A N N HA NZE . HEI
Innehåll 4-13 Uppsala nya konsthall 14-15 Modellflyg i landskap 16-19 Stadstid 20-27 Fritidshuset 28-33 Sickla brandstation 34-37 Rum 506 +47 401 00 519 hannaheinze@gmail.com
UPP SAL A NYA KONSTHALL I en kontrastrik omgivning, i gränslandet mellan stad och park, markerar den nya konsthallen en ny plats i Uppsala. Dess främsta syfte är att visa konst, men även att tillgängliggöra den samt utbilda och fungera som en aktiv del av stadslivet. Konsthallens placering precis intill Fyrisån vid hamnesplanadområdet hjälper till att aktivera utkanten av stadskärnan och utvidgar stadens människoflöden. Placeringen ger även möjlighet att utveckla parklivet i stadsträdgården samt stärka konsthallens verksamhet genom utbyte mellan stad och park. Den nya konsthallen följer platsens riktningar, delas upp av ån och sträcker ut sig i parken. De upplyfta konsthallarna har lämnat plats åt en öppen och offentlig bottenvåning som ger besökaren rum att röra sig fritt genom. Bottenvåningen, helt i glas, öppnar sig utåt mot stadsträdgården och släpper igenom ljus och vyer. Murar gjutna av betong skyddar markplanets uppglasade verksamheter samtidigt som de förstärker platsens riktningar och dess öppningar ger visuell kontakt mellan park och stad. Konstrummen består av slutna betongvolymer staplade ovanpå glaset likt svävande element och är enkelt uppbygda med viss skiljd karaktär i form av takhöjd och ljusinsläpp. Kropparna är sammanlänkade av betongelement, likt murarna, och leder besökaren mellan rummen och dess olika karaktär. Besökaren rör sig på så sätt fritt mellan öppenhet och slutenhet vertikalt genom byggnaden.
Platsen
Kurs: Examensarbete, ÅK3 , VT 2014 Program: Konsthall Storlek: 3500 m 2 Plats: Hamnesplanaden, Uppsala
4
Vy från stadsparken i söder
5
PARK
STAD
PARK
STAD
PARK
KONST
Mot staden riktar sig mussets butik som är en separat enhet, åt söder är restaurang med uteservering i sydväst placerad och mot norr aktiveras byggnaden av kombinerad café/bar, bibliotek och pedagogiska verksamheter.
De upplyfta konsthallarna ger en offentlig bottenvåning med foajé, restaurang, bibliotek, och utställning som ger besökaren rum att röra sig fritt genom.
Murar skyddar markplanets uppglasade verksamheter och ger tillsammans med byggnadens förskjutningar en tydlig entréplats och ett förrum till besöket på konsthallen.
TEMPORÄR BLACK BOX PEDAGOGIK FOAJÈ UTSTÄLLNING BAR/BISTRO PERMANENT
6
SKULPTUR
STAD
TRA ÖS AN AT ÅG N
DE
NA
A PL
S
NE
M
HA
ÅN
RIS
FY
STADSTRÄDGÅRDEN
Konsthallen är upplyft mot vägen till Ågatans nivå och betongmurarna längs fasaden mot gatan ger museet en tydlig gräns. Mot Fyrisån är en nedtrappad uteservering placerad i direkt sydvästlig riktning som följer konsthallen längs med stadsträdgården. Byggnaden presenterar sig på olika sätt beroende på varifrån besökaren kommer och fler entréer öppnar upp för olika typer av besök. Foajédelen sticker upp och annonserar byggnaden i Uppsala och den primära entréns generösa storlek ger ljus, rymd och möjlighet till presentation av pågående utställningar.
