Gästkrönika: Lena & Carola

Lena Falk Nilsson och Carola Rann Nyström ger sedan några år tillbaka ut bildalmanackan ”Spår av gamla Iggesund”. Tidigare har de gett ut boken ”Bostäder och familjeliv i gamla Iggesund”. Bägge två är födda, uppvuxna och bosatta i Iggesund – och dessutom barndomsvänner. Deras historieintresse är stort och främst är det den egna hembygden som inspirerar – en vurm som bara växer och växer. Almanackan säljs framförallt av dem själva, men finns även på Blomsterboden i Iggesund. För den med anknytning till Iggesund är deras sidor på sociala medier en guldgruva (de kallar sig för ”Iggestoria”). Det hela började med små funderingar om dåtiden för snart 30 år sedan och vart det kommer att sluta är skrivet i stjärnorna – enligt Lena och Carola är Iggesunds historia ett nästintill outsinligt ämne.

EN EVIGHET GÅR FORT

Det hela började i mitten på 90-talet. För vissa är det en evighet sedan, för andra nyss.

Hösten 1994 flyttade vi in i varsin gammal arbetarkasern i Iggesund. Ganska omgående började vi fundera över hur det sett ut tidigare i våra bostäder, vilka som levt sina liv där innan oss, och om det fanns några spår kvar som kunde berätta hur de hade haft det.

Historia har alltid varit ett favoritämne för oss bägge och den stora drömmen vi delade som små, att resa i tiden, den finns faktiskt kvar än idag. Det må låta en aning naivt och flummigt, men det vi ägnar oss åt nu, att gräva i vår hembygds historia, det är på sätt och vis en tidsresa. En förutsättning för det är en bra fantasi, och det lider vi ingen brist på. Å andra sidan vet väl de flesta att det ur lust och glädje föds kreativitet och innovativa idéer. Det gäller att ha roligt på vägen fram till målet...

Vi letade efter dokumenterad information den där hösten för 27 år sedan. Drömmen var en bok om husen och livet i gamla Iggesund, en bok att slå upp saker i och att återvända till. Någon sådan fanns emellertid inte att hitta så vi konstaterade att ville vi ha en bok fick vi själva skriva den. Där och då föddes ”Bostäder och familjeliv i gamla Iggesund”, som vi gav ut strax före jul 1997. Från Iggesunds bruk fick vi ekonomisk hjälp och Njutångers sockens hembygdsförening ställde upp med information och bilder. Till vår glädje blev boken väl mottagen och i många år var den slutsåld. 2018 bestämde vi oss för att återigen ta upp vårt intresse. Steg ett blev ett nytryck av boken, att starta konton på sociala medier och att sammanställa en almanacka med bilder från gamla Iggesund. I dagarna har årgång 4 precis kommit ut och vi jobbar redan med almanackan för år 2023, fem år med vår bildkalender ska firas med något extra!

Men än är det inte slut. Det finns många foton och berättelser kvar att upptäcka. En hel värld ryms i en liten bruksort – om man bara vill och väljer att se det. Historia är inte bara krig och gamla kungar – det är även den enskilda människans liv. Orten Iggesund är inte bara synonymt med en pappersindustri. Att leta fakta om människor som en gång levt sitt liv just här, om hus som bär minnen efter gångna dagar och upptäcka detaljer i bilder som berättar om halvt bortglömda händelser – det är så spännande! Många gånger har vi gjort ”studiebesök” i diverse skogsdungar och grävt efter husgrunder samtidigt som vi glatt ropat till varandra när vi fått syn på en slaggsten eller någon rostig gammal fönsterhake.

Så nej, material finns för ett bra tag framåt.

Och tur är det. För vi har planer på att skriva och ge ut en uppföljare till vår första bok – texter och bilder finns redan på lager, vi måste ”bara” lösa den ekonomiska sidan av saken. Under tiden fortsätter vi att leta bilder, intervjua de som minns och planera för fortsatta almanackor. ”Spår av gamla Iggesund” innehåller tolv månadsbilder med tillhörande text. 2022 års version innehåller bland annat berättelsen om ingenjören som avled i en tragisk arbetsplatsolycka tidigt förra seklet, om en kriminell yngling på Skälön i slutet av 1800-talet, och om ett populärt författarbesök på Folkets Hus av självaste Moa Martinsson på 50-talet. Bilder har vi fått låna av både privatpersoner och föreningar samt framförallt av Iggesunds Bruk som givmilt låtit oss titta in i sin skattkammare till arkiv. Vi tycker att denna mix av bilder är det som ger almanackan liv – och vi är ständigt på jakt efter fotografier att låna och människor att fråga ut.

Vårt jobb om gamla tiders Iggesund pågår alltså ständigt och är bland det roligaste vi gjort. Naturligtvis är det också väldigt skojigt att jobba med någon man känner väl och som vet vad man tänker på när man ser ut på ett visst sätt – så där som det tenderar att bli när man känt varandra i omkring 45 år. Båda har vi andra dagliga sysselsättningar, men gamla Iggesund är verkligen det vi brinner för och vår förhoppning är att det ska bli ”något mer” av vårt intresse. Exakt vad är ännu oklart, men den som lever får se.

