Högskolans utbildningskatalog by Högskolan i Halmstad

Fem snabba frågor till Carina Ihlström Eriksson, vikarierande rektor på Högskolan i Halmstad.

Vad gör en rektor? – En rektor leder högskolan, är chef för personal och är högst ansvarig för alla studenter. Rektorn är också ansvarig för alla Högskolans omvärldskontakter. En rektor är tillsatt av och svarar direkt mot regeringen. Varför ska man läsa på Högskolan i Halmstad? – Vi är duktiga och har fått väldigt bra omdömen i de flesta utvärderingar. En rapport från Högskole verket om hur väl studenter etablerar sig på arbets marknaden efter examen visar att våra studenter klarar sig väldigt bra. Man får jobb efter att man har studerat på Högskolan i Halmstad.

att samarbeta inom lärosätet. Stämningen är väldigt god och våra studentbarometrar och personalbaro metrar visar att människor trivs. Halmstad är också en väldigt trevlig och rolig stad att bo i. Vilket är ditt roligaste minne från din tid på Högskolan? – Mina roligaste minnen är från min tid som student, med alla goda skratt och den goda sammanhållningen som vi hade i gruppen. Högskolans 25-årsfirande 2008 är också svårslaget. Det var en riktigt härlig folkfest.

Vad tyckte du själv om att vara student? – Jag började inte studera på högskola förrän jag var över 30, men sedan studerade jag desto längre. För mig öppnade sig en helt ny värld när jag började på Högskolan i Halmstad och jag trivdes väldigt bra. Så bra att jag blev kvar på Högskolan efter examen och arbetade som lärare och doktorand. 2004 dokto rerade jag i informatik vid Göteborgs universitet. Vad är speciellt med Högskolan i Halmstad? – Vi är väldigt seriösa och vi tummar inte på kvali teten, men vi gör det på ett lättsamt sätt. Vi är jätteduktiga på att samarbeta med företag och organisationer utanför Högskolan, men också på

Utbildningskatalog 2011/2012 Katalogen bygger på information känd i december 2010. Med reservation för ändringar och tryckfel. All utbildning på Högskolan i Halmstad startar under förutsättning att erforderliga medel ställs till förfogande samt att tillräckligt antal behöriga sökande finns. Produktion: Publicum i samarbete med Informationsavdelningen på Högskolan i Halmstad. Omslagsbild: Christer Järeslätt Foto: Christer Järeslätt, Christel Lind, Fredrik Petersson, Linn Bergbrant m.fl. Upplaga: 25 000 ex. Tryck: Elanders AB, Falköping.

Åsa br in n er för ba rn en s rätt ig he ter

Innehåll

119

progr am och ku r ser 2011–2012

20 12

campus

tips för ditt boende

studera utomlands

att studera på högskola

103

läs om ZsofiaS engagemang för miljön

18 14

studentlivet intervju

Valfritt ekonomiskt program 180 hp........33

Multimediadesign 180 hp.............................59

Tänk vidare ................................................ 6–7

Magister-, masteroch påbyggnadsutbildningar........................34

Valfritt informatikprogram 180 hp............60

Att studera på högskola ......................... 8–9

Kurser...............................................................36

Webbdesign 60 hp.........................................62

HÖGSKOLAN I HALMSTAD

Studera utomlands ................................ 10–11 Campus..................................................... 12–13 Möjligheternas högskola....................... 14–15

Humaniora

Tre teman................................................. 16–17

Intervju med Christopher och Gabriela............................................42–43

Studentliv.................................................. 18–19

Hållbar turismutveckling 180 hp...............44

Boende..................................................... 20–21

Kultur, kommunikation och administration 180 hp..........................45

Staden med tre hjärtan........................ 22–23 ekonomi Intervju med Evelina och Rawa.......... 24–25 Civilekonomprogrammet 240 hp..............26 Affärssystemprogram – inriktning företagsekonomi 180 hp.......27 Bygg- och fastighetsekonomprogrammet 180 hp......................................28

Språkprogram – engelska/franska/svenska 180 hp...........46 Kurser...............................................................47 Informatik, medier och kommunikation Intervju med Kenan och Anna........... 54–55

Webbdesign 120 hp...................................... 61 Magister-, masteroch påbyggnadsutbildningar........................63 Kurser...............................................................64 Ingenjör och teknik Intervju med Zejnulla och Amelie..... 68–69 Teknisk/naturvetenskaplig bastermin 20 veckor.....................................70 Biomekanikingenjör inriktning människa – teknik 180 hp......... 71 Byggingenjör – byggkonstruktion och projektering 180 hp..............................72 Byggingenjör – byggproduktion och projektledning 180 hp..........................73 Byggingenjör – fastighet och energi 180 hp.......................................... 74

Ekonomprogrammet 180 hp.......................29

Affärssystemprogram – inriktning informatik 180 hp....................56

Energiekonomprogrammet 180 hp...........30

Informationslogistik 180 hp........................57

Byggingenjör – internationell byggproduktion och projektledning 180 hp.................75

Entreprenörskap och förnyelse 60 hp..... 31

Medier och kommunikation i teori och praktik 180 hp................................................58

CAD-tekniker 120 hp..................................76

Internationella marknadsförings programmet 180 hp......................................32

4 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012

Dataingenjör 180 hp.....................................77

Elektroingenjör 180 hp................................78 Energiingenjör – förnybar energi 180 hp.............................79 IT-forensik och informationssäkerhet 120/180 hp.......................................................80 Maskiningenjör – datorstödd produktframtagning 180 hp........................81 Maskiningenjör – produktionsutveckling 180 hp...........................................82 Maskiningenjör – teknisk design 180 hp.. 83 Mekatronikingenjör 180 hp........................84 Nätverksdesign och datordrift 60/120 hp.........................................................85 Utvecklingsingenjörsprogrammet 180 hp...............................................................86

Sociologi och socialt utvecklingsarbete 180 hp..........................132

Naturvetenskap och matematik Intervju med Tommy och Zsofia.... 102–103 Biomedicin – inriktning fysisk träning 180 hp............. 104 Miljö- och hälsoskydd 180 hp................... 105 Miljöstrateg 180 hp...................................... 106 Naturvård och artmångfald 180 hp........ 107 Magister-, masteroch påbyggnadsutbildningar...................... 108 Kurser............................................................. 109 Samhälls-, beteendevetenskap och vård

Magister-, masteroch påbyggnadsutbildningar........................88

Intervju med Elin, Karin och Åsa....117–119

Kurser............................................................... 91

Folkhälsovetenskapligt program 180 hp.121

Arbetsvetenskapligt program 180 hp.....120 Hälsopedagogiskt program 180 hp.........122 Idrottsvetenskapligt program 180 hp....123

Intervju med Elin och Bo......................96–97 Lärarutbildning inledning.............................98 Förskollärarutbildning 210 hp....................99 Grundlärarutbildning (åk F–3) 240 hp.....99

Övrig utbildning Sommarkurser.....................................146–147 Frågor och svar om högskolestudier

Läs på distans ..............................................152 Studera med funktionshinder...................153 Allt om din anmälan....................................154 Vad händer sedan?.......................................156 Har du flera frågor?....................................158 Register a–ö 159

Professionellt idrottsutövande – inriktning golf 120 hp..............................125 Psykologiprogrammet – inriktning arbete eller idrott 180 hp...126

Ämneslärarutbildning (åk 7–9) 270 hp.. 100

Sjuksköterskeprogrammet 180 hp..........127

Ämneslärarutbildning

Specialistsjuksköterskeutbildningar 60 eller 75 hp................................................128

Kurs i handledning för VFU-lärare 7,5 hp.................................101

Kurser.............................................................136

Internationella relationer och nationalekonomi (IRE) 180 hp.........124

Grundlärarutbildning (åk 4–6) 240 hp.. 100

(gymnasieskolan) 300/330 hp...................101

Magister-, masteroch påbyggnadsutbildningar......................134

Frågor och svar om högskolestudier......148

Öppen ingång 90 hp......................................87

Lärare

Statsvetenskapligt program med inriktning mot politisk kommunikation 180 hp......133

Socialpsykologiskt program 180 hp........130 Socialt arbete – ledning och organisering 180 hp.................................... 131

i vi ll b l lk o pher to christ e ller ättare övers

Kenan satsar på tryckta medier

18 68

Zejnulla valde tekniken

Elin tvekade inte

117

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012 • 5

HÅLL DRÖMMEN LEVANDE TÄNK VIDARE Vill du bli lärare eller hälsorådgivare? Du vill kanske utveckla avancerade produkter eller jobba som ekonom utomlands? Eller starta eget företag? På Högskolan i Halmstad får du möjlighet att förverkliga dina drömmar.

ed en akademisk examen i bagaget ökar dina valmöjligheter och din trygghet på arbetsmark naden. En utbildning ger dig inte automatiskt jobb, men den öppnar nya möjligheter och många av de arbeten som utannonseras kräver en examen. På Högskolan i Halmstad kan du vara säker på att du får en utbildning som håller hög kvalitet och att du får med dig nyttig kunskap in i framtiden. Vi har ett 50-tal grundprogram och omkring 400 kurser inom flera ämnesområden. Det rika utbudet bidrar till både mång fald bland studenterna och stora valmöjligheter när det är dags att välja kurser.

En kreativ miljö

Högskolan i Halmstad erbjuder en kreativ miljö där du har goda möjligheter att utveckla dig själv och dina idéer. Här finns stöd för studenter som vill starta eget företag och det ordnas regelbundet aktiviteter för att inspirera och sporra till nytänkande. Många program är utformade så att du som student uppmanas att ”tänka vidare”, vara kreativ och förverkliga dina idéer. Högskolan i Halmstad arbetar aktivt med jämställdhet och mångfald och har studenter med olika bakgrund, synsätt och erfarenheter. Lätt att trivas

Närhet till arbetsmarknaden

På Högskolan i Halmstad finns inga höga trösklar. Studie miljön präglas av närhet mellan lärare och studenter, mellan ämnesområden och mellan Högskolan och det omgivande samhället. Genom praktik, fadderföretag och projekt i samarbete med företag, offentliga organisationer och föreningar varvas teori med nyttiga praktiska erfarenheter. Den kunskap du får med dig knyts på så sätt till den verklighet som du kommer att jobba i.

Det är lätt att trivas på Högskolan i Halmstad. Hög skoleområdet, campus, ligger samlat på ett ställe och här finns undervisningslokaler, bibliotek, idrottshall, restaurang, kaféer och kårhus. Här finns ett aktivt studentliv och föreningar av olika slag. Med cykel tar du dig snabbt mellan campus och centrum – och havet, så klart! Hur din studietid ska bli är mycket upp till dig själv. Men i Halmstad får du de bästa förutsättningarna.

Välkommen till Högskolan i Halmstad!

6 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012

den kunskap du får med dig knyts till den verklighet du kommer att jobba i.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012 • 7

Att läsa på högskola innebär frihet. Men också ansvar. Du har relativt fria händer att lägga upp din tid och hur du vill plugga, men det är å andra sidan bara du som ser till att något blir gjort.

Att studera på Högskola Att läsa på högskola skiljer sig en del från studier på gymnasiet eller komvux. En stor skillnad är att du studerar mycket mer självständigt. Du får inte några specifika sidor i läxa till dagen därpå, i stället kanske du har en månad på dig att läsa in ett par kursböcker på flera hundra sidor. På många föreläsningar är det inget krav att närvara. Däremot är det alltid krav på studieresultat, i form av godkänt på en examination som ingår i varje delkurs.

Bo kvar på din hemort

I början kanske det känns ovant att styra sin tillvaro så pass mycket själv, men när du väl har hittat en studietek nik är det bara att njuta av friheten. Hur mycket tid du måste tillbringa på Högskolan i Halmstad kan variera kraftigt. Naturvetenskapliga och tekniska ämnen innebär ofta att dagarna till stor del är schemalagda och att du tillbringar mycket tid på Hög skolan. Andra typer av studier innebär mer självstudier. Ibland är bara några timmar i veckan schemalagda.

150

– läs på distans Vill du bo kvar hemma men ändå kunna studera? Då finns möjligheten att läsa på distans. Det innebär att du studerar självständigt på din hemort, men på olika sätt har kontakt med Högskolan för handledning, lektioner och tentamen. Kontakten sker ofta via internet. På en del distanskurser reser du ibland till studieorten för handledning eller tentamen. Det finns också möjlighet att läsa vid något av de kommunala lärcentra som finns runt om i Halland och Småland. Läs mer om Högskolans distanskurser och lärcentrumkurser på sidan 150.

8 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012

Funktionshinder – inget studiehinder Har du något funktionshinder finns det på Högskolan i Halmstad möjlighet till extra hjälp och stöd under din studietid. Stödformerna kan se ut på olika sätt. Det finns lika många lösningar som det finns studenter med funktionshinder. Du kan till exempel få anteckningshjälp, talböcker, tekniska hjälpmedel eller teckenspråkstolk. Kontaktperson för studenter med funktionshinder är Marita Fahrman Cronheim. Läs mer på sidan 151. 151

Karriärist – ja,visst! Som student har man ofta funderingar på vad som väntar efter studierna. Hur maximerar jag mina chanser att få jobb? Vilka jobb kan jag söka? Hur kommer jag till min rätt på en anställningsintervju? Högskolans studievägledare arbetar aktivt med att ge dig som student stöd i förberedelserna för livet efter studierna. De erbjuder till exempel karriärvägledning, både enskilt och i grupp, och ordnar seminarier om hur du kan marknadsföra din kompetens, skriva jobbansökningar och profilera din examen. Läs mer på sidan 156. 156

Kom på rätt kurs Det finns två sätt att läsa på högskola. Du kan välja att läsa fristående kurser eller att följa ett färdigt program. Kurserna väljer du oftast en termin i taget, och då kan du själv kombinera en examen. Ett program däremot, består av ett färdigt paket av kurser. Du är då garanterad en plats på kurserna inom programmet.

Behöver du hjälp med skrivandet? Högskolan har ett särskilt resursrum, Skrivpunkten, där du som student kan få hjälp med ditt skrivande. Hit kan du vända dig om du har språkliga frågor och funderingar, har kört fast i skrivandet eller vill ha hjälp att hitta den akade miska stilen. Här finns också utrustning och datorprogram speciellt anpassade för personer med skrivsvårigheter, som datorer med talsyntes, skärmläsare och speciella rättstavningsprogram.

Läs en sommarkurs i en sommarstad

144

Att läsa en sommarkurs kan vara ett sätt att kombinera studier med strandliv och semester. På Högskolan i Halmstad finns sommarkurser på hel-, halv- och kvartsfart. Då kan du varva intressanta föreläsningar med stunder på stranden, i vågskvalpet eller i stans folkvimmel. När det är dags för tentaplugg finns det garanterat gott om mjuka sanddyner att krypa ner i… Läs mer om våra sommarkurser på sidan 144–145.

Vad är poängen? Högskolepoäng (hp) tjänar du ihop allt eftersom du läser. En termin ger 30 hp om du läser på heltid, och ett treårigt program ger 180 hp. Högskolepoängen får du när du har genomgått och klarat någon form av examination (till exempel en tenta). Den 1 juli 2007 förändrades poängsystemet i Sverige för att anpassas till övriga Europa. I det tidigare systemet gav en termins heltidsstudier 20 poäng (p).

Glöm inte kvittot! En examen kan liknas vid ett kvitto som du får med dig när du gått färdigt ett program eller tagit ett visst antal poäng. All högskoleutbildning delas in i tre nivåer: grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. På grundnivå finns två generella examina, högskoleexamen och kandidatexamen. På avancerad nivå finns magisterexamen och masterexamen. Det finns även program som ger en yrkesexamen. Exempel på sådana är sjuksköterske-, ingenjörs- samt lärarprogrammen. Läs mer om examina på sidan 155. 155

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012 • 9

Världen Tur & retur Att studera på Högskolan i Halmstad kan innebära ett steg ut i världen. Som student hos oss har du goda möjligheter att förlägga en del av din utbildning i ett annat land. Vill du lära dig ett nytt språk eller bredda din examen? Oavsett varför du väljer att läsa utomlands kommer du att få nytta av det, både på ett personligt plan och när du ska söka jobb. Kunskaper i språk och förståelse för andra kulturer blir mer och mer eftertraktade på arbetsmarkna den, särskilt om du vill söka jobb utomlands eller på ett internationellt företag. Genom en utlandsvistelse kan du skapa en unik profil på din utbildning. Men det är inte bara viktiga meriter du får med dig hem i bagaget, utan också minnen och erfarenheter för livet. På en del av Högskolans program ingår en utlandsvistelse som en obligatorisk del i utbildningen. På de allra flesta utbildningar ligger däremot initiativet hos dig. Högskolan i Halmstad deltar i EU:s utbytesprogram Erasmus, men

har också samarbeten med universitet i ett flertal länder, till exempel Kina, USA, Peru, Australien och Mexiko. När du åker inom Högskolans utbytesprogram blir det lättare att tillgodoräkna dig högskolepoäng för det du läser och du får hjälp med bostad och andra praktiska detaljer. Men du kan också välja att söka på egen hand. Utbudet blir större, men det innebär också mer arbete och högre kostnader för din del. Oavsett var du väljer att läsa är det viktigt att vara ute i god tid, helst ett år i förväg. Ansökningsprocessen kan ta lång tid och det är många praktiska saker som ska ordnas.

mer info

www.hh.se

Vill du ha mer information, vänd dig till Högskolan i Halmstads internationella avdelning på Studentcentrum. Där kan du få vägledning, tips och hjälp med viktiga kontakter. Du kan också läsa mer på www.hh.se.

10 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012

rg Dani el Ry be d till samma ns me av Cr istal Lee , en n fick de vä nn er ha i syd ko rea .

Daniel pluggade ekonomi i Sydkorea Sex veckors studier i Sydkorea gav vänner från hela världen och massor av erfarenheter. Daniel Ryberg är glad att han tog chansen att åka som utbytesstudent. – Jag trivdes så bra att jag kan tänka mig att bo och jobba där i framtiden, säger han.

Daniel Ryberg läser programmet Internationella relationer och nationalekonomi på Högskolan i Halmstad. När det dök upp en chans att under några sommarveckor läsa kurser vid University of Seoul i Sydkorea, ett av Högsko lans partneruniversitet, tvekade han inte. – Jag älskar att resa och är intresserad av asiatisk kultur. Seoul är en fin stad och människorna trevliga och lätta att lära känna, säger han. Kulturer samlades

I Seoul läste Daniel ämnen som ekonomi, globalisering och mångkulturella samhällen. Det ligger i linje med det han läser i Sverige – men att läsa det utomlands gav andra infallsvinklar, tycker Daniel. – Eftersom vi var ett hundratal studenter från hela världen blev det jätteintressanta diskussioner där vi jäm förde våra kulturer och gav exempel på kulturkrockar. Jag har rest en hel del tidigare men nu reflekterade jag över mina upplevelser på ett helt annat sätt, säger han.

Nya vänner

Fyra dagar i veckan var det föreläsningar fram till klockan tre på eftermiddagen. Därefter var det tid för egenstudier och fritid. Alla studenter bodde på universitets campus, en bit utanför staden, och nästan varje dag blev det en tur in till Seoul för att turista och titta på sevärdheter. Daniel testade också på några populärkulturella syssel sättningar tillsammans med de sydkoreanska vännerna: karaoke, kollade på breakdance och såg på fotboll. – En av de största upplevelserna från resan var när Sydkorea mötte Uruguay i fotbolls-VM. Tillsammans med en halv miljon andra människor stod vi på ett stort torg och följde matchen på storbildsskärmar. Det var en otrolig känsla!

”När man reser så här är det så lätt att lära känna människor.” Varje onsdag ordnade universitetet utflykter till ställen runt om i landet, till exempel tempel, nationalparker och den nordkoreanska gränsen. – När man reser så här är det så lätt att lära känna människor – alla är i samma sits och man kommer snabbt nära varandra. Det bästa med hela resan var alla nya vänner, säger Daniel. I en tid när världen blir allt mer global och många företag har samarbeten i andra länder är det en klok investering att studera utomlands, menar Daniel. Erfarenheter från andra kulturer blir allt viktigare. Vill tillbaka

– Det är inte bara fantastiskt kul, man har nytta av det också. Oavsett vad man läser. Efter en sådan här resa kanske du har tio bra vänner från andra länder och, vem vet, om tio år kanske du gör affärer med dem, säger Daniel. Han tycker att resan har gjort honom mer motiverad att studera. Han har också slutmålet klarare för sig. – Den näst sista terminen på min utbildning ska vi läsa vid något universitet i Asien. Jag tänker då åka tillbaka till Seoul, lära mig koreanska och på sikt vill jag arbeta i landet, säger Daniel. HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012 • 11

Studenthälsan Föreläsningssalar, kaféer, gym, kårhus och pub – på campus finns det mesta du behöver, samlat på ett ställe. Här är det alltid liv och rörelse och området är en naturlig mötesplats för Högskolans studenter.

Det händer på CAMPUS Högskoleområdet, campus, ligger samlat ett par kilometer från centrum. Att området är koncentrerat till ett ställe innebär att du slipper kuska runt över halva stan när du ska från en föreläsning till en annan. Det bidrar också till att du lättare får kontakt med studenter från andra ämnes områden, med lärare och annan högskolepersonal. Allt blir lite närmare och smidigare, helt enkelt. Eftersom Högskolan har expanderat mycket de senaste åren är de flesta delarna helt nybyggda och lokalerna är fräscha och moderna. Och Högskolan växer fortfarande så det knakar. När du har lust att byta miljö är det nära till stan. Du tar dig mellan campus och centrum på några minuter med cykel eller buss. Dessutom har du nära till Östra strandens fyra kilometer långa sandstrand.

Alla Högskolans studenter har tillgång till hälsovård via Studenthälsan. Dit kan du vända dig om du har funderingar eller problem som rör din hälsa och din studiesituation. Studenthälsan ordnar kurser i bland annat stresshantering, yoga och annat som du kan ha nytta av under en i bland pressad studietid. På Studenthälsans drop-inmottagning träffar du en sjuksköterska som hjälper dig vidare till Studenthälsans egen personal, till primärvården eller någon annanstans där du kan få hjälp. I anslutning till Studenthälsans lokaler finns Högskolans ”andrum”. Det är ett rofyllt rum utan religiösa symboler där du kan slappna av, meditera, be eller bara ta en paus.

Plugga – eller pausa Som student spenderar du ofta mycket tid på Högskolan, även när du inte har undervisning. Du kanske har grupparbeten, vill läsa inför tentan eller bara ta en fika mellan föreläsningarna. På campus finns gott om utrymmen för både plugg och paus – sköna soffor, stimmiga kaféer och tysta studierum. Du kommer säkert att hitta din egen favoritplats på campus.

HögskoleBiblioteket Det kan kännas svårt att plugga hemma där tv:n, telefonen och kylskåpet kan störa koncentrationen. Då kan det vara skönt att sitta på Högskolan och läsa. På biblioteket finns både tysta läsesalar och rum för grupparbeten. Här finns också datorer för internetsökning och ordbehandling. På biblioteket finns kurslitteratur inom de ämnen man kan läsa vid Högskolan. Dessutom finns det dagstidningar och över 11 000 tidskrifter i tryckt och elektronisk form, handböcker och fördjupningslitteratur. Kunnig per sonal lotsar dig fram till det du behöver. 12 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012

allt blir lite närmare och smidigare, helt enkelt. PROJEKTRUM

KÅRHUSET I kårhuset är det ständig aktivitet. Här finns kafé, restaurang, fem barer, två dansgolv och föreningslokaler. Här driver studenterna pub med studentvänliga priser i barerna och fullt ös på dans golven. Här anordnas också gasquer och sittningar. I kårhuset hittar du även Kårens expedition.

På flera av Högskolans utbildningar har du som student tillgång till projektrum med datorer, skrivare, telefoner och studieplatser. Projekt rummen brukar vara flitigt använda och fungera som mötesplatser för studenter inom programmen.

Högskolan i Halmstad – ÄVEN I Varberg Högskolan finns inte bara i Halmstad. Några av våra kurser och utbildningar är förlagda till Campus Varberg. Framför allt gäller detta vårdområdet. För mer information, se respektive utbildning i denna katalog eller gå in på www.campus.varberg.se.

Högskolehallen Det senaste tillskottet på campus är Högskolehallen. Där samlas all verksamhet som rör hälsa och idrott i nya rymliga och topp moderna lokaler, med bland annat idrottshall, träningssalar och utrymmen för undervisning och forskning. I anslutning till hallen finns klättervägg, aerobicsal, spinningsal, gym och två fullutrustade laboratorier som används i undervisningen.

slå det om du kan Trade Center, i vardagstal kallad ”skrapan”, sträcker sig 73,5 meter upp i luften och är Högskolans främsta yttre kännetecken. Studentrekordet att springa i trappan uppför de 22 våningarna ligger på 1 minut och 28 sekunder.

Studentcentrum

156

I Studentcentrum hittar du information om utbildningar och högskolestudier. Här finns också en bemannad reception där du kan få svar på frågor om studier eller boka tid med en studievägledare. I Studentcentrum finns datorer för informationssökning och utställningar om Högskolans verksamhet. Läs mer om Studentcentrum på sidan 156.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012 • 13

Högskolan i Halmstad MÖJLIGHETERNAS HÖGSKOLA Högskolan i Halmstad är känd för sitt rika utbildningsutbud och sin speciella atmosfär. Forskningen är framstående och inom flera områden internationellt välrenommerad. Högskolan deltar i samhällsutvecklingen genom omfattande samverkan med näringsliv, föreningsliv och offentlig sektor.

På Högskolan i Halmstad har vi tre styrkeområden inom vår utbildning och forskning. Det betyder att vi profilerar oss inom tre områden där vi är duktiga och framgångsrika: VERKSAMHET – ORGANISATION, REGION OCH SAMHÄLLE

Inom detta styrkeområde fokuseras utveckling av verk samheter, organisationer, regioner och samhället i stort. Här förenas tekniska och naturvetenskapliga synsätt med samhällsvetenskapliga i spännande kombinationer. Här finns också klassiska ämnen som ekonomi, ledarskap, industriell organisation, arbetsvetenskap, finansiell mate matik, media och statsvetenskap. Forskningen handlar till exempel om entreprenörskap, innovationer, samhälls förändringar, miljö och ledarskap. PRODUKTER, PROCESSER OCH TJÄNSTER

Ämnen som datateknik, informatik, mekatronik, elektro teknik, byggteknik och tillämpad matematik och fysik ryms inom detta styrkeområde. Också här finns gräns överskridande utbildning och forskning. Naturvetenskap och teknik möts i spännande kombinationer som till exempel biomekanik, miljöteknik, energiteknik, hälso teknik och IT. Forskningen om inbyggda och intelligenta system är något som Högskolan är särskilt känd för, inte minst internationellt.

14 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012

LIVSKVALITET, VÄLFÄRD OCH KULTUR

En del av Högskolans profil är inriktad på människors livskvalitet. Det handlar om välfärd och välbefinnande men också om kultur, utbildning och lärande, idrott, vård och hälsa. Här finns både traditionella och unika program och kurser inom humanistiska, samhälls- och beteendevetenskapliga ämnen. Forskningen inom detta område, liksom inom de andra, är ofta flervetenskaplig och omfattar många olika perspektiv.

HÖGSKOLAN I KORTHET 15 000 studenter 620 anställda 85 program 400 fristående kurser 46 professorer 86 forskarstuderande

Högskolans forskning Högskolan i Halmstad bedriver forskning inom många spännande områden. Högskolans forskning kännetecknas av mångvetenskap – att den spänner över flera ämnesområden – och den nära kontakten med näringsliv, föreningsliv och offentlig sektor. Som student på Högskolan möter du flera forskare under din studietid. All utbildning är forskningsanknuten och ett 50-tal professorer är verksamma vid lärosätet.

Högskolan kan examinera doktorer Doktorsexamen är den högsta akademiska examen som finns i Sverige. För att ta en doktorsexamen krävs att man, efter att ha tagit en examen på avancerad nivå, blir antagen till forskarutbildning. Forskarutbild ningen motsvarar fyra års heltidsstudier och avslutas med att man presenterar sina forskningsresultat i en doktorsavhandling. Högskolan i Halmstad har sedan 2010 rätt att bedriva forskarutbildning och utfärda doktorsexamen inom områdena innovations vetenskap och informationsteknologi.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012 • 15

På Högskolan i Halmstad har vi tre teman som vi tycker är extra viktiga och som speglar vår utbildning och forskning – samverkan, innovation och välbefinnande. Vi arbetar ständigt för att förnya, förbättra och utveckla våra tre teman.

tre viktiga teman – samverkan, välbefinnande och innovation För dig som student betyder Högskolans satsningar på samverkan, innovation och välbefinnande att du får ännu större möjligheter att ta vara på din studietid på bästa sätt. Samverkan – viktig pusselbit för din framtid

Genom samverkan knyts din kunskap till den verklighet du kommer att jobba i. Högskolan i Halmstad har nära samar bete med företag, offentlig sektor, föreningar och organisa tioner. I stort sett alla utbildningar har någon form av samarbete med samhälle och näringsliv. Det kan vara på regional, nationell eller internationell nivå. Samarbetet kan ske genom praktik, examens- eller uppsatsarbeten, fadder företagsverksamhet, projektarbeten, gästföreläsningar eller studiebesök. Samverkan är en chans för dig som student att testa dina teoretiska kunskaper i praktiken, få kontakter och skapa nätverk. Kanske kan det leda hela vägen till drömjobbet? De flesta av dina lärare är även forskare som bedriver värdefull och innovativ forskning. Många forsknings projekt vid Högskolan i Halmstad sker i samarbete med företag, kommuner, landsting, idrottsföreningar och andra organisationer. Innovation – en god grogrund för idéer

”Ta-sig-för-samhet” och företagsamhet är något som uppmuntras vid Högskolan i Halmstad. Många av våra utbildningar är utformade så att du får vana vid att leda

projekt, utnyttja dina drivkrafter och tänka kreativt. Högskolan har alltid varit en grogrund för innovationer och nyföretagande och vi har ett väl utbyggt stöd för dig som vill testa en idé eller starta eget. Våra studentinspiratörer coachar, inspirerar och stödjer alla studenter som funderar på att starta företag eller som vill utveckla en affärsidé – det spelar ingen roll vilken utbildning du går. Studentinspiratörerna finns i Science Park Halmstad, som ägs gemensamt av Högskolan i Halmstad och Halmstads kommun. I Science Park Halmstad får unga företag en chans att utvecklas med hjälp av professionella coacher. I verksamheten ingår också ett företagshotell. Välbefinnande – DET BÄSTA FÖR dig som student

På Högskolan i Halmstad arbetar vi för att du som student ska få en så bra studietid som möjligt, må väl och utvecklas positivt. Det finns en rad verksamheter som hjälper och stödjer dig i din studievardag. På campus finns bland annat Studenthälsan, Skrivpunkten, biblioteket, Idrotts centrum, studie- och karriärvägledning samt Student centrum. Ibland behöver man extra stöd i livet och våra studenter kan alltid vända sig till Studenthälsan för råd och vägledning. Studentcentrum och Kåren har särskilda resurser för dig med funktionsnedsättning. Läs mer på sidan 151. 151

16 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012

samverkan är en chans för dig som student att testa dina teoretiska kunskaper i praktiken.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012 • 17

Föreläsningar, kursböcker och tentaplugg i all ära, men det är ofta livet vid sidan om som gör studietiden till en av de bästa perioderna i livet.

Att leva studentliv Som ny student har du en spännande tid framför dig. För att plugga på högskola är speciellt. Du kommer att möta nya människor med olika bakgrund och du kan hitta vänner med samma intressen som du, oavsett om det handlar om musik, sport, film eller politik. Du väljer naturligtvis själv om du vill engagera dig, hur mycket och i vad. Kåren har flera studentföreningar där du till exempel kan spela teater, sjunga i kör eller delta i studentorkestern. Saknar du en förening kan Kåren hjälpa dig att starta en ny. Vill du vara med och påverka Högskolans verksamhet finns dessutom möjlighet att vara studentrepresentant i olika nämnder, grupper och utskott. På en högskola i den här storleken har du verkligen möjlighet att påverka!

18 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012

KÅREN – FÖR NYTTA OCH NÖJE

Kåren finns till för att ta tillvara studenternas intressen i frågor som rör utbildning och studiesociala frågor. Kåren bevakar att utbildningarna håller hög kvalitet, att studenterna har inflytande över sin utbildning, att Halmstadstudenter är attraktiva på arbetsmarknaden och sist men inte minst, att det finns roliga saker att göra på fritiden! Hos Kåren finner du duktiga personer som kan företräda dina rättigheter som student. Som student väljer du själv om du vill vara medlem i Kåren. Du får då tillgång till en mängd förmåner, som bostadsförmedling, studentrabatter och evenemang. Titta in på www.karen.hh.se för information från Kåren och kontaktuppgifter till dem som arbetar där. Eller kom in på medlemsservice i kårhuset. www.karen.hh.se

Livet som nolla Ett par veckor före terminsstart drar nollningen i gång på Högskolan i Halmstad. Då får alla nya studenter en lektion i studentlivets alla aspekter. Här berättar Hanna Nordström, student på Språkprogrammet, om sina upplevelser under nollningen.

Nollningens första dag inleds med samling framför Högskolan. Vi blivande nollor sneglar lite blygt på varandra och undrar vad som kommer att hända härnäst. Efter en liten stunds tyst väntande leds vi till en sal inne på Högskolan av ett mystiskt gäng, klädda i gröna overaller. Nu drar nollningen i gång, på högsta växel. Gänget i overaller är

våra mammor Massarin och Mimosa, sjukvårdarna Revben och Banarne och lekledarna Play och Mate. Deras riktiga identiteter är hemliga. Vi får varsin nollemarkering – en limegrön t-shirt som ska skilja oss HUM-nollor från alla andra nollor. Nollemarkeringen måste bäras under hela nollningen. Mammorna ger oss en snabblektion i ”Nollans förhållningsorder” och poängterar gång på gång att reglerna måste följas om vi vill slippa att bli bestraffade av staben.

Den första nolledagen försvinner i ett nafs! Alla har jättekul och gemenskapen börjar redan växa. Vi leker lekar och lär oss de klassiska HUM-sångerna. Sångerna ska inte sjungas vackert utan skrikas ut så högt det går när vi marscherar runt på campusom rådet för att signalera att det är HUM-nollorna som kommer. Den omtalade staben – generalen, sergean ten och straffmästaren – dyker upp. De har också gröna overaller och är utklädda till oigenkännlighet med stora solglasögon och peruker. Dessutom talar de så kallad stabiska, vilket vi nollor absolut inte får göra, men det är svårt att låta bli att härma dem. Resten av nolleperioden är fullspäckad med aktiviteter och dagarna rusar på. Vi har en stranddag

hh.se

http://blogg.

rd st rö m är . Ha nn a No t. HU M- nolla råkp ro gr amme Sp r se lä iet id. hu ma ni st och he nn es st ud om g og bl Lä s Ha nn as

nere vid havet då vi tävlar i sandslottsbygge och min nollegrupp bygger en gigantisk humla, eftersom vi är HUM-nollor. Det blir stadsvandring för oss nya Halmstadbor och på Kåren anordnas flera nollepubar – en perfekt möjlighet för oss nollor att släppa loss. Dock råkar vi släppa loss för mycket redan på den första nollepuben och straffmästaren ger oss en ordentlig omgång dagen efter. Men det kommer vi snabbt över och kastar oss in i nästa aktivitet. Det blir lådbilsrally i centrum, flottrace över Nissan, grillning, förfester, gyckel, stafettävling och mängder av andra aktiviteter.

”med mig har jag mängder av fina minnen och nyfunna vänner.” Vi får också mycket nyttig information inför studie starten. På nollningens sista dag blir vi äntligen dubbade till ettor och på kvällen avslutas det hela med finsittning och en allra sista nollepub. är jag riktigt sliten efter alla intensiva dagar. Nu är vi inte nollor längre och det känns lite konstigt och tomt. Men nu är jag redo att kasta mig huvudstupa rakt in i högskole studier och med mig har jag mängder av fina minnen och nyfunna vänner. Min studenttid kunde inte ha fått en bättre start!

När jag vaknar dagen efter

nollning i halmstad . un de r tio in te ns iva da ga r i au gu st i få r alla nya st ud en te r cha ns at t lä ra kä va ra nd ra nn a och sin ny a stad un de ro lig a fo rme r r.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012 • 19

Egen lägenhet, kompiskollektiv, inneboende eller en stuga vid havet. I Halmstad finns det flera boendealternativ, och de flesta ligger på bekvämt avstånd från både campus och centrum.

Hitta din studentlya Hur skulle du vilja bo under studietiden? Korridor? Egen lya? Inneboende? Oavsett vilket, tänk på att du måste vara aktiv och ute i god tid när du söker ditt boende i Halmstad. Det är många som vill hitta sin drömstudentlya samtidigt som du inför terminsstart. Att bo i studentlägenhet kan vara ett sätt att snabbt lära känna andra studenter. Du har då i regel eget kök och badrum. Bor du i studentlägenhet får du tillgång till gemensamma trivselutrymmen. Nya och fräscha student

Tips när du letar bostad Var ute i god tid och var aktiv. Ställ dig i bostadskö i Halmstads kommunala bostadsbolag, HFAB. Du behöver inte vänta på ditt antagningsbesked utan kan anmäla dig redan när du söker till Högskolan, se www.hfab.se. Kåren erbjuder bostadsgaranti till nya studenter höstterminen 2011. Läs mer på www.karen.hh.se. Du kan också kontakta Kåren, telefon 035-16 71 70, och anmäla ditt intresse för deras studentbostäder. På www.karen.hh.se finns en lista på privata bostadsbolag som du kan kontakta. Håll koll på webbplatser såsom www.lgh.se, www.studentlya.nu, www.halmstadtorget.se och www.blocket.se. Kolla annonser i lokaltidningen Hallandsposten och sätt själv ut en annons.

20 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012

lägenheter hittar du bland annat på Bolmensgatan, Nyhem och Gamletull. Vill du bo med några kompisar kan ni dela en större lägenhet, eller kanske en villa. Det kommunala bostadsbolaget HFAB förmedlar fler talet av Halmstads lägenheter. Det finns även privata fastighetsägare med hyresrätter. Ett alternativ till rum och lägenheter är att hyra en liten stuga på Östra stranden. Då har du havet alldeles intill knuten, och dessutom Högskolan inom gångavstånd.

att bo i studentlägenhet kan vara ett snabbt sätt att lära känna andra studenter.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012 • 21

Staden, stränderna, stämningen – i Halmstad är det lätt att känna sig hemma. Med en cykel tar du dig snabbt mellan mysiga kaféer, kul uteställen, havet och Högskolan.

Halmstad – staden med tre hjärtan Halmstads stadsvapen består av tre krönta hjärtan. Och det är en stad att tycka om. Här finns till och med en stadsdel som heter Kärleken! Det är lätt att förföras av stadskärnans charm, den vänliga atmosfären och havets blå vidder. På sommaren fylls staden av turister och många väljer att flytta hit för gott. Halmstads kommun har 91 000 invånare och Halmstad är Hallands största stad – och invånarantalet växer stadigt. I centrum finns ett varierat utbud av restauranger, nattklubbar, pubar och kaféer. För den musikintresserade anordnas gott om konserter året om och stadens gallerier, museer och kulturföreningar gör sitt till för att det alltid ska vara något på gång. Stadsbiblioteket är ett centralt

blickfång som sträcker sig ut över ån Nissans vatten. Där finns det, förutom ett omfattande litteraturbestånd, kafé, nyhetsrum, konst, utställningar och underhållning i form av teater och musik. 2010 invigdes Halmstad Arena – en multiarena för bredd- och elitidrott, kulturarrangemang och mässor. Varje sommar ordnas en fyra dagar lång gatuteaterfesti val. Då intas Halmstads gator av skådespelarsällskap från hela världen. Kulturnatten är ett annat återkommande kulturevenemang. Halmstad har alltså ett brett nöjes- och kulturliv, men när du behöver lugn och ro är det aldrig långt till havet eller tysta skogar.

Idrottsstaden Är du intresserad av sport kan du i Halmstad få ditt lystmäte av allehanda idrottsaktiviteter, oavsett om du vill svettas själv eller inta en plats på läktaren. Här finns Örjans Vall som är hemmaarena för det allsvenska fotbollslaget HBK. Här finns gym och idrottsföreningar för de flesta smaker. Det är nära till surfing- och seglingsvatten och Halmstad är ett Mecka för golfare. Runt om staden finns hela elva golfbanor!

22 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012

Nära hem Borta bra, men det är skönt att Halmstad ligger där det ligger, vid Västkustbanan, E6:an och med egen flygplats. På en och en halv timme tar du dig med tåg till Göteborg eller, om du åker åt motsatt håll, till Malmö. Fortsätter du med tåget en halvtimme från Malmö hamnar du i Köpenhamn. När du känner för en liten semester: åk dit över en dag, vandra på Ströget och upplev kontinenten!

Stränder och hav Kanske är det doften, kanske är det känslan av varm sand mot huden, kanske är det synen av stora böljande vidder – har man en gång bott vid havet tar det ofta emot att flytta. Halmstad är en stad som präglas av läget vid västkusten. Här har du alltid nära till kilometerlånga stränder, klippor och charmiga småbåtshamnar. Ta dig ett dopp eller ha picknick med kompisarna på klipporna!

När solen har gått ner Efter att solen gått ner stiger pulsen i Halmstad. Börja kvällen på någon av stans alla restauranger, med menyer präglade av allt från orientaliska kryddor till sushi och Medelhavets smaker. Vill du ha en fartfylld fortsättning på kvällen kan du välja mellan olika nattklubbar och mysiga pubar. En klassiker sommartid är after beach i Tylösand – där roar du dig kungligt bara ett stenkast från den milslånga stranden.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012 • 23

Ekonomi

”Det är bra sammanhållning” Från barnskötarprogrammet på gymnasiet till Civilekonomprogrammet på Högskolan i Halmstad. Att Evelina Söderberg inte hade någon erfarenhet av ekonomi var inget som avskräckte henne.

Evelina Söderberg

Ålder: 20 år Läser: Civilekonomprogrammet Ursprungsort: Falkenberg

– Jag hade inte läst en enda ekonomikurs på gymnasiet så de här kurserna var jag inte bekant med sedan tidigare. Men nu när jag har gått här ett tag känns det väldigt bra, säger Evelina som är mycket nöjd med sitt val av utbildning. – De som har läst ekonomi på gymnasiet har nog lite försprång men vi hjälper varandra, förklarar hon. Undervisningen består främst av föreläsningar och seminarier men även av projektarbeten med kopplingar till näringslivet. – När vi hade marknadsföring fick vi välja företag och undersöka hur deras segmentering och positionering har gått till. Det var väldigt lärorikt, säger Evelina. Första kullen

Civilekonomprogrammet startade hösten 2010 och Evelina blir en av de första civilekonomer som utexamineras på Högskolan i Halmstad. Något som känns lite extra speciellt för Evelina och hennes studiekamrater. – Det är lite roligt att man är den första kullen. Vi blir nog lite mer uppmärksammade, säger hon. Att Evelina valde att studera på Högskolan i Halmstad var närheten till hemmet i Falkenberg. Men hon har inte tänkt att bo hemma under hela studietiden. – Jag skulle vilja flytta till Halmstad. Det händer så mycket även utanför Högskolan och jag vill ju vara med där det händer, förklarar hon.

24 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012

Det bästa med att läsa på Högskolan i Halmstad är nog studentlivet och den goda gemenskapen, tycker Evelina. – Det är bra sammanhållning på Högskolan. Det är tack vare studentkåren och nollningen som är väldigt bra i Halmstad. Även efter nollningen ordnar studentkåren mycket aktiviteter och fester. Det händer saker hela tiden. Större ansvar

Efter en tids studier på Högskolan i Halmstad känner Evelina att det är stor skillnad att läsa på högskola jämfört med gymnasiet. – Man får lära sig att ta mer ansvar och planera. Det är ingen annan som säger åt en vad man ska göra. Man måste ha mycket disciplin, säger hon. Evelina planerar att läsa en termin utomlands. Helst vill hon studera i USA eller i Australien. – Jag vill öva upp min engelska ännu mer. USA ligger ganska långt framme när det gäller ekonomi så det kan vara en bra merit att ha studerat där, säger hon. I framtiden vill hon gärna arbeta på ett företag som har med mode, kläder eller inredning att göra. – Jag vill ha ett jobb där mina intresseområden kan speglas i arbetet. Att jobba som business controller på till exempel H&M vore kul.

TEXT: LINDA LUNDELL

Ekonomi

”Här finns en närhet till lärarna” Efter tre års studier på Internationella marknadsföringsprogrammet kombinerar Rawa Al Haider deltidsjobbet på banken med att läsa vidare på magisternivå. – Jag har alltid haft som mål att läsa minst på magisternivå, säger han. Rawa Al Haider är född och uppvuxen i Lund. När han skulle välja utbildning föll valet på Internationella marknadsföringsprogrammet vid Högskolan i Halmstad. Förutom att programmet kändes som skräddarsytt för honom valde han Halmstad som studieort före Lund eftersom han ville plugga på ett mindre lärosäte. – Här finns en närhet till lärarna på ett helt annat sätt. Även närheten till andra studenter är viktig. Här formar du din nya familj och då är det viktigt att det inte är för stora grupper för att få en bra sammanhållning i klassen, säger Rawa. Att det blev just internationell marknadsföring har att göra med hans intresse för ”business”, hela hans familj har alltid varit väldigt affärsinriktad. – Jag är intresserad av kundens psykologi. Marknadsföring handlar om att kunna anpassa sin produkt efter kundens behov, säger han. Studerade i London

Under utbildningen fick han möjlighet att studera utomlands en termin och läste då vid Westminster Business school i London. – Jag studerade med folk från hela världen. Jag vidgade mitt nätverk och lärde mig att samarbeta med människor med olika synsätt, förklarar han. Han har också gjort en termins utlandspraktik på svenska Fagerhults belysning AB i Dubai. En tid som han tycker var väldigt lärorik. – Svensk företagskultur i ett arabiskt land. Det var som skräddarsytt för mig, menar Rawa.

Rawa Al Haider

Ålder: 21 år Läser: Magisterprogrammet i internationell marknadsföring Jobbar som: rådgivare på Swedbank Ursprungsort: Lund

Jobbar på Swedbank

Studierna kombinerar han med att jobba deltid som rådgivare på Swedbank i Halmstad. Till våren väntar praktik igen, den här gången på Wasa Knäckebröd i Stockholm. Samtidigt blir det mycket arbete med magisteruppsatsen. – Det blir långa dagar, säger Rawa som när han får tid även gärna åker hem till Lund för att hälsa på flickvän och familj.

I framtiden vill Rawa jobba som entreprenör och egen företagare. – Min dröm är att bo i Dubai och jobba som egenföretagare inom mat- och dryckesbranschen. Det är min passion. Jag vill sätta kunderna i fokus och arbeta efter deras behov. TEXT: LINDA LUNDELL

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012 • 25

Ekonomi • Program

Vill du ha en bred ekonomisk grund att stå på innan du väljer inriktning?

Civilekonomprogrammet 240 hp Är du intresserad av en bred yrkesutbildning som förbereder dig för kvalificerade arbetsuppgifter inom både näringsliv och offentlig förvaltning? Vill du ha en bred ekonomisk grund att stå på innan du väljer inriktning? Då är detta rätt val för dig! Vårt samhälle präglas av ständig för ändring. Civilekonomutbildningen ger dig ökade möjligheter att kunna möta din framtida arbetsplats och förmåga att tänka i nya kreativa banor. Vi arbetar med akademisk coachning som innebär att du erbjuds redskap för att kunna utveckla ditt lärande och därmed dina färdigheter. Utbildningen omfattar både företagsekonomi och nationalekonomi, två ämnen som kompletterar och stärker varandra. Alla våra kurser karaktäriseras av ett starkt engagemang och nytänkande och kombinerar teori med praktiska övningar. Under utbildningen sker ett samarbete med näringslivet vilket kan komma att öka din anställningsbarhet. Du kommer även i kontakt med den forskning som bedrivs. De två sista åren väljer du själv vilket ämnesområde du vill fördjupa dig inom. Du kan välja mellan bank och revisor,

internationell marknadsföring samt strategiskt ledarskap och management. Examen

Civilekonomexamen. Studier utomlands

Högskolan har ett omfattande internationellt utbyte med olika lärosäten. Att studera utomlands ger dig unika möjligheter att skapa eftertraktade erfarenheter. Genom våra avtal kommer även många utländska studenter hit vilket sätter en internationell prägel på Högskolan. Arbetsområden

Bank och revisor: Arbete som revisor, redovisningskonsult, kredithandläggare inom banksektorn eller arbete inom risk kapitalbolag. Internationell marknadsföring: Arbete inom det privata näringslivet, till exempel som marknadsansvarig eller export-

säljare, där du arbetar utifrån ett stort internationellt kontaktnät inom och utanför företaget. Strategiskt ledarskap och management: Ledande befattningar inom mindre och medelstora företag inom både privat och offentlig verksamhet. Inriktningen är även en bra grund för analytiska arbetsuppgifter. Behörighetskrav

En B, Ma C, Sh A. Områdesbehörighet 4. Övrigt

Startar ht 11, helfart.

Mer information Programansvarig Jenny Ståhl tel. 035-16 74 41 civilekonom@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Programmets innehåll

År 1 och 2 – bredd och integration i ekonomiämnet År 3 och 4 – fördjupade studier inom valt ekonomiområde Under ditt andra år väljer du ett fördjupningsområde. Du har också möjlighet att studera utomlands vid något av våra partneruniversitet. År 1 Marknadsföring 7,5 hp Affärsredovisning 7,5 hp Organisation och ledarskap 7,5 hp

26 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012

Ekonomistyrning 7,5 hp Mikroekonomi 7,5 hp Makroekonomi 7,5 hp Internationell ekonomi 7,5 hp Ledarskap – Ledning av människor 7,5 hp Akademisk coachning År 2 Ekonomisk statistik 15 hp Finansiering och koncernredovisning 7,5 hp Juridisk översiktskurs 15 hp Verksamhetsplanering 7,5 hp Finansiell ekonomi 7,5 hp

Entreprenörskap med marknadsföringsinriktning 7,5 hp Akademisk coachning År 3 och 4 Du väljer en av följande fördjupningar inom ekonomiområdet: • bank och revisor • internationell marknadsföring • strategiskt ledarskap och management Reservation för ändringar.

Program • Ekonomi

VI utbildar framtidens ekonomer.

Affärssystemprogram – inriktning företagsekonomi 180 hp Affärssystemprogram inriktning företagsekonomi utbildar framtidens ekonomer och ger möjlighet till hög anställningsbarhet inom olika organisationer och yrkesroller. Kraven på kunskap och kompetens hos ekonomer kommer att öka vad gäller hantering och utveckling av affärssystem. Informationshantering och integration inom och mellan företag är en av de viktigaste framtida ledningsfrågorna. Med dessa kunskaper blir du mycket attraktiv på arbetsmarknaden. Kompetens kring affärssystem innefattar förståelse både för de möjligheter och de begränsningar som informationsteknologi erbjuder. Utbildningen bygger på att du ska få en god grund inom både företagsekonomi och informatik. Programmet är uppbyggt med ämnesintegration där projekten innehåller frågeställningar kring affärssystem. Du ges möjlighet att arbeta praktiskt med hur flöden och processer sker i olika affärssystem, vilket vanligtvis inte ingår i en traditionell ekonomutbildning. Inom utbildningen ges även möjlighet till arbetsplatspraktik, vilket innebär att du får arbeta med ett projekt på plats i en

organisation. Det är en unik möjlighet att under din utbildning kunna knyta kontakter med framtida arbetsgivare. Det arbetsplatsanknutna projektet under år 3 knyts till en arbetsplats där du arbetar med affärssystemrelaterade arbetsuppgifter. Du ansvarar själv för att ordna praktikplats med stöd från Högskolan. Examen

Kandidatexamen.

jektledare, ekonomichef/controller, ITrevisor eller konsult. Tack vare kopplingen till affärssystem ger utbildningen även ingångar till jobb inom marknad, organisation och IT. Behörighetskrav

Ma C, Sh A. Områdesbehörighet 4. Övrigt

Startar ht 11, helfart. Du har möjlighet att under programmets två första år välja över till Affärssystemprogram – inriktning informatik. Efter examen kan du söka vidare till något av Högskolans magisterprogram.

Studier utomlands

Inom ramen för programmet finns möjlighet att studera utomlands. Vi har kontakt med universitet i bland annat Belgien, England, Kanada och USA. Arbetsområden

Det finns ett stort intresse bland både företag och inom konsultverksamhet för den kompetensprofil som programmet ger. Du kan komma att arbeta som pro-

Mer information Programansvarig Lars-Göran Persson tel. 035-16 75 23 erp_fek@.hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Programmets innehåll

Huvudområdet: Företagsekonomi 105 hp Informatik 60 hp Valbara kurser 15 hp År 1 Organisation och individers utveckling 7,5 hp IT-användning i organisationer 7,5 hp Affärsredovisning 7,5 hp Marknadsföring 7,5 hp Ekonomistyrning 7,5 hp Systemutveckling 7,5 hp Affärssystemets roll 7,5 hp Databaser och databasdesign 7,5 hp

År 2 Finansiering 7,5 hp Programmering i Visual Basic.NET 7,5 hp Verksamhetsplanering 7,5 hp IT-strategi 7,5 hp Ledning av verksamhetsprojekt 7,5 hp Databashantering och beslutstöd 7,5 hp Processer och flöden i affärssystem 7,5 hp Design och hantering av affärssystem 7,5 hp

- Kandidatuppsats 15 hp Vetenskaplig metod 7,5 hp Arbetsplatsanknutet projekt 7,5/15 hp Valbara kurser 7,5/15 hp* * Kurserna väljs ur Högskolans utbud. Platsgaranti gäller.

Reservation för ändringar.

År 3 Företagsekonomi (61–90) 30 hp - Valbara kurser 15 hp

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012 • 27

Ekonomi • Program

Du blir ekonom med inslag av ingenjör.

Bygg- och fastighetsekonomprogrammet 180 hp Vad sägs om en utbildning som ger dig möjlighet till en unik och efterfrågad kompetens inom byggoch fastighetsbranschen? Du blir ekonom med inslag av ingenjör och med din breda kompetens kommer du att kunna arbeta utåtriktat med ett brett spektrum av kontaktytor. Kompetens inom områdena teknik och juridik är viktigt för dig som vill arbeta som ekonom på ett byggoch fastighetsföretag. Vi har därför skapat ett program där du läser byggämnen, juridik och företagsekonomi parallellt. De flesta kurserna är inom företagsekonomi. Du får lära dig hur företagens ekonomiska värld ser ut, vilka ekonomiska problem de ställs inför och vilka verktyg som kan användas för att lösa dem. Du studerar också vad organisation och marknadsföring har för betydelse för ett företags framgång. Inom företagsekonomin hittar du många praktiska inslag som finansiell redovisning, kostnads- och intäktsanalys samt investeringsbedömning. Företagsekonomi förenas med juridik och byggtekniska ämnen på ett sådant sätt att fastigheter och byggprojekt hela tiden står i fokus under programmets gång. Slutligen avslutas utbildningen med en uppsats inom före-

tagsekonomi med inriktning på fastigheter eller projektledning. Du kan efter programmet söka vidare till en påbyggnadsutbildning med inriktning på fastighetsmäklare eller fastighetsförvaltning. Examen

Kandidatexamen. Studier utomlands

Du har möjlighet att studera utomlands. Du kan söka de platser inom utbytesprogrammet Erasmus som Högskolan erbjuder eller ordna något på egen hand.

År 2 Juridisk översiktskurs för byggoch fastighetsekonomer 15 hp

28 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012

Behörighetskrav

Ma C, Sh A. Områdesbehörighet 4. Övrigt

Startar ht 11, helfart. Efter utbildningen kan du söka ett fjärde år vid Högskolan och erhålla en magisterexamen i företagsekonomi. Du kan också söka en påbyggnadsutbildning med inriktning på fastighetsmäklare eller fastighetsförvaltning.

Arbetsområden

Som byggoch fastighetsekonom arbetar du med teknik, juridik, administration och ekonomi inom såväl den privata som den offentliga sektorn. Dina framtida arbetsgivare kan vara fastighetsägare, större byggföretag eller fastighetsföretag.

Mer information Programansvarig Magnus Lindberg tel. 035-16 77 33 byggekonom@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Programmets innehåll

År 1 Husbyggnad I, 7,5 hp Husbyggnad II 7,5 hp Marknadsföring* 7,5 hp Organisation och ledarskap* 7,5 hp Teknisk installation 7,5 hp Fastighetsförvaltning 7,5 hp Ekonomistyrning* 7,5 hp Affärsredovisning* 7,5 hp

Med din breda kompetens kommer du att kunna arbeta utåtriktat med ett brett spektrum av kontaktytor. Du kommer att kunna ha nära kontakt med ledningsstaben som ekonomisk rådgivare och göra analyser inför nybyggnationer och renoveringar.

Vetenskaplig teori och metod* 7,5 hp Finansiering* 7,5 hp Byggprojektledning I, 7,5 hp Verksamhetsplanering med miljö och kvalitetsledning* 7,5 hp Ledning av människor* 7,5hp Statistik för byggoch fastighetsekonomer 7,5 hp År 3 Nationalekonomi 15 hp Fastighetsrätt 15 hp Kommunikation och projektledning* 7,5 hp

Kalkylering och värdering av fastigheter och finansiella instrument* 7,5 hp Självständigt uppsatsarbete* 15 hp * kursen ingår i huvudområdet företagsekonomi

Reservation för ändringar.

Program • Ekonomi

För dig som är intresserad av ekonomi i första hand och sidoämnen i andra hand.

Ekonomprogrammet 180 hp Vad sägs om en rejäl portion ekonomi? Låter det intressant med ett nästan hundraprocentigt ekonomprogram? För dig som är intresserad av ekonomi i första hand och sidoämnen i andra hand är det här programmet helt rätt. Vill du ha en riktigt bra ekonomutbildning där fokus sätts på de ekonomiska kärnämnena är detta programmet för dig. Programmet förbereder dig för en framtida karriär inom ekonomiområdet i vid bemärkelse. Här utvecklar du ett analytiskt synsätt och förvärvar gedigna kunskaper i de ekonomiska kärnämnena företagsekonomi och nationalekonomi. En liten dos handelsrätt och statistik erbjuds du också. Efter utbildningen kan du antingen ha en examen med företagsekonomi eller nationalekonomi som huvudämne. Företagsekonomi är ett populärt ämne som är i ständig utveckling. De flesta branscher har behov av företagsekonomer eftersom dessa har goda kunskaper om hur företag och andra organisationer fungerar. Läser du nationalekonomi läggs fokus på hur samhällsekonomin fungerar. Dessa kunskaper är nödvändiga för att kunna utreda och göra prognoser över hur samhällsekonomin ut-

vecklas och påverkas av olika faktorer. Inom programmet hittar du två huvudinriktningar: finansiell ekonomi respektive industriell organisation och styrning, men du har även möjlighet att skapa din egen inriktning.

ningen för kreativa och analytiska arbetsuppgifter. Din blivande arbetsmarknad kan till exempel finnas inom den finansiella sektorn. Den kan handla om strategisk planering och styrning inom ett globalt näringsliv. Den kan också finnas i offentlig förvaltning, i organisationer och i föreningar. Behörighetskrav

Ma C, Sh A. Områdesbehörighet 4.

Examen

Övrigt

Kandidatexamen.

Startar ht 11, helfart. Du kan efter avslutad utbildning söka vidare till något av Högskolans magisterprogram i företagsekonomi.

Studier utomlands

En ekonomexamen ger arbetsmöjligheter inom många olika områden och är en bra grund för att göra karriär. Beroende på din inriktning passar utbild-

Mer information Programansvarig Niclas Frifelt tel. 035-16 75 90 ekonomprogram@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Programmets innehåll

År 1 Företagsekonomi 30 hp Nationalekonomi 30 hp År 2 Statistik 15 hp Kvantitativa metoder 7,5 hp Valbara kurser inom företagsekonomi/ nationalekonomi 37,5 hp År 3 Fördjupning inom företagsekonomi eller nationalekonomi 45 hp (inklusive examensarbete 15 hp) Juridisk översiktskurs 15 hp

Valbara kurser inom nationalekonomi (31–90 hp): • Mikroekonomisk analys 7,5 hp • Makroekonomisk analys 7,5 hp • Internationell ekonomi 7,5 hp • Optionsteori 7,5 hp • Portföljvalsteori 7,5 hp • Industriell organisation 7,5 hp • Human Resource Management 7,5 hp • Managerial Economics and Organizational Architechture 7,5 hp Valbara kurser inom företagsekonomi (31–60 hp):

• Entreprenörskap och affärsutveckling 7,5 hp • Finansiering och koncernredovisning 7,5 hp • Marknadsföring och affärsutveckling 7,5 hp • Ledning av människor 7,5 hp • Verksamhetsplanering 7,5 hp • Företagsekonomi 61–90 hp

Fördjupningsstudier väljs inom Sektionen för ekonomi och tekniks utbud. Platsgaranti gäller. Reservation för ändringar.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012 • 29

Ekonomi • Program

Vill du vara med och påverka framtidens energiförsörjning?

Energiekonomprogrammet 180 hp Vill du vara med och påverka framtidens energiförsörjning? Vill du jobba med att göra den ekonomiskt och miljömässigt hållbar? Då passar denna utbildning dig. Utvecklingen inom energiområdet har visat att det finns ett tydligt samband mellan energi och ekonomi. Tillgång eller brist på energi har stor betydelse för samhällets ekonomiska utveckling. På energimarknaden görs olika upphandlingar och val av olika energitillgångar. En effektiviserad användning av energin blir allt viktigare för att kunna överblicka kostnader och intäkter. Energiekonomprogrammet utbildar företagsekonomer med spetskompetens inom energi. Utbildningen får därigenom både bredd och djup genom integration av ekonomi med energi- och miljö området. Detta förbereder dig för arbete och anställningar inom områden som företag, förvaltningar och andra organisationer starkt efterfrågar. Programmet erbjuder akademisk coachning och kontakt med fadder företag.

Du får möjlighet att testa dina teoretiska kunskaper praktiskt genom olika analyser och projekt.

Behörighetskrav

Examen

Övrigt

Kandidatexamen i företagsekonomi.

Startar ht 11, helfart. Utbildningen ges av Högskolan i Halmstad på Campus Varberg. Utbildningen kan komma att till viss del bedrivas via telebild och/eller i Halmstad. Du kan efter avslutad utbildning söka vidare till något av Högskolans magisterprogram i företagsekonomi.

Arbetsområden

Programmets unika kombination av ämnesområdena ekonomi och energi ger dig möjlighet till arbeten inom både näringsliv och offentlig sektor. Några exempel på framtida yrkesroller är controller, projektledare, analytiker, energi- och miljöansvarig, sakkunnig, inköpare/upphandlare och affärsutvecklare. Kompetens i miljöfrågor blir också mer och mer attraktivt för bland annat privata företag där miljöarbetet får en alltmer central roll.

Ma C, Sh A. Områdesbehörighet 4.

Mer information Programansvarig Arne Söderbom energiekonom@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Programmets innehåll

År 1 Marknadsföring 7,5 hp Mikroekonomisk teori 7,5 hp Organisation och ledarskap 7,5 hp Energiteknik för ekonomer 7,5 hp Ekonomistyrning 7,5 hp Makroekonomi 7,5 hp Affärsredovisning 7,5 hp Miljökunskap 7,5 hp År 2 Förnybar energi I, 7,5 hp

30 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012

Ekonomisk statistik 7,5 hp Finansiering och koncernredovisning 7,5 hp Affärsplanering och utveckling 7,5 hp Juridisk översiktskurs med handelsrättslig inriktning 15 hp Miljöekonomi 7,5 hp Kärnenergi 7,5 hp År 3 Projektledning 7,5 hp Investeringsbedömning 7,5 hp Förnybar energi II 7,5 hp

Effektiv energianvändning 7,5 hp Styrmedel och energimarknader 7,5 hp Klimatförändringar – konsekvenser och strategier 7,5 hp Examensarbete 15 hp Reservation för ändringar.

