Grus & Guld nr 1 2017 by Grus & Guld

Grus Guld Tidning om r ättvis ekonomi

grus & guld · nr 1 2017 · Tidning om r ät t vis ekonomi

nr 1 · 2017

INNEHÅLLER

KALLELSE TILL JAKs STÄMMA

s 34

fr ån JAK Medlemsbank

pris: 59 kr

Noori vill få fler att reparera Prövningar för JAK

Lisa byggde sitt eget hus

Rika på år och gemenskap Byggde ekohus tillsammans

rentierer · byggemenskaper · bokashi · cykelhus

Testa vår kalkylator på jak.se för att se hur mycket du kan spara!

Flexibelt Bolån - ett nytt sätt att låna i JAK

DRÖMMER DU OM EN NY BOSTAD? Men kanske inte vill binda upp

dig på en fast lånekostnad? Med JAKs Flexibelt Bolån kan du själv anpassa din månadsbetalning efter behov och förmåga!

A KN N! RÄ LÅ

CH BO AO LT N LÅN ER IBE ÄK O M S EX /R -B LÄ FL SE LT K . BE PÅ JA XI E FL

TESTA I KALKYLATORN PÅ JAK.SE hur du själv kan påverka din

sammanlagda månadsbetalning med Flexibelt Bolån.

Innehåll

Prövningar för JAK

Besked om låneinsatserna dröjer och räntedefinitionen ifrågasätts. · 24

grus & guld · 1/2017

Foto: dan lepp

Lokala banker efterlyses Möjligheten att bygga upp ett starkare nät av lokala banker ”i traditionella och nya former” undersöks i nytt projekt. · 8

Fler vill bygga hus tillsammans

Antalet byggemenskaper ökar i Sverige. · 41

KALLELSE TILL JAKs STÄ MMA

s 34

Eva Rudolphi isolerar rör i huset som hon och vännerna har byggt för att

åldras i tillsammans.

fot o: Leif Djä rv

Foto: emmalisa pauly

dessutom: krönika

Katarina Mazetti om finansiella rådgivare som aldrig mött folk som vill investera för att bidra till något bra. · 43

omvärld foto: Stina Valheim

Reparationer minskar e-skrot Noori Saber ger elektroniken en andra chans och lär grannar att laga. · 6 Foto: olof thiel

Tips:

GÖR JORD I KÖKET

Lisa byggde sitt eget hus Lisa Lund vill leva inom ramen för vad både hon och naturen har råd med. · 26

Bokashikompostering har både miljömässiga och ekonomiska fördelar.

Malmö har fått sitt första ”cykelhus”. · 10

kultur

Ugo Mattei försvarar gemensamma nyttigheter, bortom privat och statlig äganderätt. · 29

opinion

Det är dags att göra upp med ett system som gynnar rentiererna skriver Guy Standing. · 31

kultur

Andreas Cervenka varnar för nästa finanskrasch i boken Vad gör en bank? · 28 grus & guld · 1/2017

Grus & Guld är en tidning om hållbar och rättvis ekonomi som ges ut av JAK Medlemsbank med fyra nummer per år. Tidningen ingår i medlems avgiften för JAK-medlemmar, men vänder sig även till prenumeranter. Nr 2 och 3/ 2017 publiceras enbart digitalt (www.grusoguld.se/etidning).

Medarbetare i detta nummer

Postadress: Grus & Guld JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde Digitalt: www.grusoguld.se facebook.com/grusoguld

Grafisk form: ETC Kommunikation

foto: privat

Redaktör och ansvarig utgivare: Karin Backström Mejl: karin.backstrom@jak.se Telefon: 0500-46 45 32

Annonser, layout och produktion: Hanna Blomqvist Mejl: hanna.blomqvist@jak.se Telefon: 0500-46 45 31 Prenumerationer: Carina Danling Mejl: carina.danling@jak.se Telefon: 0500-46 45 11

Vi förbehåller oss rätten att korta och redigera insänt och beställt material samt att publicera det i både tryckt och elektronisk form om inte annat överenskommits. För insänt obeställt material ansvaras ej. ISSN 1650-470404

grus & guld · 1/2017

E-post: jak@jak.se Telefon: 0500-46 45 00 Digitalt: www.jak.se facebook.com/jakmedlemsbank

är arkitekten som disputerat på nya sätt att se på hemmet i ett resurssnålt samhälle, något som också är också ämnet för hennes analys på sidan 13. Hon ingår i forskningsprojektet Bortom BNP-tillväxt, där JAK finns med i referensgruppen. Blir det tid över ägnar hon sig gärna åt den egna trädgården i norra Bohuslän.

Katarina Mazetti är författaren, vars 21 böcker har översatts till ett trettiotal språk. Mest känd är hon för Grabben i graven bredvid – som så småningom gav henne anledning att fundera över vad man gör om man får pengar över... Läs mer i krönikan på sidan 43. När hon inte skriver spelar hon gärna dragspel.

Guy Standing är professorn vid University of London som kanske är mest känd för boken Prekariatet – den nya farliga klassen om konsekvenserna av att en växande skara människor tvingas arbeta under osäkra villkor. Han är även en känd förespråkare för basinkomst. Läs hans uppgörelse med de allt rikare rentiererna på sidan 30.

Foto: Sam Sailor CC 2.0

Postadress: JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde Besöksadress: Vasagatan 14

Pernilla Hagbert

foto: mel ania avanz ato

JAK Medlemsbank är en räntefri demokratiskt styrd bank, som genom banktjänster, opinions bildning och folkbildning verkar för ekonomiska spelregler med hänsyn till människor och miljö.

är fotografen som skildrar människors vardag, både i Sverige och utomlands för flera samhällsengagerade organisationer. När han inte fotograferar ägnar han sig åt det egna musikprojektet Leppen. JAK har han varit medlem länge i. I det här numret ser ni hans bilder i reportaget på sidan 12.

foto: privat

Omslag: Bostadsrättsföreningen Kopparslagaren har byggt ett ekohus att åldras i tillsammans. Foto: Dan Lepp

Dan Lepp

välkommen

redaktören

Ogilla läget

Avkastning i ett bra boende Försäljningen av lägenheter som kostar

tio miljoner kronor eller mer har ökat med 90 procent de senaste två åren, rapporte rar Ekonomiekot samtidigt som jag sätter mig för att skriva detta. I det här numret möter ni inga byggbolag som söker störs ta möjliga avkastning i pengar genom att erbjuda stora ytor och lyxig inredning åt de köpstarkaste. Däremot kan ni läsa om byggherrar med helt andra drivkrafter.

” Det behövs nytänkande för att hemmet ska bli en del i omställningen”

Ta även del av forskaren Pernilla Hagberts

analys av vad som krävs för att våra hem ska bli en del i omställningen till ett rättvi sare och miljövänligare samhälle.

Bostaden är en av de främsta anledning arna till att medlemmar lånar i JAK. Sedan de sparfria bolånen infördes 2015 har utlåningen ökat och är nu uppe i rekordni våer. Men samtidigt minskar aktiviteten i lokalavdelningarna. Hundratals medlemmar väntar på sina låneinsatser och konsument ombudsmannen ifrågasätter att JAKs lån är räntefria. Läs mer på sidan 24 om både med- och motvind för JAK Medlemsbank inför stämman i april. Vi rapporterar naturligtvis från stämman och följer upp hur det går med låneinsatser na och kritiken mot räntedefinitionen i nästa nummer. Du hittar det på nätet som e-tid ning den 15 juni.

Läs mer: T ex GP 4/12 -16

män äger nu lika mycket som den fattigaste hälften av jordens befolkning. Det visar årets ojämlikhetsrapport från hjälporganisationen Oxfam.

Karin Backström, Redaktör grusoguld@jak.se foto: Olof Thiel

Medlemmarna i bostadsrättsföreningen Kopparslagaren kämpade i 14 år för att för verkliga ett resurssnålt hus där de kan åldras i gemenskap. Nu är det klart! Följ med till Hudiksvall på sidan 12. Lisa Lund ville ha ett liv utan höga kostna der och byggde sitt eget hem av en timmer stomme hon fann på Blocket. Möt henne på sidan 26. Föreningen Hållkollbo, som letar mark för att bygga ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart kollektivhus, är bara en av ett ökande antal grupper med människor som vill bygga hus ihop. Läs om byggemenskaper på sidan 9.

Dagens fokus på nya ”gröna” dyra stadsde lar är otillräckligt, menar hon på sidan 13.

Grus & Guld har tidigare uppmärksammat hur ”positivt tänkande” både kan skuldbelägga individer och leda till att reella problem som finans- och klimatkris inte tas på allvar. Nu noterar vi en uppfriskande mottrend: negativt tänkande. Det handlar om att våga förhålla sig till såväl svåra livsfrågor som reella kriser – att inte tysta den oroliga och avfärda kritikern. Heja!

Nästa nummer Följ med till Kallbygden i Jämtland 2039, möt italienarna som förbereder för en framtid bortom BNP-tillväxt och läs om lokala valutor i Spanien. Detta och mycket mer hittar du i nästa G&G, som enbart publiceras digitalt på www.grusoguld.se. Ute 15 juni. grus & guld · 1/2017

Elektronikreparatör Noori Saber Varför startade du projektet Grannens reparatör? – Jag har erfarenheter som lärare och som servicetekniker. Nu kombinerar jag det genom att lära ut hur man lätt kan laga enklare fel på elapparater. Vi slänger alldeles för snabbt. En hel del slängs bara på grund av småfel, som ett glapp eller ett brott på en kabel. Vad innebär projektet? – Alla som har en el- eller elektronikpryl de är redo att slänga kan lämna in den för en andra chans. Vi får allt från brödrostar till tv-apparater. Sedan lär jag en grupp intresserade att reparera varje söndag. Den som får sin apparat lagad betalar, men kursen är gratis och även ägaren kan sitta med. När deltagarna lärt sig grunderna är tanken att de ska kunna fortsätta att reparera åt andra, och att de kan göra det här i mina ändamålsenliga lokaler. Jag handleder och tar ansvar för att det blir säkert och rätt utfört. I framtiden hoppas jag även att vi ska kunna utbilda nyanlända, som saknar längre skolbakgrund, och att de ska kunna få jobb här som reparatörer sedan. Varför slänger vi så mycket e-skrot? – För den som har råd är det enkelt att köpa nytt. Saknar man medvetenhet om under vilka villkor produktionen sker och hur det påverkar miljö och resurser så slänger man. Jag kan inte påverka marknaden där allt säljs billigt, billigt. Men jag kan sprida kunskap och stimulera folk till att reparera.

grus & guld · 1/2017

text

karin backström foto

Emmalisa Pauly

Namn

Noori Saber

Ålder 63 år

Yrke

Fysiker, lärare bl a i elektronik, servicetekniker

Gör

Engagerar sig för mindre elektronikavfall genom att erbjuda kunskap och reparationer. Driver projektet Grannens reparatör inom ramen för det sociala företaget Electronicsmix. Läs mer: www.electronicsmix.se

inspiratĂśr

grus & guld Âˇ 1/2017

omvärld

Allt fler ifrågasätter BNPs starka ställning som måttstock för ett lands utveckling. Så även regeringen som i vårbudgeten presenterar kompletterande ekonomiska, sociala och ekologiska mått. Exakt hur de ska se ut är, i skrivande stund, oklart. Men i det underlag som SCB tagit fram föreslås 30 mätbara indikatorer som bland annat omfattar mellanmänsklig tillit, självskattad hälsa, närhet till skyddad natur, luftkvalitet, växthusgasutsläpp och hushållens skuldsättning. Hur tungt de nya måtten ska väga i förhållande till BNP är oklart. Tidigare har bl a OECD, EU, Frankrike och Storbritannien utrett alternativa välfärdsmått. Källa: SvD

foto: Janee. CC 3 .0

Nya mått ska vägleda regeringen

Sedan 2011 har 212 bankkontor stängts, enligt länsstyrelsernas årliga rapport över betaltjänster. Ett av dem är Nordeas lokalkontor i Sunne. Av de som finns kvar är fler kontantlösa än med traditionell kassa.

