Cirkulär kommun 2.0

2.0

Cirkulär kommun

Att ställa om till cirkulära tankebanor

Hur kan offentliga aktörer ställa om till ett cirkulärt och resurseffektivt arbetssätt? Det har vi undersökt och arbetat med i det tvååriga projektet Cirkulär kommun – ett initiativ som drivits av Science Park Borås och finansierats av Västra Götalandsregionen.

I Cirkulär kommun har fokus legat på att lyckas förlänga livet på redan befintliga produkter och att använda produkter på ett sätt som minskar resursförbrukningen. Inom den offentliga sektorn finns stora möjligheter att använda inköp och upphandling som verktyg för att driva på en cirkulär omställning och främja cirkulära produkter och tjänster. Men för att kunna nyttja dessa möjligheter behövs först och främst kunskap och vägledning.

Intresset från de offentliga aktörerna är stort, liksom behovet av att samverka och få konkret hjälp. Därför har mycket tid inom projektet lagts på just kompetensutveckling. Deltagarna har också fått möjlighet att byta erfarenheter med varandra, inte minst genom olika forum där specifika frågor eller problem har kunnat diskuteras.

Genom Science Park Borås neutrala plattform har dessutom gränsöverskridande samarbeten mellan privat och offentlig sektor initierats. Tack vare dessa initiativ har vi kunnat utveckla och stötta offentliga aktörer i processerna kring inköp, nyttjande och avyttrande av textil, arbetskläder och möbler.

Projektet har drivits av Science Park Borås som en del av plattformen Circular Hub och satsningar inom Klimat 2030, Fokusområde resurseffektiva produkter och tjänster.

PROJEKTLEDARE

Anna Lindgren projektledare

Malin Andrén projektledare

Cirkulär Kommun är en del av kraftsamlingen Klimat 2030 – Västra Götaland ställer om och målet om en fossiloberoende region. Kopplat specifikt till den regionala utvecklingsstrategin knyter projektet an till den långsiktiga prioriteringen att stärka innovationskraften i Västra Götaland för att bidra till ett konkurrenskraftigt näringsliv och kraftsamlingen cirkulära affärsmodeller.

Innehållsförteckning

Detta har gjorts inom ramen för Cirkulär kommun

Dialoger som främjar cirkulära upphandlingar

När konkreta problem uppstått eller när intresse funnits har Cirkulär kommun på olika sätt arrangerat omställningsdialoger. Syftet har varit att kunna erbjuda en neutral plats att mötas på och i bästa fall tillsammans hitta områden att samverka i, eller bara få insikt i hur den andra parten tänker. Bäst resultat har vi fått när man utgår från ett konkret case.

Samverkan i centrum

Samverkan har stått i centrum genom hela projektet. Detta fokus har bland annat lett till förstudier om hur kommunerna kan samarbeta mer med varandra. Processen i sig har också bidragit till bra tillfällen för erfarenhetsutbyte och diskussioner, vilket också bekräftat behovet av att fortsätta driva frågorna. Något som varit återkommande i diskussionerna är vikten av föregångare och banbrytare. Att få ta del av goda exempel från andra kommuner och projekt kan fungera som viktiga katalysatorer för omställningen.

Kartläggning

För många offentliga aktörer har det varit svårt att avsätta resurser för kartläggning av vad som händer i användarfasen och att göra behovsanalysen av arbetskläder. För att kunna lösa dessa problem initierades en behovsanalys inom användarfasen som gjorde att hinder, möjligheter och utvecklande åtgärder kunde identifieras.

Kommunikation och guider

För att sprida, inspirera och dela kunskap mellan kommunerna har webbaserade artiklar kontinuerligt publicerats och spridits via projektets sociala medier. Resultatet samlas nu i detta slutmagasin. Dessutom har arbetet med de guider som tagits fram för cirkulära arbetskläder visat sig vara bra och inspirerande utgångspunkter för kommuner som vill påbörja eller utveckla sitt arbete med cirkulära arbetskläder.

Cirkulär mässa

Det händer mycket på marknaden och allt fler företag utvecklar sina cirkulära affärsmodeller, men för nystartade företag kan det vara svårt att nå ut med sina lösningar. Det kan också vara krångligt för kunden att veta vad som faktiskt händer på marknaden när utvecklingen går snabbt. För att öka synligheten anordnades cirkulära mässor. Här kunde både mindre och större etablerade cirkulära aktörer presentera sina erbjudanden och ta del av panelsamtal och inspirationsföreläsningar.

Erfarenhetsutbyte och stöttning

Ibland är det mindre sammanhanget bättre än det större. Inom projektet har vi sett vikten av att erbjuda båda delarna – istället för att alltid satsa på större webbinarier har vi också testat att erbjuda kortare avstämningar. Upplägget har funkat väldigt bra när de offentliga aktörerna kommit igång med sitt arbete. Ofta har resultatet blivit att parterna inspirerat varandra och att en samverkan kunnat växa fram organiskt. Förhoppningsvis fortsätter dessa synergier spira långt bortanför detta projekt!

Coachtimmen

Att individuellt få sitta ner och vända och vrida på en frågeställning under en timme kan verkligen vara givande. Coachtimmen visade sig därför bli ett väldigt viktigt verktyg. Detta såg även projektledningen som en fördel, då vi verkligen fick chans att ta pulsen på de frågor och utmaningar som de offentliga aktörerna brottas med dagligen.

