Va¦èga prata by Härnösands stift

lag i Svenska Kyrkan Ett diskussionsmaterial fรถr arbets uella om ungas sexuella identitet , sex รถvergrepp och sociala medier

AV: Anette Hermansson Sofia Strinnholm Maria Vilander Holmquist Nina ร lander 1

INNEHÅLL Bakgrund Kapitel 1 Online/Offline Kapitel 2 Sociala medier Kapitel 3 Sexualitet och sexuell identitet Kapitel 4 Sexuella övergrepp

6 8 10

Materialtips

Bilaga 1 Medierådets ordlista

13 23

Bilaga 2 Vägledning till materialet ”Första helgen i juni” 32 Bilaga 3 Tipsrunda - Vad är ett nätbrott?

Bilaga 4 ”Snyggast på nätet” Diskussionsövning för grupp

Böcker som kan vara bra att ha till hands under arbetet med det här materialet: Ses offline – ett metodmaterial om unga, sex och internet Ungdomsstyrelsen Finns att beställa gratis eller ladda ner på www.ungdomsstyrelsen.se

NÄTVANDRA! - En instruktion till samtal med unga online.

Vad gör vi nu? Bemötande och förebyggande av sexuella övergrepp

Riktlinjer

Nätvandra – en instruktion till samtal med unga online Ungdomsstyrelsen och Fryshusets nätvandrare 2010. Finns att beställa gratis på www.ungdomsstyrelsen.se Vad gör vi nu? Bemötande och förebyggande av sexuella övergrepp – riktlinjer Svenska kyrkan, Svenska kyrkans unga och Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation. Finns att beställa på kyrkokansliet i Uppsala via info@svenskakyrkan.se Ladda ner som PDF på: http://svenskakyrkan.se/default. aspx?id=656115 Ungas integritet på nätet – en guide för föräldrar, pedagoger och andra viktiga vuxna – från Stiftelsen för internetinfrastruktur. Finns att beställa på https://www.iis.se/ internet-for-alla/guider En guide som kan användas dels i arbetslaget, på föräldramöten och i ungdomsgruppen. Diskussionsmaterial ingår. Vad gör unga på nätet?, Elza Dunkels. Då vi gick kursen Unga sex och internet fick vi i uppdrag att läsa den här boken innan första kurstillfället, vi tyckte det var en bra början.

INLEDNING ” Men nu består tro, hopp och kärlek, dessa tre, och störst av dem är kärleken” 1 Kor 13:13 Hur arbetar vi med frågor kring sexualitet, sexuell identitet och sociala medier? Har vi redskap för detta eller rör vi oss på osäker mark? Har vi hängt med eller har samhället förändrats för fort? Att prata om kärlek, sex och relationer med ungdomar kan vara utmanande, inspirerande och svårt. Ändå är det en av de största delarna i ungas liv. Vi som jobbar med unga i Svenska kyrkan måste kunna prata om de här frågorna för att kyrkan ska ta ungdomarnas situation på allvar. För att unga ska förstå att vi kan prata om det här, behöver vi öppna för det, så att en ung människa känner sig välkommen med sina frågor. När vi som skrivit detta material gick Medier ådets kurs om unga, sexualitet och internet kände vi själva att vi behövde mer på fötterna för att kunna kvalitetssäkra ungdomsarbetet på de här områdena. Nu har vi gjort ett material som vi hoppas kan hjälpa er som, precis som vi, önskar en liten hjälp på traven. Det är vårt tips att först reflektera över var du själv och ni som arbetslag står för att det ska kännas lättare att prata om de här frågorna med ungdomarna. Annars kan man hamna i fällor som gör det extra svårt, kanske övermäktigt och ibland till och med pinsamt i gruppverksamheten. Lika väl som du förbereder dig för ett bibelstudium eller för att prata om en film ni har sett, lika väl behövs reflektion över var vi står i frågor som handlar om sex, sexualitet och internet. Ungas värld idag, är inte uppdelat i online eller offline, utan livet levs på alla arenor utan 4

att vara mer eller mindre värt eller äkta. Det behöver vi också som församlingsanställda kunna relatera till när vi träffar unga i våra verksamheter. Nätet kan vara ett verktyg för oss, för att visa att vi finns där som vuxna. Det är vårt ansvar som kyrka och vuxna i ungas liv, att kunna möta frågor och förtroende kring sexuell identitet och utsatthet, både IRL1 och via nätet. Innan vi kan ta upp frågor kring sexuell identitet, både bra och dåliga erfarenheter av sexuella relationer, så måste vi fundera själva både personligen och tillsammans i arbetslaget, var vi står i olika frågor. Hur reagerar vi i konkreta situationer? Hur förbereder jag mig och hur förbereder vi oss tillsammans för att möta unga och deras behov? Det är också viktigt att veta var vi har varandra i arbetslaget, eftersom det kan bli väldigt fel om vi går in i en oförberedd och ogenomtänkt debatt inför en grupp unga. Man behöver respektera varandras åsikter, och dit kommer vi enklast om vi har pratat igenom det i förväg. Vi vill ge er modet att anta utmaningen att Våga prata! både online och offline – både med varandra och de unga ni möter. Det finns många områden att beröra i ett sådant här material och vi har inte kunnat behandla alla ämnen; våld, unga ideella och belastningsregister, trafficking är några exempel som vi gärna arbetat vidare med men inte haft utrymme till.

BAKGRUND Vi jobbar redan med frågor om kärlek, sex och relationer i vårt ungdoms- och konfirmandarbete runtom i församlingarna. För en del är det helt naturligt att ta upp de här frågorna. Det görs på ett bra sätt och uppfattas inte som genant eller jobbigt. Dock är det så att ingen av oss som finns i konfirmandarbetslagen, i vår fack- eller profilutbildning (musiker, präster, diakoner och pedagoger) per automatik fått kunskap om hur vi jobbar med sex och samlevnad. Så här ser det ut när vi frågar konfirmanderna om hur de uppfattar att vi jobbar med dem med ämnen som rör kärlek, sex och relationer: Enligt en rikstäckande konfirmandenkät för 2011 i Härnösands stift, har ämnet ”Kärlek och sex” fått varierande betyg:

Ämnet ”Kärlek & sex” i konfirmandträffar 2010–2011 n Pratade inte om frågan n Mycket dåligt sätt n Ganska dåligt sätt n Varken bra eller dåligt n Ganska bra sätt n Mycket bra sätt

209 konfirmander har totalt svarat på den här frågan från de olika församlingarna i stiftet.

Frågan om ”Vänskap och relationer” fick betygen:

Ämnet ”Vänskap och relationer” i konfirmandträffar 2010–2011 n Pratade inte om frågan n Mycket dåligt sätt n Ganska dåligt sätt n Varken bra eller dåligt n Ganska bra sätt n Mycket bra sätt

Totalt 211 konfirmander har svarat på den här frågan. Det verkar som att vi samtalar med konfirmander om vänskap och relationer utan problem. Men när det bränner till och vi måste angripa ämnen som känns lite tabubelagda eller generande, som sex, så vågar vi inte riktigt gå hela vägen fast det kanske är det som behövs. Generellt är vuxna inte så bra på att prata om sex med unga. Kanske beroende på att vi inte har någon utbildning i det, som tidigare påpekat, men det finns också spärrar, sexuella script1, hos både unga och vuxna, som gör att vi vet vad som är okej/acceptabelt/tabu att prata om. Att scripten finns kan legitimera att vi säger att det inte är vårt uppdrag eller inte vår uppgift, fast vi egentligen borde trotsa scripten.

1. Gagnons och Simons forskning på 1970-talet visar på människans sexuella script som ett manus att följa för att utöva sexualitet själv, eller i sällskap. (s 44–46 i ”Ungdomar sexualitet och relationer”)

DET HÄR MATERIALET Materialets fyra teman; Online och offline, Sociala medier, Sexualitet och sexuell identitet, samt Sexuella övergrepp, är fyra ämnen som kan spreta åt olika håll, men som också kan ha mycket gemensamt, och är en stor del av ungas liv. Dessa ämnen var dessutom de fyra hörnstenarna i kursen ”Unga, sex och internet, och därför valde vi att lyfta just dem i materialet. Kapitlen är fristående och går att jobba med var för sig. Tanken med materialet är att ni som arbetslag ska känna att ni lär känna och äger er egen kompetens och vet vilka övningar som passar att plocka in i olika typer av just er gruppverksamhet. Ni behöver inte göra allt, ni behöver inte ta upp alla frågor, utan det går bra att plocka det som ni tycker är viktigast för just er grupp, er arbetssituation och er kompetens. Vi vet att många redan är mycket medvetna i sitt förhållningssätt och i sitt arbete, men vi tror också att det finns behov av hjälp till inledande samtal i de här ämnena och materialet är ett bidrag till det. Det finns många bra material som ger metoder att jobba med ämnet sex i allmänhet, och vi vill uppmuntra till att använda dem för att tillsammans med era unga prata om frågor och funderingar kring ämnet sex och kroppen. Eftersom det redan finns mycket bra material om sex, har vi i vårt material valt att fokusera på de frågor som vi upplever som kluriga specifikt för våra roller i kyrkan.

Alla arbetslag har nytta av att avsätta tid för att prata ihop sig om frågor kring sex och samlevnad och hur sociala medier kan påverka och tillföra ytterligare dimensioner till ungdomsarbetet i församlingen. I materialtipsen, som återfinns i den sista delen av boken, samt i bok-, länk- och filmtipsen till respektive kapitel, kan du plocka det som passar just din grupp. Vi vill rekommendera att ni planerar in gott om tid för att arbeta med de olika diskussionsfrågorna i arbetslaget, det är viktiga ämnen och av relevans att ha tid att utveckla tankar och funderingar tillsammans. Vi hoppas materialet kommer till användning i arbetslagen, och att frågorna lyfts upp på bordet så att Svenska kyrkans personal blir bättre rustade i frågor om unga, sex och internet. Vi vill poängtera att vi som skrivit materialet inte heller vet allt, har provat allt, sett allt eller tänkt på allt, men vi står gärna till tjänst med att bolla frågor och funderingar, och kan hjälpa till att ta reda på mer eller hänvisa vidare. Ansvarig för materialet på stiftskansliet är Maria Vilander Holmquist, som du når på maria.vilander@svenskakyrkan.se eller via Härnösands stifts växel 0611-254 00.

