Lund i hållbar förändring by Grafolin

LUND I HÅLLBAR FÖR ÄNDRING Slutrapport för Hållbar Kunskapsstad Lund NE 2010–2014

Nya fönster och större ljusinsläpp, Eden.

22 PRO D U K TI O N Foto: Kennet Ruona Form och produktion: Grafolin Tryck: C A Andersson 2014

Ventilationstrummor utanför Annexet, LTH.

INNEHÅLL Cecilia Hansson: K U NS K A PSSTR Å K ET – EN UT M A NI NG PÅ FLER A PL A N . . ............. 5

Dagmar Gormsen: TI LLSA M M A NS FÖ R ET T H Å LLBA RT LU N D ....................................... 7 K U NS K A PSSTR Å K ET O CH B RU N NS H Ö G .... 8 H Å LLBA R K U NS K A PSSTA D LU N D N E ......... 9 G RÖ NS K A ............................................... 11 Lisa Magnusson, Stadsodlare......................................12 Ulrika Lindmark, VD Science Village Scandinavia......14 M O BI LITET . . ............................................ 17 Anna Karlsson, Trafikmiljöingenjör Lunds kommun.....18 EN ERG I .. ................................................. 21 Jim Collin, Manager, ÅF Lighting, konsult för Akademiska Hus ........................................23 Maria Nordh, Förvaltningsområdeschef Statens fastighetsverk .................................................25 Ulrika Hammargren, Miljösamordnare Ikano Fastigheter .........................................................26 Gunilla Kronvall, Chef Fastighetsutveckling Akademiska Hus ..........................................................28 BYGG A N D E ............................................. 31 Henrik Krantz, VD AF Bostäder....................................33

Cykelstråk utanför Universitetsbiblioteket.

4 Ny belysning i Annexet.

KUNSK APSSTR ÅKET – EN UTMANING PÅ FLER A PL AN

Lund växer mot nordost utmed Kunskapsstråket. Området har en unik koncentration av vetenskap, forskning och innovativa företag samlat i ett brett område som sträcker sig från Lunds anrika innerstad till Brunnshög och de nya forskningsanläggningarna. Stråkets utveckling kommer på många sätt att påverka stadens urbanitet. Hur arbetar vi för att genomföra en konsekvent stadsbyggnadsstrategi? Det finns många utmaningar. Vi måste ständigt ha det långsiktiga perspektivet med oss samtidigt som det är viktigt att utvecklingen får ske i nuet. Här skapas nya hus, äldre byggnader byggs om, parker och platser, cykel- och gångbanor ändrar utseende och funktion. Det gäller att ständigt gå tillbaka till helheten och påminna om de grundläggande förutsättningarna för att skapa stadsliv. En utgångspunkt är att utgå från viktiga noder vid förtätning dit vi kan koncentrera utvecklingen längs stråket. Knutpunkterna är betydelsefulla eftersom det är här möten uppstår och det är här verksamheter utvecklas som stödjer stadslivet. För att området ska leva hela dygnet behövs också bostäder. Många studentbostäder byggs just nu och fler är på gång. Att öppna upp är en annan del. Det kan innebära att öppna upp befintliga byggnader och skapa nya funktioner till de ibland isolerade institutionsbyggnaderna. Det kan också betyda att öppna upp grönområden som idag upplevs som svårtillgängliga. Det är också viktigt att ta tillvara och utveckla de olika karaktärerna när stråket utvecklas. Hållbarhetsaspekterna är viktiga för strategin, vilket inte minst denna skrift om Hållbar Kunskapsstad vittnar om. Strategierna för Kunskapsstråket har kommunen tagit fram tillsammans med aktörerna i de olika områdena som Region Skåne/Skånes universitetssjukhus, Lunds universitet, Akademiska hus, Medicon Village och Ideonområdets verksamheter. Just samarbetet med fastighetsägare och andra samhällsaktörer är oerhört viktigt till gagn för utvecklingen både i Lund och i Öresundsregionen.