Under tiden är vi glada att allt fler delar vårt intresse för gårdagen och framförallt är det roligt när även den yngre generationen upptäcker hur spännande det faktiskt kan vara med spår från förr. Historia är ett hett ämne idag! En äldre kvinna vi intervjuade en gång sa ”ju längre tiden går, desto mer blir ens minnen historia” och det är vi de första att skriva under på.

En evighet går fort.

HÄLSINGLANDS HANTVERKARE

HAR DU TUMMEN MITT I HANNA? VI FIXAR  T!

Illustration: Freepik.com

Mark- & Anläggningsarbeten

XL Maskiner AB Buskmyravägen 1 825 30 Iggesund 070-595 51 09 info@xlmaskiner.se xlmaskiner.se

E.M Lackering & Måleri Utför måleriarbeten in- och utvändigt. Lackering av möbler, köksluckor, dörrar m.m.

Emil Myrberg, 076-836 13 14, Sven-Olsvägen 2, 827 62 Färila Mail: em.lackering@gmail.com Följ oss gärna på sociala medier!

Elarbeten vid entrepenader och service

Stort som smått

Tel 0651-124 00 Smedgatan 3, Ljusdal

ANLITA OSS NÄR NI VILL HA DET LILLA EXTRA

P R O F E S S I O N E L L S T Ä D N I N G M E D 1 0 0 % M I L J Ö T Ä N K

God Jul& Gott Nytt år!

Önskar vi på Bäckströms!

TIPS!

TIPS! Varför inte ge bort ett PRESENTKORT FRÅN BÄCKSTRÖMS “ Bäckströmsvipporna” Stina, Anna, Mari, Angelica, Saga, Lotta och Anna TIPS! Varför inte ge bort ett PRESENTKORT FRÅN BÄCKSTRÖMS varför inte ge bort ett PRESENTKORT FRÅN BÄCKSTRÖMS I JULKLAPP?

Bäckströms Hem & Företagstjänster är den lilla städfirman med det stora miljötänket, som alltid sätter miljön och dina behov i fokus.

–Vi städar med miljövänliga metoder. Vi använder oss av miljövänliga, biologiska produkter helt utan kemikalier. Det gynnar miljön, men även dig och din familj eller ditt företag. Vi anpassar våra tjänster efter dina önskemål. Du ska som kund känna dig trygg när du anlitar oss. Det kan du vara när du vet att alltid sam-

ma personer kommer hem till dig menar Lotta Engblom Bäckström som med sina duktiga och driftiga medarbetare driver Bäckströms Hem & Företagstjänster. VI ERBJUDER l Veckostädning l Fönsterputsning l Flyttstädning l Storstädning l Företagsstädning l Kontorsstädning l Trappstädning VI ERBJUDER • Veckostädning • Fönsterputsning • Flyttstädning • Storstädning l Trädgårdstjänster l Byggstädning l Olika ärenden & inköp l Personlig hjälp & omsorg l Elektrostatisk Desinficering • Företagsstädning • Kontorsstädning • Trappstädning • Trädgårdstjänster l Kläd & textilvård • Byggstädning • Olika ärenden & inköp • Personlig hjälp & omsorg VÄLJ OSSBIOSTÄDNING • Elektrostatisk Desinficering • Kläd & textilvård Hållbart och klimatsmart. Livsviktig ekobalans. för städ, tvätt, ren bädd och inköp Rent på riktigt. Skonsam för personal och kunder. VÄLJ OSS om Ni anlitar Ljusdals kommun för Hemtjänst.Vi tillhandahåller alltid eget städmaterial och använder ultrarent vatten. För städ, tvätt, ren bädd och inköp om ni anlitar Ljusdals kommun för Hemtjänst.

Restfest

Kanske står du hemma i köket efter julen med skinka och sill upp i halsen och kylen full av rester? Vi slår ett slag för grönkålspizza och bjuder på ett recept från Sofia Lindström på Tura gård.

RECEPT: SOFIA LINDSTRÖM FOTO: ANNAREET GILLBLAD

PIZZA Á LA BAKSTUGAN

25 g jäst 2,5 dl vatten 6 dl mjöl 1 nypa salt 2 msk olja

Gör så här: • Smula jästen i en bunke och rör ut i fingervarmt vatten.

