Naturkyrkis

Naturkyrkis

Av Else-Marie Sivertsen

Innehåll 4 INLEDNINGSORD 6 TANKAR OM KLIMATSITUATIONEN 8 SÅ TÄNKER VI OM NATURKYRKIS 13 SE SKAPELSEN 21 JORDENS UTVECKLING 25 TA HAND OM VARANDRA 29 FINNS ANDLIGHET UTOMHUS? 33 LIVETS VATTEN 39 NATURENS VÄXLINGAR MED ÅRSTIDERNA 47 KONSUMTION 52 FIRA GUDSTJÄNST 56 ÄTA UTE 59 LEKAR 62 KÄLLOR Utgiven av Härnösands stift 2014. Textbearbetning: Eva Stenström. Grafisk form: Kerstin Stickler/Journalisthuset.

Foto: Kerstin Stickler, Else Marie Sivertsen, Canstockphoto. Tryck: Kaltes Grafiska i Sundsvall.

3

Inledningsord Min förhoppning med denna bok är att jag ska ge er som arbetar med barnverksamhet i Svenska kyrkan lite inspiration, jag vill visa er ett annat sätt att möta våra barngrupper på. Boken riktar sig till er som jobbar med barn i åldern 6–7 år, men kan givetvis även användas av andra.

Jag hoppas också att ni som läser denna bok och provar på att ha ett naturkyrkis, ger mig respons och idéer på hur jag kan utveckla mitt material och att vi tillsammans kan utveckla ett material som är användbart och passar alla oavsett om vi bor på landet eller i en storstad.

NATURKYRKIS Naturkyrkis, vad är det?

Det är ofta en fråga jag har fått när jag har varit ute och träffat medarbetare runt om i Härnösands stift.

Utifrån denna nyfikenhet har jag fått möjlighet att göra den här boken för att dela med mig av vad det är vi gör på naturkyrkis.

Idén med naturkyrkis väcktes genom att mitt arbetslag satt och pratade om att barnen idag är väldigt mycket inomhus och att vi som jobbar med barn också har ett innearbete. Detta ville vi ändra på och startade ett kyrkis utomhus.

I dag finns det en hel del material att välja mellan när det gäller barn och ungdom, och information om hur kyrkan ser ut och hur vi jobbar. Det finns tips och idéer på pyssel och sånger som passar vid olika tider av året. Vi läser olika berättelser ur bibeln och andra böcker och jobbar utifrån det. Vi är alla ett stort kreativt team som jobbar med barn och ungdomar. Vi är duktiga på att ha träffar för att dela med oss av vad det är vi gör i de olika församlingarna och pastoraten.

Men något som jag har saknat i vårt arbete är ett material som visar hur vi förvaltar det vi har utanför våra dörrar; skapelsen – vår egen moder jord. Det finns mycket material vi kan använda om naturen och hur vi kan pyssla och leka, men jag har en önskan om att få in det teologiska i det materialet, något som på ett enkelt sätt gör att vi väcker ett intresse för naturen hos barn, att de upptäcker att det är roligt att vara ute och att de måste lära sig att ta hand om det fina vi har ute i vår omgivning. Vi måste hjälpas åt att förvalta den jord vi bara har fått till låns, och som vi ska ge vidare till kommande generationer.

Jag har också en önskan om att dela med mig av min upplevelse av andlig påfyllning och Gudsnärvaro i naturen. Att sitta på en sten på fjället – det kan vara gudstjänst för mig, och det vill jag gärna förmedla till barnen genom Naturkyrkis.

GENOM MATERIALET LÖPER TVÅ TEOLOGISKA GRUNDSPÅR ● Glädje och tacksamhet över livet, skapelsen och allt gott vi som människor får ta emot som en gåva av Gud ● Ansvaret som gåvan för med sig och uppgiften vi har fått att ta hand om och värna skapelsen.

Det är viktigt att först få stanna i glädjen över livet och skapelsen, att det får bli den andliga påfyllning som barnen och vi alla behöver. När vi delar livsglädjen och förundran över skapelsen med varandra och Gud, får vi kraft att sedan ta itu med uppgifter och ansvar.

Jag hoppas att materialet om naturkyrkis kan få vara en inspiration för er som vill jobba på det sättet.

Else Marie Sivertsen Barn- och ungdomsledare i Föllingebygdens församling 4

5

Tankar om klimatsituationen

I

dag mår vår jord inte bra. Vi börjar mer och mer leva över de tillgångar som jorden kan producera, och det blir svårare och svårare att hitta en balans där jorden kan återhämta sig.

Vi har en planet som befinner sig i en stor för­ ändring och det är upp till oss om vi vill ha den kvar.

Ett exempel som jag brukar använda mig av är floden Jordan. I Bibeln står det om när Johannes döparen står i Jordanfloden och döper människor, floden där även Jesus blev döpt av Johannes.

Jordanfloden var på den tiden en stor och mäktig flod, i dag når den på vissa tider av året inte ut till havet på grund av att den håller på att torka ut. Över världen finns det fler exempel på uttorkning, till exempel Coloradofloden i USA som har gått samma öde till mötes som Jordan.

Regnskogar hyvlas ner till fördel för industrin och för att ge vika för boskapsrancher. På knappt 40 år har till exempel världens största regnskog Amazonas reducerats med mer än 20 procent.

I Indien har det de sista 50 åren grävts 21 miljoner brunnar och i dag har 30 procent av dem övergivits för att det inte finns vatten i dem. Vatten­ fickorna i underjorden torkar ut och brunnarna torrläggs.

Några tusentals kilometer därifrån, i storstaden Las Vegas, konsumeras 800–1000 liter vatten per person och dag. I Sverige ligger förbrukningen på ca 300 liter per person och dag.

Vår värld hänger ihop och det som sker på olika håll i världen påverkar varandra.

Alla förändringar med industri och jordbruk har en inverkan på den globala uppvärmningen. De senaste 40 åren har istäcket på Arktis förlorat 40 procent av tjockleken. Många forskare tror att det är borta år 2030, en del säger redan 2015.

Det innebär i sin tur att nästan en fjärdedel av jordens djurarter står inför en stor risk för utrotning.

Om eller när isen smälter kommer havsytan

6

att stiga med nästan sju meter och 20 procent av sötvattnet som finns i isen rinner ut i saltvattnet och försvinner.

När havsvattnet stiger kommer saltvattnet att flöda in i grundvattnet och förstöra mycket av dricksvattnet.

805 glaciärer har försvunnit runt om i världen och Kilimanjaro som är en känd glaciär i Afrika är oigenkännlig.

Många av de fattiga länderna är redan drabbade av bristen på dricksvatten, men inte heller vi i de rika länderna kommer undan. Torkan kommer att sprida sig över hela jorden. Idag har till exempel Australien mist hälften av all åkerjord.

Skapelsen skriker om hjälp och det är på tiden att vi öppnar våra ögon och börjar agera för vår framtid. Vi kan inte förändra allt på en gång, men tillsammans kan små förändringar göra underverk.

Jag läste boken ”Varför mår vi inte bättre när vi har det så bra?” av Per Arne Dahl där han skriver:

” Droppen urholkar stenen, inte genom sin kraft utan genom att den faller ofta” Med andra ord: det är alla de små bidragen som kan rädda världen. Vår slant varje vecka, våra vänliga ord varje dag, vår trofasta bön och vår utsträckta hand är världens hopp.

Med dessa tankar och funderingar tänker jag: om vi vill ändra på detta måste vi börja med de yngre och väcka ett intresse för att vara ute och ha kul och upptäcka och se vad som finns där ute. När man upptäcker naturens skönhet, rikedom och källor till glädje ökar också lusten att värna om den.

Mina uppgifter om klimatets påverkan på världen har jag hämtat från Yann Arthus – Bertrands film ”Home”.

7

Så tänker vi om naturkyrkis När vi har naturkyrkis är vi alltid två stycken som jobbar. Detta är för säkerheten och tryggheten i gruppen. Om det skulle hända något, som till exempel att någon ramlar och slår sig, finns det någon som kan trösta och någon annan som kan ta hand om gruppen.

Vi är utomhus. Vi går på skogspromenader, pysslar, sjunger, leker och fikar.

Men det är klart, är det hällregn eller snöstorm är vi inomhus. En sådan dag kan det bli en skattjakt i kyrkan eller något annat kul. Vi har också en köldgräns på minus 15–20 grader. Är det så kallt är vi inomhus.

Det ska vara kul att vara ute.

Vi har köpt in reflexvästar som gruppen har på sig. Det är för att vi ska synas bättre i trafiken och för att vi syns bättre i skogen när vi är ute och leker.

Våra träffar ligger efter skoltid på en dag som passar bäst för skolan (fritids), oss och föräldrar, där det inte krockar med andra fritids­intressen. Fråga om ni kan få komma på ett föräldramöte och berätta om Naturkyrkis och där komma fram till en bra tid.

Vår aktivitetstid är mellan 2,5 till 3 timmar.

Vi börjar på hösten med en föräldraträff där vi informerar om vad vi gör på naturkyrkis, och förklarar syftet och tanken bakom verksam­heten.

8

Där berättar vi hur viktigt det är med rätt klädsel. Det är kläder efter väder som gäller.

Vi berättar hur mycket roligare det blir att vara ute om man har rätt kläder på sig, det är aldrig kul om man fryser eller om man blir blöt.

Det är viktigt att föräldrar är informerade så att barnen har med sig en liten ryggsäck med extra kläder, handskar och en varm tröja.

Vi har valt att ha naturkyrkis för 6–7-åringar, förskolegruppen. Sexåringar är i en ålder där de är väldigt nyfikna och frågvisa och vill lära mycket.

En annan orsak till att det är den ålders­ gruppen vi valt är att på våren får sexåringarna i Föllingebygdens församling ”Bibel för barn” som gåva.

När de på hösten efter blir inbjudna till naturkyrkis använder vi oss av den bibeln som material. Detta ger oss en möjlighet att väcka barnens nyfikenhet för vad det är för bok de har fått som gåva från oss.

