Sept2015

.

NR 3/SEPT 2015 PRIS 59 SEK

Grunden Tidning

Välkomna till Sverige GÜteborgs Kulturkalaset 2015

Almedalen 2015 grunden.se

Grunden Tidning

nummer 3/Sept 2015

LEDARE

Hej alla Grunden-medlemmar och läsare!

Några av oss på Rikskontoret har var på Almedalsveckan i Visby, Gotland. Där knöt vi viktiga nya kontakter med andra föreningar som exempelvis KRIS och Kung över Livet. Mer om detta i en artikel inne i tidningen.

Hemsida: www.riksgrunden.se E-post: tidning@riksgrunden.se Telefon: 031-707 20 65 Adress: Svangatan 4A 416 68 Göteborg Formgivning: Grundens Reklambyrå Ansvarig utgivare: Andreas Oskarsson Redaktör: Elsa Leth Tankesmedjan: Emily Gunnarsson Ola Larsson Elsa Leth Hanna Swiesciak Mats Andrén

Vi har gjort detta nummer av Grunden Tidning: Andreas Oskarsson Carl-Magnus Eriksson Emily Gunnarsson Elsa Leth Gustavo Maturana Mats Andrén Marina Sångängel Mark Singleton

Malin Andrén Lena Virgin Ola Larsson Paulina Rojo Per Jideús Teresa Pedrini Och några till…

Håller på med ansökan till socialstyrelsen. De ger oss (och många andra handikapporganisationer) pengar att driva verksamhet. Roligt är att vi har vuxit sedan förra året. Före semestern träffade vi Frida Azadi som är ansvarig på Socialstyrelsen för vår typ av förening. Hon kom till kontoret och det var ett trevligt möte.

Snart är det Riksföreningen Grundens Dag igen. I år blir det den 2 oktober, på Världskulturmuseet i Göteborg som vanligt. Samma helg ordnar vi en nordisk konferens där jag som Grundens Riksordförande träffar representanter från föreningar i Norge och Danmark som har liknande intressen som vi i Grunden. Vi ska jämföra rättigheter och skyldigheter mellan länderna för oss som kallas intellektuellt funktionshindrade. Vårt mål är att bilda en nordisk samarbetsorganisation.

Jag återkommer i nästa nummer av tidningen med rapport från konferensen.

Tidigare har riksstyrelsen bestämt att kansliet ska leta efter en bättre lokal. Det har vi arbetat mycket med, och snart kan vi kanske få till ett annat hyresavtal. Onsdagen den 9 september deltog riksföreningen Grundens kansli i en manifestation för en mer solidarisk flyktingpolitik. Läs mer om detta inne i tidningen.

Höstliga hälsningar Ola Larsson Ordförande, Riksföreningen Grunden Sverige

INNEHÅLL

Nummer 3/Sept 2015

Debatt Om sex och samlevnad .................................. 4 Almedalen 2015 Emily Gunnarsson .......................................... 5 Välkomna till Sverige!

Malin Andrén .............................................. 6-7 Vi kan rädda varandra Malin Andrén ..................................................6

6

8

Anders Johannsson får sin ersättning Emily Gunnarsson........................................... 9 Dåliga arbetsvillkor i daglig verksamhet Text från FRIA TIDNINGEN ...................... 10-11 Tillgängligheten i stan Malin Andrén ................................................ 11 Galakväll om att våga, att vilja och att synas!

Malin Andrén ................................................ 12

”En salig blandning” träffar

kommunchefer Emily Gunnarsson ....................................... 13

Grunden Tidning presenterar: RFSL

13

Malin Andrén................................................ 14

Funktionshinderdag i Flunsåsparken i Göteborg Malin Andrén ............................................... 15

Göteborgs Kulturkalaset 2015

Malin Andrén .......................................... 16-17 Notiser ........................................................ 18 Serie ............................................................ 19

16-17

Debatt

panel om sex och samlevnad TEXT: MALIN ANDRÉN

Under Westpride i Göteborg var det en debattpanel på Artisten med inbjudna personer som skulle sitta med och prata. I panelen satt representanter från Forum Skill, Vuxenskolan, Riksföreningen Grunden Sverige, en gruppbostad i centrum i Göteborg. Samtalet handlade om sexualitet hos personer med intellektuell funktionsvariation.

4 GRUNDEN TIDNING

S

jälva debatten handlade om hur viktigt det är att sprida kunskap om sex och samlevnad i särskolan och att inte tysta ner ämnet.

Alla i panelen berättade att detta är en viktig del, att alla måste få den kunskapen oavsett om man har funktionshinder eller inte.

Jag, Malin Andrén, satt med i debattpanelen och berättade ur eget perspektiv hur jag fick kunskapen inom skolan.

Det var en del som satt i publiken. De lyssnade på oss och ställde

bra frågor som vi försökte svara på, och det blev så lyckat denna dagen.

De som satt i panelen upplever att skolan ofta har tyckt att ämnet sex och samlevnad inte är så viktigt för folk med funktionshinder.

