Årsredovisning 2015

det innovationsdrivande lärosätet

Årsredovisning Högskolan i Halmstad 2015

Elektronikcentrum i Halmstad Elektronikcentrum i Halmstad (ECH) stod klart 2015. ECH har skapats tillsammans av Högskolan i Halmstad och industrin i regionen och erbjuder resurser i form av elektroniklaboratorium och EMC-testanläggning. ECH är samtidigt en mötesplats som främjar innovation, utbildning och forskning. Forskningen fokuserar på inbyggda system och hårdvara för Internet of Things (IoT). ECH gör att regionen, och därmed hela Sverige, på allvar kan konkurrera på den globala teknikmarknaden.

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2015

Innehåll Rektor har ordet 4 Året i korthet 6 2015 i siffror 7 Utbildning på grund- och avancerad nivå 8 Forskning och utbildning på forskarnivå 18 Kvalitet 24 Högskolebiblioteket 28 Medarbetare 30 Ekonomisk redovisning 35 Förvaltningsberättelse 35 Resultaträkning 38 Balansräkning 39 Tilläggsupplysningar 40 Redovisningsprinciper 40 Undantag från vissa bestämmelser i förordningar för universitet och högskolor 42 Noter till resultat- och balansräkning 43 Uppgifter om styrelse 49 Sjukfrånvaro 50 Anslagsredovisning 51 Väsentliga uppgifter 54 Styrelsens underskrifter 56 Bilaga: Studentkårens reflektioner 57 Förkortningar, akronymer och specialtermer 58

3

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2015

Rektor har ordet Högskolan i Halmstads ambition är att bli ett av Sveriges ledande lärosäten vad gäller innovation, samverkan och samproduktion.

Visionen som nu genomsyrar all vår verksamhet ska leda oss dit.

Det ställer samtidigt krav på nära samspel med näringsliv, kulturliv och politik. Denna strävan syns tydligt i vår årsredovisning 2015.

Under året fortsatte arbetet med att koncentrera ett tidigare alldeles för brett utbildningsutbud. Färre men större – och hållbara – program är målet. Att vi är på rätt väg och också är konkurrenskraftiga fick vi bevis för. Trots att antalet utbildningar minskade påtagligt sökte fler än 23 000 personer våra program och kurser inför hösten 2015. Mest populära var utbildningarna till sjuksköterska, förskollärare och civilekonom. Söktrycket ökade dessutom. Högskolan har gott rykte med unika utbildningar och ett geografiskt läge som attraherar – det vet vi genom vår årliga rekryteringsenkät.

Men attraktivitet och unicitet är inte allt. Självfallet spelar utbildningskvalitet väldigt stor roll för studenternas val. Stort arbete lades under året ned på att komma tillrätta med de brister i kvalitet som Universitetskanslersämbetet påpekade under utvärderingarna 2014. Att samtliga avslutade uppföljningar resulterade i omdömet hög kvalitet är mycket glädjande. Satsningen på så kallade common core curriculum ligger helt i linje. Målet är innovativa kurser som syftar till mångvetenskaplig bildning för alla studenter, oavsett utbildning.

Vårt samarbete med Halmstad studentkår fördjupades ytterligare under året och samsyn råder kring hur vi ska utveckla lärosätet på bästa tänkbara sätt för alla studenter.

Forskningen ska kunna avläsas i samhället och sätta spår.

Härtill behövs behovsmotiverad forskning i samarbete med externa parter och forskningsanknutna utbildningar. Forskning som möter samhällets behov liksom hälsoinnovation var ett par av fokuspunkterna under 2015. Därför förstärkte vi ytterligare det högskoleövergripande temat hälsoinnovation genom strategiska medel, vilket resulterade i ansenlig EUfinansiering och ett förstärkt samarbete med Region Halland.

Andelen externa forskningsmedel ökade efter att ha minskat de tre senaste åren. Likaså ökade antalet publikationer i inter4

nationella vetenskapliga tidskrifter. Vi är nu på god väg mot kompletta akademiska miljöer, där forskning och utbildning integreras i samverkan med omgivande samhälle. Strävan kräver emellertid omfattande ökad extern finansiering av forskning och forskarutbildning.

En prioriterad fråga under 2015 handlade om att attrahera och rekrytera kompetens. Rekrytering av kvalificerade medarbetare är ofta en stor utmaning för ett mindre och nyare lärosäte. Ett nytt rekryteringssystem togs i bruk under året och ska effektivisera rekryteringsprocessen. Högt prioriterat är också att öka andelen kvinnor bland professorerna. Det går framåt men i alltför små steg.

Samverkan är en ledstjärna för Högskolan och vi fortsatte att fokusera på att identifiera strategiska samverkanspartner, såväl utomlands som på hemmaplan. Det regionala samarbetet är centralt, där Högskolan på olika sätt och inom olika områden, bidrar till kunskapsutveckling och hållbar samhällsutveckling.

När flyktingströmmen växte sig allt starkare bildade Högskolan ett flyktingråd för att kunna möta kommande behov hos de studenter och lärare som har sökt sig till Sverige. Vi startade en uppdragsutbildning i svenska som andra språk och planerar för svenska för invandrare (sfi).

Under året fortsatte lärosätet processen mot kompletta akademiska miljöer. Det ställer krav på den interna organisationen och dess samspel. Högskolans nya organisation med ett samlat verksamhetsstöd ska effektivisera, professionalisera och minska lärosätets kostnader. Denna nya struktur passar bättre för de förutsättningar som råder för högre utbildning i allmänhet och för ett nyare mindre lärosäte i synnerhet.

Samtidigt ska strukturen bidra till goda arbetsbetingelser för lärosätets studenter och medarbetare.

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2015

För mig präglas en god arbetsmiljö av ett positivt, konstruktivt och dynamiskt samarbetsklimat. När detta fungerar kommer all vår verksamhet att vara produktiv och kreativ men också lustfylld. Bra arbetsorganisation och gott arbetsklimat är nyckeln till bra resultat och trivsel på jobbet. Visst har det varit mödosamt att bryta upp och förändra en struktur som har funnits i många år. I slutet av året genomfördes en medarbetarundersökning där resultaten presenteras i början av 2016. Den nya lokala arbetsmiljöorganisationen gör oss rustade för att på ett systematiskt sätt arbeta med arbetsmiljöfrågorna i organisationens alla delar.

Det är min förhoppning att vi, trots ansträngningar under året, tillsammans kan ta ett gemensamt ansvar att bygga för framtiden och skapa en positiv och kreativ arbetsplats som vi alla är stolta över.

Avslutningsvis vill jag tacka alla studenter, medarbetare och samverkanspartner för engagemang och goda insatser under 2015.

Mikael Alexandersson rektor, Högskolan i Halmstad

5

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2015

Året i korthet För Högskolan i Halmstad präglades 2015 bland annat av stora organisationsförändringar. Under året fortsatte lärosätet även processen mot kompletta akademiska miljöer där forskning, utbildning och samverkan integreras.

Elektronikcentrum – ett innovationsnav i regionen Den 11 september invigdes Elektronikcentrum i Halmstad (ECH) av ministern för högre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson. ECH är ett innovationsnav och labbmiljö för utbildning och forskning som Högskolan i Halmstad har byggt i samverkan med västsvenskt näringsliv.

Idén är att genom ECH skapa ökad tillväxt och snabbare produktutveckling för regionens företag.

Högskolepedagogik i fokus I november genomfördes den första högskolepedagogiska konferensen vid Högskolan i Halmstad. Lärande möten var temat som rymde både inspiration och en rad spännande exempel på vad ett lärande möte kan vara.

Under 2015 togs åtgärdsplaner fram och processer genomfördes för att komma till rätta med de brister i kvaliteten som Universitetskanslersämbetet (UKÄ) identifierade och påpekade vid sina utbildningsutvärderingar året före. Samtliga utbildningar där UKÄ:s uppföljning är avslutad fick omdömet hög kvalitet.

Högskolans nya entré – en samlingspunkt Ett annat nybygge på campus under året är Högskolans nya huvudentré som invigdes i augusti. Entrén gör lärosätet synligare och mer tillgängligt – och utgör tillsammans med kaféet strax innanför en inspirerande mötesplats.

Flera av Sveriges ministrar besökte Högskolan I maj kom finansminister Magdalena Andersson för att lära sig mer om Högskolan. Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, invigde i september Elektronikcentrum och deltog samtidigt i en internationaliseringskonferens. Samma månad besökte civilminister Ardalan Shekarabi lärosätet för att diskutera former för styrning och ledning samt samverkan.

6

framtidstestet.hh.se Högskolan tog under året ett kliv framåt i sin digitala kommunikation och marknadsföring och lanserade ”framtidstestet”. Där kan presumtiva studenter få lite hjälp på traven i valet av utbildning. Genom att besvara några frågor får de förslag på utbildningar som skulle kunna passa just dem.

Fortsatt högt söktryck Drygt 23 000 personer sökte till höstens kurser och program.

Antalet var nästan oförändrat trots att antalet utbildningar minskade. Mest populära var utbildningarna till sjuksköterska, förskollärare och civilekonom.

Organisationsförändringar Högskolans organisation fortsatte att utvecklas, bland annat för att möta nya ekonomiska förutsättningar. Från och med 2015 organiseras Högskolans verksamhet i fyra akademier (i stället för fem sektioner): Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Akademin för hälsa och välfärd samt Akademin för informationsteknologi. De tidigare åtta forskningsmiljöerna har förändrats och blivit sex till antalet. Dessa förändringar ska bland annat främja skapandet av kompletta akademiska miljöer.

Under året slutfördes även en omfattande översyn av verksamhetsstödet och från juli månad har Högskolans verksamhetsstöd samlats i en gemensam organisation. Lärosätet tvingades i samband med detta att säga upp åtta personer.

Högskolans rektor i forskningsberedningen Regeringen utsåg Högskolan i Halmstads rektor Mikael Alexandersson till ledamot i den forskningsberedning som ska vara ett forum för utbildningsministern i arbetet med regeringens kommande forskningsproposition hösten 2016.

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2015

Internationella samarbeten

25 miljoner för att möta framtidens utmaningar

Året präglades av stora framgångar när det gäller internationella samarbeten. Exempelvis fördjupades Högskolans samverkan med flera kinesiska aktörer – inom både akademi och industri.

Lärosätet tecknade samarbetsavtal med den brasilianska forskningsfinansiären The São Paulo Research Foundation (Fapesp).

Under året tecknades dessutom samverkansavtal med Massachusetts Institute of Technology (MIT) och ett nytt forskningssamarbete inleddes med Amrita University i Indien.

Högskolan i Halmstad beviljades över 25 mkr i EU-medel för två utvecklingsprojekt i samarbete med Region Halland, de halländska kommunerna och näringslivet. Dessutom är Högskolan samarbetspartner i ytterligare ett utvecklingsprojekt vid Region Halland, som beviljades 6,3 mkr i EU-medel. Syftet med projekten är att arbeta fram innovativa och hållbara lösningar på olika samhällsutmaningar inom hälsa och miljö.

Högskolans vicerektor tar plats i Skolforskningsnämnden Pernilla Nilsson, Högskolans vicerektor för utbildning och professor i naturvetenskapens didaktik, utsågs under året till ledamot i nya Skolforskningsnämnden. Inbjuden av Aida Hadzialic, Sveriges gymnasie- och kunskapslyftsminister, deltog Pernilla Nilsson som Sveriges expert på The International Summit on the Teaching Profession (i år i Kanada) – ett av världens viktigaste forum för dialog om skola och utbildning.

Högskolan startar unik utbildning för elitidrottare Programmet Professionell idrottskarriär och arbetsliv var en av de stora nyheterna i höstens utbildningsutbud. Det nya programmet, som är en utveckling av det program som tidigare riktade sig enbart till elitsatsande unga idrottare inom golf, vänder sig nu till elitsatsande unga idrottare inom samtliga idrotter, och ger möjlighet att parallellt med studierna satsa på en professionell idrottskarriär.

Positivt resultat i regeringens budget Högskolan i Halmstads anslag inför 2016 ökade för både forskning och grundutbildning när regeringen i september presenterade budgetpropositionen. Samtidigt uttalade regeringen en vilja att stärka högskolorna och de nya universiteten.

Högskolan i halmstad I siffror Helårsstudenter i utbildningen Studieavgiftsskyldiga studenter Prestationsgrad Antal studenter Antal examina, utbildning Antal professorer Antal doktorander Antal doktorsexamina Antal licentiatexamina Antal månadsanställda Omsättning grundutbildning (mkr) Omsättning forskning (mkr) Omsättning totalt (mkr)

2015

2014

2013

5 011 (hst1) 114 (hst1) 85 procent 9 126 1 2652 50 102 (61)3 10 (3)3 5 (3)3 598 408 121 529

5 097 (hst1) 93 (hst1) 84 procent 8 889 1 4162 50 97 (54)3 12 (1)3 4 (2)3 596 393 116 509

5 113 (hst1) 80 (hst1) 86 procent 9 153 1 2562 47 90 (30)3 9 (2)3 1 (0)3 581 387 114 501

Helårsstudenter.

Avser utfärdade examina på grund- och avancerad nivå.

3 Avser såväl doktorander antagna vid Högskolan i Halmstad som doktorander antagna vid andra lärosäten men som ingår i Högskolan i Halmstads verksamhet. Antalet inom parentes avser doktorander antagna vid Högskolan i Halmstad.

