Grus & Guld nr 2 2016

Grus Guld Tidning om r ättvis ekonomi

grus & guld · nr 2 2016 · Tidning om r ät t vis ekonomi

nr 2 · 2016

fr ån JAK Medlemsbank

pris: 59 kr

Livsstil för ett enda jordklot Empatiträning för ny ekonomi

Dela med andra i sommar

MAGISK CHEF INSPIRERAR

Värderar leken oro på stämman · bankskatt · ny ordförande

Miljösmarta försäkringar Vi arbetar för att gräset ska bli

Kan jag göra skillnad genom mina försäkringar?

Japp, det kan du. Våra miljömärkta försäkringar innebär krav på våra leverantörer, där miljö står i fokus och regler ständigt bevakas. Om till exempel något i ditt hem behöver repareras används miljömärkta material så långt det är möjligt och med metoder som gör hemmet mer energieffektivt än innan skadan.

Som JAK-medlem erbjuds du upp till 20% rabatt på våra försäkringar.

Arbeta med oss för att gräset ska bli grönare, bli miljösmart du med!

Läs mer om våra försäkringar:

Eller ring oss direkt:

010-4900 999 i samarbete med

grönare

Innehåll grus & guld · 2/2016

Synliggör lekens värde

Magiska trädgården inspirerar till stadsplanering med barnperspektiv · 6

Foto: James Henderson

Omsorg kan ge ny ekonomi

Empatiträning väg till hållbar ekonomisk samverkan, enligt hjärnforskare · 10

12

”Vi måste bli tydligare”

Monjia Manai Sonnius är ny ordförande i JAK Medlemsbank · 41

Följ med till Wurruk´an och Simplicity Institute i Australien som vill skapa ett gott liv inom ramen för planetens ekologiska gränser.

Stort intresse efter läcka

Många frågor till JAK i Panamadokumentens spår · 8

Foto: SLWCS

dessutom: OPINION

- Ekonomin är ingen ostoppbar monstermaskin. Julie A. Nelson varnar för polarisering i debatten om ny ekonomi · 44

omvärld

Lokalekonomi lösningen Nytänkande räddar både människor och elefanter i Sri Lanka · 24 Foto: Anna Persson

Medlemmar besvikna ”JAKs folkrörelseidentitet försvagas” · 34

Tips:

30

Dela i sommar

Sov på en soffa, samåk eller låna på ett kläd­ bibliotek? Blir du en del av delandets ekonomi i sommar?

Bankskatt ska ge mer pengar till välfärden. Oklart hur JAK Medlemsbank påverkas. · 9

ANALYS

Dessa mätmetoder kan ersätta BNP. Steward Wallis om vikten av att kunna läsa av kompassriktningen i ekonomin. · 11

kultur

Det behövs ett helt nytt sätt att se på pengar. Det menar Marianne Påsse, som skrivit en bok i ämnet. · 41

krönika

Ulrika Flodin Furås drömmer om ett myller av stadsnära småskaliga grönsaksodlare · 51 grus & guld · 2/2016

Grus & Guld är en tidning om hållbar och rättvis ekonomi som ges ut av JAK Medlemsbank med fyra nummer per år. Tidningen ingår i medlems­ avgiften för JAK-medlemmar, men vänder sig även till prenumeranter. 2016 utges nummer tre och fyra enbart digitalt.

Postadress: Grus & Guld JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde

Medarbetare i detta nummer

Digitalt: www.grusoguld.se facebook.com/grusoguld

Grafisk form: ETC Kommunikation Layout och produktion: Hanna Blomqvist Mejl: hanna.blomqvist@jak.se

foto: Mia Carl sson

Redaktör och ansvarig utgivare: Karin Backström Mejl: grusoguld@karinbackstrom.se Telefon: 08-641 01 48

Annonser: Louise Clausen Mejl: louise.clausen@jak.se Telefon: 0500-46 45 23 Prenumerationer: Carina Danling Mejl: carina.danling@jak.se Telefon: 0500-46 45 11

Vi förbehåller oss rätten att korta och redigera insänt och beställt material samt att publicera det i både tryckt och elektronisk form om inte annat överenskommits. För insänt obeställt material ansvaras ej.

är trädgårdsjournalist, fotograf, stadsträdgårds­ designer och stadsodlare. Hon har även skrivit böcker om att odla i staden och är redaktör för tidningen Koloniträdgården. Kanske inspirerar hennes krönika på sidan 55 till odling även på små ytor?

Alexander Olsson

är civilingenjören och doktoranden vid KTH, som just nu får Grus & Guld eftersänd till Australien där han arbetar som trädgårdsmästare. Han hinner även blogga och driva en podd om hållbar utveckling. I detta nr tar han oss med till Simplicity Institute i Melbourne. Läs om hur de kombinerar teori och praktik på sidan 12-23.

foto: Lux Eterna

Omslag: Amanda Larsson, Magiska trädgården.

Foto: Sara Mac Key

Ulrika Flodin Furås

ISSN 1650-470404

4

grus & guld · 2/2016

E-post: jak@jak.se Telefon: 0500-46 45 00 Digitalt: www.jak.se facebook.com/jakmedlemsbank

är konstnären från Malmö vars bilder flera gånger publicerats i Grus & Guld. Hennes roliga, fina och oroande samhällskommentarer innehåller ofta kritik mot konsumtionssamhället. På sista sidan hittar ni en serie från hennes senaste album.

Julie A. Nelson är en känd amerikansk feministisk ekonom, vars forskningsområden även omfattar ekologisk ekonomi. Förutom att vara professor vid University of Massachusetts och seniorforskare vid Tuft-institutet älskar hon att dansa. På sidan 44 varnar hon för polarisering i debatten om ”ny ekonomi”. Håller du med?

Foto:privat

Postadress: JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde Besöksadress: Vasagatan 14

foto: Susanne K varnlöf

JAK Medlemsbank är en räntefri demokratiskt styrd bank, som genom banktjänster, opinions­ bildning och folkbildning verkar för ekonomiska spelregler med hänsyn till människor och miljö.

Sara Granér

välkommen

redaktören:

Glad sommar helt enkelt!

Blå himmel. Solljus som silas mellan grö-

na blad. En ljum fläkt mot kinden.

Sommaren är här.

Några ser fram emot äventyr och långa resor – men för många handlar sommarlängtan om enkla saker som samvaro, närhet till naturen, färsk potatis, en bok i hängmattan, ett dopp i sjön...

Jag tänker på det när jag ser en ny dokumentär om Warruk´an, platsen vi tar er med till på sidan 12. Där försöker ett tiotal personer leva inom ramen för vad ett jordklot klarar.

Det innebär förvisso inte ledighet. De bygger hus med återvunna material, komposterar, odlar, hanterar konflikter. Men de sitter också på trappan och spelar klarinett i kvällssolen, skrattar, grillar nyskördade grönsaker…

– Jag är övertygad om att vi kan skapa materiellt enklare livsstilar med högre livskvalitet än vad den konsumtionsdrivna ekonomin erbjuder många idag, säger en av forskarna bakom projektet. Han menar att det inte räcker

med ny teknik och förnybar energi. För att klara dagens sociala, ekologiska och ekonomiska utmaningar måste många av oss leva materiellt betydligt enklare. Warruk´an vill vara ett exempel på hur det skulle kunna se ut. Även JAK vill vara ett exempel. Grundarna

ifrågasatte räntans omfördelande och till-

Missa inte heller våra somriga ”delartips”

på sidan 32.

Trevlig läsning!

Karin Backström, Redaktör grusoguld@karinbackstrom.se foto: Olof Thiel

” De grillar nyskördade grönsaker och spelar klarinett i kvällssolen.”

växtdrivande effekter – och ville visa att en annan ekonomi är möjlig. Men idag är det ganska tyst om varför JAK behövs. Idé- och medlemsverksamheten är satt på sparlåga.

Fokus ligger på att driva och utveckla banken i enlighet med ett allt mer komplicerat regelverk, göra det möjligt för fler att låna och få ihop budgeten.

På stämman, som ni läser om på sidan 36, uttryckte flera deltagare oro över vart JAK är på väg. Medlemsbankens nyvalda ordförande Monjia Manai Sonnius vill nu bidra till en större tydlighet kring vad JAK Medlemsbank är, står för och arbetar med. Möt henne på sidan 38.

Låt oss minska de energislukande aktiviteterna för att i stället utöva dem som sätter ett lättare fotavtryck: Förundran. Kärlek, vänskap. Konst, musik, hantverk.”

Therese Uddenfeldt i Gratis­lunchen - eller varför det är så svårt att förstå att allt har ett slut.

Ny webb I sommar får grusoguld.se ett nytt utseende. Bakom uppfräschningen – som ska vara klar inom de närmaste veckorna – står Grus & Gulds layoutare Hanna Blomqvist i samarbete med Wibergs Web. På webben lyfter vi fram några texter ur tidningen som du enkelt kan dela och kommentera. Du kan även läsa e-tidningen, söka i vårt digitala tidningsarkiv och anmäla dig till Grus & Gulds nyhetsbrev. Vi ses på nya webben!

Tyck till!

Har du tips, idéer eller åsikter om tidningen?

Om JAK? Om ekonomi?

Som tack för publicerade synpunkter skickar vi presentkort på en bok (om du uppger din adress/e-post.) grus & guld · 2/2016

5

Trädgårdsmagiker Amanda Larsson Varför har du skapat Magiska trädgården?

– Jag jobbade med barns rättigheter samtidigt som det i mitt privatliv blev tydligt hur snabbt lekytor försvinner med dagens stadsutveckling. När allmännyttan såldes ut började min morfars grannar oroa sig för att fågelholkarna han satt upp hela livet skulle sänka värdet på deras bostadsrätter. Han tvingades sluta, och det jag uppskattat att göra som liten blev omöjligt för mina barn. Det finns en stor problematik kring att barns intressen ställs mot kommersiella intressen. Men jag tror att det som är bra för barn också är bra för vuxna – och ville visa det.

Vad är Magiska trädgården?

– Det är ett exempel på hur man kan skapa naturlek för barn mitt i en kraftig stadsutveckling där berg och skogar försvinner. Det är en plats där barns idéer tas tillvara och där de kan leka fritt, vilket är viktigt både för fysisk och psykisk hälsa.

Och även för att deras föräldrar ska må bra. Vi har bland annat ekologisk kollektivodling, bytesaffär, bytesbibliotek, bygglek, trädhus, sandslotts-VM, kafé och workshops. Det är en bra plats att visa för arkitekter, byggherrar och kommuner.

Kan barns rätt till lek värderas i pengar?

– Barnperspektivet är jätteviktigt för social hållbarhet, men det är pengarna som styr. Därför gör jag och en miljöekonom just nu en förstudie som räknar på värdet av att barn inte blir sjuka, får bättre resultat i skolan och mår bättre när de har tillgång till grönområden.

6

grus & guld · 2/2016

text

Karin Backström foto

Sara Mac Key Läs mer:

www.magiska.se www.playfulcity.se

Namn

Amanda Larsson

Ålder 41 år

Yrke

Magisk chef

Gör

Har skapat en frizon för lek mitt i bygget av tusentals nya bostäder på Kvarnholmen utanför Stockholm. Gör en förstudie för Fair Play – en märkning av stadsmiljöer med barnperspektiv, i syfte att synliggöra lekens värde.

inspiratĂśr

grus & guld ¡ 2/2016

7

omvärld

Stort JAK-intresse efter Panamaläckan

Nordealån till rysk kolkraft Nordea lånade nyligen ut mer än en halv miljard kronor till Rysslands största kolbolag. Affären skedde trots att banken undertecknat det så kallade ”Parislöftet” att hjälpa till att begränsa temperaturökningen i världen till två grader.

Det totala lånet uppgick till över åtta miljarder kronor och fördelades mellan tio banker, varav Nordea var den enda nordiska banken.

Efter Panamaläckan gick telefoner­ na varma hos JAK , men medlems­ kurvan vände bara svagt uppåt. panamaläckan När läckta dokument

från advokatbyrån Mossack Fonseca i Panama visade hur Nordea hjälpt sina rikaste kunder att undvika skatt fördubblades antalet telefonsamtal till JAK. Även i sociala medier syntes det ökade intresset.

– I vanliga fall ser några tusen personer ett inlägg på vår facebook-sida. I april var vi uppe i nästan 65 000, säger vd Sammy Almedal.

Källa: Fair Finance Guide

il l u s

t r a t io

n: fre ep

ik .c o

m

Biståndsorganisationen Diakonia uppmanar regeringen att avveckla - inte sälja - Vattenfalls kolgruvor i Tyskland. Diakonia, 2016

Gräsrotsekonomi på universitetet Nu kan man studera gräsrots­ initiativ för ett hållbart samhälle på universitetet. Det är Linköpings universitet som till hösten ställer frågan var lösningarna på våra stora samhällsutmaningar inom energioch miljöområdet finns. Kursen tar bland annat upp kooperativ, lokalekonomiska analyser, delningsekonomi och ekoentreprenörskap. Angreppssättet ska vara såväl teoretiskt som praktiskt.

