19 minute read
offentlig IT
Knuffar beställarna i rätt riktning Skapa digital suveränitet och utnyttja resurserna bättre
[Text: Bo Höglander]
Offentlig sektor i Sverige står inför stora framtida utmaningar som bl a kräver att en digital suveränitet skapas för att minska beroende och säkra tillgång till digitala verktyg. Det menar Fredrik Svensson, Chief Business Development Officer på Redpill Linpro.
Han har varit ute och debatterat i frågan och tycker att användandet av öppen programvara skulle ökas för att främja samarbete och öka innovationstakten inom offentlig sektor. Nya omvärldsutmaningar och ökad digitalisering är tunga argument för detta. Genom att använda öppen programvara och regionala molntjänster kan effektiva digitala verktyg tillgängliggöras och ökad självständighet uppnås. Idag har svenska offentliga organisationer, som Skatteverket och Kronofogden, inte möjlighet att använda globala molnleverantörer på grund av rådande lagar och regelverk. Redpill Linpro är ett skandinaviskt företag – ett resultat av en sammanslagning som ägde rum 2008. Fredrik Svensson är en av grundarna till Redpill och har varit i branschen sedan 1999. – Vi erbjuder produkter och tjänster med fokus på öppen programvara. Det innebär i korthet att källkoden till programvaran är fritt tillgänglig och kan laddas ner via Internet, berättar han för OFFENTLIGA AFFÄRER. Mest känt inom offentlig sektor i Sverige är dock kanske Redpill Linpro för sitt arbete inom API & Integrationsområdet. Här har de jobbat tillsammans med organisationer som Skatteverket, Arbetsförmedlingen, Lantmäteriet, Sundsvalls kommun och många fler med att implementera lösningar för att effektivisera internt och externt digitalt informationsutbyte och dela öppen data.
Fredrik Svensson, Chief Business Development Officer på Redpill Linpro.
Regionala molnlösningar och ökad samverkan
Att Fredrik Svensson har tydliga uppfattningar och gärna diskuterar digitalisering och relaterade frågor märks i vårt samtal. Han menar bland annat att det för framtiden måste byggas fler regionala molnlösningar för att säkerställa effektiv tillgång till datorkraft och lagring, utan att riskera att personuppgifter delas g
med fel part eller att resurser blir otillgängliga i händelse av kris. Det finns också mycket att vinna på en ökad samverkan inom digitaliseringsområdet. – All verksamhetsutveckling som bedrivs idag har ett element av digitalisering i sig. Myndigheter och andra publika organisationer är inget undantag. För att nyttja digitaliseringens möjligheter och få ut mer för våra skattekronor så behöver offentliga organisationer i högre grad samverka kring utvecklingen av digitala verktyg. Det skulle kunna ske genom att använda och vidareutveckla tjänster som bygger på öppen programvara. Då kan utvecklade funktioner delas och underhållas tillsammans. Det skulle bidra till den digitala suveräniteten och byggandet av egen kompetens, framhåller Fredrik Svensson.
Bra initiativ finns
Fredrik Svensson menar att det pågår flera bra initiativ kring digitalisering i det offentliga Sverige. Han pekar på eSam som enligt honom visat på vad man kan uppnå när man samverkar. eSam är ett medlemsdrivet program för samverkan mellan 34 myndigheter. Medlemmarna vill tillvarata digitaliseringens möjligheter för att underlätta för privatpersoner och företag, och för att använda gemensamma resurser på ett effektivt sätt. eSamverkansprogrammet bildades 2015 när E-delegationen slutfört sitt regeringsuppdrag. – Man utreder bland annat alternativa verktyg för den digitala arbetsplatsen. Av tradition har många inom offentlig sektor köpt kontorsprogramvaror från amerikanska leverantörer. Nu inser man att man inte kan fortsätta att köpa dessa tjänster, det måste finnas alternativ. Det har gjorts utvärderingar och lyckade test med programvaror som Nextcloud, Mattermost, Jitsi Meet med flera.
