Årsredovisning 2016 by Högskolan i Halmstad

D E T I N N O VA T I O N S D R I VA N D E L Ä R O S Ä T E T

Årsredovisning Högskolan i Halmstad 2016

Digitalt laborativt centrum I november 2016 invigdes Digitalt laborativt centrum, DLC, vid Högskolan i Halmstad. DLC är en kreativ, högteknologisk och laborativ miljö med fokus på lärande och kultur. DLC stärker särskilt lärarutbildningen genom att lärarstudenter och skolforskare kan delta i formeringen av det digitaliserade samhället. Samtidigt ska labbet vara en regional mötesplats för utbildning, forskning, kunskapsbildning och dialog. Målgrupperna är såväl interna som externa samarbetspartner såsom yrkesverksamma lärare, skolelever, företag, kultur- och andra intresseorganisationer.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD | ÅRSREDOVISNING 2016

Innehåll Rektor har ordet

Året i korthet

2016 i siffror

Utbildning på grund- och avancerad nivå

Forskning och utbildning på forskarnivå

Kvalitet 30 Främjande lärandemiljöer

Medarbetare

Ekonomisk redovisning

Förvaltningsberättelse

Resultaträkning

Balansräkning

Tilläggsupplysningar

Redovisningsprinciper

Undantag från vissa bestämmelser i förordningar för universitet och högskolor

Avvikelser från allmänna råd

Noter till resultat- och balansräkning

Uppgifter om styrelse

Sjukfrånvaro

Anslagsredovisning

Väsentliga uppgifter

Styrelsens underskrifter

Bilaga: Studentkårens reflektioner

Förkortningar, akronymer och specialtermer

För att lättare hitta Högskolan i Halmstads återrapporteringskrav finns hänvisningar i marginalen till de avsnitt som innehåller ett specifikt återrapporteringskrav. Avsnitten är markerade med i marginalen. 3

HÖGSKOLAN I HALMSTAD | ÅRSREDOVISNING 2016

FAB LAB – FÖR FRAMTIDA HÅLLBARA INNOVATIONER På Högskolan i Halmstad finns sedan maj 2016 en prototypverkstad och ett 3D-labb, ett Fab Lab med den senaste utrustningen på området. Konceptet kring Fab Lab är utvecklat vid Massachusetts Institute of Technology, MIT, i USA. Den bärande idén är öppenhet och samverkan enligt den så kallade makerrörelsens modell. Fab Lab är främst en resurs för Högskolans utbildningar och forskning, men näringsliv och samverkanspartner – och allmänhet – har också tillgång till labbet.

RÖRELSELABORATORIET Human Movement Laboratory är ett rörelselaboratorium för undervisning och forskning inom fysisk träning, rörelse, funktion och hälsa. Labbet innehåller dels en träningsfysiologisk del, dels en biomekanisk. Här finns modern utrustning för mätning och analys av olika typer av rörelse, och av olika fysiologiska funktioner som cirkulation, styrka, effektutveckling, syreupptagning och kroppssammansättning.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD | ÅRSREDOVISNING 2016

INTELLIGENTA HEMMET (HINT) På Högskolan finns en fullt fungerande lägenhet, utrustad med robotar och sensorer som kan mäta den boendes aktivitet och vitala parametrar, som puls och andning. HINT är samtidigt en forsknings- och utvecklingsmiljö där olika tester, exempelvis med hjälp av demonstratorer, kan genomföras för att utveckla hälsoteknik, bland annat för äldrevården. En av robotarna i lägenheten har fått namnet Baxter, och används för att utföra olika sysslor. Baxter kan också vara social och fungera som sällskap, till exempel som motståndare i ett parti schack.

HÄLSOTEKNIKCENTRUM HALLAND – HCH HCH är en behovsorienterad och tvärvetenskaplig hälsoinnovations arena för företag, offentlig sektor, studenter, forskare och lärare i syfte att utveckla hälsoinnovativa tjänster och produkter för framtidens vård och omsorg. HCH drivs i samarbete med Region Halland och Hallands kommuner. Inom HCH finns TestMiljö Halland som ger innovatörer och företag möjligheter att testa produkter och tjänster på framtida användare och kunder. 5

HÖGSKOLAN I HALMSTAD | ÅRSREDOVISNING 2016

Rektor har ordet Återigen visade fler än någonsin intresse för Högskolan i Halmstad och sökte någon av lärosätets utbildningar. De senaste tre åren har antalet nya sökande överstigit rekordmånga 28 000 varje år. Året innebar fortsatt profilering med målet att fokusera och koppla utbildning och forskning närmare samman. I september gjorde Mikael Alexandersson sin sista arbetsdag som rektor efter fem år och ett stort antal genomförda förändringsprocesser. Högskolans vision lever vidare.

Högskolan har genomgått och är delvis fortfarande i en profileringsprocess. Utbildning och forskning har kopplats närmare samman, verksamheterna har fokuserats. Målsättningen har varit att ge utbildning inom områden där vi också kan ha stark forskning, och bedriva forskning där det finns utbildningsbehov. Både utbildning och forskning ska kännetecknas av nära samverkan med externa parter för att garantera relevans, arbetslivsanknytning och innovationsinriktning. Högskolan har arbetat för att få fler och mer kompletta akademiska miljöer. Som resultat av detta har antalet program minskat de senaste åren, med färre och starkare program som mål. På samma sätt har antalet forskningsmiljöer minskat och blev fem under 2016.

processer som lärosätet sedan dess har genomgått. Under Mikael Alexanderssons ledning satte Högskolan upp målet att minska antalet utbildningar och kraftigt öka forskningsvolymen. Under 2016 ökade forskningens omfattning ordentligt, med 19 procent jämfört med året före. Dessutom ökade andelen medarbetare med doktorsexamen och är nu över 60 procent. Antalet publicerade vetenskapliga tidskriftsartiklar fortsatte att öka. Utvecklingarna låg helt i linje med den plan som gjordes 2013 i Högskolans forsknings- och utbildningsstrategi för perioden fram till 2020.

Samtidigt har fler studenter än någonsin tidigare visat intresse för Högskolan i Halmstad – de senaste tre åren har antalet nya sökande till Högskolans program och kurser överstigit 28 000 varje år, vilket är rekordmånga.

För att ge utrymme för förändringsprocessen att utveckla forskningsvolym och fokusera utbildningarna har Högskolan inte strävat efter överproduktion av utbildning sedan 2012. Högskolan hade då maximerat sin ackumulerade sparade överproduktion. Sedan 2014 har Högskolan producerat utbildning något under takbeloppen, vilket även var fallet 2016.

Den sista september 2016 slutade Högskolans rektor Mikael Alexandersson. När han började i oktober 2011 initierade han arbetet med ett stort antal förändrings

Två nya spännande labbmiljöer invigdes under 2016: Digitalt laborativt centrum och Fab Lab. Båda miljöerna etablerades för att möta utmaningen med digitaliseringen.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD | ÅRSREDOVISNING 2016

Det förstnämnda är en plattform för digitala inslag i Högskolans utbildningar, inte minst lärarutbildningarna. Det sistnämnda är en miljö för experiment kring framtidens tillverkning och produktion. Dessa två labb är de senaste men inte de sista av Högskolans satsningar på utmanande och inspirerande lärandemiljöer för projektarbeten och samverkan med externa parter. Sådana miljöer är nyckelingredienser för Högskolan i Halmstad i framtiden. Under 2016 visade Högskolans datateknikingenjörer att de håller yppersta världsklass i ett verkligt utmanande projekt. De vann den internationella tävlingen i samverkande autonom bilkörning, the Grand Cooperative Driving Challenge, före nio lag från andra europeiska universitet. Förra gången tävlingen ägde rum, 2011, var Högskolan i Halmstad bästa svenska lag men kom tvåa efter Karlsruhe Institute of Technology. Två dotterbolag till Högskolan i Halmstads holdingbolag bildades under 2016: HH Innovation AB samt Halmstad University Executive Education and Research AB. Det sistnämnda ska hantera uppdragsutbildningar. Det förstnämnda ska arbeta med kommersiellt inriktat innova-

tionsstöd för forskare och studenter – en viktig del i detta är den nya studentinkubatorn som öppnades på lärosätet under 2016. Ett av 2015 års nyord var ”faktaresistens” men 2016 var året då begreppet verkligen slog igenom. Utvecklingen under 2016 visade att utbildning och förmåga att bedöma vad som kan vara sant och vad som troligen är falskt är oerhört viktigt i det digitaliserade samhället. I det sammanhanget är det glädjande att rekordmånga vill utbilda sig vid Högskolan i Halmstad, eftersom utbildning skapar värde, driver innovation och utvecklar samhället. Avslutningsvis: Högskolans viktigaste resurs är våra fantastiska studenter, vår studentkår och kunniga personal. Det är deras engagemang, kompetens, ihärdighet och kreativitet som är grunden till vår utveckling. Jag vill tacka dem för alla framgångar under 2016.

Thorsteinn Rögnvaldsson vikarierande rektor 7

HÖGSKOLAN I HALMSTAD | ÅRSREDOVISNING 2016

Året i korthet Högskolan i Halmstad fortsatte under året resan mot ett tydligt profilerat lärosäte med efterfrågade utbildningar, stark forskning och nära samverkan med externa parter. Såväl antalet nya sökande till Högskolans utbildningar som andelen forskning i relation till utbildning ökade. Två nya laboratorier invigdes och Högskolans nya studentinkubator öppnade.

69 miljoner till forskning om hälsoinnovation och smarta städer och samhällen Under året beviljade Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen) Högskolan sammanlagt 69 miljoner kronor för forskning, utbildning och rekryteringar som stärker lärosätets profilområden i samarbete med externa samarbetsparter. Inom hälsoinnovation görs satsningar tillsammans med företag och offentliga aktörer för att kombinera innovation och ny teknik med individanpassade och effektiva lösningar inom vård- och hälsosektorn. Området smarta städer och samhällen handlar bland annat om framtidens transporter, hur samhället använder sina resurser och hur ny teknik långsiktigt kan ge hållbar utveckling.

Stephen Hwang föreslås bli rektor Högskolestyrelsen beslutade i december att föreslå regeringen att utse Stephen Hwang till ny rektor för Högskolan i Halmstad. Stephen Hwang är professor i teoretisk fysik, och blev 2010 rektor vid Linnéuniversitetet.

First Health Innovation Day samlade 200 deltagare I augusti arrangerade Högskolan i samverkan med Region Halland, halländska kommuner och näringsliv, och med stöd från EU, den första ”Health Innovation Day”. 200 deltagare från hela Halland samlades för att diskutera och inspirera kring hälsoinnovation, begreppet ”smart” ur ett teknikperspektiv och etik. Arrangemanget är tänkt att återkomma varje år.

Världens största biometrikonferens på Högskolan – för andra gången I juni var Högskolan i Halmstad värd för den nionde IAPR internationella konferensen om biometri (ICB). ICB är världens största konferens inom biometri, det vill säga mätningar av mänskliga karakteristika som fingeravtryck och ansikten. Drygt 80 forskare från hela världen samlades för att presen8

tera och diskutera nya framsteg och resultat inom biometri. Bland talarna fanns till exempel representanter för USA:s federala säkerhetspolis, FBI, och internationella företag. Det var andra gången som Högskolan i Halmstad stod värd för ICB. Första tillfället var 2001.

Högskolans studenter vann internationell tävling med självkörande bilar I maj vann sex masterstudenter från Högskolan i Halmstad i tuff konkurrens den prestigefulla ”Grand Cooperative Driving Challenge”, som avgjordes på motorvägen mellan Helmond och Eindhoven i Nederländerna. Studenterna hade gjort om en vanlig bil till att vara självkörande och kunna samverka och kommunicera med andra fordon. Totalt deltog tio lag, varav fem från Sverige. Studenter från Högskolan i Halmstad kom tvåa i samma tävling för fem år sedan.

Fab Lab – en miljö som förenar teknik, kreativitet och skaparglädje I samband med examensutställningen Utexpo i maj, invigdes ytterligare ett i raden av kreativa och innovativa labb på Högskolan i Halmstad: Fab Lab, ett 3D-labb som är ackrediterat och ingår i ett globalt nätverk kring Massachusetts Institute of Technology, MIT, USA. Fab Lab är en förkortning av Fabrication Laboratory, ett koncept som har utvecklats vid MIT och bland annat innebär öppenhet och samverkan mellan utbildning, forskning, näringsliv och enskilda privatpersoner enligt den så kallade makerrörelsens modell.

Högskolans ekonomförening värd för Megakonferensen 2016 Under två intensiva dagar i november var Högskolans ekonomförening Eurekha värd och arrangör för den så kallade Megakonferensen – en mötesplats för Sveriges ekonomföre ningars riksorganisation, SERO. 200 studenter från ekonomföreningar runt om i Sverige besökte Halmstad för att delta i föreläsningar och workshoppar.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD | ÅRSREDOVISNING 2016

Rekordmånga kinesiska studenter väljer Högskolan i Halmstad För fjärde året i rad tillbringade en grupp på 30 studenter från Shanghai Dianji University tre månader på Högskolan i Halmstad för att studera kursen ”Research and Study Program in Wind Power Innovation”. Upplägget är specialanpassat för studenterna och mycket uppskattat. Under två sommar veckor befann sig rekordmånga – nära 100 – studenter från andra kinesiska partneruniversitet i Halmstad för att studera. De skräddarsydda sommarkurserna för kineser har arrangerats sedan 2014 och i år var antalet deltagare fler än någonsin. Undervisningen sker i form av föreläsningar, laborationer och exkursioner men består också av olika sociala aktiviteter.

Lärarutbildning och integration i fokus när kungen besökte Högskolan Kung Carl XVI Gustaf och dåvarande gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic besökte i juni Högskolan. Temat för besöket var lärarutbildning, digitalisering och integration. Bland annat berättades om projekt Näktergalen, där studenter är mentorer åt ensamkommande flyktingungdomar, och om Akademikerspåret, ett pilot projekt där nyanlända akademiker gick en intensivkurs i svenska på Högskolan.

Succé för Forskarfredag Den sista fredagen i september är utlyst som Researchers’ Night av EU-kommissionen. Runt om i hela Europa erbjuds tiotusentals aktiviteter som ska visa hur spännande och roligt forskning är. Barn och unga är en särskilt viktig målgrupp. Högskolan i Halmstad deltog för tredje året, denna gång i två dagar, och arrangerade aktiviteter i samverkan med stadsbiblioteket i Halmstad och Vetenskap & Allmänhet. Temat var ”Vem är människan bakom forskningen?” och cirka 600 nyfikna besökare fick prova på spännande experiment och träffa forskare som berättade om och visade sin forskning. 9

HÖGSKOLAN I HALMSTAD | ÅRSREDOVISNING 2016

Experter från Högskolan i nationella råd Högskolans tidigare rektor Mikael Alexandersson och docent Ann-Christine Wennergren var båda ledamöter i Huvudmännens expertråd för skolutveckling. Under året fick två av Högskolans professorer regeringsuppdrag: Pernilla Nilsson, professor i naturvetenskapens didaktik, utsågs till ledamot i insynsrådet för Skolverket och Magnus Tideman, professor i handikappvetenskap, i insynsrådet för Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Sju nya professorer installerade och tre nya doktorer promoverade Vid akademisk högtid i november installerades sju nya professorer, tre doktorer promoverades och andra akademiska framgångar uppmärksammades och hyllades. Det var Högskolans tionde akademiska högtid i ordningen sedan den första, 1998. Sedan dess har nära 60 professorer installerats i olika ämnesområden.

Mikael Alexandersson avtackades efter fem år som rektor I september avslutade Mikael Alexandersson sitt uppdrag som rektor vid Högskolan i Halmstad. Under hans rektorskap initierades och genomfördes ett stort antal förändringar för att utveckla Högskolan, samtliga med syfte att bidra till ett starkt lärosäte som håller hög kvalitet för framtiden. Prorektor Thorsteinn Rögnvaldsson är vikarierande rektor fram till dess att ny rektor är på plats.

Catarina Coquand blir ny högskoledirektör I november utsågs Catarina Coquand till ny högskoledirektör som efterträdare till Inger Johansson. Catarina Coquand var tidigare dekan vid Malmö högskola och tillträder sin nya befattning i februari 2017.

Högskolans nya studentinkubator invigd Frida Stranne frekvent expert före, under och efter presidentvalet i USA Forskare från Högskolan syns mer och mer som experter i olika sammanhang, till exempel i medier. Den som under året syntes och hördes allra mest var Frida Stranne, doktor i fredsoch utvecklingsforskning och universitetslektor i statsvetenskap vid Högskolan, i samband med presidentvalet i USA. Så gott som dagligen, både före, under och efter, kommenterade Frida Stranne det amerikanska presidentvalet, valprocessen och utvecklingen i USA, exempelvis genom intervjuer, krönikor, panelsamtal, i chattforum och i sin egen blogg.

I september invigdes inkubatorerna HighFive och Högskolan i Halmstads studentinkubator, båda lokaliserade till campus. Inkubatorsverksamheterna är ett samarbete mellan Högskolan och Halmstads kommun, där HighFive är ett dotterbolag till Halmstad Näringslivs AB, och studentinkubatorn drivs av Högskolan. För HighFive är syftet att utveckla entreprenörer och att skapa tillväxtföretag i Halland. Högskolans student inkubator verkar för att fler studenter ska få entreprenöriell erfarenhet i anknytning till sin utbildning. Studenterna får även chans att driva idéer eller projekt vidare som de skapar under studietiden genom coachning och möjlighet att befinna sig i en kreativ miljö.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD | ÅRSREDOVISNING 2016

Högskolan i Halmstads första MOOC I september startade Högskolans första MOOC (Massive Open Online Course). Att ge kostnadsfria, öppna internetbaserade kurser är ett sätt att erbjuda utbildning utan gränser. Denna MOOC heter System Validation och hade på startdagen ett 100-tal registrerade studenter. Kursen handlar om teori, tekniker och verktyg för noggrann utveckling av inbyggda datasystem.

Människor och teknik möts på Digitalt laborativt centrum I november invigdes Digitalt laborativt centrum, DLC, en kreativ och laborativ miljö med fokus på lärande, kreativitet och kultur. DLC vänder sig till forskare, lärare, studenter, organisationer och företag, och har målsättningen att bli en regional mötesplats i det digitala samhällets framkant – en unik infrastruktur där bland annat framtidens lärarutbildningar ska bedrivas.

Högskolan i Halmstad i siffror Helårsstudenter i utbildningen Studieavgiftsskyldiga studenter Prestationsgrad Antal studenter Antal examina, utbildning Antal professorer Antal doktorander Antal doktorsexamina Antal licentiatexamina Antal månadsanställda Omsättning grundutbildning (mkr) Omsättning forskning (mkr) Omsättning totalt (mkr)

2016 5 013 134 (hst1) 83 procent 9 608 1 2712 53 95 (69)3 12 (4)3 3 (3)3 611 410 144 554

2015 5 011 114 (hst1) 85 procent 9 126 1 2652 50 102 (61)3 10 (3)3 5 (3)3 598 408 121 529

2014 5 097 93 (hst1) 84 procent 8 889 1 4162 50 97 (54)3 12 (1)3 4 (2)3 596 393 116 509

Helårsstudenter. Avser utfärdade examina på grund- och avancerad nivå. 3 Avser såväl doktorander antagna vid Högskolan i Halmstad som doktorander antagna vid andra lärosäten men som ingår i Högskolan i Halmstads verksamhet. Antalet inom parentes avser doktorander antagna vid Högskolan i Halmstad. 1 2

HÖGSKOLAN I HALMSTAD | ÅRSREDOVISNING 2016

Utbildning på grund- och avancerad nivå Högskolan gjorde under 2016 investeringar som på olika sätt främjar lärande och stärker lärosätets utbildningar. Såväl tema hälsoinnovation som common core-konceptet utvecklades vidare. Två nya labb etablerades som båda tar vara på olika aspekter av digitalisering, lärande och samverkan.

Profilering, mål och strategi Högskolan i Halmstads vision är att rusta människor för framtiden, skapa värden, driva innovation och vara en kraft för samhällsutveckling. Visionen uttrycker en långsiktig målbild. Högskolan utvecklar kompletta akademiska miljöer där forskning, utbildning och samverkan stärker varandra och Högskolans profilering. Detta görs i allt högre grad i form av satsningar som är högskoleövergripande, där kompetenser från flera olika områden kommer samman för att möta samhällsutmaningar. Under 2016 investerade Högskolan i infrastruktur som stärker utbildningar, forskning och samverkan och tar vara på olika aspekter av digitalisering. I november invigdes Digitalt laborativt centrum, DLC, en satsning på digitala lärandemiljöer som särskilt stärker lärarutbildningen genom att lärarstudenter och skolforskare aktivt kan delta i formeringen av det digitaliserade samhället. Det öppnar även möjligheter för Högskolans egna lärare genom de satsningar som Högskolepedagogiskt centrum gör. I maj, under den årligen återkommande examensutställningen, invigdes Fab Lab, ett samarbete med Massachusetts Institute of Technology i USA, med fokus på digital produktion, 3D-teknik och utveckling av hållbara innovationer. Utvecklingsarbetet fortsatte för etableringen av Health Lab med fokus på att utforma och pröva framtidens rum och lärande för hälsa, vård och idrott. Med nära koppling till detta labb pågår ett utvecklingsarbete för att förnya och modernisera Högskolans utbildning av sjuksköterskor, särskilt med fokus på kliniska undervisningsmoment.