Program • Ekonomi

Din kreativitet och personlighet lever med dig och utvecklas hela tiden.

Entreprenörskap och förnyelse 60 hp Att vara entreprenör är inte bara ett jobb utan också en livsstil. Din kreativitet och personlighet lever med dig och utvecklas hela tiden. Är du en blivande entreprenör har vi programmet som passar dig. Entreprenörskap och innovation är vik tigt för samhällsutvecklingen. Entreprenörskap handlar inte bara om att starta helt nya företag eller förverkliga helt nya idéer utan kan också handla om att utveckla andras idéer. Du som söker till programmet vill kanske gå från idé och teori till handling och praktik. Eller så är du redan ute i näringslivet eller i en organisation. Det viktiga är att du brinner för möjligheten att förbättra något eller utveckla en affärsidé. Du måste inte alltid ha en egen idé, men du måste ha en stark drivkraft. Utbildningen vänder sig till dig som vill utveckla: • en egen idé • din arbetsgivares idé (intraprenörskap) • någon annans idé (från högskola eller företag/organisationer) Vi har skräddarsytt ett kurspaket som ger dig möjlighet att skaffa dig de kunskaper du behöver för att starta ett före-

tag. Det är ofta som egna projekt under utbildningstiden leder fram till framtida företag. Examen

Efter avslutad utbildning kan ett samlat kursbevis erhållas. Arbetsområden

Efter avslutad utbildning förväntas du kunna driva ett eget företag. Du ska också kunna arbeta med förnyelse inom etablerade företag eller organisationer. Med stor sannolikhet kommer du att arbeta i projektform, ofta som projektledare. Behörighetskrav

Grundläggande behörighet.

urval baserat på brev och intervju. För att delta i det alternativa urvalet skickar du ett obligatoriskt brev till VHS senast den 15 april. Mer information om brevet får du via vår webbplats www.hh.se/2655.html och filen ”Instruktioner för brev och intervju – Entreprenörskap och förnyelse 60 hp”. Det alternativa urvalet baseras först på det obligatoriska brevet där du presenterar dig. Därefter intervjuas ett antal sökande av programledningen samt av beteendevetare. Entreprenöriella egenskaper, intresse, engagemang och argumentationsförmåga är av stor vikt både i den skriftliga presentationen och vid intervjun.

Övrigt

Startar ht 11, helfart. Platsantalet är begränsat. Till en tredjedel av platserna tillämpas ett alternativt Mer information Programansvarig Jeanette Gullbrand tel. 035-16 75 82 entreprenorutb@hh.se

Programmets innehåll

Utbildningen byggs runt ett projekt som kan leda till företagsstart. Utifrån projektets krav, din tidigare utbildning och erfarenhet stöttar vi dig till att nå dina mål. Kurspaketet fokuserar på personlig utveckling och/eller idéutveckling.

Förnyelseprojekt 15 hp Projektledning och projektarbete I, 7,5 hp Marknadsföring I, 7,5 hp Reservation för ändringar.

Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Immaterial- och avtalsrätt 7,5 hp Teknisk ekonomi 7,5 hp Entreprenörskap och affärslogik 7,5 hp Personlig utveckling, kreativitet och ledarskap 7,5 hp

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012 • 31

Ekonomi • Program

intresserad av internationella kontakter, att träffa folk och göra affärer?

Internationella marknadsföringsprogrammet 180 hp Låter det intressant med internationella kontakter, att träffa folk och göra affärer? Då ska du förmodligen jobba som internationell marknadsförare. Vi har rätt utbildning för dig där praktik utomlands ingår. Många kurser på denna utbildning är skräddarsydda just för detta program. Det gör utbildningen unik. Exempel och inslag med marknadsföringsfokus finns i alla kurser. Utbildningen omfattar er farenhet från olika kulturer och har ett internationellt fokus både vad gäller lärare och litteratur. Du läser ämnet företagsekonomi i sammanlagt tre terminer fördelat över samtliga studieår. Företagsekonomi handlar om hur företag styrs och organiseras. Målsättningen är att du ska få praktiska kunskaper i bokföring, orga nisation och marknadsplanering. Ämnet Nationalekonomi har ett större perspektiv och fokuserar på hela samhällets ekonomi. Du läser även juridik, statistik och informatik. Undervisningen består av både före läsningar och självständiga arbeten. På så sätt blir dina studier omväxlande. Sista året ingår ett praktikprojekt där du tar med dig dina kunskaper ut i verk-

ligheten. Du avslutar din utbildning med att skriva en uppsats i ämnet marknadsföring. Examen

Kandidatexamen. Studier utomlands

Utbildningen innehåller praktik utomlands under den sista terminen. Då arbetar du på ett företag som du själv eller Högskolan tagit kontakt med. Vi samarbetar med Brasilien, Nya Zeeland och Storbritannien vilket innebär ett antal garanterade utbytesplatser i dessa länder. Tidigare studenter har gjort praktik i många andra länder. Några exempel är Australien, Dubai, Finland, Frankrike, Italien, Japan, Kina, Malaysia, Singapore, Tyskland, USA och Österrike.

År 2 Statistiska metoder 1, 7,5 hp

32 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012

Behörighetskrav

Ma C, Sh A, En B. Områdesbehörighet 4. Övrigt

Startar ht 11, helfart. Du kan efter avslutad utbildning söka till något av Högskolans magisterprogram i företagsekonomi.

Arbetsområden

En internationell marknadsförare har ett mycket utåtriktat arbete. Det inne-

Mer information Programansvarig Thomas Helgesson tel. 035-16 75 12 imp@hh.se

Programmets innehåll

År 1 Marknadsföring I, 7,5 hp* Konsumentbeteende 7,5 hp* Informationssystem och marknadsföring i nya media 7,5 hp Vetenskaplig metod 7,5 hp* Grundläggande redovisning och finansiering 7,5 hp* Ekonomistyrning 7,5 hp* Organisation för marknadsförare 7,5 hp* Mikroekonomisk teori 7,5 hp

bär att kunna samarbeta med flera olika människor både inom och utanför ett företag. Det kan handla om att hålla kontakt med kunder, leverantörer, distributörer, reklambyråer, press, personal och produktutvecklare. Dessa arbetsuppgifter finns på alla företag, hos tillverkare av både varor och tjänster. Det gäller oavsett om det är ett större eller mindre företag, nationellt eller internationellt. Du kan även arbeta på ett PR-företag eller med marknadsundersökningar.

Statistiska metoder II 7,5 hp Internationell handel 7,5 hp Marknadskommunikation 7,5 hp* Internationellt företagande och entreprenörskap 7,5 hp* Internationell marknadsplanering 7,5 hp* Varumärke 7,5 hp* Valbar kurs 7,5 hp År 3 Internationell marknadsstrategi 15 hp* Handels- och marknadsrätt 15 hp Självständigt uppsatsarbete 15 hp* Praktikprojekt 15 hp

Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

* Kursen ingår i huvudområdet företagsekonomi.

Reservation för ändringar.

Program • Ekonomi

sätt din egen profil på en ekonomisk utbildning.

Valfritt ekonomiskt program 180 hp Vill du ha möjlighet att skräddarsy din ekonomutbildning efter dina intresseområden? I så fall passar denna utbildning dig. Här har du möjlighet att sätta din egen profil på en ekonomisk utbildning och att utvecklas som du själv vill som ekonom. På valfritt ekonomiskt program har du den unika möjligheten att själv kunna välja halva kursinnehållet. Utbildningen innehåller tre terminer med kurser inom företagsekonomi och tre terminer väljer du fritt från hela Högskolans kursutbud. Du kan även välja en internationell inriktning och läser då tre terminer utomlands. Utbildningen är ett mycket bra val för dig som vill ha alla dörrar öppna för vilken inriktning du ska välja. Företagsekonomin erbjuder dig kurser i hur man driver och verkar i ett företag. Exempel på kursinnehåll är redovisning, investeringsbedömning, marknadsföring och organisation. Du rekommenderas även att läsa nationalekonomi eftersom detta ämne kompletterar och stärker dina kunskaper inom företagsekonomi. Nationalekonomi tar upp ekonomi i ett större, samhälleligt perspektiv. Många av våra studenter väljer sedan att läsa juridik eller statistik men valmöjligheten är stor. Du kan till exempel kombinera företags-

ekonomi med psykologi eller välja en internationell inriktning och läsa utomlands. Du väljer alltså själv vilken inriktning din ekonomutbildning ska få och du har därmed möjlighet att få en helt unik nisch. Examen

Kandidatexamen. Studier utomlands

Vill du studera utomlands har du möjlighet att söka de platser som Högskolan utlyser via utbytesprogrammet Erasmus. Vi har utbytesavtal inom företagsekonomi och andra ämnen med ett stort antal länder i Europa. Vill du istället ordna dina utlandsstudier på egen hand görs det i samråd med Högskolan.

År 2 Företagsekonomi (31–60) 30 hp Valfria kurser 30 hp År 3 Företagsekonomi (61–90) 30 hp Valfria kurser 30 hp

Behörighetskrav

Ma C, Sh A. Områdesbehörighet 4. Övrigt

Startar ht 11, helfart. Du kan efter examen söka vidare på något av Högskolans magisterprogram i företagsekonomi.

Arbetsområden

Utbildningens unika innehåll öppnar upp för en framtida karriär inom ekono-

Programmets innehåll

År 1 Företagsekonomi (1–30) 30 hp Valfria kurser 30 hp

miområdet i vid bemärkelse. Din framtida arbetsplats beror på den inriktning du har valt, dina intressen, kunskaper och dina erfarenheter. Du kan till exempel arbeta som revisor, marknadsförare, controller eller ekonomichef. Har du valt att läsa en eller flera terminer utomlands öppnar du upp för arbete i såväl svensk som internationell miljö. Tänkbara arbets givare är företag, organisationer och offentlig förvaltning.

För närvarande erbjuds fördjupning (61–90) inom företagsekonomi med följande inriktningar: Externredovisning Redovisning/Finansiell styrning Redovisning/Verksamhetsstyrning Marknadsföring Ledarskap De valfria kurserna om 90 poäng kan väljas ur Högskolans utbud. Platsgaranti gäller på dessa kurser.

Mer information Programansvarig Niclas Frifelt tel. 035-16 75 90 valfritt_ekonomiskt_program@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Reservation för ändringar.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012 • 33

Ekonomi • Påbyggnad

Övrigt Startar ht 11, helfart. Startar ht 11, helfart, distans/campus. Studenter med examen från Bygg- och fastighetsprogrammet har förtur till utbildningen.

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

Övrigt Startar ht 11, helfart. Studenter med examen från Bygg- och fastighetsprogrammet har förtur till utbildningen.

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

Övrigt Startar ht 11, helfart. Startar ht 11, halvfart. Efter magisterutbildningen har du möjlighet att läsa vidare, utan skomplettering, andra året på Masterprogrammet i innovationsledning och affärsutveckling och erhålla en masterexamen.

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

Övrigt Startar ht 11, helfart. Startar ht 11, halvfart. Efter magisterutbildningen har du möjlighet att läsa vidare, utan komplettering, andra året på Masterprogrammet i innovationsledning och affärsutveckling och erhålla en masterexamen.

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

34 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012

Påbyggnadsutbildning med fastighetsmäklarinriktning 60 hp Påbyggnadsprogrammet kompletterar Bygg- och fastighetsekonomprogrammet (BFE) vid Högskolan. Efter avslutad utbildning på BFE och denna påbyggnads utbildning uppfyller du de teoretiska krav som fastighetsmäklarnämnden ställer för att en registrering som fastighetsmäklare ska kunna beviljas. Följande kurser ingår: fastighetsförmedling 30 hp, bostadsrätt, besiktnings- och värderingsteknik, beskattningsrätt och familjerätt/byggjuridik, samtliga om 7,5 hp. Icke BFE-studenter läser fastighetsvärdering istället för besiktnings- och värderingsteknik. För dig som inte har läst BFE vid Högskolan kräver Fastighetsmäklarnämnden ytterligare kurser förutom denna påbyggnadsutbildning: Juridisk översiktskurs 15 hp, Fastighetsrätt 15 hp, Byggteknik 7,5 hp, Ekonomistyrning 7,5 hp och Affärsredovisning 7,5 hp. Dessutom krävs ytterligare en annan så kallad breddkurs om 7,5 hp inom de ämnen som anges i Fastighetsmäklarnämndens föreskrifter. Se vidare Fastighetsmäklarnämndens föreskrifter vad gäller krav på respektive kursinnehåll.

Påbyggnadsutbildning med inriktning fastighetsförvaltning 60 hp Denna påbyggnadsutbildning kompletterar dina kunskaper inom Bygg- och fastighetsekonomi. Den innehåller fler kurser inom juridik- och energiområdet. Som ekonom på ett företag som arbetar med förvaltning av fastigheter samt andra fastighetsföretag är det viktigt att du, förutom dina kunskaper inom byggoch fastighetsekonomi, känner till de rättsregler som styr förvaltning av kommersiella lokaler, hyresrätter, bostadsrätter med mera, samt känner till de åtgärder som leder till en effektiv energianvändning för fastigheterna.

Magisterprogram i internationell marknadsföring 60 hp På detta magisterprogram studerar du vilka utmaningar en internationell marknadsförare möter när det gäller ledning och strategi. Du studerar och tränas i att analysera möjligheter och begränsningar på den internationella marknaden. Det innebär kunskaper om både kulturella och företagsstrategiska förutsättningar, vilket ökar din kompetens i att bli professionell i framtida internationella kontakter. Sista terminen läser du vetenskaplig metod och ledarskap. Du arbetar parallellt med din uppsats. Utbildningen ges på engelska och du läser tillsammans med internationella studenter.

Magisterprogram i strategisk ledning 60 hp Nyckelbegrepp för det moderna företaget är utveckling och förändring. Därmed blir strategisk management och ledarskap mycket viktigt. Programmet erbjuder möj-lighet att lära dig att analysera företagens val och anpassning till nya villkor. Villkoren kan vara interna förändringar i organisationen i samband med företagets tillväxt och utveckling. Det kan även gälla externa förändringar i företagets omvärld i takt med branschens utveckling och ekonomisk globalisering. För ledningen är strategiskt tänkande mycket viktiga delar. Utbildningen ges på engelska och du läser tillsammans med internationella studenter.

Påbyggnad • Ekonomi

Magisterprogrammet revisor och bank 60 hp Programmet vänder sig till dig som vill arbeta som revisor, redovisningskonsult eller kredithandläggare inom bank. Under fördjupningskursen i finansiering, redovisning och revision varvas föreläsningar med studiebesök på revisionsbyrå och bank. I programmet ingår även de för revisorsyrket obligatoriska kurserna Beskattningsrätt I och Revisorsjuridik. Dessa kurser är centrala även för arbete som redovisningskonsult eller inom bank.

Masterprogram i innovationsledning och affärsutveckling 120 hp Utbildningen behandlar innovationers natur, organisering och ledning av innovationsprocesser samt affärsutveckling med inriktning på internationella marknader. Utbildningen är förankrad i Högskolans forskning med inriktning på små och medelstora företag. Kurserna syftar till att du ska lära känna ekonomins och teknikens områden över ämnesgränserna och kombineras med mer praktiskt inriktade kursdelar. Utbildningen ges på engelska och du läser tillsammans med internationella studenter.

Övrigt Startar ht 11, helfart. Startar ht 11, halvfart.

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

Övrigt Startar ht 11, helfart.

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

Inriktningar

Internationell marknadsföring, strategisk ledning och teknisk projektledning.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012 • 35

Ekonomi • Kurser

Företagsekonomi 1–30 hp Affärsinformatik I, 7,5 hp

Kursens fokus är ”hur man gör affärer med IT”. Bland annat diskuteras all männa IT-begrepp, teorier för hur IT kan användas i organisationer samt informationsteknologins framtida roll för individen, organisationen och samhället. Grundläggande behörighet halvfart ht 11, start v. 35 (undervisningen bedrivs på engelska) Affärskultur I, 7,5 hp

Kursen handlar om kulturell medvetenhet och landsspecifika kulturer. Områden som kultur och traditioner i Sverige och i andra länder, kulturella skillnader och konsten att överskrida kulturgränser diskuteras och ett simuleringsspel inleder kursen. Behörighetskrav: En B, Sh A Områdesbehörighet 6 halvfart ht 11, start v. 35 (undervisningen bedrivs på engelska) halvfart vt 12, start v. 12 (undervisningen bedrivs på engelska) Affärsredovisning 7,5 hp

Kursen ingår i behörigheten till Företagsekonomi 31–60. I kursen ingår affärsredovisningens teoretiska grunder med bokföring av affärshändelser samt att upprätta bokslut. Det ingår även ett självständigt projektarbete, att bokföra, upprätta bokslut samt skriva en årsredovisning för ett fiktivt företag. Kursen innefattar beräkning, tolkningar och förståelse för ekonomiska nyckeltal. Behörighetskrav: Ma C, Sh A Områdesbehörighet 4 halvfart ht 11, start v. 35 halvfart vt 12, start v. 03 halvfart vt 12, start v. 03, distans/internet halvfart vt 12, start v. 03, distans/campus Affärsutveckling och entreprenörskap 15 hp

Kursen innehåller studier kring begreppet entreprenörskap. Du får möjlighet att lära dig hur man praktiskt går till väga när man startar ett företag. Du studerar strategier, marknader, ekonomisk planering, budgetering och finansieringsmöjligheter. I kursen ingår även ett större projekt.

36 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012

Grundläggande behörighet halvfart ht 11, start v. 35, distans/internet halvfart vt 12, start v. 03, distans/internet Ekonomistyrning 7,5 hp

Kursen ingår i behörigheten till Företagsekonomi 31–60. Under kursen kan du lära dig hur man presenterar relevant ekonomisk information i en beslutssituation utifrån ekonomistyrningens teoretiska grunder. Det görs med hjälp av olika planerings- och kalkylmodeller samt budgetering. I kursen ingår även att förstå syftet med internredovisning. Behörighetskrav: Ma C, Sh A Områdesbehörighet 4 halvfart ht 11, start v. 44 halvfart vt 12, start v. 12 halvfart vt 12, start v. 12, distans/internet halvfart vt 12, start v. 12, distans/campus

halvfart ht 11, start v. 44, distans/campus halvfart vt 12, start v. 03 Organisation och ledarskap 7,5 hp

Kursen ingår i behörigheten till Företagsekonomi 31–60. Fokus i kursen ligger på att skapa grundläggande kunskap och förståelse för organisations- och ledarskapsteorier utifrån olika perspektiv. Vi diskuterar organisa tioners komplexitet och vilka faktorer som kan påverka organisationen, till exempel aktörerna själva, omvärlden, kulturen eller interna maktförhållanden. Behörighetskrav: Ma C, Sh A Områdesbehörighet 4 halvfart ht 11, start v. 44 halvfart ht 11, start v. 35, distans/internet halvfart ht 11, start v. 35, distans/campus halvfart vt 12, start v. 12

Företagsekonomi 31–60 hp

Ledarskap (att leda på distans) 7,5 hp

Affärsinformatik II 7,5 hp

Kursen behandlar olika perspektiv på ledarskap. Centralt på kursen är utveckling av det egna ledarskapet utifrån självreflektion och ledning av geografiskt spridda personer. Syftet är att skapa förståelse för teorier och modeller som kan beskriva och förklara ledarskap och ledar skap på distans.

Kursens fokus är ”hur branscher förändras med IT”. Informationsteknologins strategiska och omvälvande roll inom till exempel bank, detaljhandel och reklambransch är tre exempel på den typ av frågeställning som tas upp. Kopplingen mellan affärs- och IT-strategier är också ett centralt tema.

Grundläggande behörighet kvartsfart ht 11, start v. 35, distans/internet kvartsfart vt 12, start v. 03, distans/internet

Behörighetskrav: Affärsinformatik I, 7,5 hp eller motsvarande halvfart ht 11, start v. 44 (undervisningen bedrivs på engelska)

Marknadsföring I, 7,5 hp

Kursen ingår i behörigheten till Företagsekonomi 31–60. Kursen är en bred och grundläggande introduktion till marknadsföringsämnet. Du går igenom vad man ska tillverka, var man kan sälja det, hur man gör reklam och prissätter. Kursen utgår från ett marknadsperspektiv och handlar därför om kunders motiv, önskningar, behov och hur man som marknadsförare tillfredsställer dem. Behörighetskrav: Ma C, Sh A Områdesbehörighet 4 halvfart ht 11, start v. 35 halvfart ht 11, start v. 44, distans/internet

Affärskultur II 7,5 hp

Kursen kommer att beröra olika interkulturella problem/möjligheter inom marknadsföring och personaladministration. Kursen tar upp interkulturell planering och ledning, kulturer, personligheter, strategier och taktiker i interkulturella förhandlingar. Behörighetskrav: Affärskultur I, 7,5 hp eller motsvarande halvfart ht 11, start v. 44 (undervisningen bedrivs på engelska) Entreprenörskap och affärsplanering 7,5 hp

Kursens syfte är att utveckla din förmåga att förstå helheten i att bedriva företagsverksamhet. Det innebär att en stor del av kursen ägnas åt att utarbeta en verk-

Kurser • Ekonomi

samhetsplan, vilken omfattar både finansiell planering och marknadsplan.

halvfart ht 11, start v. 44 halvfart vt 12, start v. 12

Behörighetskrav: Organisation och ledarskap 7,5 hp, Marknadsföring I, 7,5 hp, Affärsredovisning 7,5 hp, Ekonomistyrning 7,5 hp halvfart ht 11, start v. 44 halvfart vt 12, start v. 12

Verksamhetsplanering 7,5 hp

Finansiering och koncernredovisning 7,5 hp

Kursen tar dels upp företagets interna finansiella planering dels den planering som är kopplad till de finansiella marknaderna. Det ingår dessutom två självständiga moment: finansiell planering samt analys av ett börsföretag. I kursen ingår även koncernredovisning. Behörighetskrav: Organisation och ledarskap 7,5 hp, Marknadsföring I, 7,5 hp, Affärsredovisning 7,5 hp, Ekonomistyrning 7,5 hp. halvfart ht 11, start v. 35 halvfart vt 12, start v. 12 Ledning av människor 7,5 hp

Kursen behandlar den del av chefs- och ledarskapet som består av arbetsledning, det vill säga att leda andra människor. Dessutom fokuserar kursen på att skapa en förståelse för att utveckla det egna ledarskapet. Det ingår ledarskapsteorier, lärande om praktiskt ledarskap, delegering, gruppdynamik, konflikthantering, personligt varumärke och konsten att kommunicera. Behörighetskrav: Organisation och ledarskap 7,5 hp, Marknadsföring I, 7,5 hp, Affärsredovisning 7,5 hp, Ekonomistyrning 7,5 hp halvfart ht 11, start v. 35 halvfart vt 12, start v. 03 Marknadsföring II 7,5 hp

Kursens mål är att ge en bred bild av utvecklingen av marknadsföring både som akademiskt ämne och som funktion (det vill säga i praktiken). Innehållet bygger på grundläggande marknadsföringskunskaper och fördjupar och breddar förmågan att förstå marknadsföringens syfte och funktion. Kursen innehåller även en introduktion till upplevelsebaserad marknadsföring. Behörighetskrav: Organisation och ledarskap 7,5 hp, Marknadsföring I, 7,5 hp, Affärsredovisning 7,5 hp, Ekonomistyrning 7,5 hp.

= Avancerad nivå

Denna kurs kopplar samman företagets strategiska planering med den operativa planeringen som till exempel inköps-, lager- och produktionsbeslut. Kursen innehåller dessutom kvalitetsstyrning. I kursen ingår dels excelövningar och dels ett grupparbete som examineras. Behörighetskrav: Organisation och ledarskap 7,5 hp, Marknadsföring I, 7,5 hp, Affärsredovisning 7,5 hp, Ekonomistyrning 7,5 hp halvfart ht 11, start v. 44 halvfart vt 12, start v. 03 Vetenskaplig metod: teori och tillämpning 7,5 hp

Centralt i kursen är de val som ska göras inför och under en vetenskaplig undersökning. Särskilt behandlas identifiering och val av problem, uppbyggnad av teoretisk referensram, val av övergripande metodmässigt upplägg, val och användning av datainsamlingsmetod samt metod för analys av data. Såväl kvantitativa som kvalitativa undersökningar studeras. Behörighetskrav: Organisation och ledarskap 7,5 hp, Marknadsföring I, 7,5 hp, Affärsredovisning 7,5 hp, Ekonomistyrning 7,5 hp. halvfart ht 11, start v. 35 halvfart vt 12, start v. 03

Företagsekonomi 61–90 hp Entreprenörskap och företagsamhet 7,5 hp

Kursen behandlar entreprenörskap såväl i form av start och etablering av självständiga företag som affärsutveckling i befintliga företag. Kursen fokuserar på de olika stegen i processen från idé till genomförande och etablering av företag och/eller projekt. Olika teoretiska modeller och perspektiv relaterade till de olika stegen i processen behandlas. Behörighetskrav: Företagsekonomi (1–60) 60 hp halvfart ht 11, start v. 44 Externredovisning II 7,5 hp

I kursen diskuteras aktuella redovisnings problem, redovisningsteori samt grundläggande revision.

= Distansutbildning. Träffar kan förekomma.

Behörighetskrav: Företagsekonomi (1–60) 60 hp samt Externredovisning I, 7,5 hp halvfart ht 11, start v. 44 Företagsekonomi inriktning externredovisning (61–90) 15 hp

Kursen innehåller två delkurser. Delkurs 1: Externredovisning I, behand lar redovisningsteori, koncernredovisning och tillämpning av rekommendationer. Delkurs 2: Externredovisning II, diskuterar aktuella redovisningsproblem som kassaflödesanalys och miljöredovisning samt den harmoni seringsprocess som fortgår på den internationella arenan. Behörighetskrav: Företagsekonomi (1–60) 60 hp inklusive vetenskaplig metod 7,5 hp (31–60) halvfart ht 11, start v. 35 Företagsekonomi inriktning ledarskap (61–90) 15 hp

Kursen innehåller två delkurser. Delkurs 1: Ledarskap i företag – en skapelse i ord och bild, behandlar de föreställningar om ledarskap som ges via media och som vi sedan bär med oss i olika situationer. Delkurs 2: Företagande ledarskap i handling, granskar specifika ledarskapssituationer i företag. Du får lära dig att tillämpa de föreställningar som första delkursen resulterade i på vanliga före teelser inom företag. Behörighetskrav: Företagsekonomi (1–60) 60 hp inklusive vetenskaplig metod 7,5 hp (31–60) halvfart ht 11, start v. 35 Företagsekonomi inriktning marknadsföring (61–90) 15 hp

Kursen innehåller två delkurser. Delkurs 1: Strategisk marknadsföring I, där tyngdpunkten bland annat ligger på kund- och konkurrensstrategier samt relationsmarknadsföring. Delkurs 2: Strategisk marknadsföring II, där tyngdpunkten ligger på strategisk marknadsplanering som svar på omvärldsförändringar och på uppbyggandet av kärnkompetens för att hantera möjligheter och uppmaningar på marknaden. Behörighetskrav: Företagsekonomi (1–60) 60 hp inklusive vetenskaplig metod 7,5 hp (31–60) halvfart ht 11, start v. 35

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012 • 37

Ekonomi • Kurser

Företagsekonomi inriktning redovisning/finansiell styrning (61–90) 15 hp

Kursen innehåller två delkurser. Delkurs 1: Externredovisning I, behandlar redovisningsteori, koncernredovisning och tillämpning av rekommendationer. Delkurs 2: Finansiering, innehåller delar som handlar om företagets förhållande till de finansiella marknaderna samt företagets beteende på valutamarknader. Behörighetskrav: Företagsekonomi (1–60) 60 hp inklusive vetenskaplig metod 7,5 hp (31–60) halvfart ht 11, start v. 35 Företagsekonomi inriktning redovisning/verksamhetsstyrning (61–90) 15 hp

Kursen innehåller två delkurser. Delkurs 1: Externredovisning I, behandlar redovisningsteori, koncernredovisning och tillämpning av rekommendationer. Delkurs 2: Verksamhetsstyrning, handlar om styrning mot både finansiella och icke finansiella mått, cost management, strategi och balanced scorecard. Behörighetskrav: Företagsekonomi (1–60) 60 hp inklusive vetenskaplig metod 7,5 hp (31–60) halvfart ht 11, start v. 35 Internationella marknadsföringsstrategier 7,5 hp

Kursens mål är att ge dig fördjupade kunskaper om och förståelse för internationell marknadsföring. Du introduceras i metoder och tekniker för att identifiera och utvärdera möjligheter och begränsningar på internationella marknader. Du får även möjlighet att lära dig hur man analyserar, utvecklar och implementerar strategier för internationell marknadsföring. De problem ett företag möter på en internationell marknad kommer att studeras ur ett ledningsstrategiskt perspektiv. Behörighetskrav: Kandidatexamen om 180 hp varav minst: Företagsekonomi 90 hp, varav 15 hp uppsats inom 61–90 hp, med inriktning på marknadsföring eller motsvarande halvfart ht 11, start v. 35 (undervisningen bedrivs på engelska) Självständigt uppsatsarbete 15 hp

Kursen ger fördjupade kunskaper inom den företagsekonomiska inriktning som du har valt. I kursen kommer du att självständigt planera och genomföra ett vetenskapligt arbete. Kursen genomförs med

38 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012

hjälp av seminarier och handledning. Behörighetskrav: Företagsekonomi 1–60 hp varav vetenskaplig metod 7,5 hp (31–60) halvfart vt 12, start v. 03

Juridik Arbetsrätt I, 7,5 hp

Kursen handlar om juridiken kring individens anställningsavtal, inklusive regler om uppsägning och avskedande av arbetstagare. Andra delar av kursen är kollektivavtal, stridsåtgärder och fack föreningarnas förhandlingsrätt. Vidare handlas arbetsmiljölagen, jämställdbe hetslagen samt skadeståndslagens tillämpning på arbetstagare. Grundläggande behörighet halvfart ht 11, start v. 35 Arbetsrätt II 7,5 hp

Kursen är en fördjupning av Arbetsrätt I och behandlar ett flertal olika områden, bland annat inhyrning av personal, anställdas integritet vid drogtestning och epost. Även regler om A-kassa, arbetsrättsliga förhandlingar, företagsöverlåtelse, pensioner, försäkringar och fördjupning om kollektivavtal tas upp. Behörighetskrav: Arbetsrätt I, 7,5 hp eller motsvarande halvfart ht 11, start v. 44 Beskattningsrätt I, 15 hp

Inom all affärsverksamhet spelar skatterättsliga överväganden en viktig roll. Kursens fokus är därför riktat på beskattning av företag, men den behandlar även privatpersoners beskattning. Indirekt beskattning och internationell skatterätt berörs också. Behörighetskrav: Juridisk översiktskurs med handelsrättslig inriktning 15 hp eller motsvarande halvfart ht 11, start v. 35 Bostadsrätt – ombildning 7,5 hp

Kursen belyser bostads- och hyresrättslig lagstiftning, bland annat den som uppkommer i styrelsearbete inom en bostadsrättsförening samt vid arbete med för valtning av flerfamiljshus i bostadsrätts form. Även de rättsregler som aktualiseras vid ombildning från hyresrätt till bostadsrätt behandlas.

Behörighetskrav: Juridisk översiktskurs med handelsrättslig inriktning 15 hp eller motsvarande halvfart ht 11, start v. 44 distans/campus Fastighetsrätt 15 hp

Kursen syftar till att ge dig en breddning och fördjupning av kunskaperna från den juridiska översiktskursen. Särskild vikt ligger på de rättsregler som styr fastighets- och bostadsrättsöverlåtelser och fastighetsrättslig lagstiftning, samt de rättsregler som styr pantsättning och exekutiv försäljning av fast egendom. Andra viktiga delar är de rättsregler som styr servitut, arrenden, hyresrätter och bostadsrätter. Behörighetskrav: Juridisk översiktskurs med handelsrättslig inriktning 15 hp eller annan motsvarande kurs i juridik halvfart ht 11, start v. 35 distans/campus Juridisk översiktskurs med handelsrättslig inriktning 15 hp

Kursen ger dig möjlighet att få grundläggande kunskap om juridisk terminologi och översiktlig kunskap om rättsregler och användningen av dessa. Kursen fokuserar speciellt på det som är viktigt för samhällsvetenskapliga och ekono miska yrken. Tonvikten ligger på det förmögenhetsrättsliga området. Den innehåller även en orientering i de rättsregler som har särskild betydelse för ekonomisk verksamhet. Det kan till exempel gälla fastighets-, familje-, process- och EGrätt, utsökning, konkurs och straffrätt. Grundläggande behörighet halvfart ht 11, start v. 35 halvfart vt 12, start v. 03 Juridisk översiktskurs med offentligrättslig inriktning 15 hp

Efter kursen är målet att du ska ha grundläggande förtrogenhet med juridisk terminologi och översiktliga kunskaper vad gäller rättsregler på centrala rättsområden. Det gäller särskilt de som är viktiga för samhälls- och beteende vetare och andra inom den offentligrättsliga sektorn. Kursen omfattar allmän förvaltningsrätt, offentlighet och sekretess, arbets- och familjerätt med mera. Grundläggande behörighet helfart ht 11, start v. 35 helfart vt 12, start v. 03

Kurser • Ekonomi

Revisorsjuridik 15 hp

Kursen har som mål att ge dig bredd och fördjupning av kunskaperna från den juridiska översiktskursen. Tonvikten ligger på de rättsområden som är särskilt viktiga för en revisor och andra yrken inom den finansiella sektorn. Områden som studeras är associations-, konkurs- och utsökningsrätt samt förmögenhetsbrott. Behörighetskrav: Juridisk översiktskurs med handelsrättslig inriktning 15 hp eller motsvarande halvfart vt 12, start v. 03 Socialrätt 30 hp

Kursen består av två delkurser. Delkurs 1: Juridisk översiktskurs med offentligrättslig inriktning, behandlar juridisk terminologi. Du kommer även i kontakt med rättsregler på centrala rättsområden, särskilt de som är viktiga för samhälls- och beteendevetare och inom offentligrättslig sektor. Kursen omfattar allmän förvaltningsrätt, offentlighet och sekretess, arbetsrätt och familjerätt. Delkurs 2: Du fördjupar dig i kursen Juridisk översiktskurs med offentligrättslig inriktning. Särskild vikt läggs på betydelsefulla områden för dig som vill arbeta inom välfärdssektorn och offentlig verksamhet. Du studerar bland annat hur sociallagarna kan ge stöd åt familjer, barn och ungdomar, äldre samt personer med funktionshinder. Grundläggande behörighet helfart ht 11, start v. 35 helfart vt 12, start v. 03

Nationalekonomi Human Resource Management (31–60) (61–90) 7,5 hp

Kursens fokus är det moderna företagets strategier och beteende i personalpoli tiska frågor såsom anställning, uppsägningar och personalutbildning. Du studerar anställningskontrakt, teorier om lönestruktur, bonusar och karriärvägar samt den interna arbetsmarknadens betydelse för både företag och individ. Ett genus- och mångfaldsperspektiv genomsyrar hela kursen. På 61–90 nivån ingår även ett självständigt fördjupningsarbete. Behörighetskrav (31–60): Nationalekonomi (1–30) 30 hp eller motsvarande Behörighetskrav (61–90): Nationalekonomi (1–60) 60 hp eller motsvarande halvfart vt 12, start v. 12

= Avancerad nivå

Industriell organisation (31–60) (61–90) 7,5 hp

Kursen ger dig möjlighet till fördjupad kunskap om marknaders funktionssätt. Centralt i kursen är studiet av företags konkurrensstrategier. Du studerar bland annat horisontell och vertikal integration, prissättningsstrategier, in- och utträde på marknaden, teknologiförändringar, produktdifferentiering och geografisk lokalisering. På 61–90 nivån ingår även ett självständigt fördjupningsarbete. Behörighetskrav (31–60): Nationalekonomi (1–30) 30 hp eller motsvarande Behörighetskrav (61–90): Nationalekonomi (1–60) 60 hp eller motsvarande halvfart vt 12, start v. 03 Internationell ekonomi (31–60) (61–90) 7,5 hp

Kursen består av två delar. Först läser du traditionell och modern handelsteori. Du analyserar olika förklaringar till handel mellan länder. Sedan studerar du växelkurser och teorier om prisbildning på valutamarknaden på kort och lång sikt. Vidare analyseras öppna ekonomier, där växelkursregimen ges en tydlig roll. På 61–90 nivån ingår även ett självständigt fördjupningsarbete. Behörighetskrav (31–60): Nationalekonomi (1–30) 30 hp eller motsvarande Behörighetskrav (61–90): Nationalekonomi (1–60) 60 hp eller motsvarande halvfart ht 11, start v. 35 Kvantitativa metoder (31–60) (61–90) 7,5 hp

Kursen behandlar metoder för att empiriskt kvantifiera ekonomiska samband. Centralt inom kursen är skattning, hypotestestning och prediktion. Det läggs stor vikt vid tillämpningar i form av dataövningar. Det ingår även ett självständigt fördjupningsarbete. Statistik om 15 hp rekommenderas som förkunskap. På 61–90 nivån ingår även ett självständigt fördjupningsarbete. Behörighetskrav (31–60): Nationalekonomi (1–30) 30 hp eller motsvarande Behörighetskrav (61–90): Nationalekonomi (1–60) 60 hp eller motsvarande halvfart ht 11, start v. 44 Makroekonomisk analys (31–60) (61–90) 7,5 hp

Kursen behandlar modern makroekonomisk teori samt att du utvidgar och fördjupar kunskaperna från grundkur-

= Distansutbildning. Träffar kan förekomma.

sen. Innehållet utgår från ett europeiskt perspektiv med aktuella policytillämpningar. Detta är en utpräglad teori- och metodkurs. På 61–90 nivån ingår även ett självständigt fördjupningsarbete. Behörighetskrav (31–60): Nationalekonomi (1–30) 30 hp eller motsvarande Behörighetskrav (61–90): Nationalekonomi (1–60) 60 hp eller motsvarande halvfart ht 11, start v. 44 Managerial Economics 7,5 hp

Kursen innehåller nationalekonomiska principer/metoder för beslutsfattande i företag och företags konkurrens på marknaden. Bland annat behandlas efterfrågebeteende, skattning och prognostisering av efterfrågan, prissättningsstrategier, beslut under osäkerhet, annonsering och promotion samt kostnads analys. Behörighetskrav: Ma C Områdesbehörighet 4 halvfart vt 12, start v. 03 Mikroekonomisk analys (31–60) (61–90) 7,5 hp

Kursen är en fördjupning av grundkursen inom olika delar av teorin för allokering av resurser mellan olika marknadsaktörer, konsumenter och producenter. Det är en utpräglad teori- och metodkurs. På 61–90 nivån ingår även ett självständigt fördjupningsarbete. Behörighetskrav (31–60): Nationalekonomi (1–30) 30 hp eller motsvarande Behörighetskrav (61–90): Nationalekonomi (1–60) 60 hp eller motsvarande halvfart ht 11, start v. 35 Miljöekonomi 7,5 hp

Kursen behandlar miljöproblematiken utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv. Du studerar val av ekonomiska styrmedel och dess påverkan på de olika aktörerna i samhället. Andra viktiga delar är metoder för värdering av miljön och åtgärder i miljöförbättrande syfte. Behörighetskrav: Ma C Områdesbehörighet 3 halvfart ht 11, start v. 44 Nationalekonomi (1–30) 30 hp

Kursen består av fyra delkurser och ger grundläggande kunskaper i modern nationalekonomi. Mikro- och makroekonomisk teori ger de teoretiska redskapen

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012 • 39

Ekonomi • Kurser

för att analysera ekonomiska frågeställningar dels ur de enskilda konsument ernas och företagens perspektiv, dels i ett övergripande samhällsekonomiskt perspektiv. I två av delkurserna tillämpas teorierna på frågor som offentlig sektor, internationell handel, stabiliseringspolitik, finansiella institutioner och riskhantering med hjälp av aktier och optioner. Behörighetskrav: Ma C, Sh A Områdesbehörighet 4 helfart ht 11, start v. 35 helfart vt 12, start v. 03 halvfart ht 11, start v. 35, fortsätter vt 12 halvfart ht 11, start v. 35, fortsätter vt 12, distans/internet halvfart ht 11, start v. 35, fortsätter vt 12, distans/campus Nationalekonomi (31–60) 30 hp

Kursen Nationalekonomi 31–60 hp är uppbyggd av fyra valbara delkurser om vardera 7,5 hp. Delkurserna du kan välja mellan är: • Human Resource Management • Industriell organisation • Internationell ekonomi • Kvantitativa metoder • Makroekonomisk analys • Mikroekonomisk analys • Optionsteori • Portföljvalsteori Du kan läsa mer om kursernas innehåll under respektive rubrik. Alla kurser ges på halvfart och kan även sökas var för sig. Vill du läsa på helfart kan ytterligare delkurser om 15 hp sökas. Behörighetskrav: Nationalekonomi (1–30 hp) 30 hp halvfart ht 11, start v. 35, fortsätter vt 12 halvfart vt 12, start v. 03, fortsätter ht 12 Nationalekonomi (61–90) 30 hp

Kursen Nationalekonomi 61–90 hp är uppbyggd av fyra valbara delkurser om vardera 7,5 hp. Delkurserna du kan välja mellan är: • Human Resource Management • Industriell organisation • Internationell ekonomi • Kvantitativa metoder • Makroekonomisk analys • Mikroekonomisk analys • Optionsteori • Portföljvalsteori Du kan läsa mer om kursernas innehåll under respektive rubrik. Alla kurser ges på halvfart och kan även sökas var för sig. Vill du läsa på helfart kan ytterligare delkurser om 15 hp sökas. 40 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012

Behörighetskrav: Nationalekonomi (1–60) 60 hp halvfart ht 11, start v. 35, fortsätter vt 12 halvfart vt 12, start v. 03, fortsätter ht 12 Optionsteori (31–60) (61–90) 7,5 hp

Kursen behandlar olika aspekter på options- och terminsmarknader ur både ett teoretiskt och ett praktiskt perspektiv. Tyngdpunkten ligger på att identifiera, kvantifiera och hantera olika risker i fi nansiella portföljer. Finansieringsperspektivet, strategier på derivatmarknaden samt exotics berörs. Statistik 15 hp rekommenderas. På 61–90 nivån ingår även ett självständigt fördjupningsarbete. Behörighetskrav (31–60): Nationalekonomi (1–30) 30 hp eller motsvarande Behörighetskrav (61–90): Nationalekonomi (1–60) 60 hp eller motsvarande halvfart vt 12, start v. 12 Portföljvalsteori (31–60) (61–90) 7,5 hp

Modern portföljteori utifrån jämviktsmodeller såsom CAPM och APT härleds och används till att skapa finansiella portföljer med specifika risk- och avkastningskaraktäristika under antagande om den effektiva marknadshypotesen. Kursen ger en introduktion av derivatinstrument och behavioral finance. Statistik 15 hp rekommenderas. På 61–90 nivån ingår även ett självständigt fördjupningsarbete. Behörighetskrav (31–60): Nationalekonomi (1–30) 30 hp eller motsvarande Behörighetskrav (61–90): Nationalekonomi (1–60) 60 hp eller motsvarande halvfart vt 12, start v. 03 Uppsats, nationalekonomi 15 hp

Kursen ger fördjupade kunskaper och färdigheter i vetenskaplig metod samt ytterligare fördjupade kunskaper i ämnet nationalekonomi. Uppsatsarbetet bedrivs i seminarieform. Behörighetskrav: Nationalekonomi (31–60) 60 hp eller motsvarande halvfart ht 11, start v. 35 halvfart vt 12, start v. 03

Statistik Statistik 15 hp

Kursen är fördelad på två delkurser om vardera 7,5 hp. Delkurs 1: Beskrivande statistik och sannolikhetslära, behandlar grundläggande kunskaper för insamling, bearbetning och beskrivning av ekonomisk data samt sannolikhetsteori. Delkurs 2: Statistisk slutledning, handlar om hur man med olika statistiska metoder kan dra slutsatser från ett stickprov till hela populationen. Den innehåller även metoder för att skatta samband mellan ekonomiska variabler vilket inkluderar enklare tidsserieanalys. Behörighetskrav: Ma C Områdesbehörighet 4 halvfart vt 12, start v. 03

Kurser • Ekonomi

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012 • 41

Humaniora

”Jag pluggar på tåget” Christopher Josefsson har alltid haft intresse för språk och vill gärna bli tolk eller översättare. Just nu studerar han andra terminen vid Högskolan i Halmstads språkprogram med inriktningen engelska. – Jag älskar att jobba med språk. Jag har rest mycket med familjen och har genom det insett värdet av att kunna kommunicera, säger Christopher. Under gymnasiet gick han samhällsprogrammet med språklig inriktning och läste engelska, tyska, spanska och latin. När han sökte till Högskolan i Halmstad ville han helst läsa tyska men eftersom det inte fanns någon inriktning på tyska fick det bli engelska i stället. – Tanken är att jag ska läsa tyska på högskolenivå senare, förklarar han. På språkprogrammet får de läsa allt från engelsk historia till engelsk grammatik. – Vi läser inte bara språk utan lär oss även kultur, historia och hur samhällsstrukturerna i Storbritannien och i USA är uppbyggda, berättar han. Förutom att kurslitteraturen är på engelska får de också läsa engelsk skönlitteratur. Något som inte är några problem för Christopher. – Jag har läst böcker på engelska sedan jag gick i åttan, säger Christopher som gärna läser Harry Potter-böcker på engelska fast han redan har läst dem på svenska. Christopher bor i Onsala utanför Göteborg och sökte till Högskolan i Halmstad eftersom han inte kunde hitta det språkprogram han ville gå i Göteborg. Två timmars pendling om dagen brukar det bli men Christopher ser inte det som något negativt. Tvärtom. – Jag pluggar på tåget. Det är skönt när jag kommer hem och redan har läst det jag behöver, säger han. I och med pendlingen tycker han att han har blivit mer självdisciplinerad. – Jag har lärt mig att jag måste prioritera studierna. Det är ett steg till att bli mer vuxen. Att ta mer ansvar och hålla reda på deadlines. Har man bara disciplinen hinner man med livet vid sidan om ändå. Efter examen från Högskolan i Halmstad och de efterföljande tyskstudierna siktar Christopher på att komma in på översättarprogrammet i Lund eller i Göteborg. – Jag vill bli översättare eller tolk. Man hjälper människor som inte har samma språkliga begåvning som en själv

42 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012

Christopher Josefsson

Ålder: 19 år Läser: Språkprogrammet med inriktning engelska Ursprungsort: Onsala

och får samtidigt använda språkkunskaperna på ett kreativt sätt, förklarar han. Det absoluta målet är att få jobba i Bryssel. – Då är man verkligen i Europas mitt. Det är där allt händer. TEXT: LINDA LUNDELL

Humaniora

”Det var verkligen en aha-upplevelse” Första dagen på kursen filmvetenskap på Högskolan i Halmstad tänkte Gabriela Pichler ”jag ger det en dag”. En dag blev till en vecka, en vecka till en månad och sedan var hon såld – såld på ämnet, akademin och högre studier. – Jag är den första i min släkt som har utbildat mig. Mina föräldrar har inte gått särskilt många år i skolan, berättar Gabriela Pichler. Hon tillbringade sina första år i Flemingsberg, en Stockholmsförort med invånare från hela världen. Min mamma är från Bosnien och min pappa från Österrike och vi kände inte så många svenskar. Jag uppfattade min värld som en blandning av många kulturer – ingenting var konstigt i Flemingsberg. När Gabriela var åtta–nio år flyttade familjen till Örkelljunga i Skåne.

Gabriela Pichler Ålder: 30 år Bor: Göteborg Utbildning: Högskolan i Halmstad, Ölands dokumentärfilmskola, Filmhögskolan i Göteborg Jobbar som: filmare

Gillade campus

Att Gabriela skulle plugga vidare efter gymnasiet var ingen självklarhet. Kanske var det mest kompisarnas förtjänst att det blev högre studier? När de sökte till universitet och högskolor gjorde hon likadant. Ett besök på Lunds universitet under gymnasietiden var en av anledningarna till att hon ville läsa just filmvetenskap. – Jag blev intresserad av filmkursen och tänkte ”wow, vad fint, man kan läsa film”, tills de berättade att det nästan var omöjligt att komma in. Jag åkte därifrån med krossade drömmar, men kunde inte släppa tanken så jag sökte filmvetenskap på Högskolan i Halmstad i stället. I efterhand är hon väldigt glad över att hon kom in i Halmstad. Högskolan kändes ny och fräsch, med campus centralt och nära till det mesta. Tröskeln till högre studier kändes inte särskilt hög och kontakten med lärarna var nära och bra. – Lärarna fick oss studenter att känna oss betydelsefulla – att det vi hade att säga var viktigt. Det hade extra stor betydelse för oss som inte hade någon akademisk bakgrund. Man fick självförtroende, säger Gabriela. Trots att det var flera år sedan hon avslutade sina studier vid Högskolan i Halmstad har hon kvar kontakten med flera av sina lärare. – Lena Israel och Dagmar Brunow har följt mig hela vägen och stöttat mig. De har blivit mina vänner, mina mentorer, och de samtal vi har haft har påverkat mig som filmskapare. Att kunna ha den relationen med sina lärare är en väldig lyx.

Teoretisk grund viktigt

Under åren på Högskolan i Halmstad läste Gabriela fristående kurser. Förutom filmvetenskap blev det bland annat idé- och lärdomshistoria och litteraturvetenskap. Studierna resulterade i en kandidatexamen i filmvetenskap. Hon tycker att samhället generellt underskattar den kompetens som studier i humaniora ger. – Jag skulle råda alla att läsa humanistiska ämnen, det ger så ofantligt mycket på det intellektuella planet. Det var verkligen en aha-upplevelse. Efter studier i Halmstad blev det Ölands dokumentärfilmskola och sedan blev det Filmhögskolan i Göteborg. Hennes examensfilm Skrapsår blev mycket uppmärksammad och belönades med Svenska filminstitutets guldbagge 2010. I dag när vem som helst kan filma och lägga ut sina alster på Youtube och andra kanaler, är det kanske viktigare än någonsin att som filmare ha en stabil teoretisk grund att stå på, menar Gabriela. – Jag är i grunden positiv till den nya tekniken och demokratiseringen där alla kan filma och nå en publik. Samtidigt är det viktigare än någonsin att det finns människor som har teoretisk kunskap om rörlig bild. Redan i grundskolan borde elever få undervisning om vad rörliga bilder kan förmedla, hur åskådare kan läsa bilder och att man har ett ansvar för hur man skildrar en person. TEXT: NATHALIE SJÖGREN TÖRHAGEN

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012 • 43

Humaniora • Program

Vill du vara med och bygga framtidens turism?

Hållbar turismutveckling 180 hp Vill du vara med och bygga framtidens turism? Vill du levandegöra våra rika kulturskatter och göra den svenska naturen tillgänglig för besökare från andra platser? Då är Högskolans turismutbildning något för dig. Idag expanderar turismbranschen och upplevelseindustrin stort och ett enormt intresse finns från såväl allmänhet som myndigheter. Det handlar om att bygga och utveckla turism i samhället; att se fenomenet som en viktig näring för regionen och landet. Affärsutveckling och entreprenörskap är självklara ingredienser för att koppla samman näringsliv, turismutveckling och turismplanering. Turism är möten mellan människor, mellan kulturella former, mellan historiska epoker och mellan miljöer. I turismnäringen förmedlar man dessa möten. Vi har gett utbildningen en internationell prägel då hela turismfenomenet idag är internationellt. Vi har även lagt fokus på hållbarhet då turismen idag inte bara är globalt medveten utan även är på väg att ut vecklas till en transformationsekonomi – där folk inte bara söker en ny upplevelse utan även försöker förändra sig själva med den.

Programmet innehåller kurser i kulturvetenskap, biologi, ekonomi och turismvetenskap. Du får möjlighet att arbeta med mindre projekt och case. Programmet avslutas med ett examensarbete där du kan göra olika val. Du kan till exempel utveckla en egen affärsidé, arbeta med ett turismutvecklingsprojekt eller för djupa dig i en viss aspekt av turism. Vissa kurser i programmet kan ges på engelska.

Arbetsområden

Examen

Grundläggande behörighet.

Kandidatexamen. Studier utomlands

Programmets upplägg har ett inter nationellt perspektiv under hela utbildningen. Under termin 4 genomförs en exkursion där studenterna på plats studerar ett främmande lands kultur- och naturtursim. Under termin 5 har du möjlighet att läsa vid ett utländskt universitet. Läs mer på www.hh.se/turism.

En turismutvecklare har en rad möjliga arbetsområden att sikta mot. Några exempel är projektledare såväl inom både näringsliv som inom offentlig förvaltning, egen företagare och affärsutvecklare. Du kan också få arbete inom natur- och/eller kulturvård eller arbeta internationellt inom turismindustrin. Behörighetskrav

Övrigt

Startar ht 11, helfart.

Mer information Programansvarig Jens Lerbom tel. 035-16 72 56 jens.lerbom@hh.se

Programmets innehåll

År 1 Turism och samhällsutveckling 7,5 hp Ekosystem och biotoper 7,5 hp Global affärskultur 7,5 hp Turism som fenomen 7,5 hp Att levandegöra kulturarvet 7,5 hp Kultur som instrument 7,5 hp Ekologi 7,5 hp Att kommunicera kultur 7,5 hp År 2 Marknadsföring 7,5 hp Att läsa och kommunicera natur 7,5 hp

44 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012

Turismplanering 7,5 hp Affärsutveckling och entreprenörskap 15 hp Kultur och natur i internationell miljö 7,5 hp Viltbiologi 7,5 hp Turismvetenskapliga metoder 7,5 hp År 3 Sustainability in Tourism 15 hp Case-work 15 hp Individuell fördjupning 7,5 hp Examensarbete 22,5 hp Reservation för ändringar.

Sektionssekreterare Catrin Bengtsson tel. 035-16 76 31 catrin.bengtsson@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Program • Humaniora

BAKOM VARJE KULTUREVENEMANG STÅR en person som både kan analysera och ”kavla upp ärmarna”.

Kultur, kommunikation och administration 180 hp Bakom varje kulturevenemang står en administratör, en person som både kan analysera och ”kavla upp ärmarna”. En sådan måste vara specialiserad inom ett kulturområde och samtidigt ha kunskaper inom till exempel marknadsföring. Kulturvetenskap är en blandning av ämnen som idéhistoria, kultursociologi och etnologi. Det är ett ganska ungt ämne som handlar om att titta på själva begreppet kultur, men också på hur kulturpolitiken fungerar för att förverkliga de mål och visioner som ställs upp. Kurserna tar upp såväl mångkultur som populärkultur och du kommer att möta gästföreläsare från olika kulturinstitutioner i Sverige. Programmet börjar och avslutas med kulturvetenskap. Under den andra termi nen ges först en kurs i företagsekonomi för att du ska få kunskaper om sådant som bokföring och mark nads föring. Därefter kommer en kurs i svenska där du övar upp din förmåga i muntlig och skriftlig framställning. Terminerna 3, 4 och 5 läser du det huvudämne som du har valt (historia, litteraturvetenskap, idé- och lärdoms historia, konstvetenskap eller filmvetenskap). Inom detta ämne skriver du den

femte terminen en uppsats. Samtidigt behåller du kontakten med programmet genom återkommande seminarier, studiebesök eller workshoppar, vilket ger inblick i det praktiska arbetet inom olika delar av kultursektorn. Den sista terminen innehåller även en praktikperiod då du får chans att komma ut och arbeta inom kultursektorn. Examen

Kandidatexamen. Studier utomlands

I ovannämnda huvudämnen har du möjlighet att studera utomlands efter godkännande från ämnesansvarig och programansvarig. Kontakta programansvarig eller Internationella avdelningen för mer information.

År 2 Huvudämne (1–60) 60 hp Ett av följande kandidatämnen: filmvetenskap, idé- och lärdomshistoria, historia, konstvetenskap eller litteratur vetenskap

Behörighetskrav

Hi A, Sh A. Kandidatämnenas kurser kan ha särskilda behörighetskrav utöver dessa. Se aktuell kursplan för ytterligare information. Områdesbehörighet 1. Övrigt

Startar ht 11, helfart.

Arbetsområden

Efter den här utbildningen kan du arbeta som kulturadministratör inom kommun

Mer information Programansvarig Catrine Brödje tel. 035-16 76 39 catrine.brodje@hh.se

Programmets innehåll

År 1 Baskurs 60 hp: Kulturvetenskap (1–30) 30 hp Kultur och marknad 15 hp Svenska: kultur och språk 15 hp

och landsting, på museer, bokförlag, konsthallar och liknande. Dina uppgifter kan bli att planera och organisera utställningar, att marknadsföra teateruppsättningar, att medverka som kulturskribent eller att granska författarmanus – allt beroende på vad du själv kan och vill. Du kan även starta egen verksamhet inom dessa områden, och då kan Högskolans innovationsstödssystem vara till hjälp.

År 3 Huvudämne (61–90) 30 hp Kulturvetenskap (31–60) 30 hp Reservation för ändringar.

Sektionssekreterare Catrin Bengtsson tel. 035-16 76 31 catrin.bengtsson@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012 • 45

Humaniora • Program

Språket är människans kanske viktigaste överlevnadsverktyg.

Språkprogram – engelska/franska/svenska 180 hp Språket är människans kanske viktigaste överlevnadsverktyg. Det är en förutsättning för människans utveckling och samhällets existens. Språkvetenskapen är under ständig förändring där nya rön görs och nya teorier utvecklas. Denna utveckling har under de senaste 30 åren tvingat humanister och samhällsvetare till omprövningar och fördjupade analyser av hävdvunna vetenskapsteoretiska ställningstaganden och teorier. Kunskaper om språk, en fördjupad förståelse av språkets roll och funktion, leder till en fördjupad förståelse av människan och samhället över huvud taget. Kunskaper i språk är därtill ett viktigt redskap för många skiftande verksamheter, både innanför Sveriges gränser och i omvärlden. Språkprogrammet vill fånga upp dig som har ett intresse för att utveckla dina kunskaper inom språkområdet. Programmet erbjuder dig flera valmöjligheter att specialisera dina studier samtidigt som du får en kandidatexamen med ett språk som huvudämne (engelska, franska eller svenska). En ny och välutrustad språkstudio används i undervisningen. Programmet inleds med studier i ett valfritt språk (engelska, franska eller svenska), därefter

följer en gemensam termin för samtliga studenter med studier i Allmän språkvetenskap. De följande tre terminerna ägnas åt språkstudier. Du bör vara uppmärksam på att engelska och franska rymmer litteraturvetenskapliga studier medan studierna i svenska inte gör detta. Sista terminen kan du antingen studera vidare inom Allmän språkvetenskap, läsa engelska på avancerad nivå eller läsa ytterligare 30 hp språk. Beroende på din ämneskombination kan du även under år 3 läsa en valfri termin inom Högskolan. Examen

Kandidatexamen. Studier utomlands

Högskolan i Halmstad har avtal om studentutbyte med flera universitet som kan ge dig möjlighet att läsa delar av programmet utomlands. Ta kontakt med programansvarig eller Högskolans internationella avdelning för mer information.

människor som har mycket goda kunskaper i engelska, franska och svenska. Dessa kunskaper kan exem pelvis användas inom översättning, tolkning och språkgranskning. Ofta önskas medarbetare som känner sig lika förtrogna med ”främmande” språkmiljöer som svenskspråkiga miljöer, och som kan bidra till att utveckla en verksamhet som är beroende av och bygger på tvåspråkighet. Kunskaper om svenska språket och aspekter som språksociologi är viktiga i roller som kräver förståelse för språkliga förmedlande processer. Behörighetskrav

För respektive språkval krävs: engelska: En B. franska: franska språket lägst C-språk kurs B/steg 3. Områdesbehörighet 2. svenska: Hi A, Sh A. Områdesbehörighet 1. Övrigt

Startar ht 11 och vt 12, helfart.

Arbetsområden

Arbetsmarknaden uttrycker ett behov av Mer information

Programmets innehåll

År 1 Termin 1 Svenska 30 hp Termin 2 Allmän språkvetenskap 1–30 hp År 2 Termin 3 Valfritt språk 30 hp Termin 4 Valfritt språk 30 hp

46 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012

År 3 Termin 5 Valfritt språk 30 hp alternativt Valfri termin Termin 6 Valfritt språk 30 hp alternativt Valfri termin alternativt Allmän språkvetenskap 31–60 hp Reservation för ändringar.