Ett år hade vi med femåringar i gruppen, men det fungerade inte bra. Det blev för långa promenader och de blev väldigt trötta.

De hade svårt för att sitta stilla och diskutera frågor och svårt att ta in vad det var vi pratade om.

Det händer mycket med barn i övergången mellan dagis (förskolan) och skolans förskoleklass. Däremot tror vi att naturkyrkis kan passa till äldre barn.

Som förberedelse gör vi en samlarmapp med papper i A3-format. Vi viker papperet så att det blir en bok i A4-storlek. I den klistrar vi sedan in barnens teckningar. Vi gör även en fin framsida och skriver kyrkisgruppens namn på omslaget.

Vi startar våra träffar med att sjunga en sång tillsammans för att knyta samman gruppen och för att hälsa på varandra. Barnen har ju varit tillsammans hela dagen på skolan så det kanske kan kännas onödigt, men jag tror att det är viktigt att bryta skol­dagen för att välkomnas in i en ny verksamhet.

Det finns många välkomstsånger, vi har valt sången ”Vi säger goddag och hej på dig” som finns i sångboken ”Min egen musikskatt nr.2” (Isabergs förlag).

Andakt har vi varje gång, men den kan se lite olika ut. Vi samlar gruppen och hittar ett fint ställe där vi kan sätta oss ner. Vi läser en berättelse eller berättar en händelse ur Bibeln och sedan har vi en tankestund, där barnens frågor får komma fritt. Oftast har berättelsen att göra med aktiviteten vi sedan ska göra eller har gjort. I andakten sår vi

ett litet tankefrö som får växa i var och en.

En andakt behöver inte vara så avanserad.

Vi använder oss av det vi har runt omkring oss – den fina naturen, bäcken som porlar, fågelsången, vinden som susar. Vi uppmanar barnen att lyssna och lägga märke till det vi har omkring oss och uppskatta det.

I Bibeln läser vi om hur Jesus mötte sina medmänniskor, att han ofta använde sig av naturen och gjorde liknelser om gudsriket med hjälp av den. Vi läser också att Jesus gick ut i naturen för att be och vara ensam med Gud. Det inspirerar oss till enkla andakter i naturen.

I andakten sjunger vi gärna med barnen.

De tycker om att få sjunga utomhus.

Vi äter mellanmål ute. Det brukar vara något som barnen älskar, de tycker att det är jätte­roligt att fika ute.

Vi leker ofta lekar tillsammans men är noga med att vi inte avslutar dagen med en lek. Detta för att få en lugn avslutning på träffen. I stället för lek kan ni sjunga en sång tilsammans som avslutning. Eller samla gruppen och göra en ramsa för att säga hej då och tack för i dag.

9

10

Innan vi går vidare vill jag informera om allemansrätten som finns i Sverige.

Vad är allemansrätten?

Du använder dig av allemansrätten när du går en promenad, paddlar kajak eller sitter på en sten och tänker. Allemansrätten är en unik möjlighet för oss alla att röra oss fritt i naturen.

Men vi behöver också ta ansvar för natur och djurliv och visa hänsyn mot markägare och andra besökare.

ALLTSÅ: INTE STÖRA - INTE FÖRSTÖRA Allemansrätten tryggar allmänhetens tillgång till naturen. Det är därför angeläget för oss alla att slå vakt om denna urgamla sedvana, inte minst genom att tillämpa den med omtanke.

Men osäkerheten om vad allemansrätten innebär är ofta stor. Svensk lagstiftning nämner endast mycket övergripande allas tillgång till och ansvar för naturen.

Jag har hämtat mina uppgifter från Naturvårdsverket och de ser det som en viktig uppgift att informera om allemansrättens innebörd – rättigheter såväl som skyldigheter. Är ni osäkra på vad som gäller kan ni gå in på www.naturvardsverket.se/allemansratten så får ni fram vad som gäller vid de olika aktiviteterna ni ska göra.

11

12

Se skapelsen Vad är skapelsen?

Förstår en sexåring vad vi menar med ordet skapelse?

För att kunna få en förståelse av vad vi vill förmedla måste vi förklara och berätta om skapelsen och ta hjälp av vad Bibeln skriver.

Vad säger den och vad ser vi runt omkring oss. Kan vi koppla samman texten och naturen som vi ser?

De två teologiska spåren blir tydliga i arbetet kring skapelsen. Först upptäcker vi skapelsen tillsammans och kopplar samman det vi ser till bibelns berättelser om en kärleksfull Gud som skapar allting gott. Sedan funderar vi över den uppgift vi har som människor att förvalta och värna skapelsen, och ser tydligt i bibelns skapelse­berättelser att vi fått den uppgiften av Skaparen Gud. FÖRSTA TRÄFFEN OM SKAPELSEN

Börja med att fråga, vad är det som står i texten? Förstår ni vad det är som skapas? ● Vem

var det som skapade?

● Vem

är Gud?

Det här är en stor fråga och här är det viktigt att barnen får behålla sin bild av Gud och att vi berättar att alla har olika bilder av hur Gud ser ut.

Här går det också att måla/rita bilder på hur de tror att Gud ser ut.

●B örja

träffen med att läsa skapelse­ berättelsen. Jag använder mig av berättelsen i ”Bibel för barn”, Verbum förlag.

●D et

jag vill med den här övningen är att barnen ska öppna sina ögon för det vi har runt omkring oss. Vad ser vi när vi ser oss omkring? Vad kan vi hitta som är positivt och bra för oss människor, som vi kan vara glada över?

●L åt

barnen fundera och tänka. Ha papper och färgpennor i ryggsäcken, barn har ofta lättare att uttrycka sig med att rita en bild.

●A nvänd

er av texten och ställ frågor till barnen. Här nedanför finns några exempel på frågor.

13

Se skapelsen

Kan ni se något av det som Gud har skapat? ● Låt

barnen upptäcka…

… himmel … jord … sjöar …gräs … blommor ●H ar

ni sett stjärnor, månen, varför finns inte de på dagen och varför lyser inte solen på natten?

● Förklara ● Vilka

skillnaden på natt och dag.

djur finns…

… i vattnet? … i luften? … på land? ● Skillnaden

på tamdjur och vilda djur. Vilka djur finns i vår natur och vilka har du sett?

● Har

du egna djur?

●S måkryp,

se om vi hittar några runt omkring på marken eller i luften.

ANDRA TRÄFFEN OM SKAPELSEN ●B örja

med att berätta skapelseberättelsen från bibeln igen, men denna gång fort­ sätter du med att berätta om människans uppgift och ansvar att ta hand om och värna om allt skapat.

● I

bibeln står det att vi människor ska bruka och bevara skapelsen, men gör vi det?

●F undera

tillsammans med barnen om hur man kan ta hand om skapelsen, vad vi människor gör som är bra och vad som inte är bra för skapelsen, och hur man rent praktiskt kan göra för att hjälpa skapelsen att må bra.

Måla landskapsbild tillsammans För att se att barnen har förstått vad vi har pratat om gör vi en aktivitet där barnen får visa på ett stort papper vad skapelsen är.

Sätt upp ett stort papper som ni sätter fast på en husvägg ute, och måla världen tillsammans.

Visa att vi ser olika saker och lägger märke till olika ting. Det blir en aktivitet där barnen också lär sig att jobba tillsammans.

Uppmuntra barnen i gruppen att berätta för varandra vad de målar.

Till exempel: jag målar solen, jag målar postlådan, jag målar flaggstången och så vidare. Blir barnen oeniga om vem som ska måla solen, uppmuntra dem att måla den till­sammans och hjälpas åt.

Men det gör ju inget om det blir två solar på himlen.

DU BEHÖVER:

• Vattenfärger • Penslar • Hinkar att ha vatten i • Meterpapper på 1,20 meters bredd • Målarförkläden

14

Skapelsen i ett tittskåp En aktivitet som vi har jobbat med kring skapelsen är att göra ett tittskåp där barnen själva får skapa sin värld utifrån vad de hittar i den miljö de befinner sig i. Förklara för gruppen vad du menar med olika miljöer.

Låt barnen beskriva den miljö de befinner sig i, om de bor på landet, vid sjön/havet, fjället eller om de bor i en storstad. I tittskåpet kan barnen också placera skräp och sopor om ni vill komma in på att prata om nedskräpning i samband med denna aktivitet.

Visa gärna upp olika föremål, till exempel snäckor, finns de överallt? Hur är det med spårvagnar och tåg och så vidare?

Försök att skapa omgivningen i ett tittskåp med hjälp av färger och material som barnen har hittat.

DU BEHÖVER:

• Papplådor. Jag använder mig av locket på kopieringskartonger till A4 ark • Målarfärg • Penslar • Lim. Om du har tillgång till el där ni pysslar, kan du använda smältlim. Om inte går det bra med skollim eller stenlim.

• Material från naturen som barnen har plockat.

Att tänka på!

Innan ni börjar plocka saker ur naturen är det viktigt att förklara att man inte får bryta kvistar eller grenar från träd och buskar, men att man får ta kvistar som ligger på marken. Blommor kan de ta, men inte de som står i planterade rabatter. Förklara varför. Visa gärna ett träd som är skadat efter att man har brutit grenar från det.

Här kan man också berätta om allemansrätten.

Allemansrätten finner du beskriven under intro­ duktionen. Påminn om att det inte är tillåtet att gå in på grannens tomt och ta saker om det så bara är en blomma eller en kvist.

Här får man möjlighet att prata om respekten för vad som är mitt och ditt.

15

Se skapelsen

Småkryp

Sopor i naturen

Ta med en glasburk med lock och gör små hål i locket. Gå runt och samla upp småkryp för att studera dem på nära håll. Ta med ett förstoringsglas. Diskutera kring småkrypen.

Har de ett värde och vad har de för syfte? Är de viktiga? Behövs de? I så fall varför? Kolla på en myrstack och visa hur duktiga de är på att städa i skogen.

Kom ihåg att släppa ut småkrypen efteråt.

