Vad ar en porsche mot en burk gem

Vad är en Porsche mot en burk gem? Ännu en sommar har gått. Kåsören har hunnit bli 47 år gammal.

Det sägs att man utvecklas hela livet. Det kanske är sant, även om det dagliga morgonmötet med spegeln mera får en att tänka på avveckling än utveckling. Jag funderar exempelvis på om det är dags att göra någonting åt håret. De tankarna väcktes inte minst när en kär grannkvinna för en tid sedan betraktade föryngringsytan på skulten där några fåtaliga strån vajade i sommarbrisen och högt utropade: – Jacke, du börjar få Peter Englund-frisyr!

Då kände jag att det nog kanske är dags att raka bort även de sista restprodukterna. Men det är väl livets gång. I unga år hade jag glest mellan framtänderna och gyllenbrunt hår. I dag är det tvärtom.

Och tänk vad man utvecklas olika, även på insidan. En oherrans massa män i min omgivning, i ungefär min ålder, börjar med skrämmande samstämmighet vurma för diverse motorfordon, troligen i något slags desperat försök att gripa tag i den ungdom som ohjälpligt försvinner vid horisonten. En svåger har plötsligt skaffat motorcykel. En kompis skaffade två på en gång. De penningstinna gubbsen i kretsen köper flashiga sportbilar för summor som en annan bara kan drömma om. Och de köper motortidningar och går på bilmässor och dreglar över topplock och vevstakar likt taxvalpar kring en leverpastejskål.

Och jag kan än en gång konstatera att jag inte är någon man, åtminstone enligt den gängse normen. Jag kommer aldrig att skaffa en motorcykel så länge jag lever. Jag tycker de är läskiga. Och jag ser bilen som ett nödvändigt ont för att kunna frakta mjölken från mjölkaffären till hemmet. Samt oss själva till någon trevlig badplats då och då om somrarna. Bilen städas och tvättas vart 7:e år. Eller senare om det inte finns behov då.

Nej, Harley Davidson och Ferrari intresserar mig inte smack. Jag går i stället i gång på helt andra saker. Det är lite skämmigt, men jag väljer ändå att här och nu kliva ut ur garderoben och berätta om min ständigt växande passion: KONTOR! Jag älskar kontorsgrejer! Jag kan på lediga stunder smita in på kontorsaffärer och lystet gå och peta på plastmappar, hålslagare och post-it-lappar. Jag smyger bland hyllorna och vänder varsamt på filofaxar, gummisnoddar och vadderade fönsterkuvert. Och för mig är valet självklart: Vad är en mullrande HD-motor mot en skinande brevvåg? Vad ska man med en V8-motor till när det finns manuella dokumentförstörare? Vad har en vrålande Porsche som gemkopp inte har?

Ibland går jag på staden (som en ovanlig man) och shoppar småsaker till kontoret. Och sedan går jag hem och städar skrivbordet och placerar lyckligt ut alla pryttlarna så att jag i den underbara kontorsmiljön kan sitta och skriva kåserande texter om andras och egen manlighet, allt enligt en av mina favoritdeviser: Var och en njuter för sig.

Veckans nagel i ögat Efter hennes mycket kloka och berömvärda gest med naglar i regnbågens färger, lär Emma Green byta namn till Emma Grön-Gul-Blå-Röd.

JACKE SJÖDIN | Artikeln från: http://allehanda.se/start/kronikor/1.6211367-vad-ar-en-porsche-mot-en-burk-gem-