På lika villkor

På lika villkor Barns och ungas röster om att känna sig välkommen, predikan och musik i gudstjänsten och om andlig utveckling. Hearingrapport 2018/2019

1

INNEHÅLL

1.

Inledning 3

1.1 Vad är syftet med att låta barn och unga komma till tals?

2.

Teman 4 3.

Metod 5

3.1 Projektets delar

4.

Presentation 7 5.

Sammanfattning 7 6.

Tema Att känna sig välkommen 8

6.1 6.2

Röster från barn och unga Slutsatser och rekommendationer

7.

Tema Gudstjänst fördjupning predikan och musik

7.1 7.2

12

Röster från barn och unga Slutsatser och rekommendationer

8.

Tema andlig utveckling 19

8.1 8.2

Röster från barn och unga Slutsatser och rekommendationer

9.

Slutkommentarer 26 Bilaga 1 – förteckning över deltagare Bilaga 2 – andlig utveckling, bild

2

27 28

1. INLEDNING

Det här är den andra rapporten som producerats i Härnösands stift med barns röster om deras syn på kyrkan och vad vi gör i kyrkan.

Sammanlagt har cirka 370 barn deltagit i de två hearingarna, och den här gången har 168 barn varit med. Den här utfrågningen har handlat om att känna sig välkommen, fördjupning av förra hearingens frågor om gudstjänst med fokus på predikan och musiken i gudstjänsten, och om andlig utveckling. Rapporten heter På lika villkor, som en sammanfattning av det budskap som barn och unga som deltagit i projektet har givit oss.

1.1 Vad är syftet med att låta barn och unga komma till tals?

Svenska kyrkan i Härnösands stift vill stärka barnets rättigheter. Vi arbetar systematisk med att främja barnrättsperspektivet och hjälper församlingar att ha barnets bästa i fokus.

Så lyder visionen för Härnösands stifts arbete med barnets rättigheter och barnkonsekvensanalys, formulerad i handlingsplanen. Det handlar om att i större utsträckning ta reda på vad som är bäst för barn i de frågor som rör barn, direkt eller indirekt, innan man går till beslut eller utformar sin verksamhet. Det är innebörden i att göra barnkonsekvensanalyser. Då krävs också att man pratar med barn. Det här arbetet är ett första steg mot att mer systematiskt föra sådana samtal med barn i Härnösands stift. Att stiftet har god kännedom om barns synpunkter är också ett av de uttalade målen i den ovan nämnda handlingsplanen.

Det finns två mycket viktiga underlag för ett barnrättsperspektiv. Det ena är statistik om barns livsvillkor; det vill säga hur barn mår och vilka förutsättningar de lever under. Det andra underlaget handlar om barnens egna åsikter. Sammantaget hjälper de oss att fatta beslut och planera med barnets bästa för ögonen.

Arbetet är inte komplett, fler barn måste få komma till tals, men det är ett första steg i en lärande process. Rapporten ska hjälpa både anställda och förtroendevalda inom Härnösands stifts verksamhetsområden med två saker: 1. Vara ett relevant underlag för de handläggare på stiftskansliet, som planerar, genomför och utvärderar verksamhet som rör 3

tillsyn och främjande, i stiftets olika enheter och verksamhetsområden.

2. Vara ett stöd för arbetsutskott och stiftsstyrelse, när de verkställer kyrkomötets beslut kring barnkonsekvensanalys, i sin beslutsprocess. Det handlar t ex om mål- och budgetprocessen men också om utredningar kring bl a pastoratsbildningar.

I slutet av varje tema finns ett antal konkreta förslag till åtgärder.

Dessa utgår ifrån det barn och unga har berättat. Syftet är att hjälpa oss att se möjliga lösningar, prioritera och fatta beslut som stärker barnets rättigheter.

2. TEMAN

Projektet utgår från tre teman som genomförts med viss variation.

1. Att känna sig välkommen Vi pratar mycket om ett gott värdskap i kyrkan, och att vi vill sträva mot att ha ett rekryterande och välkomnande förhållningssätt. Men vad är det egentligen? Och är de samma för barn och vuxna? Många tror att det är mer avancerat och komplicerat att möta barn och unga än vuxna på ett välkomnande sätt. Är det verkligen så eller är det nåt som lever med oss som en fördom?

2. Visa mig din gudstjänst – fördjupning i predikan och musik En tes som vi hade innan första hearing projektet var att barn och unga inte går i gudstjänst om det inte är gudstjänster som är direkt riktade till deras målgrupp, och knappt ens då. För att få barn och unga att komma till kyrkan på olika typer av gudstjänster, använder vi oss av särskilt anpassade gudstjänster för barn och/eller unga, och det gör att vi riskerar att skapa olika parallella kyrkor, med olika tilltal och – i värsta fall – olika budskap.

Ska gudstjänsten bli relevant för barn och unga, behöver vi troligtvis förändra saker i och kring gudstjänsten, men vad? Vi vill ha reda på vad det är som gör att barn/unga känner att kyrkan är 4

relevant, och då den verksamhet som bedrivs i kyrkorummet, t ex gudstjänster. Nu vill vi fördjupa två teman som vi tror är avgörande för hur barn och unga uppfattar gudstjänsten och tilltalet i gudstjänsten, nämligen predikan och de musikaliska inslagen.