7
+ 4,0 m
+ 3,7 m
Bibliotek/Café
Huvudentré
Utställning/Hörsal/Pedagogik
+ 3,6m
Reception
Foajé
+ 3,0m
+2,5
Bottenvåning 1:400
+ 1,7 m
Permanent utställning
Kontor
Café
Bibliotek
Förråd
Utställning/Hörsal/Pedagogik
Foajé
Teknik
Kapprum/WC
Sektion 1:400
Utställning
8
Reception
Butik
Inlastning
Utställning
Restaurang
Temporär utställning
Utställning/Video
Kapprum/WC
Utställning
Restaurang
Magasin
Magasin/Foto/Konservering
9
Permanent utställning
Lager Kontor
Större utställningsföremål
Plan 1 1:400
Magasin Verkstad
Förråd Teknik
Kapprum/WC
Plan -1 1:400
Fasad, väst 1:400
10
Tempor채r utst채llning Tempor채r utst채llning/Video
Magasin/Foto/Konservering
11
Alternativa möbleringar
Vardag Vardag Vardag
Vardag
Tillfälliga utställningar Tillfälliga utställningar utställningar Tillfälliga
Tillfälliga utställningar
Kvällsföreläsning med bar Kvällsföreläsning med med bar bar Kvällsföreläsning
Kvällsföreläsning med bar
12
Sektionsperspektiv
Vy från hamnesplanaden/Östra Ågatan
13
Torn
Vaxholm
MODELLFLYG I L ANDSK AP
Camping
I det här projektet har jag tagit mig an landskapsarkitektur genom modellflygning. Modellflygning är till stor del en hobbysport och jag ville därför, förutom att rita ett flygfält, utforma en mötesplats för piloterna att flyga, fika och mecka. Jag ville även att platsen skulle erbjuda olika typer av rumsupplevelser för den som besöker platsen av andra anledningar. Projektet består av flera delar som knyts samman på olika sätt. Fältet ligger gömt i en skålformad skogsglänta. Det är bara det röda tornet som vittnar om platsen när man närmar sig den. Två vallar leder oss in på fältet som sedan bildar en upphöjning kring hela fältet och bland annat fungerar som publikplatser. Formen på fältet och träden omkring hjälper till att hålla det vindstilla, vilket förenklar för piloten vid start och landning. Väl inne på fältet skymtar en stig som leder till tornet och en spång som sedan övergår i en brygga som fångar vår blick och drar oss dit. Där öppnar sig nya vyer. Kurs: Stadsrum och landskap, ÅK3, VT 2014 Program: Modellflygfält Plats: Eriksö, Vaxholm, Stockholm
Modellflyg med start från vatten
14
Sektion genom vallen
Bad
Brygga för sjöflyg
för segelflygare eller för den som bara vill titta på utsikten
En stig slingrar sig upp till tornet Pilotruta
Publikplatser på vallen Parkeringen är gömd i skogen Depå för förvaring av flygplan Dold ingång till fältet Bilväg hela vägen fram till fältet
Fika och meck
150 diameter flygfält
Roddklubb
15
STADSTID Allt är i ständig förändring, inte minst staden. I samarbete med Mattias Floxner och Ida Thunström var diskussioner och undersökningar om tid, rum och rörelse vår utgångspunkt i stadsbyggnadsprojektet. Undersökningar av sex tidsspann resulterade i lika många förslag där vår metod var att utifrån angiven tid på olika sätt försöka påverka staden.
Kurs: Program: Plats:
BILD
16
Stadsbyggnad, ÅK3, HT 2013 Mindre ingrepp/tillägg i staden Torsgatan/Solnavägen, Stockholm
Haga
Haga
Solna
Solna
Vasastaden
Vasastaden
Norrmalm
Norrmalm
Kristineberg
Kristineberg Kungsholmen
Kungsholmen
1890-1910
Pågående byggen
Haga
Haga
Solna
Solna
Vasastaden
Vasastaden
Norrmalm
Norrmalm
Kristineberg
Kristineberg Kungsholmen
Kungsholmen
Stockholm i förändring
1950-1970
Potentiella framtida byggarbetsplatser
Haga
Haga
Solna
Solna
Vasastaden
Vasastaden
Norrmalm
Norrmalm
Kristineberg
Kristineberg Kungsholmen
Kungsholmen
1920-1940
Pågående detaljplaner
Haga
Haga
Solna
Solna
Vasastaden
Vasastaden
Norrmalm Kristineberg
Norrmalm Kristineberg
Kungsholmen
1980-2000
Kungsholmen
Staden som byggarbetsplats
17
DYGNET - Treskiftssamhället. Att dela upp samhället i tre skift skapar ett samhälle som är mer effektivt och jämställt. Skiftarbeten får högre status, trängseln minskar och lokaler utnyttjas mer effektivt vilket leder till en tryggare och mer levande stad. För att klara omvandlingen behövs mer ljus under den mörka delen av dygnet. Därför sätts stora solliknande lampor upp i himlen för ett allmänljus som skapar en tryggare och mer upplyst utemiljö.
3 DAGAR - Dagarna efter rivning. Gamla Råsundastadion har precis rivits. En yta på 2,3 hektar står tom i några dagar efter rivningen efter det att bygget sätter igpng. Vi föreslår att Solna kommun skulle öppna upp för temporära aktiviteter som löper över några dagar. Exempelvis för festival eller marknad.
