamhetsförutsättningarna när det gäller Vasa pendlingsområde. I sin utvärdering var revisionsnämnden dock tvungen att anmärka att beredningen på fullmäktigenivå och förvaltningsnivå inte motsvarade varandra. Även om rapporten om Vasa stadsregions kollektivtrafik och beredningen av ikraftträdandet av den nya lagen hade gjorts inom gatusektorn, hade representanterna för kommunteknik ingen vetskap om det strategiska mål som stadsfullmäktige hade ställt för dem och som gällde kollektivtrafikens linjenätsplan.

Efter år 2009 kan man märka att utvecklingsförslagen i KETJU-rapporten år 2009 huvudsakligen har förverkligats i vår stad. I servicenivåbeslutet har som en central grund för de tjänster som ska produceras fastställts en ”attraktiv nivå”.

Av tabell 5 framgår hur den attraktiva servicenivån definieras.

18

Foto: Jouko Keto

Servicenivåklass

Mål

Tidtabell

Turtäthet

Vardag Lördag Söndag Vardag

Lördag Söndag Promenadavstånd till hållplatsen

Enligt utredningar som revisionsnämnden fått har servicenivåbeslutet verkställts genom en utveckling av pendeltrafiken. Fokusområde för utvecklandet har varit särskilt vintertrafikens arbetsresor och en högst 30 minuters turtäthet mellan de viktigaste stadsdelarna. Vidare har stadens interna trafikförbindelser utvecklats bl.a. genom en höjning av resecentrets betydelse, utformande av flygplatsens linjetrafik och en busslinje för studerandena samt genom beaktande av fartygstrafiken i hamnen. Likaså har man försökt underlätta möjligheterna att kombinera förbindelser både inom den regionala trafiken (resecentret) och inom stadens interna trafik (bytesförbindelserna i centrum).

Attraktiv nivå Målnivå: Medelstora stadsregioner Målet är att erbjuda ett funktionellt och eaktansvärt resealternativ för allt flera resor och å nya allt flera passagerare inom kollektivtrafiken.

6-23 9-22 12-23 15-20 min. rusning, 30 min i huvudsak 30 min.

30 min. under 400 m

I enlighet med de förslag som lagts fram år 2009 har även en personalresurs för trafikplaneringen förverkligats, men i praktiken har arbetet inte utformats till att vara regionalt.

Det här beror på att det huvudsakliga målet i den år 2011 godkända planen för kollektivtrafiken i Vasaregionen, nämligen ett regionalt behörighetsområde (fem kommuners område) och en ansvarig aktör (Vasas kollektivtrafikväsende), inte har förverkligats. Vasa stad svarar vid granskningstidpunkten alltjämt för kollektivtrafiken inom sitt eget område och för bestämmandet av servicenivån, medan Närings-, trafik- och miljöcentralen har ansvar t.ex. för servicenivån i kommunerna runt om Vasa.

Tabell 5: Attraktiv servicenivå Källa: KETJU-projektet förenar stads- och regiontrafiken.

Kollektivtrafikreform som gäller medelstora stadsregioner.

Kommunikationsministeriet 39/2009.

19

dem har deltagit endast 20–30 personer från Vasa. År 2014 har man inte utfört några enkäter och/eller mätningar om kundnöjdheten. Den senaste kundnöjdhetsenkäten gjordes i anslutning till att den regionala kollektivtrafikplanen utarbetades för ca tre år sedan. Enligt beräkningar som revisionsnämnden fått har resultaten av kundnöjdheten inte ändrats i någon större omfattning från denna tidpunkt. Det som folk varit mest missnöjd med är biljettpriserna och att antalet turer inte är tillräckligt.

Fullmäktige har som bindande mål i förhållande till fullmäktige för år 2014 satt utarbetande av en servicenivåutredning och utnyttjande av förnybar energi. Enligt utredningar som revisionsnämnden fått har den första av åtgärderna genomförts, men beredningen av den senare har inte mer än inletts. Avsikten var att år 2014 mäta åtgärdernas verkningsfullhet genom en mätning av färdsättsandelen och kundnöjdheten. På bild 12 nedan redogörs för reseprestationernas färdsättsandelar utifrån en enkätundersökning som Trafikverket publicerat år 2012.

I Kommunteknikens budget för år 2014 hade man inte fastställt några åtgärder som stöd för fullmäktiges mål och inte heller de uppföljningsuppgifter som mätarna förutsätter. I dispositionsplanen för Kommunteknikens anslag har således inte heller anvisats några anslag för att utveckla beräkningen av färdsättsandelen eller för att utarbeta kundenkäter. I bokslutsrapporteringen har mätarna och åtgärderna beträffande det bindande målet i förhållande till fullmäktige lämnats orapporterade.

Enligt bild 12 färdas man i Vasa i medeltal mer både till fots och med cykel än i de andra stora städerna i vårt land.

Användningen av buss är i genomsnitt av mindre omfattning.

För år 2014 har Vasa stad inte tillgång till några motsvarande uppgifter, eftersom det inte finns tillräcklig med anordningar för att mäta färdsättsandelen. I Vasa centrum finns det t.ex. 13 ställen där det är möjligt att mäta fordonstrafiken, men det finns just inga instrument för att räkna fotgängare och cyklister. Den undersökning som Trafikverket publicerat år 2012 baserar sig på telefonintervjuer, och i

övrigt tåg metro, spårvagn buss personbil, passagerare personbil, chaufför cykel till fots

Bild 12: Färdsättsandelar av reseprestationerna Källa: Vasa stads Kommunteknik, basmaterial från Trafikverkets persontrafikundersökning 2010–2011

Utvecklandet av kollektivtrafiken har avancerat planenligt i vår stad, och de projekt som inletts år 2009 har i huvudsak genomförts.

Man försöker utveckla kollektivtrafiken till att vara tillräckligt attraktiv så att den verkligen kunde minska privatbilismen i vår stad.

I syfte att konstatera nivån för de mätare som satts för år 2014 finns det inte tillräckligt med anordningar, och de har inte rapporterats i bokslutet. Även rapporteringen av åtgärderna har blivit ogjord i bokslutet.

Kommunteknikens mål för kollektivtrafiken och de mål som fullmäktige har satt borde komplettera varandra.

Dialogen bör bli bättre så att de mål som fullmäktige godkänt i budgeten och de anslag som beviljats förvaltningarna möts.

20

VASA KOMMUNKONCERN – LEDNING OCH RESULTAT

Foto: Jouko Keto

5. VASA KOMMUNKONCERN – LEDNING OCH RESULTAT Enligt Kommunförbundets expertgrupp kan kommunernas koncernledning granskas mer omfattande än kommunallagen genom ett definierande av ”den funktionella kommunkoncernen”, som är:

Enligt kommunallagen bildar kommunen jämte dottersamfund en kommunkoncern. Kommunens dottersamfund anses vara ett samfund där kommunen har bestämmande inflytande enligt bokföringslagen. Kommunen har därmed till exempel bestämmande inflytande i samfund, då den äger mer än hälften av röstetalet för samfundets aktier eller andelar. Begreppet kommunkoncern och dess definition kom in i kommunallagen år 2007.

1. Kommunens egen organisation (modern) med sina budgetfinansierade uppgifter (ämbetsverk) samt målfinansierade uppgifter (affärsverk och övriga balansenheter) 2. Privaträttsliga samfund (dotter- och intressesamfund) 3. Kommunernas samarbetsenheter (samkommuner, avtalskommunsmodeller)

5.1 Koncernledning Vid den ledning och kontroll som kommunerna utför och som inriktas på dottersamfunden kan man enligt ett utvecklingsinitiativ (2012) från Kommunförbundets expertgrupp för koncernledning särskilja åtminstone koncernledning och koncernstyrning. En väsentlig del av koncernledningen är beaktandet av hela kommunkoncernen vid uppgörandet av kommunens strategi och mål. Likaså är en förutsättning för verksamheten att man skapar tillräckliga ledningssystem för koncernen och klarhet. Kommunens strategi som en del av kommunkoncernledningen kan förtydligas till exempel med hjälp av program för ordnande av servicen och ägarpolitiska program. Då ger de en noggrannare styrning för koncernsamfunden än kommunstrategin.