Källa: Linköpings universitet 8

grus & guld · 2/2016

Många hade även frågor om JAKs

foto: janus l anghorn

200 miljoner människor beräknas ha tvingats lämna sina hem på grund av klimat­­­­­­relaterade orsaker 2050”

samarbete med Nordea och fick veta att det är under avveckling. Det mångåriga clearingsamarbetet upphörde delvis 15 april när JAK fick egen tillgång till Riksbankens system för överföring av pengar mellan konton.

JAK arbetar nu för en egen anslutning till bankgirot. Senast i februari nästa år måste allt samarbete med Nordea kring medlemmarnas VD JAK Medlemsbank insättningar och uttag i Sammy Almedal

banken upphöra på Nordeas begäran.

JAK har dock fortfarande pengar på flera storbanker.

– Vi kommer under lång tid att behöva våra inlåningskonton på Nordea och vår depå för värdepapper hos dem. Det finns helt enkelt inte tillräckligt många andra banker att samarbeta med och ha överlikviden hos under de nya kapital­ täckningsreglerna, säger vd Sammy Almedal.

Efter Panamaläckan

vände medlemskurvan uppåt efter att ha varit svagt vikande sedan februari. Under april och maj tillkom närmare 500 nya medlemmar.

– Det är en ovanligt bra siffra, säger medlemschef Ann-Marie Svensson.

Under samma tid lämnade dock 163 medlemmar, och det totala medlemsantalet ligger fortfarande under fjol­ årets siffror.

– Många säger att de väntar med att byta bank tills vi utvecklat fler banktjänster, förklarar Sammy Almedal.

I ett blogginlägg pekar bankchef Magnus Frank på medlemsbankens dilemma: ”Utan många medlemmar som bidrar kan vi inte utveckla alla de tjänster som vi önskar, och utan tjänster kan det vara svårt att få fler medlemmar” Karin Backström

fakta

Panamaläckan * cirka 11,5 miljoner dokument. * har granskats av medier världen över. * offentliggjordes 3 april. * avslöjar en verksamhet där brevlå­ deföretag skapas för att dölja stora summor pengar. * Nordea är den svenska bank som

nämns flest gånger i dokumenten. * Efter läckan granskar Finansinspek­ tionen samtliga svenska storbanker. * Ett nytt EU-direktiv ska försvåra skattesmitning. Förslaget på bordet innehåller dock inga sanktionsmöj­ ligheter och omfattar endast företag som omsätter över sju miljarder kr.

foto: istock

Banker betalar inte moms. Nu ska de bidra till välfärden genom en särskild bankskatt.

Bankskatt snart verklighet Som en del i att öka beskattningen av banker och andra företag inom finanssektorn vill regeringen och vänsterpartiet slopa avdragsrätten för räntor på så kallat efterställda lån i höstens budget. Samtidigt be­ reds ytterligare förslag om beskatt­ ning av finanssektorn. bankskatt - Rent generellt är det bra

att banker beskattas som alla andra företag, men i nuläget vet vi inte om det här kommer att påverka vår egen verksamhet, kommenterar JAKs vd Sammy Almedal.

– Vi vet inte om medlemmarnas låneinsatser kommer att betraktas som lån och vad det i så fall innebär. Men vår preliminära bedömning är att vi inte tror att det kommer att påverka oss speciellt mycket.

Att slopa avdragsrätten för räntor

på efterställda lån tillför statsbudgeten 1,4 miljarder kronor. Pengar som regeringen och vänsterpartiet vill använda till välfärden i höstens budget.

Vänsterpartiets ekonomiskpolitiska talesperson Ulla Andersson ser det som en rättvisefråga.

- I dag är finanssektorn underbeskattad i förhållande till andra näringsverksamheter på grund av att de är momsbefriade, säger hon.

- Det skulle även medföra en ökad finansiell stabilitet.

Efterställda lån är vanliga inom finanssektorn som en metod att öka kapitalbasen, det vill säga den buffert som ska skydda banker och andra finansbolag vid kriser. Den består av eget kapital, men ofta även av lån. I händelse av en konkurs prioriteras återbetalning av dessa skulder efter övriga åtaganden, därav namnet ”efterställda lån”.

Förslaget att slopa avdragsrätten för räntan på efterställda lån är en del av ett mer omfattade förslag om bankskatt som ska presenteras i höst.

Vilken bevakning har JAK av kommande förslag som nu bereds på finansdepartementet?

– Vi har ingen särskild bevakning mer än den riskbedömning som JAK redan har och 2018 ligger så långt borta att vi hinner undersöka och förbereda oss, säger vd Sammy Almedal.

Anna Persson

Kritiker menar att bankerna nu kom-

mer att öka kundavgifterna i stället.

Från finansmarknaden har det även hörts invändningar som säger att bankernas vinster ligger lägre än medelvinsten för företagen på Stockholmsbörsen. Men Ulla Andersson tror inte att människor överlag tycker att det är rimligt att gynna en enskild näring.

– Enbart de fyra storbankerna hade vinster på 100 miljarder 2015 och de har väldigt hög avkastning. Är förslaget en del i att täcka upp för den kraftiga sänkningen av bolagsskatten som har genomförts?

- Visst, den har sänkts kraftigt, och då tycker vi att det finns utrymme för andra åtgärder.

Gör det här förslaget att finanssektorn jämställs med andra företag skattemässigt?

- Nej, vi saknar ytterligare bitar, de kommer 2018.

fakta

Bankskatt

* Slopad avdragsrätt på efterställ­ da lån ska ge ca 1,4 miljarder kronor till statskassan. Proposi­ tion i höst. * I dag är det skattemässigt mer förmånligt med lån än med eget kapital. * Sverige ligger i dag under medel­ nivån för bolagsskatt i EU. För att delfinansiera sänkningen har man tagit bort skatteundantag, men de har inte haft effekt på finanssektorn. * Förslaget är en del av regeringens intention att öka beskattningen av finanssektorn. Ytterligare beskattning bereds.

omvärld

Mental träning kan ge omsorgsfull ekonomi

Nej till islamisk bank En ansökan om att starta den första islamiska banken i Sverige har fått nej från Finansinspektionen.

Banken skulle drivas i enlighet med Koranens regler om att muslimer inte får tjäna pengar på pengar.

– Ägaren lyckades inte visa att det startkapital som krävs fanns, säger Martina Jäderlund på Finansinspektionen till Sveriges Radio.

För att starta en bank i Sverige krävs ett startkapital på fem miljoner euro, alltså omkring 46 miljoner kronor. Förutom det så måste ägarna vara kapitalstarka.

Mental träning kan stärka männ­ iskors förmåga till medkänsla och öka förutsättningarna för hållbar ekonomisk samverkan. Det menar Tania Singer, ledare för forsknings­ projektet Omsorgsfull ekonomi. omsorgsfull ekonomi – Homo economicus

finns inte. Nationalekonomins syn på människan som en självisk nyttomaximerare är helt fel, menar den tyska psykologen och hjärnforskaren Tania Singer. Hon är förvånad över att ekonomer generellt är ointresserade av psykologi, trots att ekonomi handlar om mänskligt interagerande. Men kanske håller detta på att förändras?

Förra året utsåg en affärstidning Tania Singer till en av världens femtio mest betydelsefulla kvinnor för den tyska ekonomin – och intresset har varit stort för det forskningsprojekt om omsorgsfull ekonomi som hon leder tillsammans med ekonomiprofessor Dennis Snower.

Ytterst vill forskarteamet skapa nya

etaljerade D och färska analyser tyder på att produktions­ toppen för flera nyckelresurser kan inträffa inom några årtionden”

86

foto: Ma x Pl anck-institutet

Limits revisited, Tim Jackson och Robin Webster, April 2016

kilo avfall skapas i produktionen av en enda mobiltelefon.

källa: Rapporten Kortsiktigt kretslopp, Swedwatch 2016

10

grus & guld · 2/2016

Nationalekonomins syn på människan är ovetenskaplig, menar Tania Singer, professor i social neurovetenskap, och direktor vid Max Planck-institutet i Leipzig.

ekonomiska modeller. Men först måste den nuvarande föreställningen om homo economicus ersättas av en vetenskapligt förankrad modell, menar de.

– Människor är länkade till varandra genom relationer och förmåga till medkänsla och empati, vilket tyder på att de är i stånd att samarbeta på ett sätt som standardteorierna helt bortser ifrån, framhåller de i sin projektbeskrivning.

Medan de rådande modellerna för-

” Homo economicus finns inte” utsätter att människans preferenser är konstanta, identifierar Tania Singer sju grundläggande drivkrafter. De omfattar allt från makt/status till omsorg/ samhörighet. Vi kan växla mellan dem och de genererar olika beteenden.

Forskarna undersöker därför vilka miljöer som aktiverar vad.

Omsorg är en av människans grund-

läggande drivkrafter, men den kan även leda till stress och utbrändhet om vi lider med andra, i stället för att känna för dem. Vår omsorg kan även påverkas av grupptänkande, visar tidigare forskning av Tania Singer. Den visar också att det hon kallar universell medkänsla (att bry sig om andra, utanför den närmaste kretsen) ganska lätt kan tränas upp genom speciella meditationer.

Därför förespråkar hon sådana bland såväl barn som direktörer.

– Hjärnan är formbar hela livet, och vår studie visar att medveten mental träning kan stärka de egenskaper som behövs för att lösa gemensamma globala problem, skriver hon i en artikel för Världsekonomiskt Forum.

Karin Backström Läs mer: www.caring-economics.org

foto: New Economics Foundation

” Vad är ekonomins motsvarighet till en kompass?” omvärldsanalys

B

ruttonationalprodukten, BNP, är som en hastighetsmätare. Den säger något om hur väl ekonomin tuffar på.

Precis som i bilen är hastighetsmätaren användbar, men den säger inte allt du behöver veta. Den visar till exempel inte om motorn är överhettad eller om bensinen håller på att ta slut. Framför allt ger den inte besked om ifall du är på rätt väg.

Om du skulle påpeka att föraren kör åt fel håll och få svaret ”då måste vi köra fortare” skulle du tycka att det var ganska korkat. Men det är detta som sker varje gång ekonomiska bekymmer bemöts med nya åtaganden om att få fart på tillväxten.

Vad är då ”rätt håll” för en modern ekonomi? Om du frågar människor får du oftast samma svar; en god ekonomi tillfredställer allas grund­läggande behov så att folk kan vara friska och nöjda med livet.

Det går naturligtvis att gasa i eko­ nomin utan att närma sig detta. Det är även möjligt att köra fel i allt snabbare hastighet.

V

i behöver kunna mäta vart ekonomin är på väg, på samma enkla sätt som BNP mäter hastigheten.

Vad skulle då vara den ekonomiska motsvarigheten till en kompass?

Den brittiska tankesmedjan, New Economics Foundation, har föreslagit fem indikatorer. Tänk dig dem som vis­

Stewart Wallis are på en instrumentbräda som du kan slänga en blick på för att få en helhetsbild eller studera i mer detalj om du vill: * Goda jobb. Dagens sysselsättningsstatistik visar i vilken utsträckning människor har jobb, men säger inget om i vilken mån de oroar sig för att lönen ska räcka, eller för att de inte ska få komma tillbaka nästa månad. * Välmående. Vi bryr oss om BNP, eftersom vi antar att en ökande BNP ger ökat välmående. Men varför då inte mäta detta direkt? Det finns numer väl etablerade metoder för att fråga människor hur nöjda de är med sina liv. De omfattar en rad saker som människor bryr sig om och som politik­ en kan påverka – allt från inkomst och hälsa till social samhörighet. Även om många stater redan mäter livstillfredställelse, så har resultaten fortfarande en marginell betydelse. * Miljö. En nationell indikator på livsstilsrelaterade koldioxidutsläpp i relation till globala åtaganden för att undvika farliga klimatförändringar. * Rättvisa. Forskningen visar i allt högre grad att stora inkomstskillnader ger negativa sociala konsekvenser, samtidigt som den kastar tvivel över idén att inkomstklyftor uppmuntrar hårt arbete. * Hälsa. NEF föreslår ett mått på ”dödsfall som skulle gått att undvika”.

Det fångar in kvaliteten på såväl förebyggande som akuta hälsoåtgärder.

Målen ovan har utformats i en brittisk kontext i samarbete med Stor-

britanniens motsvarighet till Statistiska centralbyrån, men principen är lika meningsfull även för andra länder.

D

et är inget nytt att BNP är ett dåligt mått på hur vi vill att ekonomin ska fungera och flera alternativ har lanserats. Men även om dessa har väckt stort intresse, så har de ännu inte fått något större politiskt stöd. Det är förståeligt. Alla politiker som föreslår nya sätt att mäta framgång riskerar även att synliggöra nya misslyckanden.

Dessutom medför mycket av den politik som kan ge resultat på lång sikt även kortsiktiga kostnader.

Generellt finns en ovilja att lämna synen på ekonomi som en hård matemat­ isk vetenskap och släppa in mer samhällsvetenskapligt tänkande. Samtidigt som medvetenheten om problemen i det nuvarande ekonomiska systemet ökar så saknar vi fortfarande en övertyga­ nde, sammanhängande och enkel alternativ berättelse. Jag hoppas att dessa indikatorer kan bidra till utvecklingen av en sådan.

Stewart Wallis Tidigare generalsekreterare för New Economics Foundation.

