Svenska kyrkan – eftertanke, hopp, engagemang
Gör din röst hörd
6 sidor om kyrkovalet
Tro och tvivel
Möten med människor
RUM för alla
Besök i levande kulturarv
innehåll
En tidning för alla Den här tidningen har du fått från Svenska kyrkan i Härnösands stift, den ges ut med anledning av kyrkovalet den 15 september. I tidningen vill vi ge en glimt av vad Svenska kyrkan står för i just den här regionen, det vill säga de fyra landskapen Ångermanland, Medelpad, Jämtland och Härjedalen. Här har Svenska kyrkan över 100 församlingar, många små landsortsförsamlingar och några större stadsförsamlingar. Livet i dessa församlingar kan synas olika och innehåller skilda aktivite ter, formade utifrån skiftande behov och möjligheter. Långt ifrån allt kan rymmas på några tidningssidor. Men trots olika omstän digheter finns i alla församlingar en kärna som är den samma. Svenska kyrkan brukar beskrivas som en folkkyrka. Det inne bär att den vill vara öppen för alla: För den som söker eftertanke och stillhet på egen hand. För den som söker samtal kring livets svåra frågor. För den som söker gemenskap i vardagliga möten. För den som söker högtid och andakt. För den som söker en länk till något större än sig själv, till något man bara anar vidden av. Förhoppningen är att vi här lyckas för medla något av allt detta. Förhoppningen är att du som är medlem i Svenska kyrkan ska känna att den här tidningen angår dig. Och du som inte är medlem, kanske kan du också hitta något av intresse att läsa. Tack för din uppmärksamhet! Kajsa Åslin, informationsansvarig på Härnösands stift
10
3 Massor av sång 4 Ungdomar på en resa för livet
6
6 Drop in-dop, ett nytt sätt att döpa 7 Mässa för en vanlig vardag 8 Kyrkan mitt i byn 10 Resa till medeltiden 12 Gemenskap i sorgen
8
14 Dra till skogen 15 6 sidor om kyrkovalet • Tre val – en kyrka • Var ska vi lägga kraften? • Ungt engagemang • På flera språk • Så går det till att rösta
19 Biskopen har ordet: Du bestämmer 20 H är är din församling 2 Kyrkovalet 2013
Den här tidningen delas ut till alla hushåll i Härnösands stift och kommer ut i 42 olika upplagor. Det innebär att sista sidan i tidningen ser olika ut beroende på var i regionen den delas ut. Tidningen är producerad av kommunikationsgruppen på stiftskansliet i Härnösand, i samarbete med Journalisthuset i Sundsvall AB. Medverkande skribenter och fotografer: Angelica Backlund, Max Enander, Petter Frisell, Monica Gustafsson, Kristina Hellström, Thomas Janfalk, Lena Lindström, Kalle Norberg, Håkan Nordström, Maria Eddebo Persson, Maria Prytz, Kerstin Stickler, Kajsa Åslin. Samt, när det gäller de olika editionerna av sista sidan, medarbetare i församlingarna. Redaktör: Kajsa Åslin Grafisk form: Kerstin Stickler Administrativt stöd: Kicki Åkerlund Upplaga: 188 000 ex Tryckeri: Ektab Omslagsbild: Gunilla Grindfors Backlund, diakon i Svenska kyrkan, har Strömsunds snyggaste tatuering. Utmärkelsen fick hon av Lokaltidningen Strömsund i december 2012. Själv tycker hon att budskapet är viktigast.
- Jag vill känna att det jag tatuerar in är något jag kan stå för. Jag vill ha hoppfulla budskap, säger hon. Fotograf: Anna-Karin Landin/ÖP För kontakt: Stiftskansliet 0611-254 00 harnosand.stift@svenskakyrkan.se Hemsida: www.svenskakyrkan.se/harnosandsstift
foto: kerstin stickler
Tid för medmänsklighet Göran Lagerström bor på Frösön och har arbetat som säljare på ett byggvaruhus. Nu är han pensionär och ställer upp som frivillig i Frösö församling. Hur kommer det sig att du började arbeta ideellt? – Min fru Carina gick bort för två år sedan och i samband med min pensionering insåg jag att jag inte bara kan sätta mig ensam i min lägenhet, jag måste ha något att göra. Jag kom i kontakt med Ann (diakon i Frösö församling). Vi fick en bra kontakt och jag började engagera mig allt mer i kyrkan. Var kyrkan del av ditt liv innan? – Nej, inte mer än för någon annan ”Svensson”. Men nu är kyrkan väldigt viktig för mig, jag trivs bra i den här miljön. Jag känner ro när jag får vistas i kyrkorummet. Hur är det att arbeta ideellt? – Det känns som om jag gör något viktigt, något meningfullt. Hur ser en typisk dag ut för dig? – En tisdag exempelvis så startar vi i Hornsbergakyrkan med promenadgruppen. Vi går en tur på cirka 45 minuter, efteråt samlas vi och fikar. På eftermiddagen går vi till ett äldreboende. Vi tar en promenad. Är det dåligt väder kan vi samlas inomhus, vi fikar och pratar. Sådant som personalen tyvärr sällan har möjlighet till. Jag har även några personer som jag besöker ungefär var 14:e dag. Mycket handlar om umgänge, att finnas till och ta sig tid, att vara medmänniska. Det finns många som behöver en medmänniska, inte bara de äldre.
Sång gör gott på insidan. Elisabeth Marklund leder Brukssångarna på Alnö.
Sång av hjärtats lust För Brukssångarna på Alnö är det lusten som står i centrum för sången. – Det gör inget om det blir lite falskt ibland. Det viktigaste är att vi hittar glädje i sången, säger Elisabeth Marklund som leder kören. Många förknippar kyrkokörer med avance rade, fyrstämmiga uppträdanden. Även på Alnö finns en traditionell kyrkokör. Men där finns också en kör för alla. En kör för alla dem som inte är vana att sjunga så ofta. För dem som vill pröva att använda sin röst tillsammans med andra – och göra det av hjärtats lust, bara för att det verkar så himla kul! Och grejen är att många röster tillsammans ger styrka. När man väl börjar sjunga tillsam mans så blir det riktigt bra. Brukssångarna sjunger nu regelbundet vid gudstjänster i Alnö
Öppna förskolan, kyrkans barntimmar, söndag skola, musiklek, babyrytmik, kyrkis, miniorer, juniorer… Listan på verksamhet för barn i Svenska kyrkan kan göras lång. Så står det också inskrivet i Svenska kyrkans regelverk att barn har en särställning i kyrkan. Förra året gjordes över 75 000 spontana besök i öppen verksamhet för barn i församlingarna runt om i Västernorrland och Jämtlands län. I de fasta barngrupperna var närmare 8 000 barn inskrivna och deltog regelbundet. Barnen var mellan 0 och 15 år. Det här är verksamheter som ökat kraftigt i regionen under 2000-talet. Den öppna verksamheten har ökat med 20 procent eller 12 000 besök sedan år 2000. Deltagandet i fasta grupper har ökat med 35 procent under samma period.
foto: maria prtyz
Fler barn i kyrkan
kyrka och det händer också att de ger en mindre konsert. Elisabeth Marklund tror på sångens inne boende kraft och väljer repertoar som kan betyda något för den som sjunger. – Matas man med goda texter så sätter det spår på insidan, säger hon. Över 6 000 personer i Västernorrland och Jämt lands län sjunger i kör i Svenska kyrkan. Bland de över 300 körerna finns många traditionella kyrkokörer och barnkörer, men också gospelkörer, körer för nybörjare, körer för daglediga, damkörer och andra varianter. I Sundsvall finns till exempel en finskspråkig kör och en mångkulturell kör. Tycker du det verkar roligt att sjunga tillsam mans med andra? Kolla med närmaste försam ling om där finns en kör som passar dig!
Juniorer i Härnösands domkyrka.
After work med djupmeditation Rensa ut stressen från arbetsveckan med en timmes djupmeditation i tystnad och gå hem nervarvad inför helgen. Domkyrkan i Härnösand har ordnat after work utan öl och prat i flera år och det har blivit ett måste för många deltagare att tömma huvudet på fredagarna och fylla på kropp och själ med lugn och ro. Djupmeditation finns på fler ställen, till exempel i Östersund, Arnäs och Säbrå. Kyrkovalet 2013 3
” Det kändes så brutalt och omänskligt”
Besöket på koncentrationslägret Auschwitz berörde 18-årige Kevin Ahlström på djupet. ”Omänskligheten kändes brutal”.
