Samiskt språkcentrum till fler områden I den senaste lägesrapporten för de samiska språken beskrivs situationen som mycket allvarlig. Utan fler användare och ökad användning av samiska i fler sammanhang, anses de samiska språkens ha liten möjlighet att överleva. Samiskt språkcentrum, en organisation inom Sametinget, gör sedan starten 2010 en årlig lägesrapport om de samiska språkens situation i Sverige. Den senaste rapporten gäller läget 2020, ett år då rapporten präglas av förslaget till handlingsprogram för bevarande av de samiska språken. FÖRSLAG TILL HANDLINGSPROGRAM
2019 fick Sametinget regeringens uppdrag att utarbeta ett förslag till handlingsprogram. Förslaget, som presenterades 2020, bereds nu på kulturdepartementet efter en omfattande remissrunda. En lag som säkerställer det samiska
folkets språkliga rättigheter är ett av många förslag i handlingsprogrammet. En sammanhållen utbildningskedja för de samiska språken från förskola till universitet, är ett annat genomgripande förslag. MEDEL FRÅN REGERINGEN
Ett mindre omfattande förslag har fått grönt ljus redan inför i år. Samiskt språkcentrum kommer att förstärkas med 4 miljoner kronor under 2022, enligt regeringsbeslut i december. Därmed är avsikten att verksamheten ska utvecklas på nordsamiskt- och lulesamiskt område. STIMULERA ÖKAD ANVÄNDNING
Samiskt språkcentrum har till uppgift är att stimulera till ökad användning av de samiska språken, bland annat genom att utveckla metoder för språkrevitalisering, på olika sätt stärka de samiska talarna och verka för att de samiska språken synliggörs. I dag finns språkcentrumet i Östersund och Tärnaby.
HOTADE SPRÅK
FN:s organisation Unesco klassar alla de fem samiska språken i Sverige – nordsamiska, lulesamiska, pitesamiska, umesamiska och sydsamiska – som hotade. Nordsamiskan är det av språken
som har flest talare. Sydsamiska talas av omkring 500 personer i Sverige, enligt en vanlig uppskattning.
KAJSA ÅSLIN
Bïspe Jukka Keskitalo: – Ektine dållen bïjre gosse Saemien Gærhkoebiejjide heevehtibie Saemien Gærhkoebiejjieh Enarisnie mïetsken 5. – 7. biejjide (5. -7.8.2022). Gærhkoebiejjiej aamhtese lea Aejlies dålle – aejlies åålmege. Dellie vïjhteden aejkien dagkeres tjåanghkoe. Jaepien 2017 Saemien Gærhkoebiejjieh Arvidsjauresne, Sveerjesne. Edtjebe gyrhkesjidh jïh Jupmelem heevehtidh. Saemieh dej beeli goh daelie saalmh laavloeh jïh rohkelieh jïh ektievoetem nænnoestieh. Gosse Saemien Gærhkoebiejjieh, dellie gellie konserth, kultuvre-tjåanghkoeh jïh seminaarh. Gellie nuepieh åadtjobe sinsitnine soptsestidh jïh ovmessie aamhtsi bïjre diegkiedidh. Guktie edtjebe mijjen kultuvride jïh gïelide mijjen gærhkojne vaarjelidh jïh eevtjedh? Åadtjobe aaj govledh guktie saetniesvoetejïh seamadimmie-kommisjovnh barkeminie.
12
GUESSIE
Bïspe Jukka Keskitalo jïh åejviebïspe Tapio Luoma jïh gellie gærhkoe-åvtehkh Sveerjeste, Nöörjeste jïh Russlaanteste båetieh. Guessie gie guhkiebistie båata, masajiladtji bïspe Jacob Moreto, Tanzanian luvhtie. EKTIEBARKOE
– Mijjieh edtjebe vihkeles aamhtsi bïjre soptsestidh jïh sinsitnistie lïeredh. Åadtjobe dålle-bealesne tjahkasjidh
jïh soptsestidh Aejlies dålle – aejlies åålmege´n bïjre, bïspe Jukka Keskitalo jeahta. Uleåborg bïspetjïeltie, Saemien gærhkoeraerie Nöörjesne jïh Saemien gærhkoeraerie Sveerjesne, Enaren åålmege jïh Uleborgen ortodokse åålmege Saemien gærhkoebiejjide öörnieh. Barentsen gærhkoeraerie saemide Russlaanten luvhtie dåarjehte. Maehtede gåetie-luhpiem Enarisnie dongkedh. Almetjh maehtieh lunsjem jïh gaskebiejjie-beapmoem åestedh gusnie stoerelåavth-gåetie lea jïh hotelline.
Jis dov lea gyjhtjelassh, ringkh jallh tjaelieh: Erva Niittyvuopio tfn 040 769 0044, erva.niittyvuopio@evl.fi. Saemien gærhkoebiejjiej bïjre maehtede daesnie lohkedh: https://evl.fi/plus/seurakuntaelama/ saamelaistyo/saamenkieliset-kirkkopaivat-2022