Texten är skriven för World Economic Forum, och publiceras med deras tillstånd. Läs originaltexten på: www.weforum.org/agenda/2016/04/five-measures-of-growth-that-are-better-than-gdp Översättning/bearbetning: Karin Backström

grus & guld · 2/2016

11

foto: Courtne y Adamson

grus & guld ¡ 2/2016

12

Ett liv i all enkelhet Hur kan vi leva gott utan att förstöra de ekosystem som är grunden för vår överlevnad? Simplicity Institute i Australien kombinerar forskning och praktik till en berättelse om en anspråkslösare livsstil, där konsumtionsidealet har ersatts av egen tid, samhällsengagemang och lyckan i att bygga sitt eget lilla hus.

TEXT Alexander Olsson

grus & guld · 2/2016

13

foto: Courtne y Adamson

Samuel Alexander startade Simplicity Institute tillsammans med kollegan Simon Ussher för att forska och utbilda om hur ett liv inom ramen för planetens gränser kan se ut.

14

grus & guld · 2/2016

urruk’an vill vidga människors fantasi. Den som kommer hit ska känna ”ah det finns andra sätt att leva på”, säger Samuel Alexander på det australiensiska institutet för frivillig enkelhet, Simplicity Institute, som står bakom demonstrationsprojektet Wurruk’an 14 mil öster om Melbourne.

Wurruk´an betyder ”att så en ny världsberättelse” på den lokala urbefolkningens språk.

Och det är just det människorna kring platsen hoppas bidra till genom att experimentera fram en enklare livsstil. Sedan ett och ett halvt år tillbaka lever ett tiotal personer här som odlar egen ekologisk mat, hanterar sin latrin som en värdefull resurs, får el från solen, samverkar med sina grannar, har gemensamma utrymmen, bor smått och bygger med återvunna material. En annan viktig sak har

varit att testa sig fram till styrelseformer som fungerar för gruppen. Att bygga infrastruktur tillsammans var inte alls lika svårt som att lösa de sociala problem som uppstod under projektets första tid. En av deltagarna hade lite erfarenhet från arbete med modeller för att nå konsensus, men understryker att det viktigaste är att alla har inställningen att problem ska lösas.

På platsen, som ligger i ett ganska tättbe-

folkat område, hålls även både teoretiska och praktiska kurser.

– Vi har bland annat haft en femdagars kurs i hur man bygger ett ”tiny house” på hjul, berättar Liam Culbertson som tillsammans med Rachel Newby byggt ett grönt minihus för cirka 2 600 kronor.

Materialet hittade de framför allt på återvinningsstationer och på tippen.

– Det är bara att sätta på sig ett blåställ så

Det speciella med Wurruk’an är att det praktiska experimenterandet kring en mindre tärande livsstil är nära kopplat till forskning och akademiskt arbete.

foto: Courtne y Adamson

frågar ingen om du har lov att ta bortkastat virke, säger Liam och ler stort.

Han skulle aldrig haft råd att köpa mark att ställa sitt lilla hus på. Men Wurruk´ans landområde lånas ut av en person som tog kontakt med Simplicity Institute efter att ha läst boken Entropia: Life Beyond Industrial Civilisation av Samuel Alexander. Institutet får tillgång till marken gratis mot att de utvecklar området och bygger upp en gemenskap kring det.

– Tillgången till mark är ett stort hinder för personer som vill leva ett enklare liv. Det är en utmaning att föra samman ägare av outnyttjad jord och människor som vill ta hand om

den. Men jag tror att vi kommer se mer av det framöver, menar Jordan Osmond, som gjort den folkfinansierade filmen A Simpler Way: Crisis as Opportunity om Wurruk´an med premiär nu i juni.

Grus & Guld har

många gånger tidigare skrivit om människor som lever hållbart och enkelt – som samarbetar, odlar, återvinner och bor på liten yta. Det speciella med Wurruk’an är att det praktiska experimenterandet är nära kopplat till forskning och akademiskt arbete via Simplicity Institute, som ska utgöra en brygga mellan vetenskapens slutsatser och

” Wurruk´an betyder att så en ny världsberättelse”

grus & guld · 2/2016

15

grus & guld ¡ 2/2016

foto: James Henderson

16

Ross Inness McLeish lagar mat i Warruk´ans hembyggda lerugn.

Inne i den gemensamma köksdelen finns även en modern vedspis.

Några inköp utifrån krävdes, men med jord från Warruk´an kom invånarna långt i bygget av detta runda lerhus. foto: James Henderson

en lokalt organiserad folkrörelse. Artiklarna som publiceras utforskar bland annat komplexiteten i enkelt leverne och de strukturer som behövs för att ställa om från konsumtionssamhällen till rättvisa och hållbara samhällen.

Samuel Alexander, som startade institutet tillsammans med kollegan Simon Ussher efter ett forskningsprojekt kring frivillig enkelhet, ser tre huvuduppgifter: 1) att föra fram vetenskaplig kritik av det rådande systemet för att till fullo skapa förståelse för omfattningen av de problem vi står inför.

2) att arbeta fram en matris av alternativ.

3) att förhålla sig till vilken omställningsstrategi som är effektivast.

När jag träffar Samuel Alexander på Mel-

bournes universitet, där han undervisar på miljöprogrammet och forskar på Melbourne Sustainable Society Institute (MSSI), går

vikten av kommunikation som en röd tråd genom vårt samtal. Samuel poängterar flera gånger betydelsen av den positiva berättelsen om ett enklare liv, och att miljörörelsen i stort har misslyckats med strategin att skrämma människor till att bli miljömedvetna. Därför är arbetet med ­Wurruk´an – och

” Effektiviseringar ger ökad produktion” dokumentationen av projektet – betydelsefull i institutets strategi.

Men samtidigt, säger Samuel Alexander, är det viktigt att sprida kunskap om omfattningen av de utmaningar vi står inför.

– Förstår du inte hur stora problem vi har tenderar du att söka otillräckliga lösningar. grus & guld · 2/2016

17

” Bygg en modell som gör den gamla förlegad” Först måste vi förstå allvaret i världens tillstånd, sedan skapa bilder av alternativa samhällen och därefter diskutera vägen dit. Misslyckas vi med att analysera dagens problem kommer visionen och strategin för omställning också bli fel, säger han.

– Idag sätter många sitt hopp till att tekniken ska kunna dematerialisera den västerländska konsumtionskulturen. Vi ska tillverka snabbare datorer med mer lagringsutrymme, bilar med 18

grus & guld · 2/2016

mindre metall etc. Och i teorin ser det ut att fungera, tekniken gör oss mer effektiva. Men det finns inbyggt i tillväxtekonomin att effektiviseringar leder till mer produktion och konsumtion. Det farliga med de här argumenten är att de är övertygande, men att den empiriska verkligheten ser annorlunda ut.

Jag frågar om många miljörörelsers stra-

tegi att ersätta de fossila energiresurserna med förnyelsebara utan att diskutera större förändringar av vår livsstil. Men han skakar bara på huvudet.

– För närvarande tror jag många tänker att om vi bara förbättrar kapitalismen lite och får in förnyelsebar energi i systemet så löser vi klimatproblemet. Men även om du avverkar med

Platsen som Warruk´an ligger på lånades ut av en markägare som ville bidra till att experimentera fram en hållbarare livsstil.

foto: Courtne y Adamson

en motorsåg driven av solenergi så avskogas planeten, exemplifierar han.

Sättet vi lever på i den rika delen av världen kan helt enkelt inte fortsätta att vara den globala framgångssagan med mindre än att haven töms, jordar förstörs, skogar huggs ned, naturresurser tar slut, säger Samuel Alexander.

– Det krävs inget mindre än ett teknologiskt mirakel om jordens sju, nio eller kanske snart elva miljarder människor ska leva som många i de rika länderna gör idag.

Han kritiserar FNs nya hållbarhetsmål nummer åtta, som säger att tillväxten ska upprätthållas som ett sätt att minska fattigdomen.

– Ekonomisk tillväxt ses fortfarande som en förutsättning för framgång. Folk verkar livrädda för att ifrågasätta den västerländska

livsstilen, trots att alla vet att vi är mitt i en miljökris, säger han.

– Hade hälften av alla vilda djur utrotats över en natt i stället för under de senaste 40 åren skulle vi ha uppfattat det som en katastrof, men nu försvinner den biologiska mångfalden dag för dag.

Tiden är knapp. Samuel citerar en kli-

matforskare som hävdar att en fyra grader varmare värld endast kan föda en miljard människor och hävdar att det är dit vi är på väg. Han sätter väldigt lite hopp till miljöpartier och menar att stödet för ett materiellt enklare liv måste byggas underifrån genom positiva exempel. Först då kan en social rörelse skapas till stöd för de politiska grus & guld · 2/2016

19

” De rikas livsstil kan inte vara den globala framgångssagan foto: James Henderson

foto: Jordan Osmond

förändringar som krävs.

– Om fler personer insåg vad den västerländska livsstilen kommer att leda till skulle enkelhetens attraktionskraft vara mycket större. Vad som helst är bättre än att leva i ett ekosystem under kollaps. Men än mer intressant är att försöka visa att en enkel livsstil till och med kan vara mer attraktiv. Vi vet att fler prylar inte gör oss lyckligare, eller för att

På Warruk´an hålls även kurser. På mindre än en vecka byggde fjorton personer ett minihus av återvunnet material åt en av invånarna på platsen.

20

grus & guld · 2/2016

använda ekonomspråk: marginalnyttan av en högre inkomst är försvinnande liten när våra grundläggande behov är tillfredställda.

– Jag är övertygad om att det finns livsstilar med lägre energianvändning som ger högre livskvalitet än vad den konsumtionsdrivna livsstilen erbjuder många idag. Det kan vara enormt givande att bygga ett alternativt samhälle, men att få enkelhet påtvingad av ekologisk och ekonomisk kollaps är inte lika trevligt.

Jag undrar om vi inte måste ta till ra-

dikalare metoder för att åstadkomma en förändring snabbt. Men det är uppenbart att Samuel Alexander tänkt mycket på hur den frustration som finns hos många människor, och som kan leda till farliga våldsyttringar, ska hanteras.

– Alla metoder vi föreslår känns oundvikligen småskaliga. Men jag tror att den strategiskt bästa användningen av aktivisters energi är att sprida kunskap om var vi befinner oss och skapa berättelser om en annan värld - samtidigt som vi gör praktiska saker för att skapa den

foto: James Henderson

Fyra steg till förändring:

Skaffa kunskap

Lär om den ekonomiska, ekolo­ giska och sociala krisen och om rörelser som försöker skapa en hållbar rättvis framtid. Du är inte ensam!

Dela med dig av kunskap Vår kultur diskuterar inte avgö­ rande framtidsfrågor i tillräcklig utsträckning – var med och förändra det!

Praktisera dina tankar Vi behöver ändra strukturer och system, men att börja med oss själva är en bra start.

Skapa alternativ

Börja bygg en ny värld här och nu. Det finns inte någon mall för hur den ska se ut. Fundera över hur du bäst bidrar till en lokal, icke tillväxtberoende ekonomi

Källa: simplicityinstitute.org/take-action

grus & guld · 2/2016

21

foto: Jordan Osmond

” En enkel livsstil kan vara attraktiv”

Den sociala biten var svårare än den praktiska när tio personer samlades i Warruka´an för att experimentera fram en enklare livsstil.

22

grus & guld · 2/2016

nya världen innanför skalet på den gamla.

Han talar om resiliens, ett systems långsiktiga förmåga att klara av förändring och vidareutvecklas, och menar att en av de viktigaste sakerna vi kan göra just nu är att lära oss hur saker gjordes förr som att laga våra jeans i stället för att köpa nya, eller snickra våra egna hyllor i stället för att åka till möbelvaruhuset.

Det finns en dubbel nytta i att fokusera på

lokalsamhället menar Samuel Alexander, lokalt kan både alternativ växa fram och en

motståndskraft mot framtida chocker skapas.

– Det finns redan flera tecken på att sättet vi lever på långsamt håller på att bryta samman.

Hur kan vi lära oss att leva i den situationen?

Hur kan vi absorbera chocker medan vi låter det ohållbara samhället dö sin egen död?

På Simplicity Institutes hemsida finns ett citat från Buckminster Fuller “Du förändrar aldrig saker genom att slåss mot den existerande verkligheten. För att förändra något, bygg en ny modell som gör den gamla modellen förlegad.”

Det som gör starkast intryck på mig

under diskussionerna på Simplicity Institute och Wurruk´an är den livsglädje och energi som det unga institutet har. Den positiva

bilden av ett enklare liv som byggs bland stora dagbrott för kol i ett land med högre koldioxidutsläpp per capita än USA, är engagerande.

Det känns enkelt att byta livsstil i deras sällskap.

Liam som nu bott mer än ett år på Wurruk’an summerar anledningen till att institutets strategi är trolig att lyckas bland folk i allmänhet.

– Det här är helt enkelt mycket roligare än att gå i demonstrationståg.