Blanda ner mjöl, salt och olja och låt degen jäsa i 20 min under en handduk. • Knåda degen lätt så att den blir smidig, och dela i fyra delar. Forma delarna till runda bullar och platta ut dem med fingrarna från mitten och ut. • Bred på en god hemmagjord tomatsås eller gör det enkelt,: ett tunt lager tomatpuré. Lägg på den fyllning som önskas, vi använde rester av skinka och rökt kött. Riv eller skiva ostrester av olika slag över hela pizzan. Vi använder en blandning av

Gårdsost, Cambolina och lite blåmögelrester. Toppa med grönkål som masserats in med lite olivolja och en liten nypa flingsalt. När pizzan gräddas sjunker grönkålen ner i den smälta osten och det blir ljuvligt gott! • Lägg gärna över pizzan på en varm plåt (går enkelt om den ligger på bakplåtspapper från början, då drar du bara över pappret till plåten)

Grädda i 200 grader 10-15 min till den blir gyllenbrun. •Krydda över med oregano eller pizzakrydda efter gräddningen. Servera!

Nya HÄLSINGEGUIDER Del 2

Besöksnäringen växer i Hälsingland och efterfrågan på utbildade guider gjorde att Forsa Folkhögskola förra året startade en guideutbildning med fokus på Hälsingland ur ett besöksperspektiv. – Vi har fått önskemål om utökad kvalitet på guidningar från både turistbranschen och besökare, framförallt med inriktning på kulturhistoriska miljöer, berättar Helena Hammarström som tillsammans med Krister Enström är lärare på guideutbildningen.

I slutet av oktober följde tidningen #Hälsinglands egna hälsingeguide med årets klass under en dag som bjöd på både slott och koja.

Vi presenterar resan i två delar, varav den andra delen kommer här!

Ingrid Larsson visar upp kartan som finns över Finnskogsriket. Den använder hon sig av när hon guidar sina cykelgrupper.

Skogsfinnarna förde med sig egna traditioner av husbyggande. Maths Östberg visar ett bostadshus, en sk rökstuga. På gårdarna fanns också rökbastu för bad och en ria där man torkade säd.

Bland björnar och böcker på Finnskogen

Dagen fortsätter med att vi åker från Voxna och vidare ett par mil söder om Alfta, till Finnskogsmuseet i Skräddrabo. Där blir vi mottagna vid en gammal ria av fjolårets kursdeltagare Ingrid Larsson och Mia Bucht som bjuder på hemgjorda krabbelurer och kokkaffe över öppen eld.

I SAMARBETE MED finnskogsmuseet har de utvecklat egna koncept för att få folk att uppleva finnmarken. Ingrid ordnar cykelturer på Bollnäs Finnskog och Mia erbjuder deltagare att leva skogsfinskt genom att besökarna får testa på att tova, tälja och laga mat över öppen eld vid rökstugan i Locksjön. – Genom utbildningen fick vi kunskap kring finnskogen och det har vi valt att arbeta vidare med, säger Ingrid som precis som Mia hittat finnättlingar genom släktforskning.

Och med tanke på hur många tusentals finländare som kom till Sverige redan i slutet av 1500-talet, är det stor sannolikhet ➢

att vi är många fler som skulle hitta finska ättlingar om vi började leta bakåt i tiden. – Fram till mitten av 1700-talet höll man sig till sitt folk och gifte sig bara med andra skogsfinnar. Men sen kunde de väl inte hålla sig längre, berättar Maths Östberg och tar oss med in i museet.

MATHS STARTADE FINNSKOGSMUSEET 1986 tillsammans med Finn Rideland med ambitionen att samla information och material om finnskogsregionerna i Sverige och Norge. Idag ordnar han både guidade visningar i museet och i de omgivande finnmarkerna.

I museet finns en utställning med drygt 300 föremål, modeller av hus, mängder av fotografier och kartor från de olika finnbygdsområdena – från Tiveden i söder till södra Lappland, från norrlandskusten till norge i väster. Det är en gedigen dokumentation över ett stort område.

På övervåningen finns ett referensbibliotek, faktiskt den största skogsfinska bok- och artikelsamlingen med över 10 000 böcker och häften. Här kan man gräva ner sig i sin egen hembygd, läsa om när skogsfinnarna kom till Sverige, hur de levde och var de bodde. Själv sneglar jag på några tidskriftsamlare där det står ”Hassela” med stora bokstäver och tänker att hit kommer jag tillbaka. #

KANSKE UNDRAR NI VAD EN GUIDEUTBILDNING OM HÄLSINGLAND KAN LEDA TILL?