1 2

7

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2015

Utbildning på grund- och avancerad nivå Utvecklingen av kompletta akademiska miljöer, där forskning, utbildning och samverkan stärker varandra, var ett tydligt fokus under 2015.

Högskolan har de senaste åren kraftigt minskat sitt utbud av program och fristående kurser, främst som ett led i att koncentrera och profilera utbildningsutbudet. Trots detta ökade söktrycket.

Profilering, mål och strategi Tre profilområden Högskolan i Halmstad strävar efter att vara värdeskapande, innovationsdrivande och samhällsutvecklande i all sin verksamhet. Högskolan arbetar därför med ett tydligt fokus på att utveckla kompletta akademiska miljöer där forskning, utbildning och samverkan stärker varandra och Högskolans profileringsarbete.

Vid lärosätet finns tre profilområden inom vilka det bedrivs utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå: hälsa och livsstil, informationsteknologi och innovationsvetenskap.

Lärosätets ambition är att utbildningarna inom dessa områden ska vara attraktiva och av högsta kvalitet. En ambition som nu börjar ge resultat tack vare långsiktighet och strategiska val.

Nya utbildningar och höga antagningspoäng Inom hälsa och livsstil bedrivs sjuksköterskeutbildningar, specialistsjuksköterskeutbildningar samt utbildningar som leder till kandidat-, magister- respektive masterexamen inom samhällsvetenskapliga områden. Höstterminen 2015 startade en ny masterutbildning med huvudområde hälsa och livsstil med 55 förstahandssökande och 41 registrerade studenter. Även en ny kandidatutbildning med huvudområde idrottsvetenskap för professionella idrottsutövare med fokus på idrottskarriär och arbetsliv startade hösten 2015 med 37 förstahandssökande och 24 registrerade studenter. Båda dessa utbildningar ersätter tidigare utbildningar inom samma område och attraherade fler studenter än tidigare.

Inom informationsteknologi bedrivs civilingenjörsutbildning i datateknik, högskoleingenjörsutbildningar samt utbildningar som leder till kandidat-, magister- respektive masterexamen. Förstahandssökande till civilingenjörsutbildningen nästan dubblerades inför antagningen hösten 2015 (33 förstahandssökande, jämfört med 18 hösten 2014). En ny magisterutbildning inom elektronik startade hösten 2015. Högskolan har ambitionen att erbjuda fristående kurser med inslag 8

av internetbaserad pedagogik för kompetensutveckling inom elektronikindustrin.

Inom innovationsvetenskap bedrivs civilekonomutbildning, högskoleingenjörsutbildningar samt utbildningar som leder till kandidat- respektive magisterexamen. Under 2015 inrättade Högskolan ett masterprogram i industriell organisation och innovation, för start 2016. Civilekonomutbildningen fortsatte att ha bland de högsta antagningspoängen i landet.

Högskolan bedriver därtill högskoleingenjörsutbildningar inom ytterligare teknikområden. Vidare har lärosätet lärarutbildning och utbildningar som leder till kandidat- respektive magisterexamen inom områdena humaniora, samhälls- och beteendevetenskap samt teknik och naturvetenskap.

Brett utbud koncentreras Under 2015 fortsatte arbetet med att koncentrera ett tidigare alldeles för brett utbud. Det långsiktiga målet är att erbjuda färre men större program som är hållbara och följer lärosätets forsknings- och utbildningsstrategi. Arbetet kommer att fortsätta under 2016 med att bättre knyta utbildningar dels till forskningsteman i syfte att bygga kompletta akademiska miljöer, dels till förändringar inom arbetslivet.

För att utforma utbildningsutbudet arbetar Högskolan efter principer som forsknings- och utbildningsnämnden (FUN) har fastställt. Dessa principer uttrycker att Högskolan ska ha utbildningar som lever upp till hur uppdragsgivare och studenter värderar Högskolans verksamhet. Till exempel ska utbildningarna svara mot de kvalitetskrav som ställs för inrättande och i Universitetskanslersämbetets (UKÄ) utvärderingar, vara efterfrågade av studenter, visa på starka inslag av samverkan med omgivande samhälle samt möjligheter att positionera Högskolan nationellt och internationellt. Vid behov av prioritering anges i principerna att Högskolan ska prioritera de utbildningar som utpekas av regeringen och de som leder till utbildning på forskarnivå vid Högskolan.

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2015

99 %

av våra program har någon form av samverkan med omvärlden.

9

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2015

Efter några år då utbudet av fristående kurser minskade avsevärt som ett led i att anpassa Högskolans utbud till minskat anslag, påbörjade Högskolan under 2015 ett strategiarbete för att profilera utbudet av fristående kurser. Ett av fokusområdena för fristående kurser är fortbildning i form av kompetensutveckling inom utvalda branscher i näringslivet och välfärdssektorn. För detta arbetade Högskolan under 2015, med stöd från Vinnova, med att utveckla ett ramverk för kompetensutveckling i samverkan under namnet Halmstad School of Innovation (HSI). Inom ramverket finns i dag kurser inom Advanced management programme in industrial innovation och inom Green agricultural innovation. Planer finns på kurser inom Nordic welfare systems, Electronics for the internet of things samt för att stärka läraryrket och ledarskapet i skolorna.

För att diskutera strategiska frågor som rör kompetensbehov och utbildningsutbud har FUN ett externt råd med representanter för Svenskt näringsliv, Arbetsförmedlingen, Region Halland, flera halländska kommuner samt Teknik- och kompetenscentrum. Syftet är att nämnden ska få bättre förståelse för arbetsmarknadens behov av utbildning och kompetens, sett ur ett långsiktigt och strategiskt perspektiv.

Möter samhällsutmaningar Under 2015 påbörjade Högskolan ett arbete för att stärka sin roll som en aktör för bildning. Ett projekt för att införa så kallat common core curriculum startade med sikte på att erbjuda kurser som knyter an till Högskolans profil och de olika samhällsutmaningar som följer av fördjupad globalisering, digitalisering och framtida miljöhot. Målet är att erbjuda mångvetenskaplig bildning och innovativa kurser där förmågor utvecklas för att möta framtidens utmaningar utifrån ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbarhetsperspektiv.

Studentfokus Högskolan införde under 2013 ett nytt och automatiserat kursvärderingssystem för alla kurser vid lärosätet. Syftet var att säkerställa att alla studenter ges möjlighet att delta i utvärdering av utbildningen, att de får återkoppling på sina synpunkter, samt att lärarna avlastas från en del av det administrativa arbete som kursvärderingar innebär. FUN genomförde under 2014 en utvärdering i syfte att utveckla och förbättra processen för hantering av kursvärderingar. Nya riktlinjer för processen beslutades och trädde i kraft under 2015.

Organisation, samverkan och internationalisering Organisatoriska förändringar Högskolan är sedan januari 2015 organiserad i fyra akademier.

FUN ansvarar för kvalitetssäkring och strategisk planering av både utbildning och forskning.Under året genomfördes en omorganisation av verksamhetsstödet och många stödfunktioner centraliserades. Syftet var att minska kostnader, öka 10

effektiviteten och ytterligare professionalisera stödet, i synnerhet inom den del som är kopplad till utbildning. I jämförelse med 2014 sjönk så kallade overheadkostnader (OH) för utbildning påtagligt.

Samverkan präglar Högskolan Samverkan med omgivande samhälle utgör en grundbult i Högskolans verksamhet. Bland annat blev Högskolan under 2015 medlem i Lärosäten syd där Malmö högskola, SLU Alnarp, Lunds universitet, Högskolan Kristianstad och Blekinge tekniska högskola ingår. Samarbetet rör framför allt utbildningsfrågor.

Högskolan arbetar även i samverkan med skolor, bibliotek och kommuner för att öka kunskapen om Högskolans verksamhet bland elever på grund- och gymnasieskolor. Syftet är att bredda rekryteringen till utbildningar och att bidra till skolornas verksamhet.

Regionalt utvecklingscentrum (RUC) och lärarutbildningens samverkan med omgivande samhälle bidrar till kunskapsutvecklingen i regionen. Under 2015 fortsatte avtalet kring skolsamverkan med Region Halland och nio kommuner att löpa.

Dessutom ingicks avtal med tre fristående förskolegrupper om sammanlagt 45 förskolor. RUC har avtal med andra intressenter, främst Skolverket, kring specifika uppdragsutbildningar.

För att stärka det långsiktiga samarbetet har RUC även avtal med Region Halland och flera kommuner kring utvecklingsstrategier inom ledarskap, kvalitet och lärande.

Våren 2014 beslutade regeringen om medel till Högskolan för att starta en femårig försöksverksamhet med övningsskolor. I nuläget finns övningsskolor och -förskolor för grundlärare F–3, 4–6 och för förskollärare. Utvärdering av projektets första år av grundskolan visar på många positiva erfarenheter, men även lärdomar att dra nytta av i det fortsatta arbetet. Högskolan avser bedriva följeforskning ur tre olika perspektiv med fokus på utveckling av studenters praktiska yrkeskunnande. I UKÄ:s utvärdering av den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) lyfts Högskolans koncept med övningsskolor som ett positivt exempel. 2016 engageras även ämneslärare i projektet.

Strategi i fokus för internationaliseringsarbetet Högskolan fortsatte att fokusera på att identifiera strategiska länder och partneruniversitet, exempelvis i Kina och i Brasilien, för internationellt samarbete. Fokus under 2015 låg på att samordna och effektivisera detta strategiska arbete. Högskolan samarbetade också med andra svenska och utländska lärosäten i syfte att förstärka forsknings- och utbildningsförmågan genom att dela och använda gemensamma kapaciteter i form av lärare och forskare. Samarbetet mellan svenska lärosäten inom rekrytering av internationella studenter utvecklades till att också omfatta verksamhet i Indonesien. För att kartlägga internationaliseringsarbetets effekter och resul-

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2015

tat under 2015 genomfördes flera satsningar, bland annat en utredning kring studentmobilitetens effekter och kostnader.

Högskolan avser optimera och förenkla arbetet med kursutbud för utbytesstudenter.

Kinesiska samarbetspartner har visat intresse för beställd utbildning där studenter och lärare kommer till Högskolan för studier som ingår i deras egna utbildningsprogram. Förra året (2014) uppgick dessa till 52 personer och under 2015 ökade verksamheten till att omfatta 68 personer.

Högskolan fortsatte under 2015 att systematiskt och strategiskt anpassa antalet utbytesavtal – samt antalet inkommande och utresande studenter – till lärosätets strategiska mål och minskade uppdrag. Totalt minskade antalet inkommande utbytesstudenter med 6 procent (se tabell 1: Utbytesstudenter 2013–2015). Antalet utbytesstudenter från Asien minskade med 20 procent. Nya avtal ingicks med asiatiska lärosäten i syfte att öka rekryteringen av betalande masterstudenter därifrån. När det gäller utresande studenter ökade denna grupp med 28 procent. Högskolans akademier har fått i uppdrag att ytterligare öka antalet utresande studenter.

Studieavgifter för tredjelandsstudenter Intäkterna från utbildning för studieavgiftsskyldiga studenter uppgick till 14,4 mkr (12,0 mkr år 2014), en ökning med 20 procent. Antalet helårsstudenter i denna kategori ökade med 23 procent.

Högskolan fortsatte åtgärderna för att förstärka rekryteringen av betalande studenter från länder utanför EU och EES. Under året låg fokus på att rekrytera studenter inom vissa prioriterade ämnesområden och från fler partneruniversitet världen över. Flertalet av Högskolans program på avancerad nivå är beroende av en hög andel tredjelandsstudenter för att kunna genomföras. Antalet betalande studenter ökade med 21 procent till höstens antagning och den totala ökningen var 30 procent. Ökningen fördelades så att två tredjedelar låg på utbildningsprogram inom teknik, och en tredjedel inom ekonomi.

Det ökade antalet studenter kom från lärosätets samarbetspartner i Kina, Indien och Brasilien, samt i form av så kallade freemoverstudenter (se tabell 2: Antal studieavgiftsskyldiga studenter 2013–2015). Antalet tredjelandsstudenter som deltog i utbildning inom ett utbytesavtal under 2015 var 95. År 2014 var denna siffra 105 och året dessförinnan, 2013, var antalet 89.

Samarbetet med Migrationsverket fungerade tillfredsställande under året. I samband med rekryteringen av studieavgiftsfinansierade studenter gjordes under 2015 erfarenheten att viseringsbesluten ofta tar lång tid och ibland kommer för sent. Öppettider, bemanning och servicegrad vid utlandsmyndigheterna kan inför vårterminen ha en begränsande effekt på antalet studenter som hinner få sina ärenden prövade i tid.

Möjligheten till separat antagning användes på samtliga program på avancerad nivå i den internationella antagningsom-

Tabell 1. Utbytesstudenter 2013–2015.

Inkommande utbytesstudenter

Utresande utbytesstudenter

Antal utbytesavtal

2015

2014

2013

2015

2014

2013

2015

2014

2013

164

171

245

55

40

47

110

106

140

14

16

5

1

5

5

16

14

12

Afrika

2

2

2

15

12

10

2

3

4

Asien

63

76

58

44

36

46

33

29

27

0

0

0

14

5

5

4

4

5

Område EU Övriga Europa

Oceanien Nordamerika Sydamerika Totalt

6

5

0

19

16

13

6

6

4

10

6

24

4

5

12

11

12

10

259

276

334

152

119

138

182

174

202

Tabell 2. Antal STUDIEAVGIFTSSKYLDIGA studenter 2013–2015.

