Grusiga DRÖMMAR Ljusnan LÄNGS

ALEXANDER ”BÄCKIS” BÄCKVALL

ÅLDER: 26 år.

FAMILJ: Sambon Hanna.

BOR: Uvås, Järvsö.

GÖR: Ledansvarig på Järvsö Bergscykel Park.

ÄTER: Mestadels vegetariskt.

DRICKER: Helst IPA, men vatten fungerar också.

BÄSTA CYKELMINNET: 2016, första gången jag var över till Kanada. Jag och fem av mina bästa kompisar åkte på roadtrip genom BC.

BÄSTA LEDEN PÅ ÖJEBERGET: Barbro, en odödlig klassiker som inför säsongen 2021 fått ett litet ansiktslyft.

DETTA VISSTE DU INTE OM ALEXANDER: I grund och botten är jag en slopestylecyklist från Alfta där jag, tillsammans med mina föräldrar och några till, under nästan tio år drev Alfta Bike Park. Vi arrangerade också slopestyle-tävlingen SlopeFest som under några år och var en del av Freeride Mountainbike World Tour, vi hade åkare från hela världen som kom till lilla Alfta. Kika gärna på lite gamla klipp! https://vimeo.com/72267416

Ja, vad säger man?

En bild säger mer än…!

”Man kan lyssna på en podd och mest bara sitta där och trampa.” Alexander ”Bäckis” Bäckvall om gravel.

Sugen på något mer än landsvägens stundtals monotona nötande och fokus på fart? Men mindre sugen på alla blixtsnabba sekundbeslut och inslag av flås som kan krävas på mountainbiken?

Lösningen stavas gru… förlåt… Gravel!

UTE PÅ KONTINENTEN och på andra sidan Atlanten har den bubblat i flera år nu, graveltrenden. Nu har den äntligen rullat fram även till Sverige och Järvsö. Att det tog sådan tid är inte helt logiskt för om det är något Sverige har gott om, förutom skog, sjöar och sill, är det just grusvägar. 300 000 kilometer för att vara exakt. Denna guldgruva i kombination med allemansrätten gör att Sverige bjuder på minst sagt världsunika möjligheter till upplevelser av grusig karaktär.

– För mig är gravelcykling avkopplande på ett annat sätt, man behöver inte tänka så mycket, utan kan mest sitta där och trampa, kanske lyssna på en podd, det är härligt, säger

”MEN VADÅ GRAVEL?” Vad är det för fel på att kalla det grus? Och har vi inte alltid cyklat på grus. Jo, men visst är det så. Backar man bandet till förra sekelskiftet såg alla cyklar mer eller mindre likadana ut och det enda vi hade var vägar av grus. Men gravel är mer av ett koncept. Det är lite för gruset vad mountainbikes är för stigen. Att graveltrenden växer kanske främst märks på att fler och fler evenemang och lopp dyker upp på temat och att cyklarna säljer slut.

Till skillnad från en vanlig landsvägshoj så har en gravelcykel kanske främst plats för lite bredare och tåligare däck. De har även en annan geometri som gör cykeln något bekvämare. I kombination med längre hjulbas och andra nördigt tekniska detaljer får man en cykel som helt enkelt är gjord för stökigare terräng, utan att vara så teknisk avancerad och dyr som en mountainbike. Cyklarna har oftast även fästen anpassade för väskor med mera. Möjligheterna blir helt plötsligt oändliga.

– En gravelhoj gör att man kan cykla nästan överallt och vartsomhelst. Kör man på landsvägen och vill ta en avstickare på ett grussegment eller en enklare stig är det inga bekymmer. Man kan knyta ihop rundor på ett helt annat sätt än när man är begränsad till ett visst underlag, säger Alexander.

NÅGON FAVORITRUNDA I Järvsö kan Alexander dock inte välja.

– Här finns det hur många grusvägar och enkla stigar som helst. Rundorna blir lite vad man gör dem till, om man vill cykla platt eller lite mer upp och ner. Bara en sån sak som att cykla längs Ljusnan är en fantastisk upplevelse i sig. Men hur man än gör så kommer man åt finare, lite mer okända ställen i vår vackra natur, säger Alexander.

Här har vi nog även lite av kärnan, för kanske står denna graveltrend för något djupare. Här slipper vi trafik och sätter själva hastigheten i baksätet. Vi ger oss ut på äventyr och hittar nya vägar, kanske helt utan plan. Det blir ett sätt för oss att ta oss närmare naturen, till platser där farten är sekundär och upplevelsen primär.

Vilken väg väljer du i sommar? •