Programansvarig Albi Verderio-Johansson tel. 035-16 74 69 albi.verderio-johansson@hh.se Sektionssekreterare Catrin.Bengtsson tel. 035-16 76 31 catrin.bengtsson@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Kurser • Humaniora

Engelska Affärsengelska I, 7,5 hp

Kursen syftar till att ge grundläggande kunskaper om skriftlig affärskommunikation i engelska och träning i skriftlig språkfärdighet inom olika affärsområden. Kursen behandlar bland annat engelska affärsbrev och formalia, grundläggande affärstermer (båda för den privata och offentliga sektorn). Den ger även en introduktion till affärsrapportskrivningar. Kursen ges på distans. Behörighetskrav: En B Områdesbehörighet 2 kvartsfart ht 11, start v. 35, distans/internet kvartsfart vt 12, start v. 03, distans/internet Affärsengelska II 7,5 hp

Kursen ger fördjupade kunskaper om skriftlig affärskommunikation med betoningen på avancerad rapport- och uppsatsskrivning inom olika affärsområden. Kursen ges på distans. Behörighetskrav: Affärsengelska I Platsgaranti kvartsfart vt 12, start v. 03, distans/internet Engelsk grammatik och översättning 7,5 hp

Kursen syftar till att ge kunskap om skill nader mellan det engelska och svenska språket. Detta görs både genom teoretiska diskussioner (grammatik) och praktisk tillämpning (översättning). Kursen motsvarar 7,5 hp-kursen i grammatik och översättning på den fristående kursen Engelska (1–30). Behörighetskrav: En B Områdesbehörighet 2 kvartsfart ht 11, start v. 35, distans/internet kvartsfart vt 12, start v. 03, distans/internet Engelsk hörförståelse 7,5 hp

Kursen syftar till att träna upp förmågan att förstå talade texter (både amerikansk och brittisk engelska). Vi lyssnar bland annat på romaner, noveller och dialoger samt radio- och TV-program med blandat innehåll. Behörighetskrav: En B Områdesbehörighet 2 kvartsfart ht 11, start v. 35 kvartsfart vt 12, start v. 03 = Avancerad nivå

Engelsk vokabulär 7,5 hp

Vet du vad en ’nincompoop’ är? Vet du vad uttrycket ’the pot is calling the kettle black’ betyder? Om inte, och om du är nyfiken att få reda på det, är det här en spännande kurs för dig. Under kursens gång lär vi oss massor av nya ord, uttryck, ordspråk och facktermer. Vi tittar också på semantiska fält, ’false friends’ och ord med mer än en betydelse. Grundläggande behörighet kvartsfart vt 12, start v. 03, distans/internet Engelska (1–30) 30 hp

Kursen innehåller dels färdighetsträning, dels litteratur och kultur. Den språkliga förmågan tränas genom kurser i muntlig och skriftlig språkfärdighet samt i grammatik och fonetik. Kursen ger också en introduktion till brittisk och amerikansk litteratur, kultur och samhälle. Behörighetskrav: En B Områdesbehörighet 2 helfart ht 11, start v. 35 helfart ht 11, start v. 35, distans/internet helfart vt 12, start v. 03 helfart vt 12, start v. 03, distans/internet halvfart ht 11, start v. 35, fortsätter vt 12 halvfart ht 11, start v. 35, fortsätter vt 12, distans/internet halvfart vt 12, start v. 03, fortsätter ht 12 halvfart vt 12, start v. 03, fortsätter ht 12, distans/internet Engelska (31–60) 30 hp

Kursen vidareutvecklar såväl skriftlig och muntlig färdighet som förmågan att läsa och förstå litterära och lingvistiska verk. Litteraturkurserna tar upp både modern litteratur och grundläggande brittisk och amerikansk litteraturhistoria. Inom grammatik och lingvistik behandlas dels engelsk grammatik, dels allmän lingvistik. Behörighetskrav: Engelska allmän inriktning (1–30) 30 hp Platsgaranti helfart ht 11, start v. 35 helfart ht 11, start v. 35, distans/internet helfart vt 12, start v. 03 helfart vt 12, start v. 03, distans/internet halvfart ht 11, start v. 35, fortsätter vt 12

= Distansutbildning. Träffar kan förekomma.

halvfart ht 11, start v. 35, fortsätter vt 12, distans/internet halvfart vt 12, start v. 03, fortsätter ht 12 halvfart vt 12, start v. 03, fortsätter ht 12, distans/internet Engelska (61–90) 30 hp

Kursen är i många avseenden en fördjup ning av tidigare kurser. Praktisk tillämpning av modern litterär teoribildning sker i anslutning till studium av skön litteratur från 1600-talet och framåt. Motsvarande språkvetenskapligt inriktade kurs fokuserar på teori och metod inom områden såsom andraspråksinlärning, psykolingvistik, sociolingvistik etc. En stor del av kursen ägnas åt självständigt författande av en vetenskaplig uppsats inom antingen lingvistik eller skönlitteratur. Detta arbete sker i samråd med handledare. Behörighetskrav: Engelska allmän inriktning (1-60) 60 hp Platsgaranti helfart ht 11, start v. 35 helfart ht 11, start v. 35, distans/internet helfart vt 12, start v. 03 helfart vt 12, start v. 03, distans/internet halvfart ht 11, start v. 35, fortsätter vt 12 halvfart ht 11, start v. 35, fortsätter vt 12, distans/internet halvfart vt 12, start v. 03, fortsätter ht 12 halvfart vt 12, start v. 03, fortsätter ht 12, distans/internet Engelska för bank och finansväsende 7,5 hp

Kursen behandlar engelsk terminologi inom finanssektorn samt rapportskrivning och terminologi för bokföring, revi sion, redovisning och marknadsföring. Behörighetskrav: En B Områdesbehörighet 2 kvartsfart ht 11, start v. 35, distans/internet Engelska för forskare 7,5 hp

En tvärvetenskaplig och processbaserad kurs i avancerat vetenskapligt skrivande på engelska, avsedd främst for doktorander, post-doc och andra som ämnar publicera texter på engelska. Kursen tar även upp praktiska frågor som författandet av ansökningar om forskningsmedel.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012 • 47

Humaniora • Kurser

Behörighetskrav: En B Områdesbehörighet 2 kvartsfart vt 12, start v. 03, distans/internet

halvfart ht 11, start v. 35, fortsätter vt 12, distans/internet halvfart vt 12, start v. 03, fortsätter ht 12, distans/internet

Engelska med affärsinriktning (1–30) 30 hp

Jane Austens värld 7,5 hp

I engelska med affärsinriktning ingår ett antal delkurser som siktar mot muntlig och skriftlig språkfärdighet i det engelska språket tillsammans med affärsengelska (7,5 hp). Studenterna läser till exempel grammatik och översättning, uttalslära och uppsatsskrivning med ett antal sammankomster och skriftliga tentor i Halmstad. Delkursen i affärsengelska sköts helt på distans via Högskolans webbaserade plattform för distansutbildning. Grundläggande behörighet halvfart ht 11, start v. 35, fortsätter vt 12, distans/internet halvfart vt 12, start v. 03, fortsätter ht 12, distans/internet Engelska – litteraturvetenskaplig inriktning 30 hp

Kursen i engelska med litteraturvetenskaplig inriktning på avancerad nivå är en fördjupningskurs med mer självständigt arbete. Här får studenterna i större utsträckning använda den begreppsapparat som forskningen begagnar sig av; teorier och tillämpning av dem diskuteras och övas i seminarier, och ett självständigt arbete ingår som en stor och viktig del av kursen. Behörighetskrav: Engelska allmän inriktning (1–90) 90 hp Platsgaranti helfart vt 12, start v. 03 halvfart ht 11, start v. 35, fortsätter vt 12, distans/internet halvfart vt 12, start v. 03, fortsätter ht 12, distans/internet Engelska – språkvetenskaplig inriktning 30 hp

Kursen i engelska med språkvetenskaplig inriktning på avancerad nivå är en fördjupningskurs med mer självständigt arbete. Här får studenterna i större utsträckning använda den begreppsapparat som forskningen begagnar sig av; teorier och tillämpning av dem diskuteras och övas i seminarier, och ett självständigt arbete ingår som en stor och viktig del av kursen. Behörighetskrav: Engelska allmän inriktning (1–90) 90 hp Platsgaranti helfart vt 12, start v. 03 48 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012

Kursen syftar till att ge en introduktion till Jane Austens författarskap. Kursen behandlar samtliga romaner utifrån ett socialhistoriskt och genusperspektiv. Den ger även en överblick över Austens litterära samtid. Kursen ges på distans. Behörighetskrav: En B Områdesbehörighet 6 kvartsfart ht 11, start v. 35, distans/internet Skapande skrivande 7,5 hp

Kursen syftar till att ge kunskap om grundläggande strategier för att skriva skönlitterära texter på engelska. Detta görs genom olika skrivövningar och även genom en överblick av olika författares förhållningssätt till hur en skönlitterär text kan ta form. Kursen behandlar olika genrer utifrån ett berättarperspektiv. Kur sen ges på distans. Behörighetskrav: En B Områdesbehörighet 6 kvartsfart ht 11, start v. 35, distans/internet

Filmvetenskap Filmvetenskap (1–30) 30 hp

Genom kritisk reflexion analyseras bildspråk, människosyn och berättarstilar i film. Filmhistoria samt filmteori, framför allt postkolonial teori och världsfilm, studeras. Grundläggande behörighet helfart ht 11, start v. 35 helfart vt 12, start v. 03 halvfart ht 11, start v. 35, fortsätter vt 12 halvfart vt 12, start v. 03, fortsätter ht 12 Filmvetenskap (31–60) 30 hp

Dokumentärfilm, senare filmhistoria och olika filmteorier fokuseras. Författandet av en uppsats ingår. Behörighetskrav: Filmvetenskap (1–30) 30 hp Platsgaranti helfart vt 12, start v. 03

Filmvetenskap (61–90) 30 hp

Fördjupad analys och problematisering av olika film- och medieteorier ingår. Vetenskapsteori fokuseras. En självständigt författad uppsats utifrån teoretiska perspektiv ingår. Behörighetskrav: Filmvetenskap (1–60) 60 hp Platsgaranti helfart ht 11, start v. 35

Franska Franska (1–30) 30 hp

Kursens syfte är att genom träning i grundläggande grammatik, ordkunskap, uttal, talfärdighet och textläsning utveckla språkfärdigheten i franska samt att förbereda för Franska 31–60. Du har även möjlighet att under terminen vistas vid ett franskt lärosäte. Behörighetskrav: Franska C-språk kurs B/steg 3 Områdesbehörighet 2 helfart ht 11, start v. 35 helfart ht 11, start v. 35, distans/internet helfart vt 12, start v. 03, distans/internet Franska (31–60) 30 hp

Denna fristående kurs har som syfte att vidareutveckla språkfärdigheten i franska, ge teoretiska insikter om franska språket och den fransktalande världens litteratur. I kursen tränar du även översättning till franska. Du har även möjlighet att under terminen vistas vid ett franskt lärosäte. Behörighetskrav: Franska (1–30) 30 hp Platsgaranti helfart vt 12, start v. 03 helfart vt 12, start v. 03, distans/internet Franska (61–90) 30 hp

Kursens syfte är att ge studenterna ökad färdighet i användningen av franska språket i tal och skrift samt vidgade kunskaper inom ett av följande områden: Frankrikes språk, litteratur, kultur och samhällsför hållanden. Du har även möjlighet att under terminen vistas vid ett franskt lärosäte. Behörighetskrav: Franska (1–60) 60 hp Platsgaranti helfart ht 11, start v. 35 helfart ht 11, start v. 35, distans/internet

Kurser • Humaniora

Franska I, 7,5 hp

Detta är den första av fyra fristående distanskurser som ges på kvartsfart. De fyra kurserna ger tillsammans 30 poäng och förbereder dig för franska 31–60. I Franska I tränar du uttal, läsförståelse, skrivfärdighet, realia och grammatik. PC och webbkamera krävs för att du ska kunna följa med i undervisningen. Behörighetskrav: Franska C-språk kurs B/steg 3 Områdesbehörighet 2 kvartsfart ht 11, start v. 35, distans/internet kvartsfart vt 12, start v. 03, distans/internet Franska II 7,5 hp

I Franska II vidareutvecklar du dina kunskaper i läsförståelse, skrivfärdighet, översättning, realia och grammatik. Tillgång till PC och webbkamera krävs för att du ska kunna följa med i undervisningen. Behörighetskrav: Franska I Platsgaranti kvartsfart ht 11, start v. 35, distans/internet kvartsfart vt 12, start v. 03, distans/internet Franska III 7,5 hp

I Franska III vidareutvecklar du dina kunskaper i läsförståelse, skrivfärdighet, översättning, realia och grammatik. Tillgång till PC och webbkamera krävs för att du ska kunna följa med i undervisningen. Behörighetskrav: Franska I och Franska II Platsgaranti kvartsfart ht 11, start v. 35, distans/internet kvartsfart vt 12, start v. 03, distans/internet Franska IV 7,5 hp

I Franska IV vidareutvecklar du dina kunskaper i läsförståelse, skriftlig språkfärdighet, översättning, fransk historia och grammatik. Kursen avslutas med det så kallade Riksprov i fransk grammatik och vokabulär, en salskrivning som du kan göra antingen i Halmstad eller på annan ort. Efter avslutad kurs kan du fortsätta på franska 31–60 antingen på Campus eller på distans. Behörighetskrav: Franska I, Franska II och Franska III Platsgaranti = Avancerad nivå

kvartsfart ht 11, start v. 35, distans/internet kvartsfart vt 12, start v. 03, distans/internet Nybörjarfranska 30 hp

Kursen omfattar 20 veckor. Utbildningens mål är att ge elementära kunskaper i fransk formlära, syntax och ordförråd samt viss färdighet i textläsning och i att förstå och uttrycka sig på enklare franska. Kursen ges som bastermin. Kursen ger behörighet att läsa franska inom Språkprogrammet samt behörighet att läsa Franska 1–30 hp vid Högskolan i Halmstad. Kursen riktar sig även till studenter som vill repetera sina franskkunskaper. Grundläggande behörighet halvfart ht 11, start v. 35, fortsätter vt 12

Historia Historia (1–30) 30 hp

Kursen ger en översiktlig kunskap om centrala utvecklingslinjer och tillstånd i historien som påverkat vår egen samtid. Tidsperspektivet är långt – från forntid till nutid – och fokus är satt på händelser, processer och fenomen av betydelse både internationellt och nationellt. Särskild vikt läggs vid insikten om olika möjligheter att skapa sammanhang och förståelse i historiens mångfald och att kritiskt kunna värdera historiska framställningar och källor. Behörighetskrav: Hi A, Sh A Områdesbehörighet 1 helfart ht 11, start v. 35 helfart vt 12, start v. 03 Historia (31–60) 30 hp

Kursen syftar till fördjupade kunskaper i historia som vetenskap; om teorier och metoder, deras betydelse och använd ningsområden. Ett par aktuella forskningsfält uppmärksammas särskilt i form av temakurser, och genom den avslutande uppsatskursen ges inom vissa ramar möjlighet att välja ämnesområde för fördjupade studier. Målet är att skapa förutsättningar för ett självständigt inhämtande av historievetenskapligt relevant information och förmåga att kommunicera och diskutera historiska ämnen. Behörighetskrav: Historia (1–30) 30 hp Platsgaranti helfart vt 12, start v. 03

= Distansutbildning. Träffar kan förekomma.

Historia (61–90) 30 hp

Kursen är inriktad på att ge fördjupade kunskaper ifråga om historievetenskaplig teori och metod, en ingående kännedom om den historiografiska utvecklingen samt en forskningsaktuell insikt av både teoretisk och empirisk art inom ett specifikt ämnesområde. Syftet är att skapa förutsättningar för att följa den historie vetenskapliga utvecklingen samt utveckla förmågan till kritisk analys och värdering av såväl källmaterial som vetenskaplig litteratur. Behörighetskrav: Historia 60 hp Platsgaranti helfart ht 11, start v. 35 Historia 30 hp

Kursen innebär avancerade studier i histo riografi och metodologi i syfte att både bredda och fördjupa förmågan till adekvat kritisk analys, konstruktiv historievetenskaplig argumentation och att på egen hand kunna orientera sig inom olika forskningsfält. Kunskaperna konkretiseras i en självständig historisk undersökning och forskningsrapport. Målet är att skapa förutsättningar för fortsatta studier inom forskarutbildningen. Behörighetskrav: Historia 90 hp Platsgaranti helfart vt 12, start v. 03

Idé- och lärdomshistoria Idé- och lärdomshistoria (1–30) 30 hp

Kursens syfte är ett ge grundläggande kunskap i idéhistoria från antiken till nutid. Kursen ger insikter i den mångfald av tankeformer som har varit och är av betydelse för individer och samhällen, främst i västerlandet men också globalt. I kursen diskuteras begrepp som förekommer inom dagens forskning och debatt. Särskild vikt läggs vid filosofins, naturvetenskapernas och det politiska tänkandets historia. Grundläggande behörighet helfart ht 11, start v. 35 Idé- och lärdomshistoria (31–60) 30 hp

Kursens syfte är ge fördjupad kunskap i idéhistoria. De sociala och historiska förutsättningarna för tänkandet anlyseras genom specialiserade studier av utvalda teman. Särskild vikt läggs vid läsningen och tolkningen av idéhistoriska texter. Även svensk idé- och lärdomshistoria, HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012 • 49

Humaniora • Kurser

både som vetenskap och som forskningsområde, behandlas.

Grundläggande behörighet kvartsfart vt 12, start v. 03

Behörighetskrav: Idé- och lärdomshistoria (1–30) 30 hp Platsgaranti helfart vt 12, start v. 03

Konstvetenskap (1–30) översiktskurs inriktning 1900-talskonst 30 hp

Idé- och lärdomshistoria (61–90) 30 hp

Kursens syfte är att utveckla både teore tiska och praktiska kunskaper i idéhistorisk vetenskaplig metod. Genom studier inom ett valt forskningsområde och författandet av en uppsats övas förmågan att självständigt behandla ett vetenskapligt ämne samt att framställa resultatet i den vetenskapliga artikelns form. Behörighetskrav: Idé- och lärdomshistoria (1–60) 60 hp Platsgaranti helfart ht 11, start v. 35

Kinesiska Introduktion till kinesiska 7,5 hp

Kursen ger en introduktion till riks kinesiska (putonghua) för nybörjare och riktar sig till dig som avser att studera och resa i Kina eller ha kinesiska affärskontakter. Behörighetskrav: En B Områdesbehörighet 2 kvartsfart vt 12, start v. 03

Konstvetenskap Konstpedagogik I, 7,5 hp

Kursen syftar till att ge kunskap om olika aspekter som är viktiga i rollen som konstpedagog. Kursen vänder sig i första hand till yrkesverksamma inom området. Denna kurs har som huvudtema olika bildanalysmetoder (bland annat upplevelseaspekter) och hur man förmedlar dessa perspektiv till olika målgrupper. Grundläggande behörighet kvartsfart ht 11, start v. 35 Konstpedagogik II 7,5 hp

Kursen syftar till att ge kunskap om olika aspekter som är viktiga i rollen som konstpedagog. Kursen vänder sig i första hand till yrkesverksamma inom området. Denna kurs har som huvudtema hur konst skapas (ur både teknisk aspekt och kreativitetsperspektiv) och hur man förmedlar dessa perspektiv till olika målgrupper.

50 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012

Kursen syftar till att ge översiktliga kunskaper om västerländsk konst och arkitektur samt historieskrivningen från antiken och framåt med särskild tyngdpunkt på 1900-talets konst, ur internationellt och svenskt perspektiv. Bilder och arkitektur relateras till de samhällen som de tillkommit i, till konsttraditionen och brotten med konsttraditionen samt till individuella bildskapare och arkitekter. Genom bildanalyser övas studenterna fortlöpande i att använda bilder som utgångspunkt för analytiska resonemang. Grundläggande behörighet helfart ht 11, start v. 35 halvfart ht 11, start v. 35, fortsätter vt 12, distans/internet Konstvetenskap (31–60) 30 hp

Studierna på denna nivå syftar till fördjupade kunskaper som rör konstvetenskaplig teori och bildtolkning genom studier av bildperception, bildskapandets förut sättningar, genusteori, konstvetenskapens historiografi och bildtolkningsmodeller. Studenterna ges också möjlighet att fördjupa sina historiska kunskaper inom ett givet område eller en historisk period. Terminen avslutas med en mindre uppsats som syftar till att praktiskt fördjupa studenternas insikter i frågor som rör konstvetenskapligt skrivande. Behörighetskrav: Konstvetenskap (1–30) 30 hp Platsgaranti helfart vt 12, start v. 03 Konstvetenskap (61–90) 30 hp

Kursen syftar till att ge studenterna fördjupade allmänna och ämnesspecifika kunskaper och färdigheter i kritisk analys, argumentation och diskussion. Studenterna övas i att tillämpa detta i skriftlig och muntlig form, enskilt och i grupp, i samband med läskurser såväl som under uppsatskursen. Vidare syftar kursen till fördjupade kunskaper om modern konst och konstteori samt nyare konstvetenskapliga fält, analys- och metodvägar. Behörighetskrav: Konstvetenskap (1–60) 60 hp Platsgaranti helfart ht 11, start v. 35

Offentlig konst i Sverige 7,5 hp

Med hjälp av fallstudier och historisk orientering undersöks hur konventioner kring motiv och gestaltning förändrats ca 1900-2010. För att belysa förändrade idéer kring syftet med offentlig konst relateras detta till övergripande konsthistoriska och kulturpolitiska förhållanden. Behörighetskrav: Konstvetenskap (1–30) 30 hp kvartsfart vt 12, start v. 03, distans/internet Svensk formgivning (1–30) 30 hp

Kursen syftar till att ge en orienterande överblick och fördjupning i svensk formgivning från slutet av 1800-talet till 2000-talet. Möbelformgivning, textil och industriell formgivning behandlas. Enskilda formgivare diskuteras, deras produktion och formspråk analyseras. Detta görs mot bakgrund av svenska, nordiska och internationella sammanhang. Form givar rollen diskuteras och problematiseras, liksom historieskrivningen kring svensk formgivning. Genom studiet av olika litteratur och källtexter sätts fokus på viktiga skeenden, idéer och värderingar i svensk formgivning. Grundläggande behörighet helfart vt 12, start v. 03 helfart vt 12, start v. 03, distans/internet

Litteraturvetenskap Litteraturvetenskap (1–60) 60 hp

Grundkursen, som både har en litteraturhistorisk och en litteraturteoretisk aspekt, ger kunskap om litteratur från skilda tider och belyser olika vägar till den litterära texten. Det är texten – berättande, lyrisk eller dramatisk – som ställs i centrum och som tolkas genom att sättas in i olika sammanhang. Undervisningen är inriktad på textanalys, varvad med föreläsningar som ger mer övergripande perspektiv. Behörighetskrav: Hi A, Sh A Områdesbehörighet 1 helfart ht 11, start v. 35, fortsätter vt 12 Litteraturvetenskap (61–90) 30 hp

Fortsättningskursen fördjupar den litteraturhistoriska förståelsen, den litteratur teoretiska insikten och den analytiska förmågan. Kursens tyngdpunkt ligger på en uppsats på 15 högskolepoäng som ger möjlighet till fördjupning, kritiskt tänkande och självständigt arbete.

Kurser • Humaniora

Behörighetskrav: Litteraturvetenskap 60 hp Platsgaranti helfart ht 11, start v. 35

Religionsvetenskap Islam i nutiden 7,5 hp

Kursen är en introduktion till religionen islam och framför allt till dess roller och funktioner i nutiden, på individ-, gruppoch samhällsnivå. Teman som tas upp är till exempel vardagsislam, politisk islam, islam och globalisering, islam på internet och islam i Sverige. Grundläggande behörighet halvfart vt 12, start v. 13, distans/internet Religion och bildkonst i det sena 1900-talet 7,5 hp

Kursen behandlar religion och trosföreställningar under det sena 1900-talet och hur dessa gestaltats i bild. Konstbilder, populärkulturens bilder, illustrationer, karikatyrer och tidningsbilder diskuteras i relation till samhälleliga kontexter utifrån religions- och konstvetenskapliga perspektiv. Grundläggande behörighet halvfart vt 12, start v. 13, distans/internet Religionsvetenskap (1–30) 30 hp

Kursen är en introduktion till religions vetenskap som ett humanistiskt ämne. Dess övergripande mål är att studenten ska tillägna sig grundläggande kunskap om olika religiösa traditioner (t.ex. kristendom, judendom, islam, hinduism och buddhism) som kulturyttringar i historia och nutid, samt om olika sätt att vetenskapligt studera religiösa idésystem och praktiker. Särskilt betonas religioners mångfald och förändring över tid. Vidare fokuseras religioners förutsättningar i relation till modernitet och globalisering. Grundläggande behörighet helfart ht 11, start v. 35 halvfart ht 11, start v. 35, fortsätter vt 12, distans/internet Religionsvetenskap (31–60) 30 hp

Kursen bygger på den tidigare kursen religionsvetenskap 1–30. Den innehåller en orientering i forntida religioner, en för djupning i olika sätt att studera religiösa idésystem och praktiker i historia och nutid, samt en orientering i moderna tros= Avancerad nivå

och livsåskådningar. Vidare tillkommer ett skriftligt arbete där studenten får möjlighet att fördjupa sig i ett eget valt ämne inom ramen för religionsvetenskap som humanistiskt ämne. Behörighetskrav: Religionsvetenskap (1–30) 30 hp Platsgaranti helfart vt 12, start v. 03 Religionsvetenskap (61–90) 30 hp

Kursen bygger på den tidigare kursen Religionsvetenskap 31–60. Den innehåller moment av ämneshistorik samt religionsvetenskaplig teori och metod. Studenten ska tränas i att diskutera och analysera religionsvetenskapliga problem och frågeställningar. Studenten ska också inom ramen för kursen författa ett större självständigt religionsvetenskapligt arbete där hon eller han samlar in, värderar, sammanställer och utifrån ett religionsvetenskapligt perspektiv bearbetar ett material. Behörighetskrav: Religionsvetenskap (1–60) 60 hp Platsgaranti helfart ht 11, start v. 35

Spanska Litteratur och realia om Latinamerika 7,5 hp

Kursen innebär ett koncentrerat studium av den latinamerikanska geografin och den nyare historien samt det latinamerikanska samhället. Kursen orienterar också om kulturliv och litteratur. Förutom läsning av skönlitterära texter och två moderna romaner ingår i kursen även spelfilmer och dokumentärfilmer. Behörighetskrav: Spanska C-språk kurs B/steg 3 Områdesbehörighet 2 halvfart ht 11, start v. 35 kvartsfart ht 11, start v. 35 Litteratur och realia om Spanien 7,5 hp

Kursen innebär ett koncentrerat studium av geografiska, nyare historiska och samhälleliga förhållande i Spanien. Den ori enterar också om kulturliv och litteratur i Spanien. Förutom läsning av att urval av skönlitterära texter och två romaner ingår spelfilmer och dokumentärfilmer i kursen. Behörighetskrav: Spanska C-språk kurs B/steg 3

= Distansutbildning. Träffar kan förekomma.

Områdesbehörighet 2 halvfart ht 11, start v. 45 kvartsfart vt 12, start v. 03 Nybörjarspanska 30 hp

Utbildningens mål är att ge elementära kunskaper i spansk formlära, syntax och ordförråd samt viss färdighet i textläsning och i att förstå och uttrycka sig på enklare spanska. Kursen ges som bastermin. Kursen ger behörighet att läsa spanska inom Språkprogrammet samt behörighet att läsa Spanska 1–30 hp vid Högskolan i Halmstad. Kursen riktar sig även till studenter som vill repetera sina spanskkunskaper. Grundläggande behörighet halvfart ht 11, start v. 35, fortsätter vt 12 Spansk grammatik I, 7,5 hp

Grundlig genomgång av den spanska grammatikens mest elementära moment. Undervisningen är på spanska och består av föreläsningar samt övningar. Behörighetskrav: Spanska C-språk kurs B/steg 3 Områdesbehörighet 2 halvfart ht 11, start v. 35 kvartsfart ht 11, start v. 35 Spansk grammatik II 7,5 hp

Kursen riktar sig till dig som vill repetera, studera samt öva på de svåraste momenten i spansk grammatik som genomgås grundligt. Undervisningen, som är på spanska, består av föreläsningar. Behörighetskrav: Spanska C-språk kurs B/steg 3 Områdesbehörighet 2 Platsgaranti halvfart ht 11, start v. 45 kvartsfart vt 12, start v. 03 Spanska (1–30) 30 hp

Kursen syftar till att utöka studenternas kunskaper i det spanska språket och i den spansktalande kulturen genom läsning av moderna litterära verk, grundlig genomgång av grammatik samt före läsningar/seminarier om litteratur, konst och historia. Behörighetskrav: Spanska C-språk kurs B/steg 3 Områdesbehörighet 2 helfart ht 11, start v. 35 halvfart ht 11, start v. 35, fortsätter vt 12 halvfart vt 12, start v. 03, fortsätter ht 12

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012 • 51

Humaniora • Kurser

Spanska (31–60) 30 hp

Svenska språket (31–60) 30 hp

Kursens målsättning är att förbättra studentens litterära kunskaper genom läsning och analysering av moderna och klassiska verk. Vi arbetar också med uttalet, både i teori och i praktik i vår moderna språkstudio, samt med den skriftliga färdigheten.

Kursen ger en översiktlig presentation av svenska dialekter samt breddar och fördjupar tidigare förvärvade kunskaper i språksociologi. Svensk språkhistorisk utveckling från runtid till modern tid presenteras i anslutning till läsning av äldre texter. Kursen innehåller vidare ett fördjupat studium av klassisk retorik, lik som analyser av retoriken som påverkans medel i olika tider och sammanhang. Studenten avslutar kursen med en självständigt författad uppsats inom svenska språket. Den ska stå på vetenskaplig grund och ventileras i seminarium.

Behörighetskrav: Spanska (1–30) 30 hp Platsgaranti helfart vt 12, start v. 03 Spanska – konversationskurs i nutida spansk litteratur I, 7,5 hp

Här erbjuds en konversationskurs på spanska där vi kommer att diskutera och analysera nutida spansk litteratur. Behörighetskrav: Spanska C-språk kurs B/steg 3 Områdesbehörighet 2 kvartsfart ht 11, start v. 35 Spanska – konversationskurs i nutida spansk litteratur II 7,5 hp

Kursen riktar sig till dig som vill fortsätta diskutera och analysera nutida spansk lit teratur. Behörighetskrav: Spanska C-språk kurs B/steg 3 Områdesbehörighet 2 Platsgaranti kvartsfart vt 12, start v. 03

Svenska språket Svenska språket (1–30) 30 hp

I kursen studeras svenska språkets struktur och uppbyggnad på skilda nivåer. Barns språktillägnande och -ut veck ling behandlas tillsammans med grundläggande teorier om första- och andraspråksinlärning. Vidare orienterar kursen om språkliga variationer som dia-, socio-, sexo- och kronolekter. Bruk sprosatexter analyseras ur ett kommunikativt perspektiv. I samband med praktiska taloch skrivövningar introduceras grunderna i klassisk retorik, liksom ett processinriktat arbetssätt. Behörighetskrav: Hi A, Sh A Områdesbehörighet 1 helfart ht 11, start v. 35

52 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012

Behörighetskrav: Svenska språket (1–30) 30 hp Platsgaranti helfart vt 12, start v. 03 Svenska språket (61–90) 30 hp

Kursen ger breddade och fördjupade kunskaper inom främst svensk språk vetenskap. En inledande metodkurs presenterar olika vetenskapliga tänkesätt och ökar den teoretiska medvetenheten. Kursen erbjuder vidare ett antal valfria läskurser, avsedda att ytterligare fördjupa studentens ämnes kunskaper inom ett visst avgränsat område. En självständigt författad uppsats avslutar kursen. Uppsatsen ska stå på stadig vetenskaplig grund och ventileras i seminarium. Behörighetskrav: Svenska språket (1–60) 60 hp Platsgaranti helfart ht 11, start v. 35

Kurser • Humaniora

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012 • 53

Informatik, medier och kommunikation

”Jag värdesätter min utbildning” Egentligen ville Kenan Ganic bli filmare. Men att han kom in på Högskolan i Halmstad i stället för på filmutbildningen är han glad för i dag. – Det visade sig bli väldigt bra, säger han.

Kenan Ganic

Ålder: 23 år Läser: Medier och kommunikation Ursprungsort: Gislaved

Kenan läser medier och kommunikation, sista året, och under studietiden har han hunnit med att bli chefredaktör, filmmanusförfattare och styrelseledamot. – Jag är väldigt engagerad. Jag vet inte hur det kommer sig egentligen, säger han och skrattar lite. Under det andra året var det mycket som föll på plats – både i och utanför studielivet, berättar Kenan. Han valde medieproduktion som inriktning och han gillade de praktiska delarna av utbildningen. – Det var på grund av den praktiska delen som jag sökte till Högskolan i Halmstad. Från att vi hade mycket teori och föreläsningar under första året var det bara praktiska moment och flera skarpa projekt under andra året. Under de praktiska momenten märker man hur mycket nytta man har av teorin. Det är väldigt bra upplagt, säger han. Kenan drömde om en framtid som filmare och sökte i första hand praktiska filmutbildningar på folkhögskola. Att han nu snart har en akademisk examen är han glad för i dag. – Jag värdesätter verkligen min högskoleutbildning. Lärarna här är riktigt bra på det de gör och många har både lång erfarenhet av att ha jobbat i branschen och av att ha undervisat, säger Kenan. I stort sett alla program på Högskolan i Halmstad har samarbete med företag, kommuner, landsting, föreningar och andra organisationer. Det kan till exempel vara gästföreläsare som kommer till Högskolan, studenter som gör studiebesök på olika arbetsplatser, eller att studenter gör projektarbeten tillsammans med organisationer.

54 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012

– Min klass har haft flera skarpa projekt under utbildningen och har till exempel filmat Halmstadsrevyn, handbollslaget Drotts matcher och spelat in konserter som streamats över nätet, berättar Kenan. Vid sidan av studierna är Kenan ledamot i kårstyrelsen, samt studentrepresentant i IT-rådet och i styrelsen för Sektionen för hälsa och samhälle. – Det var tufft i början, men nu har jag kommit in i det. Det är lättare att ha synpunkter på frågor som direkt rör studenter, som till exempel arbetsmiljö, än på budetfrågor och olika it-system, säger han. Det roligaste och viktigaste uppdraget för Kenan är dock det som chefredaktör för studenttidningen Breeze magasin. Först tog han över ledarskapet för Kårens gamla tidning Motvinden. Den gick knackigt ekonomiskt och för att få liv i den startade redaktionen på ny kula. Tidningen bytte namn och format och till viss del också innehåll. Resultatet blev lite bättre, men inte tillräckligt för att Kåren skulle ha råd att ha kvar tidningen. I stället bildade Kenan ett bolag och köpte Breeze magasin. – Det har kommit ut några nummer nu och det funkar bra. Det går bättre och bättre ekonomiskt för varje nummer och vi kommer att gå med en liten vinst redan nu. Jag kom till Högskolan för att jag ville jobba med film, men tack vare studenttidningen vet jag att jag vill jobba med tryckta medier i stället, säger han. TEXT: NATHALIE SJÖGREN TÖRHAGEN

Informatik, medier och kommunikation

”Båda hjärnhalvorna får jobba” Efter tre år på Högskolan i Halmstad lockade världen för Anna Dihné. Efter en magisterutbildning på Hawaii fick hon drömjobbet i USA. Anna jobbar sedan fyra år tillbaka som gränssnittsdesigner på ett stort företag i New Jersey, en halvtimmes bilresa från New York. Företaget heter ADP och håller på med lönesystem, och Annas uppgift är bland annat att utforma interaktionsdesignen för webbaserade applikationer. – Det är kanonkul, precis det jag vill. Jobbet har både en konstnärlig del, med utrymme för eget skapande, och en logisk del, som handlar om att organisera information på ett lättbegripligt sätt. Det är en bra kombination – båda hjärnhalvorna får jobba! säger Anna. Förutom att utveckla prototyper vid datorn blir det många möten för Anna. Just nu arbetar hon i ett projekt tillsammans med företagets kontor i Europa och Australien. – Det är kul med kontakter runt om i världen, men det kan vara klurigt att få in telefonmöten som passar med tanke på tidsskillnaden, säger hon. Informatik på Högskolan

Anna började sin karriär på Högskolan i Halmstad och Valfritt informatikprogram. Här fick hon viktiga ämneskunskaper som hon använder dagligen i sitt jobb. Eftersom föreläsningarna varvades med egna arbeten fick hon även vana att arbeta i projektform, något som hon har haft nytta av. – Jag har haft stor fördel av min vana att jobba självständigt. På college här i USA arbetar man inte i egna projekt på samma sätt som i Sverige, säger hon. Efter tre år i Halmstad och en kandidatexamen var Anna sugen på att åka utomlands och valet föll på en magisterutbildning i informationssystem på Hawaii. – Hawaii var det bästa stället jag kunde tänka mig. Och tiden där var underbar. Solen sken hela tiden och att veta att jag alltid kunde gå till stranden när jag var ledig blev en sporre i studierna. Jag märkte också att min utbildning från Halmstad var en perfekt grund för att läsa vidare och jag låg klart före de andra i klassen kunskapsmässigt, säger hon. Långa arbetsdagar

Efter Hawaii valde Anna att satsa på sin dröm om att jobba i USA. Efter ett tags jobbsökande fick hon sitt nuvarande jobb. Uppehållstillstånd har hon fått genom företaget, som finansierar hennes så kallade greencard. En stor skillnad mellan att jobba i Sverige och USA är jobbkulturen, menar Anna. Hon och hennes kollegor har

Anna Dihné

Ålder: 31 år Utbildning: Valfritt informatikprogram Jobbar som: gränssnittsdesigner Ursprungsort: Varberg

bara två veckors semester om året och arbetsdagens åtta timmar blir ofta minst tio, utan extra ersättning. – Här lever man för sitt jobb på ett annat sätt än i Sverige. Men samtidigt får man mycket erkännande och belöning för det arbete man gör, säger hon. Anna är kluven inför framtiden. Å ena sidan vill hon tillbaka till Sverige, särskilt när hemlängtan slår till, och hon saknar sin familj och sina vänner i Sverige. Å andra sidan trivs hon bra med tillvaron i USA. – Det är här jag har mitt liv och mitt hem nu. Men när det blir dags för barn någon gång i framtiden, då skulle jag gärna återvända till Sverige. Kanske arbeta som konsult i Sverige och i Europa, men med uppdrag över hela världen, säger hon. TEXT: IDA LÖVSTÅL

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012 • 55

Informatik, medier och kommunikation • Program

En framtidsinriktad utbildning med möjlighet att arbeta inom många branscher.

Affärssystemprogram – inriktning informatik 180 hp Vill du bli attraktiv för arbetsgivare i framtiden? Titta då extra noga på den här framtidsinriktade informatikutbildningen med möjlighet till hög anställningsbarhet i olika typer av organisationer.

lingen till affärssystem även ge ingångar till jobb inom ekonomi och organisation i ett företag. Behörighetskrav

I framtiden kommer affärssystem att ha betydelse för de flesta yrkesroller och vara en av de viktigaste ledningsfrågorna oavsett om det är i tillverkningsföretag, handelsföretag, offentlig sektor eller i service orienterade verksamheter. Affärssystem är integrerade system för organisering, styrning och uppföljning av affärsverksamhet. Framtidens informatiker kommer att behöva förstå och hantera integration av affärssystem i allt större utsträckning. Kompetens kring affärssystem innefattar såväl förståelse för affärsverksamhet som för de möjligheter och begränsningar IT ger. Programmet ger dig möjlighet att bygga en god grund inom ämnena informatik och företagsekonomi. Programmet är uppbyggt med ämnesintegration där projekt behandlar frågeställningar kring affärssystem. Du får förståelse för vikten av att arbeta i affärssystem och får dessutom praktisk erfarenhet. Under utbildningen får du arbeta med användbara verktyg för utvecklingsoch designarbete.

Inom utbildningen ges möjlighet till arbetsplatspraktik, vilket innebär att du får arbeta med ett projekt på plats i en organisation. Detta ger dig en unik möjlighet att inom ramen för utbildningen knyta kontakter med framtida arbetsgivare. Examen

Kandidatexamen. Studier utomlands

Inom ramen för programmet finns möjlighet att studera utomlands. Vi har kontakt med universitet i bland annat Belgien, England, Kanada och USA.

År 1 Organisation och individers utveckling 7,5 hp IT-användning i organisationer 7,5 hp Affärsredovisning 7,5 hp Marknadsföring 7,5 hp Ekonomistyrning 7,5 hp Systemutveckling 7,5 hp Affärssystemets roll 7,5 hp Databaser och databasdesign 7,5 hp

56 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012

Övrigt

Startar ht 11, helfart. Under programmets första två år har du möjlighet att byta till Affärssystemprogram – inriktning företagsekonomi. Efter examen kan du söka vidare till något av Högskolans magisterprogram beroende på vilken inriktning du har valt.

Arbetsområden

Efter utbildningen kan du ar beta som IT-manager, affärssystemkonsult, IT-chef, IT-projektledare, systemutvecklare och verksamhetsutvecklare. Det finns ett stort intresse bland företag och konsultverksamhet som har ett ökat behov av den kompetensprofil som programmet ger. Utbildningen kan tack vare kopp-

Programmets innehåll

Informatik (huvudområdet) 105 hp Företagsekonomi 60 hp Valfria kurser 15 hp

Ma C, Sh A. Områdesbehörighet 4.

Mer information Programansvarig Lars-Göran Persson tel. 035-16 75 23 erp-inf@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

År 2 Finansiering 7,5 hp Programmering i Visual Basic .NET 7,5 hp Verksamhetsplanering 7,5 hp IT-strategi 7,5 hp Ledning av verksamhetsprojekt 7,5 hp Databashantering och beslutsstöd 7,5 hp Processer och flöden i affärssystem 7,5 hp Design och hantering av affärssystem 7,5 hp År 3 Informatik (61–90) 30 hp (fördjupningskurser inom huvudområdet 15 hp,

kandidatuppsats i informatik 15 hp) Vetenskaplig metod och tillämpning 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) 7,5/15 hp Valfria kurser 7,5/15 hp Reservation för ändringar.

Program • Informatik, medier och kommunikation

Du får möjlighet till ett spännande jobb som kombinerar utveckling av människa och teknik.

Informationslogistik 180 hp Informationslogistiker utvecklar och effektiviserar informationsflöden i företag och organisationer. Programmet ges vid CIL – Centrum för informationslogistik i Ljungby. Informationsflöden driver och håller sam man alla verksamheter, inom både näringsliv och offentlig sektor. En informationslogistiker bygger broar mellan specia listkunskaper, funktioner, processer, flöden och inte minst människor. Tonvikt ligger på att leda, analysera, utveckla och implementera informationslösningar. Målet är att öka effektiviteten och ge bättre ekonomi för verksamheten. Du läser en mix av informatik, logistik och ekonomi/management. Det ger dig möjlighet att analysera, bygga upp och effektivisera dagens avancerade och alltmer gränslösa informationsflöden. Ett av programmets främsta kännetecken är det omfattande samarbetet med företag och organisationer, så kal�lade partnerföretag, som aktivt deltar i utbildningen. De fyra första terminerna fördjupas och varvas teoretisk utbildning med praktisk tillämpning hos ett partnerföretag. Termin fem har du möjlighet att studera utomlands eller genomföra ett företags

projekt på ditt partnerföretag eller annan organisation. Detta kunskapsutbyte mellan student, partnerföretag och högskola ger tydliga fördelar när det är dags att söka arbete. Examen

Programmet omfattar heltidsstudier i tre år och leder till en filosofie kandidatexamen i informatik med inriktning på informationslogistik. Studier utomlands

Under utbildningens femte termin kan du välja att studera utomlands. Det kan också vara möjligt att genomföra ter minen utomlands för ditt partnerföretag. Arbetsområden

Som informationslogistiker kan du till exempel jobba med inköp, produktionsstyrning, logistik, projektledning eller på en informations-, marknads- eller ITavdelning. Du kan även satsa på en mer strategisk position som verksamhetsut-

Programmets innehåll

År 1 Introduktion till informationslogistik 15 hp Affärsengelska 7,5 hp Tillämpad metodik 7,5 hp Informationsdesign 7,5 hp Arbetspsykologi 7,5 hp Internet och webbtjänster 7,5 hp Projektledning 7,5 hp År 2 Databashantering med logistiktillämpningar 7,5 hp Organisation, ledarskap och kulturella perspektiv 7,5 hp

Verksamhet och verksamhetsutveckling 7,5 hp Affärsutveckling, marknad och strategi 7,5 hp IT-säkerhet och IT-juridik 7,5 hp Informationslogistiska tillämpningar 7,5 hp www och databaser 7,5 hp Flödesekonomi 7,5 hp

vecklare, affärsstrateg eller omvärldsanalytiker. Utbildningen ger dig goda möjligheter till ett spännande framtidsjobb som kombinerar utveckling av både människor och teknik inom många olika branscher. Behörighetskrav

Ma B och Sh A. Områdesbehörighet 5 Övrigt

Startar ht 11, helfart. Programmet är ett samarbete mellan Högskolan i Halmstad, Linnéuniversitetet, Internationella Handelshögskolan i Jönköping, näringsliv och offentlig sektor. Anmälningskod: LNU-80097 (Utbildningen söks under Linnéuniversitet där du kommer vara inskriven.) Programmet ger behörighet till vidare studier på magisternivå.

Mer information CIL (Centrum för Informations logistik) tel. 0372-78 00 20 e-post: info@cil.se www.cil.se www.hh.se/utbildning

Reservation för ändringar. År 3 Termin 5: företagsprojekt alt. utlandsstudier 30 hp Data warehouse, datamining 7,5 hp Affärsutveckling med affärssystem 7,5 hp Examensarbete 15 hp

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012 • 57

Informatik, medier och kommunikation • Program

för dig som vill arbeta yrkesmässigt med kommunikation och medier.

Medier och kommunikation i teori och praktik 180 hp Det här är en utbildning för dig som vill arbeta yrkesmässigt med kommuni kation och medier. Våra tidigare studenter finns i dag på informationsoch marknadsavdelningar, reklambyråer, informationskonsultföretag och produktionsbolag för film/tv/radio. Flera är även verksamma som forskare inom området medier och kommunikation.

Studier utomlands

Utbildningens kombination av teori och praktik resulterar i kompetenser som är tillämpliga inom en rad olika yrkesverksamheter med direkt eller indirekt anknytning till området medier och kommunikation.

Arbetsområden

År 1 – Basår

Det inledande året ger, förutom en gedigen grund i medieoch kommunika tionsteori, kunskaper om metoder för att samla in beslutsunderlag, analysera text, bild och ljud samt träning i att använda kommunikatörens arbetsredskap på ett målstyrt sätt. De teoretiska studierna varvas med tillämpningsövningar, prak tikfall, fältstudier etc. År 2 – Tillämpning/specialisering

Utifrån en bred teoretisk och metodisk bas och konkreta situationer tränas du

i att planera, genomföra och utvärdera olika former av ”skarpa”, yrkesrelevanta medieoch kommunikationsprojekt. År 3 – Fördjupning/breddning

I en särskild påbyggnadskurs får du under en hel termin en unik möjlighet att genomföra projekt på företag, myndigheter eller organisationer. Du kan även välja att bredda/fördjupa din utbildning genom ytterligare studier i huvudämnet eller i något annat ämne med relevans för din kommande yrkes k arriär såväl i Sverige som utomlands. En termin läser du kursen Medie- och kommunikationsvetenskap (61–90) 30 hp.

Genom studier utomlands kan du såväl bredda som fördjupa din utbildning. Vi samarbetar med universitet i bland annat USA, Storbritannien, Hongkong, Spanien, Österrike och Belgien. Utbildningen öppnar vägar för kva lificerade arbetsuppgifter inom medieoch kommunikationsområdet. Du hittar Högskolans tidigare studenter på informationsoch marknadsavdelningar, produktionsbolag för film/tv/radio, men även som forskare inom området medier och kommunikation. Behörighetskrav

En B, Sh A. Områdesbehörighet 6. Övrigt

Startar ht 11, helfart.

Examen

Kandidatexamen. Mer information

Programmets innehåll

År 1 Basblock Introduktion till Medie- och kommunikationsvetenskap (1–60) 60 hp År 2 Tillämpning/specialisering Strategisk kommunikation (1–30) 30 hp eller Medieproduktion (1–30) 30 hp Strategisk kommunikation (31–60) 30 hp eller Medieproduktion (31–60) 30 hp I yrkesrelaterade kurser varvas teori med praktiska övningar och projekt inom strategisk kommunikation och/eller medieproduktion.

58 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012

År 3 Fördjupning/breddning Strategisk kommunikation – påbyggnadskurs 30 hp, Medieproduktion – påbyggnadskurs 30 hp, utlandsstudier eller studier i annat för yrkesrollen relevant ämne. Medie- och kommunikationsvetenskap (61–90) 30 hp Reservation för ändringar.

Programansvarig Malin Nilsson tel. 035-16 75 78 mkv@hh.se Sektionssekreterare Anette Andreasson tel. 035-16 72 59 anette.andreasson@hh.se Studievägledningen tel. 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Program • Informatik, medier och kommunikation

Vill du ha ett kreativt yrke där du designar för nya spännande digitala medier?

Multimediadesign 180 hp Vill du ha ett kreativt yrke där du designar för nya spännande digitala medier med fokus på användaren? Är du intresserad av interaktionsdesign, multimedia och webbutveckling? Då är det här utbildningen för dig.

utomlands under utbildningen. Högskolan har kontakt med universitet i ett flertal länder, bland annat Belgien, Holland, England, Kanada och USA.

Inom programmet får du möjlighet att arbeta med design av multimedia för bland annat webb, mobila enheter och läromedia. Huvudämnet informatik varvas med kurser i medieoch kommu nikationsvetenskap och pedagogik. Du kompletterar och specialinriktar din utbildning med stöd av de 22,5 hp som du väljer fritt ur Högskolans kursutbud. I huvudämnet informatik ingår kurser i designmetoder, interaktionsdesign, mul timedia, databaser och programmering. Du får möjlighet att skaffa dig goda kunskaper kring hur system designas för olika medier (till exempel webb, mobila enheter, intranät) och även hur de anpassas till olika användningsområden och användargrupper. Kursen i pedagogik syftar till att ge insikt i samhällsutvecklingen och nya medier. Du kan även välja fler kurser inom ämnet pedagogik. Kurserna inom medieoch kommunikationsvetenskap förmedlar yrkesrelaterade kunskaper och

Arbetsområden

färdigheter i ljud- och bildproduktionens teori och praktik. Det betyder att du bland annat lär dig att analysera bild, text och filmiska berättelser samt att använda verktyg för ljud- och bildberättande i till exempel övningsproduktioner och filmprojekt. Vi arbetar mycket i projektform och studenterna har tillgång till egna projektrum. Bland annat ingår ett större projektarbete som genomförs i samverkan med en extern uppdrags givare. Inom området informatik bedrivs forskning inom bland annat social media, e-papperstidningar och metoder för användarmedverkan, där studenter inbjuds att göra projektarbeten eller skriva uppsatser. Examen

Din framtid ligger inom projektledning och design av multimediaapplikationer. I din framtida yrkesroll kommer du att kunna arbeta med design och utvärdering av multimedia och webbapplikationer men även fungera som projektledare eller produktutvecklare. Utbildningen är även en god grund för studenter som vill starta eget företag. Behörighetskrav

Ma B. Områdesbehörighet 7. Övrigt

Startar ht 11, helfart. Programmet ger behörighet till studier på magisternivå.

Kandidatexamen. Studier utomlands

Det finns goda möjligheter att studera Mer information Programansvarig Christer Rehnström tel. 035-16 75 34 mmd@hh.se

Programmets innehåll

År 1 Introduktion till informatik 7,5 hp Multimedia och visuell kommunikation 7,5 hp Interaktionsdesign 7,5 hp Medieanalys 7,5 hp Berättarverktyg 7,5 hp Programmering i Visual Basic .NET 7,5 hp Samhällsutveckling och nya medier 7,5 hp Systemutveckling 7,5 hp År 2 Databaser och databasdesign 7,5 hp Systemutveckling och användbarhet 7,5 hp

Medialiseringsprocessen 15 hp Design av interaktiv multimedia 7,5 hp Informatikprojekt 15 hp Webb- och multimediadesign 7,5 hp

Sektionssekreterare Ulla Johansson tel. 035-16 71 18 ulla.johansson@hh.se

År 3 Informatik (61–90) 30 hp (fördjupningskurser inom huvudområdet 15 hp, kandidatuppsats i informatik 15 hp) Vetenskaplig metod 7,5 hp Valfria kurser 22,5 hp

Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Reservation för ändringar.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012 • 59

Informatik, medier och kommunikation • Program

Du skapar din egen profil för att öka chanserna till drömjobbet.

Valfritt informatikprogram 180 hp Är du intresserad av IT och projektledning? Inom Valfritt informatik program skaffar du dig kunskaper om design och ny teknik för att kunna utforma framtidens informationssystem med användaren i fokus. Du skapar din egen profil för att öka chanserna till drömjobbet. På programmet lär du dig bland annat interaktionsdesign, systemutveckling, pro jektledning och programmering. Informatik handlar om design och användning av IT i olika sammanhang inom såväl arbete som fritid. Inom ramen för studierna får du arbeta praktiskt med design för olika områden och tillämpa projektledning i olika former. Inom programmet ges stort utrymme för din egen kreativitet. Huvudämnet informatik ges på halv fart och följer med under alla tre åren. Under det första året breddar du dina kunskaper inom ämnet genom kurser i bland annat multimedia, affärssystem och IT-strategi och under andra året läser du projektledning. Under år två och tre väljer du profilkurser om 15 respektive 22,5 hp per år. Du har platsgaranti på alla Högskolans kurser som du är behörig till. Många väljer att läsa exempelvis mer multimedia, ledarskap, webbprogrammering eller affärssystem. Det finns mycket mer

att välja på och du kan skapa en egen profil som gör dig attraktiv på arbetsmarknaden. Undervisningen i informatik består till stor del av självständigt arbete i projekt, bland annat ingår ett större projektarbete i samverkan med en extern uppdragsgivare. Som student har du tillgång till en kreativ miljö med labb, kök och projektrum. Inom området informatik bedrivs forskning inom bland annat media, digitala tjänster och hälsoteknik, där studenter inbjuds att göra projektarbeten eller skriva uppsatser. Examen Kandidatexamen. Studier utomlands Vill du vidga dina vyer och studera utomlands så passar det bäst under fjärde terminen på programmet. Vi har kontakt med universitet i bland annat Belgien, Holland, England, Kanada och USA.

Behörighetskrav Ma B. Områdesbehörighet 7 Övrigt Startar ht 11, helfart. Programmet ger behörighet till studier på magisternivå.

Mer information Programansvarig Ewa Zimmerman tel. 035-16 75 30 vip@hh.se

Programmets innehåll

År 1 Introduktion till informatik 7,5 hp Multimedia och visuell kommunikation 7,5 hp Interaktionsdesign 7,5 hp IT-strategi och organisationsutveckling 7,5 hp Affärssystem – en helhetsbild 7,5 hp Programmering i Visual Basic .NET 7,5 hp Datornätverk I, 7,5 hp Systemutveckling 7,5 hp

Informatikprojekt 15 hp Valfria kurser 15 hp

År 2 Databaser och databasdesign 7,5 hp Ledning av IT-projekt 15 hp Systemutveckling och användbarhet 7,5 hp

Reservation för ändringar.

60 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012

Arbetsområden Din arbetsmarknad kommer att se olika ut beroende på vilka kurser du väljer att läsa. Målet är att du ska kunna fungera som en bro mellan tekniker, beställare och användare, det vill säga mellan den som tekniskt utformar systemet och den som ska använda det. Du kan till exempel arbeta som projektledare, IT-konsult, systemutvecklare, webbdesigner eller med affärsutveckling. Arbetsmarknaden är mycket bred och omfattar alla områden och branscher där IT används. Utbildningen är även en god grund för studenter som vill starta eget företag.

År 3 Informatik (61–90) 30 hp (fördjupningskurser inom huvudområdet 15 hp, kandidatuppsats i informatik 15 hp) Vetenskaplig metod 7,5 hp Valfria kurser 22,5 hp

Sektionssekreterare Ulla Johansson tel. 035-16 71 18 ulla.johansson@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Program • Informatik, medier och kommunikation

lär dig designa och underhålla interaktiva, användarvänliga och dynamiska webbsidor.

Webbdesign 120 hp Vill du specialisera dig på multimedia och interaktiv webbdesign och samtidigt få en högskoleexamen? Då är detta tvååriga program något för dig. Du lär dig att designa och underhålla interaktiva, användarvänliga och dynamiska webbsidor. Programmet ger dig insikt i IT-säkerhet för webben och även kunskaper om projektledning. Webbdesignprogrammet är ett tvåårigt program där du skaffar kunskaper kring utveckling och planering av webbaserade applikationer och verktyg. Webbdesign handlar om att planera, designa och underhålla användarvänliga och dynamiska webbsidor. I olika kurser får du genomföra moment som att hantera bilder, ljudanimering och texter, både estetiskt och tekniskt. Programmet ger en bred kunskap om webbutveckling i stort och fördjupade kunskaper om till exempel projektledning, användbarhet, tillämpningar, nyutveckling och underhåll av webbplatser. Utbildningen avslutas med ett större projekt eller examensarbete som omfattar 15 hp, där du får tillämpa dina kunskaper. Programmet vänder sig både till dig som inte tidigare har högskoleutbildning

och till dig som redan har en högskoleutbildning men som vill profilera dig inom webbdesign. Examen

Högskoleexamen.

Övrigt

Startar ht 11, helfart. Efter utbildningen kan du fortsätta att studera på Valfritt informatikprogram 180 hp vid Högskolan i Halmstad och erhålla en kandidatexamen.

Arbetsområden

Utbudet av webbplatser ökar hela tiden och nya arbetsuppgifter skapas. Efter programmet har du bred kunskap om webbutveckling och kan arbeta med design och programmering. Du kan både arbeta med nyutveckling och underhåll av webbplatser. Behörighetskrav

Ma B. Områdesbehörighet 7. Mer information Programansvarig Ewa Zimmerman tel. 035-16 75 30 webbdesign@hh.se

Programmets innehåll

År 1 Designprocessen och designmetoder 7,5 hp Multimedia och visuell kommunikation 7,5 hp Databaser och databasdesign 7,5 hp Design av interaktiv multimedia 7,5 hp Webbprogrammering 15 hp Interaktionsdesign I, 7,5 hp Webb- och multimediadesign 7,5 hp

År 2 Projektorganisation 7,5 hp Designteori 7,5 hp Webbutveckling och användbarhet 7,5 hp Webbsystem och IT-säkerhet 7,5 hp Webbtillämpningar i praktiken 7,5 hp Informatikprojekt 15 hp Dynamiska webbsystem 7,5 hp Reservation för ändringar.

Sektionssekreterare Ulla Johansson tel. 035-16 71 18 ulla.johansson@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012 • 61

Informatik, medier och kommunikation • Program

Stor vikt läggs vid praktiska moment för att du ska få tillämpa dina kunskaper.

Webbdesign 60 hp Vill du specialisera dig på multimedial och interaktiv webbdesign? Då är detta programmet för dig. Du lär dig att planera, designa, utveckla och underhålla interaktiva, användarvänliga och dynamiska webbsidor. Som webbutvecklare finns det mycket att ta hänsyn till. Vem ska använda webbsidan du utvecklar? Vad händer om du lägger för stor tyngd på grafiska element i stället för det funktionella? Här har du möjlighet att skaffa dig en bra grund för att kunna skapa olika typer av effektiva och väldesignade sidor med inslag av avancerad multimedia. Programmet erbjuder en gedigen grund inom webbdesign. Du lär dig digital grafisk design, multimedia, webbprogrammering och databaser, allt med inriktning på webben. Du lär dig också att hantera bild, ljud, animering och text – både estetiskt och tekniskt. Stor vikt läggs vid praktiska moment för att du ska få tillämpa dina kunskaper. Programmet behandlar också användbarhet och tillgänglighet inom webbdesign.

Arbetsområden

Ma B. Områdesbehörighet 7. Övrigt

Startar ht 11, helfart. Efter utbildningen kan du fortsätta studera på Webbdesign 120 hp och få en högskoleexamen eller på Valfritt informatikprogram 180 hp och få en kandidatexamen.

Examen

Mer information

Utbildningen ger 60 högskolepoäng.

Programansvarig Ewa Zimmerman tel. 035-16 75 30 webbdesign@hh.se

Programmets innehåll

Designprocessen och designmetoder 7,5 hp Multimedia och visuell kommunikation 7,5 hp Databaser och databasdesign 7,5 hp Design av interaktiv multimedia 7,5 hp Webbprogrammering 15 hp Interaktionsdesign I, 7,5 hp Webb- och multimediadesign 7,5 hp Reservation för ändringar.

62 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012

Sektionssekreterare Ulla Johansson tel. 035-16 71 18 ulla.johansson@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Påbyggnad • Informatik, medier och kommunikation

Magisterprogram med inriktning mot informationslogistik 60 hp Programmet vänder sig till dig som vill utveckla och effektivisera informationsflöden i företag och organisationer. Det ges på distans och halvfart,under två år med cirka två obligatoriska träffar i Ljungby per termin (fredag–lördag). Utbildningen har två inriktningar: näringsliv samt vård och omsorg. Målet är att ge dig en god plattform för att kunna driva eller vara delaktig i att utveckla processer, hantera förändring och skapa effektiva informationsflöden. Tonvikten ligger på att analysera, utveckla och implementera informations lösningar.

Övrigt Startar ht 11, halvfart/distans. Programmet ges vid CIL i Ljungby och är ett samarbete mellan Linnéuniversitetet, Högskolan i Halmstad, Internationella Handelshögskolan i Jönköping, näringsliv och offentlig sektor. Utbildningen ges i Ljungby. Ansökan: Du väljer inriktning i samband med kursstart. Anmälningskod: LNU-81064 (söks vid Linnéuniversitetet där du kommer att vara inskriven.)

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012 • 63

Informatik, medier och kommunikation • Kurser

Informatik Affärssystem – affärsvärde genom förändringsarbete 7,5 hp

Kursen lyfter fram de frågeställningar som uppstår vid val, upphandling och införande av ett affärssystem. Fokus ligger på att maximera nyttan av det förändringsarbete som görs i samband med att ett affärssystem införs. Kursen är förankrad i verkliga fall och erfarenheter från yrkesverksamma. Behörighetskrav: Affärssystem – en helhetsbild 7,5 hp halvfart vt 12, start v. 12 Affärssystem – en helhetsbild 7,5 hp

Affärssystem används av många verksamheter och kursen ger dig möjlighet att skaffa kunskap om och insikt i hur affärssystem kan stödja dessa. Kursen innehåller föreläsningar och praktiska övningar i affärssystem. På kursen deltar gästföreläsare som arbetar dagligen med affärssystem. Behörighetskrav: Ma B Områdesbehörighet 7 halvfart vt 12, start v. 03 Databaser och databasdesign 7,5 hp

I dagens informationssamhälle är databaser involverade i de flesta system och det ställer stora krav på hantering av data. För att möta detta behov behandlar kursen principer och metoder för design och användning av relationsdatabaser. Behörighetskrav: Informatik (1–30) 30 hp halvfart ht 11, start v. 35 Datornätverk I, 7,5 hp

Kursen behandlar grundläggande teori för nätverk och hur dessa sätts samman. Kursen redogör för olika typer av nätverk samt utrustning och protokoll som används i dessa. Under kursen får du möjlighet att arbeta praktiskt med att kon figurera olika nätverk. Behörighetskrav: Ma B Områdesbehörighet 7 halvfart vt 12, start v. 12 Design av interaktiv multimedia 7,5 hp

Kursens fokuserar på den interaktivitet som förekommer på den mer multimediala webbplatsen. Områden som tas upp i kursen är planering, upplevelse, utveckling och produktion samt kvalitet i en

64 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012

multimedial webbplats. Under kursen diskuteras begreppen User Experience, narrativitet samt interaktivitet utifrån webbplatsen som kontext. Du introduceras också till utveckling av enklare spel. Den utvecklingsplattforn som huvudsakligen används är Flash och avancerad Actionscript 3. Behörighetskrav: Multimedia och visuell kommunikation 7,5 hp halvfart ht 11, start v. 44 Informatik (1–30) 30 hp

Informatik handlar om samspelet mellan teknik, människa och det omgivande samhället. Kursen behandlar IT-användning i såväl arbets- som vardagssammanhang. Du får möjlighet att lära dig lösa programmeringsproblem genom att struk turera, designa och programmera i ett objektorienterat programmeringsspråk. I kursen ingår metoder, modeller och tekniker för att designa bra IT-system och arbeta med förändring/utveckling i organisationer. Kursen tar också upp hur gränssnittets utseende påverkar användandet av IT. Behörighetskrav: Ma B Områdesbehörighet 7 halvfart ht 11, start v. 35, fortsätter vt 12 Informatik (31–60) 30 hp

Kursen ger dig möjlighet att fördjupa dina kunskaper inom databasdesign, systemutveckling och användbarhet. Företag, myndigheter och organisationer använder information som lagras i databaser. Kursen fokuserar på hur databaser används, grundläggande principer för design av relationsdatabaser och användarnära utvecklingsmetoder. Under senare delen av kursen får du möjlighet att lära dig hur ett projektarbete genomförs och självständigt göra ett i samverkan med en extern uppdragsgivare. Behörighetskrav: Informatik (1–30) 30 hp halvfart ht 11, start v. 35, fortsätter vt 12 Informatik (61–90) 15 hp

IT-utvecklingen förändras snabbt och därför kan delkurserna variera från år till år. Du skaffar dig kunskap om aktuell forskning kring systemutveckling och användning av IT. Kursen tar upp aktuella forskningsfrågor och förändringsarbete i organisationer samt hur vetenskapligt material produceras och kommuniceras.

Behörighetskrav: Informatik (1–60) 60 hp halvfart ht 11, start v. 35 Informatik (61–90) 30 hp

IT-utvecklingen förändras snabbt och därför kan delkurserna variera från år till år. Du skaffar dig kunskap om aktuell forskning kring systemutveckling och användning av IT samt hur vetenskapligt material produceras och kommuniceras. Du läser två fördjupningskurser inom huvudområdet informatik. Delkurserna innehåller viss valfrihet och är uppsatsförberedande. Kursen avslutas med en uppsats på 15 hp som innehåller moment av vetenskaplig metod. Behörighetskrav: Informatik (1–60) 60 hp halvfart ht 11, start v. 35, fortsätter vt 12 Interaktionsdesign 7,5 hp

Kursen handlar om hur samspelet mellan människor och IT ska utformas. Kursen tar bland annat upp hur gränssnittets utformning påverkar användandet av IT – interaktionsdesign med användaren i fokus. Under kursen lär du dig analysera hur olika gränssnitt påverkar använd barheten av en IT-produkt. Behörighetskrav: Ma B Områdesbehörighet 7 halvfart vt 12, start v. 12 Introduktion till informatik 7,5 hp

Ämnet informatik behandlar IT-användning i såväl arbets- som vardagssammanhang. Kursen tar upp frågan om hur IT påverkar olika individer, organisationer och hela samhället. Juridiska, etiska och säkerhetsaspekter på IT-användning diskuteras. Praktiska moment ingår. Behörighetskrav: Ma B Områdesbehörighet 7 halvfart ht 11, start v. 35 Ledning av IT-projekt 15 hp

IT-området karaktäriseras av ständig utveckling och kursen fokuserar på projektledning, ledarskap och konsultverksamhet inom detta. Kursen behandlar teorier och verktyg för projektledning samt bland annat gruppdynamik, teambuildning, stress- och konflikthantering samt presentationsteknik. En stor del av undervisningen sker i projektform med avsikt att du och de andra studenterna ska agera projektledare.

Kurser • Informatik, medier och kommunikation

Behörighetskrav: Informatik (1–30) 30 hp halvfart ht 11, start v. 35 Multimedia och visuell kommunikation 7,5 hp

Innehållet i kursen hanterar de olika delar som bygger upp multimedia men med fokus på webbaserad multimedia. I kursen presenteras och diskuteras grunderna inom grafisk design, visuell kommunikation och multimedia för webb. Kursen innehåller också ett projektarbete där verktyg för multimedia, webbutveckling och grafisk design tillämpas. Behörighetskrav: Ma B Områdesbehörighet 7 halvfart ht 11, start v. 35 Programmering i Visual Basic .NET 7,5 hp

Kursen fokuserar på programmeringsfärdighet och metodik. Lär dig designa, kon struera och dokumentera en applikation samt skapa och köra frågor mot en datakälla (till exempel söka, ta bort, uppdatera och lägga till data i en databas) med hjälp av programmeringsspråket Visual Basic .NET. Behörighetskrav: Ma B Områdesbehörighet 7 halvfart vt 12, start v. 03 Systemutveckling 7,5 hp

Kursen fokuserar på ett intressant och viktigt område inom informatik. Kursen behandlar metoder, modeller och tekniker för design av bra IT-system och arbete med förändring och utveckling i organisationer. Kursen tar upp planering, ledning och arbete i systemutvecklingsprojekt. Behörighetskrav: Ma B Områdesbehörighet 7 halvfart ht 11, start v. 44 Systemutveckling och användbarhet 7,5 hp

Kursen ger dig möjlighet att utveckla god förståelse för hur arbetsformerna under systemutvecklingen påverkar vägen till må let för användbarheten. Kursen be hand lar bland annat användarnära utvecklingsmetoder och värdering av designlösningar samt kommunikation mel lan aktörerna i en systemutvecklingsprocess. Behörighetskrav: Informatik (1–30) 30 hp halvfart ht 11, start v. 44

= Avancerad nivå

Webb- och multimediadesign 7,5 hp

Kursen tar upp teorier för webbdesign med inriktning på avancerad multimedia och informationsarkitektur. Gränssnittsproblematik och användning av optimeringstekniker vid design av webbapplikationer lyfts fram. Kursen är en fördjupning i Flash och avancerad Actionscript. Behörighetskrav: Design av interaktiv multimedia 7,5 hp halvfart vt 12, start v. 12 Webbprogrammering 15 hp

Kursen behandlar grunderna i programmeringsspråk anpassade för webben samt olika tekniker och verktyg för dynamisk publicering av information från data baser. Inom kursen används bland annat HTML och ASP.NET. I kursen ingår design, konstruktion och dokumentation av ett dynamiskt webbsystem som arbetar mot en databas i syfte att skapa interaktivitet. Ett mindre projekt ingår som en del av kursen. Behörighetskrav: Databaser och databasdesign 7,5 hp halvfart vt 12, start v. 03

Medier Berättarverktyg för ljud- och bildproduktion 7,5 hp

I kursen presenteras de komponenter som utgör grunden för allt berättande: ord, bild, ljud och rörelse. Genom övningar och workshoppar läggs grunden till en förståelse för de olika berättarverktygens möjligheter och begränsningar i en professionell produktion. Hela produktionsprocessen från idé till färdig produkt tränas. Grundläggande behörighet halvfart vt 12, start v. 03 Grafisk produktion 7,5 hp

Du får en orientering i den grafiska produktionsprocessens olika faser – det vill säga alla de steg det innebär att framställa till exempel en trycksak – från idé till färdig produkt. Särskild vikt läggs vid grafiska begrepp, så att du ska kunna kommunicera med yrkesmän inom branschen. Kursen kräver datorvana. Grundläggande behörighet kvartsfart ht 11, start v. 35, distans/internet kvartsfart vt 12, start v. 03, distans/internet

= Distansutbildning. Träffar kan förekomma.

Medialiseringsprocessen 15 hp

Kursen består av två moment: moment 1 behandlar medialiseringsbegreppet, det vill säga, narrativa tekniker, relationen mellan innehåll och form, berättarstrategiska ansatser, ljudets/bildens kommunikativa funktion i sin kontext samt rytm, tid och montage. I moment 2 tillämpas det teoretiska innehållet i moment 1. I en konkret produktion, övas medieproduktionens olika faser från idé via synopsis till färdig produkt. I anslutning till produktionen aktualiseras dessutom frågor rörande avtal och upphovsrätter. Behörighetskrav: Berättarverktyg 7,5 hp eller motsvarande halvfart ht 11, start v. 35 Medie- och kommunikations vetenskap (1–30) 30 hp

Om du tänker jobba med ljud- och bildproduktion inom till exempel radio/tv, som informatör eller med journalistiska uppgifter är den här kursen en utmärkt inkörsport. Teoretiska studier varvas med praktiska tillämpningsövningar. Kursen erbjuder dig grundläggande kunskaper om medierad kommunikation (till exempel via tv, radio, communities, bloggar) och dess roll i samhället. Kursen ger också metoder för att kritiskt kunna granska film, tv, radio, press och reklam etc. Behörighetskrav: En B, Sh A Områdesbehörighet 6 helfart ht 11, start v. 35 Medie- och kommunikations vetenskap (31–60) 30 hp

Kursen breddar och fördjupar innehållet i Medie- och kommunikationsvetenskap (1–30) 30 hp. Du får inblick i kommunikationsteoretiska problemområden med fokus på mångfaldsfrågor, dagens medielandskap och hur medier påverkar och påverkas av samhälleliga förändringar samt företags, myndigheters och organisationers strategiska kommunikation. Behörighetskrav: Medie- och kommunikationsvetenskap (1–30) 30 hp eller motsvarande helfart vt 12, start v. 03 Medie- och kommunikations vetenskap (61–90) 30 hp

Kursen belyser centrala vetenskapsteoretiska frågor inom samhällsvetenskap och humaniora. Vidare ges en fördjupningskurs i vetenskaplig metod med praktiska övningar. Kursen avslutas med en uppsats på 15 hp.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012 • 65

Informatik, medier och kommunikation • Kurser

Behörighetskrav: Medie- och kommunikationsvetenskap (1–60) 60 hp eller motsvarande helfart ht 11, start v. 35 helfart vt 12, start v. 03 Medie- och kommunikations vetenskap 30 hp

Kursens mål är att ge fördjupade kunskaper i medieoch kommunikationsvetenskaplig teori, metod samt vetenskapsteori. Kursen avslutas med ett examensarbete som omfattar 15 hp. Behörighetskrav: Medie- och kommunikationsvetenskap (1–90) 90 hp eller motsvarande helfart ht 11, start v. 35 (undervisningen kan komma att bedrivas på engelska) helfart vt 12, start v. 03 (undervisningen kan komma att bedrivas på engelska) Medieanalys 7,5 hp

fattar 22,5 hp, där de olika momenten i utbildningen integreras under realistiska förhållanden.

projektarbete som omfattar 22,5 hp, där de olika momenten i utbildningen integreras under realistiska förhållanden.

Behörighetskrav: 60 hp i ett humanistiskt eller samhällsvetenskapligt ämne eller motsvarande samt Medieproduktion (1–30) 30 hp eller motsvarande helfart vt 12, start v. 03

Behörighetskrav: 60 hp i ett humanistiskt eller samhällsvetenskapligt ämne eller motsvarande samt Strategisk kommunikation (1–30) 30 hp eller motsvarande helfart vt 12, start v. 03

Medieproduktion – påbyggnadskurs 30 hp

Kursen vänder sig till dig som vill fördjupa dina kunskaper och färdigheter i me dieproduktion. Kursen är projektbaserad och ett populärt alternativ är att genomföra ett arbetsplatsförlagt projekt vid företag, organisation eller myndighet såväl i Sverige som utomlands. Du kommer alltså att under realistiska former skaffa kvalificerad yrkesrelaterad kompetens inom medieproduktion.

Kursen ger dig kunskaper om hur språk och bilder i olika former fungerar i kommunikativa sammanhang. Språkets och bildens retoriska och propagandistiska aspekter utforskas varvid särskild tonvikt läggs vid digitala/sociala medier. Kursen syftar även till att ge redskap för att kritiskt kunna granska mediespråket.

Behörighetskrav: 60 högskolepoäng i ett humanistiskt/samhällsvetenskapligt ämne samt Medieproduktion (1–60) 60 hp eller motsvarande helfart ht 11, start v. 35 helfart vt 12, start v. 03

Grundläggande behörighet kvartsfart vt 12, start v. 03, distans/internet

Detta är kursen för dig som vill arbeta som informatör, kommunikatör, strategisk planerare etc. Kursen förbereder studenten för kvalificerade arbetsuppgifter inom strategisk kommunikation och tar upp omvärldsanalys, medieval, organisationskommunikation, varumärkesbyggande, opinionsbildning och kriskommunikation. Studenten erbjuds även kunskaper i vetenskapliga metoder som omsätts i til�lämpningsövningar, grundläggande kurs i kreativ svenska med genreskrivning samt grafisk produktion.

Medieproduktion (1–30) 30 hp

Kursen ger grundläggande kunskaper och färdigheter för ljud- och bildproduktion. Dokumentära och andra informativa gestaltningsformer problematiseras från ett kritiskt perspektiv. Det processinriktade arbetssättet erbjuder goda möjligheter att studera de kommunikativa processer som varje medieproduktion är ett resultat av. Den egna produktionen ingår som en väsentlig del av kursen. Studenten erbjuds även kunskaper i vetenskapliga metoder som omsätts i tillämpningsövningar samt grafisk produktion. Behörighetskrav: 60 hp i ett humanistiskt/samhällsvetenskapligt ämne eller motsvarande helfart ht 11, start v. 35 Medieproduktion (31–60) 30 hp

Kursen bygger vidare på den teoretiska och praktiska grund inom medieproduktion som lades under kursen medieproduktion (1–30) 30 hp. Du får möjlighet att i nära samarbete med en extern beställare genomföra ett projektarbete som om-

66 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012

Strategisk kommunikation (1–30) 30 hp

Strategisk kommunikation – påbyggnadskurs 30 hp

Kursen vänder sig till dig som vill fördjupa dina kunskaper och färdigheter i strategisk kommunikation. Kursen är projektbaserad och ett populärt alternativ är att genomföra ett arbetsplatsförlagt projekt vid företag, organisation eller myndighet såväl i Sverige som utomlands. Du kommer alltså att under realistiska former skaffa kvalificerad yrkesrelaterad kompetens inom strategisk kommunika tion. Behörighetskrav: 60 högskolepoäng i ett humanistiskt/samhällsvetenskapligt ämne samt Strategisk kommunikation (1–60) 60 hp eller motsvarande helfart ht 11, start v. 35 helfart vt 12, start v. 03

Behörighetskrav: 60 hp i ett humanistiskt eller samhällsvetenskapligt ämne eller motsvarande helfart ht 11, start v. 35 Strategisk kommunikation (31–60) 30 hp

Kursen förbereder dig för informationsproducerande uppgifter i företag, myndigheter och organisationer staddda i snabb förändring. Du får ökad förmåga att identifiera informationsbehov, analysera utgångslägen för kommunikation, sätta mål, föreslå strategier för genomförande samt att följa upp och utvärdera genomförda insatser. Du får i nära samarbete med en extern beställare genomföra ett

= Avancerad nivå

= Distansutbildning. Träffar kan förekomma.

Kurser • Informatik, medier och kommunikation

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012 • 67

Ingenjör och teknik

”Det är jätteskoj med matte” Zejnulla Ibraimi ville först bli arkeolog eftersom han är intresserad av grekisk och egyptisk mytologi. Men han valde i stället att satsa på ett annat intresseområde – teknik. – Arkeologer tittar tillbaka i tiden medan ingenjörer ser framåt. Precis som vi människor strävar framåt, förklarar Zejnulla som går tredje året på Mekatronikingenjörsprogrammet. – Det är jätteroligt. Man lär sig mycket och det är en sådan bra gemenskap. Vi sitter på Högskolan hela dagarna och pluggar och alla hjälper varandra om det är något man inte förstår, säger han. Utbildningen består av flera obligatoriska kurser i matematik. Ett ämne som kommer igen även i de andra kurserna. – Det är jätteskoj med matte. Man får resultat direkt och om man har suttit i en timme med en uppgift blir man jätteglad när man har klarat den, berättar Zejnulla. Just nu går han en kurs i elektronikkonstruktion och ska bygga en FM-mottagare. – Det är roligt när man får göra något som man kan relatera till, menar han. Uppväxt i Dalarna

Zejnulla är född i Kosovo, men har sedan sexårsåldern bott i Hedemora i Dalarna. Det är tack vare sina två bröder som han valde att studera på Högskolan i Halmstad. Båda bröderna gick nämligen sina gymnasieutbildningar i Halmstad. – Jag lärde känna folk här genom mina bröder och det var därför jag sökte mig hit, berättar han. På fritiden umgås han mycket med kompisar, både med studiekamrater och med andra. – Det är bra att ha kompisar utanför Högskolan också. Annars är det alltid någon som börjar prata om Högskolan, säger Zejnulla. Civilingenjör lockande

Sedan Zejnulla började studera i Halmstad för tre år sedan tycker han att han har mognat en hel del. – I början gick jag bara på föreläsningarna. Nu kommer jag hit tidigare och pluggar med kurskamraterna. Det är mycket bättre att ha fasta tider så att det blir som ett jobb ungefär. Då kan man göra annat hemma i stället. Vad han ska göra när han är klar med utbildningen vet han ännu inte. Funderingar finns både på att studera vidare och på att jobba. Masterprogrammet till civilingenjör känns lockande.

68 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012

Z ejnulla Ibraimi

Ålder: 24 år Läser: Mekatronikingenjörsprogrammet Ursprungsort: Hedemora

– Det är nog bäst att fortsätta studera medan man har ”tänket” i gång. Den merit som en civilingenjörsexamen utgör skulle kännas bra. Det är kunskap som ingen kan ta ifrån en. TEXT: LINDA LUNDELL

Ingenjör och teknik

”Jag har kollegor på alla håll och kanter” Amelie Fogelberg har ända sedan hon var liten varit intresserad av teknik. Att utveckla teknik kändes därför som ett bra val för henne. I dag jobbar hon med utveckling inom ett nytt affärssystem på Cargotec i Lidhult.

Amelie Fogelberg

Ålder: 27 år Utbildning: Utvecklingsingenjör Jobbar som: systemexpert på Cargotec i Lidhult Ursprungsort: Laholm

Amelies intresse för hur saker och ting fungerar ledde vidare till naturtekniskt program på gymnasiet och sedan Utvecklingsingenjörsprogrammet på Högskolan i Halmstad. – Utbildningen passade mig väldigt bra. Vi lärde oss hur man arbetar i projektform och fick redskap för hur man leder projekt, säger Amelie som tycker att hon har mycket nytta av sin utbildning i sitt arbete. Sista året på Högskolan i Halmstad gjorde Amelie ett examensprojekt tillsammans med en studiekamrat, som bestod i att utveckla ett hjälpmedel för demenssjuka med hörselproblem. Projektet belönades med 100 000 kronor i stipendium ur lektor Sten Fåhrés minnesfond. – Examensprojektet var jätteutvecklande för mig som person. Vi hade mycket kontakter med både vårdinstanser, hjälporganisationer och näringsliv, samtidigt som man fick vara sin egen projektledare, berättar hon. Projektkoordinator

En av fördelarna med tiden på Högskolan i Halmstad var nog att hon mognade som person. – Jag blev mer mogen inför arbetslivet och har lärt mig att ta mer ansvar. Samtidigt har jag lärt känna mig själv, säger hon.

Sedan 2007 arbetar Amelie på Cargotec (tidigare Kalmar Industries), ett företag i Lidhult som tillverkar truckar. För tillfället är hon dock föräldraledig med dottern Svea, sex månader. – När jag började på företaget var min roll projektkoordinator i ett projekt där syftet var att byta affärssystem. Sedan dess har jag arbetat med det nya affärssystemet och med vidareutveckling kring det, berättar Amelie som numera har en befattning som systemexpert. Internationellt företag

Cargotec är ett internationellt företag med industrier i både Kina, USA och i andra delar av världen. – Jag har kollegor på alla håll och kanter. Det är roligt att ha kontakt med andra kulturer och att man får lära sig att samarbeta med dem, säger hon. En annan fördel med jobbet är att det ständigt sker en utveckling och Amelie tycker att hon hela tiden lär sig något nytt. När hon är tillbaka från föräldraledigheten vill hon fortsätta inom samma område. – Jag hoppas att jag blir delaktig i ett nytt projekt. Att arbeta i projektform är ett roligt sätt att jobba på. TEXT: LINDA LUNDELL

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012 • 69

Ingenjör och teknik • Program

Basterminen – För dig som snabbt vill skaffa behörighet till ingenjörsutbildningarna.

Teknisk/naturvetenskaplig bastermin 20 veckor Vill du bli ingenjör eller läsa en naturvetenskaplig utbildning men saknar särskild behörighet? Vill du skaffa dig behörigheten snabbt och börja din utbildning redan efter en termin? Då är basterminen rätt val för dig!

Basterminen ger dig de grundläggande kunskaper i framför allt matematik och naturvetenskap som krävs för att läsa ett tekniskt eller naturvetenskapligt program på Högskolan i Halmstad. Basterminen är bunden till ett specifikt program och innehållet är skräddarsytt för just det programmet. Den ger dig därför goda förutsättningar för de fortsatta studierna. Du får möjlighet att träna effektiv studie teknik, arbeta i Högskolans studiemiljö och möta studenter som redan läser programmet. Basterminen kan läsas på våren, för vissa program även på hösten. Se respektive program för mer information. Under förutsättning att du genomgår hela termi nen med godkänt resultat får du behörighet till och platsgaranti på det efter följande program som är kopplat till basterminen. Teknisk/naturvetenskaplig bastermin finns till följande program vid Högskolan i Halmstad:

Programmets innehåll

70 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012

• Biologi-/Kemiprogrammet 180 hp • Biomekanikingenjör 180 hp • Byggingenjör 180 hp • Dataingenjör 180 hp • Elektroingenjör 180 hp • Energiingenjör 180 hp • Maskiningenjör 180 hp • Mekatronikingenjör 180 hp • Utvecklingsingenjör 180 hp • Öppen ingång 90 hp

Övrigt

Basterminen utgör ett helt utbildningspaket och kan inte läsas som fristående kurser. Basterminen kan endast sökas som del av ett program. Se respektive program för kursstart och mer information. Reservation för ändringar.

Examen

De ubildningar på Högskolan i Halmstad som är kopplade till basterminen leder till högskoleingenjörsexamen och/eller kandidatexamen. Behörighetskrav

För programbunden bastermin till data-, elektro- och mekatronikingenjörspro grammen samt Öppen ingång krävs Ma B, för övriga basterminer krävs Ma C.

Mer information Programansvariga Mikael Hindgren, tel. 035-16 72 20 Nicolina Månsson, tel. 035-16 74 87 bastermin@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Program • Ingenjör och teknik

Vill du utveckla medicinska hjälpmedel eller kanske den perfekta träningsutrustningeN?

Biomekanikingenjör inriktning människa – teknik 180 hp Vill du arbeta med att ta fram eller utvärdera produkter som är speciellt anpassade till människans funktion och krav? Det kan vara medicinska hjälpmedel, ergonomiskt anpassade verktyg eller kanske den perfekta träningsutrustningen. Då passar denna utbildning dig. En biomekanikingenjör är intresserad av människan; hur vi fungerar och rör oss, särskilt i samspel med produkter i vardagsliv och arbete eller i träningssituationer. Tycker du det skulle vara spännande att utforma produkter där människans funktion och krav för användning står i centrum? För att förstå och konstruera biomekaniska produkter krävs det att du har kunskaper och förståelse inom både medicin och teknik. Programmet har många praktiska delar som du utför i laboratoriet för biomekanik och fysiologi. Där har du möjlighet att utföra avancerade rörelseanalyser och andra biomekaniska undersökningar. Som bio meka nik student har du också tillträde till projektrum och verkstäder för projektarbeten. Första året läser du framför allt baskurser inom ingenjörsämnet och om människokroppen. Andra året är kurserna mer projekt- och praktikinriktade. Flera moment på kurserna genomförs i nära samarbete med näringslivet. Utbildningen avslutas

med att du skriver ett examensarbete. Det kan skrivas tillsammans med ett företag, inom ett forskningsprojekt eller så utvecklar du en egen idé. Din idé kan till exempel ligga inom områdena sport, ergonomi, produkt utveckling, krocksäkerhet eller medicinteknik. Examen Högskoleingenjörsexamen i biomekanik. Genom utbyte av vissa kurser kan kandidatexamen med huvudämne biomekanik (Bachelor of Science) erhållas. Studier utomlands Delar av utbildningen kan läsas utomlands via något av Högskolans avtal med andra lärosäten. Du kan även söka platser inom utbytesprogrammet Erasmus som Hög skolan erbjuder. Arbetsområden Som biomekanikingenjör är du särskilt lämplig att arbeta med utveckling, utvärdering eller som specialist av produkter,

Programmets innehåll

År 1 Rörelseapparatens anatomi I, 7,5 hp Rörelseapparatens anatomi II 7,5 hp Mekanik 7,5 hp Tillämpad matematik I, II och III 22,5 hp Materiallära 7,5 hp Ellära och mekatronik 7,5 hp År 2 Rehabiliteringsteknik 7,5 hp Produktutveckling, projektledning och innovationsteknik 15 hp Ritteknik och CAD 7,5hp Humanfysiologi 7,5 hp

Hållfasthetslära 7,5 hp Biomaterial 7,5 hp Ingenjörspraktik 7,5 hp År 3 Ergonomi 7,5 hp Tillämpad biomekanik 7,5 hp Vetenskapsteori och metod 7,5 hp FEM 7,5 hp Examensarbete 15 hp Valfria kurser 15 hp

med fördel inom branscherna ergonomi, sport och fritid eller hjälpmedel. Det kan till exempel vara som produktutvecklare eller konstruktör. Du kan också arbeta med forskning och utveckling inom till exempel krocksäkerhet, ortopedi, sport eller rehabilitering, eller inom laborativa verksamheter inom biomekanik, ofta klinisk eller inom idrotten. Det finns också möjlighet till stöd för att starta eget företag efter utbildningen. Behörighetskrav Ma D, Fy B, Ke A. Områdesbehörighet 8. För vårterminsstart med teknisk bastermin: Ma C. Läs mer om bastermin på sidan 70. Övrigt Startar ht 11, helfart. Vissa kurser inom programmet kan komma att ges på engelska. Möjlighet finns att söka magister- och masterutbildningar med inriktning på produktutveckling och design eller idrott efter erhållen examen.

Mer information Programansvarig Lina Lundgren tel. 035-16 77 32 biomekanik@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Reservation för ändringar.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012 • 71

Ingenjör och teknik • Program

du får möjlighet att utveckla din kreativitet och problemlösnings förmåga.

Byggingenjör – byggkonstruktion och projektering 180 hp Vill du arbeta med att utforma och dimensionera byggnader? Vi har ett program som kan leda till ett intressant och givande arbete där du får möjlighet att utveckla din kreativitet och problemlösningsförmåga! För att du ska kunna arbeta som bygg ingenjör krävs det att du har goda kunskaper om hela byggprocessen. Utbildningen med inriktning på byggkonstruktion och projektering erbjuder dig specialistkunskaper som framför allt kan användas inom projekteringsfasen. Under de tre första terminerna läser du grundläggande kurser i matematik, CAD, ingenjörsmetodik och ekonomi. Du läser också ämnen som berör bygg området: byggmekanik, byggfysik med installationsteknik samt vatten och avfallsteknik. Därefter läser du kurser i byggkonstruktion och projektering. Det ger dig möjligheter att utveckla specialistkunskaper för att kunna dimensionera och utforma hus på bästa sätt. Eftersom energifrågan blir allt viktigare i vårt samhälle erbjuds du också den valbara kursen Energihushållning i byggnader. Genom att välja valbara kurser sätter du din egen prägel på din utbildning! Under utbildningens sista termin gör du ett examensarbete. Det sker ofta i samarbete med industrin.

Examen Högskoleingenjörsexamen. Studier utomlands Är du intresserad av att studera utomlands så är möjligheten att hitta något som passar dig mycket god. Sedan många år har bygg ingenjörsprogrammen vid Högskolan utbytesavtal med flera högskolor och universitet. Arbetsområden Arbetsuppgifterna för en byggingenjör varierar stort. För dig som gått denna utbildning ligger det närmast till hands att arbeta med projektering och/eller dimensionering av hus. Dessa uppgifter före kommer oftast inom konsultföretag men även i andra sammanhang, till exempel utvecklingsavdelningar inom byggmaterialindustrin. Bredden i utbildningen gör det lätt för dig att hitta ett jobb som just du trivs med.

År 2 Byggmekanik II 7,5 hp Vatten- och avfallsteknik 7,5 hp

72 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012

Övrigt Startar ht 11, helfart.

Programmet har många utbytesstudenter och flera kurser ges på engelska. Det är en bra förberedelse för dig som ska läsa delar av din utbildning utomlands, men även viktigt för dig som siktar på den svenska marknaden där många företagskontakter är internationella.

Mer information Programansvarig Bengt Hjort tel. 035-16 72 08 byggingenjor@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Programmets innehåll

År 1 Tillämpad matematik I, 7,5 hp Husbyggnad I, 7,5 hp Tillämpad matematik II 7,5 hp CAD med ingenjörsmetodik 7,5 hp Tillämpad matematik III 7,5 hp Byggfysik med installationsteknik I, 7,5 hp Byggmekanik I, 7,5 hp Byggnadsplanering med geodetisk mätteknik 7,5 hp

Behörighetskrav Ma D, Fy B, Ke A. Områdesbehörighet 8 För vårterminsstart med teknisk bastermin: Ma C Läs mer om bastermin på sidan 70.

Geoteknik med grundläggning 7,5 hp Ekonomi och byggande 7,5 hp Byggkonstruktion I* 7,5 hp Byggprojektledning I, 7,5 hp Byggkonstruktion II 7,5 hp Byggmekanik III 7,5 hp

Valbar kurs 1: Byggfysik med installationsteknik II 7,5 hp alt. Hållbart byggande 7,5 hp*

År 3 Byggkonstruktion III 7,5 hp Byggkonstruktion IV 7,5 hp Vetenskaplig metod 7,5 hp Byggjuridik 7,5 hp Examensarbete 15 hp

Kurser med * ges på engelska.

Valbar kurs 2: Energihushållning i byggnader 7,5 hp alt. Träbyggnad 7,5 hp*

Reservation för ändringar.

Program • Ingenjör och teknik

DU ska kunna leda och styra ett byggprojekt från start till färdig byggnad.

Byggingenjör – byggproduktion och projektledning 180 hp Du som vill ha en ledande roll i ett byggföretag bör välja denna inriktning. Du lär dig framför allt att producera hus. Målsättningen är att du som utbildad byggingenjör ska kunna leda och styra ett byggprojekt från start till färdig byggnad. Att uppföra en byggnad, till exempel ett kontorshus, är en omfattande och kompli cerad process som omfattar delarna projektering, produktion och förvaltning. Med detta som utgångspunkt har vi tagit fram inriktningen byggproduktion och projektledning. Den innehåller spe cialistkunskaper inom området produktion. De tre första terminerna läser du grundläggande ämnen som till exempel matematik, CAD, ingenjörsmetodik och ekonomi. Du läser också ämnen som berör byggområdet såsom mekanik och husbyggnad. Efter det läser du kurser i byggproduktion och projektledning. Det ger dig möjligheter att utveckla unika kunskaper vad gäller att planera, genomföra, kostnadsberäkna och följa upp husbyggnadsprojekt. Ledarskap och arbetsmiljö är viktiga ämnen inom byggproduktion och projektledning och därför läser du också en kurs i detta. Sista året innehåller två valbara kurser som ger dig möjlighet att

sätta din egen prägel på utbildningen samt ett examensarbete. Examen

Högskoleingenjörsexamen. Studier utomlands

Är du intresserad av att studera utomlands så är möjligheten att hitta något som passar dig mycket god. Sedan många år har byggingenjörsprogrammen vid Högskolan utbytesavtal med flera högskolor och universitet.

År 2 Byggmekanik II 7,5 hp Vatten- och avfallsteknik 7,5 hp Geoteknik med grundläggning 7,5 hp

Ma D, Fy B, Ke A. Områdesbehörighet 8 För vårterminsstart med teknisk bastermin: Ma C Läs mer om bastermin på sidan 70. Övrigt

Startar ht 11, helfart. Programmet har många utbytesstudenter och flera kurser ges på engelska. Det är en bra förberedelse för dig som ska läsa delar av din utbildning utomlands, men även viktigt för dig som siktar på den svenska marknaden där många företagskontakter är internationella.

Arbetsområden

Exempel på intressanta och kvalificerade uppgifter som du kan få som färdig bygg ingenjör är planering och arbetsledning vid produktion av byggnader och anläggningar, kvalitets- och miljösäkring i produktion samt upphandling av byggprojekt. Du har genom utbildningen ökat dina valmöjligheter och chanser till att få intressanta jobb med goda utvecklingsmöjligheter!

Mer information Programansvarig Bengt Hjort tel. 035-16 72 08 byggingenjor@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Programmets innehåll

Behörighetskrav

Ekonomi och byggande 7,5 hp Byggkonstruktion I, 7,5 hp* Byggprojektledning I, 7,5 hp Betongteknik 7,5 hp* Byggprojektledning II 7,5 hp År 3 Byggprojektledning III 7,5 hp Arbetsmiljö och ledarskap 7,5 hp* Vetenskaplig metod 7,5 hp Byggjuridik 7,5 hp Examensarbete 15 hp

Valbar kurs 2: Kvalitets- och miljöledning 7,5 hp alt. Träbyggnad 7,5 hp* Kurser med * ges på engelska.

Reservation för ändringar.

Valbar kurs 1: BIM 7,5 hp alt. Hållbart byggande 7,5 hp*

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012 • 73

Ingenjör och teknik • Program

Vill du arbeta inom byggbranschen och är intresserad av miljöfrågor?

Byggingenjör – fastighet och energi 180 hp Vill du arbeta inom en nisch i byggbranschen som har en mycket spännande utveckling? Är du intresserad av miljöfrågor? Då är Byggingenjörsprogrammet med inriktning fastighet och energi något för dig. Energifrågorna har fått stor betydelse i samhället. Att kunna projektera, uppföra och förvalta byggnader som är energieffektiva blir allt viktigare. Här finns stora möjligheter till utmaning och utveckling. På byggingenjörsprogrammet med inriktning fastighet och energi läser du kurser inom både projektering och förvaltning. Under de tre första terminerna läser du grundläggande kurser inom allmänna ämnen som till exempel matematik, CAD, ingenjörsmetodik och ekonomi. Du läser också ämnen som berör byggområdet såsom byggmekanik, byggfysik med installationsteknik samt vatten och avfallsteknik. Sedan specialiserar du dig. Du läser kurser som innehåller viktiga delar vad gäller att analysera, värdera och dimensionera byggnader med hänsyn till energibehovet. Därefter har du möjlighet att sätta din egen prägel på utbildningen genom två valbara kurser. Under utbildningens sista termin genom för du ditt examensarbete. Det utförs ofta i samarbete med industrin och kan till exem-

pel handla om energieffektivisering av en befintlig byggnad. Examen Högskoleingenjörsexamen. Studier utomlands Är du intresserad av att studera utomlands så är möjligheten att hitta något som passar dig mycket god. Sedan många år har bygg ingenjörsprogrammen vid Högskolan utbytesavtal med flera högskolor och universitet. Arbetsområden För dig som genomgått denna utbildning ligger det närmast till hands att arbeta med förvaltning och energi. Förvaltningsuppgifter förekommer inom fastighetsföretag men även i andra sammanhang som till exempel inom stat och kommun. Vill du jobba mer specifikt med energifrågor finns det möjlighet till detta inom både konsult- och fastighetsföretag.

Behörighetskrav Ma D, Fy B, Ke A. Områdesbehörighet 8. För vårterminsstart med teknisk bastermin: Ma C. Läs mer om bastermin på sidan 70. Övrigt Startar ht 11, helfart. Programmet har många utbytesstudenter och flera kurser ges på engelska. Det är en bra förberedelse för dig som läser delar av din utbildning utomlands, men även viktigt för dig som siktar på den svenska marknaden där många företagskontakter är internationella.

Mer information Programansvarig Bengt Hjort tel. 035-16 72 08 byggingenjor@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Programmets innehåll

74 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012

Geoteknik med grundläggning 7,5 hp Ekonomi och byggande 7,5 hp Byggkonstruktion I, 7,5 hp* Byggprojektledning I, 7,5 hp Fastighetsförvaltning 7,5 hp Byggprojektledning II 7,5 hp År 3 Byggfysik och installationsteknik II 7,5 hp Energihushållning i byggnader 7,5 hp Vetenskaplig metod 7,5 hp Byggjuridik 7,5 hp Examensarbete 15 hp

Valbar kurs 1: Hållbart byggande 7,5 hp* alt. BIM 7,5 hp Valbar kurs 2: Kvalitets- och miljöledning 7,5 hp alt. Träbyggnad 7,5 hp* Kurser med * ges på engelska.

Reservation för ändringar.

Program • Ingenjör och teknik

Vill du ha en roll inom byggbranschen på en global arena?

Byggingenjör – internationell byggproduktion och projektledning 180 hp Låter det intressant med ett byggprogram som förbereder dig för en roll på en global arena? Detta program ger dig möjlighet att utveckla specialistkunskaper inom området produktion samtidigt som det förbereder dig för arbete i internationell miljö. Byggbranschen är på många sätt en internationell bransch. Svenska byggföretag arbetar ofta utomlands samtidigt som fler utländska byggföretag söker sig till den svenska byggmarknaden. På detta program läser du kurser på engelska tillsammans med utbytesstudenter och du har också möjlighet att läsa en termin utomlands. De tre första terminerna läser du grundläggande kurser som till exempel CAD, matematik och ekonomi samt kurser som berör byggområdet. Sedan inleds din specialisering genom kurser med inriktning på byggstyrning och byggproduktion, det vill säga hur man planerar, kostnadsberäknar och uppför husbyggnader. Specialiseringen innebär även att du läser alla dina kurser på engelska tillsammans med utbytesstudenter. Därefter har du två valmöjligheter. Du kan välja att studera utomlands eller att läsa kurser med inriktning byggproduktion och projektledning på engelska. Sista

terminen läser du i Halmstad då du bland annat skriver ditt examensarbete.

Programmets innehåll

Geoteknik med grundläggning 7,5 hp Ekonomi och byggande 7,5 hp Byggkonstruktion I, 7,5 hp* Byggproduktionsstyrning I, 7,5 hp* Betongteknik 7,5 hp* Byggproduktionsstyrning II 7,5 hp*

Examen Högskoleingenjörsexamen. Studier utomlands Är du intresserad av att studera utomlands så är möjligheten att hitta något som passar dig mycket god. Sedan många år har byggingenjörsprogrammen vid Högskolan utbytesavtal med flera högskolor och universitet. Arbetsområden Utbildningen ger dig möjligheter att söka arbete inom byggföretag som jobbar internationellt. Det finns goda utsikter för dig att få intressanta arbetsuppgifter inom till exempel planering och arbetsledning vid byggen med internationell anknytning.

Mer information Programansvarig Bengt Hjort tel. 035-16 72 08 byggingenjor@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

År 3 Alt I: Studier utomlands Kurser motsvarande 30 hp vid högskola utomlands. Vetenskaplig metod 7,5 hp Byggjuridik 7,5 hp Examensarbete 5 hp

Arbetsmiljö o ledarskap 7,5 hp* Vetenskaplig metod 7,5 hp Byggjuridik 7,5 hp Examensarbete 15 hp Valbar kurs 1: BIM 7,5 hp alt. Hållbart byggande 7,5 hp* Valbar kurs 2: Kvalitets- och miljöledning 7,5 hp alt. Träbyggnad 7,5 hp* Kurser med * ges på engelska.

Reservation för ändringar. Alt II: Studier i Halmstad Byggprojektledning III 7,5 hp

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012 • 75

Ingenjör och teknik • Program

en unik utbildning som erbjuder kunskaper inom de senaste och ledande digitala verktygen.

CAD-tekniker 120 hp Vill du vara med om att skapa framtidens produkter? Vill du att datorn ska vara ditt viktigaste arbetsredskap? Då är CAD-teknikerprogrammet något för dig. Utbildningen är unik och ger kunskaper inom de senaste och ledande digitala verktygen. Du blir attraktiv på arbetsmarknaden med nya och moderna kunskaper. Konstruktion med hjälp av digitala verk tyg såsom CAD och FEM är i dag en mycket viktig del inom produktutveckling. Under din utbildning till CAD- tekniker läser du grundläggande teo retiska kurser som kombineras med praktiska inslag med moderna digitala verktyg. Utbildningen är uppdelad i två parallella spår från början till slut där det ena spåret innehåller grundläggande maskinteknik med kurser i bland annat matematik, mekanik, hållfasthetslära, pneumatik, materiallära samt produktutveckling. I den andra halvan av utbildningen får du en eftertraktad specialistkunskap i CAD. För att du ska få god kunskap om hela produktframtagningen kommer du att jobba i välutrustade prototypverkstäder med avancerade datorprogram som CAD, CAM, PDM och FEM. Samarbete med näringslivet i projekt form är en viktig del av utbildningen.

Det är ett bra sätt att få inblick i hur företag arbetar. Under ditt andra år har du möjlighet att göra ett skarpt projekt tillsammans med ett företag eller att utveckla en egen idé. Examen

Högskoleexamen. Arbetsområden

Efter utbildningen väntar dig spännande och utvecklande arbeten som till exempel CAD-tekniker, metodutvecklare, applikationstekniker, CAD-ansvarig eller produktutvecklare. Med denna typ av utbildning har du stora möjligheter att arbeta över hela världen. Kanske som specialist inom digital produktframtagning. Att utveckla produkter med 3D-CAD är idag ett oumbärligt verktyg som används av såväl stora som små företag som stöd i deras produktutveckling.

Ritteknik och solidmodellering 7,5 hp CAD Fördjupning 7,5 hp Ytmodellering 7,5 hp Produktdatahantering (PDM) 7,5 hp

76 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012

Ma B. Områdesbehörighet 7. Övrigt

Startar ht 11, helfart. Efter avslutad utbildning har du möjlig het att läsa vidare på något av Högskolans maskiningenjörsprogram. Innehållet i CAD-teknikerprogrammet kan då tillgodoräknas.

Mer information Programansvarig Johan Wretborn tel. 035-16 73 07 cad@hh.se

Programmets innehåll

År 1 Konstruktionsteknik för CAD-tekniker 30 hp: - Tillämpad matematik 1 - Mekanik - Hållfasthetslära - Pneumatik - Konstruktionselement - Materiallära

Behörighetskrav

År 2 Datorstödd konstruktion och prototypframtagning 22,5 hp Kunskapsbaserat ingenjörsarbete 7,5 hp Analys och simulering 7,5 hp Friformsmodellering 7,5 hp 3D Visualisering 7,5 hp Examensarbete 7,5 hp Reservation för ändringar.

Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Program • Ingenjör och teknik

en marknad som rymmer allt från intelligenta hus till kommunikation och medicinsk teknik.

Dataingenjör 180 hp Vill du arbeta med programutveckling eller designa nya intelligenta produkter? Välkommen till framtiden redan idag! På en marknad som rymmer allt från intelligenta hus till kommunikation och medicinsk teknik behövs både kunskap om att programmera och att konstruera inbyggda datorsystem och kunskap om hur människan ska använda dem. Högskolans vision är att skapa en plats där ”intressanta saker händer” för våra studenter, lärare och samarbetande företag. Kreativitet och innovationstänkande upptar en stor del av utbildningen. Vi erbjuder en modern undervisningsmiljö i projektrum där du får nära kontakt med dina lärare. Undervisningen innehåller många praktiska moment i form av laborationer och projekt där du oftast arbetar i grupp. De första åren på utbildningen består av kurser som ger grunderna i data teknik, programmering och elektroteknik. Under tredje året har du möjlighet att bygga din egen kompetensprofil genom att välja de kurser som intresserar dig mest.

Examen

Behörighetskrav

Högskoleingenjörsexamen eller kandidat examen.

Ma D, Fy B, Ke A. Områdesbehörighet 8. För vår- eller höstterminsstart med teknisk bastermin: Ma B. Läs mer om bastermin på sidan 70.

Studier utomlands

Passa på att läsa utomlands! Programmet ingår i det europeiska studentutbytesavtalet Erasmus vilket ger dig möjlighet att genomföra delar av andra eller tredje årets studier utomlands. Högskolan har utbytesavtal med universitet i bland annat Spanien, Österrike, Kanada, Kina och USA.

År 2 Transformteori 7,5 hp Datorsystemteknik I och II 15 hp Elektronik 7,5 hp

Startar ht 11, helfart. Inom området datateknik erbjuder Högskolan masterprogram i inbyggda och intelligenta system samt informationsteknologi.

Arbetsområden

Dataingenjörens roll har förändrats de senaste åren. En ingenjör arbetar oftast i projekt tillsammans med specialister från andra ämnesområden eller som projektledare eller konsult. Beroende på vilka kurser du väljer under din utbildning har du möjlighet att arbeta med testning och support av mjuk- och hårdvara, som program utvecklare eller utvecklingsingenjör inom området inbyggda system eller datorsystem.

Programmets innehåll

År 1 Introduktionskurs i matematik 7,5 hp Digitalteknik 7,5 hp Programmering 7,5 hp Envariabelanalys 7,5 hp Datorteknik 7,5 hp Linjär algebra 7,5 hp Algoritmer och datastrukturer 7,5 hp Ellära 7,5 hp

Övrigt

Signaler och system 7,5 hp Avancerad objektorienterad progr. 7,5 hp Reglerteknik 7,5 hp Sensorsystem 7,5 hp År 3 Examensarbete 15 hp Valfria kurser om 45 hp enligt nedan: Bildanalys I, 7,5 hp Databaser och databasdesign 7,5 hp Datakommunikation I, 7,5 hp Digital reglerteknik 7,5 hp Elektronikkonstruktion 7,5 hp

Mer information Programansvarig Nicolina Månsson tel. 035-16 74 87 dataingenjor@hh.se Sektionssekreterare Ulla Johansson tel. 035-16 71 18 ulla.johansson@hh.se Studievägledning tel. (vxl) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Entreprenörskap 7,5 hp Företagsekonomi 7,5 hp Hårdvarukonstruktion med VHDL 7,5 hp Innovationsteknik 7,5 hp Miljöteknik 7,5 hp Programmering av inbyggda system 7,5 hp Projektledning och projektarbete 7,5 hp Samverkande intelligenta system 7,5 hp Trådlösa kommunikationssystem 7,5 hp Reservation för ändringar.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012 • 77

Ingenjör och teknik • Program

Som elektroingenjör väger din kunskap tungt på arbetsmarknaden.

Elektroingenjör 180 hp Telekommunikation eller hemelektronik? Som elektroingenjör blir ditt arbetsfält brett och din kunskap väger tungt på arbetsmarknaden eftersom elektriska och elektroniska produkter finns överallt omkring oss. Utbildningen till elektroingenjör har flera inriktningar som har utvecklats tillsammans med näringslivet. I årskurs 3 väljer du själv var tyngdpunkten i din examen ska ligga. Vi erbjuder kurser inom såväl elektronik, telekommunikation, elkraft- och energiteknik som regler- och datorteknik. De två första åren innehåller grundläggande kurser i matematik, fysik, ellära och elektronik. Du får också mer praktiska kunskaper i mikrodatorkonstruktion. Därefter väljer du inriktning och har då även möjlighet att läsa kurser som ligger utanför de tekniska områdena, exempelvis marknadsföring, språk eller projektledning. I princip får du under utbildningen möjlighet att utveckla en egen idé till en produkt, färdig att säljas. Du kommer att arbeta i projektform under flera kurser och programmet avslutas med ett examensarbete. Då driver du ett projekt utifrån en egen idé, tillsammans med ett företag eller i samarbete med ett pågående forskningsprojekt på Högskolan.

Examen

Högskoleingenjörsexamen eller kandidat examen. Studier utomlands

Minst en termin av studierna kan för läggas på ett utländskt universitet. Vi har kontakt med universitet i Europa, USA, Kina och Kanada.

Behörighetskrav

Ma D, Fy B, Ke A. Områdesbehörighet 8. För vår- eller höstterminsstart med teknisk bastermin: Ma B. Läs mer om bastermin på sidan 70. Övrigt

Startar ht 11, helfart. Inom området elektroteknik erbjuder Högskolan masterprogram i inbyggda och intelligenta system respektive informationsteknologi samt magisterprogram i mikroelektronik och fotonik.

Arbetsområden

Du kommer att ha en stor ämnesmässig tyngd och kan arbeta med konstruktion, service eller utveckling och produktion av elektrotekniska produkter. Väljer du att inrikta dig på telekommunikation kan du till exempel arbeta med att ta fram nya mobiltelefoner. Möjliga arbetsgivare återfinns också inom el- och vattenkraft. Ett alternativ är att komplettera med ekonomi och arbeta som säljare eller marknadsförare av produkter.

Mer information Programansvarig Mikael Hindgren tel. 035-16 72 20 elektro@hh.se Sektionssekreterare Ulla Johansson tel. 035-16 71 18 ulla.johansson@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Programmets innehåll

År 1 Introduktionskurs i matematik 7,5 hp Programmering 7,5 hp Digitalteknik 7,5 hp Envariabelanalys 7,5 hp Datorteknik 7,5 hp Linjär algebra 7,5 hp Algoritmer och datastrukturer 7,5 hp Ellära 7,5 hp År 2 Transformteori 7,5 hp Datorsystemteknik I, 7,5 hp Elektronik 7,5 hp Signaler och system 7,5 hp

78 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012

Elektronik fk 7,5 hp Reglerteknik 7,5 hp Sensorsystem 7,5 hp Fysik för elektrotekniker 7,5 hp År 3 Examensarbete 15 hp Valfria kurser om 45 hp enligt nedan: Datakommunikation I, 7,5 hp Datorsystemteknik II 7,5 hp Digital reglerteknik 7,5 hp Diskret matematik 7,5 hp Elektronikkonstruktion 7,5 hp Elektriska drivsystem 7,5 hp

Elkraftsystem 15 hp Entreprenörskap 7,5 hp Flervariabelanalys 7,5 hp Halvledarkomponenter 7,5 hp Hårdvarukonstruktion med VHDL 7,5 hp Matematisk statistik 7,5 hp Miljöteknik 7,5 hp Projektledning och projektarbete 7,5 hp Radiosystemdesign, RF-ASIC 7,5 hp Trådlösa kommunikationssystem 7,5 hp Utvecklingsprojekt 15 hp Reservation för ändringar.

Program • Ingenjör och teknik

Vill du arbeta med omställningen av dagens energisystem?

Energiingenjör – förnybar energi 180 hp Är du intresserad av solenergi, bioenergi och vindkraft? Vill du arbeta med omställningen av dagens energisystem? Programmet innehåller bland annat energisystemets utformning, energianvändning, energieffektivisering och förnybara energikällor. Det omfattande arbetet att omforma och effektivisera energisystem har pågått i många år och är idag ändå bara i början av processen. Inom EU och i världen ligger Sverige långt fram när det gäller ökad användning av alternativa energikällor, optimering av processer och systemlösningar. Detta område är mångfasetterat, dynamiskt och genomgripande med direkt koppling till klimatfrågan, miljöaspekter och ekonomi. Du som söker till programmet är till exempel intresserad av hur framtidens energi tillförsel ska organiseras, av ny energiteknik, av energiteori och frågor om hur energi ska användas på ett så miljörationellt sätt som möjligt. Under utbildningen kommer du att studera förutsättningarna för förnybar energi och hur energianvändningen kan bli effektivare. På schemat hittar du ett brett utbud av kurser inom miljö- och energiområdet. Tonvikt läggs på särskilda kurser inriktade på förnybar energi, energihushållning och energisystemet som helhet.

Du kommer att göra många studiebesök på företag och anläggningar. Laborationer och projekt är också vanliga under utbildningens gång.

Programmets innehåll

Du väljer två av följande tre inriktningar under andra året: Värmeinriktning • Fjärrvärmeteknik 7,5 hp • Installationsteknik 7,5 hp

År 1 Miljölära 7,5 hp Energilära I, 7,5 hp Energilära II 7,5 hp Tillämpad matematik I, 7,5 hp Tillämpad matematik II 7,5 hp Tillämpad matematik III 7,5 hp Mekanik och hållfasthetslära 7,5 hp Ellära 7,5 hp År 2 Ingenjörsmetodik 7,5 hp Solenergiteknik 7,5 hp Elkraftsystem I, 7,5 hp Bioenergi med förbränning 7,5 hp

Examen Högskoleingenjörsexamen och teknologie k andidatexamen. Studier utomlands Du kan välja att göra ditt examensarbete utomlands. Finansiering kan bland annat ske genom olika stipendier, till exempel MFS-stipendiet. Val av studieort och innehåll sker i samråd med studierektor och examensarbetets handledare. Arbetsområden Arbetsmarknaden spås vara god då den nya tekniken ofta är småskalig. Detta skapar många nya arbetstillfällen för ingenjörer och goda möjligheter att starta nya företag. Efter din utbildning kommer du att ha möjlighet att arbeta med utveckling och utvärdering, system- och teknikanalyser, råd-

Elinriktning • Elektriska drivsystem 7,5 hp • Elkraftsystem II 7,5 hp Miljöinriktning • Klimatförändring – konsekvenser och strategier 7,5 hp • Ledningsystem för miljö och kvalitet 7,5 hp År 3 Vindkraftteknik 7,5 hp

givning och information, drift och underhåll, projektering, planering och dimensionering. Behörighetskrav Ma D, Fy B, Ke A. Områdesbehörighet 8. För vårterminsstart med teknisk bastermin: Ma C. Läs mer om bastermin på sidan 70. Övrigt Startar ht 11, helfart.

Efter avslutad utbildning har du möjlighet att söka vidare till Magisterprogram i energiteknik – förnybar energi.

Mer information Programansvarig Urban Persson tel. 035-16 74 05 urban.persson@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Effektiv energianvändning III 7,5 hp Examensarbete med projektledning 22,5 hp Valbara kurser 22,5 hp* *) Valbara kurser Styr- och reglerteknik 7,5 hp, Tillämpad miljörätt 7,5 hp, Miljökonsekvensbeskrivning 7,5 hp, Miljöfordon och miljöanpassade transporter 7,5 hp, LCA och andra verktyg för miljöstyrning 7,5 hp, EnergideklarationByggnader 7,5 hp, Kärnenergiteknik 7,5 hp, Biogasteknik 7,5 hp, Fördjupningsprojekt i energiteknik 7,5 hp, Praktik i energiteknik 7,5 hp Reservation för ändringar.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012 • 79

Ingenjör och teknik • Program

En utbildning för dig som är intresserad av kriminalteknik, datorsystem och nätverk.

IT-forensik och informationssäkerhet 120/180 hp Är du intresserad av digital kriminalteknik och övervakning av IT-system? Detta program vänder sig både till dig som vill jobba med kriminaltekniska undersökningar av datorer och till dig som vill arbeta med administration av datorsystem, nätverk och IT-säkerhet. Moderna informationsoch kommunika tionssystem lagrar och förmedlar information elektroniskt. Den snabba utvecklingen inom området ökar kapaciteten men leder också till ökad sårbarhet eftersom säkerheten inte alltid kan prioriteras tillräckligt högt. Personer som är inblandade i traditionella brott använder i allt större utsträckning datorer och internet för att kommunicera och lagra information. Resultatet är att antalet IT-relaterade brott ökar och digitalt bevismaterial från till exempel datorer och mobiltele foner spelar en allt viktigare roll vid brotts utredningar. Under utbildningen lär du dig grunderna inom datateknik, datornätverk och IT-säkerhetssystem. Du lär dig att använda forensiska verktyg för att utvinna digital information från datorsystem, metoder för att kryptera eller dölja data samt hur man säkrar spår och dokumenterar sitt arbete vid brottsutredningar. Grundläggande kriminologi och juridik

med fokus på IT-relaterade brott ingår också. Utbildningen är yrkesinriktad med många praktiska moment som till exempel laborationer och fallstudier. Du gör även ”skarpa” projekt tillsammans med polisen eller något företag inom ITområdet.

Övrigt

Startar ht 11, helfart. Programmet är utvecklat i samarbete med polisens tekniska rotel i Halmstad och företag inom IT-säkerhetsområdet.

Examen

Högskoleexamen i datateknik efter två år (120 hp). Teknologie kandidatexamen i datateknik efter tre år (180 hp). Arbetsområden

Efter utbildningen kan du arbeta självständigt med kriminaltekniska undersökningar av datorer eller som datoradministratör med specialisering på datornätverk och IT-säkerhet. Behörighetskrav

Ma B. Områdesbehörighet 7.

Mer information Programansvariga Mikael Hindgren tel. 035-16 72 20 Nicolina Månsson tel. 035-16 74 87 itforensik@hh.se Sektionssekreterare Eva Strid Andersson tel. 035-16 72 29 eva.strid_andersson@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Programmets innehåll

År 1 Introduktion till IT-forensik 7,5 hp Administration av datorsystem 7,5 hp Kriminologi och IT-relaterad brottslighet 7,5 hp Administration av operativsystem 7,5 hp Programmering 7,5 hp Juridik med IT-rätt 7,5 hp Datautvinning från digitala lagringsmedia 7,5 hp Grundläggande webbsystem 7,5 hp

År 2 Datornätverk I, 7,5 hp Biometrisk identifiering 7,5 hp Datornätverk II 7,5 hp Trådlösa nätverk 7,5 hp Avancerade IT-forensiska verktyg I 7,5 hp Nätverkssäkerhet 7,5 hp Riskanalys och IT-säkerhetssystem 7,5 hp Examensarbete för högskoleexamen 7,5 hp alt. Utredning av IT-brott 7,5 hp

År 3 (valbart) Tillämpad matematik och statistik för IT- forensik 15 hp Avancerade IT-forensiska verktyg II 7,5 hp Underrättelseverksamhet och spårning på internet 7,5 hp Krypteringsmetoder och säkring av datasystem 7,5 hp Examensarbete för kandidatexamen 15 hp Valbar kurs 7,5 hp Reservation för ändringar.

80 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012

Program • Ingenjör och teknik

Planerar du att uppfinna nya moderna flygplan eller skapa framtidens mobiltelefoner?

Maskiningenjör – datorstödd produktframtagning 180 hp Planerar du att uppfinna nya moderna flygplan eller skapa framtidens mobiltelefoner? Är moderna digitala 3D-verktyg något för dig? Då har vi rätt utbildning! Utbildningens fokus ligger på användning av de senaste och ledande digitala verktygen. Dagens ingenjörer behöver en bred kunskap inom datorstödd produktframtagning för att kunna följa med i utvecklingen och behålla sin konkurrenskraft. Här läser du en modern ingenjörsutbildning som kopplar samman grundläggande teoretiska kunskaper med moderna digitala 3D-verktyg. Under utbildningen läser du även traditionella ingenjörsämnen och kurser som fokuserar på produkters konstruktion och digitala utformning. En viktig del av utbildningen är samarbeten med näringslivet. Redan under ditt första år knyts du till ett så kallat fadderföretag. Samarbetet fortsätter under hela din utbildning och du genomför viktiga projekt tillsammans med företaget. Under utbildningen används avancerade datorprogram som CAD, CAM, PDM och FEM. Du kommer att få arbeta i en fullt utrustad verkstad med både CNC-maskiner, manuella maskiner och prototypmaskin. Därigenom har du stora möjligheter att få

god kunskap om hela produktframtagningen, från idé till färdig produkt. Examen Högskoleingenjörsexamen. Genom att byta ut vissa kurser kan kandidatexamen erhållas. Studier utomlands Sista terminen kan du välja att studera utomlands. Utlandsvistelsen organiserar du på egen hand i samråd med studierektor. Arbetsområden En maskiningenjörsutbildning med en unik spetskompetens inom datorstödd produktframtagning ger dig stora möjligheter till spännande och utvecklande arbetsuppgifter. Du kan vara med om att skapa framtidens mobiltelefoner, nya spännande fordon eller något annat inom produktområden där datorstödd produktframtagning är en viktig del av utvecklingsarbetet. Med denna

År 2 Hållfasthetslära 7,5 hp CAD fördjupning 7,5 hp Konstruktionsteknik A 7,5 hp Konstruktionselement 7,5 hp

Behörighetskrav

Ma D, Fy B, Ke A. Områdesbehörighet 8. För vårterminsstart med teknisk bastermin: Ma C. Läs mer om bastermin på sidan 70. Övrigt Startar ht 11, helfart.

Efter avslutade studier kan du söka Masterprogrammet i maskinteknik.

Mer information Programansvarig Aron Chibba tel. 035-16 72 31 maskiningenjor@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se

Programmets innehåll

År 1 Ingenjörsmetodik 7,5 hp Tillämpad matematik 22,5 hp Ritteknik och solidmodellering 7,5 hp Mekanik 7,5 hp Produktdatahantering (PDM) 7,5 hp Materiallära 7,5 hp

utbildning som bas har du dessutom goda möjligheter att arbeta över hela världen, kanske som specialist inom digital produktframtagning.

Konstruktionsteknik B 7,5 hp Konstruktionsanalys 7,5 hp Tillverkningsteknik 7,5 hp Ytmodellering 7,5 hp År 3 Friformsmodellering och formgivning 7,5 hp Produktionskvalitet I, 7,5 hp Kunskapsbaserat ingenjörsarbete 7,5 hp Industriell ekonomi 7,5 hp Examensarbete 15 hp Valfria kurser 15 hp*

www.hh.se/utbildning

* De valfria kurserna kan vara fördjupningskurser inom huvudämnet eller kurser inom annat utbildningsområde.

Reservation för ändringar.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012 • 81

Ingenjör och teknik • Program

Är du intresserad av att förbättra och säkra kvaliteten på produkter och konstruktioner?

Maskiningenjör – produktionsutveckling 180 hp Vill du arbeta som konstruktör, produktionsledare eller kvalitetsansvarig? Är du intresserad av att förbättra och säkra kvaliteten på produkter och konstruktioner? Då är detta utbildningen för dig! Den tekniska utvecklingen skapar mer och mer avancerade produkter. Har du en bra teknisk grund och specialkompetens kommer du långt som ingenjör. Konstruktörer jobbar med att hitta bättre lösningar och därför krävs breda tekniska kunskaper. På denna inriktning av maskiningenjörsprogrammet läser du kurser inom specialområdet produktionsutveckling. Du studerar även matematik, mekanik, hållfasthetslära, materiallära och ritteknik. Du får inblick i hur man kan optimera processen med produktionsframtagning, det vill säga ta fram produkter med rätt kvalitet till en låg kostnad. Det är ett viktigt ämne eftersom konstruktions- och produktionstekniken är avgörande för produktens livslängd och konkurrenskraft. Under en stor del av studietiden kommer du att arbeta i projekt. Projekten genomförs i samarbete med företag som uppdragsgivare. När utbildningen startar knyts du till ett så kallat fadderföretag som du samarbetar med under hela din studietid. Samarbete med näringslivet är en viktig del av

utbildningen. Du kommer att ha tillgång till och hjälp av avancerade datorprogram och informationstekniker, som är viktiga ingenjörsverktyg. Du kommer även ha tillgång till en modern och välutrustad mekanisk verkstad.

Behörighetskrav

Examen Högskoleingenjörsexamen. Genom att byta ut vissa kurser kan kandidatexamen erhållas.

Övrigt Startar ht 11, helfart. Efter avslutade studier kan du söka Masterprogrammet i maskinteknik.

Studier utomlands Sista terminen kan du välja att studera utomlands. Utlandsvistelsen organiserar du på egen hand i samråd med studierektor. Arbetsområden Utbildningens bredd gör att du har stora möjligheter till stimulerande och spännande arbetsuppgifter. Du kan bland annat arbeta som konstruktör, produktionsledare, teknisk konsult eller kvalitetsansvarig. Såväl stora som små företag kan bli din framtida arbetsplats.

Ma D, Fy B, Ke A. Områdesbehörighet 8. För vårterminsstart med teknisk bastermin: Ma C. Läs mer om bastermin på sidan 70.

Mer information Programansvarig Aron Chibba tel. 035-16 72 31 maskiningenjor@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Programmets innehåll

År 1 Ingenjörsmetodik 7,5 hp Tillämpad matematik 22,5 hp Ritteknik och solidmodellering 7,5 hp Mekanik 7,5 hp Strömningsmekanik 7,5 hp Materiallära 7,5 hp

År 2 Hållfasthetslära 7,5 hp Produktionskvalitet I, 7,5 hp Konstruktionsteknik A 7,5 hp Konstruktionselement 7,5 hp Konstruktionsteknik B 7,5 hp Konstruktionsanalys 7,5 hp Tillverkningsteknik 7,5 hp Ytmodellering 7,5 hp

År 3 Produktionskvalitet II 7,5 hp Produktionssystem 7,5 hp Produktionsutveckling 7,5 hp Industriell ekonomi 7,5 hp Examensarbete 15 hp Valfria kurser 15 hp* * De valfria kurserna kan vara fördjupningskurser inom huvudämnet eller kurser inom annat utbildningsområde.

Reservation för ändringar.

82 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012

Program • Ingenjör och teknik

Tycker du att ergonomi, färg och form är viktigt att tänka på när en produkt skapas?

Maskiningenjör – teknisk design 180 hp Vill du arbeta med att utforma produkter? Tycker du att ergonomi och färg- och formlära är viktigt att tänka på när en produkt skapas? Denna utbildning innehåller både ett unikt fokus på produkters konstruktion och utformning och på de traditionella ingenjörsämnena. För att kunna förstå och använda produkter krävs det att de har ett tydligt budskap och ett användarvänligt formspråk. Att konstruera handlar om att göra produkterna funktionella. Det kan handla om olika tekniska delar som ska klara en viss hastighet eller en förutbestämd tyngd. En maskiningenjör arbetar fram underlaget som ska användas för tillverkningen av olika produkter. Det är även viktigt att produkten har rätt design. Det får användaren att förstå och använda produkten på rätt sätt. Färg och form hjälper till att förmedla detta. När utbildningen startar knyts du till ett så kallat fadderföretag som du samarbetar med under hela din utbildning. Det är en viktig del av utbildningen och du genomför projekt i samarbete med företag. Stor del av undervisningen sker i projektform. Du genomför ofta dessa med företag som uppdragsgivare. På så sätt får du tidigt en inblick i hur industrin fungerar och din samarbetsförmåga kommer att utvecklas.

Allt detta kommer du ha stor nytta av när du kommer ut på arbetsmarknaden. Under din utbildning arbetar du med avancerade datorprogram som CAD och FEM. Du kommer också att ha tillgång till välutrustade prototypverkstäder. Syftet är att du ska få god kunskap om hela konstruktionsarbetet, från idé till färdig produkt. Under sista året arbetar du med ett examensarbete. Examen Högskoleingenjörsexamen. Genom utbyte av vissa kurser kan kandidatexamen erhållas.

År 2 Hållfasthetslära 7,5 hp Designmetodik I, 7,5 hp Konstruktionsteknik A 7,5 hp Konstruktionselement 7,5 hp Konstruktionsteknik B 7,5 hp

Behörighetskrav Ma D, Fy B, Ke A. Områdesbehörighet 8. För vårterminsstart med teknisk bastermin: Ma C. Läs mer om bastermin på sidan 70. Övrigt Startar ht 11, helfart.

Efter avslutade studier kan du söka till Masterprogrammet i maskinteknik.

Studier utomlands Sista terminen kan du välja att studera utomlands. Utlandsvistelsen organiserar du på egen hand i samråd med studierektor. Arbetsområden Efter avslutad utbildning kan du arbeta som produktutvecklare och konstruktör.