2015 (ht)

2015 (vt)

2014 (ht)

2014 (vt)

2013 (ht)

2013 (vt)

Fullbetalande studenter

94

75

105

58

104

59

Beviljade stipendier från Högskolan

13

37

20

27

13

17

Beviljade stipendier från Science without Borders

9

6

6

1

-

-

Beviljade stipendier från Svenska Institutets stipendieprogram

1

8

8

4

5

5

141

109

1461

76

1262

77

Totalt antal betalande studenter

I uppgiften om fullbetalande studenter har felaktigt medräknats 30 studenter som har läst beställd utbildning. Den korrekta siffran ska vara 75 fullbetalande studenter, vilket ger en summa av antalet betalande studenter på 116 för ht 2014.

2 I uppgiften om fullbetalande studenter har felaktigt medräknats 29 studenter som har läst beställd utbildning. Den korrekta siffran ska vara 75, vilket ger en summa av antalet betalande studenter på 97 för ht 2013.

1

11

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2015

Högskolan har de senaste åren kraftigt minskat sitt utbud, både program och kurser, men framför allt fristående kurser, främst som ett led i att koncentrera och profilera utbildningsutbudet. Trots detta kan konstateras att antalet ansökningar inte märkbart har minskat. Totalt antal sökande till program ökade 2015 jämfört med föregående år. I tabell 3: Antal sökande på grundnivå och avancerad nivå redovisas antalet ansökningar (inkomna före sista ansökningsdatum) från ordinarie antagningsomgång.

gången. Endast två av tio program på avancerad nivå påverkades eftersom samtliga studenter på övriga program antogs.

Konsekvensen blev att det på dessa två program fanns större andel avgiftsskyldiga studenter än tidigare.

Resurser och resultat Efterfrågan på utbildningar Högskolan genomför årligen en rekryteringsenkät bland nybörjare på Högskolans utbildningsprogram. Av resultaten att döma har Högskolan under lång tid lyckats attrahera studenter både regionalt och nationellt. Majoriteten av studenterna kommer från Halland men också från kringliggande regioner: Skåne, Västra Götaland och västra Småland. Några profilerade utbildningar, såsom Professionell idrottskarriär och arbetsliv, Biomekanikingenjör, Internationella marknadsföringsprogrammet samt IT-forensik och informationssäkerhet, rekryterar i stor utsträckning från hela landet.

Ett annat sätt att redovisa efterfrågan på utbildningar är sökandetryck, som här avser antalet förstahandssökande per antagen på program (efter andra antagningsomgången). Detta redovisas i tabell 4: Sökandetryck. Sökandetrycket till Högskolan ökade 2015 jämfört med föregående år. Ett stort antal ansökningar tillsammans med högt sökandetryck indikerar att Högskolan mycket väl skulle kunna ta emot fler studenter vid en eventuell expansion och att förutsättningarna är goda för att upprätthålla studentvolymen även vid minskade årskullar framöver. Sammanfattningsvis bedöms söktrycket till Högskolans utbildningar vara fortsatt högt, vilket visar att Högskolan erbjuder utbildningar som väl svarar mot studenternas efterfrågan.

Att Högskolan har gott rykte, att utbildningar identifieras som unika samt Högskolans geografiska läge är enligt studenterna tunga argument för att söka sig till Högskolan i Halmstad. Det är främst master- och magisterutbildningar inom områdena informationsteknologi och innovationsvetenskap som attraherar internationella studenter.

Återrapportering av uppdraget Budgetåret 2015 blev utfallet av antalet helårsstudenter 5 011,

Tabell 3. Antal sökande (Oavsett behörighet, i tid) på grundnivå och avancerad nivå (Källa UHR/NyA).

VT15

VT14

VT13

HT15

HT14

HT13

14 068

15 337

13 389

35 377

35 800

31 893

Sökande totalt i första hand

2 505

3 031

2 810

5 363

5 671

5 608

Sökande till program

4 006

3 234

3 503

21 180

21 147

17 336

Sökande totalt

726

698

674

3 033

3 190

2 792

10 062

12 103

9 886

14 197

14 653

14 557

1 779

2 333

2 136

2 330

2 481

2 816

VT15

VT14

VT13

HT15

HT14

HT13

1,97

1,80

1,97

1,55

1,51

1,49

Sökande till program i första hand Sökande till fristående kurser Sökande till fristående kurser i första hand

Tabell 4. Sökandetryck (Källa UHR/NyA).

Sökandetryck program

tabell 5. helårsstudenter och helårsprestationer 2013–2015.

2015

2014

2013

Totalt

Kvinnor

Män

Totalt

Kvinnor

Män

Totalt

Kvinnor

Män

Helårsstudenter (hst)

5 011

3 081

1 929

5 097

3 101

1 995

5 113

3 071

2 042

Helårsprestationer (hpr)

4 238

2 694

1 544

4 298

2 708

1 590

4 373

2 658

1 726

85 %

87 %

80 %

84 %

87 %

80 %

86 %

85 %

81 %

-

61 %

39 %

-

61 %

39 %

-

60 %

40 %

Prestationsgrad Andel kvinnor och män av hst

12

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2015

vilket är en minskning med 86 helårsstudenter jämfört med föregående år (se tabell 5: Helårsstudenter och helårsprestationer 2013–2015). Trots utökat takbelopp 2015 jämfört med 2014, minskade produktionen. Detta är resultat av en flerårig planering för att minska utbildningsvolymen till det takbelopp som aviserades i regeringens budgetproposition 2013 för år 2016. I arbetet med att minska utbildningsvolymen har prioriteringar gjorts utifrån regeringens intentioner men också utifrån Högskolans profil. Tilldelningen av riktade anslag i regleringsbrevet för 2015 har inte varit möjlig att omsätta fullt ut i form av platser inom de utbildningar som avsågs. Högskolan ökade antalet platser på de utbildningar som det riktade anslaget avsåg i de fall bedömningen gjordes att det kunde ske med bibehållen utbildningskvalitet. Därtill valde Högskolan att fördela en del av det riktade anslaget till lärarutbildningen för att arbeta med kvalitetshöjande insatser.

Prestationsgraden för 2015 blev 85 procent, vilket inte är någon större förändring jämfört med föregående år.

Antalet helårsstudenter per utbildningsområde redovisas i tabell 6: Helårsstudenter per utbildningsområde 2013–2015. Andelen helårsstudenter ökade framför allt inom de utbildningsområden som rör lärarutbildningen. Minskningen av antalet helårsstudenter inom vård berodde på att Högskolan under året avvecklade fyra av åtta specialistsjuksköterskeutbildningar som ett led i att koncentrera och profilera utbildningsutbudet. Det kommer att ta några år innan volymen studenter på kvarvarande utbildningar kompenserar för detta. De specialistsjuksköterskeutbildningar som Högskolan satsar på finns inom områden där Högskolan bedriver egen forskning.

Fördelningen av antalet helårsstudenter mellan program och fristående kurser var oförändrad jämfört med 2014 (se tabell 7: Produktion per utbildningsform 2013–2015). Andelen helårsstudenter inom program var 81 procent och inom fristående kurser 19 procent. Prestationsgraden ökade marginellt på program och minskade något på fristående kurser jämfört med 2014.

TABELL 6. HELÅRSSTUDENTER PER UTBILDNINGSOMRÅDE 2013–2015.

Utbildningsområde

2015

2014

2013

Andel

Andel

Andel

Totalt

Kvinnor

Män

Totalt

Kvinnor

Män

Totalt

Kvinnor

Män

572

70 %

30 %

534

70 %

30 %

494

69 %

31 %

Idrott

15

42 %

58 %

13

31 %

69 %

36

55 %

45 %

Juridik

139

68 %

32 %

151

61 %

39 %

137

66 %

34 %

Undervisning

443

80 %

20 %

403

79 %

21 %

365

78 %

22 %

Medicin

169

92 %

8%

163

92 %

8%

149

90 %

10 %

Naturvetenskap

655

53 %

47 %

719

52 %

48 %

768

55 %

45 %

Samhällsvetenskap

1 371

68 %

32 %

1 433

68 %

32 %

1 479

66 %

34 %

Teknik

1 128

31 %

69 %

1 141

30 %

70 %

1 232

33 %

67 %

93

79 %

21 %

69

81 %

19 %

42

83 %

17 %

400

89 %

11 %

447

88 %

12 %

393

89 %

11 %

26

94 %

6%

23

97 %

3%

19

90 %

10 %

Humaniora

Verksamhetsförlagd utbildning Vård Övrigt

Tabell 7. Produktion per utbildningsform 2013–2015.

2015 Utbildningsprogram

2014

2013

Totalt

Kvinnor

Män

Totalt

Kvinnor

Män

Totalt

Kvinnor

Andel av total hst

81 %

-

-

81 %

-

-

79 %

-

-

Helårsstudenter

4 065

2 475

1 591

4 131

2 482

1 648

4 039

2 374

1 665

Helårsprestationer

3 655

2 320

1 335

3 654

2 298

1 356

3 628

2 192

1 436

90 %

94 %

84 %

88 %

93 %

82 %

90 %

92 %

86 %

Prestationsgrad

Män

Fristående kurser Andel av total hst

19 %

-

-

19 %

-

-

21 %

-

-

Helårsstudenter

945

607

338

966

619

347

1 074

697

377

Helårsprestationer Prestationsgrad

583

374

209

644

410

234

745

482

263

62 %

62 %

62 %

67 %

66 %

67 %

69 %

69 %

70 %

13

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2015

Produktionen avseende distansutbildning redovisas i tabell 8: Produktion distansutbildning 2013–2015. 10 procent av antalet helårsstudenter bedrev utbildning på distans. Det var en liten ökning jämfört med 2014. Prestationsgraden för fristående kurser på distans var fortsatt lägre jämfört med campus-

baserade fristående kurser: 50 procent respektive 62 procent.

Prestationsgraden för program på distans var högre än för fristående kurser, 78 procent, men likväl lägre än för program som går på campus, där prestationsgraden var 90 procent.

TABELL 8. PRODUKTION DISTANSUTBILDNING 2013–2015.

2015 Fristående kurser – distans Andel av total hst Helårsstudenter Helårsprestationer Prestationsgrad

2014

2013

Totalt

Kvinnor

Män

Totalt

Kvinnor

Män

Totalt

Kvinnor

8,6 %

-

-

8,1 %

-

-

8,3 %

-

Män -

432

328

104

412

309

102

424

314

110

215

166

49

220

166

54

242

179

63

50 %

51 %

47 %

53 %

54 %

53 %

57 %

57 %

57 %

Utbildningsprogram – distans Andel av total hst

1,5 %

-

-

1,3 %

-

-

0,8 %

-

-

74

47

27

66

42

23

43

25

18

Helårsstudenter

58

35

23

48

33

14

39

24

15

78 %

76 %

82 %

73 %

79 %

62 %

90 %

96 %

83 %

Helårsprestationer Prestationsgrad

TABELL 9. PRODUKTION per utbildningsnivå 2013–2015.

2015

2014

2013

Avancerad nivå

Totalt

Kvinnor

Män

Totalt

Kvinnor

Män

Totalt

Kvinnor

Andel av total hst

8%

-

-

8%

-

-

8%

-

-

Helårsstudenter

401

259

142

407

242

165

394

238

156

Helårsprestationer

364

241

123

365

228

137

324

202

122

91 %

93 %

87 %

90 %

94 %

83 %

82 %

85 %

78 %

Prestationsgrad

Män

Grundnivå Andel av total hst

91 %

-

-

90 %

-

-

91 %

-

-

Helårsstudenter

4 556

2 813

1 743

4 607

2 843

1 764

4 660

2 824

1 836

Helårsprestationer

3 853

2 450

1 403

3 889

2 468

1 421

4 007

2 464

1 543

85 %

87 %

80 %

84 %

87 %

81 %

86 %

87 %

84 %

Prestationsgrad Förberedande nivå Andel av total hst

1%

-

-

2%

-

-

1%

-

-

Helårsstudenter

54

10

44

83

16

66

59

10

49

22

4

18

43

11

32

42

8

34

41 %

37 %

42 %

52 %

68 %

48 %

70 %

80 %

69 %

Helårsprestationer Prestationsgrad

TABELL 10. PROGRAMNYBÖRJARE, UTBYGGNAD AV VISSA UTBILDNINGAR SOM LEDER TILL YRKESEXAMEN.

2015

2014

Totalt

Kvinnor

Män

Totalt

Kvinnor

Män

105

95

10

99

91

8

22

10

12

-

-

-

45

37

8

39

35

4

167

142

25

164

141

23

55

55

0

130

119

11

Förskollärarutbildning Nybörjare Kompletterande pedagogisk utbildning Nybörjare Grundlärarutbildning F–3 Nybörjare Sjuksköterskeutbildning Nybörjare Specialistsjuksköterskeutbildning Nybörjare

14

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2015

Fördelningen av helårsstudenter per utbildningsnivå var i stort sett oförändrad jämfört med föregående år (tabell 9: Produktion per utbildningsnivå 2013–2015). Andelen på förberedande nivå minskade och prestationsgraden sjönk från 52 procent 2014 till 41 procent 2015. Detta berodde på att antalet tekniska basterminer med matematik 3 som behörighetskrav minskade. Dessa har en högre prestationsgrad (59 procent) än de basterminer som har matematik 2 som behörighetskrav (27 procent).