Flera av avgångseleverna 2021 har startat företag och andra blivit anställda. Här är några exempel på vad mina tidigare klasskamrater gjort sedan examen i juni: Barbro Löfstedt har förutom sitt arbete i hantverksbutiken Portlidret på Ystegård guidat på Järnbruksmuseet i Iggesund tillsammans med Marcelina Dudys och Catharina Wedholm. Alf Norberg har hunnit med en hel del. Bland annat har han gjort ett 40-tal stadsvandringar i Hudiksvall. Och i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan gjort både stadsvandringar och en studiecirkel om Hudiksvalls historia. Han har också hunnit med stadsvandringar tillsammans med fackförbundet Vision och kommer att utgöra en del av programmet när Jambo-tours arrangerar resor till Hälsingland nästa sommar. Åsemi Hansdotter Byström har anordnat guidad busstur i Söderhamn, till Världsarvsgården Erik Anders, Söderala kyrka och genom Trönödalen. I Januari startar hon en folkdräktssömnads och historisk bakgrundsstudiecirkel i Järvsö, i samarbete med Bilda och Järvsö hembygdsförening. Birgitta Uggla har tillsammans med Lotte Nord arbetat med Dramatiserad Stadsvandring i Hudiksvall, anordnad av Hälsinglands Museum. Lotte har även gjort guidade naturvandringar i södra Medelpad och litteraturvandringar med Sundsvalls Stadsbibliotek. Hon startar nu ”Lotte Guide”. Ingrid Larsson har haft guidade cykelturer på Bollnäs Finnskog under sommaren och anordnade under november en berättarkväll I brasans sken på Ol-Anders tillsammans med Mia Bucht. Mia Benders jobbar sedan våren 2021 som samordnare för Event- och kommunikation på Stenegård. Till sommaren planerar hon en kulturhistorisk cykelguidning i Järvsö. Carin Sjelin har fortsatt med sina kurser om svamp och utomhusmatlagning. Ulrika Christiansson har under sommaren arbetat som turistvärd på Nordanstigs turistbyrå. Gun-Marie Swessar har guidat grupper på Voxnabruks herrgård. Om det kan ni läsa om i förra numret av tidningen #Hälsingland. Frida Klang, jo, men själv fick jag jobb på Svart Pist och tidningen #Hälsingland. Det är också en form av guidning inom Hälsingland, om än mer i pappersformat än fysiskt.

Studieförbundet Bilda Mitt är huvudman för FolkUngar. FolkUngar åker runt med en buss fylld av fioler och små gitarrer och gör workshops och spelar barnteater där de använder folkmusiken på en nyskapande sätt.

Det härnder mycket för Eiwor Kjellberg, riksspelman, som i somras kom ut med en skiva och nu en bok.

En bok och ett album rikare

Eiwor Kjellberg är riksspelman, medlem i musik- och teatergruppen FolkUngar och numera även författare.

Baserat på föreställningarna de spelar med FolkUngar har hon nu släppt sin debutbok – Folkungapatrullen och vinterfesten.

Och nio år sedan senaste skivan släppte hon nyligen ett nytt album.

TEXT: ALICIA MÅRTENSSON FOTO: FRIDA KLANG

VI MÖTS UPP i Järvsö kyrka en bitig vinterdag i december. Eiwor Kjellberg, riksspelman och medlem i FolkUngar har dagen till ära klätt sig i den vackra Järvsödräkten. Vi ses för att prata om boken hon har skrivit och om skivan som släpptes i somras som fått många fina recensioner. – Det är alltid med skräckblandad förtjusning man läser recensioner. Tidningen Lira är tung i musikbranschen och när jag såg att jag var på en helsida höll jag på att ramla av stolen för jag blev så förvånad, säger Eiwor Kjellberg vars album Stand out var det tredje hon satte till världen.

Hennes egen musik har dock tills nyligen fått inta bänkvärmarplatsen till förmån för det intensiva turnerandet med FolkUngar. Då reser hon och kollegorna runt till olika skolor och spelar teater med inslag av folkmusik. Det är utifrån en av dessa föreställningar som den nya boken Folkungapatrullen och vinterfesten är skriven. Boken tar avstamp med Gittan och hennes lilla gris Lelle som har en egen gitarrfabrik där alla gitarrer en dag har blivit stulna och sedan får man följa deras jakt på tjuven. – Det är folkmusikgrund även i denna och jag tycker det är roligt att man kan använda folkmusiken på många olika sätt.

2022 ÄR DET tioårs-jubileum för FolkUngar som hittills gjort fyra föreställningar om folkungapatrullen varav en hittills har blivit till en bok fylld med såväl berättelsen som noterna och hur man spelar. – Det är så fina melodier att det är synd att inte använda dem vidare, tycker Eiwor som jobbat med boken hela året. – Jag har läst den för mina barnbarn och de skrattar jättemycket, konstaterar Eiwor och berättar att planen är att Folkungapatrullen ska bli en serie och att fler av föreställningarna ska skrivas ner i bokform.

ATT SKRIVA BOKEN berättar Eiwor var en lång process som pågått under pandemin. – Jag var förtvivlad ett tag, som många andra kulturarbetare. Att man inte hade tillräckligt med jobb, men samtidigt fick man lite tid att fundera över vad jag skulle göra. Så då gjorde vi en ny föreställning om klimatet som hade premiär nyligen och så skrev vi den här boken, berättar Eiwor som haft sin kollega David Albertsson som bollplank under hela processen.

Men själva berättelsen var det hon som skrev, han hjälpte mest till med arrangemangen och noterna. Illustrerat berättar Eiwor att det är en ung och begåvad tjej vid namn Moa Ohlsson från Simeå som har gjort. – Man behöver alltid ha någon att bolla med när man gör någonting sånt här, det är svårt att göra det själv, menar Eiwor. #

VINN EIWORS NYA BOK TÄVLA PÅ SIDA 84

Julpyssel LJUSLYKTOR AV GLASBURKAR

Vad är bättre än pyssel på julen? Här har vi satt ihop ett som du kan göra ensam, eller varför inte tillsammans med dina barn! Dessutom är det lätt att sätta ihop av det du med stor sannolikhet redan har hemma.