Lokala banker efterlyses Ett nytt projekt undersöker möjligheterna att bygga upp ett starkare nät av lokala banker ”i traditionella och nya former”. lokala banker – Ska vi ha en levande

minuter dagligen yrkesarbetar genomsnittskvinnan utan lön. 16:00-rörelsen har översatt lönegapet mellan kvinnor och män på 12,5 procent till arbetstid. Läs mer: Sverigeskvinnolobby.se

Miljömärkning av fonder snart klar Svanen har utarbetat kriterier för miljömärkning av fonder. Syftet med förslaget är både att vägleda fondspararna (oss alla genom pensionssystemet) och att påverka företagen i hållbar riktning. – Vi exkluderar de värsta företag en men vill ha med oss de som är på väg att ställa om till en mer hållbar produktion, säger Ragnar Unge, vd Miljömärkning Sverige. Efter en remissrunda i vintras ska beslut fattas om märkningen i sommar. Läs mer: svanen.se/Remiss/Fonder/ 8

grus & guld · 1/2017

landsbygd måste vi också ha banker som ställer upp för landsbygden, säger Sven Åke Draxten, kommunal råd i Bräcke. Han har tröttnat på affärsbanker som stänger sina lokalkontor, för svårar kontanthantering och inte lånar ut pengar där de inte anser att det finns ett tillräckligt högt marknadsvärde. – Indirekt är det bankerna som be stämmer var folk kan bo någonstans, säger han, och berättar att möjlig heten har undersökts att starta en helt ny sparbank i Jämtland. – Men för att den ska fungera från första stund krävs ett ganska stort kapitaltillskott. Vi bedömde att vi be hövde 200 miljoner kronor och det klarade vi inte av. Nu hoppas han i stället på ett nytt re

gionalt projekt som undersöker möjlig heterna att bygga upp ett starkare nät av lokala banker ”i traditionella och nya former”. – Småföretagen som bär upp eko nomin, inte minst på landsbygden, har behov av nära, kontinuerliga och lång

siktiga relationer till en bank. Utan så dana avstår många från att utveckla sin verksamhet, säger glesbygdsforskaren Ronny Svensson, som driver projektet. Argumentet att efterfrågan på tradi tionella bankkontor minskar i takt med digitaliseringen har han inte funnit stöd för. – Både småföretag och hushåll vill ha människor de kan träffa och diskutera med. Digitala lösningar verkar vara nå got man använder för rutinärenden när man redan har fått en bra kontakt, säg er Ronny Svensson. Projektet, som finansieras av region

Jämtland-Härjedalen, länsstyrelsen i Dalarna samt fyra sparbanker, ska mynna ut i konkreta förslag före som maren. Förhoppningen är sedan att två försök ska komma igång under året. – Lättast är det såklart om de aktör er vi redan har är med. Men man kan också tänka sig att starta nya sparkas sor – eller en helt ny sparbank, även om det skulle ta längre tid, säger Ronny Svensson. Hur ser du på JAK? – Jag är övertygad om att JAK skulle kunna vara med och fylla behovet av långsiktiga finansieringslösningar, med en bredare marknadsföring. Få känner till JAK idag, säger Ronny Svensson. Karin Backström

Fler vill bygga i gemenskap foto: Dan Burch/Mostphotos

De strävar sällan efter avkastning i pengar, utan i form av ett långsiktigt hållbart boende. Antalet grupper som vill bygga hus ihop ökar. Byggemenskap har blivit ett begrepp att räkna med. bygga ihop En del har precis börjat

tala om att bygga tillsammans, andra har kommit en bit på väg, men än har bara ett fåtal lyckats förverkliga sina planer. – Vi ser en tydlig tillväxt, säger ar kitekt Staffan Schartner, ordförande i föreningen för Byggemenskaper. – Inte minst märks det på att be greppet nu finns med i diskussionerna bland politiker och planerare. Konceptet är inte nytt. Tanken med

foto: Anneli Nygårds

bostadsrättsföreningar var från början att människor skulle lägga samman sina besparingar, och bygga hus ihop för att motverka bostadsbristen. Men idag byggs det mesta av ett fåtal ak törer med höga vinstmarginaler och intresse av att hålla efterfrågan uppe. – Kapitalet som investeras i kom mersiella projekt Staffan Schartner ska förräntas. Den delen slipper en byggemenskap, säger Staffan Schartner. Erfarenheter från Tyskland visar att det kan bli 15-40 procent billigare. Ändå blir det högre kvalitet, bebyggel sen blir mer varierad och grannrelatio nerna bättre, enligt Stefan Schartner. – De som bygger bryr sig om hu set och platsen. De ska själva finnas där. Den allmänna uppfattningen är att det både blir socialt, ekonomiskt, och ekologiskt hållbarare. Hållkollbo består av 40 medlemmar

som vill bygga ett ekologiskt, ekono miskt och socialt hållbart kollektivhus

Många byggemenskaper vill kunna dela gemensamma ytor och leva mer miljövänligt.

i Stockholm. Efter sex års arbete och flera ansökningar om markanvisning ar hoppas de på ett genombrott snart. – Det är lite av ett moment 22. Man kan inte få mark om man inte har pengar. Och man måste ha mark för att kunna få pengar, säger Margareta Jaric, ordförande. – Vi är inställda på att det kommer ta tid, men vi ger aldrig upp. Staffan Schartner ser en nyckelroll för kommunerna. I tyska Tübingen, där långt över hälften av det som byggts de senaste åren uppförts av byggemenskaper, anvisar kommunen inte mark till högstbjudande utan till den som ”kan ge mest tillbaka till samhället”. – Kommunerna har stor möjlighet att styra processen och även gynna personer som inte redan vet hur de ska ta sig fram, säger han. Finansieringen är problematisk för

nästan alla som vill bygga ihop. – Många grupper finns i områden med lågt exploateringstryck. Det innebär låga värderingar och att det blir svårt med säkerheten som banken kräver, säger Staffan Schartner. Magnus Frank, bankchef på JAK

Medlemsbank, skulle gärna se fler lå neansökningar från byggemenskaper. Eftersom Boverket kan bevilja kredit garanti på nästan hela beloppet ser han det som ett säkert sätt att använda spararnas pengar. – Vi kan inte finansiera några 150-miljoners byggen, men de som behöver låna 10-15 miljoner kan an söka hos oss, säger han. Karin Backström Fotnot: Läs även om byggemenskapen Kopparslagaren på sidan 12.

fakta

Byggemenskaper • en grupp människor som utifrån egna ambitioner tillsammans planerar, låter bygga och senare använder en byggnad. • lägenheterna kan ha olika upp låtelseformer. • Inspirationen kommer från Tyskland • 15 grupper har listat pågående projekt med olika upplåtelse former hos föreningen för byggemenskaper. Källa/läs mer: www.byggemenskap.se grus & guld · 1/2017

omvärld

Malmö först med ”cykelhus” foto: anna persson

Cykelhuset Ohboy är först i Sverige med ett boende anpassat för cykelburna, dessutom med kombinationen hyreshus och motell. Som ett pilotprojekt har Malmö kommun släppt kravet på att bygga bilparkeringar vid huset, med syfte att begränsa biltrafiken. cykelhus Spåren efter u-båts

tillverkningen vid Kockums syns än i Västra Hamnen. I dag kan Malmös nya stadsdel bli känd för en annan uppstickare i transport sektorn – cykeln. Malmö växer och S-MP-styret har frångått den så kallade parkeringsnormen med 0,5 – 1 bilparkering per lägenhet vid byggnationen av cykelhuset. Deras motkrav är att bilparkeringspengarna i stället läggs på åtgärder som gör att de boende och motellgästerna verkligen väljer bort bilen. Motellets 33 rum ligger i hyreshus ets bottenvåning. Här ingår förstås cykel som hämtas på Malmö C. För de 55 lägenheterna ligger hyran i nivå med andra nybyggnationer i området, men ett paket som ska göra att de boende förhoppningsvis väljer cykeln som främsta transportmedel ingår

fakta

Cykelhuset • Enligt plan- och bygglagen ska fordonsparkering anläggas i skälig ut sträckning vid byggnationer. I Malmö gäller 0,5–1 bilparkering per lägen het. Vid cykelhuset byggs endast en p-plats för bil, en handikapplats. • En 4a på 85 m² i två etage kostar strax under 13 800 kr inklusive vär me, en 3a strax under 10 000 kr och en 1a på 32 m² över 6 000 kr. Flera cykelförmåner ingår. • Inflyttning var i februari, motellet öppnar i vår.

grus & guld · 1/2017

Cykelhuset i Malmö slipper bygga bilparkering till alla lägenheter och motellrum. Arkitekten, byggherren och ägaren Cord Siegel cyklar själv till jobbet.

också. De boende kan låna lådcyklar, en stor lådcykel med plats för sex barn och en elassisterad taxicykel för att skjutsa släkt och vänner. Tio års medlemskap i en bilpool och leve ransbox för att slippa hämta paket med bil ingår också i hyran, liksom kollektivtrafikresor för ca 800 kr/år, cykelgarage, och cykelparkering utanför lägenhetsdörren. Lägenheter na har tåligt golv i hallen och breda dörrar, hissen är stor och här finns automatiska dörröppnare – allt för att man enkelt ska kunna rulla sin cykel eller lådcykel ända in i lägenheten. Cord Siegel, delägare i arkitekt

firman Hauschild-Siegel, är såväl arkitekt och byggherre som ägare till huset. – Från början var inte min tanke att bygga ett cykelhus utan det utveck lade sig så. Hållbarhet – visst, det är bra. Men även social och ekonomisk hållbarhet är viktigt. Själv är jag prag matiker. Jag cyklar för att jag bor i stan, Malmö har fina cykelvägar och avstånden är korta. Det är hälsosam mare, bekvämare och enklare.

Våra storstäder dras med bostads

brist och det finns ingen garanti för att hyresgästerna blir mer miljömed vetna eller cykelburna än andra. – Men självklart kommer cykelhuset locka människor som inte är beroende av egen bil och boendet kan väcka tan kar om hur man kan leva ännu mer resurssnålt, kommenterar ord föranden i Natur skyddsföreningen, Johanna Sandahl. Kan cykelanpassade bostadshus bidra Johanna Sandahl , till att förbättra infra- ordförande Naturstrukturen i städerna? skyddsföreningen – Cykelhus är en jättebra morot för de som bor där. Men styrmedel som att låta biltrafiken stå för de kost nader för buller, föroreningar och klimatpåverkan som den orsakar be hövs också, säger Johanna Sandahl. En utvärdering av hur cykelhuset fungerar ska göras i samarbete med Malmö högskola efter två, fem och tio år, på fastighetsägarens bekostnad. Anna persson

omvärldsanalys

ur kan vi se på hemmet som en utgångspunkt för omställningen till ett mer socialt rättvist samhälle med en radikalt minskad miljöpåverk an – och vad skulle det i så fall innebära för hur vi bor och bygger? Det pratas, forskas och planeras mycket idag kring ”smarta” eller ”håll bara” stadsdelar och det senaste de cenniet har vi sett en snabb utveckling av ”grönt” bostadsbyggande i Sverige såväl som globalt. Denna utveckling har framförallt präglats av en tilltro till ny effektiv teknik för att minska resurs användningen, men med en bibehållen standard. Inte sällan marknadsförs dessa nya projekt till en medveten ur ban medelklass som har råd att köpa in sig i den gröna profilen genom att skuldsätta sig eller betala höga nypro duktionshyror. Dagens politiska och mediala debatt i sin tur framhäver ofta en påstådd kon flikt mellan behovet av att å ena sidan snabbt bygga billiga bostäder och å andra sidan skärpa miljökraven inom byggsektorn. Man missar dock att ta ett större perspektiv på ett hållbart och rättvist samhällsbyggande och duckar för att ifrågasätta själva grunden i hur vi bygger, bor och konsumerar i relation till hemmet. Även om vi blir bättre på att exempelvis bygga energieffektiva hus är det minst lika viktigt att dis kutera hur vi skapar förutsättningar för mer hållbara hem, i förståelsen hur

foto: privat

” I marknadiseringen av bostäder blir hemmet en vara likt andra”

Pernilla Hagbert och med vilka vi bor, hur vi ser på hem met, men även vad våra boendemiljöer möjliggör för olika sätt att leva på.

n aspekt handlar om rätten till ett hem. Att veta att du kan bo kvar och att du inte riskerar att vräkas eller bli av med ditt hem skulle kunna ses som en viktig del av att skapa en mer hållbar bostads situation. I marknadiseringen av bostäder blir hemmet en vara likt andra, där de boende reduceras till konsumenter som köper en livsstil. Bostaden framställs som en investering – både i spekulationen i bostadsrätter eller småhus och för fastighetsägare som söker öka värdet på sitt hyresbe stånd. Men man kan undra på vilket sätt denna finansiella ekonomi skapar en robust grund för en mer långsiktig hushållning med resurser?

intervjuer med hushåll som söker andra sätt att leva framstår i stället en bild av att aktivt försöka min ska sina boendekostnader just för att kunna möjliggöra en omställning. Genom att göra sig mindre beroen de av stora bostadslån kan de på sikt arbeta mindre inom det formella lö nearbetet och mer med att bygga upp självförsörjande system eller ägna sig åt självbyggeri – som i sin tur bidrar till att minska kostnaderna ytterligare. Det finns också ett nyväckt intresse bland olika grupper att bo på mindre

resursintensiva och mer varierande sätt – inklusive att bo mindre, enklare och mer kollaborativt genom att dela på ytor och resurser. En fråga är dock hur dessa alternativa utvecklingar kommer till stånd.

ör att hitta sätt att gå bortom glappen mellan vad som byggs och hur vi kan tänka oss en mer hållbar framtid, bör vi se hemmet som en nod för ett mer håll bart vardagsliv snarare än ett ”objekt” där olika lösningar kan appliceras. Behovet av andra perspektiv måste utgå ifrån de boende som medaktörer istället för konsumenter. Detta innebär en utmaning, men även en möjlighet, i att omvärdera de maktförhållanden som råder i bostadsutvecklingen idag, men framför allt krävs det att vi tänker om kring hur vi ser på hemmet, som en del av mer omfattande visioner för ett hållbart samhälle.