Om man ser sig om i naturen kan man se en hel del nedskräpning. För att göra barnen medvetna om det går vi ut på sopjakt. Jag har i förväg placerat ut sopor på olika ställen. Det har jag gjort för att vi ska hitta bra exempel på olika föremål som går att återvinna. Dessa tar vi sedan till en sopstation. Vi kan då visa var de olika sakerna kan återvinnas.

Låt barnen få en påse och handskar innan sopjakten börjar.

Människor Berätta om de första människorna på jorden.

Gör en aktivitet i skogen, till exempel ett litet drama med hjälp av kvistar, kottar och blommor. Gör en egen Edens hage och spela upp en teater med egna dockor, till exempel Adam och Eva som kottar, en kvist som orm, lingonris som äppelträd och så vidare. Använd fantasin och låt gärna barnen leta efter föremål.

GÅ VIDARE OCH DISKUTERA OM ● Vad

fick vi människor för uppgift av Gud?

● Tar

vi hand om skapelsen?

● Vi fick en vilodag i skapelsen. Vad är det?

Och vilken betydelse har den för oss?

Det här är bara några exempel på vad ni kan diskutera och samtala om. Låt barnens egna funderingar och lösningar på hur allt blivit till komma fram.

16

VÄLJ OLIKA SOPOR SOM …

- Mjölkpaket - Glasburkar - Konserveringsburkar - Plast, både mjuk- och hårdplast - Batterier - Glödlampa - Aluminiumburkar - Kartong - Tidning - Flaska med miljöfarligt avfall som till exempel olja Efteråt pratar vi om de olika fynden och diskuterar om vad vi skall göra med dem.

Sedan tar vi en tur till en miljöstation och sorterar soporna och slänger dem där de ska slängas. Finns det inte en miljöstation i närheten kanske ni har kärl för olika sopor på arbets­ platsen.

Burkarna pantar vi i en affär. Det visar på att man kan få pengar för skräp.

Fundera gärna tillsammans med barnen om det är något av det ni har hittat som ni kan återanvända och skapa något nytt av.

SKRÄPPYSSEL

Pennburk DU BEHÖVER: • Konservburk

• Servetter/tyg • Tapetklister eller decoupagelim GÖR SÅ HÄR: Klistra fast fina servetter eller tapeter på burken. Ni kan även använda tyger från gamla kläder eller en filt. Ta det som finns.

17

Se skapelsen

Toarullar Använda toa- och hushållspappersrullar är ett billigt och lätttillgängligt material. Och så går det ju att göra så mycket roligt av dem. Använd fantasin.

Små kaniner Använd en vass kniv och skär av två cirklar i änden på toarullen, och använd som öron. Måla sedan rullen och öronen i valfria färger. Jag hade piprensare som jag använde till morrhåren men det går lika bra med små kvistar som vi hittar på marken.

Ugglor Måla toarullen i den färg du vill att ugglan ska vara, låt torka. Klipp ur två stora cirklar som blir vingar, två små som blir ögon, en cirkel som delas på mitten som blir fötter. En trekant till näbb. Tryck samman kanterna på toppen och vik dem mot mitten så att det blir två spetsar som bildar öron på ugglan.

Välkomstormen Låt barnen få varsin toarulle att måla. Skriv barnets namn på den rulle de målat. Trä alla rullarna på ett snöre så att det bildas en orm.

Häng upp ormen på väggen eller i taket.

Snögubbar från papptallrikar Klistra en liten och en stor papptallrik på ett färgat papper. Klipp till en halsduk i valfritt material. Gör en hatt, ögon, mun och knappar av svart kartong och en morotsnäsa av orangefärgat papper.

Leta upp små kvistar och sätt fast dem som kvast.

18

Måla i skogen

Sockermålning

Det är mycket man kan hitta på att göra när man går på skogspromenad.

Vi hade med oss vattenfärg och gjorde lövavtryck genom att måla löven och sedan trycka dem mot ett papper. Vi lade också löven omålade på papperet och sedan målade vi eller sprutmålade runt löven. Det blir fina konturer av de olika löven.

På vintern kan vi också göra tavlor i snön med vattenfärger.

När vi målar ute på vintern har vi varmt vatten i hinken för att det inte skall bli så kallt om fingrarna.

Vi har även gjort snögubbar eller snöbolls­ lyktor och målat dem i fina färger.

En annan rolig form av att måla är att måla med socker.

Koka upp ca 1 dl vatten och 2 dl socker.

(Detta kan användas både varmt och kallt.)

Pensla ut med bred pensel på kraftigt papper.

Ta sedan färg på penseln och droppa på papperet. Det blir jättefina mönster när färgen blandar sig med sockret.

Den här övningen gjorde vi på våren för att visa på hur det växer fram nytt liv. Blommorna och gräset nästan exploderar fram ur marken.

Med sockermålning kan vi med hjälp av en liten droppe färg skapa jättefina blommor och blad.

Från knopp till en vacker blomma. Naturen blomstrar fram efter vinterdvalan.

Att tänka på!

När vi jobbar med skapelsen kommer vi naturligt in på några följdfrågor.

Hur tror ni att vår planet har det i dag?

Vad är det som gör att den mår dåligt?

Vad kan vi göra för att vår jord ska må bättre?

Med de här frågorna kommer det en hel del nya frågor och funderingar som barnen har, så här finns det en hel del att diskutera. Hitta gärna en mysig plats i skogen där ni kan sätta er ner och prata.

19

20

Jordens utveckling Enligt Bibeln och skapelseveckan fanns redan planeten jorden, men den låg öde och tom. Så hur länge jorden har existerat innan Gud sade ”Varde ljus” och ljuset skildes från mörkret får vi inte veta i skapelseberättelsen.

Men tillsammans med jordens utveckling och livets historia har vi utvecklat ett samspel som har blivit livsviktig för våra liv.

Vår planet har existerat i 4,6 miljarder år, och år 2011 hade vi en befolkningsmängd beräknad till 7 miljarder.

Glädjen över skapelsen och att vi får vara en värdefull del av den finns även i detta kapitel, liksom tydliggörandet av ansvaret vi har som människor. Men kanske allra tydligast blir möjligheterna vi har, det positiva i de uppgifter vi har och vad mycket vi faktiskt kan göra för varandra som människor och för jordens utveckling.

21

Jordens utveckling

Bygga murar och göra stengubbar Låt barnen gå och leta upp två stenar, en liten och en stor.

Känn på stenarna och låt barnen beskriva dem.

Fråga barnen om stenen - hur länge tror de att den har funnits? Fundera på hur mycket den har varit med om och hur mycket den har hört när folk gått förbi och pratat, och hur gammal och vis den har blivit med tiden.

Fundera på hur mycket den har fått stå emot av alla slags väder som kyla, regn och blåst men även varma sommardagar när solen har värmt upp den.

Beskriv hållbarheten, styrkan och tyngden i stenen. Låt barnen fascineras av hur länge dessa stenar har funnits och av att var och en av oss människor får vara en del av något större – av den här världen som har funnits långt före oss och kommer att finnas långt efter oss.

Berätta om hur människor i hela världen genom alla tider har byggt murar runt om sig för att skydda sig mot fienden.

Fråga om vad som är bra och vad som inte är bra med det? Prata om murar som skyddar och murar som stänger ute. ●

Bygger vi murar i dag?

●

an vi människor bygga murar inom oss?

K Och vad betyder det?

BIBELORD

Ps.62:6-9, Ps.122.

22

Gör en stengubbe/ gumma Genom att bygga en glad gubbe/gumma vill vi bryta ned det tråkiga med att bygga murar och se det positiva med att riva murar och skapa något som gör oss glada.

Bygg en mur En aktivitet som kan göras över flera träffar är att bygga en stad tillsammans med hjälp av stenar, en mur som skyddar.

23

24

Ta hand om varandra I kapitlet ”Ta hand om varandra” vill vi visa barnen på hur viktigt det är att ha ett bra samspel mellan människor och mellan människor och resten av skapelsen som vi har fått att förvalta.

Utgångspunkten för det här kapitlet är jordens befolkningsmängd och att den ökar. År 1900 fanns det ca 1,6 miljarder människor, i dag är vi uppe i 7 miljarder och vi tror att vi kommer att uppnå 9 miljarder år 2100.

Det är viktigt att lyfta frågan om alla människors lika värde. Alla ser vi olika ut och är bra på olika saker. Vi har alla lika stort värde i Guds ögon och vi ska behandla varandra utifrån det.

Vi vill förmedla till barnen att alla våra handlingar har och får en betydelse. Hur vi är mot varandra, hur och vad vi konsumerar och hur vi förvaltar jorden har betydelse.

Det är stora och svåra frågor för en sexåring, men vi vill inspirera dig som ledare att jobba med detta och det går att göra enkla övningar på temat.

Glädjen över skapelsen handlar i detta kapitel mycket om glädjen över vilka möjligheter vi har med de personligheter och goda egenskaper som vi har fått, och uppgiften och ansvaret kopplas till att det är viktigt att vi använder oss av dem.

25

Ta hand om varandra

Glad och ledsen gubbe

Måla sin kompis Vi gjorde en utomhusaktivitet på vårkanten efter att det hade torkat upp på marken, där barnen fick rita sig själva på ett stort papper.

Dela in barnen två och två, klipp till ett papper som är lika stort som barnet. Det ena barnet lägger sig på papperet och det andra ritar av sin kompis som ligger på papperet.

Byt sedan papper och gör detsamma igen.

Måla sedan med vattenfärger och gör bilden så lik barnet som möjligt. Har barnet på sig blåa byxor målar hon/han det. Det blir som att göra en spegelbild av sig själv.

Häng upp teckningarna på väggen.

När föräldrarna kommer får de gissa vem som är vem.

Ett samtalsämne som kan kopplas till teckningarna är att det är roligt och berikande att vi ser så olika ut. Tänk så tråkigt om alla skulle se likadana ut! Här kan man göra jämförelser med naturen – tänk om hela skogen skulle bestå av bara granar eller bara björkar, så tråkigt det skulle vara!