TEXT & FOTO: M. ÅHS

Du behöver: • Så många glasburkar som du vill göra ljuslyktor av (eventuella etiketter bör avlägsnas) • Tyg (juteväv, tyll eller vilket tyg du än har hemma, som släpper igenom ljus) • En bit garn • Sax • Lim (Karlssons klister fäster på glas) • Dekoration (vi använde sådant som går att hitta i skogen, men här kan du låta fantasin flöda) Så här gör du: 1. Mät mot burken hur mycket tyg du behöver för att täcka den runt om. 2. Klipp ut tygbiten

3. Limma ett streck från topp till botten och fäst en av tygändarna. Tänk på att man kan behöva hålla lite tryck en stund medan limmet torkar.

4. Limma över den nyligen fästa tygänden och överlappa med den andra änden.

5. Fäst dekoration antingen genom lim eller genom att knyta fast det med garn. 6. Klart! Gör gärna fler, och experimentera!

Fiskar så ofta han kan

MATTIAS FURUSKOG

Ålder: 34 år. Bor: Sillebo. Familj: Fru, två biologiska barn och en bonuspojk. Gör: Jobbar inom hemtjänsten. Favoritfiskeställe: ”Jag fiskar så mycket olika så jag har ingen riktigt favorit, jag fiskar överallt runtom Ljusdal kan man säga. Helst lite nytt hela tiden.”

FEM SNABBA:

Sommar eller vinterfiske? Sommar Röding eller gädda? Gädda Pimpla eller angla? Oj den var svår, just nu måste jag nog säga pimpla eftersom jag ska ha en abborre i vinter. Havsfiske eller sjöfiske? Sjöfiske, helt klart. Levande bete eller drag? Drag. Fiskeentusiasten Mattias Furuskog passar på att fiska så ofta tillfälle ges.

När han var yngre handlade det mer om att få stora fiskar, men nu är intresset mer en form av avkoppling. – Just nu har jag snöat in lite på abborre, annars har det varit mycket gädda, öring och röding genom åren, säger Mattias Furuskog.

TEXT: ALICIA MÅRTENSSON FOTO: MICKE FÄRLIN

NÄR MATTIAS FURUSKOG var yngre och var ute och fiskade låg det betydligt fler timmar bakom varje fisk han drog upp. – Förr när jag började fiska åkte vi runt med ankarlinan och mätte djupet. Då var det lite mer imponerande när man tog lite större fiskar, berättar Mattias.

Fisket har varit med Mattias sedan barnsben då hans föräldrar tog med honom ut på sjön. Ett intresse som smittade av sig och idag fiskar Mattias i stort sett så fort han är ledig. – Det är väl lite mindre nu när man har barn, men de har fått hänga med också, säger Mattias.

Nyfiket frågar jag honom vad det är som är så härligt med fiske så att man varje ledig stund vill trä en mask på kroken och svaret visar sig ha förändrats genom åren. – Att man får komma ifrån vardagen, släppa allting och nollställa uppe i huvudet. Förut var det det att man skulle fånga större och större fiskar, men nu är det bara för avkopplingen. Det har liksom vänt lite, svarar Mattias.

PÅ VINTRARNA BLIR det mycket ismete efter gädda och även pimpling för Mattias. – Just nu har jag snöat in lite på abborre och största abborren jag har fått är på 2,2 kilo. I vinter hoppas jag på att dra upp en på två kilos abborre från isen, säger Mattias och berättar även att hans största gädda vägde 15,5 kilo.

För oss som inte drar upp fiskar i samma viktklass som ett förskolebarn och är novis på is tipsar Mattias om att det viktigaste att ha med sig är tålamod. – Man får inte heller vara rädd att fråga andra efter tips och råd om man inte känner till sjöarna för det kan man komma långt på, säger Mattias och tillägger att man även kan prova att fiska på lite olika djup och testa sig fram med olika storlekar på betet.

Så, då har ni någonstans att starta i trasslet och förstå sig på hur sjutton man får upp en 15 kilos fisk. #

Hos oss hittar du flerfaldigt prisbelönta bärprodukter och mycket annat.

Välkommen till Lotta-Boden och Loos – lika vackert sommar som vinter

JULKLAPPSHUSET

VARMA VINTER STÖVLAR

Hög/Låg

Från 895:-

VINTERFISKE! ALLT FÖR HUNDEN & KATTEN JULERBJUDANDEN I BUTIKEN!

AGN

MASK MAGGOT

AKVARIE

PAKET 54 L. KOMPL.