Koncernstyrningen är ett operativt verkställande av koncernledningen i praktiken och uppföljning och utvärdering av måluppfyllelsen. Koncernledningen stöder sig i sitt arbete på de mål som ställts i kommunens strategi, olika verkställighetsprogram samt i budgeten och ekonomiplanen.

21

V A S A STAD MODERBOLAG BOLAG FÖR VERKSAMHETSLOKALER

BOSTADS- OCH FASTIGHETSBO LAG Dotterbolag

Ägarandel

Fab Pikipruukki,

100 % Ab Klemetsösvängen

som äger - Bost Ab Långviksgatan 31-35 - Bost Ab Vaasan Asemakatu 43

Fab Sekahaku Vasa Bostadsrätt Ab

As.oy Teeriniemenkatu 8 As.oy Vaasan Kråklundinkatu Fab Vaasan Mäntyhovi Vähänkyrön Vuokratalot Ki Oy

ÖVRIGA BOLAG

Dotterbolag

Ägarandel

61,9 % 100 % 100 % 100 % 80,8 % 60 % 100 % 100 %

Brändö Företagscentrum Ab

100 % Vasa Parkering Ab 100 % Fab Vaasan Myllynranta Koy Cargo Apron 53 % Kova Login Ab 100 % Fab Brändö Campus 100 % Koy Teatteriparkki 100 % 70 % 100 %

Vasa Elektriska Ab,

99,9 %

- Ravera Ab 100 % - Vasa Elnät Ab 100 % - VS Vindkraft Ab 100 % - EPV Energi Ab 42,6 % - Oy Enerit Ab 34,6 % - Smedsby Värmeservice Ab 20 % Ab Stormossen Oy 54,3 % Vasa regionens utveckling Ab 58,1 % 65,0 % Vasa Ekovärme Ab 74,0 % Vasa Yrkeshögskola Ab 54,1 % Va saregionens Turism Ab

Intressebolag

Fast.ab Formansgatan 14 31,1 % Oy Vaasa Parks Ab 22,2 % som äger 24,2 % - Fab Vaasan Yrittäjänkatu 17 - Koy Vaasan Producta II - Fab Circle House Fab Palosaaren laboratoriot Fab Ritz Koy Vaasan Ylioppilastalo (PYK)

Ägarandel

som äger:

Intressebolag

As.oy Koppelonkatu 2 As.oy Perämiehenkatu 26 Bost.ab Vasa Stationsgatan 44

Dotterbolag

38 % 40,8 %

Intressebolag

Expo Österbotten

100 % 100 % 100 % 43 % 25,1 % 50,0 %

Forskningscentrum Conradi Ab

Oy Merinova Ab Kyrönmaan Jätevesi Oy NLC Ferry Oy Ab

30,2 % 50,0 % 39,6 % 50,0 % 50,0 %

SAMKOMMUNER

Eskoon sosiaalipalvelujen kuntayhtymä

15,58 %

Vasaregionens Arenor Samkommun

70,77 %

Kårkulla samkommun Pohjanmaan Liitto - Österbottens förbund

40,85 %

Vasa sjukvårdsdistrikts samkommun

54,07 %

5,92 %

Sv. Österbottens förbund för utbildning och kultur, 21,81 % johon kuuluvat: Yrkesakademin i Österbotten KulturÖsterbotten Wasa Teater

Tabell 6: Samfund som hör till Vasa stads koncern år 2013, den funktionella kommunkoncernen.

Källa: Vasa stad, ekonomisektorn

För styrningen av kommunkoncernen och för ordnandet av koncernövervakningen svarar enligt den kommunallag som var i kraft år 2014 kommunens koncernledning, till vilken hör kommunstyrelsen, kommundirektören eller borgmästaren och andra i en instruktion fastställda myndigheter. I Vasa stads förvaltningsstadga har koncernsamfundens och koncernledningens uppgifter redan i slutet av år 2013 preciserats tydligare än bland annat de koncernanvisningar som godkändes år 2001. Enligt förvaltningsstadgan som trädde i kraft från början av år 2014 svarar de till koncernledningen hörande stadsstyrelsen, stadsdirektören, sektordirektörerna, ekonomidirektören och koncernservicechefen för styrningen av stadskoncernen och ordnandet av den interna kontrollen och riskhanteringen på ett behörigt sätt och för övervakningen av resultatrikheten. Någon separat koncernsektion e.d. har staden fortfarande inte.

har förnyandet av koncernanvisningarna från år 2001 inte inletts. Samtidigt betonades behovet av en definiering av ägarpolicyn för att stadskoncernhelheten bättre ska kunna styras och hanteras. År 2011 inleddes beredningen av stadens koncerndirektiv och ägarpolicy, men de bindande målen i förhållande till fullmäktige åren 2011–2012 uppnåddes fortfarande inte. År 2013 gjordes en mycket omfattande utvärdering sett ur koncernstyrningens synvinkel.

Efter utvärderingen år 2013 påtalade revisionsnämnden avsaknaden av en praktisk koncernstyrning, dess informella karaktär och att målen att förnya koncernanvisningarna och skapa en utvärderingspraxis inte har uppnåtts.

Revisionsnämnden konstaterar att koncernstyrningen under år 2014 inte har fått den roll i vår stad som den borde ha fått med beaktande av den kommunallag som antogs våren 2015. År 2014 skulle koncernstyrningen mycket väl ha kunnat beredas i en riktning där kraven i den nya kommunallagen och kommunkoncernens betydelse som en del av produktionen av operativa tjänster beaktas. Revisions-

Revisionsnämnden har utvärderat koncernstyrningens tillstånd i sin utvärderingsberättelse för år 2010 och 2013. År 2011 konstaterades att trots målen som gällt i många år,

22

Foto: Jaakko J Salo

nämnden konstaterar att stadsstyrelsen i Vasa i sin verksamhet i allt högre grad ska ta hänsyn till ledningen av koncernbolagen och vikten av funktionell rapportering från bolagen. Eftersom stadsstyrelsen har fortsatt att behandla endast ärenden av mycket teknisk natur år 2014, såsom val av representanter för bolagsstämmor, bör staden fatta beslut om riktlinjerna för hur koncernledningen och koncernstyrningen ska förverkligas i praktiken. Detta kunde enligt revisionsnämnden till exempel göras genom att en separat ekonomi- och koncernsektion inrättas. Motsvarande sektioner finns i flera städer i Finland, till exempel i Helsingfors, Esbo och Åbo. I dessa städer har bolagens betydelse för primärstaden alltid varit stor. Samtidigt bör även strukturen i stadsstyrelsernas övriga sektioner och deras roll ses över.

5.2 Uppfyllelsen av koncernmålen år 2014 Det bindande målet i förhållande till fullmäktige under år 2014 var att utveckla koncernstyrningen och ledningen.

Målet skulle under år 2014 uppnås genom följande åtgärder: Att förtydliga koncernstyrningen med hjälp av projektet USO 2, sparkrav även för samkommunerna och bolagen, processledning i utvecklingsprojekt och utvecklande av datasystemen (tväradministrativa system). Måluppfyllelsen skulle mätas med enhetliga data- och rapporteringssystem samt genom enhetliga anvisningar. Målen för ekonomisektorn i Vasa stad stämmer överens med det bindande målet i förhållande till fullmäktige.