Kommuner borde samarbeta med kring digitalisering
Fredrik Svensson uttrycker besvikelse över att svenska kommuner inte arbetar mer med öppen källkod och delar med sig idag. – Alla lyder ju under samma lagar och regler och har liknande verksamheter, de borde samarbeta och bygga gemensamma verktyg! Han tar några exempel. Kommun A bygger en tjänst för hemtjänsten. Om denna baseras på och görs tillgänglig som öppen källkod kan den lätt delas med andra kommuner som har samma behov och man kan dela på framtida förvaltningskostnader. Nästa gång bygger Kommun B en lösning för VA och infrastruktur som de i sin tur kan dela med andra kommuner och Kommun A kan då dra nytta av denna utveckling. – Nu säger man i stället: ”Vi vill ha tillbaka de pengar vi satsar” eller ”Om vi ger leverantören rättigheterna till programvaran så kanske utvecklingen blir billigare för oss”. Jag säger: Båda dessa argument är feltänkta och tar inte hänsyn till det långsiktiga perspektivet eller ser till samhället som helhet!
Skapa plats för att dela
Ett annat argument som kommunerna ofta framför är att de saknar resurser för att driva utvecklingen på detta sätt. – Jag kan förstå det argumentet. Men det borde då finnas ett ramverk för hur man delar med sig av programvara som utvecklats, en gemensam digital ”plats” där man får stöd och kan dela programvara som utvecklats. Digitaliseringsmyndigheten skulle exempelvis kunna ha ett sådant uppdrag, menar Fredrik Svensson. Visst finns det goda initiativ, som till exempel Sambruk där man försökt skapa en samverkansmodell för kommuner. Den har dock gjorts för komplicerad och det har påverkat utfallet, menar Fredrik Svensson. – Sammanfattningsvis menar jag att det görs många bra saker inom svensk offentlig förvaltning kring digitalisering, men man kan göra mycket mer! Dela på utvecklingskostnader och dela resultat. På det sättet gör vi Sverige ledande inom digital förvaltning, skapar arbetstillfällen och förbereder oss på bästa sätt för framtida samhällsutmaningar, avslutar Fredrik Svensson. n
Detta är Redpill Linpro
Företaget kan bistå på olika sätt och verkar inom lösningsområden som API & Integration, DevOps, Cloud, Data Analytics och Digital Workplace.
Det handlar om tjänster som molndrift, anpassningar av programvara, byggande av öppna APIer och mycket mera för att hjälpa kunderna att få ut det mesta av sina digitala investeringar helt enkelt. Nextcloud, Rocket.Chat och Jitsi Meet är exempel på produkter inom den digitala arbetsplatsen, alternativ till Teams, Zoom och liknande verktyg, med den stora skillnaden att de förstnämnda behåller all data inom Norden när man driftar på egna servrar eller exempelvis i Redpill Linpros Nordic Cloudlösning.
Från krav till verklighet
– Lösningsområdet DevOps handlar om att gå från krav till verklighet så snabbt som möjligt. Att skapa möjlighet att uppdatera ny programkod i produktionsmiljöer utan att påverka stabiliteten i driftsmiljön. Från användarkrav till verkliga digitala funktioner, förklarar Fredrik Svensson. Företaget har bland annat också samarbete med SKR sedan länge. Här har bolaget bistått med att bygga en plattform kring väntetider i vården; Väntetider.se samt intilliggande applikationer (till exempel Patientenkät.se) för uppföljning av kvalitet i den svenska sjukvården.
Analysera stora datamängder
Bolaget erbjuder också lösningar inom området Data Analytics. Där handlar det om att ta in och analysera stora mängder data. – Vi samlar in och analyserar stora datamängder från olika källor. På så vis kan vi hjälpa företag och organisationer att fatta datadrivna beslut.
FAKTA
Omsättning 2021: 550 miljoner kr. Antal anställda: 250.
Verkar i Sverige, Norge och Danmark. Offentlig sektor är största kundgrupp i Sverige sedan 2005. Har ramavtal med Kammarkollegiet – som statliga aktörer kan avropa från. Bland andra Skatteverket, Arbetsförmedlingen, Västtrafik med flera.