NU! 999:– 47 år i branschen! –

FISKEPREMIÄRER

LJUSDAL

Ljusdals FVO • Sarvtjärn öppet året runt (öring och röding) • Lilla Svartsjön premiär 11 december 2021 (röding och regnbåge) • Klacktjärn premiär 18 december 2021 (regnbåge) • Råtjärn premiär 18 december 2021 (regnbåge) • Stora Svartsjön premiär 26 december 2021 (öring och röding)

Järvsö FVO • Gräningen premiär 4 december 2021 (öring och röding) • Simessjön premiär 4 december 2021 (öring) • Sortvattnet öppnas när isen håller, håll utkik på Facebook och hemsida (röding) • Övriga ädelfiskevatten öppnar 25 december 2021 • Kramstatjärn öppet året runt

Ramsjö FVO • Lesatten premiär 26 december 2021, öppnar för vintern 15 januari 2022 (röding och öring) • Djupdalstjärn premiär 8 januari 2022, öppnar för vintern 15 januari 2022 (regnbåge) • Långsjön öppnar för vintern 15 januari 2022 (öring)

Kårböle FVO • Blanktjärn håll utkik i Facebookgruppen ”Kårböle info” för premiärdatum • Skärasen håll utkik i Facebookgruppen ”Kårböle info” för premiärdatum

Färila FVO • Skålsjön premiär 5 februari 2022 (regnbåge och röding) • Rävsvenstjärn premiär 12 februari 2022 (röding och öring) • Abbortjärn öppet året runt (regnbåge) Loos-Hamra FVO • Hebbuso premiär 1 december 2021 (öring) • Myllylamm premiär 1 december 2021 (öring och röding) • Abbortjärn premiär 4 december 2021 (regnbåge och öring) • Älgsjön öppnar när isen lagt sig

BOLLNÄS

Arbrå FVF • Lillsjön premiär 19 december 2021.

Se regler och information på hemsida och Facebook (regnbåge) • Stugsjön premiär 12 december 2021, därefter särskilda regler för olika perioder, se mer information på

Facebooksida och hemsida (röding)

Hanebo/Segersta FVF • Ondtjärn premiär 28 november 2021 (röding)

Undersviks FVO • Bergtjärn premiär 27 november 2021 (öring och regnbåge)

Bollnäs FVO • Lapptjärn premiär 19 december 2021 (regnbåge) • Västra Hundtjärn öppet året runt (regnbåge)

Regnsjö FVOF • Fjällmyrtjärn premiär mellan 18-26 december 2021 (regnbåge) • Slakttjärn premiär mellan 22-30 januari 2022 (regnbåge) • Ljungen premiär 1-9 januari 2022 (öring och röding) • Bodsjön premiär 4 december 2021 (öring) • Gäddtjärn premiär 4 december 2021 (öring och abborre)

HUDIKSVALL

Dellebygdens FVO • Mjusjön premiär 4 december 2021 (röding och öring) • Njupfatet är öppen för vintern (röding och öring) • Abborrsjön är öppen för vintern (röding och öring) • Bergtjärn är öppen för vintern (röding) • Svarttjärn är öppen för vintern (röding) • Ottertjärn är öppen för vintern (röding)

Dellenbygdens sportfiskeklubb • Tovåssjön premiär trettondagen, (röding, öring)

Forsa FVO • Bartjärn premiär 28 november 2021 (regnbåge och röding) • Svartsjön premiär 4 december 2021 (röding och öring)

OVANÅKER

Ovanåkers FVOF • Loftssjön öppet året runt (öring, röding, gädda och abborre) • Värasen premiär 12 december 2021 (öring och röding) • Björatjärn premiär 4 december 2021 (regnbåge och abborre) • Ol-Anderstjärn se hemsida för aktuella datum (regnbåge och abborre) • Bergsbosjön öppet året runt (öring och eventuellt harr)

Alfta FVOF • Bornasen håll utkik på hemsida och

Facebook för aktuella primärtider • Ulvatjärn öppet året runt (regnbåge och öring) • Rötjärn premiär 19 december 2021, öppnar 25 december 2021 för vintern • Häsbosjön öppet året runt (öring och röding)

SÖDERHAMN

Mo FVOF • Stora Acktjärn öppet året runt (regnbåge) • Igeltjärnarna öppet året runt (regnbåge) • Stora och lilla Örtjärn öppet året runt (öring)

Trönö FVOF • Högtjärn premiär 1 december 2021 (regnbåge) • Stärtesbosjön premiär 4 december 2021 (regnbåge) • Gåstjärn premiär 1 december 2021 (öring) • Abborrtjärn premiär 1 december 2021 (öring) • Åltjärn premiär 1 december 2021 (öring)

NORDANSTIG

Bergsjö FVO • Hannåstjärn öppet året runt (regnbåge) • Orrantjärn öppet året runt (regnbåge)

Gnarp • Åstjärn öppet året runt (regnbåge) • Herrgårdstjärn premiär 8 och 9 januari (regnbåge och röding) • Igeltjärn öppet året runt (öring och fjällröding) • Nedre Gåstjärn öppet året runt (öring och fjällröding)

Harmångers FVO • Långtjärn öppet året runt (regnbåge) • Bodtjärn öppet året runt (öring)

Jättendals fiskeområde • Martjärn öppet året runt (regnbåge) • Bälingssjön öppet året runt (gädda, abborre) • Jättendalssjön öppet året runt (gädda, abborre)

LAX TILL JUL

DELLENLAX JULPÅSE (endast i Laxvagnen)

Innehåll: Pepparlax, Najadrökt och Kallrökt lax till specialpris. Övrigt sortiment: Rosépepparlax, Gravat, Varmrökt, Laxost och Laxpaté. LAXBODEN - öppen alla dagar med självbetjäning kl 10-19.