Lycka till! Anette, Sofia, Maria och Nina

2. IRL = In Real Life, förkortning/internetslang som vi använder relativt frekvent i materialet.

KAPITEL 1

Online och Offline – är det någon skillnad? INLEDNING Hur ofta är du uppkopplad? När vi ställer frågan, menar vi förmodligen ”hur ofta sitter du vid din dator och surfar på nätet?”. Den frågan var kanske relevant för ett antal år sedan, men nu finns mobilt och trådlöst internet och möjligheten till att vara ständigt uppkopplad via mobiltelefonen. Många unga tar den chansen och lever i en värld som består både av möten offline och online, spel, samtal och chattar. Allt flyter ihop och bildar det pussel av möten som unga formar sin världsuppfattning kring. Familjernas ekonomi har betydelse för vilken tillgång unga har till smarta telefoner och uppkopplingsmöjligheter. Om vi ska vara trovärdiga vuxna, måste vi lära oss att lägga pusslet för vår egen förståelses skull, och framför allt för att kunna ta alla upplevelser, samtal och möten på allvar i våra egna möten med unga. Klyftan mellan vuxna och unga kan beskrivas som att vuxna är digitala turister och unga är digitala infödingar. Det är vi vuxna som är turisterna i en värld där unga har växt upp, och som många behärskar lika mycket som vi behärskar tangentbord och fjärrkontroll. Att kyrkan finns på nätet innebär både möjligheter och risker, helt enkelt för att vi ger oss ut på okänd mark. Vinsterna med att finnas där våra ungdomar finns är ändå så stora så vi behöver gå ut och halka runt lite, tills vi har skaffat oss kunskap. Från början är det också en inställningsfråga: hur ser vi vad som är vad, och hur undviker vi att rädslan för farorna tar över? När är vi relevant oroliga och när har vi bara moralpanik? 8

Nätet som arena Bilder från bildspelet ”Riktlinjer för sociala medier” från finska kyrkan. Hittar du på http://www.youtube.com/watch?v=wMoIGi7tVqM

Det kan vara en hög tröskel för en ung människa, att kontakta en vuxen direkt för att be om samtal eller ställa frågor, oavsett ämne. För att underlätta och visa att vi finns tillgängliga, bör vi ta till vara möjligheten att finnas också där unga finns – på nätet. I vilken utsträckning har vuxna varit närvarande på internet, från starten till nu? Journalisten Anders Mildner har beskrivit det så här: ”Tänk dig att kommunen vill ge ungdomarna ett hus mitt i stan. När lokalen står klar lämnas dörren vidöppen. Därefter sätter ingen vuxen någonsin sin fot i byggnaden. Hur hade ett sådant rum tett sig en fredagskväll? Vilken sorts personer hade blivit tongivande för den uppförandekultur som skapats? Nej, naturligtvis: ingen skulle ha kommit på tanken att ställa en lokal till förfogande under sådana omständigheter. Men här kommer en fråga, som är värd att fundera över: Om de personer som besöker lokalen uppför sig illa, ska vi då peka finger åt besökarna, åt rummet i sig, eller åt de som lämnat det åt sitt öde?” Anders Mildner, journalist, i Sydsvenskan 5/8 2011.

KAPITEL 1 Online och Offline – är det någon skillnad? Internet har blivit ungdomarnas arena, och fått utvecklats ifrån ungdomars behov och intressen utan att vuxna egentligen har varit intresserade av att delta. Det här behöver vi ändra på för att alla ska känna sig trygga i nätmiljön. På samma sätt som att det inte är det obemannade Ungdomens hus som är problemet, så är det inte själva internet som är problemet, utan det är vi som användare och det vi gör och säger till varandra som är det vi behöver bearbeta. Tekniska lösningar kan inte hjälpa oss att göra nätet till en tryggare plats, utan det är människorna som avgör. I samverkan med andra organisationer och aktörer på ungas arena kan vi göra en insats för att hjälpa unga att reflektera över sin roll på nätet, och inte lämna dem att klara ut det på egen hand. Vi behöver inte hjälpa unga människor att hantera nätet för det kan de själva, men när det handlar om gränsdragning och hur man kan hantera uppkomna situationer ska vi vara behjälpliga i råd och stöd. Därför behöver unga veta att även om de får vara ifred på nätet, så kan vuxna vara en hjälp om det skulle hända något.

ATT GÖRA I ARBETSLAGET, DISKUTERA n Finns du i din yrkesroll på nätet? Hur/på vilket sätt? (Alltifrån att ha en e-postadress där du tar emot mejl, till att administrera en hemsida, eller finnas på facebook som till exempel ”Präst”). n Lista olika arenor/sociala medier som ni känner till. nV ad upplever du som fördelar respektive nackdelar med att finnas på nätet? nH är har ni möjlighet att skanna av hur lika eller olika arbetslagets individer uppfattar nätet och hur vana eller ovana ni är att handskas med nätanvändning. Givetvis blir samtalet mest givande om det finns högt i tak i arbetslaget, att alla vågar och kan dela med sig av sina erfarenheter och åsikter kring nätanvändning. Ni som är vana har mycket att lära de som är ovana, och det finns också möjlighet att ta ett kliv tillbaka och fundera över frågan på en basnivå. nY rkesmässig nätanvändning – är du kompis med ungdomarna på till exempel facebook? Har du en privat profil eller en yrkesprofil? Hur tänker du när du statusuppdaterar? Spåna på möjliga sätt att kombinera sociala medier med en yrkesprofil, utan att behöva bli privat. Är det något av de här sätten som skulle passa oss som kyrka? Som arbetslag? nO m du kan se bilder på ungdomarna som du träffar i verksamheten, händer det ibland att det dyker upp avslöjande bilder? Kanske även i en verksamhetsrelaterad situation? Hur hanterar vi det som anställda/ i arbetslaget? Gå igenom olika scenarion från att låtsas som ingenting har hänt, till att konfrontera personen/ -erna. nH ur påverkar händelser som sker på nätet – frikopplade från vår verksamhet – de ungdomar som kommer till oss i grupperna, eller de som har ett ledaruppdrag? Har ni konkreta exempel är det bra att lyfta dessa. nP å sidan 29 finns en lista med länkar på sidor där man kan hålla sig uppdaterad på vad som händer inom området. Dela upp länkarna i arbetslaget, surfa runt och ta reda på vad det finns för information på webbsidorna, och hur ni kan ha nytta av dem. Berätta sedan för varandra.

VAD ÄR ETT NÄTBROTT?

MOBILTELEFONFÖRBUD?

Juridik är ett måste för att upprätthålla ett fungerande samhälle men det fungerar inte så bra som problemlösare – till exempel är mobbing inte ett brott, men det kan innefatta brott. Det finns ingen särskild lagstiftning kring brott som händer på nätet. Allt som kan göras via nätet, kan också göras IRL. Men det finns saker som händer på nätet som är ett brott, och som kan ske utan ett fysiskt möte:

Mobilen är inte samma sak idag som det var bara för några år sedan. Den har enorma möjligheter. Hela världen är tillgänglig, den som är avstängd kan missa något, anhöriga och vänner är tillgängliga. Försvinner mobilen så försvinner en trygghet och en möjlighet att ha kontakt med någon som man behöver kunna nå. Den ständiga uppkopplingen bidrar till både en stressfaktor och en livlina, en trygghetskänsla. Hur ställer vi oss till det i en undervisningssituation?

Utnyttjande av barn för sexuell posering Grooming3 Sexuellt ofredande

När vi tänker på hur vi ska hantera situationer där brott begås eller unga har farit illa eller blivit utsatta, så kan det vara bra att ha följande tanke i bakhuvudet: Vad skulle vi ha gjort om inte nätet hade varit närvarande? Om det hade hänt IRL?

ATT GÖRA I ARBETSLAGET I bilaga 3 finns en tipsrunda kring nätbrott och straff. Testa era kunskaper! Diskussionsfrågor: n Vad gör du om någon berättar att hon/han har blivit utsatt för något av brotten/övergreppen i tipsrundan? Ta reda på hos den lokala polisen vem som har ansvar för sådana typer av brott på din ort. n Vad är ett brott? Allt som är obehagligt är inte kriminellt bara för att det sker på nätet. Var går gränsen? Fundera också på om otrevliga saker händer IRL och var gränsen går till brott (trevligt, otrevligt, väldigt otrevligt, brott …) n Om det inte är ett brott, är det alltså okej att göra så? Hur diskuterar du det med unga?

3. Grooming: när man kontaktar barn/unga via nätet i syfte att senare begå sexuellt övergrepp i någon form, alltså förberedelse till brott.

ATT GÖRA I ARBETSLAGET Det är viktigt att komma fram till ett gemensamt förhållningssätt från början, så att alla sänder samma signaler. Det viktiga är inte själva beslutet, utan att man har diskuterat frågan och tagit ett beslut inför varje gång det behövs. Diskutera: nB ehöver det vara samma hela tiden (typ alltid förbud) eller finns det situationer när det är okej att ha mobilen på, och när det absolut inte är okej? Hur vill ni ha det hos er? nÄ r ni för eller emot mobiler? Ni behöver vara neutrala i beslutet och inte låta er egen personliga inställning till mobilanvändandet dominera. Resonera kring båda vinklingarna för att undvika att uppfattas som partiska. nU pplever du att mobilen är ett störnings moment? För vem då? Dig eller konfirmanden? nN är och hur kan mobilen vara en fördel i konfirmandarbetet? Försök hitta moment där du kan använda dig av att alla har mobiler. Tänk då på att alla inte har en smart telefon. nS kiljer sig din syn på mobiler i konfirmand undervisningen och i ungdomsgruppen? Hur? Varför? Är det okej att det är så? nH ur hanterar ni i ert arbetslag mobiler i konfirmandgruppen? Formulera en gemensam hållning. 11

KAPITEL 1 Online och Offline – är det någon skillnad?

INTEGRITET ”I den fysiska världen är det nog ganska uppenbart för de flesta av oss var – och för vem – man tar av sig kläderna, för vem man avslöjar sina innersta tankar och känslor, till vem man ger ett bankkontonummer eller lånar ut husnyckeln. Men, hur fungerar det på nätet?” Ungas integritet på nätet sid 20, Johnny Lindqvist och Ewa Thorslund. Det är inte bara unga som har problem med hur man hanterar information som sig själv på nätet, vi vuxna har också en tendens att ta tokiga beslut när det gäller vad vi lägger ut och vad vi publicerar. Det kan vara både bilder och skriven information. Även om du själv tar bort det material du har lagt ut så kan det redan finnas kopierat och komma att spridas gång på gång i sammanhang där du inte har kontroll. Du behöver själv fundera kring varje bild och varje text du lägger ut på nätet – Think before you post. Den nya tekniken med smarta telefoner och enkel uppkoppling i stort sett var som helst, gör att det går snabbt också, och ibland för snabbt så att det helt enkelt blir fel. Det här är förmodligen något du behöver fundera på när det gäller dig som person, och det är tillräckligt knepigt för dig som vuxen – hur svårt är det då inte för någon som är till exempel 13? Det är också lätt att underskatta de unga och deras kompetens när det gäller det sociala spelet med information och bilder på olika webbsidor. Vi behöver förmodligen inte predika för dem, men ett sätt att lyfta frågan och att tillsammans skaffa sig en bild av hur man kan resonera är att jobba med boken ”Snyggast på nätet”av Lotta Löfgren Mårtenson (Argument förlag). Boken handlar om Emma som av en kompis övertalas att lägga ut lättklädda bilder på nätet, och sen ångrar sig. Boken har korta kapitel, som man lätt kan läsa i gruppen eller för sig själv, och mellan kapitlen kan man bryta för diskussioner enligt bilaga 4. 12

ATT GÖRA I ARBETSLAGET n Läs boken ”Snyggast på nätet”. n Hur skulle du som församlingsanställd kunna vara ett stöd för Emma? n Hur skulle ni kunna bemöta en situation som denna, om Emma ingick i konfirmandgruppen?

