Välkommen till Ljustorget

from Magasin Järvsö Sommar 2015

Nordens vildmarkspark

Vid infarten till Ljusdal ﬁnner Ni Ljustorget, en sagovärld som saknar motstycke i Sverige. Som enda butik i hela landet erbjuder Ljustorget de ljuvliga handstöpta ljusen från norska Loiten-Lys, ljus i unika former och yttersta kvalitet.

Kliv in i vår 300 kvadratmeter stora butik och låt dig inspireras. Här ﬁnner du gåvor och presenter eller dekorationen till bröllop och fest. Vandra runt i den avslappnade atmosfären och hitta dina egna kompositioner till en mysig sittplats med levande ljus i ditt hem eller bara en liten uppenbarelse att vila ögonen på.

Ljustorget är ett unikt utﬂyktsmål där du förutom att uppleva en helt magisk värld bland ljus även kan ta en ﬁ ka i vårt mysiga kafé, där vi bakar allt själva från grunden och även har lättare luncher. Eller varför inte titta in i vårt gjuteri för att se hur det går till att skapa dessa fantastiska ljus.

en av stugorna på Harsens fäbod träffar jag Cecilia Bruce och

Kerstin Mickelsson. Det är en gråmulen augustidag och regnet smattrar mot taket. På håll hörs ljudet av kor som råmar. Det doftar sött av björk i rummet från kvistarna som placerats ut som dekoration ovanför spishällen. Innanför väggarna i rummet känns det som om tiden har stått stilla. Stugan vi sitter i heter Bergmans skojegård och var i drift fram till slutet av 1910-talet. Trasmattorna på golvet är välanvända av de många fötter som gått över dem genom årtiondena. Om somrarna anordnas guidade turer här på fäbodvallen. Ofta är det Cecilia och Kerstin som visar runt, och de har båda en speciell relation till fäbodlivet.

— Jag växte upp i Härjedalen. Jag kommer ihåg vilken fest det var när kvinnorna som skulle upp till fäbodarna om somrarna kom gående genom byn, säger Cecilia Bruce.

Sedan 1960-talet har hon varit med i Harsen kommittén och Järvsö hembygdsförening. Hon driver också Messmörsteatern, och har för den skrivit manus och regisserat flera pjäser som handlar om sägner från fäbodarna.

— Jag tycker om timmerhus, sång i moll, fjällkor, självständiga kvinnor, sagor och sägner. Fäbodlivet passar mig, säger Cecilia och ler.

Kerstin Mickelsson bor till vardags i Uppsala men har rötter i Järvsö och är med i sällskapet Harsens vänner. När hon är hemma om somrarna brukar hon guida besökarna på fäbodvallen.

— När jag var liten följde jag med min mamma upp hit till Harsens fäbod och hälsade på Inga och Stina Persson som bodde här då. Det var genom dem som jag blev intresserad av fäbodlivet, säger Kerstin Mickelsson.

Fäbodriket var kvinnornas rike. Norr om Dalälven var det kvinnorna som skötte om boskapen. Kvinnorna hade högre status norr om Dalälven än vad de hade längre söderut, där feodalismen var starkare. Det systemet nådde aldrig hit till Hälsingland. Här var det självägande bönder som bestämde, berättar Cecilia.

— Jag tycker att det är intressant att där det funnits fäbodar har kvinnorna haft en starkare ställning. Fäbodriket var kvinnornas rike. Jag tror att de kände sig fria och kunde rå om sig själva på fäbodarna, säger hon.

Kerstin Mickelsson nickar instämmande.

— De är fascinerande. De här duktiga och starka kvinnorna bar upp den tidens bondeverksamhet, säger Kerstin.

Kvinnorna flyttade till fäbodvallarna i mitten av juni. Buförsdagen kallades den dag då det bar av. Enligt traditionen skulle de ta med sig djuren till fäbodarna på samma dag som Svante hade namnsdag, vilket ofta inföll en dag i veckan före midsommarveckan.

— Om inte Svante-dagen inföll på en torsdag vill säga, för då var trollen i farten, säger Cecilia Bruce.

Vem som skulle bli skojänta var en viktig fråga. Det var en hedersam uppgift och det var viktigt att hitta lämpliga kandidater. Jobbet föll ofta på en dotter, släkting eller en piga. Det var både unga och äldre kvinnor som tillbringade somrarna på fäbodvallarna. Det var deras sommarjobb och de hade bra betalt för att vara den här tiden. De fick betalt i antingen pengar eller förnödenheter som kläder och mat. Skojäntorna

Härstammar från järnåldern

Olika forskare har olika uppfattningar om hur gammalt fäbodväsendet är. Några hävdar att fäbodarna kom till på medeltiden. Vid en fäbodriksdag förra året menade några arkeologer som gjort utgrävningar på flera fäbodvallar i Hälsingland att många fäbodar konstaterats vara så gamla som från järnåldern. Fäbodarna kom till för att bönderna måste utnyttja skogen för sina kreatur. För att kunna vistas i skogen en längre tid byggde man stugor av det enklaste slag. Platsen för fäbodvallen valdes ofta där det fanns myrmark i närheten. Betet på myrarna var viktigt för djurhållningen.

Källa: Cecilia Bruce, fäbodvallsexpert och ”Bergmans skojegård, Harsavallen Järvsö”, skriven av Stina Persson. Utgiven av Järvsö hembygdsförening.

TRÄDGÅRDSAVDELNING:

· Perenner

· Rosor