Grus & Guld nr 2 2018 by Grus & Guld

Grus Guld Tidning om r ättvis ekonomi

grus & guld · nr 2 2018 · Tidning om r ät t vis ekonomi

nr 2 · 2018

fr ån JAK Medlemsbank

pris: 59 kr

tillväxtkritik på nerväxtkonferens

Klimathot mot renarna återvinning · krisberedskap · milstolpe för jak · jevons paradox

...det är vi medlemmar som äger banken tillsammans, det är en jättefin känsla.” Läs mer på jak.se varför Maha väljer att ha familjens bolån hos Sveriges största Medlemsbank.

#jagärjak

Innehåll grus & guld · 2/2018

Cirkulärekonomi politikens ansvar

Dyrare att återanvända Här krävs politiska beslut · 8

Foto: hans månsso n

”Mer stöd till lokalavdelningarna!” Medlemsengagemang tema på höstseminariet · 32

Jannie staffansson vill rädda

renen i ett ändrat klimat

Nytt banksystem en milstolpe

Nya möjligheter öppnas för JAK-medlemmar · 34

Byter jobb efter nitton år i JAK

Bankchef Magnus Frank går till Riksbyggen · 35

PIN-koden försvinner

Foto: hans månsson

Fasas ut på grund av ökade säkerhetskrav · 45

Roslings blinda fläck

Foto: hans månsson

”Inget om att vi som redan är rika behöver hålla igen” · 36

Foto : hans måns son

dessutom: omvärld

JAK Italia samlade till europeisk konferens · 10

omvärldsanalys

Nerväxt i Malmö

Konst och hållbarhet Mari Vedin vill inspirera till handling för klimatet · 6

Är en annan ekonomi möjlig?

Två år är ett försvinnande kort ögonblick · 11

omvärld

”Klimatet är en fråga om mänskliga rättigheter” · 21

kultur

Bok om 1860-talets svält oroande aktuell 2018 · 37

opinion

”Effektivare produktion leder inte till minskad resursförbrukning” · 38 grus & guld · 2/2018

Grus & Guld är en tidning om hållbar och rättvis ekonomi som ges ut av JAK Medlemsbank. Den ingår i medlemsavgiften för JAK-medlemmar, men vänder sig även till prenumeranter. Postadress: Grus & Guld JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde

Medarbetare i detta nummer

webb: www.grusoguld.se facebook.com/grusoguld mejl: grusoguld@jak.se Redaktör (vik): Hans Månsson Mejl: hans@bildmening.se Telefon: 063-35677, 070-203 68 14 Ansvarig utgivare: Monjia Manai Sonnius

Annonser: Hanna Blomqvist Mejl: hanna.blomqvist@jak.se Telefon: 0500-46 45 31 Prenumerationer: Carina Danling Mejl: carina.danling@jak.se Telefon: 0500-46 45 11 Tryck: V-tab, Vimmerby Upplaga: ca 30 000 ex

Vi förbehåller oss rätten att korta och redigera insänt och beställt material samt att publicera det i både tryckt och elektronisk form om inte annat överenskommits. För insänt obeställt material ansvaras ej. ISSN 1650-470404

grus & guld · 2/2018

var mjölkbonde i 20 år, blev lärare men sadlade om till journalist. Hon älskar fysiska utmaningar, gärna i fjällmiljö, och vill att allt ska präglas av hållbarhet – klätterutrustningen likaväl som färdbiljetten. Det går till exempel alldeles utmärkt att åka tåg till släkten i Österrike.

Ulla Granqvist är konstnär och illustratör, mångfaldigt prisbelönt i internationella tidningsdesigntävlingar. Till Grus & Guld har hon bidragit med sina mångbottnade, uttrycksfulla och vackra bilder sedan 2003. Se i detta nummer en osthyvel av ett slag som aldrig tidigare skådats.

E-post: jak@jak.se Telefon: 0500-46 45 00 Digitalt: www.jak.se facebook.com/jakmedlemsbank

Jörgen Vikström är statsvetaren som blev frilansjournalist som blev projektledare när Studieförbundet Vuxenskolan i Jämtlands län fick pengar från staten för att undervisa asylsökande i sex och samlevnad.

Foto: lina johansson

Postadress: JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde Besöksadress: Vasagatan 14

Mi Edvinsson

foto: privat

JAK Medlemsbank är en demokratiskt styrd bank, som genom banktjänster, opinionsbildning och folkbildning verkar för ekonomiska spelregler med hänsyn till människor och miljö.

är författare, bosatt på sörmländsk landsbygd, där hon vandrar i skogen, odlar grönsaker och tar hand om barn, getter, höns och katt. Hennes senaste bok, Standardmodellen, är en roman om främlingskap, passion och modern fysik. I Grus & Guld skriver hon om politikens (o)möjligheter i klimatförändringens tid.

foto: Bengt-Ol a Mat tsson

Omslag: Jannie Staffansson med renkalven Enot. Foto: Hans Månsson

Helena Granström

foto: sofia runarsdot ter

Grafisk form: ETC Kommunikation Layout och produktion: Hans Månsson

välkommen

redaktören:

Bygdepeng blir lån

Låt klimatfrågan styra vägvalen hur når man ut med ett budskap som

handlar om mänsklighetens överlevnad, mitt i bruset av lättflyktiga ämnen med ringa existentiell densitet? Hur gör jag, när jag vill lyfta en fråga av sådan vikt att enbart tyngden av tanken får hela kroppshållningen att krökas till ett stort frågetecken? Kommunikationskanaler och -metoder är ju desamma, oavsett ämne. Jag skriver den här texten med samma bokstäver som om jag avhandlade vad jag åt till frukost. Och jag kan inte göra typsnittet tusen gånger större för att markera frågans betydelse. inte ens de alarmerande fakta som forsk-

ningsorganet IPCC presenterar verkar ju nå ända fram – som nu senast när man varnar

”Tyngden av tanken får kroppen att krökas till ett stort frågetecken.”

det kan vara frestande att ge upp och

låta någon annan styra historiens vägval. Men låt oss i stället vända på tanken och anamma temperaturhöjningens logik. Att det även i de växande motkrafterna finns en brytpunkt, en tröskeleffekt, där utvecklingen vänder och samverkande krafter förstärker varandra i en växande god cirkel.

för Jannie Staffansson är det kärleken till

renen som ger kraft och inspiration. Läs om hennes livsval på sid 12-19. För konstnären Mari Vedin Laaksonen var det en tvingande självklarhet att nyttja de uttryck hon behärskar, till att lyfta frågorna om klimat och hållbarhet. Vänd till sid 6-7. För de 800 personer som deltog i Nerväxtkonferensen i Malmö stod diskussion, inspiration och kunskapsinhämtning i centrum. När det fossilbaserade tillväxtspåret inte längre bär måste vi ju ha något annat att växla in på. Läs om detta på sid 22-29. Och hur ser våra egna vägval ut? Fortsätter du att flyga? Äter jag industrikött? Väljer vi kortsiktig bekvämlighet eller stödjer vi politiker och beslutsfattare som vågar tänka längre än en mandatperiod framåt?

källa: Länstidningen, östersund

Det finns ingen naturlag som säger att ett ekonomiskt system ska se ut som det rådande. Det är bara så svårt att skapa sig en bild av alternativet.” Alf Hornborg, sid 25

foto: linda forss

att målsättningarna om att begränsa temperaturhöjningen till 1,5 eller 2 grader löper stor risk att gå upp i rök, tillsammans med koldioxiden från våra fossilbränslen, och att planeten kan hamna i en självförstärkande process bortom första bästa ”tipping point”.

I detta nummer har vi valt att lyfta några exempel på människor och sammanhang som ingår i denna samlade motkraft, där man från olika utgångspunkter söker lösningar, med klimatförändringarna som riktningsvisare.

Vattenfall inför i höst en ny modell för återföring av pengar där vindkraft byggs. I stället för årlig bygdepeng ska en klumpsumma betalas ut, som kapital till lån, främst till företag. Ekonomiska föreningen Garantia, tidigare Kreditgarantiföreningen Norr, ska hantera medlen. Denna modell bedöms ge större effekt i längden, genom att företag får bättre lånemöjligheter.

Nästa år papper x 4! Efer att under en tid ha publicerat vissa nummer enbart som e-tidning återgår Grus & Guld nästa år till att ge ut alla nummer även på papper. Och 2019 blir det fyra nummer, dubbelt upp mot 2018. grus & guld · 2/2018

Klimatkonstnär Mari Vedin Laaksonen Du har just haft en stor utställning i Östersund med både målningar, videoinstallationer och föreläsningar under rubriken ”Hållbar Framtid”. Vad ville du uppnå med detta? kk– Jag har länge känt oro över vad som händer med vår värld i form av miljöförstöring, klimathot, ekonomisk ojämlikhet, konsumtionshets och växande flyktingströmmar. Först tänkte jag att det skulle väcka människor till att vilja ta hand om miljön om jag visade på det vackra. Men sedan kände jag att det inte räckte. Jag var tvungen att ta in det som känns tungt. Och för att höras bättre, inspirera till samtal och väcka till medvetenhet ville jag gå upp i format och skapa något som berör människor. För att verkligen nå fram måste man ju gå via känslorna.

text och foto

Blev det som du tänkte och hoppades? kk– Ja, jag har haft så många fina möten med besökare. Asylsökande har känt sig bekräftade och har delat med sig av sina berättelser. Studiegrupper från olika håll – allt ifrån konstintresserade till en grupp på 120 ICA Maxi-kunder som fått ett utställningsbesök som kundkvällserbjudande. Flera hundra har lyssnat på klimatexperten Andreas Gyllenhammar. Det fungerar verkligen att ha konsten som utgångspunkt för samtal om de här frågorna.

Mari Vedin Laaksonen

Vad är det speciella som just konsten bidrar med? kk– Den når människor på ett annat sätt än medias brus. Den ger tid till reflektion och eftertanke. Min förhoppning är att det kan leda till ställningstaganden som gagnar vårt klot.

grus & guld · 2/2018

hans månsson

Namn

Ålder 61 år

Yrke

Bildkonstnär

Gör

Funderar på nästa steg i arbetet med att inspirera till samtal om hållbarhet, med de konstnärliga uttrycken som ingång och plattform.

inspiratĂśr

grus & guld Âˇ 2/2018

omvärld foto: hans månsson

ilken tur att vi V bor i Sverige där ansvarstagande och djärva politiker säkert kommer att ta itu med klimatet så snart de lyckats skaka fram en regering.”

Ledare i Dagens Nyheter 9 okt

18 %

Nästan var femte villaoch bostadsrättsägare i Stockholm, Göteborg och Malmö klarar, enligt egen bedömning, max fyra procents ränta på sina bostadslån. Källa: sifoundersökning beställd av mäklarbyrån Bjurfors.

Medborgarlön testas i Kenya Hur bör en medborgarlön bäst utformas? Det testar organisationen Give Directly nu i ett projekt Kenya. En grupp fattiga får 22 dollar per månad i tolv år. Andra får lika mycket men bara under två år, medan en tredje grupp får två års tilldelning som klumpsumma vid ett tillfälle – och så finns det en kontrollgrupp som inte får något alls. Tanken är att människor vet bäst själva vad de behöver och att man på detta sätt kan undvika den massiva biståndsbyråkratin och risken för korruption. Projektet följs av forskare. Give Directly finansieras av enskilda givare och har ett utarbetat system för att välja ut mottagare. För överföringarna nyttjas mobiltelefoner och auktoriserade penningutbetalare. 8

grus & guld · 2/2018

– Valrörelsen var tragisk, den nya regeringen måste ta krafttag, menade Anders Wijkman.

För ökad återvinning krävs politiska beslut Uttaget av råvaror från naturen måste minska snabbt. Och det krävs politiska beslut för att nå resultat, menade deltagarna i en debatt om resursanvändning. cirkulär ekonomi Några veckor efter

valet ordnade tankesmedjan Global Utmaning ett seminarium i Stockholm om cirkulär ekonomi tillsammans med Cradlenet, ett samverkansorgan med syfte att skynda på en omställning till cirkulär ekonomi. Frågan gällde vad som nu krävs av de olika aktörerna och det politiska systemet. Jens Holm, riksdagsledamot (V), me-

nade att marknadsmekanismerna och konsumentmakten inte räcker för att nå målet om snålare resursanvändning. – Vi politiker måste våga reglera. Som när pantsystem infördes. Det går inte att agera som om resurserna är gratis, och bara prioritera kortsiktig vinst, utan hänsyn till konsekvenserna, sa Jens Holm. Anders Wijkman, som arbetar med hållbarhetsfrågor på många fronter, bland annat som ordförande i Circular Sweden, var besviken på valrörelsen. – Den var tragisk, genom att inte på

något sätt handla om systemfrågor. En ny regering måste ta krafttag så att det verkligen görs framsteg när det gäller resursanvändningen. Wijkman påpekade att för klimatet krävs det enligt forskare att basmaterial som stål, cement, aluminium och plast är koldioxidneutrala senast 2030. – Men fortfarande är det dyrare att återbruka än att använda ”jungfruliga” material. Här krävs politik! Därför är EUvalet 2019 viktigt. Detta måste regleras på den nivån, sa Anders Wijkman. Numera är det i alla fall lättare att stäl-

la miljökrav i upphandlingar, tack vare Upphandlingsmyndigheten, som inrättades 2015 med stöd av ett EUdirektiv, poängterade Jens Holm. – Konkurrensverket ligger inte längre som en våt filt över progressiva förslag. Åsa Domeij, ordförande i delegationen för cirkulär ekonomi och hållbarhetschef på Axfood, manade företagen att ta egna initiativ. – Fundera på vilka möjligheter ni har att ordna kretslopp i era branscher, försök få till politiska beslut som är bra både för er och miljön. Vänta inte tills det kommer sånt ni vill protestera emot. hans månsson

Hallå där

Riksbanken vill ha e-krona Införandet av en digital valuta med staten som avsändare rycker närmare. Riksbanken planerar nu ett pilotprojekt för att utreda konsekvenser och tekniska lösningar för införandet av en e-krona. digital krona Använd-

hans månsson

Hållbar framtid i Malmömöte foto: martin hedberg

Ekosystembaserat skogsbruk, hållbar kultur, lokalvaluta, ekomaskulinitet – det var några av workshopämnena när Omställningsnätverket höll konferens i Malmö. omställning ”Hur vill vi leva och re-

latera till jorden? Vilken kultur vi egentligen vill ha”. Tankar som dessa låg i botten för programmet vid omställningskonferensen i början av oktober, enligt Emilia Rekestad, som var en av de programansvariga. Och de ca 150 omställare från hela landet som sökt sig till Malmö kunde åka hem med mycket inspiration i babaget menar ordföranden Pella Thiel. – Känslan av hopp och samhörighet var väldigt påtaglig. Bara att se hur många vi är som inte väntar, utan agerar på många olika sätt i våra sammanhang, ger kraft och inspiration. Många frön såddes. Det ska bli kul att se hur de blommar och sprids vidare.

