Pigg och vital 90-åring siktar framåt

Brottningssektionen i Mölntorps

IK bildades 1933. Genom åren har brottare fostrade här tagit en mängd medaljer på SM, EM och VM. Sedan 2005 bedrivs verksamheten i egna lokaler i Tunboskolans gamla gymnastiksal. En verksamhet som fokuserar på barn och ungas utveckling, som brottare och som glada och välmående människor.

Det är en kulen, blåsig och kall februarikväll när går jag över Tunboskolans parkering. Jag huttrar och styr stegen mot föreningens lokal. Det är mitt första besök här. Det jag möts av är detsamma som hos många av de lokala föreningarna i vår kommun. Glada och välkomnande människor. Aktiviteter där det är liv och rörelse, och mycket ljud. Glädjefyllt ljud.

Jag vet inte vad jag tänkte när jag skulle åka på en kväll där en 90 ­årig klubbhistoria skulle uppmärksammas. Det jag inte var beredd på var att kliva rakt in i en stor lokal där hela golvet är täckt av två stora brottarmattor. En lokal där det med full fart och högt ljud springer omkring unga, från fem år upp till tonåren, och gör kullerbyttor, hoppar och leker tafatt.

Själva festtillställningen inleds med att Sune Thomasson, medlem sedan 61 år, berättar anekdoter från klubbens historia. En man med ett busigt glitter i ögonen under hela kvällen, ska naturligtvis även han rulla runt på mattan. Det är en överraskning. Han gör det utan att de andra fått veta om det. De vuxna håller andan. Tuppade han av? Kommer han upp?

– Än kan gubben, säger Sune och ler när han reser sig.

Han berättar om Pingstävlingarna i Strömsholm där klubben kunde samla upp till 130 arbetande personer under en helg. Det av vilka familjen Jouensuu själva stod för 20–25 personer. Han berättade hur aktiviteterna förr i tiden kunde generera stora mängder kontanter vilka hanterades annorlunda än idag. Som den gången för många år sedan när kassören hade med sig en hel kasse pengar hem. Trött som han var gömde han dem, utifall något skulle hända. Det var bara

Några nedslag i klubbens historia

Klubbens logo är ett lån från familjen von Unge. Det är en modifierad släktssköld som också användes av industriverksamheten i Mölntorp där de sju stjärnorna representerar von Unges sju barn. De 26 prickarna representerar år 1926 då Mölntorps IK huvudföreningen startades.

Brottningssektionen startades den 8 februari år 1933 av ett gäng grabbar som då höll på med boxning. Framgångarna med boxningen var inte så stora varför man slutade med boxning och började brottas i stället. Redan 1935 togs den första medaljen på ett SM då Folke Tysk tog ett brons. Den senaste SM-medaljen för en brottare i Mölntorpsdressen togs 2019 av Jennica Källberg. Numera brottar hon för Arboga och där blev det ett silver i februari 2023.

det att han gömde dem så väl att de inte hittades på flera dagar. Sune avslutar med att säga: växer upp. Vilken föreningen är spelar mindre roll. Jag kände att brottningen var min idrott och att det här var min klubb, även om jag brottades för Arboga under några av mina mest aktiva år som seniorbrottare var jag fortfarande tränare i Mölntorp under den tiden. Nu är jag kassör och tränare i klubben. Det är härligt att umgås med sköna människor och göra bra saker för de unga.

Börjar man i den här klubben är risken att man blir kvar. Målsättningen har alltid varit att det ska vara kul att vara med här.

De jag träffar och pratar med under kvällen bekräftar den tanken och känslan och jag undrar förstås, vad är det för speciellt med den här klubben, och vad är speciellt med brottning. Camilla Hägg Wickman; tränare, sekreterare och mamma till två brottare.

Alla ledare och alla föräldrar har ett ansvar för att skapa och hålla i den goda känslan i en förening. En som har erfarenheter av skillnader i olika föreningar är Mia Johansson som jag satt bredvid när den i vår kommun nästan obligatoriska smörgåstårtan skulle intas. Hon åker två kvällar i veckan från Kjula utanför Eskilstuna.

Jag älskar brottning och gemenskapen som är i klubben. Det är helt otroligt roligt att se den personliga utvecklingen hos barnen, både vad gäller brottningen och hur de växer som människor. Det som är bra med brottningen är att det ger en allsidig träning. Man får styrka, smidighet, koordination och explosivitet. De som börjar tidig får en härlig kroppskontroll.

Jag pratar med Jari Hart som började som 13­åring i klubben och som redan två år senare hade sin första egna träningsgrupp. Det för 40 år sedan.

Som för många andra var det en kompis som tog med mig. Att vara en del av en välmående förening gör gott för oss när vi är unga och

Båda tjejerna brottas och vi var tidigare medlemmar i en förening där fokus hade hamnat bortanför själva brottningen och gemenskapen och glädjen att göra tillsammans. Genom att jag höll på med hästar kom jag i kontakt med klubben här. Vilken fröjd att komma hit! Människorna, lokalen med stora ytor och en fikadel en trappa upp med utsikt över brottningsmattorna. Här vill vi vara kände vi!

Hon och de andra i styrelsen och klubben fortsätter nu firandet, och det vanliga arbetet, under resten av året. Till sommaren ska det bli roliga aktiviteter ute vid Kvarnhagens IP. Camilla fortsätter att träna länslaget och samla dem i lokalen en–två gånger i månaden. Det blir någon tävling i Västmanlandserien när 30–60 brottare kommer till Kolbäck och planeringen för klubbens stora tävling drar igång igen. Efter ett uppehåll är det dags för Herrevadsvingen i mars 2024 igen. En tävling som lockar mer än 100 brottare från hela landet till Kolbäck. n

Genom åren har det blivit en mängd medaljer på SM för seniorer och juniorer. 12 guld (6 manliga och 6 kvinnliga), 6 silver (4–2) och 14 brons (12–2). Dessutom har brottare som är fostrade i Mölntorp tagit flera SM-medaljer på seniornivå när de fortsatt i andra klubbar. 12 guld, 11 silver och 14 brons. Klubbens mest framgångsrika brottare är Helena Allandi. Som senior tog hon ett EM-guld 2004 och ett VM-brons 2006. Dessutom har hon ett flertal medaljer på ungdoms- och junior EM och VM. 2006 tilldelades hon utmärkelsen ”Ivars Guldsko”, priset för årets bästa brottare i Sverige. Att driva en förening kan som så mycket annat jämföras med att åka bergochdalbana. Man vill tro att allt alltid ska vara på väg uppåt och på topp, men dalarna, de kommer naturligt. Då gäller det att ha folk som hänger i och tror på nya tider med en fungerande verksamhet.

Från år 1942 och fram till hösten år 1950 låg verksamheten nere, men sedan drog Borgåsundshandlaren Olle Lindberg och Bengt Hals i gång verksamheten igen.

1967 skulle klubben läggas ner när klubben stod utan lokal. Åke Nordström lyckades nästan själv bygga i ordning en lokal vid den gamla cementfabriken. Den var mindre än en brottarmatta stor och det var lågt i tak. Tog man ett krysstag slog fötterna i taket på brottaren som kastades. Han fick också ihop en ny styrelse och Mölntorps brottning levde vidare.

Verksamheten idag består av tre träningsgrupper vilka alla gärna tar emot fler aktiva. Träningarna bedrivs så att alla kan vara med utifrån sina egna förutsättningar.

• Brottarlekis 4–6 år, söndagar 17–18.

• Stora gruppen från 6 år, måndagar och onsdagar 18–19.15.

• Wresfit (fysträning) från 13 år, onsdagar 19.20–20.20 och söndagar 16.15–17.00.