Pernilla Hagbert Doktor i arkitektur Läs mer: ”A sustainable home? – Reconceptualizing home in a low-impact society”, Pernilla Hagbert, Chalmers, 2016

grus & guld · 1/2017

grus & guld Âˇ 1/2017

Väl förvaltad årsrikedom De känner sig välbeställda och priviligierade. Inte för att deras pensioner eller inkomster är speciellt höga, utan för att de är rika på livserfarenhet och bor precis som de önskar. Efter fjorton år har planerna på ett resurssnålt hus för åldrande i gemenskap förverkligats av medlemmarna i bostadsrättsföreningen Kopparslagaren i Hudiksvall. TEXT Karin backström

foto dan lepp

grus & guld · 1/2017

Ann Björkgren, Agneta Nordenström och Eva Rudolphi har nära till varandra om de vill göra saker tillsammans. Vill de däremot vara själva stänger de bara dörren till sina egna lägenheter. 14

grus & guld · 1/2017

ag kan inte tänka mig ett bätt re boende än det vi har skapat, utbrister Eva Bovin. Det är en av bostadsrättsför eningen Kopparslagarens två gemensamma arbetsdagar varje månad och grönsakssoppan puttrar på spisen hemma hos Agneta Nordenström och Tony Björklund. En efter en slår sig grannarna ned vid bordet för en lunchpaus i bastubyggandet och isolerandet av rör. Eva Rudolphi funderar över ett litet utrym me vid källaringången intill en braskamin, som kan användas till matlagning och upp värmning i reserv. – Ska vi inte ha en fåtölj där? undrar hon. – En skön, men inte skrymmande, fyller Tony Björklund i. – Eller två stolar, föreslår Eva Bovin. – Och ett litet bord där man kan ha kaffe koppen, fortsätter Ann Björkgren.

På detta sätt har de under många år flätat samman sina tankar kring hur de vill bo till gemensamma beslut och konkret förverkligan de. I höstas invigdes deras nybyggda fler familjshus i kvarteret Kopparslagaren i Hudiks valls centrum. Fönstren är vända mot söder för att ta tillvara på ljus och värme. Materialen är huvudsakligen naturliga och lokala. Toa letterna separerar urin, som ska ge näring åt närliggande jordar i framtiden. Regnvattnet tas tillvara för spolning och bevattning. På taket finns såväl solceller som en liten vindsnurra. Tvätten hängs i torkrum för att spara energi. Och matkällaren ska så småningom fyllas med grönsaker från odlingarna i trädgården. – Vi har strävat efter att ta så många steg vi kan för att sluta kretsloppen och inte förstöra jorden, förklarar arkitekten Tony Björklund. De fem lägenheterna binds samman med umgängesytor på ett sätt som har föga ge mensamt med anonyma trapphus i andra fler

Ekohuset smälter väl in i den gamla träbebyggelsen i Hudiksvall. De stora fönstren mot gården tar tillvara på ljus och värme.

familjshus. Skorna tas av i entrén, på väggarna hänger konst och i det lilla tornrummet finns plats för tio personer. Sedan november ingår även tomten intill, med befintlig bebyggelse, i bostadsrättsföreningen. Framöver är tanken att där ska ges plats för nya medlemmar och fler gemensam ma aktiviteter. Familj och vänner ska kunna övernatta, det ska finnas fest- och möteslokaler. Allt i takt med vad ekonomin tillåter. – När vi är 80 kan vi ha café och syverkstad, säger Eva Bovin. – Och konstutställningar i ateljén, fyller Tony Björklund i. När de tröttnar på umgänge kan de

enkelt stänga dörren om sig. – Vi har kul ihop och vill ofta göra liknande saker, men vi har också våra egna liv, säger Eva Bovin. Genom de stora fönstren på hennes

65 kvadratmeter stora trea slingrar ett blekt vinterljus in över trä, claystone, tadelakt och ärvda möbler. Lägenheten ritades ursprung ligen som en etta, men Eva insåg att det skulle bli svårt att flytta från en hälsingegård på över 100 kvadratmeter till en yta som var mindre än hälften så stor. – I början hade vi åsikten att vi skulle bo

”Vi vill visa att det finns alternativa lösningar” väldigt litet. Men jag behöver arbetsyta, säger 72-åringen som bland annat är politiskt aktiv och utbildar sig till yogalärare. Ytterligare ett rum ritades till och Eva fick kontoret hon önskade. Arkitekten, tillika med lemmen i föreningen, Tony Björklund har haft grus & guld · 1/2017

fakta

BRF Kopparslagaren - Består av äldre vuxna som vill leva resurssnålt och åldras i social gemenskap - Invigde i höstas ett nybyggt ekohus i centrala Hudiksvall.

JAK BådeDanmarks Ann Björkgren föreläsningar och Eva Bovinfyllde tog hand storasina salar på 1930-talet. om gamla föräldrar, Här bland annat och syns började redan för 14 Peter Madsen (tv)över och år sedan fundera K. Kristiansen vid hurE.de skulle vilja(th) ha det ett möte i Ringsted själva som äldre. 1935. 16

grus & guld · 1/2017

- Finansierade bygget med JAK-lån. - Har jobbat för att förverkliga ett kollektivt boende för ”årsrika” i 14 år.

- Äger flera trähus på två tomter i kvarteret Kopparslagaren. - Har elva medlemmar mellan 60 och 74 år - Åtta medlemmar bor i fem

av lägenheterna, tre ska flytta in när bygget fortskrider. - Två lägenheter, en ateljé och en frisörsalong hyrs för närvarande ut.

ett oändligt tålamod, säger Eva Bovin. – Jag hade en skiss, men sedan har var och en varit med och format sin lägenhet, säger Tony. Men utan honom, som även är fd stads arkitekt, konstnär och snickare, skulle det här projektet aldrig kunnat förverkligas, säger de andra samstämmigt. Inte bara för att han ritat och lett själva bygget, utan även för att han vet vilka lagar och regler som gäller. Att få tillstånd att bygga ett ekohus mitt i Hudiksvall visade sig nämligen inte vara helt lätt. – Vi har byggt för att bo här livet ut. Men både regelverket och kommunen har betraktat det som spekulation, säger han. Vägen till invigningen blev längre än de

trodde när det hela tog sin början 2003. En grupp människor i femtioårsåldern, som gröna vågen fört till Hälsingland, satt utspridda på sina gårdar och funderade över hur det skulle bli när de blev äldre. Hur länge skulle de orka med gården? Skulle de bli ensamma, bilberoende som de var? Flera av dem hade tagit hand om sina gamla föräldrar och ville inte gå en liknande ålder dom till mötes. – Min pappa bodde visserligen hos oss de sista åren, men vi hade inte riktigt tid med honom, säger Ann Björkgren. Vana som de var att styra upp sina liv själva ville de ta ansvar för sin ålderdom. Ett slags kollektiv önskade de sig där de både kunde få social gemenskap och egna lägenheter. Före ningen Grå tåget bildades och började leta hus. – Vi diskuterade länge ifall vi skulle bo på landet eller i staden, berättar Ann Björkgren. Själv kunde hon tänka sig båda delarna. Men när hon nu väl hamnat mitt i centrala Hudiksvall uppskattar hon, precis som de an dra, närheten till bibliotek, konstutställningar, konserter och sjukvård. – Och transporterna är viktiga. Här har vi bara ett par kvarter till tåget och behöver inte ha bil, säger Eva Rudolphi. Under många år tittade medlemmarna i

Grå tåget på olika objekt, men att köpa ett bebott hus och köra ut hyresgästerna lockade inte. Tomma hus med flera lägenheter var det väldigt ont om. Och att bygga själva för flera

miljoner kronor kändes skrämmande. – Vi var inte vana vid att bolla med stora summor och det fanns en stor tveksamhet

”Tack vare JAK har vi kunnat genomföra det här projektet” kring om vi skulle våga ta lån. Det var nog mycket osäkerheten som gjorde att inget hän de under många år, säger Ann Björkgren. Gruppen förändrades. En del valde att flytta närmare sina barn i stället. Så träffade de Tony Björklund och Agneta Nordenström. De bar på samma dröm, och Tony ägde redan fastigheterna som sedermera blev bostads rättsföreningen Kopparslagaren. Tillsammans gick de till banken för att ta över som fören ing. Men banken sa nej. – Jag fick låna 4-5 miljoner själv, men när jag var med i en förening gick det inte, konsta terar Tony. I stället fick de gräva i sina egna fickor och lyckades skrapa ihop de 70 000 kronor var som krävdes för att köpa loss den ena tomten, den som fortfarande var obebyggd. De fick ett förhandsbesked om bygglov från kommunen och började planera sitt gemensamma hus. Men hur skulle de få fram de 10 miljoner

kronorna som krävdes för att bygga? Innan det finns ett färdigt hus som säkerhet är bankerna skeptiska och kräver hög ränta. De flesta i föreningen är dock JAK-medlemmar sedan tidigt 1980-tal. Tillsammans hade de 30 miljoner sparpoäng och JAK Medlemsbank kunde bevilja ett byggkreditiv utan efterspar krav. – Det är tack vare JAK vi har kunnat genom föra det här projektet. Ingen annan bank ville låna ut, säger Tony Björklund. När bygget sedan fortskred enligt planerna öppnade den lokala sparbanken famnen och numer har Kopparslagaren alla sina lån där. De säger att villkoren där är ”oerhört mycket förmånligare” och de tycker det känns bra att ha sin bank bara några kvarter bort. grus & guld · 1/2017

– Med ett traditionellt JAK-lån skulle jag få ut mitt eftersparande när jag är 100 år, konsta terar Eva Bovin. Från början hade de tänkt att banken bara

Aldrig ett möte utan mat eller fika. Brf Kopparslagaren försöker alltid ha det trivsamt ihop, även när det är svåra frågor att avhandla. 18

grus & guld · 1/2017

skulle äga en tiondel av huset. – De flesta av oss med skraltiga pensioner ville ha låga avgifter, säger Eva Rudolphi. De hade också kunnat klara en stor del av kostnaderna själva ifall alla hade sålt sina gårdar eller hus. Men när möjligheten fanns att låna till låg kostnad valde de flesta att behålla sina gamla hem som sommarbostä der tills vidare. Idag består bostadsrättsföreningens finansie ring till hälften av lån och till hälften av med lemmarnas kontantinsatser (som i sin tur till

75 procent har finansierats med privata lån). De tycker att de får väldigt mycket för pengarna. Trots alla gemensamma ytor har de lägre avgifter än bostadsrättsföreningen i när heten som Tony varit med och byggt tidigare. – Jag har en månadskostnad på 6000 kronor inklusive lånen för min lägenhet, säger Eva Bovin och jämför med en lika stor hyresrätt i närliggande Iggesund som kostar 7500 kronor per månad. Till det kommer alla arbetstimmar de själva lagt ned. Hur många är ”orimligt att uppskat ta”. Ytskikt och inredning har de fixat själva. De har varit på studiebesök och gått kurser i hur man jobbar med ekologiska material. – Det syns lite här att det inte är gjort av ett proffs, pekar Eva Rudolphi när hon visar sin,

– Målet om ett gemensamt boende har varit överordnat, och alla har bidragit efter förmåga, säger arkitekten Tony Björklund.

” Vi har byggt för att bo här hela livet ut” i mina ögon, perfekta egenhändigt gjorda diskbänk i lersten samtidigt som de andra beundrar den nya ribbstolen hon snickrat för att barnbarnen ska kunna klättra upp till ett sovloft under taket. Genomgående har husen i Kopparslagaren

stora fönster i olika former och flera takhöjd er som skapar rymd och ljus. Mot kvarteret bakom är det dock en slät fasad. Bakgrunden är en tvist med grannarna som överklagade bygglovet ända till högsta instans, Markoch miljööverdomstolen. Först när den gett klartecken 2014 kunde spadarna sättas i marken. För att inte störa grannarna valde Kopparslagaren att sänka höjden på huset och avstå från fönster åt norr.

Vad grannarna tycker idag vet inte Grus & Guld, men enligt Eva Bovin har historien fått ett gott slut. – De hade kanske en bild av att vi var några rika personer som skulle bygga mitt i stan och skymma deras utsikt, men den nyanserades i så fall när vi började spika upp fasaden. Någon kom fram och tyckte det var kul att vi jobbade allihop, andra uppskattade färgen. På invigningen fick de en specialvisning med tårta. Alla var jättesnälla, säger hon. Hos kommunens tjänstemän och politik er, som bland annat ifrågasatte att de inte planerade fler parkeringsplatser, upplever de däremot fortfarande en motvilja. Men många Hudiksvallsbor är intresserade och har besökt det unika ekohuset mitt i stan. grus & guld · 1/2017

Motståndet, som försenade bygget i över

tre år, gjorde det möjligt att samla kakel från restlager, luckor från utställningskök, bjälk ar från andra byggen… Och det svetsade samman gruppen.