Fortsatt profilering knyter samman utbildning och forskning Högskolan förstärkte satsningen på utveckling av en common core av kurser. Under 2016 avsattes strategiska medel om 11 mkr för perioden 2016–2018 och en programchef och en ledningsgrupp tillsattes. Studenter från Högskolans alla program, personal från alla akademier och från Högskole 12

pedagogiskt centrum involverades i utvecklingen av fyra ”common core-piloter”, studiebesök och konsekvensanalyser. Högskolans common core-kurser ska beröra alla utbildningar på lärosätet och knyta an till tre teman: hållbar utveckling, digitalisering och akademisk kommunikation. Högskolan fortsatte att utveckla tema hälsoinnovation i både utbildning och forskning. Detta gjordes genom att inom temat erbjuda kurser som läses av studenter från ett flertal program samt genom att erbjuda tvärvetenskapliga projekt inom vilka studenterna kan genomföra självständiga arbeten. Kurserna finns nu på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Vid lärosätet finns tre profilområden inom vilka det bedrivs utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå: hälsa och livsstil, informationsteknologi och innovationsvetenskap. Under 2016 startade två nya masterutbildningar inom innovationsvetenskap och genom detta fokuserades utbudet på avancerad nivå inom området ytterligare. Programmen heter Strategisk entreprenörskap för internationell tillväxt respektive Industriell organisation och innovation. Utbildningarna ersätter tidigare magisterutbildningar på området. Inom området informationsteknologi inrättades magisterprogrammet Nätverksforensik, med huvudområde digital forensik. Programmet har efterfrågats både av studenter och av Högskolans samverkansnätverk med arbetslivets representanter inom området. Programmet stärker huvudområdets forskningsanknytning genom att knyta kompetenser inom datorkommunikation och ”data mining” till lärosätet. Inom området hälsa och livsstil startades ett utredningsarbete för att kunna ansöka om examensrätt för socionomutbildning. Utbildningen efterfrågas av kommuner i närområdet och även av Högskolans alumner med examen från huvudområdet socialt arbete. De sistnämnda har hittills haft möjlighet att arbeta inom sociala områden men framöver kommer

HÖGSKOLAN I HALMSTAD | ÅRSREDOVISNING 2016

Tre starka skäl att välja Högskolan i Halmstad gott rykte | unika utbildningar | bra läge

det i högre grad att krävas socionomexamen. Efter en försöksverksamhet med kurser med tema Nordic Welfare inrättades magisterprogrammet Nordisk välfärd med start hösten 2017. Högskolan arbetar för att profilera och stärka ämneslärar utbildningen. På uppdrag av högskolestyrelsen genomfördes under 2016 en utredning av verksamheten vid Akademin för lärande, humaniora och samhälle som ansvarar för Högskolans lärarutbildning. Utredningen ledde till ett antal föreslagna åtgärder avseende akademins kurser och program. Bland annat att kraftigt minska utbudet av fristående kurser med få deltagare, där kostnaderna för att ge kurserna är mycket

större än de resurser som lärosätet erhåller för dem. Detta fokuserar och effektiviserar verksamheten samt frigör resurser till de program som lärosätet har särskilt uppdrag att öka. Dessutom ska ämneslärarutbildningarna bättre spegla Högskolans starka forskning inom naturvetenskapens didaktik samt dra nytta av Högskolans omfattande satsningar inom digitalisering. En mer profilerad ämneslärarutbildning förväntas starta hösten 2017. Sjuksköterskeutbildningen fortsatte att attrahera många studenter. Högskolan arbetade under året med att modernisera utbildningen och anpassa den till nya arbetsförhållanden där 13

HÖGSKOLAN I HALMSTAD | ÅRSREDOVISNING 2016

vården flyttas från sjukhusmiljö till hemmiljö. Därigenom blev kopplingen starkare mellan utbildningen och kommunerna i regionen för att tillfredsställa behovet av praktik under utbildningen. På Högskolan i Halmstad bedrivs flera ingenjörsutbildningar, inklusive civilingenjörsutbildning. Alla teknikutbildningar har stora inslag av projekt- och utvecklingsarbete, något som under året till exempel ledde till framgång vid en internationell tävling med självstyrande fordon där ingenjörsstudenter, masterstudenter och doktorander från Högskolan i Halmstad kom på första plats bland lag från andra europeiska och svenska lärosäten. Förslag till utbildningsutbud arbetas fram av en intern beredningsgrupp, tillsatt av forsknings- och utbildningsnämnden (FUN). Arbetet sker i nära dialog med akademierna och efter principer som FUN har fastställt. Dessa principer uttrycker att Högskolan ska ha utbildningar som lever upp till hur uppdragsgivare och studenter värderar Högskolans verksamhet. Till exempel ska utbildningarna svara mot de kvalitetskrav som ställs för inrättande och i Universitetskanslersämbetets utvärderingar, vara efterfrågade av studenter, visa på starka inslag av samverkan med omgivande samhälle samt skapa möjligheter att positionera Högskolan nationellt och internationellt. Vid behov av prioritering anges i principerna att Högskolan ska prioritera de utbildningar som utpekas av regeringen och de som leder till utbildning på forskarnivå vid Högskolan.

Efterfrågad fortbildning och kompetensutveckling Efter några år då utbudet av fristående kurser minskade avsevärt som ett led i att anpassa Högskolans utbud till minskat anslag, påbörjade Högskolan under 2015 ett strategiarbete för att profilera utbudet av fristående kurser, ett arbete som fortsatte under 2016. Ett av fokusområdena för fristående kurser är fortbildning i form av kompetensutveckling inom utvalda branscher i näringslivet och välfärdssektorn. Exempel på detta är Att leda och utveckla funktionshinderverksamhet, 30 hp, som riktar sig till chefer för funktionshinderverksamhet inom Region Halland samt i de halländska kommunerna och som börjar som en uppdragsutbildning. För att diskutera strategiska frågor som rör kompetensbehov och utbildningsutbud påbörjade Högskolan ett arbete för att övergå från att ha ett externt råd kopplat till forsknings- och utbildningsnämnden till branschråd knutna till de fyra akademierna. Syftet är fortsatt att Högskolan ska få bättre förståelse för arbetsmarknadens behov av utbildning och kompetens, sett ur ett långsiktigt och strategiskt perspektiv. Förhoppningen är att diskussioner bättre kan ta vara på branschspecifika utmaningar och även leda till fördjupad samverkan kring det livslånga lärandet.

Kursambassadörer stöd i kursvärderingar Högskolan införde under 2013 ett automatiserat kursvärderingssystem för alla kurser vid lärosätet. Syftet var att säkerställa att alla studenter ges möjlighet att delta i utvärdering av utbildningen, att de får återkoppling på sina synpunkter, samt att lärarna avlastas från en del av det administrativa arbete som kursvärderingar innebär. Nya riktlinjer för processen beslutades och trädde i kraft under 2015. Under 2016 påbörjade Högskolan ett arbete för att tydligare involvera studenter i genomförandet av kursvärderingar. Formatet med kursambassadörer som hjälper läraren att genomföra kurs värderingen startade under hösten 2016. Syftet är att öka studenternas medverkan i kvalitetsarbetet samt att höja svarsfrekvensen i kursvärderingarna.

Organisation, samverkan och internationalisering Högskolan är organiserad i fyra akademier där utbildning och forskning ska bedrivas i kompletta akademiska miljöer och där samverkan med omgivande samhälle ska prägla verksamheten. En forsknings- och utbildningsnämnd tar beslut om fördelningen av anslaget för utbildning till akademierna och lämnar förslag till rektor om utbildningsutbudet, både program och kurser. Nämnden ansvarar för inrättande och avveckling av utbildningar och för de styrdokument som rör utbildning. Under 2016 fick nämnden uppdraget att utveckla ett system för utvärdering av utbildningar som en del av Högskolans arbete med kvalitetssäkring. Högskolan reviderade riktlinjerna för inrättande och avveckling av utbildning som tydligare ställer krav på syfte, mål och omvärldsanalys vad gäller studenternas efterfrågan och arbetslivets behov.

Samverkan – en grundpelare Högskolan är medlem i nätverket Lärosäten Syd tillsammans med fem andra sydsvenska lärosäten: Malmö högskola, SLU Alnarp, Lunds universitet, Högskolan Kristianstad och Blekinge tekniska högskola. Samarbetet rör framför allt utbildningsfrågor. Högskolan samverkar dessutom med fyra lärosäten kring utveckling av ett nytt kvalitetssäkringssystem: Högskolan Dalarna, Högskolan Väst, Malmö högskola och Mälardalens högskola. Högskolan samarbetar med skolor, bibliotek och kommuner för att öka kunskapen om Högskolans verksamhet bland elever på grund- och gymnasieskolor. Syftet är att bredda rekryteringen till utbildningar och att bidra till skolornas verksamhet. Regionalt utvecklingscentrum (RUC) och lärarutbildningens samverkan med omgivande samhälle bidrar till kunskapsutvecklingen i regionen. Under 2016 fortsatte avtalet kring skolsamverkan med Region Halland och nio kommuner att

HÖGSKOLAN I HALMSTAD | ÅRSREDOVISNING 2016

löpa. Dessutom finns avtal med tre fristående förskolegrupper om sammanlagt 45 förskolor. RUC har avtal med andra intressenter, främst Skolverket, kring specifika uppdragsutbildningar. För att stärka det långsiktiga samarbetet har RUC även avtal med Region Halland och flera kommuner kring utvecklingsstrategier inom ledarskap, kvalitet och lärande. Under 2016 ordnades inspirationsdagar och kompetensutveckling för lärare i grundskolan om datalogiskt tänkande med deltagare från ett flertal kommuner.

Framgångsrika försök med övningsskolor Våren 2014 beslutade regeringen om medel till Högskolan för att starta en femårig försöksverksamhet med övningsskolor. I nuläget finns nio övningsskolor för grundlärarprogrammet F–3/4–6 samt nio övningsförskolor för förskollärarprogrammet. Ytterligare övningsskolor och förskolor startar 2017 och hösten 2018 kommer alla studenter inom programmen att delta. I den nationella uppföljningen 2016 visade Högskolan goda resultat utifrån försöksverksamhetens intentioner: koncentration av studenter, handledares kompetens och graden av samverkan mellan övningsskolor/förskolor och lärosätet. Under 2016 bedrevs följeforskning med fokus på studenters praktiska yrkeskunnande. Global kompetens prioriteras Antalet utresande studenter minskade med 15 procent jämfört med 2015. Då var å andra sidan antalet utresande studenter ovanligt högt. Jämför man med 2014 innebar 2016 års siffra en ökning med 8 procent. Av inkommande utbytesstudenter utgjordes 41 procent av tredjelandsstudenter. Det är en liten ökning jämfört med 2015 (38 procent). Inom gruppen tredjelandsstudenter var studenter från Asien i klar majoritet, se tabell 1: Utbytes studenter 2014–2016. Högskolan gjorde 2016 riktade investeringar för att stimulera arbetet med att öka studentmobiliteten. Målsättningen

var att öka förutsättningarna för studenter på Högskolans utbildningar att tillbringa en tid utomlands. Nya samarbetsavtal tillkom genom dessa projekt och medel satsades på inkommande studenter för att erbjuda extra stöd i syfte att förbättra deras förmåga att uppnå goda resultat. Särskilt fokus lades på att öka studentintegrationen och att skapa det mångkulturella klassrummet, vilket kan säkerställa att även de studenter som inte tillbringar någon tid utomlands får global kompetens genom internationalisering på hemmaplan. Högskolan engagerade sig i ett samarbete med Svenska institutet i syfte att förstärka lärosätets alumnverksamhet genom ett nationellt alumnsamarbete. Lärosätet genomförde två internationella studiebesök under 2016. Rektors ledningsråd besökte tre universitet i Skottland med fokus på kvalitetsfrågor och studentmedverkan. Ledningsgruppen för common core gjorde studiebesök på Hong Kong University. Högskolan ökade volymen beställd utbildning vad gällde samarbete med utländska lärosäten.

TABELL 1. UTBYTESSTUDENTER 2014–2016.

Område EU Övriga Europa Afrika Asien

Inkommande utbytesstudenter 2016 2015

2014

143 164 171 5 14 16 0 2 2 82 63

Utresande utbytesstudenter 2016 2015 2014 36 55 40 1 1 5 9 15 12 48 44 36

Oceanien

0 0 0

10 14 5

Nordamerika

1 6 5

20 19 16

Sydamerika Totalt

12 10 243 259

6 276

129 152 119

Antal utbytesavtal 2016 2015 2014 112 110 106 12 16 14 3 2 3 38 33 29 5 4 4 7 6 6 14 11 12 191 182 174

HÖGSKOLAN I HALMSTAD | ÅRSREDOVISNING 2016

Kompletterande utbildningar Högskolan i Halmstad har, tillsammans med fyra andra lärosäten, fått uppdraget av regeringen att utveckla och genomföra kompletterande utbildning för personer med avslutad utländsk utbildning inom ekonomi. Högskolan påbörjade under hösten 2016 arbetet för att utveckla ett program omfattande 60 hp för start hösten 2017 med syfte att stärka kompetensen hos deltagarna med fokus på svenska regler och riktlinjer. Arbetet sker i samråd med de andra lärosätena för att lösa några gemensamma frågeställningar rörande bland annat rekrytering av studenter, utbildningsspråk, samverkan mellan lärosäten och eventuell individanpassning. Satsningen på kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) fortsatte. Högskolan i Halmstad startade år 2013, i samarbete med lärarutbildningen vid Karlstads universitet och Teach for Sweden, en kompletterande utbildning inom ämneslärarutbildningens inriktning 7–9, särskilt riktad till dem som har ämneskunskaper inom det naturvetenskapliga området. Den andra kullen studenter avslutade sina studier i juni 2016. Årets grupp omfattade 25 studenter, att jämföra med 11 studenter i den första kullen. Hösten 2015 antogs 34 studenter och hösten 2016 påbörjade ytterligare drygt 40 studenter sina studier på Karlstads universitet. Dessa kommer till Högskolan i Halmstad under våren 2017. Söktrycket har varit relativt gott då det gäller naturvetenskap, teknik och matematik. Valideringen av betyg är en tidskrävande uppgift som behöver ses över. Under 2016 genomförde Högskolan och Karlstads universitet förbättringar på utbildningen utifrån tidigare genomförda studentutvärderingar. Samarbetet mellan lärosätena utvecklades och lärare och programansvariga vid de båda lärosätena träffades för att se över utbildningen. Högskolan i Halmstad erhöll medel för ytterligare en kompletterande pedagogisk utbildning inom naturkunskap och matematik. Medlen användes dels till utveckling, dels till marknadsföring av programmet. Utvecklingen grundades i omvärldsanalyser och aktiviteter för att fånga kunskapsbehov hos den framtida läraren inom naturvetenskap, teknik och matematik. Marknadsföringen gjordes brett, via många kanaler och med hjälp av många aktörer. Analys av rekryteringssatsningar genomfördes med ledning, kommunikationsavdelningen och studierektor för programmet. Erfarenheterna visade att intensiva rekryteringsinsatser ger resultat. Möten där alumner och/eller lärare möter presumtiva studenter är viktiga men tidskrävande och kostsamma då det är få som nås av informationen varje gång.

Kvalitetsförstärkning genom höjda ersättningsbelopp Högskolans forsknings- och utbildningsnämnd beslutar om fördelning av anslag för utbildning till akademierna. Högskolan följer statens ersättningsbelopp i fördelningen och akademierna får ett takbelopp fördelat på utbildningsområden. Under 2016 höjde nämnden ersättningsbeloppen 16

för områdena humaniora, teologi, juridik och samhällsvetenskap, undervisning samt verksamhetsförlagd utbildning. Inom två relativt nya utbildningar i samhällsvetenskap på grundnivå som startade 2013 och 2014, sker utvärdering, uppföljning och revidering som en del av utvecklingsarbetet. Extra tilldelning av timmar gjordes i syfte att stärka och tydliggöra progressionen genom utbildningarnas alla delar. I ett program på grundnivå inom pedagogik användes medlen för att förstärka arbetslivsanknytningen genom att engagera dels gästföreläsare, dels en erfaren lärare som mentor för att stödja timlärare i att använda Högskolans lärplattform. För fristående kurser inom handikappvetenskap användes medel under 2016 för att förbättra kursmaterialet på Högskolans lärplattform. Kursutbudet var nytt för höstterminen och gavs på distans. Medel tilldelades för att med utgångspunkt i tidigare erfarenheter av distanskurser utforma kursmaterial som bättre möter distansstudenters behov, något som förväntas leda till färre avhopp och ökad genomströmning. En utvärdering av satsningen genomförs först efter att kurserna är avslutade. Inom verksamhetsförlagd utbildning (VFU) genomfördes följande aktiviteter genom höjda ersättningsbelopp: •

utbildning i bedömning av praktiskt yrkeskunnande (med anledning av att graderade betyg införs) för lärare på Högskolan och för yrkesverksamma skollärare som är handledare för lärarstudenter, på all VFU över 3 hp

• besök/trepartssamtal i alla VFU-kurser där studenterna får graderade betyg för en mer rättssäker bedömning • avssättning i tid för en grupp som arbetar fram kriterier för betyget VG i alla kurser med VFU över 3 hp, samt en ny progressionsmatris • kompetensutveckling för att bedöma via digitala redskap • kompetensutveckling för Högskolans VFU-ledare • utökning av antal timmar knutna till VFU i alla kurser där detta är relevant Inom lärarutbildningen och humaniora fick alla examens arbeten i samtliga program extra tilldelning för handledningstid. Inom lärarutbildningen tillsattes utvecklingsgrupper i alla program med syfte att öka antal godkända arbeten. Bland annat utvecklades och implementerades ett nytt bedömningssystem. Fokus ligger dels på processkriterier under arbetets gång, dels på betygskriterier för slutgiltig bedömning. Resultatet blev att antalet arbeten med godkända betyg ökade. Kulturprogrammet nyttjade extra medel i form av lärarledd undervisning till att stärka studenternas kommunikationsför-

HÖGSKOLAN I HALMSTAD | ÅRSREDOVISNING 2016

måga i tal och skrift samt stärka deras medvetenhet om praktiker rörande vetenskaplig forskning. Språkfärdigheter och vetenskaplig kompetents var fokus för kvalitetsutvecklingen. Inom statsvetenskap utvecklades ett sammanhållet projekt i syfte att konsolidera och utveckla ett redan initierat arbete med kvalitetsförstärkning gällande undervisning på kandidatkursen. De uppsatser som togs fram under vårtermin 2016 höll betydligt högre kvalitet jämfört med tidigare (fler uppsatser blev godkända i tid och fler uppsatser uppnådde VG-betyg jämfört med tidigare). För utbildningar i ekonomi användes delar av förstärkningen till riktade områden: samverkan (kartläggning, verksamhetsförlagd utbildning för civilekonomer, mentorprogram och alumnverksamhet), forskningsanknytning och digitalisering. Dessutom påbörjades ett arbete för att anpassa utbildningen i ekonomi till den pågående förändringen av yrkesverksamma ekonomers arbetsuppgifter. I övrigt kunde Högskolan öka antalet lärarledda timmar på kurser med få studenter samt timmar med kompetenser utifrån, gästföreläsare till exempel, som tillför specifika pers pektiv, utan att minska övrig lärarledd tid.

Studieavgifter för tredjelandsstudenter Intäkterna från utbildning för studieavgiftsskyldiga studenter uppgick till 17,6 mkr (14,4 mkr år 2015), en ökning med 22 procent. Det totala antalet studenter i denna kategori var 191 (141 år 2015, 116 år 2014), en ökning med 35 procent jämfört med år 2015, och 22 procent jämfört med år 2014. Högskolan fortsatte att förstärka rekryteringen av avgiftsskyldiga studenter från länder utanför EU och EES. Under året låg fokus på att rekrytera studenter inom prioriterade ämnesområden och från fler samarbetspartner världen över. Flertalet av Högskolans program på avancerad nivå berikas av hög andel internationella studenter, både avgiftsskyldiga och avgiftsbefriade. Antalet betalande studenter ökade med 35 procent höstterminen 2016 jämfört med föregående hösttermin. Den största delen av de betalande studenterna fanns inom teknikområdet, företrädesvis på avancerad nivå. Antalet tredjelandsstudenter som deltog i utbildning inom ett utbytesavtal under 2016 var 100. År 2015 var denna siffra 95 och året dessförinnan, 2014, var antalet 105, se tabell 1: Utbytesstudenter 2014–2016, sidan 15. Samarbetet med Migrationsverket fungerade tillfredsställande under året. Inför hösten 2016 var handläggningstiderna längre, vilket enligt Migrationsverket berodde på den ökade mängden begäran om utredning av studieavsikt som genomfördes under året. Flertalet avgiftsskyldiga studenter fick viseringsbesluten sent, eller fick beslut om avslag. Antalet åter-

betalningar ökade till följd av detta. Migrationsverket arbetar med att bättre hantera detta framöver. Öppettider, bemanning och utredning av studieavsikt vid utlandsmyndigheterna kan inför vårtermin ha begränsande effekt på antalet studenter. Antalet betalningsskyldiga studenter som antogs genom separat antagning uppgick till 148 under året. Motsvarande siffra för 2015 var 101. Vid antagningen 2014 användes inte denna möjlighet. Möjligheten till separat antagning användes på samtliga program på avancerad nivå i den internationella antagningsomgången. Inga program påverkades eftersom alla behöriga sökande antogs.

Validering av reell kompetens Högskolan i Halmstad deltog under 2016 i ett nätverk i södra Sverige för att ta del av den kunskap som finns om validering av reell kompetens inom nätverket Lärosäten Syd och vid Linnéuniversitetet. Högskolan avser att även i framtiden samverka med andra lärosäten och aktörer (såsom arbetsförmedling och kommuner) i frågan och under 2016 påbörjades en inventering av den valideringskompetens som finns på Högskolan och som kan komplettera den som finns vid andra lärosäten. Under året samlades kunskap in för att kunna informera om det underlag som de sökande behöver lämna. Högskolan kommer att avvakta aktivt arbete med reell kompetens tills en struktur och ett samarbete är etablerat via Universitets- och högskolerådet, för att säkerställa att det görs likvärdiga bedömningar vid validering. De bedömningar som genomförs bör också dokumenteras på likartat sätt så att de kan användas vid alla lärosäten, oavsett om det gäller bedömning inför behörighetsprövning, eller när den sökande har antagits och det är aktuellt med ett eventuellt tillgodoräknande.