Thorsten Laxvik, byutvecklare och demokratiaktivist Du är med i en grupp som tänker bilda en ”byakademi”. Vad ska den syssla med? – Vi vet alla att vårt nuvarande sätt att leva inte är hållbart, att vi befinner oss mitt i en rad globala kriser. Vi tror att vi måste undersöka historien för att förstå var det gick snett och att det gamla byaväsendet innehåller väsentlig kunskap kring hållbarhet, både ekologisk, ekonomisk och social.

foto: hans månsson

ningen av kontanter fortsätter att minska. Detta är en utveckling som Riksbanken ser på med oro, eftersom det inom en snar framtid kan leda till att allmänheten i många fall blir helt hänvisade till att nyttja de privata bankernas digitala pengar. Då ser Riksbanken problem med att utföra sitt uppdrag, ”att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende” – något som man gjort i 350 år, med utgivning av sedlar och mynt som en central del.

Riksbanken erbjuder redan idag digitala pengar via RIX-systemet, men det är bara till för banker och några andra aktörer, för större överföringar. Våren 2017 startade Riksbanken ett projekt för att se på möjligheten att införa en digital valuta som är tillgänglig för allmänheten. Detta har nu mynnat ut i en rapport, som presenterades i slutet av oktober. Tre huvudfrågor behöver utredas vidare, menar man: • Testa tekniska lösningar för eventuellt införande av e-krona. • Se över lagstiftningsfrågorna. • Fortsätt utreda de ekonomiska aspekterna. För att se hur en e-krona kan fungera i praktiken vill Riksbanken starta ett pilotprojekt, som är tänkt att ta ungefär två år. Det innebär att en e-krona tidigast skulle kunna bli verklighet efter 2020.

Man kan väl inte gå tillbaka till gamla tiders bysamhälle? – Naturligtvis vet vi att det inte finns någon återvändo. Men det finns också en filosofisk tanke om att utvecklingen går i en spiralliknande bana. Allt kommer tillbaka men i en högre form. Vi har samarbete med Sollefteå kommuns bostadsbolag, som nu söker en projektledare med uppdrag att förbereda för ett byaprojekt. Vad är då en by för er, idag? – En by är ett socialt system, inte en samling hus. Huskroppar kan utgöra formen, men det sociala systemet utgör innehållet.

Omställningsnätverkets två ordföranden, David Bennett och Pella Thiel, var glada över den nyutgivna boken.

Med sig i bagaget hem hade många deltagare också den bok som Omställningsnätverket släppte i samband med konferensen, med 56 berättelser om omställning från den svenska verkligheten, hämtade från den numera nedlagda Landets Fria Tidning. hans månsson

Som första steg har ni bildat en sparkassa. Varför det? – Den föreningsdemokrati som växte fram i motrörelser blev speglingar av den makt de bekämpade. Idag ser vi att föreningslivet inte funkar. Vi ska genom sparkassan bygga demokrati 2.0. Vi anar hur vi ska bygga nytt. Nu ska vi helt enkelt öva oss i det nya. hans månsson grus & guld · 2/2018

omvärld

Fyra länders JAK möttes i Italien

jak internationellt Den analysen gör de tre medlemmar i Stockholmsavdelningens ansvarsgrupp som deltog i JAK Italias 10-årsjubileum. Det var medlemmar från fyra länders JAK som möttes för jubileumsfirande och konferens i Brescia i början av oktober. Spanska och italienska JAK har vardera 50-talet medlemmar, så för dem är utbytet med andra länder viktigt. Danska JAK, som representerades av två personer, har 1700 medlemmar, så svenska JAK är ju klart störst i den jämförelsen. – Det var ett gediget program, där bland annat ett par professorer och flera italienska JAK-medlemmar förklarade JAKs ideologi, berättar Rand Nezamaldin, som var en av de tre deltagande svenskarna; de andra var Sylvia Hashim och Milly Darlson. Vd Johan Thelander medverkade via videolänk med en presentation av JAK Medlemsbank, och och svarade på frågor.

foto: r and nez amaldin

”Det är viktigt att JAKs idéer sprids på den internationella arenan. Det behövs i en sammankopplad värld där vi gemensamt behöver komma till rätta med det ekonomiska system vi lever i.”

En sådan här konferens borde ordnas varje år, tyckte deltagarna i JAK Italias

JAK har genom åren haft många internationella kontakter, särskilt via medlemmars initiativ och genom att JAKs ideologi väcker intresse runt om i världen. Det ger upphov till både förfrågningar och studiebesök. Att sprida sina idéer utomlands är

annars inget som JAK valt att satsa några större resurser på. Särskilt med de senaste årens strama ekonomiska styrning har man legat lågt på den fronten. Att delta i Italienjubileet var Stockholmsavdelningens initiativ. Svenska JAK bekostade resan*, medan JAK Italia stod för uppehället. – Vi i gruppen menar att det är väldigt nyttigt att få delta i möten som detta. Det blir en kraftig kompetensutveckling och det hjälper oss att samprocent av alla utsläpp arbeta på en helt annan nivå, säger av farliga kemikalier och 65 Rand Nezamaldin. procent av de växthusgaser som – Och självklart hade vi många uppstår på grund av svensk konsumgivande informella diskussioner tion sker i andra länder. Det framgår av under middagar och luncher, en ny beräkningsmodell, beställd av Naturdär vi utbytte kunskaper vårdsverket och framtagen av bland andra och erfarenheter. KTH och Chalmers. En fråga som alla En stor källa till koldioxidutsläppen är den avskogbrottas med är ning som sker för produktion av palmolja i Sydostasien hur man stioch nötkött i Latinamerika, främst Brasilien, säger Martin mulerar Persson, forskare vid Chalmers tekniska högskola.

80 10

grus & guld · 2/2018

medlemmar till att engagera sig. ”Erbjud sparpoäng som morot för dem som blir aktiva”, var ett kreativt förslag. Ett huvudtema var annars hur det in-

ternationella samarbetet kan utvecklas, så att man kan stödja varandra på bästa sätt. Ett konkret resultat var beslutet att skapa en internationell JAK-Facebookgrupp som en plattform för kunskaps-

utbyte. Konferensen uttryckte också en önskan att arrangemanget skulle bli en årlig tradition. Den svenska trion lovade att Stockholmsavdelningen ska äska medel för att kunna ordna en internationell konferens 2019. hans månsson

* Svenskarna reste med flyg till Italien. Vid årets slut klimatkompenserar JAK alla sina resor under året, inklusive denna, troligen genom att plantera träd i Vi-skogen.

foto: sofia runarsdot ter

” Premissen tycks vara att vi ska kunna fortsätta leva som nu”

Helena GRANSTRÖM

omvärldsanalys

yligen tillkännagav FN:s generalsekreterare att mänskligheten har två år på sig att agera för att undvika skenande klimatförändringar. Två år, inte mer. Ur ett geologiskt perspektiv, och även ur ett historiskt, är det ett försvinnande kort ögonblick. Åtgärderna för att stoppa uppvärmningen har hittills varit begränsade. Även om det Parisavtal som tecknades för tre år sedan skulle efterlevas – vilket mycket tyder på inte blir fallet – beräknas temperaturhöjningen bli närmare tre grader. Om utsläppsökningarna fortsätter ohämmat är siffran snarare fyra – och båda dessa uppskattningar bygger på antagandet att inga oförutsedda effekter förstärker de mekanismer som människan har satt igång. En temperaturhöjning på fyra grader skulle, enligt Naturskyddsföreningen, ”innebära en värld så förändrad från dagens verklighet att det skulle vara förödande för merparten av jordens ekosystem och kanske slutet för den mänskliga civilisationen.” Om detta ännu inte med nödvändighet är en beskrivning av framtiden, hur ska vi agera för att förhindra att det blir det?

ad vi måste göra är förstås att upphöra med utsläppen. Men att upphöra med de verksamheter som orsakar utsläppen är i princip den enda åtgärd som inte föreslagits; istället tycks premissen för

nästan samtliga politiska lösningar vara att vi ska kunna fortsätta leva som vi gör nu, bara med mindre förödande konsekvenser. Trots att det är vår teknik som fört oss fram till den avgrund vi nu står inför, är det alltså teknik som vi tror ska kunna ta oss därifrån. Elbilar, solceller och laboratorieodlat kött, koldioxidfällor och manipulation av stratosfären ska befria våra destruktiva handlingar från deras destruktivitet.

ara inom ramen för den övertygelsen kan skattesubventioner på elbilar eller 400 kronors påslag på priset för flygbiljetten till Thailand framstå som ett uttryck för handlingskraft, trots dessa åtgärders uppenbara otillräcklighet i relation till vad som faktiskt krävs. Så länge vi uppfattar dem som verkningsfulla, behöver vi aldrig ställa oss den komplicerade och djupt angelägna frågan om hur en politik skulle se ut som tar forskarsamfundets och FNs budskap om ”två år, inte mer” på allvar. Skulle den kunna vara fullt ut demokratisk? Om inte, bör det få vara avgörande? De politiska förslag som genomförs under förespegling att ”rädda klimatet”, har sin motsvarighet i de livsstilsförändringar som den enskilda medborgaren förväntas bidra med. Vi uppmanas att konsumera mer hållbara produkter, minska vårt köttätande, sopsortera och köra mindre bil – allt

medan jordens befolkning växer exponentiellt, Kina bygger nya kolkraftverk, och USAs regering arbetar för att underlätta utsläpp av den kraftfulla växthusgasen metan. Kanske är det faktiskt redan för sent, i synnerhet för att sådana marginella åtgärder som individen förmår ska kunna ha någon effekt. Kvarstår i så fall inga argument för att den enskilda människan ska sträva efter att minska sin egen påverkan på jorden, och leva så att det vore möjligt för alla människor att leva på samma sätt? Jo, det gör det. De är ungefär desamma som argumenten för att inte delta i en gruppmisshandel, även om det för offret knappast spelar någon roll exakt hur många som slår.

et är inte osannolikt att det är, eller mycket snart kommer att bli, för sent för den mänskliga civilisationen att stoppa den globala uppvärmning som blivit en av dess mest ödesdigra effekter. Men för den enskilda människan att existera i världen med värdighet, lyhördhet och respekt – i den mån som det rådande systemet medger det – är det aldrig för sent.

helena granström författare grus & guld · 2/2018

Jannies dröm ... rädda renen i ändrat klimat – Renarna är det finaste jag har, men dom kan inte föra sin egen talan. Därför har jag bestämt mig för att göra det. Folk säger till mig att ”du är så engagerad ” – men det är ju bara för att allt det jag älskar är hotat. Möt Jannie Staffansson, ung same i klimatförändringarnas generation. TEXT och foto hans månsson 12

grus & guld · 2/2018

grus & guld Âˇ 2/2018

H Jannie Staffansson har stakat ut sin livsväg med renen som fokus och drivkraft. 14

grus & guld · 2/2018

ennes steg är rappa, när vi vandrar mot hägnet med renar som av olika anledningar inte kan vara med sina fränder ute på fjället. Hon bär på två nätsäckar med handplockad renlav, som hon hämtat i sin farbror Peters butik Renbiten. (En verksamhet som förresten kunde starta tack vare att JAK ställde upp med lån – men det är en annan historia.) Har du alltid bråttom? undrar jag, som har lite svårt att hinna med i Jannies takt, och samtidigt ta bilder. – Det gäller att fort göra klart det man håller på med, så att man kan ta itu med nästa uppgift, förklarar hon med ett stort leende. Men stressad är hon inte, betonar hon med emfas på min följdfråga. Det handlar om rytm och harmoni. Att bli ett med flödet i renarnas livscykel. Stress – det hör hemma någon annanstans. Och Jannie Staffansson bör veta hur man finner

balansen, då hon pendlar mellan sina renar i Idre, hemmet i Jokkmokk och sitt globala klimatarbete. nu är vi på hennes hemmaplan, Grö-

velsjön i nordligaste Dalarna, hörnet som sticker upp mellan Norge och Härjedalen. Här finns Sapmis sydligaste och näst minsta sameby, Idre – eller på sydsamiska: Eajra. Jannie har renar här, men är inte renskötare. Det finns bara plats för ett begränsat antal, så hon har tagit en annan väg, men fortfarande med kärleken till renen som drivkraft. – Jag vill ju rädda renen i ett ändrat klimat. Dom är det finaste jag har, men dom kan inte föra sin egen talan och berätta hur dom har det. Därför måste jag göra det, och skaffa mig kunskap, så jag förstår deras livsvillkor även vetenskapligt, utöver den erfarenhetskunskap jag bär med mig som same. – Det är såna fina drömmar man har när man är ung, tillägger hon lite självironiskt. Drömmen ledde till kemistudier i Göteborg.

Foto: UNFCCc website

Idag är Jannie nästan klar med sin master. – Allt grundarbete är gjort. Det enda som fattas är att jag sätter mig ner och skriver. Men det finns så många andra eldar att släcka just nu, så uppsatsen är lite nedprioriterad. Vi är framme vid ingången till renhägnet.

Solen som för en stund sedan fick höstlöven att lysa som guld har krupit bakom molnen. Regnet hänger i luften. Jannie drar undan några slanor så att vi kan krypa in. Hon ger mig en förhållningsregel. – Det finns en härk här som kan vara lite elak. Om han kommer för nära dig är det bara att du tar tag i hornet på honom, bröstar upp

”My friends, this is the face of an angry saami person” dig och låter som en björn! Inget att bekymra sig för alltså. Möter man en utmaning är det bara att hämta kraft från magtrakten och ta renen vid hornen. Jannies anvisning för hur man hanterar en bufflig ren ger mig en förklaring till hennes insats enda gången jag tidigare mött henne. Det var för knappt tre år sedan, i en helt

annan inramning, långt från renhägnet i Grövelsjön. Platsen var det stora klimatmötet i Paris, COP 21, där världens nationer samlats för att underteckna ett avtal om att hålla nere temperaturstegringen till maximalt två grader – eller ännu hellre en och en halv. Det var bara några dagar kvar av konferensen. Förhandlingarna om klimatavtalet närmade sig slutpunkten. Men den franska regeringen hade just tagit bort avsnittet om mänskliga rättigheter ur artikel 2 i huvudtexten. Detta upprörde många av de civilsamhällets aktörer, inte minst bland världens urfolk, som fanns med vid Paris-mötet. De hade arbetat hårt för att få med just en sådan skrivning. Därför samlades nu dessa grupper och krävde att avsnittet skulle vara kvar. Jannie Staffansson representerade urfolken vid presskonferensen och tog till orda, sammanbitet känslostark: ”My friends. This is the face of an angry saami person ...”

Vid klimatkonferensen i Paris 2015 representerade Jannie Staffansson urfolken när en rad organisationer krävde att mänskliga rättigheter skulle tas med i klimatavtalets huvudtext .

Samlad och bestämd, med en tydlig men

kontrollerad vrede. Känslomässigt helt klar grus & guld · 2/2018

I renarnas närhet är det som att Jannie glömmer tiden och landar i ett utdraget nu.