CECILIA HANSSON

Översiktsplanechef

6 Stadsodlingen i Brunnshรถg.

TILLSAMMANS FÖR ETT HÅLLBART LUND V

I fyra år har vi samarbetat kring utvecklingen av Kunskapsstråket och Brunnshög: Lunds kommun, Akademiska Hus, Statens fastighetsverk, AF Bostäder och Ikano. Vi har gemensamt gjort synliga avtryck i vår stad, hus har byggts om och nya tillkommit, nya cykelbanor finns på plats, en park och ett odlingsområde drar människor till vår blivande stadsdel i nordöstra Lund. Framför allt har vi lärt oss mycket av varandra, och stärkt engagemanget i utvecklingen av Lund. Det viktigaste för mig har varit att hålla hållbarhetens fana högt. Våra beslut måste vara kloka, och ibland kanske obekväma på kort sikt, för att skapa en hållbar framtid i det långa perspektivet . Ytterligare en lärdom från projektet är att moroten, i form av statligt bidrag för de merkostnader som vi aktörer har haft, ofta är det som verkligen får saker att hända. Finansiellt stöd underlättar för att våga satsa på den där nya tekniken som verkar lovande, att gå utanför de vanliga ramarna, att lägga extra krut på processen för att uppnå bästa resultat. Det har varit en förmån att få arbeta med så många kunniga och engagerade kollegor i Lund, och jag hoppas att vi alla i våra olika roller och organisationer kommer att fortsätta samarbeta för att skapa ett hållbart Lund.

DAGMAR GORMSEN:

Projektledare

KUNSK APSSTR ÅKET OCH BRUNNSHÖG V

Kunskapsstråket förbinder Lunds centrum med den nya stadsdelen Brunnshög via Skånes universitetssjukhus, Lunds universitet, Ideon och Medicon Village. Stråket knyter samman den historiska centrala staden med de unika högteknologiska forsknings- och företagsmiljöerna i nordöstra Lund. Detta område är den geografiska spelplanen för projektet Hållbar kunskapsstad Lund NE. Kunskapsstråket har stor regional betydelse. Här finns sydvästra Skånes största koncentration av kunskapsbaserade verksamheter kring vetenskap, forskning och innovativa företag. Omkring 25 000 personer har sina arbetsplatser här och varje dag kommer nästan 30 000 studenter hit. I nordost ansluter Brunnshög, med forskningsanläggningarna ESS och Max IV som bas för en helt ny stadsdel. På sikt kommer 40 000 personer att bo och verka här. Kunskapsstråket och Brunnshög står inför en långsiktig utvecklingsprocess. Verksamheterna i området ska förstärkas, antalet bostäder ska öka, och transportsystemets kapacitet behöver förbättras. Kunskapen och kreativiteten som finns i området ska visas upp för besökarna, och nya mötesplatser skapas. Kunskapsstråket och Brunnshög ska bli en levande och attraktiv del av Lund. Samarbetet mellan olika aktörer i samhället lägger grunden för att uppnå stadens högt satta hållbarhetsmål. www.lund.se/kunskapsstraket

V V

Här finns sydvästra Skånes största koncentration av kunskapsbaserade verksamheter kring vetenskap, forskning och innovativa företag. 8

HÅLLBAR KUNSK APS STAD LUND NE V

Hållbar kunskapsstad Lund NE är en av Lunds hittills största satsningar på hållbar stadsutveckling. Fem aktörer har deltagit i projektet: Statens fastighetsverk, Akademiska Hus, AF Bostäder, Ikano och Lunds kommun, som också är koordinator. Sammanlagt har 100 miljoner kronor investerats i olika miljösatsningar. Organisationerna har fått 30 miljoner kronor i bidrag från den statliga Delegationen för hållbara städer. Projektet har pågått från december 2010 till december 2014. www.lund.se/hallbarkunskapsstad

ESS

ÅTGÄRDER 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

Universitetsplatsen Eden Attraktiva gång- och cykelstråk

LUX Annexet och SjönSjön Maskinteknik med motorlabb Energilager Ideon Gateway Innovativ belysning av hållplats Hållbart kompaktboende Stadsodling Vindarnas Park

MAX IV

BRUNNSHÖG

10 IDEON

NORRA UNIVERSITETSOMRÅDET

11 8 Ideontorget

SJUKHUSOMRÅDET Universitetssjukhuset Universitetsplån

4 5 3 6 Lund C

MEDICON VILLAGE

Planerade spårvägshållplatser Planerad spårväg Kunskapsstråket Spårvägsnoder med möjlig bebyggelse

2 1

Vindarnas Park.

10 Stadsodling.

GRÖNSK A Grönska är en av de viktigaste beståndsdelarna i en hållbar och attraktiv stad. Forskning har visat att grönska spelar en viktig roll för människors hälsa och välbefinnande. Bara genom att vistas i gröna miljöer och titta på grönska mår vi bättre. Även möjligheter till aktiv rekreation är viktiga. Gröna miljöer bidrar också till minskat buller, förbättrad luftkvalitet och ökad biologisk mångfald i staden. I takt med att staden förtätas blir de gröna miljöerna ännu viktigare. Att kunna odla i staden bidrar till ytterligare välmående hos människor, både genom odlandet i sig och tillgången till ekologisk, närproducerad mat och genom de sociala nätverk som uppstår. Grönskan har också betydelse för klimatanpassningen av städer, till exempel för att fördröja avrinning av dagsvatten. I nybyggda områden planteras parker ofta långt efter att husen har byggts och människor har flyttat in, men kan planteringarna hinna växa till sig innan bostäderna är på plats finns många vinster att göra.