Programmets innehåll

År 1 Ingenjörsmetodik 7,5 hp Tillämpad matematik 22,5 hp Ritteknik och solidmodellering 7,5 hp Mekanik 7,5 hp Ergonomi 7,5 hp Materiallära 7,5 hp

Det innebär att du arbetar med att skapa och förbättra tekniska produkter speciellt med fokus på design. Du kommer också ha den kompetens som krävs för att arbeta som teknisk konsult, serviceingenjör och med marknadsföring/försäljning av produkter.

Konstruktionsanalys 7,5 hp Tillverkningsteknik 7,5 hp Ytmodellering 7,5 hp År 3 Semantik 7,5 hp Produktionskvalitet I, 7,5 hp Designmetodik II 7,5 hp Industriell ekonomi 7,5 hp Examensarbete 15 hp Valfria kurser 15 hp*

Mer information Programansvarig Aron Chibba tel. 035-16 72 31 maskiningenjor@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

* De valfria kurserna kan vara fördjupningskurser inom huvudämnet eller kurser inom annat utbildningsområde.

Reservation för ändringar.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012 • 83

Ingenjör och teknik • Program

Väljer du mekatronik får du möjlighet att lära dig att utveckla helt nya, fascinerande produkter.

Mekatronikingenjör 180 hp Självgående dammsugare och intelligenta armproteser är produkter där gränsen mellan maskin-, data- och elektroteknik har försvunnit. Väljer du mekatronik får du möjlighet att lära dig att utveckla helt nya, fascinerande produkter. Mekatronikprogrammet erbjuder en blandning av maskin-, data- och elektroteknik. Målet är att du ska kunna utnyttja alla teknikerna i en och samma produkt. De två första åren skaffar du dig grundläggande kunskaper i matematik, maskinteknik, datorteknik och elektronik. Undervisningen består både av traditionella föreläsningar och av projekt som är en övning i att på egen hand konstruera eller idémässigt utforma produkter. Det sista året kan du välja att fördjupa dig inom det teknikområde som verkar mest intressant. Du kan välja kurser i maskinteknik, design, intelligent informationsbehandling, data- och elektroteknik samt ekonomi och entreprenörskap. Utbildningen avslutas med ett examensarbete som sker i samverkan med ett företag eller forskningsprojekt på Högskolan. Examensarbetet kan också bygga på en egen produktidé.

Examen

Högskoleingenjörsexamen eller kandidatexamen.

Behörighetskrav

Ma D, Fy B, Ke A. Områdesbehörighet 8. För vår- eller höstterminsstart med teknisk bastermin: Ma B. Läs mer om bastermin på sidan 70. Övrigt

Startar ht 11, helfart.

Studier utomlands

Med tre ämnesområden att välja mellan är det lätt att hitta bra kurser på utländska universitet. Det ordnar du lättast via de kontakter som redan finns med universitet i Europa, USA, Kina och Kanada. Arbetsområden

Mer information

Mekatronikingenjörer behövs i alla branscher som tillverkar produkter med rörliga delar. Det kan handla om bilar eller olika hjälpmedel. Ett annat spännande område är artificiell intelligens och robotik. Utbildningen är intressant även för dig som inte vill arbeta direkt med tekniken utan fungera som en länk mellan tekniker och användare. Ett alternativ är att satsa på mer ekonomi och arbeta som marknadsförare av produkterna. Även då är kunskaperna om tekniken ovärderliga.

Programansvarig Mikael Hindgren tel. 035-16 72 20 mekatronik@hh.se Sektionssekreterare Ulla Johansson tel. 035-16 71 18 ulla.johansson@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Programmets innehåll

84 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012

Mekanik 7,5 hp Reglerteknik 7,5 hp Hållfasthetslära 7,5 hp Sensorsystem 7,5 hp År 3 Examensarbete 15 hp Valfria kurser om 45 hp enligt nedan: Bildanalys I, 7,5 hp Datakommunikation I, 7,5 hp Datorsystemteknik II 7,5 hp Digital reglerteknik 7,5 hp Diskret matematik 7,5 hp Elektronikkonstruktion 7,5 hp Elektriska drivsystem 7,5 hp

Entreprenörskap 7,5 hp Flervariabelanalys 7,5 hp Hårdvarukonstruktion med VHDL 7,5 hp Konstruktionsteknik 7,5 hp Matematisk statistik 7,5 hp Miljöteknik 7,5 hp Projektledning och projektarbete 7,5 hp Ritteknik och solidmodellering 7,5 hp Samverkande intelligenta system 7,5 hp Utvecklingsprojekt 15 hp Reservation för ändringar.

Program • Ingenjör och teknik

kunskaperna som du kan skaffa dig här är gedigna.

Nätverksdesign och datordrift 60/120 hp Utbildningen är unik med sitt kompletta innehåll av tekniken kring och administrationen av datornätverk. Kunskaperna du kan skaffa dig är gedigna och förbereder dig för att arbeta som IT-tekniker.

exempel nätverkstekniker, kommunikationstekniker, datordriftstekniker och säkerhetsansvarig. Behörighetskrav

Eftersom utbildningen är yrkesinriktad ligger fokus på praktisk kunskap och studierna bedrivs mest i form av laborationer och projekt i välutrustade laborationssalar och projektrum. Utbildningen består av grundpelarna datorteknik och nätverksteknik. Ämnet datorteknik innehåller delområdena da toruppbyggnad, administration av datoroch operativsystem samt webbservrar. Området nätverksteknik inkluderar allt från nätverksutrusning, protokoll och hur dessa sätts samman till flerlagersswitching, avancerad routing och felsökning. Datasäkerhet är en mycket viktig aspekt i alla typer av datornätverk. Utbildningen innehåller moment som behandlar hur man arbetar strukturerat med skydd av datorer och nätverk, från bedömning av sårbarhet till utvärdering av metoder och verktyg som används för skydd av datornätverk. Undervisningen sker i allmänhet i form av föreläsningar och praktiska laboratio-

ner. Flera kurser innehåller teoretiska eller praktiska uppgifter som ska redovisas skriftligt och muntligt.

Ma B. Områdesbehörighet 7.

Examen

Startar ht 11, helfart. Undervisningen bedrivs delvis på engelska.

Utbildningen ger 60 högskolepoäng (hp), men ingen formell examen. Utbildningens innehåll motsvarar branschcertifikaten CCNA och CCNP 1,3. OBS! Certifiering är inte en del av utbildningen. Om du läser två år (120 hp) kan du vid godkända resultat på samtliga kurser få en Högskoleexamen med inriktning på datorkommunikation. Arbetsområden

Efter utbildningen kan du arbeta med drift av system och nätverk samt bygga och administrera små och medelstora datornätverk. Tänkbara yrken är till

Övrigt

Efter avslutad utbildning om 60 hp har du möjlighet att läsa ett fortsättningsår inom nätverk. Andra året innehåller fördjupningskurser inom nätverk och trådlös kommunikation samt 30 hp valbara kurser inom ett annat område som kompletterar din nätverkskompetens. Till exempel kan du läsa Ledning av IT-projekt, Entreprenörskap eller IT-forensiska verktyg. Andra året avslutas med ett större projektarbete. Efter avslutade 120 hp kan du få högskoleexamen i datorkommunikation.

Mer information Programmets innehåll

År 1 Datornätverk I, 7,5 hp (motsvarande CCNA 1 och 2) Datornätverk II 7,5 hp (motsvarande CCNA 3 och 4) Datornätverk III (avancerad routing) 7,5 hp (motsvarande CCNP 1) Datornätverk IV (flerlagersswitching) 7,5 hp (motsvarande CCNP 3) Administration av datorsystem 7,5 hp Administration av operativsystem 7,5 hp Grundläggande webbsystem 7,5 hp Nätverkssäkerhet 7,5 hp

År 2 Avancerad felsökning av datornätverk 7,5 hp Trådlösa nätverk 7,5 hp IP-telefoni 7,5 hp Nätverksprojekt 7,5 hp Valfria kurser 30 hp Reservation för ändringar.

Programansvarig Nicolina Månsson tel. 035-16 74 87 natvdator@hh.se Sektionssekreterare Eva Strid Andersson tel. 035-16 72 29 eva.strid_andersson@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012 • 85

Ingenjör och teknik • Program

Utveckling av nya varor och tjänster är vår specialitet.

Utvecklingsingenjörsprogrammet 180 hp Produktutveckling med inriktning på affärsutveckling, entreprenörskap och industriell ekonomi är en kortfattad beskrivning av utvecklingsingenjörsprogrammet. Eller ”Business Creation” om man så vill. Utveckling av nya produkter (varor och tjänster) är vår specialitet. Sveriges bästa program (år 2010) på att samverka med näringslivet enligt Svenskt Näringsliv och programmet är tidigare utnämnt till Sveriges bästa entreprenörs program. På programmet erbjuds du en bred teknisk bas och får en helhetssyn på teknik, ekonomi och samhälle. Det är en unik kombination som ger dig en stabil grund och bredd, där du själv kan välja en special kompetens eller bredd om du vill det. Du studerar ämnen som design, produktutveckling och projektledning, men också marknadsföring och avtalsrätt. Du lär dig hur företag fungerar och hur man ordnar finansiering. Studenterna på programmet är välkända för sina examensarbeten som belönats med massor av stipendier. Miljövänlig elsportbil, energi- och kostnadseffektiva tak som läggs på en dag eller ett säkerhetssystem för nöd anrop och positionering via lokala radionät. Detta är bara några av de saker som våra kreativa studenter har skapat.

Utbildningen har ett mentorsprogram där du får kontakt med en yrkesarbetande ingenjör. Många företag är intresserade av att samarbeta med våra utvecklingsingenjörer. Det handlar ofta om konkreta projekt, till exempel ett olöst problem kring en produkt som behöver en förbättring. Examen Högskoleingenjörsexamen. Studier utomlands Du kan läsa delar av utbildningen utomlands. Många av våra studenter har valt att göra examensarbetet utomlands och ibland i ett utvecklingsland med hjälp av så kal�lade MFS-stipendier. Högskolan har kontakt med lärosäten i USA, Australien, Nya Zeeland och Europa. Arbetsområden Utbildningens styrka är den breda kom petens och handlingskraft som du ges möj-

lighet till. Du är väl förberedd för arbetsuppgifter där du håller i många kontakter och är ledare av något slag. Vanliga arbeten är inom produktutveckling, projektledning, industriell marknadsföring och försäljning, affärsutveckling, produktionsutveckling, logistiksystem och managementkonsult. Inom ämnet projektledning uppfyller utbildningen även kraven för IPMA:s D-certifikat för projektledare. Många av våra studenter startar även eget företag. Behörighetskrav Ma D, Fy B, Ke A. Områdesbehörighet 8. För vårterminsstart med teknisk bastermin: Ma C. Läs mer om bastermin på sidan 70. Övrigt Startar ht 11, helfart. Efter utbildningen kan du fortsätta på Högskolans magister- eller masterprogram. Lektor Sten Fåhrés minnesfond delar årligen ut stipendier om cirka 400 000 kronor riktade enbart till Utvecklingsingenjörs programmet och dess studenter.

Mer information Programmets innehåll

År 1 Matematik 22,5 hp Maskinteknik 15 hp CAD, ritteknik och illustration 7,5 hp Projekt, personlig utveckling och presentationsteknik 7,5 hp Design 7,5 hp År 2 Lean produktutveckling (med hållbar utveckling) 15 hp Affärsutveckling 7,5 hp Projektledning 7,5 hp Ekonomi – inriktning affärsutveckling 7,5 hp

86 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012

Marknadsföring och försäljning 7,5 hp Elektroteknik 7,5 hp Datateknik 7,5 hp År 3 Examensprojekt 22,5 hp Immaterial- och avtalsrätt 7,5 hp Valfria kurser 30 hp (Med olika spår, till exempel logistik, energi, produktion med flera) Reservation för ändringar.

Programansvarig Leif Nordin tel. 035-16 72 48 utvecklingsingenjor@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Program • Ingenjör och teknik

Här har du chansen att påbörja studierna och känna på ämnena innan du bestämmer dig.

Öppen ingång 90 hp Vill du vara med och utveckla framtidens produkter inom elektroteknik, datateknik eller mekatronik? Här har du chansen att påbörja studierna och känna på ämnena innan du bestämmer vilket program som passar dig bäst. Det här alternativet är till för dig som är intresserad av att bli data-, elektro- eller mekatronikingenjör, men inte vet vilket program du ska välja. Med Öppen ingång börjar du läsa tillsammans med studenter från samtliga ovan nämnda utbildningar och får chansen att se vad de olika ämnena handlar om. Därefter väljer du att fortsätta på ett av programmen från och med termin fyra. Inför valet kommer både studenter och lärare att informera om de tre alterna tiven. Utbildning och examen blir precis detsamma som om du väljer något av programmen direkt.

Arbetsområden

Se respektive program. Behörighetskrav

Ma D, Fy B, Ke A. Områdesbehörighet 8. För våreller höstterminsstart med teknisk bastermin: Ma B. Läs mer om bastermin på sidan 70. Övrigt

Startar ht 11, helfart.

Examen

Se respektive program. Studier utomlands

Se respektive program. Mer information Programansvarig Mikael Hindgren tel. 035-16 72 20 oppen@hh.se Programmets innehåll

De första tre terminerna består av grundläggande kurser som är gemensamma för de tre ingenjörsprogrammen Data-, Elektro- och Mekatronik.

Se respektive programs utbildningsplan för ytterligare information om innehåll och upplägg. Reservation för ändringar.

Från och med fjärde terminen fortsätter du på ett av programmen. Du väljer fritt det program du vill antas till och valet sker i slutet av tredje terminen.

Sektionssekreterare Ulla Johansson tel. 035-16 71 18 ulla.johansson@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012 • 87

Ingenjör och teknik • Påbyggnad

Datornätverksteknik 30 hp Övrigt Startar ht 11, helfart. Programmet ges på engelska.

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

Övrigt Startar ht 11, helfart, distans/internet.

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

Övrigt Startar vt 12, helfart. Programmet ges på engelska.

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

Övrigt Startar ht 11, helfart.

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

88 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012

På programmet kan du som har en teknisk grundutbildning men saknar grundkurser i datornätverksteknik skaffa dig behörighet till Högskolans Magisterprogram i datornätverksteknik 60 hp. Programmet innehåller kurser i datornätverk och ger dig möjlighet att skaffa kunskaper motsvarande Cisco Certified Network Associate (CCNA). Kurserna är en förberedelse för fortsatta studier i ämnet. Efter avslutat program med godkänt resultat finns möjlighet att fortsätta direkt på Magisterprogrammet i datornätverksteknik 60 hp.

Påbyggnadsutbildning – hållbara energisystem 60 hp Vi står mitt i en energiomställning. Det överflöd av billig olja och el som lagt grunden för våra konsumtionsmönster finns inte längre. Fossil energi håller på att ersättas av förnybara energikällor. Detta program har som målsättning att ge kunskaper om de nya alternativen. Du ges möjlighet att kunna arbeta med omställningen mot ett långsiktigt hållbart energisystem. Programmet erbjuder kurser i hur energin kan användas effektivare än den gör idag. I många av kurserna finns frivilliga studiebesök och laborationer. Alla kurser är på grundläggande nivå varför påbyggnadsprogrammet är lämpligt för de som vill ändra inriktning på sin utbildning eller sitt yrkesliv.

Magisterprogram i datornätverksteknik 60 hp Vill du bli specialist på datornätverk? På detta program skaffar du dig teoretisk och praktisk kompetens för en karriär inom områdena design, utveckling och implementering av säkra, avancerade datornätverk. Du skaffar dig även erfarenhet av att söka lösningar till verkliga, tekniskt komplexa problem och att använda avancerade analys- och konstruktionsmetoder. Under examensarbetet kommer du att ha möjlighet att samarbeta med någon av Högskolans forskargrupper. Programmets inledande kurser motsvarar Cisco Certified Network Professional (CCNP).

Magisterprogram i energiteknik – förnybar energi 60 hp En stor del av de framtida energikällorna kommer att vara förnybara. Denna unika utbildning erbjuder teknisk specialistkompetens för arbete inom området energi teknik, inriktning förnybar energi. Den höga graden av valfrihet inom utbildningen ger dig möjlighet att skapa dig en egen profil eller att ytterligare specialisera dig inom det breda energiområdet. Utbildningen är även en bra grund för dig som vill förbereda dig för en forskarutbildning. Ett examensarbete ingår i utbildningen. Examensarbetet brukar vara en inkörsport till en anställning och utförs ofta på ett företag.

Påbyggnad • Ingenjör och teknik

Magisterprogram i mikroelektronik och fotonik 60 hp På detta ettåriga program bygger du upp grunden för ett framtida arbete inom området mikro- och nanoelektronik eller inom elektrooptiska komponenter och system. Du specialiserar dig antingen på halvledarteknologi med inriktning på tillverkningsmetoder och funktion hos komponenter och integrerade kretsar eller på optisk och trådlös teknik med fokus på beröringsfri mätteknik. Examensarbetet görs i samarbete med Högskolans forskargrupper eller med industrin. Forskningsgruppen inom mikro- och nanoelektronik ingår i ett konsortium vid Lunds universitet, inom vilket det finns möjlighet att utföra till exempel avancerade exjobb i renrumsmiljö.

Magisterprogram i teknisk projektledning och affärsutveckling 60 hp Programmet erbjuder dig fördjupade kunskaper inom affärsmannaskap, ledarskap, projektledning, strategi och organisation. Programmet fokuserar på affärsutveckling av företag och de processer i affärssystemet som driver utvecklingen framåt. Programmet erbjuder en ökad förståelse och en helhetssyn på utvecklingsoch förändringsprocesser både i och mellan organisationer och samhället. Studierna är ofta baserade på olika, normalt verklighetsanknutna, fallstudier. Sista terminen skriver du en uppsats. Utbildningen ges på engelska och du läser tillsammans med internationella studenter.

Magisterprogram i vetenskapliga beräkningar 60 hp Är du intresserad av avancerad produktutveckling och vill vara med och utveckla framtidens bilar, datorer, mobiltelefoner, vindkraftverk eller medicinsk utrustning? Detta program förbereder dig för ett spännande ingenjörsjobb. Du får lära dig att angripa olika industriella tillämpningar med hjälp av vetenskapliga beräkningar. Framgångsrik utveckling vore otänkbart utan stöd av datorer och avancerad matematisk modellering. Programmet ges i nära samarbete med Högskolans forskning och examensarbetet görs i sådan miljö, eller inom industrin.

Masterprogram i inbyggda och intelligenta system 120 hp För teknisk specialistkompetens inom ett mycket aktuellt tillämpningsområde, forskningserfarenhet och en stabil grund för karriärmöjligheterna efter examen är detta program en naturlig fortsättning på din utbildning. Du väljer inriktning på antingen samverkande inbyggda datorsystem, självständiga och självreglerande datorsystem eller kommunikation i realtidsdatorsystem. Undervisningen bedrivs av forskare verksamma inom samma område som utbildningen. Under examensarbetet samarbetar de flesta med någon av Högskolans forskar grupper, ofta med industriell anknytning. Nyckelbegrepp för det moderna företaget är utveckling och förändring. Därmed blir strategisk management och ledarskap mycket viktigt. På programmet får du möjlig het att lära dig att analysera företagens val och anpassning till nya villkor. Villkoren kan vara interna förändringar i organisationen i samband med företagets tillväxt och utveckling. Det kan även gälla externa förändringar i företagets omvärld i takt med branschens utveckling och ekonomisk globalisering. För ledningen är strategiskt tänkande mycket viktiga delar. Utbildningen ges på engelska och du läser tillsammans med internationella studenter. = Avancerad nivå

= Distansutbildning. Träffar kan förekomma.

Övrigt Startar ht 11, helfart. Programmet ges på engelska.

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

Övrigt Startar ht 11, helfart. Efter magisterutbildningen har du möjlighet att läsa vidare, utan komplettering, andra året på Masterprogrammet i innovationsledning och affärsutveckling och erhålla en masterexamen.

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

Övrigt Startar ht 11, helfart.

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

Övrigt Startar ht 11, helfart. Programmet ger förutsättningar både för utvecklingsarbete inom industrin och för doktorandstudier till exempel inom den forskarutbildning i informationsteknologi som finns på Högskolan. Programmet ges på engelska.

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012 • 89

Ingenjör och teknik • Påbyggnad

Övrigt Startar ht 11, helfart. Aktuell och detaljerad information om programmet finns på www.it-master.org. Programmet ges på engelska. Ansökan görs till den högskola där du vill tillbringa första terminen.

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

Övrigt Startar ht 11, helfart.

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

Masterprogram i informationsteknologi 120 hp Utveckla dina kunskaper inom signalanalys, kommunikationsteknik och data vetenskap i en internationell miljö. Programmet ges i samarbete mellan Högskolan i Halmstad, Wroclaw University of Technology i Polen, Ostwestfalen-Lippe University of Applied Sciences i Tyskland och Aalborg University Esbjerg i Danmark. Första terminen bygger du och de andra studenterna en gemensam kunskapsgrund inom matematik, programmering, datorarkitektur och signalanalys. De följande terminerna specialiserar du din utbildning vid två eller tre av högskolorna.

Masterprogram i innovationsledning och affärsutveckling 120 hp Utbildningen behandlar innovationers natur, organisering och ledning av innovationsprocesser samt affärsutveckling med inriktning på internationella marknader. Utbildningen är förankrad i Högskolans forskning med inriktning på små och medel stora företag. Kurserna syftar till att du ska lära känna ekonomins och teknikens områden över ämnesgränser och kombineras med mera praktiskt inriktade kursdelar. Utbildningen ges på engelska och du läser tillsammans med internationella studenter. Inriktningar

Internationell marknadsföring, strategisk ledning och teknisk projektledning.

Övrigt Startar ht 11, helfart.

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

90 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012

Masterprogrammet i maskinteknik 120 hp Är du en innovatör? Gillar du att skapa tekniska lösningar? Har du redan en maskin ingenjörsexamen eller en teknologie kandidatexamen i maskinteknik och känner att du vill ha fördjupade kunskaper för att kunna bidra till den tekniska utvecklingen? Då ska du läsa Masterprogrammet i maskinteknik. Utbildningen ges i samverkan mellan Högskolan i Halmstad, Högskolan i Skövde och Örebro universitet. Antagning och anmälan sker via Örebro universitet. Där finns alternativet Högskolan i Halmstad. Programmet ges på engelska om internationella studenter finns antagna.

Kurser • Ingenjör och teknik

Beräkningsteknik

CAD

Beräkningsmekanik 7,5 hp

3D-visualisering 7,5 hp

Kursen ger en breddning och fördjupning av förståelsen för den klassiska mekanikens begreppsapparat och lagar för statik och dynamik, samt att kunna tillämpa dessa vid idealisering och analys av icke elementära konkreta problemställningar. Fokus är på modernt ingenjörsarbete där all modellering är inriktad på effektiv behandling i dator. Speciell vikt läggs vid projektarbete där problemlösning inom tekniska tillämpningar understöds av det symbolhanterande programmet Mathematica.

Kursen ger dig möjlighet att se hur du med hjälp av digitala verktyg kan skapa ett trovärdigt presentationsmaterial i form av fotorealistiska stillbilder och animationer i datormiljö. Allt arbete utförs med CAD-systemet Catia V5 varför erfarenhet från detta är en fördel.

Behörighetskrav: Matematik 22,5 hp, Mekanik 7,5 hp eller motsvarande halvfart vt 12, start v. 03

Kursen förmedlar grundläggande kunskaper i hur modellering, analys och simulering kan användas som stöd under produktutvecklingsfasen. Du får tillgång till de senaste digitala verktygen inom området, CAD-systemet Catia V5 och simuleringsverktyget MSC Simdesigner. Stor vikt kommer att läggas vid att du förstår och kan använda avancerade hjälpmedel. Allt arbete utförs med CAD-systemet Catia V5 varför erfarenhet från detta är en fördel.

Finita elementmetoden (FEM) 7,5 hp

Kursens syfte är att ge dig grundläggande kunskap och förståelse för finita elementmetodens matematiska grund, dess möjligheter och begränsningar. Målet är att du ska få förmåga att använda den som ett effektivt redskap i den framtida yrkesverksamheten som ingenjör. Speciell vikt läggs vid ett projektarbete där problemlösning inom tekniska tillämpningar stöds av kraftfulla programpaket. Behörighetskrav: Matematik 22,5 hp, Mekanik 7,5 hp, Hållfasthetslära 7,5 hp eller motsvarande halvfart ht 11, start v. 44 Introduktion till vetenskapliga beräkningar 7,5 hp

Kursens syfte och mål är att studenten tillägnar sig teoretisk och praktisk kunskap om datorverktyg inom vetenskapliga beräkningar. Fokus ligger på matematisk programvara såsom MATLAB, Mathematica och CAD/FE-program. Behörighetskrav: Kandidatexamen, eller motsvarande, inom naturvetenskap eller teknik Kurser i matematik som omfattar 30 hp eller kurser i analys, linjär algebra, transformmetoder och numeriska metoder halvfart ht 11, start v. 35 (undervisningen kan komma att bedrivas på engelska)

= Avancerad nivå

Behörighetskrav: Ritteknik och solid modellering 7,5 hp halvfart vt 12, start v. 12 Analys och simulering med Catia V5 7,5 hp

Behörighetskrav: Ritteknik och solidmodellering 7,5 hp, Mekanik och hållfasthetslära motsvarande 7,5 hp, Konstruktionselement 7,5 hp, Materiallära 7,5 hp halvfart ht 11, start v. 44 CAD-fördjupning 7,5 hp

Kursen är en fördjupning inom den parameterstyrda CAD-tekniken. Kursen innehåller både en fördjupning av grundkursen och plåtberedning. Allt arbete utförs med CAD-systemet Catia V5 varför erfarenhet från detta är en fördel. Behörighetskrav: 52,5 hp maskinteknik eller motsvarande, Ritteknik och solidmodellering 7,5 hp eller motsvarande halvfart ht 11, start v. 44 halvfart vt 12, start v. 03 Friformsmodellering och formgivning 7,5 hp

Kursens målsättning är att lära dig hur du kan använda digitala verktyg för att skapa mycket komplexa yt- och solidgeometrier i datormiljö. När du lärt dig verktygen och metoden går det väldigt fort att skapa tredimensionella friformsgeometrier. Skapandet kommer att känns intuitivt. Till dessa verktyg kommer du

= Distansutbildning. Träffar kan förekomma.

även att få undersöka olika sätt att läsa in geometri till datorn. Exempelvis genom så kallade digitala ritbord. Allt arbete utförs med CAD-systemet Catia V5 varför erfarenhet från detta är en fördel. Behörighetskrav: 37,5 hp maskinteknik eller motsvarande, Ritteknik och solidmodellering 7,5 hp, Ytmodellering 7,5 hp, Design metodik 7,5 hp eller motsvarande halvfart ht 11, start v. 35 halvfart vt 12, start v. 03 Kunskapsbaserat ingenjörsarbete 7,5 hp

Kursens syfte är att ge dig en förståelse för de olika interna regler samt indata från externa datorstöd som kan användas under produktutvecklingsprocessen. Du studerar olika möjligheter för att skapa regler och rekommendationer för konstruktören. Dessutom ingår det att göra aktiva kopplingar mellan olika programvaror för styrning av geometri. Du kommer även använda och skapa så kallade makros och powercopies där proteser i CAD-systemet kan automatiseras och där egna funktioner kan programmeras. Allt arbete utförs med CAD-systemet Catia V5 varför erfarenhet från detta är en fördel. Behörighetskrav: Ritteknik och solidmodellering 7,5 hp, Konstruktionsteknik för CAD-tekniker eller motsvarande halvfart ht 11, start v. 35 PDM, Produktdatahantering 7,5 hp

Kursen innehåller en överblick av området IT-stöd för produktutveckling, med speciell inriktning på hur CAD- och PDM-system används i produktutvecklingsprocessen. Du ser vilka möjligheter som finns för att skapa konfigurationer och varianter samt hur flödet av dokument styrs genom hela utvecklingsprocessen. Allt arbete utförs med CAD-systemet Catia V5 varför erfarenhet från detta är en fördel. Behörighetskrav: Ritteknik och solidmodellering 7,5 hp eller motsvarande halvfart vt 12, start v. 12 Ritteknik och solidmodellering 7,5 hp

Kursen innehåller grundläggande teori och praktik kring solidmodellering samt ritningsframställning i ett modernt CAD-

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012 • 91

Ingenjör och teknik • Kurser

system. Det ingår även delmoment inom det rittekniska området som belyser till exempel vyplacering, snitt, måttsättning, toleranser, ytkrav och svetssymboler. Grundläggande behörighet halvfart ht 11, start v. 35 halvfart ht 11, start v. 44 Ytmodellering 7,5 hp

Kursens syfte är att ge dig insikt i skapandet av komplexa geometrier i datormiljö. Den ska förmedla grundläggande kunskaper i ytmodellering samt avancerade kunskaper i ytmodellering där både enkel- och dubbelkrökta ytor tas upp. Kursen innefattar även hur ytor kan vara del av solid geometri även kallat hybridmodellering. Allt arbete utförs med CAD-systemet Catia V5 varför erfarenhet från detta är en fördel. Behörighetskrav: Ritteknik och solidmodellering 7,5 hp halvfart vt 12, start v. 03 halvfart vt 12, start v. 12

Datateknik Administration av datorsystem 7,5 hp

Kursen behandlar datorns konstruktion och funktion, processorn samt hur datorn tolkar och representerar information. Kursen redogör för arkitekturen bakom operativsystemet Windows. Du får möjlighet att lära dig att installera, administrera, konfigurera och felsöka i Windows. Behörighetskrav: Ma B Områdesbehörighet 7 halvfart ht 11, start v. 35 (undervisningen bedrivs på engelska) Administration av operativsystem 7,5 hp

Kursen introducerar arkitekturen bakom operativsystem som Linux och UNIX. Du får chansen att lära dig att installera, administrera och felsöka i Linux. Dessutom ingår undervisning om administrationsverktyg och tjänster i ett modernt operativsystem samt enkel scriptprogrammering. Behörighetskrav: Administration av datorsystem 7,5 hp halvfart ht 11, start v. 44 (undervisningen bedrivs på engelska)

92 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012

Avancerad felsökning av datornätverk 7,5 hp

Kursen ingår i huvudområdet datorkommunikation och bygger på de tidigare kurserna Datornätverk III och IV med fördjupning på teoretiska och praktiska kunskaper om felsökning och övervakning av datornätverk. Kursen ska ge fördjupande teoretiska och praktiska kunskaper om avancerad felsökning, dokumentering, planering och underhåll av TCP/IP-nätverk med fokus på säkerhet och tillgänglighet. Behörighetskrav: Datornätverk I–IV halvfart ht 11, start v. 35 (undervisningen bedrivs på engelska) Datornätverk I, 7,5 hp

Kursen behandlar grundläggande teori för nätverk och hur dessa sätts samman. Kursen redogör för olika typer av nätverk samt utrustning och protokoll som används i dessa. Under kursen får du möjlighet att arbeta praktiskt med att konfigurera olika nätverk. Behörighetskrav: Ma B Områdesbehörighet 7 halvfart ht 11, start v. 35 (undervisningen bedrivs på engelska) Digital reglerteknik 7,5 hp

Målsättningen med kursen är att du ska skaffa dig förståelse för tidsdiskreta och datorstyrda system samt kunskap om hur man analyserar, syntetiserar och implementerar digitala regulatorer. Behörighetskrav: Grundkurs i reglerteknik halvfart vt 12, start v. 03, distans/internet Programmering 7,5 hp

Kursen behandlar grundläggande principer och tekniker för programmering i språket Java. Du får möjlighet att lära dig lösa programmeringsproblem genom att strukturera, designa och programmera i ett objektorienterat programmeringsspråk samt att använda en del av Javas färdiga programbibliotek. Behörighetskrav: Ma B Områdesbehörighet 7 halvfart ht 11, start v. 35

Design Illustrationsmetoder 7,5 hp

Kursens fokus ligger på visuell kommunikation och presentation. Det ges möj-

lighet att testa olika skisstekniker, Photoshop, hjälpmedel och metoder för illustrationer, kreativa miljöer, materialval och presentationsmetoder. Behörighetskrav: Designmetodik 7,5 hp och Semantik 7,5 hp eller motsvarande halvfart ht 11, start v. 44 halvfart vt 12, start v. 12

Elektroteknik Elektriska drivsystem 7,5 hp

I kursen behandlas komponenter och system för drift och styrning av elektriska maskiner. Elmotorer samt kraftelektroniska komponenter och kopplingar behandlas ingående. I kursen ingår laborationer där du övar drift och mätning inom området i praktiken. Behörighetskrav: Grundläggande elteknik på högskolenivå 7,5 hp halvfart vt 12, start v. 03 Elkraftsystem I, 7,5 hp

Kursen behandlar uppbyggnaden av det svenska elkraftnätet. Speciellt behandlas trefassystemet, transformatorer, elsäkerhet och lagstiftning samt överföringsoch distributionsanläggningar. Beräkningar på och mätningar i trefassystemet ingår. Behörighetskrav: Grundläggande elteknik på högskolenivå 7,5 hp halvfart ht 11, start v. 44 Elkraftsystem II 7,5 hp

Kursen behandlar uppbyggnaden av systemet för distribution av elkraft och användandet av elkraft för energiförsörjning. Du får möjlighet att lära dig att bland annat dimensionera kablar, friledningar och skydd för både låg- och högspänningsanläggningar samt göra installationsritningar för bostäder. Elkraftsystem I, 7,5 hp rekommenderas. Behörighetskrav: Grundläggande elteknik på högskolenivå 7,5 hp halvfart vt 12, start v. 12 Elkraftteknik 22,5 hp

Kursen behandlar uppbyggnaden av Sveriges system för distribution och användande av elkraft. Du får chansen att lära dig att göra beräkningar på anläggningar för distribution och på elektriska drivsystem, mätningar i elkraftsystem samt att använda starkströmsföreskrifterna och SS-normerna.

Kurser • Ingenjör och teknik

Behörighetskrav: Grundläggande elteknik på högskolenivå 7,5 hp halvfart ht 11, start v. 44, fortsätter vt 12

Maskinteknik Industriell mätteknik 7,5 hp

Kursens målsättning är att ge kunskap om mättekniker för process och tillverkande industri. Dessa studeras såväl teoretiskt som praktiskt. Fokus ligger främst på beröringsfri mätteknik för fysikaliska och kemiska processer samt på rörelser och positioner inom industrin. Innehållet är i huvudsak: beröringsfria mätmetoder med ultraljud och elektromagnetiska sensorer, mätning av temperatur/tryck/ komposition, ledningsförmåga och flöde med moderna industriella instrument. Behörighetskrav: 60 hp inom någon av högskolans ingenjörsutbildningar halvfart ht 11, start v. 44 Konstruktionsanalys 7,5 hp

Du kan få förståelse för hur modellering, analys och simulering är kopplade till konstruktionsfasen. Du kommer att använda moderna digitala verktyg i de övningar och projekt som är en del av kursen. Till din hjälp har du tillgång till de senaste digitala verktygen inom området, CAD-systemet Catia V5 och beräkningsverktygen Abaqus. Kursens olika delmoment innefattar 1-, 2- och 3dimensionella analyser, termiska och statiska lastfall, linjära beräkningar samt olika materialmodeller, vilka är kopplade till motsvarande teoretisk kunskap. Målet är att du ska få förmåga att använda den som ett effektivt redskap i den framtida yrkesverksamheten som ingenjör. Speciell vikt ligger vid ett projektarbete där problemlösning inom tekniska tillämpningar stöds av kraftfulla programpaket. Behörighetskrav: Tillämpad matematik I, II och III 22,5 hp, Mekanik 7,5 hp, Hållfasthetslära 7,5 hp, Materiallära 7,5 hp, Konstruktionsteknik I och II (vardera 7,5 hp) eller motsvarande halvfart ht 11, start v. 44

av modellering och interaktion mellan programvaror för olika analysmodeller. Föreläsningarna i kursen behandlar teori för modelleringsstrategier och analystyper. Målet är att du ska få förmåga att använda teorin som ett effektivt redskap i den framtida yrkesverksamheten som ingenjör. Speciell vikt ligger vid ett projektarbete där problemlösning inom tekniska tillämpningar stöds av kraftfulla programpaket. Behörighetskrav: 90 hp inom maskinteknik halvfart ht 11, start v. 44 Lean Production i teori och praktik 7,5 hp

Kursens syfte är att ge dig grundläggande kunskaper och förståelse för hur en produktion kan utvecklas mot Lean Production med hjälp av produktionstekniska verktyg och metoder. Särskilt ska du kunna visa på färdigheter och förmåga att använda metoder och verktyg som kan tillämpas i produktionen för att säkra kvaliteten och öka effektiviteten. Behörighetskrav: Produktionsteknik och Produktionskvalitet (vardera 7,5 hp), produktionsteknik och kvalitet 7,5 hp eller motsvarande halvfart vt 12, start v. 12 Logistik 7,5 hp

Flödestänkande, processer och systemutformning ökar i betydelse för företagens konkurrenskraft. Ett flödestänkande innebär ett integrerat synsätt på företagets olika delar och hur dessa samverkar. Du studerar hur materialadministration, logistik och produktionssystemets utformning kan bli betydelsefulla konkurrensparametrar för företagen. Konkurrensfördelar kan även nås genom att bättre utnyttja företagets resurser, mänskliga liksom maskinella. Det är också viktigt att bättre kunna göra produktionstekniska och logistiska val. Det ska även ske på ett miljöeffektivt sätt. Behörighetskrav: Produktionsteknik 7,5 hp, Projekt och Produktionsledning 7,5 hp eller motsvarande halvfart vt 12, start v. 03

Konstruktionsanalys fördjupning 7,5 hp

Materialteknik II 7,5 hp

Med konstruktionsanalys avses här primärt utnyttjande av datorbaserade beräkningsmetoder/-tekniker för kvantitativ problemlösning i konstruktionsprocessen av mekaniska system. Ett viktigt moment i analysverksamheten utgörs

På denna kurs studerar du materials kemiska och fysikaliska struktur och egenskaper. Kursen behandlar främst keramiska och polymera material och deras användning i mekaniska produkter samt proteser.

= Avancerad nivå

= Distansutbildning. Träffar kan förekomma.

Kursen tar speciellt upp: • struktur, egenskaper, applikationer och processande av keramiska material • karakterisering, egenskaper och processande av polymera material • kompositiska material • elektriska, termiska, magnetiska och optiska egenskaper, korrosion och annan degradering av material Behörighetskrav: 60 hp inom maskinteknik eller motsvarande halvfart vt 12, start v. 12 NC/Cam 7,5 hp

Utbildningen innehåller CNC-teknik (Computerized Numerical Control) och syftar till att ge kunskaper om bearbetning i datorstyrda CNC-maskiner. Kursens målsättning är att ge dig en helhetssyn på vad som behövs för att tillverka en produkt med önskade egenskaper. Det kan gälla detaljerade och praktiska til�lämpningar inom till exempel programmering, skärteknik och produktionsekonomi. Kursen omfattar hela processen från en solidmodell av en detalj fram till färdigtillverkad detalj i NC-maskin. Behörighetskrav: Ritteknik och solid modellering 7,5 hp halvfart ht 11, start v. 44 halvfart vt 12, start v. 03

Produktutveckling Produktutveckling II 7,5 hp

Kursen syftar till att ge förståelse för hur ett produktutvecklingsprojekt genomförs på ett företag. Du kommer att besöka företag och intervjua deltagare i ett produktutvecklingsprojekt. Detta kopplas även till produktutvecklingsteorin. Kursen visar även på sambandet mellan ett företags strategi, dess kärnvärden och de val som görs i produktutvecklingsprocessen. Behörighetskrav: Utveckling av nya varor och tjänster 7,5 hp eller motsvarande halvfart vt 12, start v. 12 Produktutveckling III 7,5 hp

Kursen syftar till att ge dig konkret erfarenhet av hur ett produktutvecklingsprojekt genomförs i ett företag. Du ges möjlighet att hantera tidsplanering, resurshantering och resultatkrav på ett industriellt realistiskt sätt. Projektet ska ha en av följande inriktningar: • strategi • produktförbättring • produktförenkling • nyproduktutveckling HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012 • 93

Ingenjör och teknik • Kurser

Behörighetskrav: Utveckling av nya varor och tjänster 7,5 hp och Produktutveckling II 7,5 hp eller motsvarande halvfart ht 11, start v. 35 Utveckling av nya varor och tjänster 7,5 hp

I dag ställs krav på att förnyelse och utveckling av produkter integreras till en helhet för att kunna nå ut till de användargrupper man vänder sig till. Produkter kan vara service, tjänster och/eller varor. På kursen kommer du ges möjlighet att både lära dig teori och att praktiskt utveckla en kombinerad produkt. Produkten ska vara anpassad för ett marknadsbehov och utgå ifrån ditt eget intresseområde. Grundläggande behörighet halvfart vt 12, start v. 03 (undervisningen bedrivs på engelska) halvfart vt 12, start v. 03 halvfart vt 12, start v. 03, distans/internet

Projektledning Projektledning II 7,5 hp

Kursen är en fortsättning på Projektledning och projektarbete I. Den syftar till att ge dig en fördjupad kunskap inom ett antal områden som är viktiga för att kunna arbeta praktiskt som projektledare inom offentlig eller privat sektor. Fördjupning sker bland annat inom områdena projektekonomi, mjukvaruanvändning, förhandlingsteknik, projektjuridik samt mötesteknik. Efter kursen ska du ha rätt redskap för att kunna fungera som projektledare i ett skarpt projekt med budgetansvar. Kursen passar lika bra för sjuksköterskor som för dataingenjörer. Behörighetskrav: Projektledning och projektarbete I, 7,5 hp eller motsvarande halvfart ht 11, start v. 44 halvfart vt 12, start v. 03, distans/internet halvfart vt 12, start v. 12

ifrågasättande av bilden samtidigt som du undersöker ett valfritt delmoment inom projektledning i en empirisk studie. Behörighetskrav: Projektledning II eller motsvarande halvfart ht 11, start v. 35 halvfart vt 12, start v. 12 Projektledning i internationell miljö 7,5 hp

Projekt genomförs idag ofta i internationella miljöer. Under kursen fördjupar du dig inom några aspekter som är viktiga vid internationella projekt. Fördjupningsämnena är: EU-projekt (söka, driva, administrera), kulturella skillnader/likheter, distansprojekt med få fysiska träffar och ledning av projekt och arbetspaket i projekt. Du studerar även case tillsammans med personer som deltagit i internationella projekt. Behörighetskrav: Projektledning II 7,5 hp eller motsvarande halvfart vt 12, start v. 12 Projektledning och projektarbete I, 7,5 hp

Allt fler organisationer arbetar idag i projektform. Det gäller såväl offentlig som privat sektor. Men hur arbetar man egentligen i projekt? Kursen vänder sig både till samhällsvetare och tekniker som vill få en praktisk kompetens att leda projekt eller kunna arbeta i projektform. Kursen belyser både hårda faktorer som målsättning och planering liksom mjuka faktorer som organisation och ledarskap i en projektsituation. Många upplevelsebaserade moment gör teorin levande och användbar. Grundläggande behörighet halvfart ht 11, start v. 35 halvfart ht 11, start v. 35, distans/internet halvfart vt 12, start v. 03 halvfart vt 12, start v. 12 (undervisningen bedrivs på engelska)

Projektledning III 7,5 hp

Är du intresserad av projekt som fenomen? Kursens mål är att fördjupa och komplettera din helhetssyn på projekt arbete. Du får även genomföra ett självständigt arbete inom något av projektledningens områden. Kursen tar sin utgångspunkt i Project Management Institute’s (PMI) etablerade bild av fenomenet projekt. Syftet är att inspirera till

94 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012

= Avancerad nivå

= Distansutbildning. Träffar kan förekomma.

Kurser • Ingenjör och teknik

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012 • 95

Lärare

”Många skillnader från gymnasiet” Mindre måsten men mer ansvar. Elin Staaf tycker att det är många skillnader mellan att läsa på gymnasiet och på högskolan. Hon läser till lärare och har ett år kvar till examen.

Elin Staaf

Ålder: 22 år Läser: Lärarprogrammet (årskurs 1–5 samt förskola, förskoleklass och fritidshem) Ursprungsort: Borås

– Jag tycker bättre om att läsa på högskolan än på gymnasiet. Där var det så mycket faktakunskaper, här handlar det mer om de övergripande sammanhangen. Det passar mig, säger Elin. Högskolestudier innebär mycket mer självstudier än vad Elin trodde att det skulle vara. Den mesta av tiden ägnar hon åt att läsa på egen hand, eller åt grupparbeten. Mellan två och fyra gånger i veckan har de föreläsningar på Högskolan. Efter föreläsningen har de ofta seminarier om samma ämne. – Det är bra, då kan vi diskutera och ställa frågor om det vi har gått igenom, säger Elin. Till skillnad från gymnasiets lektioner är de flesta föreläsningar inte obligatoriska. – Det är färre måsten och mer upp till en själv. Men det ställer krav. Man kan hoppa över att läsa en dag om man vill, men då måste man läsa desto mer nästa, säger hon. Ibland har de gästföreläsare. Då kommer yrkesverksamma från olika skolor eller förskolor i kommunen till Högskolan och föreläser. Sist fick klassen besök av en specialpedagog som berättade om dyslexi. – Det är intressant att lyssna på människor som arbetar i skolan och som ger exempel därifrån, säger Elin. Rollspel och observationer

Utbildningen innehåller även inslag som är mer praktiska än föreläsningar och läsning av litteratur. De arbetar till exem-

96 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012

pel med rollspel, då de tar upp problem som kan dyka upp i skolan. Utvecklingssamtal är ett område som de har fått träna på. De gör även fältstudier, då de sitter med i klassrum på skolor och observerar, och några perioder under utbildningen har de så kallad verksamhetsförlagd utbildning, VFU, då de själva får pröva på arbetet som lärare under handledning på en skola eller förskola. Pluggar tillsammans

Elin bor mitt i Halmstad, i en studentlägenhet på Gamletull, och där samlas ofta en del av hennes kursare för att plugga. Ibland håller de också till på stadsbiblioteket. – Jag gillar att sitta tillsammans med andra att läsa. Det är roligare och så kan man hjälpa varandra, säger hon. Parallellt med utbildningen jobbar Elin extra som vikarie på förskolor och skolor. Hon är ansluten till en vikariepool, och titt som tätt ringer de för att höra om hon kan hoppa in när någon ordinarie lärare har blivit sjuk. – Jag försöker jobba så mycket jag hinner när vi inte har schemalagd tid. Det är en bra chans att testa det vi läser och få erfarenhet, säger hon. Elin har hittills tagit 127 högskolepoäng och ser fram emot den dag hon tar examen och ska börja jobba. – Jag vill jobba med barn, därför valde jag läraryrket. Än så länge känns det helt rätt, säger hon.

TEXT: IDA LÖVSTÅL

Lärare

”Jag struntade i vad som var klokast” Intresse för människor och ett stort engagemang för skolan fick Bo Nurmi att välja lärarbanan. I dag undervisar han blivande lärare i ledarskap, kommunikation och rollspelsmetodik. ”Men, varför väljer du inte att läsa något som du brinner för?” Den frågan fick Bo Nurmi av en studievägledare för några år sedan – och den visade sig bli avgörande för hans framtida karriärval. Bo Nurmi hade då läst religion i Lund några terminer och funderade på att fortsätta att läsa till lärare. – Jag struntade i vad som var ”klokast” och funderade över vad jag tyckte var allra roligast, och fastnade för psykologi. Människan och utbildning – det är mina största intressen, säger Bo. Efter tre terminers psykologistudier sökte han sig till lärarutbildningen på Högskolan i Halmstad för att läsa vidare till gymnasielärare inom psykologi och religion. Efter lärarexamen anställdes han av Högskolan i Halmstad för att undervisa blivande lärare. Ville kämpa mot orättvisor

– Man brukar säga att de som väljer att bli lärare antingen har älskat eller hatat sin egen skoltid. Själv var jag duktig i skolan och fick bra betyg, men jag kände ett motstånd. Valet att bli lärare kom nog från början av en vilja att förbättra skolan och kämpa mot orättvisor i systemet, säger han. Känslan har med åren nyanserats och han har alltmer intresserat sig för kunskaps- och vetenskapsteori. Men fortfarande drivs han av en vilja att göra skillnad och utveckla skolan till det bättre. Mest engagerad är han i frågor om elevers motivation och hur man utvecklar möjligheter till självbestämmande i skolan. – Att undervisa blivande lärare passar mig bra. Här kan jag göra skillnad på en annan nivå och förmedla den kunskap som jag vill ska sippra ut i skolan, säger han.

Bo Nurmi

Ålder: 25 år Utbildning: Lärarprogrammet, gymnasielärare inriktning religion och psykologi Jobbar som: lärare i ledarskap, kommunikation och rollspelsmetodik på Högskolan i Halmstad Ursprungsort: Stockholm och Halmstad

Läraryrket – ett artisteri

Närhet, närvaro, ambition

Det bästa med läraryrket är enligt Bo alla möten med studenter och kollegor – och alla möjligheter att dra lärdom av dem. Han menar att alla de erfarenheter man gör, även utanför skolan, har man användning för i sitt jobb. – Kunskap är det redskap vi jobbar med i skolan, och det slipar man genom sin erfarenhet. Det är nog få yrken där man hela tiden lär sig så mycket och utvecklas, säger han. Bo ser läraryrket som ett slags artisteri. Och han liknar läraren i klassrummet vid en skådespelare som gång på gång ska upp på scen. – Det går inte att göra halvhjärtat. Man måste ge väldigt mycket av sig själv och kan inte förvänta sig att få något tillbaka. Det är den tuffaste sidan av yrket, säger han.

När Bo ska beskriva hur han upplevde Högskolan i Halmstad som student gör han det med tre ord: närhet, närvaro och ambition. – Att läsa vid ett mindre lärosäte innebär att man aldrig försvinner i mängden och Högskolan är bra på att ta tillvara studenternas engagemang. Här finns också stor kompetens och ambition att bedriva riktigt bra utbildning. Bos tips till blivande studenter i färd med att välja yrkesbana är att gå på ”lika delar magkänsla och karriärtänk”. – Utgå från det du brinner för. Det får dig att komma någonvart, säger han.

TEXT: IDA LÖVSTÅL

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012 • 97

Lärare • Program

Utbildningen har en nära koppling till verksamheten vid skolor och förskolor.

Lärarutbildning Som student på lärarprogrammet på Högskolan i Halmstad möter du varierande former av undervisning och examination. Den nära kopplingen till verksamheten vid skolor och förskolor löper som en röd tråd genom utbildningen. Vårt mål är att ge dig ett bra mottagande och hög kvalitet på utbildningen. Skolan är en föränderlig värld och många krav ställs både på skolans lärare och på lärarutbildningen. Vi har sett till att den nya utbildningen ger de redskap och förutsättningar som motsvarar nya krav som kommer att ställas på blivande lärare.

Högskolan i Halmstad erbjuder följande utbildningar för dig som vill bli lärare:

• Förskollärare 210 hp • Grundlärare (åk F–3) 240 hp • Grundlärare (åk 4–6) 240 hp • Ämneslärare (åk 7–9) 270 hp • Ämneslärare (gymnasieskolan) 300 hp Utbildningens innehåll

Lärarutbildningen består av tre integrerade delar: • Utbildningsvetenskaplig kärna (UVK) • Ämnesstudier (eller förskolepedago giska ämnen) • Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)

UVK är obligatoriskt för alla blivande lärare och innehåller kunskapsområden som är centrala för läraryrket. Omfattningen och innehållet på ämnesstudierna beror på vilken lärarutbildning du väljer att gå, se sidorna 99–101. VFU är en viktig del av utbildningen. Under VFU:n får du möjlighet att medverka i det pedagogiska arbetet på skolor och förskolor och även delta i lärares övriga arbetsuppgifter. VFU:n integreras både i UVK och i ämnesstudierna.

Studier utomlands

Lärarutbildningen har ett internationellt nätverk vilket gör det möjligt för dig som student att förlägga delar av din utbildning på universitet och högskolor utomlands. Exempel på länder där våra studenter har studerat de senaste åren är England, Spanien, Turkiet och Australien.

Utbildningens innehåll

Utbildningsvetenskaplig kärna (UVK)

Förskollärare 210 hp sidan 99

Ämnesstudier (eller förskolepedagogiska ämnen)

Grundlärare (åk F–3) 240 hp sidan 99

Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)

Grundlärare (åk 4–6) 240 hp sidan 100 Ämneslärare (åk 7–9) 270 hp sidan 100 Ämneslärare (gymnasieskolan) 300 hp sidan 101 Kurs i handledning för VFU-lärare 7,5 hp sidan 101

98 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012

Program • Lärare

Vårt mål är att ge dig ett bra mottagande och hög kvalitet på utbildningen.

Förskollärarutbildning 210 hp Studierna omfattar 3,5 år och vänder sig till dig som vill arbeta i förskola. Utbildningen har följande innehåll: Utbildningsvetenskaplig kärna (UVK) 60 hp

Kurserna behandlar bland annat samtida perspektiv på barns lärande och utveckling, förskolans plats i samhället, dokumentation och värdering, pedagogiskt ledarskap, specialpedagogik och utvecklingsarbete. Förskolepedagogiska ämnen 120 hp

Du läser kurser som handlar om barns utveckling och lärande, t.ex. barndomens villkor, lek och lärande, språkutveckling, matematik, naturvetenskap, estetiska lärprocesser, sociala relationer och media. Du väljer också en valfri fördjupning om 7,5 hp och skriver ett examensarbete om 15 hp.

Se www.hh.se/lararutbildning

Kontakt Utbildningsledare förskollärarutbildning Marie-Heléne Zimmerman Nilsson 035-16 73 36 marie-helene.zimmerman_nilsson@ hh.se

Startar Ht 2011, helfart

Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) 30 hp

VFU integreras både i UVK och i de förskolepedagogiska ämneskurserna. Examen

Förskollärarexamen, grundnivå, 210 hp. Behörighetskrav

Grundlärarutbildning (åk F–3) 240 hp Studierna omfattar 4 år och vänder sig till dig som vill arbeta i förskoleklass och i grundskolans årskurs 1–3. Utbildningen har följande innehåll: Utbildningsvetenskaplig kärna (UVK) 60 hp

Behörighetskrav Se www.hh.se/lararutbildning

Kontakt

Kurserna behandlar bland annat läraruppdraget, didaktiska perspektiv, ledarskap, bedömning och betygsättning, lärandeteorier, utvecklingsarbete samt vetenskapsteori och metod.

Utbildningsledare grundlärarutbildning Ann-Christine Wennergren 035-16 79 22 anki.wennergren@hh.se

Ämnesstudier 150 hp

Startar

Du läser kurser i svenska, matematik, engelska, samhällsorientering och natur orientering. Du skriver också två examensarbeten om 15 hp vardera inom två av de ämnen som ingår i utbildningen.

Ht 2011, helfart

Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) 30 hp

VFU integreras både i UVK och i ämnesstudierna. Examen

Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3, avancerad nivå, 240 hp.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012 • 99

Lärare • Program

många krav ställs både på skolans lärare och på lärarutbildningen.

Grundlärarutbildning (åk 4–6) 240 hp Studierna omfattar 4 år och vänder sig till dig som vill arbeta i grundskolans årskurs 4–6. Utbildningen har följande innehåll:

Behörighetskrav

Utbildningsvetenskaplig kärna (UVK) 60 hp

Kontakt

Kurserna behandlar bland annat läraruppdraget, didaktiska perspektiv, ledarskap, bedömning och betygsättning, lärandeteorier, utvecklingsarbete samt vetenskapsteori och metod.

Se www.hh.se/lararutbildning

Utbildningsledare grundlärarutbildning Ann-Christine Wennergren 035-16 79 22 anki.wennergren@hh.se

Ämnesstudier 150 hp

Du läser kurser i svenska, matematik och engelska om 30 hp vardera. Du väljer sedan att läsa en kurs om 30 hp i idrott och hälsa, naturvetenskap och teknik eller estetiska lärprocesser. I utbildningen ingår också två examensarbeten om 15 hp vardera inom två av de ämnen som ingår i utbildningen.

Startar Ht 2011, helfart

Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) 30 hp

VFU integreras både i UVK och i ämnesstudierna. Examen

Grundlärarexamen med inriktning på arbete i grundskolans årskurs 4–6, avancerad nivå, 240 hp.

Ämneslärarutbildning (åk 7–9) 270 hp Studierna omfattar 4,5 år och vänder sig till dig som vill arbeta i grundskolans årskurs 7–9. Utbildningen har följande innehåll:

Behörighetskrav

Utbildningsvetenskaplig kärna (UVK) 60 hp

Kontakt

Kurserna behandlar bland annat läraruppdraget, didaktiska perspektiv, ledarskap, bedömning och betygsättning, lärandeteorier, utvecklingsarbete samt vetenskapsteori och metod. Ämnesstudier 180 hp (inkl. 15 hp VFU)

I utbildningen ingår tre ämnen. Ämne 1 omfattar 90 hp, ämne 2 och ämne 3 omfattar 45 hp. Du skriver också två examensarbeten om vardera 15 hp inom ämne 1 och 2. Du kan välja mellan följande ämnen: biologi • engelska • fysik • historia • idrott och hälsa • kemi • religionskunskap • samhällskunskap Läs mer på www.hh.se/lararutbildning för vilka ämnen som kan vara huvudämnen och hur ämnena kan kombineras. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) 30 hp

VFU integreras både i UVK och i ämnesstudierna. Examen

Ämneslärarexamen med inriktning på arbete i årskurs 7–9, avancerad nivå, 270 hp.

100 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012

Se www.hh.se/lararutbildning

Utbildningsledare ämneslärarutbildning Pernilla Nilsson 035-16 77 68 pernilla.nilsson@hh.se

Startar Ht 2011, helfart

Program • Lärare

den nya utbildningen ger dig rätt redskap och förutsättningar.

Ämneslärarutbildning (gymnasieskolan) 300 hp Studierna omfattar 5 år och vänder sig till dig som vill arbeta i gymnasieskolan. Utbildningen har följande innehåll: Utbildningsvetenskaplig kärna (UVK) 60 hp

Kurserna behandlar bland annat läraruppdraget, didaktiska perspektiv, ledarskap, bedömning och betygsättning, lärandeteorier, utvecklingsarbete samt vetenskapsteori och metod.

Behörighetskrav Se www.hh.se/lararutbildning

Kontakt Utbildningsledare ämneslärarutbildning Pernilla Nilsson 035-16 77 68 pernilla.nilsson@hh.se

Startar Ht 2011, helfart

Ämnesstudier 210 hp

I utbildningen ingår två ämnen där ämne 1 omfattar 120 hp och ämne 2 omfattar 90 hp. Du skriver också två examensarbeten om vardera 15 hp i respektive ämne. Du kan välja mellan följande ämnen: engelska • historia • naturkunskap • religionskunskap • samhällskunskap Läs mer på www.hh.se/lararutbildning för vilka ämnen som kan vara huvudämnen och hur ämnena kan kombineras. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) 30 hp

VFU integreras både i UVK och i ämnesstudierna. Examen

Ämneslärarexamen med inriktning på arbete i gymnasieskolan, avancerad nivå, 300 hp.

Övrig utbildning – lärare

Kurs i handledning för VFU-lärare 7,5 hp Kursen vänder sig till VFU-lärare och andra som vill utveckla sin roll som handledare. Innehållet består av olika handledningsstrategier, handledningssamtal, bedömning av lärarstudenters VFU, olika sätt att se på kunskap samt lärande i relation till styrdokument. Exempel ges från praxisnära forskning. Behörighetskrav

Lärarexamen eller motsvarande. Kvartsfart

Start ht 2011 (börjar v. 40 2011 och slutar v. 12 vt 2012).

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012 • 101

Naturvetenskap och matematik

”Vi har många praktiska moment” Efter att ha arbetat fem år inom fordonsindustrin kände Tommy Ivarsson att han ville göra något nytt. Av en slump hittade han utbildningen i biomedicin med inriktning fysisk träning på Högskolan i Halmstad och trivs som fisken i vattnet.

Tommy Ivarsson

Ålder: 25 år Läser: Biomedicinprogrammet med inriktning fysisk träning Ursprungsort: Lödöse

Tommy Ivarsson har alltid varit intresserad av träning och kost och därför föll det sig naturligt att han fastnade för utbildningen i biomedicin. – Jag har inte ångrat det än. Det känns som ett bra val, säger Tommy Ivarsson nöjt och menar att det aldrig känns jobbigt att gå till föreläsningarna eftersom det är så intressant. – Jag vet att jag kommer att få nytta av kunskaperna både personligen och yrkesmässigt, säger han. I utbildningen, som bland annat går ut på att lära sig att förebygga skador i samband med fysisk träning, får han undervisning i anatomi, fysiologi, näringslära och rehabilitering. – Vi har också många praktiska moment i labbet då vi utför olika fysiska tester som exempelvis att mäta människors syreupptagningsförmåga, berättar Tommy som tycker att det är lättare att lära när han får använda alla sina sinnen. Social mötesplats

På fritiden blir det styrketräning och löpning flera gånger i veckan. Alla kurskamrater tränar så vi har gymmet som en social mötesplats. Det blir många intressanta diskussioner när vi träffas där och det är roligt att ge varandra feedback på träningen, säger Tommy.

102 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012

Tommy kommer från Lödöse, fem mil norr om Göteborg. Hans första intryck av Högskolan i Halmstad var att det är en modern högskola. Det bästa är nog att många av lärarna är bra på att lyssna samtidigt som de är öppna för ny information, tycker han. – Många av lärarna jobbar i branschen eller forskar på området samtidigt som de föreläser. Då känns kunskaperna mer relevanta. Eget hälsocentrum

Under den tid som Tommy har studerat på Högskolan i Halmstad tycker han att han har blivit mer ödmjuk inför andras kunskaper. – Innan trodde jag att jag kunde mer än vad jag kan. Nu inser jag att det finns så mycket mer att lära. Saker och ting är ofta mer komplext än vad man kan tro, säger han. Efter utbildningen tror Tommy att han kommer att arbeta som personlig tränare, mest för att skaffa sig erfarenhet av branschen. I framtiden vill han nämligen öppna ett eget modernt hälsocentrum. – Min vision är att samla massage, träning och rehabilitering på ett ställe. Oavsett vad som händer kommer jag att ha nytta av mina kunskaper från Högskolan resten av livet. TEXT: LINDA LUNDELL

Naturvetenskap och matematik

”Gemenskapen har jag alltid med mig” Zsofia Szegedis engagemang för miljön har styrt hennes vägval i livet. Det förde henne till Högskolan i Halmstad och hennes nuvarande jobb som miljöingenjör. Zsofia kommer från Ungern och flyttade till Sverige för fyra och ett halvt år sedan. Anledningen var att hon träffade en kille som bodde i Halmstad, och på Högskolan hittade hon den utbildning hon ville läsa. – Jag har alltid känt ett stort engagemang för miljöfrågor och velat göra skillnad, säger hon. Innan hon flyttade till Sverige läste hon biologi vid ett universitet i Budapest. Hon tog privatlektioner i svenska inför flytten till Sverige. Den första tiden på Högskolan var tuff för Zsofia, det var inte bara en ny utbildning utan även ett nytt land och ett nytt språk. – Jag var helt slut efter alla föreläsningar på svenska och alla nya människor. Men jag hade hjälp av mina tidigare ämneskunskaper från Ungern, säger hon. Fick arbeta självständigt

Något hon tidigt slogs av var att undervisningen var mer interaktiv än vad hon var van vid. Studenterna var aktiva och fick omsätta sina kunskaper i praktiken. – Vi hade mycket diskussioner och gjorde egna projektarbeten. Det har jag nytta av i mitt jobb i dag, eftersom det kräver både självständig planering och kreativitet. Jag planerar och lägger upp egna projekt, och den vanan har jag från Högskolan, säger hon. Zsofia tog examen strax efter finanskrisen, våren 2009, och då fanns inte så många jobb att söka. I stället valde hon att läsa vidare på magisterutbildningen i tillämpad miljövetenskap. När den nästan var avslutad fick hon sitt nuvarande jobb som miljöingenjör på VIVAB, ett bolag inom Varbergs och Falkenbergs kommuner som sysslar med vatten-, avlopps- och avfallsfrågor. Kemikalier och avloppsvattenrening

Zsofias jobb går ut på att undersöka vilka verksamheter som släpper ut spillvatten till kommunernas avloppsreningsverk. Hon kartlägger vilka kemikalier som olika företag släpper ut, hur deras rutiner ser ut och hur de skulle kunna förbättra sin hantering. Hon arbetar även med bolagets egen kemikaliehantering och utvecklar förteckningar och rutiner. – Mitt jobb är varierande och självständigt. Jag har fått fria händer att lägga upp de projekt som jag jobbar med. Och jag lär mig hela tiden massor!