Fotnot: Den folkfinansierade filmen om Warruk´an – A simpler Way - Crisis as a opportunity finns på www. wurrukan.org/web/film/

foto: Jordan Osmond

grus & guld · 2/2016

23

24

grus & guld ¡ 2/2016

Mums! Elefanterna i Wasgamuwa National­ park går gärna in och äter i närliggande odlingar.

Lokal ekonomi räddar elefanter Hur kan människor och vilda djur samsas om marken? I Sri Lanka har en satsning på den lokala ekonomin blivit lösningen på konflikten mellan människa och elefant. Förutom att skydda såväl människor som en utrotningshotad art ökar också motståndskraften mot klimatförändringarna.

TEXT Anna Sternfeldt Foto Kylie Butler och SLWCS

är elefanterna åt upp allt mitt ris fick min familj svårt med maten. Jag blev så arg att jag planerade att döda elefanterna, även om jag vet att det är olagligt.

Men så fick jag kännedom om att de inte tycker om citrusfrukter...

Sugathapala var mycket upprörd efter att elefanter förstört hans hus och försökt komma åt hans lagrade grödor två gånger. Och han är inte ensam om att ha drabbats. Konflikten mellan människa och elefant är en av de största miljö- och socioekonomiska kriserna på Sri Lankas landsbygd. Årligen orsakar

elefanterna skador för ett värde på över 84 miljoner kronor och som vedergällning dödar bönderna omkring 225 elefanter varje år. Det finns mindre än 5 000 asiatiska elefanter kvar i Sri Lanka och i konventionen om handel med hotade arter av vilda djur och växter, Cites, listas de som en utrotningshotad art.

Men även 60-80 människor dödas varje år på grund av konflikten, i sina byar och ute på fälten.

– Konflikten förvärras varje år, säger Ravi Corea, ordförande i Sri Lankan Wildlife Conservation Society, SLWCS. – Många människor har tvingats flytta på grund av det långa inbördeskriget i Sri Lanka grus & guld · 2/2016

25

26

grus & guld ¡ 2/2016

Bikupe-staket ska hålla elefanterna borta samtidigt som de ger Lelanthas familj möjlighet att sälja honung på marknaden.

” Beroendet av bara några få grödor kan bli katastrofalt” och när myndigheterna fördelar mark till nya hus och byar tar de alldelles för liten hänsyn till viltkorridorer och habitat för vilda djur. Att anlägga odlingar i områden med elefanter är som att bjuda in till förstörelse av grödor.

Ravi Corea har sedan barnsben varit intres-

serad av djur och miljö och har en examen i miljövård. 1995 startade han SLWCS som blivit tongivande inom arbetet med konflikten mellan människa och elefant i Sri Lanka.

Organisationen har sitt center strax utanför Wasgamuwa Nationalpark i centrala Sri Lanka. Att rädda de vilda elefanterna genom att hjälpa människor är SLWCSs främsta mål, och man har bland annat satt upp soldrivna elstängsel för att hindra elefanterna från att förstöra jordbrukarnas grödor.

– Men det räcker inte med stängsel för att stoppa de här stora djuren så vi måste utveckla andra metoder. Och vi måste använda lokal kunskap och lokala resurser. Det går inte att vara beroende av avancerad teknik och resurser utifrån om vi ska nå en hållbar lösning.

Vi måste satsa på att utveckla och stärka den lokala ekonomin.

Med detta som utgångspunkt började man

2006 att undersöka vilka grödor som elefanter inte tycker om och upptäckte att de ratar citrusfrukter. Nu hjälper man därför jordbrukare att sätta upp små trädgårdar med apelsin- och limeträd kring sina odling-

Här ska det snart växa upp apelsin- och limeträd. Elefanterna skyr dem, men människorna köper gärna frukt, sylt eller marmelad.

ar med ris och grönsaker. Citrusträden, av sorter speciellt anpassade till lokala klimatförhållanden, fungerar som avskräckare och hindrar elefanterna från att gå in i odlingarna. Men skulle de göra detta ändå, så har jordbrukarna i alla fall citrusfrukter att sälja.

– Citrusen blir en ekonomisk buffert, en alternativ inkomst. Genom att diversifiera ekonomin gör vi samhällena mer resilienta.

Citrusfrukterna är eftertraktade och vi önskar även vidareutveckla konceptet med sylt och andra bearbetade produkter eftersom det är en god efterfrågan på sådana varor. Men först måste vi få till fler odlingar, säger Ravi Corea.

SLWCS vill nu plantera 50 000 citrusträd längs med den gräns som separerar Wasgamuwa Nationalpark från omgivande byar.

Det kommer att bli en gedigen plantering jämfört med de mindre odlingarna i jordbrukarnas trädgårdar.

- Men det är ännu i planeringstadiet. Först måste vi samla in de pengar som behövs.

En organisation som samarbetar med

SLWCS är Elephants and Bees, som startades i Kenya av biologen Lucy King med samma mål att rädda elefanter genom att hjälpa lokalbefolkningen. I Kenya upptäckte Lucy att de afrikanska elefanterna var rädda för bin och hon utformade staket med bikupor och en vajer emellan. När elefanterna går emot en vajer börjar kuporna gunga.

Bina blir irriterade och börjar surra, och grus & guld · 2/2016

27

” De rikas livsstil kan inte vara den globala framgångssagan elefanterna blir rädda och drar iväg från det håll varifrån de kom.

Kylie Butler, som jobbat ihop med Lucy King, undersöker nu om konceptet kan fungera också i Sri Lanka.

– Det asiatiska biet är en lugnare art, men fortfarande sticker det om det blir stört och irriterat. Och när elefanter går emot en vajer mellan bikupor blir det en rejäl störning.

Med ett skratt säger Kylie att både hon och hennes fältassistent kan vittna om att bina kan sticka.

Biprojektet är fortfarande väldigt nytt och

Dharmadasa har fått sitt hem och sina odlingar skövlade av elefanter. 60-80 människor per år dödas av elefanter i Sri Lanka.

28

grus & guld · 2/2016

än så länge har man bara ett mindre försöksprojekt med tio bikupe-staket, som man håller på att kolonisera med bin.

– Att kolonisera kupor naturligt tar tid så vi har även köpt in några svärmar för att komma igång. Det är inget vi sedan kan förvänta oss att lokalborna ska göra, det blir för dyrt. Men nu gäller det först att veta om det fungerar, säger Kylie.

Försöksplatsen med bikupe-staket ligger i det lilla samhället Dewagiriya, strax utanför Wasgamuwa Nationalpark i ett område där

konflikten mellan människa och elefant är mycket stor.

– Människorna är i ett desperat behov av hjälp att försvara sina jordbruk och hem mot elefanterna. Så vi hoppas verkligen att staketen ska fungera lika bra här som i Kenya. Där har nivån av förstörda grödor minskat rejält.

Dessutom har jordbrukarna fått en extra inkomst från honungen de kan skörda.

I Kenya marknadsförs honungen som

jordbrukarna får från sina bikupe-staket som ”Elefantvänlig honung” vilket ger honungen ett extra försäljningsvärde. Detta hoppas man också kunna göra i Sri Lanka. Det blir i så fall ännu ett sätt att diversifiera ekonomin och minska jordbrukarnas sårbarhet. Att vara beroende av bara några få grödor kan bli katastrofalt i ett område med elefanter, men även på grund av nyckfulla klimatförändringar.

– Vi behöver ha flera lösningar som kan komplettera varandra. Och samtidigt behöver vi öka kunskapsnivån hos lokalbefolkningen, säger Ravi Corea.

Läs mer: www.slwcs.org

Jordbrukaren Somathilaka lär sig om biodling med siktet inställt på att såväl skydda sina odlingar från elefanter som att kunna sälja honung och marmelad. grus & guld · 2/2016

29

tips

Varför inte dela lite mer i sommar? Låna verktyg, ta med någon på bilresan, fixa snygga skjortan till midsommar eller rensa ditt hem på prylar och ta dem till en bytesmarknad eller ge sakerna till en gratisbutik. Internet har underlättat nätverkandet och delandets ekonomi är här för att stanna.

Dela i sommar text

Anna Persson illustrationer

freepik.com

Läs mer på…

Delandets ekonomi, som även har inneburit framväxten av stora kommersiella plattfor­ mar, medför såväl hot som möjligheter. Karin Bradley, som forskar i kollaborativ ekonomi och är regeringens sär­ skilda utredare i frågan, analyserade utveck­ lingen på sidan 11 i förra numret av Grus & Guld (nr 1/16). www.grusoguld.se 30

grus & guld · 2/2016

Time Magazine skrev 2011 att kollaborativ

ekonomi är en av tio idéer som kommer att förändra världen. Fenomenet, som vi skrivit om flera gånger i Grus & Guld, kommer starkt sedan några år och har många namn – delningsekonomi, kollaborativ ekonomi, gemensam konsumtion. Tanken – och handlingen – är att du delar dina resurser med andra och du får ta del av deras. Det handlar om att byta, låna, ge, få och dela. Ibland handlar det om att hyra billigt i stället för att alla köper var sin.

Alla möjliga positiva ord kan förknippas

med delningsekonomin, som gemenskap, miljö, demokrati och hållbarhet. För att inte tala om tillit. En stor invändning brukar handla om att inte kunna lita på främmande människor. Sakerna går sönder, du blir lurad, det är farligt att samåka. De som har varit med ett tag säger något annat. Att man också blir tryggare och känner mer gemenskap eftersom man lär sig att de allra flesta människor vill väl och tar ansvar. Och tillit sprider sig till samhället och gör det mer demokratiskt. I Sverige är vi vana vid delat ägande och ansvar, vi har vägföreningar, byalag, allmänningar, kooperativ.

Ny teknik har gjort att nätverkandet

exploderat på Internet. Det finns ett otal hemsidor där du kan hitta skjuts, byta kläder och semesterbostad eller hyra verktyg billigt. Och mycket annat. En del har kommit och försvunnit, andra är inte så välfyllda ännu. Kanske kan du själv bidra till att öka delandet där du bor i sommar?

Eller varför inte byta din etta i stan mot en lägenhet i Paris under semestern? Grus & Guld ger dig här tips på såväl rikstäckande som internationella och lokala verksamheter.

Ta chansen i sommar!

Fler tips: delaeko.se omstallning.net bortskankes.se bjussa.se syndattkasta.se bort.nu skogsskafferiet.se

1.

2.

3.

Fin till sommarfesten Mest unika plagg. Kostar ofta en slant eller en prenumerationsavgift Stockholm: lanegarderoben.se Göteborg: kladoteket.se Malmö: swopshop.se (byte, med egen valuta) Borås: the-wardrobe.se Uppsala: uppsalakladbibliotek.wordpress.com Linköping: facebook.com/kladbiblioteketlinkoping Sundsvall: Tekocirkeln på Sjögatan

Tycka turist är trist?

Besök ett annat slags kafé i Las Palmas eller få en fri guidning i Oslo. Kolla ”kollaborativa kartan” med massor av verksamheter, på delaeko.se

Låna fritidsutrustning? fritidsbanken.se finns på elva orter i västra Sverige samt i Nyköping. Gratis lån av sport- och fritidsprylar i till exempel Angered, Borås, Karlskoga och Lidköping.

4.

5.

6.

Skörda frukt Fruktförmedling till privata trädgårdar och allmänningar: aktavara.org/fruktformedlingen fruktkartan.se

Bygga, renovera – eller klippa gräsmattan?

Malmö: Låna verktyg hos Malmö järnhandel: facebook.com/toolpoolmalmo Helsingborg: låna av grannen via grannsaker.se – företag, men i princip gratis.

Hyr: hyrahyra.se – förmedlingen utan avgift för privatpersoner. rentl.se – företaget tar tio procent av hyran.

Få och ge sellpy.se säljer dina saker åt dig på Tradera, ni delar på vinsten.

Få/ge saker i gratis­butiker som finns i Göteborg, Stockholm, Högsbo, Järna, Skattungbyn, Mjölby och Ekerö.

grus & guld · 2/2016

3131

tips

7.

8.

32

grus & guld · 2/2016

Byt bostad eller sov på en soffa

9.

10.

11.

Du bor i deras hem och de i ditt! Stora, er­ farna organisationer med medlems­avgifter: intervac.se – först ut. hembyte.nu – större än intervac. coachsurfing.com – fem miljoner användare.

Sök skjuts och boende

Skjutsgruppen är en ideell samåkingsrö­ relse, åk med gratis eller för bensinpengar. Även Hertz returbilar finns i systemet. skjutsgruppen.nu Stöd lokalt förankrad turism: bo på Bed & Breakfast hos en invandrar­ familj i Göteborg som är väl hemmastadd i staden. Avgift. tikitut.se Lifta i Tyskland: blablacar.de

Hyr ut din tid hinnerdu.se – kommersiellt, gratis annons, tar 16 procent av betalningen

Sommar och sol och zzzzzz...

Låna en hängmatta gratis hos Stora famnens hängmattor på Blackebergstorg, Stockholm.

Cykla, cykla – och cykla System för lånecyklar finns i Östersund, Lund, Malmö, Göteborg och Stockholm.