Kevin vill göra skillnad På en resa för unga konfirmandledare mötte Kevin Ahlström omänsklig dåtid i koncentrationslägret Auschwitz och omskakande nutid på polska barnhem. – Jag vill jobba med människor, om de är gamla eller unga spelar ingen roll, bara jag får hjälpa någon, säger han. Text: Monica Gustafsson foto: canstock + privata
4 Kyrkovalet 2013
K
evin Ahlström, 18 år, bor i Ås utanför Öster sund och avslutade sin treåriga utbildning till ung konfirmandledare i Rödöns församling med att göra en så kallad livsresa i våras. – Det var en fantastisk resa som förändrade mig, säger Kevin. Efter att han hade konfirme rat sig i åttan blev han uppma nad att söka till utbildningen för unga konfirmandledare som Härnösands stift erbjuder – och det blev en riktig lyck träff. – Församlingsgården känns
som hemma, där är vi ett kom pisgäng, säger Kevin. Och att få vara med och leda yngre konfirmationsgrupper gillar han. – Jag är ju kristen och tycker det är roligt att lära ut kristen dom. Samlade in pengar Inför resan till Krakow i Polen fick de unga konfirmandledarna samla in pengar till barnhem de skulle besöka. Kevin och hans vänner fick ihop mer än en tusenlapp per person. Totalt kunde ungdomarna överlämna 40 000 kronor till nunnorna
som driver Livets fönster, ett barnhem som tar hand om barn till tonåringar där mammor, i flera fall bara 13 år gamla, läm nar ifrån sig sina oönskade barn i en fönsterlucka i väggen. – Det kändes jättebra att kun na lämna pengarna direkt till en nunna, då kommer våra pengar dit de ska, säger Kevin. omskakad Han hade gruvat sig lite för besöken på andra barnhem, men blev positivt överraskad att barnen hade det bättre än han trott. Men det som skakade om
ENKÄT: Var ska
Svenska kyrkan lägga kraften? Agneta Nääs, 47 år, ekonomiassistent, Vemdalen.
Kevin och hans vänner, Rasmus Ernebrand och Sebastian Svanborg, lämnade pengarna de hade samlat in direkt till nunnorna på barnhemmet.
– Jag tycker att kyrkan ska lägga sin kraft på att finnas till för människor i kris och för dem som har det svårt. Men även finnas till i glädje. Antonia Jacobsson, 14 år, elev, Njurunda.
Polen är granne till Sverige och många vill inte erkänna att det katolska landet har barnhem.
Resmål för livsresan Livsresan avslutar utbildningen. I år kunde de unga välja mellan följande resmål: ● Iona, Skottland, och den ekumeniska rörelsen Iona Community. ● Vandra pilgrimsleden Santiago de Compostela, Spanien. ● Assisi, Italien, följa i den helige Franciskus fotspår. ● Ekumeniska rörelsen Taizé, Frankrike. ● Krakow, Polen, för att fokusera på medkänsla. Besök på barnhem och koncentrationslägret Auschwitz.
Kevin Ahlström vill job ba med människor i framt ide
n.
Unga konfirmandledare i tre steg i Härnösands stift 1999 startade utbildningen med 20 deltagare. 2005 exploderade den och fick 140 deltagare, sedan dess har antalet ökat varje år. 2013 deltar totalt 500 ungdomar i åldrarna 15–20 år. Utbildningen går i tre steg under tre år och gör det möjligt för de unga ledarna att bygga vidare på sitt engagemang i sin hemförsamling med meningsfulla uppgifter.
honom på djupet var besö ken i koncentrationslägren Auschwitz och Birkenau. Att besöka ett rum fyllt av avklippt kvinnohår från döda judinnor gjorde outplånligt intryck. – Det kändes så brutalt och omänskligt, säger Kevin. ett mål Besöket fick honom att tänka på sin egen släkthistoria. Hans farfars föräldrar vägrade att be rätta var de kom ifrån, så vem vet kanske har han själv judiskt påbrå. Tanken hisnar. – Jag har alltid varit intresse rad av historien, särskilt andra
världskriget, och att få uppleva koncentrationslägren på plats var ett mål för mig, säger Kevin. Han gör medvetna val på sin resa genom livet. Efter ett år på bygg- och anläggnings programmet bytte han till barn- och fritidsprogrammet på gymnasiet. För det är med människor han vill jobba på ett eller annat sätt. Att vara kristen ung ledare har också förändrat honom till det bättre tycker han. – Jag har mognat mycket sedan jag tog på mig ledarrol len, säger Kevin. ■
– Jag tycker kyrkan ska hjälpa dem som behöver hjälp. Det är bra när kyrkan även hjälper dem som inte tillhör Svenska kyrkan. Bernt Lindfors, 74 år, pensionär, Njurunda. – Kyrkan måste anpassa sig till de nya tiderna och locka barn och unga. Grunden i kyrkan är tron och öppna präster med ett modernt språk når många. Anders Åström, 32 år, vaktmästare, Gullänget. – Hjälpa barn och ungdomar vars föräldrar inte har råd med bra fritidsaktiviteter till barnen. Speciellt på sommaren när det är skollov och många andra får åka iväg på roliga saker. Kyrkovalet 2013 5
foto: petter frisell
I Stora kyrkan i Östersund döptes 15 personer när där var drop in-dop en lördag i maj. Här är det familjen Flodin - Eriksson som samlats vid dopfunten.
175 miljoner kronor … …samlas årligen in för arbete mot hunger, fattigdom och lidande i världen. Det är kollekter och andra gåvor som gör det möjligt för Svenska kyrkan att arbeta för en rättvisare värd. Varje år görs två stora insamlingar; julkampanjen och fastekampanjen. Tillsammans med den kollekt och andra gåvor som går till internationellt arbete blir det årligen drygt 100 miljoner kronor. Pengarna används till katastrofhjälp och långsiktigt utvecklingsarbete i fattigare delar av världen. Det handlar till exempel om projekt för att skapa bättre möjligheter för lokala jordbruk, för rent vatten eller för att förhindra spridning av hiv. Det internationella arbetet bedrivs i en allians med 144 kyrkor och lokala partners runt om i världen.
Drop in – ett nytt sätt att döpa Drop in-dop är en ny företeelse i Svenska kyrkan och ordnas några gånger per år på flera platser i regionen. Det innebär att det under en dag bjuds in till dop utan föranmälan. Präster och musiker finns på plats i kyrkan för små, enkla dopgudstjänster, ofta avrundade med att familjen bjuds på dopkaffe. Drop in-dopen har svarat på ett behov. Många barn, och även en del vuxna, har döpts i ett så dant sammanhang under de senaste två åren. Det här är ett sätt för Svenska kyrkan att visa att livets stora händelser och riter inte behöver vara så påkostade. Nya kläder och ett stort kalas
är inte ett måste, passar inte alla och kan skräm ma en del. Dopets kärna är istället löftet att ingen är ensam. När ett litet barn döps firas och välkomnas ett nytt liv. Samtidigt ger dopet medlemskap i Svenska kyrkan, barnet blir del av den lokala gemenskapen i församlingen och i ett större sam manhang av mening och relation. Under förra året döptes 65 procent av alla barn som föddes i Västernorrland och Jämtlands län. Den som inte döpts som barn kan göra det senare i livet.
Prästen gör polisen tryggare Att möta död, olyckor, människor i kris eller människor på samhällets baksida är vardag för polis, ambulanspersonal och räddningstjänst. Det är tuffa jobb där det gäller att må gott och vara trygg i sig själv för att orka hjälpa andra. Att få prata av sig med en präst har visat sig vara mycket bra. I Östersund har man samlat alla som jobbar med att skapa trygghet i samhället i ett och samma hus, Trygghetens hus. Här finns även polisprästen. – Prästen är här för att hjälpa oss att fortsätta att vara människor i kritiska situationer, säger Stephen Jerand, länspolismästare i Stephen Jerand, länspolismästare i Jämtland. Jämtland. Samarbetet med präster finns även på flera håll i Västernorrland, som till exempel i Sundsvall, Kramfors och Örnsköldsvik. Men det som är unikt är att polisprästen finns på plats i Trygghetens hus som en i arbetslaget och någon man träffar i fikarummet. Prästens tystnadsplikt gör det lättare att öppna sig. – Prästen är även ingången till andra trossamfund, säger Stephen Jerand. Vid mordförsöket i Strömsund på en imam från Uzbekistan hjälpte prästen polisen att skapa förtroende och kontakt. – Det var kanonbra för oss, säger Stephen Jerand.
6 Kyrkovalet 2013
Så blir du medlem
Nästan 300 000 personer var vid årsskiftet medlemmar i Svenska kyrkan i Västernorrland och Jämtlands län. Det är lika med 78 procent av länens befolkning. Förr blev alla svenskar automatiskt medlemmar i kyrkan vid födelsen, men så är det inte längre. Nu blir man medlem när man döps. Men det går också att anmäla sig som medlem medan man funderar över om man vill döpas. Ta kontakt med Svenska kyrkan på den ort där du är folkbokförd om du vill gå med.
Kyrkoavgiften är viktig Svenska kyrkans verksamhet bekostas till allra största delen av medlemmarnas kyrkoavgift. Den är förutsättningen för att kyrkan ska kunna vara en god kraft att räkna med i samhället. Avgiftens storlek beror på var man bor och hur mycket man tjänar. Generellt är kyrko avgiften lägre i större städer där det är fler som delar på kostnaderna. I Västernorrland och Jämtlands län betalar medlemmarna vanligen drygt en procent av inkomsten. Till detta kommer en begravningsavgift som betalas av alla som är folkbokförda i Sverige, även den som inte är medlem i kyrkan. Riksgenomsnittet för begravningsavgiften är 0,25 procent av inkomsten, men i den här regionen är den generellt högre. På din skattsedel kan du se hur mycket du betalar i kyrkooch begravningsavgift.
En vilja att det ska gå gott Att be en bön kan vara mycket enkelt. – Som en inre dialog, som en vilja att det ska gå gott, säger prästen Mats Bonér.
