Med makt följer ansvar by Hannah Larqvist

MED MAKT FĂ&#x2013;LJER ANSVAR Om arkitektens roll i Sverige och Tyskland Hannah Larqvist Arkitektur: teori och text, AKA082, VT 2012

Inledning Det finns en föreställning om att svenskar och tyskar är relativt lika. Ett långvarigt nära samarbete på olika plan kan vara en anledning. Deras frekventa turistande i vårt avlånga land en annan. Tyskland var fram till Andra Världskriget Sveriges kulturella förebild1 och tyska var det första främmande språket i svenska läroverk fram till 1939 då det ersattes med engelska.2 En sak som tydligt skiljer våra båda länder åt är arkitektens roll. Något tillspetsat så möter ansvar och hårda regleringar yrkeskategorin som allt mer faller in i en roll som formgivare. En skyddad yrkestitel med makt att styra byggprocessen kontra en inhyrd konsult som står för

Texten är en jämförelse mellan två länder. Den behandlar fenomen, trender, tendenser och i vissa fall normer. För att kunna presentera en substans har jag varit tvungen att göra en del övergripande antaganden med utgångspunkt från spridda källor.

Syfte och frågeställningar Syftet med den här uppsatsen är att identifiera relevanta likheter respektive olikheter gällande arkitektens roll och funktion i en jämförelse mellan Sverige och Tyskland. Med utgångspunkt i dessa finns det möjlighet att diskutera fördelar och nackdelar med ländernas praxis.

ritningsproduktion. Diskussionen om arkitektens roll pågår redan för

Har vi något att lära av den tyska modellen och vice versa? Bör den

fullt. Vi lever i ett samhälle med snabba förändringar och en utveckling

svenska arkitektrollen bli starkare och i så fall, på vilket sätt? Skulle

som på många plan håller ett högt tempo. I takt med att situationerna

det vara meningsfullt att införa licensiering av svenska arkitekter?

en arkitekt konfronteras med blir mer komplexa ställs allt högre

krav på en uppdaterad och aktuell utbildning. 1

Kulturella relationer mellan Sverige och Tyskland. http://www.stockholm.diplo.de (2012-02-14) 2 Tyska.Wikipedia. http://sv.wikipedia.org (2012-02-14)

Från tanke till text

intervjuer utan att gå på djupet. Frågor var förberedda men med generöst utrymme för följdfrågor vilket bidrog till en mer

Uppsatsen består av en beskrivning av vilka viktiga historiska händelser som fått arkitekter att intressera sig för Tyskland generellt och att vara verksamma i Tyskland i synnerhet. Därefter följer en kartläggning över de tydligast urskiljbara likheter och olikheter mellan ländernas arkitektroller samt mer generell information om tysk kultur och företagskultur som kan tänkas ha påverkat denna. Material som används i uppsatsen är insamlad information från intervjuer, litteratur och artiklar för att få en mångsidig bild av vad som uppfattas som typiskt svenskt respektive tyskt. Informationen är hämtad från båda sidor för att det ska finnas möjlighet att bekräfta eller förkasta fördomar och föreställningar. Avgränsningen av

samtalsliknande struktur. De som valdes ut var arkitekterna Karl-Ola Warnhammar och Anders Andersson som är svenska arkitekter med erfarenhet av att arbeta i Tyskland. Tino Meienberger är från Schweiz och utbildad där. Han är numera verksam i Sverige men har erfarenhet av att arbeta i Tyskland. Deras samlade erfarenhet är koncentrerad kring första halvan av 90-talet. För att kunna avgöra om informationen fortfarande är aktuell har även en tysk arkitekt kontaktats. Peter Pfab är projektledare på universitetsbyggnadsförvaltningen i Bergen. En stor del av den beskrivning som görs av arkitektyrket baseras på uppgifter från intervjuerna.

uppsatsen innebär att undersökningen främst gäller så kallade ”husarkitekter” med en yrkeserfarenhet på minst tio år. Övriga typer av arkitekter förbises i princip helt. Intervjuerna ligger till grund för uppsatsens utformning då det till stor del saknas dokumentation och litteratur som berör ämnet. De är semistrukturerade, så kallade kvalitativa intervjuer. Kvalitativa är motsatsen till kvantitativa då man genomför en större mängd

Bakgrund

undervisa i arkitektur vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm5

15 år f kr skrev Vitruvius:

och detta var den första arkitekturutbildningen i Sverige där de utexaminerade uppfyllde alla krav som ställdes på en arkitekt.