Eftersom man säger att personer med funktionshinder inte har några känslor eller sexualitet, men det har vi kan jag lova. Det är viktigt att ta upp HBTQ med oss, det är något som också glöms av .

Vissa frågor som vi fick var svåra att svara på, men det gick.■

Almedalen 2015 En vecka varje sommar samlas massor av politiker, föreningar och andra som är med och påverkar samhället. Platsen är Almedalen i Visby som ligger på Gotland.

Riksföreningen Grunden var förstås där även i år.

TEXT: EMILY GUNNARSSON FOTO: MIKAEL ÅHMAN

D

et var Ola Larsson, Elsa Leth, Mikael Åhman och jag, Emily Gunnarsson. Vi började vår resa från Göteborg till Oskarshamn. Där tog vi båten över till Gotland, Visby.

Det blev en hektisk vecka med långa arbetsdagar och många viktiga möten. Vi deltog flera gånger i seminarier som HSO anordnade. Bland annat debatterade Grunden om forskningspolitik och funktionshinder. En annan gång kom Veronica Palm (socialdemokraterna) och berättade att regeringen ska förändra för oss med funktionshinder. Hon sa att det ska bli mer stöd i den vanliga skolan så att många hamnar där istället för i särskolan. Vi pratade också med SKL om lönebidrag och intellektuella funktionshinder.

Det gjorde vi i stället för att lyssna på Jimmie Åkesson för Riksföreningen Grunden tar avstånd från SD eftersom de inte delar vår människosyn.

Vi träffade också Grunden Gotland på deras årsmöte och hade trevligt. Vi från Grundens rikskansli är jättestolta över hur bra Grunden Gotland utvecklas och växer!■

Vi gick också runt bland alla andra föreningar. En dag träffade vi KRIS. De berättade att många som sitter i fängelse har ADHD och en forskare sa att människor behöver inte mediciner mot ADHD utan samtal från medmänniskor. Jag tyckte först att de i KRIS såg läskiga ut med mycket tatueringar och muskler men när vi pratade så var de väldigt snälla.

Vi var och lyssnade på de flesta partiledarna. Första dagen var det Annie Lööf som pratade inför en stor folksamling. Hon sa inget om oss som har funktionshinder.

Det gjorde inte heller Ebba Buch Tor eller Anna Kindberg Batra. Men Gudrun Schyman (FI) och Stefan Löven (S) pratade om att satsa mera på inkludering för oss med funktionshinder.

Onsdagen gick vi i en regnbågsparad för att försöka uppmärksamma homo, bi och transpersoners rättigheter.

GRUNDEN TIDNING 5

V채lkomna till

Sverige!

6 GRUNDEN TIDNING

Det händer mycket ute i värden som vi ibland inte lägger märke till.

Men nu har Europas ögon äntligen öppnats. Vi ser människor som flyr.

Människor som vi vill välkomna till trygghet i Europa.

TEXT: MALIN ANDRÉN

D

et har börjat komma flyktingar från Syrien till de europeiska länderna. Människor tvingas fly från Syrien eftersom det inbördeskrig där. Regeringarna i flera europeiska länder har börjat tänka om nu och tagit detta på stort allvar.

Det är väldigt få av de människor som är på flykt som har kommit till Europa. De flesta av dem har flytt till Turkiet, Pakistan och Libanon.

Det är mycket svårt för människor att fly till Europa.

Och under denna flykt så omkommer det många för att de inte har det rätta de behöver. Som mat, kläder, mediciner och annat.

Flyktvägarna kan vara att åka över havet med dåliga båtar som gör att folk ramlar över bord och dör en hemsk död. Eller att båten går sönder och sjunker.

Ni kanske kommer ihåg den lilla pojken De som tog initiativet till manifestationen som de visade på tv och tidningar som på Götaplatsen var Grön Ungdom. Många låg där så fridfullt på stranden och som av de som talade var politiker, till exempel såg ut som att han låg och sov. Men han Krig är svårt att förstå Gustav Fridolin (miljöpartiet) och Mona hade spolats iland och var död.

Sahlin (socialdemokraterna). Men det var sig på och människor Det är sorgligt och hemskt. Detta väckockså personer från olika föreningar som som är oskyldiga te starka reaktioner och känslor bland höll tal. Bland andra representanter från svenska medborgare. Som kavlade upp Rädda Barnen, Syriska kvinnoförbundet och kommer oftast att armarna och körde igång stora insamlinIngen Människa Är Illegal. dö i onödan eller bli gar av pengar för att hjälpa till. torterade.

Privatpersoner började skänka kläder Många av talarna pratade om att mäoch saker som de som flyr behöver. nniskor måste få slippa åka med livsfarliga Många har också hjälpt människor från små båtar för att komma till Europa. Istället Syrien när de kommit till tågstationerna borde de få köpa flygbiljetter eller biljei olika städer. De har hjälpt dem med mat och husrum och tter till vanliga färjor. Många tal var rörande och när man information om vart de kan vända sig. lyssnade så fick man en inlevelse och en känsla så att man nästan fick tårar i ögonen.

