MMF #2-2013
Het, hetare, Kolbeck!
16 sidor
prylar!
1
Keskitalos till Vaeröy +^ (!*
34 sidor
EN DRÖM
)! ŏ +*1/
MAT & DRYCK
Gratis fiskemagasin! A
ŏđŏ 4ŏđŏ .,ŏđŏ.%*#ŏđŏ %##2 .ŏ+ $ŏ)5 '!0ŏ)!.
148
!0Ĺ?#Q.Ĺ?
framĂĽt... 1974 bildades nätverket Ă„lvräddarna, en paraplyorganisation fĂśr alla lokala grupper som framfĂśrallt i Norrland kämpade fĂśr att fĂĽ behĂĽlla sina respektive älvdalar outbyggda fĂśr vattenkraft. 1984 startades fĂśreningen och 2009 blev undertecknad vald till ordfĂśrande fĂśrsta gĂĽngen och vi hade dĂĽ cirka 1 200 stĂśdjande medlemmar. Idag, ĂĽr 2013 har vi runt 4 000 medlemmar och ett ständigt växande stĂśd. @ @ Ĺ? varit med i varje viktig utredning frĂĽn regeringshĂĽll om vattenkraften i Sverige och i samma anda sitter jag nu med i utredningen under miljĂśdepartementet och Lena Ek med namnet â€?Vattenverksamhetsutredningenâ€?. Syftet med utredningen är att ge fĂśrslag pĂĽ ny lagtext i miljĂśbalken fĂśr att miljĂśanpassa vattenkraften. Utredningen ska fĂśreslĂĽ de ändringar som behĂśvs fĂśr att säkerställa att principen att den som orsakar skada pĂĽ miljĂśn betalar fĂśr att ĂĽtgärda den och principen om bästa mĂśjliga teknik fĂĽr genomslag inom vattenkraften.
Utredningen ska ocksĂĽ fĂśreslĂĽ de ändringar som behĂśvs fĂśr att säkerställa att dessa anläggningar och verksamheter utformas och drivs pĂĽ sĂĽdant sätt att miljĂśbalkens hänsynsregler och EU-rättens krav uppfylls (det sĂĽ kallade â€?vattendirektivetâ€?). Samtidigt ska en fortsatt kraftproduktion eftersträvas. Som ni fĂśrstĂĽr är det en stor värdeskillnad pĂĽ â€?säkerställaâ€? och â€?eftersträvaâ€?, en skillnad som nu gett nytt hopp om en miljĂśrestaurerad vattenkraft i Sverige hos tusentals sportfiskare, forskare, myndighetspersoner och miljĂśengagerade. Ĺ?
 vattenkraft innebär till exempel att det inte längre für fÜrekomma torrfüror, där det är helt torrt och total avsaknad av biologisk müngfald och fisk. Vattenkraftsbolagen müste helt enkelt tappa en minimitappning sü att faunan Üverlever nedstrÜms kraftverket. Ekologisk anpassning av kraftbolagens regleringar fÜr den storskaliga vattenkraftens är ocksü nügot som diskuteras mycket bland alla inblandade
149
idag. Och givetvis fiskvägar, det vill säga fungerande fiskpassager för både upp- och nedströms fiskvandring. Sammantaget kommer dessa förändringar innebära en enorm ökning av levande strömvatten vid de över tvåtusen kraftverk det gäller, vilket i sin tur kommer att gynna alla sportfiskare. ŏ ŏ enkelt ljust ut just nu för alla som vill se en miljöanpassad vattenkraft. Men varför ser det ut som det gör idag? Varför har vi en vattenkraft där vi idag knappt kan hitta en enda
150
fungerande fiskväg för både upp- och nedströms vandrande fisk i hela Sverige? Varför gör inte kraftbolagen något? Förklaringen är både enkel och pinsam på samma gång. Vi har i Sverige en lagstiftning som idag tillåter kraftbolagen att bedriva sin verksamhet med lagar och regler från 1918. Jo, det står faktiskt rätt, nittonhundraarton! Det året hade fortfarande skarprättare Dahlgren arbete, eftersom vi hade kvar dödsstraffet i Sverige. Halva befolkningen var undantagen att delta i demokratin; kvinnor hade inte rösträtt.