ESS

12 MAX IV

BRUNNSHÖG IDEON NORRA UNIVERSITETSOMRÅDET

11 Ideontorget

SJUKHUSOMRÅDET Universitetssjukhuset Universitetsplån

5 5 11 12

Annexet och SjönSjön Stadsodling Vindarnas Park

MEDICON VILLAGE

Planerade spårvägshållplatser Planerad spårväg Kunskapsstråket Spårvägsnoder med möjlig bebyggelse

Lund C

HALLÅ DÄR Lisa Magnusson Stadsodlare

V V

Det ger mig tillfredsställelse att veta hur jag odlar min egen mat.

Jag har ett starkt miljöintresse och är intresserad av att hela samhället blir mer hållbart, och då tror jag att vi behöver odla mer själva. Det ger mig tillfredsställelse att veta hur jag odlar min egen mat och så är det väldigt kul och avslappnade, även om det är mycket jobb också. Jag bor på andra sidan stan och egentligen finns det odlingslotter närmre mig, men jag har ändå valt att odla på Brunnshög. Anledningen till detta är att det går att odla tillsammans

med andra här och att det har hållits gratis kvällskurser två gånger i veckan hela säsongen. Det är ganska unikt och jättebra eftersom min bild är att många som odlar här är nybörjare. Dessutom har kommunen erbjudit tillgång till redskap som annars är en ganska ansenlig investering och är svårt att frakta fram och tillbaka för den som inte har bil.

Vad betyder stadsodlingen för dig?

Varför är du med och odlar?

Förutom att jag lärt mig mycket nytt om odling har jag lärt känna väldigt

många nya människor och byggt upp ett nätverk som i sin tur lett till andra saker. Till exempel är vi en grupp som har hållit studiecirkel i hönshållning och sedan byggt en hönsgård med återbrukat material. Nu bidrar hönsen jättemycket till hela området. De flesta som odlar kommer förbi och tittar på hönsen och växlar några ord och dessutom kommer det en hel del människor som inte odlar, som bara vill hälsa på hönsen. Framför allt många barnfamiljer, och äldre som kanske själva haft höns när de var barn.

PROJEK T: GRÖNSK A Nya mötesplatser vid sjön Sjön V

Från att ha fört en undangömd tillvaro bakom tät buskvegetation har den övre och nedre sjön vid Annexet åter blivit synliga. De skymmande buskagen är nu borta och nya planteringar, bryggor, sittplatser och en pergola har förvandlat området kring sjöarna till en trivsam mötesplats för såväl studenter som andra som rör sig i området. Sjöarna, som också är viktiga för att fördröja dagvattnet, är sedan tidigare mest kända för sin roll i olika studentaktiviteter, framför allt regattan. Med ökad tillgänglighet och nya gångstråk mellan nedre och övre sjön får de nu en mer framträdande roll och en ökad kontakt med byggnaderna runt omkring.

Stadsodling skapar gemenskap V

Sedan stadsodlingen i Brunnshög startade 2013 har den blivit en mötesplats för närmare trehundra personer som förenas i sitt gemensamma intresse för odling och hållbar stadsutveckling. Vid odlingen möts människor över såväl generations- som kulturgränser i glädjen i att producera sin egen mat. All odling är ekologisk och ger deltagarna tillgång till närodlad mat med låg klimatpåverkan. Förutom grönsaksodlingen är det också möjligt att engagera sig i till exempel hönshållning och biodling. Gemensamhetsodlingar, kurser, workshops och studiebesök gör det möjligt för alla att delta, oavsett tidigare kunskap och erfarenhet, och har bidragit till att skapa en inbjudande och öppen atmosfär. De som redan har kunskap delar med sig till de som inte odlat tidigare. För den som verkligen vill fördjupa sig finns ett samarbete med Färnebo folkhögskola, Holma folkhögskola och Studiefrämjandet som har förlagt en folkhögskolekurs i stadsodling till området. I samarbete med Lunds universitet har en nektar- och pollenproducerande blomsterodling anlagts för att främja honungsproduktionen och en del av den honung som produceras säljs i den närliggande ICA-butiken.

Aktör: Akademiska Hus

Aktör: Lunds kommun

PROJEK T: GRÖNSK A HALL Å DÄR Ulrika Lindmark VD Science Village Scandinavia

därav namnet Vindarnas park, och dels innehåller den växter från alla världsdelar. I Science Village kommer det att vistas människor från hela världen, och det är ett roligt inslag att alla ska kunna känna igen någon växt från sin hemmiljö. Parken kommer att finns kvar under lång tid framöver och träden som växer upp bidrar också till att binda koldioxid.