Billigt, ibland gratis. Eller uppsök ett cy­ kelkök där du lär dig att repa din cykel: Alingsås: lagacykelnsjalv.se Malmö: cykelkoket.blogspot.se Göteborg: cykelkoket.org Uppsala: ucf.se Stockholm: bagarmossenscykelkok.se Solna: cykelkoketsolna.se Låna lastcyklar & elcyklar: Piteå: Medborgarservice, 0911-69 60 00 Uppsala: ucf.se, lastcyklar o cykelkärror, medlemskap Malmö: cykelbiblioteket.se. Elcyklar, lådcyklar och elassisterad fraktcykel.

Avgift 100 kr för 12 dagar.

BOLÅN UTAN SPARANDE DE FÖRSTA FEM ÅREN Du som vill låna till ditt boende erbjuds från och med nu ett JAKlån där du kan avstå det bundna sparandet de första fem åren.

Du betalar alltså bara amorteringen och lånekostnaden. De första fem åren är sparfria.

Efter fem år dyker det automatiskt upp ett sparande på avin.

INTRESSERAD? RING OSS PÅ 0500 - 46 45 00 OCH LÄS MER PÅ JAK.SE/SPARFRITTBOLAN

grus & guld · 2/2016

33

på gång i jak

Besvikelse efter stämman

JAKs identitet som del i en folkrörelse som vill förändra det ekonomiska systemet försvagas – och medlemsengagemanget tas inte tillvara.

Det menar kritiska medlemmar efter JAK-stämman 16-17 april.

Lokalavdelningarna i Stockholm och Järna­-

foto: K arin Backström

,

procent av medlemmarna var representera­ de på årets stämma. Ca 40 procent av dem var inte själva närvarande utan hade gett en annan medlem fullmakt att rösta för dem.

34

grus & guld · 2/2016

nya låneprodukter. Ska vi enbart vara en juste bank kan vi lika gärna gå ihop med Ekobanken, säger han.

Flera medlemmar klagade över bristande

transparens på stämman. Hänvisningar till sekretess och eventuella synpunkter från Finansinspektionen oroade – liksom att nästan hälften av styrelseledamöterna som valdes blivit medlemmar relativt nyligen.

– Det behöver inte vara dåligt. Men jag tror att riktlinjer för vilken ideologisk- och föreningskompetens vi vill ha i vår styrelse skulle vara ett viktigt komplement till direktiven utifrån, säger Tomas Frejarö från JAK Härnösand.

Det väckte även frågetecken att valberedningen strax före stämman justerade sitt förslag.

Ord stod mot ord när en mångårig styrelseledamot anklagades för ”regeltrots”. Även stämmoprotokollet - där en justerare bifogat invändningar mot hur delar av diskussionerna i plenum återges – vittnar om skilda synsätt.

Karin Backström Se hela stämman på www.jak.se/stämma Foto: Anna Persson

Södertälje hade ordnat gemensam resa till årets JAK-stämma. På hemvägen var många besvikna.

– Det kändes som om vi som varken är anställda eller förtroendevalda inte riktigt hade insyn och fick vår röst hörd, säger Emelie Muntrakis från JAK Stockholm.

För henne är JAK en folkrörelse som inkluderar sina medlemmar och lyfter kritik mot allt som är orättvist och ohållbart i det ekonomiska systemet. På stämman däremot - där över hälften av röstkorten satt i händerna på anställda eller förtroendevalda på riksnivå – upplevde hon att de flesta primärt ser JAK som en juste bank.

– Banken är såklart en viktig del, men utvecklingen av den får inte ske till vilket pris som helst. Då är det bättre att sakta ned tempot, säEmelie Muntrakis, JAK Stockholm ger hon och pekar på att såväl folkbildning, opinionsbildning och medlemsengagemang nu får stå tillbaka.

– Det kändes som om majoriteten på stämman ” JAK blir mer ville försvaga medlemmarnas inflytande. Visst likt andra banker” kan upplägg och kostnader diskuteras, men det är märkligt att alla förslag om att involvera medlemmar genom seminarier röstas ned i en medlemsorganisation. Även Jörgen Wide, som varit medlem sedan

1970-talet, menar att JAK håller på att närma sig andra banker och fjärmar sig från sina ideellt aktiva.

– Ett JAK med sparpoäng och medlemmar som berättar för vänner och bekanta om idén är något väldigt speciellt. Jag tror inte att det kan ersättas av centralt producerade material och

Rösträknarna – här Tomas Frejarö – hade fullt sjå på stämman.

Hallå där

Räntedefinition oförändrad

Vad tyckte du om stämman?

Styrelsens förslag på stryk­ ningar i JAKs räntedefinition föranledde en intensiv debatt på årets stämma.

BI LD : fr ee

de juridiska aspekterna av ett nytt demokratisysten i JAK och ta fram ett nytt förslag till beslut som ”bör föreligga i höst”.

Stämmoutskottet som behandlade frågan ville att beslutet skulle föregås av ett medlemsseminarium om JAKs demokratiska framtid. Detta röstades dock ned av majoriteten.

Frågan, som varit aktuell sedan 1994, skulle nästa år ha resulterat i en kombination av internetstödd direkt- och representativ demokrati. Stadgeändringar är gjorda och den tekniska plattformen testades på förra stämman.

Sedan dess har dock tjänsten för projektledning avvecklats av ekonomiska skäl, och lagstiftningen förändrats. KB

Knut Isaksson, Borlänge – Jag funderar mest över att vi bara är cirka 100 av nästan 40 000 medlemmar här.

Och många är anställda och har därmed större insyn i vissa frågor. Att utveckla demokratin i JAK är oerhört viktigt.

Sedan är det olyckligt att styrelsen inte är enig. Det tyder på att de behöver längre tid på sig.

pi k. co m

Jonas Löhnn, avgående styrelseledamot som kandiderade till ordförandeposten (se G&G nr 1/16).

– Mycket av det som vi fick uppleva är en del i den utveckling jag inte vill se, där banken och personalen fjärmar sig ifrån medlemsinflytandet. Stämman visar också på utmaningen att manövrera inom gällande regelverk utan att skapa maktkoncentration. Jag är inte bitter för att jag inte blev vald, jag kommer tillbaks!

Foto: Anna Persson

På årets stämma sökte styrelsen mandat att ytterligare analysera

Foto: gunnar gr anholm

Demokrati med förhinder

Eva Thun, Höga kusten – Diskussionerna har visat på en oro för vart JAK är på väg. Jag kan förstå det. Vi ses inte längre på JAK-skolor, har inte längre samma inblick - och flera kände sig nog överkörda när idé- och medlemsverksamheten sattes på sparlåga. Många av de som var engagerade tidigare är inte med längre, jag undrar varför det är så.

Foto: K arin Backst röm

och ”styrelsesekretess” yttrades i debatten kände sig flera medlemmar oroliga för en dold agenda.

Monjia Manai Sonnius tillbakavisade dock farhågorna. ”Som ränta betraktar vi all betal­ – Meningen ska bort för att den ning för lån (in- och utlåning) ut- är obegriplig. Att detta skulle beöver vad som motsvarar de verk- reda väg för ränta är skrämselproliga och skäliga kostnader som paganda, sa hon. låneverksamheten medför för Flera medlemmar gav styrelsen långivaren.” Så inleds JAKs ränte­ bakläxa för ett undermåligt underdefinition. Så borlag där inte förde den även lyda i ändringarna var ”Jag är allvarligt sin helhet, mentydligt markeraoroad” ade styrelsen och de, och ville skjuta föreslog att det fram beslutet. De efterföljande stycket – som förhål- röstades dock ned och förslaget till ler sig till att utlåning balanseras justerat reglemente fick stämmans mot inlåning i JAK – skulle strykas. stöd. Det fick dock inte den treNågra ledamöter hade dock reser- fjärdedels majoritet som krävs för verat sig . förändringar i styrdokumentets – För gången i mitt JAK-liv är jag bärande kapitel. Räntedefinitioallvarligt oroad, att ta bort de här nen är därmed oförändrad. skrivningarna kan göra det lättare Karin Backström att införa produkter med ränta, Läs hela räntedefinitionen menade Ali Hamidian. i reglementet (sid 10) När ord som ”affärshemligheter” www.jak.se/stadgar-reglemente

Karin Backström

grus grus&&guld guld · · 2/2016 1/2015

35

jak i fokus

Foto: K arin Backström

MONJIA MANAI SONNIUS:

Ny ordförande tar ut riktningen Bilden av JAK på två ben – banken och föreningen – tycker hon inte om.

– Banken är föreningen är banken, slår JAKs nya ordförande Monjia Manai Sonnius fast och menar att det måste bli tydligare både vad JAK är och vart medlemsbanken är på väg.

På stämman väckte det viss uppmärksamhet

när hon underströk att JAK är ett företag och måste drivas som ett sådant. Men för Monjia Manai Sonnius handlar det om att ta ansvar såväl för medlemmarnas ”Vi måste bli mycket pengar som för personatydligare med vilka vi är” len. Och hon ser ingen motsättning mellan ideologisk och affärsdrivande verksamhet.

– Vi är en idéburen medlemsbank och ju bättre det går för oss desto större möjligheter har vi också att påverka, utbilda och driva våra 36

grus grus & & guld guld ·· 3/2015 2/2016

hjärtefrågor, säger hon.

Formuleringen, som ibland hörs, att JAK är en förening som driver en bank tycker hon leder tanken fel.

– Det finns inte två olika delar av JAK som kan vägas mot varandra. Redan 1997 blev vi bank eftersom vi insåg värdet av ett praktiskt exempel på att det är möjligt att driva bank utan ränta, säger hon.

– Nu tyngs vi av nya regelverk och utveck­ lingskostnader. Det kommer att kosta skjortan ett tag – och vi måste ro det i land. Alternativet är att lägga ned banken, men då har vi inget praktiskt exempel att komma med.

1986 såg Monjia Manai Sonnius en annons

om JAK i tidningen – och gick med omgående.

– Jag tyckte det var helt fantastiskt att det fanns en förening som arbetade mot ränta där man till och med kunde sköta sina bank­ären­ den, säger hon.

När hon efter några år åkte på sin första stämma blev hon invald i styrelsen på sittande möte.

– Det blir lätt så för mig, går jag med i något så engagerar jag mig, skrattar hon.

Snart blev hon ordförande, en post som hon hade under de år då medlemsbankslagen kom och ansökan om bankoktroj förbereddes. Sedan var hon borta från styrelsen i många år tills hon återkom som vice ordförande förra året – och bland annat engagerade sig i det pågående arbetet med JAKs strategier.

– JAKs identitet har varit rätt otydlig, och det är inte så konstigt eftersom vi aktiva har haft olika idéer om vad JAK är. Men det hoppas jag att vi ska kunna förändra, säger Monjia.

– Vi måste bli mycket tydligare med vilka vi är, vad vi står för och vad vi arbetar med.

På styrelsemötet i juni ska ett förslag på en vision för de kommande 20 åren ligga på bord­ et. Men innan beslutet är fattat vill hon inte berätta mer.

Räntefriheten är däremot något hon gärna

talar om. Den ligger henne varmt om hjärtat och utan den ser hon inget existensberättigande för JAK. Men hon understryker att sparlåne­­system­ et inte är en förutsättning för den.

– Tidigare har det varit viktigt att alla medlemmar bidragit med lika mycket pengar som

de tar ut ur systemet, eftersom vi varit så små.

Men nu är vi tillräckligt många för att ta hänsyn till att alla inte har samma behov. Vissa vill bara spara. Andra behöver låna – men har ingen möjlighet att spara.

För Monjia Manai Sonnius handlar inte rättvis ekonomi om att det ska vara lika för alla oavsett utgångspunkt, utan om solidarisk samverkan. Det omdiskuterade flexilånet ser hon som ett sätt att öka möjligheten att möta medlemmarnas skilda behov.

Ny ordförande N amn

Monjia Manai Sonnius Ålder

55 år Yrke

Programmerare, projektledare, IT-konsult, skoladministratör mm

Förra året redovisade JAK minusresultat, och

även årets budget pekar mot underskott. Och nästa år ska den pausade medlemsverksamFamilj heten åter startas upp.

Make. Tre vuxna – Vi är inte riktigt färdigdiskuterade där, men barn. den kommer att återupptas i någon form, säger Ort Monjia Manai Sonnius, som hoppas att styrelBengtsfors sens strategiarbete ska ha kommit längre innan budgetbeslutet för 2017 fattas i höst.

– Det känns ju rätt naturligt att man har en tydlig plan ”Utan räntefriheten för vart man ska innan man travar har JAK inget på… existensberättigande” Personligen tycker hon att folkbildningsverksamheten behöver moderniseras.

– Jag tror att vi måste synas utåt på ett mer strukturerat sätt där vi bestämmer centralt var, hur och på vilket sätt JAK ska synas, säger hon.

Karin Backström Foto:Anna Persson

JAK måste bli större, menar Monjia Manai Sonnius.

– Både för att vi behöver vara fler som delar på kostnaderna och för att ha större möjlighet att påverka. grus & guld · 3/2015 2/2016

37

så gjorde vi

Foto: Anna Persson

Efter Panamaläckan har många haft frågor om bankbyte. Ronny Christianson bytte redan för två år sedan och har nu JAK som vardagsbank. – Vi måste hjälpa varandra bort från den egennytta till varje pris som råder, säger han.