” En arkitekt ska ha kunskaper och lärdom inom många olika områden,

Dessförinnan begav sig en hel del svenskar med intresse för arkitektur

eftersom det är han som bedömer alla de andra konstnärernas skapelser i

till Tyskland för att studera ämnet. Under andra halvan av 1800-talet

en byggnad.”

rådde det fortfarande brist på kvalificerade svenska arkitekter och

Han beskriver här arkitekten som en samordnare som basar över

många tyskar kom hit för att arbeta. Fram till mitten av

projektet och processen. Min personliga tolkning är att kunskap,

1900-talet stärktes arkitektens ställning successivt, delvis på

kompetens och känsla för estetik ingår i arkitektens roll.

bekostnad av ingenjörernas status.

Hur den svenska arkitekten blev formgivare4

På 60-talet var den offentliga expansionen omfattande och trenden med en allt mer industrialiserad och rationell byggprocess spred sig

År 1639 fick Sverige sin första ”riktiga” arkitekt. Det vill säga en person med samma typ av yrkesroll som vi förknippar med titeln idag. Simon de la Vallée importerades från Frankrike och arkitektyrket fortsatte sedan växa under 1600-talet. En informell arkitektutbildning

till Sverige som var med och vidareutvecklade fenomenet. Industrialiseringen förde även med sig en väldigt förenklad och rationell arkitektur som gick hand i hand med tidens ideal. Det var hög efterfrågan och brist på arkitekter.

etablerades under 1700-talet och yrket gick från att baseras på ett lärlingssystem till att få en akademisk avgränsning. 1877 började man

Samtidigt växte allt fler byggnormer fram. Det fanns en statlig önskan att bygga mer och man såg sådana möjligheter i och med minskad

Vitruvius. (2008) Arkitektens utbildning. I Om arkitektur, red. C. Caldenby & F. Nilsson, ss. 42-45. Stockholm: Arkus 4 Tunebro, N. (2002) Arkitektens förändrade roll. Stockholm: Kungliga Tekniska Högskolan. (Examensarbete inom Institutionen för Industriell Ekonomi och Organisation)

variation. Därför gynnades sådana projekt med hjälp av förmånligare

KTH. (2007) Historik. http://www.kth.se (2012-02-20).

lånevillkor. Resultatet blev en ökad industrialisering av byggsektorn och som en direkt följd ökad produktivitet, vilket var målet. De få

arkitekter som fanns fick ta på sig allt större, mer övergripande frågor och på grund av standardiseringen fanns det ändå inte

Varför den svenska arkitekten intresserade sig för Tyskland Berlinmurens fall 1989 var starskottet. Vid samma tidpunkt var det lågkonjunktur i Sverige och det fanns förhoppningar om att det skulle kunna bli högkonjunktur i Tyskland. Det fanns ett enormt uppdämt

särskilt goda möjligheter för en enskild arkitekt eller ett

behov av att bygga i Östtyskland. DDR (Deutsche Demokratische

arkitektkontor att skina med sina goda kunskaper.

Republik) hade inte byggt mycket under åren. En del kvarter i östra

På 70-talet kom en våg av bostadsbyggande i form av småhus som nästan gick arkitektkåren helt förbi. Istället tog småhusfabrikanter hand om detta och fick på så sätt en plats på marknaden. Påtagliga blev också konsekvenserna av 60-talets byggnadsboom. Arkitekterna

Berlin hade förnyats för att ha något att visa upp vid statsbesök från väst, ett slags visningsprojekt eller showroom. I övriga Östtyskland stod det mesta orört sedan Hitlers tid och var med andra ord en kvarleva från 30- eller 40-talet.

hade då fått släppa delar av sina samordnande uppgifter och när det

”Östtyskland var nästan orört sen 30- eller 40-talet. Det enda som skett

hela var över var också en del av kunskaperna förlorade. Uppgiften

var att färgen hade flagnat och ingen hade brytt sig om att underhålla. I

hade därför förts över på andra aktörer. Byggledningsföretagen blev

det här startade vi upp ett kontor. Det fanns ju en enorm marknad” 6

allt mer påtagliga i projekten som extra resurser på managementsidan. Det var inte längre självklart att arkitekten fungerade som

Förmånliga skatteregler i östra Tyskland gjorde att man kunde öppna

samordnare. Med de många storskaliga och komplexa projekten under

en verksamhet där och få skriva av investeringen på tre år.