Antalet helårsstudenter finansierade genom studieavgifter uppgick till 114, vilket är en ökning med 23 procent jämfört med 2014; andelen kvinnor var 24 procent, andelen män 76 procent. Den övervägande delen – 74 procent – fanns i program på avancerad nivå inom utbildningsområdet teknik.

I takbeloppet 2015 ingick medel för att öka antalet nybörjarplatser på vissa av regeringen utpekade utbildningar. För Högskolans del handlar detta om förskollärarutbildning, kompletterande pedagogisk utbildning, grundlärarutbildning F–3, sjuksköterskeutbildning och specialistsjuksköterskeutbildning, vilket redovisas i tabell 10: Programnybörjare, utbyggnad av vissa utbildningar som leder till yrkesexamen. Redan under 2014 ökade Högskolan antalet nybörjarplatser inom förskollärarutbildningen, eftersom signaler kom från regeringen att det skulle komma satsningar på detta. Därför kan ökningen mellan 2014 och 2015 synas liten. Dock var det 77 nybörjare på programmet år 2013 vilket betyder att ökningen istället kan ses som betydande. I övrigt utökades antalet platser i den omfattning som var möjlig utan att ge avkall på kvaliteten.

Minskningen av antalet nybörjare inom specialistsjuksköter-

skeutbildningen förklaras av att Högskolan under 2015 avvecklade fyra av åtta specialistsjuksköterskeutbildningar.

I tabell 11: Nybörjare, helårsstudenter, examinerade per specifik utbildning presenteras uppgifter om nybörjare, helårsstudenter och individer som tog examen i utbildningar som leder till civilingenjörs-, högskoleingenjörs-, sjuksköterske- respektive specialistsjuksköterskeexamen.

Civilingenjörsutbildningen startades på Högskolan under 2014 och har sedan dess ökat i volym, vilket både syns i antal helårsstudenter och antal nybörjare. Likaså har antalet förstahandssökande till utbildningen ökat.

Högskolans volym för högskoleingenjörsutbildningarna minskade år 2015. En förklaring till detta är att Högskolan inför 2015 minskade sitt utbud av tekniska basterminer (som ger behörighet till ingenjörsprogrammen) givet ett aviserat minskat uppdrag. Dessa utbildningar är viktiga verktyg i Högskolans arbete med breddad rekrytering och därför finns dessa basterminer åter med i Högskolans utbud för 2016.

Avseende sjuksköterskeutbildningen var volymen – uttryckt i helårsstudenter och antal nybörjare – på samma nivå som föregående år. Antalet examinerade var något högre än 2014.

Att antalet nybörjare, helårsstudenter och examinerade i specialistsjuksköterskeutbildningarna minskade beror på att Högskolan inte antar studenter till samtliga specialistsjuksköterskeutbildningar varje år, varför siffrorna fluktuerar över tid. Därtill kommer att Högskolan, som har nämnts, erbjuder färre specialistsjuksköterskeutbildningar.

TABELL 11. NYBÖRJARE, HELÅRSSTUDENTER, EXAMINERADE PER SPECIFIK UTBILDNING.

2015

2014

2013

Totalt

Kvinnor

Män

Totalt

Kvinnor

Män

Totalt

Kvinnor

Män

Nybörjare

58

3

55

39

3

36

0

0

0

Helårsstudenter (hst)

49

2

46

16

1

15

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

Nybörjare

222

44

178

283

72

211

244

60

184

Helårsstudenter (hst)

582

148

434

597

145

452

561

124

436

Examinerade

109

22

87

142

27

115

120

24

96

Nybörjare

167

142

25

164

141

23

166

150

16

Helårsstudenter (hst)

421

376

45

423

385

39

406

372

34

Examinerade

129

117

12

126

119

7

99

89

10

Nybörjare

55

55

0

101

90

11

81

72

9

Helårsstudenter (hst)

61

59

2

70

62

8

81

70

11

Examinerade

51

43

8

85

72

13

58

51

7

Utbildning som leder till: Civilingenjörsexamen

Examinerade Högskoleingenjörsexamen

Sjuksköterskeexamen

Specialistsjuksköterskeexamen

15

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2015

Examina på grund- och avancerad nivå Antalet utfärdade examina de tre senaste åren framgår av tabell 12: Antal utfärdade examina 2013–2015. Antalet utfärdade examina på grund- och avancerad nivå minskade totalt med 11 procent jämfört med 2014 och hamnar något över antalet examina år 2013.

Några kategorier av examina ökade under 2015 jämfört med föregående år: lärarexamen, både på grund- och avancerad nivå, sjuksköterskeexamen samt civilekonomexamen. Civilekonomexamen ökade mest procentuellt med 63 procent, och lärarexamen på avancerad nivå mest i antal med 28 utfärdade examina. Att antalet examina ökade inom sjuksköterske- och lärarutbildningarna är ett resultat av att Högskolan de senaste åren har byggt ut dessa utbildningar.

Att det totala antalet examina minskade är en effekt av att Högskolan under några år har antagit färre studenter på grund av minskat utbildningsuppdrag. Antalet specialistsjuksköterskeexamina har varierat mellan åren beroende på hur antagningen sker, vilket gör att antalet examina i denna kategori minskade jämfört med föregående år.

Av utfärdade examina var 38 procent yrkesexamina och 62 procent generella examina, vilket är en ökning av andelen yrkesexamina jämfört med föregående år. Fördelningen mellan grund- och avancerad nivå var 72 procent på grundnivå och 28 procent på avancerad nivå, där andelen examina på avancerad nivå ökade något jämfört med föregående år.

Tabell 12. antal utfärdade examina 2013–2015.

2015

2014

2013

Högskoleexamen

37

42

52

Kandidatexamen

570

658

634

159

189

114

20

26

25

109

142

120

Generella examina Grundnivå

Avancerad nivå Magisterexamen Masterexamen Yrkesexamina Grundnivå Högskoleingenjörsexamen

68

65

100

129

126

99

Civilekonomexamen

26

16

-

Lärarexamen

95

67

54

Specialistsjuksköterskeexamen

52

85

58

1 265

1 416

1 256

Lärarexamen Sjuksköterskeexamen Avancerad nivå

Totalt antal examina

16

Lärarutbildningens dimensionering Vid dimensioneringen av lärarutbildningen togs hänsyn till de examensrättigheter som Högskolan har samt inspel från kommunerna i den omgivande regionen. Även studenternas efterfrågan var viktig i besluten om utbud och omfattning. En fördelning av nybörjarplatserna gjordes så att ämneslärar- och grundlärarutbildningarna knappt motsvarar två tredjedelar av platserna på lärarprogrammen. Förskollärarutbildningen ska enligt planerna utgöra mer än en tredjedel av platserna på lärarprogrammen. Under 2015 antogs 317 studenter till lärarprogrammen (inklusive kompletterande pedagogisk utbildning, KPU). Dessa fördelade sig enligt följande: • förskollärarutbildningen: (grundnivå) 106 studenter (vt: 58, ht: 48 ) • grundlärarutbildningen F–3: (avancerad nivå) 50 studenter • grundlärarutbildningen 4–6: (avancerad nivå) 35 studenter • ämneslärarutbildningen 7–9: (avancerad nivå) 40 studenter • ämneslärarutbildningen gymnasiet: (avancerad nivå) 60 studenter • kompletterande pedagogisk utbildning: 11 studenter 7–9, 15 studenter gymnasienivå Förskollärarutbildningen hade ett högt sökandetryck med 3,4 förstahandssökande per antagen student. På grundlärarutbildningen (inriktning F–3) var motsvarande siffra 1,4. I Högskolans rekryteringsenkät 2014 angav flest studenter utbildningens goda rykte och möjligheten att bo kvar på hemorten som anledning till att de hade valt grundlärarutbildningen på Högskolan i Halmstad. Svårigheter i att rekrytera till ämneslärarutbildningen märktes framför allt inom de naturvetenskapliga områdena och matematik. Under året bedrevs utbildning i både naturvetenskap och matematik, men grupperna var små och kommer – om ingen förändring sker vad gäller söktryck – att bli ekonomiskt problematiska att driva i längden.

I ett sent skede beslutade Högskolan att erbjuda ämneslärarutbildningens inriktning 7–9, vilket innebar att programmet inte fanns med i Högskolans tryckta utbildningskatalog. Trots detta sökte relativt många till programmet även om det inte gick att jämföra med uppsvinget i antalet ansökningar under 2014. En trolig förklaring är att ämneslärarutbildningens inriktning 7–9 inte ges vid många lärosäten i landet.

Det kan vara värt att nämna att lärarutbildningen vid Högskolan i Halmstad (i jämförelse med andra lärosäten) har ytterst få avhopp, vilket ger god stabilitet på utbildningen. Ämnesdidaktisk KPU Satsningen på kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) fortsatte. Högskolan i Halmstad startade 2013, i ­samarbete­

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2015

med lärarutbildningen vid Karlstads universitet och Teach for Sweden, en kompletterande utbildning inom ämneslärarutbildningens inriktning 7–9, särskilt riktad till dem som har ämneskunskaper inom det naturvetenskapliga området.

Lärarutbildningen har relativt få valmöjligheter vilket innebär att några studenter på eget initiativ väljer att läsa något ämne på annat lärosäte. Lärarutbildningen gjorde särskilda satsningar för att öka rekryteringen till de områden där lärarbristen är som störst.

För att öka rekryteringen av lärare i matematik, naturvetenskap och teknik erhöll Högskolan 500 tkr från regeringen för detta ändamål. Resurserna var avsedda att utveckla och marknadsföra en ny ämnesdidaktisk KPU. Hösten 2015 startades utbildningen med 20 studenter, och de tilldelade platserna fylldes.

Det är dock för tidigt att dra några slutsatser av satsningen.

Utöver detta fördes dialoger om kurser i svenska för invandrare (sfi) med Arbetsförmedlingen och det regionala näringslivet.

Under hösten 2015 startades en utbildning i svenska som andra språk 1–30 hp som ges för lärare i regionen.

Redovisning av prestationer och ekonomi Resultatet av grundutbildningens utfall av helårsstudenter och helårsprestationer blev 356,0 mkr. Lärosätet avräknade hela takbeloppet, 368,8 mkr, för 2015. Mellanskillnaden, 12,8 mkr, avräknades genom decemberdifferens med 0,5 mkr och aktivering av ingående sparade prestationer med 12,3 mkr. Ingående sparade prestationer 2015 var 33,7 mkr. Efter utnyttjande av 12,3 mkr uppgick den sparade produktionen till 21,4 mkr, tabell 13. sammanställning grundutbildning 2013–2015 (tkr).

2015

2014

2013

Verksamhetens intäkter Anslag*

371 839

362 312

356 503

Avgifter

24 943

25 182

23 019

Bidrag

10 798

5 014

6 346

Finansiella intäkter

110

450

949

Summa intäkter

407 690

392 958

386 817

Personal

251 003

251 446

238 893

Lokaler

67 359

68 767

67 103

Övrig drift

62 745

53 345

57 447

Avskrivningar

14 070

14 023

12 829

Finansiella kostnader

404

332

221

Summa kostnader

395 581

387 913

376 493

Verksamhetsutfall

12 110

5 045

10 324

Verksamhetens kostnader

Erhållna

4 022

4 695

3 827

Lämnade

-4 022

-4 701

-3 847

0

-6

-20

12 110

5 039

10 304

Resultat

Grundutbildningen gjorde ett överskott på 12,1 mkr (5,0 mkr år 2014), se tabell 13: Sammanställning grundutbildning 2013–2015. Överskottet på grundutbildningen uppstod genom att Högskolan har avräknat tidigare överprestationer.

Totalt blev omsättningen 407,7 mkr (393,0 mkr år 2014), en ökning med 3,7 procent, där merparten kom från grundutbildningsanslaget och bidragsfinansierad grundutbildning.

Ramanslaget för grundutbildningen var 368,8 mkr (361,9 mkr år 2014), en ökning med 1,9 procent. Utöver ramanslaget tilldelades Högskolan också särskilda medel för kvalitetshöjande insatser, totalt 3,0 mkr. Intäkterna från utbildning för studieavgiftsskyldiga studenter uppgick till 14,4 mkr (12,0 mkr år 2014), en ökning med 20 procent. Antalet helårsstudenter i denna kategori ökade med 23 procent.

Uppdragsutbildningen omsatte 3,5 mkr (6,5 mkr år 2014), en minskning med 46 procent. Minskningen berodde på att uppdraget Korta vägen upphörde under 2015, se tabell 23: Beräknat utfall för avgiftsbelagd verksamhet för 2015. Bidragen för grundutbildningen ökade med 5,8 mkr. Denna ökning består av medel till försöksskolor och bidrag till utveckling av näringslivsrelevanta utbildningsprogram.

Kostnaderna för lokaler minskade med 1,4 mkr, en följd av den omorganisation som Högskolan gjorde av akademierna under 2014. Kostnaderna för övrig drift inom grundutbildning ökade med 9,4 mkr. Ökningen berodde framför allt på att kostnaderna för praktikhandledning inom vårdutbildningarna ökade. Datatjänster och övriga konsultkostnader stod för övriga kostnadsökningar.

Kostnaden per helårsstudent var 72 tkr (69 tkr år 2014), en ökning med 4 procent. Kostnaden per helårsprestation var 85 tkr (82 tkr år 2014), även det en ökning med 4 procent, se tabell 14: Anslagsfinansierad grundutbildning. Ökningen av kostnad per student berodde på minskat antal helårsstudenter: 5 011 för år 2015 (5 097 år 2014) och helårsprestationer: 4 238 för år 2015 (4 298 år 2014), samt på ökningen av anslag: 371,8 mkr år 2015 (362,3 mkr år 2014).

tabell 14. Anslagsfinansierad grundutbildning 2013–2015 (tkr).

Transfereringar

Saldo

6 procent av 2015 års takbelopp. Överprestationer som har upparbetats under tidigare år redovisas utanför balansräkning och resultaträkning, och kan avräknas inom framtida anslagsavräkning om inte takbeloppet uppnås, se tabell: Beräkning av anslagssparande och överproduktion, sidan 53.

2015

2014

2013

Kostnad per hst

72

69

67

Kostnad per hpr

85

82

78

Prestationer

* Inklusive kvalitetsbaserat anslag 3 048 tkr.

17

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2015

Forskning och utbildning på forskarnivå Forskning som möter samhällets behov och hälsoinnovation var några av fokuspunkterna i Högskolans forskning under 2015.

Andelen externa forskningsmedel ökade under året efter att ha minskat de tre senaste åren. Likaså ökade antalet publikationer i internationella vetenskapliga tidskrifter.

Profilering, mål och strategi Behovsmotiverad forskning Högskolan fortsatte under 2015 att profilera sig med visionen att vara värdeskapande, innovationsdrivande och samhällsutvecklande. Ambitionen är att konkreta resultat av forskningen ska kunna avläsas i samhället. Behovsmotiverad forskning i samarbete med externa parter är därför mycket viktig. Detta bidrar till att öka andelen forskningsmedel och därmed göra lärosätets verksamhet mer balanserad. Ökad forskningsaktivitet stödjer även en utveckling mot bättre forskningsanknytning av Högskolans utbildningar. Högskolan är på god väg mot kompletta akademiska miljöer, där forskning och utbildning integreras i samverkan med det omgivande samhället.

Men detta kräver omfattande extern finansiering av forskning och forskarutbildning.

Hälsoinnovation i fokus Under senare delen av 2014 utsågs en programchef för det högskoleövergripande temat hälsoinnovation, och 2015 stärktes under en övergångsperiod Hälsoteknikcentrum Halland (HCH) med strategiska medel. Högskolan satsade även strategiska medel för att identifiera och utveckla forskningsprojekt inom temat. Dessa satsningar resulterade i två EU-finansierade projekt för samverkan med Region Halland. Temat har ytterligare förstärkts med Högskolans första så kallade Bennetprofessor.

Koppling till utbildning finns i form av kurser på alla nivåer, samt en sommarskola som är planerad till augusti 2016. Högskolan i Halmstad påbörjade under 2015 ett arbete med att samordna och samlokalisera tidigare åtskilda laborativa verksamheter och miljöer som stödjer utvecklingen av Tema hälsoinnovation. På så vis skapades förutsättningar för integration – med gemensam tillgång till laborativ utrustning – för sjuksköterskeutbildningarnas kliniska träning, för HCH, för Högskolans övriga utbildningar och forskning inom välfärd, hälsa och idrott, samt informationsteknologi. En ny integrerad labbmiljö planeras stå färdig vid årsskiftet 2016–2017.

18

KK-miljö viktigt medel för profilering År 2011 utsåg Stiftelsen för kunskap- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen) Högskolan till en så kallad KK-miljö. Detta är ett av lärosätets viktigaste medel för profilering och utveckling då det ger särskild möjlighet att, med stöd från KK-stiftelsen, strategiskt bygga upp forskning och utbildning på avancerad nivå i nära samarbete med näringslivet. I KK-miljön, som bär namnet Forskning för innovation, utvecklas starka tematiska forskningsområden framför allt inom de områden där Högskolan har rätt att examinera på forskarnivå. Strategiarbetet inom Forskning för innovation har börjat prägla det strategiska arbete som görs på lärosätet med tematisering av forskning.

Starkare forskarutbildning Ambitionen för forskarutbildningen är att den ska stärkas, såväl i omfattning som i kvalitet. Under 2015 beslutades att den andel av statens anslag som Högskolan avsätter för stärkande av forskarutbildningen ska öka 2016.

Organisation, samverkan och internationalisering Integration utbildning–forskning Forsknings- och utbildningsnämnden (FUN) ansvarar för kvalitetssäkring och strategisk planering av både utbildning och forskning. Nämnden beslutar även om fördelningen av anslag för forskning. Under 2015 ändrade nämnden fördelningsmodellen för att tydligare stimulera publicering av artiklar i refereegranskade tidskrifter. FUN har ett utskott för forskarutbildning. Under 2015 arbetade utskottet med information och insatser inför den kommande nationella utvärderingen av utbildning på forskarnivå.

Under 2015, i samband med att Högskolans fem sektioner blev fyra akademier, minskade antalet forskningsmiljöer från åtta till sex, samtidigt som integrationen mellan utbildning och forskning förstärktes. Som ett resultat av detta har tre av akademierna i dag en enda forskningsmiljö med tydlig profil.

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2015

KK-miljön

Forskning för innovation Högskolan i Halmstad är ett av tre lärosäten i landet som har kvalificerat sig för att bli en så kallad KK-miljö av Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, KK-stiftelsen.

19

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2015

Inom två av de sex forskningsmiljöerna bedrivs forskning som i huvudsak bidrar till välfärdssektorn. Inom de övriga miljöerna bedrivs forskning om miljö och hållbar utveckling samt forskning som bidrar till tillväxt i svensk industri.

Samverkan för forskning På nationell nivå samverkar Högskolan fortsatt med Linköpings universitet, Lunds universitet och Blekinge tekniska högskola i nätverket Elliit – en av två nationella strategiska satsningar inom informations- och kommunikationsteknologi – och erhåller särskilda medel för detta. Detta samarbete har lett till en mycket positiv utveckling för Högskolan med internationella professorsrekryteringar och samarbeten där ytterligare externa medel erhölls. I samverkan med fem andra lärosäten deltar Högskolan sedan 2014 i det Vinnovafinansierade projektet Collaboration arena (Carena), med syfte att arbeta fram modeller för samverkansarenor. På Högskolan kopplas arbetet till utvecklingen av Tema hälsoinnovation.

Högskolan i Halmstad deltar i ett flertal nationella forskarskolor. Lärosätet är knutet till den nationella forskarskolan i naturvetenskapernas och teknikens didaktik (FontD) vid Linköpings universitet samt till forskarskolan i naturvetenskapernas och teknikens didaktik med fokus på vetenskapskommunikation vid Lunds universitet. Högskolan är även koordinator för en nationell forskarskola inom det strategiska innovationsprogrammet för produktion med finansiering från Vinnova.

Elektronikcentrum i Halmstad (ECH) – ett innovationsnav i regionen Högskolan är drivande i utvecklingen av en gemensam arena med regionala aktörer för innovation och nyttiggörande av forskningsresultat. Under 2015 invigdes ECH där både Högskolan och näringslivet i regionen investerar. ECH erbjuder resurser i form av elektroniklaboratorium och EMC-testanläggning och är en mötesplats som främjar innovation, utbildning och forskning inom området elektronik där forskningen fokuserar på inbyggda system och hårdvara för Internet of Things (IoT).

Högskolan har i dag flera viktiga samarbetsavtal med externa parter i regionen. Sedan tidigare finns avtal med bland andra Samordningsförbundet Halland, Falkenbergs kommun, Region Halland och Spenshults forskningsstiftelse.

Internationella samarbeten I december 2015 tecknade Högskolan ett samarbetsavtal med Massachusetts Institute of Technology (MIT) som gör att Högskolans 3D-lab blir ett så kallat Fab Lab enligt MIT:s koncept. Högskolan påbörjade även investeringar i ett digitalt centrum för lärande med arbetsnamnet Digitalt laborativt centrum (DLC).

Högskolan i Halmstad avser vara en attraktiv plats för internationella forskare, lärare och studenter. Lärosätet har därför

20

höjt ambitionsnivån för strategiskt arbete inom internationalisering. Under 2015 fortsatte en strategisk satsning med internationella gästprofessorer. Rektor inrättade ett råd för internationella frågor med prorektor som ordförande, samt fastställde riktlinjer för internationaliseringsarbetet.

Fördjupat samarbete med Brasilien Högskolan fortsatte under 2015 att fokusera på att identifiera strategiska länder och partneruniversitet i syfte öka antalet studenter, doktorander, lärare och forskare som deltar i utbyten. Två doktorander med stipendier från Brasiliens program Science without Borders påbörjade sina studier under 2015.

Högskolan undertecknade ett samverkansavtal med The São Paulo Research Foundation (Fapesp). Samverkansavtalet är en viljeförklaring som bland annat innebär att Högskolan i Halmstads forskare nu har möjlighet att – tillsammans med forskare i delstaten São Paulo – söka finansiering hos Fapesp till samarbetsprojekt.

Resurser och resultat Under 2013 genomförde Högskolan en omfattande extern utvärdering av all forskning och forskningsrelaterad samverkan vid lärosätet – Assessment of Research and Coproduction 2013 (ARC13). Granskningen samfinansierades av KK-stiftelsen. Slutsatserna från ARC13 har använts för att identifiera områden som behöver stärkas på lärosätet. Det gäller bland annat akademiskt ledarskap och publicering i tidskrifter.

Under 2015 startade Högskolan en utbildning för forskningsledare. Vid utbildningen, som kommer att avslutas under våren 2016, deltar 27 medarbetare, sex per akademi och tre från Högskolans ledning. Utbildningen har lett till framtagning av strategier för finansiering, publicering och nyttiggörande vid de fyra akademierna. Resultaten från utbildningen kommer att ligga till grund för strategiska satsningar under 2016 och framåt.

För att uppmuntra till publicering i refereegranskade tidskrifter ändrade Högskolan sättet att fördela statens anslag till forskning genom att reservera en del till fördelning efter publicering under innevarande år. Tidigare har Högskolan belönat publicering under de föregående fem åren. Tabell 18: Sammanställning av forskningens resultat 2013–2015 visar på en ökning från 108 till 119 artiklar. Dessutom har akademierna aktivt arbetat med strategier för publicering.

Under 2015 hade Högskolan projektfinansiering från KK-stiftelsen, Vinnova, Vetenskapsrådet, EU:s ramprogram, Formas, Stiftelsen för strategisk forskning och Riksbankens jubileumsfond.

Intäkterna för forskningen uppgick 2015 till 120,8 mkr, exklusive finansiella poster, vilket var en ökning från tidigare år

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2015

(116,3 mkr år 2014), se tabell 15: Sammanställning forskning 2013–2015.

Tabell 16. Sammanställning UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ. ANTAL DOKTORANDER ANTAGNA VID HÖGSKOLAN I HALMSTAD 2013–2015.

2015

De tre största externa finansiärerna var KK-stiftelsen med 28,6 mkr (28,2 mkr år 2014), Vinnova med 7,3 mkr (4,5 mkr år 2014) och Vetenskapsrådet med 4,7 mkr (6,4 mkr år 2014). Ungefär 2,9 mkr kom från EU (1,7 mkr år 2014). De externa intäkterna för forskning utgjorde 53,8 procent, vilket var en ökning från tidigare år (51,7 procent år 2014).

Under 2015 var 61 personer (26 kvinnor och 35 män) inskrivna och aktiva i Högskolans egen utbildning på forskarnivå, se tabell 16: Sammanställning utbildning på forskarnivå, antal doktorander antagna vid Högskolan i Halmstad 2013–2015. Av dem var 18 inskrivna i området hälsa och livsstil, 26 i området informationsteknologi och 17 i området innovationsvetenskap.

Under 2015 antogs lika många kvinnor som män. Utöver dessa fanns 41 personer (15 kvinnor och 26 män) som var antagna i utbildning på forskarnivå vid andra lärosäten men som ingick i Högskolans verksamhet, se tabell 17: Sammanställning utbildning på forskarnivå, antal doktorander antagna vid andra lärosäten men som ingår i Högskolan i Halmstads verksamhet

Totalt antal nyantagna doktorander

2014

2013 13

10

24

varav antal kvinnor

5

15

2

varav antal män

5

9

11

Totalt antal doktorander med någon aktivitet

61

54

30

varav antal kvinnor

26

20

7

varav antal män

35

34

23

0

0

0

Genomsnittlig studietid för licentiatexamen (år)

2,8

1,9

-

Genomsnittlig studietid för doktorsexamen (år)

4,3

4,5

6,2

3

1

2

varav antal kvinnor

1

0

1

varav antal män

2

1

1

Totalt antal doktorander med utbildningsbidrag (årsarbetskraft)

Totalt antal doktorsexamina

Totalt antal licentiatexamina

3

2

0

varav antal kvinnor

0

1

0

varav antal män

3

1

0

Den genomsnittliga studietiden räknas från den tidpunkt som personen blev antagen vid annat lärosäte.

Tabell 15. Sammanställning forskning 2013–2015 (tkr).