Ronny klippte med storbanken Ronny Christianson fick nog av sin gamla bank. Han klippte kortet, löste in ett lån och förde över alla sina bankärenden till JAK Medlemsbank.

– Jag lade ut det kasserade bankkortet på Facebook som en symbol för att jag har klippt med det rådande räntetänket och strävan efter vinstmaximering till varje pris, säger han.

Den utlösande faktorn till bytet för två år sedan var en uppmärksammad lönehöjning för vd:n i den gamla banken. Men redan innan dess hade Ronny börjat ifrågasätta det ekonogrus & guld & guld · 2/2016 · 3/2015 3838 grus

miska systemet.

– Att vi behöver närmare fyra jordklot för att leva som genomsnittssvensken gör idag är en klockren signal om att vi måste ändra kompassriktning fullständigt, säger han.

– Vi måste hjälpa varandra bort från den strävan efter vinst och egennytta till varje pris som råder. Och det kan vi göra genom att samverka med varandra, som i JAK. Han ville dock inte släppa sin gamla bank innan JAK hade kort.

– Vi är så beroende av att kunna ta ut pengar så kortet ville jag ha i handen.

Och även om JAK bara har ett kredit-

kort än, så vet jag ju att utveckling mot ett betalkort är på gång.

Kostnaderna mellan Ronny Christian-

sons gamla och nya bank är ganska lika.

– JAK är lite dyrare, men jag tar det eftersom jag vill stödja en bank där man inte är med och omfördelar pengar till de som redan har mycket, säger han.

Själva bytet gick lätt. Han hade ändå inte råd att ha kvar motorcykeln han lånat till så han sålde den, löste in lånet och avslutade allt utom det privata pensionssparandet han hade på sin tidigare bank.

foto: ronny christianson

– Tyvärr har JAK har inget långsiktigt pensionssparande, men jag tänker att jag ska formulera en motion kring det till nästa stämma, säger han.

Det var inga problem att få ett JAK-

konto. Men när han ville ha tre olika konton för sparande, löneinsättningar och transaktioner blev det en del ”tekniskt krångel”. Det blev det även med bankID och bytet av kontonummer, när JAK slutade använda Nordea för överföringar till och från andra banker.

”Vi måste hjälpa varandra bort från den egennytta till varje pris som råder.”

– En god vän som sett strulet väntar med att byta tills JAK har utvecklat alla funktioner som andra banker har, säger han.

Själv ångrar han inte bytet en sekund, men medger att han kan sakna vissa tjänster ibland.

– Visst vore det bra att ha swish och att kunna göra utlandsbetalningar, men jag är övertygad om att när vi blir fler i JAK så kommer vi kunna utveckla även detta.

Allra bäst tycker han det känns att medlemmarna äger JAK Medlemsbank tillsammans.

– Jag kan låna dina pengar och du kan låna mina pengar. Jag ser samverkan i JAK som en bild för hur ekonomin ska fungera, ett nytt hållningssätt för framtiden.

Karin Backström

Fråga JAK Vad undrar du om JAK Medlemsbank? På den här sidan publicerar Grus & Guld svar från JAKs ledning på läsarnas frågor.

Mejla dina frågor till: grusoguld@ karinbackstrom.se

Kan jag låna trots betalningsanmärkningar?

Om stödspar och lånevillkor Finns det några skäl att starta ett stödsparprojekt när JAK nu erbjuder sparfria lån till projekt som gynnar en hållbar, lokal utveckling?

De sparfria lån som erbjuds juridiska personer idag är begränsade till summa, löptid och ändamål.

Uppfylls inte något av de krav som finns (max 1 miljon kronor, max 10 år och ett ändamålsenligt syfte) kan inte ett sparfritt lån ges. Vidare är den avsatta summan för möjliga lån i denna grupp satt till maximalt 25 miljoner kronor och lånen finns bara tillgängliga så länge styrelsen anser att vår likvid tillåter dem.

Skulle styrelsen stoppa dem, kan vi inte bevilja nya och de gamla löper enligt avtal.

Ett stödsparlån för juridiska personer är därför i dagsläget det enda sättet att försäkra sig om en större sparfri summa (än en miljon kronor) under längre tid än 10 år till valfri investering.

sammy Almedal, vd­

Det beror på. Du får inte avslag direkt bara för att du har betalningsanmärkningar. När vi gör en kreditbedömning tittar vi på din återbetalningsförmåga och den säkerhet som du erbjuder oss. Vi kommer även att fråga om omständigheterna kring dina betalningsanmärkningar.

Bedömer vi att du kommer att klara av det lån du tar hos oss kan du få lånet trots att du har betalningsanmärkningar. Det enda undantaget från detta är våra blancolån, det vill säga lån utan säkerhet, där vi inte beviljar lån om det finns betalningsanmärkning.

Magnus frank, bankchef

Hur lång amorteringstid kan jag få?

För Amorteringstiden beror vad du ska låna till och vilken säkerhet du har för lånet. På lån till din bostad är längsta amorteringstiden 40 år. Är det andra typer av ändamål har vi våra blancolån, det vill säga lån utan säkerhet, där amorteringstiden är maximalt 10 år. I vissa fall kan vi även bevilja lån med en borgensperson som säkerhet.

Då är amorteringstiden 20 år eller kortare.

magnus frank, bankchef

grus & guld · 2/2016

39

kultur

Skörda grönsaker året om Foto: maria fors östberg

bok Ett ekologiskt trädgårdsskafferi Skillnadens Trädgård Sara Bäckmo, text, Maria Fors Östberg, foto Roos & Tegnér, 2016

Sara Bäckmo skildrar poetiskt livet med trädgårdsodlingen vid huset Skillnaden.

Det här är något så ovanligt som

en förförisk och smått poetisk bok om att odla grönsaker.

Inspiration och kreativitet infinner sig omedelbart när Sara Bäckmo med sinnlighet och i jagform berättar om hur hon planerar, sköter och skördar 450 kvadratmeter köksodlingar. Fotografierna är underbara men försvinner lite i det grova pappret.

Målet är att skörda hela året, och

skörda mycket. Det uppnår Sara bland annat genom fantasi, planering, hårt arbete, täckodling fullproppad med näring och att engagera sina barn i odlandet. När de har snaskat grönsaker på landet väjer de inte för dem på matbordet. Familjen har inte en odling, de lever med den, trots heltidsjobb. Det fungerar bara genom att strunta i regler. Och lusten till odlandet bara växer.

Sara Bäckmo berättar om flytten

till huset Skillnaden i Småland, omställningen från konsument till producent, hur hon gjorde och hur hon lärde sig. Hon blandar betraktelser med recept och massor av tips. Hon lyckas med en ovanlig berättarteknik; kortfattad mångordighet.

Det är riktigt bra.

Anna Persson

Jordnära inspiration En cykeltur är friheten att ta sig fram.

Friheten att sjunga högt och ljudligt utan att någon klagar.

Frihet.

Petra Modée 40

grus & guld · 2/2016

bok Jordad Ett enklare liv i kollapsens skugga David Jonstad Ordfront, 2016

Många läsare är redan bekanta med

David Jonstads uppfattning att vi befinner oss i en pågående kollaps.

Det är också utgångspunkten för hans senaste bok, Jordad, som tar sig an frågan hur vi ska försörja oss när det globala maskineriet hackar.

Boken tar med oss på en resa från

ett förindustriellt liv (som inte alls bara bestod av hårt slit) till dagens stressade samhälle.

Samtidigt beskriver författaren sin egen väg till ett mer självförsörjande liv på landet.

Jonstad tar upp allvarliga överlev-

nadsfrågor samtidigt som han pekar på en väg framåt. Inspirerande och viktig läsning! KB

Uppvärdera cykeln Bok Cykla!

Två hjul som förändrar världen Lina E. Johansson och Maja Lagercrantz Ordfront förlag, 2016

Cykla! är en lättläst och

mycket informativ bok om att uppvärdera cykeln och cyklisterna i samhället.

Sakligt glider resonemang och fakta förbi och varvas med korta och några längre intervjuer med cyklister och experter. Den positiva bilden blir så total att författarna ser sig nödsakade att skämta: ”Obs! Även om cyklister är mer ’samhällsekonomiskt lönsamma’ än övriga trafikanter så har de samma människovärde som alla andra”.

Både Lina E. Johansson och Maja Lagercrantz är journalister och gjorde tidigare radioprogrammet Cykla i P1.

Boken kan inte vara utan

sina kapitel om historik och klimathot, men styrkan ligger i resonerandet, fördjupningen, cykelpolitik världen runt och den stora mängden lättlästa fakta i illustrationer och enkla meningar. Saknas gör bara en bild av cyklingen i

illustr ation: freepik.com

mindre städer, vilket skulle nyansera bilden lite. Men den som söker argument mot den trafikmaktordning som råder, med bilen högst i näringskedjan, blir inte besviken. Samtidigt som argumenten för cykeln är överväldigande, redovisar författarna också dagens bistra trafikpolitik.

Staten satsar till exempel mindre än en procent av infrastrukturpengarna på cykling.

Andra diskussionsöppna-

re: samhället sparar runt 13 000 kronor per år för varje vardagscyklist bara i minskad förtida dödlighet, och under ett halvår skrevs 1 500 artiklar om elbilar men bara 261 om elcyklar – trots att det såldes tio gånger fler elcyklar än elbilar under samma period.

Anna Persson

Hallå där

Marianne Påsse, författare ”Pengar” är tunn, lättfattlig och sammanfattar en komplex fråga. Tidigare läraren Marianne Påsse sätter fingret på viktiga punkter; t ex ekonomi som vetenskap kontra politiskt val, hur bankerna tillverkar pengar genom utlåning och att handelsavtalet TTIP kan komma att föra över makt från regeringar till multinationella företag.

Varför har du skrivit boken?

– Jag har förstått något väldigt viktigt, att vårt nuvarande penningsystem är roten till de flesta problem vi ser i dag. För att en fredlig förändring ska vara möjlig måste majoriteten av människorna förstå vad Bok Pengar en smart uppfinning.

Men till vilket pris?

Marianne Påsse Förlag Örholma bok & skrivstudio, 2016

det handlar om.

Tror du att boken kommer att nå ut?

– Ja, genom studiecirklar, recensioner och från mun till mun, folk ger till sina vänner och böckerna går åt fort. Den har en Facebook-sida och jag håller föredrag i frågan.

Ser du någon ljusning för Sveriges del?

– Vänsterpartiet och Miljöpartiet har motionerat om bankdelning, att sära på vinstdrivande affärsbanker och sparbanksverksamhet och finansministern har sagt att regeringen ska reglera möjligheten till skatteflykt. Och nu sker en viss massmobilisering när fler och fler tar ut sina pengar från storbankerna.

Men på sikt behövs ett helt nytt sätt att se på pengar.

Det är på gång, jag är försiktig optimist.

Anna Persson

Festen tar slut När världens fossila

tillgångar sinar hotar en förödande baksmälla.

Therese Uddenfeldt skildrar en fossilberoende ekonomi som inte vill kännas vid sina materiella förutsättningar på ett sätt som gör boken svår att lägga ifrån sig. KB

bok Gratislunchen.

Eller varför det är så svårt att förstå att allt har ett slut Albert Bonniers förlag, 2016

grus & guld · 2/2016

41

42

grus & guld ¡ 2/2016

opinion

Ekonomin är inte opåverkbar text

Julie A. Nelson Översättning/bearbetning

Karin Backström Illustration

Ulla Granqvist

Ekonomin är ingen ostoppbar monstermaskin. Den består av människor med känslor och moral. I stället för att ställa ”ny” mot ”gammal” ekonomi bör vi stärka förändringspotentialen i den ekonomi vi har, menar Julie A. Nelson, författare och professor i ekonomi.

Vilka förändringar behövs för att

uppnå ett socialt rättvist, ekologiskt hållbart, mänskligt tillfredställande samhälle? Många debattörer menar att det nuvarande ekonomiska systemet – med globala giriga företag och marknader – måste avvecklas och ersättas av en lokal, kooperativ och medkännande ”ny ekonomi”.

Du har säkert läst flera artiklar i denna anda, eller till och med skrivit dem själv.

Det här är inte ytterligare en.

Det är förvisso sant att vi lever i en tid som glorifierar det ekonomiska egenintresset. Konsumtionssamhället gör oss otillfredsställda. Fattigdom och ekologisk förödelse skapar omåttligt lidande och storföretagens maktkoncentration utmanar det allmänna bästa.

En förändring är både brådskande och nödvändig.

Den så kallade rörelsen för en ”ny ekonomi” har en positiv och inspirerande sida - som handlar om att bygga nya strukturer. Men den har även en negativ sida. De ofta återkommande kraven på nedmontering av den ”kapitalistiska maskinen” bygger på föråldrade teorier och riskerar att skapa onödig polarisering.

Akademiska ekonomer har länge spri-

dit en begränsad syn på ekonomi. I den drivs människan av egenintresse, företagens enda val är vinstmaximering, individer konsumerar för att maximera sitt välbefinnande, marknader är opersonliga – och utbytet av varor, arbete,

makt och pengar sker mellan rationellt agerande individer.