3. Andlig utveckling Barnkonventionen säger att alla barn har rätt till liv och utveckling, och där räknar vi även in den andliga utvecklingen. Vi i kyrkan har särskilt tagit fasta på den andliga utvecklingen. Varför vill vi att barn/unga ska komma till och vara i kyrkan? Troligen för att vi vill berätta om evangeliet och för att de ska få verktyg att utforska en kristen tro. Det går i sin tur hand i hand med den andliga utvecklingen som varje barn genomgår. Hur det kan hänga ihop med kyrkans sätt att välkomna barn i verksamheten behöver vi ta reda på, så att vi tillgodoser barn/ungas behov i sin andliga utvecklingsresa. Därför behöver vi ta reda på vad barn/unga tycker att andlig utveckling egentligen är.

”Just skrivningen andlig utveckling kan tyckas lite vag. På engelska heter det ”spirituality”, och här i Sverige har detta ibland översatts med att ge hopp eller livsmod, som har en lite vidare betydelse än ”andlighet” på svenska, som oftast knyts direkt till religion.”

Maria Klasson Sundin, doktor i religionsfilosofi Resultatet av den tidigare hearingen visar att de vuxna som man möter i kyrkan har avgörande betydelse för hur man vill/kan bejaka den andliga utvecklingen. Finns ett samtalsklimat med en känd och kompetent vuxen, så finns goda möjligheter till andlig utveckling, inte bara inom den lite snävare definitionen kring religion. Vad säger då barnen i vårt stift om det?

5

3. METOD

Medarbetare på stiftsnivå har liten eller obefintlig kontakt med barn och unga i direkt verksamhet i församling. Därför har projektet genomförts i samarbete med anställda i församlingar. Frågan gick ut till 10 församlingar, och 6 medarbetare från 4 församlingar anmälde sig till att delta i projektet.

Lite om deltagandet: • Två av fyra landskap fanns representerade i projektet, Medelpad och Ångermanland.

• Både stad och glesbygd finns representerade bland de grupper som arbetade med frågorna.

3.1 Projektets delar Framtagande av metodmaterial: Ett metodmaterial togs fram som gav kortfattad information om att arbeta med barn och inflytande.

Förslag till metoder fanns beskrivna i metodhäftet där man kunde välja mellan olika sätt att jobba med frågeställningarna, utifrån barn-/ungdomsgruppens karaktär.

Utbildning: Under en heldag fick medarbetarna en grundutbildning i barnkonventionen och de vägledande principerna. De fick också möjlighet att med utgångpunkt i ett framtaget metodmaterial planera och diskutera sitt genomförande.

Genomförande i barn- och ungdomsgrupper: Deltagarna genomförde någon eller några samtalsövningar eller uppdrag i de barn- och ungdomsgrupper som man valt att arbeta med.

Gemensamt för alla teman och metoder, var att det inleddes med någon typ av introövning, där syftet var att få barnens tankegångar ”på spåret” genom tankeövningar, associationsövningar, information, m m. Sedan tog någon konkret övning vid, utifrån givna frågeställningar, t ex svara på frågor genom att rita, välja bland olika alternativ, rösta på olika saker genom att sätta prickar, fotografera, osv. Varje övning/metod hade dessutom en dokumentär uppföljning, där man hade chansen att dokumentera kommentarer och det som sades om t ex bilder och teckningar. Här användes förutom papper och penna, webbtjänsten Mentimeter, som samlar in och sammanställer åsikter från en större grupp via mobiltelefon.

6

Sammanställning av resultatet: De pedagoger som genomfört uppdraget träffades under en gemensam workshop för att bearbeta det inkomna resultatet och prata om vad det kan betyda. Resultatet består av teckningar, fotografier, texter, mind-maps, smileys mm.

Den slutliga sammanställningen har genomförts av den projektansvarige på stiftskansliet. Några av citaten och bilderna återfinns i den här rapporten, som illustration till den text som beskriver resultatet. Återkoppling till barnen: De pedagoger som genomfört samtalen med barnen har också uppmanats att återkoppla till respektive grupp när det gäller resultatet av arbetet. Alla församlingar som bidragit med material i projektet, får möjlighet att använda materialet själva i sitt arbete med barnrättsfrågan lokalt i t ex kommunikation med förtroendevalda och i verksamhetsplanering.

4. PRESENTATION

Vart och ett av temana innehåller: • Kort inledning/problematisering av området i relation till barn och unga.

• Resultat, en del statistik, kommenterat i text.

• Direktcitat och teckningar från barn/unga.

• Slutsatser och förslag till möjliga åtgärder, som är skrivna utifrån olika aktörer i stiftet, som kan vara med och påverka barn och ungas situation; Stift, församling, förtroendevalda och Svenska Kyrkans Unga.