över vad hon skulle säga, med ord direkt från hjärtat. ”Vi tystas av våra stater, de som annars talar så mycket om mänskliga rättigheter. Vi är mycket kritiska mot Frankrikes agerande ... Vi är de som går igenom isarna, som dör i laviner. Hur kan syftet med förhandlingarna inte vara människor? Hur kan våra röster bli tystade gång på gång? Jag är ledsen, vänner. Vi har gjort vad vi kunnat under dessa förhandlingar och vi uppmanar civilsamhället att resa sig. Tryck på era ministrar, så att man

stoppar övergrepp, dödande och landstölder och i stället räddar planeten för framtiden.” Starkt rörd, med blanka ögon, tystnade

Jannie. Greenpeace’ generalsekreterare Kumi Naidoo, som satt vid hennes sida, la sin hand mjukt mot hennes arm. När nyhetssajten Arctic Display en tid senare presenterade Jannie Staffansson i sin serie ”Kommande ledare i Arktis” kommenterade man hennes insats med att det var ”ett inlägg som inte kommer att falla i glömska i första taget”. Vad rörde sig i ditt huvud den där stunden i Paris för tre år sedan? – Jag var bara djupt besviken att man hade strukit formuleringar om respekt för urfolks rättigheter från förslaget till slutdokument. – Sen kom det en liten ljusglimma när några listiga stater i sista stund kastade in en skrivelse om att ta med en urfolksplattform i avtalet. Den finns fortfarande kvar, men överlever bara från ett COP-möte till nästa. Där måste den få nytt mandat för att leva vidare. Och det krävs varje gång att någon bråkar om det. Att de mänskliga rättigheterna lyfts fram i klimatavtalet är jätteviktigt för världens urfolk, betonar Jannie. – Det är ju ofta vi som drabbas först av ett ändrat klimat. Samtidigt är vi väldigt anpassningsbara och har mycket att lära ut om hur man överlever i samklang med naturen. – Mänskliga rättigheter hör också samman med urfolksrättigheter genom alla miljöaktivister som dödas i kampen för hotade miljöer. De flesta av dem hör till något urfolk. här på gräsmarken i hägnet, mellan fjäll-

Skägglav är en viktig föda för renarna när de inte kommer åt marklavarna. 16

grus & guld · 2/2018

björken och den strömmande Grövlan, har Jannie öppnat säckarna med renlav. Hon strör ut den i strängar på marken och renarna finner snabbt dit. Den lynniga Vihtje, som Jannie varnat för, ger sig till känna genom att fösa bort en försiktig kalv. Då förvandlas Jannie till en björn och schasar bort busen ... den lilla kalven har hon nämligen särskilda känslor för. – Den heter Enot. Min systers namn baklänges, förklarar hon. – Vajan dog för hon var sjuk, och lämnade efter sig den här kalven. Nu har den fått gå hela sommaren i hägnet med tamrenarna, men snart ska vi släppa ut den.

– Vi får se hur det går. Kanske känner den igen några släktingar därute, den hann ju vara med dem i några veckor innan vi tog in den. – Det kan också hända att någon vaja adopterar den, någon som inte kan få egna kalvar. i renarnas närhet är det som att Jannie

glömmer tiden och landar i ett utdraget nu. Det var så här hon växte upp – och insåg vad som så småningom skulle bli hennes uppgift i livet. – I tioårsåldern började jag lyssna och förstå vad det handlade om när man i min omgivning pratade om det ändrade klimatet. Och jag förstod att mitt folk hade viktiga kunskaper men att dom inte kunde göra sig hörda. – Jag blev arg och frustrerad och bestämde mig för att skaffa mig en utbildning som skulle göra att man lyssnade till mig och mitt folk, ta till sig av våra kunskaper. När hon var färdig med utbildningen fick hon anställning vid Samerådet, som är ett samarbetsorgan för samer i Sverige, Norge, Finland

och Ryssland. Där ansvarar hon för klimatfrågor och det är i den rollen som hon tar del i det globala klimatarbetet. De viktigaste plattformarna är dels Arktiska rådet, ett samarbetsforum för åtta stater och sex urfolksorganisationer i Arktis, dels UNFCCC, det FN-organ som sedan 1992 ligger bakom de globala klimatförhandlingarna,

Renkalven Enot ska snart få testa på livet utanför hägnet. Förhoppningen är att den visar sig ha kvar minnen från sin korta tid därute, innan modern dog.

”Mitt folk hade viktiga kunskaper men kunde inte göra sig hörda.” COP-mötena, som det i Paris 2015. I hög grad har Jannie fått se sina tankar om framtiden förverkligade, från barndomen när hon började förstå att ett ändrat klimat kunde hota hennes kära renar. Hon har idag en plattform där hon kan bidra till att rädda renen. Nu kan hon arbeta för att ”gifta samgrus & guld · 2/2018

Renarna i hägnet har av olika anledningar behövt tas om hand, och de flesta av dem skulle inte klara sig ute i frihet.

man” sitt folks erfarenhetskunskaper med det vetenskapliga förhållningssätt hon tillägnat sig vid universitetet. Ur syntesen ska det sedan växa kunskap om hur renen och samekulturen kan fortleva i ett ändrat klimat, tänker hon. – Dom äldre berättar om sorgen och saknaden efter vintrar när klimatet var stabilt. Dom beskriver det som att naturen idag är stressad, liksom djuren. – Vi samer har ju åtta årstider, som hänger samman med renens olika faser. Men nu kan vissa årstider vara mycket längre än vanligt, andra kommer snabbare eller uteblir helt. – Det har alltid funnits hårdare och mildare vintrar, men förr var det mer regelbundet. Då kunde man läsa tecknen bättre. Det gick att se ena dagen vad det skulle bli för väder dagen därpå, och man kunde förutspå hur vintern skulle bli. Men det fungerar inte längre. Detta är vad de äldre berättar. Själv är

Jannie ungefär lika gammal som den period då klimatet blivit svajigt. – Jag tillhör klimatförändringarnas gene-

”Det är otroligt påfrestande att vara renskötare och leva med alla de här hoten.” ration och känner ingen annan verklighet. För oss unga samer är det oberäkneliga normalt. – Vi har blivit bra på att anpassa oss och slåss för vår överlevnad. Vi är inte så många men vi kämpar på olika fronter. Och den kunskap vi samlar på oss kan vara avgörande för det övriga samhället också. Frågan är hur renarna kan anpassa sig när klimatet ändrar på förutsättningarna. Snö 18

grus & guld · 2/2018

som tinar och fryser om vartannat, så att marklavar hamnar under ett ispansar. Sjöar som inte får bärande isar och därför blir till dödsfällor för både renar och renskötare på traditionella flyttvägar. Skogsplantager där inga lavar trivs, gruvprojekt, järnvägar, rovdjur – det ena läggs till det andra och allt sammantaget gör att renen är extremt påfrestad, förklarar Jannie och pekar på de två senaste åren, som bjudit på stora utmaningar för renar och renägare. – Värst var det i norr. Vintern 2016-17 var riktigt tuff. Sen kom en vår med knappt någon växtlighet i fjällen. Det föddes nästan inga kalvar. Sommaren 2017 var fortsatt kall och sen kom en vinter med väldigt mycket snö. Och på det den extremt varma sommaren i år, när snöfläckar smälte bort och myrar torkade ut, så att renarna knappt fann ett enda ställe där de kunde svalka sig. – En tuff vinter i den här sydliga delen av Sapmi är inte lika katastrofal just nu. Av olika skäl har vi bra med marklav. Men å andra sidan har vi problem med högt rovdjurstryck. Det är vår största utmaning. – Det är otroligt påfrestande att vara renskötare och leva med alla de här hoten. Man har så litet spelrum för att kunna påverka sin egen verklighet. Nu är renlaven uppäten. Jannie hittar någa

friska björklöv som renarna inte nått upp till, och matar älsklingskalven Enot. Regnet faller stilla i små droppar, nästan som dimma, men väntas tillta under eftermiddagen. Några dagar till stannar Jannie i Grövelsjön. kanske en vecka. Just nu är det renarna som styr. När som helst är det dags att samla in dem för slakt. Det måste ske innan tjurarna går in helt i brunsten, men det måste också vara ett väder som inte försvårar arbetet. Så för renägarna är det bara att avvakta och göra nytta på annat sätt under väntetiden. Direkt efter slakten bär det så iväg hem till Jokkmokk, 90 mil norrut. I arbetet på Samerådet – som hon alltid har med sig i datorn – väntar bland annat förberedelser inför nästa klimatmöte, COP 24 i polska Katowice, nu i december. – Många säger till mig att ”du är så himla engagerad”. Men det är inte för att jag vill vara det, utan för att allt det jag älskar är hotat.

– Vi unga samer är inte så många men vi kämpar på olika fronter. Och den kunskap vi samlar på oss kan vara avgörande för det övriga samhället också, säger Jannie Staffansson. grus & guld · 2/2018

Testa vår kalkylator på jak.se för att se hur mycket du kan spara!

Flexibelt Bolån - ett nytt sätt att låna i JAK

DRÖMMER DU OM EN NY BOSTAD? Men kanske inte vill binda upp

dig på en fast lånekostnad? Med JAKs Flexibelt Bolån kan du själv anpassa din månadsbetalning efter behov och förmåga!

A KN N! RÄ LÅ

CH BO AO T L N LÅN ER IBE ÄK O M S EX /R -B LÄ FL .SE LT K BE PÅ JA XI E FL 20

grus & guld · 2/2018

TESTA I KALKYLATORN PÅ JAK.SE hur du själv kan påverka din

sammanlagda månadsbetalning med Flexibelt Bolån.

omvärld Foto: Isaiah Esipisu/IPS

Den här risodlaren i norra Ghana har en god skörd att vänta. Annars är detta en region där många åkermarker med tiden blivit obrukbara, på grund av långa perioder av torka.

Samtidigt som Afrikas befolkning växer snabbt, så ökar problemen med att åkermarker förstörs, orsakat av bland annat klimatförändringar, skadliga jordbruksmetoder, gruvdrift och illegal skogsskövling. torka I Ghana, som är känt för sina tropiska skogar och kakaoodlingar beräknas det att 35 procent av landets jordbruksmarker hotas av uttorkning, främst i de norra delarna av landet. Stora områden som tidigare brukades är numera utarmade, till följd av ihållande torkperioder. Det har i sin tur lett till minskade inkomster för befolkningen, och många har valt att flytta söderut i landet.

Även i Gambia har en liknande utveck-

ling skett, med minskad jordbruksproduktion som följd. Många unga har till följd av detta tvingats flytta till städerna, eller försöker finna mark att odla på annat håll. Samtidigt som många gambier som bott utomlands väljer att återvända hem, berättar lan-

Klimatfrågan måste tas in i arbetet för mänskliga rättigheter. Det menar Kumi Naidoo, Amnesty Internationals nye generalsekreterare. – Världen står nu inför så komplexa problem att vi måste släppa gamla idéer om vad som är mänskliga rättigheter. För det finns ingen viktigare mänsklig rättighet än rätten till livet, säger Kumi Naidoo i en intervju med nyhetsbyrån IPS. Om vi fortsätter på den inslagna vägen så kommer vi att värma upp planeten till en nivå där vi kommer att dö ut, varnar Naidoo. – Vår kamp handlar om huruvida mänskligheten ska kunna Foto: amantha perer a /ips

Klimatförändring hotar afrikanska odlingsmarker

Amnesty: Klimatet är en fråga för oss

detsmiljöminister Lamin Dibba för IPS. – Det är oroande eftersom risken för sociala oroligheter ökar när människor står utan försörjningsmöjligheter, säger han. För att undvika detta hoppas Gambia kunna skapa 25 000 gröna arbeten åt unga människor inom jordbruk, turism och hållbarhetssektorn. – Vi måste nå ut med information för att förklara vad klimatförändringar är, vad de orsakas av, och vilka effekterna kan bli, säger Lamin Dibba. Inom ramen för FNs arbete mot

ökenspridning görs nu satsningar för att motverka de negativa följderna av jordförstöringen. Programmet kallas för 3 S, där S:en står för de engelska orden för ”Hållbarhet, stabilitet och säkerhet”. Genom att återvinna förstörda marker och skapa jobb för växande ungdomskullar hoppas man kunna motverka migration och politisk/religiös radikalisering. Ips/hans månsson

Klimatfrågan är fundamental, menar Amnestys nye generalsekreterare Kumi Naidoo.

utveckla ett nytt sätt att samexistera med naturen i en samspelt relation i många århundraden framåt. Det är orsaken till varför människorättsrörelsen måste ta klimatförändringarna på allvar, säger sydafrikanen Kumi Naidoo, som är Amnestys generalsekreterare sedan i somras. ips/hans månsson grus & guld · 2/2018

Den sjätte internationella nerväxtkonferensen avslutades med en demonstration genom centrala Malmö. 22

grus & guld · 2/2018

Evig tillväxt inte hållbar Ett penningsystem utan skuldsättning och växande klyftor, en ekonomi utan krav på ständig tillväxt, en omställning som räddar klimatet och kommer igång snarast – är detta möjligt? Sådana frågor diskuterades i Malmö vid konferensen Degrowth 2018. TEXT och Foto hans månsson

isst finns det sådant som blir bättre i världen. Sjukdomar besegras och andelen riktigt fattiga minskar. Men samtidigt tornar mörka moln upp sig på framtidshimlen i form av ekologiska, ekonomiska och sociala kriser; allt medan isande populistvindar sveper fram i land efter land. Och över alltihopa svävar det rent existentiella hotet i form av ett förändrat klimat. Under en sen augustivecka, när landet fort-

farande badade i eftervärmen till sommarens chocktorka samlades hundratals människor i Malmö Folkets Park till den internationella konferensen Degrowth 2018, under temat

Dialogues in turbulent times. Detta var den sjätte ”Nerväxt”-konferensen på europeisk mark, sedan starten i Paris 2008. Man kan säga att dessa konferenser – eller Degrowth-rörelsen som sådan – utgör ett slags paraply för många olika sociala rörelser och strömningar, där kritik av det rådande ekonomiska systemet och dess konsekvenser är en gemensam faktor. Men om det finns en gemensam nämnare i att vara kritisk mot rådande paradigm, så finns det också skillnader i hur man ser på vägvalen framöver. Att det är så vet man inom nerväxt-rörelsen, och just därför fanns ordet ”dialog” med i konferenstemat. Med inspel från många olika håll kan man lära av varandra och skärpa sin analys. Kanske komma närmare målet – att finna redskap till att bryta

Tidigare konferenser Den första Nerväxtkonferensen hölls i Paris 2008. Därefter: • 2010 Barcelona • 2012 Venedig • 2014 Leipzig • 2016 Budapest Dessutom flera regionala konferenser

grus & guld · 2/2018

Under de senaste seklerma har människan upptagit allt större plats inom biosfären. Att tära på naturens resurser på detta sätt är inte hållbart, menade Inge Røpke, professor i ekologisk ekonomi.

upp det rådande paradigmet, där oavbruten tillväxt ses som ett villkor för en fungerande samhällsekonomi. I en konferens med närmare 200 programpunkter går det att finna inslag till många olika tankevävar. Men den rödaste tråden var den som handlade om pengar och ekonomi, och hur man skulle kunna skapa ett alternativ till dagens tillväxtbaserade modell; rättvist och inom ramen för vad vår planet klarar av. Inge Røpke är professor i ekologisk eko-

nomi vid Aalborg Universitet i Köpenhamn. – Jag står för ett biofysiskt perspektiv, där ekonomin ses som en metabolisk organism inom biosfären, förklarade hon. Hon menar alltså att ekonomin till storlek och funktion är beroende av – och begränsas av – biosfären, summan av jordens alla ekosystem. En fundamental skillnad gentemot ”mainstream”- ekonomer, som inte räknar med den relationen, säger Inge Røpke. – Vi har ett visst biofysiskt spelrum, och det är inom detta som vi måste tillgodose alla människors behov. En helt grundläggande faktor som traditio24

grus & guld · 2/2018

nell ekonomi inte tar tillräcklig hänsyn till är frågan om energi, poängterade Inge Røpke. – Den fossila energin har varit en absolut förutsättning för den industriella revolutionen, standardökningen och befolkningsutvecklingen. Något liknande var inte möjligt i de tidigare faserna av människans historia. Men nu när de förödande klimatkonsekvenserna visar sig är läget akut. Vi måste gå in i en ny fas, där vi både klarar miljöutmaningarna och kan tillfredsställa de grundläggande mänskliga behoven hos en stor befolkning. – Det krävs något mycket mer radikalt än bara en ny variant av kapitalismen eller en övergång till socialism. Jag har ingen färdig modell, men förutsättningen är given; vi måste hålla oss inom biosfärens ramar. Att finna denna modell i något slags förhandlingskompromiss med mainstreamekonomin är uteslutet, sa Inge Røpke. – Vi som står i opposition till det rådande paradigmet måste ena oss och bygga ett alternativ. Det är inte lätt, men nödvändigt. Träget arbete kan ge resultat, även om det länge verkar tröstlöst, menade Inge Røpke och drog en djärv parallell.

– Se hur nyliberalerna gjorde. Vi kan lära av dem. När det keynesianska systemet fick problem på 1970-talet stod Milton Friedman och hans anhängare redo med ett alternativ som de hade arbetat på länge, utan större uppmärksamhet. Friedman konstaterade då att plötsligt blev det möjligt att genomföra det som dittills varit politiskt omöjligt, tack vare att de hållit sin modell levande och tillgänglig. Flera presentationer och föredrag vid

konferensen handlade om det ekonomiska systemets transaktionsmedel – pengarna. Att de inte utgör det neutrala, opolitiska instrument som många föreställer sig poängterade bland andra Alf Hornborg, professor i humanekologi vid Lunds universitet. Han började annars sitt anförande vid en av kvällssessionerna på ett mycket personligt och dramatiskt sätt. Bara knappt ett dygn tidigare hade han fått besked från sin fru att det brann i deras skog, utanför Västervik. – Vi har knappt haft något regn på tre månader. Så slår blixten ner och tänder eld på skogen, samtidigt som det brinner ute i världen. Ni får ursäkta om jag har svårt att koncentrera mig. För säkerhets skull läser jag innantill ur mitt manus … Klimatförändringens konsekvenser i konkret manifestation alltså. Inte längre bara i en teoretisk diskussion om makt och ekonomi. Vad ser då Alf Hornborg som den främsta drivkraften bakom de processer som skapat denna i flerfaldig mening ohållbara situation? – För mig är pengar en central faktor i det som sker, och därför extremt viktigt att tala om i ett Degrowth-sammanhang. – Jag har största respekt för dem som säger att idén om ständig tillväxt är det största problemet. Eller kapitalismen, globaliseringen, det ekonomiska systemet, moderniteten. – Men jag menar att alla dessa är resultatet av ett enda problem, denna vansinniga idé om ”allmänsyftespengar” – ”general purpose money” – som gör det möjligt att byta ut vad som helst mot något annat. Regnskogar mot Coca-Cola. Oljereserver mot teve-spel. – Denna syn på pengar går hand i hand med nyliberal eller neoklassisk ekonomi. De ser allt som sker i penningsystemets spår som effektivt och rationellt. Som detta med ständig ekonomisk tillväxt.

– Det är ingen slump att neoklassisk ekonomi uppfanns i Storbritannien under kolonialimperiets glansperiod. Det är ju i huvudsak en ideologi, som syftar till att bevara koloniala strukturer efter koloniernas frigörelse. Alf Hornborg liknade det som sker med ett

” Allt är resultatet av denna vansinniga idé med allmänsyftespengar.” monopolspel på global nivå. Och där vet ju alla vad som händer: ”för de flesta slutar det med katastrof ”. Men det finns ingen naturlag som säger att

ett ekonomiskt system ska se ut som det rådande, menade Alf Hornborg. Det är bara så svårt att skapa sig en bild av alternativet när man är präglad av ett etablerat synsätt. – I själva verket har allmänsyftespengar bara funnits i några hundra år. Och ännu på 1950-talet fanns det folkslag i Västafrika som kunde hantera tre sorters marknader och som inte ville byta värden marknaderna emellan. Kan något liknande göras i vår ekonomi? Kan komplementärvalutor vara ett alternativ?

Det är extremt viktigt att tala om allmänsyftespengar inom nerväxtrörelsen, sa Alf Hornborg.

grus & guld · 2/2018

– I nuvarande system är förhållandet mellan jordens resurser och penningskapandet helt godtyckligt, konstaterade Lily Ginsburg.

– Inte de lokala valutor som du kan använda hos din handlare för att köpa saker från Kina. Sådana valutor gör inget för att motverka globaliseringen. – Min idé är att nationella myndigheter skulle utfärda komplementära valutor och fördela dem som ett slags basinkomst, att använda för varor och tjänster som producerats inom ett visst avstånd från platsen för köpet. Om vi verkligen vill ha nerväxt måste vi omdesigna pengarna. Men låter det sig göras? Lily Ginsburg, ung miljöjurist från USA,

spann på en liknande tråd som Alf Horn-

” Skapa ett penningsystem som sätter de missgynnade i främsta rummet.” borg när hon i ett mindre seminarium talade om pengar som ”designade” – som ett sätt att styra, som ett medel för de styrande. Hon lutade sig starkt mot en mentor och lärare vid Harvard Law School, Christine Desan, som forskat och skrivit mycket om pengar och penningsystem. – Ju mer kunskapen sprider sig om att pengars design har vissa konsekvenser, desto mer kommer människor att inse att fattigdom inte är deras eget fel. Och desto mer kommer de att gå samman för att motarbeta den penningdesign som ligger bakom deras belägenhet. 26

grus & guld · 2/2018

Lily Ginsburg poängterade att det är staten som ger en valuta dess legitimitet, även om det är bankerna som via sin långivning skapar nästan alla pengar. Men om inte staten accepterade dessa pengar som giltiga för skatteinbetalningar vore de inget värda. Därför är staten den egentliga ”stakeholdern” – huvudintressenten – i penningsystemet. I ljuset av denna ”stakeholder”-analys bör systemet designas om, menade Lily Ginsburg. Bort från banksektorns kontroll, där kortsiktig vinst är främsta prioritet, till ett system där långsiktig betydelse för samhället betonas. – Detta är degrowth-rörelsens utmaning. Att med stöd av juridiska, politiska och sociala strukturer designa ett penningsystem som sätter de idag missgynnade i främsta rummet – och inte, som dagens system, tär på jordens resureser och gynnar de redan superförmögna, menade Lily Ginsburg. Men kanske finns redan en valuta för De-

growth-rörelsen? I alla fall om man är beredd att omfamna en kryptovaluta, byggd på blockkedjeteknik. Jan Blažek från Masaryk University i Brno, Tjeckien, redogjorde för Faircoin, som utger sig för att vara ”stabil, global och okorrumperbar”. Den används framför allt inom Fair Coop – ett kooperativ med rötter inom katalanska alternativrörelsen Cooperativa Integral. Fair Coop säger sig vilja skapa en alternativ global ekonomi, präglad av etik, solidaritet och etiska förhållningssätt både mellan människor och nationer. Med fast växelkurs, och under kontroll av en demokratisk process, ska Faircoin vara tryggare och säkrare än den stora kryptovalutan Bitcoin, som den uppger sig avvika från även på flera andra punkter – lägre energiförbrukning, snabbare betalningar, inga nyemissioner, ingen spekulation. Eller ligger lösningen på valutaproblema-

tiken och ruvar på helt annat håll – kanske i den svenska Riksbankens tankevalv? Jo, så kan det vara, menade Ole Bjerg, ass professor vid Copenhagen Business School. Hans forskning och funderingar kretsar mycket kring frågan ”Vad är pengar?”. – Den svenska centralbanken har intressanta planer; att utfärda en elektronisk valuta som

komplement till sedlar och mynt; en e-krona. Motivet är att – i en tid med minskad kontanthantering – ge medborgarna ett alternativ, för att de inte ska vara helt hänvisade till pengar skapade av affärsbankerna. – Men Riksbanken har inte insett vilken potential som finns i detta. Det kan bli lika revolutionerande som när de första sedlarna gavs ut, menade Ole Bjerg. – Idag får bara affärsbankerna ha konto i Riksbanken, inte vi privatpersoner. Vi är alltså hänvisade till att göra våra elektroniska betalningar via affärsbankerna. Med e-krona skulle detta ändras, då kan Riksbanken öppna sitt system så att även privatpersoner kan ha konto där. Den andra delen i e-kronerevolutionen skulle vara att pengar kan skapas utan att det samtidigt uppstår en motsvarande skuld. Ole Bjerg kallade detta ”generösa pengar”, till skillnad från de ”girighetspengar” som bankerna trollar fram. – Staten skulle helt enkelt kunna säga till medborgarna: ”Varsågod, här är pengar, gör

vad ni vill!”. Eller säga till sig själv: ”Här har jag pengar; jag bygger en bro!” I en tänkt förlängning öppnar sig ännu större perspektiv. – Om skulder i större skala kunde flyttas över till centralbanken, till exempel jordbrukssektorns – då skulle banken alltså äga alla bönders skulder, och kunna säga till dem: ”låt oss göra en överenskommelse. Om ni går över till ekologisk odling får ni en bra deal”. Idag är det svårt för bönder att ställa om, eftersom de är så skuldsatta. – Min uppmaning till alla er i Sverige är att hjälpa Riksbanken med politisk mobilisering. Ni hjälper inte bara er själva utan hela världen, om Riksbanken blir föregångare med e-valuta.

Alexander Paulsson, Ole Bjerg och Alf Hornborg lyssnar till Ruby van der Wekken vid plenarsamtal om pengar, finans och nerväxt.

Som en klangbotten till diskussionerna

vid nerväxtkonferensen fanns hela tiden tankarna om en framtid med klimatförändringar och högerpopulistiska rörelser på frammarsch. Behovet av att ändra riktning är akut på så många plan. Andreas Malm, som redan 2007 kom ut grus & guld · 2/2018

med boken Det är vår bestämda uppfattning att om ingenting görs nu kommer det att vara för sent”, undervisar nu i humanekologi vid Lunds Universitet. Om det var på gränsen till för sent för elva år sedan – vad är det isåfall nu?

” Vi måste helt enkelt rädda världen för dem som kommer efter oss.”

Demonstrationståget genom Malmös gator med efterföljande torgmöte satte slutpunkten för nerväxtkonferensen.

grus & guld · 2/2018

– Det är nödläge i klimatfrågan. Ta vilken fråga som helst: plasten i oceanerna, den sjätte massutrotningen, ockupationen av Palestina – klimatfrågan överskuggar dem alla. – Det krävs global lagstiftning, halvering av utsläppen varje decennium. För Sveriges del menar jag att vi omedelbart bör bygga ut järnvägskapaciteten och stoppa allt inrikesflyg. – Jag är visserligen själv gammal anarkist, men här måste staten ta ledningen, och använda sin makt mot fossilkapitalet. Det spelar

ingen roll hur stark vår rörelse är, om fienden kontrollerar staten. Max Koch, sociologiprofessor i Lund, höll

med Andreas Malm om att staten måste spela en roll i en omställning. Tiden är för knapp för att man ska hinna mobilisera en förändring helt från gräsrotsnivå. – Jag tror inte att staten kommer att vittra bort innan en katastrofal klimatändring står för dörren. Därför måste den vara en huvudaktör, sa Max Koch. Samtidigt finns det andra faror och hot som måste bemötas, betonade han. Inte minst de växande auktoritära krafter som kan leda till ett slags ”Europa först”-politik, en populism som kan sluta med massdeportationer. – Idag har vi inte det svar som behövs för att utmana dem. Det behöver skapas ytor och utrymme där alternativt tänkande och liv kan utforskas, där tillväxttänkandet inte tillåts kolonisera våra sinnen. – Jag är rädd – men rädsla kan vara produktiv. Vi måste helt enkelt rädda världen för dem som kommer efter oss.

Vad tar du med dig från nerväxtkonferensen? Joanne Fleming, Washington DC, USA (på bilden med sin man David Schwarzman)

– Det är glädjande att känna den internationella gemenskapen för global rättvisa, och att vi inte bara är förenade av att vi ser allt det negativa som händer, utan även av positiva tankar och idéer. Det är oerhört angeläget att komma till rätta med den fossildrivna kapitalismen och vad den gör med vår planet.

Peter Pardi, Ungern (bosatt i Köpenhamn) - Jag fastnade för nerväxtfrågorna bara för något år sedan, under mina studier vid Aalborg Universitet, och uppskattar den här konferensen för att den är som ett paraply för människor med olika bakgrund; en inkluderande gemenskap där man kan få många nya inspirerande och fruktbara kontakter.

Suule Soo, Estland (bosatt i München) – Jag var med på Degrowthkonferensen i Budapest 2016, och ville självklart komma hit. Jag cyklade 600 km och åkte tåg resten av vägen. Som ”praktivist” har jag väldigt stort utbyte av all kunskap som förmedlas och alla möten med intressanta människor. Jag känner att det sker en utveckling inom den här rörelsen.

Holger Paul, Neustadt/Wstr, Tyskland - Det är fint att träffa så många människor från olika länder och känna att man har ett gemensamt engagemang. Hemma har jag ordnat möten inom det gröna partiet kring de här frågorna. Föredrag, seminarier och samtal här i Malmö har gett mycket bra information och kunskap för att behålla hoppet och kunna fortsätta det arbetet.

Giorgos Kallis, Barcelona, professor och ”veteran” inom Degrowth-rörelsen. – Tyvärr kan jag inte se att vi är närmare att förverkliga nerväxt nu, än för tio år sedan. Polariseringen har ökat, klyftorna vuxit, och extremhögern vinner mark i land efter land. Samtidigt: med Trump i USA växer också motkrafterna. Men vi jobbar vidare. Plötsligt vänder det. Sociala förändringar kommer alltid oväntat. grus & guld · 2/2018

tips

Från att mest ha varit något för omställare och ”preppers” har krisberedskap på senare tid blivit en fråga för hela samhället. Mi Edvinsson vann nyligen Östersunds kommuntävling om bästa kristips. Här delar hon med sig ur sin egen erfarenhetsbank.