Vi vill göra skillnad
Cirio är en affärsjuridisk advokatbyrå med ett tydligt syfte: att förbättra hur både näringslivet och samhället fungerar. Vi tror på att kombinera affärer och personligt engagemang och erbjuder djupgående expertis från hängivna, handplockade affärsteam. Det är vår starka övertygelse att god affärsmässighet och juridisk expertis kombinerat med samarbeten som sätter människor i centrum ger de bästa resultaten. Därför bygger vi långvariga relationer med våra klienter, med avsikt att vara både professionella juridiska rådgivare och betrodda affärspartners.
Vi hjälper klienter inom den offentliga sektorn med bland annat:
• Upphandling • Dataskydd • Integritet • Kommunala frågor
För mer information, läs gärna om oss på cirio.se eller kontakta Eva-Maj Mühlenbock på eva-maj.muhlenbock@cirio.se eller Olof Hallberg på olof.hallberg@cirio.se
[Text: Julia Moreno Rosino]
I takt med att temperaturen stiger står världen inför en ökning av frekvensen och intensiteten av skogsbränder, kraftiga stormar, torka, översvämningar och andra extrema väderhändelser. Världens ledare försöker ta itu med dessa problem, men det krävs åtgärder på olika nivåer i samhället, inklusive från städer där majoriteten av världens befolkning bor.
Inger Ek, generaldirektör i Upphandlingsmyndigheten. Foto: Andreas Blomlöf
Julia Moreno Rosino, Inclusive Climate Action Senior Manager Policy, Data & Analysis på C40 Cities Climate Leadership Group och Dan Sommer, chef för omvärldsbevakning på dataanalysföretaget Qlik. Det är bråttom med omfattande åtgärder för ett bättre klimat, enligt den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC. När det gäller städer, där 56 procent av jordens människor bor, behövs data för att kunna ge ett viktigt bidrag till klimatarbetet. Datainsamlingssystem möjliggör för tjänstemän i städerna att följa utvecklingen för olika indikatorer och även informera om strategier för de viktigaste klimatutmaningarna. Att bara följa data är inte tillräckligt – städer måste kunna använda informationen för att producera handlingskraftiga insikter för att främja beslutsfattande och införa meningsfulla åtgärder.
Utveckla handlingsplaner
Realtidsdata är av stor vikt för att utveckla handlingsplaner som är lokalt anpassade. Städer behöver samla in data och följa nyckelindikatorer för att utvärdera sina utsläpp, luftkvalitet, energi, klimatanpassning och andra nyckeltal. C40 Cities, ett nätverk av 97 städer som vidtar ambitiösa klimatåtgärder, har byggt flera översiktsvyer, både interna och offentliga, med hjälp av mjukvara för dataanalys för att studera olika indika-
torer. Städer kan därmed analysera specifika regioner eller sektorer på ett snabbare och mer intuitivt sätt än att behöva bedöma flera komplexa datauppsättningar. Det möjliggör benchmarking av varje stads resultat och snabb identifiering av vilka städer som är på väg att nå särskilda mål och vilka som behöver mer stöd.
Komplexa utsläppsdata
Till exempel presenterar vår instrumentpanel för utsläpp av växthusgaser komplexa utsläppsdata i ett format som är lätt att analysera. Instrumentpanelen kan användas av städer, forskare eller allmänheten för att få fram vilka sektorer och delsektorer som bidrar till högre utsläpp, såsom flyg eller byggnader. Det går även att jämföra nuvarande utsläpp med tidigare år för att studera utvecklingen. Clean Construction Policy Explorer är en mer nischad instrumentpanel som undersöker de principer som städer har implementerat för att ta itu med utsläpp från ett segment av dess byggda miljö, och lyfter fram vilka städer som kommit längst. Därmed hoppas C40 kunna inspirera alla städer att höja sina ambitioner om renare byggpolitik samtidigt som vi lär av dem som ligger i framkant.