Eller om alla blommorna på ängen skulle vara vita hundkex, och inga rödklöver, smörblommor eller blåklockor fanns där.

26

De här är en aktivitet som är till för att ge barnen en känsla för att det spelar roll vad man säger till varandra och att det känns i kroppen när man får höra något bra och när man får höra något dåligt.

Rita cirklar på lite styvare papper och klipp ur dem. Låt barnen få två runda papper var och varsin blompinne i trä.

Låt barnen måla ett ledset ansikte på det ena papperet och ett glatt ansikte på det andra papperet. Limma fast blompinnen mellan cirklarna, så att det blir en spatel med en glad gubbe på ena sidan och en ledsen gubbe på den andra.

Låt barnen sitta i ring. Läs upp olika på­ståenden, bra och dåliga, som man kan säga till någon annan. För varje påstående får barnen hålla upp den sida av spateln som de känner sig som – den glada eller den ledsna.

Den som vill får motivera sitt svar. Men även om man inte motiverar, har man ju fått tycka till och ta ställning och man har fått en känsla för att det man säger orsakar känslor hos andra människor.

Förslag till påståenden ●

Jag tycker att ditt hår är fint

●

Du är bra på att bygga

●

Din teckning är ful

Vindsnurror Vi blir fler och fler människor på jorden och det krävs en större mängd el.

Förbrukningen av el har ökat de senaste åren. Den största ökningen ligger i en ökad förbrukning av hushållsel. I hushållsel ingår datorer och elektroniska apparater.

I och med att vi behöver mera el går vi in i naturen och gör en förändring för att få mer resurser för att skapa el. Detta leder till att det blir en miljöförändring. Vad gör denna förändring med jordens balans? Vad har den för inverkan på vår närmiljö och på djurlivet?

Vi diskuterar med barnen om de tycker att det är okej att gå in i naturen och göra en förändring? ●V ad

tycker de om vindkraft, vattenkraft, solenergi och kärnkraftverk?

●V ad

gör de själva för förändringar i naturen?

Vi visar på vindkraft som vi har och frågar vad de tycker om det. Jag fick till svar att de var fula men häftiga. Det fick mig att tänka om kring vindkraftverken, tänk om de blev gjorda som häftiga konstverk.

För att se hur man enkelt gör vindsnurror, kan man gå in på www.pandurohobby.se och söka vindsnurror. Där finns beskrivning och mallar.

27

28

Finns andlighet utomhus?

I det här kapitlet pratar vi med barnen om var andlighet finns. Är det bara i en kyrka eller kanske också utomhus?

Vi använder oss av materiel som vi hittar i naturen och visar på att naturen är som ett kyrkorum i sig – en plats för gudstjänst och kraftsamling och gemenskap med Gud, precis som en kyrka. Vi bygger också en snögrotta som blir en kyrka.

I det här kapitlet är det glädjen och tacksamheten och gudsgemenskapen som är den största delen. Ansvaret och uppgiften som människa i det här sammanhanget är att vårda vår relation till Gud, och här tar vi hjälp av skapelsen.

En viktig del när vi firar gudstjänst är att få dela glädjen och tacksamheten över skapelsen och livet med varandra och med Gud. När vi blir så där bubbelglada över något bra eller när vi känner oss tacksamma över att vi lever – då är det skönt att ha möjlighet att tacka någon för allt det vackra och roliga som vi får. Och vi som tror på Gud har ju någon att vända oss till med vår glädje.

29

Finns andlighet utomhus

Se på liljorna på marken Berätta bibelberättelserna om när Jesus samlade många människor omkring sig ute på sommarängar och på berg för att berätta om Gud och om hur vi människor ska leva för att vi och världen ska må bra och att Jesus själv gärna drog sig undan ute i naturen ensam när han ville be till Gud. Berätta också att han använde naturen när han ville berätta viktiga saker om Gud och livet. Till exempel berättelsen om liljorna och fåglarna, som kan få påminna oss människor om att inte oroa oss så mycket (Matt.6:25– 34). Eller berättelsen om hur det lilla goda vi gör kan växa och bli till något stort, precis som det lilla senapskornet som blir ett stort träd (Mark.4:30–32).

30

Låt barnen fundera på om de själva har någon favoritplats där de tycker mycket om att vara och berätta det för varandra. Morfars brygga vid stugan kanske, eller en stubbe i skogen bakom huset där de bor, eller hemma i trädgården.

Låt barnen rita en teckning av den platsen.

BIBELORD

Matt.6:25–34, Mark.4:30–32.

Bygga en snökyrka Bygg en snögrotta, en igloo eller ett vindskydd av snö där hela gruppen får plats. Vindarna kan vara väldigt kyliga.

Visa barnen hur ni kan skydda er från vädret och hitta en varm och lugn plats i vindskyddet. Passa på en dag när det är blötsnö så blir det lättare att göra kuber av snön.

När ni har byggt klart, samlas ni inne i igloon eller vindskyddet och sätter er i en ring. Tänd gärna ett ljus och ha en andakt tillsammans där ni pratar om att hitta trygghet och värme. Visa att grottan kan vara som ett skydd för oss. Sjung till exempel psalmen 768 ”Du omsluter mig på alla sidor”.

Berätta att Jesus säger att han är världens ljus och att den som följer honom inte ska vandra i mörkret utan ha livets ljus (Joh.8:12). Är det på den mörkaste tiden på året så kan ni passa på att visa att när ni tänder ett ljus blir det ljust, och att ljuset övervinner mörkret.

Efter andakten: diskutera med gruppen om man kan jämföra vindskyddet med en kyrka. Måste man vara i en kyrka för att vara nära Gud? Berätta också för gruppen hur snön fast den är kall kan rädda en människa. Om man går vilse eller hamnar i oväder kan man få skydd av att gräva en snögrotta.

Avsluta med att fika tillsammans i snöigloon!

När vi byggde snökyrkan som ett vindskydd av snö tände vi ett ljus för att visa på att ljuset övervinner mörkret, och sedan diskuterade vi om tryggheten som kommer när vi tänder ett ljus. Och att vi med hjälp av ljuset inte känner oss så ensamma längre. Hur mörkret påverkar oss, att vi blir oroliga i mörkret och att många är mörkrädda.

Diskutera om hur det blir när vi tänder ljuset och lyser på det som skrämmer oss.

Plötsligt förvandlas det som skrämmer till något som inte är farligt.

BIBELORD

1Joh.1:5, Joh.8:12.

31

32

Livets vatten Vattnet är en livsnödvändighet för allt levande, vi har samma vatten i dag som när jorden skapades, både av söt- och saltvatten. I det här kapitlet vill jag visa på hur värdefullt rent och friskt vatten är för vår jord och för alla människor, och att det är viktigt att vi tar hand om vattnet och ser till att det inte blir förstört.

Jag vill också göra en koppling till dopet, eftersom vi döps i vatten och eftersom det ger oss gemenskap med Gud. Varje gång vi ser friskt vatten i naturen kan vi påminnas om att vi har döpts – att vi hör ihop med Gud, och att det finns en källa inuti oss också, en källa som kan ge hopp och liv när allt känns dött och meningslöst.

Tacksamheten och glädjen över det rena friska vattnet finns med, liksom uppgiften och ansvaret att ta hand om det. När det gäller dopet finns också de båda teologiska grundspåren med – tacksamhet över att vi har fått dopet som en gåva och upp­ giften som vi kallas till i dopet, att vara Jesu lärjungar och göra något bra för Guds rike i världen.

BIBELORD

4Mos.20:7–11, Ps.42:2, Tit.3:4–5.

33

Livets Livets vatten vatten

Moses och vattnet ur klippan Gå till en källa i naturen där det finns rent vatten, eller till ett litet vattenfall om det finns i närheten.

Berätta om Moses och folket i öknen, om hur de vandrade och var törstiga och längtade efter vatten och hur deras ledare Moses tog staven och slog på klippan så att det kom friskt vatten som en källa (4 Mos.20:7-11).

Om det finns möjlighet kan berättelsen levandegöras genom att någon föreställer Moses, som slår med en stav på en klippa vid vattnet.

34

Jag har i övningen visat på hur tacksamma vi ska vara som kan ta en kopp och gå till en bäck och dricka vatten, eller få känna på och smaka av det klara källvattnet och att vi har möjlig­heten att dricka direkt ur en källa.

Det är inte alla som kan det. Berätta att vatten inte är en självklarhet för alla.

Fråga om det är någon som har varit utomlands på semester. Hur var det med vattnet där? Fråga om de tyckte det var konstigt att gå och köpa vatten, att det inte gick att dricka direkt ur kranen.

Vattenföroreningar En enkel övning med vanliga saker som vi har i skafferiet, som visar på hur vattnet lätt blir förorenat.

Använd två hinkar, gärna genomskinliga. Fyll dem med vatten.

I den ena hinken kan man tillsammans med barnen hälla i till exempel kaffe, choklad pulver eller kryddor. Visa att det blir en förändring på vattnet. Det blir smutsigt. Fråga barnen om de vill smaka (kom ihåg att hälla i sånt som inte är farligt för barnen).

Prata om hur de tror att vattnet i våra sjöar skulle blivit om vi hela tiden skulle tömma våra sopor, som avfallsvatten och liknande, direkt i vattnet. ●V ad

skulle de dricka om det inte fanns rent vatten?

● Hur

går det med fiskar som lever i vattnet?

●H ur

gör andra djur och fåglar?

●V ad

kan vi göra?

Besök ett reningsverk Om det finns möjlighet kan ni göra ett studiebesök på en vattenreningsanläggning och se hur vattnet renas. Kontakta kommunen där du bor och få information om vad som gäller.

Fiska Det är inte alla som har varit på isfiske eller fiskat i en å, sjö eller bäck. Så vi har låtit barnen prova på isfiske.