Satsning på cirkulära möbler ger mervärde

Härryda kommun tar stora kliv framåt i sin cirkulära omställning genom ett projekt som tar ett helhetsgrepp på allt från anskaffning till avyttring när det gäller möbler inom kommunens verksamheter.

Bland annat har ett centralt möbellager och en intern återbrukssajt, ett möbelbibliotek, implementerats.

Projektet startades i början av 2022 och under första året cirkulerades 740 möbler som ersatte nyinköp för drygt 460 000 kr. Målet med projektet är att minska kostnaderna för inköp, minska mängden avfall och utsläpp, samt öka graden av återbruk.

Härryda kommun, som ligger mellan Borås och Göteborg, har cirka 3 000 anställda. Under ett år görs inköp av nya möbler för cirka sju miljoner kronor till kommunens verksamheter. Tidigare har överblivna möbler förvarats på olika lager runt om i kommunen eller slängts när de inte längre behövts.

Det ska det nu bli ändring på!

I en förstudie som genomfördes under 2018 – 2020 sågs en möjlighet till stora förändringar kopplat till inköp och avyttring av möbler. För att skapa en förändring och ett cirkulärt flöde anställdes Alice Karlström som projektledare.

Centralt lager och digitalt möbelbibliotek

Som ett första steg i projektet anskaffades ett centralt möbellager där alla överblivna möbler från kommunens källare och förråd samlades. Ett digitalt stödsystem upphandlades av företaget Sajkla för att synliggöra och cirkulera möblerna genom ett digitalt möbelbibliotek. Även ett snickeri startades upp, där möbler kunde lagas och rekonditioneras, en del av projektet som styrs av arbetsmarknadsenheten. För att få genomslag har projektet valt att all renovering av möbler samt transport av möbler till eller från det centrala möbellagret görs kostnadsfritt. En annan aspekt av projektet har varit avtal kring inköp, renovering och avyttring, något som överses av upphandlingsenheten. Bland annat finns nu avtal kring ett standardiserat utbud av möbler inom kommunen för att lättare kunna underhålla och laga möblerna, avtal kring hantering av möbler som behöver renoveras, och som sedan kan skickas till externa aktörer, samt avtal som gör att möbler kan skänkas i stället för att slängas när de ska avyttras.

Nyinköp ska vara ett fjärdehandsval

När en verksamhet har ett behov av möbler är första steget att se om nuvarande möbler kan renoveras. Om inte det är möjligt undersöks vad som finns tillgängligt i det digitala möbelbiblioteket. Kan behovet inte tillgodoses via möbelbiblioteket så är inköp av begagnade möbler nästa alternativ. Nyinköp av möbler ska vara ett fjärdehandsval, efter renovering, möbelbibliotek och inköp av begagnade möbler, och för att säkerställa detta ska en möbelsamordnare med ansvar för alla nyinköp av möbler anställas.

– Just standardisering av nyinköp av möbler som Härryda kommun har valt att satsa på, är en väldigt viktig del för att på sikt få till ett effektivt och kostnadseffektivt återbruk. Samma sak gäller möbelsamordnare. Den samordnande rollen saknas ofta, men är betydelsefull för att hjälpa till och styra arbetet med att cirkulera möbler eller andra produkter, säger Josefine Cataldo, projektledare Cirkulär kommun vid Science Park Borås. Projektledare Alice Karlström poängterar vikten av bra system och tydliga rutiner för en lyckad omställning:

– En av lärdomarna från projektet är att det krävs ett bra system och tydliga rutiner för att ett cirkulärt flöde av möbler ska bli hanterbart. Behovet av möbler kommer alltid att finnas, flödet till och från centrallagret är stort, men då resurserna är snedfördelade har vissa verksamheter för mycket möbler medan andra har behov, men inga ekonomiska resurser, säger Alice Karlström. För att nå ut med projektet till alla verksamheter inom kommunen har Alice Karlström löpande varit ute och berättat om arbetet för alla ledningsgrupper i kommunen. Projektet har också kommunicerats på kommunens intranät och affischer har skickats ut till alla avdelningar. Men den största spridningen av projektet och möjligheterna har skett genom samtal mellan de anställda.

En av framgångsfaktorerna i projektet har varit att ha en heltidsanställd projektledare, i detta fall Alice Karlström, vilket har möjliggjort ett helhetsgrepp och översyn av alla delar av projektet.

Alice Karlström

En väg tillbaka till arbetslivet

Projektet har inte bara en ekonomisk vinning utan även en social dimension där de anställda i snickeriet är personer som arbetstränar med förhoppningen om att de i förlängningen ska kunna göra praktik inom möbelbranschen och komma ut på arbetsmarknaden.

– Vinsten är så mycket mer än bara ekonomisk. Genom projektet har vi skapat meningsfulla jobb för personer från arbetsmarknadsenheten som arbetstränar vilket har bidragit till en stor glädje och stolthet, säger Alice Karlström.