Utifrån denna maskinliknande bild ser nyliberala tänkare den fria marknaden som det bästa tänkbara. Med utgångspunkt i några utvalda stycken, där Adam Smith skriver om ”den osynliga handen”, hävdar de att egennyttiga val leder till det allmänna bästa.

Mot detta ställs ibland Karl Marx och hans efterföljare. I deras version består den kapitalistiska ekonomin av företag vars enda drivkraft är att tvinga fram sista möjliga krona i profit. Människor duperas genom marknadsföring och alienerade arbetare reduceras till kuggar i ekonomiska maskineriet. Här är i stället den kapitalistiska ekonomin det värsta tänkbara. grus & guld · 2/2016

43

opinion

Notera dock att båda synsätten ser på marknadsekonomier som maskiner – entiteter frikopplade från såväl samhälle, mänskliga känslor, etik och ömsesidiga beroenden.

varhelst de sker. Vi behöver inte vänta på att dagens företag ska omvandlas – deras nuvarande grundvalar räcker långt. Men vi måste förvänta oss bättre av dem och låta dem veta att vi gör så!

Medborgarbojkotter, aktieägaraktivism I den utsträckning som debattörer och andra kampanjer är väl använd tid. för en ny ekonomi menar att den ”kaOch när vi använder sådana strategier pitalistiska maskinen” måste nedmonkan vi mycket väl upptäcka att det finns teras för att skapa något nytt bidrar många inom dessa företag som också de till polarisering. Den ”nya ekonovill verka för en bättre värld. mins” förespråkare porträtteras som Men vi kommer vi inte bara se saker godhjärtade, medvetna människor att glädja oss åt. Tvärtom, erkänner vi som försöker skapa ett ekonomin som en aresocialt och ekologiskt na för mänskligt interahållbart samhälle. Den gerande ser vi också att ”gamla ekonomins” aksamspelet kan ge uttryck ”Såväl marknader som företag är fulla av törer däremot framställs för såväl kärlek som som hjärtlösa uslingar i hat, och leda till såväl känslor – omsorg, åtrå, hämndbegär” kontroll av en ostoppbar övergrepp som omsorg global kapitalism, befol– precis som i andra orkad av duperade, omedganisationer. Visionen vetna arbetare och konsumenter.

Om vi för en stund tar av oss den om småskaliga, kärleksfulla nya ekoAllt tal om hållbarhetsarbete, etik dominerande ekonomiska teorins nomiska institutioner ger mig samma och samhällsansvar i företagen blir i glasögon framstår det som självklart obehagskänsla som när familjer eller detta ljus otillräckligt. att företag – samtidigt som de delar ut religiösa organisationer idealiseras på Vad är då problemet med detta? En vinst till sina aktieägare – även verkar liknande sätt. Verkligheten påminner del förespråkare för en ”ny ekonomi” för andra mål. Dessa kan både bidra till om att välvillighet aldrig kan garanteuttalar sig tvärsäkert om drivkrafter- samhället (som arbetstillfällen, miljö- ras. na i den gamla ekonomin, men jag är skydd, högkvalitativa produkter) eller inte lika säker. Ta till exempel vinst- vara skadliga (som övervinster på be- Snarare än att likna ekonomisk förmaximering. Man skulle kunna tro att kostnad av människor och miljö). ändringsarbete vid kullkastandet av en ekonomerna kom fram till det genom monstermaskin, skulle det ge bättre reatt studera verkliga företag, men så var Spelar kärlek, omsorg, medveten- sultat om vi liknade det vid att ta hand inte fallet. Det är ett antagande I verk- het och andlighet en roll i ekonomin? om en ömtålig kropp. Med ett sådant ligheten är vinstmaximering varken Ja, men när det framställs som om synsätt skulle vi undvika stridslinjer ett absolut juridiskt krav eller en ofrån- det ekonomiska livet enkom styrs av mellan ”vi” och ”dom”, uppmuntra komlig följd av konkurrens. Däremot ”marknadens lagar” bortser vi från det. den potential för förändring som finns har det nästan blivit en självuppfyllan- På så sätt kan företagen ursäkta omo- inom dagens ekonomi och öppna upp de profetia, eftersom både investerare raliskt handlande med att ”systemet för nya former av konstruktiv aktivism. och företagsledare i allt högre utsträck- kräver det”. Om däremot ekonomins Läs originaltexten i sin helhet på: www.opendemocracy.net/transformation/ ning verkar tro att det inte bara är tillå- i grunden mänskliga natur erkänns julie-nelson/really-radical-economics tet utan även ett måste. kan vi kan stötta positiva förändringar 44

grus & guld · 2/2016

Problemet med den maskinella synen på ekonomin är att den bortser från den moraliska kraften hos människorna som verkar i den. Ekonomin är redan både social och mänsklig. Man må ogilla dess effekter, men den bygger på att människor med komplexa motiv interagerar. Såväl marknader som företag är fulla av mänskliga känslor – omsorg, åtrå, hämndbegär. De vilar på föreställningar om framtiden. De bygger på tillit och verkar inom ramen för såväl sociala normer som lagstiftning.

Nya JAK-Boken är här! ...om ekonomi, pengar, bank, ränta och sånt

Du kan beställa ditt exemplar på vår hemsida till en kostnad på 150 kr.

jak.se/jakboken

jak.se/shop

På hemsidan kan du även läsa och ladda ned boken digitalt utan kostnad!

Information från JAK Foto: JAK Medlemsbank

redaktör: louise clausen louise.clausen@jak.se

vd har ordet

Det händer mycket i JAK 2016 har hittills varit ett intensivt år. Vi har anslutit oss till RIX och sköter numera själva vår betalning av pengar in och ut ur banken. Nästa steg är att ansluta oss till Bankgirots autogirotjänst, båda är viktiga steg för vår självständighet som bank.

Intresset för JAK och det vinst- och räntefria sätt vi arbetar på är stort i världen. Jag fick under början av maj förmånen att delta i Global Islamic Finance Forum, på inbjudan av Malaysias riksbank. Ett konvent som lockar deltagare från hela världen. Jag kan med stolthet rapportera att JAK används som en återkommande case­ study på islamska finansuniversitet

foto: privat

46

grus & guld · 2/2016

Jag heter Sammy Almedal och är VD på JAK Medlemsbank. Hör gärna av dig om du har frågor eller åsikter. Jag är nyfiken på vad du tycker! Mejla mig: vd@jak.se

och entreprenörsskolor. Det är också slående hur lika problemen inom finanssektorn är över hela världen.

Hur ska vi finansiera och hinna med teknikutvecklingen, kompetens­ försörjningen, följa alla lagar och regler samtidigt som vi erbjuder fler och bättre tjänster?

En ny styrelse med en ny ordförande har också haft sitt första möte efter årets stämma. De kunde konstatera

att utmaningarna för en liten bank är många och att de närmaste årens utveckling är oerhört viktig för hela JAK. Vi behövs för att visa att allt inte handlar om vinst, även om det i slutändan måste gå ihop med överskott inför framtiden. Där kan vi alla hjälpas åt genom att nyttja banken och dess tjänster.

Med en önskan om en varm, trevlig och avkopplande sommar!

JAKs stipendium våren 2016 årets JAKs stipendium för studier

Syftet med kandidatuppsatsen är

i uthållig ekonomi, har våren 2016 tilldelats Gustav Broms, Uppsala universitet. Han får 10 000 kr för sitt planerade arbete om hur utvecklingsföretag har påverkat den lokala ekonomin i Vuollerim, Jokkmokks kommun. Gustav Broms läser programmet Agronomi landsbygdsutveckling på Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala.

att beskriva hur framväxten av sex gemensamt ägda utvecklingsföretag har påverkat den lokala ekonomin i Vuollerim, Jokkmokks kommun. Det går att lära sig av Voullerim-invånarnas förmåga till inventering, utnyttjande och omsättning av resurser och kapital både lokalt och globalt.

Mer finns att läsa på: www.jak.se/aktuella-stipendiater

Fo to : JA K Me dl em sb an k

Reflektioner efter stämman

- Berit Linqvist ifrån valberedningen reflekterar

Då var ordinarie årsstämma 2016 över. Den förde med sig en del överraskningar, men inte av det slag man kunde förvänta sig.

På varje ordinarie stämma utses en valberedning, som har stämmans uppdrag att inför nästa års stämma bereda stämmans val av styrelse, etikråd och revisorer. Det vill säga att vi har som uppgift att hitta personer med lämpliga kompetenser till de olika mandaten. Det är ett stort förtroende och det gäller att förvalta det väl.

I uppdraget, som pågår under hela verksamhetsåret, ingår också att valberedningen ska bereda budget för riksförtroendevalda, kontakta alla föreslagna kandidater från er medlemmar, genomföra individuella intervjuer med alla styrelseledamöter, VD, personal­representanter, bankchef, medlemschef och ibland någon mer.

Vi intervjuar också ledamöterna i etik­ rådet och lekmannarevisorerna. Allt detta som en del i vårt uppdrag.

Vi strävar efter att åhöra styrelsens alla fysiska möten för att själva kunna bilda oss en uppfattning om hur styrelsen fungerar. Vilkas mandat som upphör ska vi ha koll på och även bedöma vem/vilka som står för omval eller kan behöva tillsättas med ny ledamot. Vi har att göra lämplighetsbedömningar, dels på varje styrelseledamot och dels på styrelsen som helhet. Detta bl.a. för att se till att det i styrelsen finns en bred kompetens och också den

finansiella kompetens som FI (Finansinspektionen) kräver ska finnas för att vi ska få bedriva bank. Riktlinjerna för dessa bedömningar är väldigt tydliga från EBA (Europeiska bankmyndigheten) som är överordnad FI.

I oktober förra året höll JAK en extrastämma med anledning av att FI kommit fram till att den finansiella kompetensen behövde höjas i styrelsen som helhet. Styrelsen upprättade då en handlingsplan som valberedningen gavs att följa. Att extrastämman genom­fördes med flera frågetecken efter sig går att läsa både i Lekmannarevisors granskningsrapport och i Etikrådets rapport. Valberedningen hade att tillsätta två mandat med finansiell kompetens vid extrastämman och ytterligare två-tre mandat denna kompetens nu på årsstämman. Ett uppdrag vi har fullföljt.

Som sagt, allt detta har medlemmarna via stämman gett oss förtroendet att göra. Vi försöker att i varje nummer av Grus & Guld lämna en kort redogörelse för vad vi gjort och var vi befinner oss i valberedningsarbetet.

Samma på val­beredningens hemsida.

På stämman försöker vi också vara tydliga i vad vi gjort under året i vår rapport – detta som en skyldighet att

delge vårt uppdrag.

Dock kan vi inte återge allt! Vi kan inte berätta vad vi fått till oss under intervjuerna, vi kan inte delge vad vi iakttagit vid styrelsemöten och vi kan inte heller delge de uppgifter vi får in som vi måste undersöka. Det har med vår sekretess och tystnadsplikt att göra, och som vi undertecknat.

Därför blir det mycket olyckligt när vi upplever en misstro mot valberedningens arbete. Vi har vid tidigare stämmor fått till oss att vi presenterar våra nomineringar utan att informera om våra motiveringar. När vi i år gick denna önskan till mötes och gjorde en tydligare presentation av de nominerade och även lämnade våra moti­­ ver­ingar, möttes vi av uttalanden om att vi propagerar för de nominerade!

Vi måste kunna göra det uppdrag som medlemmarna via stämman gett oss förtroende att göra och som vi redovisar så långt vi kan utan att mötas av misstro och i synnerhet inte av personliga påhopp. Det hade vi inte väntat oss och det känns inte ok!

Jag hoppas att medlemmarna under kommande verksamhetsår ger oss just det förtroendet att förvalta, som gavs oss av årsstämman.

maj 2016 Berit Lindqvist Valberedningen www.jakdemokrati.se grus & guld · 2/2016

47

bakom kulisserna

Medlemsannonser Vår dotter som är en trevlig och ansvarsfull tjej, ska studera i Stockholm och söker lägenhet till rimligt pris. Hör av dig till Carina 073-0979157 Gillar du fantasy? Spännande läsning för alla mellan 11-110 år. Fiktiv medeltid med trädälvor och skepnadsskiftare. www.nozlin.se Följ med till Italien i höst! Jaga tryffel, cykla mellan vingårdar och spring/vandra i vackra världsarvs­ klassade Piemonte. www.globalrunners.se/piemonte Damkläder/barn i trikå, helt svenskt! Barnplaggen görs av stuvbitar!

Hållbart och ekologiskt. Se min hem­ sida för närmare info: www.carecollection.se

sparpoäng önskas Ensamstående kvinna 75 år, med låg pension, har mycket stora kostnader för tandvård. Jag önskar mig så många sp som möjligt! Tack på förhand!

GG1-0216 Sparpoäng önskas! Vi måste förspara för att ha råd att låna pengar till ett ekohus. Vi vill vara fria från elbolagen och bankernas kommande höga räntor.

GG2-0216 Sparpoäng sökes (11.5 milj. po­ äng): Vill gärna få ut mitt efterspar för att kunna hjälpa mina barn ekonomiskt.

Tacksam för all hjälp. GG3-0216 48

grus & guld · 2/2016

Jag går i pension till sommaren och vill lösa ut mitt lån och efterspar.

Behöver 9 milj sp.

