Consensio by Helgalundens Kommunikationsbyrå

CONSENSIO KOMPETENSUTVECKLING I SAMSPEL

FÖLJ MED CHARLOTTE

Succé när hon visar vägen till sin värld

CARINA HJELM:

”Consensio är ett nytt sätt att tänka”

VILL LYFTA CHEFERNA

Nöjd utvärderare blickar framåt

LIVESÄND! Baskurs i psykiatri

upphäver tabun

Innehåll

9 Hallå Frida Winnerstig. Varför satsar FK på ESF?

10 Styrgrupp med brukar perspektiv. Carina Hjelm från Habilitering & Hälsa och Ingrid Burman på Handikappförbunden.

LÄRA FÖR LIVET

12 Baskurs i psykiatri live. Upphäver tabun.

14 Vi såg den! Anna, Per-Eric och Tony.

»Om ett par personer i en arbetsgrupp får ett nytt synsätt tack vare utbildningarna, så kan det få genomslag på en hel arbetsplats.« Susanne Bejerot, sidan 12

16 Vägen framåt. En timme gör skillnad.

18 Följ med in i vår värld. Charlotte och Håkan visar vägen.

20 Temadag Asperger. Att skapa bättre möten.

Om kognitiv tillgänglighet.

22 Consensio i bilder. Med samarbete når vi längre.

23 Politikerfrågan. Vad gör du för att underlätta vägen till arbete?

24 Professor Sven Bölte. ”Viktigare att se till funktion än diagnos”.

4 Krönika. Allt jag behöver är gott om tid.

26 Transnationellt. Nya

4 Consensio. I korthet. 5 Tio tips – öka din sociala kompetens!

VI ÄR CONSENSIO 6 Projektledningen. Förändrad yrkesroll = förändrat kompetensbehov.

8 Delaktighet genom kommunikation. Consensio når ut.

Consensio ges ut av Försäkringskassan Projektledare: Ida Johansson, Kristian Lindström 010-116 18 14 Produktion: Helgalundens Kommunikationsbyrå AB Omslagsbild: Charlotte Ohlson Bresciani, foto Claudio Bresciani Omslag och layout: The Factory of Design Tryck: Åtta45 Webb: www.projektconsensio.se

21 4 Frågor till ...

idéer föds i England.

ERFARENHETER FÖR FRAMTIDEN 28 Lyckat projekt blott lägger brister. Intervju med Christian Ståhl, utvärderare.

29 Mer om Consensio – här hittar du rapporter om projektet.

30 Erfarenheter för fram tiden. Therese Karlberg, FK, vill lösa finansieringen. Henrietta Stein, AF gillar utbildningsmixen.

Jag försöker alltid se till en persons förmåga när jag möter någon för första gången – oavsett om personen har en funktionsnedsättning eller inte. Jag vill inte låta mig begränsas, utan utgå från hans eller hennes perspektiv.

SE FÖRMÅGA individens FÖRSÄKRINGSKASSAN

är jag pratar med personer som har gått Consensios utbildningar lyfter de fram att det mest givande har varit att få lyssna på personer som själva har någon form av funktionsnedsättning. Att få höra deras berättelser och få en förståelse för hur det är att leva med en funktionsnedsättning och hantera komplexa myndighetskontakter. Något som kanske inte är så konstigt. För som med så mycket annat är det kunskap som är själva nyckeln. Med mer kunskap öppnas nya dörrar och möjligheten att se personen bakom funktionsnedsättningen. Vad är det som gör att han eller hon agerar på ett visst sätt? Hur kan jag förändra mitt bemötande eller arbetssätt så att jag utgår från individens behov? Jag menar inte att du ska kunna allt om olika funktionsnedsättningar och vara expert på bemötande. Eller som en av Consensios föreläsare uttryckte det: ”Jag begär inte att de ska veta allt om min funktionsnedsättning. Men jag önskar att de förstår hur lite de vet.”

händer efter projekttidens slut och om det är möjligt för vissa av utbildningarna att finnas kvar. Dessutom delar Hanna, Charlotte och Håkan, som själva har funktionsnedsättningar, med sig av sina bästa tips om hur du skapar bra möten.

Consensio har visat att det finns ett behov och

en efterfrågan på mer kunskap, inte enbart inom Försäkringskassan utan över myndighetsgränserna och långt utanför Stockholms län. Medarbetare och chefer från olika delar av Sverige har följt livesändningen av Baskurs i psykiatri. Det finns en vilja, både inom Försäkringskassan och bland våra samarbetspartners att förenkla och förbättra kontakten med oss myndigheter. För mig är det viktigt att vi tar tillvara de erfarenheter Consensio samlat på sig under projekttiden. I den här tidningen har vi försökt samla de viktigaste resultaten, vad satsningen har betytt för brukarorganisationerna, medarbetare och chefer. Vad som

Min förhoppning är att tidningen ska väcka tankar

och få dig att förstå att ett bra möte handlar om att dela den andres värld en stund. Välkommen till en tillvaro full av spännande möten!

Birgitta Målsäter, försäkringsdirektör

H AN N A DAN MO:

Allt jag behöver är gott om tid

är jag skulle fylla trettio var jag mycket orolig för att bli utförsäkrad. Jag behövde få besked om när jag skulle söka sjukersättning och hur. Gång på gång fick jag då svaret: ”Det är inte så bråttom, det tar vi sen”. Sen? När är det? Efter att äntligen ha fått in ansökan följde en lång väntan på beslut. Mitt i allt detta fick jag byta handläggare. Jag ringde min nya handläggare för att fråga om bostadstillägg och fick veta att det är ett annat ärende som sköts av en annan handläggare. Varför inte EN handläggare? De som har fem barn, får de tio handläggare? De senaste åren har jag behövt träffa en ny läkare inom psykiatrin nästan varje gång min medicin tagit slut. Jag har varit tvungen att sova med mobilen på för att inte missa ett samtal. Till och med ha med den på toa. Alternativet hade varit att ringa varje dag, fråga om läkaren försökt nå mig och i så fall be om ett nytt samtal. Läkarna ringde bara tillbaka en gång när jag sökte dem och lämnade inget meddelande. Varför inte säga några

Hanna Danmo vid inspelningen av Consensios film om bemötande. Filmen hittar du på Consensios Youtube-kanal.

ord? Eller ännu bättre, ha direktnummer och e-post. Mitt första möte med en ny läkare på vårdcentralen blev stressigt. Vi hade bara en kvart på oss. Jag skulle hinna presentera mig själv, berätta om mitt liv och mina diagnoser på några minuter. Det var knappt vi hann prata om de krämpor som var anledningen till att jag kom dit. Allt jag behöver är gott om tid och tydlig skriftlig information ... Hanna Danmo, redaktör Autism- & Aspergerförbundet

SNABBA FAKTA OM HANNA Namn: Hanna Sofia Maria Danmo Ålder: 34 år Jobb: Redaktör på Autism & Aspergerförbundet Fritid: Ståuppkomiker, har bland annat uppträtt på Raw Comedy Club Bor: i Skärholmen söder om Stockholm Familj: Pojkvän och två katter

D E T H Ä R Ä R CO N SE N SIO Consensio är ett projekt för kompetensutveckling inom området funktionshinder. Projektet ska öka kunskapen om olika funktionsnedsättningar bland medarbetare och förbättra samarbetet mellan olika delar

av välfärdssystemet i Stockholms län.

För oss Målsättningen är att 6 800 medarbetare från olika delar av Stockholms läns välfärdssektor ska delta i

utbildningarna. Målgruppen är medarbetare inom Arbetsförmedling, Försäkringskassa, kommuner i Stockholms län och anställda inom Stockholms läns landstings primäroch specialistvårdsmottagningar och gymnasieskolor. Också

privata välfärdsaktörer har möjlighet att ansluta sig till Consensio.

Därför Undersökningar visar att personer med funktions nedsättning efterfrågar

10 TIPS F Ö R F U N K I S N E R VÖ S A

Inför personer med funktionsnedsättning kan omgivningen i bland bete sig annorlunda, stelt och klumpigt. Det är onödigt. Hur gör du när du träffar någon som har en funktionsnedsättning? Läs våra 10 tips och öka din sociala kompetens! Var återhållsam med gullande – jag är inget offer och ingen hjälte.

Pröva din inställning – är jag

Fråga artigt – förutsätt inte att jag vill ha hjälp. Eller tvärt om, att jag inte vill ha hjälp.

Blunda för hindren och se möjligheterna

lat och ointresserad eller förstår jag inte vad jag ska göra? Alla funktionsnedsätt ningar syns inte.

– fokusera på vad jag kan. Inte på vad jag har svårt med.

Var inte så dramatisk – jag är

Häng med i språk utvecklingen – jag

inte bunden i min rullstol. Jag sitter bara i den.

är inte förstånds handikappad. Jag har en utvecklingsstörning.

Släpp greppet – låt mig få ta tag i din arm om du ska ledsaga mig. Inte tvärtom.

Rör inte min rullstol – jag vill ha min rullstol i närheten även om jag inte sitter i den.

Skippa golf termerna – jag har inget handikapp, utan en funktionsnedsättning.

SE MER PÅ YOUTUBE! Kortfilmer och föreläsningar www.youtube.com/projektconsensio

kunnigare medarbetare inom välfärdssektorn. De vill också ha ett bättre samarbete mellan myndigheterna.

Drivs av Consensio drivs av Försäkringskassan i samarbete med

Arbetsförmedlingen, flertalet kommuner i Stockholms län, Habilitering & Hälsa, Norra Stockholms psykiatri, ett antal sociala företag, Handikappförbunden och Myndigheten för delaktighet (före detta Handisam).

Finansieras av Consensio har fått drygt 27 miljoner kronor i EU-stöd från Europeiska socialfonden.

Döm inte så snabbt – brysk och oartig kan betyda svårigheter att sortera intryck. För mig är varje dag som en löningshelg på IKEA. Hur trevlig är du då?

Antal deltagare 6 000 deltagare, varav 3 000 i Stockholms län och 3 000 i övriga Sverige.