Så onsdagen den 9 september arrangerades en stor maÖver 20 olika föreningar hade anmält att de var på plats. nifestation i Göteborg. På Götaplatsen. Där många mäMånga från Grunden åkte till Götaplatsen för att visa vårt nniskor samlades för att visa medmänsklighet. Och visa att stöd till alla dessa människor. Som tvingas fly från sina flyktingarna är hjärtligt välkomna hit. Mellan 10.000 och hemländer som utsatts för krig. Många har varit på flykt i 15.000 människor deltog i denna manifestation. Det var flera år. folk långt ner på Avenyn. Även I Stockholm och Malmö Krig är svårt att förstå sig på och människor som är har det varit manifestationer där många tusen personer sam- oskyldiga kommer oftast att dö i onödan eller bli lats för att välkomna de som har flytt. torterade.■ GRUNDEN TIDNING 7

Vi kan rädda varandra Onsdagen den 19 augusti så hade Riksföreningen Grundens kansli utbildning av en instruktör från Räddningstjänsten som heter Roffe. Han lärde ut hjärt- och lugnräddning, HLR. TEXT: MALIN ANDRÉN // FOTO: ANDREAS OSKARSSON

H

järt- och lungräddning förkortas ofta HLR. Själva utbildningen började med att Roffe berättade lite om varför det är viktigt att kunna HLR. Och lite om sig själv. Den första metoden som han visade oss var hur man ska göra om man sätter i halsen.

Roffe berättade om olika sätt man kan använda för att få upp det som sitter fast. De kallas buktryck.

Ett sätt är att luta den drabbade framåt och slå den lätt i ryggen 5 gånger. Ett annat sätt är att ställa sig bakom den drabbade, ta tag runt magen och trycka hårt uppåt. Om man har för korta armar för att nå runt magen på den drabbade kan den lägga sig på rygg och så kan man trycka hårt på magen.

Om man är ensam och något fastnar i halsen kan man magen trycka sig hårt och snabbt mot en stolsrygg.

När man gör HLR är det viktiga man skall börja med att man direkt kollar om personen hör mig. Och om den andas. Sedan ska man ropa på hjälp eller ringa 112. Om personen inte andas ska man lägga den på rygg och trycka på mitten av bröstet 30 gånger för att få igång hjärtat.

Sedan lyfter man upp hakan för att luftvägarna ska bli fria och blåser in luft genom personens mun 2 gånger. Sedan trycker man 30 gånger. Och blåser 2 gånger igen. Detta upprepar man tills ambulansen kommer och även använda hjärtstartaren.

På kursen fick vi se en film om hur man kan ta hjälp av en hjärtstartare. Filmen utspelade sig på en flygplats där en välbyggd man ramlade ihop och 2 personer hjälpte honom. Den ena gjorde HLR och den andra gick och ringde ambulans samt hämta hjärtstartaren. Man sätter på en hjärtstartare genom att trycka på den gröna knappen.

Sedan berättar en röst precis vad man ska göra.

Vi som deltog i kursen tyckte det var jätte-intressant och givande. Vi fick varsin docka att lära oss på. Man skulle göra 30 tryck vid bröstkorgen med 2 händer man skulle lyfta hakan upp och blåsa mun mot mun. Läraren Roffe tyckte vi var jätte-duktiga. Och efter utbildningen fick alla ett bevis på att vi har utfört denna utbildning.

Man ska helst gå en HLR-kurs vart femte år.■

8 GRUNDEN TIDNING

Anders Johansson får sin ersättning!

För två år sedan blev Anders Johansson av med sin sjukersättning. Försäkringskassan sa att han var för välfungerande och arbetsförmedlingen sa att han inte kunde arbeta på den öppna arbetsmarknaden. Anders vände sig till Riksföreningen Grunden Sverige där han fick hjälp. Nu får han äntligen sina pengar.

TEXT: EMILY GUNARSSON // FOTO: TERESA PEDRINI

I

Grunden Tidning nr 3/2013 berättade vi om Anders Johansson. Han hade Daglig Verksamhet enligt LSS, men Försäkringskassan hade gett honom avslag på hans ansökan om aktivitetsersättning. Aktivitetsersättning är samma som sjukersättning, men det kallas så för personer som är yngre än 30 år. Anders fick inte hjälp att bli inskriven på Arbetsförmedlingen men fick inte heller hjälp av Försäkringskassan. Han ”trillade mellan stolarna”, som det kallas. Han kände sig som mitt emellan alla myndigheter.

- Först trodde jag inte det var sant. Det kändes skitbra. Mitt råd till alla andra som drabbas av samma sak är att KÄMPA, säger Anders.

Anders fick ingen hjälp av myndigheterna som ska vara ett stöd om man hamnar i någon kris. Då ska de hjälpa till.

Under flera år har Andres haft daglig verksamhet enligt LSS. Så som reglerna ser ut nu ingår inte sjukersättning eller aktivitetsersättning automatiskt om man har daglig verksamhet enligt LSS. Det tycker Grunden att det borde göra. Det borde vara självklart att få sjukersättning eller aktivitetsersättning om man har daglig verksamhet.