HÄRRYDAS STEG MOT ETT CIRKULÄRT MÖBELFLÖDE:

• Förstudie och strategi för cirkulära möbler

• Samordnare för inköp av möbler

• Ramavtal på cirkulära möbler (renovering, återbruk, avyttring)

• Riktlinjer vid behov av möbler

• Standardiserat utbud av nya möbler

• Plattform för att synliggöra och dela möbler internt

• Möbellager och logistik

• Vård och enklare renovering genom arbetsmarknadsenheten

Götene kommun

Tvätteri skapar hållbarhet, hälsa och arbete för alla

Ett eget tvätteri för att stötta hårt belastade arbetsgrupper och samtidigt skapa meningsfulla arbetstillfällen till kommunens invånare. Götene kommun har sedan 2022 tvättat, lagat och impregnerat arbetskläder till omsorg, förskolor och samhällsskydd i sitt eget tvätteri.

Götene kommun ligger i Västergötland vid Vänerns östra strand och har drygt 13 000 invånare. Kommunen har 1 275 anställda och i ett led att underlätta för hårt belastade arbetsgrupper, som exempelvis undersköterskor, fattade kommunen 2021 beslutet att starta ett eget tvätteri för att de anställda inte själva ska behöva ansvara för att tvätta sina arbetskläder, något som tidigare gjorts på arbetstid. Målet med tvätteriet är också att skapa meningsfulla arbetsuppgifter och egenförsörjning för personer som står utanför arbetsmarknaden.

För att minska sin miljöpåverkan och mängden inköp av arbetskläder har Götene kommun tagit ett strategiskt beslut att använda likadana kläder på alla enheter inom kommunen. Att brukarna lätt ska kunna se vilka personer som arbetar inom till exempel en vårdavdelning har också varit bidragande till beslutet.

Minskat slitage och ökad livslängd

Införandet av ett eget tvätteri och cirkulationstvätt innebär att alla kläder används ungefär lika mycket, vilket minskar slitage och ökar plaggens livslängd. Cirkulationstvätten minskar också risken för smittspridning.

Varje vecka tvättas cirka 600 plagg, där varje plagg cirkulerar ungefär tre gånger per vecka. Plaggen som kommer in till tvätteriet synas för att avgöra om de behöver lagas eller eventuellt kasseras. De vanligaste lagningarna är trasiga fickor, mindre revor och resår som gått sönder och behöver ersättas. Omkring 10–12 plagg per månad behöver något slags lagning.

Under det första året tvätteriet varit i gång har inga plagg kasserats på grund av slitage. Däremot har ett fåtal plagg kasserats efter att ha fått fläckar av bläck eller brun utan sol som inte gått att få bort i tvätten.

När planeringen av det egna tvätteriet inleddes togs ett beslut om att satsa på viktiga mål som finns med i kommunens styrdokument – bland annat hållbarhet, hälsa och arbete för alla.

– Det var viktigt för oss att få med både hållbarhet och miljö, inkludering och delaktighet samt hälsa i arbetet med tvätteriet, säger Anna Thorn, arbetscoach på det kommunala tvätteriet.

Upphämtning med cykel, sommar som vinter Anställda på tvätteriet hämtar och lämnar all tvätt på cykel. Plaggen tvättas, lagas och impregneras för att säkerställa så lång livslängd som möjligt. Genom att använda cykel som transportmedel möts inte bara miljömålet, utan det skapar även hälsa, självständighet i arbetet och ett oberoende av en handledare som skjutsar och hämtar.

Tvätteriets lokaler har inretts med återbruk, inventarier från kommunens andra verksamheter. Initiativet att omfördela inventarier inom kommunen kallas Ge och Ta, ett samarbete med kommunens Dagligverksamhet där kontorsmöbler, ITutrustning, gardiner och möbler tas tillvara och återbrukas. Kommunen har ett miljömål som säger att tio procent av kommunens kontor och allmänna utrymmen ska bestå av återbrukade inventarier.

– Det är kul att se att klimatlöftena har kunnat bidra till att man fått en knuff och startat igång sådana här bra initiativ. Förutom att Götene har hittat ett mer systematiskt sätt att ta hand om plaggen och förlänga livet på dem, så har de gjort så många bra saker på olika plan. Bara det att man hämtar upp tvätt med cykeln och inreder med återbruk visar på att man tänker på helheten och att man agerar som en föregångare, säger Josefine Cataldo, projektledare för Cirkulär kommun och samordnare för Klimat 2030.

Falköping

Design med omtanke, för cirkulär inredning

Falköpings kommun satsar på cirkulär inredning! Genom upphandling av två nya tjänster har man grundat för att skapa cirkulära möbelflöden som skapar hållbarhet och sparar pengar under lång tid framöver.

Det handlar dels om en inredningsarkitekt som koordinerar och omdesignar kommunala ytor med återbrukad inredning, dels om ett avtal med en lokal möbeltapetsör som hjälper till med att klä om, måla och återuppliva gamla möbler.

Arbetet är en del i strävan att minska kommunens klimatpåverkan genom färre nyinköp av möbler och inredning. Falköping är medlemmar i nätverket Cirkulär kommun, och en av de 28 kommuner inom Västra Götalandsregionens satsning Klimat 2030 som skrivit på kommunernas klimatlöfte om att använda cirkulära möbler.

