PRÄSTLÖNETILLGÅNGAR
- Svenska kyrkans jord, skog och kapital
1
Olof Skötkonungs dop, som enligt traditionen skedde 1008, brukar ses som början av Sveriges kristna tid. Kungens första åtgärd efter dopet var att skänka jordegendomar till Svenska kyrkans uppbyggnad. De första jordegendomarna som tillfördes kyrkan är faktiskt ännu äldre. Eftersom Danmark kristnades före Sverige finns det i Skåne egendomar med rötter i tiden före 1008. När sockenbildningen tog fart under medeltiden och kyrkor byggdes över landet skänkte allmogen prästgård och mark till kyrkan för att ge prästen en möjlighet till försörjning. Det var åkrar och ängar för att kunna ha djur och odla, samt skog för jakt och ved. Prästen lön utgick in natura och utgjordes av avkastningen från prästgården. Med tiden förfogade kyrkan över betydande arealer runt om i Sverige. Särskilt domkyrkor, biskopar och kloster samlade på sig stora jordegendomar och blev en maktfaktor vid sidan om kungamakten. Som mest uppgick kyrkans arealer till drygt 20 % av den samlade arealen i Sverige.
2
3
4
Prästlönetillgångar är den gemensamma benämningen på den egendom som på detta vis tillförts Svenska kyrkan. Prästlönetillgångarna består av prästlönefastigheter och prästlönefonder. Om en prästlönefastighet säljs ska ersättningen tillföras en prästlönefond. Medel i prästlönefond kan användas för att köpa nya fastigheter. Prästlönetillgångarna har genom århundraden setts som självägande stiftelseliknande rättssubjekt och lagreglering har över tiden syftat till att trygga egendomens bestånd för avsedda ändamål. I samband med relationsändringen kyrka-stat år 2000 har i lag klarlagts att prästlönetillgångarna även fortsättningsvis ska förvaltas som självägande rättssubjekt. Likaså har i lag (SFS 1998:1591,1592) klarlagts att prästlönetillgångarna ska förvaltas av Svenska kyrkan med ändamål att bidra till de ekonomiska förutsättningarna för Svenska kyrkans förkunnelse. Endast avkastningen får användas för ändamålet.
5
Vid Västerås riksdag 1527 konfiskerade Gustav Vasa en stor del av kyrkans tillgångar. När reduktionen var genomförd hade kyrkans ägande minskat drastiskt. I dag finns 2748 prästlönefastigheter utspridda över hela landet från Karesuando i norr till Skurup i söder. Eftersom kyrkan i många fall ligger mitt i byn är det ofta tätortsnära marker som tillhör kyrkan. Den direkta kopplingen till prästlönerna är borta, men prästlönetillgångarna spelar fortfarande en viktig ekonomisk roll för kyrkans verksamhet. Prästlönetillgångarna förfogar över drygt 500 000 hektar mark vilket utgör cirka 1,5 % av den totala arealen i landet. De samlade prästlönetillgångarna är därmed Sveriges största jordägare och landets femte största skogsägare. Den långa historiken har skapat en kontinuitet och långsiktighet i förvaltningen med syfte att ta tillvara, bevara och värdesäkra en stor förmögenhetsmassa och därtill skapa en god och uthållig avkastning. Biskopsmössan, mitran, är en historisk symbol för kyrklig jord som fortfarande används som symbol för kyrkans marker och kan bland annat ses på rågångsmarkeringar och gränsträd.
Mitran 6
7
Svenska kyrkan har i sitt interna regelverk, Kyrkoordningen, delegerat sitt uppdrag att förvalta prästlönetillgångarna till de 13 stiften. Inom varje stift finns för uppdraget en egendomsförvaltning som leds av ansvarig tjänsteman och styrs av förtroendevalda. Det sammanlagda värdet på förvaltad egendom, det vill säga skogsmark, jordbruksmark och fondkapital, uppgår till cirka 35 miljarder kronor. Luleå
Härnösand Västerås
Uppsala
Karlstad
Stockholm Strängnäs Skara
Linköping
Göteborg Visby Växjö 8
Lund
Markareal (hektar) Stift
Jord
Skog
Övr.
Total
Luleå
207
39 654
22 400
62 261
Härnösand
734
69 782
23 296
93 812
Uppsala
5 383
41 711
4 973
52 067
Västerås
363
43 426
7 147
51 519
Stockholm
773
3 050
862
4 785
2 700
13 777
1 052
17 529
393
43 426
4 611
48 430
Linköping
6 400
28 802
1 776
36 978
Visby
1 756
7 515
1 221
10 501
Skara
9 833
25 128
3 202
38 163
158
24 834
3 583
28 575
Växjö
5 454
48 070
5 857
59 381
Lund
11 850
9 204
630
21 684
Summa
39 604
398 961
80 710
519 285
Strängnäs Karlstad
Göteborg
9
Visste du att … … att prästlönefastigheter uppstod i Svenska kyrkan för redan mer än tusen år tillbaka … att prästernas lön förr utgjordes av avkastningen från jorden och skogen … att prästlönetillgångarna i dag är till för att bidra till de ekonomiska förutsättningarna för Svenska kyrkans förkunnelse … att endast avkastningen får användas i kyrkans verksamhet … att de 13 stiften förvaltar prästlönetillgångarna i respektive stift … att prästlönefastigheterna omfattar mer än 500 000 hektar mark utspridda i hela landet … att i prästlönefonder finns nära 3 miljarder kronor … att prästlönetillgångarna utgör egna juridiska person och är ålderdomliga självägande stiftelser … att hälften av avkastningen fördelas till landets församlingar efter andelar i prästlönetillgångarna …. att sammanlagt avverkas ca 1,7 miljoner m3sk årligen på prästlönefastigheterna …. att 9% av den produktiva skogsmarksarealen är undantagen skogsbruk
10
Prästlönetillgångarna har inte längre samma ekonomiska betydelse för kyrkan som under medeltiden. Utdelad avkastning för 2014 uppgick till totalt 592 mkr och motsvarar 3-4 % av de årliga verksamhetskostnaderna inom Svenska kyrkan. Avkastningen delas ut med 50 % till det inomkyrkliga utjämningssystemet och resterande 50 % delas ut till de pastorat som ursprungligen tillfördes egendomen. För ett enskilt pastorat, framför allt i glesbygd, kan utdelningen vara av väsentlig betydelse för att finansiera den kyrkliga verksamheten. Jordbruksförvaltningen sker inte i egen regi, i stället arrenderas mark och byggnader ut som gårdsarrenden. Totalt finns 273 gårdsarrenden. Förvaltningen av skogarna har ett långsiktigt perspektiv med syfte att bedriva ett ekonomiskt livskraftigt, miljöanpassat och socialt ansvarstagande skogsbruk. Skogarna är certifierade. För att samordna arbetet med att upprätthålla certifieringen har den gemensamma föreningen ”Svenska kyrkans skogscertifiering” bildats. Sammanlagt är 9 % av den produktiva skogsmarksarealen, motsvarande 12 % av virkesvolymen, idag undantagen skogsbruk. Kyrkoreservat som är en egen reservatsform finns inrättade i varje stift. Sammanlagt finns 112 kyrkoreservat.
11
Producerad av Journalisthuset Formgivning: Moa Sjรถgren Illustration sid. 8: David Castor, CC 3.0 Sundsvall 2016
12
www.svenskakyrkan.se