Hur gör man när man ber?
Ljusmässan mitt i veckan lockar många till GA-kyrkan i Sundsvall. ”Det här är ro för själen”, säger Ingalill Eriksson, en av deltagarna (i mönstrad tunika). Prästen Mats Bonér leder mässan.
Ljusmässa för själen En tidig vardagkväll i Sundsvalls centrum är människor på väg från jobbet, uträttar snabba ärenden på stan, färdas till fritidsaktiviteter. I GA-kyrkan tänds ett ljus och bes en bön för någon som önskat det.
K
Text: kajsa åslin foto: kerstin stickler
yrkklockorna har ringt in till ljusmässa, en en kel gudstjänst där var och ens högst person liga bön står i centrum. Ingalill Eriksson är en av deltagarna. – Det här är ro för själen, säger hon. Ingalill besöker regelbundet vardagsmässor och andra guds tjänster. Det började hon med för ett par år sedan. Efter ett långt arbetsliv i vetenskapens tjänst ville hon söka svar på livets stora frågor även i ett annat sammanhang. – Jag var lite försiktig i bör jan. Första gången satte jag mig längst bak i kyrkan för att spana in hur allt går till. Mycket var ju annorlunda sedan jag konfirme rades på 60-talet, berättar hon. – Men alla var så vänliga, stack en agenda i min hand och såg till att jag inte skulle känna mig utanför, så det var inte svårt alls. Och sedan började jag lära känna folk som jag kunde sitta med. Just den här kvällen har Inga lill tagit plats nästan framme vid
koret för att hjälpa till med att läsa en bibeltext. Prästen Mats Bonér leder mässan och har bör jat med att dela ut några saker till alla som kommit; ett ljus, en sten eller papper och penna. Varm atmosfär De milda färgerna i kyrkan, det höga valvet och ljuset som silar in bidrar till den varma atmos fären. Efter sång och bibelläs ning säger Mats till om en stund tystnad. Nu kan alla skriva ner sin egen bön på papperslappen
eller tänka in den i stenen som de fått. En stund senare läggs alla böner i en korg och vid gudstjänsten nästa söndag kom mer de att finnas med. Inte mer än en halvtimme har gått när alla samlas för att tända sitt ljus. Det är ordlös ge menskap runt koret, det är lugn musik från pianot, det är ljus som tänds i en värld som ibland kan upplevas som mörk. – Jag brukar känna mig upp fylld av något när jag går hem, säger Ingalill. ■
– Ett sätt är att bara tänka en tanke, som när man möter någon i trappan och säger ”Hej”. Ett annat sätt innebär mer koncentration, man kanske knäpper sina händer eller tänder ett ljus, ungefär som att du står stilla en stund och låter blicken stanna vid den du möter. Inget sätt är fel, bättre eller sämre, men den mer koncentrerade bönen behöver lite mer tid.
Kan man be om vad som helst? – Absolut! Man ber om det som känns viktigt för en själv eller för andra.
Hur vet man att bönen går fram? – För mig handlar bön om relation. Och hur vet man att det man säger till någon alltid går fram? Tja, på något sätt märks det… men det är inte säkert att man alltid får det gensvar som man tänkt sig.
Nästan en halv miljon besökare Under förra året gjordes nästan en halv miljon gudstjänstbesök i Svenska kyrkan i Västernorrland och Jämtlands län. Besöken gjordes på många olika typer av gudstjänster som musikgudstjänster, familjegudstjänster, morgon- och kvällsmässor, sinnesromässor eller olika temagudstjänster. I Sundsvall Gustav Adolfs kyrka, i reportaget ovan, görs årligen runt 33 000 gudstjänstbesök. Allra populärast är musikgudstjänsterna som förra året drog närmare 10 000 besökare. Men söndagens högmässor i GA-kyrkan lockade också en bra bit över 6 000 besökare. Dop-, vigsel- och begravningsgudstjänster har inte räknats in i siffrorna ovan.
Bön för nybörjare Jag vill! Jag kan! Jag ska! Med Din hjälp… (Bönboken, nr 422, Verbum 2003)
Kyrkovalet 2013 7
Kyrkan mitt i byn
Att vara kyrka i glesbygd är att tänka nytt, att hitta nya mötesplatser, att finnas i människors liv där människorna är. Mia Wassenius, diakoniassistent, och kyrkoherden Christin Nygren Sundvisson syns ofta på torget i Svenstavik.
I södra Jämtland ligger kyrkan mitt i byn var du än är. Som till exempel utanför Ica i Svenstavik. För att hjälpa sin nästa jobbar Svenska kyrkan sida vid sida med kommun, föreningar och näringsliv. – Alla behövs för att glesbygden ska behålla sin livskvalitet, säger kyrkoherden Christin Nygren Sundvisson.
S
Text: monica gustafsson foto: kerstin stickler
kaparen hade en bra dag när södra Jämtland kom till. Fjällen bildar fond mot Storsjön och stora åkrar sluttar ner mot vatt net och låter besökarens blick färdas vida omkring. Här har inte kyrkan monopol på Gud, berättar kyrkoherden Christin Nygren Sundvisson, 53, som bor och verkar i bygden sedan nästan tjugo år. Hon an vänder gärna teologen Gustaf Wingrens ord när hon förklarar hur det är att vara kyrka i glesbygd, ord som ”kyrkan är till för att göra det lättare att andas”. – Titta här är Gud med och jympar, säger hon och pekar mot jympasalen i Hackås IF där ett gäng silverhåriga försam lingsmedlemmar svettas med hantlar och bollar till diakoni assistenten Niklas Åhlunds in struktioner.
i Oviken och Rätan och de fyra prästerna och de övriga i kyrkans personal får kuska runt en del på vägarna för att nå de 6 200 själarna i det vid sträckta pastoratet. Under de två decennier som Malmötjejen Christin har jobbat i södra Norrlands inland har hon sett samhället förändras, hur be folkningen minskar och servicen monteras ner. Området rymmer hundra byar, alla lika stolta över sin bygd. Men människan kan inte leva av fin utsikt allena. Hon behöver bröd också. Så hur är det bäst att vara kyrka här? Frågan är Christins och hen nes svar är att skapa hopp och sammanhang, att vara ett kom plement till samhället, vara mitt i byn, skapa ett tredje rum att mötas i där de första rummen är hemmet och jobbet. – Förr träffades folk på kyrk backen och fick nyheter, löste problem, skrattade tillsammans, säger Christin som vill skapa nya kyrkbackar.
” Kyrkan är till för att göra det lättare att andas”
hänger på Christin sitter i idrottsfören ingens styrelse och brukar vara med på jympan så ofta hennes schema tillåter. För denna vidunderliga bygd kräver sin logistik. Det är nio mil mellan de yttersta kyrkorna 8 Kyrkovalet 2013
Och de nya kyrkbackarna i Södra Jämtlands pastorat spänner mellan högt och lågt, mellan den tusenåriga medeltida kyr kan i Hackås där nysvenskan Muna Abbas från Somalia jobbar i pilgrimskaféet till fri tidsgården med fredagsöppet i Svenstavik där hundra ung domar är inskrivna. Det fanns ingen fritidsgård så kyrkan startade en. – Behoven är många för en kyrka i glesbygd, säger diakoni assistenten Mia Wassenius, 48, som är med i många samman hang där kyrkan bekämpar den svenska folksjukdomen ensam het. I ur och skur står hon på
torget i Svenstavik och serve rar soppa varannan måndag. Många hittade därifrån till näs ta kyrkbacke: Kyrktorget som serverar andakt, prat och kaffe för äldre som har svårt att ta sig någonstans. snabba beslut Om avstånden i Södra Jämt lands pastorat är stora geogra fiskt så är beslutsvägarna desto kortare om Christin får en idé till en ny kyrkbacke. – Alla är viktigare på ett li tet ställe, vi behövs mer, säger Christin Nygren Sundvisson. ■
Svenska kyrkan i Södra Jämtlands pastorat gör många olika insatser ofta i samarbete med andra för bygdens bästa. Till exempel är kyrkan delaktig i: Mitt på dagen-träff i Vigge.
Svenska kyrkan lägga kraften? Vivianne Häggström, 72 år, pensionär, Sollefteå.
Fritidsgården tillsammans med Missionskyrkan i Svenstavik.
– Barn och ungdomar är en självklarhet.
Kulturnatten under Oviksveckan.
Sara Magnusson (här med dottern Märta), 26 år, jobbar i hemtjänsten, Domsjö.
Vård-anden, ett projekt om andlig vård i vården i samarbete med kommun och landsting.
Kyrktorget med kafé i Missionskyrkan i Svenstavik.
Stickkafé.
Integrationsprojekt för flyktingar tillsammans med Bergs kommun.
Sopplunch på torget i Svenstavik.
Anhörigstöd till de som vårdar någon i hemmet. Samarbete med Röda Korset, PRO, Bergs kommun.
Pilgrimscentrum med kafé i Hackås.
Lunchträffar i Åsarna, Klövsjö och Rätan i samarbete med kommunen och PRO.
– Lägg kraften på barn- och ungdomar, de är framtiden. Typ Liten och Stor och ungdomsgårdar så att ungdomarna har något att göra på kvällarna. Weronica Nordin, 30 år, juridikstuderande, Sollefteå. – Hjälp och stöd till människor i socialt utsatta situationer.