”Ska i första hand välja återbrukat”

Catrine Berger är inköpssamordnare på Falköpings kommun. När kommunens anställda ska köpa nya möbler kommer de i kontakt med henne, och får ett par frågor tillbaka: Varför ska vi köpa nytt? Har ni varit på kommunens centrala möbellager? Finns det existerande möbler som har rätt funktion som vi kan lacka om eller byta tyg på? – När man går in på möbelavtalet står det en blänkare om att man i första hand ska välja återbrukat. Minst 20 procent ska vara återbrukat så fort vi gör något, säger Catrine Berger. Hon arbetar för att kommunens existerande möbler ska få ett så långt liv som möjligt. När nyinköp väl görs är det viktigt att köpa in så likvärdiga produkter som möjligt, för att möjliggöra smidiga utbyten mellan kommunens olika enheter.

– Vid nybyggnationer ska man tänka på att köpa in ett bassortiment som är användbart en lång tid framöver. Vi arbetar just med att ta fram ett generellt sortiment med specifika rekommendationer vid nyinköp, säger Catrine Berger.

God design ökar acceptansen

Katrin Borgenhard på inredningsbyrån KDesign är den konsult som fått i uppdrag att hjälpa Falköpings kommun med cirkulär inredning. När kommunala rum eller lokaler renoveras – eller vid nybyggen – kopplas hon in för att ge tips och idéer på hur arbetet kan ske så cirkulärt som möjligt, att titta på vad som redan finns i befintlig lokal och åka till kommunens centrala möbellager och plocka möbler där, vilka vid behov kläs om.

Ett exempel är fikarummet på kommunens arbetsmarknadsenhet, som under året fått en ansiktslyftning med omlackerade möbler och återvunna inredningsdetaljer.

Renoveringen gick i sin helhet på 119 000 kronor – långt mycket mindre än vad det hade kostat om allt hade köpts nytt.

Josefine Cataldo, projektledare för Cirkulär kommun och samordnare för Klimat 2030, tycker att det är viktigt att lyfta fram den estetiska aspekten när det kommer till återbruk.

– Det är viktigt att vi har miljöer som är funktionella och trivsamma även om det är återbrukat. Det är därför väldigt roligt att se att Falköping har upphandlat den kompetensen för att få snygga cirkulära miljöer med befintliga möbler. Detta ökar acceptansen och viljan att återbruka, säger hon och fortsätter:

– Ofta syns det inte ens att inredningen är återbrukad.

Falköping har tagit fram en etikett – Design med omtanke! –som visar att det här är en återbrukad miljö, vilket är ett bra sätt att synliggöra att man arbetar med frågan.

Trollhättan

Cirkulär affärsmodell för återbruk av möbler

får genomslag

Genom att gå från en linjär affärsmodell, där möbler produceras, används och sedan slängs, till en cirkulär affärsmodell där möbler i högre grad renoveras och återbrukas kan Trollhättans Stad minska stadens klimatpåverkan.

Våren 2021 antog kommunfullmäktige i Trollhättans Stad en Agenda 2030-strategi. Den innebär att Trollhättans Stad ska fortsätta stärka den hållbara utvecklingen utifrån stadens och de kommunala bolagens övergripande mål och strategier som beskriver hur Trollhättan ska jobba för att uppnå FN:s globala hållbarhetsmål. I ett tvåårigt projekt har en möbelsamordnare anställts för att få ett helhetsgrepp över all möbelhantering inom staden och man har anslagit 3,4 miljoner kronor till projektet årligen. Projektet sträcker sig fram till och med sista december 2024.

– Vi har startat upp ett projekt under två år, där vi i ett möbelhotell för återbruk tar hand om möbler som våra verksamheter vill bli av med eller byta ut, berättar Dan Fogelberg, möbelsamordnare på Serviceförvaltningen i Trollhättan.

Det finns en tydlig prioriteringsordning där man först och främst ska använda möbler som redan finns inom staden. Ett andra steg är att göra om möbler till brukbart skick och ett tredje steg är att köpa återbrukade möbler. Och allra sista alternativet är att köpa nytt.

Projektet rullar på och våren 2024 kommer man att göra en utvärdering. Men så här långt ser framtiden för verksamheten ljus ut och den utökas hela tiden.

– Det här kommer att fortsätta och växa ännu mer och det finns många idéer om andra saker som man kan cirkulera. Både stadens verksamheter och de kommunala bolagen har börjat att se över sina behov. Vi har redan i dag ett samarbete med vårt fastighetsbolag Kraftstaden som har bygg- och inredningsmaterial som de vill återbruka, avslutar han.

– Vi är fyra medarbetare som arbetar med att hämta och lämna möbler och även restaurera dessa, antingen själva eller med hjälp av externa företag. Detta har tagits emot mycket väl i hela organisationen och det finns en inställning generellt att detta är ett välkommet initiativ, berättar Dan Fogelberg.

Dagliga leveranser och ljus framtid

– Vi har ännu inte blivit helt klara med alla saker i projektet. Vi håller bland annat på att implementera ett system för verksamheten för att kunna presentera alla möbler som finns på lagret och där man kan gå in boka möbler och leverans. Men redan nu har vi dagligen leveranser med möbler både in och ut till lagret, förklarar Dan Fogelberg. Det viktiga för hela projektet är att staden ska hushålla med sina resurser både när det gäller koldioxidutsläpp och att sträva efter ekonomisk hållbarhet.

Dan Fogelberg

Ny rapport visar kommuner vägen till återbruk av möbler

Rapporten har tagits fram av Göteborgsregionen (GR) i samarbete med nätverket Cirkulär kommun som samordnas av Science Park Borås. Rapporten vänder sig till ledande personer i kommunerna och fungerar som inspirationskälla samt som underlag för framtida beslut.