80-talet kom byggledningsföretagen att utvecklas.

Östtyskland skulle dessutom upp till västtysk standard gällande boendeyta per capita. Skillnaden var cirka tio kvadratmeter när muren föll. Det fanns därför en förväntan om en enorm tysk byggnadsboom. 6

Anders Andersson (Arkitekt) intervjuad av författaren den 1 februari 2012.

Tyvärr blev den inte lika långvarig som förutspått. Utvecklingen gick

resurshantering redan på grundnivå.9 Upplägget ser i övrigt ut som det

långsammare än väntat på grund av att det saknades pengar och ett

svenska med en utbildning på totalt fem år. En internationell

tillräckligt antal hyresgäster för det som byggdes, eller så var hyrorna

motsvarighet till kandidatexamen får man efter tre år och sedan en

helt enkelt för höga. 7

master på två år som leder till titeln ”Diplomarchitekt”. Ett halvårs praktik ingår och ska då utföras på såväl arkitektkontor som

Att vara arkitekt i två länder Utbildning Den generella bilden av den tyska arkitektutbildningen verkar vara att den är mer teknisk och ingenjörsmässig än vår svenska motsvarighet. Byggingenjörens roll inkluderas även i arkitektens uppgifter.

byggarbetsplats. Arkitekt är en skyddad yrkestitel i Tyskland. Architektenkammer måste ha utfärdat din licens för att du ska få kalla dig arkitekt och därmed kunna godkänna ritningar. Många söker sig till arkitekutbildningen i Tyskland och det utbildas dubbelt som många arkitekter som det går äldre i pension. Detta har lett till att arbetslösheten är relativt stor i jämförelse med Sverige. Siffran varierar i landets olika delar men i Berlin är till exempel var

Design är huvudämne och genomgående tema, men en stor del av

fjärde arkitekt arbetslös. I Sverige har de som utbildat sig de senaste

utbildningen består av tyngre ämnen som byggnadsfysik och

åren fort snappats upp av företagen och framtiden ser än så länge ljus

materiallära. Framtida konstruktörer läser dessa kurser tillsammans

ut för de som utbildar sig idag. Många 40-talister står på tur att gå i

med arkitektstudenterna och kurserna omfattar även detaljerade

pension de kommande åren. Det är antagligen andra världskriget som

beräkningar.8 Utbildningen innefattar även kurser i management och

Kalle Warnhammar (Arkitekt) intervjuad av författaren den 23 januari 2012 M, Silén. (2010) Arkitekten är byggherrens ombud i Tyskland. Byggindustrin, 2 februari. http://www.byggindustrin.com (2012-02-08). 8

Alanus University of Arts and Social Science. Bachelor of Arts –Man and Architecture. http://www.web2.alanus.edu (2012-02-08).

är orsaken till att den tyska årskullen från samma decennium inte är

Företagskulturen har stor genomslagskraft. Den avgör mötens längd

lika stor.10

och frekvens, medarbetarnas klädsel, klimatet för intern dialog och så vidare. En utpräglad företagskultur skapar en känsla av samhörighet

Den svenska arkitektutbildningen har tidigare inkluderat en hel del tekniska ämnen, men sedan 1980 har inriktningen förändrats. Byggnadsfunktionslära och kurser inom samhällskunskap har fallit bort. Tyngpunkten ligger idag allt mer på gestaltningsämnet arkitektur11, men det finns även ett fokus på programarbete och analys

hos medarbetarna.13 I föreställningen om att svenskar och tyskar är relativt lika ligger också en tanke om likvärdig företagskultur i Norden och Tyskland. Vid en närmare undersökning av fenomenet har flera olikheter kunnat urskiljas, olikheter som allt som oftast leder till missförstånd.

