INTERVJUN: Niklas Turner Olovzon

Hej, bokaktuella NIKLAS TURNER OLOVZON!

1Grattis till din debutbok Isberg! Hur känns det att ge ut sin första roman? – Nämen tack! Det känns nästan som om jag ska bli far till ett tredje barn, haha! Min största barndomsdröm går i uppfyllelse. Som liten ville jag bli författare, men under typ tjugofem år var jag rädd för att misslyckas, begravde drömmen och skrev mest bara som copywriter. Är stolt över att jag äntligen vågade. Att sedan flera förlag var intresserade av Isberg kändes närmast overkligt.

2Hur kom den här berättelsen till dig? – För mig börjar det alltid med människorna. Är en sådan där som studerar och fantiserar om människor på tåget, stranden eller på Ica. Och med Isberg var det karaktären Lars-Inge som vecklades ut till ett eget litet universum, eller rättare sagt en familjesaga. Jag jobbar inte med post-it-lappar eller ens tydligt synopsis, snarare låter jag människorna föra med mig på deras resa.

3Du skriver om Dalarna och Luleå, är platserna viktiga för historien? – Ja! Människor först, platser sedan. Och hos platserna lever stämningar. Är uppvuxen i Luleå, och hoppas att jag förmedlar allt det kalla och melankoliskt vackra som finns i den stålstaden, vilket passar med den desperation som karaktären Elin upplever när hennes femårige son försvinner. Numera bor jag själv i Dalarna, nära ”verklighetens Tassby”, och där finns den svenska folksjälen och samtidigt något trolskt, väsenslikt, som rimmar bra med berättelsen om Lars-Inge. På båda platserna är också ishockey närmast religion.

4Berätta kort om vem Lars-Inge är. – En man i övre medelåldern som vid första anblicken är ganska trubbig och sävlig, men vars inre universum är betydligt rikare än så. Lars-Inge har livlig fantasi och ofullbordade drömmar. Men framförallt ruvar han på hemligheter.

5Vad vill du att läsarna ska känna? – Varm igenkänning och isande spänning. Att människorna som befolkar romanen är vanliga, men samtidigt udda. Och att de hemligheter vi döljer för till och med våra närmaste, kan komma upp till ytan och få förödande konsekvenser. Där finns också metaforer om dagens Sverige, främlingsfientlighet och utanförskap, men framförallt hoppas jag på att berätta en bra historia. Och mitt i allt det mörka kanske också förmedla något vackert, eller locka till ett litet skratt.

6Hur hittar du inspiration? – I skogen. När jag tankat mängder av intryck via mitt jobb i storstaden och sedan knallar omkring bland gran och tall, brukar idéerna komma.

7Var skriver du någonstans? – Mest i min lilla skrivarstuga som jag byggde för att sätta ytterligare press på mig att förverkliga min dröm. Det är som ett litet pojkrum i furu, och med sådant jag växte upp med som sjuttiotalist. Men älskar även att skriva på tåg – helt fantastisk atmosfär.

8Kommer du skriva fler böcker? – Ja, det här är ju det roligaste som finns! Isberg är första delen i en tematisk svit som kallas Dolda, och där de två efterföljande romanerna heter Sandslott och Glashus. Samtliga utforskar just det vi människor döljer under ytan, men i helt olika miljöer och sammanhang. Jag har redan kommit en bra bit på den andra delen, och befinner mig där mentalt på en thailändsk ö med paradisiska sandstränder!