För att överleva fick Anders leva på försörjningsstöd, det är inte lika mycket pengar som sjukersättningen är på.

Förut kallades försörjningsstöd för socialbidrag.

Men Anders gav sig inte så lätt. Han försökte överklaga beslutet för att få de ersättningar han borde ha rätt till. Men att överklaga myndighetsbeslut är svårt och därför behövde Anders hjälp med att fylla i papper och förklara sin situation.

Först försökte han få hjälp av sin LSShandläggare. Men där fick han ingen hjälp.

- Jag kände att de brydde sig inte alls, berättar Anders. De gjorde ingenting för att hjälpa mig. Det enda de gjorde var att göra så att jag fick socialbidrag.

I stället för att ge upp pratade Anders med Riksföreningen Grunden. Där fick han hjälp av Americo Appiano som är Rikskansliets biträdande föreståndare.

- Han bokade möten med läkare och ringde handläggare och fyllde i papper. Han var en riktig kämpe. När jag fick hjälp av honom började det hända saker, säger Anders.

Så till slut i våras fick Anders beskedet att Försäkringskassan hade ändrat sig. Från och med nu i höst får Anders aktivitetsersättning från Försäkringskassan igen.

- Först trodde jag inte det var sant. Det kändes skitbra.

Mitt råd till alla andra som drabbas av samma sak är att KÄMPA, säger Anders.■ GRUNDEN TIDNING 9

Dåliga arbetsvillkor i daglig verksamhet Emily Gunnarsson vill förbättra arbetsvillkoren för de drygt 33 000 personer som jobbar inom daglig verksamhet i Sverige. Själv tjänar hon 53 kronor om dagen.

– Det är ingen skälig lön – det räcker inte ens till dagens lunch.

Denna text har tidigare publicerats i Fria Tidningen den 28 augusti 2015 TEXT: ELIN SCHWARTZ

E

mily Gunnarsson har tagit saken i egna händer.

På riksföreningen Grundens kontor i Göteborg är hennes skrivbord fyllt med kartor och dokument. Hon har sammanställt vilken ersättning som kommunerna i Västra Götaland betalar ut till de som deltar i sysselsättningsinsatsen daglig verksamhet. Reslutatet visar att det hon säger om dagens lunch inte är något skämt. I flera kommuner kostar lunchen mer än vad man tjänar på en dag och ersättningen ligger på 0–64 kronor om dagen.

– Det är skamligt rent ut sagt. Hela systemet måste förändras, säger Emily Gunnarsson.

Daglig verksamhet riktar sig till personer med intellektuella funktionsvariationer som har rätt till stöd enligt LSS (se faktaruta). Arbetsuppgifterna kan handla om allt från kaféverksamhet, tvätteri, montering i verkstad och sinnesstimulering till att göra musik, driva ateljé eller jobba med media. Allt fler deltar i daglig verksamhet och sedan 2007 har antalet personer ökat med 30 procent. Förra året handlade det om 33 800 personer.

Fria Tidningens jämförelse med kommuner i andra delar av landet visar på liknande ersättningsnivåer för de som deltar i daglig verksamhet. Det är upp till varje kommun att bestämma vad ersättningen ska ligga på och det finns ingen myndighet som för samlad statistik över ersättningsnivåerna. Socialstyrelsen har dock uppgifter om att 87 procent av kommunerna betalar ut någon ersättning över huvud taget.

I övriga kommuner är ersättningen 0 kronor. Det trots att de som deltar i daglig verksamhet enligt förarbetena till LSS-lagen, som reglerar ersättningen, bör få ersättning.

– Jag tror kommunerna vill ha personer i daglig verksamhet för de behöver billig arbetskraft, till exempel i

10 GRUNDEN TIDNING

Trollhättan tvättar man sjukhuskläderna på en daglig verksamhet och i Mariestad finns parkarbetare som har daglig verksamhet. Det blir billigare för kommunen för de behöver inte betala arbetsgivaravgift eller lön, säger Emily Gunnarsson.

De flesta som deltar i daglig verksamhet får också någon annan typ av ersättning, oftast i form av aktivitets- eller sjukersättning. Men Emily Gunnarsson menar att det inte bara är antal kronor på kontot som räknas utan också känslan av att få lön för sitt jobb – istället för att jobba gratis och få bidrag.

– Vår inkomst räknas inte som lön, så vi får inte gå med i facket, och därmed kan vi inte påverka inkomsten. Det blir moment 22.

Därför har hon ett konkret förslag: att de pengar som går till sjukersättning, bostadsbidrag, habiliteringsersättning

och ersättning till de som driver de dagliga verksamheterna slås ihop till en summa som utbetalas som lön och eventuellt lönebidrag och personligt biträde.

– Då kan de som är självgående söka lönebidrag och kanske personligt ombud och söka jobb via Arbetsförmedlingen, och få klassas som en vanlig arbetstagare. Vissa kommer inte behöva stöd över huvud taget.

