Gästkrönika: AnnaReet Gillblad

Att se skogen för alla träden

Viskande, med blicken i marken säger han: ”Jo, fick man välja skulle man ju lämna mer vid myrar och vattendrag å så, men det är ju det där med datan å maskinen å…” Han, en skogens man. Jag som frågar, en sjukligt nyfiken tant i mina bästa år, med kameran på magen, ett miljöengagemang sedan barnaår och ett yrkesliv inriktat på att försöka förstå hur vi fungerar på det som kallas systemnivå. Det vill säga – hur sättet att organisera saker påverkar både oss och slutresultatet.

Frågan jag ställt handlar om den hårt debatterade biologiska mångfalden. Att den är under hot, inte minst på grund av de monokulturer av tall eller gran som stora delar av våra skogar idag består av, är ställt utom allt tvivel. Artdatabanken räknar med att 2000 skogslevande arter står under direkt hot att försvinna. Att monokulturer är mindre resilienta, har mindre motståndskraft mot både effekterna av klimatförändringar och eldsvåda vet vi också. Det framkom tydligt till exempel i samband med Kårbölebranden 2018. Min nyfikna undran är hur han ser på saken och vad han skulle vilja göra åt det. Där och då förstår jag att han aldrig fått frågan tidigare trots att han jobbar i själva skogen i snitt 40 timmar i veckan, och har gjort det i många år.

I jakten på svar och fördjupad kunskap om skog, miljö och klimat har statistiken fått ett så stort övertag i debatten att jag ibland undrar om vi tillåtit kalkylprogram som Excel skapa en alldeles egen värld i världen, en egen skog inuti själva skogen, något människan och det som gör oss unika inte längre har tillträde till. Vi är så fokuserade på att räkna träden att vi inte ser skogen för alla träden, trots att vi vet att det är i mellanrummen mellan träden som så mycket av livet i skogen bor, i jorden, i mykorrhizan, i allt som gör skogen till livsrum för allt som bor där som i sin tur ger oss liv. Det gör något med oss och med våra relationer till varandra som inte bara är bra. Det skapar motsättningar på grunder som inte löser problemen och skapar rädslor för varandra som ställer sig i vägen.

Som skogsägare i det lilla formatet konstaterade jag snabbt att intresset för mig i rollen som skogsägare i första hand handlar om att säkerställa att jag vet vad jag inte får göra och vad jag är skyldig att göra och rapportera om. I andra hand, hur jag ser på min skog i termer av ekonomisk tillväxt. Inte i något fall ser jag skogsägare uppvaktas i egenskap av att vara en iakttagande människa, källa till kunskap och medaktör i skapandet av ett mer hållbart skogsbruk. För mig är det inte en stor sak, min fastighet är liten, men ur ett systemperspektiv är det det.

Det är den iakttagande människan på jorden, i skogen, som med hjälp av sina sinnen följde naturens gång, lärde sig villkoren och formades av dem som utgör vår existentiella ursprungssituation. Vill vi ➢

BANK | FÖRSÄKRING | PENSION | FASTIGHETSFÖRMEDLING

Gemenskap. För all tid.

Vi tror på kraften i gemenskap. Att få utvecklas och utmanas – tillsammans. Därför avsätter vi pengar i vår samhällsfond till föreningar och organisationer. Pengar som gör skillnad för våra barn och unga. Varje år, flera gånger om året. Det är vårt sätt att bidra till en meningsfull fritid för alla. Här, i Gävleborg. För all tid.