Bered dig för kris i takt med den tekniska utvecklingen har text

mi edvinsson illustration

kati mets

Myndighetens tips för krisberedskap Broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” kan laddas ner från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, msb.se 30

grus & guld · 2/2018

Sverige förvandlats från ett analogt samhälle till ett elektroniskt/digitalt. Det gör oss mer sårbara. Samtidigt har de yttre hoten ökat. Klimatförändringen har orsakat extremare väder och cyberattacker är idag en realitet. Krisberedskap har blivit ett hett ämne. God beredskap bygger på kunskap. Bästa kunskapskällan är utan tvivel egen beprövad erfarenhet. Glesbygdsbor är i regel bättre förberedda på kriser än tätortens invånare. Skog faller över ledningar, åskan slår ner. Det är tätare mellan strömavbrotten som ibland kan vara länge. Varje gång det händer är ett övningstillfälle. På landsbygden finns ofta bättre möjligheter att lösa problemen än i tätortens hyreshus. En gammal vedspis, en frysbox full av mat och en bäck bakom knuten är värdefulla tillgångar. Efter 35 år som glesbygdsbo har jag skaf-

fat mig ett gott beredskapstänk och köpt hus därefter. Jag har vedkamin i köket och eget vatten från en kallkälla. I fjol satte jag också upp ett utedass med tanken att det kunde vara bra att ha vid långvariga strömavbrott då även vattenpumpen slutar att fungera. Nu fick krisen komma bäst den ville! Och det gjorde den – fast på ett sätt som jag absolut inte var förberedd på. Min källa sinade i

sommartorkan och jag blev helt utan vatten. Tack och lov för dasset! Vatten till hushållet hämtade jag i dunkar hos grannen. Duscha och tvätta fick jag göra hos en vän. Att fylla fyra 20-litersdunkar i grannens trädgårdskran var långtråkigt, så jag snålade med dropparna så att vattnet skulle räcka längre. Det var intressant att se att jag utan problem klarade mig på 10 liter om dagen. När den första regnskuren kom i augusti försökte jag med hinkar, baljor och tunnor rädda så mycket vatten jag kunde. Från mitt lilla tak rann det under en enda skur flera hundra liter som dög alldeles utmärkt till disk och potatiskok. Det var en ny insikt. I vårt urbaniserade land saknar befolk-

ningen till stor del erfarenhet av krishantering. I tätorternas lägenheter är man van vid att saker och ting fungerar. Annars ringer man vicevärden. Men att själv tänka efter före är viktigt. Där erfarenheten är minst, är behovet av beredskap störst. På senare tid har ändå insikten om att vi behöver vara redo vuxit. Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap har skickat ut en broschyr till alla hushåll, och det finns också många andra aktörer som sprider krisberedskapstips via olika kanaler. Så även jag. Se några av mina viktigaste kristips här intill. Lika användbara i staden som på landet.

1. 2. 3. 4.

Torrmat Ett antal påsar torrmat för friluftsbruk. De ger en ordentlig måltid och kräver minimalt med vatten och bränsle vid tillagning.

Hushållspapper Rejält med hushållspapper. Att torka av det värsta kladdet med. Minimerar vattenåtgången vid rengöring av t ex tallrikar.

Toa-plastpåsar Kraftiga plastpåsar/latrinpåsar att sätta i toalettstolen. Som ett utedass, fast i ditt badrum. Komplettera med hink med lock som du kan stoppa de hopknutna påsarna i.

Vattenrening Vattenreningsutrustning ger dig möjlighet att dricka stadsnära vatten från sjö eller bäck utan att koka det och därmed slösa bränsle som behövs för matlagning.

5. 6. 7.

Vattenhämtare Ett par greppvänliga vattenhinkar med lock (alternativt vattendunk som kan bäras i ryggsäck eller på ryggsäcksram) Behövs för att göra vattenhämtning enklare om du måste gå en bit.

Pappersrecept Pappersrecept på viktiga mediciner. Om de elektroniska inte fungerar, kan det bli svårt att få ut medicin. Ha lite kontanter hemma så att du säkert kan betala också.

Förströelse Underhållning och förströelse. Analog förströelse som kortlek, sällskapsspel, papper och pennor och olästa böcker är bra att ha hemma, inte minst för barnens skull. När batteriet tar slut i mobiler och plattor kan vi bli sysslolösa, rastlösa och även oroliga om vi måste stanna inomhus. grus & guld · 2/2018

på gång i jak

Hjärnstorm om framtiden på JAKs höstseminarium Vad vill JAKs medlemmar ha ut av sitt medlemskap? Hur ser deras engagemang ut, och hur kan det utvecklas? Det var frågor som dryftades vid JAKs höstseminarium utifrån en rapport som två medlemmar gjort, helt ideellt. När Sara Hjalmarsson och Gustav

Eek deltog i JAKs årsstämma i våras upplevde de båda ett behov av att få veta mer om hur bankens medlemmar ser på sitt medlemskap. Vad vill de få, vad vill de bidra med? Vilken roll vill medlemmarna att banken ska spela i samhället, via opinionsbildning och samverkan med andra aktörer? – Årsstämman i våras var min andra, och jag kände att det fanns frågor som behövde ställas men som saknade ett forum, sa Sara Hjalmarsson när hon nu vid höstseminariet berättade om den undersökning som hon genomfört, tillsammans med Gustav Eek. För fyra år sedan satte JAK medlemsverksamheten på sparlåga; det som gick under benämningen IMS, Idé- och

medlemsstöd, och innefattade bland annat JAK-skolor och kursledarutbildningar. Neddragningen gjordes när intäktssidan sviktade och kostnadsjakt sågs som en nödvändighet. För lokalavdelningarna runt om i landet har detta inneburit avsevärt mindre stöd, och många vittnar om minskad aktivitet. Nu när medlemsbankens ekonomi

förbättrats (se sid 35) kan det vara läge för ett omtag, menade Sara Hjalmarsson och Gustav Eek, och drog igång sin undersökning – helt ideellt och på eget initiativ. Hur ser egentligen personer inom lokalavdelningarna på de här frågeställningarna? Under JAKs höstseminarium vid Axevalla folkhögskola i slutet av september redovisade

de resultatet av sina intervjuer i ”Hur ligger det till med våra lokalavdelningar?”. På ett antal punkter rådde väldigt stor enighet bland de intervjuade: • Det behövs bättre stöd från centrala JAK. Till exempel någon som kan komma och hålla föredrag och någon som har tid att svara när man ringer. • Bättre och tätare information om vad som händer inom JAK. Förbättrad hemsida som är lättare att hitta i, förnyat informationsmaterial, etc. Sara och Gustav konstaterar att efter-

”Vi har inte återinvesterat i det kapital vi hade i form av medlemmarnas engagemang” som JAK är en medlemsbank så är man beroende av engagerade medlemmar och av att lokalavdelningarna fungerar. Då är det allvarligt när det vittnas om ökade svårigheter att rekrytera, behålla Foton: Hans Månsson

Yvonne Axelsson och Eva Stenius diskuterade bankens framtid ur ett folkbildningsperspektiv. 32

grus & guld · 2/2018

Peter Larsson, Tomas Frejarö och David Rosén funderade kring frågan vad man vill att JAK ska tillhandahålla.

Sara Hjalmarsson och Gustav Eek ser gärna en årlig uppföljning av sitt arbete med att intervjuade aktiva i lokalavdelningarna.

och engagera medlemmar. Efter domen i Patent- och marknadsdomstolen förra året får JAK inte längre kalla sig för ”den räntefria banken”. Många menar att det därefter blivit svårare att kommunicera vad banken står för. Att andra banker erbjuder lån till mer fördelaktig kostnad är också ett problem. Men detta gör också lokalavdelningarnas roll desto viktigare, menade de intervjuade. Sedan skiftar åsikterna om vägen framåt, som ifall JAK ska fylla medlemmarnas hela bankbehov, eller om man i stället borde satsa mer på medlemsverksamheten.

Tomas Frejarö stämde in i synpunkter från undersökningen om minskat engagemang när gräsrotsmarknadsföringen dragits ner. – Vi har inte återinvesterat i det kapital vi hade i form av medlemmarnas engemang. Då minskar engamenaget, och nu behövs det mer av peppande verksamheter.

JAK-veteranen Eva Stenius menade att man skulle vinna mycket på att profilera sig mer som etisk bank. Och att banken inte bara ska bidra till medlemmars frigörelse på det ekonomiska planet. Det handlar också om mänsklig frigörelse – så som det formulerades i JAKs barndom, poängterade hon. hans månsson

Det knappa 30-talet deltagare vid

höstseminariet fick i uppgift att tänka vidare kring de frågeställningar som Sara Hjalmarssons och Gustav Eeks undersökning aktualiserat. Med skiftande gruppindelningar kring olika ”frågestationer” penetrerades problematiken ingående.

Berit Lindqvist, Ulf Sandström, Michael Nemec, Aime Laur och Gustav Eek fördjupar sig i frågeställningarna vid en av tio stationer. grus & guld · 2/2018

på gång i jak

Foto: hans månsson

Med det nya banksystemet kan JAK bli alla medlemmars vardagsbank, sa vd Johan Thelander.

”Fantastisk milstolpe för JAK” JAK har arbetat länge för att ge medlemmarna ett större utbud av banktjänster. Lösningen blev att köpa in sig i ett externt banksystem. – Det här blir en fantastisk milstolpe för JAK. När det är klart kommer vi att kunna erbjuda ett brett utbud av tjänster. JAK kan bli en vardagsbank! Vd Johan Thelander blev lyrisk när han vid höstseminariet beskrev fördelarna med det nya banksystem som JAK nu köpt, och blir delägare i. Den strävan som funnits i många år, att bli ”helbank” med ett brett utbud av tjänster, kommer nu att kunna bli verklighet om styrelsen väljer att gå vidare på den vägen. Men Johan Thelander väljer att kalla detta för ”vardagsbank”. JAK har hittills haft ambitionen att bygga och underhålla sitt eget system, med egen IT-kompetens. Men i takt med att bankernas verksamhet omgärdas med allt fler regleringar har detta blivit ohållbart. Därför har man nu be34

grus & guld · 2/2018

slutat att göra som flera andra mindre banker gjort: gå över till SDC, ett banksystem som uppdateras och hålls à jour av företagets ca 600 anställda. Hur mycket detta kommer att kosta återstår att se, men det är i alla fall ett

”Framtidssäkring med utvecklingsmöjligheter.” tvåsiffrigt miljonbelopp inledningsvis, då JAK går in som delägare och det även finns en uppstartkostnad. Sedan blir det en årlig kostnad, där beloppet bland annat beror på hur mycket medlemmarna använder systemet. Men det är helt klart värt pengarna, anser JAKs styrelse. – Steg för steg kommer vi att få en

modern internetbank, med betaltjänster som autogiro, e-faktura, swish och bankkort. En mobilapp är med redan från start. Låneprodukterna kan utökas med byggnadskreditiv och kontokredit, förklarade Johan Thelander. En framtidsmöjlighet är att som inloggad i JAK kunna se sitt konto i annan bank, men inget är klart om när den funktionen skulle kunna vara på plats. Vad gäller BankID så behöver man tills vidare skaffa den från annat håll. – En statlig utredning tittar på möjligheten att inkludera e-legitimation i ett fysiskt leg, så i framtiden skulle det till exempel kunna bli så att man loggar in via en e-legitimation utgiven av polisen, förklarade Johan Thelander. till de goda nyheterna från JAK hör

också att banken nu visar plusresultat, för första gången på fem år. – Och det är dessutom första gången på tio år som vår faktiska verksamhet går med plus, alltså bortsett från ränte-

Foto: hanna blomqvist

intäkter. Häftigast är att vi visar plus för varje enskilt kvartal, och helårsresultatet kan mycket väl bli sjusiffrigt. I kölvattnet till den förbättrade ekonomin finns nu också starka förhoppningar om att Finansinspektionen äntligen ska godkänna att JAK kan börja betala tillbaka låneinsatserna till medlemmar som avslutat sina lån. Vissa har väntat sedan sommaren 2016. Prognosen nu är att allt skulle kunna vara återbetalt 2024.

5 frågor

”Jak – den goda banken”. Ska det bli

medlemsbankens nya ”slogan”? IT-chef och affärsutvecklare David Rosén förde fram förslaget när han redogjorde för det arbete som pågår med att uppgradera bilden utåt av JAK, i och med att begreppet ”räntefri” inte längre får brukas. En annan orsak till att nu tänka framåt är möjligheten att bli en ”vardagsbank”med brett utbud av tjänster. – Ingen är gladare än jag över de möjligheter som SDC ger, förklarade David Rosén. Med ett större utbud av tjänster får vi helt andra möjligheter att värva medlemmar, något som vi behöver för att kunna sänka räntan. Vi blir av med ett ”moment 22” som vi lever under idag. När det gäller att bygga en bild av JAK

utan begreppet ”räntefri”, så inskärpte David Rosén vikten av ett tydligt och lättförklarat budskap. Att lansera JAK som den ”goda” banken skulle kunna vara en utgångspunkt – med förtydligande att det handlar om tre sorters hållbarhet: Social: banken ska alltid stå på medlemmens/kundens sida, svara mot hens behov och hjälpa hen att bli skuldfri. Ekologisk: arbetssätt och produkter ska bidra till hållbarhet som gynnar såväl miljön som kommande generationer. Ekonomisk: JAK har inga vinstuttag. Allt överskott investeras i verksamheten. Färdplanen framöver innehåller nu närmast en kommunikationsplattform, som tas fram med hjälp av en byrå i Skövde, sedan lanseras en ny hemsida till våren, och i maj är det så dags att sjösätta det nya banksystemet.

Bankchef Magnus Frank, som lämnar JAK Medlemsbank efter 19 år för att börja ett nytt jobb på Riksbyggen. 1. Varför vill du byta jobb? – Det lockar att gå in i en ny utmaning efter så lång tid här. Jag är 55 år, och ska man testa ett nytt jobb innan pensionen är det en bra tidpunkt. Jag får intressanta arbetsuppgifter, där jag har nytta av mina erfarenheter både från JAK och från mitt engagemang inom HSB. 2. Vad ska du göra på Riksbyggen? – Jag kommer att höra till huvudkontoret i Stockholm, men kan arbeta mycket i Skövde, plus att jag kommer att resa en hel del runt om i landet. Mitt arbete blir att vara föreningssamordnare. Riksbyggen består ju av många föreningar och jag ska bland annat sitta i ett antal lokala styrelser, för att stötta och samordna arbetet. 3. Vad tar du med dig från JAK? – Både är folkrörelseburna, så det tar jag med mig, liksom kunskaper inom kooperation – i JAK har vi ”en medlem, en röst”, medan Riksbyggen ägs av andra kooperativa rörelser. JAK har gett mig erfarenhet av att leda och styra, hålla i utbildningar och så vidare. Däremot kommer jag inte att jobba så mycket med pengar och ekonomi i Riksbyggen.