Anna Karin Mosten, 49 år, egen företagare, Östersund. – Satsa på att göra kyrkan och kyrkorummet till en miljö där även den som inte tror känner sig hemma.
Bön för en vanlig dag
Fritidsgården i Hackås tillsammans med föräldrakooperativet.
Integrationsprojektet ”Tillsammans för Sverige”, samarbete med Fryshuset i Stockholm. En präst och en imam träffade alla lärare i Bergs kommun.
ENKÄT: Var ska
Gud, du har gömt en skatt någonstans I varje möte människor emellan. Under fraserna, innanför rädslan, bortom attityderna. Ibland glimmar den fram I en blick och ett leende. Hjälp mig i dag att finna skatten.
Gruppjympa 65+ i Hackås.
(Bön helt enkelt, Verbum 1992)
Kyrkovalet 2013 9
Madonnan med barnet skapades i träsnidaren och målaren Haaken Gullesons verkstad i Hälsingland på 1500-talet, takmålningarna är från 1400-talet.
Ytterlännäs gamla kyrka
En resa till medeltiden För 800 år sedan var det ståplats som gällde i Ytterlännäs gamla kyrka. Prästen mässade på latin i halvdunklet bakom en avskiljande vägg och allt var mystiskt. I dag är den medeltida kyrkan en ljus lokal med musik och gudstjänst utan avskiljande skrank. Och det finns sittplats för alla.
K
Text: kalle norberg Foto: kerstin Stickler
yrkan ligger högt över dalen, några kilometer öster om Bollstabruk i Ångermanland. Kyr kans fasad är stram med vitput sade kalkväggar och röda gavlar och socklar, men inne i byggna den ryms något helt annat. En lokal med massor av bevis på 800 års användning. Från den första mindre 1200-tals byggnaden till påbyggnader under 1400-talet, nya stora fönster på 1700-talet och fram till dagens kyrka, varsamt re noverad och fortfarande utan elbelysning.
Snett och vint Ingenting är rakt eller med räta vinklar. Takmålningar överblickar den imponerande läktaren i två våningar, en typ av kyrkläktare som är ovanlig i dag. På golvet är besökarnas bänkar mycket bredare på kvin nosidan, där satt både barn och kvinnor, och hela kyrkan saknar därför en mittlinje. 10 Kyrkovalet 2013
Här finns verkligen plats för begrundan över många århund radens liv i bygden. – Det är kanske den medeltida kyrkans viktigaste funktion i dag, att vara en plats med lugn och ro, en ständigt pågående retreat, säger Anders Bohlin. Han arbetar som sommar guide i Ytterlännäs gamla kyrka, är uppväxt i bygden och musiker liksom sina två guidekollegor i den medeltida kyrkan. Musiken präglar kyr kan i dag, både vid bröllop och gudstjänst. – Kyrkans blandning av trä och sten ger en fantastisk akus tik. Vi har till och med haft en musikgudstjänst i februari med åtta graders kyla inomhus. Som maren inledde vi med gudstjänst och midnattsmässa på midsom mardagen, säger Anders. Ytterlännäs gamla kyrka har samlat människor i bygden under åtta århundraden. Det är lätt att föreställa sig vilken ovanlig, kanske lite skrämmande upplevelse det var
att gå i kyrkan när den var ny. Då var det riten och det mys tiska som dominerade. Besö karna var avskilda från prästens mässande av en vägg med grind. Med tiden blev den avskiljande väggen till ett allt lägre skrank och besökarna fick sitta – på träbänkar. Skulle rivas En period i mitten av 1800-talet var kyrkan starkt ifrågasatt när en ny kyrkobyggnad skulle upp föras lite längre västerut. – Sockenstämman beslutade att den gamla kyrkan skulle rivas, men en häradshövding i trakten fick stämman att riva upp beslutet, säger Anders. Och kyrkan står kvar med sina konstskatter som det unika bronslejonet med bysantinskt ursprung på kyrkdörrens meter breda plankor, eller den kände träsnidaren Haaken Gullesons utrycksfulla Madonna på söder väggen. – Varje kyrka har en unik historia, säger Anders. ■
Läktare i två våningar.
Krucifix från 1300-talet.
Sveriges främsta sammanhållna kulturarv Svenska kyrkan förvaltar Sveriges främsta sammanhållna kulturarv i form av våra kyrkor. I Västernorrland och Jämtlands län finns över 220 kyrkobyggnader, varav 190 anses så värdefulla att det krävs särskilt tillstånd innan några förändringar får göras. I kyrkorna finns konstskatter från olika tidsepoker. Många rymmer medeltida föremål med både historiskt och konstnärligt värde. Bland annat gäller det de unika skulpturerna från Haaken Gullesons verkstad i södra Norrland, arbeten som hör till den mest personligt färgade kyrkokonsten från medeltiden i vårt land. Ett 20-tal av kyrkorna i regionen kan kallas medeltidskyrkor och ytterligare ett antal har delar bevarade med tydlig medeltida prägel. Det är byggnader som fortfarande används för det ändamål som avsågs när de uppfördes för upp mot 800 år sedan.
Sommarguiden Anders Bohlin vid den romanska kyrkporten från 1200-talet med ett bysantinskt lejonhuvud i brons från 800-talet.
Bön från 1200-talet
O Herre, gör mig till ett redskap för
din frid. Där hat finns, låt mig föra dit kärlek. Där ondska finns, låt mig få komma med förlåtelse. Där oenighet finns, låt mig få komm a med enighet. Där tvivel finns, låt mig få komma med tro. Där förtvivlan finns, låt mig få komm a med hopp. Där sorg finns, låt mig få komma med glädje. Där mörker finns, låt mig få komma med ljus. O gudomlige Mästare, låt mig sträv a inte så mycket efter att bli tröstad, som att trösta, inte så mycket efter att bli förstådd, som att förstå, inte så mycket efter att bli älskad, som att älska. Ty det är genom att ge som man får, genom att förlåta, som man blir förlå ten och genom att dö, som man uppstår till det eviga livet. (Den svenska psalmboken, bön nr 18)
Predikstolen med fågeln kom till kyrkan med den lutherska reformationen på 1600-talet. Kyrkovalet 2013 11
Sorgegruppen blev en öppning mot ljuset för Lillemor Olsson i Örnsköldsvik. Hon besöker sin älskade makes grav flera gånger i veckan. I dag stöttar hon andra som behöver stöd.
Livet tog ny vändning i sorgegruppen
” Det går lättare att skratta nu” Lillemor Olssons man dog hastigt och lämnade henne i ett tomrum. Hon såg ingen väg ur sorgen, men gick till slut motvilligt till en sorgegrupp. – Det är det bästa jag har gjort. Det var som om jag hittade mig själv i gruppen, säger hon.
A
Text: monica Gustafsson Foto: håkan nordström
ldrig att jag ska sitta och ventilera min sorg i grupp. Min sorg ska jag ha för mig själv”, tänkte Lillemor Ols son när brevet om att delta i en sorgegrupp kom. Men så ringde prästen som begravt hennes älskade make och undrade om hon inte ville komma och lyssna i alla fall, prata behövde hon inte göra om hon inte ville. – I gruppen upptäckte jag att jag inte var ensam om att ha sorg. Hade jag inte gått dit
12 Kyrkovalet 2013
vet jag inte vad som hade hänt, säger Lillemor Olsson. Hon och Thorvald var bara 19 år när de blev kära hemma i Örnsköldsvik. 52 år, tre barn och åtta barnbarn hann de uppleva under ett lyckligt äktenskap innan Thorvald fick besked om att han hade cancer. Vackert och fruktansvärt Två månade senare dog han om given av sin familj. In i det sista hade Lillemor hoppats och trott att han skulle bli frisk.
– Dödsögonblicket var fruk tansvärt, men också mycket vackert, säger Lillemor. Det har gått två och ett halvt år sedan hon blev änka och Lillemor har hunnit bli 75 år. Visst är det skönt att ha vuxna barn att dela sorgen med, men ingen kunde ändå riktigt på djupet förstå hur djupt hon sörjde Thorvald. Livet var tomt och mycket, mycket ensamt.
Det som till slut fick Lille mors sorgeskal att rämna var när hon fick dela sina funde ringar och erfa renheter med an dra som förlorat någon anhörig. Efter sista gången i sorgegruppen ställde prästen återigen frågan: Skulle Lillemor kunna tänka sig att hjälpa till i sjukhuskyrkan? – Det ledde till att jag började engagera mig igen, man kan inte bara sitta hemma och sörja,
” I gruppen upptäckte jag att jag inte var ensam”
Sorgens tre delar
1
Sorgen lämnar ett tomrum efter sig. Hur stort det är vet bara den som drabbats. Vi medmänniskor kan finnas bredvid som samtalspartner eller bara någon som lyssnar.
2
Sorgen behöver tid. Det finns inga genvägar och sorgen är ett arbete, ett sorgearbete. Sorg är både individuell och unik – det går att känna igen sig i andras sorg.