5. SAMMANFATTNING

Som slutsats och väldigt kort sammanfattning av resultatet, skulle vi kunna koppla ihop alla tre teman från hearing projektet – välkomnande, gudstjänstens predikan och musik, samt andlig utveckling kring några tydliga punkter: • En välkomnande miljö handlar om att bli sedd, bekräftad och uppskattad. 100 procent av de medverkande benämner detta på något sätt. 20 procent av dessa är tydliga med att detta är något som kyrkan kan bli bättre på.

• Barn och unga är församlingsbor som behöver få möjlighet att finnas i kyrkan på lika villkor som människor i alla andra åldrar.

7

• Kyrkan behöver prestigelösa vuxna som vågar släppa in barn och unga, och som vill göra jobbet för deras skull och inte för sin egen.

• Uttrycket KASAM – känsla av sammanhang, beskriver barn och ungas önskan väl när det handlar om att finnas i kyrkan; Delaktighet betyder också du är välkommen, både att bara vara, men också att vara med och bidra i det gemensamma arbetet.

• Barn och unga har en önskan om att de vuxna de möter i kyrkan ska vara medvetna, engagerade, vänliga och öppna människor, som man upplever det lätt att knyta an till. De vill träffa stabila vuxna som inte kräver eller dömer utan är ett stöd i livet.

• Kyrkan upplevs ofta som ”neutral mark”- vuxna som finns där är varken lärare, tränare eller förälder om på olika sätt ställer krav på barnen. Att det finns tillgängliga vuxna på en plats där man ”bara får vara”, upplevs mycket positivt av barnen och är en unik möjlighet för kyrkan.

Här följer en tydligare redovisning av resultatet i de tre teman som behandlats.

6. TEMA ATT KÄNNA SIG VÄLKOMMEN

En av anledningarna till att vi återkommer till olika ställen regelbundet i tillvaron, är att vi trivs där och känner oss välkomna. Det gäller såväl favoritrestaurangen och affären där vi handlar, som i den förening vi är engagerade i och bland de vänner vi umgås med regelbundet. Det gäller också kyrkan, både gudstjänsten och övrig verksamhet. I rapporten ”I kyrkan är alla sig själva” vittnades det om en varm stämning och kyrkan som ett ställe där man kan vara sig själv, men det fanns också röster som sa motsatsen, och att den kyrka de möter inte alls lyckas ha en välkomnande miljö. Vad är det då att känna sig välkommen när man är barn? Vad behöver vi tänka på när det kommer barn till våra verksamheter? Gudstjänsten är unik i sin form, och inget som barn och unga har på andra ställen i sitt liv, och därmed blir välkomnande extra viktigt om man ska våga komma tillbaka.

8

6.1 Röster från barn och unga Hur känns det egentligen när man är välkommen? Hur är stämningen och hur blir man bemött när man känner sig välkommen? Och å andra sidan, hur känns det när man INTE är välkommen? Finns det exempel på när vi inte är så välkomnande som vi tror? Vi tror att vi har en öppen kyrka och ett välkomnande förhållningssätt till de som kommer till kyrkan. Vi tror ofta att våra ansträngningar att vara välkomnande lyckas rätt bra och att det är en av de saker som vi är bra på i kyrkan. I samtalen med barn och unga beskriver de väl hur en välkomnande atmosfär är.

”Någon säger hej, ögonkontakt, någon frågar om man vill fika” ”Möts med värme, blir kärleksfullt behandlad, när man har en uppgift” ”I kyrkan kan man säga här är din psalmbok - du kan sätta dig där”. ”Det står Välkommen på en skylt”, man blir mer intresserad” ”Det är städat, trevligt och fint.” ”Det känns bra, inkluderande och livet blir lite bättre. Det känns som en kram eller färgen solnedgångsorange”

9

Det verkar inte alls vara så stora saker som gör en välkomnande atmosfär. När vi frågar efter vad kyrkan kan bli bättre på inom detta område kommer flera tips:

”Tänk på att välkomna och hälsa på alla oberoende av ålder”. ”Bygga broar mellan unga och vuxna, våga involvera i samma uppgifter.” ”De ska inte se så stressade ut, för då förstår man att de egentligen inte vill att man ska komma in”

Det verkar alltså vara så att det är skillnad på hur man blir bemött om man är ung och kommer till ett kyrkligt sammanhang. Flera unga vittnar också om att de får kritik för saker som till exempel när de kommer sent eller gör ett jobb på ett annorlunda sätt än en vuxen skulle ha gjort det, men vuxna får inte kritik för samma saker.

Sammanfattningsvis kan man utläsa av alla svaren som kommit in, att en välkomnande miljö handlar om att bli sedd, bekräftad och uppskattad. 100 procent av de medverkande benämner detta på något sätt. 20 procent av dessa är tydliga med att detta är något som kyrkan kan bli bättre på. Man nämner också delaktighet som en känsla av att få vara välkommen att vara med. Det kanske är så att vi ÄR bra på detta, men det är bara det att vi ibland missar att barn och unga också är församlingsbor som behöver bli bemött på detta sätt. Ålder är en av diskrimineringsgrunderna, och även om bemötande människor emellan inte är något som kan bestämmas, bedömas och regleras i lagar, så finns en rimlighet i hur vi bemöter varandra, framförallt i en kristen kontext. Som svar på frågan om vad kyrkan behöver göra mer för att en välkomnande miljö ska bli verklighet, har någon skrivit ”Leva gyllene regeln” – ett tydligt budskap som är grunden i hela vår kristna identitet.

10

6.2 Slutsatser och rekommendationer När vi har läst och tolkat rösterna från barn och unga kan vi se följande utmaningar för några olika aktörer: Församling: • Jobba strategiskt kring värdskap och att medvetandegöra den här ”buggen i välkommensystemet” med de som möter människor i en direkt välkomnande funktion; kyrkvärdar, ideella, värdinnor, vaktmästare, mfl.

• Ge människor tid till förberedelser inför sitt uppdrag i t ex gudstjänsten, så att de kan ha tid till att möta människan när kyrkporten slås upp för gudstjänst.

• Ordna en välkomnande miljö i kyrkan för alla åldrar. T ex gäller det barn finns möjlighet att lägga resurser på att ordna en barnhörna eller ett angränsande rum där barn kan uppleva gudstjänsten utifrån sina förutsättningar. När det gäller ungdomar, fråga vad de unga vill!

Stift: • Fortsätta att erbjuda fortbildning på teman som värdskap, idealitet, lekmannaskap, delaktighet med mera.

Förtroendevalda: • Öppna upp för barn och unga att delta i förtroendevaldas sammanhang, så att tröskeln till ett kyrkopolitiskt engagemang inte känns så hög. Då känner man sig välkommen in redan innan.

• Gå själv i gudstjänst, leva gyllene regeln, sätta sig bredvid någon och säg hej.

Svenska Kyrkans Unga: • Fortsätta erbjuda mötesplatser för barn och unga där man kan i en trygg och välkomnande miljö utforska sin plats i kyrkan.

11

7. TEMA GUDSTJÄNST – PREDIKAN OCH MUSIK I kyrkoordningens inledande text till stycket om gudstjänst , finns beskrivet varför vi firar gudstjänst. Det kan sammanfattas här: • Församlingen möter Gud i sakrament och ord • Tillfälle att möta gud gemensamt • Tron får näring genom förkunnelsen av evangeliet • Fira helig måltid i gemenskap • Bön och lovsång • Gudstjänstbesökarna sänds ut för att göra kärlekshandlingar

I kyrkoordningens beskrivning finns flera bitar där momentet predikan är centralt, i kombination med textläsningar. Det vilar ett stort ansvar på den som predikar, att mottagaren ska få något med sig från gudstjänsten som svarar upp mot den här beskrivningen. Det är ofta en utmaning att det dessutom sitter kyrkobesökare i mycket blandade åldrar i bänken, och förväntar sig olika saker av predikan.

Ibland brukar vi säga att det som är nödvändigt för några, är bra för många och inte skadligt för någon, när vi vill belysa nödvändigheten av att anpassa sin verksamhet till de som mest behöver en anpassning för att kunna ta del av den. En tes in i fördjupningen av predikan är precis det. Det som barn och unga behöver i predikan, kanske också funkar för vuxna. Men vad är då det?

I rapporten ”I kyrkan är alla sig själva” framkom att musiken var viktig i gudstjänsten. Man minns musiken, man blir glad när man känner igen den och vill kunna sjunga med. Den nämns också tydligt i kyrkoordningen som en beståndsdel i gudstjänsten – bön och lovsång.

Vad tänker man om predikan och musikens roll i gudstjänsten och varför är den så viktig? Utifrån detta har vi ställt fördjupande frågor om musiken i gudstjänsten.

7.1 Röster från barn och unga När det gäller själva syftet med momentet predikan, så kan man sammanfatta de ledtrådar som de ger om vad man förväntar sig inför detta moment i gudstjänsten, så här:

12

13

Man vill att predikan ska: • Ge olika perspektiv • Skapa reflektion • Ha ett budskap • Koppla ihop vardag, tro, samhälle idag • Påverka mitt liv ”Ge mig något som handlar om mig!”

Och hur väl stämmer dessa förväntningar då med hur man tycker att det är på gudstjänsterna?

Rätt så bra verkar det som. Man tycker att stiftets präster är bra predikanter, och man kommer ofta ihåg och förstod huvudbudskapet med vad som sades i predikan.

Dock finns några områden som har förbättringspotential. I rapporten ”I kyrkan är alla sig själva” var det tydligt att man tyckte att prästen pratade alldeles för mycket och för ”Dom är bra på länge. Detta bekräftas att omvandla även här. Predikan gammalt grummel behöver vara kortare till modernt tänk” helt enkelt, eftersom man inte orkar lyssna hela vägen till slutet. ”När dom tar upp om när dom Man nämner också att va yngre, då fattar man mer man vill ha predikan än om dom snackar om på ett mer anpassat vuxenlivet” språk, och det kan vara både andra språk och på enklare svenska så att det blir barnanpassat. Man önskar också att både nutid och framtid lyftes in i predikan, samt att man önskar att fler unga fick predika så att fler unga tankegångar kopplat till dagens tema kommer fram. Kanske är det ett konkret förslag på hur man helt enkelt skulle kunna nå fram med sitt budskap 14

lättare, om man lyssnar till någon som kan tala mitt språk och som skapar en igenkänningsfaktor? Måste man t ex vara ensam jämt när man predikar, eller kan en grupp av olika människor ansvara för det momentet i gudstjänsten regelbundet?

Vi frågade vad musiken har för funktion i gudstjänsten och bland alla svaren som kom in kan vi se några tydliga områden som man berör: • Bön • Budskap • Känslor • Delaktighet • Samhörighet/gemenskap Man nämner att det blir lättare att förstå budskap och innehåll i gudstjänsten när man använder musik, och man använder musikinslagen som ett bönemoment helt enkelt.

Musiken nämns nästan uteslutande bland de som har fått svara på frågor om vad de minns från sitt senaste gudstjänstbesök, till exempel.

Man efterlyser mer musik som man själv känner igen, och även annan sorts musik som kan spelas i gudstjänsten eller sjungas, som inte nödvändigtvis måste vara psalmer.

Hur känns det då när man inte kan sjunga med i psalmerna, för att man inte kan dem, inte kan läsa noter eller inte hinner med att läsa texten i psalmboken?

15

Ordmolnet på förra sidan är en redovisning av frågan i en mentimeter-sammanställning. Ju fler som skriver samma ord, ju större blir ordet i ordmolnet.

Om musikinslagen i gudstjänsten, som representerar bön, delaktighet, samhörighet, gemenskap och en massa känslor, blir upplevt som bilden ovan visar för att man inte känner igen den eller kan vara med, så blir det troligen motsatt effekt på hela upplevelsen; man minns inte gudstjänsten för att det var bra, utan man minns den för att det var tråkigt, jobbigt och pinsamt. Vem skulle komma tillbaks till ett sådant sammanhang?

De favoritpsalmer som de kunde nämna, hör många till den s k 700-serien och uppåt, vilket är den nyaste delen av psalmboken.

Två spaningar kring detta är att det kan vara så att de här psalmerna/sångerna som de nämner, tidigare när inte fanns med i psalmboken, men fanns ändå med i kyrkan inom andra verksamheter, och därför känner man redan till dem och kan dem. Exempel 791 Du vet väl om att du är värdefull, 767 Möt mig.

Det kan också vara så att vi som planerar gudstjänst och psalmer, har varit måna om att börja använda de ”nya” psalmerna så att de blir en självklar del av psalmboken, och att detta har skett när den här generationen börjat gå i gudstjänst, under till exempel konfirmationen. De är helt enkelt ”offer” för en implementeringsperiod som tillägget i psalmboken har genererat.

7.3 Slutsatser och rekommendationer Vad kan då de fyra aktörerna jobba med när det gäller predikan och musiken i gudstjänst?

Församling: ”Gudstjänstträning” - vill man få barn och unga att känna sig hemma i gudstjänsten så behöver man börja tidigt att ge dem möjlighet att bli vana gudstjänstsituationen. Tips på hur man kan medvetet gudstjänstträna för att förstå hur momenten i gudstjänsten hänger ihop: • Kommenterade gudstjänster där man förklarar gudstjänstens moment och hur de hänger ihop.

16

• Använda gudstjänstens språk och musik oftare i andakten, dvs böner/texter/psalmer som finns i gudstjänstordningarna, i andakten istället för att använda annat material.

• Använda bibeltexterna ännu tydligare i predikan, men också i annan verksamhet än gudstjänst, och koppla dessa till barns och ungas vardag.

• Ta hjälp av barn och unga när man planerar och genomför gudstjänst framförallt skriver predikan och väljer musik. Den som predikar behöver vara påläst om tro ska koppla till liv.

• Våga börja i det tomma bladet i gudstjänstplaneringen!

• Psalmträning innan gudstjänstens start.

• Ge mandat och bemyndigande att vara med och forma gudstjänsten, så att innehåll, tilltal, musik och språk, blir relevant!

• Ta vara på alla medarbetares kompetenser, det kan finnas anställda som har andra kompetenser än de är anställda för, och som kan nyttjas.

• Jobba med ideella!

Stift: • Anordna predikofortbildning för personer som regelbundet predikar i gudstjänsten. Här behöver man jobba med både förberedelser, pedagogik, teologi, organisation kring gudstjänstplaneringen, osv. Allt handlar inte bara om predikan, men det blir den som står i fokus när man talar om att ”prästen pratar mycket”.

• Jobba även med stiftets kyrkomusiker kring hearing resultatet i lämpliga former.

Förtroendevalda: • Att jobba med gudstjänst och delaktighet är ett betydligt större och mer tidskrävande arbete än att bara planera söndagens gudstjänst och sedan genomföra den. Det kan vara så att med ett mer strategiskt tänk kring gudstjänstarbetet så kommer man närmare flera målgrupper, bl a då också barn och unga.