Varför väljer ni att anlägga parken redan nu? Att få börja utbyggnaden av Science Village med parkplantering är fantastiskt! Eftersom parken kommer att ha hunnit växa i några år när de första hyresgästerna flyttar in så välkomnas de på ett mycket positivt sätt. Parken är speciell för oss av två anledningar. Dels är den särskilt utformad för att ge stadsdelen lä,

Hur har samarbetet med Lunds kommun sett ut? Vi samarbetar med Park- och naturkontoret på Tekniska förvaltningen, både kring utformningen, upphandlingen, genomförandet och förvaltningen. Just nu samarbetar vi också kring hur vi ska informera om och marknadsföra parken mot allmänheten.

Grönska ger livskvalitet V

I Vindarnas Park i Science Village Scandinavia på Brunnshög är grönskan redan på plats, långt innan bebyggelsen som så småningom ska växa fram i stadsdelen. Det innebär att det kommer att finnas uppvuxna gröna miljöer när människorna flyttar in. Vindarnas Park kommer att skydda mot vind, ta upp koldioxid och erbjuda rekreation. Parken kom till i samarbete med landskapslaboratoriet vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. Utifrån forskarnas förslag har den planerats för att stimulera besökarens alla sinnesintryck och växtvalet och de slingrande stigarna gör att ytan utnyttjas maximalt. Parken kommer att användas av SLU för vidare forskning och undervisning.

Aktör: Lunds kommun

15 NĂ¤ra Stadsodlingen, i utkanten av BrunnshĂśg.

16 Cykelstr책k, valvet vid Universitetsbiblioteket.

MOBILITET Vi människor förflyttar oss hela tiden i vår vardag. Från hemmet till skolan, jobbet, affären, träningen, till vänner, och hem igen. De flesta av dessa resor handlar mindre om att vi har lust att transportera oss någonstans och mer om att vi vill ha tillgång till det som ligger i slutet av resan. I den hållbara staden planeras transportsystemet med människan i centrum. Våra behov att förflytta oss ska tillgodoses, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Därför behöver gatunät och transporter planeras så att biltrafiken inte ökar, trots att allt fler resor görs inom staden. Transportsystemet ska utvecklas i samverkan med olika aktörer i staden och bidra till god hälsa i form av trafiksäkerhet, motion och rekreation. Det är också viktigt att väga in aspekter som buller, luft, klimat, och en god fysisk miljö i staden. Ny innovativ teknik ska vara med och bidra till att det känns lätt och tryggt att förflytta sig till fots, med cykel och kollektivt.

ESS

MAX IV

BRUNNSHÖG IDEON

9 NORRA UNIVERSITETSOMRÅDET Ideontorget

SJUKHUSOMRÅDET Universitetssjukhuset Universitetsplån

3 MEDICON VILLAGE 3 9

Attraktiva gång- och cykelstråk Innovativ belysning av hållplats

Planerade spårvägshållplatser Planerad spårväg Kunskapsstråket Spårvägsnoder med möjlig bebyggelse

Lund C

HALLÅ DÄR

Varför är det viktigt att främja cykling?

Cykeln är ett viktigt trafikslag i det hållbara transportsystemet. Den är yteffektiv, miljövänlig och bidrar till en god hälsa hos befolkningen. Nästan 90 procent av de boende i Lund har tillgång till en cykel och genom att erbjuda ett väl utbyggt cykelvägnät med tillhörande service kan de allra flesta använda cykeln som transportmedel för korta resor.

I projektet har vi prövat nya synsätt och lösningar och på så sätt bidragit till att skapa attraktiva miljöer att gå, cykla och vistas i. Tillsammans med Akademiska Hus och deras hyresgäster har stor omsorg lagts på att få till en tilltalande utformning, där vi betraktat tomt och gaturum som en helhet. Likaväl som det finns gång- och cykelbanor av god standard så finns det ytor där människor kan mötas och stanna upp en stund.

Vad har ni gjort inom ramen för projektet?

Cykeln är yteffektiv, miljövänlig och bidrar till en god hälsa hos befolkningen.

V V

Anna Karlsson Trafikmiljöingenjör Lunds kommun

PROJEK T: MOBILITET

Tryggare hållplats, även på natten V

Nya lösningar ska skapa säkra och trygga hållplatsmiljöer och leda till ett ökat kollektivt resande, också kvällsoch nattid. Vid hållplatsen Ideon Gateway har ett samarbete med en ljusdesigner resulterat i att ny och innovativ belysning testas på hållplats, i väderskydd och längs med de anslutande gång- och cykelvägarna. Genom att använda LED-belysning minskar också energiåtgången.