Hantera klimatkriser
Vår Adaptation Data Explorer låter städer hitta andra städer runt om i världen som upplever liknande klimatrisker eller extrema väderhändelser. Det möjliggör diskussion kring bästa sätt att hantera olika slags klimatkriser, oavsett om det gäller stigande havsnivåer, översvämningar eller skogsbränder. Transporter står för en stor del av utsläppen av växthusgaser, varför olika former av mobilitetsdata är viktiga. De interna översiktsvyerna, som inte är offentliga, ger skräddarsydda rekommendationer beroende på hur städer presterar mot specifika mätvärden. En stad kan till exempel se sin nuvarande mängd avfall från deponi och förbränning och jämföra med sina mål och med andra städer. Om en indikator inte når sina målvärden kan instrumentpanelen föreslå olika åtgärder och om en annan stad går snabbt framåt ges insikter för att ytterligare höja ambitionen.
Lära av varandra
Avsikten är att förse städer med den information som är mest relevant för dem beroende på deras förutsättningar, data och ambitioner. Ett viktigt delsyfte är att städer kan följa sina framsteg inom olika sektorer, dela kunskap och lära av varandras goda exempel. Dataanalys och instrumentpaneler tror vi kan ge stor hjälp med dessa frågor. Även om en del städer tar stora steg behövs snabbare och mer effektiva åtgärder för att minska effekterna av klimatförändringarna. n
I framtIden kan hjärt-lungsjukdom vara hIstorIa
Hjärt-lungsjukdom är vår tids största folksjukdom. Men det finns hopp. Just nu pågår livsviktig forskning som kommer att ge människor ett längre och friskare liv. Problemet är att pengarna inte räcker till. För att kunna nå nya genombrott behöver forskningen mer stöd.
Forskningen får aldrig ta paus. Bli månadsgivare idag!
www.hjart-lungfonden.se
Vem tar helhetsansvar för kontanterna?
[Text: Bo Höglander]
Om det saknas möjlighet att använda kontanter, exkluderas vissa grupper i samhället som inte kan eller vill använda den digitala tekniken. Det framhåller Karin Stålhandske, vd Loomis Sverige.
– För oss på Loomis är det uppenbart att förmågan att upprätthålla en fungerande infrastruktur för kontanter är satt under mycket hård press. Det vi gör dygnet runt – tar emot, transporterar, räknar upp och lagrar kontanter – är blodomloppet i systemet, argumenterar Karin Stålhandske. Hon menar att det i dag saknas en sammanhållen politik gällande kontanter. Loomis har som ledande aktör deltagit i diskussioner kring såväl kontanternas betydelse för samhällets beredskap, som rätten att använda kontanter som en inkluderingsfråga. – Alla, från regering och riksdag till Riksbanken och länsstyrelserna, ser de uppenbara problemen och vart utvecklingen är på väg. Men ingen tar ett helhetsansvar, skriver hon på DN Debatt den 26 juli 2022. Debattören konstaterar att Sverige är ett av världens mest digitaliserade länder: ”Digitalisering förenklar vår vardag och gör betalningar enkla och smidiga, men det måste finnas alternativ. Kriget i Ukraina har satt fokus på det kontantlösa samhällets sårbarhet vid krig och cyberattacker. Kontanter är en beredskapsfråga.” Enligt artikelförfattaren måste kontantanvändning även betraktas som en hållbarhetsfråga. Riksbanken uppskattar att ungefär en miljon svenskar är beroende av kontanter. Karin Stålhandske pekar på ett antal frågor som hon menar behöver besvaras: • Hur ska den nuvarande infrastrukturen för kontanter säkras, både ekonomiskt och organisatoriskt? • Vilka krav ska ställas på banker, handeln och andra privata företag gällande att ta emot och handha kontanter? • Är det rimligt att offentlig verksamhet eller upphandlade verksamheter kan avstå från att ta emot kontanter?
Karin Stålhandske, vd Loomis. Foto: Loomis.
Skiftande utspel under mandatperioden Upphandling har politiserats
[Text: Bo Höglander]
När offentlig upphandling nämns i politiska sammanhang är det ofta för att helt andra politiska syften ska uppnås. Området utgör i sig inte någon stor fråga under bakomliggande mandatperiod, långt mindre under pågående valrörelse. Detta i motsats till brottslighet, energiförsörjning, migration/integration, skola och miljö/klimat.
OFFENTLIGA AFFÄRER har tittat på vad politiska partier och några organisationer har sagt och tyckt om offentlig upphandling under mandatperioden 2018-2022. Här följer några axplock. Den 3 juni i år genomförde S-regeringen ett utspel med rubriken Stopp för brott och fusk i offentliga upphandlingar. Ida Karkiainen (som var PROFIL i O A nr 2) och Johan Danielsson, bostadsminister och biträdande arbetsmarknadsminister, genomförde under våren tre rundabordssamtal om hur oseriösa aktörer kan motverkas i offentliga upphandlingar. Samtalen var kopplade till tre fokusbranscher, hette det i pressmeddelandet: bygg-, städ- och transportbranscherna.
Arbetslivskriminalitet
Fusk och brottslighet på arbetsmarknaden – så kallad arbetslivskriminalitet – göder den organiserade brottsligheten och ska bekämpas med samhällets fulla styrka, menar regeringen. Den 3 juni 2022 presenterades därför ett förslag om hur offentlig upphandling kan bli ett kraftfullare verktyg i kampen mot den växande arbetlivskriminaliteten. – De som livnär sig på att utnyttja andra människor ska inte sova gott på nätterna. Vägen dit handlar om att motarbeta de affärsmodeller som driver på arbetslivskriminaliteten. Det ska vara svårt att fuska, enkelt att åka fast och kännbart att bli straffad, förklarade S-politikerna i samband med utspelet.
Utredning tillsatt
En utredning har tillsatts med start den 1 september och uppdraget ska redovisas den 31 augusti 2023. Till utredare har utsetts Annika Brännström, tidigare generaldirektör för Bolagsverket och nu Leveransområdeschef för Tjänster och infrastruktur på DIGG, Myndigheten för digital förvaltning.
Utredaren ska: • föreslå ett effektivt och tillförlitligt system för leverantörskontroll • ta ställning till om reglerna om uteslutning från deltagande i valfrihetssystem bör skärpas • utreda möjligheten att begränsa antalet underleverantörsled • bedöma möjligheterna för upphand¬lande myndigheter och enheter att behandla personuppgifter vid avtalsuppföljning • ta ställning till om det bör införas obligatoriska krav på arbetsrättsliga villkor vid ickedirektivstyrda upphandlingar. Tittar man på hur övriga partier hanterar offentlig upphandling som politisk fråga så förekommer hållbarhet i många fall. Tidningen Aktuell hållbarhet rapporterade den 16 maj 2022 att sex av sju partier vill driva frågan om hållbarhetskrav i offentlig upphandling
”Öppna för småföretag”
Några moderata förslag rörande offentlig upphandling har vi inte hittat under valrörelsen. Men mitt under pandemin (28 oktober 2020) sågs ett moderat förslag om att upphandlingsmarknaden måste öppnas för småföretagen. Två ledamöter i Moderata företagsrådet Jörgen Warborn och Anna Jähnke, menar att den ”gigantiska upphandlingsmarknaden behöver skärskådas och utmanas.” I ett debattinlägg i Dagens Samhälle pläderar de för en speciell upphandlingsform. Funktionsupphandling ger enligt debattörerna offentliga aktörer möjlighet att ställa krav utifrån mål eller resultat, vilket kan sporra framväxten av nya innovativa lösningar. I en del fall vet inte beställaren exakt vad som finns på marknaden. Det kan till och med vara så att produkten eller tjänsten inte finns på marknaden ännu. Med funktionsupphandlingen får nya, delvis oetablerade leverantörer, möjlighet att komma med nya, smarta lösningar.
SD-interpellation
Sverigedemokraterna har varit aktiva i riksdagen. I en interpellation med rubriken Småföretagens deltagande i offentliga upphandlingar frågar Alexander Christiansson (SD) dåvarande statsrådet Lena Micko (S): Vad ämnar regeringen göra för att underlätta för småföretag att delta i offentliga upphandlingar? – Enligt flera enkätundersökningar som gjorts bland småföretagen avstår en stor del av företagen från att lägga anbud i offentliga upphandlingar på grund av exempelvis krångliga regelverk, orimliga krav och för stora upphandlingar, menar Christiansson. I sitt svar hänvisade Lena Micko till förenklingsutredningen, vars förslag hon hävdade att regeringen håller på att förverkliga. Hon hänvisade även till att regeringen frågat Upphandlingsmyndigheten vad den gjort för att förenkla för bland annat idéburna organisationer och småföretag att delta i offentliga upphandlingar.
”Öppna för fler aktörer”
Liberalerna hävdar vikten av att öppna upp offentliga upphandlingar för fler aktörer ”för att garantera en kostnadseffektiv service av hög kvalitet”. Även små- och medelstora företag som inte har kollektivavtal ska kunna delta, menar Liberalerna explicit. För att möjliggöra för fler företag att vara med i upphandlingar vill vi ha en nationell plattform för offentlig upphandling vilket skulle öka transparensen och ge fler mindre leverantörer möjlighet att ta aktiv del i upphandlingar. Det stärker konkurrensen och höjer kvaliteten, heter det i partiets dokument. Liberalerna menar också att den positiva utvecklingen inom företagandet i välfärdssektorn hotas av ett förbud mot vinster. ”Att införa ett vinstförbud för företag inom skola, vård och omsorg är en begränsning av valfriheten och företagandet och slår särskilt hårt mot kvinnors företagande”, framhåller Liberalerna. Centerpartiet framför på sin sajt vikten av att ”offentlig upphandling används som ett kraftfullt verktyg för att skapa ett cirkulärt och fossilfritt Sverige”. Centerpartiet menar att offentliga aktörer ska föregå med gott exempel och göra mer för att bli klimatneutrala och miljövänliga. Sverige bör ha ”höga och successivt ökande krav på hållbarhet i offentlig sektor”, fastslår C.
Ska göra skillnad
Miljöpartiet har såvitt vi kan se ingen egen rubrik för offentlig upphandling på sin hemsida eller i partiprogram. Vi hittar ”Upphandling” hos MP Västra Götaland. Partiet i regionen gillar att Västra Götalandsregionen är en fairtrade-region, ”vilket vi gröna tycker är fantastiskt och vi vill att regionen fortsätter sätta frågorna högt på agendan”. MP i VG Region framhåller: Genom att vara medvetna och envisa konsumenter med miljö-, socialt och etiskt ansvar högt upp på agendan ska vi göra skillnad när vi handlar med skattemedel. Efter att upphandlingar genomförts gäller det att miljömässigt och etiskt försvarbara produkter och tjänster också används. Regionen har också ett arbetsmiljöansvar vid upphandling av tjänster.
Viktigt för omställningen
När det gäller Vänsterpartiet så får vi leta länge i partiprogrammet. Långt ner i texten, under rubriken Ett fritt och blomstrande samhällsliv på en levande planet, heter det: ”Offentlig upphandling är ett viktigt verktyg för omställningen. Statens, kommunernas, landstingens och regionernas inköp av varor och tjänster ska premiera effektiv energianvändning och hållbara lösningar. Miljöarbetet ska ta hänsyn till landsbygdens behov. De marknadsfundamentalistiska konkurrens- och frihandelsregler som försvårar detta måste utmanas och avskaffas.”
”Bortglömd valfråga”
Organisationen Svenskt Näringsliv är partipolitisk obunden men ger sig gärna in i debatten i de frågor som berör de egna medlemmarna. Under rubriken Offentlig upphandling – en bortglömd valfråga slår man fast att de frågor som det diskuteras och pratas om i stugorna handlar om vård och omsorg, brott och otrygghet, skola och klimat. ”Offentliga inköp och upphandling brukar däremot inte dominera samtalen på middagsbjudningarna”, konstaterar arbetsgivarorganisationen. Svenskt Näringsliv kommunerna kan spara på effektivitet i upphandlingarna i stället för att behöva stänga mindre skolor, dra ner på LSS-insatser eller äldreomsorg. ”Sett i det perspektivet borde det engagera väljarna och göra frågan aktuell för politikerna att driva. Kommunerna kan spara miljoner på att arbeta smartare med upphandling och inköp, utan att kvaliteten påverkas” menar Nathalie Johansson i ett inlägg på organisationens sajt.