Resurser och resultat Efterfrågan på utbildningar I flera år har Högskolan attraherat studenter både regionalt och nationellt, något som framgår av den rekryteringsenkät som Högskolan genomför årligen bland nybörjare på utbildningsprogrammen. Majoriteten av studenterna kommer från Halland men också från angränsande regioner som Skåne, Västra Götaland och västra delar av Småland. Några profilerade utbildningar rekryterar i stor utsträckning från hela landet. Internationella studenter finns främst på utbildningar på avancerad nivå. Enligt studenterna som besvarade rekryteringsenkäten år 2016 är starka argument för att söka sig till Högskolan i Halmstad att Högskolan har gott rykte, att utbildningar identifieras som unika samt det geografiska läget. 17

HÖGSKOLAN I HALMSTAD | ÅRSREDOVISNING 2016

Högskolan har under flera år arbetat långsiktigt med att koncentrera och profilera utbildningsutbudet, vilket har lett till kraftigt minskat utbud av program och framför allt fristående kurser. Det kan konstateras att trycket på ansökningar till Högskolans utbildningar var fortsatt högt. Högskolan följde den nationella trenden med minskat antal ansökningar totalt sett under 2016. Vid en jämförelse mellan de program som både startade höstterminen 2016 och höstterminen 2015 märktes en ökning av både antalet sökande totalt och förstahandssökande. Detta indikerar att Högskolan lyckades i arbetet med att koncentrera och profilera utbildningsutbudet. I tabell 2: Antal sökande på grundnivå och avancerad nivå redovisas antalet ansökningar (inkomna före sista ansökningsdatum) från ordinarie antagningsomgång. En annan uppgift som kan indikera efterfrågan på utbildningar är sökandetryck, som här avser antalet förstahandssökande per antagen på program (från ordinarie antagningsomgång, efter andra antagningsomgången). Detta redovisas i tabell 3: Sökandetryck. Sökandetrycket till Högskolans program minskade marginellt 2016 jämfört med föregående år, men sammantaget fanns ett större antal förstahandssökande än antagna.

Sammanfattningsvis bedöms trycket vad gäller ansökningar till Högskolans utbildningar vara fortsatt högt, vilket pekar på att Högskolan erbjuder utbildningar som väl svarar mot studenternas efterfrågan.

Återrapportering av uppdraget Budgetåret 2016 blev utfallet av antalet helårsstudenter 5 013. Det är i stort sett samma antal helårsstudenter som föregående år, se tabell 4: Helårsstudenter och helårsprestationer 2014–2016. Prestationsgraden för 2016 blev 83 procent, vilket är en minskning med två procentenheter jämfört med år 2015. En möjlig orsak till den något lägre prestationsgraden 2016 kan vara ett nytt arbetssätt vid inrapportering av provresultat i och med övergången till Ladok 3. Detta kan ha inneburit att medvetenheten om vikten av att – med hänsyn till årsredovisningen – rapportera provresultat som rör kalenderåret vid en viss tid i januari inte var lika stor som tidigare år. Antalet helårsstudenter per utbildningsområde redovisas i tabell 5: Helårsstudenter per utbildningsområde 2014–2016. Antalet helårsstudenter ökade inom samhällsvetenskap vilket beror på att fler studenter antogs till ekonomprogrammen under året. Minskningen av antalet helårsstudenter inom humaniora berodde till största delen på att

VT16 VT15 VT14 HT16 HT15 HT14 TABELL 2. ANTAL SÖKANDE (OAVSETT BEHÖRIGHET, I TID) PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ (KÄLLA UHR/NYA).

13 331

14 068

15 337

33 894

35 377

Sökande totalt i första hand

Sökande totalt

2 246

2 505

3 031

5 218

5 363

5 671

Sökande till program

4 146

4 006

3 234

20 100

21 180

21 147

Sökande till program i första hand

35 800

705

726

698

2 956

3 033

3 190

Sökande till fristående kurser

9 185

10 062

12 103

13 794

14 197

14 653

Sökande till fristående kurser i första hand

1 541

1 779

2 333

2 262

2 330

2 481

TABELL 3. SÖKANDETRYCK (KÄLLA UHR/NYA).

Sökandetryck program

VT16

VT15

VT14

HT16

HT15

HT14

1,91

1,97

1,80

1,45

1,55

1,51

TABELL 4. HELÅRSSTUDENTER OCH HELÅRSPRESTATIONER 2014–2016.

2016 2015 2014

Totalt Kvinnor Män

Totalt Kvinnor

Män

Totalt Kvinnor Män

Helårsstudenter (hst)

5 013

3 045

1 968

5 011

3 081

1 929

5 097

3 101

1 995

Helårsprestationer (hpr)

4 145

2 621

1 524

4 238

2 694

1 544

4 298

2 708

1 590

83 %

86 %

77 %

85 %

87 %

80 %

84 %

87 %

80 %

61 %

39 %

61 %

39 %

61 %

39 %

Prestationsgrad Andel kvinnor och män av hst

HÖGSKOLAN I HALMSTAD | ÅRSREDOVISNING 2016

ett program med flertalet kurser inom området ställdes in inför höstterminen. Utbildningsområdet idrott minskade och kommer att försvinna helt eftersom ämneslärarutbildningen (7–9) med inriktningen hälsa och idrott är under avveckling. Fördelningen av antalet helårsstudenter mellan program och fristående kurser var oförändrad jämfört med de två föregående åren, 81 procent på program och 19 procent på fristående kurser, se tabell 6: Produktion per utbildningsform 2014–2016. Av antalet helårsstudenter inom fristående kurser är nära hälften distansutbildning. Inom program är andelen distansutbildning drygt 2 procent. Detta är en liten ökning jämfört med föregående år, se tabell 7: Produktion distansutbildning 2014–2016, sidan 20. Antalet helårsstudenter inom program på distans ökade med drygt 50 procent, från 74 till 113. Detta berodde på att fler specialistsjuksköterskeutbildningar gavs under året, samt att antalet helårsstudenter på påbyggnadsutbildning till fastighetsmäklare nästan fördubblades. För fristående kurser på distans var volymen helårsstudenter i princip samma som året före. Prestationsgraden på

distansutbildning, på såväl program som fristående kurser, var fortsatt lägre än på campusutbildning. Störst är skillnaden på fristående kurser, där prestationsgraden år 2016 var 47 procent på distansutbildning jämfört med 74 procent på campusutbildning. Antalet helårsstudenter på avancerad nivå minskade något jämfört med 2015. På förberedande nivå (tekniska basterminer) ökade antalet helårsstudenter till 2014 års nivå efter en nedgång år 2015, se tabell 8: Produktion per utbildningsnivå 2014–2016, sidan 20. Prestationsgraden sjönk till 34 procent, från 41 procent 2015. Detta är allvarligt och strategier tas för närvarande fram för att öka kvaliteten på arbetet med breddad rekrytering till teknikutbildningar. Antalet helårsstudenter finansierade genom studieavgifter var 134, vilket är en ökning med 17 procent jämfört med 2015. Andelen kvinnor var 31 procent vilket är en ökning med 7 procentenheter från 2015. Den övervägande delen studenter,

TABELL 5. HELÅRSSTUDENTER PER UTBILDNINGSOMRÅDE 2014–2016.

2016 2015 2014 Utbildningsområde

Totalt Kvinnor

Män

Totalt Kvinnor

Män

Totalt Kvinnor

Män

498

68 %

32 %

572

70 %

30 %

534

70 %

30 %

Idrott

57 %

43 %

42 %

58 %

31 %

69 %

Juridik

146

64 %

36 %

139

68 %

32 %

151

61 %

39 %

Undervisning

435

80 %

20 %

443

80 %

20 %

403

79 %

21 %

Medicin

170

89 %

11 %

169

92 %

8 %

163

92 %

8 %

Humaniora

658

52 %

48 %

655

53 %

47 %

719

52 %

48 %

Samhällsvetenskap

1 449

67 %

33 %

1 371

68 %

32 %

1 433

68 %

32 %

Teknik

1 134

31 %

69 %

1 128

31 %

69 %

1 141

30 %

70 %

77 %

23 %

79 %

21 %

81 %

19 %

399

87 %

13 %

400

89 %

11 %

447

88 %

12 %

90 %

10 %

94 %

6 %

97 %

3 %

Naturvetenskap

Verksamhetsförlagd utbildning Vård Övrigt

TABELL 6. PRODUKTION PER UTBILDNINGSFORM 2014–2016.

2016 2015 2014 Utbildningsprogram Andel av total hst

Totalt Kvinnor Män 81 %

Totalt Kvinnor

Män

81 %

Totalt Kvinnor Män 81 %

- -

Helårsstudenter

4 061 2 431 1 630

4 065

2 475

1 591

4 131

2 482

Helårsprestationer

3 556 2 239 1 317

3 655

2 320

1 335

3 654

2 298 1 356

90 %

94 %

84 %

Prestationsgrad

88 %

92 %

81 %

88 %

93 %

1 648 82 %

Fristående kurser Andel av total hst Helårsstudenter Helårsprestationer Prestationsgrad

19 %

952 614 338 589 383 207 62 %

62 %

61 %

19 % - - 19 % 945 607 338 583 374 209 62 %

62 %

966 644 67 %

- -

619 347 410 234 66 %

67 %

HÖGSKOLAN I HALMSTAD | ÅRSREDOVISNING 2016

81 procent, fanns på avancerad nivå vilket är en ökning med 7 procentenheter. Störst andel helårsstudenter, 72 procent, fanns inom utbildningsområdet teknik.

Högskolan har ett uppdrag att öka antalet studenter på vissa av regeringen utpekade utbildningar under perioden 2015– 2017. På förskollärarutbildningen ökade Högskolan antalet programnybörjare under 2014 och 2015 enligt regeringens uppdrag och återgick under 2016 till en volym som ligger något över den för år 2013. Högskolan fortsatte att erbjuda kompletterande pedagogisk utbildning. Antalet programnybörjare minskade på grund av lägre efterfrågan. Under året genomfördes en rad olika marknadsföringsinsatser för att rekrytera till denna utbildning, och även om dessa inte var tillräckliga är avsikten att fortsätta att stimulera intresset så att målet kan uppnås.

I tabell 9: Nybörjare, helårsstudenter, examinerade per specifik utbildning 2014–2016 redovisas uppgifter om nybörjare, helårsstudenter och individer som tog examen på utbildningar som leder till civilingenjörs-, högskoleingenjörs-, sjuksköterske- respektive specialistsjuksköterskeexamen samt utbildningar som leder till förskollärar-, grundlärarexamen inriktning F–3, samt ämneslärarexamen via kompletterande pedagogisk utbildning.

TABELL 7. PRODUKTION DISTANSUTBILDNING 2014–2016.

Fristående kurser – distans Andel av total hst

Totalt

2016 Kvinnor

Män

2015

Totalt

Kvinnor

Män

8,7 % - - 8,6 %

2014

Totalt

Kvinnor

Män

8,1 %

Helårsstudenter

435 322 113

Helårsprestationer

204 159 45 215 166 49 220

Prestationsgrad

47 %

49 %

432

50 %

40 %

412

328 104 51 %

309 102 166 54

53 %

47 %

- -

54 %

53 %

Utbildningsprogram – distans Andel av total hst Helårsstudenter Helårsprestationer Prestationsgrad

2,3 %

1,5 %

1,3 %

- -

113 73 40

47 27

42 23

77 54 23

35 23

33 14

68 %

74 %

78 %

57 %

76 %

73 %

82 %

79 %

62 %

TABELL 8. PRODUKTION PER UTBILDNINGSNIVÅ 2014–2016.

2016 2015 2014 Avancerad nivå Andel av total hst

Totalt Kvinnor Män 7,6 %

Totalt Kvinnor Män 8,0 %

- -

Helårsstudenter

382 242 140

401

259 142

407

242 165

Helårsprestationer

334 215 119

364

241 123

365

228 137

Prestationsgrad

87 %

89 %

91 %

85 %

93 %

90 %

87 %

94 %

83 %

Grundnivå Andel av total hst

90,8 %

90,9 %

90,4 %

- -

Helårsstudenter

4 552 2 784 1 768

4 556

2 813 1 743

4 607

2 843 1 764

Helårsprestationer

3 784 2 398 1 386

3 853

2 450 1 403

3 889

2 468 1 421

Prestationsgrad

83 %

86 %

78 %

85 %

87 %

84 %

80 %

87 %

81 %

Förberedande nivå Andel av total hst Helårsstudenter Helårsprestationer Prestationsgrad

1,6 %

80 20 60 27 34 %

8 19

41 %

32 %

1,1 % 54 22 41 %

1,6 %

10 44 4 18 37 %

42 %

83 43 52 %

- 16 66 11 32 68 %

48 %

HÖGSKOLAN I HALMSTAD | ÅRSREDOVISNING 2016

Antalet programnybörjare på grundlärarutbildningen F–3 var större under 2016 än under 2014 men lärosätet gjorde inte bedömningen att det var möjligt att öka med 20 platser enligt regeringens uppdrag och samtidigt bibehålla utbildningens kvalitet. Målet är att 2017 fortsätta med ett högre antal programnybörjare på programmet jämfört med år 2014 för att på sikt fullfölja uppdraget.

Högskolan avvecklade under 2015 fyra av åtta specialistsjuksköterskeutbildningar. Av de fyra kvarvarande leder tre till specialistsjuksköterskeexamen, den fjärde med inriktning ögonsjukvård leder till magisterexamen. År 2014 var det 101 programnybörjare på sju program, 2016 var det 84 programnybörjare på tre program. Det har alltså skett en avsevärd ökning av antalet nybörjare per program under perioden.

När det gäller sjuksköterskeprogrammet har Högskolan under flera år arbetat för att öka antalet programnybörjare. Mellan 2015 och 2016 ökade antalet programnybörjare från 167 till 179. Målet är att under 2017 uppfylla regeringens uppdrag med en ökning på 17 nybörjare i förhållande till volymen år 2014. En positiv utveckling var att andelen män bland nybörjarna ökade från 17 till 20 procent.

På ingenjörsutbildningarna innebar 2016 inga större förändringar. Antalet programnybörjare ökade något på högskoleingenjörsprogrammen. Antalet kvinnor bland nybörjarna på civilingenjörsprogrammet mer än fördubblades.

TABELL 9. NYBÖRJARE, HELÅRSSTUDENTER, EXAMINERADE PER SPECIFIK UTBILDNING 2014–2016.

2016 2015 2014 UTBILDNING SOM LEDER TILL: Totalt Kvinnor Män

Totalt Kvinnor Män

Civilingenjörsexamen Nybörjare

7 49

3 55

3 36

Helårsstudenter (hst)

7 69

2 46

1 15

Examinerade

0 0 0

0 0

Förskollärarexamen Nybörjare Helårsstudenter (hst) Examinerade

89 85 4 104

94 10

274 253 21 273 253 20 236 56 53 3 56 53 3

90 8 219 17 0 0

Grundlärarexamen* Nybörjare Helårsstudenter (hst) Examinerade

43 41 2 45 37 8 39

35 4

129 119 11 133 124 9 117 111 6 22 20 2 34 34 0

0 0

Högskoleingenjörsexamen Nybörjare

248

57 191

222

44 178

283

72 211

Helårsstudenter (hst)

560 140 420

582

148 434

597

145 452

Examinerade

111 31 80 109

22 87 142

27 115

Ämneslärarexamen KPU** Nybörjare

10 3 7 21

Helårsstudenter (hst)

Examinerade

9 10

0 0 0

0 0

5 4

0 0

10 11

Sjuksköterskeexamen Nybörjare

179 144 35 167 142 25 164

141 23

Helårsstudenter (hst)

434 374 60 421 376 45 423

385 39

Examinerade

124 115 9 129 117 12 126 119 7

Specialistsjuksköterskeexamen Nybörjare

84 77 7 55 55 0 101

90 11

Helårsstudenter (hst)

50 48 3 61 59 2 70

62 8

Examinerade

50 47 3 51 43 8 85

72 13

* Inriktning på arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 ** KPU: Kompletterande pedagogisk utbildning

HÖGSKOLAN I HALMSTAD | ÅRSREDOVISNING 2016

Examina på grundnivå och avancerad nivå Antalet utfärdade examina vid Högskolan i Halmstad de tre senaste åren framgår av tabell 10: Antal utfärdade examina 2014–2016. Det totala antalet utfärdade examina ökade marginellt år 2016 jämfört med föregående år. Ökningen av det totala antalet examina berodde framför allt på att antalet kandidatexamina ökade med 9 procent jämfört med föregående år. De kategorier examina som minskade mest procentuellt var högskoleexamen och masterexamen, en minskning med 30 procent. En förklaring till minskningen är att Högskolan fasar ut de program som leder till högskoleexamen. En omarbetning av några av Högskolans masterprogram, med följd att Högskolan erbjöd färre masterprogram under en period, är också en förklaring till minskningen i antalet examina. Av utfärdade examina var 36 procent yrkesexamina och 64 procent generella examina, vilket är en marginell ökning av andelen generella examina jämfört med föregående år. Fördelningen mellan grund- och avancerad nivå var 74 procent på grundnivå och 26 procent på avancerad nivå, där andelen examina på grundnivå ökade något jämfört med föregående år.

Lärarutbildningens dimensionering Vid dimensioneringen av lärarutbildningen togs hänsyn till de examensrättigheter som Högskolan har, inspel från

En fördelning av nybörjarplatserna gjordes så att ämnes och grundlärarutbildningarna motsvarade knappt två tredjedelar av platserna på lärarprogrammen. Förskollärar utbildningen ska enligt planerna utgöra mer än en tredjedel av platserna på lärarprogrammen. Förskollärarutbildningen och grundlärarutbildningen ska enligt planerna utgöra en större andel av tilldelade platser. Ett arbete för att genomföra dessa planer påbörjades under året. Under 2016 antogs 273 studenter till lärarprogrammen (inklusive kompletterande pedagogisk utbildning, KPU). Dessa fördelade sig enligt följande: • förskollärarutbildningen (grundnivå): 94 studenter (vt: 49, ht: 45 ) • grundlärarutbildningen F–3 (avancerad nivå): 48 studenter • grundlärarutbildningen 4–6 (avancerad nivå): 36 studenter • ämneslärarutbildningen 7–9 (avancerad nivå): 0 studenter • ämneslärarutbildningen gymnasiet (avancerad nivå): 81 studenter (se inriktningar nedan) – ämneslärarutbildning (gymnasieskolan), engelska samt historia eller religionskunskap: 28 antagna, 29 reserver – ämneslärarutbildning (gymnasieskolan), samhällskunskap samt historia eller religionskunskap: 28 antagna, 15 reserver

TABELL 10. ANTAL UTFÄRDADE EXAMINA 2014–2016.

kommunerna i den omgivande regionen samt Skolverkets rapport ”Redovisning av uppdrag om prognos över behovet av olika lärarkategorier”. Även studenternas efterfrågan var viktig för beslut om utbud och omfattning.

2016 2015 2014

GENERELLA EXAMINA

– ämneslärarutbildning (gymnasieskolan), svenska samt historia, engelska eller religionskunskap: 25 antagna, 28 reserver • kompletterande pedagogisk utbildning (KPU), ämneslärare 7–9: 3 antagna, inga reserver

Grundnivå Högskoleexamen Kandidatexamen

26 37 42

621 570 658 • kompletterande

Avancerad nivå Magisterexamen

pedagogisk utbildning (KPU), ämneslärare gymnasieskolan: 11 antagna, inga reserver

150 159 189

hade högt sökandetryck med 4,04 förstahandssökande per antagen student. På grundlärarutbildYRKESEXAMINA ningen (inriktning F–3) var motsvarande siffra 2,13. I HögGrundnivå skolans rekryteringsenkät angav flest studenter utbildningens Högskoleingenjörsexamen 111 109 142 goda rykte och möjligheten att bo kvar på hemorten som anLärarexamen på grundnivå 64 68 65 ledningar till val av grundlärarutbildningen på Högskolan i Sjuksköterskeexamen 124 129 126 Halmstad. 2016 erbjöds inte ingången naturvetenskap då det tidigare har varit mycket svårt att rekrytera till ämneslärarutAvancerad nivå bildningen med denna inriktning. I stället görs en satsning Civilekonomexamen 22 26 16 för att öka attraktiviteten genom en intensiv rekryteringsLärarexamen på avancerad nivå 89 95 67 kampanj våren 2017. Under året bedrevs utbildning i både Specialistsjuksköterskeexamen 50 52 85 naturvetenskap och matematik, men grupperna var små och Totalt antal examina 1 271 1 265 1 416 utbildningen är ekonomiskt problematisk att driva. Masterexamen

Förskollärarutbildningen 14 20 26

HÖGSKOLAN I HALMSTAD | ÅRSREDOVISNING 2016

Högskolan valde att inte erbjuda ämneslärarutbildningens inriktning 7–9 (annat än KPU). Beslut om hur ny utbildning ska se ut är ännu inte fattat. Högskolan ökade i stället antalet antagna på ämneslärarutbildningen inriktning gymnasiet, från 60 till 81 platser.