23 Kuvat | Foton: Jaakko J Salo

Enligt bokslutsrapporteringen i Vasa stad förverkligades inte USO 2-projektet under året. Processledningen i utvecklingsprojekt kommer enligt rapporteringen att förverkligas som en del av processen för utredning av stödtjänster, och utvecklandet av datasystemen har kommit igång genom att en plattform för elektronisk ärendehantering anskaffats och ett nytt dokumenthanteringssystem tagits i bruk. Enligt revisionsnämnden är problemet att bokslutsrapporteringen om åtgärderna inte bekräftar vad som i sin helhet konkret har gjorts för att förbättra koncernstyrningen. Ovan nämnda rapportering är en del av moderstadens verksamhet och stärker inte som sådan koncernkompetensen. Ekonomisektorns egen rapportering om utvidgningen av koncernrapporteringen, utvecklingen av innehållet och förbättringen av kontinuiteten i samarbetet kan inte i nuläget anses tillräcklig, eftersom den inte har synts till exempel i stadsstyrelsens beslutsfattande i anslutning till koncernstyrningen.

När det gäller åtgärden ”Sparkrav även för samkommunerna och bolagen” är rapporteringen i bokslutet inte tillräckligt klar. När det gäller denna åtgärd konstaterade revisionsnämnden redan våren 2014 bland annat att stadens direkta bestämmande inflytande inte utsträcker sig till samkommunerna. Enligt situationen år 2015 är bedömningen dock att man måste hitta lämpliga sätt att styra sjukvårdsdistriktet, till exempel med hjälp av avtalsstyrning.

Stadsfullmäktige i Vasa har två gånger återremitterat stadsstyrelsens förslag till nya koncernanvisningar för ny beredning (14.10.2013 och 15.12.2014). Fullmäktige ansåg redan år 2013 att det är nödvändigt att kommunallagens och aktiebolagslagens förhållande till stadskoncernen precise-

Foto: Jouko Keto

ras i koncernanvisningarna. I 2013 års koncernanvisningar var revisionsnämnden utöver de observationer som fullmäktige framfört oroad över att revisionsnämndens preciserade rätt att få information strukits. År 2014 var problemet bland annat ett omnämnande i strid med kommunallagen om att revisionsnämnden vid behov ger anvisningar om vilka stadsstyrelsen föreslår som revisorer i dottersamfunden och att huvudansvaret för revisionen i synnerhet i större dottersamfund bör spridas på olika revisorer och revisionssamfund för att oberoendet ska säkerställas. Revisionsnämnden har till uppgift att föreslå val av revisorer till dottersamfunden och revisionens huvudansvar i dotterbolagen kan inte delas upp. Den nya kommunallagen, som i huvudsak träder i kraft 1.5.2015, och Vasa stads revisionsnämnds nuvarande praxis motsvarar varandra. I den nya kommunallagen ingår också tillräckligt detaljerade bestämmelser om revisionsnämndens rätt att få information.

Revisionsnämnden konstaterar att rapporteringen om de mest betydande dotterbolagens måluppfyllelse i stadens bokslut fortfarande är mycket allmän. För Vasa Elektriska Ab:s del har rapporteringen om kapital som ska betalas (ca 11 milj.€) korrigerats sedan år 2013, men i övrigt kommer inte resultaten av fullmäktiges mål tillräckligt tydligt fram i rapporteringen. De har inte särskiljts på ett sätt som skulle ange hur målen för verksamheten och ekonomin har uppnåtts. Revisionsnämnden har inte tillgång till tillförlitlig och tillräckligt detaljerad rapportering om hur de verksamhetsmål som Vasa stadsfullmäktige ställt har uppnåtts i stadskoncernen. När det gäller bokslutet för år 2014 har redogörelsen för ordnandet av koncernövervakningen kompletterats i stadsstyrelsen 4.5.2015.

Målen för stadens affärsverk har i regel uppfyllts. Vasa Vatten och Vasa Hussektor har överskridit sitt mål för rörelseöverskottet bra. Vad gäller Vasa vatten är resultatet också från stadens sida bra av den anledningen att Vasa Vatten till 95 % har verksamhet med extern inkomstföring.

Därtill har Vasa Hussektor i likhet med år 2013 kunnat hållas inom sina investeringar och till och med under den ursprungliga budgeten, då den ändrade budgeten var ca 850 000 € högre än den ursprungliga. Vasa Hussektor investerade år 2014 för sammanlagt ca 9,9 miljoner €, medan siffran år 2013 fortfarande var ca 17,7 miljoner €. Även

För följande betydande dotterbolag i stadskoncernen hade separata mål ställts för år 2014: Vasa Elektriska Ab, Vasa Yrkeshögskola Ab, Fab Pikipruukki, Brändö företagscentrum, Vasa bostadsrätt Ab, Ab Stormossen Oy samt Vähäkyrön Vuokratalo Kiinteistö Oy. För stadens affärsverk hade bindande mål satts upp enligt följande: 1) ersättning för grundkapital, 2) rörelseöverskott utan avskrivningar och 3) investeringar, netto.

24

Vasa Hamn har kunnat hålla sig inom sina investeringsanslag. Vasa regionala företagshälsovårds resultat har stannat ca 309 000 € under målet för rörelseöverskottet (utan avskrivningar). Den regionala företagshälsovårdens ekonomi har försämrats under de senaste tre åren och situationen har inte underlättats av att rörelseöverskottets belopp ökades till exempel under år 2013 och 2014. För år 2013 hade som mål för rörelseöverskottet (utan avskrivningar) ställts ca 207 000 € medan det för år 2014 var ca 380 000 €. För år 2015 är målet bara ca 93 000 €. Enligt utredningar som revisionsnämnden fått är den regionala företagshälsovårdens primära mål att uppnå det så kallade nollresultat som den enligt nuvarande planer årligen uppnår. Stadsstyrelsens bokslutsrapportering 31.3.2014 innehåller det slutliga resultatet av de bindande målen för affärsverken.

Enligt kommunallagen ska revisionsnämnden se till att granskningen av kommunen och dess dottersamfund samordnas. I Vasa stad har man redan sedan år 2001 handlat i kommunallagens anda. I koncernanvisningarna från år 2001 konstateras att revisionsnämnden har befogenhet att ge stadens representanter anvisningar om vem de ska föreslå till revisorer i dottersamfunden. I praktiken har revisionsnämnden gett anvisningar både vår och höst med beaktande av dottersamfundens bolagsordningar och tidpunkterna för bolagsstämmorna. De anvisningar som revisionsnämnden gett år 2014 om revisorer har uppfyllts bra i dottersamfunden, till 76,5 % (inkluderar underleveransavtal).

Koncernledningen är en del av stadens strategiska ledning och koncernens betydelse som en del av servicehelheten har förståtts.

Affärsverkens mål för år 2014 har uppfyllts. Åtgärdsmålen för år 2014 har inte uppfyllts när det gäller koncernledningen och koncernstyrningen.

Rapporteringen om uppfyllelsen av målen för de viktigaste dotterbolagen är inte tillräcklig i stadens bokslut.

Koncernstyrningen är fotfarande mycket informell och dess förhållande till koncernledningsgrunderna kan inte påvisas. Avsaknaden av transparens medför en risk som om den pågår länge till och med kan hindra att stadens nya strategi genomförs.

Rapporteringen om resultaten i verksamheten och ekonomin i de viktigaste dotterbolagen ska utvecklas så att uppfyllelsen av fullmäktiges mål blir synlig i stadens bokslut. Vidare ska uppmärksamhet fästas vid redogörelsen för koncernövervakningen.