Läs rapporten “Cirkulära möbler tillsammans”

Malin Andrén, projektsamordnare på Science Park Borås, berättar om rapporten:

– Det är en förstudie som tagits fram då man såg ett behov av att hitta gemensamma system för återbruk av möbler i kommunerna inom Göteborgsregionen. Initiativet togs tillsammans med miljöstrateger och upphandlare inom de olika kommunerna. Det finns ett behov av att påskynda processen att få fler kommuner att öka återbruket av möbler internt, men också att gemensamt möjliggöra att cirkulera möbler mellan kommuner för att nå skalfördelar. Förstudiens resultat kan fungera som underlag för att ta nästa steg. Vad kommer ni fram till i rapporten?

– Den pekar på fem slutsatser som kan vara till hjälp för kommunerna i regionen för ett fortsatt arbete för samverkan kring cirkulära möbler. Dessa är:

1. Kommunerna behöver ta ställning till om det finns intresse samt vilka förutsättningar de har för att samverka med andra kommuner.

2. Att hitta och identifiera närliggande kommuner som har intresse av samverkan.

3. Beslut kring samverkan behöver tas på ledningsnivå och eventuellt även politisk nivå. Samverkansavtal behöver upprättas för att få en tydlighet i processen och vad kommunerna har åtagit sig.

4. Att skapa förutsättningar för ett gemensamt system, utforma den cirkulära processen, fördela ansvar och avsätta resurser. En gemensam digital marknadsplats är en grundförutsättning för att tillgängliggöra möbler för varandra.

5. Att implementera en samverkanslösning mellan ett antal närliggande kommuner, införa ett gemensamt system för återbruk som på sikt går att skala upp.

– Inom ramen för studien genomfördes också en juridisk bedömning av olika samverkansscenarier och den visar att det inte strider mot någon lagstiftning för kommunerna att samarbeta kring de här frågorna, säger Malin Andrén.

Rapporten vänder sig främst till kommunala tjänstepersoner som arbetar med frågan, kommunala tjänstepersoner i ledande ställning samt till politiker. Arbetet med rapporten har finansierats med stöd av delregionala utvecklingsmedel från Västra Götalandsregionen.

Lerum

Cirkulär kraftsamling när kommunloggan byts ut

Vad gör man som kommun med allt material med logotyp på om denna ska bytas ut och slänga är det allra sista alternativet? Detta var något som Lerums kommun fick fundera på förra året – och det visade sig att mycket går att göra. I början av januari lanserades den nya kommunloggan och både arbetskläder och kuvert kunde återanvändas.

Anton Ekström, hållbarhetsstrateg i Lerums kommun är, tillsammans med kommunikationschefen Åsa Thulin, spindel i nätet för att ro uppdraget i land. Här berättar han om arbetet att i så stor utsträckning som möjligt återanvända material med kommunens logga på.

– Förra våren beslutades att vi skulle byta logotyp och grafisk profil och återgå till kommunvapnet som Lerum haft tidigare och vi fick i uppdrag att genomföra detta så hållbart som möjligt, förklarar Anton Ekström.

Gjorde en stor inventering

Arbetet inleddes med en stor inventering i hela kommunen av vad för material som hade den gamla loggan. Och den fanns ju överallt – på trycksaker, arbetskläder, kaffemuggar, fordon, skyltar, kuvert, flaggor, namnbrickor, brunnslock med mera.

Vi kategoriserade alla materialgrupper och den stora och mest kritiska kategorin var kommunens arbetskläder. Det blev en stor karusell där alla verksamheter skickade in sina kläder, alltså ett stort logistiskt arbete som krävde samarbete från flera håll i organisationen. Vi samlade in tusentals plagg från hela organisationen och packade sedan om detta i lådor som skickades till företaget Bamatex i Borås, som klarar av att trycka nytt över den gamla logotypen. Det har fungerat jättebra, berättar Anton Ekström.

När det kom till alla pappersprodukter och övriga textila produkter gällde det att vara kreativ och komma på nya sätt att arbeta på för att slippa slänga. – Vi kontaktade estetiska programmet på Lerums gymnasium, de är ju väldigt kreativa, och vi för dialog med dem om de kan skapa något nytt av dessa material. Exempelvis flaggorna såg vi snabbt ett användningsområde för, då de kan använda tyget i sina textilkurser under våren. De har också möjlighet att göra pappersmassa av gamla trycksaker som sedan kan användas i skapande syften.

Kuverten räddades

För kuverten anlitades kommunens arbetsprövningsenhet, där etiketter med den nya loggan klistrades över den gamla och på så vis kan kommunen fortfarande använda kuverten. Flera av kommunens papperskorgar runt om i samhället har en stansad logga i plåten. Här spånar man på en idé om att täcka över med en plåt med nya loggan och samtidigt sätta lite färg på papperskorgarna. Detta uppdrag skulle gymnasiet också gärna ta, kanske med spillmaterial från Byggprogrammet.

Och så var det ju alla hundratals kaffekoppar. Ska de bli fyllnadsmassa eller inte?

– Än så länge behåller vi dem och använder bara vid interna sammanhang. Till representation köper vi in nya med den nya loggan.

Ovärderlig hjälp

I sitt arbete har Anton Ekström tagit hjälp av andra som jobbar med samma frågor kring hållbarhet och cirkularitet, både internt och externt.