Redovisning av prestationer och ekonomi Resultatet av grundutbildningens utfall av helårsstudenter och helårsprestationer blev 363,0 mkr. Lärosätet avräknar hela takbeloppet 369,4 mkr för året. Mellanskillnaden, 6,4 mkr, avräknades genom decemberdifferensen med 1,7 mkr och aktivering av ingående överproduktion med 4,7 mkr. Ingående överproduktion 2016 var 21,4 mkr. Efter utnyttjandet av 4,7 mkr uppgår den utgående överproduktionen till 16,7 mkr, 5 procent av 2016 års takbelopp. Överprestationer upparbetade under tidigare år redovisas utanför balansräkning och resultaträkning, och kan avräknas inom framtida anslagsavräkning om inte takbeloppet uppnås, se tabell 26: Beräkning av anslagssparande och överproduktion, sidan 61. Grundutbildningen gjorde ett underskott på 5,9 mkr (överskott på 12,1 mkr år 2015), se tabell 11: Sammanställning grundutbildning 2014–2016. Underskottet på grund ut bildningen uppstod genom att Högskolan gjorde en direkt avskrivning på datorer och kringutrustning som belastar grundutbildningen med 7,7 mkr. Den totala omsättningen TABELL 11. SAMMANSTÄLLNING GRUNDUTBILDNING 2014–2016 (TKR).

blev 409,8 mkr (407,7 mkr år 2015), en ökning med 0,5 procent. Omsättningen från studieavgiftsskyldiga studenter ökade och anslagen minskade. Ramanslaget för grundutbildningen var 369,4 mkr (368,8 mkr år 2015), en ökning med 0,2 procent. År 2015 tilldelades Högskolan särskilda anslag för kvalitetshöjande insatser, totalt 3,0 mkr, något som inte gjordes för år 2016. Intäkterna från utbildning för studieavgiftsskyldiga studenter uppgick till 17,6 mkr (14,4 mkr år 2015), en ökning med 22 procent. Antalet helårsstudenter i denna kategori ökade med 17,5 procent, från 114 år 2015 till 134 år 2016. Uppdragsutbildningen omsatte 2,5 mkr (3,5 mkr år 2015), en minskning med 29 procent, se tabell 21: Beräknat utfall för avgiftsbelagd verksamhet för 2016, sidan 42. Uppdragen under året bestod av flera mindre uppdrag. Personalkostnaderna ökade med totalt 4,9 procent under året, totala personalkostnader blev 263,2 mkr (251,0 mkr år 2015). Ökningen berodde på att antalet lektorer inom grundutbildningen ökade från 141 år 2015 till 160 år 2016, medan adjunkterna minskade i antal, från 133 år 2015 till 127 år 2016, se tabell 19: Medeltal anställda per lärarkategori och antal disputerade av dessa 2014–2016, sidan 38. Kostnaderna för lokaler blev 67,2 mkr (67,3 mkr år 2015) vilket är oförändrat jämfört med föregående år. Övriga kostnader blev 84,6 mkr (76,8 mkr år 2015). Ökningen berodde på den direkta avskrivning av datorer som gjordes under året vilket belastade grundutbildningen med 7,7 mkr.

2016 2015 2014

Kostnaden per helårsstudent blev 76 tkr (72 tkr år 2015), en ökning med 5,5 procent. Kostnaden per helårsprestation blev Verksamhetens intäkter 92 tkr (85 tkr år 2015), en ökning med 8,2 procent, se tabell Anslag 369 418 371 839 362 312 12: Anslagsfinansierad grundutbildning. Om man räknar bort Avgifter 29 401 24 943 25 182 kostnaderna för direktavskrivningen blev kostnaden per helBidrag 10 764 10 798 5 014 årsstudent 74 tkr och per helårsprestation 90 tkr. Ökningen Finansiella intäkter 220 110 450 av kostnad per student berodde på att Högskolan under 2015 Summa intäkter 409 803 407 690 392 958 gjorde ett överskott på 12,1 mkr kronor inom grundutbildningen. För 2016 gjordes ett underskott på 5,9 mkr. AntaVerksamhetens kostnader Personal 263 230 251 003 251 446 let helårsstudenter är i princip oförändrat, 5 013 (5 011 år Lokaler 67 237 67 359 68 767 2015). Helårsprestationerna är lägre än föregående år, 4 145 Övrigt 84 579 76 815 67 368 (4 238 år 2015), vilket gör att kostnaden per helårsprestation Finansiella kostnader 650 404 332 ökade mer än kostnaden per helårsstudent. Summa kostnader Verksamhetsutfall Resultat från andelar i hel- och delägda företag

415 696

395 581

387 913

-5 893 12 110 5 045 132

-232

Kostnaden för personskadeförsäkring för studenter uppgick till 5 kronor per student. TABELL 12. ANSLAGSFINANSIERAD GRUNDUTBILDNING 2014–2016 (TKR).

Transfereringar 2016 2015 2014 Erhållna 3 881 4 022 4 695 Lämnade 3 881 4 022 4 701 Prestationer Saldo 0 0 -6 Kostnad per hst 76 72 69 Resultat

-5 761 11 878 5 054 Kostnad per hpr 92 85 82 23

HÖGSKOLAN I HALMSTAD | ÅRSREDOVISNING 2016

Forskning och utbildning på forskarnivå Under 2016 ökade forskningens intäkter med 19 procent jämfört med året före. Andelen medarbetare med doktorsexamen ökade, liksom antalet publicerade vetenskapliga tidskriftsartiklar. Forskarutbildningen stärktes och ansökan om ett fjärde forskarutbildningsområde gjordes. Att forskningen växte ligger helt i linje med Högskolans mål att öka forskningens omfattning i relation till utbildning.

Profilering, mål och strategi Högskolan fortsatte under 2016 att profilera sig med visionen att vara värdeskapande, innovationsdrivande och samhällsutvecklande. Högskolan arbetar i allt högre grad med att öka andelen forskning vars resultat kan avläsas i samhället genom att den bidrar till att lösa stora samhällsutmaningar. Behovsmotiverad forskning i samarbete med externa parter är därför mycket viktig. Detta bidrar till att öka de externa bidragen för forskning, vilket ökar andelen forskningsmedel och gör lärosätets verksamhet mer balanserad. Ökad forskningsaktivitet stödjer utvecklingen mot bättre forskningsanknytning av Högskolans utbildningar. Högskolan har som mål för år 2020 att en genomsnittlig forskande och undervisande medarbetare ägnar minst 40 procent av sin tid åt forskning. För Högskolans del kräver detta omfattande extern finansiering av forskning och forskarutbildning.

Hälsoinnovation och smarta städer och samhällen År 2011 utsåg Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen) Högskolan till en så kallad KK-miljö. Detta är ett av lärosätets viktigaste medel för profilering och utveckling då det ger särskild möjlighet att, med stöd från KK-stiftelsen, strategiskt bygga upp forskning, forskarutbildning och utbildning på avancerad nivå i nära samarbete med näringslivet. Strategiarbetet inom KK-miljön, som har namnet Forskning för innovation, präglar det övergripande strategiska arbete som görs på lärosätet med tematisering av forskning för att möta stora samhällsutmaningar. Under 2016 fokuserade profileringsarbetet på att stärka forskningen inom hälsoinnovation och innovationsvetenskap samt formera ett nytt högskoleövergripande forskningsprogram med fokus på smarta städer och samhällen. Strategiska satsningar gav positiva resultat Under perioden 2013–2016 använde Högskolan strategiska medel för att utveckla några forskningsområden av strategisk vikt för lärosätet. Fyra forskningsområden (Barns hälsa 24

och livsstil; Framtidens lärande; Grön innovation; Swedish Centre for Applied Cultural Analysis) tilldelades minst 5 mkr

vardera efter en ansöknings- och granskningsprocess. Hösten 2016 gjordes en uppföljning av satsningen med stöd av en extern expert. Utvärderingen visade på tydliga positiva erfarenheter och resultat. Satsningarna ledde till 36 mkr i erhållna externa medel i samverkan med näringsliv och offentlig sektor, omfattande publicering och meritering samt utökade internationella nätverk. De fyra forskningsområdena har alla stark koppling till grundutbildningen. Som ett resultat av det strategiska arbetet under de senaste tre åren, inklusive satsningar på infrastruktur, var Högskolan vid slutet av 2016 redo att bli en stark aktör i formeringen av det digitaliserade samhället, att bidra till samhällets innovationsförmåga, att utveckla hälsoinnovation och att bidra till skolans utveckling.

Fortsatt förstärkning av forskarutbildningen Ambitionen för forskarutbildningen är att den ska stärkas, såväl i omfattning som i kvalitet. Under 2016 ökades den andel av statens anslag som Högskolan avsätter för stärkande av forskarutbildningen. Alla allmänna studieplaner reviderades och mallar för individuella studieplaner gjordes om för att stärka möjligheten att uttrycka måluppfyllelse för varje doktorand samt för att kunna tydliggöra eventuella åtgärder under utbildningen. Rutiner för uppföljning vid akademierna har därtill beskrivits tydligare. Under 2016 sökte Högskolan rättigheten att utbilda på forskarnivå inom området tillämpad naturvetenskap och prövas för detta under 2017.

Organisation, samverkan och internationalisering Forskningen bedrivs vid de fyra akademierna och är organiserad i forskningsmiljöer. Forsknings- och utbildnings

HÖGSKOLAN I HALMSTAD | ÅRSREDOVISNING 2016

FORSKNINGSOMRÅDE

Grön innovation – för hållbarhet och affärsskapande

Genom forskning och samverkan med näringsliv och organisationer stärks innovationsförmågan och nya produkter, tjänster och processer kan utvecklas. 25

HÖGSKOLAN I HALMSTAD | ÅRSREDOVISNING 2016

nämnden ansvarar för kvalitetssäkring av både utbildning och forskning. Nämnden beslutar även om fördelningen av anslag för forskning. Nämnden har ett utskott för forskarutbildning. Under 2016 arbetade utskottet med information och insatser inför den kommande nationella utvärderingen av utbildning på forskarnivå.

Färre men starkare forskningsmiljöer Under 2016 genomfördes en sammanslagning av två forskningsmiljöer som ett led i att stärka förmågan att bidra till lösningar för samhällsutmaningar och erhålla externa medel. Den nya forskningsmiljön har sin kärna i tillämpad natur vetenskap med fokus på biosystem, materialsystem och energisystem. Med detta har Högskolan fem forskningsmiljöer vid fyra akademier, att jämföra med åtta forskningsmiljöer år 2013 då Högskolan genomförde en utvärdering av all forskning (ARC13). Detta är en utveckling mot mer kompletta akademiska miljöer och en förstärkning av kopplingen mellan forskning och utbildning. 24 av akademiernas forskare (sex per akademi) gick under 2015 och 2016 en utbildning i forskningsstrategi. Initiativet till utbildningen togs efter att Högskolan hade genomfört ovan nämnda utvärdering av forskningsverksamheten. Syftet med utbildningen var att stärka akademiernas förmåga att strategiskt utveckla forskningen. Ett av resultaten av utbildningen var att Akademin för lärande, humaniora och samhälle valde att fokusera sin forskning på området utbildningsvetenskap. Detta följer väl Högskolans strategiska satsning på ett nytt forskningsområde under namnet Framtidens lärande, en satsning som ledde till skapandet av Digitalt laborativt

centrum (DLC) som invigdes i november 2016. Också detta är ett viktigt steg i arbetet med att etablera kompletta akademiska miljöer.

Förstärkt forskningsstöd År 2015 genomfördes en utredning om stöd till forskning och forskarutbildning som resulterade i en omorganisation 2016 och förstärkning av Högskolans forskningsstöd. En forskningsstab etablerades med syfte att stödja förverkligandet av de strategier som togs fram under den tidigare nämnda forskningsledarutbildningen som avslutades våren 2016.

Nationella samarbeten På nationell nivå samverkar Högskolan fortsatt med Linköpings universitet, Lunds universitet och Blekinge tekniska högskola i nätverket Elliit, en av två nationella strategiska satsningar (SFO) inom informations- och kommunikationsteknologi, och erhåller särskilda medel för detta. Samarbetet har bidragit till en mycket positiv utveckling för Högskolan inom ett redan starkt forskningsområde. Högskolan i Halmstad deltar i ett flertal nationella forskarskolor. Lärosätet är knutet till den nationella forskarskolan i naturvetenskapernas och teknikens didaktik (FontD) vid Linköpings universitet samt till forskarskolan i naturvetenskapernas och teknikens didaktik med fokus på vetenskapskommunikation vid Lunds universitet. Högskolan är även koordinator för en nationell forskarskola inom det strategiska innovationsprogrammet för produktion med finansiering från Vinnova.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD | ÅRSREDOVISNING 2016

Regionala samarbeten Högskolan är drivande i utvecklingen av gemensamma arenor tillsammans med regionala aktörer för innovation och nyttiggörande av forskningsresultat. Hälsoteknikcentrum Halland är en etablerad arena för samverkan inom hälsoinnovation. Elektronikcentrum i Halmstad (ECH) erbjuder resurser i form av elektroniklaboratorium och EMC-testanläggning. ECH är tillika en mötesplats som främjar innovation, utbildning och forskning inom området elektronik med fokus på inbyggda system och hårdvara för Internet of Things. Ytterligare två arenor invigdes under 2016: Fab Lab, i samarbete med Massachusetts Institute of Technology (MIT), USA, med fokus på digital produktion och 3D-teknik respektive Digitalt laborativt centrum, en kreativ, högteknologisk och laborativ miljö med fokus på lärande och kultur. Högskolan har i dag flera viktiga samarbetsavtal med externa parter i regionen, bland annat Samordningsförbundet Halland, Falkenbergs kommun, Region Halland och Spenshults forskningsstiftelse.

Internationella samarbeten Högskolan i Halmstad avser att vara en attraktiv plats för internationella forskare, lärare och studenter. Lärosätet har under året höjt ambitionsnivån för strategiskt internationaliseringsarbete. Under 2016 fortsatte en strategisk satsning på att rekrytera internationella gästprofessorer och två internationella sommarskolor för doktorander genomfördes (den ena för sjätte gången i ordningen). Högskolan var därtill värd för ett flertal internationella forskningssammankomster. Rektor har ett råd för internationella frågor med prorektor som ordförande, samt fastställda riktlinjer för internationalisering. Högskolan fortsatte under 2016 att fokusera på att identifiera strategiska länder och partneruniversitet i syfte öka antalet studenter, doktorander, lärare och forskare som deltar i utbyten.

Utvärdering av satsningar på internationella gästprofessorer Under perioden 2013–2016 gjorde Högskolan särskilda satsningar för att anställa internationella gästprofessorer. 13 gästprofessorer anställdes, finansierade både med anslag och externa medel. 2016 gjordes en utvärdering av satsningarna med stöd av en extern expert. Utvärderingen visar att gästprofessorernas arbete har bidragit till att tydligt stärka Högskolan i Halmstad som forskningsaktör. Flera av professorerna fortsatte på olika sätt sitt samarbete med Högskolan efter avslutad anställning som gästprofessor.

Resurser och resultat Under 2016 avslutades den utbildning för forskningsledare som påbörjades under 2015. Vid utbildningen deltog 27 medarbetare, sex per akademi samt tre personer ur Högskolans ledning. Utbildningen ledde till framtagning av strategier för finansiering, publicering och nyttiggörande av forskning vid de fyra akademierna. Under 2016 inrättades Högskolan i Halmstads forskningsstab med uppdrag att arbeta för att öka Högskolans forskning i såväl kvantitet som kvalitet. En representant per akademi som gick forsknings ledarutbildningen ingår i staben. För att uppmuntra till publicering i refereegranskade tidskrifter ändrade Högskolan sättet att fördela statens anslag till forskning genom att reservera en del till fördelning efter publicering under innevarande år. Tidigare belönade Högskolan publicering under de föregående fem åren. Tabell 13: Sammanställning av forskningens resultat 2014–2016 visar en ökning från 119 till 134 artiklar. Dessutom arbetade akademierna aktivt med strategier för publicering. Högskolan hade under året projektfinansiering från bland andra KK-stiftelsen, Vinnova, Vetenskapsrådet, EU:s ramprogram, Formas, Forte, Stiftelsen för strategisk forskning och Riksbankens jubileumsfond.

TABELL 13. SAMMANSTÄLLNING AV FORSKNINGENS RESULTAT 2014–2016.

2016 2015 2014

Artiklar i tidskrifter 134 119 108 Artiklar presenterade vid konferenser

68 170

Refereegranskade artiklar presenterade vid konferenser*

62 152

Doktorsavhandlingar

14 10 11

Licentiatuppsatser

9 7 5

Monografier som har kvalitetsgranskats

2 1 1

*Från och med 2015 anges enbart publicerade artiklar på grund av att författarna nu kan ange olika typer av bidrag till konferenser (artikel, abstract, poster, presentation). För tidigare år finns inte denna information tillgänglig i systemet. Se även kommentar i texten.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD | ÅRSREDOVISNING 2016

Under 2016 var 69 personer (29 kvinnor och 40 män) inskrivna och aktiva i Högskolans egen utbildning på forskarnivå, se tabell 14: Sammanställning utbildning på forskarnivå, antal doktorander antagna vid Högskolan i Halmstad 2014–2016. Av dem var 20 inskrivna inom området hälsa och livsstil (16 kvinnor och 4 män), 32 (7 kvinnor och 25 män) inom området informationsteknologi och 17 (6 kvinnor och 11 män) inom området innovationsvetenskap. Under året antogs 4 kvinnor (3 inom området informationsteknologi och 1 inom området hälsa och livsstil) och 8 män (7 inom området informationsteknologi och 1 inom området hälsa och livsstil). Därutöver fanns 26 personer (10 kvinnor och 16 män) antagna i utbildning på forskarnivå vid andra lärosäten men som ingick i Högskolans verksamhet, se tabell 15: Sammanställning utbildning på forskarnivå, antal doktorander antagna vid andra lärosäten men som ingår i Högskolan i Halmstads verksamhet 2014–2016. Högskolan hade 8 företagsdoktorander (samtliga män). Sammanlagt var 95 personer (39 kvinnor och 56 män) aktiva i forskarutbildning 2016. Totalt sett minskade antalet doktorander (102 år 2015) trots att antalet doktorander antagna vid Högskolan ökade från 61 år 2015 till 69 år 2016. Detta är bland annat en effekt av de disputationer som ägde rum 2015 och 2016, se tabell Väsentliga uppgifter, sidorna 62–63.

TABELL 15. SAMMANSTÄLLNING UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ. ANTAL DOKTORANDER ANTAGNA VID ANDRA LÄROSÄTEN MEN SOM INGÅR I HÖGSKOLAN I HALMSTADS VERKSAMHET 2014–2016.

2016 2015 2014

Totalt antal nyantagna doktorander 2 3 3 varav antal kvinnor

1 1 0

varav antal män

Totalt antal doktorander med någon aktivitet

26 41 43

varav antal kvinnor

10 15 20

varav antal män

Totalt antal doktorander med utbildningsbidrag (årsarbetskraft)

0 0 0

Totalt antal doktorsexamina

varav antal kvinnor

4 2 8

7 11

varav antal män

Totalt antal licentiatexamina

0 2 2

varav antal kvinnor

0 0 1

varav antal män

0 2 1

Under 2016 avlade totalt 12 personer (6 kvinnor och 6 män) doktorsexamen och 3 personer (samtliga män) licentiatexa men. Inom Högskolans egen utbildning på forskarnivå tog 4 2016 2015 2014 personer (2 kvinnor och 2 män) doktorsexamen och 3 (samtliga män) licentiatexamen. Totalt antal nyantagna TABELL 14. SAMMANSTÄLLNING UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ. ANTAL DOKTORANDER ANTAGNA VID HÖGSKOLAN I HALMSTAD 2014–2016.

doktorander varav antal kvinnor varav antal män

12 10 24 4 8

5 15 5 9

Totalt antal doktorander med någon aktivitet

varav antal kvinnor varav antal män

29 26 20 40 35 34

Totalt antal doktorander med utbildningsbidrag (årsarbetskraft)

0 0

Genomsnittlig studietid för licentiatexamen (år)

3,4

2,8 1,9

Genomsnittlig studietid för doktorsexamen (år)

4,2

4,3 4,5 3 1

Totalt antal doktorsexamina

varav antal kvinnor varav antal män

2 1 0 2 2 1

Totalt antal licentiatexamina

varav antal kvinnor varav antal män

0 0 1 3 3 1

3 2

Den genomsnittliga studietiden räknas från den tidpunkt som personen blev antagen, oavsett lärosäte för första antagning.

Högskolans forskare publicerade 134 artiklar i internationella vetenskapliga tidskrifter 2016. Detta var en ökning från tidigare år (119 artiklar år 2015). Antalet artiklar som granskades med kollegial utvärdering och publicerades vid vetenskapliga konferenser under 2016 var 46 (62 artiklar år 2015). Likt tidigare år finns en osäkerhet i årets resultat vad gäller publikationer eftersom dessa registreras av författarna själva i Högskolans publiceringsdatabas DiVA, något som sker en tid efter publicering. Denna osäkerhet motsvarar 5–10 procent – ungefär en månads produktion. Högskolan arbetar kontinuerligt med att utveckla det stöd som högskolebiblioteket kan erbjuda, bland annat kring kvalitetssäkring och uppföljningar. Antalet tidskriftspublikationer måste öka i ännu högre grad, något som även påpekades i ARC13 (den utvärdering av Högskolans forskning som genomfördes under 2013) och Högskolan arbetar med incitament för att stimulera sådan produktion, till exempel genom finansieringsmodeller och uppföljningar.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD | ÅRSREDOVISNING 2016

TABELL 16. SAMMANSTÄLLNING FORSKNING 2014–2016 (TKR).