vars motsvarighet delvis verkar saknas i den tyska utbildningen. I Sverige är vi vana vid en platt företagsstruktur, en så kallad

Företagskultur

matrisorganisation. Detta är motsatsen till den hierarkiska modellen

Företagskultur är ett samlingsnamn för de regler, värderingar och

därefter kommer mellanchefer, avdelningschefer och till slut anställda.

normer som kännetecknar en organisation eller ett företag.12 De kan

Vi skandinaver är i jämförelse med tyskarna konsensusinriktade, med

vara väl definierade eller underförstådda och har ofta uppstått genom

andra ord villiga att kompromissa. Deras uppfattning är att vi inte

historiska händelser, starka personligheter eller genom ett medvetet

vågar säga ifrån, vilket inte fungerar i Tyskland där jargongen utan

utvecklingsarbete.

större överdrift kan kallas för ”macho”. Tyskar i överordnad ställning

som i många fall tillämpas i Tyskland. Chefen sitter högst upp och

är vana vid att ta för sig. 10

M, Silén. (2010) Arkitekten är byggherrens ombud i Tyskland. Byggindustrin, 2 februari. http://www.byggindustrin.com (2012-02-08). 11 Tunebro, N. (2002) Arkitektens förändrade roll. Stockholm: Kungliga Tekniska Högskolan. (Examensarbete inom Institutionen för Industriell Ekonomi och Organisation) 12 Företagskultur. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se (2012-01-30)

Karlöf, B. (2007) Företagskultur. Chef, 28 november. http://www.chef.se (201201-30).

Chefen som statussymbol är inte ovanligt i Tyskland och mer allmänt

att rita. Nytänkande och kreativitet motarbetas. Är någon förundrad över

accepterat där än i Skandinavien. Det finns en stor tilltro till formella

att mycket till slut är sak samma?”15

regler och de underordnade har inga större förväntningar på att få vara delaktiga i beslut. Den familjära företagskultur som ofta återfinns

I Sverige har det länge, till viss del, funnits en frustration bland

i svenska företag saknas för det mesta. Det är inte önskvärt med

blivande och verksamma arkitekter. Att inte kunna vara med och

moraliska termer som i en familjerelation. När det är dags för beslut

påverka projektet i den mån som önskas är en av anledningarna.

om anställning och befordran är den enbart färdigheter och regler som

Arkitekten är ofta en konsult i byggprocessen som styrs av en

vägs in. Arbetsuppgiften är viktigare än relationer och till skillnad från

projektledare som alltför sällan själv arkitekt. I Tyskland är arkitekten

Sverige där vi tror mer på förtroende och sunt förnuft så litar man i

byggherrens ombud och har den ledande rollen i processen. Han eller

Tyskland på specialisten och experten.14

hon har större påverkan och mer inflytande på bygget än i Sverige. Normalt sett så arbetar man från tidig planering och följer projektet

Arkitektens roll

till färdig byggnad. Gert Wingårdh som ändå kan tänkas vara en av de

”Arkitekten är i dag allt som oftast reducerad till ett inköp av

eftersom chansen är större att få igenom sina idéer där.

ritningsproduktion hos de stora byggbolagen. Upphandlade

Den tyska planeringsprocessen är välstrukturerad och strävar efter

arkitektföretag måste strikt följa förutbestämda projekteringsmanualer.

entydighet. En naturlig följd blir att kraven på kunskap och färdighet

Det förekommer böter för den som avviker från det enda och rätta sättet

är höga. Inte nog med att arkitekten ska kunna informera om och välja

arkitekter med mest makt i Sverige, ställer gärna upp i tyska tävlingar

de bästa tekniska, ekonomiska, funktionella och estetiska lösningarna.

Hosar, M. (2008) Den tyska maskulina företagskulturen. Etablering utomlands, 29 oktober. http://www.establishingabroad.com (2012-02-14).

Carenholm, S. (2011) Våra politiker måste ställa högre krav på byggherrarna. Dagens Nyheter, 31 oktober. http://www.dn.se (2012-01-31).