Eftersom sjukvårdsdistriktet har en viktig roll i både stadens verksamhet och ekonomi, är det nödvändigt att fastställa och hitta de rätta sätten att styra sjukvårdsdistriktet. Om sjukvårdsdistriktets ekonomiska utveckling fortsätter på samma sätt som år 2014 finns det en risk att hela stadens ekonomi hamnar i kris.

Revisionsnämnden konstaterar i enlighet med sina tidigare rekommendationer att koncernstyrning också är annat än att fatta tekniska beslut. Koncernrelaterade beslut ska kunna fattas transparent så att kommuninvånarna får en bild av koncernens betydelse som en del av stadens serviceverksamhet.

25

BALANSERAD TOTALFINANSIERING, UTFALLET VID BALANSERINGEN AV EKONOMIN SAMT EKONOMIPLANENS OCH ÅTGÄRDSPROGRAMMETS TILLRÄCKLIGHET

Foto:: Jouko Keto

26

6.BALANSERAD TOTALFINANSIERING, UTFALLET VID BALANSERINGEN AV EKONOMIN SAMT EKONOMIPLANENS OCH ÅTGÄRDSPROGRAMMETS TILLRÄCKLIGHET

Om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning ska revisionsnämnden enligt 71 § 3 mom. i den kommunallag som var i kraft år 2014 bedöma hur balanseringen av ekonomin utfallit under räkenskapsperioden samt den gällande ekonomiplanens och åtgärdsprogrammets tillräcklighet. Vidare definieras s.k. kriskommuner i statsrådets förordning om vissa gränsvärden för de nyckeltal som gäller för kommunens ekonomi (205/2011). Utöver de ekonomiska gränsvärdena räknas som en s.k. kriskommun direkt en kommun där underskottet i balansräkningen enligt kommunens bokslut per invånare är minst 1 000 € i det senast godkända bokslutet och minst 500 € i bokslutet före det.

Vasa stads årsbidrag var år 2014 sämre i bokslutet än i budgeten (bild 13). Resultatet skiljer sig från flera tidigare år och är detsamma som år 2012. År 2012 var enligt Kommunförbundets bedömningar det sämsta året i kommunekonomin sedan år 1997. Årsbidraget var enligt bokslutsprognoserna för år 2014 negativt i 14 kommuner.

Revisionsnämnden har som grund för beräkningen av de ekonomiska siffror per invånare i Vasa stad som anges i denna berättelse använt det invånarantal som Statistikcentralen uppgett. Invånarantalet var 31.12.2014 enligt uppgift från Statistikcentralen 66 965. I Vasa stads bokslut har enligt preliminära uppgifter från Befolkningsregistercentralen använts invånarantalet 67 001.

6.1 Resultat, årsbidrag, inkomster och utgifter Det slutliga underskottet för Vasa stads räkenskapsperiod 2014 blev enligt stadens bokslut ca 25,7 miljoner €. Enligt kommunernas bokslutsprognoser (Statistikcentralen) var jämförelsegruppen dit Vasa hör den lägsta, men dock positiv (11 €/invånare) till skillnad från år 2013 (-24 €/invånare).

Efter resultatet för år 2014 visar den kumulativa balansräkningen för det sammanslagna Vasa ett underskott på ca 3,7 miljoner €, vilket är ca 55,5 €/invånare.

Räkenskaps- årsbidrag periodens resultat Vasa Jämförelsekommunerna

- 408 11

46 249

statsandelar

1 499 1 442

Bild 13: Utvecklingen av Vasa stads årsbidrag 2005–2014 Källa: Vasa stads bokslut 2005–2014

skatteinkomster

4 093 3 827

Tabell 7: Några ekonomiska nyckeltal för år 2014 (€/invånare, jämförelse: kommuner med 40 001–100 000 invånare) Källa: Statistikcentralen, kommunernas bokslutsprognoser för år 2014 och Vasa stads bokslut för år 2014

27

Verksamhetskostnader Vasa + 1,3 % Hela landet + 0,5 %*

Enligt Kommunförbundet har det skett en betydande minskning i kommunernas statsandelar under de senaste två åren. År 2014 sjönk kommunernas statsandelar enligt Kommunförbundet med ca 1,3 %. Detta syns också i bokslutet för Vasa och Lillkyro, vilka slogs samman år 2013. Det sammanslagna Vasas statsandelar har sedan år 2012 redan minskat med ca 6,9 miljoner €. År 2014 minskade statsandelarna med 2,2 miljoner €, dvs. 2,1 %, vilket är mer än i kommunerna i genomsnitt.

Köp av service + 4,4 % + 3,0 %

Tabell 8: Utvecklingen av verksamhetskostnaderna och vissa poster i dem år 2014.

Obs! *= inkluderar omfattande avdrag för utgifter till följd av yrkeshögskolornas bolagisering. Utan bolagiseringarna bedömer Kommunförbundet att förändringen i verksamhetsutgifterna år 2014 skulle ha varit ca 1 %.

Källa: Statistikcentralen, kommunernas bokslutsprognoser för år 2014 och Vasa stads bokslut för år 2014

Skatteinkomsterna i Vasa ökade år 2014 med endast ca 0,4 % medan ökningen år 2013 ännu var ca 2,7 %. Enligt Kommunförbundet var den sammanlagda skatteinkomstökningen i hela landet år 2014 ca 2,5 % och även i Vasas jämförelsekommuner ännu ca 2,3 %. År 2014 steg kommunalskatten i Vasa med 2,2 % utan någon höjning av kommunalskattesatsen. I Finland ökade kommunalskatten sammanlagt endast 1,3 % även om 156 kommuner höjde sin inkomstskattesats för år 2014. Samfundsskatteinkomsterna sjönk däremot och var 6,3 miljoner € lägre än år 2013. Totalt sjönk inkomsterna enligt Vasa stads resultaträkning under år 2014 med ca 1,5 % (7,9 miljoner €), medan de ännu år 2013 steg ca 1,4 %.

Även om inkomstnivån i Vasa fortfarande är på en högre nivå än i jämförelsekommunerna är även Vasa stads verksamhetskostnader högre än till exempel i Tavastehus och Rovaniemi. I Tavastehus var verksamhetskostnaderna år 2014 ca 437 miljoner €, i Rovaniemi ca 400 miljoner € och i Vasa ca 503 miljoner €. Med andra ord balanserar inte Vasas inkomster av egen verksamhet utgifterna för den egna verksamheten lika effektivt som i Tavastehus och Rovaniemi. Utifrån detta ska statsandelar, skatteinkomster och finansieringsinkomster i Vasa finansiera ett större negativt verksamhetsbidrag enligt tabell 9 än i Tavastehus och Rovaniemi, vilket syns direkt som ett försämrat årsbidrag. Verksamhetsbidraget i Vasa motsvarar enligt en försiktig bedömning verksamhetsbidraget för en kommun med ca 80 000 invånare.

Enligt Kommunförbundet fortsatte kommunerna år 2014 att göra verksamheten effektivare. Detta garanterade tillsammans med bolagiseringen av yrkeshögskolorna att kommunernas verksamhetsutgifter år 2013 ökade mindre än 0,5 %. Enligt finansministeriets basservicebudget för år 2015 skulle kommunernas personalkostnader under åren 2014–2015 minska jämfört med tidigare år och därefter öka i genomsnitt knappt 1,5 %. Enligt Kommunförbundet skulle personalkostnaderna i kommunsektorn utgöra mindre än 50 % av alla utgifter år 2015. I Vasa var personalkostnadernas andel av verksamhetskostnaderna år 2014 50,7 %, medan andelen före kommunsammanslagningen år 2012 ännu var 52,7 %. Den köpta servicens andel av verksamhetskostnaderna i Vasa är 35,5 % och efter kommunsammanslagningen har andelen under åren 2013 och 2014 ökat nästan två procentenheter.