2016 2015 2014

Verksamhetens intäkter Anslag Avgifter Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter

62 494 55 785 56 210 6 306 3 343 6 502 75 084 61 708 53 578 77 143 961

150

120 873 116 440

Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Övrigt Finansiella kostnader

112 248 104 907 102 516 8 289 7 094 6 113 24 493 16 394 15 712 194

135

111

de totala kostnaderna inte i samma utsträckning som omsättningen. Personalkostnaderna ökade med 7 procent, 112,2 Resultat -1 263 -7 656 -8 012 mkr (104,9 mkr år 2015). Forskningens lokalkostnader blev 8,3 mkr (7,0 mkr år 2015). Övriga kostnader inklusive avTransfereringar skrivningar blev 24,5 mkr (16,4 mkr år 2015). Under åren Erhållna 3 576 2 289 1 746 2015 och 2016 investerade Högskolan i forskningslaboratoLämnade 3 576 2 289 1 746 rier vilket gör att avskrivningar och övriga kostnader ökade. Summa kostnader

Saldo

145 224

128 530 124 452

Oförbrukade och inbetalade forskningsbidrag De oförbrukade forskningsbidragen var 31,1 mkr (32,2 mkr Resultat -1 263 -7 656 -8 012 år 2015), vilket är en minskning med 3,6 procent, se tabell 17: Oförbrukade forskningsbidrag 2014–2016. I tabell 13: Sammanställning av forskningens resultat 2014– 2016, sidan 27, redovisas Högskolans alla vetenskapliga pub De inbetalade forskningsbidragen var 67,6 mkr (58,2 mkr likationer. år 2015), vilket är en ökning med 16,1 procent. Ökningen gäller framför allt inbetalningar från statliga myndigheter Forskningen gjorde ett underskott på 1,2 mkr år 2016 (-7,6 och privata företag, se tabell 18: Inbetalade forskningsbidrag mkr år 2015), se tabell 16: Sammanställning forskning 2014– 2014–2016. 2016. Underskottet uppstod genom direktavskrivning på datorer och kringutrustning vilket belastar forskningen med 0,9 TABELL 17. OFÖRBRUKADE FORSKNINGSBIDRAG 2014–2016 (TKR). mkr. Den totala omsättningen blev 144,0 mkr (120,8 mkr år 2015), en ökning med 19 procent. Ökningen skedde inom 2016 2015 2014 alla finansieringsformer. Från statliga myndigheter

Ramanslaget för forskningen var 62,5 mkr (55,8 mkr år 2015), en ökning med 12 procent. Bidragsintäkterna var 75,0 mkr (61,7 mkr år 2015), en ökning med 22 procent. De två största bidragsgivarna var KK-stiftelsen med 32,7 mkr (28,6 mkr år 2015) och Vinnova med 8,6 mkr (7,3 mkr år 2015). Den externfinansierade forskningen stod för 57 procent av den totala forskningsfinansieringen (54 procent år 2015). De totala kostnaderna för forskningen var 145,2 mkr år 2016 (128,5 mkr år 2015), en ökning med 13 procent. Eftersom forskningen gick med större underskott föregående år ökade

Övriga bidragsgivare

9 343

11 020

11 735

21 730

21 202

17 892

Totalt oförbrukade bidrag 31 073 32 222 29 627 TABELL 18. INBETALADE FORSKNINGSBIDRAG 2014–2016.

2016 2015 2014

Från statliga myndigheter

19 024

13 710

16 047

Övriga bidragsgivare

48 605

44 535

44 258

Totalt inbetalade bidrag

67 629

58 245

60 305

HÖGSKOLAN I HALMSTAD | ÅRSREDOVISNING 2016

Kvalitet Kvalitetsarbetet är en central del i Högskolans strävan att utveckla sin konkurrenskraft. Under året stärktes detta arbete ytterligare. Bland annat togs ett nytt kvalitetssystem i bruk och en modell för uppföljning av utbildningsprogram utvecklades. En undersökning bland studenterna genomfördes för att förbättra såväl utbildning som infrastruktur.

Kvalitetsarbete Kvalitetsarbetet är en central del i lärosätets strävan att utveckla sin nationella och internationella konkurrenskraft. Ett väl fungerande kvalitetsarbete förutsätter tydlig ansvarsfördelning med tydliga rutiner för dialog, förankring, uppföljning och analys. Dessutom krävs att resultatet av kvalitetsarbetet används för att utveckla verksamheten. I början av år 2016 fastställde rektor ramarna för ett nytt internt kvalitetssystem. Kvalitetsarbetet under året syftade till att bevaka och följa det nationella kvalitetssystemet och, med utgångspunkt i det, utveckla modeller för egen kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling där personal och studenter är engagerade.

Verksamhetsstyrning och styrmodell Högskolans kvalitetssystem tar sin utgångspunkt i lärosätets verksamhetsstyrning och styrmodell som bygger på att akademier och verksamhetsstöd får verksamhetsuppdrag från Högskolans ledning. Verksamhetsuppdragen omsätts i verksamhetsplaner för kommande år och avslutas med verksamhetsberättelser som synliggör måluppfyllelsen och vad som har gjorts under det gångna året. Systemet innefattar även verksamhetsdialoger – som genomförs två gånger per år – mellan Högskolans ledning och ledning för akademier och verksamhetsstöd. Styrmodellen bygger på systematiskt och periodiskt återkommande arbete med kvalitetsaspekter integrerade i planering, genomförande och utvärdering av verksamheten. Detta möjliggör att brister tidigt uppmärksammas och kan åtgärdas. Under 2016 fokuserades mycket av kvalitetsarbetet på att skapa större samstämmighet i akademiernas och verksamhetsstödets avrapportering genom verksamhetsdialogerna. Utgångspunkten för verksamhetsuppdragen är Högskolans forsknings- och utbildningsstrategi och de mål som finns formulerade i den. Lärosätets kvalitetspolicy anger förutsättningar för hur kvalitetsarbetet stödjer Högskolans målbild, vilka kvalitetssäkringsprinciper verksamheten byggs på och vikten av en kvalitetskultur. 30

Rektors särskilda råd för kvalitetsfrågor – kvalitetsrådet – ansvarar för att stimulera och stödja kvalitetsutveckling inom all verksamhet vid lärosätet. Under 2016 bidrog kvalitetsrådet till att identifiera områden i verksamheterna som behöver integreras och utvecklas inom ramen för det interna kvalitetssystemet. Genom uppföljning av akademiernas verksamheter avseende kvalitetsarbetet bidrog rådet till kvalitetsutveckling i enlighet med lärosätets vision och forsknings- och utbildningsstrategi.

Pilotprojekt om system för uppföljning av program Under hösten 2016 tog kvalitetsrådet fram en modell för hur lärosätet ska arbeta med att följa upp utbildningsprogrammen. Modellen bygger på årliga analyser utifrån på förhand bestämda nyckeltal, kursvärderingar, rekryteringsenkäter, tvåårsuppföljningar och annan relevant dokumentation. Exempel på nyckeltal är genomströmning, söktryck och lärarkompetens. Respektive program ansvarar för att studenter såväl som relevant arbetsliv och arbetsmarknad utanför Högskolan involveras och ges möjlighet att utöva inflytande över utbildningens utveckling och bidra till kvalitetsarbetet. Åtta program, två från varje akademi, deltog i ett pilotprojekt för att testa modellen under fyra månader. Syftet med pilotprojektet var att få värdefulla inspel till processen och möjlighet att korrigera modellen innan den implementeras. Barometer viktigt instrument Högskolan har sedan början på 2000-talet periodiskt, ungefär vart tredje år, gjort studentbarometerundersökningar. Den senaste genomfördes under 2016. Studentbarometern är ett viktigt instrument för lärosätets arbete med att utveckla studiemiljön avseende både utbildning och infrastruktur. Resultatet analyserades under året och handlingsplaner upprättas under 2017. Ytterligare en prioriterad insats under 2016 var att följa upp resultatet av den medarbetarundersökning som genomfördes under hösten 2015 samt att ta fram en handlingsplan för de utvecklingsområden avseende personalens arbetsförhållanden som särskilt framkom i undersökningen.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD | ÅRSREDOVISNING 2016

Högskolan i Halmstad rustar människor för framtiden genom att skapa värden, driva innovation och utveckla samhället. 31

HÖGSKOLAN I HALMSTAD | ÅRSREDOVISNING 2016

Proaktivt arbete inom utbildning Under 2016 förbereddes för Universitetskanslersämbetets (UKÄ) kommande utvärdering av forskarutbildning. I detta arbete inhämtades material från pilotutvärderingar och dialog fördes med externa parter samt ansvariga för forskarutbildningarna vid lärosätet. Lärosätet förberedde också för UKÄ:s tematiska utvärdering av lärosätets arbete med att främja hållbar utveckling. Under året genomförde UKÄ en utvärdering av lärarutbildningens verksamhetsförlagda utbildning (VFU) där Högskolan i Halmstads VFU lyftes som ett framgångsrikt exempel. Ett flertal riktlinjer för kvalitetsprocesser i utbildning reviderades under året, bland annat med utgångspunkt i Standard and Guidelines for Higher Education in the European Area (ESG). Detta gäller riktlinjer för inrättande och avveckling av utbildning på grundnivå och avancerad nivå inklusive handledning för utformning av programbeskrivning. Utöver detta reviderades riktlinjer för programråd, för att stärka studentinflytande i kursvärderingssystemet, samt uppdragsbeskrivningar för viktiga funktioner avseende kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av utbildning. Den lärosätesövergripande pedagogiska handlingsplanen reviderades under året och olika aktiveter följdes upp. Planen utgör en långsiktig strategisk satsning för att positionera Högskolan i Halmstad som ett dynamiskt lärosäte vad gäller högskolepedagogik. Som en del i lärosätets kvalitetsarbete med breddat deltagande och breddad rekrytering har en särskild satsning genomförts på Supplemental Instruction (SI) i utbildningar på alla akademier. Detta innebär att studenter samlas i studiegrupper utanför ordinarie schema där erfarna studenter som tidigare har gått kursen, så kallade SI-ledare, guidar andra studenter genom studiematerialet. Högskolan har en anställd projektledare (på halvtid) för att utbilda SI-ledare.

Högskolepedagogisk utbildning Under 2016 arbetade Högskolepedagogiskt centrum (HPC) proaktivt med flera olika frågor rörande utbildningskvalitet, exempelvis lärandemål och bedömningskriterier. Som ett led i kvalitetsarbetet erbjöd HPC högskolepedagogiska och ämnesdidaktiska kurser och aktiviteter. HPC genomförde en utbildning för handledare i examensarbeten på grund- och avancerad nivå samt en forskarhandledarutbildning. Under 2016 fortsatte Högskolans pedagogiska meriteringsprogram och arbetet med att planera lärosätets andra interna högskolepedagogiska konferens påbörjades. I anslutning till invigningen av Högskolans digitala laborativa centrum erbjöd HPC ett flertal olika aktiviteter för att bidra till lärares digitala kompetens och förmåga att använda digitala redskap i undervisningen.

Hållbar utveckling Genom utbildning, forskning och i samverkan med andra aktörer i samhället, spelar Högskolan i Halmstad en viktig roll för att skapa förutsättningar att bidra till en mer hållbar samhällsutveckling. En förenklad inventering för att bedöma integrering av hållbarhet i utbildningsprogram påbörjades därför under 2016. Hållbarhetsaspekter belystes och diskuterades på forskningsinformationsdagar, exempelvis inom Högskolans strategiska satsning på hållbarhet och gröna näringar, kallad Grön innovation. En cykeldag arrangerades av Högskolans råd för hållbar utveckling tillsammans med studentkåren. Medarbetare från olika delar av Högskolans verksamhet deltog dessutom under året i utbildningar, konferenser, nätverk och seminarier för hållbar utveckling.

Högskolan bidrar till integration av nyanlända genom ett antal projekt. Genom Akademikerspåret fick nyanlända akademiker chans att lära sig svenska i snabbfart. Projekt Näktergalen innebär att studenter blir mentorer till ensamkommande flyktingungdomar. Ett mentorprogram för nyanlända med studieplaner går ut på att studenter eller högskoleanställda blir mentorer åt nyanlända som vill läsa på högskola. I alla dessa projekt samverkar Högskolan med omgivande samhälle.

Under det gångna året utfördes en energikartläggning och slutsatserna från denna var att Högskolans energianvändning är komplex och innehåller många olika kombinationer av kontraktsformer och inköp av energiprodukter. Detta försvårade arbetet med energikartläggningen och gör det mer komplicerat att prioritera och följa upp åtgärder för energieffektivisering. Kartläggningen visade också att Högskolans verksamhet bedrivs i byggnader som har lägre energianvändning än genomsnittliga byggnader i Sverige med motsvarande verksamhet. Detta till trots är elanvändningen under sommaren anmärkningsvärt stor med hänsyn till verksamhetens låga aktivitet. Val av fast elpris sedan år 2010 har medfört högre kostnader för elinköp jämfört med om rörligt elpris hade valts. En energieffektiviseringsplan i tolv punkter utarbetades under 2016 för att komma tillrätta med problemet.

Högskolan deltar också i Sveriges universitets- och högskoleförbunds arbetsgrupp för flyktingfrågor och i det nationella nätverket Include som arbetar med breddad rekrytering och breddat deltagande inom högre utbildning, under ledning av en styrgrupp med ordförande från Malmö högskola.

I den årliga redovisningen till Naturvårdsverket om det systematiska miljöarbetet år 2015 fick Högskolan 17 av maximalt 23 möjliga poäng och hamnade därmed på hög nivå (nivå 4 av 5). Som en del av det systematiska miljöarbetet gjordes under 2016 också en årlig intern miljörevision av en tredjedel av

HÖGSKOLAN I HALMSTAD | ÅRSREDOVISNING 2016

lärosätets verksamheter. Revisionsrapporten visar att det finns ett klart förbättringsbehov vad gäller kommunikation av hållbarhetsarbete på Högskolan och att akademierna måste ta ett större ansvar för hållbarhetsarbetet.

Lika villkor 2016 innebar flera förändringar i arbetet med lika villkor på Högskolan i Halmstad. Liksom övriga lärosäten arbetar Högskolan med jämställdhetsintegrering. En ny arbetsmiljöföreskrift trädde i kraft och i diskrimineringslagen har kapitel tre om aktiva åtgärder ändrats inför 2017. Högskolans policy för lika villkor betonar vikten av demokratiska och mänskliga rättigheter, kunskap om frågor som rör lika villkor, god arbets- och studiemiljö samt nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Sedan halvårsskiftet 2016 är Rådet för lika villkor (liksom Rådet för hållbar utveckling) direktrapporterande till rektor i stället för att vara utskott till kvalitetsrådet, bland annat som en följd av arbetet med jämställdhetsintegrering, där rådet och dess ledamöter spelar en viktig roll och där närheten till ledningen är central. Ordföranden i Rådet för lika villkor och likavillkorssamordnaren är utsedda till samordnare för jämställdhetsintegreringen och deltog under året i samordnarträffar anordnade av Nationella sekretariatet för genusforskning. En strategi för Högskolans arbete med jämställdhetsintegrering togs fram. Exempel på aktiviteter som Rådet för lika villkor arrangerade 2016 är en öppen föreläsning om rasismens skepnader i västerlandets historia, internationella kvinnodagen och samordning av Högskolans deltagande i Halmstad Pride. Vidare lanserades en intern utbildning kring normer och normkritik, bland annat för chefer men också för andra personalgrupper. Likavillkorssamordnaren deltog vid verksamheternas arbetsplatsträffar, arbetsmiljökommittéer och i chefsnätverket för att informera och uppdatera om arbetet med lika villkor, uppdraget om jämställdhetsintegrering samt nyheter i lag och föreskrifter. Handlingsplaner och verksamheternas eget arbete med lika villkor följdes upp.

att följa upp och utveckla studentsamarbetet. Vid utvecklandet av Högskolans interna kvalitetssystem har studenterna en aktiv roll. Dels genom medverkan som studentrepresentanter i styrelse, nämnder och råd, dels i olika former av dialogforum som Högskolans ledning och studentkåren har utvecklat för att stärka studenternas delaktighet och inflytande. Ett exempel är den seminarieserie som studentkåren och Högskolan genomförde under året med studenter för att inhämta deras erfarenheter och upplevelser av utbildningen. Lärosätet lägger stor vikt vid att det finns god studentrepresentation och studentinflytande och har som ett led i detta bland annat – sedan 2013 – finansierat två deltidsarvoderade studentombud. Ombudens insatser bedöms fortsatt stärka studenternas rättsäkerhet vid lärosätet, bland annat genom att i kvalitetsrådet bidra till kvalitetsutveckling ur ett studentpers pektiv.

Studenterna representeras i verksamheten Studenterna är via kåren representerade i lärosätets beslutande och rådgivande nämnder, råd samt styrelse. Studentkåren är även representerad i rektors ledningsråd, på rektors beslutsmöten, samt i ett flertal beredande grupper. Studenterna är därtill i stor utsträckning representerade i olika grupperingar på akademinivå. Alla officiellt utsedda studentrepresentanter i Högskolans olika organ erhåller ersättning. Det finns 39 ordinarie studentrepresentantsposter på central nivå. Av dessa var vid 2016 års utgång 35 poster tillsatta av 26 individer: 15 kvinnor och 11 män (av det totala antalet tillsatta poster innehades 22 av kvinnor och 13 av män). Studentrepresentanterna väljs vid ett valmöte där alla studenter har rösträtt. Alla studenter har möjlighet att kandidera, nominera och bli valda till studentrepresentant. Samarbetet mellan lärosätet och studentkåren var gott när det gäller utbildningssatsningar för studentrepresentanterna, framför allt genom samarbetet mellan utbildningsstödets studentsupport och studentkåren.

Studentinflytande Kontinuerlig dialog och studentombud Högskolan arbetar kontinuerligt för att säkra studenternas inflytande över verksamheten och som ett led i kvalitetsarbetet finns riktlinjer för studentinflytande framtagna. Högskolan har regelbundna uppföljningssamtal med studentkårens ledning om studentrepresentation samt för en kontinuerlig dialog för

HÖGSKOLAN I HALMSTAD | ÅRSREDOVISNING 2016

Främjande lärandemiljöer Den digitala utvecklingen skapar nya möjligheter för lärande och hur lärande sker. Digitaliseringen förändrar också lärandets förutsättningar på många olika sätt, för såväl lärare som studenter. Högskolan tar fasta på dessa möjligheter för att utveckla nya och mer kreativa lärandemiljöer. Under 2016 invigdes två nya: Digitalt laborativt centrum och Fab Lab.

Högskolan i Halmstad har sedan starten lagt vikt vid att bygga upp innovativa miljöer som främjar lärande och kreativitet – och utvecklar alltjämt sådana. Under 2016 investerade Högskolan ytterligare i infrastruktur som stärker lärande, forskning och samverkan med omvärlden. Genom att integrera campusbaserade fysiska studiemiljöer, virtuella pedagogiska rum och olika sociala plattformar skapas möjligheten att forma mer gränslösa, mer flexibla och mer kreativa lärandemiljöer. Gränslösheten innebär att studenter och lärare är del i nationella och internationella nätverk. Samverkan med externa parter blir ännu enklare och ännu viktigare. Flexibiliteten gör att pedagogiken styrs mindre av lokaler och lokalutnyttjandet blir bättre. I takt med att digital teknologi får en allt större roll i människors vardag förändras samhället, verksamheter, professioner, vår kultur och våra relationer. Digital interaktiv teknologi påverkar människan och människan påverkar i sin tur teknologin. Det förändrar vår syn på – och användning av – den. Högskolan i Halmstads vision är att rusta människor för framtiden genom att skapa värden, driva innovation och bidra till samhällets utveckling. Lärosätets aktiviteter ska därför karakteriseras av innovativa angreppssätt där samarbetet mellan forskning och utbildning bidrar till att skapa värde och relevans.

Ett digitalt laborativt centrum växer fram När Akademin för lärande, humaniora och samhälle etablerades 2015 var det viktigt att skapa en stark och attraktiv forskningsmiljö. Redan initialt fanns beslut om att akademin skulle präglas av tydlig tvärdisciplinär utbildning och forskning inom exempelvis ”digital studies” och fokus på det strategiska forskningsområdet ”framtidens lärande”. En digital laborativ lärandemiljö var en viktig byggsten i både lärosätets och akademins utveckling, och inte minst en tydlig och synlig manifestation av denna. Visionen var en mötesplats för laborativt lärande över ämnes- och områdesgränser, en plats för självlärande, upptäckande av identitet och profession i förändring där det digitala är en naturlig del av vardagen, samt en arena för forskning. Under våren 2016 tog arbetet med att skapa ett sådant digitalt 34

laborativt centrum verklig fart. Arbetet gjordes i ett samverkansprojekt med start i en förstudie, och därefter genom olika interna och externa arbets- och referensgrupper. Studenterna var involverade från början och deras perspektiv och kreativitet var en stor framgångsfaktor. I november 2016 invigdes Digitalt laborativt centrum, DLC, en kreativ och laborativ miljö med fokus på kultur, kreativitet och lärande. DLC stärker särskilt lärarutbildningen genom att lärarstudenter och skolforskare aktivt kan delta i formeringen av det digitaliserade samhället. Samtidigt är syftet med DLC att vara en regional mötesplats för samverkan, utbildning, forskning, kunskapsöverföring och dialog. Målgrupperna är såväl interna inom Högskolan, som externa samarbetspartner såsom yrkesverksamma lärare, elevgrupper inom skolan, kulturinstitutioner, företag och andra intresseorganisationer. DLC har multifunktionella, flexibla lokaler som lätt kan möbleras om och ändras efter behov, förutsättningar och önskemål. Här finns den senaste utrustningen inom visualisering, simulering och design – teknik som öppnar möjligheter att på nya och visuella sätt förmedla komplex eller abstrakt information, till exempel VR-utrustning (virtual reality), digitala labbmiljöer, skapanderum och kommunikationsstudio. DLC används i utbildning, forskning och utvecklingsprojekt och fungerar som en så kallad ”makerspace” – en kreativ miljö som bygger på kunskapsdelning och tillgång till verktyg för att förverkliga idéer. Högskolans särskilda labbmiljö Hjärnverket, med fokus på barns intresse för matematik, teknik och naturvetenskap, ryms också inom DLC. Intresset för miljön har varit mycket stort, från invigningsdagen i november fram till jul hade DLC fler än ett studiebesök per dag.

Fab Lab Sedan i maj 2016 har Högskolan sitt eget Fab Lab – Fabrication Laboratory – med fokus på digital produktion, 3D-teknik och utveckling av hållbara innovationer. 3D-tekniken innebär stora möjligheter att tillverka fysiska skalenliga prototyper för visua-

HÖGSKOLAN I HALMSTAD | ÅRSREDOVISNING 2016

Andra lärandemiljöer på Högskolan – några exempel Sedan tidigare har Högskolan i Halmstad också andra lärandemiljöer för utbildning, forskning och samverkan – flera av dem etablerade de senaste åren. Här följer några exempel: Elektronikcentrum i Halmstad – skapat av och drivs tillsammans med industrin i regionen. Hälsoteknikcentrum Halland – en behovsorienterad och tvärvetenskaplig hälsoinnovationsarena, i samarbete med Region Halland och Hallands kommuner.

lisering och testning. Därmed skapas förutsättningar för mer intressanta, realistiska och 3D-teknikstödda kursmoment i Högskolans utbildningar. Fab Lab-konceptet är utvecklat vid Massachusetts Institute of Technology, MIT, i USA. Högskolan i Halmstads Fab Lab är ackrediterat av MIT och i det globala nätverket ingår omkring 1 000 Fab Lab. Labbets bärande idé är öppenhet och samverkan mellan utbildning, forskning, näringsliv och privatpersoner, enligt den så kallade makerrörelsens modell. Fab Lab är främst en resurs för Högskolans utbildningar och forskning men också allmänhet och industri kan ha nytta av labbet och dess utrustning. Genom denna strategiska satsning bygger Högskolan en unik position när det gäller utveckling av hållbara innovationer inför framtiden.

Laboratoriet för beteendevetenskap – för psykologiska experiment, statistiska beräkningar och kostanalyser. Här finns också utrustning för gruppdynamikövningar. Rydberglaboratoriet – består av flera olika laboratorier inom naturvetenskap, tekniska vetenskaper och matematik. Ett exempel är Rörelselaboratoriet Human Movement Laboratory för undervisning och forskning inom fysisk träning, rörelse, funktion och hälsa. Andra viktiga miljöer för möten och lärande är högskolebiblioteket; studenternas projektrum för examensarbeten med infrastruktur och närhet till andra studenter och till verkstäder och labb, samt ”vattenhål” i form av naturliga mötesplatser som kaféer, restauranger och uppehållsrum.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD | ÅRSREDOVISNING 2016

Medarbetare Att attrahera, behålla och utveckla medarbetare och ledare är avgörande för att säkra Högskolans kvalitet och utveckling. Högskolan i Halmstad ska vara en arbetsplats som präglas av professionalism, mångfald, kreativitet och trivsel i alla led.

Strategisk kompetensförsörjning I en kunskapsintensiv verksamhet som en högskola är kompetensförsörjning en nyckelprocess av stor strategisk betydelse. Under 2016 startade Högskolan arbetet med att identifiera lärosätets kompetensbehov på avdelningsnivå genom att ta fram strategiska kompetensförsörjningsplaner. Syftet är att säkerställa att rätt kompetens finns vid lärosätet för att uppnå verksamhetsmålen och möta kommande utmaningar och utveckling.

Attrahera och rekrytera kompetens Behovet av att rekrytera kvalificerade medarbetare var fortsatt stort under året. Högskolan utlyste 73 nya anställningar, fördelat på lärare, forskare och doktorander samt teknisk och administrativ personal. Under året gjordes 6 chefsrekryteringar till Högskolan, varav 3 var externa rekryteringar. Av Högskolans totalt 32 chefer var 14 kvinnor och 18 män vid utgången av 2016. Rekryteringsbehovet är en prioriterad fråga som kontinuerligt analyseras och följs upp, kopplat till verksamhetsutveckling, kommande pensionsavgångar och annan kompetensväxling. Lärosätets internationella rekrytering ökar när forskning alltmer sker i internationella nätverk och allt fler internationella studenter söker sig till lärosätet.

Kompetensutveckling Att utveckla kompetensen hos Högskolans anställda är ett viktigt verktyg för att behålla medarbetare och utveckla verksamheten. Lärare och forskare bedriver kompetensutveckling inom ramen för utbildning och forskning. Vid lärosätet finns också ett högskolepedagogiskt centrum som leder och driver pedagogisk utbildning och utveckling. Därtill erbjuds en rad olika utbildningar inom olika ämnesområden. Stor vikt läggs

vid att medarbetare, till exempel adjunkter, utan forskarutbildning återkommande får en vetenskaplig förankring via kontakter med vetenskaplig teori, metodik och resultat. Ökad kompetens kan för den enskilda medarbetaren resultera i befordran till anställning med större behörighetskrav. Under 2016 befordrades 7 personer till universitetslektor och 2 personer till professor. Andelen disputerade lärare uppgick till 62 procent, vilket är en ökning med 6 procentenheter i jämförelse med år 2015. Målet för Högskolan är att 67 procent av lärarna ska vara disputerade år 2020.

Chefsutveckling Ett professionellt chef- och ledarskap är avgörande för att Högskolan ska kunna fullgöra sitt uppdrag. Lärosätet behöver chefer som kan upprätthålla och utveckla verksamheten och ta sig an utmaningar, exempelvis vid organisationsförändringar och nya behov i verksamheten. För att fortsätta stödja och kompetensutveckla lärosätets chefer genomfördes under året bland annat regelbundna träffar i chefsnätverk, individuell coachning samt utbildningsdagar om bland annat rehabilitering, rekrytering, normkritik och arbetsrätt. En grundläggande arbetsmiljöutbildning är obligatorisk för alla chefer och arbetsmiljöombud, och en sådan arrangerades under året. Effektivt omställningsarbete viktigt vid förändring När verksamhetens behov ständigt förändras är det avgörande att anställda ges möjligheter att utöver sin ordinarie kompetensutveckling också få möjlighet till omställning inom eller utom myndigheten. Under året enades arbetsgivaren och arbetstagarorganisationerna om ett nytt lokalt omställningsavtal, med inriktning på såväl kollektiva som individuella behov av omställning. Det rör till exempel åtgärder som ökar eller bibehåller arbetstagarnas anställningsbarhet både vid Högskolan och hos andra arbetsgivare – eller ökar förutsättningarna i övrigt för ett längre arbetsliv.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD | ÅRSREDOVISNING 2016

Pedagogiska priset 2016 tilldelades Walid Taha, professor i datalogi

”Walid Taha tilldelas årets pedagogiska pris för sina innovativa pedagogiska metoder. Med didaktisk skärpa använder han bland annat flipped classroom och interaktiva onlinefrågor för att synliggöra begrepp och teorier och för att öka kontakten med studenterna.” Ur juryns motivering

HÖGSKOLAN I HALMSTAD | ÅRSREDOVISNING 2016

TABELL 19. MEDELTAL ANSTÄLLDA PER LÄRARKATEGORI OCH ANDEL DISPUTERADE AV DESSA 2014–2016.

2016

2015 2014

Antal

Andel disp.

Antal

Andel disp.

Antal

Andel disp.

98 %

160

93 %

141

93 %

134

88 %

100 %

55 %

80 %

127

6 %

133

5 %

143

52 %

38 %

377

62 %

351

56 %

358

53 %

Professorer Lektorer Meriteringsanställningar Adjunkter Annan undervisande/forskande personal Totalt

TABELL 20. ANTAL NYANSTÄLLDA LÄRARE PER BEFATTNINGSKATEGORI INKLUSIVE DOKTORANDER 2014–2016.

2016

Totalt Kvinnor Män

2015 2014

Totalt Kvinnor Män

2 1

2 2

3 4

10 7

8 2

5 3

Meriteringsanställningar

2 1

1 4

0 2

Adjunkter

6 0

3 0

7 3

Doktorander

2 4

1 1

6 6

Annan undervisande/forskande personal

2 7

3 4

1 5

Professorer Lektorer

Totalt

24 20

18 13

22 23

HÖGSKOLAN I HALMSTAD | ÅRSREDOVISNING 2016

Friska medarbetare God hälsa hos medarbetarna är inte bara positivt för individen, utan också för Högskolans framgång. Högskolan inledde under året ett omfattande arbete för att se över rutiner och riktlinjer inom organisationen i syfte att säkra systematik i arbetsmiljöarbetet, exempelvis vad gäller tidiga insatser och förebyggande arbete. Sjukfrånvarostatistik från år 2016 visade att den återkommande korttidssjukfrånvaron ökade. Insatser prioriterades för att förebygga långtidssjukfrånvaro. Under 2016 genomfördes en ny upphandling av företagshälsovård och ett nytt ettårigt avtal tecknades med Previa. Utfallet av inköp av företagshälsovårdens tjänster fördelades enligt följande: 36 procent inom området rehabilitering (55 procent år 2015), 62 procent (36 procent år 2015) avseende förebyggande insatser och 3 procent (9 procent år 2015) vad gäller främjande insatser. En förskjutning skedde till förmån för förebyggande insatser jämfört med tidigare år. FÖRDELNING ANSTÄLLNINGSKATEGORI (TOTALT 611 MÅNADSANSTÄLLDA).

Medarbetarundersökning År 2015 genomfördes en medarbetarundersökning och under 2016 följde chefer och medarbetare upp undersökningen genom att ta fram handlingsplaner för de utvecklingsområden avseende personalens arbetsförhållanden som särskilt framkom i undersökningen. Hälsofrämjande aktiviteter Under året genomförde lärosätet flera aktiviteter med syfte att förbättra medarbetarnas hälsa. Exempelvis arrangerades ”högskoleklassikern” för andra året – en aktivitet som syftar till att öka den dagliga motionen. Varje anställd erbjuds 1 000 kronor per kalenderår att disponera för köp av skattefri friskvård. Under år 2016 nyttjade 211 medarbetare denna förmån – en ökning för tredje året i rad. Medarbetarna har fortsatt fri tillgång till Högskolans idrottsanläggning där också vissa motionsaktiviteter i grupp ordnas.

FÖRDELNING CHEFER ( TOTALT 32 CHEFER).

DOKTORANDER

T/A

KVINNOR

32 %

44 %

KVINNOR 51 %

56 % 62 %

MÄN LÄRARE

FÖRDELNING KVINNOR OCH MÄN. SIFFROR INOM PARANTES ANGER TOTALEN MEDELANSTÄLLDA I KATEGORIN. 100 90 80

83 %

70 60

62 %

51 %

65 %

55 % 49 %

45 % 38 %

35 %

17 %

10 0 Samtliga anställda (611) Av samtliga kategorier professorer. 2 Anställda vid lärosätet.

Professorer1 (53)

Lärare (377)

Doktorander2 (40)

T/A (198)

Kvinnor

Män 39

HÖGSKOLAN I HALMSTAD | ÅRSREDOVISNING 2016

Högskolestyrelsen 2016

Bakre raden från vänster: Cecilia Björkén-Nyberg, Inger Johansson (adjungerad), Bill Brox, Lena Eriksson, Amelie von Zweigbergk, Camilla Soto (facklig representant), Selma Sedelius (adjungerad), Sandra Sandberg, Jenny Engström (sekreterare), Catarina Dahlöf, Ann Bremander, Jan Karlsson Främre raden från vänster: Thorsteinn Rögnvaldsson, Karin Starrin, Jonas Råsberg, Ewa Ställdal, Olov Andreasson (facklig representant) Saknas på bilden: Göran Bexell, Mårten Dalman, Fredrik Geijer och Pernilla Nilsson (adjungerad)

HÖGSKOLAN I HALMSTAD | ÅRSREDOVISNING 2016

Ekonomisk redovisning

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Resultat Högskolans totala ekonomiska utfall för året blev ett under skott på 7,0 mkr (+4,2 mkr år 2015). Grundutbildningen gjorde ett underskott på 5,9 mkr (+12,1 mkr år 2015) och forskningen ett underskott på 1,3 mkr (-7,6 år 2015). Dotterbolaget Högskolan i Halmstads utvecklingsaktiebolag (HHUAB) genererade ett överskott på 0,1 mkr (-0,2 mkr år 2015). Underskottet i verksamheten uppstod genom att Högskolan gjorde en direktavskrivning på datorer och kringutrustning på totalt 8,8 mkr vilket belastade grundutbildningen med 7,7 mkr och forskningen med 0,9 mkr.

Redovisning av takbelopp Resultatet av grundutbildningens utfall av helårsstudenter och helårsprestationer blev 363,0 mkr. Lärosätet avräknar hela takbeloppet, 369,4 mkr. Mellanskillnaden, 6,4 mkr, avräknades genom decemberdifferensen med 1,7 mkr och aktivering av ingående överproduktion med 4,7 mkr. Ingående överproduktion var 21,4 mkr. Efter utnyttjandet av 4,7 mkr uppgick den utgående överproduktionen till 16,7 mkr, vilket motsvarar 5 procent av takbeloppet (6 procent 2015). Överprestationer upparbetade under tidigare år redovisas utanför balansräkning och resultaträkning, och kan avräknas inom framtida anslagsavräkning om inte takbeloppet uppnås, se tabell 26: Beräkning av anslagssparande och överproduktion, sidan 61.

Intäkter 2016 års totala intäkter var 553,8 mkr (528,6 mkr år 2015), en ökning med 25,2 mkr och 5 procent jämfört med år 2015. Forskningsverksamheten stod för nästan hela denna ökning. År 2016 omsatte forskningen 144,0 mkr (120,8 mkr år 2015), en ökning med 19 procent. Anledningen var att både

anslags- och externfinansiering inom forskningen ökade. Den externfinansierade forskningen stod för 57 procent av den totala forskningsfinansieringen (54 procent år 2015). Grundutbildningen omsatte totalt 409,8 mkr (407,7 mkr år 2015), en ökning med 1 procent. 90 procent av grundutbildningen var finansierad av anslag (91 procent år 2015). Forskningsanslaget ökade med 6,7 mkr till 62,5 mkr (55,8 mkr år 2015), en ökning med 12 procent. Ramanslaget för grundutbildningen var 369,4 mkr (368,8 mkr år 2015), en ökning med 2 procent. År 2015 tilldelades Högskolan särskilda anslag till grundutbildningen, totalt 3,0 mkr utöver ramanslaget, för kvalitetshöjande insatser, vilket inte gjordes för år 2016. Det gör att det totala anslaget för grundutbildning blev lägre 2016 än 2015. Det totala anslaget till grundutbildningen år 2015 var 371,8 mkr. Högskolans bidragsintäkter blev 85,8 mkr (72,5 mkr år 2015), en ökning med 18 procent. Bidragen till forskningsverksamheten stod helt för ökningen. Bidragsintäkter för forskning var 75,0 mkr (61,7 mkr år 2015), en ökning med 22 procent. De två största bidragsgivarna var KK-stiftelsen med 32,7 mkr (28,6 mkr år 2015) och Vinnova med 8,6 mkr (7,3 mkr år 2015). Intäkter från avgifter och ersättningar uppgick till 35,7 mkr (28,3 mkr år 2015), en ökning med 7,4 mkr, 26 procent. Forskningsuppdragen motsvarade 6,3 mkr (3,3 mkr år 2015), en ökning med 3,0 mkr. Antalet forskningsuppdrag ökade med 55 procent jämfört med år 2015: 27 uppdrag år 2016 (15 år 2015). Intäkterna från utbildning för studieavgiftsskyldiga studenter uppgick till 17,6 mkr (14,4 mkr år 2015), en ökning med 3,2 mkr, 22 procent. Antalet helårsstudenter i denna kategori ökade med 18 procent, från 114 år 2015 till 134, se tabell 21: Beräknat utfall för avgiftsbelagd verksamhet för 2016, sidan 42.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD | ÅRSREDOVISNING 2016

Kostnader Högskolans totala verksamhetskostnader för året blev 560,9 mkr (524,1 mkr år 2015), en ökning med 7 procent. Personalkostnaderna var 375,5 mkr (355,9 mkr år 2015), en ökning med 6 procent. Antalet årsarbetskrafter var 528 (518 år 2015). Personalkostnaden per årsarbetskraft ökade från 687 tkr år 2015 till 711 tkr år 2016, en ökning med 3 procent. Personalkostnaderna utgör 67 procent av de totala kostnaderna (68 procent år 2015). Inom forskningen ökade personalkostnaderna med 7 procent och inom grundutbildningen med 5 procent jämfört med föregående år. Lokalkostnaderna uppgick till 75,5 mkr (74,4 mkr år 2015). Andelen lokalkostnader av totala kostnader var 13 procent (14 procent år 2015). När lokalkostnaderna justeras enligt SUHF-modellen var kostnaderna per kvadratmeter 1 715 kronor (1 722 kronor år 2015). Övriga driftskostnader uppgick till 83,7 mkr (77,9 mkr år 2015), en ökning med 7 procent. Ökningen berodde framför allt på att kostnaderna för konsulter och datatjänster ökade. Driftskostnaderna utgjorde 15 procent (15 procent år 2015) av de totala kostnaderna.

Avskrivningar uppgick till 25,3 mkr (15,3 mkr år 2015), en ökning med 65 procent. Ökningen berodde till största del på att Högskolan gjorde en direktavskrivning på datorer och kringutrustning på totalt 8,8 mkr. Om direktavskrivningen inte hade gjorts, skulle ökningen på avskrivningar ha varit 8 procent och berott på att avskrivningarna på investeringar i annans fastighet ökade jämfört med år 2015.

Resultat från andelar i hel- och delägda företag HHUAB, Högskolan i Halmstads utvecklingsaktiebolag, redovisade i sitt bokslut för året ett överskott på 132 tkr (-233 tkr år 2015).

Investeringar Under år 2016 gjordes nyinvesteringar i anläggningstillgångar på 31,4 mkr (25,2 mkr år 2015). Årets investeringar bestod av förbättringar i annans fastighet: 16,4 mkr (9,2 mkr år 2015), inventarier: 4,1 mkr (2,8 mkr år 2015), datorer: 6,6 mkr (4,2 mkr år 2015), maskiner: 4,1 mkr, (8,4 mkr år 2015) samt datorprogram: 0,2 mkr (0,6 mkr år 2015).

TABELL 21. BERÄKNAT UTFALL AV AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET FÖR 2016 DÄR INTÄKTERNA DISPONERAS (BELOPP I TKR).

Över-/ Över-/ Över-/ Ack över-/ underskott underskott Intäkter Kostnader underskott underskott utgående VERKSAMHET t.o.m. 2014 2015 2016 2016 2016 2016 Utbildning på grundnivå eller avancerad nivå Beställd utbildning

622

-231

3 026

3 100

-74

317

Yrkeshögskolan, KY, m.m.

-15

-11

-26

Uppdragsutbildning

2 070 -56 2 521 2 510

Utbildning av studieavgiftsskyldiga studenter

2 261

Övrigt Summa

118

17 552

17 392

11 2 025 160

2 539

0 0 0 0 0 0 4 938

-180 23 099 23 002

97 4 855

Forskning eller utbildning på forskarnivå Uppdragsforskning

941 -602 4 503 4 921 -418

-79

Summa

941 -602 4 503 4 921 -418

-79

Verksamhet där krav på full kostnadstäckning inte gäller Högskoleprovet

-226 240 884 691 193 207

Upplåtande av bostadslägenhet – utbytesprogram och gästforskare

-115

-65

206

231

-25

-205

Upplåtande av bostadslägenhet – regeringsbeslut (U2010/4277/UH)

Övrigt

0 0 0 0 0 0

Summa

-341 175 1 090

922

168

Intäkterna enl 4 § avgiftsförordningen upp gick till 7,0 mkr (4,7 mkr 2015).

HÖGSKOLAN I HALMSTAD | ÅRSREDOVISNING 2016

Högskolans största nyinvestering var Digitalt laborativt centrum, DLC. Totalt investerades 12,6 mkr i DLC under året. Andra stora investeringar var Fab Lab, totalt 2,6 mkr, och i verksamhetsstödets lokaler, 1,5 mkr.

Myndighetskapital Det samlade myndighetskapitalets utgående balans uppgick till 69,0 mkr (76,0 mkr år 2015). Fördelat per verksamhetsområde svarade grundutbildningen för 98,0 mkr (103,8 mkr år 2015) och forskningen för -29,0 mkr (-27,8 mkr år 2015), se tabell 22: Myndighetskapital. Om Högskolan inte hade direktavskrivit datorer och kringutrustning skulle myndighetskapitalet ha uppgått till 77,8 mkr. Myndighetskapitalet för HHUAB uppgick till 4,7 mkr (4,9 mkr år 2015) och ingår i myndighetskapitalet för grundutbildning.

(5,1 mkr år 2015), vilket motsvarar 17 procent av verksam heternas omsättning (23 procent år 2015), se tabell 21: Beräknat utfall av avgiftsbelagd verksamhet för 2016 där intäkterna disponeras. Överskottet består i princip av två större poster, studieavgiftsskyldiga studenter 2,5 mkr och uppdragsutbildning 2,0 mkr. En plan är framtagen för att stärka internationaliseringsarbetet på akademierna, vilket ska finansieras av kapitalet för studieavgiftsskyldiga studenter under kommande år. Högskolans ekonomi är fortfarande stabil, med fortsatt framtida utvecklingspotential och ett balanserat myndig hetskapital.

Högskolan planerar att fortsatt använda myndighetskapitalet till strategiska satsningar.