3
Ett sätt att ge sorgen det utrymme den behöver är att prata. Berätta vad man minns och vad som hände, om och om igen. Då sker en bearbetning och gruppdynamiken hjälper till att föra deltagarna framåt i sorgen
Källa: Diakon Britt Lundholm, Örnsköldsvik
ENKÄT: Var ska
Svenska kyrkan lägga kraften? Ulf Karlson, 51 år, fastighetsskötare, Frösön. – Kyrkan borde satsa mer på sponsring, så att man visar att man är närvarande hos vanligt folk och tvättar bort lite av sin oförtjänta tråkighetsstämpel. Eva Gulliksson, 48 år, lärare, Odensala. – Kyrkan borde rikta sig aktivt till unga människor så att dom känner att kyrkan är en del av deras vardag och det samhälle dom som lever i. Madjid Salehian, 37 år, arbetsförmedlare, Sollefteå. – Fortsätt satsa på ungdomar.
Att tända ett ljus för sin döde anhörige avslutar varje möte i sorgegruppen. Lillemor Olsson har hittat glädjen igen i diakon Britt Lundholms sorgegrupp.
säger Lillemor, som överraska des över hur gott det gjorde att hjälpa andra. Ljusa minnen I dag talar hon sig varm över sorgegruppen och önskar att fler skulle våga prova, även om hon tror att de flesta säkert har sam ma motstånd att bearbeta sorgen i grupp som hon hade i början. – Varje träff avslutades med att vi tände ett ljus för våra döda, sedan skiljdes vi åt i tyst nad och gick hem i tystnad. Det var skönt, säger Lillemor. Hon har ingen kontakt med de andra deltagarna längre, men är tacksam för det de delade i en svår tid. Saknaden efter Thor vald finns ständigt men minnena fylls av mycket ljus i dag och hon besöker graven nästan varje dag. – Men det går lättare att skratta nu, säger Lillemor. ■
Sorgegrupper i flera församlingar Diakon Britt Lundholm startade sorgegrupper i Örnsköldsviks församling för 20 år sedan. I dag har man tre grupper per år med omkring sex, sju deltagare i varje. Diakon plus präst leder grupperna som träffas vid fem tillfällen. Alla i gruppen ger ett tystnadslöfte. Varje träff avslutas med att var och en tänder ett ljus för den man mist. Sedan går deltagarna hem i tystnad. Efter storhelger som midsommar eller jul hålls ofta en återsamlingsträff. Det är kritiska tillfällen för sörjande. Många församlingar i Härnösands stift erbjuder sorgegrupper. Har föräldrar förlorat ett litet barn eller ett ofött barn kan de få prata på sjukhuskyrkan. Sådana grupper kallas Änglabarnen.
Paul Gerdin, 66 år, affärsenhetschef, Sollefteå. – Fånga ungdomarnas intresse. Bli en del i deras liv om så bara en liten. Kyrkan och de kristna värderingarna är en bra bas och behövs som en del i allt annat som pockar på uppmärksamhet.
Bön när det känns svårt Bär mig över djupen där jag inte bottnar. Lyft mig över hinder som känns alltför höga. Håll mig fast och stadigt så jag inte går vilse. Du som lät mig födas hjälp mig nu att leva. (Bönboken, nr 967, Verbum 2003)
Kyrkovalet 2013 13
foto: max enander
69 175 samtal…
… besvarades under förra året av jourhavande präst som nås via telefonnumret 112 varje natt från klockan nio på kvällen till klockan sex på morgonen. Jourhavande präst är till för människor i akut behov av att prata med någon. Präster från hela landet turas om att tjänstgöra i jouren, och de har alla tystnadsplikt. De senaste fem åren har det skett en kraftig ökning av antalet samtal. På dagtid kan den som vill prata med en präst med tystnadsplikt vända sig till Svenska kyrkan på den ort där man bor. Unik varglav som växer på en gammal torrtal i kyrkans skogar i Vemdalen.
Kyrkreservat värda en utflykt Kyrkoreservaten är särskilda smultronställen – de allra finaste och mest intressanta områdena i kyrkans skogar. I Västernorrland och Jämtlands län finns fem kyrkoreservat som tas omhand med särskild hänsyn. Besök dem gärna för att plocka bär och svamp eller för att bara njuta av ett stycke skön natur. Här hittar du dem:
● Råskärsön utanför Örnsköldsvik där naturen
fått utvecklas fritt. ● Selångers tätortsnära 100-åriga bördiga gran
skog. ● Prästtorparbodarnas gamla tallskog utanför
Sollefteå. ● Ovikens florarika fjällskog i Arådalen. ● Fors 400-åriga tallområde i Prostbodarna.
Barn lär sig spela kyrkorgel
Höga pedaler så att barn kan spela kyrkorgel.
Kantor är ett bristyrke i kyrkan. För att råda bot på det inleddes för tio år sedan en satsning i Västernorrland och Jämtlands län på att lära barn spela orgel. Men kyrkoorglar är stora instrument och för att femoch sexåringarna skulle nå ner till tramporna fick man montera på förhöjningspedaler. Orgelskolan har blivit succé och i dag har cirka 50 barn och ungdomar lärt sig hantera piporna och pedalerna i det magnifika instrumentet.
Stickkafé vägen till nytt språk Skratta, sticka, sy är en lyckad väg till gemenskap och det svenska språket. Café Zig Zag riktar sig till invandrar- och flyktingkvinnor och har slagit så väl ut att få vill missa måndagskvällarnas kvinnogemenskap i församlingshemmet i Nacksta. – Det är underbart att vara här. Jag lär mig så mycket om Sverige och språket. Jag är fri här, säger 37-åriga Jane Karuki, från Kenya. Ett trettiotal kvinnor, en handfull barn och gängliga tonårstjejer njuter av samvaron och mötesplatsen på Café Zig Zag. Inga män. De har andra ställen att ses på.
14 Kyrkovalet 2013
Sveriges första lågenergikyrka
Habiba Mohammed, 36, från Eritrea, uppskattar gemenskapen på stickkaféet.
Att bo på flyktingförläggning och vänta på ett beslut tär och många som kommer till stick- och sy kaféet får möjlighet att prata ostört med någon ur kyrkans personal. Det är ofta starka berättelser. Café Zig Zag ingår i ett större arbete kring integration som Sundsvall Gustav Adolfs församlings bedriver i Nacksta.
Krokoms nya kyrka som invigs den 8 september blir landets första lågenergikyrka. Det innebär att energisnål teknik genomgående installeras, exempelvis när det gäller belysning, värmesystem, ventilation, fönsterglas och apparatur. Även i Bonäset utanför Örnsköldsvik pågår ett kyrkbygge med ett avancerat miljötänk. Byggnaden ska utrustas med bergvärme, solfångare och solceller, lågenergibelysning, tjocka väggar och energifönster.
Gudstjänst på samiska är uppskattat.
Gudstjänster på flera språk Finska, samiska och teckenspråk har en särskild ställning i Svenska kyrkan i Västernorrland och Jämtlands län. Det innebär att gudstjänster firas på dessa språk på vissa orter i regionen. Avsikten är att så många som möjligt ska få del av kyrklig verksamhet på sitt hjärtas språk.
Egen andakt ökar Att skapa en egen andakt i kyrkan är populärt. De senaste tre åren har besökare som går in och tänder ett ljus, sitter ner och möter Gud på egen hand blivit allt vanligare. Det visar en undersökning som gjorts vid Göteborgs universitet.
Söndag den 15 september är det kyrkoval. Alla medlemmar som är 16 år eller äldre har chans att påverka vilka som ska bestämma i Svenska kyrkan. Kyrkovalet är egentligen tre val; ett lokalt i församlingen, ett regionalt i stiftet och ett nationellt som rör hela landet. Möt tre förtroendevalda som representerar de olika nivåerna av Svenska kyrkan.
församlingskyrkor
Uppsala domkyrka
Härnösands domkyrka
Tre val – Tre folkvalda – En kyrka
Den regionala nivån:
Härnösands stift Den nationella nivån:
Kyrkomötet i Uppsala Per-Henrik Bodin, Styrnäs, ersättare i kyrkostyrelsen, tolv år i kyrkomötet: Vad är du med och beslutar om i kyrkomötet? – Beslut som rör hela Svenska kyrkan som att det införs en ny lokal organisation från 2014 vilket ökar möjligheten för små församlingar att finnas kvar. Det kan till exempel också handla om beslut om ny psalmbok eller om ny kyrkohandbok, och därmed om hur det går till när gudstjänster firas i våra kyrkor.
” Viga samkönade par”
Det svåraste beslutet? – Inget beslut har känts svårt. Däremot har ett antal beslut inte gått min väg men det är något som jag måste acceptera i en demokratisk folkkyrka. Ett beslut du är stolt över? – Att Svenska kyrkan viger samkönade par. Ett beslut som visar att kyrkan inte gör skillnad på människor utan att alla människor är lika värda. Vad blir viktigast nu? – Kyrkan behöver i högre utsträckning nå barn och ungdomar med djup kunskap om tro och kristendom då skolan inte längre har den uppgiften.