VECKAN - Huset fullt. Staden är inte densamma på vardagar som på helger. Stadsborna åker ut på landet och boende utanför staden åker in till city. Detta medför att många lokaler ofta står tomma. Vi föreslår att alla lokaler ska anpassas för en vardagsaktivitet och en helgaktivitet. Kontorslokaler kan på helgerna användas som utställningshall, café och hotell. Servicelokaler som är stängda på helger kan öppna upp och servera brunch t ex.
18
1 ÅR - Stigen och boden. Detta tillägg handlar om platsskapande. Hur skapar man en plats genom det allra minsta? Intill Solnavägen löper en bortglömd skogsslinga som skulle kunna vara en alternativ väg till den hårt trafikerade. Stigen, något som leder en någonstans och skapar en ny rörelse och den enkla boden, en ny punkt att stanna till vid. Boden gör platsen viktig och berättar att den går att använda.
6 ÅR - Bostadscirkusen. Under våra undersökningar av byggprocessen fann vi luckor av tid och mark. Vi fann luckor mellan klubbat förslag och det att bygget sätter igång. I Stockholm ör denna tidsperiod i genomsnitt 6 år. Alltså 6 år då marken står upptagen utan att vara aktiv. Vårt förslag är att utnyttja marken under denna tid till bostäder, ett sätt att hantera Stockholms extrema bostadsbrist. Bostadscirkusen är enkla boenden som flyttar runt likt en cirkus på dessa plaser med hjälp av tidbegränsade bygglov.
100 ÅR - Skogsgallring. I en skogsglänta intill Solnavägen hittade vi en upptrampad stig. Längs stigen fanns en blandad skog. Här vill vi gallra bland träden så att vissa får mer utrymme att växa och bli stora på. Om 100 år kommer dessa träd att ha vuxit sig stora och vi har skapat en ny väg som skogsgläntans framtid kommer att påverkas av.
19
FRITIDSHUSET Beställarna är Fridrik och Brynja, ett ungt isländskt par bosatta i Stockholm. De önskade ett fritidshus som återspeglar deras intressen och som är en mix av deras liv i Stockholm och deras hem på Island. Platsen fritidshuset är placerad på ligger vid Skogshem på Lidingö. Tomten har en varierad karaktär med lummig skog varvat med öppet landskap. För att göra ett så litet avtryck i naturen som möjligt är huset trots en area på bara 90 kvm byggt i tre våningar. Huset är placerat i ett skogsbryn för att få skydd samtidigt som det möjliggör utblickar över landskapet. Från skogskanten kryper sedan huset längre in i skogen där man via en träspång når en bastu och en badtunna.
Inspiration från resa till Island
Fridrik & Brynja
Kurs: Material, rum, detalj, ÅK2, VT 2013 Program: Fritidshus Storlek: 90 m 2 Plats: Lidingö, Stockholm
20
Inspiration från resa till Island
21
BASTU
DUSCH
BADTUNNA
WC
BV Bottenvåningen är öppen mot landskapet med glasade väggar från golv till tak mot syd och väst som går att öppna upp mot en uteplats. 0
1
ENTRÈ
5 METER
VARDAGSRUM
KÖK
UTEPLATS
22
BADRUM
GÄSTRUM
VINTERTRÄDGÅRD
SOVRUM
0
1
5 METER
Plan 1 (ovan) Via en rak trappa som alltid blickar ut leds man till den privata första våningen. Här finns sovrum och badrum. En öppning i bjälklaget ger kontakt med vardagsrummet en våning ned.
December
No
ve m
be r
Ja n
uar
i
September
Ok
t ob
er
Plan 2 (till höger) Våning två är en vinterträdgård som också fungerar som gästrum. Här finns möjlighet till odling och avkoppling. Höjden samt de många uppglasade väggarna gör vinterträdgården perfekt för fågelskådning, ett av Fridriks största intressen.
gu Au
sti
SKIFTNINGAR ÖVER ÅRSTIDER
23
Fasader. Det faktum att byggnaden är ett fritidshus gör att användandet är olika och huset kommer inte alltid att vara bebott. För att kunna stänga igen och skydda det annars öppna huset när det inte används finns det luckor av samma skrivmaterial som fasaden vid alla glaspartier. Dessa luckor öppnas uppåt eller åt sidan. De luckor som öppnas uppåt fungerar under dagen som solavskärmning på glaspartier riktade mot söder.