LFgavleborg.se/samhallsfond

Foto: AnnaReet Gillblad

Monokulturer av ogallrad gran av felaktig sort planterad på allt för bördig jord gör vare sig klimatet, skogen eller människan glad. Här sker ingen tillväxt som binder mer kol. Marken under träden är helt bar och utarmningen av den biologiska mångfalden uppenbar. förstå skogen som den ser ut idag behöver vi förstå oss själva och de iakttagelser de gjorde som fattade beslut om skogen då. Vi behöver förstå svälten och armodet som ledde fram till avverkningen av skog för omvandling till odlingsmark. Vi behöver förstå de allt effektivare jordbruksmetoderna som resulterade i att vi sluppit svälta på snart 100 år, och industrialiseringen som drev fram plantering av monokulturer på platser som träden inte tål. Men vi behöver också iaktta vad vi gör idag som formar morgondagens skog. Fungerande regelverk och system för hantering av skogen, miljön och klimatet behövs. Men skogen behöver inte mer polariseringar. Skogen behöver den närvarande, iakttagande människan som ser detaljer, tillåts att vara med och identifiera problemen och hitta fungerande lösningar på den nivå där de uppstår och som får uppskattning för det. Inte fler som tvingas stänga av sina sinnen, slutar iaktta och fyller i ännu fler blanketter. Jag fattar beslutet att låta avverka sydväxande gran planterad på allt för bördig jordbruksmark. Mina egna iakttagelser omfattar allt från det banala till det systemkritiska. Hänsynsbanden som ska uppmärksamma de träd som ska skyddas är vita och syns inte i snön under den period då det är mest skonsamt att avverka. Den efterfrågan som finns på specialvirke kan inte mötas eftersom det saknas fungerande marknadsplatser som gör att priset blir rätt och kan motivera satsningar på hållbara metoder som går hand i hand med efterfrågan. Med mera. Att förvalta en skog innebär att förvalta livet på jorden. Ska vi klara det behöver den lilla människan på jorden, i skogen, få vara stor. Skogen behöver vår ödmjukhet inför det stora undret mer än den behöver hårda ord. Den behöver skratten och gråten över hur tokigt det kan bli och varma handen som bjuder in till lyhörda samtal om hur vi kan hitta lösningarna tillsammans.

Fröträden svajar i vinden, lär mig mer om mig själv, om resilience, om mellanrummet mellan oss, om skogen och om dansen. Gå ut i skogen, låt sinnena leva! Den som vill dansa behöver vara lyhörd, inte hård.

AnnaReet tipsar

Precis alla kan bidra till den biologiska mångfalden. Här kommer några tips på vad du kan göra:

•Spara sälg och viden i trädgård och skog. De blommar tidigt och ger mat åt yrvakna insekter som är viktiga som polinerare senare på året och som föda till fåglar och andra. •Låt rishögar ligga, eller gör något vackert av dem. De ger både skydd, mat och bo åt alla möjliga. •Släpp den allt för välklippta gräsmattan som ideal. Låt blommorna i den står kvar. •Rensa lagom i både skog och trädgård. Det mesta som lever behöver både sol och skugga. •Vatten är livets elixir. Ett fågelbad eller två i trädgården med några stenar att sitta på gör både insekter, fåglar och en och annan groda glad. •Kissa på land när du är ute i skog och mark. I sjö och vattendrag gör ditt kiss skada. •Bidra i arbetet med att rensa bort invasiva arter – till exempel de vackra lupinerna som tränger undan ängarnas alla andra blommor. •Prioritera de blommande eller fruktbärande växter insekter och djur tycker om och växtlighet som är lämplig i våra växtzoner (4+) när du väljer nya plantor till din trädgård. Allt som blommar bidrar inte till den biologiska mångfalden. Be din handelsträdgård om råd och säg att du efterfrågar plantor som bidrar till den biologiska mångfalden. •Att täckodla eller att odla i pallkrage är ofta gynsammare än att gräva i jorden som är hem åt så mycket av det allra minsta livet. •Rensa bort gamla oljefat, motorer och annat som ligger och skräpar. De läcker ofta rester av kemikalier som mikrolivet i naturen tar skada av och som sedan följer med upp i ekosystemens näringskedja. •Sätt upp lite fågelholkar. •Dämpa utomhusbelysningen när du inte behöver den. De nattlevande djuren är beroende av mörkret för sin hälsa, på samma sätt som vi behöver mörkret för vår sömn. •Äger du skog finns mycket att göra. Börja med att identifiera de delar av din mark som utgörs av monokulturer, det vill säga som är artfattiga, och se om du kan lämna kvar lite mer lövträd när det är dags att röja. De åtgärder som krävs för att ta fram specialtimmer främjar ofta också den biologiska mångfalden. Involvera ditt skogsbolag och lär er mer tillsammans. •Låt hjärtat, hjärnan och handen vara med. Engagera barnen och varandra. Slå på alla sinnen och upptäck naturen tillsammans. Lyssna på insekterna vid vide och sälg om våren och häpnas över att de låter olika.