Tommy Eriksson, Matfors, förste vice ordförande i stiftsstyrelsen, tolv år som förtroendevald i stiftsfullmäktige. Vad är du med och beslutar om på stiftsnivå? – Om stiftets stöd till församlingarna i Västernorrland och Jämtlands län. Det kan vara ekonomiskt stöd som glesbygdsbidrag, bidrag till renovering av kyrkor eller till verksamheter som inbegriper fler än de egna församlingsborna som till exempel sjukhuskyrkan. Det kan också vara annat stöd som till exempel fortbildning. Det svåraste beslutet? – Stiftsstyrelsen har att besluta om hur församlingar och pastorat ska vara indelade. Ibland kan det krävas att små enheter med liten bärkraft går samman för att bli starkare. Men det är svåra frågor, det finns så starka känslor kring det.
” Utbilda unga komfirmandledare”
Ett beslut du är stolt över? – Vår satsning på utbildning för unga konfirmandledare. Inget annat stift ger församlingarna lika mycket stöd som vi gör på det här området. Därför är det också många ung domar som går ledarutbildningen här. Vad blir viktigast nu? – Sammanhållningen inom stiftet. När befolkning och medlemmar minskar blir det ännu viktigare att vi alla hjälps åt.
Den lokala nivån:
Församling/pastorat Karin Stierna, Hammerdal, vice ordförande i kyrkofullmäktige i Strömsund, elva år som förtroendevald lokalt. Vad är du med och beslutar om i kyrkofullmäktige? – Där beslutar vi hur pengarna ska fördelas i de församlingar som ingår i vårt pastorat, till exempel hur mycket som ska användas till barnverksamhet, till ungdomsverksamhet och till musikverksamhet. Vi bestämmer också hur stor medlemmarnas kyrkoavgift och begravningsavgift ska vara.
” Måla kyrkorna utvändigt”
Det svåraste beslutet? – När vi tvingats dra ner på verksamhet för att pengarna inte räckt till allt som man skulle vilja. Ett beslut du är stolt över? – När vi bestämde att göra en rejäl satsning på underhållet av våra kyrkor och se till att många av dem blev målade utvändigt. Vad blir viktigast nu? – Att se till att vi får många bra, engagerade företrädare lokalt i de nya församlingsråden.
Kyrkovalet 2013 15
Tolv ledamöter i kyrkomötet Efter förra kyrkovalet (2009) fick tolv ledamöter från Västernorrland och Jämtlands län plats i kyrkomötet, Svenska kyrkans högsta beslutande organ som möts i Uppsala varje höst. De har förtroendet nu:
Många olika grupper De som är förtroendevalda i Svenska kyrkan representerar olika grupper, så kallade nomineringsgrupper. I Västernorrlands och Jämtlands län är det runt 100 olika nomineringsgrupper som ställer upp i valet. De allra flesta grupper är bildade speciellt för kyrkovalet, några är lika med ett politiskt parti och några har rötter i ett parti men är självständiga kyrkopolitiskt.
Så gick stiftsrösterna 2009
Nya namn och grupper
I stiftsfullmäktige sitter i dag nio olika grupper. Socialdemokraterna fick flest röster vid förra valet och har delat viktiga poster med Centerpartiet. Så här ser dagens mandatfördelning ut:
Moderaterna ställer inte upp i kyrkovalet längre, många av deras kandidater återfinns istället i den nybildade nomineringsgruppen Borgerligt alternativ. Andra har förändrat sitt namn sedan sist, Fria liberaler i Svenska kyrkan är ett nytt namn på en gammal grupp (FiSK). Sverigedemokraterna, som suttit en period i stiftsfullmäktige, kandiderar endast till kyrkomötet i årets val.
Socialdemokraterna: 24 mandat Centerpartiet: 12 mandat Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan: 7 mandat Moderaterna: 5 mandat Kristdemokrater Svenska kyrkan: 4 mandat Folkpartister i Svenska kyrkan: 3 mandat Frimodig kyrka: 2 mandat Miljöpartister i Svenska kyrkan: 1 mandat Sverigedemokraterna: 1 mandat
2 000
kandiderar i valet Svenska kyrkans demokratiska uppbyggnad hänger på massor av människors engagemang. I Härnösands stift, alltså Jämtlandsoch Västernorrlands län, är det över 2 000 personer som ställer upp i kyrkovalet.
Ny lokal organisation Från och med nästa år kan församlingarna i Svenska kyrkan vara organiserade på två olika sätt. Dels kommer det att finnas självständiga församlingar med egen ekonomi och dels kommer det att finnas församlingar som samverkar i ett pastorat. För kyrkovalet innebär det att det lokala valet görs till kyrkofullmäktige i en församling eller till kyrkofullmäktige i ett pastorat, beroende på vilken typ av församling man är bosatt i. När det gäller de församlingar som ingår i ett pastorat ska kyrkofullmäktige senare utse ett församlingsråd i varje församling. Till församlingsråden kan även personer som inte sitter i kyrkofullmäktige bli utsedda.
Linn Berglin (S), Östersund Tommy Eriksson (S), Matfors Christina Andersson (S), Själevad Leif Nilsson (S), Ytterhogdal Christina Meltin Westerlund (S), Härnösand Erik A Egervärn (C), Hallen Per-Henrik Bodin (C), Nyland Ingrid Borgström (M), Frösön Gusten Rolandsson (KR), Frösön Gerd Gabrielsson (FiSK), Sundsvall Elly Gunnarsson (FK), Domsjö Torkel Selin (POSK), Härnösand I årets val finns nio nomineringsgrupper att rösta på i valet tilll kyrkomötet. Det är samma grupper som i valet till stiftsfullmäktige (se sid. 17), samt Sverigedemokraterna som dock saknar representanter från regionen.
Kryssen spelar roll I kyrkovalet får möjligheten att personrösta ofta stor betydelse. Alla väljare har möjlighet att lyfta fram tre kandiderar, genom att kryssa för deras namn på val sedeln. I kyrkovalet 2009 kryssades fyra personer från den här regionen in i kyrkomötet. På regional nivå kom 13 av de 59 ledamöterna i fullmäktige in genom väljarnas kryss.
English/Engelska Useful information on the church elections The Church of Sweden is organised on democratic principles and is dependent on people’s personal involvement. Everyone is welcome to participate, take initiatives and share responsibility. In the church elections members of the Church of Sweden are given the opportunity to vote for the groups and individuals who will be making decisions on issues affecting the Church’s activities and its future. On Sunday 15 September 2013 is the elections.
Can I vote? To be eligible to vote you must be at least 16 years old on the polling day at the latest, be a member of the Church of Sweden, and be registered in the Swedish population register on 1 August 2013. Those eligible to vote will receive their voting card around 28 August 2013. It will contain details of which polling station you should vote at and which elections you are eligible to vote in.
Where can I get more information? You can find more information at www.svenskakyrkan.se/kyrkoval and on your voting card.
16 Kyrkovalet 2013
Var ska Svenska kyrkan lägga kraften? På regional nivå, i stiftsfullmäktige, samlas förtroendevalda från olika platser runt om i Västernorrland och Jämtlands län. I höstens val är det åtta olika grupper som vill vara med och styra stiftet. Det här vill deras representanter lyfta fram i kyrkovalet. Ingrid Borgström, Frösön Borgerligt alternativ (Borg A)
Ingrid Flodin, Säbrå Centerpartiet (C)
Mauritz Johansson, Sollefteå Frimodig kyrka (FK)
Leif Nilsson, Ytterhogdal Socialdemokraterna (S)
– På ett rikt och varierande gudstjänstliv som skänker kraft och mening med livet. Vara en lärande kyrka samt tjäna människor som behöver hjälp och stöd. Arbeta för människors lika värde. Värna om människors frihet och det personliga ansvaret. Frivilliga arbetet är en stor och viktig del av kyrkan. Svensk kyrkan ska påverka samhället genom att göra sin röst hörd i förkunnelse, debatt och bön, men inte vara partipolitisk.
– Kyrkan ska vara tillgänglig och närvarande, att ta kontakt med kyrkan ska vara naturligt i alla olika skeden av livet. Det ska vara möjligt för ungdomar att utvecklas inom kyrkan genom ledarutbildningar och traineeprogram. Kulturarvet, våra kyrkobyggnader, måste få förutsättningar att kunna bevaras även i de små församlingarna.
– Vi vill att gudstjänsten, med ordet, bönen och sakramenten skall vara centrum i allt arbete inom Svenska kyrkan. Vi vill att det byggs levande församlingar där människor kan arbeta tillsammans, komma till tro på Jesus Kristus och växa som kristna. Svenska kyrkan ska lägga kraften där vårt uppdrag ligger enligt Jesus missionsbefallning, att sprida evangelium till alla folk, döpa och lära.
– Vi ska sätta människors behov i centrum. Lägga stor omsorg på dop, konfirmation, vigslar och begravningar. Hålla kyrkorna och kyrkogårdarna öppna och välvårdade. Ta till vara på församlingshemmen som öppna mötesplatser. Ta till vara på traditioner, men också vara öppna för nytänkande, medlemmarna måste ha möjlighet att känna sig delaktiga.