Han eller hon ska även vara medveten om de juridiska

kunna tala om för beställaren att så här är det, och så här mycket

konsekvenserna av sina beslut.

kommer det att kosta. I Sverige är byggaren en mycket stark aktör. I

Tyskland gör denne som det står på ritningen. Arkitekten sköter hela När de svenska arkitekterna anlände i Tyskland i början av 90-talet upplevdes den tyska arkitektens roll som något chockerande. Svenska

konsultbiten. Han eller hon är projektledare, byggledare och kontrollant vilket är betydligt mer än i Sverige.

arkitekter är vana vid att vara kort hållna i jämförelse och är vanligtvis inte i beslutande position. Ett möte mellan en tysk beställare och en

Projekt i Tyskland kan komma att bedömas i det så kallade

svensk arkitekt var en ny upplevelse för båda parter. Den svenska

Skönhetsrådet som består av namnkunniga arkitekter från annan

arkitekten kom med förslag och redovisade olika möjligheter vilket

delstat, vilket ska ge en neutral bedömning utan lokala bindningar.

förvånade den tyska beställaren som inte var van vid att vara delaktig i

Kraven är höga med svenska mått mätt. Ett av de viktiga regelverken

en sådan diskussion eller sådana beslut.

att följa är HOAI, vilket innehåller en klassifiering av byggnader och projekts svårighetsgrad. Projekteringen delas där upp i nio faser och

”Det är du som är arkitekt, det är du som bestämmer, vilket var lite

varje fas beskrivs noga. Det finns detaljerad information om och

förvånande. Det är ju du som betalar sa vi, men de sa att du är ju ändå

reglering av vad, när och hur mycket som ska projekteras och

arkitekt, du vet ju bäst.”

Anders Andersson liknar den tyska arkitektens ställning vid en läkares. Man diskuterar inte receptet. Ur ett svenskt perspektiv så upplevdes den tyska arkitekten som väldigt ”kaxig”, i position att

presteras under vilken fas.18 Med hjälp av samma system och tabeller går det att räkna ut exakt hur mycket projektet kommer att kosta beställaren, här finns inte mycket rum för kompromisser. Undantagsvis kan en ytterligare bedömning av projektets

M, Silén. (2010) Arkitekten är byggherrens ombud i Tyskland. Byggindustrin, 2 februari. 17 Anders Andersson (Arkitekt) intervjuad av författaren den 1 februari 2012.

M, Silén. (2010) Arkitekten är byggherrens ombud i Tyskland. Byggindustrin, 2 februari.

svårighetsgrad göras, vilket kan leda till att arkitekten får mer betalt.19

att det under planarbetet måste redovisas hur man kompenserar för

Men för att fortsätta liknelsen med läkaren - läkarens taxa, den

de träd som behöver tas ner och så vidare. Detta är ett av skälen till de

diskuteras inte.

tyska städernas många gröna tak.22

Med fasta taxor försvinner en del av principen om fri konkurrens. Tyska enskilda arkitekter och kontor måste istället utmärka sig med

Några reflektioner och en liten slutsats

extra hög kvalitet eller särskilt god kunskap inom vissa områden. Även i Sverige fungerar kvalité och nischad kunskap som konkurrensfördelar på marknaden. När det gäller offentliga uppdrag

Kunskap leder till makt

så listas företagen dock efter timpeng och det är utgångspunkten för

Den huvudsakliga skillnaden mellan den tyska respektive svenska

kommunal upphandling. Nummer ett på listan har lägst timpenning

arkitektens roll är mängden ansvar. Kunskap leder till makt och med

och får förfrågan

först.20

makt följer även ansvar.

Miljöfrågor är högt prioriterade i Tyskland och det ligger på

”Den tyska arkitekten är kunnigare är den svenska, men den svenska är en

arkitektens ansvar att uppfylla kraven. Att dess plats på agendan väger

bättre arkitekt”23

tyngre i Tyskland än Sverige kan delvis bero på att landet är mer tätbefolkat. Miljöföreskrifter anges tydligt i detaljplaner. 21 Det finns

Kalle Warnhammar menar att svensken är bättre rent

regleringar angående markförsegling och kompensation för den

gestaltningsmässigt. Den svenska arkitekten lägger även större vikt

biomassa som försvinner vid en nybyggnad. Mer ingående innebär det

vid programarbetet och analysen som projektet ska baseras på. Peter

Kalle Warnhammar (Arkitekt) intervjuad av författaren den 23 januari 2012 Tino Meienberger (Arkitekt) intervjuad av författaren den 9 februari 2012 21 Kalle Warnhammar (Arkitekt) intervjuad av författaren den 23 januari 2012 20

22 23

Anders Andersson (Arkitekt) intervjuad av författaren den 1 februari 2012. Kalle Warnhammar (Arkitekt) intervjuad av författaren den 23 januari 2012.