– Det känns bra att kunna ta hjälp av varandra i andra kommuner och i regionen. Och det har varit en stor samarbetsvilja att lösa det här ihop i organisationen, vilket är ovärderligt. Samarbete är viktigt när man sitter med sådana här utmaningar, avslutar han.

Anton Ekström

Inredningsarkitekten om cirkulära möbelflöden

– en god investering för miljö och ekonomi

Att återbruka möbler har blivit alltmer aktuellt för många verksamheter.

Intresset är stort men det finns också många frågor och farhågor – hur fungerar det i praktiken? Malin Ahlgren, inredningsarkitekt, SIR, jobbar med återbruk och ger bra inblick i hur det fungerar.

Malin Ahlgren har lång erfarenhet av alla typer av inredningsprojekt och att jobba konventionellt med nyproducerade möbler. Hon har succesivt under senare år mer och mer implementerat återbruk i sina projekt för att sedan drygt 1,5 år tillbaka driva eget under namnet The Local Studio och helt nischat sig inom återbruk med inredning.

Återbrukad inredning vinner terräng

Återbruk är något hon brinner för, och hon ser att detta är något som växer så det knakar. Fler och fler verksamheter väljer detta alternativ när det är dags att förändra eller förnya sina lokaler och utbudet av återbrukade möbler är stort.

– När det gäller designprocessen för åter bruk arbetar jag efter en enkel trestegs metod: befintligt – återbruk – nyproduktion. Jag utgår från kundens befintliga möbler och lokalens förutsättningar. Med ett tränat öga, kunskap och kreativitet kan man vårda och förnya befintlig inredning. Genom att utgå från det befintliga och låta det sätta ramarna kommer man långt, förklarar Malin Ahlgren.

Därefter lägger hon till återbrukade produkter. Hon produktsöker bland ett stort antal återbruksleverantörer för att utforma ett snyggt, genomarbetat och funktionellt koncept. De återbrukade möblerna är av god kvalitet, välkända märken och avsedda för offentlig miljö. – Först därefter kollar jag efter nyproducerat för att tillgodose de eventuella luckor som finns. Då tänker jag långsiktigt och tittar på funktion, material, reservdelar, underhåll, med mera.

Vad finns det för farhågor och fördomar mot att återbruka?

– Jag skulle sammanfatta det med att man tror att det är slitet, och blir spretigt och krångligt. En farhåga kan vara att

man tror att man måste nöja sig med möbler som är något slitna och skavda, men så är inte fallet. De möbler vi talar om är avsynade, genomgångna och rekonditionerade efter behov. De flesta återbruksleverantörer lämnar även visstidsgaranti på de möbler de levererar, berättar Malin Ahlgren. Att återbrukad inredning ser hopplockad och osammanhängande är en fördom som hon hoppas börjar luckras upp. – Allteftersom fler och fler referensprojekt dyker upp och visar att den här typen av inredning är minst lika snygg och inspirerande som traditionella projekt och de har generellt en mer kreativ och karaktärsfull estetik, menar hon.

Dessa projekt är enligt Malin inte heller krångligare än andra projekt. Processen ser bara annorlunda ut.

– Den är annorlunda på så vis att vissa etapper byter plats och att det är extra viktigt med en tydlig kommunikation mellan alla inblandade. Men samtidigt jobbar vi med befintliga produkter så vi slipper produktionsoch leveranstrassel.

Att återbruka och köpa återbrukat, menar hon, är ett vinnande koncept både ekonomiskt och miljömässigt.

– Om det blir billigare beror på olika faktorer – på förhållandet mellan befintlig inredning, återbrukat och inköp av nytt – men i stort sett kan man räkna med halva kostnaden vid att köpa in återbrukat jämfört med helt nytt, säger Malin.

Rådet: planera långsiktigt

Hennes råd är att ha en tydlig, långsiktig strategi, ha ett enkelt levande verktyg för inventering och att utse en samordnare inom organisationen som fungerar som spindeln i nätet för att få till ett fungerande system för återbruk.

– Det räcker inte med riktlinjer, styrdokument och lager. Så länge detta är relativt nytt behövs en utsedd person som

Malin Ahlgren

alla i verksamheten kan vända sig till för att få hjälp att komma igång.

Ytterligare ett råd från Malin är att det är klokt att ha en långsiktig plan för underhåll av möbler och succesivt byta ut slitna bordskivor eller klä om stolar. För större organisationer är standardisering något att tänka på när det gäller vanliga möbeltyper.

– Om bord, stolar, skrivbord, med mera har standardiserade mått och ytskikt kan de flyttas runt inom organisationen allt efter behov, säger hon. Vilken möbel ska man då hålla extra koll på? Malin pekar ut kontorsstolar.

– Tillverkningen av kontorsstolar belastar miljön mest av alla möbler. De består av massor av olika delar och material. Genom att klä om eller reparera kan man förlänga livslängden på dem med flera år, vilket ger stora klimatvinster.

Miljöer som berör och får människor att må bra

Vi påverkas av de miljöer vi vistas i. En lokal eller byggnad är bara ett tomt skal innan den fylls med möbler, människor och aktivitet. Inredningsarkitektens roll är att se till helheten, allt från akustik, ljus, tillgänglighet, estetik och ergonomi till verksamhetens funktioner och behov.

– Som inredningsarkitekt gör jag en ordentlig analys tillsammans med min beställare för att ta fram en lösning som är skräddarsydd för dennes behov i dag och för lång tid framöver. Det lönar sig att lägga extra tid på analys och förstudie, så att beslut och lösningar fungerar långsiktigt och klarar av att förändras med tiden, berättar Malin Ahlgren.

– När det gäller återbruk är inredningsarkitekten en person som kan pussla ihop olika delar så att det inte blir spretigt och som lägger krutet på smarta lösningar, utan att ge avkall på det estetiska. Inredningsarkitekten besitter också bred materialoch möbelkunskap vilket är värdefullt för att göra resurssmarta val och strategisk rådgivning.

– Det går att ta hjälp precis i den omfattning man behöver. Allt från att få ett bollplank till helhetslösningar, avslutar hon.

Nästa steg:

Från linjärt till cirkulärt

För att lämna över en värld som inte präglas av föroreningar till kommande generationer måste vi skapa förutsättningar som möjliggör hållbart levande. Här ser vi att kommunerna kan vara en viktig del i arbetet som måste till för att sluta loopen.

Att designa cirkulärt innebär att se helheten

För att öka cirkulariteten i en kommun behövs en helhetssyn över verksamheten. På så sätt kan man identifiera samarbetsmöjligheter och processer som kan samverka för att cirkulera flöden så länge som möjligt.

Med ett helhetsperspektiv ökar möjligheten att identifiera samverkan mellan aktörer och produkter kan uppfylla en ny funktion inom ett annat verksamhetsområde. Kommuner kan med andra ord vara en nyckelaktör i det arbetet som främjar en cirkulär omställning

Ett bra exempel på detta är från Götene kommun där man skapade en ny tjänst för att avlasta arbetsbelastade jobb. Tjänsten gick ut på att transportera tvätt från vården till och från ett externt tvätteri med cykel. På detta sätt skapades nya meningsfulla jobb samtidigt som det gynnade både ekonomin och ekologin. Lika viktigt som det är att skapa dessa arbeten är det att se på dem från ett långsiktigt perspektiv. I detta fall är cyklisterna och tvätteriet beroende av vägarbetare som underhåller cykelbanorna så att cyklisterna kan ta sig fram även på de kallaste och halaste vinterdagar. Om indirekta aktörer inte involveras eller tas i åtanke riskerar det att stoppa flödet, vilket gör jobben ohållbara, eftersom arbetarna inte besitter de resurser eller omständigheter som krävs för att kunna genomföra sina arbetsuppgifter.

Om invånare redan är vana vid att arbeta med cirkulära flöden via sina jobb tar de vidare detta in i sin vardag. Framtidens jobb har inte skapats än, men att kommuner spelar en stor roll i att möjliggöra meningsfulla arbeten för medborgare som tillsammans bildar en cirkulär kommun – det är alldeles säkert.

Pålitliga plattformar som synliggör cirkularitet Pålitliga plattformar är viktiga i arbetet för återbruk, cirkulär design och kompetensutveckling. Ett exempel på detta är från Härryda kommun där man startade ett digitalt möbelbibliotek för att kunna anamma ett helhetsperspektiv till sina användare. Syftet med det digitala möbelbiblioteket var att synliggöra och cirkulera möbler för att på så sätt

öka graden av återbruk. Om dessa tjänster inte når ut till resterande invånare i en kommun kommer det inte finnas en efterfrågan på varken hållbara arbeten eller produkter av en enkel anledning: ingen vet om att de existerar. Det är med andra ord väldigt viktigt att kunna kommunicera cirkularitet för att marknadsföra och skapa brukbara användarplattformar. Det är först då folk kan få upp ögonen för cirkulära alternativ och tillvägagångssätt.

Cirkulär design för en cirkulär framtid För att åstadkomma målet om att ta tillvara material som redan är i kretslopp krävs design och planering. Trollhättans kommun har utformat en strategi för att ta sig an denna utmaning. Här har man inom ett tvåårigt projekt anlitat en möbelsamordnare som har i uppgift att kartlägga alla möbler inom kommunen. Denna strategi syftar till att påverka prioriteringen av konsumtionsmönster hos aktörer genom att först och främst uppmuntra konsumtion av använda möbler. Om inte detta kan uppfyllas borde det andra steget vara att rekonditionera möbler till ett brukbart skick eller inhandla externt köpta möbler som är återbrukade. Det allra sista steget är att köpa nytt.

Men är det verkligen cirkulärt om en del av kedjan är att köpa nytt? För att en produkt ska vara cirkulär ska den kunna återanvändas på nytt, gärna inom en annan bransch, och kunna tjäna ett nytt syfte innan den till slut återanvänder till ekosystemet. Därför innebär en cirkulär design att utveckla produkter som består av delar med lång livslängd. Det är dock oundvikligt att material och produkter går sönder, vilket ställer ytterligare krav på produktutvecklare. I en cirkulär modell är det viktigt att designa regenerativt för att kunna återlämna materialet till det biologiska kretsloppet.

Text: Feiliz Oderfält, Student vid Göteborgs universitet. Gjorde sin praktik vid Science Park Borås under VT 2024.