Aktör: Lunds kommun.

Cykelvänliga stråk

Attraktiva gång- och cykelstråk ska göra att fler väljer att förflytta sig till fots eller med cykel i Kunskapsstråket. I fokus står tillgänglighet och säkerhet, och målet är att öka de hållbara transporterna mellan den centrala staden och universitetsområdets olika delar. Ny vägbeläggning och förbättrad belysning ska ge ökad trygghet, och informationstavlor med cykelkartor ska ge fotgängare och cyklister viktig information och göra det lätt att hitta i stråket. Dessutom har nya mötesplatser skapats i anslutning till stråket. Med hjälp av cykelräknare visualiseras rörelsen i stråket. Fler träd har planterats längs trafikerade stråk som en klimatåtgärd. Aktör: Lunds kommun.

20 M채tare, Energilager.

ENERGI Klimatfrågan är en av de största utmaningarna i vår tid. För att reducera klimatpåverkan måste energianvändningen i samhället minskas. Vi behöver planera våra städer så att de blir så resurseffektiva som möjligt och byggnadernas energibehov måste sänkas. Vid nybyggnation är det möjligt att nå mycket låga energivärden, men i befintliga byggnader är utmaningarna större. Det handlar både om att bevara arkitektur och historiska värden, och om att skapa en miljö som är bra för de människor som ska vistas i lokalerna. Här bidrar nya arbetssätt och samverkan mellan experter till kreativa lösningar. Att minska energikonsumtionen är viktigt, liksom att i allt högre utsträckning använda förnybar energi. Solenergi och geotermi är exempel som fungerar bra i staden.

ESS

MAX IV

BRUNNSHÖG IDEON NORRA UNIVERSITETSOMRÅDET

8 7 Ideontorget

SJUKHUSOMRÅDET

1 2 4 5 6 7 8

Universitetssjukhuset

Universitetsplatsen Eden LUX Annexet och SjönSjön Maskinteknik med motorlabb Energilager Ideon Gateway

Universitetsplån

5 6

Lund C

MEDICON VILLAGE

Planerade spårvägshållplatser Planerad spårväg Kunskapsstråket Spårvägsnoder med möjlig bebyggelse

2 1

PROJEK T: ENERGI

Innovativ ljusdesign i Annexet V

Annexet, som tidigare endast bestod av tentasalar och hörsalar, har byggts till för att skapa allmänna utrymmen för studenterna. En kombination av nya arbetssätt, ny teknik och höga krav har lett fram till en mycket energieffektiv byggnad. Under hela projektets gång har energisamordnare, miljöbyggnadssamordnare och konsulter arbetat tillsammans kring mål, samordning och kontrollberäkningar. Baserat på forskning från Lunds universitet, och i samråd med elkonsult, hyresgäst och fastighetsägare, har en ljusdesigner arbetat fram hur ljuset ska anpassas i byggnaden. Resultatet är en kreativ och stimulerande studiemiljö där det finns bra ljus för studier, och som samtidigt känns

varm och välkomnande. Effektiva armaturer och LED-teknik som styrs av dagsljus, närvaro och tid ger en energieffektiv belysning. Den installerade effekten på belysningen blir dessutom bara en tredjedel av vad den skulle varit om inte LED-teknik använts. Den nya tillbyggnaden har gjort det möjligt att installera ventilation som styrs utifrån behov. Ett nytt fläktrum för förbättrad ventilation med värmeåtervinning har byggts under mark. Såväl byggnaden som arbetssättet ses som goda exempel och används nu i undervisningen på Lunds Tekniska Högskola. Aktör: Akademiska Hus

HALLÅ DÄR Jim Collin Manager, ÅF Lighting Konsult för Akademiska Hus i projektet

V V

Dagsljuset är vår ständiga referens och det ljus som vi är skapta för.

Vad är viktigt när du skapar ett belysningssystem för att få en bra lärmiljö? Dagsljuset är vår ständiga referens och det ljus som vi är skapta för. Belysningen måste därför i största möjligaste mån samspela med dagsljuset. Specifikt kring elljuset är det viktigt att se till vilka synbehov som finns i lokalen. Belysningen ska givetvis

understötta synuppgifterna genom att vara av tillräcklig mängd, men kanske framför allt genom att vara bländfri och flimmerfri.

Kostar det här mer än det smakar?

Den första utmaningen har handlat om de tekniska förutsättningarna. 60-talets krav på tekniska installationer var avsevärt mycket lägre än dagens så ingenting är egentligen dimensionerat för den stora mängd installation och teknik som ska in i husen för att möta dagens krav. Den andra utmaningen har varit designmässig. Byggnaden var och är laddad med väldigt mycket god design och arkitektur i arvet från Klas Anshelm, vilket självfallet måste vårdas och respekteras. Samtidigt var ljusmiljön

inte speciellt åtråvärd att bibehålla då 60-talet till stora delar präglades av en avsaknad av bra belysningsteknik. Utmaningen låg alltså i att fullständigt kasta ut det gamla och börja om på nytt, samtidigt som den gamla skepnaden måste behållas.