Förtroendevalda kan medvetet avsätta tid och pengar i budget för att gudstjänstansvariga anställda ska kunna driva detta arbete.

17

• Det behövs pedagoger som kan långsiktigt jobba med att bygga relation, lotsa in i gudstjänst och verksamhet och som kan föra en regelbunden dialog med barn och unga.

• Det behövs musiker som långsiktigt kan jobba med att gudstjänstens musik blir levande och relevant i kyrkoårets anda. Vid anställning av musiker bör man sträva efter att anställa examinerade kyrkomusiker. Om detta ej är möjligt: ta ansvar för att anställd musiker har kunskap om kyrkans tro och liv och vad det innebär i det kyrkomusikaliska arbetet. Om anställning görs av studerande till kyrkomusiker bör arbetsgivaren uppmuntra och möjliggöra så att tid finns att slutföra examen.

Svenska Kyrkans Unga: • Jobba aktivt med gudstjänster på egna arrangemang, och på samverkans-arrangemang med stiftskansliet.

• Samverka med församlingar kring gudstjänster lokalt, och uppmuntra Lokalavdelningar att ta större plats i gudstjänsterna i sin församling.

• Anordna framtidsforum om gudstjänst i samband med Distriktsårsmötet.

• Samverka med stiftsadjunkt för gudstjänstutveckling och med stiftsmusiker i syfte att gemensamt driva frågorna utifrån resultatet av hearingen.

• Ta initiativ till olika gudstjänstprojekt och musikaliska utmaningar, gentemot både församlingar och lokalavdelningar.

18

8. TEMA ANDLIG UTVECKLING

Det första vi behöver göra är att definiera andlig utveckling, och en rimlig definition tas upp på sid 3, som ett citat av Maria Klasson Sundin.

För att överhuvudtaget kunna ställa frågor om andlig utveckling, och få relevanta konkreta svar, så utgick frågorna från en bild tagen från en uppsats kring andlighet hos barn, av Jenny Sumelius . Bilden som hon använder för att åskådliggöra hela den andliga utvecklingsprocessen hos barn, (bilaga 3 i rapporten) beskriver två vinklar – barnets egna andliga utvecklingsresa å ena sidan, och aktörer i barnets närhet som kan hjälpa barnet längs vägen, å andra sidan.

Vi behöver vara medvetna om detta växelspel mellan barnet och de vuxna, när vi ser på vår roll och uppdrag i kyrkan. Resultatet av den tidigare hearingen visar att de vuxna som man möter i kyrkan har avgörande betydelse för hur man vill/kan bejaka den andliga utvecklingen. Finns ett samtalsklimat med en känd och kompetent vuxen, så finns goda möjligheter till andlig utveckling, inte bara inom den lite snävare definitionen kring religion.

Andlig utveckling/andlighet är ett abstrakt begrepp inte minst för de yngre barnen. Därför har fokus hos dessa barn (4-10 år) varit att samtala utifrån vad som krävs för att man ska växa upp till trygga vuxna, att må bra inombords och vad kyrkan och de vuxna där skulle kunna hjälpa till med. Barnen har fått formulera vad man behöver kunna som vuxen, och detta har satts ihop till en anställningsannons.

När det gäller äldre barn och unga kan man samtala på ett helt annat sätt kring begreppet andlig utveckling. Därför har företrädesvis ungdomar från 14 år och uppåt fått svara på frågor om sin andliga utvecklig kopplat till kyrkan.

8.1 Röster från barn och unga Vad är det då man behöver lära sig som barn för att ha ett bra liv som vuxen?

19

Många konkreta och bra tips kom fram kring vad man behöver kunna, och det mesta kan man härleda troligen till det som barnen lär sig i skolan eller som deras föräldrar kan. Några exempel: • Matte • Trafikregler • Brandkunskap • Bordsskick • Utbildning • Klockan • Inte röka eller snusa • Betala räkningar • Ha ett bra jobb • Ha en hobby Det kom också fram lite mer ”mjuka värden” som verkar vara viktiga att kunna som vuxen: • Göra det man verkligen vill • Vara snäll • Sjunga • Inte slåss • Att ha barn • Tro • Gyllene regeln ”Inte lyssna på andra som säger dumma saker så att man blir ledsen” Dessa omätbara mjuka värden som barnen menar att man behöver lära sig, relaterar till mod, självinsikt, självförtroende, empati och tro. Det är givna inslag i den andliga utvecklingen som kyrkan kan vara en stor del i, om vi väljer att strategiskt satsa på den.

För det behövs vuxna i verksamheten. Barnen bidrog med många viktiga egenskaper som de tyckte att en vuxen som skulle jobba hos dem behövde ha. Dessa egenskaper har ocensurerat satts ihop till en jobb-annons som skulle kunna se ut såhär:

20

Sökes: församlingsmedarbetare till barn- och ungdomsverksamheten Vi behöver dig som tycker om att jobba med barn och unga i Svenska kyrkan.