24
MODELLSTUDIER
0
1
5 METER
25
Trä är använt som material både i konstruktionen samt exteriört och interiört då man på Island till skillnad från Sverige inte är bortskämd med hus byggda av trä. Husets utsida består av plywoodskivor målade i en klar grönblå ton som en flört med Reykjaviks många färgglada plåthus. Exteriör
Kanalplast vinterträdgård
Kulör
Interiör
26
Vy från vardagsrummet
27
SICKL A BR ANDSTATION Tomten är belägen i Sickla mellan Hammarby Sjöstad och Sickla köpkvarter, inklämd mellan hårt trafikerade vägar. Platsen inrymmer en rad olika funktioner och kringliggande områden expanderar i form av nya bostadskvarter och kommersialism. Den brokiga tomten inhyser bebyggelse av blandad karaktär från olika tidsepoker. Med den nya brandstationen tillförs en byggnad som markerar vår tid och skänker området en attraktionskraft. Syftet med byggnadens utformning är att bjuda in allmänheten till viss del, då byggnadens taklandskap är allmän och ger boende och besökare möjlighet att röra sig där. I byggnaden finns mer och mindre offentliga delar, på samma sätt som det finns mer och mindre privata delar för brandmännen. Planlösningen är funktionellt uppbyggd efter en rutnätsprincip och rummen är placerade efter hur en brandmans rörelsemönster ser ut i kontrast till byggnadens mer komplexa utsida.
Sickla
Foto från platsen
Foto från platsen
Kurs: Struktur, plats, aktivitet HT 2012 ÅK2 Program: Brandstation Storlek: 1500 m 2 Plats: Sickla, Stockholm
28
29
VAGNHALL
UTRYCKNINGSKLÄDER
BILTVÄTT
KONTOR
WC
Bottenvåningen innehåller funktioner som är kopplade till arbetet som brandman och är öppen för allmänheten till viss del med bland annat lektionssal för inbjudna gäster.
30
VARDAGSRUM
WC WC
WC WC
FÖRR ÅD
LOGE LOGE
KÖK/MATSAL
LOGE
LOGE LOGE
LOGE
Våning ett som nås genom byggnadens trapphus eller genom taklandskapets väg är den privataste delen för branmännen och inrymmer logmenten, kök/matsal och uppehållsrum.
LOGE
VP1
LOGE
FÖRR ÅD
FÖRR ÅD
KONTOR
WC WC RECEPTION
STÄLLNINGSRUM
FÖRR ÅD
VERKSTAD
GROVTVÄTT LEKTIONSSAL PENTRY
VP0
RELAX
OMKL.RUM
BASTU
WC TVÄTT
WC
WC FÖRR ÅD
OMKL.RUM
GYM
BOLLHALL
VP2 Våning två som nås på samma sätt innehåller alla de tråningsfunktioner en brandman behöver i sitt arbete.
VP3
Planlösningen är funktionellt uppbyggd efter en rutnätsprincip och rummen är placerade efter hur en brandmans rörelsemönster ser ut i kontrast till byggnadens mer komplexa utsida. Detta är det offentliga takplanet.
0
1
5 METER
31
Fasad syd
Fasad v채st
32
Fasad norr
Fasad รถst
0
1
5 METER
33
RUM 506 Jag ville utforma ett rum på arkitekturskolan dit jag skulle kunna gå för att få vara för mig själv en stund med känslan av att kliva in i en annan värld. Rummet skulle kontrastera mot den befintliga byggnadens struktur och ge en annan typ av rumsupplevelse. Jag ville att rummet skulle ge mig känslan av att vara inkapslad i kontrast till den annars öppna miljön i skolan. Min vison blev en ihålig ek. Jag undersökte materialet wellpapp och fyllde ut hela rummet med det, från golv till tak ut i varenda vrå och gröpte sedan ur det. Ett takfönster släpper in ljus och en stege ger möjligheten att krypa upp och ut på taket. Utifrån sett ser det ut som vilket rum som helst men några ledtrådar vittnar om innehållet. Vad är det på Johan Celsings rum kontor som buktar i taket?
Kurs: Tektonik, ornament, transformation, ÅK2, VT 2013 Program: Rum för reflektion Storlek: 15 m 2 Plats: KTH Arkitekturskolan, Stockholm
34
Vy från taket
35
Horisontalsnitt genom modell
36
37
38
TACK!
2015 01 10 tel. +47 401 00 519 hannaheinze@gmail.com
39