4. Vad kommer du att sakna? – Det roligaste har varit att träffa medlemmarna på seminarier, kurser och ute i lokalavdelningarna. När jag pratar med medlemmar sås det frön i mitt huvud, jag tror inte någon anar hur mycket idéer jag fått den vägen. Men nu har vi ju dragit ner på JAK-skolorna de senaste åren, så då har den biten försvunnit. 5. Vad ser du som JAKs viktigaste utmaningar framöver? – Vi är på rätt väg med ekonomin, men det gäller att fortsätta bygga en stabil verksamhet med framtidstro. Och att vi snart får möjlighet att betala tillbaka låneinsatserna. – Det har blivit svårare, och tar längre tid, att förklara vår idé, nu när vi inte längre får kalla oss räntefria. Det är en stor pedagogisk utmaning att förklara vad det innebär att vara räntekritisk, samtidigt som vi tar ut ränta. – Att ta vara på medlemmarnas engagemang och kunskaper är väldigt viktigt. Det gäller för JAK att ha stora öron och liten mun. Som en elefant. hans månsson

hans månsson grus & guld · 2/2018

kultur

Men klimatet då, Rosling? Hans Rosling är folkhälsoprofes-

sorn som blev superstjärna inom folkbildning genom sina karismatiska föredrag. Han avled 2017, men hans verksamhet bärs vidare av sonen Ola och dennes hustru Anna, i stiftelsen Gapminder. Rosling gjorde till sin mission att sprida en sann, faktabaserad bild av världens tillstånd, och hans glädjebudskap var att världen långsamt har blivit bättre, men att förbättringarna sker gradvis och att vi därför tenderar att inte lägga märke till dem. Ett stort problem är att vi dessutom är marinerade i en 50 år gammal bild av hur världen fungerar. Även om vi inte längre använder termerna ”i-länder” och ”u-länder” så bär vi alla på mängder av missuppfattningar om de fem miljarder människor som finns i ”mellanskiktet”; de som visserligen inte har samma materiella standard som vi i Europa men som ändå lever långt över gränsen för absolut fattigdom. Rosling gör en stor poäng av

att de flesta gissar ”sämre än en schimpans” (sämre än slumpen) på hans frågor om allt från befolkningsökning, fattigdom, utbildning,

bok factfulness hans rosling med anna rosling rönnlund och ola rosling natur och kultur 2018

sjukvård och hälsa. I 20 år har han gjort det till sin uppgift att få oss att tänka bättre. Han lär ut tio knep för att hjälpa oss förstå världen; det handlar om att mota tillbaka olika ”instinkter” som kan vara bra när vi ska resonera snabbt och halvbra, men som i andra sammanhang leder oss helt fel. Eftersom Rosling poängterar att han bekämpar okunskap, att han sitter

Klartext från Ernman bok scener ur hjärtat Malena ernman och svante thunberg polaris 2018

Om hans rosling (se artikel intill)

sveper förbi klimatproblematiken närmast bekymmerslöst så ringer paret Ernman/Thunberg desto mer i alarmklockan. Sakligt, effektivt och faktarikt argumenterar de för en snabb omställning, både på det pri36

grus & guld · 2/2018

vata planet och på samhällsnivå. Märkligt nog fungerar samspelet med bokens andra huvudtema – familjekriserna i ”diagnosernas” tecken – alldeles utmärkt. hans månsson

på de rätta svaren och att nästan alla andra har fel om mycket är det särskilt intressant att uppmärksamma en del av hans egna förenklingar och tveksamma antaganden. Att världsekonomin (och matproduktionen och allt annat) kommer att fortsätta växa med några procent per år är den självklara fond mot vilken världen år efter år och steg för steg blir bättre. Något mer komplexa resonemang om att vissa saker blir bättre men att andra saker samtidigt blir sämre lyser med sin frånvaro. Det blir dessutom riktigt knivigt att vara odelat optimistisk ifall lösningen på alla problem – ekonomisk tillväxt –- i sig själv utgör roten till de största problem vi kommer att behöva tampas med under resten av detta århundrade; högre halter av CO2 i atmosfären och klimatförändringar. Att det över huvud taget skulle

kunna finnas några tvingande gränser (fisk i haven, matjord på åkrarna, olja i marken, CO2-utrymme i atmosfären) som kan bryta den oöverträffade ekonomiska tillväxt världen har upplevt under Hans Roslings livstid får sägas vara hans blinda fläck. Att vi som redan är mycket rika skulle behöva hålla igen så att de som har mycket mindre kan nå en dräglig nivå är en typ av resonemang som man inte finner i denna bok. Alla älskar en optimist och budskapet ”alla kan få allt” och ”ingen behöver försaka något” kommer alltid att finna en stor och entusiastisk publik. Det är absolut inget fel på Hans Roslings patos, men huruvida hans faktabaserade världsbild kommer att överleva ens det kommande decenniet återstår att se. daniel pargman

Svältår som stämmer till orolig eftertanke det känns märkligt väl-

bekant, fast det ligger 150 år tillbaka i tiden: • De som äger pengar, makt och förmåga har svårt att inse vidden av ett problem innan tiden löpt ut för att kunna stoppa katastrofen. • Ett litet livlöst barn, ilandflutet på en strand, räcker inte som motiv till att öppna stadens portar och hjälpa fattiga utifrån. • ”Om bara avregleringar och liberaliseringar tillåts verka, så kommer den fria marknaden att göra livet bättre för alla.” Tre exempel från Magnus Västerbros faktarika och fängslande beskrivning av de dramatiska åren 1867-69, då först norra Sverige och sedan sydligare delar drabbades av missväxt, svält och politiska felbeslut. Utifrån omfattande

research och med en förmåga att levandegöra både individuella öden och större skeenden målar Västerbro en färgstark bild av denna period, och visar hur den fick återverkningar i tider som följde – ja, ända fram till idag. Bara en sådan sak som att svältåren gav många den avgörande impulsen till att besluta sig för att utvandra är ju något som för all tid satt sin prägel på Sverige. På nationell nivå var skördarna av spannmål, ärter, bönor och potatis 1867 och 1868 ca 75 procent av de normala. Att följderna ändå blev så dramatiska, med tusentals döda av svält Bok svälten – hungeråren som formade sverige magnus västerbro albert bonniers förlag 2018

Ifrågasatt modernisering i en tid när framtidsbil-

och åtföljande umbäranden, berodde bland annat på regionala skillnader, dåliga kommunikationer, senfärdig beslutsgång och fördomsfull inställning gentemot de fattiga. I betraktande av siffran från dessa beryktade krisår stämmer det till orolig eftertanke när det från 2018 års sommar rapporteras om skördebortfall på ännu högre nivåer. Detta i ett land som redan i grundläget bara har en 50-procentig självförsörjningsgrad (generöst räknat). hans månsson

den ter sig mörkare än på länge är det givande att ta del av Per I Gedins När Sverige blev modernt. Precis som i Svälten här intill ser man hur skeenden hänger samman i långa trådar. Gedin spinner dem från Stockholmsutställningen 1930 och dess funktionalism till de kommande decenniernas hela samhällsutveckling. Detta är en komplicerad process och analyser kan alltid ifrågasättas, men Gedins bidrag tråcklar ihop viktiga revor i förståelseväven. hans månsson

Bok när sverige blev modernt per i gedin albert bonniers förlag, 2018

Praktisk inspiration för hållbarhet bygg ett humlebo, hyr ut

ett rum, ät rester, odla tillsammans, krymp din garderob till 33 plagg, plocka mat i naturen, välj bort att resa med flyg ... I ett hållbart liv ingår både stort och smått. Allt kan på sitt sätt bidra till vår gemensamma strävan att krympa de ekologiska fotavtrycken – även till synes

blygsamma insatser. Detta är den uppenbara filosofin bakom Årets bok 2018 från Naturskyddsföreningen, med dess upplägg om ett tips per dag. Men minst lika viktigt som de enskilda tipsens effekter är nog den medvetenhetsträning som det innebär att varje dag lära in ett nytt hållbarhetsmoment.

Bokens sista del, ”planetens stora miljöutmaningar”, ger en bra bakgrund till varför vi måste agera i den rikting som de 365 hållbarhetstipsen pekar emot. hans månsson Bok ett hållbart liv, 365 råd naturskyddsföreningen 2018 grus & guld · 2/2018

grus & guld Âˇ 2/2018

opinion

Konkurrens tär på naturen text

GUnnar rundgren Illustration

Ulla Granqvist

När produkter blir mer effektiva tenderar människor att nyttja detta till att öka sin förbrukning så att miljövinsten blir liten eller ingen alls. Så länge effektivisering styrs av marknadskonkurrens och vinstintresse kommer trycket på naturens resurser att fortsätta öka, menar Gunnar Rundgren.

”Vi måste minska konsumtionen.”

Det är ett påstående som kanske inte har brett politiskt stöd, men som de allra flesta nog innerst inne kan hålla med om, i alla fall om man med ”konsumtion” menar förbrukning av resurser. ”Vi måste minska produktionen”, verkar däremot vara betydligt svårare att smälta. Men allt som produceras kommer att konsumeras. De verkliga drivkrafterna för resursförbrukningen hittar vi i produktionens villkor. Där spelar konsumenternas efterfrågan bara en liten roll. Allt fler verkar anse att minskad konsumtion kan vara det som verkligen

behövs för att minska vår påverkan på miljön. Men, invänder vän av framsteg, har vi inte effektiviserat produktionen enormt så det går åt mindre resurser idag än tidigare? Kan vi inte bryta sambandet mellan konsumtion och resursförbrukning? Vi får ju samma mängd ljus från en LEDlampa som från en vanlig glödlampa som drar tjugo gånger mer ström. Men tyvärr, trots den enorma effektiviseringen i de flesta sektorer så förbrukar vi långt mer resurser än tidigare samhällen. När bilens bränsleförbrukning minskar så minskar också kostnaderna för att köra en extra mil. Det gör att folk kör mer, nettobesparingen är

liten om någon alls. I vissa fall kan effektivisering till och med leda till ökad resursförbrukning. Den som tidigare inte tyckte sig ha råd att ha en bil kanske köper den. Det här kallas för rekyleffekten, eller Jevons paradox och är ett välkänt fenomen. Men man kan inte riktigt förstå detta

genom att enögt titta på konsumtionssidan. De verkliga drivkraterna är de som styr hur de viktigaste ekonomiska aktörerna – företag och kapitalägare – agerar på det som vi kallar marknaden. De två viktigaste drivkrafterna är konkurrens och kraven på avkastning på kapital. grus & guld · 2/2018

opinion

Konkurrens verkar förstås olika på från jordbruket skulle ha något annat resurser per producerad enhet, men mer olika typer av marknad, framför allt är att göra och en stor del hamnade i in- resurser per arbetad timme är det inte det skillnad mellan marknader som dustrin. I industrin fungerar ungefär svårt att förstå varför den totala resurskan växa mycket därför att behoven samma logik som i jordbruket, med förbrukningen per person i världen är omättliga och marknader som är skillnaden att det i många fall går att ökar trots de mycket omfattande effekbegränsade på grund av råvarubrist el- stimulera en kraftigt ökad konsumtion tiviseringarna. ler brist på avsättning. Jordbruk är ett under lång tid. exempel på marknad med begränsad I de fallen kan en hel industrisektor För företag i konkurrensutsatta markavsättning. växa så fort att antalet sysselsatta ökar nader är det inte intressant, ja inte ens På en sådan marknad fungerar kon- parallellt med produktionen, så var till möjligt, att stanna upp och vara nöjd kurrensen ungefär så här: Ny teknik exempel fallet med bilindustrin under som det är, utan de måste ständigt öka möjliggör att mindre arbete går åt för efterkrigstiden. Men förr eller senare produktiviteten och effektiviteten. För att producera samma mängd (ny skör- ökar konkurrenstrycket och markna- kapitalet som ständigt kräver avkastdetröska) eller att man ning är det inte heller kan producera mer från ett alternativ att vila i samma areal (konstgödmadrassen, utan det ”Produktivitetsökning i form av ökad sel, bevattning). kommer rastlöst att starproduktion per arbetare leder till ökad I båda fallen leder det ta nya (resurskrävande) till lägre kostnad och verksamheter, för att få resursförbrukning och ökad konsumtion.” ökad insats av externa avkastning på kapitalet. resurser (energi, mineraÖkad konsumtion och ler osv). Den lägre kostnaden kan under blir mättade. Då måste man ratio- ökad resursförbrukning är därför både der en kort tid eventuellt öka lönsam- nalisera produktionen för att sänka en logisk följd av och en helt nödvänheten, men ju fler som använder sam- kostnaderna. dig beståndsdel av denna kapitalistiska ma teknik desto lägre kommer priset Även om man samtidigt effektiverar marknadsekonomi. att bli, till dess att lönsamheten är till- produktionen och använder mindre råUtan en konkurrensutsatt marknad baks på den låga nivå där den började. varor per producerad enhet, så minskar kan skomakaren som hittar på ett sätt arbetskraften snabbast och använd- att göra skor dubbelt så snabbt välja att Eftersom folks förmåga att äta mer är ningen av resurser per arbetad timme gå och fiska efter fyra timmar. Men om begränsad har överproduktion under ökar. De anställda som får sparken det finns fler skomakare som konkurlång tid varit det normala i jordbruket. sysselsätts i andra näringar där samma rerar på marknaden och en hittar på Därför är den starkaste drivkraften att drivkrafter verkar, dvs resurserna per en arbetssparande metod som sänker minska arbetsinsatsen per produce- arbetad timme ökar och ökar. Produk- priset på skor, då måste alla andra skorad enhet. tivitetsförbättringarna leder också till makare hänga med – fisket får vänta. Att det är så är ju lätt att konstatera ökade löner. I kombination med fallan- Så får vi hjulen att rulla och ekonomin eftersom andelen sysselsatta i jordbruk de priser leder ökade löner till en kraf- att växa. har minskat från kanske 80 procent till tigt ökad konsumtion.Detta leder till mindre än 2 procent på hundrafemtio följande förhållande på samhällsnivå: Det är nog en del av vår mänskliga år i de avancerade ekonomierna. Jordnatur att försöka göra saker på ett bättre bruket har, i vissa fall, minskat resurs- Produktivitetsökning i form av sätt, men så länge effektivisering styrs förbrukningen per producerad enhet. ökad produktion per arbetare leder till av marknadens konkurrens och vinstPer arbetad timme har resursförbruk- ökad resursförbrukning och ökad kon- intressen kommer den inte att leda till ningen ökat enormt. sumtion. lägre tryck på naturens resurser, utan Alla de människor som ”frigjordes” Om alla som jobbar förbrukar mindre tvärtom högre. 40

grus & guld · 2/2018

d? ä tr a ll a r fö n e g o sk te in u d r e S

Det är snårigt i försäkringsskogen, vi vet. Villkor hit och självrisker dit. Det är mycket att tänka på när man ska välja försäkring. En sak som särskiljer oss från nästan alla andra försäkringsbolag är att vi har miljösmarta försäkringar märkta med Bra Miljöval och att vi ständigt arbetar mot en grönare vardag. Som JAK-medlem erbjuds du upp till 20% rabatt på våra försäkringar. Hitta rätt direkt i försäkringsskogen, bli miljösmart med oss! Läs mer om våra försäkringar:

Eller ring oss direkt:

www.watercircles.se/jak

010-4900 999 i samarbete med

Information från JAK Foto: Nikl a s Björling

redaktör: Hanna blomqvist hanna.blomqvist@jak.se

vd har ordet

”… det går att bedriva affärsverksamhet med andra drivkrafter än de materiella.” Efter en extremt varm sommar som satte djupa spår i naturen och som hos många etsade fast en oro för hur klimatförändringarna kommer att påverka såväl vår egen som kommande generationer, blir en bank som utmanar idén om evig tillväxt allt viktigare. Trots att det inte är en nyhet för mig så blev sommaren ändå en påminnelse om konsekvenserna som väntar av att vi människor under lång tid levt över jordens tillgångar. Min förhoppning och ambition är att JAK ska vara drivande i den omställning som jag är övertygad om krävs för att nå en reell och långsiktig hållbarhet för människa och miljö. Jag är därför stolt över att vi i Fair Finance Guides årliga hållbarhetsgranskning ökar vårt betyg ytterligare och hamnar på hela 94 procent.