För andra blir anställningen på daglig verksamhet, men med en riktig lön.

Det är viktigt för att man ska få känna sig som en människa, inte som ett vårdobjekt.

Själv gick hon till Arbetsförmedlingen för att söka jobb i början av 2000-talet.

– Men de sa du är inte välkommen, du hör till LSS, så efter det fick jag daglig verksamhet.

Socialstyrelsen konstaterar i Öppna

jämförelser 2015 att de flesta som beviljas daglig verksamhet har en funktionsnedsättning som gör att de inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande. Men det står också att det finns personer med daglig verksamhet som ”både kan och vill delta på arbetsmarknaden”. Därför finns ett nationellt mål att alla kommuner och stadsdelar ska ha en rutin för att regelbundet pröva om deltagare i daglig verksamhet kan gå vidare till arbete eller praktikplats. Men det är bara 17 procent av landets kommuner som har en sådan rutin, enligt Socialstyrelsen.

Emily Gunnarsson har aldrig fått en sådan omprövning och ingen annan hon känner heller.

– Ofta hamnar vi här i resten av våra liv. Man borde ompröva för att människa att ska chansen att utvecklas.

Nu kämpar hon för att systemet ska göras om och har kontakt med

– Vi med funktionsnedsättning trycks ner i skorna, det är som om folk tror att de där fattar ingenting. Men många av oss förstår att vi blir diskriminerade.

Emily Gunnarsson politiker i Göteborg och ska förmodligen även träffa representanter från riksdagen i höst för att presentera sina förslag. Förhoppningen är att politikerna ska lyssna och att det till slut ska bli en förändring i alla kommuner.

– Vi med funktionsnedsättning trycks ner i skorna, det är som om folk tror att de där fattar ingenting.

Men många av oss förstår att vi blir diskriminerade.■

Tillgängligheten i stan Malin Andrén har tittat närmare på tillgängligheten i Göteborg

TEXT: MALIN ANDRÉN

N

är man åker runt i stan i Göteborg finns det mycket man lägger märke till när det gäller platser som är tillgängliga för personer med fysiska funktionsvariationer. Alltså som upplever rörelsehinder i samhället. Det kan vara gator och trottoarer som inte är dugliga att köra rullator eller rullstol på för att det är för knaggligt.

Vid noggrann titt så har jag upplevt att restaurang-miljöer är rätt dåliga på att se till att människor med rullstolar och permobiler ska få plats.

Det är samma sak när toaletterna ligger på övervåningen och det inte finns hissar att ta sig andra våningen med. I många fall finns det inte ens någon handikappanpassad toalett.

Eller att det är för trångt i själva restaurang-delen där man skall äta.

Borden kan vara för låga eller att det av annan anledning inte går att få en rullstol inrullad vid bordet.

Vid ingångar till restauranger kan det ibland vara så att det inte finns ramper för rullstolar.

Har man en dålig ekonomi och vill ut och äta så ligger i genomsnitt priserna på 100 och uppåt.

Om man har problem att läsa av är menyerna dåliga att förstå.

Det finns en hållplats i stan i Göteborg som heter Domkyrkan. Där finns en knapp som man kan trycka på så att man kan lyssna på tidtabellen i tal jättebra. Där får man reda på vilken tid spårvagnen och bussen kommer. Det skall vara sådana alla hållplatser i stan, tycker jag.■

GRUNDEN TIDNING 11

Galakväll om att våga, att vilja och att synas!

TEXT: MALIN ANDRÉN

I början av juni arrangerades en galakväll för personer med funktionsvariationer på Lorensbergsteatern i Göteborg.

Malin Andrén från Grunden Tidning var där. Det blev en kväll som man inte glömmer i första taget.

U

nder kvällen var det sammanlagt 12 olika uppträdanden som fyllde Galan. I alla uppträdanden var det personer med funktionshinder. De som uppträdde under kvällen var: Lokatterna Live, Sångfåglarna, Teater Makalös, Munkhusbandet, Guldkören, Zingers, Kulturlabbet, Tough Rocks, Maria Dahl, Teaterkonfekt, Passalens Hjältekör och Come Together.

På Lorensbergteatern har det spelats många kända uppsättningar. Bland annat har Galenskaparna spelat där mycket med sina berömda pjäser som också har blivit filmer. Till exempel Stinsen brinner och Macken med flera.

Glada Hudik-teatern har spelat sin föreställning Elvis där.

De som arrangerade galakvällen var Lorensbergsteatern, Kulturlabbet daglig verksamhet, Munkhusets dagliga verksamhet, FUB Göteborg och Studieförbundet Vuxenskolan.

Värdinna för kvällen var Maria Dahl. Knut Agnred skulle ha varit värd men han hade blivit sjuk, så i stället blev det Ken Wennerholm, en av musikerna i gruppen Triple &

12 GRUNDEN TIDNING

Touch, som hjälpte till på scen. När de presenterade artisterna gjorde de det jättebra.