Sammanfattning

Cirkularitet beskriver inte en enskild typ av flöde eller insats. Istället antyder den på sammansättningen av mindre flöden, som transporter, information, samverkan och ekonomi som tillsammans bildar ett större flöde. Att förstå cirkularitet är att förstå hur design och produkt sammanlänkas, och att varje del måste beaktas för att skapa ett cirkulärt flöde.

För att förlänga livet på produkter måste den holistiska kompetensen breddas. Komplexa samhällsstrukturer behöver synliggöras och nya kreativa lösningar måste till så att aktörer och företag kan samverka och gynna varandra. En del i den här resan är digitala lösningar och pålitliga IT-plattformar som stöttar den cirkulära individens utveckling till en bättre framtid.

Resan framåt

Det pågår mycket i Västra Götalands kommuner inom arbetet kring cirkulära arbetskläder och cirkulära möbler. Det kan handla om uppdateringar av inköps­ och upphandlingsprocesser och kommuners egen hantering av befintligt material.

Trots dessa framsteg ser vi att det fortsatt finns ett stort behov av stöttning och kunskaps­ och erfarenhetsutbyten. Detta beror på att många kommuner fortfarande inte har någon utpekad funktion som tar ansvar för textil och möbler.

Cirkulär kommun har gått från att ge mer kunskapshöjande generella insatser i form av webbinarier till att stödja mer specifika frågor eller projekt. Utifrån de projekt vi följt blir det tydligt att vissa insatser och tillvägagångssätt är avgörande för hur väl en kommun lyckas med att ställa om till cirkulära flöden inom textil, arbetskläder och möbler.

GUIDER: ATT JOBBA MOT MER CIRKULÄRA ARBETSKLÄDER

Hur kan vi jobba med cirkulära arbetskläder?

Kartläggning cirkulära arbetskläder

Slutsatser

Beslut och stöd från högsta instans inom kommunerna ger möjlighet att prioritera frågorna. Detta är en viktig faktor för att kommunen på tjänstepersonsnivå ska kunna driva arbetet med cirkulära flöden inom textil, arbetskläder och möbler framåt. Här behöver det cirkulära ges ett egenvärde och ses som en resurs i form av långsiktiga ekonomiska vinster och ett minskat CO2-avtryck.

Inköps- och upphandlingsprocesserna är en nyckelfaktor för att kommuner ska kunna ställa om till cirkulära flöden. Den offentliga sektorn är en stor kund och har därmed potential att sätta press på marknaden att ställa om till mer cirkulära produkter. Här behövs dock mer dialog med marknaden där de olika logiker som driver offentlig sektor och näringsliv kan mötas och tillsammans skapa förutsättningarna för en cirkulär omställning inom möbler och arbetskläder.

Samordning genom att ha en ansvarig funktion som har överblick på materialflöden kopplat till möbler, textil och arbetskläder är en viktig förutsättning. I dag är det få kommuner som har en sådan funktion, vilket gör det svårt för enskilda verksamheter att få till en process för den cirkulära omställningen inom dessa områden.

System behövs för att kunna inventera befintligt material inom kommunen. Många kommuner har börjat titta på digitala system för inventeringar som underlättar den interna kartläggningen. För att få till en långsiktigt hållbar process är det här en nyckel för en mer cirkulär omställning. Det händer mycket på marknaden inom detta område och digitaliseringen av samhället går framåt med snabba steg. Även här är det viktigt med marknadsdialoger och att privat och offentlig sektor samarbetar för att tillsammans hitta de bästa lösningarna.

Samverkan måste till mellan kommuner och inom kommunernas olika förvaltningar. Det finns ett värde i att skala upp vissa processer för att få till en större kraft i frågorna och därmed bli mer tidseffektiv. Här behöver kommunerna fortsatt våga tänka nytt och undersöka vilka olika delar som eventuellt kan skalas upp. Samverkan kan också handla om dialog med branschnätverk där kommunerna kan vara en viktig del i företagens omställning genom att efterfråga cirkulära varor.

Materialkunskap, design, gestaltning och utformning behöver lyftas för att förändra synen och statusen på material och fackkunskaper kring material. Detta är viktigt för att lyckas med en cirkulär omställning. Offentlig sektor kan spela en viktig roll här genom att visa på goda exempel kring hur man tar tillvara befintligt material och hur man värdesätter designprocesser, gestaltningsprocesser och utformning för att bli mer cirkulära.

Kommunikationsmaterial och guider. För att kunna bidra med kunskap och guida kommuner behöver det finnas lättillgängligt kommunikationsmaterial eller guider som kan leda kommunerna i rätt riktning. Denna resa blir möjlig först när det finns tydliga utgångspunkter att förhålla sig till.

Vad tar vi med oss från projektet?

Att synliggöra goda och modiga föregångare i kommunernas arbete med cirkulära arbetskläder och möbler har varit viktigt för att inspirera andra kommuner och få dem att se möjligheterna med cirkularitet inom dessa områden.

Att ge kommunerna möjlighet till nätverkande och dialoger med de olika branscherna är viktigt för beställarna. På samma sätt är det viktigt för branschen att se att det cirkulära räknas som värdefullt då de också arbetar på att ställa om.

Slutligen är designprocesser som verktyg viktigt för att förstå cirkularitet och kunna sätta materialet i sitt sammanhang. Här finns det fortfarande mycket kvar för kommunerna att utforska.

Vi har med andra ord en spännande resa framför oss.

Cirkulär kommun