Det har vi gjort för att på ett enkelt sätt visa hur vi kan använda naturens resurser till något positivt. Vi vill visa på vilken rikedom som finns i vattnet. Vi förklarar också att fisken i våra sjöar nu de senaste åren blivit utsatta för mycket föroreningar. Vad händer då med fisken i vattnet? Vad kan vi göra?

Fisken som vi har fått grillar vi på elden i grillfolie med salt, peppar och en klick smör.

Något att tänka på inför den här aktiviteten är att i förväg undersöka hur det är med fisken i era sjöar så att ni inte ger barnen fisk som inte är bra att äta.

Kolla också att isarna är säkra så att ni inte går genom isen. Prata med barnen om säkerheten.

35

Livets Livets vatten vatten

36

Dopet

Duva

I dopet kopplas vi till vattnet som är ett livsviktigt element för allt levande på jorden.

Gå till ett vattendrag, till exempel en å eller en bäck. Berätta om Jordanfloden. Läs berättelsen om när Jesus blev döpt i Jordan i ”Bibel för barn”. Prata om duvan som kommer ner över Jesus och berätta att den symboliserar anden. Sångförslag: ”En duva, en vit”. Den finns i boken ”Smått om stort” skriven av Tomas Boström, Origo förlag.

Prata också om Gudsrösten som säger ”Detta är min älskade son, han är min utvalde” (Matt.3:13–17). Berätta att dopet är ett sätt för Gud att visa att han älskar oss och vill vara nära oss. Och när vi ser levande vatten i naturen påminns vi om det – att Gud älskar oss och att vi hör ihop med Gud.

I samband med berättelsen om dopet i Jordanfloden där Guds ande i form av en duva uppenbarade sig, målade vi duvor som en aktivitet.

Ni kan också vika duvor i papper eller klippa ut färdigstansade duvor. Jag hittade mallar till duvor i boken ”Himmelrik” (Argument förlag).

BIBELORD

Matt 13:13–17.

Islykta av glasslåda DU BEHÖVER:

• Material till ljuslyktorna • Tom glasslåda • Vatten.

• Vattenfärg eller hushållsfärg.

• Plastmugg för att göra en grop i isen där man kan sätta ljuset • Sten som håller muggen på plats GÖR SÅ HÄR: Plocka kottar, kvistar, små stenar och dylikt om ni vill dekorera isen. Häll i vattnet och färgen i lådan. Lägg i dekorationen, ställ ut och låt det frysa.

Islykta av ballong Med hjälp av en ballong kan vi göra fina islyktor.

Ta en ballong och fyll den med vatten, ställ den i en bunke eller liknande. Det går också att sätta ballongen i snön.

Ställ den kallt och vänta tills den har frusit, inte helt genomfryst men så att du har fått en hård yta på några centimeter, därefter häller du ut vattnet i mitten.

37

38

Naturens växlingar med årstiderna Med det här kapitlet vill vi visa på skönheten i våra fyra årstider.

Vi vill också att barnen ska kunna lära sig att ta hand om varandra och att vi alla måste hjälpas åt för att klara av förändringar och svårigheter. Tillsammans går allt enklare om vi bara hjälps åt.

Spåret av tacksamhet och glädje över livets under är starkt i det här kapitlet, när vi gläds åt naturens skiftningar, höstens vackra färger, allt roligt man kan göra i snön, allt vackert sommaren kan erbjuda och allt nytt liv som vaknar på våren.

Spåret av uppgift och ansvar blir tydligt när vi får jobba med att hjälpa fåglarna att överleva vintern och när vi får ge för­ utsättningar för odling och växt i vårt trädgårdsland, men också när vi målar bilderna av årstidernas skiftningar eftersom vi då hjälper andra att glädjas åt det vi har sett.

39

Naturens växlingar med årstider

Måla de fyra årstiderna Vi pratar om de fyra årstiderna, vad som skiljer dem åt och hur det ser ut ute under de olika årstiderna. Låt barnen beskriva och berätta!

För att tydligt se vad vi pratat om, får barnen måla fyra tavlor av ett träd som ändrar utseende med årstiderna.

Vi förbereder och målar stammarna på fyra träd på varsitt A3-papper, sedan sätter vi fram färger till de olika årstiderna.

Därefter får de måla med sina fingrar, pekfinger och tumme är perfekt att göra lövtryck med på träden.

Hjälpa till i naturen När vi fortsätter våra diskussioner om naturen och skapelsen pratar vi om förändringar i vår natur under de olika årstiderna. ● Hur har djuren det under de olika

årstiderna? ● Hur blir det för djuren på vintern? ● Förklara och berätta om de olika djur

som går i ide, till exempel björnen och igel­kotten. ● Berätta om flyttfåglar som flyger söderut

och fåglar som stannar kvar. ● Varför blir det svårare för djuren att skaffa

sig mat på vintern? ● Förändras vi människor med årstiderna? ● Kan vi hjälpa djuren på något vis?

40

PÅ HÖSTEN

Vi gör egna fågelmatare DU BEHÖVER: • Terrakottakruka (Jag åter­ använde krukor som är kvar på kyrkogården efter att många har planterat ut ljung vid gravarna. Fråga vakt­ mästarna).

• Liten pappbit • Snöre • Olika frön som solrosfrön, nötter, vetekorn, havregryn • Cocosfett • Målarfärg, penslar • Lack GÖR SÅ HÄR: Tvätta krukan om ni återanvänder en kruka, så att det inte finns rester av blom­gödning och blomjord i krukan.

Låt barnen måla krukorna i fina färger eller måla ett eget motiv som blommor, fåglar, familjen, hus, bilar, det de tycker är roligt att måla.

Tänk på att krukan ska hänga upp och ner när den är klar så inte motivet blir upp och ner.

När färgen har torkat lackas krukan på utsidan. Inte insidan för då är det lätt att fågelmaten inte sitter kvar i krukan.

Smält cocosfett och låt barnen hälla i olika frön så att det blir en tjock massa. Tänk på att cocosfett är varmt, så att ni inte bränner er.

Ta en kartongbit och klipp ut en bit så att den täcker botten på krukans insida, stick hål med en sax eller syl på mitten av kartongen och knyt ett snöre i hålet.

Det blir upphängningen av krukan, så kom ihåg att göra en stadig knut som håller vikten av krukan och fåglarna.

Fyll sedan krukan med fröblandningen. Ställ den kallt så att blandningen får stelna.

Frökottar DU BEHÖVER:

• Snöre • Kottar • Cocosfett • Fågelfrön GÖR SÅ HÄR: Knyt ett snöre i kotten.

Doppa kotten i cocosfett och rulla den sedan i en fröblandning.

41

Naturens växlingar med årstider

Mathus av mjölkpaket Ta en tom mjölkkartong och klipp fyra fönster mitt på paketet, ett fönster på varje sida.

Måla den sedan i fina färger. Ta en nål och stick två hål på toppen av paketet och trä ett snöre genom som upphängning.

Fyll sedan i solrosfrön eller annan fågelmat och häng upp den i ett träd eller i taket på altanen.

ELLER Gör en enklare fågelautomat med att använda en vass kniv och skär nästan genom hela paketet och vinkla och skär på skrå uppöver, för att få till en flik att vika inåt.

Talgbollar av tomma mjölkkartonger DU BEHÖVER:

• Tom mjölkkartong • Cocosfett • Fågelfrön, till exempel: solrosfrön, havregryn och nötter • Snöre

GÖR SÅ HÄR: Smält fettet och fyll i mjölkkartongen, cirka 2/3-delar, och häll i olika fröer.

Kom ihåg att lägga ned ett snöre.

Häll över fettet, placera paketet kallt för att stelna.

Klipp sedan bort kartongen.

Bind ihop snöret, häng upp till fåglarna

42

MÖT VÅREN På våren möter vi en mark som nästan ser helt livlös ut. Fundera tillsammans med barnen varför det ser ut som det gör.

Börja sedan med att titta lite närmre, då kan vi se att det börjar spira och grönska och nytt liv växer fram.

Guds ande blåser fram och väcker jorden ur vinterdvalan.

Vi målar blommor och gläds över

att våren är här!

Vindsnurra För att visa hur vinden blåser liv gör vi blomsnurror i papper (ingen färg).

Fäst pappersblomman med en nål på pinnen så kan blomman snurra.

Låt barnen måla dem i olika färger. Sedan får de blåsa på snurrorna eller låta dem snurra fritt i vinden. Guds ande har blåst liv i blomman.

43

Naturens växlingar med årstider

Bygg en fågelholk DU BEHÖVER:

• Ohyvlat trä, ca 22 mm tjock • Spik • Snöre

Hål för upphängningssnöre

GÖR SÅ HÄR: Såga brädorna enligt skissen. Förborra gärna spikhålen, spika sedan ihop delarna.

Fäst holken ordentligt, gärna med snöre så att du inte behöver spika i trädet.

Mallen på fågelholken hittar du på http://www1.vasteras.se/naturskolanaskoviken/om-faglar/ bygg-en-fagelholk.shtml

44

Hål ø 30 blåmes & titor Hål ø 35 talgoxe & svartvit flugsnappare

Alla mått i millimeter.

PÅ SOMMAREN

Ett eget trädgårdsland På våren kan ni göra ett eget litet trädgårdsland där ni planterar morötter, potatis, lök och sallad. Det går att förodla morötterna i mjölkpaket. Gör detta tillsammans med barnen och låt dem få plocka ogräs och sköta om träd­ gården. På så sätt kan vi visa på hur allt växer och gror.

Det som kan bli ett problem under semester­ tider är vem som ska sköta om trädgården, men kom överens med vakt­mästare eller annan personal som kan hjälpa till under den tiden.

Kan det tänkas att några av barnen som bor i närheten kan gå dit?

Ett annat tips är att plantera svarta och röda vinbärsbuskar, de återkommer varje år och behöver inte lika mycket tillsyn. Rabarber är också bra och tänk vilka goda kakor eller pajer det blir.

Andra söndagen i oktober är det tacksägelse­ dagen och till den får barnen skörda och bära fram det som de har odlat. De smyckar golvet framför altaret med det som de har skördat, för att visa tacksamhet för årets skörd.