Anders Eriksson, Åre Fria liberaler i Svenska kyrkan (FiSK)
Birgitta Sedin, Sidensjö Kristdemokrater i Svenska kyrkan (KR)
Leif Grip, Fränsta Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (POSK)
Per-Olof Swing, Sundsvall Miljöpartister i Svenska kyrkan (Mp) endast valbar i Medelpad
– Främst prioritera arbetet med barn och unga, bygga relationer tidigt och även engagera föräldrarna, det är avgörande för Svenska kyrkans framtid. Satsa på musik och körliv, det öppnar för deltagande också i andra verksamheter som medför ett varaktigt förhållande till kyrkan. Stötta frivilligarbete och delaktighet. Kyrkan ska vara klimatsmart och i framkant på miljö. Vi måste våga ta plats i samhällsdebatten, lyfta etiska frågor och öka allmänhetens kunskap om kristen tro.
– På barn och ungdomar, på musiken och på att skapa viktiga mötesplatser för alla åldrar. Svenska kyrkan ska vara en öppen folkkyrka där alla känner sig välkomna, där alla frågor får ställas och där livets glädje och sorg tas på allvar. Kyrkan skall styras av personer som är engagerade för en framtidens kyrka, nära individen, i livsfrågorna och för kyrkans innersida med respekt för olikheter.
– Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus. I det individuella samhälle vi lever i känns det viktigt att Svenska kyrkan erbjuder en äkta närvaro och gemenskap som ser och tar vara på varje människa som en gåva i församlingens liv. En kyrka som respekterar individen och gläds åt mångfalden. En kyrka som är en profetisk röst i samhället för verklig rättvisa och frihet.
– På hållbara samhällen. Hållbar miljö, både yttre och inre, kräver långsiktiga lösningar och möjligheter. Kyrkan ska vara en aktiv part i samhället. Kyrkan ska ta ett extra ansvar för svaga i samhället, till exempel flyktingar. Kyrkan ska vara en öppen mötesplats där människor kan hämta kraft att orka liv och vardag. Att ha en hållning i miljö frågan är också viktigt, till exempel att sköta sitt skogsinnehav väl.
Åarjelsaemien/Sydsamiska
Gærhkoeveeljeme
Buerie daejredh gærhkoeveeljemen åvtelen Svïenske gærhkoe demokratijeste tseegkesovveme jïh almetji ïedtjeste jearohke. Gaajhkesidie buerielaakan dahkoe böörie, desnie meatan årrodh, skreejrehtidh jïh dïedtem dan gærhkoen barkose vaeltedh. Gærhkoeveeljemisnie Svïenske gærhkoen lïhtsegh nuepiem utnieh dejtie dåehkide jïh almetjidie veeljedh gïeh edtjieh gyhtjelasside nænnoestidh gærhkoen darjomi jïh båetije biejjiej bïjre. Gærhkoeveeljeme aejlegen skïereden 15n b, 2013. Gærhkoeveeljemisnie dejtie almetjidie veeljh gïeh edtjieh gærhkoem stuvredh båetije njieljie jaepieh.
Åadtjoem veeljedh? Jis luhpie gïelem vedtedh edtjh veeljemebiejjien åvtelen 16 jaepie illeme, datne edtjh lïhtsege Svïenske gærhkosne årrodh jïh Sveerjesne tjaalasovveme mïetsken 1b, 2013. Dah gïeh luhpiem gïelem vedtedh gïelekåarhtem medtie mïetsken 28 b, 2013 åadtjoeh. Gïelekåarhtesne bïevnesh gååvnese mennie veeljemesijjesne edtjh gïelem vedtedh jïh mij veeljemidie luhpie åtna gïelem vedtedh.
Gusnie vielie bïevnesh gaavnh? Sijjesne www.svenskakyrkan.se/kyrkoval jïh gïelekåarhtesne vielie bïevnesh åadtjoeh. Kyrkovalet 2013 17
Ungt engagemang i valet Emmelie är planerare i hemtjänsten, deltidsbrandman, kyrkvärd och ung ledare i kyrkan. Anton är gymnasiestuderande med en framtid som elektriker. Även han är ung ledare. I höst kan båda ta klivet in i kyrkopolitiken i Torps församling i Medelpad. Text: kalle norberg Foto: kerstin Stickler
E
mmelie Fredriksson, 22, och Anton Persson Ädel, 19 år, tar en paus i konfirmandfotografe ringen vid Torps kyrka i Fränsta. De är bland de yngsta som nomine rats till kyrkovalet i höst och berättar om sitt engagemang i Svenska kyrkan. Det riktigt lyser i Emmelies ögon när hon beskriver. – Jag har alltid trivts i kyrkan och jag vill göra allt för att den ska finnas kvar, jag brinner verkligen för det. Det finns så mycket att göra med kristen domen som bakgrund, säger hon. Anton ställer upp för Centerpartiet och en plats i kyrkofullmäktige i Torps församling. Emmelie kandiderar för POSK, Partipolitiskt obundna i Svens ka kyrkan, både till kyrkofullmäktige och stiftsfullmäktige. – Det händer att någon undrar hur jag som är så ung kan ställa upp i valet, men jag gillar att vara med människor i alla åldrar, säger Emmelie. Anton vet inte så mycket om kyrko politiken ännu, men räknar med att lära sig snabbt. – Jag vill veta mer hur det fungerar,
På väg till kyrkopolitiken. Anton Persson Ädel och Emmelie Fredriksson ställer upp i kyrkovalet.
för att kunna förändra, säger han. Båda har levt med kyrkan sedan de var barn, Emmelies mamma är församlings assistent, och för Antons del var det en ”låtsasfarmor” som lockade till kyrkan. Efter konfirmationen har de arbetat som unga ledare i Torps församling. – Vi har många intresserade unga här. Kyrkan behövs för unga männis kor, de hittar ett lugn här när resten av livet är så yschigt, säger Emmelie. Båda är glada åt sammanhållningen i Torp. – Vi är en väldigt kreativ ungdomsle dargrupp, som en familj. Om det fattas något för barn och unga så tar vi tag i det, och det uppskattas på byn. Nu vill de ta steget vidare till be slutsfattandet i församlingen och för Emmelies del ännu högre upp. Hon tror att hennes erfarenheter från för
Suomeksi/Finska Hyödyllistä tietoa kirkollisvaaleista Ruotsin kirko on rakenteeltaan demokraattinen kansankirkko ja se on riippuvainen jäsentensä kiinnostuksesta. Sen jäseneksi on jokainen tervetullut, jakamaan vastuuta ja tekemään aloitteita. Kirkollisvaaleissa Ruotsin kirkon jäsenillä on mahdollisuus äänestää niitä ryhmiä ja henkilöitä, jotka tulevat päättämään kirkon toiminnasta ja tulevaisuudesta. Seuraavat kirkollisvaalit ovat syyskuun 15. päivä 2013. Vaaleissa valitaan luottamushenkilöt, jotka valtuutetaan johtamaan kirkon työtä seuraavien neljän vuoden aikana.
samlingsarbetet kan vara viktiga i de kyrkopolitiska diskussionerna. – Om det kommer upp frågor som rör verksamheten så vet jag vad det handlar om, säger hon. Emmelie har ett larm vid midjan, när som helst kan hon få rycka ut som brandman. Hur hinner du allt, planerare för hemtjänsten i Ånge, deltidsbrandman, ungdomsledare, kyrkvärd, kanske kyrkopolitiker i höst? – Allt är möjligt om man har en positiv inställning, säger hon. ■
Information på fler a språk
www.svenskak yrkan.se /k yrkoval Här finns filmad valinform ation på teckenspråk. Där finns ock så valinformation på romani , på nordsamiska och flera andra språk.
Kuka saa äänestää? Äänioikeus on henkilöllä, joka on viimeistään vaalipäivänä täyttää 16 vuotta, on Ruotsin kirkon jäsen, on Ruotsissa kirjoilla sekä on merkitty väestörekisteriin 1. elokuuta 2013. Kaikki äänioikeutetut saavat äänestyskorttinsa. 28. elokuuta 2013 tienoilla. Kortista käy ilmi, missä vaalihuoneistossa äänestäminen tapahtuu ja missä vaaleissa äänioikeutettu voi äänestää.
Lisätietoja Lisätietoja saat äänestyskortista ja Ruotsin kirkon kotisivulla www.svenskakyrkan.se/kyrkoval
18 Kyrkovalet 2013
Det är du som bestämmer! Vem ska bli Härnösands stifts nästa biskop? Hur ska Svenska kyrkan sköta sina skogar? Behövs det fler reformer som den som möjlig gjort för samkönade par att gifta sig kyrkligt? Ska det finnas familjerådgivning i kyrkans regi eller räcker det med kommunens? Bör församlingen där du är bosatt starta en kristen förskola? Och om församling måste spara; är det på fastigheterna eller på personalen det ska sparas? På körverksamheten eller på det sociala arbetet? Det finns många olika ty per av frågor som den som är förtroendevald i Svenska kyrkan kan ha att ta ställning till. Svenska kyrkan är en öppen demokratisk folkkyrka. Det är medlemmarna som bestämmer genom sina förtroendevalda. Och nu är det dags för dig som är medlem att välja vilka som bäst representerar dig. Svenska kyrkan finns i medlemmens liv från vaggan till graven. Ja, kanske man kan säga i allas liv genom kyrkobyggnaderna som ofta har en framträdande roll i bygdens historia och kulturmiljö. Som exemplen ovan visar, handlar inte livet i Svenska kyrkan enbart om religion eller om rent interna kyrkliga frågor. Svenska kyrkan lever mitt i samhället. På
glesbygden kan kyrkan spela en stor roll för bygdens liv. Även på större orter kan kyrkan med sitt sociala engagemang göra skillnad i samhället. Det finns olika nomineringsgrupper att välja mellan. Läs noga genom deras program, tala med kandidaterna och ställ dem mot väggen. Ibland stannar diskussionen inför kyrko valet vid frågan om gruppernas partipolitiska eller opolitiska bakgrund. Men den diskus sionen räcker inte, det behövs ställnings taganden i konkreta frågor. Det mesta är till sist politik. Kan du inte gå till valurnan den 15 september, så finns det möjlighet att för tidsrösta. Använd din röst för att behålla och utveckla demokratin i kyrkan. Kryssa för de personer som du har förtroende för och som du anser vill kyrkans bästa. Det finns mycket att göra innan vår kyrka liknar den Kristi kyrka som vår Herre önskade sig.