VI ÄR CONSENSIO

CONSENSIO

visar vägen Tack vare Consensio har drygt 6 000 personer tagit del av en unik kompetenssatsning för bra bemötande av personer med funktionsnedsättning. Brukar organisationerna är nöjda, deltagarna likaså. Men än är målet inte nått.

ristian Lindström är Consensios projektchef. Han ansvarar för projektet och ser till att man arbetar mot målsättningarna. Han har också varit delaktig i arbetet med att inventera utbildningsanordnare. Monika Rondin är projektledare och ansvarar, tillsammans med projektets koordinatorer, för utbildningarnas innehåll, målgrupp och förankringsarbete. – Vi jobbar mer eller mindre frikopplat från den övriga organisationen, med eget kontor. Samtidigt har vi som arbetar med Consensio varit länge på Försäkringskassan och har våra nätverk inom myndigheten. Det är avgörande för förankringsprocessen, säger Monika Rondin. Projektet har haft tio medarbetare; projektchef, projektledare, kommunikatör, koordinatorer och administrativ personal. Alla har kommit med idéer och förslag. – Vi har högt i tak. Kreativiteten är en av flera anledningar till vår framgång. Men vi biter oss inte fast vid saker som vi upplever inte fungerar. Medarbetare som utbildades för tio år sedan,

eller längre tillbaka, lärde sig att de inte får vara personliga med sina klienter. Därför är kunskaperna om bemötande bristfälliga på myndigheterna, särskilt när det gäller bemötande av personer med psykiska och fysiska funktionsnedsättningar. Projektchef Kristian Lindström var en av initiativtagarna, och skrev ansökan till det projekt som blev Consensio. Här tillsammans med projektledare Monika Rondin.

– Yrkesrollen har förändrats och det ställs högre krav på handläggarna i dag. Tidigare var de huvudsakligen administratörer. Nu har vi ett sammanhållet ansvar, är mer proaktiva och ska stödja individen, säger Kristian Lindström. Försäkringskassans regelbundna kundundersökningar bekräftar bilden. Betygen är låga och det

»Ju mer jag jobbar med det här, desto mer oändligt upp lever jag behovet.«

framgår att kunderna tycker att handläggarna har kunskapsluckor. Också brukarorganisationerna har uttryckt missnöje. Utöver ett bättre bemötande ska Consensio upp-

muntra till myndighetssamverkan, för att kunderna ska kunna ha färre kontaktpersoner och inte minst få samma och rätt besked av sina handläggare. Men också medarbetarna ska känna sig trygga i sin yrkesutövning. – Ofta kan små förändringar i kommunikationen göra stor skillnad för både handläggare och klient. Men det förutsätter att handläggaren har en grundläggande förståelse för funktionsnedsättningen, säger Kristian Lindström. Han tycker att det är viktigt att handläggarna är rustade för att kunna erbjuda ett individualiserat bemötande. – Både medarbetare och chefer ska kunna känna stolthet i sina yrkesroller. Det tror jag att vi kan uppnå genom ökade kunskaper. Consensios budget är nästan lika stor som Försäk-

ringskassans utbildningsbudget för hela landet. Men arbetet är inte färdigt. Det kommer att behövas stora satsningar på kompetensutveckling för att täta förtroendegapet, är Monika Rondin och Kristian Lindström överens om. – Detta är en framtidsutmaning. Bara i Stockholms län finns 26 kommuner där flertalet anställda skulle behöva den slags kompetensutveckling som erbjuds via Consensio, säger Kristian Lindström. – Ju mer jag jobbar med det här, desto mer oändligt upplever jag behovet. Vi pratar ofta om inkluderande arbetsmarknad, men till att börja med behöver vi sopa framför egen dörr. Vi har lång väg att gå, säger Monika Rondin. Hon tror att Consensio har bidragit till att de deltagande aktörernas syn på kompetensutveckling har förändrats. – I dag är det fler som förstår att de ordinarie insatserna inte är tillräckliga för att uppnå ett riktigt bra bemötande, säger hon. För att förankra Consensios verksamhet arbetade

Monika Rondin tillsammans med Consensios kompetensråd. Det är sammansatt av representanter från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och brukarorganisationer. På vägen har Consensio vunnit brukarorganisationernas förtroende. – Arbetssättet är intressant. Vi har stött och blött utbildningarna för att säkerställa att vi tar fram relevanta utbildningar som det finns intresse för. Organisationerna har kommit med idéer och synpunkter

Trädgården i Försäkringskassans nya flexkontor vid Telefonplan har konstgjorda fåglar och gräsmattor, en hammock och ett löparband för inomhuspromenader på arbetstid.

utifrån sina egna behov. Det blev en bra förankringsprocess. Utbildningarna är kostnadsfria, men de medför produktionsstopp på enheterna. – Det är viktigt att de arbetsplatser vi vill nå upplever att det är värt besväret. Verksamheterna ska också vara beredda att ta in, tillämpa och föra vidare de nya kunskaperna. Annars blir kompetensutveckling bara individuell utveckling, som inte förändrar något, säger Monika Rondin. De utbildningar som saknades på marknaden har

projektet tagit fram, till exempel Vägen framåt. I början av projektet förväntades att halvdagsutbildningarna skulle vara mer populära än långa utbildningar, men det har varit tvärt om. En av de mer populära utbildningarna var Högskoleutbildningen i neuropsykiatriska och intellektuella funktionsnedsättningar, som omfattar 7,5 högskolepoäng och kräver att studenten skriver en hemtenta. – Det förvånade mig. Folk ringde och grät för att de så gärna ville ha en plats på högskoleutbildningen. Intresset för webbutbildningen har däremot varit mindre, fast den tar en timme och går att göra när som helst under arbetstid, säger Monika Rondin. Utbildningarna med inifrånperspektiv, där personer med funktionsnedsättning själva har berättat om sin vardag och sina erfarenheter har varit särskilt uppskattade. – Jag blev ivägsvept, man gråter och skrattar. Utbildningarna ger människokännedom och medkänsla. Den känslomässiga kunskapen är minst lika viktig som den teoretiska, säger Monika Rondin.

KOMPETENS RÅD ... ser till att utbildningar na håller hög kvalitet och relevans för alla yrkeskategorier som projektet vänder sig till. Medverkande aktörer är: • Consensio • Försäkrings kassan • Arbets förmedlingen • Österåkers kommun • Myndigheten för delaktighet (före detta Handisam)

VI ÄR CONSENSIO

Delaktighet legitimitet

G E N O M KO MMUN IK ATIO N

Med hjälp av sociala medier, nyhetsbrev, filmer och en levande hemsida har Consensio lyckats väcka uppmärksamhet kring sin verksamhet i hela Stockholmsregionen.

ommunikationsarbetet har haft stor betydelse för Consensios framgång. Projektledningen insåg redan från början att det skulle bli en utmaning att nå upp till ambitionen om att locka till sig deltagare från olika aktörer i Stockholmsregionen. – Det görs inte med automatik. Och det har visat sig att vi har lyckats nå ut betydligt bättre än andra projekt inom Försäkringskassan, trots att Consensio är ett regionalt projekt, säger Ida Johansson, kommunikatör på Consensio. Hon arbetar brett, med flera olika kanaler

Kommunikatör Ida Johansson har lockat 9 600 besökare till hemsidan varje månad.

som hemsida, sociala medier och ett nyhetsbrev. Hemsidan har i år haft cirka 18 000 besökare varav 9 600 unika, varje månad och nyhetsbrevet har cirka 16 000 mottagare. – Nyhetsbrevet har varit en framgångsfaktor. Vi har gjort en kartläggning av kommunernas medarbetare för att vaska fram dem som kan ha intresse av

Consensio, och så har vi lagt till dem. Det är värde fullt att nå ut till rätt personer, säger hon. Hemsidan uppdateras med nyheter varje vecka. Det kan vara reportage eller intervjuer med deltagare, eller andra intressanta personer. – Vi har också arbetat mycket med film, som ett sätt att informera om utbildningar, med en egen youtube-kanal. För en del personer är det lättare att se en film än att läsa en text, säger Ida Johansson. Men projektet har också bedrivit lobbyverksamhet

gentemot högre tjänstemän och politiker, för att de ska förstå hur stort behovet av kompetensutveckling om bemötande, samverkan och området funktionshinder är bland anställda inom offentlig sektor. – Vi har till exempel varit i Visby under Almedalsveckan. Det var ett viktigt tillfälle att komma i kontakt med många betydelsefulla personer på kort tid. Det har varit en del i arbetet med att skapa legitimitet för Consensio. – För mig som kommunikatör har det varit viktigt att engagera hela projektgruppen i arbetet. Vi har en dialog om vad vi vill lyfta fram vid ett enskilt tillfälle och vilka utbildningar som behöver extra marknadsföring till exempel. Jag har inte samma fackkunskaper inom området funktionshinder som de andra medarbetarna i projektet. Däremot kan jag hantverket att arbeta med kommunikation, säger Ida Johansson.

”NU GÄLLER DET ATT SKÖRDA FRUKTERNA” Frida Winnerstig är chef över För säkringskassans nationella ESFkansli. De arbetar för att förbättra möjligheten att utveckla verksam heten med hjälp av Europeiska socialfonden.

över hela landet. Nu pågår ett arbete i Försäkringskassan både internt med hela organisationen, och med våra samarbetspartners, för att titta på vilka prioriteringar vi vill göra under den här perioden. Det ger goda förutsättningar för ett framgångsrikt arbete på sikt.

Varför satsar FK på Socialfonden?

– Socialfonden ger möjlighet att utveckla och prova nya arbetssätt tillsammans med våra samarbetspartners, till exempel Arbetsförmedlingen. Målet är att uppnå ett bättre bemötande, utifrån våra kunders behov. Ett nationellt kansli som arbetar nära projekten gör att de kommer närmare ordinarie Frida Winnerstig verksamhet, vilket ökar sannolikheten för att goda resultat implementeras. Hur vill ni använda Socialfonden under kommande programperiod?

– Regeringen har ökat andelen socialfondsmedel som ska gå till nationella satsningar från 10 till 25 procent. Genom att göra nationella satsningar hoppas vi kunna förstärka våra insatser för kunder

EUROPEISKA SOCIALFONDEN Europeiska socialfonden (ESF) är EUs viktigaste verktyg för att skapa fler och bättre jobb i Europa. Fonden är lika gammal som EU, och målet är att minska skillnader i levnadsstandard mellan medlemsländerna. I Sverige förvaltas fonden av Svenska ESFrådet. Under perioden 2007–2013 tilldelades

Vilka möjligheter ser du att imple mentera Consensios verksamhet i FKs ordinarie arbete för kompetens utveckling?

– Nu gäller det för oss att skörda frukterna! Det pågår ett arbete med att implementera flera av Consensios utbildningar i ordinarie verksamhet. Gör ESF-pengarna verkligen någon skillnad?

– Det kan verka som om socialfondsmedlen inte är särskilt omfattande i relation till Försäkringskassans budget, men de ger oss möjlighet att utveckla verksamheter som vi annars inte hade gjort. Att arbeta med esf ger oss också möjlighet till transnationella utbyten och inspiration från Europa i utvecklingsarbetet. Medlemsländerna brottas med likartade problem. Det ser jag svårligen skulle ske inom det ordinarie systemet.

Sverige 6,2 miljarder ur Socialfonden, och bidrar med minst lika mycket i offentliga medel till totalt cirka 4 000 projekt. Källa: www.esf.se

FK:S ESF-PROJEKT Under programperioden 2007–2013 var Försäkringskassan projektägare till sex ESF-projekt: Utbildningsprojekten Consensio och Dirigo1 (budget

cirka 45 miljoner), samt AMA, Dirigo2, AMiA, och UMiA, som utvecklar nya metoder för att underlätta vägen till arbete för människor i långtidsarbetslöshet (totalt 224 miljoner varav 120 miljoner i ESFstöd.) Försäkringskassans totala årsbudget omfattar 206 miljarder, motsvarande 6 procent av BNP. Källa: Försäkringskassan

Ewelina Kurczynska

STOR EFTERFRÅGAN PÅ CONSENSIOS UTBILDNINGAR – Några utbildningar har varit väldigt populära. Folk som inte ens varit uppskrivna på kölistan har dykt upp vid utbildningstillfällena i hopp om att få en plats. Det säger något om hur stort både intresset och behovet av utbildning är, säger Ewelina Kurczynska, som ansvarar för Consensios utbildningsportal på webben. På utbildningsportalen kan deltagarna

logga in och anmäla sig till de 76 utbildningar som erbjuds inom ramen för projektet. Kurserna är öppna och kostnadsfria för personer som jobbar inom Stockholms län. – Från våren 2014 har vi haft tusentals anmälningar varje månad. Antagningen är generös, samma kontor kan anmäla en eller tio personer, säger Ewelina Kurczynska. Platserna beviljas enligt principen först till kvarn. Ett undantag är dock en hög skolekurs om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som bara har 30 platser per termin. Utöver Arbetsförmedlingen och Försäk-

ringskassan kommer deltagare från både privat och offentlig verksamhet, till exempel psykiatrin, landstinget, gymnasieskolor, Handikappförbunden och sociala företag. Baskurs i psykiatri sänds live och kan ses av deltagare i hela landet.

VI ÄR CONSENSIO

Möt Carina Hjelm, från Habilitering & Hälsa, och Ingrid Burman, från HSO, som tillför ett brukarperspektiv till Consensios styrgrupp. Styrgruppen är projektets högsta beslutande organ och består av representanter från myndigheter, kommuner och brukarorganisationer.

STYRGRUPP MED BRUKARPERSPEKTIV CARIN A H JEL M : ” CON SE N S IO ÄR B ÖR JAN PÅ E TT N YTT S ÄTT ATT TÄ N K A” – Samverkan betyder oerhört mycket för oss. När stöd och insat ser kommer från olika håll, och inte kombineras, får brukaren sitta emel lan. Därför är ett projekt som Con sensio så viktigt.

KAROLINSKA INSTITUTET/KIND

Orden är Carina Hjelms. Hon är chef för

Det behövs kontinuerliga insatser för att upprätthålla kunskap om brukarnas situation, anser Carina Hjelm, chef, Habilitering & Hälsa.

Habilitering & Hälsa i Stockholms läns landsting, sitter i Consensios styrgrupp och är dessutom en av projektets initiativtagare. – Ta till exempel en person som har en funktionsnedsättning som medför svårigheter att kommunicera. Vi, det vill säga habiliteringen, står för den medicinska vården och kan bistå med tekniska hjälpmedel och metoder som gör det möjligt att överföra information. Men vad spelar det för roll, om de som stöder brukaren i sin vardag varken använder utrustningen eller utbildas i metoden?

HABILITERING & HÄLSA Habilitering & Hälsa är en enhet inom Stockholms läns landsting som erbjuder råd, stöd och behandling till personer med varaktiga funktionsnedsättningar. På länets drygt fyrtio habiliteringscenter finns olika yrkesgrupper

som vid behov samarbetar med läkare vid sjukhusens kliniker. Det finns center som har fördjupade kunskaper om barn och unga eller olika funktionsnedsättningar, till exempel Autismcenter, ADHDcenter, Aspergercenter

och Hjärnskadecenter med flera. Landstingspolitikerna bestämmer hur mycket pengar som fördelas till Habilitering & Hälsa men en stor del av verksamheten ser likadan ut från år till år. www.habilitering.se

Exemplet ovan är tyvärr inget ovanligt

scenario enligt Carina Hjelm. I Sverige tar kommunen hand om omvårdnad, Landstinget står för medicinska insatser och behandling, till detta kommer Försäkringskassan, som ska bevilja och betala ekonomiska bistånd och Arbetsförmedlingen, som kan stå för ytterligare åtgärder. Det komplicerar situationen för individen. – Nu vill jag understryka att dessa myndigheter redan samarbetar på många plan. Men det behövs många och kontinuerliga insatser för att upprätthålla och sprida kunskap om brukarnas situation och behov. Hon menar att Consensio är början på

ett nytt sätt att tänka, men tycker att projektet borde löpa över längre tid än tre år. Det är svårt både att komma igång och att hinna följa upp satsningarna. Risken finns att kunskapsöverföringen stannar av. Då blir det brukarna som får sitta emellan igen, hur mycket var och en av de skilda aktörerna än anstränger sig. – Tre år låter mycket men förändring tar tid. Våra myndigheter är stora och berör många människor. Runt dem finns i sin tur anhöriga och intresseorganisationer som också måste få reda på ny fakta. Det är lätt att måla upp en falsk bild av vad alla andra gör och har ansvar för. Genom detta klargörs vem som gör vad.

I N G R ID BURMA N: ”JAG HOPPAS ATT CONSENSIOS METODER SPRIDER SIG UTANFÖR STOCKHOLM” Ingrid Burman, ordförande för HSO och medlem i Consensios styrgrupp, är extra glad åt de utbildningsin satser som hämtar kunskap hos bru karna själva. – De, om några, har kompetens att förmedla vad det innebär att leva med olika funktionsnedsättningar, säger hon.

– Det finns ett stort problem med samhällets syn på personer med en funktionsnedsättning. Tyvärr ser många bara funktionsnedsättningen hos en person fastän vi borde kunna se förmåga också.

Arbets förmedlingen

ElseMarie Brisenhorn

Bland de utbildningar som ges inom Consensio har många ett inifrånperspektiv, där personer med funktionsnedsättning delar med sig av sina erfarenheter av till exempel bemötande. Ingrid Burman ser dagligen hur människor med funktionsnedsättning trycks in i fyrkantiga mallar. – Ytterst handlar det om mänskliga rättigheter. Att få bli bemött med respekt och att få behålla sin integritet i livets olika skeden gäller faktiskt alla. Oavsett vårt personliga bagage. – Det handlar dessutom ofta om människor som kanske redan har problem att hantera information och som är beroende av andra för att få sina liv att fungera.

Myndigheten för delaktighet (före detta Handisam)

Ingrid Burman tycker att hon vunnit in-

Vaxholms stad

sikt i hur myndigheter tänker, i och med engagemanget i Consensio. Det är förstås användbart i det fortsatta arbetet eftersom Handikappförbunden driver intresse politik. Nu önskar hon att de metoder som Consensio arbetat med ska sprida sig utanför Stockholm och nå fler. – Och så hoppas jag innerligt att personer med funktionsnedsättning i framtiden får ta del av myndigheternas nya förmåga till samarbete, säger hon.

Lennart Håwestam

Ingrid Burman Handikapp förbunden

Anita Dehlbom Stockholms stad

Carina Hjelm Habilitering & Hälsa

Gunilla Hjelm-Wahlberg Kommun förbundet Stockholms län

Ann-Sofie Holmertz

HSO

”Ytterst handlar det om mänskliga rättigheter”, HSOs ordförande om rätten att bli bemött med respekt.

Handikapp förbunden i Stockholms län

Therese Karlberg (ordförande) Försäkringskassan

Stefan Mörk Försäkringskassan

Päivi Pannula Södertälje kommun MELKER DAHLSTRAND

Handikappförbunden (HSO) är en paraplyorganisation för 37 funktions hinderförbund med totalt cirka 400 000 medlemmar. Organisationen arbetar huvudsakligen med politisk påverkan för lika villkor, genom att belysa levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning. Det kan handla om fysisk och kognitiv tillgänglighet, myndighetssamverkan och attityd förändring. Handikappförbunden är religiöst och partipolitiskt obunden. www.hso.se

STYRGRUPPEN Lars Ahlstrand

Kicki Wattjersson Stockholms stad

Lena Wetterlind (vice ordförande) Arbets förmedlingen

Desirée Sjölin Lundberg Upplands-Bro kommun

LÄRA FÖR LIVET

tabun B A SK U R S E N U P P H ÄVE R

Breda utbildningssatsningar som Baskurs i psykiatri är avgörande för att komma till rätta med seglivade föreställningar om psykisk ohälsa. Det menar psykiater Susanne Bejerot.