På våren har barnen fått så solrosfrön i små krukor som vi sedan satt ut i en rabatt.

Blommorna plockade vi sedan och använde som altarblommor vid tacksägelseguds­tjänsten.

Barnen får även så blommor som de får ta med hem. Blir det stora fina solrosor med många frön, kan ni ta dem och använda som fågelmat.

45

46

Konsumtion

I det här kapitlet vill vi visa på det materiella överflöd vi lever i idag, att vi konsumerar så mycket. Vi vill med naturkyrkis visa på enkelheten, att vi inte behöver ha så mycket saker för att man ska trivas och ha kul.

Jag vill att barnen ska få känna tacksamhet för allt vi får uppleva och se i vår natur, det fantastiska vi har fått möjlighet att ta del av, helt gratis. Jag vill ge barnen upplevelser och att de ska få känna glädjen av att vara ute och möjligheten att lära oss att förvalta detta arv.

Och jag vill visa på hur viktigt och värdefullt det är att vi kan hjälpa varandra att växa och må bra på insidan. Tacksamhet och ansvar går hand i hand i detta avslutande kapitel.

Ett sätt att göra det är att visa på enkla saker i naturen som barnen kan se och förstå, till exempel när de får se förändringarna när vi planterar ett frö och låter det få spira och gro.

Då kan vi också prata om att det inte bara är det frö som blir sått i marken som behöver omvårdnad och omsorg. Även vi människor är som frön som vi måste ta hand om.

Vi behöver ge omsorg till varandra, använda oss av ord som inte sårar och trycker ner, men ord och handlingar som gör att vi alla mår bra. Alla växer av god omvårdnad och människor växer på insidan av att veta att det är någon som bryr sig om, berömmer och uppskattar en.

47

Konsumtion

Vi åker till en bondgård För att visa barnen hur vi sköter om djur och hur vi sår och skördar, har vi åkt till flera bondgårdar, och fått se detta i verkligheten.

Vi har fått se små liv och hur de stora djuren tar hand om sina ungar. Genom det har vi kunnat visa på hur viktiga vi är i detta samspel för att allt ska kunna fungera. Vid besöket på bondgården har vi också fått möjlighet att visa att mjölkprodukterna kommer från en ko på en gård, att de inte bara är produkter som står i hyllorna i affären.

Besöket på bondgården ger en förståelse av att allt vi köper av frukt och grönt i affären kommer från jorden och visar på ett praktiskt sätt hur vi kan odla själva.

Tankeexperiment Utgångspunkten är tanken att vi ständigt lever i överflöd, konsumerar för mycket och tär på resurserna. Det får negativa följder, och till slut rasar allt. Diskutera med barnen vad som händer om vi bara köper nytt hela tiden i stället för att använda det vi har. Exemplifiera genom att stapla kläder på varandra i en hög - tillslut rasar allt!

Om vi stoppar i oss för mycket mat, vad händer då? Jo vi får ont i magen och mår inte bra.

Med enkla beskrivningar förstår barnen vad det innebär att konsumera för mycket.

Gör ett pussel För att göra en uppgift som beskriver hur allt hör ihop och hur lätt allt kan rasa, tog vi ett helt blankt pussel, som de fick måla något från naturen på, till exempel ett landskap.

Vad händer om vi vänder på pusslet? Det rasar och går sönder.

Men vi kan fixa det genom att lägga alla bitarna på plats igen.

Med den här aktiviteten visar vi att vi kan göra en förändring och tillsammans bygga ihop allt igen så att det blir helt.

48

OLIKA PYSSEL MED NYSKAPANDE

ljuslykta av glasburkar DU BEHÖVER:

• Glasburk • Bokmärken, glitter • Lim GÖR SÅ HÄR: Limma fast bokmärken på glasburkar och använd som ljuslyktor. Strö på glitter eller använd glitterlim för att göra glasen extra fina.

De här lyktorna kan man använda för att pynta altaret eller ställa dem på ett bord framför altaret där barnen själva kan tända ett ljus. På så sätt kan barnen känna sig extra välkomna i gudstjänsten.

Söt spargris Med hjälp av en ballong, en äggkartong, tapetklister och färg får grisen sin rätta form.

DU BEHÖVER:

• Tapetklister (se recept sid 51) • En avlång ballong eller en rund beroende på vilken form grisen ska ha • En äggkartong • Färg • Piprensare GÖR SÅ HÄR: Blås upp ballongen till önskad storlek. Har du inte en avlång ballong kommer din gris bli lite mer rund.

Klipp eller skär ut två benpar och ett öronpar, samt ett tryne från äggkartongen.

Riv dagstidningar i remsor, som doppas i tapetklistret.

Fäst öron, tryne och ben på kroppen med de doppade remsorna.

Täck grisens kropp med remsor tills den fått en fast kropp.

Nu ska grisen torka och detta kan ta ett tag så låt den torka till nästa träff.

Måla grisen i en favoritfärg.

Nu är det dags att ge grisen ögon, knorr och näsborrar. Måla dessa med en penna eller med svart färg.

Knorren kan ni göra av en piprensare om ni vill.

När färgen har torkat är det dags att skära en skåra i ryggen som är stor nog för både mynt och sedlar. När ni sedan vill öppna grisen så kan ni skära ett hål i botten och tömma den. Och för att börja spara på nytt behöver ni bara lägga på några remsor igen med klister och måla på, så ser den som ny ut.

Börja spara redan idag!

49

Konsumtion

Här har barnen hittat en pinne, plockat några kottar och målat dem som små träd. Små gubbar/gummor har de gjort av flörtkulor.

Vi har också använt oss av hasselnötter som huvuden på kottarna och gjort små tomtar med röda och gröna mössor gjorda av filt.

Ljuslyktor av konservburkar Enkelt att ha med i ryggsäcken för att pyssla med i skogen. Ta med värmeljus så att ni kan tända dem i lyktorna och låta barnen få visa vägen hem. Det här är extra mysigt på hösten när det börjar bli mörkt ute.

DU BEHÖVER:

• Burk • Träpinne för handtag • Spik • Hammare • Ståltråd GÖR SÅ HÄR: Ta konservburken och en spik, ta hammaren och spika hål i burken på sidorna. Gör ett mönster eller bara gör hålen huller om buller.

Gör två hål i den övre kanten och trä i en ståltråd som handtag. För att barnen inte ska bränna sig på värmen från ljusen tar ni en träpinne, gör ett hål i den och trär den på ståltråden. Barnen håller i pinnen som blir handtaget på lyktan.

50

Julgranskulor Gör egna julgranskulor av trasiga glödlampor.

Gör eget tapetklister Tapetklister kan du använda till många pyssel.

Tillsammans kan ni skapa de finaste konstverk.

Här är ett recept på hemmagjort tapetklister som bara tar några minuter.

DU BEHÖVER:

• 4 dl vatten • 0,5 dl socker • 1,5 msk potatismjöl GÖR SÅ HÄR: Blanda ut potatismjölet med hälften av vattnet så att det blir en jämn smet. Sedan kokar du upp resten av vattnet plus socker i en kastrull.

Ta av kastrullen från plattan och häll i smeten med potatismjöl och vatten. Rör hela tiden. Låt blandningen hettas upp igen men låt den inte börja koka.

Sedan behöver du bara låta det kallna och vips har du giftfritt och fungerande tapet­ klister till alla projekt.

Vi gjorde olika figurer av träpinnar och självhärdande lera, det går även att använda trolldeg, men trolldegen blir lätt lite kladdig om det snöar eller regnar.

Recept på trolldeg Här är två recept på helt vanlig trolldeg att använda som leklera eller att göra figurer av som sedan kan torkas.

TROLLDEG RECEPT 1

TROLLDEG RECEPT 2

• 1 dl vatten

• 2 dl vatten

• 2 dl mjöl

• 1 dl salt

• 1 dl salt

• 4 dl mjöl

• 1 msk olja • ev karamellfärg GÖR SÅ HÄR: Knåda ihop allt till en smidig deg. Om du tänker spara figurerna kan du torka dem i ugnen i 100 grader i en timme. Låt dem sedan stå till dagen efter.

GÖR SÅ HÄR: Låt saltet lösas upp i varmt vatten. Tillsätt sedan mjölet och arbeta ihop allt till en smidig deg. In med figurerna i den 100 grader varma ugnen i minst två timmar.

Figurerna ska sedan torka i rumstemperatur i minst ett dygn.

51

Fira gudstjänst På våren har vi en familjegudstjänst där vi delar ut barnens bibel till sexåringarna. Den brukar vi fira på den söndag då temat är att växa i tro. (5:e söndagen i påsktiden).

Att växa i tro Det kan man koppla till naturen och skapelsen.

Vi tänker oss att vi sår ett frö och låter det växa och gro, och drar paralleller med våra egna liv, att vi växer och utvecklas som människor.

TIPS: Efter utdelande av bibeln har vi välkomnat alla barnen och samlat dem på en matta längst fram i gudstjänstsrummet och haft ett samtal med barnen.

• Vad är tro?

• Vad betyder det att växa i tro?

• Hur kan vi växa i tro?

Låt barnen få ett eget frö. Jag använder mig av solrosfrön som är lite större så det blir enklare att hålla i. Ställ frågor till barnen:

• Vad behövs för att fröet ska börja gro?

• Kan fröet växa om inte vi tar hand om det?

• Behöver vi någon som tar hand om fröet?

• Kan det här fröet vara du?

• Hur är det med oss?

• Kan vi liknas vid ett frö, en blomma?

• Vad behöver vi?

• Behöver vi några som tar hand om oss?

52

Ta sedan fram en låda med jord och låt barnen plantera sina frön.

Jag har tagit hand om frölådan och odlat fram solrosorna, som vi sedan har planterat ut tillsammans i prästgården innan vi gått på sommarlov.