” Använd din röst för att utveckla demokratin i Svenska kyrkan”
Tuulikki Koivonen Bylund biskop i Härnösands stift
Mer information ➥ Vill du veta namn på grupper och alla personer som ställer upp i kyrkovalet där du bor, så finns sökbara listor för alla tre valen. Dessa nås via Härnösands stifts hemsida. Vill du veta mer om den verksamhet som Svenska kyrkan bedriver där du bor, så kontakta
församlingen på orten. Telefonnummer finns i Eniros telefonkatalog under rubriken Svenska kyrkan. Information finns också på församlingarnas hemsidor som kan sökas via Härnösands stifts hemsida. www.svenskakyrkan.se/harnosandsstift
För att rösta i kyrkovalet ska man senast på valdagen fyllt 16 år, man ska vara medlem i Svenska kyrkan, vara folkbokförd i Sverige den 1 augusti 2013 och finnsas med i röstlängden. Sista veckan i augusti får alla röstberättigade ett lilafärgat kuvert med posten. Det innehåller röstkortet som berättar var, när och hur man kan rösta på valdagen. Den som tappat sitt röstkort, eller av någon anledning inte fått något, bör vända sig till närmaste pastors- eller församlingsexpedition för att få ett nytt (legitimation krävs). Den som röstar före valdagen, eller på ett särskilt röstmottagningsställe, måste ha sitt röstkort med sig.
För den som röstar i vallokalen på valdagen räcker det att ha med giltig legitimation. Från den 2 september till den 11 september är det möjligt att förtidsrösta på pastors- eller församlingsexpeditioner i hela landet. På en del orter kan det också finnas särskilda röstmottagningsställen öppna, till exempel på sjukhus, köpcentrum eller bygdegårdar. Ett annat sätt att rösta i förväg är att brevrösta. Då behövs ett brevröstningspaket som fås från pastorsexpeditionen. Brevröster ska postas så att de kommit fram senast den 11 september. Det är också möjligt att rösta via bud, även då behövs ett brevröstningspaket.
Kyrkovalet 2013 19
Dop i Brunflo kyrka, konfirmander i Revsunds kyrka, barntimme i Nätra kyrka, ljusbärare i Sundsvalls Gustav Adolfs kyrka.
Foto: Hans-Åke Grinde, Gunilla Skoglund, maria kempe ullsten, Kerstin Stickler
Kyrkan är till för dig
A
lla medlemmar i Svenska kyr kan tillhör en lokal församling. Självklart kan alla besöka vilken kyrka som helst och delta i akti viteter som erbjuds. Men man tillhör den församling som finns på orten där man är folkbokförd, det
Kontakta församlingen! Där får du veta vilka gudstjänster och andra aktiviteter som erbjuds lokalt. Ångermanland Härnösands domkyrkoförsamling 0611-245 00 www.harnosandsdomkyrka.se Härnösands landsförsamlingar 0611-55 94 00 www.svenskakyrkan.se/harnosandslands Nordingrå församling 0613-200 21 www.nordingraforsamling.se
är den som är den egna församlingen. Där finns en lokal gemenskap för både vardag och högtid, för glädje och sorg, för den som deltar ofta och för den som kommer sällan. Det är där man som medlem, genom sin kyrkoavgift, gör verksamheten möjlig. Hur den egna församlingen jobbar – vilka
Nätra och Sidensjö församlingar 0660-29 97 40 www.svenskakyrkan.se/natra-sidensjo
Selångers församling 060-56 35 75 www.svenskakyrkan.se/selanger
Anundsjö och Skorped församlingar 0661-65 40 60 www.svenskakyrkan.se/anundsjo-skorped
Torps församling 0691-368 00 www.svenskakyrkan.se/torp
Själevad, Mo, Björna församlingar 0660-594 20 www.svenskakyrkan.se/sjalevad
Borgsjö-Haverö församling 0690-124 55 www.svenskakyrkan.se/ange
Örnsköldsviks församling 0660-26 64 00 www.svenskakyrkan.se/ornskoldsvik
Stöde församling 0691-66 14 40 www.svenskakyrkan.se/stode
Arnäs och Gideå-Trehörningsjö församlingar 0660-37 50 01 www.svenskakyrkan.se/arnas
Tuna församling 060-53 54 30 www.svenskakyrkan.se/tuna-matfors
Ullångers församling 0613-100 30 www.svenskakyrkan.se/ullanger
Grundsunda församling 0663-101 80 www.grundsunda.nu
Vibyggerå församling 0613-400 01 www.svenskakyrkan.se/vibyggera
medelpad
Nora-Skog församling 0613-300 05 Gudmundrå församling 0612-77 13 80 www.svenskakyrkan.se/gudmundra Ytterlännäs, Torsåker, Dal, Styrnäs, Bjärtrå församlingar 0612-71 80 30 www.svenskakyrkan.se/adalsbygden Sollefteå, Multrå-Sånga, Boteå, Överlännäs församlingar 0620-835 00 www.svenskakyrkan.se/solleftea-botea Långsele, Graninge, Helgum församlingar 0620-200 16 www.svenskakyrkan.se/langsele Ådals-Liden, Junsele, Resele, Ed församlingar 0622-100 21 Ramsele-Edsele församling 0623-703 50
satsningar som görs, hur planerna för fram tiden ser ut, hur pengarna används – allt sådant är lätt att ta reda på. Prata med en förtroendevald! Vilka som ställer upp i kyrkovalet där du bor går att ta reda på via Härnösands stifts hemsida: www.svenskakyrkan.se/harnosandsstift
Hässjö, Ljustorp, Tynderö församlingar 060-408 20 www.svenskakyrkan.se/hassjo Timrå församling 060-57 28 90 www.svenskakyrkan.se/timra Sköns församling 060-52 67 30 www.svenskakyrkan.se/skon Alnö församling 060-55 36 50 www.svenskakyrkan.se/alno Sundsvalls Gustav Adolf och Skönsmons församlingar 060-531 01 00 www.svenskakyrkan.se/sundsvall Indal, Sättna, Liden och Holms församlingar 060-910 09 www.svenskakyrkan.se/indal Njurunda församling 060-66 32 30 www.svenskakyrkan.se/njurunda
Attmars församling 060-250 15 www.svenskakyrkan.se/attmar jämtland Brunflo, Lockne, Marieby och Näs församlingar 063-14 03 00 www.svenskakyrkan.se/brunflo Östersunds församling 063-19 50 00 www.svenskakyrkan.se/ostersund Frösö, Sunne och Norderö församling 063-16 11 50 www.svenskakyrkan.se/frososunnenordero Häggenås-Lit-Kyrkås församling 0642-441 00 www.svenskakyrkan.se/haggenas-lit-kyrkas
Bräcke-Nyhems och Revsund, Sundsjö, Bodsjö församlingar 0693-100 43 www.svenskakyrkan.se/bracke-revsund Västra Storsjöbygdens församling 0647-146 50 www.svenskakyrkan.se/ vastrastorsjobygden Åre församling 0647-61 84 00 www.svenskakyrkan.se/are Offerdal och Alsens församlingar 0640-300 84 www.svenskakyrkan.se/alsen-offerdal Rödön, Näskott, Aspås och Ås församlingar 0640-171 00 www.svenskakyrkan.se/krokom Föllingebygdens församling 0645-100 26 Ström-Alanäs, Gåxsjö, Hammerdal, Fjällsjö, Bodum, Tåsjö församlingar 0670- 101 18 www.svenskakyrkan.se/stromsund Frostvikens församling 0672-100 02 www.svenskakyrkan.se/frostviken Berg, Åsarne, Oviken-Myssjö, Hackås, Rätan-Klövsjö församlingar 0687-555 70 www.svenskakyrkan.se/sodrajamtland härjedalen
Ragunda församling 0696-100 04 www.svenskakyrkan.se/ragunda
Hedebygdens församling 0684-100 11 www.svenskakyrkan.se/hedebygden
Hällesjö-Håsjö, Stugun och Borgvattnets församlingar 0695-736 30
Tännäs-Ljusnedals församling 0684-210 02 www.tannas-ljusnedals.se
Fors församling 0696-300 41 www.svenskakyrkan.se/ifors
Svegsbygdens församling 0680-174 00 www.svenskakyrkan.se/svegsbygden
Undersåkers och Kalls församlingar 0647-101 34 www.svenskakyrkan.se/undersakerkall
Ytterhogdal, Överhogdal och Ängersjö församling 0680-600 35