2 minute read

Krönika: Sigge Svenskas

en ansamling grus som ackumulerats i mina ögon är imponerande hinner jag tänka. Det ringer i mina öron och förklaringen sitter på min mage. Det är Ingrid, min dotter, och hennes bestämda handflator som taktfast hälsar god morgon mot mina kinder. Någonstans i fjärran skriker pöjken. För guds skull, hur kan man ha ett sådant register vid en så ringa ålder. Är det någon som aktivt eldar på hans fotsulor? Eller är det måhända det norska black metal-bandet Mayhem som musicerar i köket? ”Cissi?!” kraxar jag ur mig och jag får ett stressbetonat och något irriterat ”Ja?!” tillbaka. Klockan är 08.00 och jag slutade arbeta för två timmar sedan. Dottern luktar gamla sopor och jag inser att gårdagens kvällsfika precis landat i hennes blöja. Mödosamt reser sig min 300-åriga kropp upp, jag tar dottern i handen och ställer siktet mot toaletten. Kryssar instinktivt mellan dockor, trasiga radiobilar och kläder. Slår tån i en tröskel och plockar bort en legobit som sitter inborrad i hälen.

Möter sambon i köket. Alltid så levnadsglad. Blir givetvis provocerad av detta. Ingrid skriker rätt in i min trumhinna: ”KAN SJÄLV!”. Det är bara elva timmar kvar till barnen ska nattas.

Advertisement

Som relativt nybliven tvåbarnsförälder är jag inte kaxig längre. Faktum är att jag börjar fundera om delar av min hjärna har börjat säga upp sig. Exempel på detta är när sambon undrar varför det ligger en låda skruvmejslar i kylskåpet eller när man åker en mil till jobbet klockan 05 på morgonen bara för att bli varse om att man är ledig när man försöker stämpla in.

Nu låter detta kanske väl eländigt. Ja? Men kan det inte få vara det då!? Om så bara för en liten stund. Vi är ju alla vana vid att se perfekta liv via sociala medier. Där familjerna står uppradade som ljus med rena kläder och Colgate-leenden.

Här delar jag med mig av två tips på vägen till ett mer energifyllt liv. 1. Skriksjunga i bilen: Rekommenderar låten The flood med The hunted. Då blåser man bort frustration också. Panikgråt gärna en stund efter. Detta är avstressande. 2. Kolla på skidskytte: Endorfinet som utsöndras när Marte Olsbu Røiseland missar ett skott är en fantastisk känsla.

Låt nu inte detta bli ett textbaserat preventivmedel. För man får inte förglömma att det som ger mig mest energi av allt är när min dotter ömt smeker mig på kinden och ger mig en puss. Trots att det händer mer sällan än vår morgonritual. #

/Sigge Svenskas

EN LÅDA SKRUVMEJSLAR I KYLSKÅPET

This article is from: