JOBBEN KOMMER ATT FÖRSVINNA, ELLER? Digitaliseringen och robotarna kommer inte att göra oss arbetslösa. Däremot kommer vi att arbeta med andra saker i framtiden. För att klara omställningen måste skolan förbereda barnen för framtiden på ett bättre sätt. Det menar Bo Dahlbom, professor i informationsteknologi vid IT-universitetet i Göteborg.
N
är en Oxfordstudie för ett par år sedan slog fast att hälften av dagens arbetsuppgifter kommer att vara automatiserade om två decennier, var det många som blev oroliga. Tänk om våra jobb försvinner? Kommer vi att ersättas av robotar och avancerade IT-system? Men det finns ingen anledning att oroa sig, menar Bo Dahlbom som forskar i informationsteknologi och hur skolan kan förbereda barnen inför framtidens arbetsmarknad. – För det första kommer det att ta längre tid än vad som har sagts i debatten. Att tekniken finns är inte samma sak som att den är spridd. För det andra kommer det att uppstå nya jobb. Robotarna måste ju tas om hand av oss människor, säger han.
BO DAHLBOM Debattör och föreläsare om IT och internets betydelse som samhällsförändrare. Professor vid IT-universitetet i Göteborg samt forskningschef vid Sustainable Innovation.
36
Men det stämmer att vi står inför stora förändringar på arbetsmarknaden. Digitaliseringen har redan medfört att många administrativa yrken har försvunnit. Bankoch kontorsanställda som tidigare registrerade betalningar eller utförde enkla rutinärenden har ersatts av IT-system. Robotar har redan tagit över arbetsuppgifter i fabriksproduktionen och i framtiden, när självkörande bilar trafikerar våra gator, kan chaufför mycket väl vara ett yrke som hör det förflutna till. Även högkvalificerade yrken som läkare kommer att påverkas av de tekniska framstegen. – När de artificiella intelligenssystemen blir bättre än läkarna på att ställa mer exakta diagnoser kommer läkarnas makt att urholkas, säger Bo Dahlbom. Men vänta nu, vilka yrken kommer att finnas kvar? Ska alla jobba med att programmera robotar? – Självklart inte. Precis som industrialiseringen medförde att nya yrken växte fram, kommer digitaliseringen också att leda till nya arbetsuppgifter. Vi kommer till exempel att behöva anpassa lagstiftning, regler, vanor och beteenden. Någon måste jobba med att ut-
veckla nya tjänster och föra ut dem till kunderna. Någon måste få hela den här omställningen att fungera. Det kommer att skapa många jobb, säger Bo Dahlbom. "PRECIS SOM INDUSTRALISERINGEN MEDFÖRDE ATT NYA YRKEN VÄXTE FRAM, KOMMER DIGITALISERINGEN OCKSÅ ATT LEDA TILL NYA ARBETSUPPGIFTER"
I
takt med att allt fler av jordens invånare får det bättre kommer även konsumtionen att öka, vilket också skapar arbetstillfällen. Fler kommer att jobba inom underhållning och turism. För när människor i fattiga delar blir rikare kommer även de att vilja resa och se världen, menar Bo Dahlbom. Baksidan av den ökande konsumtionen är att det kommer att slita hårt på jordens resurser. Därför kommer många i framtiden även att arbeta med miljö- och hållbarhetsfrågor. Förmodligen kommer det även att uppstå nya tjänster som vi inte ännu kan föreställa oss eller vet något om. Redan nu är det många som har jobb som vi inte hade hört talas om
ROBOTAR SOM SERVITÖRER Kommer robotarna ta över alla yrken och göra oss arbetslösa i framtiden?
för fem eller tio år sedan. Frågan är om de som är unga i dag står rustade inför den snabba samhällsutvecklingen och de krav som följer med den? Hur kan skolan förbereda eleverna på de utmaningar och möjligheter som väntar i framtiden? Den svenska regeringen har gett Skolverket i uppdrag att ta fram nationella it-strategier och tydliggöra skolans uppdrag att stärka elevers digitala kompetens. I mars 2016 kom ett första förslag från Skolverket om att plocka in programmering på schemat. Mycket tyder på att det inte kommer att bli ett eget ämne, men att det redan i första klass kommer att integreras i ämnena matematik och teknik. Bo Dahlbom tycker inte att det räcker. Han anser att skolan inte hänger med i utvecklingen. – Efter tolv års skolgång är eleverna helt oförberedda för arbetslivet. De vet inget om hur näringslivet fungerar eller vad som förväntas av dem i sina blivande yrkesroller. De vet inte vad ingenjörer eller andra yrken gör på jobbet och saknar både kontakter och kompetens, säger han. Problemet är att skolan har blivit en egen isolerad värld. För att hänga med i och kunna
dra nytta av kunskapen som finns i samhället, menar han att skolan borde integreras mer i arbetslivet. – Jag tycker inte att skolan ska ses som en byggnad, en fysisk plats, där eleverna tillbringar större delen av sin tid. Istället borde mer av undervisningen äga rum på riktiga arbetsplatser, där eleverna kan jobba med verkliga projekt och lära sig sådant som de faktiskt har nytta av. Då skulle barnen vara betydligt mer förberedda för arbets- och vuxenlivet. Det är ändå det som är skolans viktigaste uppgift, säger han. "DE KUNSKAPER MAN LÄR SIG ÄR DESSUTOM ÅLDERDOMLIGA. BEHÖVER MAN VERKLIGEN KUNNA SLÖJD I DAGENS SAMHÄLLE?"
S
edan finns det självklart viktiga ämnen, som historia, som man kanske inte lär sig på en vanlig arbetsplats. Men måste man verkligen sitta i skolan för att lära sig det? På samma sätt som IT skapar nya möjligheter att jobba på andra platser än kontoret, kan
eleverna tack vare IT sitta var som helst med sina datorer och ändå följa med i undervisningen, menar Bo Dahlbom. Många lärare strävar efter att göra mer studiebesök och praktik, men säger att de begränsas av att det redan är svårt att hinna med allt som står i läroplanen. – Då är det svårt att genomföra förändring. Därför tycker jag att vi borde slänga ut läroplanen, säger Bo Dahlbom och fortsätter: – De kunskaper man lär sig är dessutom ålderdomliga. Behöver man verkligen kunna slöjd i dagens samhälle? Då vore det trots allt bättre att införa programmering på schemat. – Det är åtminstone en kunskap som faktiskt efterfrågas. Men om vi ska skapa en kurs för att utbilda dagens lärare i programmering tar det lång tid innan de kan undervisa i det. När kunskapen når eleverna har innehållet redan blivit gammalt. Det problemet skulle vi också lösa om eleverna var mer ute i arbetslivet, eftersom programmering redan är en integrerad del av många yrken.
37