”För många äldre är ensamheten tyngre än krämpor och besvär”

Ordlista

Tadelak – ett kalkputsbaserat ytskiktsmaterial med flertusenårig tradition och näst intill obegränsad livstid. Claystone – en miljövänlig lerputs med betongliknande utseende. Byggkreditiv – ett lån som betalas ut löpande genom att banken betalar fakturorna för ett husbygge upp till en maxgräns. 20

grus & guld · 1/2017

– Det är inte alltid lätt att samarbeta. Alla ska få säga sitt, saker måste stötas och blötas. Det tar tid. Men vi har haft en lång period tillsammans och lärt känna varandra väl, säger Eva Rudolphi. – Det har varit många möten, konstaterar Agneta Nordenström. – Många middagar, säger Tony Björklund. – Och mycket fika, ler Eva Rudolphi. Vad är det då som har fått dem att hålla ihop? Det blir tyst ett tag. Sedan utbrister Agneta Nordenström: – Alla tänker som jag! När skrattet klingat ut, försöker de definiera vad det är för tänk de har gemensamt: Det handlar om att de förstår att vi människor är beroende av varandra och därför vill bo tillsammans med andra. Och att de inte delar samhällets gängse syn på konsumtion och tillväxt, utan vill leva så ekologiskt hållbart som möjligt. Om de sedan inte tycker lika om detaljerna gör det inte så mycket. – Relationer är alltid något man måste ar beta med, men på äldre dagar när livserfaren heten är större är det inte lika vanligt med konflikter, säger Eva Bovin. – Vi har en grundtrygghet som gör att vi all tid kan återkomma och prata ut, fyller Agneta Nordenström i. Ekonomi brukar vara känsligt, men även

konflikter om pengar säger de sig ha slup pit. Kanske är det för att de inte ser pengar som något som ska förmeras, utan som ett medel för att skapa något bestående.

– Målet om ett gemensamt boende har varit överordnat, och alla har bidragit efter förmåga, säger Tony Björklund. – Vi har varit väldigt öppna kring ekonomin. En del har mer, andra har mindre och vi har kunnat hjälpa varandra, säger Ann Björkgren. Nu har de förverkligat sin dröm och med

tiden är tanken att de ska bli fler. Men hur garanterar de att ingen säljer sin bostadsrätt till någon som varken vill leva hållbart eller delta i gemenskapen? Eller att någon speku lerar med de unika lägenheterna? – Formellt sett kan vi ju sälja, men det är inte så vi har tänkt det, säger Eva Rudolphi. De har en så kallad insållningsklausul i sina stadgar, men vad som skulle hända om någon överklagade ett nej till hyresnämnden vet de inte. Bostadsbristen är stor i Hudiksvall och de har redan haft några intressenter som de behövt säga nej till. Ett tag var de en kooperativ hyresförening. I en sådan tillhör lägenheterna föreningen. Den som flyttar in betalar en insats som återfås vid flytt, och lägenheterna kan varken köpas och säljas på marknaden. Men det visade det sig att finansieringen både blev enklare och förmånli gare som bostadsrättsförening. Dessutom ville de ha tryggheten att kunna belåna sina egna lägenheter om de skulle få oväntade utgifter. Går allt som planerat ska de nu bo i sitt

nya hus livet ut. Badrummen är stora, det finns hiss och om de inte längre räcker till för sig själva och varandra finner hemtjänst en dem på samma plats. – Det är en win-win situation för oss och kommunen, säger Agneta Nordenström. Den yngsta medlemmen fyller 60 år i år, den äldsta 74. – Vi tillhör den stora fyrtiotalistgenerationen och kan inte bara förvänta oss att kommunen ska ha resurser att sörja för oss på det sätt vi önskar när vi blir gamla. För många är en samheten tyngre än krämpor och besvär. Vi som är friska måste ta aktivt ansvar för att visa att det finns alternativa lösningar, säger Eva Bovin. Vilka råd har de då till andra som vill göra något liknande? – Sätt igång, även om ni bara är 45. Det tar tid! ·

Brf Kopparslagaren har strävat efter att bygga så miljövänligt som möjligt. På taket finns såväl solceller som en liten vindsnurra. Urin och regnvatten tas tillvara. grus & guld · 1/2017

fot o: Leif Djä rv

tips

Ödet för vårt matavfall är ofta att bortforslas i en brun papperspåse från kommunen. Eller att stanna hemma i en varmkompost för flera tusen kronor. Men det finns en tredje väg med både miljömässiga och ekonomiska fördelar: bokashikompostering.

Gör jord i köket text

Stina Hylén foto

Stina Valheim

Innan du börjar: Läs din kommuns renhållningsförordning. Det kan krävas en anmälan till kommunen för att ta hand om sitt eget matavfall.

Läs mer: bokashi.se/blogg bokashiworld.wordpress.com emrojapan.com

grus & guld · 1/2017

Bokashimetoden går ut på att tillsätta

bokashiströ över matavfallet i en lufttät hink. Ströet innehåller effektiva mikroorganismer som när de läggs på matavfallet sätter igång en jäsning. Det här påskyndar processen att omvandla matrester till näringsrik jord, samtidigt som det avger mindre gaser och näringsförluster än i en varmkompost. Bokashi är ett relativt nytt sätt att kompost era i Sverige, men metoden uppfanns redan på 1980-talet av japanen Teuro Higa. Det han kom på var att en speciell blandning av mikro organismer utför ett bättre arbete tillsammans än var för sig. Inom vetenskapen kallas det för ett konsortium av bakterier. 2008 lyssnade Bertil Olsson och hans sambo Jenny Harlen på ett reportage om bokashi på engelsk radio. De blev genast intresserade men hittade noll träffar om det på internet i Sverige. Då bestämde de sig för att själva ta bokashi till Sverige och gården i Säffle. I dag tillverkar de eget bokashiströ av jäst vetekli, där bakteriekul turer kan leva och jobba med det förnäma syftet att minska förlusten av biomassa på vår planet. – Vi slänger 100 kilo matavfall per person och år i snitt. Tar man vara på det och återför det till jorden så behåller man biomassan, säger Bertil Olsson.

Kompostering bidrar generellt till miljö

vinster genom att sluta kretslopp och minska avfallstransporter, men bokashi har ännu en fördel jämfört med vanlig varmkompostering. Tack vare den syrefria processen avges inte innehållet i form av växthusgaser i samma utsträckning som i en varmkompost. – Med bokashimetoden försvinner inget av massan. Allt kolet återgår till jorden och alla näringsämnen behålls. Proteiner och mineraler finns kvar, säger Bertil Olsson. Idén med bokashi är att det är ett försteg

där näringsämnen spjälkas upp så att mikroorganismerna i jorden sedan kommer åt dem lättare. Processen börjar i en hink i köket, för att sedan fortsätta ute i landet. Det finurligaste med bokashi är att det går mycket fortare än i en vanlig varmkom post. Redan några veckor efter att du har fyllt en bokashihink kan du använda inne hållet som jordförbättring i trädgårdslandet eller pallkragen. Därtill slipper du köpa konstgödsel efter som du nu har skapat en alldeles utmärkt matjord helt på egen hand.

1. 2. 3.

Fixa en hink Du behöver en hink och bokashiströ för att komma igång. Du kan beställa en speciell hink med tappkran, men det går också med en vanlig tio liters plasthink så länge den har ett tätslutande lock. Om du använder en vanlig hink måste du lägga tidningspapper eller liknande i botten så att lakvattnet som bildas sugs upp, annars fungerar inte processen. Bokashiströ kan beställas online, men finns även i några trädgårdsbutiker.

Ta vara på Samla dina matrester under dagen. Det är en fördel att sönderdela dem, men inget måste. Töm dem i hinken på kvällen och strö över en matsked bokashi. Sätt på locket och se till att det sitter tätt. Genom att du tömmer i alla rester en gång om dag en minimerar du syreinsläppet i hinken. Om du har tappkran kan du tappa vätska ett par gånger i veckan och använda som växtnäring inne och ute. Späd med vatten 1+100. Om du har en vanlig hink varvar du med tidningspapper om det ser blött ut.

Mellanlagra (vintertid) Så länge hinkarna har fått stå inne 2-3 veckor kan de sedan lagras utomhus tills de är dags att använda. Du kan anting en låta dem stå som de är eller tömma över dem i säckar eller tunnor. Kanske i varmkomposten om du har en. Blanda gärna ner en del löv i förvaringskärlet som komplement till den kväverika bokashin. När solen och värmen kommer tillbaka börjar mikroberna jobba igen.

Efterjäsa När hinken är full, toppa med mer tidningspapper. Låt sedan hinken stå inomhus 2-3 veckor för efterjäsning. Det är viktigt att den står i rumstemperatur. Ställ under tiden fram en ny hink att samla matrester i.

Jordförbättra Gräv ner hinkens innehåll i balkonglådan eller trädgårdslandet, t ex genom att göra ett dike, fylla i och täcka med några deci meter jord. Matavfallet kommer inte vara helt nedbrutet utan processen fortsätter i marken. Däremot kommer växterna åt näringen direkt så du kan odla redan efter några veckor. Generellt sätt behöver den genomsnittliga köksträdgården ingen annan tillsatt näring än bokashi. grus & guld · 1/2017

på gång i jak

Inför stämman:

Flera prövningar för JAK Foto: jak

– Det går framåt för JAK. Vi lånar ut som aldrig förr. Vi har bra prognoser framåt. Vi strukturerar upp verksamheten och följer de nya regelverken. Vi har en plan för medlems verksamheten, även om den ännu är blygsam så är det på gång. Vi är absolut på väg åt rätt håll, säger ordförande Monjia Manai Sonnius. Under första halvan av 2010-talet kämpade JAK med en nyutlåning som inte riktigt ville nå de budgeterade nivåerna omkring 200-mil jonersstrecket. Men med de sparfria bolånen 2015 vände det och förra året räknade styrelsen med rekordhöga 260 miljoner kronor i nyutlå ning – en nivå som också uppnåddes. Den ökade utlåningen betyder ökade in täkter, men samtidigt ökar utgifterna för bankverksamheten och precis som de senas te två åren gör JAK 2016 en förlust på över 2 miljoner kronor. – Det beror främst på höga kostnader för att anpassa verksamheten efter de allt mer krä vande regelverken, säger vd Sammy Almedal. Först i år räknar styrelsen med att kunna vända utvecklingen med ett litet plusresultat.

Sammy Almedal

Foto: k arin backström

Monjia Manai Sonnius

Foto: Hanna Blomqvist

Ann-Marie Franklin

grus & guld · 1/2017

Utlåningen når rekordnivåer, men medlemsengagemanget minskar och två myndigheter har synpunkter. Det blåser både med- och motvind för JAK Medlemsbank inför stämman i april.

Prognoserna som pekar mot större mar

ginaler framöver bygger dock på att JAK får klartecken från Finansinspektionen (FI) att återbetala låneinsatser till medlemmar som slutbetalt sina lån. I skrivande stund hand läggs sommarens ansökan fortfarande (se nr 3 och 4/16) och i början av året mottog JAK ett formellt klagomålsärende i veckan från med lemmar som väntar på pengar. – Vi räknar med att ett nej skulle påverka låneviljan, även om vi inte kan veta i vilken utsträckning. Redan nu tror vi att osäkerhet en kring att vi inte fått besked påverkar, säger Sammy Almedal.

FI vill inte kommentera ärendet, men har hittills inte delat JAKs bedömning att en ut betalning kan göras utan att kapitalbufferten på sikt riskerar att bli för liten. – Indikationen från FI är att vi måste göra överskott innan vi kan betala ut, säger Sammy Almedal. Ytterligare grus i maskineriet är att Konsu mentverket står fast vid att JAKs lånekostnad är ränta (se nr 3 och 4/16). Ärendet har nu lämnats vidare till Konsumentombudsman nen (KO) som i skrivande stund överväger ifall Patent- och marknadsdomstolen ska få avgöra frågan. JAK vidhåller rätten att definiera ränta som betalning utöver de ”verkliga och skäliga kostnader” som lånekostnaden ska täcka.