LAXVAGNEN - Öppettider: månd. 20 dec. -onsd. 22 dec. kl 11-18, torsd. 23 dec. kl 11-16. Onsd. 29 dec. – torsd. 30 dec. kl 11-14.

Varmt välkomna!

Sportfiskebutiken på orten

Färila Fritid

Öppettider

mån-fre 9.30-17.30, lör 10-13 Härjedalsvägen 170, Färila Tel. 0651-206 57

MATHISTORIA DEL 2 AV 5

När Carl von Linné (1707–1778) under sin Lapplandsresa 1732 färdades genom Hälsingland noterade han att: ”Folket fann jag här gemenligen vara större än annorstädes, besynnerligen manfolket. Jag frågade efter, om de dia mer än andra, det de svarade tu och ofta halv tredje år.”

Olof Broman Hudiksvall (1676–1750) – beskrev hälsingarnas kulinariska historia SMAKARVET

Om hälsingarnas reslighet – ett tecken på god hälsa och bra mat.

Olof Broman – den förste kostrådgivaren i Hälsingland?

TEXT: VIOLA ADAMSSON

MATENS BETYDELSE FÖR hälsan har varit ett populärt ämne i alla tider. Redan på 1500-, och 1600-talet, efter boktryckarkonstens intåg, var böcker med råd för hälsosamt leverne storsäljare i Europa. Råden var anpassade efter tidens rådande hälsoproblem och flera av råden i dessa böcker var desamma som Hippokrates (Läkekonstens fader) skrev på 300-talet före Kristus. Undvik fetma och njut måttligt! Många av samma typ av råd som vi också får idag. Kroppslängd hos en befolkning är en, bland flera, måttstockar på hälsa, något som flera personer i historien noterat när de beskrivit Hälsingen som reslig.

När Carl von Linné (1707–1778) under sin Lapplandsresa 1732 färdades genom Hälsingland noterade han att: ”Folket fann jag här gemenligen vara större än annorstädes, besynnerligen manfolket. Jag frågade efter, om de dia mer än andra, det de svarade tu och ofta halv tredje år.” Han skriver också att ”det är en undran att se, huru hälsingen är stor, lappen liten.”, och konstaterar och gör en jämförelse ”giver man en hundvalp nog att äta, bliver han stor, men litet, liten”.

Även Olof Rudbeck den äldre (1630–1702), skrev i sitt historiska verk Atlantica (första bandet började tryckas 1677), att än i dag äro gemenligen ångermän och helsingar större, än de som bo i nedre Sverige, hvilket jag profvat hafver både af den ungdom därifrån som här studerar, och af de soldater som genom Upsala marscherat hafva.

I sin resedagbok Sverigeresa 1803–1804 skildrar tysken Ernst Moritz Arndt, hur han där (i Hälsingland) upptäckte att det bodde ett alldeles påfallande storvuxet folk. Han skrev också att han tyckte att förhållandena i Hälsingland kunde vara ett gott föredöme för de stormagade junkrarna i hans hembygd. Något som idag skulle anse som ett inlägg i den svenska folkhälsodebatten och i dåtidens tyska folkhälsodebatt.

På 1600-talet var övervikt något eftersträvansvärt för att visa på välmående i en värld där mat var en bristvara, även om man visste att kraftig övervikt var ohälsosamt och skulle undvikas. På 1700-talet kom ett smalare ideal. Olof Broman (1676–1750) rekommenderade att fetma skulle behandlas med åderlåtning och varma bad. Dock konstaterar han att för gemene man (och då menar han hälsingen alltså) finns ingen anledning till oro ”eftersom deras kost är mager”.

Vad åt då dessa resliga hälsingar?

Man kan undra hur hälsingarnas kosthåll såg ut. Vi vet, efter Carl von Linnés iakttagelser, att amma länge gav en bra start i livet för hälsingarna. Mjölk och spannmål, eller sädesarter som Broman kallar det i Glysisvallur, var, likt många andras, hälsingarnas basföda. Dessa råvaror förädlades till många olika rätter och måltider för vardag o fest. Och Olof Broman har beskrivit hälsingarnas kosthåll under sent 1600 och första hälften av 1700-talet. #

Hallå där... OLLE BERGMAN

...från Bollnäs motorklubb, ryktet säger att Novemberkåsan kommer gå i Bollnäs nästa år stämmer det? – Ja, det stämmer bra det. 19–20 november 2022 är det. Det var meningen att vi skulle köra i år egentligen för Bollnäs MK fyller 100 år i år. Men då ställde coronan till det och det blev inställt ifjol vilket gjorde att det blev framflyttat ett år så då blev det Gävle i år istället.