2015

2014

2013

Anslag

55 785

56 210

53 955

Avgifter

3 343

6 502

6 905

61 708

53 578

52 879

Verksamhetens intäkter

Bidrag Finansiella intäkter

37

150

256

Summa intäkter

120 873

116 440

113 995

Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Övrig drift Avskrivningar

104 907

102 516

101 121

7 094

6 113

7 086

15 163

14 526

13 966

1 231

1 186

1 291

Finansiella kostnader

135

111

192

128 530

124 452

123 656

Verksamhetsutfall

-7 656

-8 012

-9 661

Transfereringar Erhållna

2 289

1 746

1 480

Lämnade

-2 289

-1 746

-1 480

0

0

0

-7 656

-8 012

-9 661

Resultat

2015

2014

3

3

3

varav antal kvinnor

1

0

3

varav antal män

2

3

0

Totalt antal nyantagna doktorander

Summa kostnader

Saldo transfereringar

Tabell 17. SAMMANSTÄLLNING UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ.

ANTAL DOKTORANDER ANTAGNA VID ANDRA LÄROSÄTEN MEN SOM INGÅR I HÖGSKOLAN I HALMSTADS VERKSAMHET 2013–2015.

Totalt antal doktorander med någon aktivitet

2013

41

43

60

varav antal kvinnor

15

20

33

varav antal män

26

23

27

Totalt antal doktorander med utbildningsbidrag (årsarbetskraft)

0

0

0

Totalt antal doktorsexamina

7

11

7

2

8

4

varav antal kvinnor varav antal män Totalt antal licentiatexamina

5

3

3

2

2

1

varav antal kvinnor

0

1

0

varav antal män

2

1

1

21

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2015

2013–2015. Högskolan hade tio företagsdoktorander (samtliga män). Sammanlagt var 102 personer aktiva i forskarutbildning 2015, se tabell: Väsentliga uppgifter, sidorna 54–55. Av dessa var 41 kvinnor och 61 män. Det var en ökning jämfört med 2014, vilket till stor del berodde på antagning till Högskolans egen utbildning på forskarnivå.

Under 2015 tog totalt tio personer (tre kvinnor och sju män) doktorsexamen och fem personer (samtliga män) licentiatexamen. Inom Högskolans egen utbildning på forskarnivå tog tre personer (en kvinna och två män) doktorsexamen och tre (samtliga män) licentiatexamen.

Högskolans forskare publicerade 119 artiklar i internationella vetenskapliga tidskrifter 2015. Detta var en ökning från tidigare år (108 artiklar 2014). Antalet artiklar som granskades med kollegial utvärdering och publicerades vid vetenskapliga konferenser under 2015 var 62 (152 artiklar 2014). Det är viktigt att påpeka att Högskolan för första gången hade möjlighet att särskilja olika typer av refereegranskade bidrag till konferenser. Tidigare år har dessa bidrag

tabell 18. sammanställning av forskningens resultat 2013–2015.

2015

2014

2013

119

108

73 (96)

Artiklar presenterade vid konferenser

68

170

133 (166)

Refereegranskade artiklar presenterade vid konferenser*

62

152

117 (148)

Doktorsavhandlingar

10

11

9

7

5

1

Artiklar i tidskrifter

Licentiatuppsatser Monografier som har kvalitetsgranskats Total kostnad (mkr)

1

1

7

128,5

124,4

123,6

Tabellen redovisar publikationer rapporterade i respektive års årsredovisning samt inom parentes uppdaterade siffror för publikationer registrerade i publikationsdatabasen DiVA efter respektive års årsredovisnings brytdatum. * Siffran för 2015 anger enbart publicerade artiklar på grund av att författarna nu kan ange olika typer av bidrag till konferenser (artikel, abstract, poster, presentation). För tidigare år finns inte denna information tillgänglig i systemet. Se även kommentar i texten ovan.

22

inkluderat både postrar och så kallade abstract (motsvarande antal för 2015 är 119). Möjligheten att ange olika kategorier bidrag har funnits i systemet sedan 2012, men användes först under 2015 genomgående vid Högskolan.

Likt tidigare år finns en osäkerhet i årets resultat vad gäller publikationer eftersom dessa registreras av författarna själva i Högskolans publiceringsdatabas DiVA, något som sker en tid efter publicering. Denna osäkerhet motsvarar 5–10 procent – ungefär en månads produktion. Högskolan arbetar kontinuerligt med att utveckla det stöd som högskolebiblioteket kan erbjuda, bland annat kring kvalitetssäkring och uppföljningar.

Antalet tidskriftspublikationer måste öka i ännu högre grad, något som även påpekades i ARC13, och Högskolan arbetar med incitament för att stimulera sådan produktion, till exempel genom finansieringsmodeller och uppföljningar.

I tabell 18: Sammanställning av forskningens resultat 2013– 2015 redovisas Högskolans alla vetenskapliga publikationer.

Hรถgskolan i Halmstad | ร rsredovisning 2015

Ministern fรถr hรถgre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson, invigde Elektronikcentrum i Halmstad i september 2015.

23

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2015

Kvalitet Kvalitetsarbetet omfattar all verksamhet vid Högskolan i Halmstad. Under 2015 skedde flera positiva utvecklingar – exempelvis rankas nu Högskolan som en av de bästa i Sverige när det kommer till miljö och energieffektivisering. Dessutom genomfördes lärosätets första högskolepedagogiska konferens, likavillkorsfrågor lyftes, och samarbetet med studentkåren fortsatte.

Kvalitetsarbete Det gemensamma kvalitetsarbetet syftade under 2015 till att stärka lärosätets kvalitetskultur där all personal känner ett engagemang för att utveckla och driva kvalitetsfrågor. Bland annat genomfördes en seminarieserie om utbildningskvalitet, och en arbetsgrupp tillsattes för att utforma ett samordnat kvalitetssäkringssystem som binder samman externa och interna kvalitetsuppföljningar.

Fokus på samstämmighet i dialoger Kvalitetsarbetet är en naturlig del i lärosätets strävan mot att utveckla sin nationella och internationella konkurrenskraft.

Ett väl fungerande kvalitetsarbete förutsätter en tydlig ansvarsfördelning med tydliga rutiner för dialog, förankring, uppföljning och analys. Dessutom krävs att resultatet av kvalitetsarbetet efterfrågas och används för att utveckla verksamheten.

För att kvalitetsarbetet ska kunna vara en integrerad del av verksamhetens planering och styrning ingår kvalitetsarbetet som en del i de verksamhetsdialoger som genomförs två gånger per år. Detta innebär att brister tidigt uppmärksammas och åtgärdas. Under 2015 fokuserades mycket av kvalitetsarbetet på att skapa större samstämmighet i avrapporteringen från gemensamt stöd, akademier och högskolebiblioteket, genom dessa dialoger.

Uppföljning av doktorandbarometer Rektors särskilda råd för kvalitetsfrågor – kvalitetsrådet – ansvarar för att stimulera och stödja kvalitetsutveckling inom all verksamhet vid lärosätet. Under 2015 bevakade rådet att kvalitetsutveckling skedde i enlighet med lärosätets vision och forsknings- och utbildningsstrategi, samt kontrollerade att kvalitetsmål formulerades och redovisades inom ramen för verksamhetsuppdragen.

Rådet gjorde under året inspel avseende kvalitet såväl till akademiernas verksamhetsuppdrag som i verksamhetsdialoger.

Utöver detta genomfördes en ny form av medarbetarunder24

sökning som kommer att bli ett viktigt instrument för att analysera effekter av förändringar och justera eventuella brister.

Ytterligare en prioriterad insats under 2015 var att följa upp resultatet av den doktorandbarometer som genomfördes under 2014 samt att ta fram en handlingsplan för att komma tillrätta med en del brister i doktorandernas arbetsförhållanden.

Proaktivt arbete inom utbildning Som ett steg mot att stärka kvaliteten i utbildning på alla nivåer, och därmed i ett bredare perspektiv arbeta proaktivt inför nationella och internationella utvärderingar, har en lärosätesövergripande pedagogisk handlingsplan tagits fram. Planen utgör en långsiktig strategisk satsning för att positionera Högskolan i Halmstad som ett dynamiskt lärosäte vad gäller högskolepedagogik.

Inom alla programutbildningar vid lärosätet, på både grundoch avancerad nivå, genomförs kontinuerligt kvalitetsutvecklingsarbete. Under 2015 avslutade Universitetskanslersämbetets (UKÄ) utvärderingscykel och forsknings- och utbildningsnämnden (FUN) granskade systematiskt de åtgärdsplaner som hade tagits fram till de huvudområden och utbildningar som fick omdömet bristande kvalitet. Samtliga planer är nu inlämnade och beslut för de återstående åtgärdsplanerna väntas 2016. Rutiner för kvalitetsgranskning och kvalitetsutveckling har utvecklats vid akademierna.

Högskolan genomförde under 2015 processer för att komma till rätta med de brister som har identifierats och för att lyfta kvaliteten på utbildningar. Som exempel genomfördes ovan nämnda seminarieserie om utbildningskvalitet. Dessutom pågick ett aktivt arbete med betygskriterier.

Högskolepedagogisk utbildning Under 2015 arbetade Högskolepedagogiskt centrum (HPC) proaktivt med flera olika frågor rörande utbildningskvalitet – exempelvis analyser av uppsatser och självvärderingar samt stöd i framtagandet av bedömningskriterier. Som ett led i kva-

HĂśgskolan i Halmstad | Ă…rsredovisning 2015

25

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2015

litetsarbetet erbjöd HPC ett utbud av högskolepedagogiska kurser och aktiviteter, vilket fortsätter under 2016. Under 2015 fortsatte Högskolans pedagogiska meriteringsprogram och lärosätets första interna högskolepedagogiska konferens genomfördes.

på dessa är ökad digitalisering, bättre webblösningar och miljösmartare resor. Intern miljörevision genomfördes vid ett flertal verksamheter vid lärosätet och ett antal åtgärder vidtogs. Även Högskolans webbbplats uppdaterades för att stimulera ökat miljötänkande.

Utveckling av kvalitet inom forskning och samverkan Lärosätet har utvecklat ett kvalitetssäkringssystem för granskning av projektförslag med stöd av externa granskare, en beredningsgrupp och FUN. Systemet innehåller även en uppföljning där alla projekt följs upp årligen med hjälp av både kvantitativa och kvalitativa data.

Lika villkor

Forsknings- och samverkansutvärderingen Assessment of Research and Coproduction 2013 (ARC13) som genomfördes vid lärosätet 2013 visade på behovet av att utveckla kvaliteten på den forskning och samverkan som bedrivs vid lärosätet.

För att stärka det strategiska forskningsledarskapet och bygga starka forskningsmiljöer initierades en forskningsledarutbildning under 2015. För att stimulera till ökad publicering i tidskrifter utdelade FUN särskilda resurser till forskningsmiljöerna för refereegranskade tidskriftsartiklar.

Högskolan reviderade 2015 riktlinjer och styrdokument kopplade till forskarutbildning. Under året genomförde lärosätet ett flertal aktiviteter för att förbereda inför UKÄ:s utvärdering av forskarutbildning under 2016.

Hållbar utveckling

Personalinriktad handlingsplan Under året genomförde Högskolan ett flertal aktiviteter med syfte att höja medarbetares och studenters kunskap och medvetenhet kring likavillkorsfrågor. Exempelvis deltog lärosätet i Halmstads Pridefestival och genomförde Fairtrade Challenge.

Under året genomfördes ett flertal informationsinsatser – ett arbete som kommer att fortsätta under 2016. Likavillkorsfrågor ingår fortsatt i interna utbildningsinsatser.

Högskolan i Halmstads policy för lika villkor betonar vikten av ett aktivt arbete för att säkerställa demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Dessutom framhålls att mångfald är en kvalitetshöjande faktor som alltid ska beaktas. Policyn reviderades inför perioden 2016–2018. Den årliga handlingsplanen för lika villkor omarbetades till en likabehandlingsplan för studenter och en högskoleövergripande, mer personalinriktad handlingsplan för lika villkor – båda för 2016.

Utöver detta pågår ett arbete för att säkerställa tillgängligheten till dokument på lärplattformar och i andra sammanhang.

Topprankad inom miljö och energieffektivisering Genom utbildning, forskning och i samverkan med andra aktörer i samhället spelar Högskolan i Halmstad en viktig roll för att bidra till en hållbar samhällsutveckling. I likhet med andra statliga myndigheter fick Högskolan i uppdrag av regeringen att införa ett långsiktigt miljöledningssystem som integrerar hållbar utveckling och miljöhänsyn i all ordinarie verksamhet.

Under året utarbetade akademierna verksamhetsplaner som innehöll integrerad hållbar utveckling med konkreta mål. Arbetet gav resultat; efter att de årliga redovisningarna om miljö och energieffektivisering lämnades till Naturvårdsverket och Utbildningsdepartementet ökade Högskolans rankingpoäng från nio till tio. Lärosätet placeras därmed bland de högst rankade i Sverige.

Doktorandundersökning På uppdrag från kvalitetsrådet genomfördes en kvalitativ undersökning om doktorandernas situation. Resultatet av denna undersökning var bland annat en signifikant könsskillnad i upplevd stress och press hos de forskarstuderande vid Högskolan. Undersökningen resulterade i en rapport som i början av 2016 ska utmynna i en handlingsplan.