Jag heter Johan Thelander och är vd på JAK Medlemsbank. Hör gärna av dig om du har frågor eller åsikter. Mejla mig: vd@jak.se

En av anledningarna till mitt engagemang i JAK är för att jag ser oss som ett viktigt och konkret exempel på att det går att bedriva affärsverksamhet med andra drivkrafter än de materiella. Det är därför betryggande att vi i delårsrapporten för januari–juni 2018 visar en ekonomi i balans efter några år av minusresultat. Därtill indikerar våra prognoser att denna positiva utveckling håller i sig under kommande år. Jag vill också särskilt uttrycka min glädje över att vi slutit avtal med SDC som ny banksystemleverantör (läs mer på s 43). Att vi hittat en samarbetspartner vars affärsmodell både bygger

Positivt resultat första halvan av 2018

När bokslutet för januari–juni 2018 sammanställts framgick resultatet av det intensiva åtgärdsarbetet som bedrivits under hösten och våren tydligt, ett plusresultat på 0,37 miljoner kronor redovisas för perioden. Vi räknar med att uppnå en betryggande lönsamhet inom 2–3 år, att resultatet nu är positivt är en god indikation på att vi kommer att kunna leva upp till våra prognoser. Vad beror den stora förbättringen av resultatet på? ”Vi har ökat våra intäkter och

grus & guld · 2/2018

minskat våra kostnader för så gott som samtliga områden”, förklarar JAK Medlemsbanks vd Johan Thelander. ”Vi har även utvecklat våra prognosverktyg och jobbar med en tätare periodicitet för uppföljning av den ekonomiska utvecklingen”, tillägger han. ”Jag vill tacka alla medlemmar

på samverkan och utan vinstutdelning känns som en riktigt fullträff. Avslutningsvis vill jag tacka alla som deltog vid årets höstseminarium. Helgen genomsyrades av en stor framtidstro vilket motiverar mig att arbeta vidare i vår gemensamma strävan att vara ett ansvarsfullt och hållbart alternativ på bankmarknaden.

Med vänliga hälsningar Johan Thelander, vd

för fortsatt visat förtroende under den tuffa tid som varit och även uppmärksamma alla medarbetare som bidragit till detta fantastiska resultat”, avslutar Johan Delårsrapporte Thelander. n fö hittar du på jak.s r 2018 e

JAKs årsstämma 2018

Nytt banksystem lanseras 2019

Bild t.v. Johan Thelander, vd JAK Medlemsbank, Monjia Sonnius Manai, ordförande i bankens styrelse, samt Jesper Scharff, vd SDC, var med när avtalet skrevs under i Skövde. Foto: JAK. Bild t.h. SDCs huvudkontor ligger i Danmark Foto: SDC

Beslutet togs av vd med en enhällig styrelse bakom sig. Valet blev den danska IT-systemleverantören SDC. Avtalet skrevs under den 28 september då SDCs vd Jesper Scharff besökte Skövde. En investering för framtiden Att ersätta det egenutvecklade banksystemet är en nödvändig investering för att framtidssäkra verksamheten. Dels utifrån de allt tuffare regelverken för banker, dels utifrån de tjänster och produkter som medlemmar önskar av JAK.

Nya möjligheter Skillnaden på JAKs egenutvecklade banksystem och SDCs system är flera. Bland annat finns det möjligheter att erbjuda tjänster som bankkort, e-faktura och Swish vilka kan kopplas på längre fram. SDCs affärsmodell bygger på samverkan och de flesta av deras kunder har valt att gå in som delägare i företaget, vilket även JAK kommer att göra. Som delägare kommer JAK kunna påverka kommande satsningar i banksystemet. Eventuellt överskott återinvesteras i SDC och används till nyutveckling för att säkerställa

att små och medelstora banker kan konkurrera med större banker i fråga om produkter och tjänster.

”... vi har utrymme att både byta banksystem och påbörja återbetalning av medlemsinsatser." Kommer bytet att påverka den försenade återbetalningen av medlemsinsatserna? ”Våra prognoser visar att vi har utrymme att både byta banksystem och påbörja återbetalning av medlemsinsatser. Vår förhoppning är att bytet medför att ännu fler väljer att gå med i JAK, något som i sin tur kan bidra till att takten på återbetalningar kan öka”, säger JAKs vd, Johan Thelander. När kommer bytet att ske? ”Vi tar sikte på att byta i början av sommaren, men projektet har precis börjat så datum kan fortfarande kom-

ma att ändras. Under projektets gång kommer vi att utvärdera huruvida vi kommer kunna erbjuda fler tjänster än i dagsläget eller om det sker först senare”, avslutar Johan Thelander. Hanna Blomqvist

Detta är SDC SDC startades i Danmark 1963 under namnet: ”Sparekassernes Datacentraler” och delar flera gemensamma nämnare med JAK - inte bara ursprungsland. Deras system kan t.ex. hantera sparpoäng, något som danska J.A.K. använder.

I dagsläget har SDC drygt 120 banker anslutna i Sverige, Norge, Danmark och på Färöarna. En tämligen välbekant lokal aktör är Sveriges andra medlemsbank, Ekobanken, som anslöt sig 2016. grus & guld · 2/2018

Information från JAK

Dags att nominera!

Besök på finansinspektionen Foto: unspl ah

Vet du någon som skulle passa som förtroendevald inom JAK? Är du själv nyfiken på ett förtroendeuppdrag? Valberednignen söker kandidater till JAKs styrelse, etikråd och lekmannarevisorer. Tipsa valberedningen på jak.se/nominera

Återbetalning av medlemsinsatser:

Digitalt årsbesked sedan 2015 skickar JAK inte ut årsbeskedet via brev utan endast digitalt. Du får ett meddelande skickat till din anmälda e-postadress (kolla på internetbanken redan nu att den är aktuell!) när årsbeskedet finns tillgängligt i slutet av januari 2019 på vår internetbank.

Nytt budskap och hemsida Under hösten har arbetet med att ta fram ett nytt marknadsbudskap fortskridit. Två externa byråer har anlitats för att ta fram en kommunikationsplattform, grafisk profil och en ny hemsida för jak.se. Resultatet av höstens arbete planeras att presenteras under våren 2019.

GDPR Den 25 maj tidigare i år trädde den nya dataskyddslagen GDPR i kraft. JAK har arbetat med den nya lagstiftningen sedan en tid tillbaka för att säkerställa att alla personuppgifter hanteras på ett korrekt sätt. Läs mer på jak.se/personuppgifter om hur vi hanterar personuppgifter.

grus & guld · 2/2018

På självaste JAK-dagen den 18 september, besökte JAK Finansinspektionen (FI) för att informera om det åtgärdsarbete som påbörjades sommaren 2017 och för att presentera aktuella ekonomiska rapporter och prognoser. ”Det var ett konstruktivt och informativt möte där FIs personal ställde relevanta frågor och visade intresse av att sätta sig in i JAKs affärsmodell”, säger Johan Thelander. Just nu förs en dialog med FI utifrån besöket och de underlag som är tänkta att ligga till grund för en kommande ansökan om tillstånd för återbetalning av låneinsatser. ”Vi väntar med att lämna in den formella ansökan till dess att både JAKs ledning, styrelse och FI är nöjda med underlaget”, klargör Johan

Thelander. ”Med den resultatförbättring som vi lyckats göra redan under 2018 ser jag ljust på våra möjligheter att få tillstånd. När detta kan ske är fortfarande svårt att säga då det beror både på JAKs interna arbetsprocesser och handläggning hos FI”, avslutar han.

Kvartalsrapport i inkorgen I september skickades det första nyhetsbrevet som särskilt riktade sig till de som väntar på låneinsatser. Den nya kommunikationssatsningen för berörda omfattas nu av kvartalsvisa nyhetsbrev där arbetet det gångna kvartalet redovisas. Man behöver inte vara prenumerant för att få tillgång till informationen, en länk till alla nyhetsbrev finns på hemsidan jak.se/laneinsatser

Kommande höjningar under 2019 årsstämman beslutade i april 2018

Grundinsatsen höjdes samtidigt till

att höja den årliga medlemsavgiften från och med 2019 från 300 kronor till 365 kronor; 1 krona om dagen för ett medlemskap i JAK Medlemsbank. Höjningen omfattar både privatpersoner och juridiska personer (t.ex. företag och föreningar). Medlemskap i JAK är fortfarande gratis för barn under 18 år.

300 kronor för alla medlemmar, även för de som blivit medlemmar innan 2015 och ännu inte betalat mellanskillnaden. Om du är en av dem som berörs av höjningen av grundinsatsen kommer en avi att skickas ut innan årets slut på det belopp som återstår för dig att betala.

Användning av PIN-kod begränsas På grund av ökade krav på säkerhet och som en förberedelse inför bytet till det nya banksystemet kommer begränsningar av användandet av PIN-kod för identifiering vid bankärenden införas fr.o.m. den 1 december i år. Vad innebär begräsningen? Från och med den 1 december 2018 kommer du endast ha läsrättigheter om du loggar in med PIN-kod, dvs. du kommer inte kunna göra överföringar, betalningar eller ändra några uppgifter. När det nya banksystemet tas i bruk under 2019 måste alla bankkunder ha giltigt BankID för

att fortsätta använda våra banktjänster och PIN-koden försvinner helt. Varför införs det begränsningar? Kraven på säkerhet i banker ökar hela tiden. Ett av de viktigaste kraven är att vi är säkra på att vi gör affärer med rätt person. Speciellt i en tid när bedrägerierna och ID-stölderna ökar. E-legitimation, som t.ex. BankID, anses vara ett av de säkraste sätten att fastställa någons identitet idag. Kommer JAK att ge ut BankID? Vi utreder möjligheten att ge ut BankID men vi ser inte att det är praktiskt möjligt i samband med

övergången till det nya banksystemet. Det är dock inte uteslutet att vi kommer att kunna göra det längre fram. Kan jag använda e-legitimation från Telia? Du kommer fortsatt kunna använda internetbanken med e-legitimation från Telia till dess att vi byter banksystem. Därefter måste du ha ett BankID. Hur skaffar jag BankID? Du behöver beställa e-legitimation från en aktör som ger ut BankID. För aktuell lista se: bankid.com

Om du har ytterligare frågor kontakta medlemsservice på: jak@jak.se eller 0500-46 45 00

Svara på frågor om kundkännedom

Du svarar på frågorna

tio

JAKs ledning har i dialog med

den lokala fackklubben beslutat att införa 7-timmars arbetsdag från och med januari 2019. Anledningen till förändringen är att förbättra arbetsmiljön och göra JAK till en attraktivare arbetsgivare. Förändringen bedöms inte påverka tillgången till service utan denna förblir densamma även efter införandet. n:

com

- Fr eepik .com

För att ta del av mer information besök: www.swedishbankers.se

tra

el .

genom att logga in på vår internetbank. Har du inte svarat på dem tidigare kommer de automatisk upp efter inloggningen. Du hittar även enkäterna under "Övrigt" i den vänstra menyn.

illus

pix

Banker måste enligt lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism ha information om sina kunder. Uppgifter måste hämtas in om alla medlemmar/kunder. Vi måste därför inhämta viss information från dig, till exempel var du bor och om du är en person i politiskt utsatt ställning. En person som inte kan styrka sin

7-timmars arbetsdag införs på JAK 2019

identitet eller inte svarar på frågor som syftar till kundkännedom får inte bli kund.

Under hösten har vi uppdaterat frågorna för kundkännedom som alla med bankkonto i JAK behöver svara på – vi är tacksamma om alla kan svara på frågorna så snart som möjligt!

grus & guld · 2/2018

#JAGÄRJAK #JAGÄRJAK Höjt betyg hos FFG

Foto: hanna blomqvist

Även i år höjer JAK Medlemsbank betyget hos det internationella initiativet Fair Finance Guide, som granskar hur hållbart banker investerar och lånar ut pengar. Trots strängare krav i deras granskning har JAK ökat med 2 procent från förra året till det imponerande resultatet 94 procent!

”Ekonomin ska hanteras på samma sätt som vi bör bruka jorden”

Filmtips!

Läs hela rapporten på: fairfinanceguide.se

Missa inte vår video på: jak.se/jagarjak, där du kan följa med hem till Nils och höra hur han resonerar.

Autogiro in upphör I Maj 2019, i samband med bytet av banksystem, kommer vår tjänst för stående autogiroöverföringar till ditt konto på JAK att upphöra. Du kommer istället att behöva lägga upp överföringen som en stående överföring från din andra internetbank så snart som möjligt. Detta omfattar både autogiro upplagda för sparande och för betalning av lån. Kontakta din andra bank om du behöver hjälp med att lägga upp en överföring, ha ditt kontonummer hos JAK tillgängligt samt belopp. Alla konton hos JAK börjar med 9670, som är vårt clearingnummer.