Vad har utmaningen varit med att designa ett innovativt belysningssystem i en 60-talsbyggnad?

Absolut inte! Tvärtom är det utan tvekan och motargumentation verkligen lönt. Utöver att starkt bidra till att öka människors välbefinnande så ökar vi även en byggnads attraktivitet. Som en häftig bonus så sänks vanligtvis energikostnaden med minst 50 procent vilket även gör investeringen lönsam. Sett ur ett livscykelkostnadsperspektiv är insatsen alltså inte ens fördyrande. Snacka om win-win.

PROJEK T: ENERGI

Öppnare och ljusare i Eden

Aktör: Statens fastighetsverk

Aktör: Akademiska Hus

V Att arbeta med energieffektiviseringar i kulturhistoriska miljöer kräver extra omsorg. Det handlar om att bevara den unika arkitekturen och de historiska värdena, och samtidigt anpassa byggnaden till dagens klimat- och energikrav. Lundagård är universitetets och stadens kärna med flera kända byggnader med stort kulturhistoriskt värde. Här har Statens Fastighetsverk provat nya arbetsmetoder för att hitta rätt användning för byggnaderna och skapa moderna och energieffektiva lokaler. Med utgångspunkt i byggnadernas specifika förutsättningar har man analyserat vad husen är bäst lämpade för och därefter fört en dialog med hyresgästerna kring användningen. Energiperspektivet integreras sedan i arbetet när det arkitektoniska förslaget för ombyggnaden tas fram. Exempel på åtgärder som genomförts är tilläggsisolering samt installation av energieffektivare belysning och nya ventilationssystem där värmen återvinns.

I kvarteret Paradis ligger Eden som byggdes under 1980-talet, i oljekrisens spår. Byggnaden var därför effektiv i sin utformning och energisnål, men fungerade inte för dagens krav på undervisningslokaler eftersom den var trång och mörk. En ny glasad fasad och en transparent arkitektur har nu öppnat upp Eden mot gång- och cykelstråket utanför. Tack vare extra energisnåla fönster kan behovet av bättre dagsljusinsläpp tillgodoses utan stor energiförlust. Genom att använda den senaste tekniken inom energieffektiv belysning har ljusmiljön förbättrats ytterligare. Byggnaden har dessutom fått ett förbättrat klimatskal och ny ventilation med värmeåtervinning, som är mer anpassad efter dagens behov och både ger bättre inomhusklimat och ökad energieffektivitet. Sammantaget sänker åtgärderna energianvändningen med 30 procent.

Moderna lösningar i historisk miljö

HALLÅ DÄR Maria Nordh Förvaltningsområdeschef Statens fastighetsverk

V V

Projektet har varit en dörröppnare för framtida samarbeten.

Som statlig myndighet har vi ganska höga krav på oss att spara energi, men samtidigt handlar det om historiska byggnader där vi egentligen inte får göra något, som att byta fönster eller tilläggsisolera. Därför har vi i det här projektet gått utanför boxen och tänkt på ett annorlunda sätt. I vanliga fall börjar ett projekt med en diskussion med hyresgästen kring deras önskemål och sedan anlitas arkitekten som ritar och energikonsulterna får anpassa sig. Nu har vi istället utgått från byggnaden och frågat oss vad den tål, sedan har en energikonsult arbetat

utifrån det och därefter tar vi diskussionen med hyresgästen. Det har varit en spännande resa där vi haft inställningen att ingenting är omöjligt och tittat på allt med positiva ögon och öppet sinne. Det är ett roligt sätt att arbeta på som triggar alla att bli mer kreativa och även hyresgästerna har varit positiva. Miljömedvetenheten finns i hela samhället och förklarar vi för dem varför en viss förändring inte går att göra så har de förståelse för det.

Vilka lärdomar tar ni med er från projektet?

Hur har ni arbetat för att energieffektivisera kulturhistoriska byggnader?

derna. Vi ser ett stort intresse internt, men även från andra aktörer. Vi vill också fortsätta att jobba hela vägen tillsammans med de som flyttar in, och även titta på beteende. Där finns det stora energivinster att göra. I vanliga fall samarbetar vi inte så mycket med kommunen utan det handlar mest om bygglov och liknande. Därför har det varit trevligt att knyta kontakter och se hur mycket kompetens som finns, både hos kommunen och hos de andra aktörerna. Projektet har varit en dörröppnare för framtida samarbeten och lett till samtal som annars inte hinns med i det dagliga arbetet.