Till att börja med behöver du känna till allt om kyrkan, samt veta nåt om Gud och tro på Jesus. Vi uppskattar om du låter oss tro på vad vi vill. Det spelar ingen roll om du är kille eller tjej, men du behöver vara över 18 år, under 80 år, och ungefär i 50-års åldern. Vi är flexibla med åldern, huvudsaken är att du hör vad vi säger. Du kan alltså vara en gammal tant, men då måste du tycka om att fika.

Ang praktiska färdigheter så behöver du kunna köra bil, spela gitarr, vara bra på att pyssla och kunna lära ut saker, och det är viktigt att du kan prata mycket, och därmed värderar vi även språkkunskaper högt, samt goda kunskaper i matte.

I det här jobbet behöver du även vara snäll och säga ja till vissa saker, ja helt enkelt inte vara dum och framförallt inte slåss. Ett plus är om du är rolig.

Huvudsaken är, kort sagt, att du är en bra människa och inte en tjuv, samt att du verkligen vill göra jobbet du har!

Välkommen med din ansökan! /barn och unga i Svenska kyrkan, Härnösands stift

21

En tolkning av det den här annonsen säger om vad barn och unga vill möta för sorts vuxen i kyrkan skulle kort kunna sammanfattas med en önskan om en medveten, engagerad, vänlig och öppen person som man upplever det lätt att knyta an till. De vill träffa stabila vuxna som inte kräver eller dömer utan är ett stöd i livet.

Vad är då andlig utveckling? Man skriver: • Växa i sin tro • Finna sin inre kompass • Växa i sig själv • Komma närmare Gud • När anden växer i dig • Samtala med andra om tro • Kunna öppna sig, visa sårbarhet • Upptäcka och leva i tro • Göra nya erfarenheter och insikter • Hitta ett lugn • Uppgradera • Stanna upp – tänka till Här stannar vi upp vid kommentaren ”Uppgra”När jag ser dera”. Någon har lyckats inom mig själv sätta ord på hur den och upptäcker andliga utvecklingen nya saker som spelar en stor roll för får mig som person att växa hela människans utvecki min egen trygghet” ling av sin person, sin individuella livsväg och sina val. Den man vill vara och den man blir kanske inte går hand i hand alla gånger men längs livsvägen händer något med hela människan, en ”uppgradering” är en lysande beskrivning av det.

Hur kan kyrkan vara en del av det, och hjälpa till i denna uppgradering?

• Mer samtal om bibel och tro 22

• Mer träffar • Hjälpa med självförtroende genom samtal • Yngre barn kan få möjlighet att vara i centrum, t ex delaktighet i gudstjänst • Samtala om livets frågor och allmänna livssituationer • Prata i grupp så att man får ihop sina egna tankar • Fylla ett glapp • Engagera föräldrar Tips på hur det skulle kunna ske: • Aktiv bibelskola • Prata om tro mellan åldersgränser • Fler unga som jobbar ideellt och träffar andra • Prata om mer seriösa frågor • Digitalt möte med präst eller diakon.

• Vägleda, prata • Ställa frågor i en stressfri miljö • Ge barn tid 8.2 Slutsatser och rekommendationer Vi har fått många konkreta tips när det gäller att hjälpa till att lotsa barn och unga genom sin andliga utveckling. Tydligt är att vuxna har en mycket viktig roll. Vuxna i kyrkan har ”När man tänker dessutom en annan utvecklas man. superkraft – man är Vuxna kan hjälpa varken lärare, tränare eller förälder, alla barn att tänka” dessa tre har ibland krav och agendor gentemot barnet. Det har inte alltid de vuxna i kyrkan. Det är något annat, och det är ibland livsnödvändigt att ha detta ”andra” att vända sig till både när det stormar i livet och en helt vanlig höst-torsdag som till synes händelselöst passerar förbi.

Det finns därmed några tydliga utmaningar som man kan skicka med till de fyra aktörerna: 23

Församling: • Involvera barn i rekryteringsarbetet - läsa, ta in, beakta genom att försöka se hur personen kan uppfattas av barn. Mycket baseras på relationen pedagog-barn. Vi måste anställa människor som är prestigelösa och intresserade av unga och gör saker för barnens skull -och inte för sin egen skull.

• Anställda behöver vara trygga i att samtala om tro, att föra trossamtal, och då kanske vi behöver öva på det tillsammans också. Ge personal möjlighet till trossamtal!

Stift: • Vara ett stöd i arbetet med ett välkomnande miljö, likaväl som i konkret rekrytering till kyrkliga tjänster men även ideella och förtroendevalda.

• Stötta Svenska Kyrkans Unga med ekonomi och personal.

Förtroendevalda: • Medvetet avsätta medel i budget för att församlingar och dess anställda ska kunna delta på, och skapa egna mötesplatser för barn och unga, både inom den egna församlingen och i stiftet.

Svenska Kyrkans Unga: • Fortsätta att erbjuda mötesplatser för andlig fördjupning för målgruppen.

24

25

9. SLUTKOMMENTARER

De sammanfattande slutsatserna under rubriken 5. Sammanfattning, säger oss en del om hur några barn och unga i stiftets församlingar tänker om kyrkan, gudstjänsten och andlig utveckling.