Alla artister gjorde så proffsiga uppträdanden. Det var ett hejdundrande tempo på dem också. Många körde covers på nytt och gammalt. Över 780 människor satt i publiken. Det var helt fult i salongen. Under kvällen blev det en överraskning då själva värdinnan Maria Dahl gjorde ett framträdande med en cover av Roger Pontare. Det blev jubel i salongen. Alla ställde sig upp och diggade med.

Att få en intervju var svårt men när Galan var över tog jag chansen och frågade värdinnan Maria Dahl hur hon upplevt galakvällen och hon svarde: ”Toppen!” Hon såg rätt trött ut. Det kan man förstå när hon hade gjort ett sådant bra arbete under kvällen. Överskottet från biljettförsäljningen gick till ett projekt som heter Come Together-projektet. Det är ett samarbete mellan Rwanda, Tanzania och Sverige. De kämpar för rätten till utbildning och omsorg för barn med funktionshinder. I Tanzania samarbetar Come Together med Youth with Disabilities Community Program. I Rwanda samarbetar Come Together med organisatioenen Collectif Tubakunde (som betyder ”Älska dem”). I Sverige samarbetar projektet med FUB. Come Together får pengar från Postkodlotteriet och Erikshjälpen. Man fick se en kortfilm där de visade vad de gör. Den var jättebra. Musik är en viktig del av deras arbete. Man kan läsa mer om projektet på internet. Adressen är www.cometogethereveryone.org.

När man skulle ut från Lorensbergsteatern så tog det lite tid eftersom det var så mycket folk, men ut kom man i alla fall.■

”En salig blandning” träffar kommunchefer

Arbetet för att starta en egen kooperativ daglig verksamhet i Trollhättan fortsätter.

TEXT: EMILY GUNNARSSON

I

slutet av augusti åkte Ola Larsson, Americo Appiano och jag, Emily Gunnarsson, från Riksföreningen Grunden till Trollhättan. Vi skulle träffa gruppen som vill bilda en daglig verksamhet som ska heta ”En salig blandning”, som vi skrev om i Grunden Tidning nr 2/2015.

Den dagliga verksamheten ska vara ett kooperativ som inte ska vara vinstdrivande. I Trollhättan kan man inte starta egna dagliga verksamheter, även om man kan starta till exempel vårdbolag.

I maj hade vi ett möte med politikerna i Trollhättan och de flesta verkade positiva till att idén. Nu var det dags för möte igen, men denna gången med tjänstemän som arbetar för Trollhättans kommun. De som var med från Trollhättans kommun var Anja Hellman, Områdeschef, Lena Johansson, Förvaltningschef Omsorgsförvaltningen och Joakim Borg, Utvecklingsledare för Trollhättans Stad.

Gruppen bakom En salig blandning var huvudpersoner på mötet. Viktoria Tössberg berättade om idén bakom En salig blandning. Vi pratade om hur den dagliga verksamheten kommer kunna fungera och att det är deltagarna själva som bestämmer över den och vill starta den.

Mötet var bra och de från kommunen verkade förstå vad En salig blandning-gruppen vill. Omsorgsnämnden ska skriva till politikerna vad de tycker om idén. Omsorgschefen sa att de sedan ska vänta tills politikerna bestämmer om det ska vara tillåtet att starta egen ej vinstdriven daglig verksamhet.■ GRUNDEN TIDNING 13

Grunden Tidning presenterar:

RFSL TEXT: MALIN ANDRÉN

R

FSL är Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter.

Det är alltså en förening som vill göra det bättre för hbtq-personer.

HBTQ är en förkortning som står för homosexuella, bisexuella, transpersoner och queera. Här kommer en förklaring till vad de orden betyder.

Homosexuell är du om du kan bli kär i en annan människa som har samma kön som en själv. Till exempel att en man blir kär i en kvinna.

Eller en kvinna blir kär i en man.

Bisexuell är du om du kan bli kär i människor som har alla möjliga kön.

Till exempel att en kvinna kan bli kär i både män, kvinnor och queera personer.

Transexuell är du om du upplever att du tillhör ett annat kön än könet på den kropp du fötts i. Om du föddes med en pojkkropp och är transsexuell kan du uppleva att du ändå är en flicka. En del transexuella ansöker om att få operera sig för att kunna känna sig bekväma med sin kropp. Då får de genomgå en träff hos en kurator som då frågar om det är detta de verkligen vill.

Sedan får man ansöka hos Socialstyrelsen. Det heter att man gör en könskorrigering. Det kan ta många år att bli helt klar med förändringarna.

14 GRUNDEN TIDNING

Queer är du om du vill vara precis som du är och slippa att andra sätter etiketter på en. Du kanske vill bli kallad hen istället för han eller hon. Du kanske inte vill behöva välja om du vill kalla dig heterosexuell, bisexuell eller homosexuell.