Har ni arrangerat Novemberkåsan förut? – Nej, det blir första gången. Vi blir också första klubb att arrangera som inte har stöd av svenska motorklubben (SMK), vanligtvis måste det vara en SMK-klubb som står som huvudarrangör men vi har fått äran att arrangera det själva.

Hur känns det att få göra det? – Det är en stor ära att vi får förtroende att göra det. Vi började redan ifjol med förberedelserna i och med att vi tänkte att vi skulle kört i år då. Sen blev det inte så, men nu har vi dragit igång på riktigt igen med markinventeringar och banslingor. Jag pratade lite med Martin Larsson som är med, han berättade att de hade varit ut och reka mark och Gävle var blött, men det här kommer bli värre. Det ska bli tufft säger han.

Ni fyller 100 år sa du, grattis! Hur firar ni det? – Vi släpper bland annat en bok om Bollnäs Mk eller Hälsinglands Mk som det hette från början. Det var en av medlemmarna som sa att vi måste skriva en bok om det här. Så nu har hon legat i ett år och skrivit. Det är enormt med bilder vi har fått in och det är många som engagerat sig i att få fram det. #

Lerig och slitsam vinst i Novemberkåsan

När Novemberkåsan satte enduroförare på prov i Gävle var det Hudiksvallsbördige Daniel Sundqvist som stod pall i lerträsket och kammade hem segern i seniorklassen. – Det tog tid att smälta segern för det här är jättestort för mig, säger Daniel Sundqvist.

TEXT: ALICIA MÅRTENSSON

DET VAR ETT tufft och slitsamt dygn för 149 enduroförare när Novemberkåsan anordnades i Gävle, endast 33 tog sig i mål. En av de som tog sig igenom den utmanande tävlingen och som dessutom fick kliva upp överst på pallen var Daniel Sundqvist från Hudiksvalls MCK. – Det är så många människor som hört av sig och gratulerat som jag egentligen inte känner. Det är nog större än vad jag trodde och vad jag förstod där och då, säger Daniel.

Med 32 minuters marginal till tvåan i klassen, en totalplacering som åtta i tävlingen och en förbättring i placering från tidigare år kan Daniel vara nöjd med resultatet. – Jag hade egentligen inte satt upp något mer mål än att förbättra mig från 2019, då blev jag femma i klassen och på plats 20 totalt. Men då tyckte jag att det hade strulat mycket för mig och tänkte att skulle det stämma fullt ut skulle jag kunna förbättra det lite grann i alla fall, säger Daniel.

TVÅ GÅNGER HAR Daniel har stått på startlinjen i Novemberkåsan, första året körde han sönder motorcykeln och 2019 slutade han som sagt femma. Det som lockar honom att delta i endurotävlingen som räknas till en av Sveriges tuffaste är utmaningen. – Jag älskar att åka hoj och tycker det är lika roligt att åka hemma som på tävling. Men grejen med Novemberkåsan är utmaningen, att se hur mycket kroppen klarar av, säger Daniel och fortsätter: – Nu i Gävle var det ganska brutalt, vissa delar av banan är finare men det är aldrig någon vila. Antingen är det stenig stig eller så är det lerhål. Det liknar inte alls en SM-tävling där det är fint och går snabbt hela tiden. En Novemberkåsa är dragen rakt igenom skogen på sina ställen. Det ska vara bökigt, tufft och långt.

Genom sjöar, lerhål och diken kämpar förarna och publiken som samlas ute i skogarna betyder massor berättar Daniel. – Det är hur mycket folk som helst ute. Alla skriker och hejar och det är sånt som ger oss förare energi, säger Daniel och tillägger: – Man kör fast jättemycket och man får ställa sig och lyfta upp motorcykeln många gånger och då finns publiken oftast där och de är guld värd.

TÄVLINGEN SOM TILL största delen går på natten kräver konstant fokus av föraren, även mellan de olika specialproven som de heter. Då ska motorcykeln servas, kläder ska bytas och energi ska fyllas på. Något som sker under tidspress, då man har en tid att passa till nästa sträcka. – Du måste serva allting själv, du får inte ha någon som skruvar med din cykel under tävlingen, förklarar Daniel som hade tur och endast var tvungen att byta en framskärm under alla dessa timmar på cykeln.

Nästa år kommer Novemberkåsan att arrangeras i Bollnäs, men då är det elitklassen som gäller för Daniel som samlat på sig seedningspoäng nog att kliva upp ett snäpp. – Jag hade sagt att jag inte tänkte vara med, men nu måste jag eftersom det är i Bollnäs. Och speciellt när det gick såhär bra, skrattar Daniel. #