Ackumulerat överskott inom avgiftsbelagd verksamhet Ackumulerat överskott i den avgiftsfinansierade verksamheten med målet full kostnadstäckning uppgick till 4,8 mkr

TABELL 22. MYNDIGHETSKAPITAL 2016 (BELOPP I TKR).

VERKSAMHET

Balanserad kapitalförändring

Årets kapitalförändring

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utbildning enligt uppdrag i regleringsbrev Uppdragsverksamhet Summa

99 124 4 708 103 832

-5 496

Summa 93 628

-265 4 443 -5 761 98 071

Forskning och utbildning på forskarnivå Forskning och utbildning på forskarnivå Uppdragsverksamhet Summa

-28 133 339 -27 794

-844

-28 977

-418 -79 -1 262 -29 056

Summa myndighetskapital

76 038

-7 023

69 015

HÖGSKOLAN I HALMSTAD | ÅRSREDOVISNING 2016

Resultaträkning (belopp i tkr) VERKSAMHETENS INTÄKTER

2016

2015

Intäkter av anslag

not 1

431 912

427 624

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

not 2, not 3

35 707

28 287

Intäkter av bidrag

not 4

85 848

72 505

Finansiella intäkter

not 5

297

146

553 764

528 563

Summa verksamhetens intäkter

VERKSAMHETENS KOSTNADER not 6

375 478

Kostnader för lokaler

Kostnader för personal

75 526

74 453

Övriga driftskostnader

83 771

77 907

Finansiella kostnader

not 7

Avskrivningar och nedskrivningar

not 12, not 13

Summa verksamhetens kostnader

355 910

844

538

25 300

15 301

560 919

524 109

VERKSAMHETSUTFALL

-7 155

4 454

RESULTAT FRÅN ANDELAR I HEL- OCH DELÄGDA FÖRETAG

132

-233

TRANSFERERINGAR 6 471

4 976

Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag

Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag not 8

993

1 334

Lämnade bidrag

not 9

-7 464

-6 310

Saldo

ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING

not 10

-7 023

4 221

HÖGSKOLAN I HALMSTAD | ÅRSREDOVISNING 2016

Balansräkning (belopp i tkr) 16-12-31 15-12-31 TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar

not 11

Balanserade utgifter för utveckling

not 12

581

926

Summa immateriella anläggningstillgångar

581

926

Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar Byggnader, mark och annan fast egendom

Förbättringsutgifter på annans fastighet

37 252

27 282

31 173

34 914

68 425

62 196

Maskiner, inventarier, installationer m.m. Summa materiella anläggningstillgångar

not 13

Finansiella anläggningstillgångar Andelar i hel- och delägda företag

not 14

4 815

4 683

Summa finansiella anläggningstillgångar

4 815

4 683

Kortfristiga fordringar not 15

1 939

2 144

Fordringar hos andra myndigheter

Kundfordringar

9 063

7 805

not 16

Summa kortfristiga fordringar

11 039

9 970

Övriga kortfristiga fordringar

Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader

not 17

22 215

21 715

Upplupna bidragsintäkter

not 18

12 920

6 854

Övriga upplupna intäkter

812

Summa periodavgränsningsposter

35 188

29 381

Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket

Summa avräkning med statsverket

not 19

Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgälden

not 20

123 342

135 652

Summa kassa och bank

123 342

135 652

243 390

242 808

SUMMA TILLGÅNGAR

Fortsättning

HÖGSKOLAN I HALMSTAD | ÅRSREDOVISNING 2016

Balansräkning fortsättning (belopp i tkr) 16-12-31 15-12-31 KAPITAL OCH SKULDER Myndighetskapital

not 21

Statskapital

Resultatandelar i hel- och delägda företag Balanserad kapitalförändring

not 22

Kapitalförändring enligt resultaträkningen

Summa myndighetskapital Avsättningar

4 000

683

916

71 355

66 902

-7 023

4 221

69 015

76 038

Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser

not 23

1 944

2 567

Övriga avsättningar

not 24

6 836

6 255

Summa avsättningar

8 780

8 822

Skulder m.m.

Lån i Riksgälden

not 25

55 990

53 477

Kortfristiga skulder till andra myndigheter

not 26

12 259

10 955

Leverantörsskulder

not 27

7 512

7 123

Övriga kortfristiga skulder

not 28

8 957

6 674

Summa skulder m.m. 84 718 Periodavgränsningsposter

78 229

Upplupna kostnader

not 29

33 751

36 279

Oförbrukade bidrag

not 30

39 601

39 429

Övriga förutbetalda intäkter

not 31

7 525

4 010

Summa periodavgränsningsposter

80 877

79 718

SUMMA KAPITAL OCH SKULDER

243 390

242 808

HÖGSKOLAN I HALMSTAD | ÅRSREDOVISNING 2016

Tilläggsupplysningar Övergripande mål för universitetens och högskolornas verksamhet finns i högskolelagen (1992:1434). Årsredovisningen är upprättad i enlighet med regleringsbrev, förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB) och förordning (2000:606) om myndigheters bokföring (FBF). Redovisningen vid Högskolan i Halmstad följer god redovisningssed enligt 6 § i Förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring. Belopp i tusen kronor (tkr) där inget annat anges.

Brytdag Löpande redovisning avseende räkenskapsåret har gjorts fram till 2017-01-05, beloppsgräns för periodiseringar efter detta datum är 25 tkr.

Anslagsberäkning för grundutbildning Studiedokumentationssystemet Ladok används som redovisningsprogram och utgör underlag till anslagsredovisningen. I Ladok registreras antal helårspoängprestationer (hpr) och antal helårsstudenter (hst), vilka genererar anslagsintäkter. Uttag av verksamhetsberättelse (VB) i Ladok för helår 2016 har gjorts per 2016-12-31 med uttagsdatum 2017-01-16.

REDOVISNINGSPRINCIPER Anläggningstillgångar Redovisning av immateriella anläggningstillgångar Utgifter för immateriella anläggningstillgångar som överstiger 20 tkr och som bedöms ha en nyttjandetid och ekonomisk livslängd på minst 3 år har aktiverats. Ekonomistyrningsverkets anvisningar (ESV 2002:3) har följts. Anläggningstillgångarna består till största delen av datorprogram, avskrivningstiden är 3 år. Högskolan tillämpar månadsvis linjär avskrivning över den ekonomiska livslängden.

Materiella anläggningstillgångar grupperas i:

Avskrivningstid

Förbättringsutgift annans fastighet (även avskrivningstid på tio år används i tillämpliga fall) 5 år Maskiner och tekniska anläggningar 5 år Datorer och kringutrustning 4 år Nätverksutrustning 3 år Möbler och inredning i lärosalar 8 år Möbler och inredning 10 år Konst ingen avskrivning

Högskolan tillämpar principen om större anskaffningar enligt Ekonomistyrningsverkets föreskrifter på inköp av datorer och kringutrustning samt möbler och inredning, vilket innebär att inköp under 20 tkr hanteras som investering.

Redovisning av finansiella anläggningstillgångar I årsredovisningen redovisas uppgifter om andelar i hel- och delägda företag enligt kapitalandelsmetoden. Redovisning av pågående investeringar Pågående investeringar redovisas under anläggningstillgångar på separata konton. Anläggningarna aktiveras när hela investeringen är slutförd och har tagits i bruk. Finansiering av anläggningstillgångar Anläggningstillgångar införskaffade med anslag belånas hos Riksgälden. Lånet är ett avistalån som justeras två gånger om året avseende nyinvesteringar respektive amortering.

Redovisning av materiella anläggningstillgångar Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk med anskaffningsvärde som överstiger 20 tkr och har en beräknad livslängd på minst 3 år definieras som anläggningstillgång. Högskolan tillämpar månadsvis linjär avskrivning över den ekonomiska livslängden.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD | ÅRSREDOVISNING 2016

Fordringar och skulder Fordringar Fordringar har upptagits med det belopp varmed de beräknas inflyta.

Bidragsmedel för tidsbestämd externt finansierad verksamhet Högskolan redovisar tidsbestämd bidragsfinansierad verksamhet i projektform. För att klassificeras som projekt i redovisningen ska intäkterna överstiga 50 tkr och disponeras längre än 6 månader. Projekten redovisas som fordran eller skuld fram till dess att de är avslutade. Redovisningsprinciper vid pensionsavgångar enligt avtal Särskilda delpensionsavtal har tecknats för personal som har fyllt 61 år. Dessa avtal skuldbokförs under balansposten Avsättningar och avräknas vid hel- och halvår efter avstämning med SPV. Semesterlöneskuld Semesterlöneskuld avräknas per helår. Semesterperioden beräknas per kalenderår. Semesterlöneskulden avser administrativ och teknisk personal samt lärarpersonal. Värderingsprincip för utländska fordringar och skulder Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till valutakurs vid fakturans upprättande respektive mottagande (bokföringstillfället) i stället för balansdagens kurs på grund av att valutaskillnaden bedöms vara oväsentlig.

Transfereringar Inbetalda bidrag som förmedlas vidare till bidragstagare utan att Högskolan erhåller någon motprestation från bidragsmottagaren redovisas som Transfereringar där endera parten är statlig myndighet. Bidrag från icke-statlig givare som Högskolan sänder vidare till icke-statlig mottagare redovisas under balansposten Övriga skulder.

Intäkter och kostnader Bidragsintäkter för finansiering av anläggningstillgångar Bidragen intäktsförs genom periodisering i takt med avskrivning på anläggningstillgången och erhållna bidragsintäkter som ska täcka avskrivningar under kommande räkenskapsår periodiseras som oförbrukade bidrag under rubriken Periodavgränsningsposter i balansräkningen.

Redovisning av upplupna lönekostnader för lärarpersonal Enligt Högskolans tjänstefördelning avseende lärarpersonal inom undervisning och gällande arbetstidsavtal har planeringssaldon och övertid som har uppstått per 2016-12-31 periodiserats. Redovisning sker i balansräkningen inom Periodavgränsningsposter, Upplupna kostnader och i resultaträkningen inom Kostnader för personal.

Redovisning av indirekta kostnader Den rekommenderade SUHF-modellen för redovisning av indirekta kostnader tillämpas av Högskolan. Indirekta kostnader för stödverksamheten fördelas löpande, baserat på nedlagda lönekostnader i kärnverksamheten. Detta medför full kostnadstäckning och korrekt periodisering.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD | ÅRSREDOVISNING 2016

UNDANTAG FRÅN VISSA BESTÄMMELSER I FÖRORDNINGAR FÖR UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR Universitet och högskolor medges undantag från bestämmelsen om redovisning av anslagsmedel enligt 12 § anslagsförordningen (2011:223). Avräkning mot anslag och anslagsposter för medel som utbetalas till lärosätenas räntekonton i Riksgälden ska ske i samband med de månatliga utbetalningarna till respektive lärosätes räntekonto i Riksgälden. Universitet och högskolor medges undantag från 7 § anslagsförordningen (2011:223) på så sätt att lärosätet får överföra såväl överproduktion som outnyttjat takbelopp (anslagssparande) till ett värde av högst tio procent av takbeloppet till efterföljande budgetår utan att särskilt begära regeringens medgivande. Universitet och högskolor medges undantag från bestämmelsen i 2 kap. 4 § tredje stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag om att årsredovisningen ska innehålla redovisning av väsentliga uppgifter. Universitet och högskolor ska i stället lämna uppgifter enligt bilaga 6 Väsentliga uppgifter. Universitet och högskolor ska i samband med upprättandet av noter till årsredovisningen särskilt beakta att specifikation ges av • låneram i Riksgälden uppdelad på beviljad låneram och utnyttjad låneram vid räkenskapsårets slut, och • beviljad och under året maximalt utnyttjad kontokredit hos Riksgälden. Universitet och högskolor medges undantag från bestämmelserna om budgetunderlag i 9 kap. 3 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Regeringen beslutar om särskilda anvisningar om vilka uppgifter som ska redovisas i budgetunderlaget. Universitet och högskolor medges undantag från bestämmelsen enligt 2 kap. 4 § förordningen (2000:605) andra stycket om

årsredovisning och budgetunderlag, om att i årsredovisningen upprätta och lämna en finansieringsanalys till regeringen. Universitet och högskolor medges undantag från 2 kap. 1 § första stycket och 3 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) om finansiering av anläggningstillgångar. En anläggningstillgång som används i myndighetens verksamhet får helt eller delvis finansieras med bidrag som har mottagits från icke-statlig givare. Detta gäller även för bidrag från statliga bidragsgivare under förutsättning att bidraget har tilldelats för ändamålet. Universitet och högskolor medges undantag från 25 a § andra och tredje stycket avgiftsförordningen (1992:191) om disposition av inkomster från avgiftsbelagd verksamhet. Uppgår det ackumulerade överskottet till mer än 10 procent av den avgiftsbelagda verksamhetens omsättning under räkenskapsåret, ska myndigheten i årsredovisningen redovisa hur överskottet ska disponeras. Har det uppkommit ett underskott i en avgiftsbelagd verksamhet som inte täcks av ett balanserat överskott från tidigare räkenskapsår, ska myndigheten i årsredovisningen lämna ett förslag till regeringen om hur underskottet ska täckas. Av 1 kap. 5 a § högskoleförordningen (1993:100) följer att Högskolan i Halmstad inte tillhör de universitet och högskolor som ska tillämpa internrevisionsförordningen (2006:1228). Därav omfattas Högskolan i Halmstad inte heller av förordningen (2007:63) om intern styrning och kontroll. Ekonomistyrningsverket har medgett med stöd av 7 § andra stycket avgiftsförordningen (1992:191) att Högskolan i Halmstad undantas från årlig samrådsskyldighet t.o.m. år 2017.

AVVIKELSE FRÅN ALLMÄNNA RÅD Från och med år 2017 kommer Högskolan inte att tillämpa principen om större anskaffningar enligt Ekonomistyrningsverkets föreskrifter på inköp av datorer och kringutrustning. För att ha likartade anläggningar i ekonomisystemets anläggnings-

register år 2017 har restvärdet på datorer och kringutrustning som har hanterats efter denna princip direktavskrivits i december år 2016.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD | ÅRSREDOVISNING 2016

NOTER TILL RESULTAT- OCH BALANSRÄKNING Belopp redovisas genomgående i tkr där inget annat anges. not 1

Intäkter av anslag

Grundutbildning takbelopp

Kvalitetsbaserad resursfördelning

Kvalitetsförstärkning Forskningsanslag

Summa intäkter av anslag

not 2

4 § avgiftsförordningen

Upplåtande av bostadslägenhet

16-12-31

15-12-31

369 418

368 791

556

2 492

62 494

55 785

431 912

427 624

Intäkter av avgifter och ersättningar

16-12-31

15-12-31

Utbildning av studieavgiftsskyldiga studenter

17 552

14 428

7 015

4 702

Uppdragsutbildning

206 2 521

100 3 533

Uppdragsforskning

4 503

2 867

3 026

1 434

Beställd utbildning

Högskoleprov

884

910

Utbildning inom yrkeshögskolan m.m.

306

Reavinst maskiner och inventarier

Summa intäkter av avgifter och ersättningar

35 707

28 287

4 § avgiftsförordningen

Dagskassor Konsultuppdrag

1 977

2 049

995

1 101

Lokaluthyrning

2 489

1 068

Konferenser

1 554

484

Summa 4 § avgiftsförordningen

7 015

4 702

Del av Högskolans totala intäkter

1,3 %

0,9 %

not 3

Intäkter av avgifter och ersättningar – Tjänsteexport

16-12-31

15-12-31

Utbildning av studieavgiftsskyldiga studenter

17 552

14 428

Beställd utbildning

2 998

1 464

Summa tjänsteexport

20 550

15 892

not 4

Intäkter av bidrag

16-12-31

15-12-31

Statliga myndigheter

28 862

25 821

Övriga

56 986

46 684

85 848

72 505

Summa intäkter av bidrag

HÖGSKOLAN I HALMSTAD | ÅRSREDOVISNING 2016

not 5

Finansiella intäkter

Ränteintäkter på lån i Riksgälden

16-12-31

15-12-31

270

Finansiella intäkter övriga statliga myndigheter

125

Övriga finansiella intäkter

Summa finansiella intäkter

not 6

Kostnader för personal

Lönekostnader, exklusive arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal, skoder 4111–4119

255 317

234 630

Övriga personalkostnader

120 161

121 280

Summa kostnader för personal

375 478

355 910

Varav lönekostnader till ej anställd personal, skod 4112 och 4118

8 657

7 934

not 7

Finansiella kostnader

16-12-31

15-12-31

Räntekostnader på räntekonto i Riksgälden

653

350

Finansiella kostnader statliga myndigheter

297

146

16-12-31

15-12-31

Övriga finansiella kostnader

183

185

Summa finansiella kostnader

844

538

not 8

Transfereringar – Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag

16-12-31

15-12-31

Från KK-stiftelsen

1 102

Europeiska regionala utvecklingsfonden genom Region Halland

488

Senter for internasjonalisering av utdanning Norge

498

Övrigt

154

Summa övriga erhållna medel

993

1 334

Not 9

Transfereringar – Lämnade bidrag

Lämnade bidrag till statliga myndigheter

16-12-31

15-12-31

1 294

Lämnade bidrag till kommunal sektor

887

Lämnade bidrag till EU-länder

Lämnade bidrag till ideella föreningar och organisationer

886

541

Lämnade bidrag till privata företag eller ekonomiska föreningar

963

1 383

Lämnade stipendier till enskild person

3 334

3 482

Summa lämnade bidrag

7 464

6 310

932

HÖGSKOLAN I HALMSTAD | ÅRSREDOVISNING 2016

not 10

Årets kapitalförändring

Anslag Avgifter Bidrag

Finansiell verksamhet

Andelar i hel- och delägda företag

Transfereringar

16-12-31

15-12-31

-7 398

4 077

-154

-350

944

1 119

-547

-392

132

-233

0 -7 023

Summa kapitalförändring

4 221

not 11

Immateriella anläggningstillgångar

Längre avskrivningsperiod än fem år tillämpas inte på några immateriella anläggningstillgångar.

not 12

Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar

IB anskaffningsvärde

Årets anskaffningar

UB anskaffningsvärde

16-12-31

15-12-31

6 371

5 778

173

593

Årets försäljning/utrangering

Årets slutförda pågående nyanläggningar

6 544

6 371

IB ack. avskrivningar

-5 445

-4 533

Årets avskrivningar

-517

-912

Årets försäljning/utrangering

UB ack. avskrivningar

Bokfört värde

-5 963

-5 445

581

926

HÖGSKOLAN I HALMSTAD | ÅRSREDOVISNING 2016

not 13

Materiella anläggningstillgångar

Markanläggning

IB anskaffningsvärde

16-12-31

15-12-31

420

Årets anskaffningar

Årets försäljning/utrangering

Årets slutförda pågående nyanläggningar

UB anskaffningsvärde

420

IB ack. avskrivningar

-420

Årets avskrivningar

Årets försäljning/utrangering

UB ack. avskrivningar

-420

Bokfört värde

Förbättringsutgift på annans fastighet

16-12-31

15-12-31

IB anskaffningsvärde

87 056

77 528

Årets anskaffningar

16 449

9 247

Årets pågående investeringar

281

Årets försäljning/utrangering

-1 631

Årets slutförda pågående nyanläggningar

UB anskaffningsvärde

-281

101 629

87 056

IB ack. avskrivningar

-59 774

-54 486

Årets avskrivningar

-6 234

-5 288

Årets försäljning/utrangering

1 631

UB ack. avskrivningar

-64 377

-59 774

Bokfört värde

37 252

27 282

Maskiner, inventarier, installationer m.m.

16-12-31

15-12-31

IB anskaffningsvärde

136 460

122 336

Årets anskaffningar

14 808

15 324

Årets försäljning/utrangering

-16 168

-1 200

Årets slutförda pågående nyanläggningar

UB anskaffningsvärde

135 100

136 460

IB ack. avskrivningar

-101 547

-93 632

Årets avskrivningar

-18 538

-9 100

Årets försäljning/utrangering

UB ack. avskrivningar

Bokfört värde

16 158

1 185

-103 927

-101 547

31 173

34 913

HÖGSKOLAN I HALMSTAD | ÅRSREDOVISNING 2016

not 14

Finansiella anläggningstillgångar – Andelar i hel- och delägda företag

Statskapital

16-12-31 4 000

15-12-31 4 000

Andelar i hel- och delägda företag

683

916

Årets resultat i hel- och delägda företag

132

-233

Summa andelar i hel- och delägda företag

4 815

4 683

Högskolan innehar 100 % av aktiekapitalet i dotterföretaget HHUAB, totalt 3 000 aktier. Det nominella värdet är 100 kr/aktie, anskaffningsvärdet är 4 000 tkr och det bokförda värdet 4 815 tkr.

Företaget är inte börsnoterat.