”Bara man tycker det är värt att satsa på den här unika banken” När JAK tidigare haft motgångar har ideella krafter hjälpt till att svara på frågor. Men se dan medlemsverksamheten på riksnivå sattes på sparlåga 2015 har har engagemanget mins kat. Mellan 2002 och 2014 hölls det i snitt 185 informationsmöten per år runt om i landet. 2016 var motsvarande siffra 58 stycken. – Det sker ingen påfyllning med nya aktiva och flera lokalavdelningar vill bli vilande, säger medlemschef Ann-Marie Svensson. Men samtidigt möter hon kämpaglöd bland de som alltjämt är aktiva. – Det här kommer att gå bra. Bara man kraftsamlar inom medlemskåren och verkli gen tycker att det är värt att satsa på den här väldigt fina unika banken som vi har byggt upp tillsammans, säger hon. Karin Backström

Flexilån igång Strax före jul lanserades JAKs nya flexilån,

Stadgarna ses över

där kostnaden för lånet påverkas av hur stort sparande låntagaren kan eller vill göra. – Flexilånet är fortfarande nytt och relativt okänt. Intresset kommer med säkerhet öka, särskilt när det sparfria bolånet försvinner i flexilån på totalt april, säger bankchef Magnus Frank. 3 miljoner kronor hade betalats ut 1/3. Successivt ska flexilånen ersätta alla andra typer av lån. De gamla JAK-lånen kommer dock finnas kvar tills fleximodellen även kan hantera sparpoäng, vilket vd Sammy Almedal beräknar kan bli tidigast 2018. Avtalstiden på de nya lånen är fem år. Efter den tiden kan JAK ändra villkoren och låntagaren lösa lånet. – En bank kan inte garantera samma kostnad 30-50 år fram i tiden. Men det ställer också krav på oss att leverera så att låntagarna väljer att stanna, säger Sammy Almedal. Han har inte mött några kritiska reaktioner på lånet sedan det var uppe för beslut (se G&G nr 1/16). Tvärtom. Däremot finns det en motion till årets stämma som vill prova ett alternativ. KB

”Konkretisera JAKs ideologi” På årets stämma återkommer frågan hur JAKs identitet som idéburen

rörelse ska bevaras och utvecklas samtidigt som bankverksamheten kräver stora resurser. Etikrådet vill, i den framtida kursverksamheten, se mer analys kring hur ränta och avkastning på kapital hänger ihop med ökad ojämlikhet och rovdrift på naturen. – Tillsätt en arbetsgrupp med uppdrag att arbeta med och konkre tisera JAKs ideologi, yrkar de. En annan motionär anser att styrelsens vision för JAK har bristfälliga ambitioner för idéutveckling, samhällspåverkan, medlemsutveckling samt folkbildning – och yrkar att medlemmarna ska få säga sitt om den framtida verksamhetsinriktningen. Totalt har sju motioner lämnats in till JAKs stämma 22-23 april. Styrelsens svar och egna förslag är i skrivande stund inte färdiga. Den tidigare aviserade propositionen om ett fullmäktigesystem (se G&G nr 4/15) kommer inte hinna färdigställas till årets stämma. KB

Styrelsen har beslutat att vd kan sälja JAK-huset i Skövde vid lämpligt tillfälle. Bakgrunden är att lokalerna upplevs som oflexibla och dåligt anpassade till dagens arbetssätt, enligt referatet från styrelsemötet. Vd har tittat på nya lokaler men avvaktar med ett eventuellt flyttbeslut. KB

foto: jak

JAK-huset kan säljas

Styrelsen har tillsatt en stadgekommitté. – Vi har ändrat lite här och lite där i många år. Nu behöver vi ta ett större grepp. Först om stadgarna och sedan även om reglementet, säger ordförande Monjia Manai Sonnius. Medlemmarna ska involveras i arbetet. Exakt hur är ännu inte fastställt, men ämnet kommer att tas upp på det planerade höstseminariet, berättar Monjia Manai Sonnius. ck to rs te Arbetet syftar till att redigera t hu :s dokumenten och säkerställa att de on ti a r är juridiskt korrekta – men också i l l u s t att se över formuleringarna och förbereda för ett eventuellt nytt beslutssystem i JAK. KB

Frivilliga insatser ska stärka JAK 3,1 miljoner kronor stärktes JAKs egna kapital med förra sommaren när medlemmar som löst sina lån erbjöds att teckna frivilliga insatser mot en kortare bindningstid på sitt eftersparande. Nu går kampanjen vidare. Medlemmar med 50 000 kronor eller mer i fritt sparande tillfrågas om de vill omvandla en del av det till riskkapital. I gengäld får de rätt att ansöka om ett eftersparfritt lån på 100 000 kronor – eller ge bort samma möjlighet. Hittills har 400 medlemmar tillfrågats vilket har resulterat i en förstärkning av JAKs egna kapital med 280 000 kronor, enligt vd Sammy Almedal. KB

grus & guld · 1/2015 1/2017

så gjorde vi

Foto: Olof Thiel

När Lisa Lund behövde låna pengar för att köpa en tomt valde hon JAK eftersom hon tycker att det är en ”juste bank som inte finansierar vapen och miljöförstörelse”.

Lisa byggde sitt eget hus Hon vill leva inom ramen för vad både hon och naturen har råd med. Med ett lån från JAK Medlemsbank köpte Lisa Lund en tomt och byggde sitt alldeles egna hem. Solljuset snirklar sig fram genom en

skogsglänta i Sörmland och speglar sig i fönstren på Lisa Lunds faluröda lilla timmerstuga. Det är andra vintern hon bor här med el från solceller, vär me från ved och vatten från pump på gården. – Jag vill ha ett liv utan allt för höga kostnader, där jag inte behöver lägga all min tid på att jobba, säger hon. 26

grus & guld · 1/2017

- Och jag vill känna att det jag köper är verkligt för mig. Något jag har råd med. Inte uppblåsta värden. Trots enkelheten är det svårt att tän ka sig att det inte fanns något hus alls

”Jag vill ha ett liv utan allt för höga kostnader.” här när Lisa Lund köpte tomten – med lite skog och ett fält – för tre år sedan. Timmerstommen kommer från ett gammalt sädesmagasin hon hittade på Blocket, monterade ned, fraktade hit och byggde upp igen på en berg

häll. Varenda gammal spik rätades ut, kokades i linolja, och användes igen. Varenda medföljande planka putsades och blev en vacker tilja. Tak och golv isolerade hon med lin, och väggarna gjordes släta med den gamla metoden lerklining. Mitt i stugan murade hon en värmande massugn, med en ved spis att laga mat på åt ena hållet. Det mesta är gjort med återvunnet material, och förutom JAK-lånet på 350 000 kronor har hon kunnat be tala allt med det hon får över på sin 65-procentiga lärarlön. – Jag har lång amorteringstid och låga månadsbetalningar, säger hon.

Förutom att hon fick hjälp med spi

sen har inga hantverkare varit inblan dade. – Man kan mer än man tror. Men det krävs insikt i att man kommer att få göra om. Man måste tycka om själva processen och inte bara längta efter att det ska bli klart, säger Lisa Lund, vars enda tidigare byggerfarenhet är att hon har varit med och renoverat ett gammalt torp. Hon vill gärna inspirera andra som vill göra likadant. – Det finns så mycket i byggbran schen som är konstigt idag. Men tittar man på de här gamla timmerhusen ser man vad som fungerar i längden. Mitt hus lämnar inga fula spår i naturen den dag någon vill ta bort det. Foto: olof thiel

Varenda detalj andas omsorg i Lisa Lunds 40 kvadratmeter stora hus.

– Och så är det jätteroligt! Mitt hus har blivit till helt utifrån vem jag är, både estetiskt och praktiskt. Lisa Lund tycker det är skönt att ha

ett hem där hon kan fixa allt som går sönder. Det finns inga ledningar hon inte kan hantera, och hon är inte be roende av några kraftbolag med miljö förstörande affärer. – Man kan inte ställa sig utanför allt man inte gillar, men det är en befri ande känsla att göra det när man kan, säger hon. Karin Backström

Hur gjorde du? Tipsa om hur du använder JAK Medlemsbank på: grusoguld@jak.se

Fråga JAK Vad undrar du om JAK Medlemsbank? På den här sidan publicerar Grus & Guld svar från JAKs ledning på läsarnas frågor. Mejla dina frågor till: grusoguld@jak.se

Varför behöver JAK stärka sitt egna kapital, och vad görs för att stärka det?

Eget kapital används bland annat för att kunna hantera olika typer av förluster eller tillfälliga svängningar på marknaden, samt för att uppfylla vid var tid gällande lagkrav. JAK har haft svårt att leverera de vinster som har krävts för att till sammans med låneinsatserna bygga ett, enligt nuvarande lagkrav, kraftigt eget kapital. Anledningarna till detta är bland annat minusränteläget i samhället och högre administrativa kostnader till följd av den ökade reg leringen av banker. Dessutom hade vi hade ett antal år på 2010-talet med svag utlåning vilket bidrog till dåliga ekonomiska resultat. För att stärka det egna kapitalet har vi bland annat varit tvungna att se över alla kostnader som inte är direkt förenade med bankverksam heten och ändra i våra låneprodukter för att möjliggöra en mer flexibel utlåning. Detta ska leverera de överskott som behövs för att stärka det egna kapitalet och på sikt även sänka kostnaderna för medlemmar na som nyttjar banken.

sammy almedal, vd

Hur lägger JAK upp arbetet med att utarbeta en ny medlemsverksamhet på central nivå?

Vi arbetar efter den av styrelsen fastställda strategin med mål fram till 2021.* Där fastställs vilka aktiviteter vi ska ha på riksnivå: certifiering av grund kursledare, grund- och fortsättnings kurser, ett årligt nationellt event om hållbar ekonomi med mera. Samtidigt tar strategin hänsyn till bankens ekonomiska förutsättning ar för att uppnå målen. Det betyder att i år genomförs för hoppningsvis ett seminarium som fortsättning på det höstseminarium som hölls 2016. Vi planerar även för att under 2018 kunna uppdatera material och förbereda de utbildningssatsningar som finns med i strategin, men i vil ken utsträckning det kan bli av beror på årets ekonomiska utfall. sammy almedal, vd

*Läs strategin till 2021 på: www.jak.se/ medlemsbanken-jaks-vision (scrolla ned på sidan)

grus & guld · 1/2017

kultur

Varning för skuldfabriken et har ekonomijournalisten Andreas Cervenka ända sedan finans krisen 2008 dragit undan gardinerna på bankpalatsens välputsade fönst er och visat på en inte lika fläckfri verksamhet där bakom. Med exakta (och ofta ganska roliga) liknelser och lågande sarkasm belyser han såväl komplexa begrepp som branschens arrogans mot kunder och skattebetal are. När han nu samlar både nyskriv na och tidigare publicerade texter blir det en skrämmande bok om en värld som lever på kredit, och en framtid utlagd på entreprenad till privata storbanker. Varför ska vi då oroa oss för

”I vågskålen ligger ytterst alltså inte bara ekonomin utan något som brukar kallas demokrati och som länge har ansetts som en ganska bra grej” om kostnaden för en finanskris i boken Vad är en bank? ANDREAS CERVENKA,

grus & guld · 1/2017

Foto: Rik ard Westman, CC 3 .0

detta? Jo, som Cervenka skriver, har banker na väldigt mycket makt. De skapar nästan alla pengar i samhället när de bevil jar lån. Och lånar ut gör Andreas Cervenka de. Framför allt till bostäder som stigit kraftigt i pris med hjälp av lättillgängliga

Foto: Tarcz a s/Mostphotos

Med sina krönikor i Svenska Dagblad

Vad gör en bank? varnar för en kommande finanskrasch.

krediter. Sverige kommer tvåa på topplistan över världens mest skuld satta länder och sambandet mellan hög skuldsättning och efterföljande bank- och finanskris är högt. Samtidigt tjänar bankerna stora pengar, som de gärna använder till bonusar och utdelningar. Även om nya bankregler sägs syfta till att banker på obestånd ska klara sig utan hjälp från skattebetalarna, så har bankerna fortfarande betydligt svagare kapitalbuffertar än andra storföretag. Den nya omfattande reg leringen av bankerna kan till och med vara kontraproduktiv, enligt boken. Läget är högst bräckligt med andra ord. Andreas Cervenka inskärper vad

som står på spel genom att redo göra för forskning om arbetslöshet, sociala problem och politisk polari sering i finanskrisers spår. Mycket av detta ser vi redan idag, konsta terar han, och då har Sverige ändå klarat sig betydligt bättre än andra länder efter kraschen 2008. Än så länge. När något värdefullt står på spel

skulle nog de flesta vara överens om att det är viktigt att ha mycket stora säkerhetsmarginaler, skriver Cerven ka, och liknar vad som sker i Sverige idag vid att köra med gaspedalen i botten på en 30-sträcka. Politiker och myndigheter får sin beskärda släng av sleven och kunderna upp manas att ställa krav på sin bank. Alla som är intresserade av ban

kernas roll i ekonomin kommer att läsa denna bok med god behållning. Den sedan vill gå vidare med frågan varför det ser ut som det gör och titta närmare på alternativen får fortsätta tankegångarna på egen hand. Karin Backström

bok Vad gör en bank? Andreas Cervenka Natur & Kultur, 2017

Manifest för det gemensamma på den här planeten måste vi åter upprätta den kollektiva intelligensen kring hur vi tar hand om varandra och våra gemensamma nyttigheter – vatten, luft, skogar, infrastruktur, stränder, offentliga platser, kun skap... Den italienska juridikprofessorn Ugo Mattei skriver om hur synen på det gemensamma har förändrats från medeltiden till idag. Resultatet är ett ljungande manifest för nya juridiska och politiska modeller i syfte att åter upprätta den kollektiva omsorgen om livsbetingelserna på jorden. Idag erbjuder varken staten eller kapitalet några svar, enligt Mattei. I industrialismens spår har såväl det offentliga som det privata gjort våra gemensamma nyttigheter till varor som går att kontrollera, dominera, kvantifiera, sälja, köpa, konkurrera med och strida om. I stället efter lyser han insikten att alla delar i

ett ekosystem är beroende av varandra och en modell som sätter fokus på vara i stället för ha, kvalitet i stället för kvantitet och omsorg i stället för konkurrens – i Inte förrän vi berövas dem, inser vi att vi tar våra allmänna nyttigheett ickehierarkiskt ter för givna. Uno Mattei söker nya gemensamma modeller. nätverkstänkande.