Pfab anser att svenska arkitekters närvaro på den tyska marknaden

Kanske kan innebörden av ovanstående tyckas självklar för

och vårt lyhörda sätt är uppskattat av tyskarna.24 Två uppfattningar

studerande eller verksamma inom arkitektur. Återknyter man till

som kanske delvis kan få oss att andas ut. Det som utbildningen idag

Vitruvius beskrivning av arkitekten så summerar detta delvis vad

har som huvudfokus tar vi till oss och utvecklar till vår fördel, vilket

yrkesrollen innebär. Om arkitekten har övergripande kunskap och

också leder till slutsatsen att allt börjar med utbildningen. Under

förmåga att formulera målen för processen, samt styra efter dessa så

skoltiden packar vi ryggsäcken som vi ska bära med oss ut i yrkeslivet.

bör ”den bästa” formen av arkitektur kunna uppnås.

Ansvaret för att samla kunskap ligger på studenterna själva men

Detta innebär i praktiken, enligt mig, att arkitekten bör behålla

utbildningen sätter delvis ramar för inom vilka områden vi ska gräva.

ansvaret för processen från tidig planering till färdig byggnad och inte

Frågan vi måste ställa oss är: hur vill vi att en svensk arkitekt ska vara

släppa projektet när ritningarna är klara. Man kan då hävda att man

och vad ska han eller hon kunna? Om det i dagsläget finns ett

klarar av mer än enbart ritningsproduktion på uppdrag av en

missnöje med kunskapsnivåerna, då är det i skolan som

byggherre.

förändringen måste börja.

Och med makt följer ansvar

En byggarbetsplats där man känner arkitektens närvaro innebär att eventuella problem kan diskuteras direkt när de uppstår och man undviker på så sätt dubbelarbete. Det sparar tid och resurser. Framför

”Arkitektur är som bäst när man lyckas kombinera de praktiska kraven

allt kan antalet konflikter minska genom ett närmare samarbete

med de estetiska målen”25

mellan professionerna. Tyskland placerar sig närmare denna utopi än vad Sverige gör idag vilket säkrar kvalitén. Den svenska byggprocessen innehåller alltför många ansvariga aktörer som står på tur att ta över stafettpinnen. Vid varje överlämning sker en

Peter Pfab (Arkitekt) intervjuad av författaren den 15 februari 2012. 25 M, Silén. (2010) Arkitekten är byggherrens ombud i Tyskland. Byggindustrin, 2 februari.

kunskapsförlust.

Det verkar avgörande att behålla, eller till och med förstärka

Ovanstående citat visar nackdelarna med den tyska hierarkiska

respekten för de olika professioner som är inblandade i processen. Om

modellen. I Sverige har de flesta som ingår i en projektgrupp redan

alla är måna om att bygga med gemensamma riktlinjer för kvalité så

getts makten att ta beslut. Affärskultur är trots det aldrig svart eller

ökar chanserna till ett lyckat slutresultat. I Tyskland finns en

vitt. För att få det mest lyckade resultatet bör man blanda de båda

yrkesstolthet hos var och en av de inblandade aktörerna. Om en

ländernas kulturer och ta det bästa från varje.

byggare som är mån om rätt och riktigt bedömer att dimensioneringen på ritningen är för klen så meddelas arkitekten.26 Detta är ytterligare ett exempel på styrkan i att samma person som förde över idén på