-N

ästan alla tycker något om psykisk sjukdom, men de flesta vet ganska lite. Det har funnits en seglivad föreställning om att psykisk sjukdom enbart har sin orsak i psykosociala faktorer. Men i dag vet vi att de främst har biomedicinska orsaker, säger Susanne Bejerot. Susanne Bejerot är kursansvarig för Baskurs i psykiatri. Hon är läkare, kognitiv psykoterapeut och docent i psykiatri. Främst har hon specialiserat sig på tvångssyndrom och neuropsykiatriska funktions nedsättningar. På kursen föreläser hon bland annat om tvångssyndrom. – Okunskap bidrar till tabun och en attityd i samhället om att det bara är att bita ihop och skärpa sig. Den psykiatriska forskningen går framåt i en ra-

sande hastighet. Därför är det viktigt med kontinuerlig utbildning så att människor får tillgång till den senaste kunskapen. – Breda utbildningssatsningar är viktiga. Vi har fått återkoppling som tyder på att Consensios insats redan har betytt mycket för brukarna, säger Susanne Bejerot. Genom att personer som arbetar inom vården, myndigheter och kommunerna utbildas samtidigt,

Susanne Bejerot är kursansvarig för Baskurs i psykiatri, där hon föreläser tillsammans med flera av Sveriges ledande psykologer, arbetsterapeuter och beteendevetare.

kan vi uppnå en kritisk kunskapsmassa, menar Bejerot. – Om ett par personer i en arbetsgrupp får ett nytt synsätt tack vare utbildningarna, så kan det få genomslag på en hel arbetsplats. Av samma skäl anser hon att livesändningen av Baskursen är särskilt viktig. –Vid ett tillfälle var 1 400 datorer uppkopplade mot livesändningen, och vi vet att arbetsgrupper har tittat tillsammans. Då når vi väldigt många människor samtidigt. Det var fin närvarokänsla, när folk hade möjlighet att ställa frågor under sändning.

BASKURS I PSYKIATRI –LIVE I HELA LANDET Genom att livesända utbildningen Bas-

kurs i psykiatri, har Consensio nått ut till hela landet. Kursen är en utbildning om psykiska och intellektuella funktionsnedsättningar och psykiska sjukdomar. Under 18 halvdagar tar man upp diagnoser, bemötande, och stöd, men också livsstilsfaktorer som kost, motion och stresshantering. Dessutom tar man upp Socialtjänstlagen (sol), Lagen om särskilt stöd (lss) och myndighetssamverkan. Kursansvarig är Susanne Bejerot, psykiatriker och legitimerad psykoterapeut, som föreläser tillsammans med flera av Sveriges ledande psykiatriker, arbets terapeuter och beteendevetare. Till exempel Gunilla Gerland – författare och handledare med Aspergers syndrom, Sten Levander – professor emeritus i

Film om baskursen finns på Youtubekanalen!

allmänpsykiatri och rättspsykiatri, klinisk specialist samt personer med egna erfarenheter av olika funktionsnedsättningar. BASKURSEN I KORTHET Vad: Baskurs i psykiatri. Hur: Livesänd från

Fördelar: Deltagarna behöver inte resa. Nackdelar: Risk för teknikstrul. Möjliggörande: Att det går att ställa frågor till föreläsarna via sms, och få svar under sändning. Tillgänglighet: Hög.

Sergelbiografen via webben i hela landet. När: 18 halvdagar. Vem: För alla som möter personer med psykiska och intellektuella funktionsnedsättningar i sitt arbete.

S Å HÄR TYCKT E DELTAG ARN A OM B ASK U R S E N Har du fått större förståelse för perso ner med psykisk funktionsnedsättning/ sjukdom efter avslutad utbildning?

Hur bedömer du utbildningen som helhet?

1 %

Har utbildningen påverkat ditt sätt att arbeta till det bättre?

1 % 1 % 8 %

17 %

3 %

27 %

9 %

1 % 35 % 35 %

1 %

55 % 54 %

52 %

i mycket hög grad i hög grad i ganska hög grad varken låg eller hög grad i låg grad

mycket bra bra ganska bra varken bra eller dålig dålig

i mycket hög grad i hög grad i ganska hög grad varken låg eller hög grad i låg grad

"VI SÅG LIVESÄNDNINGARNA" LÄS MER PÅ NÄSTA SIDA! 13

PEDER PERSSON

LÄRA FÖR LIVET

Fler än

A N N A FAGE FORS

GICK PÅ BIO

– Vi hyrde Biostadens salong i Borås och Folkets Hus i Ulricehamn. Förbundet har bekostat fika i pausen och en enkel lunchmacka efteråt, för att vi ska kunna utnyttja tillfället till att skapa nya kontakter, säger Anna Fagefors, förbundschef på Sjuhärads samordningsförbund. Vid varje sändning i Borås kom mellan 90 och 105 personer, och i Ulricehamn mellan 20 och 40 personer, för att titta på livesändningen av Baskurs i psykiatri. – För oss var livesändningen ett effektivt sätt att utnyttja våra resurser, säger hon. Samordningsförbundet gjorde reklam för livesändningen via ett nyhetsbrev som når knappt 400 personer, och genom riktade inbjudningar till chefer inom offentligfinansierad verksamhet i Sju häradsbygden. – Vi gick ut med information om baskursen och möjligheten att vara med vid mötesplatser som har organiserats i sam-

»Kunskapen blir mer värd när handläggarna har en gemensam kunskapsbas.« band med livesändningen, vid sex tillfällen i Ulricehamn och lika många i Borås. Bland dem som kom fanns handläggare

på Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, utförare på Arbetsmarknadsen heten, Arbetslivsförvaltningen och social psykiatrin. Bara några få personer från vården har deltagit, de anser sig redan ha den här kunskapen. – Vi tror att kunskapen blir mer värd när handläggarna har en gemensam kunskapsbas, därför vill vi också att de utbyter erfarenheter med kollegorna över kaffet. Livesändningen blev ett tillfälle att lära känna dem som man arbetar med på andra enheter, och få bättre förståelse för varandras arbetssituation. Anna Fagefors hoppas att utförarna

själva har planerat för hur man vill ta in

… personer såg livesändningen!

medarbetarnas nya kunskaper i respektive verksamhet. – Samordningsförbundet har inte vidtagit några särskilda åtgärder för det. Kunskaperna om hur man möter målgruppen finns ute i verksamheterna. Men i och med att det finns ett samordningsförbund för gemensamma frågor, kan vi använda det som en utvecklingsarena. Anna Fagefors har bett Consensio att bli ännu bättre på att påminna om möjligheten att ta nya kontakter med människor som man kanske inte känner eller vet så mycket om i samband med utbildningen. – Vi ska göra ett extra anslag för att uppmuntra deltagarna att utbyta tankar och idéer med varandra. Det kan ge uppslag för framtida samverkan.

MER OM SJUHÄRADSBYGDEN Invånare: 210 000. Så många tittade på livesänd ningen: Cirka 100 personer. Orten lever av: Textil och logistik. Måste ses i Sjuhäradsbygden: Borås djurpark med bland annat lejon, zebror och giraffer.

PRIVAT

TONY WE STE R LU N D

TITTADE SJÄLV – Kursen har fått mig att reflektera kring en del saker på ett nytt sätt. Det säger Per-Eric Salomonsson, psykolog på Arbetsförmedlingen i Kalmar. Han tycker att utbildningens innehåll är bra. Särskilt uppskattade han att den är tillämpningsinriktad. – Den praktiska kopplingen är bra. Mitt arbete går ut på att hitta lösningar som fungerar i vardagen. En del av det ligger på arbetsterapeuterna, men det är viktigt att vara medveten om vilka hjälpmedel och tekniska lösningar som finns. – Faktum är att jag har nog tittat på de flesta livesändningarna, några själv och några tillsammans med arbets kamrater. Det är ett väldigt smidigt sätt att fortbilda sig, säger Per-Eric Salomonsson. Mitt i utbildningen blev Per-Eric Salo-

monsson sjukskriven, men kunde fortsätta följa baskursen hemifrån. – Det hade inte varit möjligt vid någon annan utbildningsform. MER OM KALMAR Invånare: 6 000 i Kalmar kommun. Så många tittade på live sändningen: Cirka 20 personer. Orten lever av: Handel, turism och tillverkningsindustri. Måste ses i Kalmar: Kalmar slott och Gamla stan.

– Jag tycker att livesändningarna har varit en bra utbildningsform. Bäst har det fungerat när vi tittat i grupp, då har det uppstått spontana diskussioner om föreläsningarna. Tony Westerlund är coach på enheten för Arbete & Utveckling i Mora kommun. Här har man slagit ihop arbetsmarknadsenheten, daglig verksamhet, lss och psykiatri. – Vi hjälper människor vidare i livet. Vi träffar personer som har funktionsnedsättningar eller som har varit med om händelser i livet som har gjort att man är tvungen att gå på försörjningsstöd.

PRIVAT

PE R- ER I C S A LOMON SSON

TITTADE MED ARBETSGRUPPEN

Cirka 35 personer arbetar på enheten,

fem är coacher och de andra jobbar som handledare på verksamheter för personer i rehabilitering och daglig verksamhet. Alla fick möjlighet att följa Baskurs i psykiatri och ungefär hälften nappade på erbjudandet. – Vi har hjälpts åt för att så många som möjligt ska kunna se föreläsningarna och har tagit in vikarier när det har behövts. Handledarna har tittat tillsammans i sina respektive verksamheter. Den övriga personalen har tittat på storbildsskärm. – Vi diskuterar ständigt hur vi ska lägga upp arbetet och hur vi kan arbeta med tydliggörande pedagogik. Det är skönt att få bekräftelse på att vi arbetar på ett bra sätt. Men jag fick också nya uppslag kring hur man kan arbeta med vissa frågor. Många som jobbar på enheten har lång

erfarenhet och är vana vid att det kommer nya rön. Tony Westerlund tycker att det är viktigt att bli påmind om hur dessa kan tillämpas i vardagen. I arbetsgruppen finns också medarbetare som saknar teoretisk kunskap. – Några har arbetat sig till erfarenheter.

