”Djävulen

R V Rt Yngsta V Sen

”

Folktro är kopplad till naturreligion där man tror på älvor, vättar, skogsrået, tomtar och troll.

Om det berättar mer än gärna Robert Fors, som driver podcasten Historier från Hälsingland tillsammans med Viktor Hansson.

ROBERT OCH VIKTOR ser det som deras uppgift att föra berättarkonsten vidare, som Hälsingestintan och folklivsforskaren Ebbe Schön.

– Det är viktigt för oss alla att se saker ur ett annat perspektiv, att få sväva ut och ta del av en annan tid. Folktron har hållits vid liv och finns fortfarande mitt ibland oss. Många av oss sysslar med skrock som att inte gå på brunnslock med bokstaven A, eller att endast skriva prov med ”turpennan”, berättar Robert Fors.

Historier från Hälsingland har producerat poddavsnitt med fokus på Trolldomsprocesserna. Under pandemin har de även börjat sända live på Facebook. Inför påsken 2021 var det dags för temat ”Häxor, trolldom och magiska väsen”. I live­sändningen avslutar Robert med lästips, bland andra boken The Witch­Cult in Western Europe av egyptologen Margaret Murray.

– Hon skrev om en fruktbarhetskult äldre än romersk keltisk tid som kyrkan ville utrota. Det här har ratats av den akademiska världen men utanför är den framgångsrik, säger Robert.

Samtidigt som hårresande historier lockar och det oförklarliga är en del av dragningskraften hos en bra historia, är Robert och Viktor noga med att ta ämnet på allvar och förklara dåtidens samhälle. Under 1600­talet rådde svält och missväxt. Män från bygden drog ut i krig och kvinnorna var kvar med ansvar över gård och inkomst. De ville såklart påverka sin situation och tog till orda och handling i byarna på ett annat sätt än tidigare. Kyrkans män reagerade på de starka kvinnorna. På 1600­talet hade prästerna universitetsutbildning i häxjakt genom Häxhammaren – handboken i att avväpna och bekämpa häxor. Den var en bästsäljare, faktiskt den näst mest sålda boken efter bibeln. Nu skulle de få chansen att praktisera sina teoretiska kunskaper. Det stora oväsendet började i Dalarna och andra landskapet på tur var Hälsingland.

GRANNSÄMJA VAR SKÄL nog att bli anklagad för trolldom. I byn Bondarv, på Karlsgården i Järvsö, anklagades Märit Hansdotter för trolldom, bland annat för att ha kastat olycka över grannens skörd. De svåra tiderna ledde till ett behov att hitta en syndabock och valet föll på djävulen. Mötet mellan kristendom och folktro är en stor orsak till händelsernas utveckling. Utan djävulen hade trolldomsprocesserna inte kunnat äga rum. Han kom med kristendomen och är därmed ett nytt fenomen i Sverige i jämförelse med andra väsen som tomtar, troll, jättar och andra varelser från de äldre naturreligionerna.

Robert och Viktor har startat ytterligare två podcasts för att kunna berätta historier från hela landet. I ett avsnitt av Vidskepelse läser Viktor upp:

Under äldre medeltid framställdes djävulen med rött hår, precis som hedingeguden Tor. Detta var ingen slump, då kyrkan gärna ville få folket att förstå att de tidiga asagudarna bara var falska avbilder av den ende och rätte guden och därmed få dessa förknippade med ondska och falskhet. Under medeltiden fick djävulen allt oftare en bockfot eller en hästhov, en svansstump samt två horn i pannan.”

DET HEMSKA ÄR att principen bakom ”häxjakt” lever kvar, menar Robert, särskilt i sociala medier där vi dömer andra på rykten utan grund. – Jag såg nyligen dokumentären Framing Britney Spears, där hon blir kallad ”hora” av sin expojkvän Justin Timberlake. Det är enkelt att anklaga kvinnor för lösaktighet och få med samhället på det än i dag. Häxjakter för andra moraliskt tvivelaktiga beteenden drabbar även politiker och enskilda individer, berättar Robert.

Med hjälp av djävulen försökte man ta död både på ogudaktigt beteende och uråldrig kunskap kring örttraditionen. De tidigare högt respekterade så kallade ”kloka” gummorna och gubbarna med sina kunskaper skulle fördömas och deras kunskaper kallades trolldom.

– Det var tråkigt kan man tycka i dag att vetenskapen och de gamla kunskaperna inte kunde gå i symbios så det hade gått fortare att skapa effektiva mediciner. Tidigare hade munkarna inspirerats av folket med sina örtträdgårdar men de togs ur bruk när Gustav Vasa reformerade kyrkan 1527, säger Robert.

Järvsö – en megakraftplats

ENLIGT FOLKSÄGEN ÄR kännetecknen för en kraftplats vägledning av andar och förfäder. Tack vare de energier som finns på de här platserna mår man också bättre och tar med lycka och välgång i livet. De synska har extra lätt att se saker där, alla sover bättre på platsen och det går att få svar som tar en framåt i livet genom drömmar. Många älvar och bäckar räknas som kraftplatser, men om vattnet rinner mot norr tyder det på mörk magi, att djävulen har ett finger med i spelet. Allt detta utmynnar i vidskepelse som var utbrett förr i tiden. Men vidskepelsen kunde skilja mellan grannsocknar. Om man kom in i ett rum där en kvinna sopade betydde det olycka i Ljusdal, medan det i Järvsö innebar att man skulle få många barn. Historier från Hälsingland har fått in berättelser om flera kraftplatser i Järvsö, som

Karlsgården. Mest kraft finns enligt folkmun precis där herrstugan ligger, själva boningshuset. Även Järvsö klack är en kraftplats och det känner Robert själv:

– Dit går jag alltid upp på våren, det är en tradition. Jag känner ofta ett behov av att gå ut i skogen några timmar och stänga av mobilen. Det är ett speciellt lugn.

DET SÄGS ATT hela Järvsö i själva verket är en enda megakraftplats. Bergen är väktare som skyddar dalen och de människor som bor där. Älven renar de som badar och ger liv genom hela byn. Tallträden äter tung energi i utbyte mot vårt syre, det är bara att gå ut i skogen för att ta del av kraften. Källvatten får vi gärna dricka av men kom ihåg att respektera källan och visa tacksamhet. På kraftplatser är det viktigt att ge tillbaka innan man ger sig av, för att undvika att dränera platsen på energi. Det kan vi göra genom att tacka för att vi får vara där, sända ut kärlek, ära och hedra i tanken.

– Just nu jobbar vi med ett avsnitt om skogsfinnarna, det är spännande med deras naturmysticism, naturen såg de som ett levande väsen med en själ. De trodde på naturväsen och höll sig väl med skogsgudarna genom olika ritualer. De hade mycket gemensamt med den förkristna svenska traditionen med folktro och folkmedicin, berättar Robert.

Vid Grindstensberget, inom Stene by, finns rester av ett hus där sockensamer bodde. Det finns berättelser om att en kallkälla på platsen har magiska egenskaper och att samerna i Järvsö använt källan i samband med trolldom. När kristendomen kom döptes källan till St. Olofs källa och enligt traditionen har kung Olof den helige låtit döpa flera invånare i källan.

Robert är också fascinerad av livet på fäbod och har producerat ett långt poddavsnitt om just fäbodkulturen.

– Fäbodarna är ju kvinnornas rike med en kultur utan dess like, starkt förknippat med mystik och trolldom, avslutar Robert. •