Summering

papper finns med genom hela processen. Rent logiskt borde vår

”Kunskap om kostnader till trots, ibland kan formen få råda över

svenska företagskultur underlätta för gränsöverskridande samarbete

funktionen i Tyskland. I Sverige å andra sidan räknas det otroligt noga på

mellan professionerna. All lyckad organisation förutsätter dock att det

varje projekt för att undvika att uthyrningsbar yta går till spillo eller att

finns någon med mer makt som koordinerar och tar ansvar. I dagsläget

fasaderna blir större än nödvändigt”.28

är det ofta en extern projektledare. Det går som sagt aldrig att säga att ett system är helt felfritt. Det ”Det fördröjde processen avsevärt när man satt med till exemplen en vvs-

existerar alltid något som kan klassas som brister. Därför vill jag inte

konsult och trodde att man lyckats komma fram till ett beslut. Sen

heller säga att Tyskland har ”rätt” system när det finns tydliga tecken

förklarade han eller hon att denne var tvungen att få ett godkännande

som pekar på den svenske arkitektens fördelar i vissa situationer. Min

från sin chef först. Ibland var chefen på semester...”

slutsats är dock att svenska arkitekter trånar efter något som tyskarna har – mer makt. Det är inte bara kunskap, utan även vilja att lyckas som leder dit. Det kan vara dags att börja försöka hävda sig på

26 27

Anders Andersson (Arkitekt) intervjuad av författaren den 1 februari 2012. Anders Andersson (Arkitekt) intervjuad av författaren den 1 februari 2012.

Kalle Warnhammar (Arkitekt) intervjuad av författaren den 23 januari 2012

marknaden. Fler arkitekter i projektledarroller kan vara ett första steg. Om den organisatoriska kompetensen krävdes av arkitekten så skulle inte projektledaren, mellanhanden, behöva finnas. Av personlig erfarenhet från utbildningen så verkar den generella bilden av vad en arkitekt är ha sett likadan ut länge. En kreativ person med eget kontor som kämpar för att få igenom sina visioner. En del arkitektstudenter på Chalmers börjar dock få upp ögonen för alternativa vägar till att kunna påverka processen. På sektionen för Väg- och vattenbyggnad finns ett masterprogram som utbildar projektledare inom design och konstruktion. Det innehåller flera ämnen som skulle vara lämpliga för blivande arkitekter. Om bilden av en typisk arkitekt kan vidgas, fler vill arbeta gränsöverskridande och ett större antal arkitektstudenter söker sig till ett sådant masterprogram kanske man kan skapa ett underlag för arkitektursektionen att utveckla ett eget alternativ med större anpassning till arkitekturen. Jag tycker inte att en licensiering av svenska arkitekter är en nödvändig åtgärd, det är inte där problemet ligger. En arkitekt med goda kunskap kommer alltid kunna hävda sig, vinna makt och respekt, men vi måste också vara redo att ta ansvar.

Antal ord: 3857

Källor Intervjuer 

Karl-Ola Warnhammar, pensionerad arkitekt



Anders Andersson, pensionerad arkitekt



Tino Meienberger, arkitekt Contekton



Peter Pfab, arkitekt/projektledare

Böcker 

Tunebro, N. (2002) Arkitektens förändrade roll. Stockholm: Kungliga Tekniska Högskolan. (Examensarbete inom Institutionen för Industriell Ekonomi och Organisation)



Vitruvius. (2008) Arkitektens utbildning. I Om arkitektur, red. C. Caldenby & F. Nilsson, ss. 42-45. Stockholm: Arkus

Artiklar 

Kulturella relationer mellan Sverige och Tyskland. http://www.stockholm.diplo.de (2012-02-14)



Tyska.Wikipedia. http://sv.wikipedia.org (2012-02-14)



KTH. (2007) Historik. http://www.kth.se (2012-02-20).



M, Silén. (2010) Arkitekten är byggherrens ombud i Tyskland. Byggindustrin, 2 februari. http://www.byggindustrin.com (201202-08).



Alanus University of Arts and Social Science. Bachelor of Arts – Man and Architecture. http://www.web2.alanus.edu (2012-0208).



Företagskultur. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se (201201-30)



Karlöf, B. (2007) Företagskultur. Chef, 28 november. http://www.chef.se (2012-01-30).



Hosar, M. (2008) Den tyska maskulina företagskulturen. Etablering utomlands, 29 oktober. http://www.establishingabroad.com (2012-02-14).



Carenholm, S. (2011) Våra politiker måste ställa högre krav på byggherrarna. Dagens Nyheter, 31 oktober. http://www.dn.se (2012-01-31).