HHUAB:s organisationsnummer är 556502-5888

not 15

Kortfristiga fordringar – Kundfordringar

Kundfordringar – svenska kunder

16-12-31

15-12-31

1 900

1 976

Kundfordringar – utländska kunder

116

Kundfordringar – osäkra

Summa kundfordringar

1 939

2 144

not 16

Kortfristiga fordringar – Övriga kortfristiga fordringar

16-12-31

15-12-31

Fordran – förskott lön

Summa övriga kortfristiga fordringar

not 17

Periodavgränsningsposter – Förutbetalda kostnader

16-12-31

15-12-31

Förutbetalda hyror

16 698

16 585

Förutbetalda kostnader statliga myndigheter

Förutbetalda kostnader övrigt

Summa förutbetalda kostnader

not 18

Periodavgränsningsposter – Upplupna bidragsintäkter

Upplupna bidragsintäkter statliga myndigheter

320

395

5 197

4 735

22 215

21 715

16-12-31

15-12-31

2 804

3 112

Upplupna bidragsintäkter övriga

10 116

3 742

Summa upplupna bidragsintäkter

12 920

6 854

not 19

Avräkning med statsverket

16-12-31

15-12-31

Uppbörd

Redovisat mot inkomsttitel

Medel från räntekontot som tillförts inkomsttitel

Anslag i icke-räntebärande flöde 0

Anslag i räntebärande flöde avräknat mot statsverket

Redovisat mot anslag

Anslagsmedel som tillförts räntekonto

0 0 0

431 912

427 624

-431 912

-427 624

Övriga fodringar/skulder på statens centralkonto i Riksbanken

Summa avräkning statsverket

HÖGSKOLAN I HALMSTAD | ÅRSREDOVISNING 2016

not 20

Kassa och bank – Behållning räntekontot i Riksgälden

Räntekontokredit i Riksgälden

16-12-31

15-12-31

123 342

Högskolan har ingen beviljad räntekontokredit för år 2016

135 652

not 21 Myndighetskapital – Förändring av myndighetskapitalet StatsResultatAnslagsAvgiftsBidragsFinansiell Transkapital andelar i helfinansierad belagd verkfinansierad verksamhet fereringar och delägda verksamhet samhet verksamhet företag

Kapitalförändring enligt resultaträkning

Summa

Ingående balans år 2016 4 000 899 59 004 5 323 -3 701 10 940 -427 2015 års kapitalförändring 0 -233 4 077 -350 1 119 -392 0 4 221

76 038

-7 023

-427

69 015

Årets kapitalförändring 2016 0 132 -7 398 -154 944 -547 0 Utgående balans

4 000

1 031

51 606

5 169

-2 757

10 393

not 22

Myndighetskapital – Balanserad kapitalförändring

16-12-31

15-12-31

Balanserad kapitalförändring IB

66 902

69 875

Kapitalförändring föregående år

4 221

-2 958

Resultat i dotterbolag HHUAB föregående år

232

-15

Balanserad kapitalförändring UB

71 355

66 902

not 23

Avsättningar – Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Ingående avsättning

16-12-31

15-12-31

2 567

2 607

Årets delpensionskostnad

908

1 535

Årets delpensionsutbetalning

-1 531

-1 575

Utgående avsättning

1 944

2 567

not 24

Avsättningar – Övriga avsättningar

Ingående avsättning till lokalt omställningsarbete

16-12-31

15-12-31

6 255

Årets avsättning till lokalt omställningsarbete

5 969

Årets användning av medel för lokalt omställningsarbete

Utgående avsättning

Högskolan beräknar att under år 2017 avsätta drygt 700 tkr till lokalt omställningsarbete och beräknar att använda cirka 1 500 tkr.

not 25

Skulder m.m. – Lån i Riksgälden

Ingående låneskuld

53 477

51 069

Lån upptagna under året

19 622

16 960

Årets amorteringar

-17 109

-14 552

Summa lån i Riksgälden

55 990

53 477

745

707

-164

-421

6 836

6 255

16-12-31

15-12-31

Beviljad låneram i Riksgälden för år 2016 är 60 mkr, varav 56 mkr är utnyttjade 2016-12-31.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD | ÅRSREDOVISNING 2016

not 26

Skulder m.m. – Kortfristiga skulder till andra myndigheter

Leveratörsskulder andra myndigheter

3 420

3 337

Lagstadgade arbetsgivaravgifter

6 508

6 212

Utgående mervärdesskatt

2 331

1 406

Summa skulder till andra statliga myndigheter

12 259

10 955

not 27

Skulder m.m. – Leverantörsskulder

16-12-31

15-12-31

Leverantörsskulder – icke-statliga

7 354

6 953

Leverantörsskulder – utländska

158

170

Summa leverantörsskulder

7 512

7 123

not 28

Skulder m.m. – Övriga kortfristiga skulder

16-12-31

15-12-31

Personalens källskatt

5 905

5 583

Skuld – privatpersoner

Bidragsförmedling Observationskonto

Summa övriga skulder

not 29

Periodavgränsningsposter – Upplupna kostnader

Upplupna löner

16-12-31

15-12-31

2 968

1 085

8 957

6 674

16-12-31

15-12-31

4 704

6 408

Semesterlöneskuld

17 003

16 302

10 527

10 943

1 517

2 626

33 751

36 279

16-12-31

15-12-31

Upplupna kostnader sociala avgifter

Övriga upplupna kostnader

Summa upplupna kostnader

not 30

Periodavgränsningsposter – Oförbrukade bidrag

Oförbrukade bidrag – statliga myndigheter

17 431

17 885

Oförbrukade bidrag – övriga

22 170

21 544

Summa oförbrukade bidrag

39 601

39 429

Förbrukning av oförbrukade bidrag – statliga myndigheter inom 3 månader mer än 3 månader till 1 år mer än 1 år till 3 år mer än 3 år

5 052 9 190 2 694 495

5 785 8 337 3 475 288

Oförbrukade bidrag – statliga myndigheter

17 431

17 885

not 31

Periodavgränsningsposter – Övriga förutbetalda intäkter

Förutbetalda intäkter – statlig

16-12-31

15-12-31

Förutbetalda intäkter – icke-statlig

7 459

3 938

Summa övriga förutbetalda intäkter

7 525

4 010

HÖGSKOLAN I HALMSTAD | ÅRSREDOVISNING 2016

UPPGIFTER OM STYRELSE Till grund för redovisningen av ersättningar och andra förmåner, enligt FÅB 7 kap. 2 §, ligger uppgifter från Högskolan i Halmstads kontrolluppgifter 2016. Till företrädare för verksamheten utgår inget styrelsearvode utan dessa fullgör sitt uppdrag inom ramen för sina respektive anställningar. Ordförande, ledamöter som företräder allmänna intressen samt företrädare för verksamheten har åtagande i styrelsen till och med den 30 april 2017.

Ordförande Karin Starrin Länsförsäkringar Halland OFB, Lotteriinspektionen, Länsförsäkringar Liv FAB

Företrädare för verksamheten 50 tkr

Företrädare för allmänna intressen Göran Bexell

22 tkr

Bill Brox Bench Node AB, Högskolan i Halmstads investerings AB – HHIAB, Webbhuset AB, Bill Brox AB, EHRAB Holding AB, SHT-Sinterma AB, Xperentia AB

24 tkr

Catarina Dahlöf

22 tkr

Lena Eriksson

22 tkr

Fredrik Geijer Geijer Ductus Consulting filial, Geijer Investment Ltd

22 tkr

Ewa Ställdal Ledamot från och med den 1 maj 2016 SOS Alarm AB

15 tkr

Amelie von Zweigbergk Ledamot från och med den 1 maj 2016 TEBAB

11 tkr

Nicolas Hassbjer Ledamot till och med den 30 april 2016 Tequity AB, Slottsmöllans Fastighets AB, Sigicom AB, Cybercom AB, Almi Företagspartner AB

11 tkr

Eva Svensson Ledamot till och med den 30 april 2016 IBC International Handling AB, Svensson Engineering AB, Svensson Wire and Cable Packaging AB, Kabeltrumman fastighets AB, FMR bemanning AB

11 tkr

Thorsteinn Rögnvaldsson Ledamot från och med den 1 oktober 2016 och till dess att ny rektor tillträder Mikael Alexandersson Ledamot till och med den 30 september 2016 Länsstyrelsen i Halland, insynsrådet

953 tkr

1 171 tkr

Cecilia Björkén-Nyberg Ledamot från och med den 1 maj 2016

538 tkr

Ann Bremander Ledamot från och med den 1 maj 2016

690 tkr

Jan Karlsson Ledamot från och med den 1 maj 2016

570 tkr

Mikael Hindgren Ledamot till och med den 30 april 2016

580 tkr

Margaretha Norell Pejner Ledamot till och med den 30 april 2016

512 tkr

Ralf Rönnquist 513 tkr Ledamot till och med den 30 april 2016

Företrädare för studenterna Sandra Sandberg Ledamot till och med den 30 juni 2017

38 tkr

Mårten Dalman Ledamot till och med den 30 juni 2017

25 tkr

Jonas Råsberg Ledamot till och med den 30 juni 2017

15 tkr

Max Angenius Ledamot till och med den 30 juni 2016

59 tkr

HÖGSKOLAN I HALMSTAD | ÅRSREDOVISNING 2016

SJUKFRÅNVARO Den totala sjukfrånvaron 2016 var 2,9 procent (2,9 procent 2015), sjukfrånvaron var därmed oförändrad jämfört med föregående år. Sjukfrånvaron för kvinnor var 3,5 procent för år 2016 (3,9 procent 2015), vilket är en minskning jämfört med föregående år. För män är siffran 2,3 procent (2,0 pro-

cent 2015), en ökning med 0,3 procentenheter. Det är långtidssjukfrånvaron som ligger bakom ökningen hos männen, se tabell 23: Sjukfrånvaro i procent av sammanlagd arbetstid per ålderskategori 2014–2016.

TABELL 23. SJUKFRÅNVARO I PROCENT AV SAMMANLAGD ARBETSTID PER ÅLDERSKATEGORI 2014–2016.

2016 Totalt Kvinnor

Män

2015 2014

Totalt Kvinnor Män

29 år och yngre

1,5 %

3,5 %

0,2 %

0,7 %

0,4 %

0,8 %

1,0 %

1,7 % 0,5 %

30–49 år

2,4 %

3,5 %

1,2 %

3,3 %

4,8 %

1,5 %

1,9 %

1,9 % 1,8 %

50 år och äldre

3,7 %

3,5 %

3,9 %

2,7 %

2,9 %

2,6 %

2,9 %

3,8 % 2,0 %

Totalt

2,9 %

3,5 %

2,3 %

2,9 %

3,9 %

2,0 %

2,2 %

2,6 % 1,8 %

45,3 % 54,9 %

52,8 %

53,1 % 52,2 %

39,6 %

33,0 % 50,3 %

Andel av sjukfrånvaron som utgörs av långtidssjukskrivna (60 dagar eller mer)

49,0 %

HÖGSKOLAN I HALMSTAD | ÅRSREDOVISNING 2016

Anslagsredovisning

TABELL 24. ANSLAGSREDOVISNING (BELOPP I TKR). Anslag Utgiftsområde 16

Ingående Årets överförings- tilldeln. enligt belopp regleringsbrev

Fördelat Indragning Totalt Utgifter Utgående anslags- disponibelt överförings- belopp belopp belopp

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (ramanslag) 16:02:045.001 Takbelopp

369 418

-369 418

Forskning och utbildning på forskarnivå (ramanslag) 16:02:046.001 Basresurs

62 494

-62 494 0

TOTALT

0 431 912 0 0 431 912 -431 912 0

HÖGSKOLAN I HALMSTAD | ÅRSREDOVISNING 2016

TABELL25. REDOVISNING AV ANTAL HELÅRSSTUDENTER (HST) OCH HELÅRSPRESTATIONER (HPR)

A B C

HST HPR UTFALL TOTAL UTBILDNINGSOMRÅDE UTFALL UTFALL ERSÄTTNING ERSÄTTNING ERSÄTTNING hst hpr (tkr) (tkr) C+D Humaniora

498

367

15 351

7 369

22 720

Juridik

146

109

4 501

2 199

6 700

1 449

1 190

44 698

23 915

68 614

658

496

34 596

22 015

56 611

1 134

926

59 661

41 091

100 751

Vård

399

361

22 295

17 474

39 769

Medicin

170

158

10 601

12 043

22 645

Undervisning

Samhällsvetenskap Naturvetenskap Teknik

435

408

16 300

16 048

32 348

Verksamhetsförlagd utbildning

5 210

4 895

10 105

Övrigt

947

903

1 850

Idrott

538

359

897

5 013

4 145

214 698

SUMMA

148 312

363 009

Takbelopp (tkr)

Redovisningen visar att lärosätet kommer över takbeloppet med (tkr) Redovisningen visar att lärosätet kommer under takbeloppet med (tkr) 6 409

369 418

HÖGSKOLAN I HALMSTAD | ÅRSREDOVISNING 2016

TABELL 26. BERÄKNING AV ANSLAGSSPARANDE OCH ÖVERPRODUKTION A.Tillgängliga medel (inklusive beslutad tilläggsbudget) Årets takbelopp (tkr) + ev. ingående anslagssparande (tkr) SUMMA A (tkr)

369 418 0 369 418

B. Utfall totalt för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Ersättning för hpr från december föregående budgetår

1 678

Utfall total ersättning enligt tabell 25 (tkr) + ev. utnyttjande av tidigare överproduktion (tkr) SUMMA B (tkr)

363 009 364 687

SUMMA A-B (tkr)1 -4 731 1 Positiv summa förs till tabell över anslagssparande nedan. Negativ summa förs till tabell över överproduktion nedan.

Tabell anslagssparande Totalt utgående anslagssparande A-B (tkr)

- ev. anslagssparande över 10 % av takbeloppet (tkr)2 0 Utgående anslagssparande (tkr)

Tabell överproduktion Ingående överproduktion (tkr)

21 430

Avgår från ingående överproduktion (tkr)

-4 731

Summa överproduktion (tkr)

16 699

- ev. överproduktion över 10 % av takbeloppet (tkr)2 0 Utgående överproduktion (tkr) 2

16 699

Den del av anslagssparande respektive överproduktion som lärosätet inte får behålla utan regeringens godkännande.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD | ÅRSREDOVISNING 2016

Väsentliga uppgifter

2016

2015 2014 2013 2012

UTBILDNING OCH FORSKNING Totalt antal helårsstudenter1

5 013

5 011 5 097 5 113 5 234

antal kvinnor

3 045

3 081

3 101

3 071

3 115

antal män

1 968

1 929

1 995

2 042

2 119

Kostnad per helårsstudent (kr)

76 004

71 964 69 014 67 021 65 655

4 145

4 238 4 298 4 373 4 384

antal kvinnor

2 621

2 694

2 708

2 674

2 658

antal män

1 524

1 544

1 590

1 699

1 726

Totalt antal helårsprestationer1

Kostnad per helårsprestation (kr) Totalt antal studieavgiftsskyldiga studenter (hst)

91 920

85 090 81 843 78 362 78 384

134

114 93 80 40

antal kvinnor

antal män

13 27 16 19

Totalt antal nyantagna doktorander

antal kvinnor

antal män

Totalt antal doktorander med någon aktivitet2 antal kvinnor

102 97 90 74

antal män Totalt antal doktorander med doktorandanställning (årsarb.)2

35 29 28 28

Totalt antal doktorander med utbildningsbidrag

0 0 0 0

Genomsnittlig studietid för licentiatexamen

Genomsnittlig studietid för doktorsexamen3

antal kvinnor

antal män

5 4 1 1

Totalt antal doktorsexamina2

Totalt antal licentiatexamina

antal kvinnor antal män

Totalt antal refereegranskade vetenskapliga publikationer4

180

181 260 190 211

Kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation4

807

710

479

651

543

HÖGSKOLAN I HALMSTAD | ÅRSREDOVISNING 2016

2016

2015 2014 2013 2012

PERSONAL Totalt antal årsarbetskrafter antal kvinnor

antal män5 Medelantal anställda antal kvinnor5 antal män

518 515 506 496

268

263

260

255

611

598 596 581 582

311

305

300

293

307

289 291 277 275

antal kvinnor5

138

127

antal män5

169

162

180

164 153 124 128

528

Totalt antal lärare (årsarbetskraft)

Antal disputerade lärare (årsarbetskraft) antal kvinnor5 antal män

Antal professorer (årsarbetskraft) antal kvinnor5 antal män

101

34 33 32 28

EKONOMI Intäkter totalt (mkr) varav: utbildning på grundnivå och avancerad nivå (mkr)

554

529 509 501 488

410

408 393 387 376

andel anslag

90 %

91 %

92 %

93 %

andel externa intäkter

10 %

9 %

8 %

forskning och utbildning på forskarnivå (mkr)

144

121 116 114 112

andel anslag

43 %

46 %

48 %

47 %

andel externa intäkter

57 %

54 %

52 %

53 %

Kostnader totalt (mkr)

561

524 512 500 487

andel personal

67 %

68 %

69 %

68 %

andel lokaler

13 %

14 %

15 %

1 715

1 722

1 712

1 683

1 651

15 %

16 %

17 %

Lokalkostnader per kvm (kr) 6

andel av justerade totala kostndader Balansomslutning (mkr) varav:

243

243 230 211 200

oförbrukade bidrag

årets kapitalförändring

-7

-3

myndighetskapital (inkl. årets kapitalförändring)

Exklusive uppdragsutbildning och beställd utbildning.

Avser doktorander antagna vid såväl Högskolan i Halmstad som vid andra lärosäten men som ingår i Högskolan i Halmstads verksamhet.

Avser doktorander antagna vid Högskolan i Halmstad.

Siffran för 2016 och 2015 anger enbart publicerade artiklar på grund av att författarna nu kan ange olika typer av bidrag till konferenser (artikel, abstract, poster, presentation). För tidigare år finns inte denna information tillgänglig i systemet. Se även kommentar i texten på sidan 27. 4

Ej systemtekniskt möjligt att redovisa för 2012–2014.

Redovisas i enlighet med SUHF:s rekommendationer om lokalkostnader i den del som avser sammanställning av lokalkostnader, se bilaga 2 till rekommendationerna (REK 2014:1, dnr 14/069). 6

HÖGSKOLAN I HALMSTAD | ÅRSREDOVISNING 2016

Styrelsens underskrifter Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Halmstad den 17 februari 2017

Karin Starrin

Thorsteinn Rögnvaldsson

ordförande

vikarierande rektor

Göran Bexell

Cecilia Björkén-Nyberg

Ann Bremander

Bill Brox

Catarina Dahlöf

Mårten Dalman

Lena Eriksson

Fredrik Geijer

Jan Karlsson

Jonas Råsberg

Sandra Sandberg

Ewa Ställdal

Amelie von Zweigbergk

HÖGSKOLAN I HALMSTAD | ÅRSREDOVISNING 2016

Bilaga: Studentkårens reflektioner Halmstad Studentkår är en partipolitiskt och religiöst obunden organisation. Vårt huvudsakliga syfte är att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen, öka förutsättningarna för studier samt skapa en meningsfull fritid för studenter vid Högskolan i Halmstad. Vi har varit verksamma sedan 1984.

Det gångna året innehöll i vanlig ordning stora och små händelser för både studentkåren och Högskolan. Vi fokuserade extra på ökad studentmedverkan i Högskolans processer. Vi inledde året med att uppmärksamma att studenternas möjlighet att medverka hade förbisetts vid en viktig rekrytering av ny akademichef. Händelsen resulterade i en sittning mellan studentkåren och ansvariga för rekryteringen, där vi kom fram till vad vi tillsammans kan göra framöver för att en liknande situation inte ska behöva uppstå igen. Vi lärde av varandra och med facit i hand är vi visserligen väldigt nöjda med rekryteringen, men ser att Högskolan fortfarande har en bit kvar innan studentmedverkan ses som en naturlig del av verksamheten. Utöver årets inledning upplevde vi ett gott samarbete med Högskolan där studenter gavs stort utrymme att medverka i frågor som berör deras studietid. Genom att gemensamt arbeta hade vi många utvecklande möten där studenter involverades i lärosätets utveckling. Vi arrangerade gemensamt ”samtalsmöten” och workshoppar med fokus på kvalitetsutveckling av befintliga utbildningar och utformning av Högskolans nya satsningar kring common core och Digitalt laborativt centrum. Med hjälp av nyckelpersoner från Högskolan kunde vi fortbilda våra studentrepresentanter löpande under året genom frukostseminarium och månadsmöten som stärkte studenterna att driva förändringsfrågor mer aktivt. Till exempel resulterade studentrepresentanternas arbete kring kursutvärderingar i en pilotomgång där studentmedverkan ges ett större utrymme. Studenter involverades även i viktiga rekryteringar som till exempel högskoledirektör, bibliotekschef och förslag till ny rektor.

Utöver vårt fokus på ökad studentmedverkan vann vi, med hjälp av Högskolan, ytterligare mark i vårt samverkansarbete med Halmstads kommun där siktet är inställt på att lyfta studentgruppen högre upp på dagordningen. Ett arbete som hade gått dubbelt så snabbt om kommunen hade sett samma fördelar med studentmedverkan som Högskolan gör. Vi är stolta över att vara en del där perspektiv från studenter och lärare gemensamt bidrar till att Högskolan i Halmstad utvecklas till en bättre plats för studenter. Halmstad Studentkår genom Sandra Sandberg

HÖGSKOLAN I HALMSTAD | ÅRSREDOVISNING 2016

Högskolan i Halmstad Akademier • Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap • Akademin för hälsa och välfärd • Akademin för lärande, humaniora och samhälle • Akademin för informationsteknologi

Forskningsmiljöer • Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL) • Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS) • Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI) • Halmstad Embedded and Intelligent Systems research (EIS) • The Rydberg Laboratory for Applied Sciences (RLAS). RLAS bildades under 2016 genom en sammanslagning av de tidigare forskningsmiljöerna BLESS (Bio- och miljösystemforskning) och MTEK (Maskinteknisk produktframtagning).

Forskarutbildningsområden • Informationsteknologi • Innovationsvetenskap • Hälsa och livsstil 2017 prövas Högskolan för forskarutbildningsrättighet inom tillämpad naturvetenskap

Profilområden inom ramen för Högskolans KK-miljö Forskning för innovation • Tema hälsoinnovation • Tema smarta städer och samhällen

Rektors strategiska satsningar (inom forskning) • Barns hälsa och livsstil • Framtidens lärande • Grön innovation • Swedish Centre for Applied Cultural Analysis (SCACA)

Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 | Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad | Telefon: 035-16 71 00 | registrator@hh.se | www.hh.se

Kommunikationsavdelningen, Högskolan i Halmstad, februari 2017. Tryck: Elanders.

Årsredovisning 2016