Nu förstår de varför ett visst sätt att arbeta fungerar. Vi försöker alltid påminna oss om vad som är ett bra bemötande. Då är det viktigt att veta varför vissa personer beter sig annorlunda. Halvdagsutbildningar gör det möjligt

att få teoretisk kunskap halva dagen och praktisera det man lärt sig under resten av arbetstiden, tycker Tony Westerlund. – Livesändningarna gör Sverige ledande föreläsare tillgängliga för alla. Om man skickar iväg en person på utbildning som sen ska återberätta den, blir det sällan riktigt bra. MER OM MORA Invånare: 20 000 Så många tittade på live sändningen: 15 personer. Orten lever av: Tillverknings industri, handel och turism. Måste ses i Mora: Zorngården och Tomteland.

LÄRA FÖR LIVET

Vägen framåt är Consensions webbutbildning som de anställda enkelt kan göra i sin dator.

-K

E N T IMME GÖ R S K IL L N A D

ägen framåt

ort kan man säga att utbildningen handlar om vem som gör vad på olika myndigheter, säger Karin Gustavsson, projektledare inom funktionshinder området på Försäkringskassan. I Vägen framåt får tre fiktiva fall illustrera hur vardagen kan se ut för en brukare. Vi får följa Emil, Leonard och Clara, vars vardag är inte alltid är enkel. Alla tre är beroende av insatser från myndigheter som ibland har svårt att samverka. Genom deras upplevelser ska tjänstemän inom Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, vården, Stockholms stad och kranskommuner, lära sig att arbeta över myndighetsgränserna. Utbildningen tar en timme och går att göra var som helst, bara man har tillgång till dator. Karin Gustavsson och kollegan Karin

Quinn, kompetensutvecklare på Försäkringskassan, ville göra något nyskapande.

– Vi bestämde oss för att utgå från hur brukarna upplever sina kontakter med myndigheterna och fallen bygger på verkliga händelser. Men vi valde att jobba med skådisar. Det är inte etiskt försvarbart att en brukare i beroendeställning beskriver sina handläggare, säger Karin Quinn. I personernas berättelser uppstår situationer där myndigheter kan arbeta ihop. – Då kommer det upp en beröringssymbol. På så sätt blir de som gör utbildningen varse när det skulle gå att samverka. Vägen framåt vänder sig framför allt till handläggare som möter brukare i sitt arbete. Chefernas ansvar är att se till att den används och sprids. – Jag hoppas att utbildningen fortsätter användas när projektet har avslutats. Speciellt viktig är den för personer som inte har så lång erfarenhet, säger Karin Gustavsson.

»Vi ville göra något nyskapande.« Karin Gustavsson, tidigare projektledare i Consensio, utvecklade utbildningen Vägen framåt.

REFLEKTIONSMATERIAL FÖR WORKSHOP

Martin Jonasson

»När medarbetare från olika lokala kontor möts händer något.«

M A RT I N JONA SSON: ”MED WORKSHOP KOMMER SAKER I RÖRELSE” – Svårigheter går ofta att lösa, bara man diskuterar fallen tillsammans, säger Martin Jonasson, projekt koordinator för Consensio.

Alla som går Vägen framåt kan själva arrangera myndighetsövergripande workshop. Under workshopen får tjänstemän samarbeta kring fall. Sen kan arbetsplatserna själva jobba vidare med hjälp av ett reflektionsmaterial.

Martin Jonasson tycker att workshopformen bidrar till att förankra kunskaperna från webbutbildningen. – När medarbetare från olika lokala kontor möts händer något. Saker som förut skulle ha stannat upp kommer plötsligt i rörelse. Till exempel när en person med aktivitetsersättning behöver flera insatser, som Försäkringskassan inte kan ta enskilt ansvar för, säger han.

C A R L- H EN RIK SV E NSSON: ”BÄTTRE TREPARTSMÖTEN I SKARPNÄCK” Enhetschef Carl-Henrik Svensson gick Vägen framåt tillsammans med hela sin personal på Skarpnäcks stadsdelsförvaltning.

– Vi har arbetat med samverkan länge i olika projekt. Men sedan vi gick Vägen framåt har vi fått lättare att driva samverkansfrågorna. Vi har till exempel väckt liv i frågan om att få till ett samordnings-

Carl-Henrik Svensson

förbund för att öka möjligheten till samverkan, säger han. Ny kunskap har gjort det tydligare vad som kan förväntas och krävas av andra myndigheter. För personalen på enheten betyder utbildningen trygghet. – Inte minst har området för vårt eget ansvar i kedjan blivit tydligare. Det har till exempel medfört att trepartssamtalen fungerar bättre, säger Carl-Henrik Svensson. Han tycker att det är praktiskt att Vägen framåt ligger på webben. Det gör den lättåtkomlig och lätt att repetera. Och så gillar Carl-Henrik Guiden – en handbok som alla deltagare fick med sig efter avslutad kurs. – Vi kan definitivt tänka oss att fortsätta arbeta med Vägen framåt. Den erbjuder ett bra stöd i vardagen för våra medarbetare.

Fem fiktiva case och Instruktioner till workshopledare är ett stödmaterial för dig som ska leda workshop om hur myndigheter och andra aktörer kan samarbeta kring ärenden som rör personer med funktionsnedsättning.

Ladda ner: www.projektconsensio.se

GUIDEN OCH MÖTESSTÖDET Som komplement till webbutbildningen finns två produkter:

Guiden – en översikt över ansvar och stödformer inom området funktionshinder Guiden samlar alla stödformer inom Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommunen och vården som riktas till personer med funktionsnedsättning. Genom Guiden kan du enkelt identifiera vilka insatser som finns, vem som ansvarar för vad och var man kan vända sig för mer information.

Mötesstöd för förbättrad tillgänglighet Mötesstödet ger dig tips om hur du kan planera och anpassa dina möten kring information, lokaler och ditt eget förhållningssätt, för att öka delaktigheten och tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Exempel på funktionsnedsättningar som tas upp är nedsatt kognitiv förmåga, rörelseförmåga och synnedsättning.

Ladda ner: www.projektconsensio.se

SNART PÅ FK:S WEBB Webbutbildningen och utbildningsmaterialet finns snart tillgängligt på: www.forsakringskassan.se

LÄRA FÖR LIVET

Följ med in Alla Consensios utbildningar utvärderas kontinuerligt. En som utmärker sig lite extra är föreläsningen Följ med in i min värld. Över 90 procent av deltagarna är nöjda med utbildningen och 82 procent kan tänka sig att rekommendera den till andra.

»Det svåraste med att hamna i rullstol är människors bemötande.«

enom Charlotte Ohlson Bresciani får deltagarna en inblick i hur det är att ha en fysisk funktionsnedsättning. Håkan Jansson berättar om hur hans olika diagnoser, såsom Aspergers syndrom, adhd och bipolär sjukdom påverkar honom, både i hans sätt att föreläsa och via de erfarenheter som han delar med sig av. Båda föreläser om hur det är att leva med en funktionsnedsättning på ett personligt, ärligt och humoristiskt sätt. – Om jag före min olycka hade fått frågan om vad

som är svårast med att sitta i rullstol, så hade jag nog svarat de fysiska hindren som trottoarkanter, snö och otillgängliga entréer. Men det svåraste med att hamna i rullstol är människors bemötande, säger Charlotte Ohlson Bresciani. Hon är bemötandeexpert vid Iris Hadar, rullstolsburen och känd från tv-serien En andra chans. Håkan Jansson är författare till boken Jag och mina diagnoser. När de delar med sig av sina erfarenheter, lockas åhörarna till både skratt och gråt. För att skapa en fördjupad förståelse, av hur det känns att utsättas för diskriminering eller en oförstående omvärld behövs empati. Då räcker inte alltid teoretiska kunskaper. – Vi med Asperger förstår inte andra människor. Vi förstår inte vad andra vill, tänker, tycker eller varför de gör som de gör. När jag sitter i möte med myndighetspersoner, är jag inte alltid medveten om att jag inte förstår. Det är ett socialt spel som jag låt-

i min värld Charlotte Ohlson Bresciani turnerar land och rike runt för att ändra människors attityder. -Jag vill få dem som lyssnar på mig att upptäcka människan bakom funktionsnedsättningen, säger hon.

»Många är så rädda för att säga fel och göra fel. Men det är bättre att komma fram och fråga, och kanske säga något tokigt, än att nonchalera mig «

Håkan Jansson har Aspergers syndrom, ADHD och bipolär sjukdom, typ 2. Med humor och värme berättar han om hur diagnoserna påverkar hans liv, hur det är att inte alltid kunna delta i det sociala livet och att ibland inte orka.

sas spela med i. Först efteråt förstår jag att jag inte har begripit någonting, säger Håkan Jansson.

ETT BRA BEMÖTANDE ENLIGT CHARLOTTE OCH HÅKAN

Både Charlotte och Håkan vittnar om komplexa

myndighetskontakter och hur mycket enklare det skulle vara för dem att hantera sin situation om samarbetet mellan myndigheter, kommun och sjukvård var bättre. Och vem vet bättre vad som är ett bra bemötande? Under föreläsningen kommer de med handfasta råd och tips om vad man kan tänka på för att skapa ett bättre bemötande och därmed även bättre möten. – Det är viktigt att försöka förmedla saker väldigt konkret, utan ironi och metaforer, säger Håkan Jansson. – Jag tycker att det är viktigt att avdramatisera. Många är rädda för att säga fel och göra fel, och kanske såra och kränka. Då är det bättre att komma fram och fråga, eller kanske säga något tokigt, än att nonchalera mig. Det kan jag märka att man gör ibland, säger Charlotte Ohlson Bresciani. Se filmen: ”Vad är ett bra bemötande?" på Consensios YouTubekanal.

• Ett gott möte handlar om kommunikation, om att dela den andres värld en stund.  • Ett gott möte leder tankarna vidare.  • Visa vänlighet, empati och medmänsklighet.  • Skaffa dig kunskap och var påläst.  • Berätta i god tid om syftet med mötet, så man blir motiverad till att komma.  • Berätta vilka som kommer att vara med på mötet, även om det bara är du och brukaren.

LÄRA FÖR LIVET

ASPERGER AT T SKAPA BÄT T RE M ÖT E N

Ena dagen pigg och alert, andra dagen överkänslig och tom på energi. Att möta och förstå personer med Aspergers syndrom underlättas av kunskap. Under Temadag Asperger får deltagarna lära sig hur de kan skapa bättre möten.

-E

n av våra uppgifter är att sprida information om hur en person kan tänka och fungera med autism, med normal eller hög begåvning. En annan är att berätta vad myndighetspersoner som träffar personer med diagnosen, bör veta för att kunna ge ett bra bemötande. Det säger Eva Sturesson, konsulent och socionom på Aspergercenters vuxenteam. Tillsammans med kollegan Lena Walleborn, arbetsterapeut på samma organisation, föreläser hon på Consensios heldagsutbildning Temadag Asperger – skapa bättre möten. Fokus är på att ge praktisk information om hur per-

soner med Aspergers syndrom kan fungera i vardagliga situationer. – Tänk dig att du har ett annat operativsystem, att hjärnan processar information på ett annat sätt än omgivningen. Det innebär att du också uppfattar innehållet i ett samtal på ett annat sätt. Inte sällan är ASPERGERS SYNDROM ... ... är en psykisk funktionsnedsättning inom Autismspektrat. En person med diagnosen har svårt med ömsesidigt socialt samspel, kommunikation, beteende och föreställningsförmåga. Aspergers syndrom är ofta medfödd, men kan i sällsynta fall uppstå efter skallskada eller infektion. Barn diagnostiseras vanligen vid 8-11

års ålder. Fler pojkar än flickor drabbas. Normalt beräknas 1–2 av 250 barn få en diagnos inom Autismspektrat. Diagnoser som förekommer tillsammans med Aspergers syndrom är depression och tvång, men även mer sällsynt schizofreni och bipolaritet. Källa: Vårdguiden och Autismoch Aspergerförbundet.

Aspergercenters vuxenteam, vid Rosenlunds sjukhus, är ett kunskapscenter för vuxna med diagnos inom autismspektrat. Här arbetar Lena Walleborn och Eva Sturesson.

det en grund till missförstånd, förklarar Eva Sturesson. Många personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är periodvis beroende av myndigheter. Kunskap om vad diagnosen innebär är en förutsättning för att kommunikationen ska fungera. – Det är viktigt hur information presenteras för personen. Den ska vara tydlig, klar och inte för lång, säger Eva Sturesson Lena Walleborn och Eva Sturesson är glada över att

deras föreläsning är så populär. Tre gånger har de genomfört den, och varje gång för fullsatta hus. – Det är svårt att förstå att en person som ser ut precis som alla andra och kanske klarar väldigt avancerade uppgifter inom ett ämne, samtidigt kan ha stora

R EBECCA BORG: ”N U F Ö R STÅR JAG !” – Jag är med på temadagen för att få konkreta tips på hur jag ska uttrycka mig, och vad jag ska tänka på för att skapa ett bra möte med klienten, säger Rebecka Borg.

Hon är biståndshandläggare i Salems kommun. I sitt arbete utreder hon rätten till insatser och stöd enligt SoL och lss. – Jag utreder vilken omfattning stödet ska ha. Genom att lära mig mer om Aspergers syndrom får jag mer kunskap om de personer jag möter i mitt arbete. Nu förstår jag bättre, att personer med Asperger kan uppfatta en situation helt annorlunda än vad jag Rebecka gör, säger hon. Borg

FRÅGOR TILL ... Anna Sjölund är beteendevetare, KBT-terapeut och föreläsare, med 25 års erfarenhet av arbete med perso ner med neuropsykiatriska funktionsnedsätt ningar, bland annat på Autism- och Asperger förbundet. Under Temadag Asperger, föreläste hon om kognitiv tillgänglighet. Vad är kognitiv funktionsnedsättning?

– Det är som om hjärnan får springa marathon varje dag. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har svårt att sålla intryck, planera och organisera. De är särskilt utsatta i dagens miljöer, där vi ständigt översköljs av information. Tidsuppfattning och problemlösning är områden som ofta ställer till problem. Vad innebär kognitiv tillgänglighet?

och genomgripande svårigheter med att få vardagen att fungera, förklarar Lena Walleborn. Båda föreläsarna har en lång erfarenhet och använder exempel från verkliga situationer för att åskådliggöra hur en person med Aspergers syndrom kan uppfatta dem. Det kan handla om hur de hanterar plötsliga förändringar eller sinnesstämningar, som personen inte förstår. Att göra vardagliga val, som personer utan diagnos

gör på rutin, kan vara mycket påfrestande för en person med diagnos. – Hjärnan, hos personer med Asbergers syndrom, ser och registrerar allt. Sinnesintrycken fullkomligen väller in och filtreringen kanske inte är automatiserad. Det blir förstås väldigt utmattande, säger Eva Sturesson. Det gör att en person med Aspergers syndrom ena dagen kan ha massor av energi, för att nästa dag inte ens orka se på tv. – Detta kan ge upphov till missförstånd. Det finns en risk för att personen får mindre stöd om stödbehovet bedöms efter de bra dagarna. Som tjänsteman är det viktigt att veta att diagnosen innebär stora problem i vardagen, oavsett om autismen klassas som lindrig, säger Eva Sturesson. Många med autism skaffar sig strategier under livets gång, vilket innebär att det fungerar relativt bra i olika sammanhang. Då kan omgivningen glömma att funktionssättet för hur personen tänker och fungerar finns kvar och att det går åt mycket energi för att upprätthålla strategierna.

– Att samhället ger svar på de frågor som individen inte själv kan ställa. Mycket handlar om tydlig information. Dessutom är det dags att omgivningen blir bättre på att förstå vad en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning – som ju sällan syns utanpå – innebär, och därmed kan visa större tolerans för att människor är olika. Alla behövs! Vad kan samhället göra för att underlätta?

– Det som är bra för personer med kognitiva svårigheter är bra för alla. Särskilt barn, vars förmågor inte är fullt utvecklade, har mycket att Se filmen med vinna på tydlighet. I dag finns tekAnna Sjölund niska möjligheter som myndighepå Consensios ter och företag kan använda sig av l! kana ubeYouT för att göra information begriplig. – En resa i kollektivtrafiken kan vara en prövning för en person som inte vet hur lång tid det tar innan det är dags att plinga. Tydlig information på en digital skylt gör skillnad, utan att det behöver vara dyrt. Vad kan jag göra för att underlätta?

– När man har svårt att sortera intryck, till exempel störande ljud, kan du sätta möbeltassar under stolarna och välja det lugnaste rummet. För att underlätta möten kan du skicka ut en skriftlig kallelse i förväg, dela in mötet i delar, skriva på white-board och hjälpa till att hålla den röda tråden i samtalet.

LÄRA FÖR LIVET

STORT TACK!

Consensio har bjudit på många spännande och lärorika möten. Under åren har vi träffat tusentals vetgiriga deltagare som dagligen möter personer med funktionsnedsättning i sitt yrke. Tillsammans kan vi åstadkomma en bättre vardag för både anställda och brukare. facebook.se/ projektconsensio

96 % tycker att utbildningarna har varit bra eller mycket bra.

POLITIKERFRÅGAN:

VS. REGERINGSKANSLIET

upplever att utbildningarna har förändrat deras sätt att arbeta till det bättre.

SOCIALDEMOKRATERNA

95 %

Vad gör du för att underlätta vägen till arbete för personer med funk tionsnedsättning? Ulf Kristersson (M), socialförsäkrings minister – Regeringen har genomfört flera åtgärder för att stärka personer med funktionsnedsättnings möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingens introduktions- och uppföljningsstöd har byggts ut och vi har tagit initiativ till förbättrade arbetsförmågebedömningar. Vi har också genomfört en fortbildningsinsats för studievägledare för att stärka övergången mellan gymnasie särskolan och arbetsmarknaden. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har också börjat prova metoden Supported Employment för unga med funktionsnedsättning. Vi måste nu fortsätta arbeta för att fler får rätt stöd och bättre rehabilitering, så att man får jobb och inte förtidspension.

Tomas Eneroth (S), vice ordförande, Socialförsäkrings utskottet – Vi vill ha ett tillgängligt samhälle där alla platsar och där alla behövs, även på arbetsmarknaden. Alla ska ha möjlighet att försörja sig på eget arbete, utifrån de egna förutsättningarna. De arbetsmarknadspolitiska programmen bör ta fasta på individens resurser, inte på begränsningarna. Kompetens inom den arbetslivsinriktade rehabiliteringen bör vara mer samlad, arbetsgivarna behöver större kunskap om hur stödet för handikappanpassning och hjälpmedel ser ut och handläggningstiderna behöver kortas.

LÄRA FÖR LIVET

– Det är lätt att tro att det handlar om ovilja när fönsterkuvert blir liggande och mötestider bortglömda. Men det går inte alltid att dra sådana slutsatser, säger Sven Bölte, ansvarig för Högskoleutbildning i neuropsykiatriska och intellektuella funktionsnedsättningar som er bjudits via Consensio.

”DET ÄR VIKTIGARE ATT

se till funktion

ÄN DIAGNOS”

liniken ligger på åttonde våningen och har utsikt över Nya Karolinska Sjukhuset. Med vita väggar, inglasade kontorsrum och färgglada moderna fåtöljer, ser det ut som en exklusiv möbelutställning, men Sven Bölte, verksamhetschef på Center of Neurodevelopmental Disorders at Karolinska Institutet, kind försäkrar att allt är lågbudget. – Vi ville åstadkomma en miljö som inte skulle kännas så klinisk. OM SVEN BÖLTE

Här studerar 50 forskare och praktiker bland annat

Sven Bölte är pro fessor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap vid Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa, och verksamhetschef på Center of Neuro developmental Disorders at Karolinska Institutet, KIND.

om kost och miljögifter kan utgöra en del i ett komplext orsakssammanhang som påverkar hjärnans utveckling och därmed uppkomsten av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. I lokalerna finns laboratorium för blod- och avföringsprov. Här finns också ett rum där man mäter barns uppmärksamhetsfördelning genom att studera ögonrörelser. – Just nu florerar många teorier om uppkomsten av de här funktionsnedsättningarna, men jag tycker att det är bättre att vänta med att prata om fakta tills vi har säkra forskningsresultat, säger Sven Bölte.

Som en del i arbetet med att sprida kunskap er-

bjuder kind uppdragsutbildningar. Genom projekt

»Människor med psykiska funktionsnedsättningar bemöts inte sällan som om de skulle vara motsträviga, när det i själva verket handlar om kognitiva oförmågor.« Consensio har cirka hundra personer följt Högskoleutbildning i neuropsykiatriska och intellektuella funktionsnedsättningar. Utbildningen, som ger 7,5 högskolepoäng, omfattar bland annat praktiskt bemötande, diagnoskriterier och vilka professioner som är inblandade. Men också juridiska frågor, vad får man säga och beskriva och besluta. – Inom de här professionerna ska handläggare och andra fatta beslut som kan få oerhörda konsekvenser för individen, till exempel gällande ekonomi eller bostadssituation. Med kunskap kan handläggarna känna sig lite mer trygga i sina beslut.

När Sven Bölte får välja det forskningsproblem som han helst vill vara med och lösa, blir svaret: – Jag skulle vilja medverka till att identifiera pålitliga biologiska markörer och effektiva biologiska behandlingar.

Egentligen är det lite bak och fram, tycker Bölte. De som arbetar kliniskt, och träffar personer med funktionsnedsättning någon enstaka gång för att ställa diagnos och kanske för en kortare behandling, är ofta väldigt kunniga. Medan människor som möter personer med funktionsnedsättningar varje dag i sitt arbete, som lärare, handläggare och annan stödpersonal, sällan får gedigen utbildning om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. – Alla vill inkludera men det är inte alltid så enkelt. Människor med psykiska funktionsnedsättningar bemöts inte sällan som om de skulle vara motsträviga, när det i själva verket handlar om kognitiva oförmågor. Ofta uppstår svårigheter när människor förväntar sig att personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ska anpassa sig. – Det är lätt att tro att det handlar om ovilja när fönsterkuvert blir liggande och mötestider bortglömda. Men det går inte alltid att dra sådana slutsatser. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är

konsekvenser av en annorlunda och fördröjd utveckling i hjärnan och många kognitiva funktioner kan drabbas. – Små barn är hyperaktiva, men när barnet blir

OM KIND Center of Neuro developmental Disorders at Karolinska Institutet är en centrumbild ning i samarbete mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landst ing som utgör en länk mellan akademi och klinisk verksamhet. Här arbetar 50 personer, en tredjedel är forskare, en tredjedel praktiker, och en tredjedel är både och.

större ska beteendet mogna och bli mer socialt anpassat. Om barnet inte kan kontrollera sig, finns det en neurologisk förändring som personen får leva med. Ibland mildras symptomen när man blir äldre. Gränserna mellan olika diagnoser för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är flytande. Systemen med diagnoser är till för att skapa ordning och underlätta kommunikation. – Om jag säger adhd, Asperger eller Dyslexi, så vet alla ungefär vad det handlar om. – Det vi kan göra är att underlätta situationen genom att utbilda och informera anhöriga och kommunanställda om bemötande och andra anpassningar. Barn med adhd kan få studera i en miljö med få distraktioner. Barn med autismspektrastörningar ska inte tvingas att vara ute på skolgården där det är stökigt. Det finns stora möjligheter att skapa en miljö och ett sammanhang där de kan fungera, precis som man gör för personer med fysiska funktionsnedsättningar. Cirka tio procent av befolkningen har någon form

av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. De blir synligare i ett samhälle där arbetsmarknaden kräver god förmåga till planering och kommunikation, och där repetitiva och fysiska arbeten är få. Genom utbildningarna försöker kind skapa en förståelse för hur de här funktionsnedsättningarna yttrar sig. Personer med neuropsykiatriska problem kan vara kvalificerade, men inte våga ringa ett samtal. – Det är viktigare att se till funktion än diagnos.

LÄRA FÖR LIVET

T RANSNATION E L LT:

Nya idéer föds Chefer från Jobbtorg Stockholm, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan i Stockholms stad följde med på ett erfarenhetsutbyte.

Gloucestershire

HELLO VIKKY WALTERS! Projektledare Vikky Wal ters tog emot svenskarna i Gloucestershire. Hon jobbar för att förändra attityder gentemot arbetslösa och myndigheters bemötande av personer med funktions nedsättning. Ida Melin och Ellinor Hyllert (på bilden) har organiserat det transnationella utbytet. Båda jobbar som projektkoordinatorer i Consensio.

ONE STOP SHOP I STORBRITANNIEN Gloucestershire i England, har ut märkt sig som en föregångare i ar betet med personer med funktions nedsättning. Ett erfarenhetsutbyte med myndigheter i Storbritannien utgjorde en del av Consensios ut bildningssatsning.

– Vi ville ge deltagarna en övergripande kunskap om hur det kan se ut på en annan plats, förklarar Ida Melin, projektkoordinator för Consensio. Valet föll på Gloucestershire, ett grevskap i sydvästra Storbritannien. Gloucestershire har utmärkt sig som en föregångare i arbetet med att skapa goda förutsättningar Ida Melin 26

för människor med olika funktionsnedsättningar. – I Storbritannien finns också lång erfarenhet av myndighetssamverkan, eftersom man här samlar flera myndighetsinsatser för arbetslösa i en och samma lokal, förklarar Ellinor Hyllert. COUNTY COUNCIL Regional myndighet indelad i distrikt. De ansvarar för utbildning, socialtjänst, kollektivtrafik, polis och räddningstjänst. Distrikten ansvarar för bostäder, kultur, fritid, sophämtning, miljö och skatter, och för att personer med funktionsnedsättning får arbete.

Vad tyckte du om besöket?

– Studieresor är jätteviktiga. Vi inspireras av varandra och lär oss otroligt mycket, både om vad respektive land gör bra och vad som eventuellt kan förbättras, säger Vikky Walters. Vad lärde du dig av svenskarna?

– Jag har precis börjat skrapa på ytan av det svenska välfärdssystemet, men jag kan konstatera att ni är hårdare men har en högre grad av tillit till medborgarna. På vilket sätt är vi hårdare?

– I England behöver man inte sälja hus och bil och Vikky Walters tömma sparkontot för att bli berättigad till social bidrag. Å andra sidan har vi närvaroplikt för att få bidrag. I Sverige litar ni på att folk gör vad de ska.

i Gloucestershire Mest fascinerade var dock både Lena

Wolfe Osbeck och Kicki Wattjersson av de så kallade Quality Checkers, Gloucestershires stolthet. De innebär att personer med funktionsnedsättning arbetar med att kvalitetssäkra myndigheter och offentliga platser, för att se att de faktiskt lever upp till de krav på tillgänglighet som finns i regelverken. – De gav inspiration till förändring på hemmaplan. Jag har redan lämnat in ett förslag på detta till Socialnämnden i Stockholms stad, säger Kicki WattjersEco Hand Car Wash i Gloucestershire, är ett arbetsintegrerande socialt företag som son. fick besök av Consensios deltagare. Lena Wolfe Osbeck blir guidad av en anställd. Lena Wolfe Osbeck har startat en dialog om hur Arbetsförmedlingen kan samverka med Stockholms stad för att sjösätta idéer hon fick med sig från Gloucestershire. – Det finns inget konkret förslag ännu från resan. Men Inspiration är en sak, handling en tog hand om hela vår grupp. det pågår en diskussion om hur annan. Tillbaka i Sverige kan det Det var kul att se hur stolta de vi ska kunna tillvarata de intryck vara en utmaning att implementera är över sina jobb. Det handlade om Kicki vi fick i England och omsätta nya kunskaper i en befintlig organi riktiga jobb och riktig lön. Det gör Wattjersson dem inom vår verksamhet. Kansation. något med människor, säger Kicki ske i form av ett lokalt projekt, Wattjersson. men än så länge det är bara tankar. Men Kicki Wattjersson, enhetschef på Jobbtorg Stockholm Rosenlundsgatan, I Storbritannien har alla rätt till lagoch Lena Wolfe Osbeck, verksamhets stadgad minimilön. Kicki Wattjersson samordnare på Arbetsförmedlingen la märke till att de i England ändå har Stockholm Gotland, har redan börjat för- fokus på möjlighet till arbete i samtalen DET TRANSNATIONELLA UTBYTET verkliga idéer. med klienterna. När: 4–6 februari 2014. – Att göra studieresor ger perspektiv Personer som står långt från arbetsAntal resenärer: Nio chefer från AF, på våra egna insatser, även om England marknaden har ofta behov av olika insatFK, Stockholms stad med flera. och Sverige har olika förutsättningar. ser för att komma ut i egen försörjning. Vad gjorde de: Studiebesök, diskusStorbritannien har en stor idéburen sekI England sitter flera myndigheter under sioner, möten och workshop. tor som står för många sociala insatser, samma tak, det förenklar. Jobbsökande Vad lärde de sig: Om hur mynsäger Lena Wolfe Osbeck. och andra insatser behandlas på samma dighetssamverkan fungerar inom Under ett studiebesök på en plats, och sköts av regionala så kallade området funktionshinder i England, ekologisk biltvätt, som drivs countys councils, som står i direktför att få uppslag till ett förbättrat som ett arbetsintegrerande kontakt med lokala politiker. myndighetssamarbete på hemmasocialt företag, guidades be– Handläggarna behöver inte plan. sökarna av en anställd. lägga tid på samverkan. En handVem tog emot: Representanter från – När han anställdes på läggare kan hjälpa en person med Gloucestershire County Council och biltvätten, ville han inte prata missbruksproblematik till vård, Department for Work and Pension med någon. Nu var det han som Lena Wolfe utan att tappa jobbfrågan. (DWP).

HANDLINGSKRAFT PÅ HEMMAPLAN

Osbeck

ERFARENHETER FÖR FRAMTIDEN Ofta på resande fot. Den framåtblickande utvärderaren Christian Ståhl menar att det behövs utvecklingsarbete på enheterna för att nya kunskaper ska komma fler till godo.