Z sofia Szegedi

Ålder: 26 år Utbildning: Miljövetarprogrammet och Magisterprogrammet i tillämpad miljövetenskap Jobbar som: miljöingenjör på VIVAB i Varberg Ursprungsort: Hajdúböszörmény i Ungern

Framför allt har hon lärt sig om avlopps- och kemikaliefrågor – allt från lagstiftning till processerna bakom rening av avloppsvattnet. – Avlopps- och vattenrening är inte så välkända frågor, men det är ett viktigt område som har enorm betydelse för både samhället och miljön, säger hon. Zsofia bor i Halmstad och pendlar varje dag med tåg till sitt jobb i Varberg. Hon trivs i Halmstad och har positiva minnen från sin studietid. – Gemenskapen från Högskolan kommer jag alltid att ha med mig. Jag fick många kompisar och vi umgås fortfarande tajt. Och lärarna har gett mig mycket, inte bara kunskap utan av sin tid, sitt engagemang och ett nytt sätt att tänka. TEXT: IDA LÖVSTÅL

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012 • 103

Naturvetenskap och matematik • Program

Vill du veta hur den mänskliga kroppen påverkas av olika faktorer?

Biomedicin – inriktning fysisk träning 180 hp Är du intresserad av träning? Vill du veta hur den mänskliga kroppen påverkas av träning? Hur vi ska träna för att må bra eller prestera bättre? Om du svarat ja på ovanstående frågor, då är detta program något för dig! Utbildningens syfte är att skapa en förståelse för människokroppen och hur den påverkas av olika faktorer. Du fördjupar dina kunskaper om kroppens uppbyggnad och funktion, dess begränsningar och förmåga till rörelse. Hälsa, kost, coachning och fysisk prestation är andra ämnen som står på ditt schema. Tyngdpunkten under utbildningen ligger på rörelseapparaten, det vill säga muskler, skelett, leder och nerver. Du studerar de organsystem som direkt eller indirekt är viktiga för fysisk prestation. För att få ett helhetsperspektiv på kroppens funktion läser du även andra angränsande ämnen. Under dina studier genomför du både teoretiska och praktiska moment. Exempelvis genomförs delar av kurserna i laborationslokaler, i idrottshall och i gym på Högskolans campus. Under utbildningen gör du även en praktik period inom någon träningsverksamhet samt ett teoretiskt och praktiskt examensarbete inom ämnesområdet.

Vi samarbetar med olika företag och organisationer inom branschen för att du ska få möjlighet att knyta värdefulla kontakter redan under din studietid. Inom utbildningen har du även möjlighet att få licens som fystränare eller personlig tränare. Utbildningen passar dig som uppskattar ett aktivt liv och som i framtiden vill arbeta med människor, såväl enskilt som i grupp. Examen

Kandidatexamen. Studier utomlands

Högskolan har utbyte med ett antal utländska lärosäten. Du väljer själv om du under andra året vill söka en utbytesplats eller om du i stället under ditt tredje år vill skriva ett examensarbete alternativt läsa valfria kurser utomlands.

104 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012

Utbildningens målsättning är att ge dig en bra grund för arbete inom fältet träning och hälsa. Efter utbildningen kan du arbeta som fystränare av olika slag, för idrottare eller som personlig tränare. Du kan också välja att arbeta med träningsutbildningar, träningsprodukter eller som projektkoordinator. Behörighetskrav

Nk B (alt. Fy A, Bi A, Ke A), Ma B. Områdesbehörighet 16. Övrigt

Startar ht 11, helfart.

Mer information Programansvarig Eva Strandell tel. 035-16 74 22 Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Programmets innehåll

År 1 Människa och hälsa – en ämnesintroduktion 7,5 hp Nutrition I, 7,5 hp Rörelseapparatens anatomi I, 7,5 hp Rörelseapparatens anatomi II 7,5 hp Humanfysiologi 7,5 hp Idrottsfysiologi 7,5 hp Träningslära I, 7,5 hp* Rörelseapparatens skador och sjukdomar 7,5 hp*

Arbetsområden

År 2 Rehabiliteringsteknik inr. fysisk träning 7,5 hp Idrott med funktionsnedsättning 7,5 hp Pedagogiskt ledarskap och coaching 7,5 hp Träningslära II 7,5 hp* Psykologi inriktning idrott 15 hp Tillämpad nutrition 7,5 hp Biomekanik inom träning 7,5 hp* År 3 Gym-, idrotts-, tränarpraktik 7,5 hp Ergonomi 7,5 hp

Företagsekonomi och arbetsrätt inom hälsobranschen 7,5 hp Vetenskapsteori och metod 7,5 hp Examensarbete/kandidatuppsats 15 hp Valfria kurser 15 hp * Dessa kurser kan komma att ges på engelska.

Reservation för ändringar.

Program • Naturvetenskap och matematik

var med och påverka miljöarbetet!

Miljö- och hälsoskydd 180 hp Tycker du att miljö- och hälsoskyddsfrågor är viktiga? Vill du kunna vara med och påverka miljöarbetet? På Miljö- och hälsoskyddsprogrammet får du teoretisk och praktisk träning inom miljöskydd, djurskydd, livsmedelssäkerhet och hälsa. Det handlar i grunden om hur vi ska kunna skydda och bevara vår miljö och skydda vår hälsa från alla de risker och miljöhot som vi utsätts för. Målet med utbildningen är att du ska få nödvändiga kunskaper och praktisk träning för att kunna arbeta professionellt med miljö- och hälsoskyddsfrågor. Du börjar med att läsa grundläggande kurser inom biologi, miljövetenskap och kemi. Längre fram fördjupas kunskaperna i bland annat miljöskyddsteknik, miljökonsekvensbeskrivning, tillämpad miljörätt, djurskydd, livsmedelshygien och förvaltning. Det finns även valbara kurser som gör det möjligt för dig att specialisera dig inom just ditt intresseområde. Stor vikt läggs på lagstiftning inom djurskydd, livsmedelssäkerhet och hälso skydd. Du utbildas också i hur lagstiftningen tillämpas i inspektörsarbetet. Många av programmets kurser har praktiska inslag. Du kommer att göra

studiebesök och att få lyssna på gäst föreläsningar av yrkesverksamma inom miljö- och hälsoskydd. Utbildningen innehåller dessutom en kortare praktikperiod. Du får gärna göra en praktikkurs i slutet av utbildningen. Examen

Kandidatexamen. Studier utomlands

Vi ser gärna att du studerar en eller två terminer utomlands eftersom mycket miljöarbete sker på global nivå. Vill du göra ditt examensarbete i ett utvecklingsland kan du söka ett av Hög skolans MFS-stipendier. Arbetsområden

Efter utbildningen har du möjlighet att arbeta som miljö- och hälsoskyddsinspektör. Du kan arbeta på miljö- och hälsoskyddskontor i en kommun eller

År 2 Allmän kemi 15 hp Organisk kemi 7,5 hp Biokemi 7,5 hp

Behörighetskrav

Nk B (alt. Fy A, Bi A, Ke A), Ma C. Områdesbehörighet 3. Övrigt

Startar ht 11, helfart. Programmet ger behörighet till Magister programmet i tillämpad miljövetenskap. Väljer du att läsa någon av våra på byggnadsterminer eller vårt Magisterprogram i tillämpad miljövetenskap bygger du på din kompetens ytterligare. Magisterprogrammet ger dig möjlighet att söka forskarutbildning.

Mer information Programansvarig Marie Mattsson tel. 035-16 75 32 miljo_halsoskydd@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Programmets innehåll

År 1 Mark och vatten 7,5 hp Miljövetenskap 15 hp Kemi baskurs, alt. Miljöekonomi 7,5 hp LCA och andra verktyg för miljöstyrning 7,5 hp Förnybar energi 7,5 hp Zoologisk fysiologi 7,5 hp Ekologi 7,5 hp

inom djurskydd på en länsstyrelse. Du kommer att ha en bredd som gör dig lämplig för såväl inspektörsrollen som miljösamordnare, miljöledare eller ut redare.

Analytisk kemi 7,5 hp Arbets- och miljömedicin 7,5 hp Miljökemi 7,5 hp Ledningssystem för miljö och kvalitet 7,5 hp År 3 Djurskydd 7,5 hp alt. Miljöskyddsteknik – vatten och mark 7,5 hp Förvaltning och kommunikation 7,5 hp Livsmedelshygien 7,5 hp Tillämpad miljörätt 7,5 hp Miljökonsekvensbeskrivning 7,5 hp Examensarbete 22,5 hp

Kurser under termin 4–6 kan bytas ut mot: Miljökemi – industriella processer 7,5 hp Praktik på miljö- och hälsoskyddskontor 15 hp Nutrition 7,5 hp Djurskydd II 7,5 hp Fördjupningsprojekt i miljövetenskap 7,5 hp Kurser inom miljövetenskapsområdet Kurser med biologiinriktning Totalt ska 90 hp vara inom miljövetenskap. Reservation för ändringar.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012 • 105

Naturvetenskap och matematik • Program

du kan arbeta med planering och genomförande av miljöåtgärder.

Miljöstrateg 180 hp Vill du arbeta med miljöfrågor och bidra till att skapa en grönare värld? Som miljöstrateg kan du arbeta med planering och genomförande av miljöåtgärder för att skapa ett hållbart samhälle. Ett hållbart miljövänligt samhälle ligger i allas intresse. Intressanta arbetsmöjligheter väntar dig som blivande miljöstrateg. Du kommer att mötas av stora lokala och globala utmaningar. Huvudämnen under utbildningen är miljövetenskap, biologi och kemi. Du fördjupar dig i dessa ämnen inom miljöområdet. Programmets valfria kurser gör det även möjligt för dig att specialisera dig ytterligare inom just ditt intresseområde. Viktiga inslag under din utbildning är att träna och utveckla kritiskt tänkande och förmåga att analysera miljöfrågor. Detta för att du ska få förståelse för hur allt i miljön hänger ihop. Många av programmets kurser har praktiska inslag i form av studiebesök och gästföreläsningar av yrkesverksamma inom miljöområdet. Utbildningen avslutas med ett examensarbete. Du har också möjlighet att göra en längre praktikperiod i slutet av utbildningen.

Examen

Behörighetskrav

Kandidatexamen.

Nk B (alt. Fy A, Ke A, Bi A), Ma C. Områdesbehörighet 3.

Studier utomlands

Vi ser gärna att du läser delar av din utbildning utomlands eftersom miljöområdet är ett globalt tema. Det finns särskilda utbytesprogram med universitet i flera länder. Ämnet lämpar sig väl för ett examensarbete i ett utvecklingsland. Du kan då söka ett av Högskolans MFS-stipendier.

Övrigt

Startar ht 11, helfart. Programmet ger behörighet till Magister program i tillämpad miljövetenskap. Utbildningen är även en bra grund för dig som vill söka forskarutbildning.

Arbetsområden

Som miljöstrateg kan du medverka till att både ta fram underlag och genomföra beslut och åtgärder på olika nivåer och sektorer i samhället. Utbildningens bredd möjliggör arbete både inom näringsliv och inom offentlig sektor. Du kan arbeta med miljövårdande insatser eller med miljöstrategier på enskilda arbetsplatser.

Mer information Programansvarig Marie Mattsson tel. 035-16 75 32 miljostrateg@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Programmets innehåll

År 1 Miljö och vatten 7,5 hp Miljövetenskap 15 hp Förnybar energi 7,5 hp Kemi baskurs 7,5 hp LCA och andra verktyg för miljöstyrning 7,5 hp Zoologisk fysiologi 7,5 hp Ekologi 7,5 hp År 2 Allmän kemi 15 hp Organisk kemi 7,5 hp Biokemi 7,5 hp

106 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012

Analytisk kemi 7,5 hp Arbets- och miljömedicin 7,5 hp Miljökemi 7,5 hp Ledningssystem för miljö och kvalitet 7,5 hp År 3 Miljökemi – industriella processer 7,5 hp Miljöskyddsteknik – vatten och mark 7,5 hp Ekotoxikologi 7,5 hp Tillämpad miljörätt 7,5 hp Miljökonsekvensbeskrivning 7,5 hp Examensarbete 22,5 hp Kurser under termin 4–6 kan bytas mot:

Kurs i projektledning Fördjupningsprojekt i miljövetenskap 7,5 hp Beslutsfattande i miljöarbete 7,5 hp Kurser inom miljövetenskapsområdet Kurser med biologiinriktning Totalt måste 90 hp vara inom miljövetenskap. Reservation för ändringar.

Program • Naturvetenskap och matematik

få kunskap om hur naturen fungerar och hur vi ska skydda de värden som den ger.

Naturvård och artmångfald 180 hp Idag, mer än någonsin, behövs kunskap om hur naturen fungerar och hur vi ska skydda de värden som den ger. Skulle du vilja veta mer och i din framtida yrkeskarriär aktivt kunna delta i arbetet med att rädda jordens mångfald? Då är detta en utbildning för dig! All kunskap om hur naturen fungerar är beroende av att vi vet vilka arter som finns. Det är först när vi förstår arternas roll i naturen som vi kan få en aning om hur den fungerar. Biologer med en hög artkunskap, ”artexperter”, behövs i framtiden och det kan du bli om du läser programmet Natur vård och artmångfald. Ingående expertis tar en hel livstid att uppnå, men alla grunder får du hos oss. Högskolan har ett fantastiskt geografiskt läge mellan hav, jordbruk, sand dyner och skog. Avstånden är korta till en mängd olika naturtyper. Det ut nyttjar vi under utbildningen. Utbildningen erbjuder dig en bred grund i biologiämnet, från cellbiologi och fysiologi till systematik. Fokus ligger på ekosystem, ekologi och naturvård. Du studerar bland annat specifika arter i olika miljöer och näringsvävar. Du lär dig även att arbeta med Geografiska Informations System (GIS). Du har möjlighet att bli skicklig på att kommunicera frå-

gor om biologisk mångfald, naturskydd och miljöförändringar. Under utbildningen studerar du successivt mer avancerad artbestämning, vilket en van inventerare behöver i sitt arbete. På våra fördjupningskurser undersöker du bland annat ekologin i vattenmiljöer, senaste rönen inom evolutionsforskningen samt viltbiologi. Dessa kurser är ibland på engelska. Utbildningen avslutas med ett examensarbete kopplat till aktuella forskningsprojekt.

År 2 Landskapsekologi 7,5 hp Mikrobiologi och genetik 7,5 hp

Som artkunnig naturvårdsbiolog kan du arbeta som egenföretagande artexpert, inventerare, naturkarterare, biologisk miljöövervakare etcetera. Konsultbranschen är en annan karriärmöjlighet. Du kan även arbeta på länsstyrelser, kommuner och statliga myndigheter som Naturvårdsverket. Du kan också arbeta som naturguide, ekoturismsamordnare, reservatsföreståndare, natur-/viltvårdare, zooparkskötare, med mera. Vissa biologer stannar kvar i universitetsvärlden som forskare. Behörighetskrav

Nk B (alt. Bi A, Ke A, Fy A), Ma C. Områdesbehörighet 3.

Examen

Övrigt

Kandidatexamen.

Startar ht 11, helfart. Programmet ger behörighet till Magisterprogram i tillämpad miljövetenskap.

Studier utomlands

Vi ser gärna att du läser en termin utomlands. Vi har avtal med flera universitet som erbjuder lämpliga kurser, främst inom Erasmuspro grammet. En annan möjlighet är att du gör examensarbetet utomlands på ett universitet med vilket Högskolan har forskningsutbyte.

Programmets innehåll

År 1 Fältbiologi, biodiversitet och evolution 7,5 hp Mark och vatten 7,5 hp Naturvård och naturaliesamlingar 7,5 hp Kemi bas 7,5 hp Cellbiologi 7,5 hp Zoologisk fysiologi 7,5 hp Systematik och morfologi 7,5 hp Ekologi 7,5 hp

Arbetsområden

Botanik – fysiologi och anatomi 7,5 hp GIS med naturvårdsinriktning 7,5 hp Taxonomi och fylogeni 7,5 hp Zoologisk och botanisk evolution 7,5 hp Ekologi – vattnet och landskapet 15 hp År 3 Ekologi och vård av kustnära miljöer 15 hp Biodiversitet 15 hp Viltbiologi I, 7,5 hp Viltbiologi II 7,5 hp Examensarbete i biologi 15 hp Valbar kurs: Praktik i biologi 7,5 hp

Mer information Programansvarig Göran Sahlén tel. 035-16 73 98 naturvard@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Kurs utanför terminstid Floristik och faunistik 7,5 hp Reservation för ändringar.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012 • 107

Naturvetenskap och matematik • Påbyggnad

Övrigt Startar vt 12, helfart.

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

Övrigt Startar vt 12, helfart.

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

Övrigt Startar ht 11, helfart. Startar ht 11, halvfart.

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

Övrigt Startar ht 11, helfart. Undervisningen sker främst på engelska.

Mer information Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

108 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012

Påbyggnadstermin – djurskydd 30 hp Detta är en påbyggnad för dig som läst en kandidatutbildning med inriktning på miljö- och hälsoskydd och som vill arbeta med djurskyddsfrågor som djurskyddsinspektör eller inom privat sektor. Terminen innehåller kurser som ger dig möjlighet att både fördjupa och bredda dina kunskaper inom djurskydd med inriktning på djurens behov och beteende samt välfärd. Utbildningen inne fattar även en kurs som behandlar foder och livsmedel i lantbruk och tvär villkoren. Fördjupningsprojektet inom djurskydd ger dig möjlighet att fördjupa dig ytterligare inom ett speciellt område.

Påbyggnadstermin – livsmedelshygien 30 hp Detta är en påbyggnad för dig som läst en kandidatutbildning med inriktning på miljö- och hälsoskydd, och som vill arbeta med livsmedelsfrågor, antingen som livsmedelsinspektör eller inom privat sektor. Terminen innehåller en fördjupande kurs i livsmedelshygien, en grundläggande kurs i nutrition samt en kurs i livsmedelskemi, som bland annat behandlar förändringar i livsmedel vid olika påverkan. Fördjupningsprojektet inom livsmedelshygien ger dig möjlighet att fördjupa dig inom ett speciellt område.

Magisterprogram i biomedicin inriktning fysisk träning och prestation 60 hp Detta magisterprogram inom idrottsfysiologi och biomekanik ger dig möjlighet till fördjupade kunskaper om kroppens idrottsliga möjligheter och begränsningar. Fokus ligger på att förstå kroppens fysiologiska och biomekaniska förmåga till idrottsutövning – såväl på motions- som elitnivå. Utifrån vetenskapliga forskningsrön jobbar du teoretiskt och praktiskt med att förstå, mäta, analysera och utvärdera idrottsliga prestationer. Under utbildningen ges möjligheter till fördjupning inom det egna intresseområdet. Programmet ges till största delen på engelska, i nära samarbete med University of Worcester i Storbritannien och det finns möjlighet att läsa delar av utbildningen där om så önskas.

Magisterprogram i tillämpad miljövetenskap 60 hp Har du läst miljö- och hälsoskydd, miljövetenskap eller naturvetenskap med miljöinriktning? Vill du fördjupa dina kunskaper ytterligare? Här har du möjlighet att studera hur forskningsresultat omsätts i praktiken och blir till åtgärder som främjar miljön. Du får värdefulla insikter i miljöarbete över hela världen. Du kan välja att inrikta dig på praktiskt miljöarbete eller på forskningsmetodik och som avslutning gör du ett examensarbete. Du kan då engagera dig i ett forskningsprojekt eller arbeta fram en lösning på ett miljöproblem. Magisterprogrammet ges på engelska och det finns möjlighet att göra examensarbetet i bland annat Brasilien eller Kina.

Kurser • Naturvetenskap och matematik

Biologi Biodiversitet 15 hp

Fördjupningskursen ger dig en översikt av modern naturvårdsbiologi samt tar upp metoder för att analysera artrikedomen i olika miljöer. Kursen introducerar dig i sårbarhetsanalyser och bevarandebiologiska frågeställningar i anslutning till rödlistning av arter samt upprättande av reservat. Kursen kan komma att ges på engelska. Behörighetskrav: Biologi 60 hp helfart ht 11, start v. 44 Biologi I, 30 hp

Kursen består av fyra delkurser om vardera 7,5 hp: • Cellbiologi • Zoologisk fysiologi • Systematik och morfologi • Ekologi Läs mer om innehållet i kurserna under respektive rubrik. Du kan även söka delkurserna separat. Behörighetskrav: Nk B (alt. Bi A, Fy A, Ke A), Ma C Områdesbehörighet 3 helfart vt 12, start v. 03 Biologi II 30 hp

Kursen består av fyra delkurser om vardera 7,5 hp: • Fältbiologi, biodiversitet och evolution • Mikrobiologi och genetik • Botanik – fysiologi och anatomi • GIS med naturvårdsinriktning Läs mer om innehållet i kurserna under respektive rubrik. Du kan även söka delkurserna separat. Behörighetskrav: Nk B (alt. Bi A, Fy A, Ke A), Ma C Områdesbehörighet 3 helfart ht 11, start v. 35 Botanik – fysiologi och anatomi 7,5 hp

Kursen ger en översikt av fysiologiska strukturer och processer i den intakta växten. Du får bland annat insikt i hormoners och andra tillväxtregulatorers roll för växtens utveckling. Vidare behandlas växters kommunikation, internt och med omvärlden, samt växtens rörelser som respons på olika former av yttre stimuli.

Behörighetskrav: Nk B (alt. Bi A, Fy A, Ke A), Ma C Områdesbehörighet 3 halvfart ht 11, start v. 44

Behörighetskrav: Biologi och/eller miljövetenskap om 60 hp eller motsvarande helfart ht 11, start v. 35

Cellbiologi 7,5 hp

Ekologi – vattnet och landskapet 15 hp

Kursens mål är att lära dig allmän cel�lära och ge dig grundläggande kunskaper om cellens struktur och organisation. Den tar upp viktiga begrepp inom cellens energi- och ämnesomsättning samt dess samverkan med andra celler och anpassning till miljön. Behörighetskrav: Nk B (alt. Bi A, Fy A, Ke A), Ma C Områdesbehörighet 3 halvfart vt 12, start v. 03 Cellfysiologi 15 hp

Fördjupningskursen avser att fördjupa dina kunskaper om cellens struktur och funktion. Bland annat klargörs samspelet mellan cellens olika delar och hur detta kan förklara hur celler växer, delar sig, omvandlar energi och anpassar sig till olika miljöer. Den ger dig också en introduktion till vanliga cellfysiologiska arbetsmetoder, såsom mikroskopiering och cellfraktionering. Kursen kan komma att ges på engelska. Behörighetskrav: 60 hp Biologi, varav minst 7,5 hp Cellbiologi eller motsvarande helfart vt 12, start v. 03 Ekologi 7,5 hp

I kursen behandlas ekologiska begrepp och teorier för förståelse av naturens funktion, hur geokemiska och biologiska variabler påverkar organismers spridning, fördelning och överlevnad. Särskild tonvikt läggs på ekologins tillämpning för natur- och miljövård. Fältprojekt och exkursioner ingår. Behörighetskrav: Nk B (alt. Bi A, Fy A, Ke A), Ma C Områdesbehörighet 3 halvfart vt 12, start v. 12 Ekologi och vård av kustnära miljöer 15 hp

Fördjupningskursen omfattar fördjupning och studier om olika marina ekologiska samhällen och miljöproblem i Europas kustnära miljöer. Praktiska och teoretiska studier genomförs inom och eventuellt utanför Sveriges gränser. I ett projektarbete undersöker man självständigt ett aktuellt problemområde. Kursen kan komma att ges på engelska.

Fördjupningskursen erbjuder dig insikter och färdigheter i att mäta, analysera och utvärdera olika vattenmiljöer. Du studerar olika miljöbelastande ämnens effekter på åar, sjöar och kust. Ett projekt ingår där du följer en å, från källa till hav, och gör en rapport om denna. Kursen kan komma att ges på engelska. Behörighetskrav: Biologi och/eller miljövetenskap om 60 hp eller motsvarande helfart vt 12, start v. 12 Ekosystem i trädgården 7,5 hp

Under kursen läser du om olika ekosystem i trädgårdar till nytta och nöje. Du studerar förutsättningarna för odling, miljöpåverkan och näringslära för växter, på både ett övergripande och mer ingående sätt. Teoretiska studier kopplas till praktiska moment och övningar i ekologiska trädgårdar. Praktiska moment är bland annat växtval, trädgårdsdesign med artkunskap, jord och beskäring. Grundläggande behörighet kvartsfart vt 12, start v. 03 kvartsfart vt 12, start v. 03 distans/internet Ekosystem i trädgården II 7,5 hp

Kursen innehåller studier och fördjupning av vissa ekosystem, exempelvis vat tenmiljöer och växthus. Du får möjlighet att lära dig varför vissa växter kräver eller tål en speciell miljö och andra föredrar en annan. Detta kopplas till praktisk användning i trädgårdsmiljöer och trädgårdsrum. Kursen tar även upp användning av betong och trä i trädgården, solceller för att kunna ljussätta miljövänligt och energisnålt. Praktiska övningar och moment ingår. Behörighetskrav: Ekosystem i trädgården 7,5 hp kvartsfart ht 11, start v. 35 Examensarbete i biologi 15 hp – grundnivå eller avancerad nivå

När du läst en fördjupningskurs i biologi kan du göra ett examensarbete med en inriktning som hänger samman med den/de kurser du läst. Du arbetar forskningsinriktat med en biologisk frågeställ-

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012 • 109

Naturvetenskap och matematik • Kurser

ning och samlar själv bakgrundsfakta, utför analyser och drar slutsatser. Redovisningen sker både skriftligt och muntligt i form av ett seminarium.

Behörighetskrav: Nk B (alt. Bi A, Fy A, Ke A), Ma C Områdesbehörighet 3 halvfart ht 11, start v. 35

produktion. Du får möjlighet att lära dig hur alla världens organismer är släkt med varandra och hur de utvecklats till dagens mångfald.

Behörighetskrav: Biologi 75 hp varav 15 hp fördjupning inom ämnet på 61–90 nivån helfart ht 11, start v. 44 helfart vt 12, start v. 12 halvfart ht 11, start v. 35 halvfart vt 12, start v. 03

Mikrobiologi och genetik 7,5 hp

Behörighetskrav: Nk B (alt. Bi A, Fy A, Ke A), Ma C Områdesbehörighet 3 halvfart vt 12, start v. 12

Fältbiologi, biodiversitet och evolution 7,5 hp

Behörighetskrav: Cellbiologi 7,5 hp eller motsvarande halvfart ht 11, start v. 35

Kursen introducerar fältbiologisk arbetsmetodik samt evolutionshistoriska förklaringar till artbildning och mångfald. Du studerar Sydsveriges biotoper och karaktärsarter samt praktiserar artbestämning och inventeringsteknik i ett naturvårdsperspektiv. Behörighetskrav: Nk B (alt. Bi A, Fy A, Ke A), Ma C Områdesbehörighet 3 halvfart ht 11, start v. 35 GIS med naturvårdsinriktning 7,5 hp

Kursen ger en introduktion till och praktisk användning av Geografiska Informa tionssystem (GIS) i naturvårdsarbete. Kursen är till stor del praktisk och du arbetar med egna naturvårdsfrågor i projektform. Behörighetskrav: Nk B (alt. Bi A, Ke A, Fy A), Ma C Områdesbehörighet 3 halvfart ht 11, start v. 44 Landskapsekologi 7,5 hp

Kursen ger en introduktion till landskapsekologi och behandlar ekosystem och biotoper i sydsvensk natur. Vi studerar artsamhällen, näringsvävar och succession kopplat till geologi och klimat. Kursen ger även en introduktion till Geografiska Informationssystem (GIS). Behörighetskrav: Ekologi 7,5 hp halvfart ht 11, start v. 35 Mark och vatten 7,5 hp

Kursen tar upp de fysiska och geokemiska processer som skapar förutsättningen för liv och variation i landskapet. Du studerar geologisk historia, hydrologi och klimatologi översiktligt. Kursen innefattar också viss mark- och vattenkemisk analys.

110 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012

Denna kurs presenterar mikroorganismernas huvudgrupper med tonvikt på bakterier. Den innehåller även grundläggande genetik från Mendels lagar till molekylär nivå. Kursen är till stor del experimentell.

Naturvård och naturaliesamlingar 7,5 hp

Kursen behandlar samlingars roll i naturvård och forskning samt introducerar insamling och preparering av olika organismgrupper inberäknat etiska aspekter. Den innehåller även alternativa samlingssätt, till exempel dokumentation av spårtecken, gnag i bark och ved, fotografering samt skelett/skallar. Behörighetskrav: Nk B (alt. Bi A, Ke A, Fy A), Ma C Områdesbehörighet 3 halvfart ht 11, start v. 44 Ornitologi och fågelekologi 7,5 hp

Kursen riktar sig till dig som är nybörjare inom fågelskådning och syftar till att ge en grundläggande artkunskap av våra svenska fåglar. Undervisningen sker hu vudsakligen i fält och i projektform. Kikare måste medtas. Kursen ges på kvälls tid och pågår fram till midsommar. Grundläggande behörighet kvartsfart vt 12, start v. 12 Praktik i biologi 7,5 hp

Kursen ger dig som läst minst 45 hp biologi möjlighet att göra praktik i anknytning till ditt ämne. Praktikplatsen hittar du själv i samarbete med kursledaren. Praktiken bör omfatta ca 3–4 veckors heltidsarbete. I slutet av kursen redovisas praktikerfarenheten. Även andra moment kan komma att ingå i kursen beroende på praktikplatstillgång och -val. Behörighetskrav: 45 hp biologi eller motsvarande halvfart ht 11, start v. 44 halvfart vt 12, start v. 12 Systematik och morfologi 7,5 hp

Kursen ger en översikt av de stora växtoch djurgruppernas form, funktion, va riation, anpassningar, livsformer och re-

Taxonomi och fylogeni 7,5 hp

Denna fördjupningskurs ger en introduktion till modern taxonomisk forskning där evolutionära träd byggs upp med hjälp av morfologiska, ekologiska och molekylära data. Du lär dig mole kylärbiologiska arbetssätt i teori och praktik och isolerar DNA från en grupp organismer genom hela processen fram till färdigt träd. Kursen kan komma att ges på engelska. Behörighetskrav: Biologi 60 hp eller motsvarande halvfart vt 12, start v. 03 Viltbiologi I, 7,5 hp

På kursen arbetar du kring viltarter i södra Sverige och studerar artkunskap, ekologi, biotopernas betydelse för viltet, markvård, stödutfodring samt popula tionsbiologi. Kursen ges ur ett biologiskt och inte ur en jägares perspektiv och riktar sig till dig som har ett brett naturintresse. Behörighetskrav: Biologikurser 30 hp där Ekologi 7,5 hp eller motsvarande ska ingå halvfart vt 12, start v. 03 Viltbiologi II 7,5 hp

Kursen ger dig möjlighet till fördjupade insikter i ämnet viltbiologi med inriktning på viltekologi, viltvård och populationsstudier. Kursen ges ur ett biologiskt och inte ur en jägares perspektiv. Teori varvas med exkursioner. Behörighetskrav: Viltbiologi I, 7,5 hp halvfart vt 12, start v. 12 Zoologisk fysiologi 7,5 hp

På denna kurs får du studera olika djurgruppers anpassningar och reaktioner, på organ- eller organsystemnivå, till krav från omgivningen (inom eller utom djuret). Du får bland annat möjlighet att lära dig varför sälar kan vara under vatten så länge, varför lamadjur orkar klättra på hög höjd och hur antidepressiva mediciner fungerar. Inga djurförsök utförs.

Kurser • Naturvetenskap och matematik

Behörighetskrav: Nk B (alt. Bi A, Fy A, Ke A), Ma C Områdesbehörighet 3 halvfart vt 12, start v. 03

hp, Rörelseapparatens anatomi I & II 7,5 hp vardera, Humanfysiologi 7,5 hp halvfart vt 12, start v. 03

Zoologisk och botanisk evolution 7,5 hp

Kursen består av fyra delkurser om 7,5 hp: • Ergonomi I, 7,5 hp • Tillämpad ergonomi, 7,5 hp • Ergonomi – miljö, 7,5 hp • Ergonomi – projekt, 7,5 hp

Denna fördjupningskurs tar upp de senaste rönen inom evolutionsforskningen. Du lär dig om skeenden i jordens tidiga utveckling som lett fram till dagens artmångfald. Vi studerar och diskuterar evolutionsmekanismer som tog sin början för en miljard år sedan och som ledde fram till flercelliga organismer. Vidare studeras växternas olika evolutionssteg kopplat till klimat och geologi. Kursen ges i seminarieform och kan komma att ges på engelska. Behörighetskrav: 60 hp biologi halvfart vt 12, start v. 03

Biomedicin/biomekanik Biomaterial 7,5 hp

Under denna kurs studerar du de material som finns i kroppen och de som används i nära anslutning till den, exempelvis proteser och implantat. Kursen passar bland annat bra för ingenjörer som vill lära sig mer om material. Behörighetskrav: Humanfysiologi 7,5 hp, Mekanik 7,5 hp, Hållfasthetslära 7,5 hp och Materiallära 7,5 eller motsvarande halvfart vt 12, start v. 12 Biomekanik inom träning 7,5 hp

På denna kurs studerar du de belastningar som kroppen påverkas av i träningsoch idrottssammanhang. Det ingår både grundläggande mekanik och analys av belastningssituationer. Behörighetskrav: Rörelseapparatens anatomi I och II (vardera på 7,5 hp), Humanfysiologi 7,5 hp eller motsvarande halvfart vt 12, start v. 12 (undervisningen bedrivs på engelska) Biomekaniska mät- och analysmetoder 7,5 hp

Kursen innefattar praktiskt handhavande och teorin bakom ett flertal biomekaniska mätmetoder, såsom 2D- och 3D-rörelseanalyshjälpmedel, tryck och draggivare, elektromyografi, ultraljud, accelerometrar. Behörighetskrav: Mekanik 7,5 hp, Ellära och mekatronik 7,5 hp, matematik 22,5 = Avancerad nivå

Ergonomi (1–30) 30 hp

Läs mer kurserna under respektive rubrik. Delkurserna kan även sökas var för sig. Behörighetskrav: Ma B, Nk B Områdesbehörighet 16 halvfart ht 11, start v. 35, fortsätter vt 12, distans/internet Ergonomi I, 7,5 hp

Detta är en grundkurs i ergonomi med särskild inriktning på belastningsergonomi. Den belyser människans fysiska förmåga och begränsningar samt riskfaktorer för utvecklande av skada. Under en del av kursen arbetar du självständigt eller i grupp med frågeställningar som rör människans fysiska begränsningar i arbete. Behörighetskrav: Ma B, Nk B Områdesbehörighet 16 halvfart ht 11, start v. 35 halvfart ht 11, start v. 35, distans/internet Ergonomi – miljö 7,5 hp

Kursen belyser hur omgivningsfaktorer, arbetsorganisation och mänskliga faktorer inverkar på människans välmående, arbetstrivsel och hälsa. Den ger dig möjlighet att få grundläggande insikt om fysikaliska faktorers betydelse för individens hälsa. Den tar även upp individfaktorer, interaktion mellan människor samt arbetsorganisationens betydelse för människans psykiska hälsa och tillfredsställelse i arbetet. Grundläggande behörighet halvfart vt 12, start v.12, distans/internet Ergonomi – projekt 7,5 hp

Denna kurs bygger vidare på grundkursen i ergonomi. Den syftar till att ge praktisk kunskap om hur en arbetsanalys går till, hur man gör och testar en förändring av arbetsplats eller arbetsuppgift. Tonvikt i kursen ligger på projekt inom design-/redesign vilka du utför på en arbetsplats.

= Distansutbildning. Träffar kan förekomma.

Behörighetskrav: Ergonomi I, 7,5 hp eller Funktionell biomekanik med inriktning rygg och nacke 15 hp halvfart vt 12, start v. 03, distans/internet Fysiologiska och biomekaniska mätmetoder 7,5 hp

Kursen innehåller praktiska tillämpningar och teoretisk bakgrund till de hjälpmedel som är avsedda för att undersöka mänsklig funktion under fysiskt arbete. Det kan gälla användning av hjälpmedel för rörelseanalys (2D och 3D), elektromyografi, goniometri, mätning av tryckfördelning, aerob och anaerob kapacitet och kraftutveckling i muskler. Behörighetskrav: Rörelseapparatens anatomi I och II (7,5 hp vardera) och Humanfysiologi 7,5 hp eller motsvarande halvfart vt 12, start v. 03 (undervisningen bedrivs på engelska) Företagsekonomi och arbetsrätt för hälsobranschen 15 hp

Detta är en kurs för dig som leder eller vill starta en verksamhet inom friskvård och träning, exempelvis gym och/eller friskvårdsrådgivning. Den innehåller grundläggande ekonomistyrning, mark nadsföring, arbetsrätt och arbetsledning. Grundläggande behörighet halvfart ht 11, start v. 35 Idrottsnutrition 7,5 hp

Kursen är en fördjupning inom området idrottsnutrition med fokus på exempelvis energiomsättningen vid fysisk aktivitet och prestationshöjande medel. Kursen innehåller även en tillämpning av lämpliga kostupplägg för olika typer av idrotter. Behörighet: Fysiologi 7,5 hp, Idrottsfysiologi 7,5 hp, Träningslära 7,5 hp, Nutrition I, 7,5 hp, Tillämpad Nutrition 7,5 hp eller motsvarande halvfart vt 12, start v.12 Nutrition I, 7,5 hp

Detta är en grundläggande kurs i näringslära. I kursen ingår uppbyggnad och funktion av våra näringsämnen med fokus på kolhydrater, fett och protein samt kroppens energiomsättning och vätskebalans. Behörighetskrav: Ma B och Nk B Områdesbehörighet 16 halvfart vt 12, start v. 03

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012 • 111

Naturvetenskap och matematik • Kurser

Rehabiliteringsteknik 7,5 hp

Kursen syftar till att ge dig en teoretisk och praktisk kunskap om betydelsen av rehabiliteringsteknik för personer med funktionsnedsättningar. Kursen avser också att öka din förståelse för hur universell utformning av produkter, miljöer och system påverkar individers möjligheter till delaktighet i samhället genom ökad tillgänglighet. Behörighetskrav: Rörelseapparatens anatomi I, 7,5 hp, Rörelseapparatens anatomi II 7,5 hp, Ergonomi 7,5 hp, eller motsvarande halvfart ht 11, start v. 35 Rörelseapparatens funktion vid träning – inriktning biomekanik 30 hp

Kursen består av fyra de kurser om vardera 7,5 hp: • Rörelseapparatens skador och sjukdomar • Fysiologiska och biomekaniska mätmetoder • Biomekanik inom träning • Träningslära I Läs mer om kursernas innehålle under respektive rubrik. Du kan även söka tre av delkurserna var för sig. Behörighetskrav: Rörelseapparatens anatomi I och II (7,5 hp vardera), Fysiologi 7,5 hp samt ytterligare 37,5 hp helfart vt 12, start v. 03 (undervisningen bedrivs på engelska) Rörelseapparatens skador och sjukdomar 7,5 hp

Denna kurs tar upp de vanligaste förvärvade och medfödda skador och sjukdomar som kan drabba rörelseapparaten. Fokus ligger på idrottsskador och berör även rehabiliteringsåtgärder. Behörighetskrav: Rörelseapparatens anatomi I och II (7,5 hp vardera) eller motsvarande halvfart vt 12, start v. 03 (undervisningen bedrivs på engelska) Tillämpad ergonomi 7,5 hp

Detta är en fortsättningskurs inom ämnet ergonomi. Den syftar till att ge dig grundläggande teoretisk och praktisk insikt om människans fysiska och kognitiva förutsättningar. Du studerar samspelet mellan människa och teknik samt begränsningar av design av produkter för människan. Under stor del av kursen arbetar du med designprojekt med fokus 112 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012

på människans fysiska begränsningar och kognitiva förmåga. Behörighetskrav: Ergonomi I, 7,5 hp eller Funktionell biomekanik med inriktning rygg och nacke 15 hp halvfart ht 11, start v. 44, distans/internet Träningslära I, 7,5 hp

Kursen tar upp grundläggande principer och metoder för effektiv träningslära genom att varva teoretiska och praktiska moment. Den tar bland annat upp olika former av träning såsom styrke-, spänstoch snabbhetsträning, rörlighetsträning, teknisk/koordinativ träning, anaerob och aerob träning. Även tränarens roll i träningsprocessen behandlas. Behörighetskrav: Rörelseapparatens anatomi I och II (vardera på 7,5 hp), Human fysiologi 7,5 hp eller motsvarande halvfart vt 12, start v. 12 (undervisningen bedrivs på engelska)

Energi Bioenergi 7,5 hp

I kursen presenteras hur bioenergi framställs och hur den kan användas. Kursen syftar även till att ge insikter i de eko logiska konsekvenserna av bioenergian vändning. I kursen ingår även avsnitt om uppbyggnad och drift av bioenergian läggningar. Grundläggande behörighet halvfart ht 11, start v. 44, distans/internet Biogasteknik 7,5 hp

Kursen behandlar produktion av biogas med rötningsprocesser och dess användbarhet som energibärare. Förutom den mikrobiologiska bakgrunden till biogasproduktion tas processteknik och olika reaktortyper upp. Du kommer även att studera olika användningsområden för gasen och de miljömässiga och ekonomiska aspekterna av biogasanvändning. Grundläggande behörighet halvfart vt 12, start v. 12 (undervisningen bedrivs på engelska), distans/internet Energideklaration 7,5 hp

Energideklarationer ska bidra till att våra bostäder och lokaler blir mer energieffektiva. Deklarationen ska utföras av certi-

fierade energiexperter på ett ackrediterat företag och innehålla förslag om förbättringar. Kursens målsättning är att erbjuda kunskap till dessa experter. Innehållet är värdefullt för alla som arbetar med energi i fastigheter. Behörighetskrav: Energieffektivisering 7,5 hp eller motsvarande kunskaper i byggnadsfysik halvfart vt 12, start v. 12, distans/internet Energieffektivisering 7,5 hp

Effektiv energianvändning är en avgörande faktor inom moderna energisystem och konceptet energieffektivisering växer starkt i betydelse. Den nuvarande och framtida potentialen inom detta område är påtaglig och vinsterna kan mätas i både ekonomiska och miljömässiga termer. Kursen innehåller grundläggande frågeställningar och tekniker i samband med effektiv energianvändning i bostäder, lokaler och industriella processer. Det inkluderar områden som uppvärmning, ventilation, belysning, driftoptimering och användarrelaterat beteende. Grundläggande behörighet halvfart ht 11, start v. 44, distans/internet Fjärrvärme 7,5 hp

Fjärrvärme svarar för omkring hälften av uppvärmningen av bostäder och lokaler i Sverige och har stor potential att fortsätta växa. Fjärrvärme är flexibelt och tar tillvara mycket energi som annars går förlorad. Genom övergång från fossila till förnybara bränslen spelar fjärrvärmen en nyckelroll för vår strävan att minska utsläppen av växthusgaser. Kursen behandlar hur fjärr- och närvärmesystem är uppbyggda, drivs och försörjs samt fjärrvärmens betydelse för en långsiktigt hållbar utveckling. Behörighetskrav: Ma C, Fy A Områdesbehörighet 13 halvfart vt 12, start v. 03, distans/internet Förnybar energi, grundkurs 7,5 hp

Klimatfrågan och höga oljepriser har skapat ett enormt intresse för alternativa energikällor. I Sverige, som är ledande inom EU på förnybar energi, har vi traditionellt använt bioenergi och vattenkraft. Men nu kommer även vindkraft, solenergi och vågkraft. För bioenergin finns ett stort intresse för förädling till drivmedel inom transportsektorn. Kursen

Kurser • Naturvetenskap och matematik

innehåller grunderna för ett område med stor teknisk och ekonomisk potential. Grundläggande behörighet halvfart vt 12, start v. 12, distans/internet Miljöfordon och miljöanpassade transporter 7,5 hp

Se sidan 116. Solenergi 7,5 hp

Bland förnybara energikällor anses solenergin vara den viktigaste på sikt. All förnybar energi har sin grund i solen. Att direkt kunna omvandla solstrålning till användbar energi kan göras på flera sätt. I kursen presenteras olika tekniker och metoder för att ta tillvara solenergi. Tyngdpunkten i kursen ligger på termiska solfångare och solceller för solvärme och solel. Grundläggande behörighet halvfart ht 11, start v. 35, distans/internet Vindkraft 7,5 hp

Kursen behandlar grunderna inom vind krafttekniken, allt från vind till elproduktion. Du studerar bland annat vinden som energiresurs, verkens produktion och uppbyggnad samt tillstånds- och miljöfrågor. Ett omfattande projektar bete ”Projektering av ett vindkraftverk” genomförs. I projektarbetet används avancerad programvara för att bestämma kraftverkens elproduktion och miljöpåverkan. Grundläggande behörighet halvfart ht 11, start v. 35, distans/internet

Kemi Allmän kemi 15 hp

Kursen omfattar de gemensamma grunderna för all kemi och behandlar bland annat hur atomer och molekyler är uppbyggda och hur man kan beräkna kemiska reaktioners riktning och hastighet.

Behörighetskrav: Allmän kemi 15 hp, Organisk kemi I, 7,5 hp och Biokemi 7,5 hp eller motsvarande halvfart vt 12, start v. 03

ligger på genkloning i bakterier, men det ges även en introduktion till tillämp ningar inom jordbruk, medicin och rättsvetenskap.

Biokemi I, 7,5 hp

Behörighetskrav: Kemi 15 hp, Organisk kemi I, 7,5 hp och Biokemi 7,5 hp eller motsvarande halvfart vt 12, start v. 03

Biokemi betyder ”livets kemi” och innebär studier av den kemi som är grunden för liv. Kursens tyngdpunkt ligger på makromolekylers struktur och funktion, men den ger också en introduktion till den levande cellens metabolism. Behörighetskrav: Allmän kemi 15 hp, Organisk kemi I, 7,5 hp och Biokemi 7,5 hp eller motsvarande helfart ht 11, start v. 49 Examensarbete i kemi 15 hp – grundnivå eller avancerad nivå

Inom kemin studerar du hur atomer och molekyler är uppbyggda och hur de kan reagera med varandra så att olika föreningar bildas. Kemin är också grund för många andra vetenskaper såsom biologi, medicin och miljövetenskap. Experiment är viktiga och det ingår många laborationer i kurserna.

Efter att ha gått en fördjupningskurs i kemi på nivån 41-90 hp kan du göra ett examensarbete om 15 hp inom ditt fördjupningsområde. Du kommer att arbeta forskningsinriktat med en kemisk frågeställning och samlar själv in bak grunds fakta från litteratur, genomför experiment på laboratoriet och kommer fram till en slutsats. Arbetet redovisas skriftligt i form av en vetenskaplig rapport och muntligt i form av ett seminarium. Kursen kan väljas på grund- eller avancerad nivå.

Kursen utgörs av tre delkurser och bygger på varandra: • Allmän kemi 15 hp • Organisk kemi I, 7,5 hp • Biokemi I, 7,5 hp

Behörighetskrav: 75 hp kemi, inklusive en fördjupningskurs om 15 hp på C-nivå, eller motsvarande. För självständigt arbete i biokemi finns även alternativet 60 hp kemi, inklusive en fördjupningskurs om 15 hp på C-nivå i biokemi, samt baskurs i biologi 60 hp. För självständigt arbete i analytisk kemi finns även alternativet 60 hp kemi, inklusive en fördjup ningskurs om 15 hp på C-nivå i analytisk kemi, samt 30 hp miljövetenskap helfart ht 11, start v. 44 helfart vt 12, start v. 12

Kemi (31–60) 30 hp

Fördjupningsprojekt i kemi 7,5 hp

Fördjupningsprojektet är ett självständigt arbete som redovisas i form av en uppsats.

Behörighetskrav: Ma D, Fy A, Ke B, eller motsvarande Områdesbehörighet 11 helfart ht 11, start v. 35

Behörighetskrav: Allmän kemi 15 hp, Organisk kemi I, 7,5 hp och Biokemi I, 7,5 hp samt ytterligare kemikurser (31–60) 15 hp halvfart vt 12, start v. 12

Analytisk kemi I, 7,5 hp

Genteknik 7,5 hp

Kursen är en god introduktion till moderna instrumentella analysmetoder som är användbara inom såväl kemin som miljöområdet.

Kursen omfattar genteknisk metodik så som isolering och kloning av DNA, PCR -reaktionen, sekvensering av DNA samt analys av klonade gener. Tyngdpunkten

= Avancerad nivå

Kemi (1–30) 30 hp

= Distansutbildning. Träffar kan förekomma.

Du kan läsa mer om kursernas innehåll under respektive kurs. Delkurserna kan även sökas var för sig. Behörighetskrav: Ma D, Fy A, Ke B Områdesbehörighet 11 helfart ht 11, start v. 35 Kursen består av fyra delkurser: • Analytisk kemi I • Genteknik • Livsmedelskemi • Miljökemi Läs mer om innehållet under respektive kurs. Du kan även söka kurserna separat. Behörighetskrav: Allmän kemi 15 hp, Organisk kemi I, 7,5 hp och Biokemi I, 7,5 hp eller motsvarande helfart vt 12, start v. 03 Livsmedelskemi 7,5 hp

Är mat kemi? Kursen behandlar kemiska och biokemiska frågeställningar som är viktiga för produktion, processning, lagring och distribution av livsmedel. Behörighetskrav: Kemi (1–30) 30 hp, dvs delkurserna Allmän kemi 15 hp, Organisk kemi 7,5 hp, Biokemi I, 7,5 hp. halvfart vt 12, start v. 12

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012 • 113

Naturvetenskap och matematik • Kurser

Miljökemi 7,5 hp

Kursen syftar till att ge dig en helhetsbild av de kemiska processer som sker i vår miljö. Den tar även upp vilka kemiska föreningar som ger en negativ påverkan på miljön och hur dessa påverkar levande organismer. Behörighetskrav: Allmän kemi 15 hp, Organisk kemi I, 7,5 hp och Biokemi 7,5 hp eller motsvarande halvfart vt 12, start v. 12 Miljökemi: industriella processer 7,5 hp

Se sidan 116. Organisk kemi I, 7,5 hp

Organisk kemi är kolföreningarnas kemi. Det är en mycket viktig del av kemin eftersom det mesta omkring dig såsom dina kläder, din mat, trä, plast med mera är uppbyggt av kolföreningar. Behörighetskrav: Allmän kemi, 15 hp, eller motsvarande helfart ht 11, start v. 44

Matematik Diskret matematik 7,5 hp

Den diskreta matematiken är rik på problemställningar med koppling till datalogi och datorteknik. Kursen behandlar diskreta lösningsmetoder och lämpliga modeller för diskreta fenomen och innehåller bland annat mängdlära, logik, relationer, elementär talteori, moduloräkning, kombinatorik och grafteori. Behörighetskrav: Ma D Områdesbehörighet 8 halvfart ht 11, start v. 44 Envariabelanalys 7,5 hp

Kursen behandlar matematisk analys av funktioner av en variabel, speciellt inom områden som är viktiga för naturvetenskap och teknik. Kursen behandlar gränsvärden, kontinuitet, derivator, extremvärden, Taylors formel, primitiva funktioner och integraler samt ordinära differentialekvationer. Behörighetskrav: Ma D Områdesbehörighet 8 halvfart ht 11, start v. 44 halvfart vt 12, start v. 03, distans/internet Flervariabelanalys 7,5 hp

Kursen behandlar grundläggande flerdimensionell reell analys, speciellt inom områden som är viktiga för teknik och 114 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012

naturvetenskap. I kursen ingår formulering av fysikaliska problem i matematiska termer och lösning av både större problem med tillgång till hjälpmedel och mindre med papper och penna. Behörighetskrav: Grundkurser i envariabelanalys och linjär algebra halvfart ht 11, start v. 35 (undervisningen bedrivs på engelska) Flervariabelanalys 7,5 hp

Kursen tar upp grunderna för matematisk analys i flera variabler, definition av elementära funktioner, gränsvärdesbegreppet, partiella derivator, gradient, riktningsderivata och multipelintegraler av elementära funktioner i flera variabler. Tillämpningar genom problemlösning. Behörighetskrav: Envariabelanalys 7,5 hp och Linjär algebra 7,5 hp halvfart vt 12, start v. 12, distans/internet Introduktionskurs i matematik 7,5 hp

Kursen behandlar bland annat mängdlära, ekvationer och olikheter, induktion och rekursion, kombinatorik, elementära funktionerna och komplexa tal. Dessa kunskaper och färdigheter är väsentliga för vidare studier inom analys och diskret matematik. Behörighetskrav: Ma D Områdesbehörighet 8 halvfart ht 11, start v. 35 halvfart ht 11, start v. 35, distans/internet

tal. Kursen fortsätter med geometriska problem och linjära ekvationssystem samt matematisk analys av funktioner av en variabel, speciellt inom områden som är viktiga för naturvetenskap och teknik. Kursen avslutas med analys av funktioner av flera variabler. Behörighetskrav: Ma D Områdesbehörighet 8 halvfart ht 11, start v. 35, fortsätter vt 12, distans/internet Matematisk statistik 7,5 hp

Kursen behandlar grundläggande sannolikhetslära samt statistiska begrepp och metoder som är nödvändiga inom andra kurser. Kursen behandlar datainsamling, beskrivande statistik, sannolikhetslära, stokastiska variabler, sannolikhetsfördelningar, skattning och hypotesprövning. Behörighetskrav: Linjär algebra och Flervariabelanalys kvartsfart vt 12, start v. 03, distans/internet Matlab med tillämpningar 7,5 hp

Matlab är ett avancerat matematiskt program som kan lösa matematiska eller til�lämpade problem. Du får göra uppgifter av skiftande svårighetsgrad med hjälp av Matlab och någon av dess ”toolboxar” och skaffa dig insikt i vilka möjligheter och begränsningar det finns med programmet. Undervisningen bedrivs på engelska. Behörighetskrav: Ma D Områdesbehörighet 8 kvartsfart vt 12, start v. 03 (undervisningen bedrivs på engelska)

Linjär algebra 7,5 hp

Transformteori 7,5 hp

Kursen behandlar sådana geometriska problem inom framför allt naturvetenskapliga och tekniska ämnen som kan formuleras med hjälp av linjära ekvations system. Bland annat ingår vektorräkning, matriser och determinanter, linjära avbildningar, egenvärden och egenvektorer.

I kursen används transformmetoder för att lösa matematiska problem. Transformer används inom många tekniska tillämpningar och är helt nödvändiga matematiska verktyg inom till exempel signalanalys och reglerteknik. Kursen omfattar Taylor- och Fourierserier samt Fourier-, Laplace, och z-transformer.

Behörighetskrav: Ma D Områdesbehörighet 8 halvfart ht 11, start v. 44, distans/internet halvfart vt 12, start v. 03 Matematik (1–30) 30 hp

På denna kurs kan du skaffa dig grundläggande kunskaper som är nödvändiga för vidare studier i matematik. Kursen inleds med en introduktion till ämnet som bland annat behandlar mängdlära, ekvationer och olikheter, kombinatorik, elementära funktionerna och komplexa

Behörighetskrav: Envariabelanalys 7,5 hp och Linjär algebra 7,5 hp halvfart ht 11, start v. 35

Miljö Beslutsfattande i miljöarbete 7,5 hp

Kursen innehåller en fördjupad inblick i praktiskt miljöarbete både i Sverige och internationellt. Den syftar även till att ge dig insikt i hur man inom olika myn-

Kurser • Naturvetenskap och matematik

digheter och organisationer arbetar med naturvårds- och miljöfrågor. Kursen ges på engelska om internationella studenter är antagna. Behörighetskrav: Miljövetenskap 60 hp alt. Biologi 60 hp eller motsvarande. halvfart vt 12, start v. 03 Djurskydd 7,5 hp

Kursens mål är att ge dig grundläggande kunskaper om våra produktions- och sällskapsdjurs anatomi, hälsa, skötsel och miljö. Den behandlar även lagstiftning runt djurhållning och miljö i lantbruket. Du får möjlighet att lära dig hur man planerar och genomför inspektioner med djurskyddslagen som utgångspunkt och att sammanställa resultaten i protokoll. Kursen innehåller studiebesök, övningar och projektarbete. Det tillför viktig praktisk och teoretisk kunskap om djurskydd. Grundläggande behörighet halvfart ht 11, start v. 35 Djurskydd II 7,5 hp

Kursen är en fortsättning av Djurskydd och avser att ge djupare kunskaper om djurens hälsa, miljö och beteende. Du lär dig att rättssäkert utföra tillsyn av verksamheter där djur hanteras och att väga in etiska aspekter i din bedömning. I kursen tas även upp ämnen som djurtransporter, hantering av exotiska djur, djur för offentlig förevisning och försöksdjur. Behörighetskrav: Djurskydd 7,5 hp eller motsvarande halvfart vt 12, start v. 03 Djurskydd III 7,5 hp

Du studerar och diskuterar vetenskapliga artiklar som behandlar viktiga områden för djur och djurskydd. Exempel på områden är inhysning, betesgång och termo komfort, historisk utveckling av djurskyddet och djurskydd i andra länder. Den tar även upp utfodring och ”från jord till bord” samt djursjukvård. Under kursen görs också kopplingar till lagstiftningen kring djurskydd. Behörighetskrav: Djurskydd II 7,5 hp eller motsvarande halvfart vt 12, start v. 12 Forskningsmetodik i tillämpad miljövetenskap 15 hp

Kursen handlar om hur miljövetenskaplig kunskap kan användas och utvecklas för praktiska tillämpningar med inriktning på hållbart nyttjande av vår miljö. Det kan röra frågor inom till exempel = Avancerad nivå

miljöteknik, vattenvård eller landskapsvård. Kursen syftar till fördjupade kunskaper och inblick i forskning inom utvalda delar samt övning och färdighet i forskningsmetodik och statistiska metoder inom miljöområdet. Du tränas i kritisk värdering av forskningsresultat och vetenskapligt arbetssätt och tänkande. Då undervisningen sker på engelska är det viktigt att du behärskar engelska i såväl tal som skrift. Behörighetskrav: Kandidatexamen inom miljö- och hälsoskydd, miljövetenskap, miljöteknik, naturvetenskap med miljöinriktning eller minst 90 hp inom miljövetenskap eller motsvarande En B helfart ht 11, start v. 44 (undervisningen bedrivs på engelska) Förnybar energi 7,5 hp

Kursen handlar om hållbara energisystem för ett framtida samhälle. Utifrån fundamentala energiprinciper studeras möjligheterna till energieffektivisering. Du studerar solvärme såväl som solceller, bioenergi, vattenkraft, vindkraft och annan förnybar energiproduktion. Du kommer också få besöka anläggningar där förnybar energi redan används. Behörighetskrav: Grundläggande behörighet. Kravet på svensk språkfärdighet är undantaget för studenter som annars uppfyller behörighetskraven genom tidigare studier utanför Sverige halvfart vt 12, start v. 12 (undervisningen bedrivs på engelska) Förvaltning och kommunikation 7,5 hp

Kursen ger grundläggande kunskaper i förvaltningslagen och delar av grundoch sekretesslag samt hur man arbetar under dessa lagar. Eftersom kursen är inriktad på praktiskt arbete behandlas även etik och tillsynsarbete för djurskydds-, livsmedels-, miljö- och hälsoinspektörer. Kommunikationsdelen innehåller många övningar där du får träna på olika slags möten med människor under olika förhållanden. Grundläggande behörighet halvfart ht 11, start v. 35 Klimatförändringar 7,5 hp

Vi kan vänta oss klimatförändringar i form av högre temperaturer, torrare klimat, smältande glaciärer, höjning av havs ytan, naturkatastrofer mm. Användning av fossil energi är en huvudkälla till växthusgaserna, men även andra aktiviteter

= Distansutbildning. Träffar kan förekomma.

bidrar. Kursen handlar om de konsekven ser klimatförändringarna ger, samt vilka anpassningar vi står inför. Grundläggande behörighet halvfart vt 12, start v. 03, distans/internet Ledningssystem för miljö och kvalitet 7,5 hp

Kursens mål är att ge grundläggande kun skaper i miljöledningssystem (MLS) enligt ISO 14001 och kvalitetsledningssystem enligt ISO 9001 med en orientering kring kopplingar till miljö- och kvalitets systemanalytiska verktyg. Kursens tyngd punkt ligger på praktisk färdighet i att utveckla och införa MLS i en organisation. Behörighetskrav: Studenten ska vara an tagen till Miljövetarprogrammet eller Miljö- och Hälsoskyddsprogrammet och behörig till andra årskursen halvfart vt 12, start v. 12 Livsmedel, foder och miljö i lantbruket 7,5 hp

Kursen syftar till att ge dig grundläggande kunskaper om livsmedels- och foderföretag i lantbruket, om kraven inom livs medels- och foderhantering såsom hygien, egenkontroll med mera samt kontrollen därav. Du studerar också vad tvärvill koren innebär, miljökrav och lagstiftning som styr tvärvillkoren, hur de påverkar stöden och hur de kontrolleras och rapporteras. Behörighetskrav: Djurskydd 7,5 hp halvfart vt 12, start v. 03 Livsmedelshygien 7,5 hp

Sveriges medlemskap i EU har inneburit en ny livsmedelslagstiftning. Den omfattar även dricksvatten. Kursen syftar till att ge dig grundläggande insikt i hygien, hantering, hållbarhet samt tillsynsarbete inom livsmedelsområdet. HACCP och egenkontroll är hjälpmedel för företagen att kartlägga och minimera riskerna i sin hanteringskedja. Du studerar också vad som orsakar matförgiftningar, provtagning och hur du hittar och tolkar den lagstiftning som gäller idag. Behörighetskrav: 30 hp kemi eller biologi eller motsvarande halvfart ht 11, start v. 44 Livsmedelshygien II 7,5 hp

Kursen erbjuder fördjupning i bland annat mikrobiologi. Den har även fokus på olika livsmedel och patogener som vi förHÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012 • 115

Naturvetenskap och matematik • Kurser

knippar med olika livsmedel. Vid fördjupat arbete med HACCP arbetar du även praktiskt. Kursen tar upp förändringar som sker inom kontrollen av livsmedelsverksamheter. Studiebesök ger inblick i det praktiska arbetet ute i verksamheter. Alla aktiviteter syftar till att få en så säker riskbaserad kontroll och provtagning som möjligt. Behörighetskrav: 30 hp kemi eller biologi eller liknande samt Livsmedelshygien 7,5 hp halvfart vt 12, start v. 03 Miljöekonomi 7,5 hp

Transportsektorn är ett område där an vändning av fossila bränslen ökar. Samtidigt finns det starka motiv i samhället att minska användningen av fossil energi. Nya extremt energisnåla bilar och bilar som drivs med förnybara bränslen utvecklas i snabb takt. Försäljningen av miljöbilarna ökar liksom produktionen av förnybara bränslen, ofta baserade på bioenergi. Kursen redovisar utvecklingen och de möjligheter vi har att skapa ett långsiktigt hållbart tranportsystem med minimal klimatpåverkan. Grundläggande behörighet halvfart vt 12, start v. 03, distans/internet Miljökemi: industriella processer 7,5 hp

Kursens avsikt är att ge dig en inblick i modern industriell verksamhet med inriktning på miljöarbete. Den innehåller en orientering i teknisk kemi, och ger därmed förutsättningar att förstå strukturen i kemiska processer som används inom industrin. Kursen kombinerar teori och praktik kring industriprocesser för ett miljötänkande samhälle med flera studiebesök. För att förstå processerna ingår dessutom apparatteknik, det vill säga teori för de olika steg som processer är uppbyggda av.

