2 minute read
Circular Movement
Målet med Circular Movement är att få fler företag in i en omställningsprocess där ökad digitalisering och nya produktionsprocesser kan skapa en konkurrenskraft genom hållbara lokalare lösningar och samarbeten.
Projektet bygger på att utnyttja innovativa metoder och delvis befintliga resurser för att möjliggöra en teknikutveckling med inriktning på cirkularitet och att i hög grad öka företagens tillgång till det innovationsfrämjande systemet. Det möjliggör för företag att klara den mer eller mindre nödvändiga transformativa omställningen av sina verksamheter och innefattar att kunna utnyttja projektets ansats till att uppnå affärsfördelar.
En del av Circular Movements verksamhet innefattar även inköp och tillgängliggörande av ny teknologi, både i form av maskiner och kompetenser. Exempelvis anordnade projektet en workshop i Skillingaryd tillsammans med Librixer, för att demonstrera den nya teknik företaget använder för att frigöra textila material ur färdiga produkter till sina ursprungliga beståndsdelar (dvs trådar och plastdetaljer).
Circular Movement initierades av Science Park
Borås och Wargön Innovation. Genom Circular Movement ska små och medelstora företag få hjälp att starta sin omställningsprocess genom tillgång till ny teknik. Projektet finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden, Tillväxtverket, Västra Götalandsregionen, TEKO – Sveriges Textil och Modeföretag och Högskolan i Borås.
Mikrofabriker
Projektet Mikrofabriker undersöker om det med hjälp av automation, det vill säga robotik, digitalisering och annan teknologi, går att skapa lönsam och småskalig textil produktion i Sverige. Genom samarbete mellan regioner med två starka branscher (textil och automation) och studiebesök i varandras miljöer tillsammans med företag, hoppas vi att nya affärsområden öppnas och möjlighet till skapandet av framtida hållbara lösningar för branscherna. Projektet drivs av Science Park Borås tillsammans med Automation Region och är finansierat av Tillväxtverket, Vinnova, Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund, Högskolan i Borås och ACG Nyström.
Remake
Tillsammans med Eton Systems har projekten Mikrofabriker och Circular Movement byggt en demonstrator av en hög-automatiserad mikrofabrik för remake och hållbar och konkurrenskraftig svensk textilproduktion, där råvaran är cirkulerade plagg. Genom digitalisering möjliggörs on-demand produktion och spårbarhet, allt för att minska miljöpåverkan, skapa bättre och mer hållbara produkter samt öka transparensen i den textila värdekedjan.
Tillsammans med inbjudna experter inom robotik, artificiell intelligens (AI) och sensorer utforskas vad som faktiskt krävs för utvecklingen av en så kallad remake-maskin.
Modeindustrins nuvarande affärsmodell leder till stor överproduktion, cirka 30 procent av alla producerade kläder klassas som överproduktion. Remake som designkoncept blir viktigare i takt med att nya affärsmodeller skapas för att omsätta överproduktion och textilt avfall, genom att addera ett designvärde och förlänga livet på plagg.
Genom att skapa nya uttryck i, och efterfrågan på, plagg finns också möjlighet att öka värdet på material som tidigare endast haft ett värde i återvinningsprocesser vilket minskar efterfrågan på nyproducerat material.
En svart låda för modebranschen
FAKTA
Mikrofabriker har sökt projektmedel från programmet Sustainable Manufacturing and Environmental Pollution (SMEP) för att utveckla en universell svart låda som ska kunna användas i textilindustrin i länder under utveckling, på uppmaning av FN:s program för handel och utveckling, UNCTAD.
Inspirerade av transportindustrins svarta lådor för insamling av trafikdata har projektet Mikrofabriker tagit fram en fungerande prototyp på en så kallad svart låda för modebranschen. Prototypen kan till exempel mäta energiförbrukning vid en punkt på symaskiner eller andra maskiner som används i konfektionsindustrin. Den har också möjlighet att skicka informationen vidare omanipulerad, det vill säga på ett sätt där det är omöjligt att ändra den data som samlats in av den svarta lådan.
– Jag ser det som en tänkvärd och möjlig lösning 2023 för att få en betrodd spårbarhet inom delar av den textila värdekedjan som tidigare har varit tyngd av korruption och miljöbrott, säger Mathias Bräck, innovationstekniker på Science Park Borås, som byggt den första prototypen.
Svenska modekedjor samt fabriker i Pakistan har visat stort intresse för tekniken. En färdig version skulle kunna innebära att den svarta lådan går att skicka till textilproducenter i olika delar i världen för att samla in data från produktionen. Både för energiförbrukning men också för att kontrollera vissa aspekter gällande arbetsförhållanden som till exempel ålder på de anställda.