Långsiktigt arbete En ny hållbarhetspolicy som kommer att vara vägledande för lärosätets arbete med hållbar utveckling under de kommande fem åren utarbetades. Policyn och en ny miljöhandlingsplan för 2016 förväntas vara antagen när denna årsredovisning publiceras.

Kontinuerlig dialog och studentombud Högskolan i Halmstad och Halmstad studentkår har samsyn när det gäller vikten av studentinflytande på lärosätet. Högskolan anser att det är mycket viktigt att fortsatt stödja detta arbete, och som ett led i kvalitetsarbetet finns riktlinjer för studentinflytande framtagna. Högskolan har regelbundna uppföljningssamtal med studentkårens ledning om studentrepresentationen samt för kontinuerlig dialog för att följa upp och utveckla studentarbetet.

För att bedriva bättre energi- och materialhushållning bedrev lärosätet under 2015 flera olika hållbarhetsprojekt. Exempel 26

Medarbetare vid Högskolan bevakade och deltog under året i utbildningar, konferenser, nätverk och seminarier kring lika villkor. Externa utbildningsinsatser fortsatte att genomföras inom bland annat Region Halland.

Studentinflytande

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2015

Lärosätet lägger stor vikt vid att det finns god studentrepresentation och studentinflytande och har bland annat avsatt medel för två deltidsarvoderade studentombud. Dessa påbörjade sitt arbete i januari 2013 och deras insatser bedöms fortsatt stärka studenternas rättsäkerhet vid lärosätet.

Studenterna representeras i verksamheten Studenterna är via kåren representerade i lärosätets beslutande och rådgivande nämnd, råd samt styrelse. Studentkåren är även representerad i rektors ledningsråd, på rektors beslutsmöten, samt i ett flertal beredande grupper.

Vidare finns studenterna i stor utsträckning representerade i olika grupperingar på akademinivå. Alla officiellt utsedda studentrepresentanter i Högskolans olika organ erhåller en ersättning.

Det finns 37 ordinarie studentrepresentantsposter på central nivå. Av dessa var vid kalenderårets utgång 36 poster besatta av 28 individer: 16 kvinnor och 12 män (av det totala antalet poster var 22 besatta av kvinnor och 14 av män). Studentrepresentanterna väljs vid ett valmöte där alla studenter har rösträtt. Alla studenter har möjlighet att kandidera, nominera och bli valda till poster som studentrepresentant.

Samverkan mellan lärosätet och studentkåren när det gäller utbildningssatsningar för studentrepresentanterna var fortsatt god, framför allt genom samarbetet mellan utbildningsstödets studentsupport och studentkåren.

Högskolan i Halmstad strävar efter att vara värdeskapande, innovationsdrivande och samhällsutvecklande i all verksamhet.

27

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2015

Högskolebiblioteket Bibliotekets mål är att ge framgång i forskning och studier genom att tillhandahålla informationsresurser inom Högskolans utbildnings- och forskningsområden.

Efterfrågan på högskolebibliotekets tjänster från studenter och forskare var under året fortsatt stor. Liksom tidigare år arbetade biblioteket med att skapa förståelse för komplexiteten i informationsflödet, med att betona vikten av att källmedvetet granska resultat, samt med att sprida kunskap om vetenskaplig litteratur och publicering.

Fler datorer och studieplatser Bibliotekets rum är en attraktiv kunskapsmiljö där besökare med olika vetenskapliga intresseområden, erfarenheter, kunskaper och bakgrund möts. Under året fortsatte arbetet med att skapa en stärkt lärandemiljö genom exempelvis fler datorer och studieplatser. I januari invigdes bibliotekets nya entré som ökade tillgängligheten ytterligare.

Högskolans utbildning och forskning förändrades under året, bland annat i samband med omställningen mot kompletta akademiska miljöer och minskat antal utbildningsprogram.

Biblioteket anpassade sitt litteraturförvärv efter detta. Under året kartlades även lärosätets verksamhet, dess nya program och forskningsområden.

Biblioteket undervisade studenter i litteratursökning och informationshantering för att öka deras kunskaper om veten-

28

skapliga informationskällor och kunde därför bidra till att deras arbete höll god kvalitet.

Ökad leverans av statistik och bibliometri Genom arbetet med DiVA – Högskolans publiceringssystem – där biblioteket står för en bibliografisk kvalitetsgranskning, bidrog biblioteket till att lärosätets forskare snabbt och enkelt kunde sprida sina forskningsresultat.

Biblioteket levererade i allt större utsträckning statistik och bibliometriskt underlag till både forskningsmiljöerna och Högskolans ledning. Detta för att utgöra ett stöd i lärosätets arbete med publiceringsstrategier – vars mål är att skapa hög kvalitet och ge stor spridning – samt för att ge stöd till utvärderingar.

I likhet med övrig verksamhet påverkades även högskolebibliotekets verksamhet av organisationsförändringar och krav på effektivisering under 2015, vilket bland annat ledde till att Högskolan inte längre bemannar biblioteket vid Campus Varberg med en egen bibliotekarie, samt att högskolebiblioteket organisatoriskt nu tillhör verksamhetsstödet.

Hรถgskolan i Halmstad | ร rsredovisning 2015

Plats fรถr

mรถten, information, kreativitet.

29

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2015

Medarbetare Jämställdhet är ett av de områden som fortsatt står i fokus när det gäller frågor som rör Högskolan i Halmstads medarbetare.

2015 präglades även av lärosätets organisatoriska förändringar.

Kompetensförsörjning Attrahera och rekrytera kompetens – en prioriterad fråga Rekryteringsbehovet av kvalificerade medarbetare är fortsatt stort. Genom annonser utlyste Högskolan under året 48 anställningar – fördelade på lärare, forskare och doktorander, samt teknisk och administrativ personal. Även en satsning på annonser på engelska pågick under året.

Behovet av rekrytering är en prioriterad fråga som fortlöpande följs upp. För att stödja och effektivisera rekryteringsprocessen införde lärosätet ett nytt rekryteringssystem.

Samtliga akademier och verksamhetsstödet analyserar kontinuerligt behovet av nyrekrytering mot bakgrund av kommande pensionsavgångar och annan kompetensväxling.

Medelåldern för Högskolans medarbetare 2015 var 47 år för både kvinnor och män.

Högskolan i Halmstad är ett relativt jämställt lärosäte sett till fördelningen mellan kvinnor och män bland de anställda. Medeltalet anställda 2015 uppgick till 598 (596 år 2014) med en nästan jämn könsfördelning: 51 procent kvinnor, 49 procent män (år 2014 var det 52 procent kvinnor, 48 procent män).

Könsfördelningen bland lärarna var 44 procent kvinnor och 56 procent män, för både 2015 och 2014. Medeltalet kvinnliga lärare var något färre 2015 (154) jämfört med 2014 (160).

Medeltalet män var nästintill detsamma, 197 år 2015 (196 år 2014).

Effektivisering av det gemensamma verksamhetsstödet Under året anpassades Högskolans organisation med syfte att reducera kostnaderna för verksamhetsstödet samt för att föra över medel till utbildning och forskning. I samband med anpassningen gjordes en genomlysning av vilka kompetenser som verksamhetsstödet behöver. Genomlysningen resulterade i att roller och arbetsuppgifter förändrades till viss del. Hög-

30

skolan har numera ett samlat gemensamt verksamhetsstöd som skapar förutsättningar att ge effektivare och mer enhetligt stöd till kärnverksamheten.

Nationellt rekryteringsmål för professorer – jämställdhet i fokus Under 2012–2015 skulle minst 40 procent av de professorer som anställs vara kvinnor. I målet inkluderades rekryterade professorer, befordrade professorer och gästprofessorer, men inte adjungerade professorer. Under den aktuella perioden rekryterade Högskolan totalt 20 professorer, varav sex var kvinnor och 14 män. Andelen nyrekryterade kvinnliga professorer uppgick således till 30 procent.

Under åren 2012, 2014 och 2015 var andelen nyanställda kvinnliga professorer vid Högskolan i Halmstad 43 procent i genomsnitt. Under 2013 anställdes endast manliga professorer, sex personer. Processen att tillsätta professorer utvecklas för varje år och vikten av ett jämställdhetsperspektiv betonas i varje steg.

Behålla och utveckla kompetens Ett lika angeläget arbete är att behålla och utveckla kompetensen hos Högskolans anställda. Lärare och forskare bedriver i dag sin kompetensutveckling inom ramen för utbildning och forskning. Dessutom bedrivs en mer fristående men verksamhetsanknuten kompetensutveckling i form av exempelvis pedagogik-, chefs- och systemutbildningar. Stor vikt läggs vid att medarbetare utan forskarutbildning återkommande får vetenskaplig förankring via kontakter med vetenskaplig teori, metodik och resultat.

Ledarskap – vikten av utbildning och utveckling Antalet chefer vid Högskolan uppgick under 2015 till 32 (34 procent kvinnor, 66 procent män). Under året utbildades och stöttades cheferna inom lärosätets verksamhetsstöd för att bättre hantera den omorganisation som genomfördes under året.

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2015

Pedagogiska priset 2015

tilldelades Veronica Brock, universitetsadjunkt i engelska

– Det som driver mig är att få studenterna att samverka och lära sig tillsammans, och det bästa sättet att göra det är genom handling – inte genom det skrivna ordet, säger Veronica Brock.

31

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2015

Ett professionellt chef- och ledarskap är avgörande för att Högskolan ska kunna fullgöra sitt uppdrag. Lärosätet behöver chefer och ledare som kan upprätthålla och utveckla verksamheten och ta sig an utmaningar, exempelvis vid organisationsförändringar. För att stödja och kompetensutveckla lärosätets chefer fortskred ledarutvecklingsprogrammen under året. Exempel på övriga aktiviteter som genomfördes är chefsnätverk och chefsprogram, samt individuell coachning av chefer.

Arbetsmiljöarbete Ny lokal arbetsmiljöorganisation Högskolan införde en ny lokal arbetsmiljöorganisation som syftar till att lyfta fram arbetsmiljöfrågorna i organisationens alla delar. Det lokala systematiska arbetsmiljöarbetet bedrivs konkret på lärosätets akademier och avdelningar, och avrapporteras årligen tillsammans med formuleringen av en handlingsplan. Det lokala arbetsmiljöarbetet, som både är förebyggande och förstärkande, samordnas genom lokala arbetsmiljökommittémöten.

Hälsofrämjande aktiviteter för friskare medarbetare Under året genomförde lärosätet flera aktiviteter vars syfte var att förbättra medarbetarnas hälsa. Exempelvis arrangerades ”högskoleklassikern”– en aktivitet som syftar till att öka daglig motion. Varje anställd erbjuds 1 000 kronor per kalenderår att disponera för köp av skattefri friskvård. Under år 2015

nyttjade 205 medarbetare denna förmån – en ökning jämfört med år 2014 (180 medarbetare). Medarbetarna har fortsatt fri tillgång till Högskolans idrottsanläggning där även aktiviteter anordnas. För andra året i rad arrangerades dessutom en uppskattad hälsomässa för personal.

Företagshälsovård från Previa Previa levererade även under 2015 företagshälsovårdstjänster till Högskolan. Rehabilitering stod för 55 procent av tjänsterna – en minskning från 58 procent för år 2014. Det förebyggande arbetet utgjorde 36 procent – en minskning från 40 procent året före. 9 procent utgjordes av hälsofrämjande arbete – en ökning från 2 procent. Under 2016 sker en förnyad upphandling av företagshälsovården vilket möjliggör ett större fokus på tjänsternas kvalitet. Lärosätet ska under 2016 fortsätta att utveckla sitt proaktiva arbete inom arbetsmiljöområdet.

Medarbetarundersökning i ny tappning Rektor beslutade att medarbetarundersökningen från och med 2015 skulle ges en delvis ny form. Detta innebar att den nya medarbetarenkäten – förutom frågor om exempelvis arbetsklimat, ledarskap och organisation – innehöll frågor specifika för den del av verksamheten som den enskilde medarbetaren tillhör. Svarsfrekvensen var totalt 80 procent – en ökning från personalbarometern 2012 som hade 79 procent.

Resultatet av undersökningen kommer att bearbetas och presenteras under 2016.

tabell 19. MEDELTAL ANSTÄLLDA PER LÄRARKATEGORI OCH ANDEL DISPUTERADE AV DESSA 2013–2015.

2015

2014

2013

Antal

Andel disp.

Antal

Andel disp.

Antal

Andel disp.

50

98 %

50

98 %

44

98 %

141

93 %

134

88 %

132

88 %

11

55 %

10

80 %

10

80 %

133

5%

143

5%

148

7%

16

38 %

21

38 %

14

43 %

351

56 %

358

53 %

348

53 %

Professorer Lektorer Meriteringsanställningar Adjunkter Annan undervisande/forskande personal Totalt

Ändrade redovisningsprinciper inom UH-sektorn från aggregerat antal till medeltal anställda innebär att siffrorna ej är jämförbara med tidigare års statistik. Från och med 2014 har befattningskategorierna ändrats. Det innebär att statistiken för 2013 inte är helt jämförbar.

tabell 20. ANTAL NYANSTÄLLDA LÄRARE PER BEFATTNINGSKATEGORI INKLUSIVE DOKTORANDER 2013–2015.