Enligt tabell 8 har kostnadsutvecklingen i Vasa skilt sig något från utvecklingen i landet i övrigt. Speciellt är att ökningen av personalutgifterna under år 2014 kunde dämpas, medan ökningen till exempel ännu år 2012 och 2011 var ca 5,8 %. År 2014 minskade personalkostnaderna 0,7 % och i minskningen ingår till exempel inte bolagiseringen av yrkeshögskolan, vilket gjordes redan före år 2010 i Vasa.

Under år 2014 har den köpta servicen ökat mer än år 2013. Ökningen orsakas i huvudsak av de ständigt ökande kostnaderna inom den specialiserade sjukvården. År 2014 användes 178,7 miljoner € till köpt service, varav andelen kostnader för den specialiserade sjukvården var 93,4 miljoner €.

Kostnaderna för den specialiserade sjukvården steg 6,3 % jämfört med nivån år 2013. I bokslutet rapporteras att den specialiserade sjukvården överskridit sina anslag år 2014 med ca 7,3 miljoner €. Vid en jämförelse av budgeten för år 2014 och bokslutet för år 2013 kan man märka att budgeten för 2014 är lägre än bokslutet för 2013, med beaktande av reserveringsanslag om ca 1,7 miljoner € år 2014. Redan år 2013 ökade kostnaderna för den specialiserade sjukvården enligt Institutet för hälsa och välfärd 3,7 % i vårt land och har under den senaste fullmäktigeperioden inte en enda gång sjunkit jämfört med tidigare år.

Personalkostnader - 0,7 % - 0,1 %

Invånar- Verksamantal hetsbidrag Kouvola 86 453 -487,4 Joensuu 75 041 -350,9 Tavastehus 67 976 -345,9 Vasa 66 965 -380,9 Rovaniemi 61 551 -323,0 Seinäjoki 60 880 -309,0 S:t Michel 54 605 -281,1 Kotka 54 518 -293,9

Statsandelar 164,0 125,3 91,6 100,4 92,0 77,3 100,4 91,1

SkatteÅrsbidrag inkomster 322,2 5,5 254,7 33,0 268,7 17,4 274,1 3,1 235,7 9,6 237,2 11,2 196,3 23,5 209,5 7,4

Tabell 9: Utvecklingen av nyckeltalen (miljoner €) i vissa jämförelsestäder år 2014 enligt stadens invånarantal Källa: Städernas bokslut för år 2014

6.2 Balanserad totalfinansiering Vid bedömningen av balansen i Vasa stads totalfinansiering granskas stadens soliditet och likviditet, vilka som helhet utgör kommunens finansiella ställning. Soliditeten kan mätas bl.a. med mätarna: soliditetsgrad %, relativ skuldsättningsgrad och lån euro/invånare.

Soliditetsgraden beskriver en kommuns soliditet, förmåga att tåla underskott och kapacitet att klara av sina åtaganden på lång sikt. I en kriskommun är kommunens soliditet svag när nyckeltalet är under 50 %.

28 Kuva | Foto:Esa Siltaloppi

Vasa

2008 2009 2010 70,05 67,8 65,8

Hela landet 66,2

64,6

64,9

2011 64,6 64,2

2012 58,9 61,1* 62,1

2013 2014 56,3 51,5 60,5

**

Tabell 10: Utvecklingen av soliditetsgraden (%) 2008–2014 Källa: Vasa stads bokslut åren 2008–2014, * Vasa före kommunsammanslagningen, ** Ej tillgängligt

Vasas soliditet var under den senaste fullmäktigeperioden på samma nivå som i hela landet och bättre än i jämförelsestäderna. Soliditetsgraden har försämrats i jämn takt sedan år 2008, men sedan år 2012 har försämringen varit kraftig.

Resultatet år 2014 visar att utan det överskott som samlats under tidigare år finns det inte längre någon nämnvärd kapacitet att tåla ett sådant underskott i resultatet som år 2014.

Soliditeten i jämförelsegruppen dit Vasa hör var 55,3 % år 2012 och år 2013 53,5 %.

Bild 14: Utvecklingen av lånestocken: 1. Vasa stad, 2. jämförelsestäderna, 3. hela landet Obs! I Vasa stads lånestock år 2012 (2 172 €/invånare) ingår inte Lillkyros lånestock.

Källa: Vasa stads bokslut åren 2008–2014 och Statistikcentralen, * Kommunernas bokslutsprognos.

Den relativa skuldsättningsgraden beskriver hur mycket av driftsinkomsterna som skulle behövas för återbetalning av det främmande kapitalet. För kommunens del är situationen bättre ju mindre talet är. På nyckeltalets värde inverkar inte anläggningstillgångarnas ålder, värderingen av dem eller avskrivningsmetoden, vilket innebär att nyckeltalet är användbart vid en jämförelse mellan kommunerna. I en kriskommun är den relativa skuldsättningsgraden minst 50 %.

2008 31,2

2009 34,0

2010 37,7

2011 38,6

Hela landet 41,9

44,6

44,5

45,4

Vasa

Av bild 14 framgår att Vasa stads lånenivå per invånare fortsatt att stiga i allt snabbare takt även år 2014. På basis av det sammandrag av kommunernas bokslutsprognoser som Kommunförbundet gett ut kan man räkna ut att lånestocken i förhållande till jämförelsestädernas invånarantal under år 2014 har ökat 9,6 % medan ökningen i Vasa var hela 20,8 %.

Efter kommunsammanslagningen år 2013 steg Vasas lånestock ca 11 %. Enligt Kommunförbundets sammandrag hade jämförelsegruppen dit Vasa hör (2 904 €/inv.) och kommuner med över 100 001 invånare (2 943 €/inv.) nästan lika mycket lån per invånare i slutet av år 2014. Siffrorna för ovan nämnda jämförelsegrupper är de största bland sju jämförelsegrupper som bildats på grundval av kommunstorlek.

2012 2013 2014 46,2 50,1 57,6 43,4* 48,3 50,7 **

Tabell 11: Utvecklingen av den relativa skuldsättningsgraden ( %) åren 2008–2014 Källa: Vasa stads bokslut 2008–2012, * Vasa före kommunsammanslagningen, ** Ej tillgängligt

Nivån på Vasa stads relativa skuldsättningsgrad har kontinuerligt ökat och i allt snabbare takt under de senaste åren.

Skillnaden i förhållande till situationen i hela landet har utjämnats exempelvis sedan 2011 och den uppnådda fördelen i förhållande till jämförelsegruppen har minskat avsevärt. Värdet år 2014 överskrider för andra gången det gränsvärde som fastställts för en kriskommun. Jämförelsestädernas relativa skuldsättningsgrad var åren 2009–2011 ännu ca 48–49 %, men år 2013 redan 53,8 %.

Enligt kommunernas bokslutsprognoser har ökningen i kommunernas sammanräknade lånestock under år 2014 varit mindre än år 2013. Kommunernas lånestock ökade enligt bokslutsprognoserna under år 2014 ca 7 %, medan den år 2013 ökade hela 12,6 %. Enligt Kommunförbundet är syftet med den accelererande upplåningen att tillsammans med försäljningen av övrig egendom lappa kommunernas s.k. inkomstfinansieringsunderskott. Inkomstfinansieringsunderskottet har uppstått av att kommunernas årsbidrag inte längre räcker till för att upprätthålla serviceverksamheten.

29

Bild 16: Koncernlånebeloppet per invånare (€) i vissa jämförelsestäder åren 2012–2014. *) Obs! I siffran för Vasa ingår Lillkyros lånestock. För en del av kommunerna fanns vid granskningstidpunkten endast en uppgift.

Källa: Städernas bokslut för åren 2012 och 2013

Bild 15: Utvecklingen av lånebeloppet per invånare (€) i vissa jämförelsestäder åren 2012–2014 *).