Det här är ett arbetssätt vi kommer att fortsätta tillämpa i de här byggna-

PROJEK T: ENERGI

HALL Å DÄR Ulrika Hammargren Miljösamordnare Ikano Fastigheter

ats hålla fast vid det gröna tänket hela vägen och skapat en trippelcertifierad byggnad med en rad spännande och innovativa lösningar på miljöområdet. Är det lönsamt att satsa på hållbarhet? Absolut! Miljöprofilen är idag en av de viktiga aspekterna när det gäller att attrahera hyresgäster. För personalintensiva verksamheter är lokalerna, tillsammans med transporter, det som ger störst miljöpåverkan och då blir valet av en lokal som uppfyller höga miljökrav ofta en viktig profilfråga för företaget.

Berätta om Ideon Gateway! Det är ett av de roligaste projekt jag har arbetat med. Det fanns redan från början ett bra miljötänk och en positiv inställning som gjorde det lätt att komma in och göra förändringar och höja miljöprestandan ytterligare efter hand. Det handlade inte bara om fina tankar och beskrivningar utan vi har verkligen lyck-

PROJEK T: ENERGI

Med sina 19 våningar och sin spännande fasad, som skiftar färg beroende på solinstrålningen, har Ideon Gateway blivit ett nytt landmärke i Lund. På byggnadens fasad har 975 kvadratmeter solceller installerats, vilket gör den till en av de största anläggningarna i sitt slag i Sverige. Elen som solcellerna producerar används bland annat till den energisnåla LED-belysningen som installerats i allmänna utrymmen, på toaletter och i hotellrum. Ideon Gateway har även en hög miljöprofil på andra områden. Värme och kyla kommer från geoenergi, hissarna återvinner energi på vägen ner, och hela byggnaden är miljöklassad enligt svenska och internationella certifieringssystem.

I Lunds universitets nya center för humaniora och teologi, LUX, förenas tradition och innovation. Tegelbyggnaderna från 1917 respektive 1962 har rustats upp på ett hållbart sätt och möter en nybyggnad i modern arkitektur med stora glasytor. Detta skapar ett spännande möte och en kreativ miljö. Den nya välkomnande entrén öppnar upp mot Kunskapsstråket och byggnaden rymmer såväl effektiva kontor som välfungerande undervisningslokaler. Ventilation med värmeåtervinning, energismart belysning och högeffektiva fönster bidrar till en låg energiförbrukning per kvadratmeter och arbetsplats.

Aktör: Ikano (Nuvarande ägare: Wihlborgs Fastigheter AB)

Tradition möter innovation

Aktör: Akademiska Hus

Berget lagrar energi Vid Kemicentrum finns ett energilager som producerar och lagrar förnybar energi i form av värme och kyla med hjälp av geotermi. Det innebär att värme och kyla pumpas ner i 230 meter djupa borrhål och det omgivande berget lagrar energin som sedan kan plockas upp igen vid behov. Sedan tidigare fanns 153 borrhål som genom projektet har kompletterats med 13 nya borrhål för att bättre kunna använda den befintliga anläggningen. Efter utbyggnaden förser anläggningen LTH med lika mycket energi som 360 villor använder per år. Även energilagret vid LUX har genom projektet utökats med 17 nya borrhål.

Landmärke med hög miljöprofil

Aktör: Akademiska Hus

PROJEK T: ENERGI HALL Å DÄR Gunilla Kronvall Chef Fastighetsutveckling Akademiska Hus

Varför valde ni att delta i projektet? Vi har de senaste åren höjt våra ambitioner vad gäller energieffektivitet och hållbar utveckling. Projektet låg i linje med dessa ambitioner och därutöver ser vi ett stort värde i den dialog och det erfarenhetsutbyte som kan uppstå med övriga deltagare i ett sådant gemensamt projekt.

Vad är ni mest stolta över? Vi är stolta över bredden på lösningar och att vi har arbetat på flera områden inom campus Lund. Vi har sänkt energianvändning i flera befintliga hus i samband med renovering och ombyggnad, med smarta lösningar i bland annat ventilationssystem, fönster med lågt u-värde och energieffektiv belysning. Därutöver har vi utökat vårt energilager för att producera och lagra förnybar energi samt skapat Europas största solcellsanläggning med nya högeffektiva solpaneler. Allt detta är vi mycket stolta över.