• En välkomnande miljö handlar om att bli sedd, bekräftad och uppskattad. 100 procent av de medverkande benämner detta på något sätt. 20 procent av dessa är tydliga med att detta är något som kyrkan kan bli bättre på.

• Barn och unga är församlingsbor som behöver få möjlighet att finnas i kyrkan på lika villkor som människor i alla andra åldrar.

• Kyrkan behöver prestigelösa vuxna som vågar släppa in barn och unga, och som vill göra jobbet för deras skull och inte för sin egen.

• Uttrycket KASAM – känsla av sammanhang, beskriver barn och ungas önskan väl när det handlar om att finnas i kyrkan; Delaktighet betyder också du är välkommen, både att bara vara, men också att vara med och bidra i det gemensamma arbetet.

• Barn och unga har en önskan om att de vuxna de möter i kyrkan ska vara medvetna, engagerade, vänliga och öppna människor, som man upplever det lätt att knyta an till. De vill träffa stabila vuxna som inte kräver eller dömer utan är ett stöd i livet.

• Kyrkan upplevs ofta som ”neutral mark”- vuxna som finns där är varken lärare, tränare eller förälder om på olika sätt ställer krav på barnen. Att det finns tillgängliga vuxna på en plats där man ”bara får vara”, upplevs mycket positivt av barnen och är en unik möjlighet för kyrkan.

Det är långt ifrån heltäckande, och det har väckts en hel del följdfrågor i och med de här samtalen. Det är spännande att fundera kring hur man kan jobba vidare med dessa på olika håll, både lokalt och på stiftsnivå. Ta avstamp i den här rapporten, för fördjupande samtal med barn och unga i församlingen!

Tack till de medverkande församlingarna, anställda och barn, samt Svenska Kyrkans Unga i Härnösands stift, för alla värdefulla tankar in i projektet!

26

BILAGA 1

Förteckning över deltagare Församlingsmedarbetare: • Johan Drejare, församlingspedagog , Själevad, Mo och Björna pastorat.

• Monika Edblad, församlingspedagog, Sälevad, Mo och Björna pastorat.

• Emelie Sundkvist, församlingsassistent, Örnsköldsviks församling, samt Själevad, Mo och Björna pastorat.

• Monica Turesson, Barnledare, Sundsvalls församling.

• Eva Näsman, församlingsassistent, Selångers församling.

Barn: 0-6 år 7-13 år 14 år 15-18 år Unga Vuxna 18+ Totalt

11 st 68 st 42 st 41 st 6 st 168 st

27

BILAGA 2

Andlig utveckling EN HÖGRE MAKT

DEN ANDRA

LIVSKRISER

ex professionella RESPEKT MOD TID

ACCEPTANS

BEMÖTANDE EMPATI OMSORG KUNSKAP

ANDLIGHET

NÄRVARO

SOCIONOMER DIAKONER SJUKVÅRDSPERSONAL FÖRSAMLINGSPEDAGOGER UNGDOMSLEDARE 28

JAG

IND IVID UEL L

KÄRLEK OCH GEMENSKAP

EXISTENTIELLA FRÅGOR

UPPLEVELSER OCH NÄRVARO

RELIGION, KULTUR OCH TRADITION

MÖTE MED MIG SJÄLV

ANDLIGHET

KOMMUNIKATION

REFLEKTION SÖKANDE LÄNGTAN 29

30

31

MEDVERKANDE har ibland krav och agendor gentemot barnet. Det har inte alltid de

Medverkande i projektet har varit följande aktörer: vuxna i kyrkan. Det är något annat, och det är ibland livsnödvändigt att ha detta ”andra” att vända sig till både när det stormar i livet Maria Vilander Holmquist, stiftspedagog på Härnösands och en helt vanlig höst-torsdag som till synes händelselöst passerar stift. Initiativtagare, planering, spindel i nätet och författare förbi. av slutrapport.

Emma Fagerstrand, Barnrättskonsulterna. Sakkunnig och utbildningsansvarig.

Det finns därmed några tydliga utmaningar som man kan skicka med Sex församlingsanställda från fyra till de fyra aktörerna: församlingar/pastorat.

Församling: Barn och unga i verksamhet från - Involvera barn i rekryteringsdessa fyra församlingar/pastorat. arbetet - läsa, ta in, beakta genom att försöka se hur personen kan uppKyrkoherdar i medverkande författas av barn. Mycket baseras på samlingar, som upplåtit arbetstid till relationen pedagog-barn. Vi måste projektet lokalt anställa människor som är prestigelösa och intresserade av unga och gör Svenska Kyrkans Unga saker för barnens skull -och inte för i Härnösands stift. sin egen skull.

- Anställda behöver vara trygga i att samtala om tro, att föra trossamtal, och då kanske vi behöver öva på det tillsammans också. Ge personal möjlighet till trossamtal!

Stift: - Vara ett stöd i arbetet med ett välkomnande miljö, likaväl som i konkret rekrytering till kyrkliga tjänster men även ideella och förtroendevalda.

- Stötta Svenska Kyrkans Unga med ekonomi och personal.

32