Foto: O Forsberg CC 3 .0

Det är bråttom. Vill vi överleva

Han hittar exempel på detta i

förvaltandet av de allmänningar som var vanliga i Europa innan den privata äganderätten blev styrande princip. Det fiskades i sjöar, samla des ved i skogar, festades på torg. Människor tog hand om en bit ekosystem ihop i allas och envars in tresse, och vårdade det för komman de generationer. Mattei ser också exempel på det han efterlyser i vissa lokala sammanhang och självorgani serande rörelser idag.

Eko från jorden Det finns många träd gårdsböcker, men bara en Göran Greider. Den flitiga skribenten, förfat taren och publicisten har en imponerande associ ationsförmåga och de taljkunskap. När han låter tankar, reflektioner, dikter, tips, recept och bilder flöda fram över sidorna i en vackert bildsatt bok från den egna trädgården i Dalarna blir det både speciellt och fint. KB

Bok I trädgården hörs andra ekon Göran Greider Ordfront, 2017

Ugo Mattei visar hur den privata kapitalackumulationen i allt snabbare takt håller på att beröva oss tillgångar som fanns på jorden långt innan vi kom hit, och som vi länge tagit för givet ska finnas där för vår gemen samma nytta. Han söker passionerat, sakkun Bok nigt och fördjupan Gemensam nytta de efter en annan Ugo Mattei Balder Förlag, 2016 modell. KB

Tio avgörande år Många känner igen Jens Ergon som

vetenskapsreporter på SvT där han i tio års tid följt klimatfrågan. Nu har han använt material från sina reporta ge till en bok. Tio år har vi på oss att vända utsläppskurvan enligt forskarna, och Jens Ergon ser hoppfulla tecken i att sol och vind nu blivit billigare och för första gången på 200 år utmanar de fossila bränslena Bok Omställningen på allvar. KB Jens Ergon Leopard förlag, 2016

grus & guld · 1/2017

grus & guld Âˇ 1/2017

opinion

Sluta gynna rentiererna text

Guy Standing översättning/beartbetning

karin backström Illustration

Ulla Granqvist

Avkastning på tillgångar, som pengar och patent, gör en liten grupp rika allt rikare. Samtidigt minskar inkomsterna från arbete. Det är dags att göra upp med ett system som gynnar rentiererna på samhällets bekostnad, skriver utvecklingsekonomen Guy Standing.

Den globala kapitalismen vilar på en

lögn. Samtidigt som politiker, finan siärer och byråkrater talar sig varma för den fria marknaden har de kon struerat det ofriaste marknadssyste met någonsin, där till exempel ett pa tent kan garantera monopolinkomster i 20 år och hindra alla andra från att konkurrera. 1900-talets inkomstfördelnings system har brutit samman. I alla ekonomiskt betydelsefulla länder har reallönerna stagnerat eller sjunkit. Samtidigt ackumulerar en liten minori tet människor och företag stora förmö genheter, inte från hårt arbete eller pro duktiv aktivitet, utan från avkastning på sina tillgångar. Rentierernas inkomster kommer från resurser som är knappa,

eller som har gjorts knappa på konst gjord väg. En rentier kan till exempel tjäna på att äga mark, egendom, mine raler, patent eller pengar. Idag kommer de arbetsfria inkomsterna i ökande grad från räntor på det växande skuld berget, immateriella rättigheter (som patent och varumärken), kapitalvinster på investeringar, övervinster i företag som har en dominerande position på marknaden, statliga subventioner och finansiell förmedling. Vi lever i rentierkapitalismens tide varv där inkomsterna kanaliseras bort från samhället i stort. Den inflytelserika ekonomen John

Maynard Keynes är känd för att ha av färdat rentieren som ”den funktionslö

sa investeraren”. I sin banbrytande bok The General Theory of Employment, Interest and Money från 1936 skriver han att den som får sin inkomst endast av att äga kapital och exploatera den bristande tillgången på det kommer att självdö i takt med att tillgången på kapital ökar. Åttio år senare är rentieren långt ifrån död. Tvärtom har rentieren blivit den huvudsakliga vinnaren i den moderna globala kapitalismens inkomstfördel ningssystem. När nyliberalismen tog form på 1980-talet förde den nämligen med sig en besatthet av konkurrenskraft. Ett land skulle utvecklas snabbt bara om det var konkurrenskraftigare än sina konkurrenter vilket innebar att det skulle ha lägre produktionskostnader grus & guld · 1/2017

opinion

och större lönsamhet. Från den klas intressen monopol över kunskap, möj teknologiska verktygen, skyddade av siska ekonomins fokus på komparativa liggöra att de inskränker tillgången till immateriella rättigheter, och exploate fördelar – det vill säga att länder skulle denna kunskap och höjer priset på att få ra arbetskraften genom att ta 20 pro specialisera sig på export av varor och tillgång till den – eller till de produkter cent eller mer av intäkterna. De tjänar tjänster som de kunde producera ef och tjänster den kan omsättas i. mycket på att göra lite – i alla fall om fektivare än andra – verkade budskapet vi accepterar deras påståenden om att plötsligt vara att alla länder måste bli Att immateriella rättigheter de bara tillhandahåller teknik för att bättre på samma saker. skulle uppmuntra och kompensera sammanföra kunder och ”oberoende Spelet kom att handla om att hitta risktagande stämmer inte. Många tjänsteleverantörer”. sätt att attrahera och bibehålla utländ patenterade uppfinningar baseras på Poängen är att medan arbetsinkomst ska investeringar, öka exporten och offentligt subventionerad forskning. erna, framför allt för den växande klas minska importen. Detta kom att rätt Allmänheten får alltså betala tredub sen människor utan trygga arbetsför färdiga direkta skattesänkningar, spe belt: genom skatter som finansierar hållanden (prekariatet), sjunker når ciellt på kapital, liksom rentierernas inkomster subventioner för investe nya höjder. Därmed kan rare. Företag och finan ytterligare en av rentier siärer använde makten ”Möjligheterna att berika sig utan att tillföra kapitalismens lögner de fick för att förmå re avfärdas: att arbete är geringar och överstatliga vägen ur fattigdom. En samhället något av värde måste begränsas.” finansorgan att skapa växande armé av lågav ett globalt ramverk som lönade uppdragstagare gjorde det möjligt att utan anställningstrygg maximera inkomsterna. forskningen, genom högre priser för het vittnar om att så inte är fallet. patenterade produkter och genom Sedan 1995 binds alla medlemmar i förlusten av intellektuell öppenhet. Summa summarum, utmaningen är att Världshandelsorganisationen, WTO, av De flesta uppfinningar som ger uppnå den avveckling av rentieren som det så kallade TRIPS-avtalet (Agreement rättighetsinnehavaren stor avkastning Keynes förutsåg. Det kommer att bli on Trade-Related Aspects of Intellectual Pro- är dessutom ett resultat av en serie idé en kamp, men det är genomförbart. perty Rights) I dess spår har immateriella er och experiment som kan hänföras Det kräver ett nytt inkomstfördelnings rättigheter, som skapas kring nya pro till flera olika individer och grupper. system i vilket ett element måste vara en dukter, tjänster, idéer, forskningsrön, Många patent tas inte heller för att an basinkomst, finansierad med en skatt datorprogram etc, blivit den främsta vändas, utan för att hindra andra från på alla typer av kapitalintäkter. Annars källan till rentierinkomster. Vinningen att omsätta idén. Och det allra värsta hotar mörka tider. Politiken kommer kommer från den marknadskraft som är att gigantiska företag dammsuger att bli allt fulare om inte möjligheterna varumärken, copyright, designskydd, upp tusentals patent över hela världen. att berika sig utan att tillföra samhället geografiska ursprungsbeteckningar, Det som skulle kunna bli en monopol något av värde begränsas och alla får en affärshemligheter och patent skapar. inkomst blir en hel lavin av dylika. grundläggande ekonomisk trygghet. · Kunskapsintensiva industrier, som nu svarar för 30 procent av den globala En relativt ny källa till rentierintäkter produktionen, tjänar lika mycket på är den framväxande plattformskapi Orginalversionen: www.socialeurope. sin intellektuella egendom som på sin talismen, exemplifierad av sajter som eu/2016/10/five-lies-rentier-capitalism Läs mer i boken: The Corruption of Capitalism: produktion av varor och tjänster. Uber och TaskRabbit. Plattformarna Why Rentiers Thrive and Work Does Not Pay, Det är ett politiskt val att ge privata maximerar vinningen av att äga de Guy Standing, Biteback, 2016 32

grus & guld · 1/2017

Information från JAK redaktör: Hanna blomqvist hanna.blomqvist@jak.se

Kallelse till JAK Medlemsbanks årsstämma 2017 Alla medlemmar i JAK Medlemsbank kallas härmed till ordinarie föreningsstämma den 22–23 april 2017 i Skövdes Kulturhus, Trädgårdsgatan 9 i Skövde. Stämman inleds på lördagen den 22 april kl. 09:00 med registrering och kaffe, stämmo förhandlingarna börjar kl. 11:00 och stämman ajourneras för dagen ca kl. 17:00. På lördagskvällen kl. 18:30 bjuds det på middagsbuffé. Stämman återupptas sedan på söndagen den 23 april kl. 09:00 och avslutas ca kl. 13:00. Observera att det i år inte anordnas något utskottsarbete under stämman. Vid stämman kommer, som en av

styrelsens propositioner, en stadgeändring av § 7 Insatser behandlas. Förslaget handlar i huvudsak om att ändra stadgarna så att alla medlemmar ska betala lika stor medlems insats samt att det i stadgarna framgår storlek på medlemsinsats och när denna ska vara betald till föreningen.

STÄMMOHANDLINGAR Stämmohandlingarna skickas ut per post eller e-post till alla som anmäler deltagande samt till övriga medlem-

mar som så önskar och meddelar detta till e-post: jak@jak.se eller ring tfn. 0500-46 45 00. Glöm inte att uppge din postadress eller e-postadress.

ANMÄLAN Anmäl deltagande i stämman snarast till e-post: jak@jak.se eller ring tfn. 0500-46 45 00, uppge om du vill ha stämmohandlingarns skickade till dig per post eller via e-post. Meddela även om du behöver någon form av teknisk hjälp på stämman.

Dagordning för JAK Medlemsbanks årsstämma 2017 1. Val av mötesordförande, två justerare och två eller fler rösträknare 2. Anmälan av protokollförare och övrigt presidium 3. Föreningsstämmans behöriga utlysande 4. Upprättande av röstlängd 5. Fastställande av dagordning och arbetsordning för stämman 6. Val av valberedningsgrupp 7. Valberedningens nomineringar till styrelseledamöter och övriga förtroendevalda 8. Styrelsens årsredovisning 9. Revisorernas berättelser 10. Rapporter med anledning av föregående års stämmobeslut 10.1. Styrelsens rapporter 10.2. Valberedningens rapport 10.3. Etikrådets rapport 11.Fastställande av resultat- och balansräkning 12. Beslut med anledning av föreningens överskott eller underskott enligt den fastställda balansräkningen 13. Beslut angående ansvarsfrihet för 34

grus & guld · 1/2017

styrelseledamöterna och den verkställande direktören 14. Beslut med anledning av styrelsens propositioner 14.1. Beslut om stadgeändring avseende § 7 Insatser 14.2. Beslut om reglementesändring avseende att stryka spärrtiden för ledamöter i valberedning och Etikråd 14.3. Beslut om enhetlig medlems avgift för betalande medlemmar 15. Beslut 0m antalet styrelseledamöter och övriga förtroendevalda 16. Val av ordförande för styrelsen 17. Val av styrelseledamöter 18. Val av revisorer och suppleanter för dessa 19. Val av ledamöter i Etikrådet, varav en sammankallande 20. Val av ledamöter i valberedningen, varav en sammankallande 21. Beslut med anledning av inkomna motioner 21.1. Starta aktiebolag 21.2. Testkör JAK-bank 2.0

21.3. Ideologiskt arbete och samhälls påverkan 21.4. Erbjud medlemmarna räntefria lån 21.5. Bereda valberedning 21.6. Vision 21.7. Slå samman Etikråd och lekmannarevisor 22. Styrelsens redogörelse för budget för verksamhetsåret 2017 23. Fastställande av medlemsavgift för 2018 24. Fastställande av arvodesregler för förtroendevalda samt ersättning till dessa fram till slutet av nästa ordinarie föreningsstämma 25. Övriga frågor

Varmt välkommen till JAK Medlemsbanks stämma 2017!