LYC KAT PROJ E K T

blottlägger brister – Jag vill lyfta chefernas betydelse för lyckad kompetensutveckling. Det säger Christian Ståhl, Consensios utvärderare. Han vill att projektet ska bli starten på ett arbete som kan fortsätta ute på enheterna och som inte tar slut med projektet.

-C

onsensio är ett bra projekt som har erbjudit utbildningar av hög kvalitet. Deltagarna är nöjda och projektet uppnår sina mål. För mig har det varit intressantare att fokusera på långsiktiga utvecklingsmöjligheter, säger Christian Ståhl, ansvarig för Consensios utvärdering. Christian Ståhl är sociolog och universitetslektor vid Linköpings universitet på avdelningen för samhällsmedicin. Där bedrivs bland annat folkhälso

forskning och rehabiliteringsforskning med samhällsperspektiv. På institutionen utvärderas också andra projekt, däribland Försäkringskassans Dirigo1 och 2. Christian Ståhls uppdrag är att följa upp projektet utifrån målbeskrivningarna; höjd kompetens inom områdena funktionsnedsättning och välfärdsaktörerna, samt strukturer för samverkan och värdegrundsarbete.

Eftersom projektet är framgångsrikt i dessa avse-

enden har Christian Ståhl flyttat fokus från arbetsprocessen till att studera hur projektet tillvaratar resultat. – Consensio, liksom alla projekt, är tidsbegränsat. Idag finns inga tydliga strukturer som kan ta över utbildningarna och få dem att leva vidare. Jag skulle gärna se att projektet blir starten på ett arbete som kan fortsätta ute på enheterna, och som inte av stannar med projektet, säger han. För att effekterna ska leva vidare på enheterna behövs chefer som arbetar aktivt med utvecklingsfrågor, som lyfter metodutveckling och gemensamt lärande, och inte bara prioriterar utfall i siffror. – De intervjuer jag har gjort med chefer visar att man jobbar med arbetsplatslärande, men ofta saknar en struktur för att fånga upp nya kunskaper. Där har vi en diskussion med styrgruppen om hur de kan bidra till att stötta en sådan utveckling. För att nya kunskaper ska förankras på arbetsplatserna behöver medarbetarnas kunskaper vara efterfrågade och det bör finnas utrymme för reflektion, annars stannar kunskaperna hos personen som utbildat sig. – Den här processen måste ledas, och chefen har stor betydelse för om det ska lyckas. Därför har vi uppmanat projektet att jobba mer med chefsutbildning om att leda utvecklingsprocesser.

»Jag skulle gärna se att projektet blir starten på ett arbete som kan fortsättas ute på enheterna, och inte avstanna med projektslutet.«

Håll utkik! Utvärderingen av Christian Ståhl på Linköpings universitet kommer att finnas tillgänglig på www.projekt consensio.se i juni 2014.

Det är en

utmaning att få myndigheter att arbeta med metodutveckling över huvud taget. De är hierarkiska och måste uppfylla krav och följa regelverk. Det uppmuntrar inte alltid till utvecklingsarbete. Samarbetet med vården försvåras också av att den är heterogen, det är inte en aktör, utan en väldig samling organisationer, med alla vårdcentraler, psykiatrin och specialister. Knäckfrågan är hur man kan arbeta utifrån befintliga regelverk och ändå vara kreativ. – Egentligen borde det kanske finnas en myndighetsgemensam rikstäckande utbildningsorganisation, där myndigheterna och vården kan få till ett interaktivt utbyte, spekulerar han.

72 000

… så många utbildningstimmar hade Consensio genomfört till och med mars 2014.

MER OM CONSENSIO • Arbetsförmedlingens återrapportering till regeringen 2013 – En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011–2016, 15 mars 2013 – sid 28. • Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans återrapportering till regeringen enligt regleringsbreven 2012 – Förstärkt stöd till unga med funktions nedsättning – sid 13. • Försäkringskassans återrapportering till regeringen 2014 – en strategi för genomförande av funktionshinders politiken – sid 13. • Försäkringskassan – Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa – Kurprojektet – sid 6. • Socialstyrelsens delårsrapport 2013 – Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser – sid 18. • Stockholms stad – Funktionshinder ombudsmannens (FO) årsrapport 2013 till Kommunstyrelsen – sid 18. • Handisams slutrapport – Processtöd tillgänglighet – sid 28. • Handisam – slutrapport av ett spridningsuppdrag – Lyssna på barn! – sid 4 och 20. Källa: www.projektconsensio.se

ERFARENHETER FÖR FRAMTIDEN

– Alla är rörande överens om att projektet är ett fantastiskt initiativ och att det skulle vara beklagligt om verksamheten inte kan fortsätta på ett eller annat sätt. Men sådan här verksamhet kommer med stora kostnader. Just nu är det en del av problemet som vi försöker lösa, säger Therese Karlberg, strategiskt ansvarig för funktionshinderfrågor på Försäkringskassan.

THERESE KARLBERG, FÖRSÄKRINGSKASSAN:

”

VI MÅSTE LÖSA FINANSIERINGEN

»Det känns som om Consensio är det nya sättet att bedriva utbildning på.«

Therese Karlberg är verksamhetsområdeschef på lfc fv. Det står för två livssituationer; Att leva med funktionsnedsättning och Varaktigt nedsatt arbetsförmåga, där ingår bland annat handikappersättning, vårdbidrag, assistansersättning bilstöd, aktivitetsersättning och sjukersättning. Hon ansvarar för den strategiska utvecklingen inom funktionshinderområdet. – Consensio har framför allt visat att det går att genomföra utbildningsinsatser på ett effektivt sätt, utan tidskrävande resor. Det känns som om Consensio är det nya sättet att bedriva utbildning på – inte bara som en intern angelägenhet – utan gemensamt med andra parter. Tidigare har det varit svårt för en enskild

individ att veta var man ska vända sig och till vem, när många aktörer är inblandade. Att alla får samma utbildning innebär att handläggarna på de olika myndigheterna

kan ge rätt information till kunderna eftersom de känner till varandras verksamheter. – För oss som arbetar med funktionshinderfrågor på Försäkringskassan, har Consensio stor betydelse. Nu ska Therese Karlberg arbeta tillsammans med Arbetsförmedlingen och Sveriges Kommuner och Landsting (skl) för att se hur de kan ta vara på erfarenheterna från Consensio. – Jag tror tror att det finns möjlighet att hitta ett sätt att bedriva en verksamhet som liknar Consensio även fortsättningsvis, om vi kan lösa finansieringsfrågan. Therese Karlberg är ordförande i Consensios styrgrupp och tycker att en framtida utbildningsplattform ska integreras i ordinarie verksamhet, men med en modell där många organisationer kan bidra till en samsyn kring utbildningarna, som det har varit i Consensio. – Att ha mig som styrgruppsordförande var ett strategiskt val. Man ville inte att Consensio skulle ligga som en egen låda, utanför vår vanliga verksamhet. Jag har knutit Consensio nära min avdelning och mina experter, vilket har bidragit till att det redan i viss mån har integrerats. Det är också det som har gjort att vi lyckats föra ut projektet nationellt. En modell som Therese Karlberg gärna vill utveckla är livesända utbildningar. – Att skicka medarbetare på utbildning från olika delar av landet, som måste resa, för med sig kostnader.

HENRIETTA STEIN, ARBETSFÖRMEDLINGEN:

”

GEMENSAMMA KOMPETENSSATSNINGAR ÄR EN FRAMGÅNGSFAKTOR Consensio har erbjudit en bra mix av webbutbildningar, föreläsningar, seminarier och fördjupningskurser. Insatserna har tillgodosett många människors behov. Det vill Henrietta Stein gärna se mer av.

Henrietta Stein är direktör för Avdelningen Rehabilitering till arbete på Arbetsförmedlingen. Hon tycker att Consensio har varit en möjlighet för medarbetarna på berörda kontor. – Medarbetarna uppskattar att de, utöver kunskap om funktionsnedsättningar, också har fått med sig en ökad kompetens om andra aktörer. Det har lett till ett bättre samarbetsklimat. I nästa steg kommer det att komma våra kunder till gagn, säger hon. Det som är mest angeläget nu, tycker Henrietta Stein, är att fundera över hur myndigheterna kan stödja ett fortsatt lärande i respektive organisation. – Vi måste se på hur vi tar vara på medarbetarnas kunskap, och vidareutveckla den med respekt för de olika myndigheternas uppdrag. – Consensio har visat att gemensamma kompetensut-

»Consensios upplägg har ett bra innehåll, och styrningen av insatserna är god.«

vecklingssatsningar är en framgångsfaktor i sig. Det har vi sett i andra sammanhang också, där Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har upphandlat kompetensutvecklingsinsatser tillsammans. Ett framtida samarbete kring kompetensutveckling ska ägas av någon av aktörerna, på samma sätt som Försäkringskassan har varit ägare till Consensio, tycker Henrietta Stein. – Jag har uppfattat det som en framgångsfaktor att satsningen har haft en bra mix av webbutbildningar, föreläsningar, seminarier och fördjupningskurser. Insatserna har tillgodosett många människors behov. Den här mixen vill jag gärna se i en fortsatt verksamhet. Det mest påtagliga hindret för att Consensio skulle få fortsätta i någon form, är ekonomiskt. – Om aktörerna ska betala det här ur ordinarie anslag, kan det innebära ett hinder. På Arbetsförmedlingen fattar vi beslut om våra kompetensutvecklingssatsningar årligen. Då sätts en prislapp. Consensio är grädde på moset. Consensios upplägg har ett bra innehåll, och styrningen av insatserna är god, tycker Henrietta Stein. – För dem som arbetar med människor som befinner sig i en utsatt situation, är det värdefullt att få den här typen av påfyllning. De behöver kontinuerlig utbildning, handledning och stöd, som Consensio till delar har kunnat tillhandahålla.

Consensio â&#x20AC;&#x201C; kompetensutveckling i samspel

Consensio i samarbete med kommuner och landsting.