Det finns många hbtq-personer som lever i hemlighet och inte vågar berätta om sin sexualitet eller könsidentitet. En del vågar inte ens berätta för sina nära. Ibland när till exempel en homosexuell person berättar att den är homosexuell blir familjen och kompisarna förvånade men ibland har de helt enkelt redan förstått det för länge sedan.

Det har också förekommit att folk inte klarat av att leva längre för att de inte orkat leva med sin hemlighet. Om man känner någon som är hbtq-person eller som man tror är det kan man tänka på att det kan vara viktigt att stödja den personen.

RFSL bildades 1950. Alltså för 65 år sedan. Sedan dess har det hänt mycket som gjort livet lättare för många hbtq-personer i Sverige. Till exempel får alla par numera gifta sig. Transpersoner behöver inte sterilisera sig.

Det är förbjudet att diskriminera människor på grund av sexualitet och könsöverskridande identitet eller uttryck.

Pride-festivaler hålls varje år i många städer. Likt Grunden kämpar också RFSL för allas rätt att vara som de är och bli respekterade.■

Funktionshindersdag i Flunsåsparken i Göteborg

Under tre års tid har Flunsås-parken arrangerat ett evenemang för att alla i Göteborg som har funktionshinder ska kunna träffas och att folk ska få bättre kunskap om funktionshinder. Flunsåsparken ligger på Hisingen i Göteborg och arrangörer för Funktionshinderdagen är stadsdelen Lundbys lokala handikappsråd.

TEXT: MALIN ANDRÉN

D

en 30 augusti ställde 22 olika föreningar ut på Funktionshinderdagen i Flunsåsparken.

Alla föreningarna hade någon slags anknytning till funktionshinder. Riksföreningen Grunden hade ett bord i år igen. Andra föreningar som var där var till exempel RBU, Synskadades riksförbund, FUB, Attention, Karriärkraft, Reumatikerförbundet och Afasiförbundet.

Det blev en kanondag, vackert väder och många besökare.

Programmet var fullspäckat av aktiviteter. Bland annat skulle det spelas upp en teater-föreställning om Pettson och Findus. Spökligan försökte skrämma barnen i publiken, men ingen chans, barnen bara skrattade. De älskade det.

Hos Synskadades Riksförbund kunde man prova på hur det är att vara blind genom att få ett par glasögon som är svarta och en blindkäpp som man fick kä nna sig fram med.

En från med och förklarade vad man såg. Hade jag haft tid hade jag provat på det.

Det blev också en sång-tävling där man skulle gissa inledningen av låtar som man sedan skulle sjunga. Alla fick vara med, barn som vuxna.

Fast det som besökarna väntade mest på mest var nog när Shirley Clamp intog scenen. Ett jubel-vrål från publiken blev det.

Under dagen kom det många besökare till Riksföreningen Grundens monter och ville veta vad Grunden arbetar med.

Många var intresserade och ville veta mer och skrev upp mail-adresser.■ GRUNDEN TIDNING 15

Gรถteborgs kulturkalas 2015 TEXT: MALIN ANDRร N //FOTO: ANDREAS OSKARSSON

16 GRUNDEN TIDNING

Den 11-16 augusti hade Göteborg kulturkalas i stan med mycket som hände. Allt i från musik till olika evenemang.

D

är fanns allt. Man kunde bland annat lyssna till när en drös kända kvinnliga artister sjöng Evert Taube-låtar på Kungstorget. Det var blandat folk som var där och lyssnade. Allt i från barn till pensionärer. Bland de som gjorde covers av Evert Taubes låtar fanns stjärnor som Marit Bergman, Edda Magnason och Arja Saijonmaa.

Jag och min man hamnade på tv-inspelning av sista avsnittet av Sommar med Rickad Olsson.

För oss som var publik var inte ljudet så bra. Man hörde ingenting, men det var kul att titta på live.

När man ser på handikappsmöjligheten vid Kulturkalaset i Göteborg så är många ställen krångliga att komma till för personer med rullatorer, rullstolar och permobiler eftersom många av gatorna har gatsten istället för asfalt. Vissa program på kalaset är syntolkade.

Min egen känsla när jag såg kulturkalaset är att det är alltid samma saker men det som var speciellt för i år var att årets tema handlade om att man skulle säga hej till folk man inte känner.

Varför har ni valt att visa upp er på kulturkalaset?

Vi jobbar så och att det är vårt sätt att visa vår verksamhet och det en av många.

Vad fick ni för reaktioner från allmänheten?

Folk var glada och även berörda av det vi visade.

Hur många av er på Grunden Media deltog på ert event?

Alla deltog.

Hur lång tid tog planeringen inför detta?

Fyra till fem månader, alltså ungefär ett halvår. Är det kul att vara med på kulturkalaset?

Ja det är underbart och det är en belöning för allt jobb vi gör.

Ska ni vara med nästa år?

Absolut. Inget tvivel.

Varför valde ni temat Tid för ert evenemang?

Vi har jobbat fram det i processen och vi beslöt oss för att det var ett bra tema.

Vädret skall man inte klaga på. Soligt varje dag och folk som besökte kalaset var på gott humör.