Monjia Manai Sonnius

Styrelsens ordförande

JAKs årsstämma 2017

brevet nedan är nedkortat, läs

Brev från styrelsen:

2017 och framåt Genom detta brev till medlemmarna vill vi i styrelsen kort beskriva vad styrelsen arbetat med under det gångna året och belysa några av de stora förändringar som påverkat föreningen under de senaste åren samt hur dessa påverkar återuppstarten av medlemsverksamheten. I december 2014 beslöt dåvarande sty-

Efter finanskrisen 2007–2008

relse att pausa medlemsverksamheten på riksnivå under två år för att fokusera föreningens resurser på helbanksprojektet. Efter att detta beslut togs inträffade ett antal händelser som skulle komma att allvarligt påverka föreningens eko nomi under de kommande åren. Störst påverkan hade minusräntan, Nordeas uppsägning som ombud för JAK i Riksbankens betalningssystem RIX samt nya regler för bank- och finanssektorn.

insåg politikerna behovet av att ytterligare reglera bank- och finanssektorn, något som säkert de flesta jakare instämmer i. Samtidigt har nya regler som trätt i kraft de senaste åren slagit hårt mot oss som liten, alternativ bank. För att leva upp till de nya reglerna så har JAK behövt anställa eller hyra in personal för risk och regel efterlevnad. Personalkostnaderna för dessa nya tjänster uppgår till 2,25 miljoner kronor per år. De nya reglerna har även medfört att kravet på eget kapital ökat markant. I JAK består eget kapital i huvudsak av medlemsinsatser (bundet eget kapital) och balanserat resultat (fritt eget kapit al). Ökade kapitalkrav samt de senaste årens förluster, som båda slår mot eget kapital, har bl.a. lett till svårigheter att få tillstånd att återbetala låneinsatser till medlemmar.

Minusräntan har medfört att avkastning på likvida medel (den del av medlemmarnas inlånade medel som inte lånats ut till andra medlemmar) på bara några år gått från att vara en betydande del av intäkterna till att bli en kostnad för föreningen.

Nordea meddelade 2014 att de inte kommer fortsätta att agera ombud för JAK i Riksbankens betalningssystem RIX. Lösningen landade i att JAK nu själva sköter sin hantering i betal systemet. Förändringen har inneburit en ökad personalkostnad och en ny årlig kostnad på ca 1,8 miljoner kronor i avgifter och försäkringar, tidigare har den årliga kostnaden varit 600 000 kronor. Kostnaden är alltså 3 gånger större än tidigare.

Folkbildning Föreningens nuvarande ekonomiska situation möjliggör inte satsningar på folkbildningen i samma utsträckning som tidigare. Vi i styrelsen är samtidigt övertygade om att medlems verksamheten är grundläggande för föreningens framtid och att resurser därför, så snart ekonomin tillåter, bör

brevet i sin helhet med ytterligare analyser och tabeller på: www.jak.se/brev2017

Frågor? Kontakta ordförande ordf.jak@monjiams.se

styras till denna del av föreningens verksamhet. Under 2016 hölls ett seminarium för att förmedla det aktuella läget i JAK. Detta kan ses som början på byggandet av en ny medlemsverksamhet, ett arbete som kommer att fortsätta under kommande år.

Framtiden Styrelsen arbetar aktivt med tre prioriterade områden: att stärka det egna kapitalet för att säkerställa att låneinsatserna till de medlemmar som slutbetalat sina lån kan återbetalas, att åtgärda personalens höga arbetspress som påtalats under flera år, samt att utforma en medlemsverksamhet på riksnivå. Det råder inga tvivel om att föreningen just nu genomgår en hård prövning och det är styrelsens uppfattning att det kommer ta tid, förmodligen flera år, innan föreningen återhämtat sig ordentligt. Detta kommer kräva både förståelse och tålamod från oss alla.

Styrelsen ser likväl med tillförsikt på framtiden och vill tacka föreningens personal som trots motgångar och ökad arbetspress levererade ett fantastiskt resultat under 2016. Vi vill även rikta ett stort tack till alla engagerade medlemmar som under 2016 genomfört en mängd aktiviteter runtom i landet.

/JAK Medlemsbanks styrelse, mars 2017 grus & guld · 1/2017

JAKs årsstämma 2017

Praktisk information årsstämma 2017 Foto: skövde kommun

JAK Medlemsbanks årsstämma kommer att hållas i Skövde kulturhus, Frejasalen. Kulturhuset ligger mittemot Skövde resecentrum.

Resa och logi

Föreningen ersätter kostnader för resa och logi i efterhand enligt följande. Logi ersätts upp till ett maxbelopp per natt för alla som haft en logikostnad. Hur stor ersättningen blir avgörs av hur många som deltar och ansöker om ersättning. Resa ersätts utöver ett visst belopp för alla, under förutsättning att man rest med tåg 2 klass eller buss. Resa med bil ersätts endast om de allmänna kommunikationerna inte varit tillfredsställande. Kvitton i original för logi och resor ska vara föreningen tillhanda senast två veckor efter stämman. Styrelsen beslutar om kostnadsutjämning och utbetalning av ersättning i efterskott.

Fullmakter

Om du inte har möjlighet att närvara, kan du låta dig företrädas av ett ombud, som ska medföra en fullmakt i original. Observera att ett ombud enligt stadgarna har rätt att företräda 1 fysisk person som är medlem och 1 juridisk person (t.ex. en förening eller ett företag) som är medlem. Varje medlem som fyllt 16 år och betalat grundinsats har rösträtt på stämman. I det fall förmyndare för 36

grus & guld · 1/2017

omyndig medlem bedömer att den omyndige kan företräda sig själv, kan en fullmakt lämnas till denne och ska medföras i original. Observera att personbevis på den omyndige ska uppvisas där det framgår vem eller vilka som är förmyndare. Ställföreträdare för en juridisk person som är medlem har rätt att rösta för denna utan fullmakt på stämman. Observera att rollen som ställföreträdare måste styrkas med t.ex. vidimerad kopia av protokoll som utvisar teckningsrätten eller vidimerad kopia på registerutdrag från Bolagsverket. Dokumenten får inte vara äldre än 1 år. Om flera personer är ställföreträdare gemensamt behöver samtliga närvara eller ett protokoll visas upp som visar att den närvarande har givits rätt att ensam företräda den juridiska personen vid den här stämman. Begränsningen av antalet fullmakter gäller inte ställföreträdarskap och enligt föreningslagen behöver en sådan företrädare inte vara personlig medlem i JAK Medlemsbank. Blanketter för fullmakter till årsstämman finns att ladda ner på: www.jak.se/stamma

Logitips Hotel Majoren i centrala Skövde, tfn 0500-41 06 10, välj att få tala med receptionen i Skövde för att få tillgång till rabatterat pris. Beställ gärna så tidigt som möjligt och glöm inte att uppge bokningskod – JAKs årsstämma. Ni kan också be om att bli sammanförda i flerbäddsrum o.s.v. Observera att eventuell avbokning av rum måste göras senast 13 april.

Övriga logitips är: Hotell Skövde – tfn 0500-41 06 45 Scandic – tfn 0500-74 50 00 Skövde Vandrarhem – tfn 050048 17 18.

Anmäl deltagande i stämman snarast till e-post: jak@jak.se eller ring tfn. 0500-46 45 00. Meddela då om du behöver någon form av teknisk hjälp på stämman samt eventuella allergier.

Foto: JAK Medlemsbank

vd har ordet

Ett nytt år med höga ambitioner 2016 blev ett år präglat av hårt arbete med att förbättra bankens tjänster till er medlemmar! Vi hanterar numera våra egna anslutningar till Riksbanken och Bankgirot, vi har uppdaterat utseendet på Internetbanken, anordnat ett seminar ium på riksnivå för medlemmar och vi har lanserat ett nytt sätt att låna i JAK: Flexibelt Bolån för att nämna ett axplock. 2016 var även året som vår inlåning för första gången nådde över 1,6 miljarder. Vår nyutlåning nådde över 260 miljoner och vår kreditstock uppgick till totalt 932 miljoner konor. Alla dessa rekordhöga nivåer visar på det förtroende ni har för banken och det arbete ni tillsammans med våra fantastiska anställda åstadkommit. Tack till er alla som bidragit under året! Årets resultat om drygt -2,4 miljoner kronor är bättre än budgeterat, men är inte ur lednings- eller styrelseperspektiv ett tillfredsställande resultat. Resultatet består till stor del av ökade räntekostnader för hantering av de medel vi inte lyckats låna ut, lagstadgade investeringar i vår riskorganisation och större kreditförluster än förutsett.

Allvarligare är det faktum att vi inte av Finansinspektionen fått det tillstånd vi behöver för att betala ut låneinsats erna inom normal tid. Jag vill rikta mig direkt till er som drabbats och som

Jag heter Sammy Almedal och är VD på JAK Medlemsbank. Hör gärna av dig om du har frågor eller åsikter. Jag är nyfiken på vad du tycker! Mejla mig: vd@jak.se

kommer att drabbas av förseningar och be uppriktigt om ursäkt för det inträffade. Jag har full förståelse för de olägenheter detta medfört för er och jag kan försäkra er om att bankens ledning och styrelsens absoluta fokus framöver ligger på att återställa gängse rutiner för att säkerställa utbetalningarna av låne insatser. JAK är i grund och botten en bank med god likvididet och ett stabilt, växande eget kapital. Vi underskattade dock hur mycket de ökade kapitalbaskraven kom att påverka vår verksamhet. En lönsam verksamhet kan periodvis göra förluster men en vinstgivande verksamhet behöver inte vara långsiktigt lönsam.

”JAK är i grund och botten en bank med god likvididet och ett stabilt, växande eget kapital.”

2017 års nyheter kommer att synas för er medlemmar främst inom om rådet låneprodukter där vi under våren avser färdigställa Flexibelt Blancolån och Flexibelt Företagslån. Fortsatta förbättringar i vår Internetbank och genomförandet av ytterligare ett medlemsseminarium i den medvetet försiktiga återuppstarten av den pausade

medlemsverksamheten från riks. Mycket uppmärksamhet under 2017 kommer vi att få rikta internt på förbättrade processer, organisatoriska behov, arbetsmiljöförbättrande åtgärd er och förbereda oss för kommande regelverksförändringar. Ett arbete som inte syns men som är viktigt för att ni fortsatt ska kunna ha förtroende för er bank.

Jag hoppas personligen på att alla vi som värnar om Sveriges enda räntefria bank tillsammans hjälps åt för att nå de mål och den tillväxt vi behöver för att visa att vi har rätt. Och att vi fortsatt har ert förtroende trots de umbäranden vissa av er olyckligtvis drabbats av.

Med varma hälsningar, Sammy Almedal, VD JAK Medlemsbank grus & guld · 1/2017

medlemsannonser

Medlemsannonser

Välkommen till Dahlströmska gården! Bo i autentisk 1800-talsmiljö, på miljöklokt pensionat mitt i pittoreska Vadstena. www.dahlstromskagarden.se Psykoterapi/psykolog hjälp Medlem i JAK= rabatt 100 kr/samtal. Tanvir Anjum, psykolog/psykoterapeut i Linköping. mobil: 0736 715717 www.serat.se FRITT NEDLADDNINGSBAR E-BOK om gemensamma värderingar för en hållbar utveckling. Ladda ner på: www.avecivilization.se./

sparpoäng önskas Min familj är i stort behov av sparpoäng. 12 miljoner sparpoäng för att lösa jak-lån från 90- talet. Tar tacksamt emot allt jag kan få. GG1-0117 -2.648.000 sp saknar jag för att lösa mitt lån & investera i eget boende. Väldigt tacksam för varje sparpoäng du vill skänka, Tack. GG2-0117 Söker sparpoäng för att lösa ut mitt efterspar. Tack på förhand! GG3-0117 38

grus & guld · 1/2017

Ung pappa med snart två barn är i stort behov att få ut efterspar för att få ihop vardagen. Annars får jag vänta 23 år till. Tacksam för alla hjälp. GG4-0117 Studerat länge tack vare JAK och väntar nu första barnet. Önskar få ut sparandet till vår nya lilla familj. Saknar 3 000 000 sp. Allt gott. GG5-0117 På grund av sjukdom så vore jag enormt tacksam för hjälp med sparpoäng för lösa tidigare lån, så jag kan bli skuldfri. Stort tack på förhand! GG6-0117 Behöver er hjälp med 2,5 miljoner sparpoäng för att få ut efterspar. Tacksam för alla bidrag! GG7-0117

Skulle vara tacksam för sparpoäng då vi behöver få ut eftersparade pengar till renovering av tak på bostad. Vi behöver ca 7 milj poäng. Som ni vet många bäckar små. GG10-0117 Jag o min sambo skulle bli oerhört tacksamma för dom poängen vi kan få för att få ut vårt sparande tidigare då vi väntar tillökning. GG11-0117 ensamstående sjukpensionär söker sparpoäng till mitt konto för att lösa dyra krediter. Alla sparpoäng tages emot tacksamt. GG12-0117 Hjälp oss bygga hus! Alla poäng är välkomna! Vi måste förspara innan vi lånar! GG1-0117