Obs! I siffran för Vasa år 2012 ingår Lillkyros lånestock.

Källa: Städernas bokslut för åren 2012–2014.

Lånestockens ökning under de senaste åren har berott på stadens egna åtgärder, eftersom investeringarna i Vasa år 2014 till största delen finansierades med lån på samma sätt som året innan. Totalt har Vasas lånestock stigit med hela 96,2 % sedan år 2011. Samtidigt har Vasa blivit den näst mest skuldsatta kommunen bland jämförelsestäderna (bild 15).

Anpassningsprogrammet för den kommunala ekonomin 2014–2017 (7.2.2013), vilket behandlats av Kommunförbundets styrelse, bygger på tanken att kommunernas årsbidrag ska räcka till för avskrivningar enligt plan (relationstalet ca 1) och att låneskötselbidraget [(årsbidrag + ränteutgifter) / (ränteutgifter + amorteringar)] ska vara tillräckligt (relationstalet ca 1,5). När t.ex. Vasa stads årsbidrag år 2009 täckte 127,6 % av avskrivningarna, och investeringarnas inkomstfinansiering ännu var på nivån 73,3 %, täckte årsbidraget år 2014 inte mer än 10,1 % av avskrivningarna och investeringarnas inkomstfinansiering var så låg som 6,7 %. Låneskötselbidraget åter var år 2009 alltjämt så högt som 2,1. Enligt 2014 års bokslutssituation är låneskötselbidraget inte mer än 0,2.

Under 2014 har årsbidragets förhållande till avskrivningarna, investeringarnas inkomstfinansiering och låneskötselbidraget försämrats rejält. Vasa stads årliga inkomstfinansiering räcker inte längre helt till för både skötseln av stadens lån och övriga förpliktelser. Penningflödet mellan inkomsterna av stadens egen verksamhet och investeringarna har under de senaste fem åren varit rentav så lågt som -156,1 miljoner €, medan det i slutet av år 2013 var -123,8 miljoner €. Detta vittnar om att staden har varit tvungen att finansiera motsvarande del bland annat av investeringarna med kassamedel och/eller genom att lyfta lån.

Kommunkoncernens lånestock visar hur stort lånebelopp som lyfts för att bland annat finansiera kommunkoncernens verksamhet och service samt de därtill hörande investeringarna. Samtidigt beskriver siffran vilka ansvar stadskoncer-

nen orsakat skattebetalarna. Enligt bild 16 är Vasa (VS) kommunkoncerns lånebelopp ca 2,3 gånger större än stadens (moder) och på samma sätt som år 2013 tredje störst i jämförelsegruppen enligt de disponibla siffrorna för år 2014. Tavastehus (HL) ligger i gruppen på en måttligare nivå än Vasa, och Rovaniemi (ROI) stadskoncern har fortfarande minst skulder. Eftersom Vasa stadens (moder) låneskötselbidrag har minskat till under 1,0 (0,2) och den relativa skuldsättningsgraden redan är över 50 % (57,6 %), konstaterar revisionsnämnden att stadskoncernens lånestock blivit en risk som staden (moder), om riskerna realiseras, inte på kort sikt skulle kunna bemästra och samtidigt sköta de egna förpliktelserna. Stadskoncernens soliditetsgrad är lägre än i slutet av år 2013 (år 2014: 39,8 %, år 2013: 41,7 %) och den relativa skuldsättningsgraden är hela 89 % (år 2013: 82 %).

Stadens (moder) totala lånestock är redan ca 212,9 € (år 2013: 176 miljoner €) och stadskoncernens ca 498 € (år 2013: 454 miljoner €). Ökningen av stadskoncernens lånestock har år 2014 nästan helt orsakats av stadens (moder) ökade behov av att finansiera sina investeringar. År 2014 investerade staden (moder) för 46,7 miljoner € och år 2013 för 54,1 miljoner €. Enligt planerna för år 2015 kommer investeringar att göras för 43,2 miljoner € (netto).

Eftersom investeringarna görs med hjälp av lån orsakar detta förutom en ökande lånebörda enligt revisionsnämnden dessutom ökade risker. Staden orsakas stora ekonomiska risker av de ökade avskrivningar som följer av stora investeringar samt av de ökande räntorna på investeringar som görs med lånefinansiering.

Revisionsnämnden konstaterade redan i sin utvärderingsberättelse för år 2012 att avskrivningarna kommer att leda till problem. Problemen skulle enligt revisionsnämnden orsakas av åtminstone två saker. I slutet av år 2012 motsvarade de planerade avskrivningarna för ekonomiplaneperioden inte den planerade investeringsnivån i ekonomiplanen och för det andra hade staden inte gjort en uppdaterad avskrivningsplan enligt anvisningarna från bokföringsnämndens kommunsektion (15.11.2011). I Vasa uppdaterades avskrivningsplanen först våren 2014 (FG 17.3.2014).

*)Jämförelsekommuner och förkortningar: Hyvinge - HY, Tavastehus – HL, Joensuu – JNS, Träskända – JP, Karleby - KOK, Kotka – KTA, Kouvola - KV, Villmanstrand – LR, Lojo – LO, S:t Michel – MI, Nurmijärvi – NJ, Björneborg – PRI, Rovaniemi – ROI, Salo – SLO, Seinäjoki – SK, Vasa – VS

30

Detta har lett till att de uppskattade avskrivningarna redan vid övergången till år 2014 var rejält undervärderade (BG: 25,5 miljoner €, BS: 30,6 miljoner €). I det svar som Vasa stadsstyrelse med anledning av utvärderingsberättelsen för år 2012 gav stadsfullmäktige har stadsstyrelsen inte berört avskrivningsplanen eller de problem som det leder till.

Ränterisken på grund av den höga upplåningen har enligt revisionsnämnden också ökat på ett sådant sätt att den redan är betydande. Även om räntenivån under de senaste åren har varit på en historiskt låg nivå, har låneräntorna redan på nuvarande nivå orsakat staden mer kostnader.

Sedan 2013 års bokslut har ränteutgifterna i vår stad ökat med ca 1,4 miljoner €. Dessutom är 2014 års bokslut ca 355 000 € större än budgeten för det aktuella året. Detta beror bland annat på att utgifterna för räntekostnader och låneskydd (ränteväxlingsavtal) enbart under år 2014 varit större än uppskattat.

Revisionsnämnden anmärker att situationen är ännu allvarligare år 2015. För år 2015 har i budgeten planerats avskrivningar för endast 26 miljoner €, alltså 4,6 miljoner € mindre än i bokslutet för år 2014, men de nya avskrivningar som följer av investeringarna år 2014 och 2015 överskrider de gamla poster som faller bort i avskrivningsplanen. Ett annat problem är den reform av redovisningssystemet som pågått under åren 2012–2015. Till exempel avskrivningarna i 2013 års bokslut har visat sig vara felaktiga. Avskrivningarna för år 2013 beräknades manuellt. Det har varit nödvändigt att i bokslutet för år 2014 göra korrigeringar av avskrivningarna i bokslutet för år 2013 till ett belopp om ca 1,2 miljoner €, vilket också har direkt bidragit till en minskning av Vasas disponibla överskott från tidigare år.

Revisionsnämnden ska enligt lagen bedöma om åtgärderna för balanseringen av ekonomin är tillräckliga. Revisionsnämnden konstaterar att den våren 2015 inte har tillgång till någon sådan plan genom vilken det underskott som samlats under år 2014 och underskottet år 2015 systematiskt skulle kunna täckas på det sätt som förutsätts i kommunallagen.

Revisionsnämnden ska bedöma att de investeringar som görs med hjälp av lånefinansiering under ekonomiplaneperioden 2015–2018 inte för närvarande tillräckligt stöder den lagstadgade basservice som permanent skulle kunna förbättra stadens verksamhetsbidrag i effektiverad form.