På hösten kommer barnen tillbaks och får se sina blommor Att växa i tro kan också kopplas ihop med skapelsen, och i boken ”Barnens stund i gudstjänsten” av Linda Alexandersson hittade vi en berättelse om skapelsen som vi berättade för barnen. Vi tyckte att den var passande eftersom vi nyss hade delat ut bibeln som börjar med skapelseberättelsen.

Tacksägelsedagen Förberedelser inför denna gudstjänst är att barnen har odlat och skördat grönsaker, plockat bär och syltat, plockat blommor och skrivit verser och meningar om vad de kan vara tacksamma för och över.

Gör en procession med barnen där de får bära fram det som de har odlat till altaret och visa sin tacksamhet för vad jorden har gett.

Blommorna som de sådde vid vårens gudstjänst är blommor som står som altarblommor. Låt gärna barnen vara med och förbereda altaret.

Bjud fram barnen under gudstjänsten eller låt dem sitta i bänkarna och fråga frågor som: ”Vad kan vi vara tacksamma för?”

Vi har förberett oss med att göra en tacksägelseblomma med barnen. På varje kronblad skriver vi tillsammans med barnen vad de är tacksamma över, till exempel vänner, familjen, kläder eller lördagsgodis.

Låt barnen använda blomman i kyrkans förbön och låt dem be och tacka för vad de är tacksamma för. Om ni har större barn med i gruppen kan de skriva dikter eller böner som de kan läsa upp.

Som en aktivitet före gudstjänsten kan ni torka och pressa fina löv och blommor och sedan laminera det tillsammans med barnens dikter. Det kan också bli en fin utställning där alla får se vad barnen har skapat och tänkt kring ordet tacksamhet.

I våra inledningsord till gudstjänsten säger vi: ”Gud skaparen är alla goda gåvors givare. Vi har samlat in från trägårdslandet, skogen - nu bär vi fram gåvor inför Gud i kyrkan och säger tack.”

Detta tror jag kan ge lite eftertanke - det är inte självklart att vi har allt detta. Klimatförändringar leder till miljöpåverkan som kan få konsekvenser för till exempel skörden.

Vad mer än frukt och bär och så vidare kan vi tacka för? Oss själva, varandra, mamma, pappa…

Vad kan vi sätta mer värde på, vara mer rädda om och hur ska vi bevara skapelsen?

53

Fira gudstjänst

Kyndelsmässodagen Vid årets mörkaste tid infaller kyndels­ mässodagen, och vi pratar om ljuset som är motsatsen till mörkret. Jesus är värdens ljus (Joh.8:12).

Vi ska vara värdens ljus, men vad betyder det?

Som en förberedelse inför gudstjänsten har vi låtit barnen göra islyktor som lyser upp vägen in till kyrkan

Använd bibelberättelser

Det är roligt ute när den första snön har kommit. Då kan man göra snöänglar och bada i snön.

Det finns berättelser i bibeln där det som sker i naturen får visa på tillit, tro och hopp i livet.

•G ud liknas till exempel vid en klippa - stadig, stabil och trygg. (Ps.18:3, 31:4, 94:22).

• J esus berättar en liknelse där vi uppmanas att bygga våra liv på berggrunden, som då symboliserar Jesu ord. Vad som än händer i livet står grunden fast. (Matt 7:24-27) • E n källa av friskt vatten visar på vår inre törst efter liv och mening och på Guds möjligheter att ge oss del av det. (Ps.42:2; Joh.4:7-10) 54

BIBELORD

Joh.8:12, Ps.18:3, 31:4, 94:22, Matt 7:24-27, Ps.42:2; Joh.4:7-10.

Sånger vi har använt i naturkyrkis Ur Glädjegung – Sånger för små och stora (red. Åke Olsson, Libris)

Ur Små små steg

- Blommor - Skapelsen - Tacksång -N ära marken - Våren är på gång -H årlig vår -S ommarens dörr står nu på glänt - Bygg inte hus på grus - Jag går på livets väg - Jag har fått händer att klappa med - Gud tycker om - Vilken häftig chans - Gud älskar mig

- När vindarna leker

Ur Mosters truddelutter

Ur Bra kan bli bättre

(Kerstin Andeby, Naxos Sweden AB)

(Perla Bjurenstedt, Ny musik)

-V i sitter i samma båt

- Alla får vara med

Ur Happy, Feliz, Lycklig

Ur Världens drag – Änglalåt – Noter

(Perla Bjurenstedt, Nya musik) - Ett enda jordklot - Pusselbit - Världens bästa vänner - En för alla alla för en

(Diana Stigson Hadarsson, Nyanzen)

Ur Musikskatt – Lek, sjung och spela med oss (red. Tove Doornbos, Isabergs förlag) - Vi säger god dag - Regnvädersvisan - Det snöar det snöar

Ur Lilla Småtting (Diana Stigson Hadarsson, Nyanzen) - Tågluffarsång

(Magdalena Lundberg, Nya musik) – Vi hör alla ihop

55

Äta ute Pinnbröd DU BEHÖVER: Familjeportion:

• 3 dl vetemjöl • 1 tsk bakpulver • 1 tsk salt • 1 dl vatten Tio personer:

• 6 dl vetemjöl • 2 tsk bakpulver • 2 tsk salt • 2 dl vatten Tjugo personer:

• 12 dl vetemjöl • 4 tsk bakpulver • 3 tsk salt • 4 dl vatten GÖR SÅ HÄR: Blanda alla torra ingredienser i bunke, häll sedan i vattnet. Knåda degen. Om det känns kladdigt tillsätt mer mjöl.

Rulla degen till en lång smal sträng som viras runt en skalad pinne. Grädda över glöden tills den är gyllenbrun och släpper lätt från pinnen. Ät med smör och/eller marmelad i pinnhålet, eller bara brödet som det är.

56

Tunnbröd på muurikka eller stekpanna DU BEHÖVER TILL 10 BRÖD:

• 25 g jäst • 5 dl ljummet vatten (37 grader) • 2 tsk salt • 2 msk olivolja

FLERA TIPS PÅ PINNBRÖD:

• 0,5 msk honung

Blanda i ost och oregano i degen så blir det som pizzabullar.

Rulla pinnbröd runt en korv så blir det som korv med bröd.

• 1 liter vetemjöl eller dinkelsikt • 2 dl mjöl till utbakning • 2 msk olja

GÖR SÅ HÄR: Rör ut jästen i vattnet. Tillsätt resten av ingredienserna och arbeta ihop till en kladdig deg. Jäs under bakduk minst en timme. Dela degen och platta ut delarna med mjöliga händer. Använd en skärbräda som bakbord.

Hetta upp olja i muurikkan eller i stekpanna.

Grädda cirka 3 minuter på var sida. Vänd brödet när det börjat bubbla och fått fin färg.

Pizzabullar Pizzabullar passar perfekt att ha med sig som ett mellanmål eller fika.

DU BEHÖVER TILL CA 30–35 SMÅ PIZZABULLAR:

• 50 gram jäst • 75 gram smör/olja • 5 dl mjölk • 1 tsk salt • 13 dl vetemjöl FYLLNING:

• 1 dl Tomatpurè • Oregano • 200 gram Strimlad rökt skinka • 3 dl riven ost GARNERING:

även saltet. Spara lite mjöl tills du ska baka ut.

Låt degen jäsa i 30 minuter under bakhandduk.

Sedan är det dags att baka ut. Dela degen i fyra delar. Rulla ut dem till rektanglar.

Bred sedan på tomatpuré på degen. Lägg på ost, skinka och oreganokrydda.

Ställ ugnen på 225 grader.

Sedan rullar du ihop detta till en längd och skär i lagom stora skivor och lägger ”bullarna” i formar. Låt dem sedan jäsa i ytterligare 30 minuter under bakhandduk, och sedan penslar du bullarna med uppvispat ägg och strör över rikligt med ost innan de ska gräddas i ugnen tills de fått en gyllene färg.

Går alldeles utmärkt att frysa.

Smörgås och varm choklad Förbered smörgås med ost, skinka eller liknande gott, att äta ute med en kopp varm choklad.

Den enklaste typen av varm choklad gör du genom att blanda:

• 2 msk kakao, • 3 msk socker • 1 liter mjölk Värm upp chokladen och vispa under tiden.

Om man vill kan man servera chokladen med vispgrädde, det är lyxigt.

• Uppvispat ägg • Ost GÖR SÅ HÄR: Smula jästen i en bunke. Smält smöret i en kastrull, tillsätt mjölken och värm upp till fingervarmt.

Häll lite av spadet över jästen och rör tills jästen helt har löst upp sig, och tillsätt resten av degspadet under omrörning.

Rör sedan ner nästan allt mjöl och

57

Äta ute

Varm saft

Scones

Det är gott att få i sig något varmt att dricka när man är ute på vintern. Ta med varm saft, blåbärssoppa eller nyponsoppa i en termos.

DU BEHÖVER: Till 8-12 scones

Våfflor utomhus

• 3 tsk bakpulver

DU BEHÖVER:

• 500 g vetemjöl, gärna med fullkorn • 1 tsk salt • 1 msk socker

• 2 ägg

• 100 g smör, kallt i kuber

• 2 msk socker

• 3 dl mjölk

• 200 g (4 dl) vetemjöl • 0,5 tsk bakpulver • 0,5 tsk salt • 4 dl mjölk • 3–4 msk smält smör • Om man vill 0,5 tsk kardemumma GÖR SÅ HÄR: Blanda ägg och socker och vispa ihop. Tillsätt det torra och vätskan lite åt gången tills det blir en fin smet. Räcker till ca 6-8 våfflor.

Varma mackor Vi brukar köpa färdigskivad franska.

Barnen får lägga på vad de vill ha av ost, skinka, ketchup, senap och krydda.

Vi har köpt smörgåsjärn för att använda på elden och göra varma mackor ute.

Korv med bröd Grilla korv ute brukar alltid vara populärt.

Det finns också vegetariska korvar som är goda att grilla. Här kan ni också använda grilljärnet som ni har när ni gör varma mackor.

Det går också att steka hamburgare i järnet, men vi använder murrikkan till det.