”
Det är en moralisk skyldighet att åtgärda skadorna
151
Sü det har hänt en hel del sedan dess, tack och lov, men inte när det gäller hur vattenkraften ska skÜtas.
152
1ÄŠÄ Ä‰Ĺ?P Ĺ? var en ren exploateringslag där expropriation av andras mark var oerhĂśrt lätt att genomfĂśra och där det i princip aldrig gick att stoppa ett vattenkraftsprojekt. Syftet var att Sverige skulle tas frĂĽn bondenation till modern industrination, och det lyckades vi med. Och vi kan inte idag klaga pĂĽ den tidens beslut; det var en helt annan tid med helt andra utmaningar. Men idag har vi en annan situation pĂĽ mĂĽnga sätt. Vi har nĂĽtt kulmen som industrination fĂśr länge sedan. Idag utvecklas turism i Sverige i en takt som ingen skulle trott var mĂśjlig pĂĽ 1950talet, bland annat sportfisketurism. Vi har ocksĂĽ sett skadorna, och enbart sammanfattningarna av alla forskningsrapporter som beskriver miljĂśskadorna som uppstĂĽr av vattenkraftsdriften fyller hyllmeter efter hyllmeter. Viktigast är att vi idag ocksĂĽ har lĂśsningarna pĂĽ hur vi ska ĂĽtgärda de flesta av dessa skador. Inte sĂĽ att ett vattendrag med vattenkraft nĂĽgonsin kan bli lika biologiskt rikt som ett helt oreglerat vattendrag, men i alla fall sĂĽ pass att fisk kan Ăśverleva och fortplanta sig. Och dĂĽ menar vi i Ă„lvräddarna att det är en moralisk skyldighet att ĂĽtgärda dessa skador. Ĺ? själva i princip inte gĂśr nĂĽgonting alls, beror pĂĽ att de inte behĂśver det enligt 1918 ĂĽrs lagstiftning, vilken alltsĂĽ fortfarande gäller. Och eftersom de inte tjänar pengar pĂĽ att tappa vatten i torrfĂĽror eller fiskvägar är de i de allra flesta fall rabiata motstĂĽndare till dessa typer av
miljÜütgärder. Tvärtom brukar de i normalfallet anlita dyra advokater fĂśr att slippa bygga fiskvägar när till exempel kammarkollegiet fĂśrsĂśker omprĂśva gamla domar fĂśr att fĂĽ till en miljĂśjustering. Jag gissar att enbart dessa advokatkostnader som kraftbolagen lagt ned i rättsprocesser skulle räckt till kanske hundratals fiskvägar‌ Ĺ? Ĺ? @ som sagt alla miljĂśengagerade morgonluft. EU:s vattendirektiv är inget vi kan slippa undan och miljĂśmĂĽlen i detta direktiv tillĂĽter inte vandringshinder eller fĂśr stora fĂśrändringar i flĂśden jämfĂśrt med de naturliga. Ă„lvräddarna deltar i denna process pĂĽ alla nivĂĽer. I samtal med myndigheter, pĂĽ seminarier och dialogmĂśten som Havs- och vattenmyndigheten pĂĽ uppdrag av regeringen ordnar mellan kraftindustrin och motparter. Vi letar upp och anmäler olagliga kraftverk som tyvärr finns Ăśverallt i hela Sverige. Anmälningarna gĂĽr bĂĽde till tillsynsmyndigheterna (länsstyrelserna) och till polisen. Hittills har vi pĂĽ nĂĽgra fĂĽ ĂĽr fĂĽtt flera kraftfĂśretag fällda fĂśr otillĂĽten miljĂśverksamhet med dryga bĂśter som fĂśljd och vi har fĂĽtt mĂĽnga fler att bĂśrja fĂślja de villkor som de en gĂĽng i tiden fick när kraftverket byggdes. Vi ĂĽterkommer regelbundet här i Magasin Mitt Fiske, det finns massor av roliga saker att berätta om framgĂĽngar fĂśr miljĂśn i vĂĽra vattenkraftsskadade vattendrag. Med andra ord, vi hĂśrs igen! Christer Borg, ordfĂśrande Ă„lvräddarnas Samorganisation