Strategi för Härnösands stifts YRKESKATEGORIVISA FORTBILDNINGAR Stiftet har enligt Kyrkoordningen 6 kap § 4 som uppgift att ”främja och ha tillsyn över församlingarnas uppgift att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Detta sker genom att stiftet erbjuder utbildning och fortbildning samt genom andra insatser”. Så hur tänker vi i Härnösands stift kring våra fortbildningar?
Sedan våren 2012 pågår ett arbete med strategisk genomlysning av de fortbildningar stiftet ordnar genom STUG, stiftets utbildningsgrupp. Detta dokument är en rapport därifrån.
Strategiskt fortbildningsarbete i stiftets församlingar Att varva praktisk församlingsverksamhet med reflektion och påfyllning av inspiration och ny kompetens ger en god och utvecklande arbetsmiljö för de anställda och höjer kvaliteten på arbetet. Kyrkan är en levande organisation i en föränderlig värld och behöver hålla lärande och fördjupning vid lid liv. Det är en spännande process att söka vägar framåt. Det är också en viktig aspekt av de anställdas upplevelse av motivation och arbetsglädje att få förnya sitt kunnande, stärka sin kompetens och få ett kollegialt utbyte. Därför är fortbildning av personal en självklar del i församlingens verksamhet och ska ges utrymme i både tidsplan och budget. STUG-gruppen rekommenderar att varje församling tydliggör en budget (heltid/år) för fortbildning av personalen vad gäller både ekonomi och arbetstid, samt hur man går tillväga med beslut och prioriteringar då det behövs större fortbildningsinsatser. Fortbildning av anställda ska relateras till församlingens mål. Detta är centralt. Utifrån sina lokala utmaningar och resurser har församlingen en plan för hur man vill styra framåt och vart man vill komma. Fortbildning ska stödja och ansluta till fullföljandet av detta. Det innebär att fortbildning är mycket mer än endast en form av trivsamt miljöombyte för den som deltar eller som en sorts belöning för gott arbete. Det innebär också att den som varit på fortbildning förväntas hitta former för att föra vidare det som man fått med sig under sin fortbildning. Kyrkoherden ser de lokala behoven, ansvarar för att målen nås och arbetsleder personalen, själv eller genom delegation. I allt detta har kyrkoherden därför en strategisk nyckelroll.
2
Målgrupper Härnösands stift erbjuder en årlig fortbildning till yrkesgrupperna präster, diakoner, kyrkomusiker, pedagoger och administrativ personal. På så sätt stärks det kollegiala utbytet, yrkesidentiteten och fortbildningens innehåll kan fördjupa kunskaper från deltagarnas respektive grundexamen. Präster och diakoner (vigningstjänsten) kallas av biskopen att delta medan övriga yrkesgrupper inbjuds. Diakoniassistenter erbjuds en särskild fortbildning. Det finns även behov av att rusta hela arbetslag i församlingarna och att ibland samlas kring teman som berör anställda tvärs över yrkesgränserna. På kyrkoherdarnas önskemål ligger huvudansvaret för denna typ av tematisk och/eller arbetslagsinriktad fortbildning på dem själva, det vill säga ute i församlingar och kontrakt. Motiveringen har varit dels att det ofta kan vara svårt att skicka ett helt arbetslag samtidigt på kurs, dels att man önskar att stiftets resurser används till de kvalificerade yrkesgruppsfortbildningarna i första hand. Detta utesluter inte att stiftet ibland också inbjuder till temadagar kring angelägna ämnen. Stiftskansliets personal kan också medverka vid arbetslagsfortbildningar som t ex ett kontrakt arrangerar. Stiftet erbjuder även tillfällen och kurser för att rusta förtroendevalda och ideella medarbetare.
Årsrytm Det är viktigt att fortbildningarna återkommer regelbundet och kan planeras in med god framförhållning för dem som själva ska delta och för församlingarna. Därför har STUG-gruppen gjort en tydlig årscykel som återkommer år från år. KYRKOMUSIKERNA Januari efter trettonhelgen ADMINISTRATIVA Maj PRÄSTER
Första veckan i oktober
DIAKONER
Andra veckan i oktober
PEDAGOGER
Mitten av november
3
Fortbildningarnas kvalitet Självklart ska Härnösands stift arrangera riktigt bra fortbildningsinsatser! Men vad innebär egentligen hög kvalitet i detta sammanhang? Många faktorer spelar in. Bland de mest betydelsefulla för vår situation just nu tycker vi är: 1. Nivån på fortbildningens innehåll matchar deltagarnas förkunskaper. 2. Fortbildningen är relaterad till ett sammanhang (t.ex. stiftets prioriterade områden) och är en del i en långsiktig process (t.ex. genom utvärdering och återkoppling). 3. F ortbildningstillfällena erbjuds med kontinuitet och god framförhållning (årscykeln). 4. Ett genomtänkt synsätt på lärande präglar både innehåll och arbetsformer. 5. F ortbildningsdagarna utgår från ett helhetstänkande där kropp, själ och ande får sig något till livs. 6. V i väljer både extern kompetens till medverkande och att lyfta fram våra egna resurser bland stiftets anställda och engagerade. 7. F ortbildningstillfället utvärderas noga (Easyresearch) och deltagarna får återkoppling. 8. Kursort varierar mellan åren så att vi får geografisk spridning.