KAPITEL 2

Sociala medier

KAPITEL 2 Sociala medier

”2000 år sedan. En snickare startade något … något stort. Han samlade människor omkring sig. Han besökte deras hem. Han besvarade frågor. Och han ställde nya Han öppnade dörren till en ny verklighet - en ny möjlighet. I 2000 år har människor följt hans uppmaning att sprida den här möjligheten Att sprida hopp, att sprida glädje, att sprida kärlek. I olika tider, med olika metoder. Vissa var bra, andra riktigt dåliga. Idag har vi en ny möjlighet att möta människor där de är, en chans att glädja sig med dem som är glada, och gråta med dem som gråter. En chans att svara på frågor, och väcka nya Så låt oss göra det riktigt bra!” Evangeliska Lutherska kyrkan i Finland. http://www.youtube.com/ watch?v=wMoIGi7tVqM

Kan vi låta bli att vara på nätet om vi vill bli tagna på allvar och vara en del av ungdomars liv? En del menar att nätet som social arena tillför ytterligare en riskfylld dimension till ungas tillvaro, och en del menar att nätet är en fantastisk möjlighet till möten och interaktion. Någonstans däremellan behöver vi hitta ett förhållningssätt till nätet som ytterligare ett sätt att finnas till hands för unga.

VAD BEHÖVER VI GÖRA FÖR ATT HITTA RÄTT I VÅRT NÄTVANDRANDE? Vad är det då som är farligt med nätet? Varför hör vi så ofta att människor råkar illa ut i samband med att de har vistats på nätet? Risken är att vi säger att det är farligt för att vi vet för lite. Det tenderar att bli så med saker som vi inte känner till, och som vi inte är förtrogna med. Det enda som kan bevisas som farligt på nätet är att må dåligt, eller att sakna någon vuxen att vända sig till. Med det menar vi att majoriteten av dem som råkar ut för övergrepp av en kontakt som startat via nätet har en problematik redan innan – en ung människa mår dåligt av någon anledning – och i samband med det så har denne inte någon vuxen att prata med som kan hjälpa till. Han/ hon är extra utsatt, sårbar och öppen för att ta felaktiga beslut. Det är inte bara unga människor som vistas på nätet. Tusentals vuxna möts varje dag via nätet, i en sälj-köpsituation, sökande efter information, bokningar med mera. Därmed är det heller inte bara unga som råkar illa ut, eller unga som gör fantastiska erfarenheter utifrån möten via nätet. Alltså borde vi inte se nätet som något extra skrämmande bara för att användaren är ung. Det handlar om att ta kloka beslut i situationer, precis som IRL. ”All riskbedömning innebär avväganden av en rad olika faktorer. Man skull kunna till exempel resonera att det absoluta säkraste för mina barn vore om jag aldrig släpper dem ur sikte. Jag vet

att trafiken och skolan är två stora riskfaktorer och om jag håller dom hemma, slipper vi i alla fall de farorna. De flesta föräldrar gör dock bedömningen att de sociala konsekvenserna vida överskrider det skydd det skulle kunna ge och skickar således regelbundet sina barn till en dokumenterat farlig miljö. Att tänka så här kring riskbedömning är nyttigt när vi konfronteras med en ny miljö. Det tycks nämligen vara lättare att se faror i en ovan miljö och lättare att acceptera farorna som en naturlig del i en bekant miljö. Det är exempelvis vanligare att vuxna gör kategoriska uttalanden om internet än om trafiken. ”Det förekommer mobbing på Lunarstorm, alltså borde inte Lunarstorm tillåtas på skolans datorer” var ett förekommande resonemang i början av det här århundradet. Däremot var det ovanligt att någon höjde röster mot trafiken som företeelse. I stället väljer vi att söka lösningar på problemen när miljön är känd för oss; cykelhjälmar, nya regler gällande övergångsställen, belysning i gångtunnlar, trafikutbildning o.s.v.” Elsa Dunkelz, ”Vad gör unga på nätet?” 2010 Ibland behöver vi vettiga människor som guidar oss rätt. Det gäller oss alla och inte bara på nätet, utan i de flesta livssituationer. Vi har chansen och förmånen att få vara den där guiden för en ung människa. Vi hinner inte finnas på alla sajter, hela tiden, men det finns en vits med att samordna sig i arbetslaget. Hellre vara på ett ställe och vara där ordentligt, än att finnas på flera ställen samtidigt, och kanske inte hinna med att se allt som händer och kommunicera med alla. Det ställe vi väljer, berättar vi såklart om IRL, så att unga vet att det är där man kan få kontakt. Online kan vara lika viktigt som offline, en kontakt är en kontakt. Även om vi vuxna kan tycka att det fysiska mötet är viktigast, så får vi kanske använda de sociala medierna för att erbjuda ungdomarna det. Vill vi ha det fysiska mötet för att vi är mest bekväma med det eller för att vi faktiskt tror att det är bäst för ungdomarna?

TIPS FRÅN COACHEN – från Evangeliska Lutherska Finska kyrkan Att vara kyrka online – några tips:

Var öppen för möten. Var där andra människor är. Var tydlig med vem du är. Följ gemenskapens skrivna och oskrivna regler. Det du skriver kan ses av många under lång tid. Uppmuntra frön av tro, värdesätt spår av tvivel. Var personlig. Var dig själv även på nätet. Dina känslor, åsikter, tro och tvivel är det som talar till andra. Våga ändra åsikt. Våga säga när du inte vet. Ge inte mer av dig själv än du orkar. Du har alltid rätt till arbetshandledning. Var sakkunnig. Du vet massor om kyrkan och om tro. Våga dela med dig. Du är en av kyrkans många röster – berätta att det finns flera! Rätta gärna sakfel, men låt dig inte provoceras. Tänk efter före – saker kan bli större än du tänkt dig. Var lojal. Hjälp varandra. Gör en strategi för församlingens arbete. Låt chefen veta vad ni gör. Ni är en arbetsgemenskap även på nätet – det kan stärka ert samarbete. Respektera dina kollegors integritet.

KAPITEL 2 Sociala medier

ATT GÖRA I ARBETSLAGET ■ I arbetet med unga och sociala medier, finns det flera korta bra böcker som man kan läsa. En snabb orientering kan ni få om ni läser ”Ungas integritet på nätet˝ från Stiftelsen för internetinfrastruktur. Övningarna på sidorna 63–68 passar mycket bra att göra både i ungdomsgruppen/ konfirmandgruppen och på föräldramötet men börja som vanligt i arbetslaget. ■L äs inledningen på boken ”Nätvandra – en instruktion till samtal med unga online”. Vad väcker inledningen för tankar hos dig? Hos er som arbetslag? Boken ”Nätvandra” har ett par år på nacken, men det är själva frågeställningarna kring nätvandring som företeelse hos er, som vi vill väcka. ■ Var finns vi på nätet idag? Sök er egen församling på google, youtube, instagram, twitter, facebook. Vad hittar ni? ök på ditt eget namn på google, youtube, S instagram, twitter och facebook. Vad hittar du? å vilka sociala medieplattformer finns vi P i arbetslaget idag? Facebook? Instagram? Twitter? Bloggar? Hemsidor etc.? n Dubbla konton? Om ni ska använda sociala medier som ett arbetsverktyg, så behöver ni tänka igenom flera frågeställningar: •Vilka sidor hänger era unga på? Vad finns det för nationella/internationella och lokala nätverk, där de finns? Gör en snabb undersökning bland konfirmander och ungdomsgrupp. • På vilka av dessa plattformar skulle ni behöva vara? I vilket syfte? •Hur vill vi i vårt arbetslag att vi ska synas eller inte synas på nätet bland unga? •Vad kan det få för konsekvenser för oss och de unga vi möter? 16

FACEBOOK OCH ANDRA SOCIALA MEDIER: Sociala medier är föränderliga verktyg! Funktioner och möjligheter förändras hela tiden. Församlingsanställda använder dem på olika sätt, och diskussionen om hur vi syns i sociala medier som anställda i kyrkan och som privatpersoner har förekommit frekvent i mediala sammanhang. Vi har chansen att vara med och påverka hur vi som församlingsanställda framstår på nätet och vilken typ av insats vi gör där.

ATT GÖRA I ARBETSLAGET Policy för internetanvändning: Läs igenom sidorna 33-39 i ”Nätvandra – en instruktion till samtal med unga online”.

Se över församlingens policy för internetanvändning, utveckla eller utforma policyn för församlingen/ arbetslaget utifrån följande checkfrågor: n F undera över om det ingår i din yrkesroll att finnas på nätet? Hur mycket tid ska det få ta, och vilka medier passar din yrkesroll? Finns risk för att ditt privata internetanvändande och din yrkesroll blandas ihop? Hur hanterar du det? n F inns det gränser för vad du kan skriva och vilka bilder du kan lägga ut på nätet, och vart går dessa gränser iså fall? nN är bör du uttala dig, kommentera inlägg på nätet eller låta bli, i din yrkesroll, och när bör du lämna över ansvaret för detta till kyrkoherde eller annan informationsansvarig i församlingen?

uttalanden? Vem vänder du dig till om du hittar (rent) felaktiga uppgifter? n Fundera på vilka uppgifter som är okej att lämna ut, om dig själv, om andra arbetskamrater, om verksamheten och om församlingen. nV ad har ni för säkerhet och support kring era datorer och ert internet? Har du tillgång till alla sidor som du behöver i ditt arbete? Hur hanterar ni lösenord och inloggningar?

DISKUSSIONSFRÅGOR FÖR ARBETSLAGET nÄ r det okej att skriva om situationer som inträffat på jobbet, på till exempel facebook? Hur kan du som kollega hantera den situationen? nH ur hanterar arbetslaget unga ledare som skickar vänförfrågningar till konfirmanderna? Vad signalerar det när en av de vuxna ledarna skickar vänförfrågningar till alla konfirmander, medan den andra inte gör det? Prata igenom i arbetslaget! Behöver ni ha ett gemensamt förhållningssätt? n Finns det utrymme i arbetstiden? nK an man sitta hemma och facebooka om jobbet? För jobbets räkning? nH ur hanteras tystnadsplikten i en chattsituation?

nN är du konfronteras med negativa uttalanden om Svenska kyrkan, din församling och/eller din verksamhet, hur reagerar du/ni då, och vad blir konsekvenserna av olika typer av reaktioner? Hur kan ni tillsammans hitta en balans som gynnar församlingen, och samtidigt svarar på 17

KAPITEL 3

Sexualitet och sexuell identitet ”På min bädd om natten söker jag den jag har kär. Jag söker men finner honom inte. Jag vill stiga upp och gå runt i staden, på gatorna och över torgen, och söka den jag har kär. Jag söker men finner honom inte. Väktarna finner mig, de som går runt i staden. ’Har ni sett den jag har kär?’ Knappt har jag lämnat dem förrän jag finner den jag har kär. Jag tar honom och släpper honom inte förrän jag fört honom till min mors hus, till kammaren hos henne som fött mig. Jag besvär er, Jerusalems döttrar, vid fältens gaseller och hindar: stör inte kärleken, väck den inte, förrän den själv vill.” Höga Visan 3:1-5

INLEDNING Kvinnan i dessa verser ur Höga visan bär på en stor passion och kärlek till den mannen hon letar efter. Så pass stor att när hon hittar honom så håller hon i honom och släpper inte taget förrän de är inomhus och hon har stängt dörren. Senare i livet är det inte lika ofta som man upplever känslor av samma intensitet som man gör under tonåren. Vi upplever naturligtvis starka känslor som vuxna också, men inte lika ofta. Under ungdomstiden kan vi resa mellan högsta lycka och bottenlös förtvivlan under samma dag. Kanske hinner vi upp till den högsta lyckan igen innan dagen är slut. Precis som med allt annat finns det plus och minus med de starka känslornas tid. Vi kan sakna det när vi blivit vuxna men det kan också vara skönt att inte vara ett offer för sina känslor. Att ha förmånen att få umgås med ungdomar betyder att vi kan få följa med på en annan människas resa en stund, och vi har världens möjlighet att få vara samtalspartner, någon som kan ta emot förtroenden. Den stora utmaningen och frågan är hur vi gör plats för dessa viktiga samtal? Hur visar vi att vi förstår och kan lyssna, trots att det kanske var ganska länge sedan vi själva befann oss där? Gemensamt för alla som kommer in i puberteten är att vi ska in på en helt nya arena. För nästan alla människor kommer kroppen och hormonerna någon gång under ungdomstiden att berätta att det är dags för kärlek och sex. För många är det ingen liten del av livet heller. All tankeverksamhet kan upptas av den människa man för tillfället är kär i eller av insikten av att man blir kär i dem av samma kön. Eller så tänker man helt enkelt ständigt på sex. Sedan är det förstås väldigt individuellt hur mycket stöd vi behöver när vi är unga. Om vi som kyrka säger att vi vill vara en del av ungdomarnas liv eller att vi vill att konfirmationsundervisningen ska vara en 19

KAPITEL 3 Sexualitet och sexuell identitet livstolkning med dopet som grund, då kan vi inte blunda för den delen av livet som består av (tankar på) kärlek och sex. Men det kanske inte är så att vi ska ta initiativet till samtal om detta? Och kanske inte heller att vi ska tro att vi kan berätta för våra unga församlingsbor hur landet ligger? Men hur ska vi göra?

SPRÅKBRUK Svordomar tillhör språket, oavsett om vi vill det eller inte. Det betyder inte att vi behöver acceptera att de används. Men är alla fula ord och uttryck lika illa? Det finns faktiskt mycket att lära sig genom att undersöka vilka svordomar och tillmälen som används. Språket speglar våra attityder och tankar, och detta blir särskilt tydligt genom svordomarna. Genom vårt språkbruk markerar vi vad som är accepterat och vad som inte är det. Att använda ordet hora som skällsord drar en gräns för hur man som tjej ska bete sig och nedvärderande skämt om bögar signalerar att det inte är okej att framstå som feminin/homosexuell om du är man. Det viktigaste är att vi som vuxna i våra verksamheter tar upp diskussionen om språkbruk och vad vi egentligen signalerar med våra skällsord och svordomar. Att reagera så fort vi hör ett förnedrande uttryck är en bra början, men det gör begränsad nytta om vi bara säger ”sådana ord använder vi inte här”. Det behövs diskussioner om vad våra skämt och skällsord får för konsekvenser. Både unga och vuxna kan behöva hjälp att få syn på vilka värderingar vi ger uttryck för genom språket.

ATT GÖRA I ARBETSLAGET CASE Diskutera casen nedan i arbetslaget. Om ni är ett stort arbetslag kan ni dela er i mindre grupper och ta ett case var. Sedan återsamlas ni i den stora gruppen och berättar för varandra vad ni diskuterat och vad ni kommit fram till. En fördel med att diskutera case är att det inte finns något facit, och att diskussionerna kan bli både djupa och långa. Förhoppningsvis kommer ni att lära er något både om er egen inställning och hur era arbetskamrater tänker. Dessutom har man ökat beredskapen bara genom att ha diskuterat vissa ämnen och kan agera bättre om en liknande situationen skulle inträffa.

CASE 1: Efter en kvällsträff med konfirmander

och unga ledare upptäcker ni att någon klottrat på toaletten i församlingsgården. Det står ”Jenny = hora” på flera ställen. Jenny är en tjej i konfirmandgruppen som ni ledare vet har haft relationer med två andra konfirmander i samma grupp under året. Ni vet inte hur länge klottret funnits där eller hur många som sett det. Vad behöver ni göra? Diskutera i arbetslaget och spalta upp en lista på vad ni måste göra och vilka ni måste prata med. Fundera på hur de här samtalen ska gå till? Vilka ska vara med?

CASE 2:

Ni har två tjejer i unga ledargänget som är trevliga, positiva och bra resurser i konfirmandarbetet. Det enda problemet är att de två sinsemellan kallar varandra för riktigt otrevliga saker ”på skoj”. De kallar varandra hora, slyna, fitta med mera varje gång de talar med varandra, utan att vara ovänner. När ni kommenterat deras språkbruk har de svarat att det bara är på skoj och ”Jag vet att hon inte tar illa upp”. Vad behöver ni göra? Diskutera i arbetslaget och spalta upp en lista på vad ni måste göra och vilka ni måste prata med. Fundera på hur de här samtalen ska gå till? Vilka ska vara med?

ÖPPEN KYRKA? Det syns inte utanpå vem som är homosexuell, bisexuell, heterosexuell eller transperson. Det syns inte heller vem som har en homosexuell storebror, två samkönade föräldrar eller en transsexuell faster. Men för dem detta gäller kan vi vara helt säkra på att det känns inuti om resten av samhället hela tiden beter sig som om det bara finns heterosexuella relationer och stabila könsidentiteter. Ungdomsstyrelsen, som är en statlig myndighet, har i sin undersökning Hon, hen, han tydligt sett att HBTQ-ungdomar är mer utsatta än jämnåriga heterosexuella. Undersökningen är gjord på åldrarna 16–29 år. n Var femte person (19 procent) av HBTQungdomarna har blivit utsatta för fysiskt våld av en partner, närstående vuxen eller förälder. Det är dubbelt så många jämfört med jämnåriga heterosexuella. n En fjärdedel av de homo- och bisexuella unga kvinnorna uppger att de försökt ta sitt liv. n HBT-ungdomar har generellt sämre hälsa än jämförbara heteroungdomar. Tre procent av de homo- och bisexuella männen rapporterade dåligt allmänt hälsotillstånd mot två procent av de heterosexuella männen. Sju procent av de homo- och bisexuella kvinnorna rapporterade också dåligt allmänt hälsotillstånd, mot två procent av de heterosexuella kvinnorna. Det kan tyckas att siffrorna ändå är låga och det är sant att majoriteten mår bra, men som grupp betraktat mår HBTQ-ungdomar sämre än totalbefolkningen.

utan det handlar om att visa att vi vet att de finns, och att det är okej! Kyrkan har ett ansvar att låta alla känna sig välkomna i kyrkan och att inte osynlig göra någon på grund av sexualitet eller könsidentitet. Om Svenska kyrkan vill visa att den verkligen står på den svages sida och tar ansvar för dessa minsta som är våra bröder (Matt 25:40), då måste kyrkan vara tydlig med att den finns för HBTQ-ungdomarna också. Om vi inte först har visat att vi accepterar annat än heterosexualitet och heteronormativitet, då kommer de ungdomar som behöver stöd och hjälp aldrig att vända sig till oss. Precis som när det gäller många andra ”svåra” frågor och ämnen är det första steget att prata tillsammans i det arbetslag som finns kring barn och unga i församlingen. Det kanske är så att det finns lika många åsikter om hur man ska få leva ut sin sexuella läggning som det finns personer i arbetslaget. Hur visar man då en enad och tillåtande bild för sina ungdomar? När du vet hur dina kollegor tänker i frågan, och ni tillsammans har utmanats och fått ta ställning, har du lättare att respektera en annan åsikt än din egen. Det kan också vara lättare att stå för Svenska kyrkans officiella linje i frågan om ni har diskuterat igenom den, oavsett vilken den egna åsikten är så är Svenska kyrkans åsikt tydlig: särskilt i och med beslutet att viga samkönade par. Men framför allt blir det lättare att prata med barn- och ungdomsgrupperna om homo- och bisexualitet om ni först har lyft det i arbetslaget.

Vi vet inte i vilka sammanhang eller hur ofta vi möter unga människor i vår verksamhet som vill komma ut eller har kommit ut som homo-, bisexuella eller transpersoner eller känner till sin sexuella identitet. Vi måste alltså tänka på att alltid stå för en öppen och tolerant syn på kärlek och könsidentitet så att alla känner att det finns plats för dem i kyrkan. Det handlar inte om att få folk att komma ut ur garderoben, 21

KAPITEL 3 Sexualitet och sexuell identitet

ATT GÖRA I ARBETSLAGET nH ur kan ni som arbetslag bidra till att HBTQpersoner känner sig välkomna till din kyrka? nO m det finns motsatta åsikter i arbetslaget, att några tycker att HBTQ-personer inte har en plats i en kristen väldsbild, kan den personen vara med och bidra till ett positivt klimat? Hur då? Fler case: Diskutera casen nedan i arbetslaget.

CASE 3: På ett läger kommer en av

konfirmandkillarna till ledargruppen och berättar att han blivit uppringd från dolt nummer och någon har med tillgjord röst kallat honom för ”jävla bög”. Ni kan inte bevisa vem som ringt, men ni är ganska säkra på vem det är ändå. Vad behöver ni göra? Diskutera i arbetslaget och spalta upp en lista på vad ni måste göra och vilka ni måste prata med. Fundera på hur de här samtalen ska gå till? Vilka ska vara med?

CASE 4:

På ert första konfirmandläger för året kommer tre killar och säger att de måste få prata med en ledare. Ni har just berättat rumsindelningen och de tre killar som ni har framför er ska dela rum med en fjärde kille. Problemet, berättar de, är att den fjärde killen är homosexuell och de tycker att det är äckligt att de måste dela rum med honom. De vill inte säga det till honom direkt och de vill inte såra honom, men de vill att ni ska lösa problemet. Ni vet inte om den fjärde killen är homosexuell eller inte. Vad behöver ni göra? Diskutera i arbetslaget vad ni måste göra och vilka ni måste prata med. Vad blir ert beslut? Ska någon byta rum? Fundera på hur de här samtalen ska gå till och vilka som ska vara med.

CASE 5:

På första konfirmandlägret för året kommer en kille till ledargruppen och säger att han inte vill dela rum med andra killar, eftersom han inte definierar sig själv som kille. Det finns inga lediga rum så han kan inte få bo ensam, utan är hänvisad till att dela rum. Vad behöver ni göra? Diskutera i arbetslaget. Vad blir ert beslut? Hur ska rumsfördelningen se ut? Fundera på hur de här samtalen ska gå till och vilka som ska vara med.

LITEN ORDLISTA: HBT-person En homosexuell, bisexuell eller transsexuell person. OBS! homosexualitet och bisexualitet är sexuella läggningar (vem man tänder på och blir kär i) medan transsexualitet handlar om könsidentitet (vad man känner sig som). Cis-person En person vars juridiska kön, biologiska kön, könsidentitet och könsuttryck hänger ihop och alltid har hängt ihop. Exempelvis en person som föds med penis, ser sig själv som kille och har könet man registrerat som kön i folkbokföringen. Cis är latin för ”på samma sida”. Heteronorm Att samhället i media, kultur med mera utgår från att alla människor och relationer är heterosexuella samt att det kön som du ser ut att tillhöra också är det som du känner dig som. Heteronorm handlar också om att många människor utgår från att alla människor och relationer är heterosexuella. Kön/könsidentitet Könsidentitet är vilket kön man upplever sig tillhöra. Sexualitet Handlar om vem man blir kär i och attraheras av. Homosexualitet Att attraheras och blir kär i personer av samma kön som man har själv. Bisexualitet Att attraheras och blir kär i personer av båda könen. Heterosexualitet Att attraheras och blir kär i personer av det motsatta könet. Asexuell En person som är asexuell har ingen aktiv sexualitet och/eller känner sig inte intresserad av sexuella relationer. Asexuella kan vara homo-/bi- eller heterosexuella. Vissa beskriver att de alltid varit asexuella, andra kan vara det i perioder. Transperson Ett samlingsbegrepp för människor vars könsidentitet och/eller sätt att uttrycka sin könstillhörighet periodvis eller alltid skiljer sig från normen för det kön som registrerades för dem vid födseln. Queer Kan dels vara en syn på samhället där (könsliga och sexuella) normer ifrågasätts och dels en identitet där personen försöker eftersträva att inga normer ska vara hindrande för deras liv. Ibland läggs Q till förkortningen HBT, alltså HBTQ, för att man vill räkna med dem.

KAPITEL 4

Sexuella övergrepp

”Bäst de satt där i godan ro omringades huset av männen i staden, en samling skurkar. De bultade på dörren och ropade till den gamle som ägde huset: ’Skicka ut mannen du har i ditt hus, vi skall ligga med honom.’ Värden gick ut till dem och sade: ’Bröder, jag ber er, gör inte något så ont. Den här mannen är gäst i mitt hus. Ni får inte begå ett sådant nidingsdåd. Men här finns min dotter, som är orörd, och hans bihustru. Låt mig skicka ut dem, så kan ni utsätta dem för vad ni vill. Men mot den här mannen får ni inte begå ett sådant nidingsdåd.’ Männen vägrade att lyssna på honom. Hans gäst tog då sin bihustru och skickade ut henne till dem. Och de låg alla med henne, och de våldtog henne hela natten ända till morgonen. Först i gryningen lät de henne gå. Fram på morgonen kom kvinnan tillbaka. Hon föll ihop vid dörren till den gamles hus, där hennes man befann sig. Där blev hon liggande tills det var ljust.” Domarboken 19:22-26

KAPITEL 4 Sexuella övergrepp

INLEDNING Sexuella övergrepp är inte ett lätt ämne, det finns även beskrivet så i Bibeln att man nästan inte vill läsa vidare. Men det finns ändå där, och det finns i vår tid och verklighet också. Den här texten kanske man inte i första hand väljer vid ett bibelstudium med konfirmander, men fundera gärna över den i arbetslaget ur ett genusperspektiv. Det är lätt att tänka ”jaja, det är 3000 år sedan” och så bläddrar man till en annan sida. Men det händer också nu, i Sverige, i andra delar av världen, hela tiden. Det är svårt att inte låta arg och att inte uttrycka sina egna starka åsikter. Det är ett område som är belastat med skam och skuld, dessutom anser sig många vuxna inte vara rätt person att ta itu med dessa frågor utan vill lämna över ansvaret till andra som har större erfarenhet, vilket i det långa loppet leder till att väldigt få tar ansvar för att hjälpa unga som blivit utsatta för någon form av sexuella övergrepp. Vi måste prata om sexuella övergrepp innan det händer, vi måste försöka förhindra att det händer. Genom att som vuxna visa att vi vågar prata både om sex och om sexuella övergrepp så är det också fler utsatta ungdomar som vågar börja berätta. Något vi i vuxenvärlden måste ta till oss är, att vi inte får rygga tillbaka, och vår uppgift är heller inte att utreda situationen. Att göra en utredning är polisens uppgift! Vi har däremot en anmälningsskyldighet som är viktig att ta på stort allvar. Var tydlig gentemot den unga människan hur du hanterar situationen och ge honom/henne inblick i vad du gör i anmälningsförfarandet. Du som får kännedom om sexuella övergrepp kan stötta genom att lyssna, förmedla kontakt vidare, hjälpa till i anmälningsförfarandet och stanna kvar som en lyssnande och stöttande vuxen. Det är för många vuxna som får förtroenden, hjälper vidare och sedan släpper helt på grund av sin egen rädsla. Du behöver inte säga exakt rätt, det viktiga är att du 24

lyssnar, vågar fråga, och upprepar frågan. Det här är vad ungdomarna säger själva.4 Det finns många fördomar om att övergrepp sker i en mörk gränd med dålig belysning, men så är det oftast inte. De flesta övergrepp sker av en vuxen närstående, till exempel en familjemedlem, släkting, tränare, lärare. Ofta påverkas relationen av olika maktsituationer. ”De flesta övergrepp begås av någon som barnet känner, som en förälder, släkting, bekant eller kompis. Cirka en tredjedel av övergreppen begås av en äldre tonåring eller en jämnårig. I en stor majoritet av fallen är förövaren en man eller en pojke. När barn utsätts för övergrepp av någon de inte känner är den vanligaste kontaktvägen idag Internet”.5 Varför behöver Svenska kyrkan jobba med de här frågorna? Som vuxna i samhället är det viktigt att vi ställer upp för ungdomarna i en tuff situation. Vi måste visa att kyrkan vågar ta ansvar i dessa frågor och inte glida undan bara för att det kan vara svårt, pinsamt eller att vi inte tycker att vi har kunskap. Vi värnar om alla människor – vi står för en människosyn som har sin grund i vår kristna tro, och oavsett vem som är offer eller förövare, man eller kvinna, så är varje individ skapad till Guds avbild, och ingen har rätt att utnyttja någon annan. Vi bör vara med i diskussionen där vi visar våra unga att vi möter varandra med ömsesidig respekt. I vår verksamhet finns sannolikt unga som själva är både offer och förövare, och som i sin tur har både offer och förövare i sin närhet. Finns det plats för alla parter i vår verksamhet och vad kan det få för konsekvenser för hur vi bemöter dem som kommer till kyrkans verksamhet? Kristen 4 Men fråga mig bara! Ungdomsstyrelsen och Stiftelsen Allmänna Barnhuset 5 http://www.rb.se/vartarbete/isverige/ valdochsexuellaovergrepp/sexovergrepp/Pages/default. aspx

tro handlar om kärlek, respekt, förlåtelse, gemenskap, försoning, hopp… detta är stora ord. Att ta ansvar för och engagera sig i den del av ungdomars liv som rör sexualitet, sociala medier samt händelser som sexuella övergrepp är att visa att dessa stora ord inte är tomma ord. Hela kyrkans barn- och ungdomsarbete har sin djupaste motivering i att vi ger dopundervisning. Dopet handlar om sann identitet (där ens sexualitet ingår), om att möta det som är destruktivt (övergrepp), om gemenskap (sociala medier). Vuxna ser lätt på barn och ungdomar med förövarens blick – en lättklädd ung människa är ett byte. Det vi inte tänker på är vilken reklam som ungdomarna matas med och att för många är mycket hud ofta mode och inte det vi tänker: utvikta bilder. Vad betyder vår blick på barnen och ungdomarna, för relationen mellan vuxna och barn/ungdomar? Hur pratar vi med varandra om den ökade exponeringen av människokroppen utan att lägga skuld på den unga människan? ”Goda liv förutsätter tillit. Kristen tro bygger på tillit till Gud. Men tillit kräver ansvar. Den som är föremål för förtroendet måste visa sig värd det.” //Anders Wejryd, ärkebiskop

Det sker inte fler övergrepp för att vi pratar om det, utan snarare får kanske fler modet att berätta och få hjälp av oss eller vi kan slussa dem vidare.

SEX MOT ERSÄTTNING ”Det vinns vissa svårigheter med att kartlägga unga som tar emot eller ger ersättning för sex. Prostitutionen är ofta dold, otillgänglig eller skambelagd. Många unga som har erfarenhet av prostitutionsliknande förhållanden ser sig inte heller som prostituerade. Övergången mellan en ’vanlig’ sexualitet som präglas av ömsesidighet och byte eller köp av sexuella tjänster kan för vissa unga vara glidande (Abelsson & Hulusjö 2008). Ofta handlar det som otydliga transaktioner, till exempel i form av att den som har erbjudit sex får bo över hos köparen eller får en present.” Se mig, Unga om sex och internet sidorna 153–154 Prostitution bland ungdomar är så pass vanligt att 1,7 procent, 20 000 individer, mellan 16–25 år tagit emot ersättning mot sex (exempelvis kläder, smycken, pengar till internetspel, fått telefonen laddad med pengar).6 Men uttrycket prostitution är alltså inte så vanligt bland ungdomar. I boken ”Se mig, unga om sex och internet” kan vi också läsa (sid 166 ff) att de som oftare tenderar att erbjuda eller ta mot ersättning för sexuella tjänster, är de unga som redan har en problematik hemma och/eller socialt. De har ofta även en BUP-kontakt och det finns generellt ett missnöje med den livssituationen som den unga befinner sig i, till exempel ekonomiskt. Vi i församlingen möter ofta de här ungdomarna i verksamheten. Det är inte ovanligt att man upplever kyrkan som ett ”andningshål”, en plats där man kan vara utan krav.

6 Se, mig Unga om sex på internet, Ungdomsstyrelsen.

KAPITEL 4 Sexuella övergrepp

ATT GÖRA I ARBETSLAGET n Är det mer okej att ta emot ersättning som inte är rena pengar för sexuella tjänster om man inte kallar det för prostitution? n Är det mer okej att ta emot ersättning än ge ersättningen? n ” Skillnaden mellan hur stor andel som kan tänka sig att ge ersättning är betydande mellan könen och nästan hälften av killarna uppger att de tycker att det är okej att andra har sex mot ersättning om båda är med på det. En dryg tredjedel av tjejerna tycker det.” 7 Vad kan den skillnaden bero på? n Hur tror du att det påverkar en tjej/kille som tar emot ersättning för att utföra sexuella tjänster, när det gäller självkänsla, egen kroppsuppfattning, sexualitet? Hur kan du som församlingsanställd vara en som stöttar? Vad kan du göra för hjälpa till att bryta ett destruktivt beteende?

SKULD OCH SKAM Många unga känner skam för att de har utsatt sig för riskabla situationer och det gör att de i vissa fall inte vågar berätta vad de har varit med om. Många av dem som blivit eller blir utsatta upplever skuld och skam och de beskyller sig själva istället för att vilja se förövarens metoder och strategier för att få dem att gå med på olika former av sexuell kontakt. Som vanligt behöver vi vuxna vara medvetna om våra värderingar, för att kunna vara en motpol till den skuld och skam som nästan automatiskt offret har tagit på sig. Det spelar stor roll hur vi pratar med varandra om aktuella händelser, och om varandra inför andra. Värderar vi offer och förövare, till exempel offrets medskyldighet genom klädsel, beteende och liknande? Detta påverkar också skamkänslan hos eventuella offer som kan finnas i vår verksamhet utan att vi vet något om det. ”Vid sexualbrott som begås mot barn utanför nätet och där förövaren och offret träffats via Internet, visar amerikansk forskning att förövarna ofta har lyckats få offren att tro att det handlar om ett kärleksförhållande dem emellan. Offren har dessutom många gånger gått till möten med förövarna fullt medvetna om att dessa var mycket äldre personer som ville ha sex.” Vuxnas sexuella kontakter med barn via internet, BRÅ 2007

7 Se, mig Unga om sex på internet sid 155.

”Det är tufft att ta sig igenom polisförhöret. E. är ovan att prata med främmande vuxna, hon är blyg och känner sig dum. Hon måste hela tiden tänka på att inte avslöja de andra. Efter en stund kommer åklagaren in i rummet och säger att en annan tjej har berättat om E.s syster. – Åklagaren sa att de redan visste och därför var det lika bra att jag sa som det var. Jag kände mig fruktansvärt dum.

E. skäms över att hon träffat Atheer Al Suhairy och att hon tagit betalt för sex. Men hon känner sig också anklagad där i förhörsrummet, säger hon. Som att det var hon och inte han som gjort något dumt. – De ville veta det de behövde veta, och så var det inget mer. Jag hade behövt mer stöd.” s. 98 Alexandramannen, Katia Wagner

ATT GÖRA FÖR ARBETSLAGET: Diskussionsfrågor:

Vilken är din allra värsta föreställning om någon kommer i förtroende till dig? Hur skulle du reagera då du får höra det? Fundera var och en på frågan och i den mån det är möjligt, dela med varandra. Detta är ett sätt att bearbeta dina reaktioner så att du kan reagera på ett klokt och förnuftigt sätt den dagen du får ett förtroende. Då en ung människa vill delge dig ett förtroende så testar de dig ofta lite innan för att se om du kan hantera det som kommer. Om du ryggar tillbaka är det lätt att de drar sig tillbaka och låter bli att berätta. Chansen att du är beredd på en berättelse och kan hantera situationen när den kommer är större om ni har pratat om det först.

På vilket vis kan jag komma i kontakt med utsatta unga människor i mitt jobb och vilken beredskap har jag på det? Svara i tur och ordning på frågan i arbetslaget och skapa en lista med den kunskap ni tillsammans har och även en åtgärdslista med fördjupningsområden ni behöver förkovra er i. All fortbildning kanske inte kan ske på en gång, men även med små steg framåt visar ni för unga att ni vill och är öppna för diskussion.

CASE 1: Caset läses enskilt för att sedan diskuteras tillsammans utifrån följdfrågorna (Caset är hämtat ur ”Ungas integritet”): ”Det började med att Linn fick kommentarer från en kille som dök upp på Bilddagboken.

Det var schyssta kommentarer och deras kommunikation flyttades över till MSN. Han sa att han hette Micke och var 27 år. Han verkade mycket vettigare än alla andra killar hon var van att prata med. Det kändes verkligen som om han brydde sig. De pratade på MSN nästan dagligen. Han kom aldrig med några dryga eller taskiga kommentarer eller inlägg. Han frågade aldrig efter hennes riktiga namn eller var hon bodde. Hon hade bara berättat att hon bodde i Umeå, men ingen adress. Själv berättade han att han bodde i en stad i södra Sverige och att han arbetade som säljare för ett ganska stort företag. Efter ungefär 3–4 månader berättade han att han fått ett mycket bra erbjudande från sin mobiloperatör om att ringa billigt. Han hade själv redan ett abonnemang som han var nöjd med men undrade om han fick ge henne sitt erbjudande att fylla på samtalstid på mobilen till ett mycket förmånligt pris. Allt han behövde var hennes mobilnummer. Självklart fick han det. Det kändes inte konstigt för Linn. De fortsatte sedan att kommunicera på samma sätt regelbundet. Efter ungefär nio månader meddelar Micke plötsligt en dag att han ska upp till Umeå för ett jobb. Han undrar om hon har lust att träffas på stan och äta lunch. Hon får själv välja plats. Han säger också att han kommer att ha ganska lite tid när han kommer dit. Linn ser verkligen fram emot att äntligen få träffa sin nya vän. Det känns som om de känner varandra riktigt bra efter alla månaders diskussioner på nätet om livet, om känslor, om roliga saker och om sådant som ibland känns svårt. Dagen kommer när de ska träffas. På väg till avtalad plats ringer Micke på Linns mobil. Han säger att det har ”kört ihop sig” och att han inte hinner till lunchresturangen. Han måste förbereda eftermiddagens affärsmöten, men undrar om hon vill komma upp på hans hotellrum så beställer han upp några lunchmackor. Det vore ju ändå så roligt att hinna träffas en stund. Linn svarar direkt ja på hans fråga och styr förväntansfullt om stegen mot det namngivna hotellet ” … följdfrågor

KAPITEL 4 Sexuella övergrepp Följdfrågor: n F ör Linn är det riskfyllt att gå till hotellrummet. n Vad hade kunnat förbereda Linn på den här situationen? n Hur hade hon kunnat skaffa sig verktyg att hantera Mickes förslag? n Vem hade hon kunnat prata med? Säg att Linn är konfirmand i er konfirmandgrupp. I berättelsen om Linn framkommer inte vad som egentligen hände på hotellrummet. De kanske hade sex och hon var helt med på noterna och tyckte att det var fantastiskt. De kanske hade sex och hon var helt med på noterna men tyckte att det var en fruktansvärd upplevelse. De kanske hade sex och hon var inte alls med på noterna och kände sig tvingad och utnyttjad. Oavsett vad som händer får du kännedom om händelsen antingen genom Linn eller att någon vän till henne berättar för dig.

Utifrån de olika scenarierna kring vad som kan ha hänt … nV ad är din skyldighet? Anmälningsplikt och liknande. nS pelar det någon roll om Linn hade sex med Micke under samförstånd och hade en positiv upplevelse? nV ilka samverkanspartners har församlingen? Skola, socialtjänst med mera? n Hur sker kontakt med förälder/föräldrar n Hur hanteras ryktesspridning? n Hur hanterar ni frågan i arbetslaget? nK an ni ta emot förtroenden liknande detta och hur visar ni ungdomarna det? CASE 2: En förkrossande majoritet av alla övergrepp begås av pojkar/män. Hur hjälper vi de pojkar som vi träffar i våra grupper, så att de inte hamnar i situationer som Mickes, där de tar dåliga beslut?

Vilka metoder arbetar ni med i era grupper?

n Hur kan vi förmedla att vi kan ta emot förtroenden kring traumatiska upplevelser? Diskutera vilka metoder ni kan använda er av, som tankebok, frågelåda, skyltar om samtal i entré och på anslagstavlor, med mera. n Vilken beredskap finns i församlingen om någon förtroendevald, anställd eller frivillig ledare skulle begå någon typ av övergrepp på en deltagare i er verksamhet? Övergreppet kan ske på fritiden, helt utanför församlingens verksamhet. Diskutera! n Ta en titt på materialet ”Första helgen i juni” från Nationellt centrum för kvinnofrid. Materialet tar upp frågan om vad som egentligen är en våldtäkt. Materialet finns att beställa från Härnösands stift, om ni vill jobba med det i arbetslaget eller i verksamheten. Det finns en vägledning till ”Första helgen i juni”, se bilaga 2.

FAKTA I Sverige får människan sexuell självbestämmanderätt vid 15 år fyllda. Det medför också att brottsbalken har ett extra skydd för de individer som är under 15 år. I brottsbalken finns också ett extra skydd åt dem som är minderåriga, men fyllt 15 år. Det finns också §§ som används i situationer där t.ex. en 14-åring och 16-åring haft sexuell kontakt och situationen har varit ömsesidig för att kunna ge en dom till 16-åringen utan påföljd. Brottsbalken kap. 6, se bilaga 4.

MATERIALTIPS FILMER:

Trust (finns flera, men vi menar den med David Schwimmer från 2010) The social network Boy´s don´t cry – arbetslagsfilm eller äldre ungdomar. Brokeback mountainarbetslagsfilm. The kids are allright Kyss mig Fucking Åmål Säg att du älskar mig Hipp hipp Hora Sara.nu Sebbe Sandor/slash/Ida Våga vara, våga mötas – Filmbox med

LÄNKAR:

kortfilmer med unga, av unga om ungas liv. Finns att låna på stiftskansliet, kontakta maria.vilander@ svenskakyrkan.se You’ve got mail Beck-annonsmannen Lilja 4-ever (ev. fördjupning om trafficking) Trade (forts tafficking) Angående film: •S e filmen själv innan du visar den för gruppen. • Sitt med och se filmen och läs av reaktioner. • F örbered alltid för en uppföljning.

www.surfalugnt.se – ett initiativ för att höja vuxnas kunskaper om ungas vardag på internet www.cybernormer.se – forskningssida i samverkan med Lunds universitet. Forskargruppen Cybernormer har för avsikt att undersöka de normbildningsprocesser (sociala och rättsliga) som uppstår i informationsteknologins kölvatten www.mediebarn.nu – en sajt för vuxna om barns och ungas medievanor. Åldersindelad information. www.umo.se – ungdomsmottagning på nätet. www.statensmedierad.se – forskning, kunskap och publikationer, mycket lärarmaterial kring nätanvändning. https://www.iis.se/lar-dig-mer - Stiftelsen för Internetinfrastruktur ansvarar för den svenska toppdomänen och främjar utvecklingen av Internet. Här kan du ladda ner diskussionsmaterialet ”Unga och internet”, ett diskussionsmaterial för vuxna om ung digital kommunikation. På iis.se kan olika internetguider laddas ner gratis. www.okejsex.nu - Operation Kvinnofrid startade hösten 2007 okejsex.nu, en kampanj om sexuellt våld. Målet med kampanjen var att synliggöra och att öka medvetenheten om olika former av sexuellt våld och om problemets omfattning. Eftersom kampanjen blev en sådan succé finns den här sidan fortfarande kvar, trots att kampanjen egentligen var planerad

BÖCKER:

Från Ungdomsstyrelsen: Se mig! Men fråga mig bara! 2009 Hon Hen Han – en analys av hälsosituationen för homosexuella och bisexuella ungdomar samt för unga transpersoner. Ungdomsstyrelsen 2012:2 Adda en vuxen – om ungdomsarbete på internet, 2011 Ses offline? Metodmaterial. 2010 FRÅN .SE – STIFTELSEN FÖR INTERNETINFRASTRUKTUR Ungas integritet på nätet, 2008-2009, Johnny Lindqvist och Ewa Thorslund Vuxenvärlden-hallå! Ett diskussionsmaterial kopplat till Ungas integritet på nätet.2008-2009, Johnny Lindqvist och Ewa Thorslund. Internet 15 år – om hur svenskarna blev internet användare. 2009. Olle Findahl.

Yttrandefriheten på nätet En guide om gränserna för det tillåtna på nätet. 2008-2009, Anders R Olsson. Övriga: Alexandramannen, Katia Wagner I spåren av Alexandra mannen – att göra skillnad när unga för illa på nätet, (Komlitt), Katia Wagner, Mija Toftner och Igor Ardoris, 2009 Säker på nätet? En handbok för föräldrar och andra vuxna, (Bonito) Ewa Thorslund, 2007 Ungdomar, sexualitet och relationer C. Magnusson & E. Häggström-Nordin Snyggast på nätet, (Argument), Lotta LöfgrenMårtensson, 2009 Vad gör unga på nätet?, (Gleerups), Elza Dunkels, 2010 Koll på porr Unga nätmiljöer – nya villkor för samarbete och lärande (Studentlitteratur), Mikael Alexandersson och Thomas Hansson (red.) 2011

att avslutas för länge sedan. Idag är det Stjärnjouren som sköter om sidan och svarar på frågor. www.krankt.se - den här webbplatsen är till för dig som känner att du blivit oschysst behandlad på Internet. Här får du råd om vad du kan göra för att lösa problemet. www.barnperspektivet.se- BRIS för vuxna! Här hittar du information och stöd kring frågor som rör barn och tonåringar www.bris.se www.natvandrare.fryshuset.se – Alla barn och unga ska ha möjlighet till en vuxen kontakt, även på nätet. Läs om nätvandrarnas verksamhet. www.ungdomsstyrelsen.se - Ungdomsstyrelsen tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. www.ecpat.se - ECPAT Sverige arbetar med påverkansarbete, information och samarbeten för att motverka och stoppa kommersiell sexuell exploatering av barn www.bra.se - Brottsförebyggande rådet. Här kan du läsa om brottsförebyggande arbete, hämta statistik, ladda ner publikationer, osv.

BILAGA 1

Ordlista från Medierådet: Adda – att lägga till någon/något till sin kontaktlista. Vanligt på chattar och sociala nätverkssajter. apps/applications/applikationer – programvaror som man kan välja att ladda hem eller köpa till sin mobil. Banner – en webbannons som ofta länkar till annonsörens webbplats. Blocka – att blockera någon från att kontakta en på exempelvis. chatt eller sociala nätverkssajter. Blogg – kort för webblogg, en dagbok eller loggbok på nätet. En bloggare är en person som skriver en blogg. Creative Commons – ett licenssystem där upphovsrättsinnehavare kan markera att de helt eller delvis tillåter spridning, användning eller bearbetning av sitt verk under vissa villkor. Fildelning – att göra filer på sin dator tillgängliga för andra. FPS First Person Shooter – ett actionspel med första-persons-perspektiv, innebär att det man ser på skärmen motsvarar spelarens synfält, till exempel Counter-Strike. Flickr – populär social nätverkssajt som bygger på att man delar med sig av bilder och filmer. Albumen kan göras privata eller publika. Grooming - Kontakt med barn i sexuellt syfte. Fängelse i upp till ett år. Gäller barn under 15 år. Förövaren och den unge ska ha träffat en överens kommelse om att ses. Sexsökaren/förövaren måste vidta en åtgärd som syftar till att ett sammanträffande kan komma till stånd. Illegal fildelning – att via sin dator göra upphovsrättsskyddade filer tillgängliga för andra, utan tillstånd från rättighetsinnehavaren. IRL – In Real Life, alltså offline, i verkligheten. 30

Lan Local Area Network – lokalt nätverk av sammankopplade datorer. Vanligast är att koppla samman datorer för att spela dataspel eller fildela. Level – betyder nivå i dataspel. Att levla innebär att spelkaraktären når en högre nivå och blir bättre under spelets gång. MSN Messenger – ett chattprogram. Kommunikationen sker i realtid via textmeddelanden, mikrofon och webbkamera och präglas av förkortningar och symboler. Onlinespel – dataspel där man spelar mot andra spelare över internet eller i LAN. Counter-Strike och World of Warcraft är populära onlinespel. Poddradio/podcast – är en metod att publicera ljudfiler eller film via internet. Man kan prenumerera på poddradio-sändningar via RSS. RSS – ett nyhetsflöde från en webbplats som gör att prenumeranten får de senaste uppdateringarna utan att besöka själva sajten. Vanligt på och bloggar och markeras ofta med en särskild RSS-ikon. Sekretessinställningar – på sociala nätverkssajter innebär att man kan ställa in hur mycket av ens profil man vill att ens kontakter eller allmänheten ska få tillgång till. Sexuellt ofredande - Slasktrattsparagraf. Till skillnad från ofredande (=kännbar fridskränkning) ska handlingen också tillfredsställa förövarens sexuella drift. Sims – ett av världens mest populära dataspel där spelaren skapar en eller flera karaktärer, s.k. Simmar, som han eller hon sedan styr till att utföra olika aktiviteter i spelet. Skype – ett program som gör det möjligt att ”prata i telefon” kostnadsfritt över internet, skypa, med andra som också har programmet

STORA BOKSTÄVER – i t.ex. e-postmeddelande eller sms betyder att man SKRIKER.

tecken, ofta om pågående aktiviteter, som andra kan läsa på nätet eller i sin mobil.

Streama/strömma – lyssna eller titta på en fil via internet utan att ladda ner den. Youtube och Spotify använder sig av streaming.

Utnyttjande av barn för sexuell posering:

Spotify – en musiktjänst som streamar musik. Finns som betaltjänst samt annonsfinansierad gratisversion.

Första stycket: någon under 15 år utför eller medverkar i en sexuell posering, ska för en vuxen ha en klar och entydig sexuell prägel (mycket olika för olika vuxna naturligtvis).

Status/statusrad/statusuppdatering – den rad eller fält på ens profil på sociala nätverkssajter eller i chattprogram där man kan skriva ett kort meddelande för att beskriva sin status, t.ex. vad man gör eller funderar på, eller meddela att man inte är tillgänglig för kommunikation.

Andra stycket: Skyddar barn mellan 15-18 år. Gäller det samma som i stycke 1 plus att det måste skada hälsan.

Sociala medier – sajter där användarna själva kan bidra med innehåll, s.k. användargenererat material, och umgås med varandra samtidigt som de tar del av information. Exempel på sociala medier är sociala nätverkssajter, bloggar, videosajter, wikier. Motsats: ”gammelmedier” som bygger på envägskommunikation, t.ex. papperstidningar, tv, radio.

Voddler – en gratistjänst som streamar film och tvprogram via internet till användarens dator eller tv.

Sociala nätverkssajter/communities – sajter där man kan umgås och nätverka t.ex. Facebook (Fejan, Fb), MySpace och Bilddagboken. Man skapar sin profil och kan sedan koppla ihop den med sin bekantskapskrets profiler för att kunna kommunicera på sajten genom t.ex. e-post, chatt, bilder, blogg, samt i forum och grupper. Tagga – från engelskans ”tag”, att märka en bild eller videoklipp med ett namn eller sökord för att den lättare ska kunna hittas av andra. trådar – relaterade inlägg i exempelvis forum eller på sociala nätverkssajter. Det första inlägget eller meddelandet påbörjar en tråd som andra användare sedan kan svara på.

Vine – Små filmklipp, ca 6 sekunder långa, som sedan kan delas i sociala medier, som facebook och twitter.

Wii – en spelkonsol med en rörelsekänslig handkontroll som spelaren använder för att styra spelet och som tillåter att man använder hela kroppen när man spelar (t.ex. bowling). Widget/gadget – är små program med till exempel att-göra-listor, klocka eller väderprognos som man kan ladda ned till datorn och placera på datorns skrivbord där de är lätta att komma åt. Wikipedia – ett uppslagsverk på nätet där vem som helst kan skapa eller redigera innehåll. Publiceringen sker direkt utan förhandsgranskning. WoW World of Warcraft – ett popular onlinespel med cirka 10 miljoner användare i hela världen. Youtube – en webbplats med videoklipp som är uppladdade av sajtens användare.