Vasa stad kunde år 2014 bromsa ökningen av verksamhetskostnaderna till ca 1,3 %. Personalkostnaderna kunde minskas 0,7 %, vilket i nuläget är ett gott resultat.

Kännetecknen för en god ekonomi (Statsrådets förordning 205/2011): Ekonomiindikator 1. Underskott eller underskott i senaste BS 2. Årsbidrag 3. Inkomstskattesats

4. Lånebelopp €/inv.

5. Underskott i balansräkningen 6. Soliditet 7. Relativ skuldsättning

Kriterium 1 000 €/inv.

500 €/inv. negativt + 0,5 % kommunernas genomsnittl. skattesats + 50 % kommunernas genomsnittl. lånebelopp

2014 nej - 55,5 € ca 3,0 miljoner € 19,50 % gräns: 20,24 %

2013 nej nej ca 18,8 miljoner € 19,50 % gräns: 19,88 %

3 179 €/inv. gräns: 4 100 €/inv.

2 657 €/inv. gräns: 3 813 €/inv.

ja under 50 % under 50 %

ca 3,7 miljoner € 51,5 % 57,6 %

nej 56,2 % 50,1 %

Vasa stads underskott för år 2014 är ca 25,7 miljoner €.

Enligt Vasa stads balansräkning var Vasa stads överskott från tidigare räkenskapsperioder ca 22,0 miljoner € före resultatet år 2014. Vasa stads kumulativa balansräkning visar i mitten av fullmäktigeperioden 2013–2016 således ett underskott på ca 3,7 miljoner €.

I slutet av år 2014 var Vasa stads lånestock totalt ca 212,9 miljoner €, medan den till exempel år 2011 alltjämt var ca 108,5 miljoner € (utan Lillkyro). Lånestocken har således närapå fördubblats under åren 2012–2014. Åren 2010–2014 har årsbidraget inte längre räckt till för att täcka utgifterna för investeringarna, och den relativa skuldsättningsgraden har redan stigit över gränsvärdet för kriskommuner. Samtidigt har soliditetsgraden fortsatt att minska, och även den närmar sig gränsvärdet för kriskommuner.

Den avskrivningsnivå som orsakats av investeringarna under ekonomiplaneperioden har inte kunnat uppskattas med tillräcklig noggrannhet på grund av brister i metoderna och avsaknaden av behövliga beslut. Bristerna har försämrat stadens resultat sedan 2013 års budget med ca 7,7 miljoner €. Redan i 2013 års budget kunde anvisningen om avskrivningsplaner från bokföringsnämndens kommunsektion år 2011 ha beaktats. Dessutom orsakar den ökade lånestocken på grund av investeringar en ekonomisk ränterisk för staden.

För att balansera stadens ekonomi ska en sådan balanseringsplan som förutsätts i kommunallagen göras upp. De åtgärder som godkändes i samband med budgeten för år 2015 är fortfarande inte en sådan. Resultatet år 2014 visade underskott och resultatet för år 2015 har bedömts visa underskott och avskrivningarna har bedömts vara betydligt lägre än i verkligheten.

31

REDOGÖRELSE FÖR ORDNANDE AV DEN INTERNA KONTROLLEN OCH RISKHANTERINGEN

Foto: Jouko Keto Kuvat | Foton: Jaakko J Salo

32

7. REDOGÖRELSE FÖR ORDNANDE AV DEN INTERNA KONTROLLEN OCH RISKHANTERINGEN Kommunstyrelsen ska i verksamhetsberättelsen redogöra för hur den interna kontrollen och den därmed förbundna riskhanteringen är ordnad i kommunen och stadskoncernen, om det har framkommit brister i kontrollen under den gångna räkenskapsperioden och hur den interna kontrollen ska utvecklas under den pågående ekonomiplaneperioden. För år 2014 har den interna kontrollen dessutom ställts som bindande mål i förhållande till fullmäktige. Måluppfyllelsen skulle mätas så att antalet självrättelser av stadens beslut är noll och antalet besvär utgör mindre än 1 % av alla beslut.

Som åtgärdsmål ställdes att beslutsfattandets riktighet verifieras under räkenskapsperioden. Även förvaltningarna har egna mål för utvecklandet av den interna kontrollen.

kostnaderna genom att utveckla verksamheten. Dessutom visar social- och hälsovårdsnämndens beslut i ärendet (18.11.2014 § 154) att det bindande målet i förhållande till fullmäktige för att riktigheten i beslutsfattandet ska verifieras inte uppfylls helt och hållet i vår stad. Inte för ett enda nämndebeslut kan grunden vara att förvaltningen inte med de anslag som godkänts i fullmäktiges budget kan verka inom ramen för budgeten. Med anledning av detta ska varje nämnd och direktion i början av året göra upp en dispositionsplan för hur anslagen ska fördelas under budgetåret. I dispositionsplanen ska bland annat definieras hur de anslag som fullmäktige godkänner ska användas under budgetåret och hur verksamheten ska utvecklas så att anslagen räcker till. Enligt revisionsnämnden är det i just i denna typ av frågor som både stadsstyrelsens förmåga till intern kontroll samt nämndernas och direktionernas förtroende för stadsstyrelsens verksamhet mäts.

Vasa stads revisionsnämnd har regelbundet i sina utvärderingsberättelser utvärderat situationen vad gäller den interna kontrollen. Tyngdpunkten har legat på förståelsen av sambandet mellan ledarskapet och den interna kontrollen. Under de senaste åren har framsteg gjorts och utveckling har skett i redogörelsen i boksluten om hur den interna kontrollen är ordnad. Redogörelsen för år 2014 anser revisionsnämnden vara bra. I regel har stadsstyrelsen sedan år 2010 bedömt att den interna kontrollen uppnår en bra nivå, men år 2014 föreslår stadsstyrelsen att den ska nå en godtagbar nivå. Brister har sedan år 2011 konstaterats i informationen och uppföljningsmetodernas funktionsduglighet.

Så är fallet även år 2014. Stadsfullmäktige i Vasa har 16.12.2013 på grund av en ändring i kommunallagen godkänt grunderna för den interna kontrollen och riskhanteringen inom kommunen och kommunkoncernen.

Det största problemet i uppföljningsmetoderna på stadsnivå har under de senaste åren varit förnyandet av redovisningssystemet, att projektet drar ut på tiden, de extra kostnader som uppstår på grund av detta samt verifieringen av informationens riktighet. Eftersom inte alla förvaltningar har möjlighet att kontrollera uppgifter om stadens bokföring, har det redan under år 2014 i många fall blivit svårare att följa upp ekonomin. Problemet för staden blev bland annat att det inte var möjligt att få en tillförlitlig prognos för inkomsterna enligt stadens resultaträkning under årets lopp och att utfallet för avskrivningarna inte under hela året kunnat utvärderas i systemet. Bokslutet för år 2013 upprättades i huvudsak manuellt under år 2014. Detta har förutom till ökade personalkostnader även lett till att 2013 års bokslut korrigerades i samband med bokslutet för år 2014 (se punkt 7.2 Balanserad totalfinansiering).

Revisionsnämnden kan på basis av sina utvärderingar och på basis av år 2014 till skillnad från tidigare år instämma i stadsstyrelsens bedömning i bokslutet. Den interna kontrollen är redan på en godtagbar nivå i stadsorganisationen, men gott betyg får den inte ännu av nämnden. Revisionsnämnden instämmer i likhet med tidigare år i stadsstyrelsens uppfattning om att det finns utrymme för utveckling i informationen och uppföljningsmetodernas funktionsduglighet. Detta syntes år 2014 till exempel i behandlingen av anslagen för den specialiserade sjukvården och i hur bra nämnderna och direktionerna hade tillgång till information i realtid om utvecklingen av stadens ekonomi.