Sista dagen den 16 augusti var Riks FM i stan med en massa kända artister. Det var så mycket folk på Götaplatsen så de fick stänga av en del av avenyn.

Den 14 augusti hade Grunden Media en plats vid stora teatern och visade upp sitt års tema som var Tid. Senare passade jag på att få en intervju med några från Grunden Media-gänget.■ GRUNDEN TIDNING 17

NOTISER

Fläskfilégryta • • • • • • • •

Fläskfilé, ett paket (c:a 500 gram) 6 Champinjoner 1 Gul lök 3 vitlöksklyftor 3 krm timjan 1,5 krm svartpeppar 5 dl grädde 1 burk creme fraiche

Gör så här: Att göra denna goda gryta är enkelt: Här skall jag beskriva hur jag brukar göra. Jag börjar med att putsa fläskfilen och skära bort senor med mera. Sedan skär jag den i fina skivor som jag sedan steker i smör eller olivolja.

Jag kryddar också köttet med timjan och svartpeppar. Och låter allt stekas tills köttet har fått en gråaktig färg.

När köttet är klart så lägger jag ner den fint hackade löken samt champinjonerna som jag då har skurit i fina tunna bitar.

(Vill man här kan man köra ner en bit ädelost ) Till sist pressar jag ner vitlöken och låter allt puttra samman i c:a 15 minuter. Ta upp en bit kött, smaka på den och känn efter om den har blivit mjuk. Kör då ner grädde och creme fraichen.

Låt nu allt få puttra på svag värme i c:a 25 minuter rör om lite då och då. Se till att det inte bränns i botten.

Till denna gryta passar pasta bäst. Det går också bra med ris om man inte tål pasta.

Lägg upp och servera och NJUT. MALIN ANDRÉN

18 GRUNDEN TIDNING

Min sommar

I

TEXT: PER JIDEÚS // FOTO: GUSTAVO MATURANA

sommar har jag hjälpt vår pappa med veden. Sen har vi lagt i båten i vattnet det var skoj. Sen har jag varit på bio och har sett på Jurassic World med min bror John. Den såg vi på Bergakungen. Den var jättebra. En fredag åkte jag och John och två andra med Stena Line till Danmark över dagen tur och retur. Där shoppade vi lite och kollade på bio och åt våra mackor som vi gjort själva. De var goda. Sen åkte jag med Gais supporterklubb Gårdakvarnen till Ljungskile och kollade på Gais live borta mot Ljungskile SK men föll med 3-2 i slutminuterna i Uddevalla arena. I början av sommaren badade jag i Fiskebäck. Det var så skönt att jag hoppade i två gånger. Sen har jag hälsat på mormor.

Hemma hos henne åt jag god mat. En fredag var jag på Liseberg med några kompisar som gick i samma klass som jag gjorde. Vi åkte mycket skoj. Såg på näst sista avsnittet av Lotta på Liseberg. Det var mycket folk där. Sen åkte jag och John med Gårdkvarnen och såg Gais borta mot Varberg på Påskbergsvallen. Gais vann med 3-2. När jag kom hem slappade jag.

Jag har haft en katt hemma hos mig som heter Kajsa och som jag hade en drygt en vecka. Det är mysigt att ha ett husdjur hos sig tycker jag. Och sen beställde jag nya glas till mina glasögon vid Olivedalsgatan. I början av sommaren badade jag mycket på Fiskebäckbadet med min bror John. Sen såg vi på seglarna på Stena Match Cup Sweden i Marstrand och det var jättefint väder och jag har varit på bio också. Det var kul. Sen har vi gått på promenad och det var så skönt i sommar. Sen har jag cyklat mycket i sommar också till Ruddalen fram och tillbaka och sen tog jag mig en dusch när jag kom hem. Det var jätteskönt. Och jag har sett på damfotboll mellan ett lag som heter Hovås Billdal och de mötte ett lag som heter Sunnanå. Hovås Billdal IF vann med 0-5. Det var en bra match som de spelade på soliga Hovåsvallen. Och det var allt om min sommar. Nu skriver jag inget mer. Så.

SERIE av Mark Singleton

GRUNDEN TIDNING 19

Posttidning B

Retur adress: Svangatan 4A, 416 68Göteborg

Program Grundens Dag 2015

Grundens Dag den 2 oktober 2015

Program

Plats: Världskulturmuseet i Göteborg Datum: 2 oktober 2015 Tid: 12:00 till 17:00

Program

13:00 – 13:10

Ola Larsson, ordförande i Riksföreningen Grunden Sverige, inleder Grundens Dag 2015

13:10 – 14:15

Paneldebatt med socialutskottet DEBATT: Lagen om socialt stöd (LSS) och lönearbete

14:30 – 15:20

15:30 – 16:20

16:30

Reflektion av Grundens Dag och frågor från publiken Underhållning av musikgruppen EN SALIG BLANDNING Ola Larsson avslutar Grundens Dag

Riksföreningen Grunden Sverige Svangatan 4a 416 68 Göteborg 031-707 20 65

riksgrunden.se