Mycket tacksam om någon vill överlåta sparpoäng till mig!

GG4-0216

Familj önskar köpa gård för att driva eget ekojordbruk och leva självhushållande. Pga begränsad ekonomi vore vi tacksam för bidrag av SP inför husköp.

GG11-0216

Finns det någon snäll person som kan hjälpa mig med 4,5 milj sp, vill hjälpa min syster efter skilsmässan.

GG5-0216

Jag är ensamstående kvinna i behov av 24 milj sp, för att få ut eftersparande som annars ligger 19 år fram i tiden.

Tacksam för alla poäng jag kan få.

GG12-0216

Jag är sjukpensionär i behov av sparpoäng. Med 14 milj sp skulle min månadsekonomi förbättras. Strävar efter att bli skuldfri.

GG6-0216 Ensamstående, studerande mamma önskar 1,3 milj sp för att få ut efterspar och ha råd att vara ledig några veckor med min 5-årige son i sommar. Tack.

GG7-0216 Ensamstående sjukpensionär söker ca 8 milj sp för att lösa mitt eftersparande, och betala dyra krediter. Alla bidrag tages emot tacksamt.

GG8-0216 Pensionärspar söker sparpoäng för att lösa vårt efterspar. Efterspar släpps först om 14 år och då kan det vara försent...

Tar tacksamt emot poäng.

GG9-0216 På grund av sjukdom, bl a MS, har jag behövt ta ett par mindre lån. Numera är jag sjukpensionär och i stort behov av sparpoäng. Tar tacksamt emot poäng. GG10-0216

Jag är pensionär och i stort behov av 5 milj sparpoäng för att slippa efter­ spara. Alla bidrag tas emot tacksamt.

GG13-0216 Ensamstående f.d egenföretagare med svår ekonomisk situation behöver 1 677 208 sp. Har minimal a-kassa som inte ens täcker hyran. Evigt tacksam för all hjälp.

GG14-0216 Jag behöver 8 milj sp för att få ut mitt efterspar. Jag lever under små omständigheter, ensamstående med fyra barn. Alla bidrag uppskattas enormt!

GG15-0216 Gott folk! Hjälp en orolig far som vill hjälpa sin ensamstående dotter ur en ekonomisk kris!Jag är evigt tacksam för varje sparpoäng jag kan få!

GG16-0216 Nyseparerad man som kommit på fötter igen behöver 3 milj sp till kontant­insats för ett boende närmare mina barn. Hoppas någon vänlig själ kan skänka. GG17-0216

Pensionär som har råkat ut för oväntad höga tandvårdskostnader och andra extrautgifter söker sparpoäng. M v h och tackar på förhand!

GG18-0216 Bilen har rasat igen! På landet med en utsliten bil är trist, skulle vara trevligt att kunna köpa en nyare, bättre. 4,4 milj sp behövs. Tack på förhand.

GG19-0216 Behöver 16 milj sp för att lösa lånet med eftersparandet. Myckett bättre vardagsekonomi för barnen och mig.

Varje poäng räknas och tack alla snälla!

GG20-0216 Vår familj har ekonomiska svårigheter pga sjukdom. Vi önskar sparpoäng för att förkorta vårt eftersparande och därmed få lite ekonomisk lättnad.

GG21-0216 Ber om 14 miljoner sparpoäng, för att kunna behålla butiken, kanske anställa = behövs! Varmt tack på förhand.

GG22-0216

Vill du också annonsera?

Här kan JAK-medlemmar ­annonsera gratis! Max 150 ­nedslag (inkl blanksteg).

Vill du söka sparpoäng så skriv namn, medlemsnummer samt annonstext i ett mail eller brev. Annons som söker sparpoäng får en kod.

Vill du ge poäng till en kodad annons så skriv ditt namn, medlems­ nummer, antal sparpoäng du vill skänka samt koden på annonsen.

Mejla eller posta i ett brev.

Vill du annonsera av annan ­anledning; skriv namn, medlems­ nummer och annonstexten och mejla eller posta i ett brev.

adressen: JAK Medlemsbank, ­Radannons, Box 216, 541 25 Skövde e-post: jak@jak.se Nästa nummer av tidningen kommer ut 15 september 2016. Annonsstopp 8 aug.

grus & guld · 2/2016

49

Respons

vad tycker du om tidningen?

Skriv till: Grus & Guld JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde Eller mejla: grusoguld@karinbackstrom.se

opinion

G& G s 38 39 nr 1 20 16

Våld et ljuva liveitsdsp år

38

grus & guld

text

Helena Norberg Illustratio

Hodge

n

Ulla Granqvis

Översättn

ing/bearbe

För modern a

t

tning

Karin Backströ

m

För att kunna motverka terror konsumtionism och våld måste ens djupa inverka vi förstå skriver Helena n på lokalsam Norberg Hodge hällen världen över, globalisering som menar att dagens snarast måste företagsledda vändas i ett stärkande av lokala ekonom ier.

människor kanske inget finns det svårare att förstå som kan upphöra grupp som så snart sekulära kallar sig Islamisk än den demokrati ska marknad Våldtäkter, klimat var sekonomier halshuggningar a Staten. etablerats har ningsvär levnadsstandarden anmärk­ över hela världen. ma handling och grym­ t hög. ar bortom verkligheten Tyvärr är all begriplig het. Kanske några tecken Det fanns inte heller ­ att motverk mer komplex än så. mest på att människ För tade a våldet lyckas rekryter oförståeligt är hur de or betrak­ sig själva som te vi titta närmare på alla sidor mås­ a unga människ fattiga eller Europa. Det lägsna. Tvärtom på de samman under­ konventionella or från effekterna av sa de ofta att satta tillräckli mot etnisk den ekonom receptet de hade gt och var och religiöst iska globali­ seringen . våld – utveck­ ling, utbildni Detta ändrade nöjda med sina liv. ng och marknad s när den nomi – verkar regeringen seko­ Mina indiska öppnade upp inte fungera. erfaren området för ”utveckling”.

Faktum är att heter kommer flera områden fanatism, fundam Subvent från medel lism och etnisk där motsättn enta­ terat och konsum ionerade livs­ ingar resul­ konflikt har i terror och tionsvaror decennier. Och ökat i flera made våld. ström­ in Den viktigast från Ladakh, långt ifrån enbart e är handful på nybyggda vägar islamska världen. en indisk region i till en För att möta den Himalaya. När jag i västra generatil urbana centra. Byar trend är det denna kom som on dit viktigt att fundera er hade försörjt i första gång­ en 1975 hade den buddisti underliggande nare konkurr sina invå­ över de en ska majorite orsakerna. och den muslims t­ inte länge erades ut, och det dröjde annars stor Risken är ka minorite att förrän den sida vid sida ten levt min lokala ekono­ som ett resultat terrorismen betraktas i 600 år utan och kulturen helst dokume några av religiös extremis trasades sönder. nterade gruppko som Konkurrensen m Trots blev nflikter. fåtal få naturres urser och jobb som fanns stenhård om det ett tufft i den nya penning ekonomin. ­ En artificie ll knapphet

· 1/2016

grus & guld

· 1/2016

39

Klarsynt av Norberg-Hodge Vill tacka för alla bra och vettiga artiklar i vår tidning. Nu senast läser jag ”Våld i det ljuva livets spår” av Helena Norberg Hodge.

Det mest klarsynta jag hittills tagit del av diskussionen om våldet i vårt samhälle och på jorden. Problemet är komplext och lösningen är komplex - men den finns! Jag är glad att veta att jag delar tankar med många människor som tänker som JAK. Det känns bra att kunna prata hållbarhet och omställning på jobbet och hänvisa till tidningen som jag låter ligga på min arbetsplats.

Kristina

Låt posten dela ut tidningen Jag gläder mig alltid när G&G kommer, men en sak gnager mig – distributionen. Posten finns med uppgift att sköta distribution till oss alla. Men den hotas av privata företag som plockar russinen ur kakan. Dessutom är det ett resursslöseri med dubbelkörningen som ger ökade koldioxidutsläpp. Att använda posten är en akt av solidaritet – med glesbygden och med klimatet.

Jörgen Wide

Större delen av Grus & Gulds upplaga distribueras med PostNord, som det numera heter, men inte hela. Hittills har det varit billigast så. När distributionen åter ses över tar vi även med oss dina tankar.

50

grus & guld · 2/2016

Tack för två bra idéer. På sidan 30-32 ger vi tips på delande i sommar. Erfarenheter av att förena affärsmässig och idéburen verksamhet får vi säkert anledning att återkomma till. Kära läsare, tipsa gärna om bra ”delande” och kooperativa organisationer som har lyckats – eller misslyckats!

Karin Backström, red

Fler kooperativa exempel

Var med i Grus & Gulds redaktionsråd!

Åter ett läsvärt nummer! Karin Bradleys artikel om delningsekonomi var mycket intressant. Skulle du kunna följa upp med en lista på ”delningsorganisationer”? När det

Rådet möts inför varje nummer, utvärderar och bollar idéer.

Du bör ha erfarenhet av journalistik och/eller special­ kunskap i de ämnen vi skriver om. Vill du vara med?

Skriv i så fall några rader om dig själv till: grusoguld@karinbackstrom.se

Facebook Gilla Grus & Guld på Facebook – följ uppdateringar och var med och diskutera.

Även nästa nummer publiceras enbart digitalt Ute: 15 september som e-tidning

grus & guld · nr 2 2016 · Tidning om r ät t vis ekonomi

www.grusoguld.se

Ingemar Siby

Karin Backström, red

Följ oss på nätet Webbsida Läs mer och diskutera på tidningens hemsida

gäller JAKs ekonomiska läge är det inget nytt i världshistorien. Kooperationen har brottats med problemet vinst kontra utveckling sedan starten. I korthet: Utan vinst ingen utveckling! Syntesen ligger i att skilja på överskott och vinst/spekulation.

Grus Guld Tidning om r ättvis ekonomi

nr 2 · 2016

fr ån JAK Medlemsban k

pris: 59 kr

Livsstil för ett enda jordklot Empatiträning för ny ekonomi

Annonsstopp 8 augusti Manusstopp 15 augusti

Dela med andra i sommar

Värderar leken

MAGISK CHEF INSPIRER AR

oro på stämman · bankskatt · ny ordförand e

Krönika

Ulrika Flodin Furås:

Vackert och ätbart på liten yta För några dagar sedan skördade vi årets

första sparris, stekte dem lätt i olivolja med skuren vitlök och salt. Och åt, den allra godaste förrätt. De blir inte så många de där stadsodlade sparrisarna, bara ett par var på familjens tallrikar. Men det gör inte så mycket. Sparrisen växer i kruka och efter midsommar, när det är för sent att skörda dem får stänglarna växa upp och bilda skira plymer. Jag brukar plantera jätteverbena bredvid sparrisarna i samma kruka och låta jätteverbenans lila blomklasar vaja i kapp med sparrisen i vinden. Vackert och vilsamt.

Har man bara tillgång till en liten yta att

Vår lilla odling får ofta besök av gran-

nens bin och nyligen flyttade humlor in i en av odlingslådorna. Den med kål, purjolök och ett fikonträd… Odlingen är sitt eget mikrokosmos. Mitt på Södermalm i Stockholm och ändå så nära naturen. Den biologiska mångfalden är ofta större i staden än på landet där storskalig monokultur breder

Framåt jul

”Jag drömmer om ett myller av stadsnära småskaliga grönsaks­odlare, som odlar mellan hög­ husen och där staden möter landsbygden”

skördar vi jordärtskockor, brysselkål och grönkål. Vad skulle hända, tänker jag, om mattransporterna skulle sluta rulla in i vårt land? Stannade långtradarlassen, skulle maten vara slut på några dagar. Det är ingen bekväm tanke. Den skaver. Jag drömmer om ett myller av stadsnära småskaliga grönsaksodlare som odlar mellan höghusen, och där staden möter landsbygden, ungefär där busslinjerna tar slut. Tänk om man ritade in grönsaksodlingar i detaljplanerna så vi fick gröna utomhusvardagsrum för alla; platser där vi kan fika eller bara stoppa händerna i jorden för att plantera – eller ligga i en hängmatta och vaggas av vinden.

Foto: Mia Carl sson

odla på så kommer man på olika sätt att kombinera ätbart och vackert. I krukor och odlingslådor trängs plantor, sådant som växer fort och skördas tidigt, som spenat, bredvid det som växer långsamt och skördas sent, som mangold. Det spaljerade äppelträdet får finna sig i att samsas med bönor som klättrar upp på stammen och jordgubbar kring fötterna. Allt får plats i jorden – äppelträdets rötter går djupare är jordgubbarnas, näringen räcker till alla. Men då gäller det förstås att jorden är bra och ekologisk från början. Under åren har den sedan fått tillskott av stallgödsel, biokol, gräsklipp och löv.

ut sig och artrika dikesrenar täcks igen för att skapa mer odlingsyta. Mångfalden av växter finns kvar i stan i parker, koloniområden och trädgård­ar. Här hittar insekterna sina favoriter.

Ulrika Flodin Furås Journalist och författare

grus & guld · 2/2016

51

B Bildkommentar: Sara Granér

JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde www.jak.se

POSTTIDNING