Twitter – en mikroblogg där användaren twittrar, dvs. skriver korta inlägg s.k. tweets på max 140 31

BILAGA 2

Vägledning till materialet ”Första helgen i juni” från Nationellt centrum för kvinnofrid – att använda i konfirmandgrupper i Härnösands stift. Nationellt centrum för kvinnofrid har utgivit ett material som heter ”Första helgen i juni”. En önskan från biskop Tuulikki Koivunen Bylund i Härnösands stift är att alla konfirmander i Härnösands stift ska få ta del av materialet. Materialet är resultatet av ett samarbete mellan Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet och Konstfack. Det är ett lättläst material i serieform kring kompisarna Sara och Denise och deras möte med de äldre killarna i ”natur-treorna”, Jimmy och Kevin, på en fest. Vi får följa hur händelser utvecklar sig till ofrivillig övernattning för Sara och hur hon sedan blir utsatt för att ha sex fast hon inte vill, fast hon säger nej, det blir en våldtäkt. Det här materialet kan användas i konfirmandgrupperna, för att prata om kärlek, sexualitet, snabba relationer, kring gränssättning, kring respekt för andras nej och kring övergrepp. Materialet bör inte lämnas ut okommenterat eller utan bearbetning i konfirmandgruppen. Ha gärna kontakt med konfirmandföräldrar också i och med att ni bearbetar frågeställningen. Här är några exempel på hur ni kan jobba med och kring materialet i konfirmandgruppen. Ni har säkerligen många egna idéer till det hela. n Konfirmanderna läser materialet enskilt, de

får gärna markera, skriva och rita i boken kring händelseförlopp som de uppfattar blir felaktiga. Samtala sedan kring hur personerna hellre kunde ha agerat. n En bra metod är att dela upp gruppen i killar

och tjejer (med män som ledare i killgruppen 32

och med kvinnor som ledare i tjejgruppen), där man får samtala om dels Saras upplevelse, dels Jimmys. Viktigt är att belysa bådas perspektiv och att försöka sätta sig in i allt från känslan kring tvång och övergrepp, till skuld och skam. Här behöver gruppen prata om gränsdragningar, varför en del överstiger dessa, varför ett ”nej” inte uppfattas som ett nej i slutänden. Introducera gärna tankar om handlingarna, vad som gör att man gör de val man gör och de val man inte gör. Konfirmanderna kan också försöka sätta sig in i om det skulle vara tvärsom, att det är Sara som har sex med Jimmy mot hans vilja. n Kill- och tjejgrupperna kan gärna få bearbeta

gemensamma frågeställningar tillsammans, där man också kan låta dem få ställa frågor till varandra kring närhet, att tolka signaler, kring relationer, kring alkohol och drogers koppling till handlingar. n Berättelsens slut manar till tankar om fortsättning

– fundera tillsammans om vad som händer sedan, vilka beslut behöver fattas, vad gör Sara och vad gör Jimmy och hur ser straffet ut för brottet som gjorts. Låt konfirmanderna spela ett drama kring fortsättningen.

n Att med färg få uttrycka sig, gärna fingerfärg

(som blir vacker målning utan krav på perfektion), att bara låta tankar flöda genom färger på ett papper kan också hjälpa till som uttrycksform. n Det finns flera filmer som belyser samma tema

och är värda att titta på. En hjälp kan vara färdiga frågor som konfirmanderna får att fundera över, under tiden de ser filmerna. Här finns t.ex. ”Hip Hip Hora” och ”Linas kvällsbok” att ta till. n Avsluta arbetspasset med en andakt där

ljuständning, musik och bön får vara viktiga ingredienser. Här kan också bilderna man målat få vara en del av andakten precis som någon av låtarna man lyfte upp tidigare. n Ha beredskap i konfirmandarbetslaget både

under arbetspasset kring vad som händer, samt efter konfirmandgruppens avslutning för eventuellt enskilda och själavårdande samtal med konfirmander som behöver få tid och möjlighet till detta.

n Använd gärna ”Bildspråk” som metod

(fotografier/teckningar där man väljer en bild bland många), där bilder får hjälpa till att berätta, när orden tryter. n Använd också gärna värderingsövningar, där man

kan få ta ställning genom att stå på en skala, i fyra hörn eller andra övningar. n Om konfirmanderna inte gärna pratar om temat

själva, så kan olika låtar från artister, hjälpa till att beskriva känslor, där konfirmanderna kan få leta upp en låt som beskriver hur de tänker och känner, dessa sånger kan man spela upp i gruppen, använda på en andakt.

Ta gärna kontakt med oss konfirmandkonsulenter om ni behöver stöd i tankar och funderingar kring det hela britt-marie.frisell@svenskakyrkan.se April-maj 2010 Enligt uppdrag Britt-Marie Frisell och Bruce Bringerud, konfirmandkonsulenter Härnösands stift 33

BILAGA 3

Vad är ett nätbrott? Tipsrunda för konfirmandgruppen

Ibland är flera alternativ rätt – de rödmarkerade alternativen. Frågorna är tagna direkt eller konstruerade utifrån de tre kapitlen i ”Ses Offline – ett metod material om unga, sex och internet” från Ungdomsstyrelsen. De rätta svaren finns i botten av uppslaget.

Stefan och Josef har kommit över en kompis e-postadress och lösenord. De använder adressen för att skoja med några klasskompisar och sprider rykten om andra. Vad är det för typ av brott?

1. inget brott x. förtal 2. dataintrång

Sara skriver nedvärderande saker i sin blogg, om en klasskompis etniska och religiösa tillhörighet. Det är ”Hets mot folkgrupp”, och är ett brott som många är omedvetna om. Vad medför det för straff?

1. inget brott x. fängelse 2. böter

Omar är 16 år. En kille i klassen tar kort på Omars snopp i duschen efter gympan. Han skickar bilden vidare till andra i klassen. Killen gör sig skyldig till barnpornografibrott. Vem kan straffas för det?

1. den som är under 15 år x. den som är över 15 år 2. den som är över 18 år

Niklas sprider nakenbilder på sin före detta flickvän, som är 16 år, på nätet. Gör Niklas sig skyldig till något brott?

1. inget brott, hon var med på att bilderna togs x. barnpornografibrott, eftersom flickvännen är under 18 år 2. förtal

Karin laddar ner ett fildelningsprogram på familjens dator. Hon laddar ner musik från nätet, utan upphovsmännens tillstånd. Vad kan det medföra för straff?

1. skadestånd x. böter 2. fängelse

Henrik skickar nakenbilder på sig själv till en tjej som han har chattat med, utan att hon uttryckligen har bett om det. Till bilderna bifogar han kommentarer av sexuell natur. Vad är det för typ av brott?

1. ofredande x. brott mot personuppgiftslagen 2. sexuellt ofredande

Jamila får en massa kommentarer från skolkompisar via nätet och mobilen, som att hon är ful och att hon är en jävla hora och att hon ska passa sig, annars. Är det ett brott, och vad kan det isåfall medföra för straff?

1. inget brott x. böter 2. fängelse

Erik har vunnit en nätauktion, där en cykel har auktionerats ut. Cykeln levereras inte, och Erik känner sig lurad. Det är bedrägeri! Vad medför det för straff?

1. böter x. fängelse i upp till ett år 2. fängelse i upp till två år

Erik har gjort ett nytt försök med en nätauktion. Den här gången har han sålt en Ipod. Han skickar iväg Ipoden till köparen, men får inga pengar. Vad kan det medföra för straff att strunta i att betala det man har köpt via en nätauktion?

1. böter x. fängelse i upp till ett år 2. fängelse i upp till två år

Simon, 15 år, får erbjudande från en äldre kille han har träffat via en spelsida, om att han ska få pengar mot att han visar upp sig naken i webbkameran. Vem begår något brott om Simon säger ja?

1. Simon x. killen 2. ingen

Facit: Rätt svar är 2, x, x, x och 2, alla är rätt, 2, x och 2, 2, 2, x.

BILAGA 4

Tips på hur du kan jobba med boken ”Snyggast på nätet” SNYGGAST PÅ NÄTET Ett annat alternativ till diskussionsövning med en grupp, är att ta utgångspunkt i boken ”Snyggast på nätet” av Lotta LöfgrenMårtenson, Argument förlag.

Boken handlar om Emma som övertalas av en kompis att lägga ut lättklädda bilder på nätet, och sen ångrar sig. Boken har korta kapitel, som man lätt kan läsa igenom i gruppen eller för sig själv, och mellan kapitlen kan man bryta för diskussioner med följande frågor: Kap 1: Emma har haft uppenbara problem att

säga nej till sin kompis Elin, vilket blir extra tydligt när bilderna på nätet blir verklighet. Tycker du att det är svårt att säga nej? Vem har du svårast att säga nej till? Bästa kompisen, pojk/flickvännen, mamma, pappa, syskon, lagkompis, tränaren, annat exempel? Varför är det så tror du? Kap 2: Efter kapitlets slut – hur tycker du att

Emma ska göra nu? Kap 3: Läs citatet från Elin på sid 29: ”Alla gör

ju det!!!” Gör de? Hur är det egentligen? Kap 4: Vad är mod för dig?

Är Emma modig för att hon har lagt ut bilderna, eller är hon modig om hon säger nej? Vad är skillnaden? Kap 5: Emma vill ta bort bilderna från nätet,

Elin vill inte det. Hur ska Emma få Elin att förstå? Kap 6: Efter det okända sms:et – Vem tror

du har skickat det? Varför? Hur ska Emma handskas med smset? 36

Kap 8: Jämför hur Emma ser på Elins vänskap

i kap 1 och i kap 8. Vad är det för skillnad? Vem av dem är det som har förändrats – Emma eller Elin eller någon av dem? Kap 9: Vad tror du är Emmas viktigaste lärdom

av det som har hänt?

EGNA ANTECKNINGAR

ETT MATERIAL AV:

Anette Hermansson

Sofia Strinnholm

Maria Vilander Holmquist

Nina Ålander

Församlingspedagog, Östersunds församling

Studerande, Uppsala universitet. Fd församlingsassistent i Östersunds församling

Församlingspedagog och Stiftskonsulent för Svenska Kyrkans Unga i Härnösands stift

Församlingspedagog, Sundsvalls G.A. församling

I samband med kursen ”Unga, sex och Internet 7,5p”, via Ungdomsstyrelsen och Umeå Universitet, 2011. Grafisk form: Kerstin Stickler. Foto/illustrationer: Kerstin Stickler, Cantsock. Tryck: Accidens 2013.