Ändrade arbetsförhållande gör att jag är i stort behov av sparpoäng ca:40 milj. Efterspar släpps 2030. GG8-0117

Sjukpensionär som behöver 400 000 sparpoäng. Jag är tacksam för alla poäng. GG14-0117

Sparpoäng önskas för att använda eftersparbeloppen till att lösa mina JAKlån och bli skuldfri. Varma tankar till dig. GG9-0117

Jag vill gärna ha sparpoäng om någon har som jag kan få. Tack på förhand. GG15-0117

På grund av sjukdom, b.l.a. MS, har jag behövt ta ett par mindre lån. Numera är jag sjukpensionär och i stort behov av sparpoäng. Tar tacksamt emot poäng. GG16-0117 2-barnsmor med sambo och hus, söker 1 500 000 sp för att lösa ett efterspar. Är varmt tacksam för alla poäng! Ju fler bäckar... GG17-0117 så tacksam om någon vill skänka oss 2,3 milj sparpoäng. Våra barn ska börja studera och behöver hjälp med kontantinsatsen till eget boende. Varje skänkt poäng är guld värd. Tack på förhand. GG18-0117 Änka 70 år. Jag är i akut behov av att ta ut mitt bunda sparande för att gå till tandläkaren, optikern och köpa gravsten. Tacksam för varje sparpoäng jag kan få. GG19-0117 Jag är i stort behov av att lösa ut mitt efterspar. Det fattas mig 6 milj sp. Jag tar emot alla bidrag med stor tacksamhet. GG20-0117

Vill du också annonsera? Här kan JAK-medlemmar annonsera gratis! Max 150 nedslag (inkl. blanksteg). Vill du söka sparpoäng skriv namn, medlemsnummer samt annonstext i ett mail eller brev. Annons som söker sparpoäng får en kod. Vill du ge poäng till en kodad annons, skriv ditt namn, medlems nummer, antal sparpoäng du vill skänka samt koden på annonsen.

Mejla eller posta i ett brev. Vill du annonsera av annan anledning; skriv namn, medlems nummer och annonstexten och mejla eller posta i ett brev.

adressen: JAK Medlemsbank, Radannons, Box 216, 541 25 Skövde e-post: jak@jak.se Nästa nummer av tidningen kommer ut 15 juni 2017. Annonsstopp 8 maj. grus & guld · 1/2017

? d ä tr a ll a r fö n e g o sk te in u Ser d

Det är snårigt i försäkringsskogen, vi vet. Villkor hit och självrisker dit. Det är mycket att tänka på när man ska välja försäkring. En sak som särskiljer oss från nästan alla andra försäkringsbolag är att vi har miljösmarta försäkringar märkta med Bra Miljöval och att vi ständigt arbetar mot en grönare vardag. Som JAK-medlem erbjuds du upp till 20% rabatt på våra försäkringar. Hitta rätt direkt i försäkringsskogen, bli miljösmart med oss! Läs mer om våra försäkringar:

Eller ring oss direkt:

www.watercircles.se/jak

010-4900 999 i samarbete med

grus & guld · 1/2017

Gör din röst hörd! Tyck till om JAK Medlemsbanks värdegrund, utveckling och verksamhet. Mejla dina inlägg till grusoguld@jak.se Publicerade synpunkter belönas med en biobiljett.

JAK är för dyrt Jag lämnar JAK efter många års

medlemskap av två anledningar. Den viktigaste är ledningens brist på intres se för vad jag ser som JAKs grundidé: att vi medlemmar hjälps åt att finansie ra våra investeringar till en låg kostnad, med det långsiktiga målet att skapa ett

” Ledningen saknar intresse för JAKs grundidé” sundare samhällsekonomiskt klimat genom att allt fler ansluter sig till en ekonomisk modell där ingen tjänar pengar på pengar. Principen för JAK är densamma som

när jag lånar pengar till lunch av en ar betskamrat, och betalar tillbaka en an nan dag genom att betala kamratens lunch. Men när man skalar upp räcker det inte att komma ihåg vem som är skyldig vem, utan det krävs adminis tration. Med avsaknad av externt vinstintres se borde kostnaden för den rimligen bli lägre än i en affärsdrivande bank. Tyvärr är det tvärtom. När jag tog upp detta för ett par år sedan var huvudtesen från ledningens sida att det är ok att betala mer i JAK, eftersom det inte finns en girig företa gare som skor sig. Jag kan acceptera att det är svårt att få ned den administrativa kostnaden,

det är förhållandevis få medlemmar som ska dela på den. Men när ledning en saknar intresse för att sträva efter att förverkliga JAKs grundidéer så har jag kommit fram till att det är bättre att jag lämnar JAK. Sven Druid, fd medlem

Visst är det så att kostnader na är höga och det är precis av de skäl du anger, vi är för få. För få som delar på de system och den kompetens som krävs för att fungera som bank på en komplex regelstyrd marknad. Det är ett av skälen till de investeringar som görs, vi måste attrahera fler medlemmar som vill spara, låna och använda JAK som bank – och för det krävs it-stöd, tjänsteutbud och bemanning. Kritiker skulle till och med kunna säga att verksamheten under många år varit underfinansierad och därmed för billig, det vill säga vi inte har tagit ut de kostnader vi har. Med hänsyn till de investeringar vi

gjort och gör och de antal medlemmar vi har, kommer vi att vara något dyrare än en bank som har fyra miljoner kun der att fördela sina kostnader på. Men du och andra medlemmar kan vara trygga i att vi gör allt vi kan för att effektivisera processer, sänka kostna derna och förkorta väntetiderna, något vi är övertygade om kommer att märkas på sikt.

JAK inte för unga utan fast jobb? Jag ville ta ett JAK-lån för att som

förstagångsköpare finansiera min bostad. Det var ett stort belopp i JAK-sammanhang, 800 000 kr. Jag har god ekonomi, men det föll på att jag inte har en fast anställning. Jag förstår bankens krav men blev besviken då jag varit medlem och aktivt samlat sparpoäng i snart tio år med siktet inställt på att låna. Jag vill så gärna att JAK ska vara ett alternativ till storbankerna, men det är dit jag måste vända mig nu.

” Fler kriterier än ekonomiska bör kunna vägas in”

Det inträffade gjorde det tydligt för

mig att JAKs affärsmodell fungerar dåligt i storstäderna och särskilt hos unga vuxna där fast tillsvidareanställ ning inte är en norm. Jag vet inte hur ett system skulle kunna se ut där fler kriterier än de ekonomiska vägs in, men även trovär digheten som följer med ett långt och aktivt medlemskap bör kunna tas med i kreditbedömningen. Michael Softić Fotnot: Svar från JAK publiceras i nästa nummer

Sammy Almedal, VD JAK Medlemsbank grus & guld · 1/2017

Respons

vad tycker du om tidningen? Skriv till: Grus & Guld JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde Eller mejla: grusoguld@jak.se

Hur gick det sedan? Jag tycker alltid att jag får möta intressanta människor och projekt i Grus & Guld och blir ofta nyfiken på hur det går sen. Minns särskilt reportaget om Nyttogården för två år sedan och undrar hur det gått. matte a

Levererar till kommunen Det går bra, hälsar Niklas Markie, som driver andelsjordbruket som G&G skrev om i nr 2/2015. om sl ag Gr us & Gu ld nr 2 20 15 När vi besökte honom i ångermanländska Resele finansierade 30 medproducenter hans arbete genom att betala 6000 kronor om året för sin del av det skörden gav. Nu finansieras odlingen av 40 andelar à 6600 kronor per år - eller 550 per månad. Den stora nyheten är att Sollefteå kommun gått in som delägare, både för att stärka det lokala jordbruket och för att få närproducerade grönsaker till sina storkök. Förra säsongen var det premiär för

Nyttogårdens morötter, rödbetor, bondbönor mm på förskolor och ålderdomshem. Lärdomen blev att vissa grödor var populärare än andra och inför årets säsong har kockarna fått beställa vad som ska odlas på kommunens radmeter. – Vi provar oss fram för att hitta en bra modell, säger Niklas Markie. Sedan 2015 har det startats flera nya andelsjordbruk i Sverige. – Det finns fler jag kan fråga nu, jag behöver inte uppfinna allting själv. Det är kul! karin backström, red

Två nummer i brevlådan Det blir bara två tryckta nummer av Grus & Guld även i år på grund av besparingar. Nr 1 och nr 4 (ute 21 december) kan både läsas som e-tidningar och papperstidningar, eftersom de innehåller kallelser till stämma och lokala årsmöten. De återstående två numren - nr 2 (ute 15 juni) och nr 3 (ute 21 september) – kan enbart läsas digitalt på www.grusoguld.se/e-tidning.

Webbsida Läs mer och diskutera på tidningens hemsida www.grusoguld.se

grus & guld · 1/2017

Facebook Gilla Grus & Guld på Facebook – följ uppdateringar och var med och diskutera.

Anmäl dig till Grus & Gulds nyhetsbrev på www.grusoguld.se så får du en avisering varje gång en ny tidning är ute – med direktlänk till e-tidningen.

Var med i redaktionsråd! Grus & Gulds ideella redaktionsråd är ett forum för att utvärdera tidningen och bolla idéer. Nu söker vi nya medlemmar! Du bör ha erfarenhet av journalistik och/eller specialkunskap i de ämnen vi skriver om.

Vill du vara med? Skriv i så fall några rader om dig själv till grusoguld@jak.se

Vad tycker du? Har du tips, idéer eller åsikter om tidningen? Som tack för publicerade synpunkter skickar vi en biobiljett (om du uppger din adress).

Nästa nummer publiceras enbart digitalt!

grus & guld · nr 1 2017 · Tidning om r ät t vis ekonomi

Följ oss på nätet

Anmäl dig till nyhetsbrev

Grus Guld Tidning om r ättvis ekonomi

nr 1 · 2017

fr ån JAK Medlemsbank

pris: 59 kr

medlemsantalet växer

INNEHÅLLER

KALLELSE TILL JAKS STÄMMA

s 34

omslagspuff kan ha två rader

Ute: 15 juni

Annonsstopp: 8 maj Manusstopp för insändare: 15 maj

Rika på år och gemenskap grå tåget bygde hus

ihop

minusränta · buen vivir · jak i el salvador · fritidsbank iren

Krönika

Katarina Mazetti

Ett projekt värt att finansiera Det är lite skämmigt och jag talar ogärna

om det, mitt dolda pk-handikapp: nånstans i min skalle sitter ett litet relä som slår till när Aktier kommer på tal. Då fälls ett galler ner, jag kniper ihop munnen och skakar på huvudet. Nej! Jag ska inte köpa några aktier! För om jag tjänar pengar på dem så har jag tjänat på någon annans slit, eller i värsta fall på bubblor och uppskrutna börskurser. (Det vet man ju att i pyramidspel och kedjebrev blir alltid nån stackare sittande med Svarte Petter). Och skulle jag förlora pengar på akti er är jag ju bara lurad. Och om jag varken tjänar eller förlorar så kan jag lika gärna stoppa pengar i madrassen. Helst en in brottssäker madrass, med dubbla hänglås på. Men en dag började jag få mera pengar än

två mycket välkända och dyra jurister som lovat ge oss råd pro bono, gratis. De fråga de varför jag valt att stötta en sån osäker investering. Jag började surra lyckligt om hur projektet skulle göra världen bättre och de ryckte till och tittade häpet på mej. – Vad är det? sa jag osäkert. De log vänligt. – Det har aldrig hänt att folk som rådfrågat oss velat göra en investering för att den är bra för nånting. Allt folk vill veta är hur snart de kan sälja igen, med en rejäl vinst!

” Det har aldrig hänt att folk som rådfrågat oss velat göra en investering för att den är bra för nånting.”

Men helt oväntat gick den anhöriges företag med god vinst som han genast delade ut bland delägarna. Så nu står jag där igen. Nu ska jag börja bläddra i broschy rerna från JAK. ·

Foto: patrik söderström

vad jag behövde för det dagliga. Till skillnad från de stackars konstnärerna kan förfat tares verk fortsätta att generera pengar även när man sålt dem en gång – de kommer i pocket och nyutgåva, de dramatiseras och/eller översätts och varje gång får för fattaren en hacka. Plötsligt hade jag mera cash än de magra summor jag försörjt fyra barn på under alla år! Vad göra? Jag förstod att här gällde att söka ett värdigt projekt att finansiera, helst utan vinst. Och nu tror ni att jag såg ljuset och satte allting i JAK? Inte riktigt. En nära anhörig hade just startat ett företag som uppfyllde alla sorters fordringar: Eko logiskt, miljövänligt och rentav en bot mot arbetslöshet i fattiga länder. Jag slog till med hela mitt överskott. Blev aktieägare.

En dag skulle företaget ha idémöte med

Katarina Mazetti journalist och författare

grus & guld · 1/2017

B Bildkommentar: Sara Granér

JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde www.jak.se

POSTTIDNING