Hållbarhet återkommer
Hållbarhet återkom i samband med offentlig upphandling i ett debattinlägg i Altinget den 25 januari i år. Britta lejon, ordförande Fackförbundet ST, Hewan Temeshghen, generalsekreterare Fairtrade Sweden, samt Veronica Magnusson, förbundsordförande, Vision, höjde sina röster under rubriken Låt offentlig upphandling visa vägen mot en hållbar utveckling. Den offentliga upphandlingens stora köpkraft, runt 800 miljarder kronor årligen, kan bidra till en växande marknad för företag som investerar i hållbara affärsmodeller – om det ställs relevanta hållbarhetskrav. Det skriver Fairtrade Sverige, ST och Vision.
”Modernisera LOU”
De tre anser att riksdagen bör modernisera lagen om offentlig upphandling, så det blir tydligt att upphandlande organisationer ska ställa och följa upp hållbarhetskrav vid offentlig upphandling, åtminstone när det finns risk för negativ påverkan på klimat, miljö, mänskliga rättigheter och arbetsrätt. Även EU-direktivet om offentlig upphandling bör moderniseras så att det framgår att upphandlande EU-institutioner och EU:s medlemsstater ska ställa och följa upp hållbarhetskrav, menar debattörerna. ”Offentlig upphandling är ett viktigt verktyg för att se till att skattemedel inte leder till fattigdom, barnarbete och klimatförändringar, utan i stället bidrar till en hållbar värld”, skriver de.
Lagstifta om hållbarhetskrav
En av de tre här ovan figurerade nyligen i OFFENTLIGA AFFÄRER. Under rubriken Lagstifta om hållbarhetskrav menar Hewan Temesghen, generalsekreterare Fairtrade Sverige, att det kan skapas en marknad för de företag som tar ansvar för hållbara affärsmodeller och leveranskedjor. Det kan göras genom att ställa och följa upp hållbarhetskrav vid offentliga affärer, framhåller Hewan Temesghen samt ytterligare fyra som står bakom kraven: Eva Eiderström, Chef Bra Miljöval, Sören Enholm, Vd TCO Developement, Cecilia Lenbäck, t.f. vd Krav, Linnéa Engström, programdirektör MSC Östersjöregionen och Skandinavien. De pekar på att sex av riksdagspartierna uppger att de under kommande mandatperiod ska driva på för en hållbar offentlig upphandling, vilket framgår av en nyligen genomförd partienkät från nätverket Mod Upp 2030, där de organisationer som debattörerna företräder ingår. ”Men vill partierna växla upp arbetet behöver vi lagstifta om att det både ska ställas och följas upp hållbarhetskrav”, slår organisationsföreträdarna fast. n
Vi banar väg för en mer cirkulär IT-användning
På 3stepIT tror vi på en värld och framtid där du köper tillgång till IT-utrustning – inte ägande. Där du får åtkomst grundläggande IT-infrastruktur, ett sofistikerat IT Asset Management-verktyg, möjligheten att uppgradera till ny teknik utan att riskera budgeten och förstklassig service med att återförsälja eller återvinna den gamla utrustningen på ett ansvarsfullt sätt. Allt detta till en låg och förutsägbar kostnadsbild med långsiktig hållbarhet i fokus.
De livscykeltjänster vi erbjuder är ett motgift till slit-och-släng-mentaliteten som länge har präglat vårt förhållningssätt till IT-utrustning och gör det enkelt och lönsamt att övergå till en mer cirkulär ekonomi. Och cirkulär ekonomi är avgörande för att vi ska nå FN:s globala mål för hållbar utveckling.
För mer information om våra IT-lösningar är du välkommen att besöka vår hemsida eller svänga förbi vår monter på Mötesplats för Offentliga affärer-eventet den 7-8 september!
3stepIT.se