Lunds tekniska högskolas byggnad för undervisning i maskinteknik kallas vanligtvis för M-huset. Här finns Motorlabbet som används för att testa och utveckla större motorer. Byggnaden har försetts med ett nytt klimatskal och tätare fönster, kombinerat med förbättrad ventilation med värmeåtervinning och ny energisnål belysning. Dessutom används den värme som alstras från testmotorerna till att värma upp byggnaden. På M-husets tak har en 850 kvadratmeter stor solcellsanläggning med nya högeffektiva paneler satts upp, som årligen producerar el motsvarande behovet för 30 normalstora villor. Sammantaget har åtgärderna lett till minskad energianvändning, produktion av förnybar el och förbättrat inomhusklimat. Aktör: Akademiska Hus

Vad händer härnäst? Vi är delaktiga i den pågående dialog kring Kunskapsstråket som Lunds kommun håller i och ser fram emot ett fortsatt samarbete.

Miljövänligare Motorlabb

29 B채ttre ljusinsl채pp, Annexet.

Fasadintegrerade solceller p책 Ideon Gateway.

BYGGANDE För att möta den ökande urbaniseringen och samtidigt nå en hållbar stadsutveckling behöver staden förtätas och bli mer kompakt. Den täta staden har många fördelar och ska utvecklas med människans behov i centrum. Fler människor i ett område ger ökat underlag för olika former av samhällsservice, affärer och väl fungerande kollektivtrafik. I samband med förtätningen blir det extra viktigt att också lämna utrymme för grönska i staden och att skapa fler mötesplatser. I Kunskapsstråket har det skett både nybyggnation och tillbyggnad som bidragit till att befintliga lokaler kan utnyttjas ännu bättre. Det har också blivit fler studentbostäder som kännetecknas av effektivt resursutnyttjande.

ESS

MAX IV

BRUNNSHÖG

10 IDEON NORRA UNIVERSITETSOMRÅDET Ideontorget

SJUKHUSOMRÅDET Universitetssjukhuset Universitetsplån

MEDICON VILLAGE

Planerade spårvägshållplatser Planerad spårväg Kunskapsstråket Spårvägsnoder med möjlig bebyggelse

Lund C

Hållbart kompaktboende

PROJEK T: BYGGANDE

Kompakt framtidsboende V

På en parkeringsplats vid Kämnärsrätten i norra Lund har AF Bostäder byggt ett experimentboende som utmanar rådande byggnormer, men som mycket väl kan komma att bli en förebild för framtidens smarta och hållbara bostäder för unga. De 22 lägenheterna har byggts så kompakta som möjligt, 10 m2 per person. De håller samtidigt en god standard med såväl fullt utrustat kök som toalett med dusch. Minsta möjliga resursanvändning ger såväl låg hyra som en rad miljövinster. Dels går det åt mindre markyta och material vid uppförandet och dels blir energiåtgången för uppvärmning lägre i den färdiga bostaden. Husen är byggda i passivhusstandard, och installation av solceller på taket och avloppsvärmeväxlare i lägenheten har bidragit till ytterligare energieffektiviseringar. En jämförelse med ett annat nybyggt studentboende visar på en minskad energianvändning på 40 procent. För att få ett boende som är anpassat till behov och önskemål har studenter involverats i processen och konsulter och entreprenörer har varit med och tagit fram innovativa lösningar. Samverkansprocesser har stått i centrum och styrgruppen har utformat boendet tillsammans med arkitekten. Aktör: AF Bostäder

HALLÅ DÄR Henrik Krantz VD AF Bostäder

Varför har ni valt att satsa på ett kompaktboende?

Vilka utmaningar har ni stött på?

Vi tror att det finns ett antal studenter som är intresserade av våra kompakta bostäder med hänsyn till en låg hyra, en begränsad boendetid och en liten miljöpåverkan. För att få mer kunskap om denna fråga har vi även kopplat en forskningsinsats till projektet där vi under boendetiden kommer att intervjua hyresgästerna om hur de upplever sitt boende.

Eftersom dagens bestämmelser inte medger byggnation av så små bostäder som vi vill åstadkomma blev det tidigt uppenbart att vi var tvungna att söka dispens för att få uppföra ett försöksprojekt. Redan 2011 gjordes en förstudie och därefter en ansökan till Boverket om dispens för ett försöksprojekt. Efter många turer fick vi i slutet av 2012 dispens för ett försöksprojekt med 22 bostäder. Projektering och uppförande gick rekordsnabbt och

i november 2014 var bostäderna färdiga för inflyttning.

V V

Projektet är unikt i Sverige.

Vad händer härnäst?

Vi har redan fått väldigt mycket uppmärksamhet för projektet och det finns en lång lista från de som vill komma på besök. Projektet är unikt i Sverige och väcker naturligtvis många frågor om framtidens byggande åt studenter. Vi på AF Bostäder och i övriga studentbostadsbranschen är övertygade om att regelverken kring byggande av studentbostäder måste förenklas.