Anställdas och förtroendevaldas politiska uppdrag Vi har fått frågor kring anställdas och förtroendevaldas politiska uppdrag och vill förtydliga vad som gäller hos oss. Vilka politiska åsikter som anställda eller förtroendevalda har före, under eller efter sin anställning/uppdrag är ingenting vi efterfrågar, registrerar eller begränsar. Ett sådant handlande strider direkt mot svensk lagstiftning. 46

grus & guld · 2/2018

Nils bor på landet med sin fru på en gård som finansierats med hjälp Vad betyder JAK för dig? av sparande i JAK. Här berättar han För mig representerar JAK ett sunt mer om varför han har valt JAK uppvaknande ifrån spekulationsekonomin där samhället näst intill tvingar in Medlemsbank. Hej Nils, vem är du? Hej! Jag är en 33-årig hantverkare och numera gårdsägare bosatt i Vassbacken utanför Töreboda i Skaraborg. Efter en utbildning och kort karriär inom dataspelsdesign började jag arbeta som screentryckare och skyltmakare. På senare tid har jag försökt skala ner min arbetstid i en ambition att jobba mer på gården mot en allt högre grad av självförsörjning. Jag gillar känslan av att leva med säsongerna, bygga ett hållbart lantbruk i samklang med naturen och slita med spaden i marken. Varför är du medlem i JAK? Från början ledde personlig säkerhet mig till JAK, nu är jag stolt över att vara en del av medlemsbanken och folkrörelsen som försöker sätta stopp för det ohållbara system så många är fast i. Efter hand lärde jag mig mer om JAKs ideologi. Räntan som koncept är en styggelse som behöver bekämpas och såvitt jag vet är JAK en av mycket få banker som öppet kritiserar och folkbildar emot ränta.

människor i skuldfällor, konsumtionshets och resursslöseri. Ekonomin ska hanteras på samma sätt som vi bör bruka jorden, med ett fokus på hållbarhet, långsiktighet och respekt. Utarmar vi jorden får vi till slut ingen mat. Utarmar vi ekonomin genom att leva på lånade pengar ruineras folk slutligen av räntefällan. JAK är lösningen på vårt nuvarande ekonomiska system som sakta men säkert utarmar oss och förstör många människors liv när de inte längre har råd att betala räntan. Vilken roll har du i JAK? Jag är en vanlig, engagerad medlem. Jag har mina besparingar där, går på stämmorna och försöker förklara för icke-medlemmar varför JAK är en väldigt bra sak för vårt samhälle och varför vi måste förändra vårt beteende om vi ska kunna rädda både vår planet och ekonomi. Jag är inte en del av någon lokalavdelning men tror att vi alla kan dra vårt strå till stacken, ett samtal i taget. Läs hela intervjun på jak.se/jagarjak

LOKALAVDELNINGARNAS ÅRSMÖTEN 2019

Tips

Senaste på jak.se Håll koll på jak.se/lokalekonomi för den senaste informationen om din lokalavdelnings årsmöte!

FALUN BORLÄNGE

Plats: ABF Adress: Vasagatan 27, Borlänge Datum och tid: 20 februari kl 18.00

GÄVLE

Plats: Studiefrämjandet Adress: N Köpmangatan 12 A, Gävle Datum och tid: 6 mars kl 19.00

GÖTEBORG

Plats & datum: Meddelas senare på jak.se & digitalt nyhetsbrev

HÖGA KUSTEN & SOLLEFTEÅ Plats: Björkå bruk Datum och tid: 25 november kl 14.00 Anmälan via e-post till: Susanne Rantakokko (srantakokko@hotmail.se)

JÄRNA–SÖDERTÄLJE

Plats & datum: Meddelas senare på jak.se & digitalt nyhetsbrev Kontaktperson: Lisa Lund (lisalund.sion@gmail.com)

SÖDRA HALLAND

Plats: ABF Adress: Nässjögatan 10, Halmstad Datum och tid: 13 mars kl 18.30

SKARABORG

Plats: Miljöpartiets lokal Adress: Rotegatan 3, Skövde Datum och tid: 10 februari kl 14-16

STOCKHOLM

Inget årsmöte kommer hållas 2019, lokalavdelningen är vilande. Kontaktperson: Lasse Spång (lgspang@gmail.com)

Plats: Miljöpartiets lokal Adress: Storgatan 48, Hudiksvall Datum och tid: 19 mars kl 18.30 Kontaktperson: Marie Settlin telefon: 070-203 66 53

Plats: SENSUS Adress: Torkel Knutssonsgatan 39 Datum & tid: 27 april kl 15-18 Kontaktpersoner: Nava Darlson Milly, 070-288 57 65 (navajajja@gmail.com) Rand Nezamaldin, 073-97 02 222 (randnezamaldin@hotmail.com)

JÄMTLAND–HÄRJEDALEN

VÄRMLAND

SÖDRA VÄTTERBYGDEN

HÄRNÖSAND

Plats: Fagerbacken 24 A Datum: 24 februari kl 14.00

NORRA HÄLSINGLAND

Plats & datum: Meddelas senare på jak.se & digitalt nyhetsbrev

Plats & datum: Meddelas senare på jak.se & digitalt nyhetsbrev grus & guld · 2/2018

medlemsannonser

Medlemsannonser FRITT NEDLADDNINGSBAR E-BOK om gemensamma värderingar för en hållbar utveckling. Ladda ner på www.savecivilization.se.

sparpoäng önskas Ensamstående med låg pension Skulle bli mycket tacksam om någon ville skänka sparpoäng! Varje litet bidrag är välkommet! GG1-0218 Med ett sjukskrivet barn och många kringkostnader skulle jag behöva lösa mitt efterspar. Vi behöver 4 milj sparpoäng. Vi är tacksamma för varje bidrag! GG2-0218 Tar tacksamt emot sparpoäng. Har över 16 milj sparpoäng att spara ihop, för att få ut låst efterspar. Tack på förhand för ditt stöd. GG3-0218 Jag ber om sparpoäng, har lämnat en destruktiv och våldsam relation. Behöver mitt efterspar till boende för mig och barnen. 72 792 273 poäng saknas. GG4-0218 Jobbar på att kunna ha kvar bostad/ ateljélokaler när jag går i pension. Så jag söker sparpoäng. Litet som stort tas tacksamt emot. GG5-0218 48

grus & guld · 2/2018

Vi har löst våra JAKlån, men saknar sparpoäng för att få ut vårt efterspar. Tar tacksamt emot sparpoäng, stora som små gåvor betyder mycket för vår stora familj. GG6-0218 Jag är en familjefar som behöver sparpoäng. Försöker ordna upp ekonomin och är mycket tacksam om DU kunde bidra med poäng. Skulle behöva 900 000 sp. GG7-0218 Sparpoäng mottages tacksamt av familj som fått ändrade omständigheter och därför behöver lösa lånen. GG8-0218 Jag skulle vara mycket tacksam om ni kunde hjälpa mig att ordna upp min ekonomi. Behöver 1,3 milj sp för att lösa ut efterspar. GG9-0218 Har löst ut lån i förtid och söker sparpoäng för att lösa ut efterspar. Saknar 700 000 poäng, så varje poäng mottages tacksamt. GG10-0218 Jag har råkat ut för en arbetsskada som gör att min ekonomiska sits fullkomligt rasat sönder och samman! Lever på existensminimum och skulle vilja få loss 75 000 kr med sparpoäng. GG11-0218

Och jag ber om någon vänlig själ som har sparpoäng i JAK Medlemsbank som kan ge till mig. Oerhört tacksam. GG12-0218 Jag behöver ha 1 000 000 sp för att få ut ett belopp som jag har sparat på JAK. Jag får ej ta ut mina pengar förrän om 2 år. Jag har behov av att ta ut detta belopp så fort det är möjligt. GG13-0218 Finns det någon vänlig medlem som vill hjälpa mig att få ut mitt efterspar tidigare? Väldigt tacksam om någon skänker 430 000 sp. Det ska gå till reparation på min mammas hus i Filippinerna. GG14-0218 jag är en snart 67 årig kvinna bosatt i Hälsingland som behöver 3,1 miljoner sp till att lösa ut mitt efterspar. Alla bidrag tas tacksamt emot. GG15-0218 Vi har löst vårt lån och saknar 8 miljoner poäng för att få ut eftersparandet. Pengarna ska användas till att renovera rör i huset. GG16-0218 Undrar om någon har sparpoäng att skänka? Jag vill använda pengarna för att hjälpa min son med en liten del av insats till lägenhet. GG17-0218

p.g.a ålder, polioskada o skilsmässa önskas sparpoäng för att lösa efterspar, så jag kan fixa en mer anpassad bostad. GG18-0218 Undrar om ni som avslutar kontot skulle vara villiga att skänka sparpoäng till mig, vilket skulle hjälpa min situation i skilsmässa avsevärt. GG19-0218 Behöver sparpoäng för att få loss mitt efterspar och köpa bostad. Måste annars vänta 38 år. Vänligen skänk icke-behövda poäng. Tack! GG20-0218 Till vatten i brunnen. Fattas 135 000 sp för att få ut efterspar till brunn. Tacksam för hjälp. GG21-0218 Jag behöver en och en halv miljon sparpoäng för att få ut mitt eftersparande, finns det någon som har över? GG22-0218 Vi har nu löst vårt JAKlån och ser fram emot vårt efterspar. Men det saknas 7,5 milj poäng eller får vi vackert vänta i 5 år. Tacksam för alla poäng! GG23-0218 4-BARNS PAPPA med utmattningssyndrom och 100 mil mellan barnen. Tacksam för alla som kan ge några sparpoäng. GG24-0218

Vill du också annonsera? JAK-medlemmar annonserar gratis! Max 150 tecken (inkl. blanksteg). Vill du söka sparpoäng så skriv namn, medlemsnummer samt annonstext i ett mail eller brev. Annons som söker sparpoäng får en kod. Vill du ge poäng till en kodad annons så skriv ditt namn, medlemsnummer, antal sparpoäng du vill skänka samt koden på annonsen.

Mejla eller posta i ett brev. Vill du annonsera av annan anledning; skriv namn, medlemsnummer och annonstexten och mejla eller posta i ett brev.

adressen: JAK Medlemsbank, Radannons, Box 216, 541 25 Skövde e-post: jak@jak.se Fr.o.m. 2019 så kommer annonser att läggas upp på jak.se/medlemsannons grus & guld · 2/2018

återblick

Guldkorn från förr Tiden går, årgång läggs till årgång – för Grus & Gulds del avslutas med detta nummer det nittonde utgivningsåret. Tidningen ”föddes” i nr 3 år 2000, då medlemstidningen Räntefri bytte namn och fick ny form. Om bara drygt ett år är det alltså jubileum. Men vi gör några nedslag i det förflutna redan nu – fem, tio och femton år tillbaka.

2008

När 13 000 deltagare samlades i Malmö till europeiskt socialt forum var ”nerväxt” ett av många teman. JAKs lokalavdelning ordnade ett heldagsseminarium om etiska banker och ett ekofeministiskt nätverk bildades, med JAK-medlemmen Lotta Hedström som en av initiativtagarna.

2003 Jerker Engborg var en av JAKs pionjärer och ekologisk odlare med en aldrig sinande entusiasm. 84 år gammal hade han en visningsträdgård i Föllinge som säkert var femtio gånger större än ett vanligt villaträdgårdsland. Om sin bank sa han att ”det är med ekonomin som med jorden; man ska inte vänta sig för snabb belöning – men om man behandlar den rätt får man sin bärgning”.

Webbsida

Facebook

Läs mer och diskutera på tidningens hemsida www.grusoguld.se

Gilla Grus & Guld på Facebook – följ uppdateringar och var med och diskutera.

grus & guld · 2/2018

2013

Bygdeutveckling med brett perspektiv rapporterade vi om i ett reportage från Ramsele i Sollefteå kommun. Med ingredienser som en lokal tankesmedja – ”Nipakademin” – naturbetande köttdjur, minislakteri och kamp mot skolnedläggning visade bygden innovativ livskraft. På agendan fanns också bildandet av en sparkassa, på grund av bankernas njugga inställning gentemot bygden.

Nummer 1/2019 i brevlådan och på nätet 21 mars Manusstopp för insändare 18 februari 2019 återgår Grus & Guld till att komma ut med fyra nummer per år. Alla publiceras både som e-tidning och på papper.

grus & guld · nr 2 2018 · Tidning om r ät t vis ekonomi

Följ oss på nätet

vad tycker du om tidningen? Skriv till: Grus & Guld JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde Eller mejla: grusoguld@jak.se

Grus Guld Tidning om r ättvis ekonomi

nr 2 · 2018

fr ån JAK Medlemsban k

pris: 59 kr

tillväxtkritik på nerväxtkonferens

Klimathot mot renarna återvinnin g · krisbereds kap · milstolpe för jak · jevons paradox

Krönika

jörgen vikström

Sverige, hösten 2018 Det mörknar Sedan den 1 juni 2017 har jag utbildat

drygt 800 asylsökande i sex och samlevnad, kopplat till demokrati, politik och ekonomi. Deltagarna kommer från fattiga länder med sharia-lagar, nyckfullt klanvälde, patriarkala traditioner, etniskt baserade skrönor och förtryckande citat ur religiösa urkunder. Detta är Sverige, frihetens och demokratins förlovade land. Här vill de bo. Mina klasser blir mindre och mindre. Migrationsverket avvisar mina elever. Jag ser besluten, och mitt undervisningsupplägg om den förträffliga svenska demokratin gungar. En ung man som fått ett extremt tydligt intyg av en specialistläkare frågar: ”Är det här enligt svensk demokrati, att majoriteten styr med hänsyn till minoriteten, som du säger? Var är hänsynen?” Läkarintyget säger att mannen inte får

Vi läser vår fina Regeringsform om att

demokrati är majoritetsstyre där hänsyn tas till minoriteten. Men i den tillfälliga lagen om asylsökandes möjlighet att få uppehålls-

Demokratin gungar i sådan grad att 261

opolitiska tjänstemän efter valet såg sig tvungna att fråga: Om lojalitetsplikten gentemot regeringen och arbetsgivaren Regeringskansliet skulle stå i konflikt med regeringsformens bestämmelse om människors lika värde och skydd mot diskriminering – vad har företräde? En tidigare statsminister och utrikesminister, Carl Bildt, twittrade raskt: ”Tjänstemän i regeringskansliet skall vara lojala mot den regering som den demokratiska processen enligt regeringsformen leder till. Punkt. Slut.” Borde han inte i stället vara stolt över att de opolitiska tjänstemännen på regeringskansliet ger uttryck för en omsorg om den svenska grundlagen och det demokratiska statsskicket?

”Frihetens och demokratins förlovade land. Här vill de bo.”

Foto: lina johansson

sättas på ett flygplan, än mindre avvisas till Afghanistan som han lämnade när han var sex år. Mannen är dödligt sjuk, skriver läkaren. I domen negligeras både intyget och den dödsdom hans klan utfärdat. Den som stal familjens mark och dödade föräldrarna. Brodern tog sig till Sverige och är svensk medborgare. Själv lyckades mannen ta sig hit några år senare. Till brodern, hans enda familj. Han kan perfekt svenska och engelska. Han hjälper alla sina landsmän med deras ärenden. Han är den tappraste och vänligaste och roligaste människan jag känner. Han är min bästa vän. Avvisning. Nu är han försvunnen.

tillstånd lyser de vackra hänsynsskrivningarna med sin frånvaro. Nu vill vissa partier permanenta den tillfälliga lagen. Några vill göra den än mer restriktiv.

Detta är är Sverige, hösten 2018.

Det mörknar. Aldrig har det känts viktigare att kämpa för demokratins hänsynsprinciper. Jag tror att många av mina elever kommer att vara den svenska demokratins viktigaste bundsförvanter.

jörgen vikström projektledare för ”detta är sverige 2.0” studieförbundet vuxenskolan jämtlands län grus & guld · 2/2018

B Bildkommentar: Robert Nyberg

JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skรถvde www.jak.se

POSTTIDNING