58

GÖR SÅ HÄR: Värm ugnen till 225° (200° varmluft).

Blanda alla torra ingredienser i en bunke, tillsätt smör i kuber och nyp ihop tills smöret är finfördelat.

Tillsätt mjölken och rör ihop till en deg.

Bakpulverdegar behöver inte knådas.

Klicka ut degen på bakplåtspapper och grädda tills ytan är fint ljusbrun. Servera brödet varmt.

Till servering: Smör, ost och en god marmelad.

Lekar Hajen kommer Gör en fyrkantig plan, gör en liten cirkel i mitten och gör en halvmåne på varje hörn.

Börja med att du som ledare väljer en haj som får stå i mitten, i cirkeln. Barnen väljer vilka fiskar de vill vara och ställer sig i ett hörn.

Du ropar ut till exempel ”laxen kommer” och de som är laxar börjar springa medsols i cirkeln runt hajen. Du kan ropa ut flera fisksorter som börjar springa. Så ropar du HAJEN kommer, och hajen springer ut och försöker ta så många fiskar han kan.

Fiskarna måste springa hem till sitt hörn. Du behöver inte vänta tills alla fiskar är ute och springer tills du ropar hajen kommer. Den kan komma lite när som helst.

Kom ihåg att de inte får byta håll och springa hem, har de börjat springa får de ta hela rundan runt för att komma hem. Detta för att undvika krock.

De fiskar som blir tagna blir hajar så det blir fler och fler hajar. Ropa ut fiskarna helt tills det bara finns en fisk kvar och den som blir sist blir den nya hajen.

I denna lek kan du också byta ut fiskarna till djur i skogen. Då kan hajen vara en björn eller en varg.

Vad har jag i fickan Den här leken är enkel att plocka fram, för den behöver ingen förberedelse. Du stoppar handen i fickan och tar fram ett låtsasföremål.

Visa med hjälp av charader vad det är du håller i och barnen ska gissa vad det är. Använd inga ord, bara rörelser. Det kan vara en smörgås, bil, elefant, vad som helst – använd fantasin. Byt efter ett tag och låt barnen ta fram vad de har i fickan.

Kom alla mina kycklingar. Hur då?

Samla alla barnen på en linje, gå en bit ifrån dem och vänd dig mot dem och säg: Kom alla mina kycklingar. Barnen svarar: Hur då?

Du säger till exempel: hoppande på ett ben, krypande, baklänges, som en orm, hoppande jämfota, rullande. Hitta på olika rörelser.

När alla barn har kommit till dig som ledare springer du över och ställer dig på andra sidan.

Och du ropar på nytt ut en rörelse.

Ingen vinnare och ingen förlorare – det är en bra lek.

Gissa djuret Förbered ett antal bilder med djur som du vet finns i området ni ska besöka och se till att det finns flera bilder av samma djur. Det kan vara bra att plasta in dem om det är lite regn eller snö i luften. Då blir de mer hållbara för att återanvända.

Låt barnen stå i en ring och ge dem sedan varsin djurbild. Det kan vara flera barn som har samma djur. Nu ska du beskriva ett djur, till exempel så här: det här djuret har sex ben, bor i skogen i närheten av ett träd, det är ett flitigt djur, och så vidare.

Barnen tittar på sina bilder och om de tror att de har samma djur som det du beskriver, då håller de upp sin bild.

Här kan du också ändra på leken så att barnen får beskriva sitt djur och de andra får gissa vilket djur det är.

59

Lekar

Gömma sig för trollen I skogen avgränsar du i förväg ett område, till exempel mellan två stigar eller två större stenar. Leken blir roligare när det finns många träd inom området som barnen kan gömma sig bakom. Leken innebär mycket spring fram och tillbaka.

Anpassa områdets storlek till barnens ålder.

DU BEHÖVER:

• Trollpass åt barnen • Klädnypor med påklistrade pappers­ remsor eller fiberband till att märka ut området Gå runt området med alla barn så att de vet hur stort området ”trollens land” är och var gränserna går.

Leken börjar med att 3–4 barn väljs till troll.

De placerar sig någonstans i trollens land. De övriga barnen får 4–5 trollpass och ställer sig på någon av de två stigarna eller vid någon av stenarna.

För barnen gäller det att springa/smyga sig genom området till den andra stigen/stenen utan att behöva ge ifrån sig ett enda trollpass.

För trollen gäller det att fånga så många barn som möjligt.

Man blir fångad när ett troll vidrör en. Om det händer, kan barnet köpa sig fri genom att ge trollet ett trollpass. Barnen löper av och an mellan stigarna/stenarna ett obegränsat antal gånger.

Ledaren bestämmer hur länge leken ska fortsätta. När tiden gått ut, vinner det barn som har flest trollpass i behåll. Bland trollen vinner det troll som har lyckats samla flest trollpass.

60

Troll och sten Börja med att du som ledare är ett troll och du ska förvandla barnen till sten. Barnen springer runtomkring och när du nuddar ett barn säger du sten, och barnet förvandlas till en sten och måste stå helt stilla.

Barnen kan bli fria genom att ett annat barn ger en kram och säger fri. När alla har blivit stenar byter vi troll.

Under hökens vingar, kom En utsedd hök ställer sig på mitten av exempelvis en plan och övriga deltagare ställer sig på ena kortsidan.

Höken ropar: ”Under hökens vingar. Kom!” Övriga svarar: ”Vilken färg?”

Höken väljer färg och ropar ex: ”Blå!”

Nu gäller det för samtliga deltagare att springa över till motstående kortsida utan att bli tagna av höken. De som blir tagna av höken blir nya hökar med undantag av de som har ett klädesplagg i den färg som höken bestämde. De personerna är immuna och kan ej bli tagna.

Sedan fortsätter leken med fler hökar och en annan färg.

Leken avslutas när ingen eller endast en deltagare återstår. Den siste deltagaren börjar som hök nästa omgång.

Samarbetsövning Ställ er på en rad. Den som står först har en boll. Alla står bredbenta och bollen rullas mellan benen bakåt i ledet. Den som står sist fångar upp bollen, springer och ställer sig längst fram, frågar om alla är beredda och så rullas bollen på nytt.

Kom alla mina kycklingar med varg

Följa John En deltagare utses till John. De andra deltagarna ställer sig på led efter John. Nu ska de andra deltagarna följa John och göra exakt som han/ hon gör, till exempel gå på knän, hoppa, krypa, sjunga en sång… När John kommit tillbaka till den plats han började får nästa barn i ledet vara John.

Hitta reflexerna Göm ett antal reflexer. Dela ut ficklampor till deltagarna och låt dem leta efter reflexerna.

Den som hittat flest reflexer har vunnit. Man kan också gå i en grupp och leta tillsammans.

Det kan kännas tryggare om man är lite mörkrädd.

Kom alla mina kycklingar är en lek där en person agerar höna, en person spelar varg (eller räv) och de övriga är kycklingar. Hönan står vid ena sidan av lekområdet, inom det område som är säkert och där vargen inte får fånga kycklingarna. Kycklingarna står på andra sidan och vargen står i mitten.

Leken börjar med att hönan ropar: ”Kom alla mina kycklingar!”. De andra agerar då kycklingar, som svarar att de inte törs på grund av vargen, men hönan manar på dem att komma ändå och kycklingarna springer då över vargens område.

Vargens uppgift är att jaga och fånga kycklingarna. Den som blir tagen blir i nästa omgång antingen utslagen, eller får själv vara med och agera vargunge.

Det här är tips på några lekar, men vi har också låtit barnen leka själva. De är duktiga på att hitta på lekar själva. Det är viktigt att barnen själva får använda fantasin och skapa egna lekar när de är ute i skogen.

Krypa under granar, klättra på kullar och använda det som finns runt oss.

Vi ska inte styra upp allt och lägga aktiviteter i barnens händer. Fri lek är viktigt för att barnen ska kunna utvecklas och se naturen på ett annat sätt.

61

Kapitel

INSPIRATIONSMATERIAL Filmen Home av Yann Arthus – Bertrand Fakta om allemansrätten och klimatet i Sverige www.naturvardsverket.se Fakta om elförbrukning www.energirådgivningen.se

Varför har vi det inte bättre när vi har det så bra? av Per Arne Dahl, Libris förlag.

Bibel för barn av Inga Wernolf, Karin Karlberg, Lisa ÖsthInga Wernolf, Karin Karlberg och Lisa Östh, Verbum förlag.

Himmelrik- söndagskolematerial av Karin Lindell, Helena Ånestrand, Ingela Olander och Martina Hansson, Argument förlag. ”Smått om stort” av Tomas Boström, Origo förlag.

Barnens stund i gudstjänsten av Linda Alexandersson, Arguments förlag.

62

Naturkyrkis är en bok för dig som vill prova på att genomgående använda dig av naturen i Svenska kyrkans verksamhet för barn i åldrarna 6-7 år. Boken innehåller bakgrundstankar, samtals­övningar och praktiska aktiviteter.

Else-Marie Sivertsen arbetar som barn- och ungdomsledare i Föllingebygdens församling i Jämtland. Hon har utifrån sina tankar om naturen som resurs och ansvarsområde utvecklat en metod där barnen får ta del av både glädjen över skapelsen och ansvaret vi människor har att förvalta den. I naturkyrkis blir också naturen en självklar plats att möta Gud. Else-Marie fick 2011 pris av föreningen ”Etik & Energi” för sitt arbete med barn och ungdomar när det gäller hållbar livsstil och utveckling.

En av bakgrundstankarna i boken är klimatförändringarnas negativa påverkan på skapelsen och våra möjligheter i det lilla sammanhanget att påverka skapelsens förutsättningar till det bättre.

Else-Marie hoppas att boken ska ge dig som jobbar med 6–7-åringar i Svenska kyrkan inspiration till att jobba med naturen på olika sätt, och att du kan komma med egna idéer så att materialet kan utvecklas.

Tillsammans kan vi glädjas över skapelsen och göra världen till en bättre plats att vara på!