116 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012

Behörighetskrav: Kemi 30 hp eller Allmän kemi 15 hp eller motsvarande halvfart ht 11, start v. 35 Miljökonsekvensbeskrivning 7,5 hp

Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är att identifiera och beskriva de effekter som ett byggnadsarbete eller en verksamhet kan medföra på människor, djur, växter, vatten och landskap. Dessutom behandlas hur man ska minska eller undvika skadliga verkningar. Kursens mål är att ge dig förmåga till kritisk analys av miljödata och utredningar. Utifrån miljölagstiftningen genomförs även ett MKB-projekt praktiskt. Behörighetskrav: 30 hp miljövetenskap/naturvetenskap eller ett års erfarenhet av miljöarbete på företag eller myndighet eller motsvarande halvfart vt 12, start v. 03 Miljökunskap I, 15 hp

Kursen tar upp de viktigaste miljöfrågorna, människans roll och samhällets styrmedel. Du studerar de stora globala och regionala miljöproblemen som till exempel den ökade växthuseffekten, nedbrytningen av ozon, försurning och övergödning. Kemikaliehantering i samhället är ett annat viktigt område där påverkan på människan sätts i fokus. Hur har dessa miljöproblem uppkommit och vad kan samhället göra åt dem? Grundläggande behörighet halvfart ht 11, start v. 35, distans/internet Miljökunskap II 7,5 hp

Kursen innehåller fördjupning i miljökunskap och syftar till att ge dig förståelse för vad hållbar utveckling är. Viktiga miljöfrågor behandlas utifrån en helhetssyn samt hur miljöarbete bedrivs på olika nivåer i samhället. Du studerar även beslutsfattande inom EU och FN samt ideella organisationers roll i miljöarbetet. Behörighet: Miljökunskap I, 15 hp eller motsvarande halvfart, vt12, start v.12 Miljövetenskap I, 15 hp

Kursens mål är att ge dig en miljöhistorisk översikt och förklara orsakerna till dagens globala och regionala miljöproblem samt dess effekter. Ett naturvetenskapligt arbetssätt introduceras vilket innefattar grundläggande statistik, in-

formationssökning, presentationsteknik samt hur man genomför projekt. Grundläggande behörighet halvfart ht 11, start v. 35 Tillämpad miljörätt 7,5 hp

Kursen syftar till att ge dig grundläggande kunskaper i miljöbalken och dess praktiska tillämpningar. Särskilt med inriktning mot miljöfarlig verksamhet, förorenade områden, kemiska produkter och avfall. Kursen innehåller grupparbeten och projektarbete som gör att du får övning i att själv tillämpa miljöbalken för miljöstörande verksamhet. Behörighetskrav: Ma B, Sh A, Nk B (alt Bi A och Ke A) samt ett års arbetslivserfarenhet alternativt ett års högskolestudier halvfart ht 11, start v. 44 Tillämpad miljövetenskap 15 hp

Kursen ger inblick i hur naturvetenskapligt kunnande kan tillämpas i samhället inom miljöområdet. Kursen ger insikt i hur tillämpningar inom miljöområdet bör baseras på vetenskaplig information. Kursen ger även inblick i forskning inom tillämpad miljövetenskap. Då undervisningen sker på engelska är det viktigt att du behärskar engelska i såväl tal som skrift. Behörighetskrav: Kandidatexamen inom miljö- och hälsoskydd, miljövetenskap, miljöteknik, naturvetenskap med miljöinriktning eller minst 90 hp inom miljövetenskap eller motsvarande En B helfart ht 11, start v. 35 (undervisningen bedrivs på engelska) Våtmarksteknik 7,5 hp

Kursen handlar om hur våtmarker kan användas praktiskt för att minska övergödningsproblem och i landskapsplaneringssyfte. Den tar även upp anlagda våtmarkers design för att fungera optimalt som vattenrenare och hur de bäst främjar den biologiska mångfalden. Då under visningen sker på engelska är det viktigt att du behärskar engelska i såväl tal som skrift. Behörighetskrav: 90 hp inom området miljövetenskap/biologi med inriktning mot ekologi eller motsvarande halvfart vt 12, start v. 03 (undervisningen bedrivs på engelska)

Samhälls-, beteendevetenskap och vård

”Vi är ett sammansvetsat gäng” Friheten, att lära känna nya människor och möjligheten att utvecklas som person. Det är det bästa med att läsa på högskola, tycker Elin Dahlström, som läser Psykologiprogrammet.

Elin Dahlström

Ålder: 23 år Läser: Psykologiprogrammet Ursprungsort: Karlstad

Ett par dagar före sista ansökningsdag satt Elin och bläddrade förstrött i Högskolan i Halmstads utbildningskatalog. Då fick hon syn på Psykologiprogrammet och efter det har det inte funnits någon tvekan om vad hon vill göra. – Det kändes som om det var skrivet bara för mig. Det passade som hand i handske med mina intressen och framtidsdrömmar, säger hon. Så det blev en flytt från Karlstad till Halmstad för Elin. Det första som hände under utbildningen var att det hölls en introduktionsdag för hennes klass, med olika typer av teambuildningsövningar för att studenterna skulle lära känna varandra. – Det har nog bidragit till att vi i dag är ett mycket sammansvetsat gäng. Vi är ungefär 25 personer och många har arbetat tidigare i olika branscher. Vi kommer från olika delar av Sverige och det är stor åldersspridning. Det är ett avslappnat klimat i klassen och att vi är så olika ger spännande erfarenhetsutbyten, säger Elin.

läsa, utan att också uppleva saker. Det befäster kunskapen. Det blir också ett sätt att utvecklas och att bli mer medveten om sina egna tankar och känslor, säger Elin. Stort eget ansvar

En stor fördel med att vara student är friheten, tycker Elin. Hon har schemalagd tid, med föreläsningar och seminarier, ungefär tio timmar i veckan. Däremellan är det grupparbeten och egna studier. – Vi har ett stort eget ansvar och det krävs att man planerar sin tid. Man väljer själv hur man vill lägga upp det – en morgonmänniska kan läsa på morgonen och kvällsmänniskor kan sitta uppe på kvällen. Elin föredrar själv att plugga på eftermiddagarna med någon kompis. Då kan de ventilera det de läser och ta fikapauser ihop. Vissa dagar tränar eller rider hon på eftermiddagen, och då tar hon igen läsandet på kvällen i stället. Skönt efter tentan

”Befäster kunskapen”

Föreläsningar varvas med praktiska tillämpningar av allt de läser. I utvecklingspsykologin får de till exempel intervjua människor i olika åldrar, i arbetspsykologin gör de en analys av en arbetsgrupp på ett företag och i socialpsykologin blir de själva studieobjekt i diverse gruppövningar. Ett moment går ut på att de i grupp får ge sig ut ett dygn i skogen och tillsammans lösa uppgifter som dyker upp. – Kursen var mentalt krävande men samtidigt det roligaste jag har gjort! Det är viktigt att inte bara se och

Det tuffaste med att studera är den nervositet som ofta kommer i sluttampen på en kurs, tycker Elin. När tentan närmar sig och ovissheten om hur det ska gå kommer smygande. – Jag blir alltid lite matt när jag läser kursmålen före en kurs, och ser allt jag måste lära mig och allt jag måste läsa. Men sedan rullar det bara på och efteråt är det skönt: jag klarade det! Eftersom jag läser något som jag verkligen tycker är roligt är det sällan några problem med motivationen, säger hon. TEXT: IDA LÖVSTÅL

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012 • 117

Samhälls-, beteendevetenskap och vård

”Jag har utvecklats mycket här” Ny stad, nya vänner och massor av ny kunskap att ta till sig. När Karin Hallgren började studera var det mesta nytt i tillvaron. Nu är det snart dags för sjuksköterskeexamen. – Det har gått fort, men oj, vad jag har utvecklats under åren här! Jag har blivit mycket mer självständig, både som person och med mina studier, säger Karin. När Karin sökte till sjuksköterskeprogrammet var Halmstad egentligen hennes andrahandsval. Eftersom Göteborg låg närmare hemorten ville hon helst läsa där, men där fick hon en reservplats och när hon kom in på Högskolan i Halmstad flyttade hon hit i väntan på besked. – Jag trivdes så bra i Halmstad så när jag väl kom in i Göteborg valde jag att stanna kvar här. Jag fick lägenhet direkt, liksom kompisar, och jag gillar att ha så nära till havet, säger hon. Nollningen hade stor betydelse för att Karin kom in så snabbt i studentlivet. Tillsammans med sina blivande kursare fick hon tio minnesvärda dagar, med sandslottstävlingar, paddling på flottar över Nissan och roliga kvällar på kårpuben. – Det gjorde att jag kände till stan och hade kompisar i klassen redan innan jag började läsa. I dag ser hon att det kan finnas fördelar med att inte läsa för nära sin hemort. – Att komma helt ny till ett ställe gör att man är mer öppen, bjuder mer på sig själv och tar mer initiativ till att lära känna andra. Om jag hade läst i Göteborg hade jag nog umgåtts mer med mina gamla vänner, säger Karin. Vill göra nytta

Efter gymnasiet hade Karin först ingen tanke på att läsa till sjuksköterska. Hon ville i stället satsa på ekonomi och marknadsföring, och läste ett tag på ett universitet i Holland. Det var först när hon arbetade extra i receptionen på en vårdcentral som hon fick upp ögonen för sjuksköterskeyrket. – Framför allt känns det givande att arbeta så nära människor och att känna att man gör nytta. Det är ett brett yrke med många områden som man kan inrikta sig på. Jag kan jobba med gamla eller barn, på landsbygden eller i stan, på akuten eller med förebyggande hälsovård. Mycket praktik

Utbildningen på Högskolan är varierande, tycker Karin. De har föreläsningar, ”case-seminarier”, då de ska lösa

118 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012

Karin Hallgren

Ålder: 24 år Läser: Sjuksköterskeprogrammet Ursprungsort: Skärhamn på Tjörn i Bohuslän

konkreta fall i grupp, och laborationer. De har också praktik i flera omgångar. Redan andra terminen var det dags för den första praktiken. Karin var då på en kirurgavdelning. – Jag hade knappt varit på ett sjukhus och kände mig helt grön. Det var nervöst! Men jag bestämde mig för att ta för mig och inte vara feg. Jag såg till att hålla mig framme och testa saker när jag fick chansen. Det gjorde att jag fick ut mycket av min praktik och det har jag igen nu – nu kan jag utmana mig själv på nya sätt. Karin tycker att det bästa med praktiken, och hela utbildningen, har varit känslan när hon har klarat av utmaningar. Oavsett om det har handlat om att flytta till en ny stad, den första tentan eller det första blodprovet. – Det är så skönt när man väl fixar något man är nervös för. Och kanske får en klapp på axeln. Det är då man växer. TEXT: IDA LÖVSTÅL

Samhälls-, beteendevetenskap och vård

”Världens bästa jobb” Åsa Ekman, 31, gick från total ovisshet till total klarhet. När hon skulle välja utbildning visste hon inte vad hon ville bli. I dag tycker hon att hon har världens bästa jobb. – Om man brinner för barns rättigheter är det här världens bästa jobb, säger Åsa Ekman som jobbar med frågor om barns rättigheter på Kungsbacka kommun. Åsa bestämde sig för att läsa programmet Sociologi och socialt utvecklingsarbete på Högskolan i Halmstad eftersom det lät intressant med utvecklingsarbetet. – Ju längre tiden gick desto mer insåg jag att jag hade valt rätt, säger hon. Hon intresserade sig för mänskliga rättigheter och gjorde flera arbeten om det. Efterhand blev det mer och mer om barns rättigheter och när hon gjorde sitt avslutande projektarbete handlade det också om det. Rädda Barnen

I bland kan hon sakna tiden på Högskolan i Halmstad. – Jag trivdes väldigt bra med att vara student. Även om det är mycket eget ansvar kan man lägga upp sin tid som man vill och läsa det som är intressant, förklarar hon. Fördelen med Högskolan i Halmstad tycker hon är att det är en mindre högskola. – Det gör att man känner sig hemma ganska snabbt. Det blir mer personligt och man får en helt annan närhet till lärare och programansvariga, menar hon. Vid sidan om studier och arbete har Åsa i flera år varit engagerad i Rädda Barnen. I höstas blev hon invald i riksstyrelsen. Hon är också ordförande i Rädda Barnen i Göteborg, där hon numera bor. Utbildningen och engagemanget i Rädda Barnen gjorde henne som klippt och skuren för jobbet som demokratiutvecklare i Kungsbacka kommun. – Jag jobbar med barnkonventionen i kommunen och ska helt enkelt se till att vi följer den, förklarar hon. Synliggöra barnkonventionen

I jobbet ingår utbildning och stöttning av kommunens personal för att de lättare ska kunna arbeta med barnkonventionen i det vardagliga arbetet. Men också att synliggöra barnkonventionen för kommuninvånarna så att folk ska veta att den finns. – Då kan det bli väldigt kreativt, säger Åsa som till stor del får bestämma själv vad hon ska göra. Exempelvis var hon troligtvis först i Sverige med att

Åsa Ekman

Ålder: 31 år Utbildning: Sociologi och socialt utvecklingsarbete Jobbar som: demokratiutvecklare på Kungsbacka kommun Ursprungsort: Dals-Långed

anordna en ”jobbytardag”, då politiker och skolelever fick byta plats med varandra för en dag. – Politikerna lärde sig jättemycket och båda fick förståelse för varandras roller, säger hon. Friheten att få hitta på roliga grejer samtidigt som hon får jobba med det som hon brinner för gör att hon stortrivs med sitt arbete. – Det här vill jag jobba med resten av mitt liv. Jag kan inte tänka mig att jobba med något annat. TEXT: LINDA LUNDELL

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012 • 119

Samhälls-, beteendevetenskap och vård • Program

lär dig hur människor påverkas i sitt arbete och vad som händer när arbetslivet förändras.

Arbetsvetenskapligt program 180 hp

Studier utomlands

Vad gör en arbetsplats bra? Hur påverkas människor i sitt arbete? Vad händer när arbetslivet förändras? På det arbetsvetenskapliga programmet behandlas frågor om organisering av arbete och arbetsliv, personal och utveckling med utgångspunkt i hur individer, organisationer och samhälle påverkar och påverkas av varandra.

Arbetsområden

Utbildningen vänder sig till dig som är intresserad av hur arbetslivet och arbetsplatser fungerar och som vill arbeta med frågor om delaktighet, utveckling och förändring samt med organisation och personal. Det krävs att du har motsvarande ett års arbetslivserfarenhet när du börjar studera. Programmets huvudområde är arbetsvetenskap, vilket är ett mångvetenskapligt ämnesområde där kunskaper från flera ämnen, om arbete, arbetsliv, organisation och utveckling möts. Ett mångvetenskapligt perspektiv bidrar till att sätta människors arbete i ett helhetsperspektiv. Centrala områden inom ämnet är hur olika arbeten är organiserade, hur arbetsmiljön påverkar vår hälsa, hur ledarskap kan utformas samt på vilket sätt lärande i arbetslivet kan stimuleras för att utveckla individer, organisationer och verksamheter. Frågor om kvinnors och mäns livsvillkor och ställning på

arbetsmarknaden och arbetslivets krav på förnyelse och utveckling är andra viktiga områden. En nyhet på programmet är att termin 5, består av en kurs där det praktiska inslaget är omfattande. Under kursen Studier av strategi, organisering och utveckling, 30 hp, består en stor del av terminen av fältarbete ute i en privat eller offentlig organisation. Under utbildningen kommer du att skriva flera mindre rapporter och en mer omfattande uppsats. Du kommer att ha kontakt med olika arbetsplatser för att koppla samman teori och praktik, vilket ger dig möjlighet att fördjupa dig i frågor som är viktiga för dig själv, anställda och organisationen. Examen

Kandidatexamen.

År 2 Arbetsvetenskap (1–30) 30 hp: - Arbetsliv i förändring 7,5 hp - Organisationsteori 7,5 hp - Arbete, miljö och teknik 7,5 hp

120 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012

Framtida arbetsuppgifter kan variera. Du kan arbeta med kompetensutvecklingsoch utredningsfrågor inom organisationer eller personalfrågor där både arbetsrätt och personalekonomi kan ingå i dina arbetsuppgifter. Du kan arbeta i såväl offentlig som privat sektor eller som konsult i till exempel organisations- och utvecklingsfrågor. Behörighetskrav

Ma B, Sh A samt ett års arbetslivserfarenhet på heltid eller motsvarande tid på deltid. Områdesbehörighet 5. Övrigt

Startar ht 11, helfart. Programmet ger behörighet till magisternivå i arbetsvetenskap.

Mer information Programansvarig Jonas Carlsson tel. 035-16 78 91 arbvet@hh.se Sektionssekreterare Anette Andreasson tel. 035-16 72 59 anette.andreasson@hh.se

Programmets innehåll

År 1 Tvärvetenskaplig introduktion till arbetsvetenskap 60 hp: - Sociologi 15 hp - Psykologi 15 hp - Pedagogik 7,5 hp - Ekonomi 7,5 hp - Kvantitativ metod 7,5 hp - Kvalitativ metod 7,5 hp

Du kan söka de platser inom Erasmus som Högskolan erbjuder alla studenter eller ordna något på egen hand.

- Personalekonomi 7,5 hp Arbetsvetenskap (31–60) 30 hp: - Arbetsrätt 7,5 hp - Ledarskap och grupprocesser 7,5 hp - Arbetsmiljö- och förändringsarbete 15 hp År 3 Studier av strategi, organisering och utveckling 30 hp: - Strategi, organisering och utveckling i den privata sektorn 7,5 hp - Strategi, organisering och utveckling i den offentliga sektorn 7,5 hp - Verksamhetsförlagda studier 15 hp

Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Arbetsvetenskap (61–90) 30 hp: - Centrala arbetsvetenskapliga teorier 15 hp - Undersökning/uppsats 15 hp Reservation för ändringar.

Program • Samhälls-, beteendevetenskap och vård

Hur kan man bevara och förbättra HÄLSAN I en befolkning?

Folkhälsovetenskapligt program 180 hp Hur kan man bevara och förbättra hälsan i en befolkning? Hur påverkar levnadsvillkor och levnadsvanor hälsan? Programmet vänder sig till dig som är intresserad av att arbeta med att förbättra hälsan i samhället. Det första året inleds med studier om hur folkhälsan och folkhälsoarbetet ser ut och vad som påverkat den historiska utvecklingen. Under andra terminen studeras statsvetenskap. Det är viktigt att du som folkhälsovetare får kunskap om var beslut fattas och hur man kan planera och genomföra folkhälsoinsatser. Tredje terminen ägnas åt de faktorer som styr hälsan och dess fördelning i befolkningen samt åt strategier för folk hälsoarbete. Dessutom ingår hälsokom munikation som redskap i folkhälsoarbetet. Fjärde terminen ägnas åt fördjupning inom folkhälsovetenskap med epidemiologi och vetenskapliga metoder, samt åt olika teorier och modeller som används för att planera, genomföra och utvärdera ett folkhälsoprojekt. Även etiska och ekonomiska aspekter på folkhälso arbete studeras. Inför femte terminen kan du välja en kurs efter eget intresse och därigenom ge din utbildning en egen profil. Sista ter-

minen innebär fördjupning i vetenskapliga metoder och användning av dessa kunskaper i ett avslutande examensarbete. I programmet ingår föreläsningar seminarier, grupparbeten och självstudier. Det ges tillfällen till samverk an med arbetslivet genom bland annat gästföreläsare, studieuppgifter och uppsatsarbete. Examen

Kandidatexamen.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet. Övrigt

Startar ht 11, helfart. Programmet ger behörighet till magisternivå inom folkhälso vetenskap där du erbjuds praktikförlagda studier. Folkhälsovetenskap kan även läsas som fristående kurser.

Studier utomlands

Under den valfria terminen är det möjligt att studera utomlands. Arbetsområden

Utbildningen erbjuder en bred kunskapsbas med möjligheter att arbeta med hälso främjande insatser för alla åldrar och på olika arenor, exempelvis förskola, skola, arbetsplatser och boendemiljö men även förebyggande mot alkohol, droger och andra hälsorisker. Tänkbara arbetsgivare är stat, kommuner, landsting, nationella och internationella organisationer samt privata företag.

Mer information Programansvarig Karoline Karlsson tel. 035-16 72 33 fhv@hh.se Sektionssekreterare Ann-Britt Fritiofson tel. 035-16 74 02 ann-britt.fritiofson@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Programmets innehåll

År 1 Folkhälsovetenskap (1–30) 30 hp: - Begrepp, definitioner, vetenskaplig metod 7,5 hp - Folkhälsa, folkhälsoproblem i ett historiskt perspektiv 7,5 hp - Folkhälsans fördelning nationellt och globalt 7,5 hp - Folkhälsopolitik och folkhälsoarbete 7,5 hp Statsvetenskap (1–30) 30 hp: - Politisk teori 7,5 hp - Jämförande politiska system 7,5 hp

- Internationell och transnationell politik 7,5 hp - Politik och förvaltning 7,5 hp År 2 Hälsans bestämningsfaktorer och strategier för folkhälsoarbete (1–30) 30 hp: - Ojämlikhet och hälsa 7,5 hp - Livsstil, miljö och hälsa 15 hp - Hälsokommunikation 7,5 hp Folkhälsovetenskap (31–60) 30 hp: - Vetenskapsteori, kvalitativ och kvantitativ metod 7,5 hp

- Epidemiologi för folkhälsovetare 7,5 hp - Planering, implementering och utvärdering av folkhälsoarbete med folkhälsoekonomi 15 hp År 3 - Valfria kurser om 30 hp Folkhälsovetenskap (61–90) 30 hp: - Folkhälsovetenskaplig metod 15 hp - Vetenskapligt arbete 15 hp Reservation för ändringar.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012 • 121

Samhälls-, beteendevetenskap och vård • Program

motivera och stimulera människor till ett liv med kvalitet.

Hälsopedagogiskt program 180 hp Är du intresserad av att arbeta med människors hälsa? Vill du motivera och stimulera människor till ett liv med kvalitet? Här är programmet för dig. Hälsopedagoger arbetar med hälsorelaterade utvecklingsoch förändringsarbeten inom olika verksamheter. Första året inleds med en bred introduktion till pedagogik där du läser om pedagogiska teorier som är användbara för att förstå hälsofrämjande arbete. Parallellt läser du om hälsoteorier samt olika faktorer som har betydelse för människors hälsa, till exempel livsstil och levnads vanor. Därefter lär du dig om hälsopedagogiska strategier utifrån olika teoretiska perspektiv. Exempel på sådana strategier är motiverande samtal, hälsokommunikation och empowerment. Sedan läser du om olika hälsopedagogiska arenor där hälsofrämjande arbete kan bedrivas utifrån en helhetssyn på hälsa i livets alla åldrar. Andra året ägnas först åt att kritiskt analysera hälsopedagogiskt arbete; hur skapas olika uppfattningar om hälsa/ ohälsa, normalitet/avvikelse, maskulini teter/femininiteter, inkludering/exkludering i vårt samhälle? Därefter läser du pedagogiskt ledarskap samt förändringsoch utvecklingsarbete. Dessa kunskaper kan användas för att stimulera och ut-

veckla individer, grupper och organisationer. Följande termin lär du dig att självständigt planera, genomföra och utvärdera hälsopedagogiska projekt. Samtidigt är du ute på fältet och följer ett hälsofrämjande arbete på en arbetsplats för att få värdefulla erfarenheter av vad det kan innebära att arbeta med hälsopedagogiska frågor. Sista året inleds med att du själv väljer ämne. Du har platsgaranti på Högskolans alla kurser som du är behörig till. Sista terminen lär du dig om vetenskapsteoretiska perspektiv och det praktiska arbetet med att samla in, analysera och skriva ett vetenskapligt arbete. Det ingår också att kritiskt granska andras forskningsresultat inom hälsopedagogikområdet. Under utbildningen föreläser gästföreläsare från olika områden inom hälso pedagogiskt arbete.

Studier utomlands

Under valfria kurser har du möjlighet att studera utomlands. Du kan söka de platser inom utbytesprogrammet Erasmus som Högskolan erbjuder alla studenter eller ordna något på egen hand. Arbetsområden

Framtida arbetsuppgifter för en hälsopedagog kan variera. Du kan arbeta med hälsofrämjande arbete inom stat, kommun, landsting eller företag, antingen som anställd eller som egen företagare. Du kan även arbeta i offentlig eller privat sektor med utvecklingsoch förändringsarbete. Utbildningen förbereder dig särskilt för att självständigt planera, genomföra och utvärdera hälsopedagogiska projekt. Behörighetskrav

Grundläggande behörighet. Övrigt

Startar ht 11, helfart. Programmet ger behörighet till kurser på avancerad nivå i pedagogik.

Examen

Kandidatexamen. Mer information

Programmets innehåll

År 1 Introduktion till pedagogik 15 hp Hälsa, livsstil och levnadsvanor 15 hp Hälsopedagogiska strategier 15 hp Hälsopedagogiska arenor 15 hp

År 3 Fri termin, alternativt studier utomlands 30 hp Pedagogiska forskningsmetoder I, 15 hp Pedagogiskt forskningsarbete I, 15 hp

År 2 Etiskt och kritiskt förhållningssätt på hälsopromotivt arbete 15 hp Pedagogiskt ledarskap, förändrings- och utvecklingsarbete 15 hp Hälsopedagogiskt projekt och utvärdering 15 hp Hälsopedagogik i praktiken 15 hp

Reservation för ändringar.

122 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012

Programansvarig Lena Petersson tel. 035-16 78 62 hpped@hh.se Sektionssekreterare Charlotte Andersson tel. 035-16 74 97 charlotte.andersson@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Program • Samhälls-, beteendevetenskap och vård

du lär dig både hur prestation och välbefinnande kan höjas.

Idrottsvetenskapligt program 180 hp Fysisk aktivitet, tävling, ledarskap, mental träning, anatomi och fysiologi – idrott är mer än sport. På det idrottsvetenskapliga programmet lär du dig både hur prestation och välbefinnande kan höjas.

eller att leda träningsverksamhet för funk tionshindrade. Däremot får du ingen formell behörighet som idrottslärare. Behörighetskrav

Den idrottsvetenskapliga utbildningen har en tvärvetenskaplig profil där huvud områdena pedagogik, psykologi och folk hälsovetenskap integreras. Du kommer att studera fenomen som gruppdynamik, stresshantering samt anatomi och fysiologi, men också vilken inverkan arbetsmiljö och livsstil har på hälsan. Det handlar både om friskvård och elitidrott, men senare i utbildningen specialiserar du dig efter eget intresse. Undervisningen består bland annat av föreläsningar, seminarier och fältarbete. Kurslitteraturen är till stor del inriktad på idrottsområdet. I samband med uppsatsskrivande har du möjlighet att samarbeta med idrottsföreningar, -förbund eller med personer som driver friskvårdsprojekt utanför Högskolan. De tre första terminerna följer alla programstudenter samma kurser. Termin 4 väljs fördjupning i ett av de tre huvudområdena. Det tredje året kan du själv välja innehåll och fördjupa eller bredda dig efter önskemål.

Under utbildningens gång finns också möjlighet att välja ytterligare specialisering genom en valfri termin. Exempelvis kan du välja att studera utomlands. Vissa föreläsningar ges på engelska. Examen

Kandidatexamen. Studier utomlands

Vi har utbyte med ett flertal universitet under olika terminer i utbildningen, bland annat Worcester University of Higher Education i Storbritannien och Unitec på Nya Zeeland. Vi samarbetar med utländska universitet kring en internationell magisterutbildning i idrottspsykologi. Arbetsområden

Arbetsmarknaden blir så bred som du själv gör den, men exempel på framtida uppgifter kan vara att planera hälsofrämjande åtgärder, utveckla ledarutbildningar, samordna friskvårdssatsningar inom näringslivet, träna och leda elitidrottare

Sh A. Områdesbehörighet 5. Övrigt

Startar ht 11, helfart. Programmet ger behörighet till magisterstudier i folkhälsovetenskap, psykologi inriktning idrott eller pedagogik beroende på vald inriktning.

Mer information Programansvarig Hansi Hinic tel. 035-16 72 69 ivp@hh.se Sektionssekreterare Anette Andreasson tel. 035-16 72 59 anette.andreasson@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Programmets innehåll

År 1 Idrottsvetenskap 60 hp: - Pedagogik inriktning idrott 15 hp - Folkhälsovetenskap 15 hp - Psykologi inriktning idrott 15 hp - Anatomi och fysiologi inriktning fysisk träning 15 hp År 2 Termin 3 Ledarskap och lärande inom det idrottsvetenskapliga fältet 30 hp: - Träningslära 7,5 hp

- Idrottsledarskap för lärande i handling 7,5 hp - Strategier för att motivera människor till en hälsosammare livsstil 7,5 hp - Gruppers dynamik och utveckling inom idrotten 7,5 hp Termin 4, en av följande kurser väljs: Pedagogik inriktning idrott (31–60) 30 hp Folkhälsovetenskap (31–60) 30 hp Psykologi inriktning idrott (31–60) 30 hp

År 3 Termin 5, en av följande kurser väljs: Pedagogik inriktning idrott (61–90) 30 hp Folkhälsovetenskap (61–90) 30 hp Psykologi inriktning idrott (61–90) 30 hp Termin 6 Valfri kurs om 30 hp alternativt studier utomlands. Reservation för ändringar.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012 • 123

Samhälls-, beteendevetenskap och vård • Program

en unik utbildning med inriktning på Östasien och Sydostasien.

Internationella relationer och nationalekonomi (IRE) 180 hp Detta program, som ges på engelska, erbjuder en unik treårig samhällsvetenskaplig utbildning med inriktning på Östasien och Sydostasien med studier i huvudområdena internationella relationer och nationalekonomi samt utlandsstudier/praktik. Utbildningen ger kompetens för arbetslivet inom både offentlig och privat verksamhet såväl nationellt som internationellt. Förutom programmets huvudområden (kandidatämnen) internationella relationer och nationalekonomi ägnas studierna åt politiska, ekonomiska, juridiska, sociala och kulturella förhållanden i Asien. Asienkunskap (15 hp) är integrerad i undervisningen och studier i internationell juridik (15 hp) är obligatoriska eftersom du måste ha tillräckliga kunskaper och färdigheter för att kunna studera eller praktisera i regionen. Under de tre första terminerna studerar du internationella relationer och natio nalekonomi samt en specialkurs inriktad på Asien och två specialinriktade kurser i juridik. Under termin 3 väljer du om du vill fördjupa dig inom internationella relationer eller nationalekonomi. Under terminerna 4–6 bedrivs fördjupningsstudier inom valt ämnesområde. Den femte terminen tillbringar du vid ett utbytes universitet i Asien eller praktiserar där.

Den sjätte och avslutande terminen ägnas åt examensarbetet i något av huvudämnena. Examen

Politices kandidatexamen (pol. kand.). Studier utomlands

Femte terminen tillbringar du utomlands på ett av de välrenommerade asiatiska universitet som Högskolan i Halmstad samarbetar med. Högskolan bistår med utbildningsplatser vid utbytesuniversiteten. Programmet erbjuder också möjligheter att genomföra en praktik- eller projekttermin. Valet av lämplig praktik eller projekt ska ha en tydlig anknytning till det östasiatiska och sydostasiatiska området. Du ansvarar för att ordna praktikplats med stöd från Högskolan. Flera av kurserna i internationella relationer och i ekonomi på Högskolan i

Programmets innehåll

År 1 International relations 15 hp Economics 15 hp Asian studies – politics and economics 15 hp International relations 7,5 hp Economics 7,5 hp År 2 International relations 7,5 hp Economics 7,5 hp International law 7,5 hp

124 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012

Halmstad kan även komma att läsas tillsammans med utländska studenter. Detta bidrar till att ge utbildningen en internationell prägel även på hemmaplan. Arbetsområden

Programmet är en utbildning med internationellt perspektiv som förbereder för kvalificerat utrednings- och handläggningsarbete inom offentlig och privat verksamhet, både nationellt och internationellt. Programmet lämpar sig speciellt för dig som vill jobba med internationella frågor i Sverige eller utomlands. Behörighetskrav

En B, Ma C, Sh A. Områdesbehörighet 4. Övrigt

Startar ht 11, helfart. Programmet ges på engelska.

Mer information Programansvarig Jonna Johansson tel. 035-16 76 57 ire@hh.se

International human rights law 7,5 hp International relations 30 hp eller Economics 30 hp

Sektionssekreterare Ann-Britt Fritiofson 035-16 74 02 ann-britt.fritiofson@hh.se

År 3 Study abroad, internship/project International relations 30 hp eller Economics 30 hp

Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se

Reservation för ändringar.

www.hh.se/utbildning

Program • Samhälls-, beteendevetenskap och vård

ett program för dig som vill kombinera golf på elitnivå med högskolestudier.

Professionellt idrottsutövande – inriktning golf 120 hp På programmet skapar vi möjligheter för idrottslig utveckling samtidigt som vi bedriver en akademisk utbildning som leder till högskoleexamen. Det är ett bra alternativ för dig som satsar på en professionell karriär som idrottare. Utbildningen vänder sig till dig som spelar golf på elitnivå och vill kombinera detta med högskolestudier. Studierna är anpassade för att passa in i tränings- och tävlingsverksamhet såväl med avseende på innehåll som med kursernas tidsmässiga planering. För att du ska kunna tillgodogöra dig studierna är det nödvändigt att du håller hög nivå som golfspelare. Vi har valt att lägga motsvarande två års studier över en treårsperiod för att skapa ett flexibelt upplägg och goda möjligheter att anpassa studierna efter individuella önskemål. Under de två första åren läser du obligatoriska ämnen i ett idrottsblock. De teoretiska kurserna i idrottsblocket har integrerade idrottsmoment för att tydliggöra kopplingen mellan teori och praktik. Det tredje året läser du valfria kurser från Högskolans utbud. Då har du platsgaranti på de kurser som du är behörig att läsa. Under vår-

terminen år 3 genomför du också ett fördjupningsarbete inom det idrottsvetenskapliga området. Seminarier med golfanknytning, work shoppar i golfmiljö och ett golfinriktat fördjupningsarbete bidrar till att befästa utbildningens specifika inriktning. Under hela utbildningstiden skapas dessutom förutsättningar för dig att bedriva träning i närområdet.

dustri med många spännande arbetsuppgifter och efter kompletterande studier kan du även arbeta med andra områden inom branschen.

Examen

Övrigt

Högskoleexamen.

Startar ht 11, studietakt 67 procent.

Behörighetskrav

Nk B (alt. Fy A, Ke A, Bi A), Ma B. Särskilda behörighetskrav gällande idrottslig färdighet. Områdesbehörighet 16.

Studier utomlands

Du kan söka de platser som Högskolan erbjuder alla studenter eller söka kurser på egen hand. Arbetsområden

Utbildningen ger dig goda förutsättningar att vara verksam som professionell golfspelare. Golfbranschen är en stor inMer information Rasmus Tornberg tel. 035-16 73 17 golf@hh.se

Programmets innehåll

År 1 Rörelseapparatens anatomi I, 7,5 hp Psykologi med inriktning idrott – golf 10 hp Rörelselära med inriktning golf 10 hp Socialpsykologi med inriktning idrott 7,5 hp Fysiologi inriktning golf 10 hp

År 3 Fördjupningsarbete 7,5 hp Valfria kurser 30 hp

Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@list.hh.se

Reservation för ändringar.

www.hh.se/utbildning

År 2 Grunder inom idrottsskador 7,5 hp Träningslära I, 7,5 hp Kognitionspsykologi inriktning idrott – golf 10 hp Idrottsfysiologi inriktning golf 12,5 hp

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012 • 125

Samhälls-, beteendevetenskap och vård • Program

Är du intresserad av hälsa och prestation inom arbetslivet eller idrotten?

Psykologiprogrammet – inriktning arbete eller idrott 180 hp Vill du arbeta med människor ur ett psykologiskt perspektiv? Är du intresserad av hälsa och prestation inom arbetslivet eller idrotts- och motionsinriktade verksamheter? I den här utbildningen kommer du att studera områden som självförtroende, psykosocial arbetsmiljö och ledarskap. Programmet har två valbara inriktningar, arbete respektive idrott. Båda inriktningarna har en gemensam bas i grundläggande psykologisk teoribildning. Den gemensamma basen utgör en synergi mellan inriktningarna, vilket gör det möjligt att kunna verka i flera olika sammanhang. Modern arbets- och idrottspsykologisk forskning ligger till grund för teman som exempelvis ledarskapsutveckling, motions beteenden, coachning och stresshantering. I programmet betonas människans resurser, möjligheter och styrkor. Efter den första terminens gemensamma bas utbildning väljer du inriktning på arbete eller idrott. Vidare kommer du att fördjupa dig i til�lämpad arbets- och idrottspsykologi med fokus på exempelvis prestationsutveckling, teamutveckling, psykosocialt arbetsmiljöarbete, rekrytering och träningsmodeller för motivation. Studierna avslutas

med ett tillämpat arbete inom arbetslivet eller idrotts- och motionsinriktade verksamheter. Examen

Kandidatexamen. Studier utomlands Under termin 4 finns möjlighet att läsa utomlands. Högskolan har avtal med flera universitet i och utanför Europa och administrerar även MFS-stipendier för den som vill utföra en fältstudie i ett u-land. Arbetsområden Den arbetspsykologiska inriktningen ger förutsättningar att arbeta med frågor som grupputveckling, ledarskap, rekrytering, arbetsmiljö och hälsa inom en personalfunktion eller som psykologisk rådgivare.

Kognitionspsykologi - inriktning idrott 7,5 hp * Kognitionspsykologi - inriktning arbete 7,5 hp ** Emotionspsykologi 7,5 hp Personlighetspsykologi 7,5 hp Idrottspsykologi, med inriktning mot prestation 7,5 hp * Arbetspsykologi, personbedömning och rekrytering 7,5 hp **

126 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet. Övrigt

Startar ht 11, helfart.

Mer information Programansvarig Andreas Bencker tel. 035-16 72 99 psy@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Programmets innehåll

År 1 Psykologiska grundbegrepp i ett utvecklingsperspektiv med tillämpning i arbete och idrott 30 hp

Den idrottspsykologiska inriktningen ger förutsättningar att arbeta med fysisk aktivitet och motion, idrottspsykologisk rådgivning, och som ledare och konsulent inom idrottsrörelsens föreningar och förbund. Examen från programmet ger ej behörighet att arbeta som legitimerad psykolog eller arbetsuppgifter som kräver klinisk utbildning.

År 2 Socialpsykologi 7,5 hp Hälsopsykologi 7,5 hp Tillämpad idrottspsykologi I, idrott, fysisk aktivitet och hälsa 15 hp * Tillämpad arbetspsykologi I, arbete och hälsa 15 hp ** Valfri kurs om 30 hp alternativt utlandsstudier 30 hp

År 3 Psykologi (61–90) 30 hp Coachning och ledarskap 15 hp Tillämpad idrottspsykologi II 15 hp * Tillämpad arbetspsykologi II 15 hp ** * Läses av dem som har valt idrottspsykologi som område. ** Läses av dem som har valt arbetspsykologi som område.

Reservation för ändringar.

Program • Samhälls-, beteendevetenskap och vård

Hälsofrämjande och förebyggande arbete är en stor del av sjuksköterskans arbetsuppgifter.

Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Utifrån ett humanistiskt och etiskt förhållningssätt ska du som sjuksköterska ansvara för och deltaga i omvårdnadsarbetet. Du handleder och undervisar patienter, anhöriga, studenter och personal samt initierar och genomför forsknings- och utvecklingsarbeten. Hälsofrämjande och förebyggande arbete utgör en stor del av sjuksköterskans arbetsuppgifter. Omvårdnad är utbildningens huvud ämne. För att kunna bedriva professionell omvårdnad krävs goda kunskaper i såväl huvudämnet som i human bio medicin och samhälls- och beteende vetenskapliga ämnen. Ämnet omvårdnad omfattar 90 hp och innehåller ett examensarbete på 15 hp. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) omfattar 45 hp, human biomedicin omfattar 30 hp och samhälls- och beteendevetenskapliga ämnen 15 hp. Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, gruppövningar samt metodövningar. Under andra och tredje året genomförs simuleringsövningar. Under sista terminen genomförs Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen. För att möjliggöra en kontinuerlig inte grering mellan teoretiska och verksamhetsförlagda studier har du tillgång till verksamhetsförlagda studieplatser inom sjuksköterskans olika verksamhetsområden i Hallands län.

Handledning ges av legitimerade sjuksköterskor på den verksamhetsförlagda studieplatsen och till varje studieplats finns lärare tillgängliga. VFU förläggs inom hela Hallands län. Examen

Sjuksköterskeexamen. Legitimation utfärdas av Socialstyrelsen. Utbildningen uppfyller även kraven för kandidatexamen med huvudområde omvårdnad.

År 2 Omvårdnad Human biomedicin Samhälls- och beteendevetenskap VFU

Nk B (alt. Fy A, Ke A, Bi A), Ma B, Sh A. Områdesbehörighet 16. Övrigt

Startar ht 11, helfart. Startar vt 12, helfart Programmet ges både i Halmstad och Varberg. För studerande i Halmstad kan vissa före läsningar förläggas i Varberg. För studerande i Varberg kan vissa föreläsningar/ tentamina förläggas i Halmstad.

Studier utomlands

Du har möjlighet till såväl teoretiska som verksamhetsförlagda studier utomlands inom något ämnesområde som är representerat i programmet. Arbetsområden

Som legitimerad sjuksköterska kan du arbeta inom allmän hälso- och sjukvård. Efter ytterligare utbildning kan du arbeta inom specialistområden.

Programmets innehåll

År 1 Omvårdnad Human biomedicin Samhälls- och beteendevetenskap VFU

Behörighetskrav

År 3 Omvårdnad VFU Valbar kurs inom omvårdnad där en av följande kurser väljs: Omvårdnad med inriktning mot nutrition 7,5 hp Omvårdnad med inriktning mot palliativ vård 7,5 hp Omvårdnad med inriktning mot smärta och smärtbehandling 7,5 hp

Mer information Programansvarig Margareta Brandorf tel. 035-16 74 15/16 72 21 sjk@hh.se Sektionssekreterare Barbara Meixner tel. 035-16 75 72 barbara.meixner@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Reservation för ändringar.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012 • 127

Samhälls-, beteendevetenskap och vård • Påbyggnad

Specialistsjuksköterskeutbildningar – omfattande 60 eller 75 högskolepoäng Sjuksköterskan har ett omfattande arbetsfält inom hälso- och sjukvård. För allt fler arbetsområden krävs specialistsjuksköterskeutbildning. Denna utbildning ligger på avancerad nivå och leder till en yrkesexamen, en specialistsjuksköterskeexamen. Du som har kandidatexamen i vårdvetenskap eller omvårdnad kan inom ramen för alla specialistsjuksköterskeutbildningar skriva en projektplan till ett självständigt arbete (examensarbete) om du har för avsikt att fortsätta dina studier och ta en magisterexamen. Efter avslutad specialistsjuksköterskeutbildning har du sedan möjlighet att söka en kurs i vetenskapligt arbete 15 hp i omvårdnad på avancerad nivå. Om du har 60 hp i vårdvetenskap eller omvårdnad har du möjlighet att efter avslutad specialistsjuksköterskeutbildning söka en kurs i vetenskapligt arbete 15 hp inom Omvårdnad (61–90) på grundnivå och där genomföra ditt självständiga arbete (examensarbete) för kandidatexamen.

Följande specialistsjuksköterskeutbildningar startar vt 2012 Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård 60 hp

Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård 60 hp

Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård 60 hp

Utbildningen leder till specialisering inom ambulanssjukvård. Utbildningen ger fördjupade kunskaper inom såväl omvårdnad som medicinsk behandling för att kunna ge patienten ett professio nellt bemötande i samband med omhändertagande inom ambulans samt för vårdin satser vid akuta situationer utanför sjukhuset och i samband med katastrof situationer. Verksamhetsförlagda studier (VFU) ingår. Dessa förläggs företrädesvis inom Hallands län.

Utbildningen leder till specialisering inom anestesisjukvård. Utbildningen ger fördjupade kunskaper inom såväl omvårdnad som medicinsk behandling för att kunna ge patienten ett professionellt omhändertagande före, under och efter ett operativt ingrepp. Det handlar också om vårdinsatser vid akuta situationer såväl inom som utanför sjukhuset och i samband med katastrofsituationer. Verksamhetsförlagda studier (VFU) ingår. Dessa förläggs företrädesvis inom Hallands län.

Utbildningen består av kurserna Akutmedicin 15 hp, Omvårdnad vid akut smärta och smärtbehandling 7,5 hp, Omvårdnad inom ambulanssjukvård I, 7,5 hp, Medicinsk vetenskap inom ambulanssjukvård 15 hp, Omvårdnad inom ambulanssjukvård – fördjupningskurs I alt. II om 15 hp.

Utbildningen består av kurserna Akutmedicin 15 hp, Omvårdnad vid akut smärta och smärtbehandling 7,5 hp, Peri operativ omvårdnad 7,5 hp, Anestesiologi 15 hp, Omvårdnad inom anestesisjukvård – fördjupningskurs I alt. II om 15 hp.

Utbildningen leder till specialisering inom intensivvård. Utbildningen ger fördjupade kunskaper inom såväl omvårdnad som medicinsk behandling för att kunna ge patienten ett professionellt omhändertagande i samband med intensivvård, före och efter ett operativt ingrepp. Det handlar också om vårdinsatser vid akuta situationer såväl inom som utanför sjukhuset och i samband med katastrofsituationer. Verksamhetsförlagda studier (VFU) ingår. Dessa förläggs företrädesvis inom Hallands län.

Behörighetskrav: Legitimation som sjuksköterska (180 hp/120 p). För legitimerad sjuksköterska med studiegång före 1993 krävs sjuksköterskeutbildning med inriktning på allmän hälso- och sjukvård samt Omvårdnad (1–60) 60 hp. Dess utom krävs, för båda studiegångarna, sex månaders yrkeserfarenhet som legitimerad sjuksköterska. helfart vt 12, fortsätter ht 12 Kursort: Halmstad (delar av kurserna förläggs till Varberg) 128 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012

Utbildningen består av kurserna Akutmedicin 15 hp, Omvårdnad vid akut smärta och smärtbehandling 7,5 hp, Omvårdnad inom intensivvård 7,5 hp, Medicinsk vetenskap inom intensivvård 15 hp, Omvårdnad inom intensivvård – fördjupningskurs I alt. II om 15 hp. Behörighetskrav: Legitimation som sjuksköterska (180 hp/120 p). För legitimerad sjuksköterska med studiegång före 1993 krävs sjuksköterskeutbildning med inriktning på allmän hälso- och sjukvård samt Omvårdnad (1–60) 60 hp. Dess utom krävs, för båda studiegångarna, sex månaders yrkeserfarenhet som legitimerad sjuksköterska. helfart vt 12, fortsätter ht 12 Kursort: Halmstad (delar av kurserna förläggs till Varberg)

Påbyggnad • Samhälls-, beteendevetenskap och vård

Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot operationssjukvård 60 hp

Utbildningen leder till specialisering inom operationssjukvård. Utbildningen ger fördjupade kunskaper inom såväl omvårdnad som medicinsk behandling för att kunna ge patienten ett professionellt omhändertagande i samband med ett operativt ingrepp. Det handlar också om vårdinsatser vid akuta situationer såväl inom som utanför sjukhuset och i samband med katastrofsituationer. Verksamhetsförlagda studier (VFU) ingår. Dessa förläggs företrädesvis inom Hallands län. Utbildningen består av kurserna Akutmedicin 15 hp, Omvårdnad vid akut smärta och smärtbehandling 7,5 hp, Peri operativ omvårdnad 7,5 hp, Medicinsk vetenskap inom operationssjukvård 15 hp, Omvårdnad inom operationssjukvård – fördjupningskurs I alt. II om 15 hp.

Mer information Programansvarig för specialistsjuksköterskeutbildningarna Margareta Brandorf tel. 035-16 74 15 eller 035-16 72 21 margareta.brandorf@hh.se Institutionssekreterare Ann-Britt Fritiofson tel. 035-16 74 02 ann-britt.fritiofson@hh.se I mån av plats har du möjlighet att söka enstaka kurser som ingår i pågående specialistsjuksköterske utbildningar. För mer information om vilka kurser som är aktuella, se Högskolans webbplats www.hh.se/specsjk

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012 • 129

Samhälls-, beteendevetenskap och vård • Program

du lär dig att förstå hur sociala samspel uppstår och förändras.

Socialpsykologiskt program 180 hp Vi människor ingår en rad relationer till varandra – på arbetet, i privatlivet och i mer eller mindre organiserade sammanhang av olika slag. Att förstå varför relationer ser ut som de gör är inte alltid så enkelt, särskilt inte i vårt moderna samhälle där en mångfald sociala relationer berör och påverkar oss i vardagslivet. Socialpsykologi är ett ämne som undersöker hur sociala samspel av skiftande slag uppstår och förändras. På det socialpsykologiska programmet får studenterna lära sig att undersöka, belysa och förstå sociala samspel i grupper, gemenskaper och organisationer samt andra former av relationer. Programmet syftar till att ge ingående kunskaper om sociala relationer och hur dessa kan förstås på olika nivåer och genom olika perspektiv. I huvudämnet socialpsykologi studeras teman som socialisation, identitet, atti tyder, könsrelationer, roller, menings skapande, kreativitet, emotioner, grupper, kommunikation samt olika forskningsmetoder. Vidare studeras sociologi, psykoanalytisk teori och organisationspsykologi. Utbildningen är en teoretisk utbildning men studenterna förvärvar även en viss praktisk färdighet genom tillämpade moment, exempelvis samtalsmetodik och arbete med grupper.

Programmets innehåll

Under en termin arbetar studenterna med att undersöka relationella förhållanden i en organisation. Den kursen inleds med studier i organisationsteori, gruppdynamik, samtalsmetodik med mera. Under utbildningen föreläser även gäst föreläsare såsom psykologer, konstnärer och organisationskonsulter.

Arbetsområden

Examen från det socialpsykologiska programmet innebär en god grundutbildning för arbete inom företag, organisationer och verksamheter som efterfrågar en bred beteendevetenskaplig kompetens med fördjupade kunskaper inom ämnet socialpsykologi. Det kan vara arbete inom sociala områden, inom utbildning och arbete med grupputveckling. Utbildningen förbereder dig särskilt för att på självständig basis arbeta i projektform gentemot olika organisationer. Behörighetskrav

Grundläggande behörighet.

Examen

Övrigt

Kandidatexamen.

Startar ht 11, helfart.

Studier utomlands

Programmet innehåller en valfri termin där du har möjlighet att studera utomlands, med vissa undantag när det gäller länder. Du kan söka de platser som skolan erbjuder eller ordna utlandsstudier på egen hand.

Mer information Programansvarig Henrik Stenberg tel. 035-16 74 42 socpsy@hh.se Sektionssekreterare Barbara Meixner tel. 035-16 75 72 barbara.meixner@hh.se

År 1 Socialpsykologi (1–30) 30 hp Socialpsykologi (31–60) 30 hp

Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se

År 2 Valfri kurs (1–30) 30 hp Sociologi (31–60) 15 hp Psykologi (31–60) 15 hp

www.hh.se/utbildning

År 3 Socialpsykologi (61–90) 30 hp Projekttermin (1–30) 30 hp Reservation för ändringar.

130 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012

Program • Samhälls-, beteendevetenskap och vård

Är du intresserad av lednings- och utvecklingsfrågor inom det sociala området ?

Socialt arbete – ledning och organisering 180 hp Är du intresserad av lednings- och utvecklingsfrågor inom det sociala området? Detta är ett nytt spännande program som ger dig en grund för att planera, leda, organisera och utveckla verksamheter och tjänster, såväl offentliga, privata som ideella. Huvudinriktningen är på äldre- och handikappomsorg. I välfärdssektorn är frågor om ledning, samordning och utveckling framträdande, samtidigt som människors förväntningar på delaktighet är stora. Viktiga utgångspunkter i detta program är därför beredskap att självständigt och i samverkan med brukare och andra intressenter leda och utveckla verksamheter. De två stora delarna i utbildningen är socialt arbete (huvudområde) och ledarskap (specialisering). Delarna studeras både på samhällsnivå, bland annat hur välfärdssystemet är uppbyggt och organiserat, och på gruppoch individnivå där människors livsvillkor fokuseras. Du kan ge din utbildning en egen profil genom valfria kurser inom programmets ram. Möjlighet finns att läsa kurser vid andra lärosäten och tillgodoräkna sig dem. Ett viktigt inslag i programmet är den verksamhetsförlagda delen, till exempel fältstudier och projektarbeten. Dessa kan

delvis förläggas utomlands. Verksamhets förlagd utbildning ger dig möjlighet att praktiskt studera olika sociala verksamheter, exempelvis brukarorienterade, hur dessa drivs och utvecklas i samverkan med intressenter. I programmet medverkar olika bru kargrupper och yrkesverksamma, till exempel som handledare under fältstudier och som föreläsare. Examen

Kandidatexamen. Studier utomlands

Programmet har utbyte med University of Leeds inom handikappvetenskap. Utbyte inom socialt arbete planeras och kommer att erbjudas under utbildningen. Du kan söka de platser inom utbytesprogrammet Erasmus som Högskolan erbjuder alla studenter, eller ordna något på egen hand.

Efter genomförd utbildning förväntas du kunna arbeta med lednings- och utvecklingsfrågor inom välfärdssektorn, både inom det offentliga systemet och inom privata, kooperativa, ideella och andra brukarstyrda organisationer. Det kan till exempel handla om äldre- och handikapp omsorg, ledning inom personlig assistans och inom missbruksvård, utvecklingsuppdrag och om socialt företagande i vid bemärkelse. Behörighetskrav

Grundläggande behörighet. Övrigt

Startar ht 11, helfart. Programmet ger bland annat behörighet till Magisterprogram i handikappvetenskap och Masterprogram i hälsa och livsstil.

Mer information Programansvarig Sara Högdin tel. 035-167182 socialtarbete@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se

Programmets innehåll

År 1 Socialt arbete (1–30) 30 hp: - Kunskapsfält och verksamhet 7,5 hp - Äldres livsvillkor och välbefinnande 7,5 hp - Funktionshindrades livsvillkor och väl- befinnande 7,5 hp - Fältstudier 7,5 hp Ledning och organisering av humanserviceorganisationer 15 hp Välfärdssektorns organisering och utveckling 7,5 hp Fältstudier 7,5 hp

Arbetsområden

År 2 Socialt arbete (31–60) 30 hp: - Juridik, inriktning offentlig rätt 7,5 hp - Välfärd och mångfald 7,5 hp - Empowerment och social mobilisering 7,5 hp - Projektarbete 7,5 hp Ekonomistyrning inom välfärdssektorn 7,5 hp Starta, driva och förvalta sociala verksamheter 7,5 hp Ledarskap – kommunikativa perspektiv 7,5 hp Att undersöka, analysera och beskriva social verksamhet 7,5 hp

www.hh.se/utbildning

År 3 Valfria kurser 30 hp Socialt arbete (61–90) 30 hp: - Vetenskaplig teori och metod 7,5 hp - Självständigt arbete 15 hp - Verksamhetsförlagd validering av självständigt arbete 7,5 hp Reservation för ändringar.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012 • 131

Samhälls-, beteendevetenskap och vård • Program

en grund för ditt framtida arbete som beteendevetare och utvecklingssociolog.

Sociologi och socialt utvecklingsarbete 180 hp Du som har ett starkt engagemang för samhällsfrågor och människor får i detta program en vetenskaplig grund för ditt framtida arbete som beteendevetare och utvecklingssociolog inom privat och offentlig verksamhet. En sociolog kan studera till exempel ungdomskultur, familjeliv eller samhällskonflikter, allt som handlar om mänskliga relationer och samhällsfenomen oavsett om det sker här eller i en annan del av världen. Huvudområdet sociologi problematiserar bland annat identitet, deltagande, gemenskap, marginalisering och makt. Praktiska moment finns inlagda i undervisningen. Det är uppgifter som för dig ut i olika verksamheter, till exempel intervjuer med personal inom affärsföretag, socialtjänst och kriminalvård, då frågor kopplade till kön, etnicitet och klass ofta blir centrala. År två läser du kurser som stärker din kunskap om välfärdssystemet och hur samhällsutvecklingen påverkar detta. Du får genuina och kreativa verktyg för arbete med framtida utvecklingsoch utvärderingsuppgifter. Du utför också ett projektarbete där du arbetar i ”skarpt läge” med en extern uppdragsgivare. Sista året inleds med en termin där du själv väljer ämne och har platsgaranti

Programmets innehåll

År 1 Sociologi (1–30) 30 hp Sociologi (31–60) 30 hp År 2 Välfärdssystemet – samhällelig stabilitet och förändring 30 hp Socialt utvecklingsarbete 30 hp År 3 Valfria kurser 30 hp Sociologi (61–90) 30 hp Reservation för ändringar.

132 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012

på de kurser inom Högskolans utbud som du är behörig till. Många väljer att läsa ämnen som pedagogik, statsvetenskap, hälsovetenskap eller genus och etnicitet, men även internationella relationer, företagsekonomi, juridik eller arbetsvetenskapliga kurser är bra komplement. Sista terminens examensarbete kan bygga vidare på projektarbetet, men du har även möjlighet att till exempel med inspiration från ditt valfria ämne hitta ett nytt forskningsområde. Examen

Kandidatexamen. Studier utomlands

Termin 4, 5 eller 6 kan du helt eller delvis läsa utomlands. Detta ordnar du själv i samråd med lärarna. Högskolan har avtal med flera universitet i och utanför Europa och administrerar även MFSstipendier för den som vill genomföra en fältstudie i ett u-land.

Arbetsområden

Framtida arbetsuppgifter för beteende vetare och utvecklingssociologer finns inom det privata näringslivet och inom offentlig förvaltning samt frivilligorganisationer, det vill säga inom alla delar av arbetslivet. Du kan till exempel leda eller utvärdera projekt som är relaterade till frågor kring idrott, familj, utbildning, missbruk, hälsa, personalutveckling eller genus och mångfald. Du kan också arbeta som handläggare på kommunen, Försäkringskassan eller andra uppdragsgivare inom välfärdssektorn. Behörighetskrav

Grundläggande behörighet. Övrigt

Startar ht 11, helfart. Programmet ger behörighet till studier på magisternivå.

Mer information Programansvarig Jette Trolle-Schultz Jensen tel. 035-16 75 66 socutv@hh.se Sektionssekreterare Anette Andreasson tel. 035-16 72 59 anette.andreasson@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Program • Samhälls-, beteendevetenskap och vård

Frågor om makt och demokrati står i centrum.

Statsvetenskapligt program med inriktning mot politisk kommunikation 180 hp I programmet studerar du politik i alla dess former. Frågor om makt och demokrati i såväl världspolitiken som i lokalsamhället står i centrum. Du får också inblick i hur politisk kommunikation såsom opinionsbildning, lobbying och förhandlingar fungerar. Under den första terminen får du en introduktion i idéer om samhället liksom teoretiska och praktiska grunder i kommunikation. I grundoch fortsättningskurserna i statsvetenskap sätter du dig in i hur Sverige och andra länder styrs, samt hur det internationella politiska systemet ser ut. Du stiftar bekantskap med idéer om politik och läser klassiker som Platon och Marx men följer även med i aktuella debatter. Du får kunskaper i metoder som hjälper dig att självständigt genomföra undersökningar kring olika stats vetenskapliga problem. Under termin 3 väljer du själv en kurs efter eget intresse. Du har platsgaranti på alla kurser som du är behörig till. Utlandsstudier är också möjliga under denna termin (se nedan). I kursen Politisk kommunikation under den femte terminen fördjupar du dig i samspelet mellan medborgare, politiker, makthavare och massmedier. Du undersöker organisationen och informations-

arbetet på en arbetsplats och analyserar nyhetsförmedlingens roll när opinioner skapas. Programmet avslutas med en fördjup ningskurs i statsvetenskap där du skriver en längre uppsats inom ett område som du själv väljer. Du kan efter avslutad utbildning söka Magisterprogram i statsvetenskap 60 hp, där en av terminerna kan förläggas till en praktikplats. Examen

Kandidatexamen. Studier utomlands

Våra utbytesavtal ger möjlighet till studier på många universitet i världen. Stipendier för fältstudier i utvecklings länder kan också sökas. Arbetsområden

Statsvetare kan till exempel arbeta som utredare, handläggare, samordnare, ana-

Programmets innehåll

År 1 Introduktion i samhällsvetenskap och kommunikation 30 hp: - Den moderna samhällsvetenskapens framväxt 7,5 hp - Samhällsvetenskaplig forskningsmetodik 7,5 hp - Kommunikation i teori och praktik 7,5 hp - Kommunikation och lärande 7,5 hp Statsvetenskap (1–30) 30 hp: - Politisk teori 7,5 hp - Jämförande politiska system 7,5 hp - Internationell och transnationell politik 7,5 hp - Politik och förvaltning 7,5 hp

År 2 Valfri kurs om 30 hp Statsvetenskap (31–60) 30 hp: - Politisk filosofi 7,5 hp - Introduktion till statsvetenskaplig metod 7,5 hp - Komparativ analys 7,5 hp - Uppsats 7,5 hp År 3 Politisk kommunikation 30 hp: - Kommunikation i organisationer 15 hp - Kommunikation i den offentliga sfären 15 hp

lytiker eller kommunikatörer inom statlig förvaltning såsom departement och myndigheter, i kommuner och landsting, på företag eller i politiska partier och intresseorganisationer. Statsvetare med goda språkkunskaper återfinns inom EU och andra internationella organ. Utbildningen är även en bra grund om du vill läsa vidare till journalist eller forska inom statsvetenskap. Behörighetskrav

Hi A, Sh A. Områdesbehörighet 1. Övrigt

Startar ht 11, helfart. Programmet ger behörighet till studier på magisternivå. Programmet ges normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Mer information Programansvarig Nicklas Håkansson tel. 035-16 73 84 stv@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Statsvetenskap (61–90) 30 hp: - Att studera politik vetenskapligt 7,5 hp - Politisk kultur 7,5 hp - Uppsats 15 hp Reservation för ändringar.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012 • 133

Samhälls-, beteendevetenskap och vård • Påbyggnad

Övrigt Startar ht 11, helfart.

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

Övrigt Startar ht 11, halvfart. distans/campus

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

Övrigt Startar ht 11, helfart. Ytterligare information får du genom programansvarig.

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

Övrigt Startar ht 11, helfart.

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

134 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012

Magisterprogram i arbetsvetenskap 60 hp Detta ettåriga program är en fortsättning på grundutbildningen för dig som vill vidareutveckla din arbetsvetenskapliga kompetens och förbättra dina karriärmöjligheter. På programmet kommer du i kontakt med aktiva forskare inom det arbetsvetenskapliga fältet vid fyra lärosäten (Halmstad, Göteborg, Borås och Karlstad). Kurserna behandlar arbetslivsfrågor ur ett både nationellt och internationellt perspektiv och ges som föreläsningar och seminarier via webben samt endags- och tvådagarsträffar om cirka 12 till 15 tillfällen.

Magisterprogram i handikappvetenskap 60 hp Magisterprogrammet i handikappvetenskap kan studeras som påbyggnad på grundutbildning eller som vidareutbildning för yrkesverksamma. Syftet är att ge både bredd och fördjupning inom det mångvetenskapliga handikappområdet. Programmet innehåller bland annat teoretiska perspektiv, aktuell forskning, funktions hindrades egna perspektiv, internationella jämförelser, organisations- och metodfrågor samt analyser av faktorer i samhället och i individens närhet, vilka orsakar och vidmakthåller handikapp. Examensarbetet ger stora möjligheter att fördjupa sig i det egna intresseområdet.

Magisterprogram i sociologi 60 hp Magisterprogrammet i sociologi riktar sig till dig som vill gå vidare med sociologistudier på avancerad nivå. Programmet ger dig en fördjupning i sociologins grundproblematiker och metoder. Programmet består av en gemensam första termin med teoretiskt fördjupande delkurser kring samhälle, organisationer, organisering och social interaktion. Du har möjlighet att sätta en egen prägel på din utbildning, bland annat genom en valbar kurs i genusvetenskap, kriminologi eller socialpsykologi.