Kommunsammanslagningen mellan Vasa och Lillkyro trädde i kraft i början av år 2013. I enlighet med sammanslagningsavtalet (27.6.2011) har en områdesnämnd för områdesdemokrati bildats för Lillkyroområdet. Områdesnämnden har bevakat att sammanslagningsavtalet iakttas och för detta ändamål gjort en bedömning av den allmänna utvecklingen och servicen i Lillkyroområdet både år 2013 och 2014. Till skillnad från år 2013 har stadsstyrelsen år 2014 behandlat det kumulativa utfallet av det i sammanslagningsavtalet fastställda investerings- och utvecklingsprogrammet. Områdesnämnden har också aktivt behandlat programmet under år 2014. Trots detta skulle det enligt revisionsnämnden på samma sätt som för år 2013 ha varit bra om det under någon av följande punkter i Vasa stads bokslut för år 2014 hade getts en rapport om hur förpliktelserna i sammanslagningsavtalet fullgjorts: ”Väsentliga förändringar i Vasas verksamhet och ekonomi” ”Lillkyro områdesnämnd” eller utfallet för investeringsprogrammet i sammanslagningsavtalet i bokslutets investeringsdel.

Utfallet för kostnaderna för den specialiserade sjukvården överskred sedan början av året utfallet för motsvarande tidpunkt under tidigare år. Revisionsnämnden anser att social- och hälsovårdsnämnden hade möjlighet att vid behov ordna till exempel en uppföljning grundad på fakturor i frågan, eftersom den specialiserade sjukvården är en av de faktorer som har störst inverkan på vår stads ekonomi. Det är enligt revisionsnämnden inte bra att anslagsframställningarna förs till stadsstyrelsen för behandling först i slutet av året, då det inte finns någon reell möjlighet att täcka

33

Foto: Jouko Keto

Investerings- och utvecklingsplanen för åren 2012–2015 är bindande och enligt situationen i slutet av år 2014 hade 7,3 miljoner € av de 21,3 miljoner € som reserverats för programmet enligt stadsstyrelsen använts. År 2015 uppskattas att totalt ca 14,5–15 miljoner € kommer att investeras i Lillkyro. Utifrån detta kommer det att investeras upp till 0,5–1 miljoner € mer i det förra Lillkyro kommun än vad som förutsatts i sammanslagningsavtalet.

Målet som är bindande i förhållande till fullmäktige för den interna kontrollen, har med stöd av de mätarvärden som rapporterats i bokslutet uppnåtts. Självrättelser har inte gjorts under år 2014 och antalet besvär utgör mindre än 1 % av alla beslut. Revisionsnämnden har dock inte tillgång till information om hur många beslut som har överklagats eller

hur beslutsfattandet har verifierats under året. Ärendet behandlas inte heller i mellanrapporten om målen till fullmäktige. Målet behandlas inte i rapporteringen om den interna kontrollen och riskhanteringen i bokslutet eller i mellanrapporten om målen till fullmäktige, även om revisionsnämnden anser att det borde ha gjorts. Det är fråga om det första budgetåret då ett mål som är bindande i förhållande till fullmäktige har ställts i frågan. Intressant ur kommuninvånarnas synvinkel hade varit att ge akt på hur till exempel besvär framförs, om de inriktar sig enligt förvaltningsområde och om det är fråga om en part eller en kommunmedlem. Revisionsnämnden konstaterar att Vasa stad i mitten av fullmäktigeperioden 2013–2016 har bättre förutsättningar än tidigare att utveckla den interna kontrollen.

Rapporteringen om den interna kontrollen i boksluten har utvecklats systematiskt. Helhetsbedömningen är bättre än tidigare.

Den interna kontrollen har ställts som ett bindande mål i förhållande till fullmäktige, följande mätare har ställts för den och åtgärd som ska genomföras under året.

Utvecklings- och investeringsprogrammet enligt det sammanslagningsavtal som ingicks vid kommunsammanslagningen mellan Vasa och Lillkyro har följts under året både i stadsstyrelsen och i områdesnämnden för Lillkyro (exkl. stadens bokslut).

Det har funnits brister i stadens interna information, vilket bland annat har lett till att man inte i tid eller på ett tillräckligt sätt har reagerat på den stora överskridningen av anslagen för den specialiserade sjukvården.

Förnyelsen av redovisningssystemet och risker i anslutning till upphandlingen har orsakat stadens verksamhet skada även under år 2014. Förberedelser för utdragna risker har inte gjorts.

Vid rapporteringen om den interna kontrollen ska det bindande mål som fullmäktige ställt även beaktas i bokslutet. Rapporteringen om det bindande målet kan göras betydligt bättre i detta sammanhang än i liten skala i strategitabellen.

34

BEHANDLINGEN OCH VERKNINGSFULLHETEN AV UTVÄRDERINGSBERÄTTELSERNA

Foto: Jaakko J Salo

8. BEHANDLINGEN OCH VERKNINGSFULLHETEN AV UTVÄRDERINGSBERÄTTELSERNA Revisionsnämnden har årligen meddelat fullmäktige de anmärkningar som funnits i utvärderingsberättelsen och som lett till åtgärder inom stadens förvaltning eller i fråga om vilka ingenting har gjorts och/eller tillräckliga åtgärder vidtagits. Utvärderingsberättelserna har årligen behandlats i stadsfullmäktige samtidigt med bokslutet för motsvarande år. De utredningar och förslag som stadsstyrelsen gett med anledning av utvärderingsberättelserna har behandlats i stadsfullmäktige huvudsakligen under samma verksamhetsår.

Stadsstyrelsens bemötande, som utarbetats på basis av revisionsnämndens utvärderingsberättelse för år 2013, har behandlats i stadsfullmäktige 13.10.2014 § 87 inom den utsatta tiden. Verkningsfullheten av utvärderingsberättelserna för fullmäktigeperioden 2009–2012 har behandlats i revisionsnämndens utvärderingsberättelse för år 2013.

35

Ärende

Utvärdering

Vasa stads strategi och utvärdering av målen Ordnande av intern kontroll och riskhantering

2009 2013 2009 2010 2011 2012 2013 2009 2013

Avloppsvattnet på glesbebyggda områden

Vasa kommunkoncern – koncernledning och -styrning Balanserad totalfinansiering

Sammanslagning av Vasa och Lillkyro kommun – åtgärdsförslag Investerings- och utvecklingsprogrammet – Lillkyro Välfärd och välfärdsberättelsen 2013

2010 2013 2011 2012 2013 2012 2013 2012 2013 2013

Förverkligats/ Inte förverkligats/ Inletts Inte inletts

Anmärkning Se 3. Vasa stads strategi och utvärdering av målen

X X

X

Se 7. Ordnande av intern kontroll och riskhantering

X

X

X

X

Finlands regering har godkänt en förlängning av avloppsvattenförordningens övergångsperiod med två år (15.3.2018) och andra lindringar planeras.

Lillkyro område i Vasa är alltjämt en utmaning med beaktande av den nya tidsfristen.

Se 6. Vasa kommunkoncern - ledning och resultat

X

X

Se 7. Balanserad totalfinansiering Se 8. Ordnande av intern kontroll och riskhantering

X X

X

X

Se 8. Ordnande av intern kontroll och riskhantering Centrala välfärdsmätare följs upp som en del av stadens strategi, men det finns sådant som bör utvecklas i rapporteringen av mätarna. Utvecklingsförslagen har beaktats i välfärdsberättelsen.

Tabell 12: Verkningsfullheten av revisionsnämndens utvärderingsberättelse för år 2013

Foto: Jaakko J Salo

VA S A S TA D S R E V I S I O N S N Ä M N D | 2 0 1 3 – 2 0 1 6

36