Kursansvar Bland stiftskansliets handläggare finns någon som för varje yrkesgrupp har ansvaret att i god tid se till att den årliga fortbildningsinsatsen blir av, att information når berörda, att kvalitetsmålen 1-8 nås samt att budget hålls. Självklart kan flera personer på stiftskansliet eller utifrån också finnas med i både förarbete och genomförande. Andra anställda på kansliet kan få uppgifter såsom värdskap mm vid fortbildningar. Den kursansvarige handläggaren rapporterar även tillbaka till STUG-gruppen en summering av fortbildningsinsatsen. STUG i sin tur rapporterar årlig sammanfattning till stiftsstyrelse och stiftsdirektor. Den handläggare som ansvar för den årliga fortbildningen för en yrkesgrupp bör själv finnas med på plats under kursen. På så sätt får kursledaren direkt tillgång till hur kursen fungerar och samtidigt stärks relationerna till deltagarna. Vi får ansikte på varandra och påbörjar dialoger. Kontaktytan mellan stift och församlingar stärks vilket är gynnsamt för kyrkans långsiktiga utveckling i Härnösands stift. Att stiftskansliets handläggare finns med operativt under kursen har därför ett stort värde och vi vill därför undvika att i större utsträckning köpa tjänster av externa aktörer för våra årliga yrkeskategorivisa fortbildningar.
4
Fortbildningarnas innehåll Vad ska då stiftets fortbildningar innehålla? Vem beslutar om teman, föreläsare etc? Den kursansvarige har ett övergripande ansvar för detta, i prästers och diakoners fall i dialog med biskopen. Fortbildningar ska planeras så att innehållet hämtas från följande fyra källor: 1. N ATIONELL NIVÅ Svenska kyrkan på nationell nivå beslutar om sådant som vi behöver lära oss mer om. Detsamma kan gälla ekumeniska instanser. 2. S TIFTETS PRIORITERINGAR Härnösands stift väljer att prioritera vissa områden eller göra satsningar på projekt. 3. F ÖRSAMLINGARNAS MÅL Alla kyrkoherdar/arbetsledare i stiftets församlingar ska ta upp frågan om kompetensutveckling vid årliga utvecklingssamtal med medarbetarna. Det är mycket viktigt att denna fråga då relateras till församlingsverksamhetens mål. I september varje år skickar STUG-gruppen en webbenkät till kyrkoherdarna som är öppen november ut. Enkäten kartlägger församlingens fortbildningsbehov utifrån yrkesgrupp och i förhållande till de lokala målen. På så sätt får ansvarig handläggare på stiftskansliet en mycket god övergripande bild av församlingarnas aktuella behov. 4. M EDARBETARNA SJÄLVA Då varje fortbildningstillfälle utvärderas individuellt får kursansvariga och STUG-gruppen en respons på hur kursen föll ut bland deltagarna i yrkesgruppen. En återkommande fråga i utvärderingsenkäten ska vara om önskemål/uppslag/behov inför nästa års fortbildning. När fortbildningarnas innehåll tydligt hämtas från dessa fyra källor kommer kurstillfällena att bli en väg för stiftet att forma vägval och hålla en riktning. Det blir ett tydligare sätt för stiftet att nå sina egna prioriterade mål. Samtidigt minskar risken för att man ute i församlingarna upplever ett ”glapp” i förhållande till stiftet där stiftskansliet uppfattas komma med kurser som inte är relevanta. Att alltid lyssna in både kyrkoherdarnas målrelaterade önskemål om kursinnehåll och yrkesgruppernas egna behov tror vi leder till att förtroendet mellan stift och församlingar stärks och att en vi-känsla byggs upp.
5
Ekonomi Stiftets årliga fortbildningar för de fem yrkesgrupperna ska vara kostnadsfria. Kurslokaler, föreläsare, övrigt program, eventuellt kursmaterial samt vissa gemensamma måltider i programmet ingår. Endast om logi är en del av arrangemanget uppstår en kostnad. Det är viktigt för planeringen av kurserna att deltagarna anmäler sig och att sista anmälningstiden respekteras. I stiftets budget anges varje yrkesgrupps fortbildning som en separat del verksamhet. Det reseutjämningsbidrag som tidigare fanns har nu upphört. I stället har stiftsstyrelsen valt att stärka glesbygdsbidraget. Vid sena återbud som inte beror på sjukdom eller om anmäld deltagare inte dyker upp etc debiteras en avbokningsavgift deltagarens församling. Avbokningsreglerna finns på Härnösands stifts hemsida under Kurser och arrangemang.
SAMMANFATTNING ● Församlingarna kan förvänta sig av stiftet:
Yrkeskategorivisa fortbildningar av god kvalitet (1-8) som återkommer årligen ungefär samma tid. Fortbildningarna är kostnadsfria. ●
Stiftet kan förvänta sig av församlingarna: Att varje församling planerar in tid och resurser för personalens fortbildning. Att kyrkoherden tar upp kompetensfrågor vid utvecklingssamtal och rapporterar in fortbildningsbehov relaterat till mål på webbenkäten.
6
7