Magisterprogram i statsvetenskap 60 hp Programmet är ettårigt och inleds med Utrednings- och utvärderingsmetodik 30 hp eller kursen Utredningsarbete/praktik, inom vilken du genomför en kvalificerad utredning i samarbete med en uppdragsgivare. Andra terminen ges kursen Statsvetenskap 30 hp (avancerad nivå) som avslutas med ett uppsatsarbete. Programmet ger dig fördjupade ämneskunskaper och ökad förmåga till kvalificerad stats vetenskaplig analys. Studierna förbereder för forskning men ger genom sin koppling till arbetslivet en god grund för kommande yrkesverksamhet. Programmet ges normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Påbyggnad • Samhälls-, beteendevetenskap och vård

Masterprogram i hälsa och livsstil 120 hp

Övrigt

Detta program vänder sig till dig som vill bygga på din kandidat- eller magister examen i omvårdnad med fördjupade kunskaper om hälsa och livsstil. Utbildningen ligger helt i linje med den uppmärksamhet som idag riktas på livsstils-, miljö- och hälsofrågor generellt i samhället och ger därför en god grund för karriärmöjligheter inom området. Under utbildningen kommer du i kontakt med Högskolans forskning eftersom undervisningen bedrivs av aktiva forskare. Möjligheter finns att bedriva en del av studierna utomlands.

Mer information

= Avancerad nivå

= Distansutbildning. Träffar kan förekomma.

Startar ht 11, halvfart. distans/campus Introduktion och examination campusförlagd.

Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012 • 135

Samhälls-, beteendevetenskap och vård • Kurser

Arbetsvetenskap Arbetsvetenskap – förändringsarbete 7,5 hp

Kursen ger kunskaper i att förstå förutsättningar och drivkrafter till förändringar i arbetslivet och vilka utvecklingsstrategier som passar olika förutsättningar. Hur en organisation kan ta tillvara perso nalens kompetens, utveckla delaktighet och förebygga motstånd tas också upp. Detta kopplas till forskning om hur chefer och ledare kan driva förändringsprocesser med olika strategier och ledarstil, och vad det innebär i praktiken. Kursen ger kunskaper om att analysera arbets situationer, identifiera utvecklingsbehov och möjligheter samt att organisera och leda förändringsarbete. Grundläggande behörighet halvfart ht 11, start v. 35 Arbetsvetenskap – jämställdhet och mångfald i arbetslivet 15 hp

I kursen studeras arbetslivet utifrån dels ett jämställdhetsperspektiv, dels ett mång faldsperspektiv. Den ger inblick i teorier om hur kön, social position och kulturell bakgrund relateras till arbetsliv och arbetsmarknad. Inom kursen genomförs ett fältarbete med koppling till praktisk jämställdhet i arbetslivet. Grundläggande behörighet halvfart ht 11, start v. 35

Folkhälsovetenskap Folkhälsovetenskap (1–30) 30 hp

I kursen behandlas grundläggande folkhälsovetenskap. Hälsa och folkhälsa belyses ur ett tvärvetenskapligt perspektiv. Olika begrepp, definitioner och vetenskapliga teorier och metoder introduce ras. Hur folkhälsan har utvecklats över tid och vad som har påverkat utvecklingen diskuteras också. Vidare belyses betydelsen av lagstiftning i syfte att påverka samhällsutvecklingen på ett hälsofräm jande sätt. Även etiska aspekter i relation till folkhälsoarbete kommer att diskuteras i strävan efter minskad ojämlikhet i hälsa. Grundläggande behörighet helfart ht 11, start v. 35 Folkhälsovetenskap (31–60) 30 hp

Kursen inleds med en fördjupning av vetenskaplig metod med inriktning på

136 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012

folkhälsoarbete och omfattar vetenskapsteori, forskningsmetod och epidemiologi. Vidare ingår en beskrivning av strategier för att planera, genomföra och utvärdera ett folkhälsoprojekt. Även etiska och ekonomiska aspekter kommer att belysas. I kursen ges studenten tillfälle att omsätta sina kunskaper praktiskt genom att utforma en design för folkhälsoarbete. Behörighetskrav: Folkhälsovetenskap (1–30) 30 hp helfart vt 12, start v. 03 Folkhälsovetenskap (61–90) 30 hp

I kursen ingår fördjupning i olika epide miologiska, statistiska och kvalitativa forskningsmetoder inom folkhälsoområ det, samt att kunna utvärdera och kritiskt granska tillämpningen av dessa. Ett uppsatsarbete om 15 hp ingår. Detta arbete kan utföras inom valfritt område inom folkhälsovetenskap. Behörighetskrav: Folkhälsovetenskap (1–60) 60 hp helfart ht 11, start v. 35 helfart vt 12, start v. 03 Folkhälsovetenskap 30 hp

I kursen ges ämnesteoretisk fördjupning med inriktning på strategier för hälsofrämjande arbete och utvärdering av dessa ur jämlikhets- respektive miljöperspektiv. I kursen ingår också en fördjupning av vetenskapsteori och forskningsmetoder som används inom folkhälsovetenskap. Kursen avslutas med ett uppsatsarbete om 15 hp inom valfritt område med relevans för det folkhälsovetenskapliga fältet. Möjlighet ges att göra ett uppsatsarbete om 30 hp. Behörighetskrav: Folkhälsovetenskap (1–90) 90 hp helfart vt 12, start v. 03 Kost, fysisk aktivitet och hälsa 7,5 hp

I kursen behandlas grunderna inom folkhälsoarbete. I fokus står frågor kring kost/kostvanor, fysisk aktivitet och hälsa samt sambandet mellan dessa. I kursen belyses även närings- och arbetsfysiologi, hälsofrämjande effekter av fysisk aktivitet samt hur folkhälsoarbete kan genomföras. Grundläggande behörighet halvfart vt 12, start v. 03

Genus- och etnicitetsfrågor Genus, etnicitet och andra maktstrukturer (1–30) 30 hp

Kursen är en introduktion till studier om genus och etnicitet med temaområden som jämställdhetens historiska utveckling, den moderna familjen och föräldra skap, sexualitet, arbetsliv, politik samt den kulturella bakgrundens betydelse i olika sammanhang. På kursen introduceras olika forskningsmetoder bl.a. stati stik och textanalys. Hur media påverkar uppfattningar om manligt och kvinnligt, kroppsideal, hälsa och våld blir relevanta frågor som behandlas på kursen. Kunskaper om genus- och etnicitetsproblematik efterfrågas allt mer i dagens arbetsliv. Grundläggande behörighet helfart ht 11, start v. 35

Handikappfrågor Aktuell handikappvetenskaplig forskning 7,5 hp

Kursens syfte är att ge en översikt över aktuell nationell och internationell handikappforskning samt att jämföra olika discipliners sätt att teoretiskt betrakta och praktiskt bedriva handikapprela terad forskning. Behörighetskrav: 90 hp (1–90) i ett ämne halvfart ht 11, start v. 45, distans/campus Aktuella specialpedagogiska teorier 7,5 hp

Kursens syfte är att studenten ska till ägna sig kunskap om aktuella teoretiska strömningar inom specialpedagogiken. Kursens mål är att studenten ska få ökade insikter i specialpedagogiska teorier och deras praktiska tillämpning både ur ett internationellt och ur ett nordiskt perspektiv. Behörighetskrav: 90 hp (1–90) i ett ämne halvfart vt 12, start v. 13, distans/campus Att arbeta med barn och ungdom med funktionshinder 30 hp

Kursen ger en teoretisk grund för arbete med funktionshindrade barn och ungdomar inom barnomsorg, skola, handikapp omsorg, habilitering samt verksamheter

Kurser • Samhälls-, beteendevetenskap och vård

inom fritidssektorn. Samhällets bemötande, lagstiftning och ideologi inom handi kappområdet behandlas liksom barns och ungdomars normala sociala och psykologiska utveckling och olika former av avvikande utvecklingsmön ster. Orsaker och konsekvenser av vanligt förekommande funktionshinder bland barn belyses liksom olika behandlingsmetoder och arbetssätt med inriktning på funktionshindrade barn och ungdomar. Grundläggande behörighet halvfart ht 11, start v. 35, fortsätter vt 12, distans/campus Att arbeta med vuxna med funktionshinder 30 hp

Kursen ger en grundläggande teoretisk bas för arbete med vuxna funktionshindrade inom offentlig och privat handikappomsorg, rehabilitering samt fritids verksamhet. Individens utveckling liksom vanligt förekommande funktionshinders orsaker, innebörder och konsekvenser belyses. Metoder och arbetssätt i arbete med olika grupper av vuxna funktionshindrade presenteras och analyseras. Samhällets bemötande, lagstiftning och ideologi inom handikappområdet studeras liksom frågor om attityder, etik, genus och etnicitet i relation till funktionshinder. Grundläggande behörighet halvfart ht 11, start v. 35, fortsätter vt 12, distans/campus Funktionshinder med fokus på språk och kommunikation 7,5 hp

Kursen ger en översikt över språkliga och kommunikativa funktionshinder hos barn och vuxna utifrån såväl individuella som samhälleliga perspektiv. Olika funktions nedsättningars orsaker och konsekvenser behandlas. Stor vikt läggs vid olika modeller för att analysera språk och kommunikation i relation till funktionshinder. Grundläggande behörighet kvartsfart ht 11, start v. 35 Funktionshinder och handikapp – arbetsliv och sysselsättning 7,5 hp

Kursen, som är internetbaserad, handlar om villkor, möjligheter och hinder i arbetslivet för personer med funktionshinder. I kursen behandlas den välfärdsoch arbetsmarknadspolitiska dimensionen och olika former av stödinsatser som till exempel arbetslivsrehabilitering och daglig verksamhet.

= Avancerad nivå

Grundläggande behörighet kvartsfart vt 12, start v. 03, distans/internet Funktionshinder och handikapp – kategorisering och bemästrande 7,5 hp

Under senare år har allt fler kategoriserats som funktionshindrade. I kursen, som är internetbaserad, belyses och analyseras med denna utveckling som utgångspunkt frågor om normalitet och avvikelse, diagnosers för- och nackdelar samt konsekvenser för individer och samhälle. Personer med samma diagnos/ funktionshinder bemästrar sin situation på olika sätt och såväl upplevelser av som strategier för ett liv med funktionsnedsättning studeras. Grundläggande behörighet kvartsfart ht 11, start v. 35, distans/internet Funktionshinder: psykologiska och sociala perspektiv 7,5 hp

Kursen handlar om upplevelsen av funktionshinder ur individens perspektiv, samt hur individen bemästrar sin livssituation. Olika teoretiska perspektiv på rehabilitering/habilitering tas upp liksom samhället och den sociala omgivningens betydelse. Grundläggande behörighet kvartsfart vt 12, start v. 03, distans/internet Funktionshinder: synsätt och vardagsliv 7,5 hp

Kursen belyser funktionshinder och handikapp ur historisk, ideologisk och tvärvetenskaplig synvinkel. Grundläggande synsätt på definitioner av handikapp presenteras. Kursen innehåller även vardagslivets grundläggande villkor för människor med olika funktionsnedsättningar i olika miljöer, där bland annat platsens betydelse vad gäller möjligheter och hinder belyses. Grundläggande behörighet kvartsfart ht 11, start v. 35, distans/internet Handikappvetenskaplig teori 7,5 hp

Kursens syfte är att teoretiskt belysa handikappvetenskapens mångvetenskaplighet och olika grundläggande synsätt på funktionshinder och handikapp. Kursens

= Distansutbildning. Träffar kan förekomma.

mål är att studenten ska kunna återge, analysera och jämföra aktuella handikappvetenskapliga synsätt och teoretiska modeller. Behörighetskrav: 90 hp (1–90) i ett ämne halvfart ht 11, start v. 35, distans/campus Inkludering och segregering i teori och praktik 7,5 hp

Kursen behandlar aktuella vetenskapliga kunskaper om inkluderande respektive segregerade undervisningsformer för elever i behov av särskilt stöd. Med stöd av specialpedagogiska teorier, förhållningssätt och metoder genomförs analyser av den specialpedagogiska utbildningspraktiken med fokus på olika undervisningsformer och med särskild uppmärksamhet på elevernas perspektiv. Behörighetskrav: 90 högskolepoäng i ett ämne halvfart ht 11, start v. 35, distans/campus Läs- och skrivsvårigheter i handikappvetenskaplig belysning 7,5 hp

Kursen belyser läsning och skrivning som kognitiva och kommunikativa processer. Hinder i processerna som kan uppkomma i relation till olika funktionsnedsättningar såsom dyslexi, språkstörning och utvecklingsstörning, samt konsekvenser av desamma analyseras från olika teoretiska perspektiv. Grundläggande behörighet kvartsfart vt 12, start v. 03 Personlig assistans – brukar- och yrkesperspektiv 7,5 hp

I kursen behandlas personlig assistans ur både brukar- och assistentperspektiv. Kursen granskar den nya LSS-lagen samt olika organisations- och anordnarformer. Kursen tar vidare upp handläggar- och utföraraspekter samt det nära samarbetet mellan brukare (både barn och vuxna) och personlig assistent. Grundläggande behörighet kvartsfart ht 11, start v. 35, distans/campus

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012 • 137

Samhälls-, beteendevetenskap och vård • Kurser

Internationella relationer Internationella relationer Internationella relationer (1–30) 30 hp

Kursen ger grundläggande kunskaper om internationella relationer. Studenterna ska tillägna sig förmågan att analysera de viktiga frågorna inom ämnet såsom freds- och konfliktfrågor, utrikes- och säkerhetspolitik, internationella förhandlingar, globalisering, regional integration, demokrati och utveckling i tredje världen. Grundläggande behörighet helfart ht 11, start v. 35 Internationella relationer (31–60) 30 hp

Kursen ger fördjupade kunskaper om fred och säkerhet i en globaliserad värld. Den kommer att behandla olika former av militära och ickemilitära hot i en värld där hotbilderna drastiskt har förändrats efter kalla krigets slut. Kursen kommer att ge ett vidare perspektiv på begreppet säkerhet genom att ta upp t.ex. terrorism, miljöhot, ekonomisk säkerhet, fattigdom, hiv/aids, migrationsproblematik och mänsklig säkerhet. I kursen ingår även en metoddel och uppsats. Behörighetskrav: Internationella relationer (1–30) 30 hp eller motsvarande helfart vt 12, start v. 03 (undervisningen bedrivs på engelska) Internationella relationer (61–90) 30 hp

Kursen syftar till att ge fördjupade kunskaper i ämnet internationella relationer och i vetenskaplig metod, ge färdigheter i vetenskaplig hantering av ämnesområdet samt specialiserade kunskaper inom något av dess delområden. I den avslutande uppsatskursen genomför studenterna självständigt en forskningsuppgift med vetenskapligt relevanta metodologiska redskap och teorier. Behörighetskrav: Internationella relationer (1–60) 60 hp helfart vt 12, start v. 03 (undervisningen bedrivs på engelska)

Omvårdnad Den ojämlika hälsan 15 hp

Kursen är på avancerad nivå och syftar till att fördjupa kunskaper i genusvetenskap och hur hälsan påverkas av demografiska förhållanden som ålder, civilstånd, social 138 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012

grupp, genus, sexualitet, etnicitet och segregation. Kursen avser också att fördjupa kunskaper och förståelse för det könsrelaterade våldets dynamik, kännetecken och konsekvenser samt myndigheters, organisationers och hälso- och sjukvårdens ansvar, samverkan och bemötande av våldsutsatta individer. Behörighetskrav: Kandidatexamen 180 hp med minst 90 hp i omvårdnad eller motsvarande halvfart vt 12, start v. 03, distans/campus Etik och estetik med inriktning omvårdnad 7,5 hp

Kursen behandlar omvårdnadens etik, etik i hälsobefrämjande arbete och etiskt förhållningssätt i kulturell omvårdnad. Kursen behandlar vidare omvårdnad som konst och användandet av estetik för att skapa läkande miljöer och situationer. Behörighetskrav: Legitimerad sjuksköterska alternativt Omvårdnad 30 hp Platsgaranti halvfart ht 11, start v. 35, distans/campus Hälsa och livsstil I, 15 hp

Kursen är på avancerad nivå och behandlar hälsa och hälsofrågor i ett brett per spektiv. Hälsans bestämningsfaktorer samt samband mellan socioekonomiska och kulturella faktorer, ålder, kön, livsstil och hälsa belyses och problematiseras. Kursen avser att fördjupa kunskapen om hur hälsan kan påverkas, vidmakthållas och stärkas hos individer, grupper och befolk ning i ett nationellt och internationellt perspektiv. Kursen avser också att fördjupa kunskapen om hälsofrämjande insatser på individ-, gruppoch samhällsnivå. Behörighetskrav: Kandidatexamen 180 hp med minst 90 hp i omvårdnad eller motsvarande halvfart ht 11, start v. 35, distans/campus Hälsa och livsstil II 15 hp

Kursen är på avancerad nivå och syftar till att fördjupa kunskapen om preventiva och hälsofrämjande interventioner på individ-, grupp-, och samhällsnivå. Kursen avser att ge fördjupade kunskaper om pedagogiska teorier användbara i hälsofrämjande arbete samt teoretiska förklaringar av hälsorelaterade beteenden och hur dessa kan prediceras och främjas. Kursen avser vidare att stimulera kreativa idéer och diskussioner om hur

hälsofrämjande interventioner kan planeras, tillämpas och utvärderas utifrån ett holistiskt synsätt på hälsa. Behörighetskrav: Kandidatexamen 180 hp med minst 90 hp i omvårdnad eller motsvarande samt kursen Hälsa och livsstil I, 15 hp på avancerad nivå eller motsvarande halvfart ht 11, start v. 35, distans/campus Hälsa, livsstil och entreprenörskap 7,5 hp

Kursen är på avancerad nivå och syftar till att belysa området innovation och entreprenörskap utifrån ett hälsovetenskapligt perspektiv. Kursen ger kunskaper i analys och praktisk problemlösning avseende olika problemområden som aktualiseras i den entreprenöriella processen och innovationsprocessen, vilket behandlas med teorier och modeller inom området. Kursen avser att främja såväl ett kritiskt tänkande runt hälsa, innovation och ekonomisk förnyelse som den egna initiativförmågan och kreativiteten i hälsoarbete. Behörighetskrav: Kandidatexamen 180 hp med minst 90 hp i omvårdnad eller motsvarande halvfart vt 12, start v. 03 distans/campus Hälsoteorier 7,5 hp

Kursen behandlar hälsoprocessens villkor, hälsoteorier, hälsofrämjande arbete ur olika perspektiv och folkhälsa. Behörighetskrav: Legitimerad sjuk sköterska alternativt Omvårdnad 30 hp Platsgaranti halvfart ht 11, start v. 45, distans/campus Nutritionsepidemiologi 15 hp

Kursen är på avancerad nivå och behandlar hälsa och hälsofrågor främst ur ett nutritionsperspektiv, där olika teorier om kostens betydelse för hälsan diskuteras. Kursens tyngdpunkt ligger i hur så kallade sanningar inom näringslära skapas. Utgångspunkten är vetenskapliga artiklar och hur resultaten tolkas och omformas till råd och rekommenda tioner om hur vi bör äta och leva för att ge förutsättningar för ett långt och sjukdomsfritt liv. Behörighetskrav: Kandidatexamen 180 hp med minst 90 hp i omvårdnad eller motsvarande halvfart vt 12, start v. 03, distans/campus

Kurser • Samhälls-, beteendevetenskap och vård

Omvårdnad (31–60) 30 hp

Omvårdnad 30 hp

Inom disciplinen omvårdnad utvecklas kunskap om hur hälsa kan bevaras, upprätthållas och återvinnas, om ett gott liv trots ohälsa, sjukdom eller funktionshinder och om hur lidande kan lindras. Omvårdnad utgår från behov och problem relaterade till hälsa och ohälsa, och avser att hjälpa människor utifrån deras resurser (kraft, vilja, förmåga, tillgång till stöd) med respekt för människors integritet och självbestämmande. Följande fyra delkurser ingår: Vetenskaplig teori och metod I, 7,5 hp; Omvårdnadsteorier 7,5 hp; Etik och estetik med inriktning omvårdnad 7,5 hp; Hälsoteorier, 7,5 hp.

Följande två delkurser ingår: Vetenskapsteori, forskningsetik och vetenskapliga metoder 15 hp; Omvårdnad – vetenskapligt arbete 15 hp.

Behörighetskrav: Legitimerad sjuksköterska alternativt Omvårdnad 30 hp Platsgaranti halvfart vt 12, start v. 03, fortsätter ht 12, distans/campus, Varberg Omvårdnad (61–90) 30 hp

Följande tre delkurser ingår: Vetenskaplig teori och metod II, 7,5 hp; Omvårdnad med inriktning förbättringskunskap 7,5 hp; Omvårdnad – vetenskapligt arbete 15 hp. Behörighetskrav: Omvårdnad (1–60) 60 hp Platsgaranti halvfart ht 11, start v. 35, fortsätter vt 12, distans/campus Omvårdnad – vetenskapligt arbete 15 hp

Examensarbete för kandidatexamen. Behörighetskrav: Omvårdnad 60 hp (1–60) och Vetenskaplig teori och metod II 7,5 hp (61–90) eller motsvarande Platsgaranti halvfart vt 12, start v. 03, distans/campus Omvårdnad – vetenskapligt arbete 15 hp

Examensarbete för magisterexamen. Behörighetskrav: Kandidatexamen i omvårdnad eller motsvarande samt 7,5 hp ämnesspecifik litteraturkurs inom omvårdnad på avancerad nivå och 7,5 hp i vetenskaplig metod på avancerad nivå eller motsvarande. Platsgaranti halvfart vt 12, start v. 03

= Avancerad nivå

Behörighetskrav: Omvårdnad (1–90) 90 hp Platsgaranti halvfart ht 11, start v. 35, fortsätter vt 12, distans/campus Omvårdnadsteorier 7,5 hp

Kursen behandlar omvårdnadsteorier och hur teorierna kan användas i praktiskt omvårdnadsarbete. Kursen handlar också om transkulturell omvårdnad. Behörighetskrav: Legitimerad sjuk sköterska alternativt Omvårdnad 30 hp Platsgaranti halvfart vt 12, start v. 13, distans/campus, Varberg Prevention inom kardiologisk vård 7,5 hp

Kursen syftar till att ge fördjupade kunskaper om prevention och rehabilitering i ett genus- och mångfaldsperspektiv. Kursen innehåller de senaste rönen om hälsoriskfaktorer av betydelse för uppkomst av hjärtsjukdom samt organisering, genomförande och utvärdering av olika typer av prevention och rehabilitering. Stor vikt läggs vid teamsamverkan och pedagogikens betydelse för motivation till livsstilsförändringar. Behörighetskrav: Kandidatexamen 180 hp med minst 90 hp i omvårdnad eller motsvarande halvfart ht 11, start v. 45, distans/campus

Behörighetskrav: Legitimerad sjuksköterska alternativt Omvårdnad 30 hp (1–30) Platsgaranti halvfart vt 12, start v. 03, distans/campus, Varberg Vetenskapsteori, vetenskaplig metod och forskningsetik 15 hp

Kursen är på avancerad nivå och har som mål att stimulera en forskningsetisk reflektion samt att fördjupa kunskaper om ontologiska och epistemologiska antagan den som ligger till grund för val av forskningsansatser och analysmetoder. Kursen avser också att fördjupa kunskapen om kvalitativ forskningsmetod (särskilt kvalitativ innehållsanalys) och kvantitativa forskningsmetoder, för- och nackdelar med dessa ansatser och på vilket sätt de kan komplettera varandra. Behörighetskrav: Kandidatexamen 180 hp med minst 90 hp i omvårdnad eller motsvarande halvfart ht 11, start v. 35, distans/campus

Pedagogik Företagshälsovård och den egna yrkesrollen 15 hp

Kursen erbjuder en fördjupning inom området företagshälsovård som berör det egna pedagogiska förhållningssättet, ledarskap och kommunikation. Målet är att du ska utveckla en helhetssyn på hälso frågor i arbetslivet med speciellt fokus på företagshälsovårdsområdet. Grundläggande behörighet halvfart vt 12, start v. 03, distans/campus

Studenthandledning 7,5 hp

Hälsopedagogik 15 hp

Kursen ger fördjupade kunskaper om och förståelse för handledning av vårdomsorgsstuderande på grundoch avancerad nivå.

Denna kurs ger dig en bred ämnesintroduktion till hälsopedagogikområdet och riktar sig till dig som är intresserad av hälso- och livsstilsfrågor och vill arbeta med att vägleda andra till medvetna hälsofrämjande val. Du läser om pedagogiska teorier och hälsoteorier som är relevanta för förstå hälsopedagogiskt arbete. Innehållet präglas av en helhetssyn på människors hälsa i livets alla åldrar.

Behörighetskrav: Medellång vårdomsorgsutbildning eller motsvarande. Platsgaranti halvfart vt 12, start v. 03, Varberg Vetenskaplig teori och metod I, 7,5 hp

Kursen behandlar vetenskapsteori, forskningsetik, forskningsprocessen och vetenskaplig metod samt tränar kritisk värdering av forskning och forskningsresultat och dess användning i praktiken.

= Distansutbildning. Träffar kan förekomma.

Grundläggande behörighet halvfart ht 11, start v. 35, distans/internet

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012 • 139

Samhälls-, beteendevetenskap och vård • Kurser

Introduktion till företagshälsovård 15 hp

Denna tvärprofessionella kurs är för dig som är intresserad av företagshälsovård. Kursen belyser företagshälsovårdens roll i samhället och ger en överblick av den egna yrkesrollen i förhållande till de förväntningar som ställs av kunderna och sam hället. Dessutom ger kursen förståelse för aktuella rättsområden samt kunskaper i att utveckla arbetslivspeda gogiska strategier för hälsofrämjande förändringsarbete på individ, gruppoch organisationsnivå. Grundläggande behörighet halvfart ht 11, start v. 35, distans/campus Introduktion till pedagogik 15 hp

I kursen lär du dig grunderna i både historiska perspektiv på pedagogik och samtida teorier om lärande. I kursen fokuseras aktuella teorier som är användbara för att utveckla lärande inom pedagogi kens olika delområden, t.ex. arbetsliv, skola/utbildning, fritid, hälsa och media. I kursen genomförs ett projekt där du använder ett aktuellt teoretiskt perspektiv i relation till en egen vald verksamhet. Grundläggande behörighet halvfart ht 11, start v. 35 halvfart vt 12, start v. 03 Lärande och undervisning i högre utbildning 15 hp

Kursen är en högskolepedagogisk utbild ning på avancerad nivå som ger behörig het att söka anställning som lärare inom högre utbildning. Dess huvudsakliga innehåll inriktas mot vuxnas lärprocesser och lärares undervisningsfärdigheter. Syftet med kursen är att utveckla ett förhållningssätt till läraruppgiften vilket är gynnsamt för studenterna, kollegiet och läraren själv. Behörighetskrav: Kandidatexamen eller motsvarande kvartsfart ht 11, start v. 35, fortsätter vt 12 kvartsfart vt 12, start v. 03, fortsätter ht 12 Mediepedagogiska perspektiv 15 hp

I kursen studerar vi på vilka sätt internet och digitala medier förändrar våra möjligheter att lära och uttrycka oss samt hur sådan kommunikation kan tas tillvara i kultur- och arbetsliv. Du får också möjlighet att lära dig att teoretiskt och praktiskt använda teorier och begrepp för att 140 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012

analysera människors villkor och sociala liv i ett föränderligt samhälle. Grundläggande behörighet halvfart ht 11, start v. 35, distans/internet Mediepedagogiska praktiker 15 hp

Kursen vänder sig till dig som är intresserad av hur nya medier kan utvecklas och användas när man planerar för lärande i såväl arbetsliv som i kulturliv. I kursen får du stifta bekantskap med begrepp och teorier från forskning om barns och vuxnas lärande i en samtida mediekultur. I kursen igår också ett mindre projekt. Grundläggande behörighet halvfart vt 12, start v. 03, distans/internet Pedagogikens forskningsmetoder I, 15 hp

I kursen lär du dig om och får praktiska erfarenheter av att samla in, bearbeta och värdera information vetenskapligt. Du studerar de teorier som styr en forskares praktiska arbete inom pedagogikens delområden. Du lär dig också att förstå och argumentera för olika forskningsmetoders kvalitet och användbarhet utifrån filosofiska och historiskt utvecklade forskningstraditioner inom pedagogikämnet. Behörighetskrav: Pedagogik (1–60) 60 hp eller motsvarande helfart vt 12, start v. 03 Pedagogikens forskningsmetoder II 15 hp

På denna kurs får du möjlighet att praktiskt utforska och pröva olika forsknings metoder som används inom den forskning som bedrivs av forskare på Högskolan i Halmstad. I anslutning till det praktiska arbetet med olika forskningsmetoder är målet att fördjupa dina teoretiska kunskaper om vetenskapsteo retiska perspektiv och traditioner som utvecklats inom pedagogikämnet. Behörighetskrav: Pedagogik (1–90) 90 hp samt Pedagogikens forskningsmetoder I, 15 hp eller motsvarande helfart ht 11, start v. 35 Pedagogiskt forskningsarbete I, 15 hp

I kursen lär du dig att planera och genomföra pedagogiskt forskningsarbete inom ett område som du själv väljer. Du studerar etablerade forskares rapporter och artiklar där ny kunskap presenteras

och får därigenom både nya kunskaper och redskap för att själv bedriva forskningsarbete. Din nya kunskap presenterar du i en uppsats så att den kan spridas och komma till användning i samhällsutvecklingen. Behörighetskrav: Pedagogik (1–60) 60 hp eller motsvarande helfart vt 12, start v. 13 Pedagogiskt forskningsarbete II 15 hp

I kursen kan du fördjupa du din förmåga att planera och genomföra eget peda gogiskt forskningsarbete. Du läser och disku terar nationell och internationell aktuell forskning och vidareutvecklar utifrån detta din egen forskning. Din nya kunskap presenterar du i en uppsats eller en vetenskaplig artikel så att den kan spridas och komma till användning i samhällsutvecklingen och i forskarsamhället. Behörighetskrav: Pedagogik (1–90) 90 hp inklusive Pedagogiskt forskningsarbete I eller motsvarande helfart ht 11, start v. 45 Vuxenpedagogik 15 hp

I kursen lär du dig hur vuxnas lärande kan planeras och organiseras i vidareutbildning inom utbildningssystemet och kompetensutveckling i arbetslivet, inom både näringsliv och offentlig verksamhet. Genom att studera teorier om livslångt lärande, vilka bygger på aktuell forskning, kan du utveckla kunskaper och färdigheter som du kan använda när du ska genomföra olika typer av vuxenpedagogiskt arbete. Grundläggande behörighet halvfart ht 11, start v. 35, distans/internet

Psykologi Arbete och hälsa – ett psykosocialt perspektiv 7,5 hp

I kursen behandlas olika förhållanden i arbetslivet vilka kan påverka människors hälsa och välbefinnande, samt vikten av balans mellan arbete och fritid. Särskilt betonas dagens moderna arbetsvillkor och psykosociala faktorer i arbetsmiljön såsom stress, arbetsglädje, motivation och kommunikation, men även fysisk aktivitet och andra livsstilsrelaterade omständigheter kopplat till hälsa berörs.

Kurser • Samhälls-, beteendevetenskap och vård

Grundläggande behörighet halvfart ht 11, start v. 35

Barns och ungdomars utveckling genom idrott: ett internationellt perspektiv i teori och praktik 15 hp

Arbetspsykologiska grunder 7,5 hp

Huvudsyftet är att förvärva kunskap om barns och ungdomars utveckling i idrott. Vidare syftar kursen till att utveckla förståelse om hur man arbetar med barn och ungdomar praktiskt i en idrottslig miljö. Dessutom syftar kursen till att jämföra trender samt hur barn och ungdomars idrott är uppbyggd i olika länder. Slutligen syftar kursen till att utveckla kunskap kring skrivandet av rapporter i ett valt ämnesområde inom fältet barnoch ungdomsidrott.

I kursen behandlas ämnen som rekrytering, arbetsmotivation och psykosociala arbetsmiljöfrågor. I kursen diskuteras hur psykologisk kunskap om skillnader mellan människor och teorier om motivation kan användas för att förstå hur arbetet påverkar produktivitet och välbefinnande. Grundläggande behörighet halvfart vt 12, start v. 03 Att arbeta som idrottspsykologisk rådgivare 30 hp

Kursen fokuserar på att arbeta tillämpat med en individuell idrottare, baserad på kunskap om teoridriven praktik, etiskt korrekta normer samt grundläggande tekniker inom kommunikation, intervention samt mätmetodik. Kursen inkluderar tillämpade kursmoment, seminarier och workshoppar. Under vissa moment används inspelning av kommu nikationsfärdigheter via mediastudio, andra moment utgörs av gästföreläsare från det tillämpade fältet. 15 poäng av kursen examineras genom eget interventionsarbete med en individuell idrottare. Handledning ges fortlöpande. Behörighetskrav: Psykologi inriktning idrott (1–90) 90 hp eller motsvarande halvfart ht 11, start v. 35, fortsätter vt 12 Att arbeta som psykologisk rådgivare i arbetsliv och organisation 30 hp

Kursens syfte är att ge förutsättningar för rådgivnings- och utvecklingsarbete i arbetslivs- och organisationssammanhang. Studenten förbereds för att kunna analysera förhållanden i arbetslivet och til�lämpa psykologiska metoder som samtal, stresshantering med mera vilka främjar personlig och professionell utveckling. Kursen är uppdelad i en teorerisk del där bland annat den tillämpade psykologins etik, utvärderingstekniker för interventionsarbete med mera behandlas och en tillämpad del där studentens genomför rådgivningsarbete med en klient. Behörighetskrav: Psykologi (1–90) 90 hp eller motsvarande halvfart ht 11, start v. 35, fortsätter vt 12

= Avancerad nivå

Behörighetskrav: 1 års studier (60 hp) i psykologi inriktning idrott, idrottsvetenskap eller motsvarande helfart vt 12, start v. 03 (undervisningen bedrivs på engelska) Humor och hälsa 15 hp

Kursen fokuserar på humorns roll och betydelse i ett hälsoperspektiv. Fenomenet humor kommer att belysas från olika psykologiska infallsvinklar och relateras till aktuell humorforskning, exempelvis humor, stress och coping. Kursen vill också betona olika humortillämpningar i samhället, exempelvis sjukhusclownernas arbete med svårt sjuka barn. Såväl konstruktiva som destruktiva förhållningssätt i relation till olika humorprocesser kommer att diskuteras, exempelvis humorns roll i olika mobbningssammanhang. Grundläggande behörighet halvfart vt 12, start v. 03 Hälsopsykologi – teoretiska perspektiv 7,5 hp

I kursen studeras hur relationen mellan människors sociala förhållanden, personlighet och beteenden påverkar väl befinnandet eller ohälsan. Du får lära dig modeller som beskriver medicinska, sociala och psykologiska faktorers gemensamma bidrag till hälsa och ohälsa. Grundläggande behörighet halvfart ht 11, start v. 35

poängteras förståelsen av olika adaptiva och maladaptiva reaktioner på idrottsskador och hur dessa bemästras samt göra studenten förtrogen med de tillämpade aspekterna av idrottspsykologi och rehabilitering. Behörighetskrav: ett års studier (60 hp) i psykologi inriktning idrott, idrotts vetenskap eller motsvarande helfart vt 12, start v. 18 (undervisningen bedrivs på engelska) Karriärutveckling och övergångar inom idrotten: ett internationellt perspektiv i teori och praktik 7,5 hp

Kursen syftar till att hjälpa studenten att förstå en idrottskarriär som en process med ett antal steg och övergångar. Den överbryggar också teori och praktik med fokus på både karriärutveckling/övergångar inom forskning som tillämpning. Behörighetskrav: ett års studier inom psykologi inriktning idrott, idrotts vetenskap eller motsvarande. helfart vt 12, start v. 13 undervisningen bedrivs på engelska) Ledarskap och gruppdynamik 7,5 hp

Kursen syftar till att ge ett arbetspsyko logiskt perspektiv på ledarskap och grupp dynamik. Aspekter som feedback, motivation, teamkultur, problemlösning och kreativitet samt stress och beslutsfattande tillämpas och analyseras. Kursen bygger på upplevelsebaserat lärande i grupp såväl utomhus som inomhus. Grundläggande behörighet halvfart vt 12, start v. 13 Mellanmänskliga konflikter i arbetslivet 7,5 hp

I kursen behandlas konflikt mellan människor utifrån socialkognitiva teorier, relationsteorier samt det psykodynamiska perspektivet. Aspekter som diskuteras är konflikters grunder, effektiv kommunikation och konfrontation, eskalering och försoning. I kursen ingår laborationer och tillämpning.

Idrottsskada och rehabilitering: ett internationellt perspektiv i teori och praktik 7,5 hp

Grundläggande behörighet halvfart vt 12, start v. 03

Syftet är att diskutera psykologiska markörer som kan förklara idrottsskador utifrån Williams och Andersens modell från 1998. Vidare betonas olika teoretiska modeller som kan förklara psykologiska reaktioner och hur man handskas med skador inom idrotten. Dessutom

Personurval: personbedömning och rekrytering 7,5 hp

= Distansutbildning. Träffar kan förekomma.

Kursen syftar till att lägga grunderna för arbetsanalys och personspecifikation för olika arbetssituationer samt att med utgångspunkt från differentialpsykologiska och testteoretiska begrepp diskutera och HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012 • 141

Samhälls-, beteendevetenskap och vård • Kurser

analysera olika metoder för personbedömning i ett rekryteringssammanhang. Grundläggande behörighet halvfart ht 11, start v. 45 Psykologi (1–30) 30 hp

Kursen är en introduktion i psykologi och handlar om hur människor tänker, känner, upplever, beter sig och utvecklas. Kursen inleds med en allmän introduktion. Delkursen Personlighetspsykologi handlar om olika synsätt på hur vår personlighet kan förstås. Vidare studeras utvecklingspsykologi som handlar om hur tankar, känslor och beteende formas och utvecklas utifrån såväl sociala som biologiska och kulturella perspektiv. Kursen avslutas med socialpsykologi, som handlar om hur vi tänker kring, påverkas av och relaterar till andra människor. Grundläggande behörighet helfart ht 11, start v. 35 Psykologi (31–60) 30 hp

Kursen är uppdelad i fyra delkurser och ger en fördjupning inom områdena kognition, emotion och vetenskaplig metod. I delkursen Kognition studeras kogni tiva fenomen, som exempelvis tänkande, minne, problemlösning och beslutsfattande. I delkursen Emotion studeras emotionella fenomen som affekter, emotionell utveckling, anknytning, empati och klinisk psykologi. I Metodkursen ges grunderna för vetenskaplig forskning. Som avslutning på kursen genomförs ett empiriskt uppsatsarbete. Behörighetskrav: Psykologi (1–30) 30 hp helfart vt 12, start v. 03 Psykologi (61–90) 30 hp

I denna kurs får studenterna fördjupade kunskaper i såväl kvantitativ som kvalitativ forskningsmetod och analys. Dessa kunskaper är nödvändiga för att förstå och kritiskt kunna analysera psykologisk forskning. Vidare ingår ett eget valt fördjupningsområde. Kursen avslutas med att studenterna förbereder och genomför ett empiriskt arbete under handledning. Arbetet dokumenteras i enlighet med rikt linjer för dokumentation av vetenskapliga arbeten samt diskuteras på ett seminarium som avslutar kursen. Behörighetskrav: Psykologi (1–60) 60 hp helfart ht 11, start v. 35

142 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012

Psykologi 30 hp

Kursen är på avancerad nivå och består av olika delmoment, såsom vetenskapsteori, forskningsetiska förhållningssätt, fördjupning i statistiska och kvalitativa analysmetoder samt ämnesfördjupning. Ämnesfördjupningen innebär att stu denten fördjupar sig inom ett eget valt område inom det allmänpsykologiska forskningsfältet. Kursen mynnar ut i genomförande, dokumentation samt försvarande av en empirisk undersökning inom ramen för det valda psykologiska ämnesområdet. Behörighetskrav: Psykologi (1–90) 90 hp helfart vt 12, start v. 03 Psykologi inriktning idrott (1–30) 30 hp

I denna kurs studeras grunderna i idrotts psykologi. Avstamp tas i den allmänna psykologin och därefter sätts fokus på det idrottspsykologiska fältet där intresset riktas mot idrottares prestation och välbefinnande. Här studeras idrottspsykologiska begrepp såsom motivation, självförtroende och stresshantering. Dessutom behandlas ledarskap och grupputveckling liksom barn och ungdomars idrottande. Avslutningsvis studeras grunderna i psykologi inriktat på fysisk aktivitet och träning. Grundläggande behörighet helfart ht 11, start v. 35 Psykologi inriktning idrott (31–60) 30 hp

I denna kurs studeras hur människor tänker, hanterar information samt hur tankar påverkar idrottsliga prestationer. I kursen ingår praktiska moment. Dessa kan handla om att föreläsa för idrott are inom det idrottspsykologiska området, t.ex. om motivation, självförtroende och stresshantering. Inom metodkursen ges grunderna i vetenskaplig forskning. Som avslutning genomförs, analyseras och dokumenteras en empirisk studie inom det idrottspsykologiska området. Behörighetskrav: Psykologi inriktning idrott (1–30) 30 hp helfart vt 12, start v. 03 Psykologi inriktning idrott (61–90) 30 hp

I denna kurs får studenterna fördjupade kunskaper inom såväl den kvantitativa som kvalitativa forskningsmetodiken. Dessa kunskaper är nödvändiga för att förstå och kritiska kunna tolka

idrottspsykologisk forskning. Vidare ges möjlighet att studera ett eget valt fördjupningsområde samt att avrapportera detta. Kursen avslutas med att studenterna genomför och utvärderar ett eget forskningsarbete under handledning av erfarna idrottsforskare. Behörighetskrav: Psykologi inriktning idrott (1–60) 60 hp helfart ht 11, start v. 35 Psykologi inriktning idrott 30 hp

Kursen är på avancerad nivå och består av olika delmoment, såsom vetenskapsteori, forskningsetiska förhållningssätt, fördjupning i statistiska och kvalitativa analysmetoder samt ämnesfördjupning. Ämnesfördjupningen innebär att studenten fördjupar sig inom ett eget valt område inom det idrottspsykologiska forskningsfältet. Kursen avslutas med genomförande, dokumentation samt försvarande av en empirisk undersökning inom ramen för det valda idrottspsykologiska ämnesområdet. Behörighetskrav: Psykologi inriktning idrott (1–90) 90 hp helfart vt 12, start v. 03 Psykologi – allmän ämnesintroduktion 7,5 hp

Kursen innehåller en orientering om psykologins teorier, metoder och användningsområden. Inledningsvis studeras psykologin som vetenskap och det moderna vetenskapliga tänkandet. Därefter behandlas delar av individens biologiska utveckling, motivation och emotion, kognitiva förmågor, arv- och miljöfaktorer samt perception, medvetande, inlärning, minne, språk, stress och stresshantering. Grundläggande behörighet kvartsfart ht 11, start v. 35, distans/internet Psykologi – idrottspsykologi I, 7,5 hp

Kursen innehåller en orientering om idrotts psykologin som vetenskap samt kunskaper om hur psykologiska faktorer och processer påverkar individen i idrotts utövandet. Kursen inriktar sig främst mot prestations- och tävlingsidrott och behandlar bl.a. nervositet och stresshantering, koncentration, motivation, självförtroende och målsättningsarbete. Grundläggande behörighet kvartsfart ht 11, start v. 35, distans/internet

Kurser • Samhälls-, beteendevetenskap och vård

Psykologi – socialpsykologi med inriktning idrott 7,5 hp

Kursen presenterar individen som en medlem i en grupp och avser att belysa socialpsykologiska begrepp, teorier, metoder och användningsområden. I kursen studeras specifikt social- och gruppsykologi inom idrotten. Exempel på innehåll är: gruppstruktur och roller, ledarskap och kommunikation, attityder och ag gression inom idrotten, lagsammanhållning och grupprocesser samt teambuilding. Grundläggande behörighet kvartsfart vt 12, start v. 03, distans/internet Psykologi: motions- och hälsopsykologi 7,5 hp

Kursen fokuserar på grundläggande frågor inom det idrotts- och hälsopsykologiska området. Här poängteras aspekter kring idrott, hälsa, välbefinnande och motionsidrott. Exempel på faktorer och processer som beaktas är betydelsen av fysisk aktivitet, självkänsla och kroppsuppfattning, träning och emotioner, beteendeförändringar och upprätthållandet av regelbunden fysisk aktivitet. Grundläggande behörighet kvartsfart vt 12, start v. 03, distans/internet Samtalsprocesser och metoder: psykologiska teorier om samspel 7,5 hp

Kursen syftar till att ge grundläggande kunskaper och medvetenhet om psykologiska skeenden i samtalssituationer. Den syftar även till att utveckla studentens egen förmåga att använda samtal och intervjuer i sin yrkesutövning. Kursen omfattar delar av personlighets-, utvecklingsoch socialpsykologisk teori samt övningar i samtals- och intervjuteknik. Grundläggande behörighet halvfart ht 11, start v. 45 Tränarskap med inriktning mot fotboll I, 30 hp

Denna kurs vänder sig till dig som är intresserad av ledarskap och tränarrollen inom fotboll. Utbildningen, som innehåller såväl fotbollens teori som praktik består av fyra delkurser om vardera 7,5 hp. Dessa delkurser behandlar följande områden: fotbollens ledarskap för barn och unga, fotbollens lärande och coachning, fotbollens träningslära samt

= Avancerad nivå

idrottsdidaktik med inriktning på fotboll. Samarbete med Svenska fotbolls förbundet (SvFF) sker genom hela kursen. Studenterna ges också, efter genomförd kurs, möjlighet att diplomeras i SvFF:s tränarutbildning på avancerad nivå (tidigare steg 3). Grundläggande behörighet halvfart ht 11, start v. 35, fortsätter vt 12

Socialpsykologi Socialpsykologi (1–30) 30 hp

bete (15 hp) som utgår från en empirisk studie. I en uppsatsförberedande kurs om 15 hp läggs särskilt vikt vid att etiska aspekter samordnas med socialpsykologisk teori och metod. Behörighetskrav: Socialpsykologi (1–60) 60 hp eller motsvarande helfart ht 11, start v. 35

Socialt arbete Socialt arbete bland barn och unga – svenska och internationella erfarenheter 15 hp

Vi studerar samspelet mellan människor i grupper, gemenskaper, organisationer och i andra former av relationer. Kursen ger en översikt över klassiska och moderna socialpsykologiska teorier. Bland de teman som studeras är jaget och identiteten, attityder, emotioner, könsrelationer och social interaktion samt kvalitativa och kvantitativa metoder. Kursen syftar till att tillämpa socialpsykologiska teorier och metoder på problemområden relaterade till frågor om jaget, roller, genus, social tillhörighet och meningsskapande.

Europeiska välfärdssystem befinner sig i en brytningstid. Familjens betydelse varierar och i vissa länder har ungdomsdomstolar och rättsväsende en central ställning. Denna kurs belyser och problematiserar samhällets insatser för utsatta barn och ungdomar med utgångspunkt i aktuell internationell forskning.

Grundläggande behörighet helfart ht 11, start v. 35

Socialt arbete med beroendeproblematik 7,5 hp

Socialpsykologi (31–60) 30 hp

I kursen sker en fördjupad läsning av centrala socialpsykologiska inriktningar som sedan tillämpas på vår tids samhälle och sociala relationer. Vi kommer särskilt att fokusera på hur relationer och kommunikation i grupper, inom organisationer och i andra sociala sammanhang kan förstås. I den avslutande uppsatskursen kommer studenterna att genomföra en empirisk studie som utförs med relevanta metodologiska redskap och som analyseras med hjälp av socialpsykologiska teorier. I kursen studeras även praktisk samtalsmetodik. Behörighetskrav: Socialpsykologi (1–30) 30 hp eller motsvarande helfart vt 12, start v. 03 Socialpsykologi (61–90) 30 hp

Kursens mål är att öka förmågan till självständig analys av socialpsykologiska företeelser genom en fördjupning och utveckling av frågeställningar som har behandlats i Socialpsykologi (1–60) 60 hp. Den socialpsykologiska teorin fördjupas särskilt i teman som genus, sociala relationer, emotioner och organisationer. Kursen avslutas med ett självständigt ar-

= Distansutbildning. Träffar kan förekomma.

Grundläggande behörighet halvfart ht 11, start v. 35 (undervisningen kan komma att bedrivas på engelska)

Kursen ger en introduktion till behandling och samhällets stöd till personer med beroendeproblematik, exempelvis alkohol-, narkotika- och spelmissbruk. Under kursen behandlas även teorier om orsaker till och uppkomst av beroende på individ- och samhällsnivå samt livsvillkoren för personer med beroendeproblematik. Grundläggande behörighet halvfart ht 11, start v. 45 Socialt arbete – ungdom och mångfald 7,5 hp

Kursen vänder sig till dig som är intresserad av socialt arbete med ungdomar och behandlar teorier om socialt ungdomsarbete samt olika ungdomsgruppers livsvillkor och förutsättningar. Kursen tar även upp strukturella perspektiv på ungdom utifrån exempelvis kön/genus och etnicitet. Grundläggande behörighet halvfart ht 11, start v. 35

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012 • 143

Samhälls-, beteendevetenskap och vård • Kurser

Sociologi Genus och samhälle 7,5 hp

Kursen syftar till att ge fördjupningar i det mångfacetterade fältet genusvetenskap. Området är av central betydelse i en förståelse av samhällsfrågor och förändringar, framförallt i kombination med andra kärnämnen. Kursen bygger på kritisk läsning av aktuella debatter kring relevanta samhällsteman, såsom maktrelationer, familj, hälsa, arbete, jämställdhet och mångfald. Behörighetskrav: Kandidatexamen i sociologi, social psykologi eller annat samhälls- och beteendevetenskapligt ämne helfart ht 11, start v. 40 Introduktion till kriminologi 15 hp

Kursen ger en introduktion till kriminologi som ämnesområde. Såväl klassisk som modern kriminologisk teoribildning studeras. Under kursen diskuteras, utifrån sociologiska och socialpsykologiska perspektiv, frågor relaterade till brott, straff, social kontroll och social avvikelse. Tillsammans med grundläggande frågeställningar beträffande kriminalitet och kriminella uppmärksammas brottslighetens konsekvenser; detta genom att brotts offret ställs i centrum och offerproblematiken behandlas. I relation till detta diskuteras även begreppen rädsla och otrygghet. Grundläggande behörighet halvfart ht 11, start v. 35 Kriminologi 7,5 hp

Kursen syftar till att ge fördjupning inom fältet kriminologi utifrån ett avvikelsesociologiskt och viktimologiskt perspektiv. Kursen lägger fokus på brotts- och straff aspekter, samt på grundläggande frågeställningar, vilket ger möjlighet för studenterna att applicera den kriminologiska begreppsapparaten på aktuella samhällsföreteelser. Behörighetskrav: Kandidatexamen i sociologi, socialpsykologi, kriminologi eller annat samhälls- eller beteende vetenskapligt ämne helfart ht 11, start v. 40 Socialpsykologi – kreativa processer i grupper och organisationer 7,5 hp

Kursen syftar till att ge ökade teoretiska kunskaper om centrala teman i det socialpsykologiska fältet, såsom sociala interaktioner, genusrelationer, emotioner 144 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012

och gruppdynamik. Kursen bygger på ett kritiskt perspektiv på socialpsykologiska teorier. Den syftar till att studenten ska kunna utveckla fördjupad förmåga att analysera och konkretisera aktuella teman inom området.

ga tillämpningar på olika samhällsnivåer berörs. Samtida sociologilitteratur och teorier om genus, klass, etnicitet och sexualitet behandlas på kursen som avslutas med ett vetenskapligt arbete i form av en kandidatuppsats.

Behörighetskrav: Kandidatexamen i sociologi, socialpsykologi eller annat samhälls- och beteendevetenskapligt ämne helfart ht 11, start v. 40

Behörighetskrav: Sociologi (1–60) 60 hp eller motsvarande halvfart ht 11, start v. 35, fortsätter vt 12 distans/internet helfart vt 12, start v. 03

Sociologi (1–30) 30 hp

I kursen studeras människans sociala beteende och förhållandet mellan individen och det omgivande samhället. Kursen är en introduktion till sociologi och omfattar såväl teori som tillämpning. Sociologiska frågor och undersökningsmetoder presenteras och syftar till analys och förståelse av det samtida samhället och dess förändringar. I kursen presenteras olika tillvägagångssätt för datainsamling såsom enkät, observation, intervju och livsberättelse. Dessutom behandlas hur sociologisk kunskap skapas i mötet mellan empiriska data och sociologiska teorier. Grundläggande behörighet helfart ht 11, start v. 35 Sociologi (31–60) 30 hp

I kursen ges studenterna tillfälle att utveckla förmågan att på ett självständigt och sociologiskt sätt kunna tolka och analysera sociala fenomen och problem i det samtida samhället. Här fördjupas kunskaperna om mänskligt beteende och sociologiska teorier och undersökningsmetoder. I kursen diskuteras och analyseras olika aspekter av dagens samhälle, av förändringar, förutsättningar och möj ligheter att påverka sociala relationer på både individ- och samhällsnivå. Kursen avslutas med ett uppsatsarbete där en sociologisk undersökning görs, med til�lämpning av metoder och teorier. Ämnet för uppsatsen väljs utifrån eget intresse. Behörighetskrav: Sociologi (1–30) 30 hp eller motsvarande helfart vt 12, start v. 03 Sociologi (61–90) 30 hp

Kursens grundläggande tema är relationen mellan sociologisk teori och förståelsen av det moderna samhällets framväxt och förändringar. Viktiga sociologiska teorier och begrepps uppkomst och användingsområden behandlas. Skillnaderna mellan olika teori- och metodtraditioner inom ämnesområdet belyses också och ämnets olika perspektiv och möjli-

Statsvetenskap Kommunikation, ledarskap och lärande (1–30) 15 hp

I kursen får du en introduktion i hur kommunikation fungerar såväl i organisationer som i politiska processer. Förutom en orientering i olika teorier om kommunikation får du praktiska färdigheter i kommunikativa processer som rör ledarskap, medarbetarskap och lärande. Behörighetskrav: Hi A, Sh A Områdesbehörighet 1 helfart ht 11, start v. 45 Politisk kommunikation 30 hp

I politisk kommunikation studerar du hur opinionsbildning går till i samhället, och vilken roll medier, medborgare och politiska makthavare har i denna process. I kursen ingår också studier av övertalande kommunikation som propaganda och politisk retorik. Dessutom får du tillfälle att undersöka kommunikativa processer i organisationer genom en egen fältstudie. Behörighetskrav: Statsvetenskap (1–60) 60 hp eller motsvarande helfart ht 11, start v. 35 Samhällsvetenskaplig grundkurs 15 hp

Kursen avser stt utgöra en introduktion i samhällsvetenskapliga studier. I kursen läser du om samhällsvetenskaperna i ett såväl historiskt som samtida perspektiv. I kursen får du också en introduktion i att använda grundläggande forskningsmetoder vilket förbereder dig för att göra egna samhällsvetenskapliga undersökningar. Behörighetskrav: Hi A, Sh A Områdesbehörighet 1 helfart ht 11, start v. 35

Kurser • Samhälls-, beteendevetenskap och vård

Statsvetenskap (1–30) 30 hp

Frågor om makt, inflytande och demokrati står i centrum för statsvetenskapen. I denna grundläggande kurs får du kunskaper om hur politiska institutioner som parlament och partier fungerar i olika länder, och hur den offentliga makten utövas i samhället. Du stiftar bekantskap med olika idéer om hur ett gott samhälle kan se ut, där frågor om bl.a. rättvisa, frihet, jämlikhet och jämställdhet är av stor betydelse. Ett annat viktigt moment behandlar den internationella politiken med fokus på konflikter, säkerhets- och utvecklingsfrågor. Behörighetskrav: Hi A, Sh A Områdesbehörighet 1 helfart ht 11, start v. 35 helfart vt 12, start v. 03 Statsvetenskap (31–60) 30 hp

I kursen läser du politisk filosofi som bland annat problematiserar demokratiteorier och politiska ideologier. Ett annat moment är jämförande analys av länder och politiska institutioner. Dessutom introduceras du i olika statsvetenskapliga forskningsmetoder med vilka du själv ska kunna lägga upp och genomföra egna undersökningar. Kursen avslutas med ett uppsatsarbete om 7,5 hp. Behörighetskrav: Statsvetenskap (1–30) 30 hp helfart vt 12, start v. 03 Statsvetenskap (61–90) 30 hp

I kursen lär du dig kritiskt granska och vetenskapligt värdera aktuell statsvetenskaplig forskning, samt får möjligheter till fördjupning genom specialstudier av forskningsläget inom ett självständigt

= Avancerad nivå

valt område. Dessutom får du träning i metoder som används inom olika typer av undersökningar inom statsvetenskapen. Kursen avslutas med ett självständigt uppsatsarbete om 15 hp. Behörighetskrav: Statsvetenskap (1–60) 60 hp helfart vt 12, start v. 03 Statsvetenskap 30 hp

Kursen syftar till att fördjupa kunskaper inom statsvetenskapliga områden samt förmågan till kvalificerad statsvetenskaplig analys. Kursen behandlar olika statsvetenskapliga forskningstraditioner och inriktningar. Ett viktigt moment är att analysera och granska aktuell forskning inom politisk kommunikation. Kursen avslutas med ett vetenskapligt uppsatsarbete. Behörighetskrav: Statsvetenskap (1–90) 90 hp helfart vt 12, start v. 03 Utredningsarbete/praktik med inriktning mot politisk kommunikation 30 hp

Kursen syftar till att ge fördjupade kunskaper och färdigheter i utredningsarbete med arbetsmarknadsanknytning. Vidare ger kursen övning i att självständigt identifiera, välja och presentera en utredningsuppgift som genomförs i samarbete med extern uppdragsgivare.

Ämnesövergripande kurser Klimatförändringar, jordens resurser och samhället 7,5 hp

Kursen tar upp förhållandet mellan fysiska, biologiska och samhälleliga faktorer som påverkar klimatförändringar och miljöförstöring. Vi diskuterar konse kvenserna för människor, natur och samhälle, betydelsen av politiska ekonomiska åtgärder, konsumtionssamhället, energiproduktion och konsumtion samt informationens roll i förståelsen av hela problematiken. Grundläggande behörighet kvartsfart ht 11, start v. 35, distans/internet kvartsfart vt 12, start v. 03, distans/internet Vetenskaplig metod med inriktning statistik 7,5 hp

Kursen är på avancerad nivå och ger fördjupade kunskaper i kvantitativ forskningsmetodik med fokus på försöksplanering och analys. Teoretisk bakgrund ges till kvantitativa analysmetoder, såsom linjär och logisk regression. Dessutom betonas färdigheter i statistikprogrammet SPSS. Behörighetskrav: 90 hp (1–90) inom ett ämne eller motsvarande kunskaper i metod halvfart vt 12, start v. 13

Behörighetskrav: Kandidatexamen i statsvetenskap eller motsvarande helfart ht 11, start v. 35

= Distansutbildning. Träffar kan förekomma.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012 • 145

Sommarkurser Sommarkurser

SOMMARKURSER Designprojekt 15 hp

Kursens fokus ligger på att belysa ett hel hetsperspektiv på produktutvecklingspro cessen. Du får öva din förmåga att, på ett konceptuellt stadium, utveckla produkter i nära samarbete med företag. Du får möjlighet att öva personliga färdigheter i designmetodik, illustrationsteknik och modellteknik. Kursen tar även upp varumärkeshantering och målgruppsinriktning. Du ska efter kursen kunna hantera designaspekter inom produktutveckling. Behörighetskrav: Design, produktutveckling motsvarande 7,5 hp eller motsvarande helfart vt 11, start v. 24 Floristik och faunistik 7,5 hp

På kursen undersöker du viktiga biotoper i den halländska naturen och lär dig kän na igen de växter och djur som lever där. På kursen får du goda möjligheter att trä na dig i att självständigt använda be stämningslitteratur. Du tillbringar störs ta delen av kursen ute i fält. Viss förkunskap om naturen är önskvärd ef tersom tempot är relativt högt. Kursen ges under två veckor i juni och tre veckor i augusti.

146 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012

Grundläggande behörighet helfart vt 11, start v. 24 Introduktion till musikproduktion 7,5 hp

Kursen ger en introduktion till musik produktionens olika led, där inte minst studioarbetet sätts i fokus, men även pro ducentens roll i en kreativ miljö tas upp. Grunderna för inspelningsteknik samt enklare praktiska övningar ingår. Tyngd punkten ligger på rock- och popmusik. Grundläggande behörighet helfart vt 11, start v. 23 Kriminologi 7,5 hp

Kursen ger en introduktion till klassisk och modern kriminologisk teoribildning. Utifrån sociologiska och socialpsykolo giska perspektiv diskuteras frågeställning ar och begrepp relaterade till brott, straff, kontroll och social avvikelse. Tillsam mans med grundläggande frågor om kri minalitet och kriminella kommer brotts offerproblematiken att uppmärksammas. Grundläggande behörighet helfart vt 11, start v. 24

Livet i tångskogarna 7,5 hp

Kursen kommer till stor del att vara för lagd till olika kustavsnitt mellan Hal lands Väderö och Kungsbacka. Du un dersöker ekologiska samhällen under ytan och diskuterar hur dessa påverkas av mänskliga aktiviteter. I möjligaste mån sker undervisningen i vattnet med hjälp av snorkling. Våtdräkter bör därför hyras eller införskaffas. Tillgång till bil rekom menderas. Grundläggande behörighet helfart vt 11, start v. 24 Nyföretagandets grunder 7,5 hp

Kursen innehåller nyföretagandets grun der. Praktiska tillvägagångsätt för start av företag med avseende på områdena stra tegi och marknad behandlas samt grund läggande finansiell planering och budge tering. Grundläggande behörighet helfart vt 11, start v. 23, Varberg Skapande skrivande 7,5 hp

Kursen syftar till att ge kunskap om grundläggande strategier för att skriva skönlitterära texter på engelska. Detta görs genom olika skrivövningar och även

Sommarkurser

genom en överblick av olika författares förhållningssätt till hur en skönlitterär text kan ta form. Kursen behandlar oli ka genrer utifrån ett berättarperspektiv. Behörighetskrav: En B helfart vt 11, start v. 23, distans/internet Speaking and Writing in English 7,5 hp

Detta är en kurs för dem som vill förbättra sin talade och skrivna engelska. Studenterna får tillfälle att göra skriftliga och muntliga presentationer av olika slag och genrer, såsom ”abstracts”, rapporter, analyser, och beskrivningar.

Ungas kultur i ett digitalt medielandskap 7,5 hp

Medier som internet har stor betydelse i barns och ungas liv. Den här kursen vänder sig till dig som vill få ökade kun skaper om hur unga människor använ der digitala medier och deras betydelse för identitetsprocesser, social gemenskap och lärande i vid mening. Bland annat behandlas källkritik i samband med in formationssökning, användning och produktion av dataspel samt interaktion i form av chat, e-post och communities. Grundläggande behörighet halvfart vt 11, start v. 24, distans/internet

Behörighetskrav: Undantag från kravet i svenska för den som i övrigt uppfyller behörighetskravet genom utländsk ut bildning helfart vt 11, start v. 23 (undervisningen bedrivs på engelska)

= Avancerad nivå

= Distansutbildning. Träffar kan förekomma.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012 • 147

VILL DU VETA MER www.hh.se Studentcentrum Studievägledning Besöksadress: hus Q Telefon (vx) 035-16 71 00 Öppettider: Måndag–torsdag 8.30–16.00, fredag 10.00–16.00 E-post: studievagledning@hh.se Kåren Box 847 301 18 Halmstad Telefon 035-16 71 70 www.karen.hh.se Halmstads kommun Telefon 035-13 70 00 www.halmstad.se ANMÄLAN www.studera.nu Har du inte tillgång till internet kan du beställa anmälningsmaterial på telefon 08-613 99 00. STUDIEMEDEL CSN talsvar telefon 0771-276 800 www.csn.se

HÖGSKOLAN I HALMSTAD

Box 823 • 301 18 Halmstad • Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Telefon: 035-16 71 00 • Telefax: 035-18 61 92 E-post: registrator@hh.se • www.hh.se