2015

2014

2013

Kvinnor

Män

Totalt

Kvinnor

Män

Totalt

Kvinnor

Män

Totalt

Professorer

2

2

4

3

4

7

0

6

6

Lektorer

8

2

10

5

3

8

7

8

15

Meriteringsanställning

1

4

5

0

2

2

0

1

1

Adjunkter

3

0

3

7

3

10

3

3

6

Doktorander

1

1

2

6

6

12

0

2

2

Annan undervisande/forskande personal

3

4

7

1

5

6

1

6

7

18

13

31

22

23

45

11

26

37

Totalt

32

HĂśgskolan i Halmstad | Ă…rsredovisning 2015

33

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2015

Högskolestyrelsen 2015 Bakre raden från vänster: Fredrik Geijer, Mikael Hindgren, Jenny Engström (facklig representant), Margaretha Norell Pejner, Bill Brox.

Mellersta raden från vänster: Selma Sedelius (adjungerad), Ann Larsson (sekreterare), Inger Johansson (adjungerad), Mikael Alexandersson, Lena Eriksson, Ralf Rönnquist, Sandra Sandberg, Catarina Dahlöf, Nicolas Hassbjer.

Främre raden från vänster: Thorsteinn Rögnvaldsson (adjungerad), Mårten Dalman, Karin Starrin, Eva Svensson, Jonas Råsberg, Olov Andreasson (facklig representant).

Infälld: Göran Bexell

34

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2015

Ekonomisk redovisning

Förvaltningsberättelse RESULTAT Verksamhetsutfallet för 2015 blev ett överskott på 4,2 mkr (-3,0 mkr år 2014). Grundutbildningen gjorde ett överskott på 12,1 mkr (5,0 mkr år 2014) och forskningen ett underskott på -7,6 mkr (-8,0 år 2014). Dotterbolaget Högskolan i Halmstads utvecklingsaktiebolag (HHUAB) genererade ett underskott på -0,3 mkr (0,0 mkr år 2014). Överskottet på grundutbildningen uppstod eftersom Högskolan avräknade gamla överprestationer. Grundutbildningens utfall av helårsstudenter och helårsprestationer blev 356,0 mkr.

Lärosätet avräknar hela takbeloppet, 368,8 mkr, mellanskillnaden 12,8 mkr avräknades genom decemberdifferens med 0,5 mkr och aktivering av ingående sparade prestationer med 12,3 mkr, se tabell: Beräkningar av anslagssparande och överproduktion, sidan 53.

Forskningens underskott var planerat och har använts till strategiska satsningar.

Redovisning av takbelopp Ingående sparade prestationer 2015 var 33,7 mkr. Efter utnyttjande av 12,3 mkr uppgick den sparade produktionen till 21,4 mkr, 5,8 procent av 2015 års takbelopp. Överprestationer som har upparbetats under tidigare år redovisas utanför balansräkning och resultaträkning (se tabell: Beräkning av anslagssparande och överproduktion, sidan 53) och kan avräknas inom framtida anslagsavräkning om inte takbeloppet uppnås.

Intäkter 2015 års totala intäkter var 528,6 mkr (509,4 mkr år 2014), en ökning med 19,2 mkr och 3,8 procent, jämfört med 2014.

Grundutbildningen omsatte totalt 407,7 mkr (393,0 mkr år 2014), en ökning med 3,7 procent, där merparten kom från grundutbildningsanslaget och bidragsfinansierad grundutbildning. Totalt omsatte forskningsverksamheten 120,9 mkr (116,4 mkr år 2014), en ökning med 3,9 procent. Det är de externa forskningsbidragen som står för ökningen.

Anslagsintäkterna uppgick till 427,6 mkr (418,5 mkr år 2014) en ökning med 2,2 procent. Ramanslaget för grundutbildningen var 368,8 mkr (361,9 mkr år 2014) en ökning med 1,9 procent. Utöver ramanslaget tilldelades Högskolan också särskilda medel för kvalitetshöjande insatser, totalt 3,0 mkr.

Intäkter från avgifter och ersättningar uppgick till 28,3 mkr (31,7 mkr år 2014), en minskning med 11 procent. Intäkterna från utbildning för studieavgiftsskyldiga studenter uppgick till 14,4 mkr (12,0 mkr år 2014) en ökning med 20 procent. Antalet helårsstudenter i denna kategori ökade med 23 procent. Uppdragsutbildningen omsatte 3,5 mkr (6,5 mkr år 2014), en minskning med 46 procent. Minskningen beror på att uppdraget Korta vägen upphörde under 2015. Uppdragsforskningen uppgick till 2,9 mkr (6,3 mkr år 2014), en minskning med 54 procent, minskningen beror på att uppdrag från en tidigare stor kund minskade i omfattning. En sammanställning av avgiftsbelagd verksamhet finns i tabell 23: Beräknat utfall för avgiftsbelagd verksamhet för 2015, sidan 36.

Den bidragsfinansierade verksamheten ökade i omfattning, intäkterna var 72,5 mkr jämfört med 58,6 mkr år 2014, en ökning med 13,9 mkr. För grundutbildningens del ökade bidragsintäkterna med 5,8 mkr. Ökningen bestod av medel till försöksskolor och bidrag till utveckling av näringslivsrelevanta utbildningsprogram. För forskningen ökade intäkterna med 8,1 mkr. Bidrag från Vinnova, Formas, Riksbankens 35

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2015

Kostnader

jubileumsfond samt utländska bidragsgivare stod för ökningen. Bidragsintäkterna för forskningen var totalt 61,7 mkr, varav 28,0 mkr, det vill säga 45,4 procent, från KK-stiftelsen.

Högskolans totala verksamhetskostnader för 2015 blev 524,1 mkr (512,4 mkr år 2014), en ökning med 2,3 procent.

Oförbrukade och inbetalade forskningsbidrag

Personalkostnaderna var 355,9 mkr (354,0 mkr år 2014).

Antalet årsarbetskrafter var 518 (515 år 2014). Personalkostnaden per årsarbetskraft var oförändrad. Personalkostnaderna utgör 68 procent av totala kostnader.

De oförbrukade forskningsbidragen 2015 var 32,2 mkr (29,6 mkr år 2014), vilket är en ökning med 8,8 procent. KK-stiftelsen stod för den största delen av ökningen. Oförbrukade bidrag från statliga myndigheter minskade något under 2015.

Övriga driftskostnader uppgick till 77,9 mkr (67,9 mkr år 2014), en ökning med 15 procent. Ökningen berodde framför allt på att kostnaderna för praktikhandledning inom vårdutbildningarna ökade. Datatjänster och övriga konsultkostnader stod för övriga kostadsökningar. Driftskostnaderna utgjorde 15 procent av de totala kostnaderna.

tabell 21. oförbrukade forskningsbidrag 2013–2015 (tkr).

2015

2014

2013

Från statliga myndigheter

11 020

11 735

10 797

Övriga bidragsgivare

21 202

17 892

15 820

Totalt oförbrukade bidrag

32 222

29 627

26 617

Lokalkostnaderna uppgick till 74,4 mkr (74,9 mkr år 2014). Kostnaderna per kvadratmeter ökade från 1 513 kronor till 1 535 kronor, en ökning med 1,5 procent. Andelen lokalkostnader av totala kostnader var 14,2 procent, jämfört med 14,6 procent för 2014, och ska minskas ytterligare.

De inbetalade forskningsbidragen 2015 var 58,2 mkr (60,3 mkr år 2014), vilket är en minskning med 3,5 procent.

Minskningen gäller inbetalningar från statliga myndigheter. tabell 22. inbetalade forskningsbidrag 2013–2015 (tkr).

2015

2014

2013

Från statliga myndigheter

13 710

16 047

16 221

Övriga bidragsgivare

44 535

44 258

42 743

Totalt inbetalade bidrag

58 245

60 305

58 964

Kostnader för personskadeförsäkring av studenter För Högskolan i Halmstad uppgick kostnaden för personskadeförsäkring av studenter till 5 kronor per student.

tabell 23. Beräknat utfall av avgiftsbelagd verksamhet för 2015 där intäkterna disponeras (belopp i tkr).

Verksamhet

Över-/ underskott ack. t.o.m. 2013

Över-/ underskott 2014

Intäkter 2015

Kostnader 2015

Över-/ underskott 2015

Ackumulerat över-/underskott 2015 391

Utbildning på grundnivå eller avancerad nivå Beställd utbildning

216

406

1 434

1 665

-231

Yrkeshögskolan, KY, m.m.

-43

28

306

317

-11

-26

1 781

289

3 533

3 589

-56

2 014

415

1 846

14 428

14 310

118

2 379

0

0

0

0

0

0

2 369

2 569

19 701

19 881

-180

4 758

Uppdragsutbildning Utbildning av studieavgiftsskyldiga studenter Övrigt Summa Forskning eller utbildning på forskarnivå Uppdragsforskning

1 205

-264

2 867

3 469

-602

339

Summa

1 205

-264

2 867

3 469

-602

339

-256

30

910

670

240

14

0

-115

100

165

-65

-180

0 0

0 0

0 0

0 0

0 0

0 0

-256

-85

1 010

835

175

-166

Verksamhet där full kostnadstäckning inte gäller Högskoleprovet Upplåtande av bostadslägenhet – utbytesprogram och gästforskare Upplåtande av bostadslägenhet – regeringsbeslut (U2010/4277/UH) Övrigt Summa Intäkterna enl 4 § avgiftsförordningen uppgick till 4,7 mkr (4,5 mkr 2014).

36

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2015

Resultat från andelar i hel- och delägda företag HHUAB, Högskolan i Halmstads utvecklingsaktiebolag, redovisar i sitt bokslut för år 2015 ett negativt resultat efter skatt på -376 tkr (4 tkr år 2014), vilket påverkar Högskolans resultat med -233 tkr (16 tkr år 2014). Underskottet i HHUAB uppstod på grund av att bolaget gjorde nedskrivningar av värdet på investeringar som har gjorts tidigare år.

Investeringar Under 2015 gjordes nyinvesteringar i anläggningstillgångar på 25,2 mkr (28,2 mkr år 2014). Årets investeringar bestod av förbättringar i annans fastighet: 9,2 mkr (16,4 mkr år 2014), inventarier: 2,8 mkr (5,4 mkr år 2014), datorer: 4,2 mkr (5,9 mkr år 2014) samt maskiner: 8,4 mkr, (0,5 mkr år 2014). Under 2015 gjordes större investeringar i lokaler för att anpassa dem till omorganisationen av akademierna som gjordes under 2014, och till omorganisationen av lärosätets verksamhetsstöd som genomfördes 2015. Under året investerades cirka 8 mkr i ett nytt forskningslaboratorium, Elektronikcentrum i Halmstad, finansierat av externa bidragsgivare.

Myndighetskapital Det samlade myndighetskapitalet uppgick per den 31 december 2015 till 76,0 mkr (71,8 mkr år 2014). Fördelat per verksamhetsområde svarade grundutbildningen för 103,6 mkr (91,7 mkr år 2014) och forskningen för -27,6 mkr (-19,9 mkr år

2014). Myndighetskapitalet för HHUAB uppgick till 4,9 mkr (5,1 mkr år 2014) och ingår i myndighetskapitalet för grundutbildning. Andelen myndighetskapital uppgick till 15 procent (14 procent år 2014) av Högskolans totala kostnader för verksamheten. Medel från myndighetskapitalet och rektors strategiska medel planeras att användas till strategiska satsningar, exempelvis hälsoinnovation, common core curriculum och en idrotts­vetenskaplig forskningsplattform.

Forskningen genererade 2015 ett underskott på 7,6 mkr, vilket följde lärosätets planering att strategiskt satsa på forskningsutveckling med stöd av myndighetskapital.

Ackumulerat överskott inom avgiftsbelagd verksamhet I myndighetskapitalet ingick ett ackumulerat överskott inom avgiftsbelagd verksamhet med 5,3 mkr, vilket är 18,8 procent av intäkter för avgifter och ersättningar år 2015. 2,4 mkr är överskott från utbildning för studieavgiftsskyldiga studenter.

En plan är framtagen för att stärka internationaliseringsarbetet på akademierna, vilket ska finansieras av detta kapital under kommande år.

Högskolans ekonomi är fortfarande stark, med fortsatt framtida utvecklingspotential och ett balanserat myndighetskapital.

tabell 24. Myndghetskapital 2015-12-31 (belopp i tkr).

Verksamhet

Balanserad kapitalförändring

Årets kapitalförändring

Summa

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utbildning enligt uppdrag i regleringsbrev Uppdragsverksamhet Summa

98 908

87 027

11 881

4 712

-4

4 708

91 739

11 877

103 616

-20 863

-7 054

-27 917

941

-602

339

-19 922

-7 656

-27 578

71 817

4 221

76 038

Forskning och utbildning på forskarnivå Forskning och utbildning på forskarnivå och forskning Uppdragsverksamhet Summa Summa myndighetskapital

37

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2015

Resultaträkning 2015

2014

VERKSAMHETENS INTÄKTER Intäkter av anslag

not 1

427 624

418 522

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

not 2

28 287

31 683

Intäkter av bidrag

not 3

72 505

58 592

Finansiella intäkter

not 4

146

600

528 563

509 397

Summa verksamhetens intäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER

355 910

353 962

Kostnader för lokaler

74 453

74 880

Övriga driftskostnader

77 907

67 871

Kostnader för personal

not 5

Finansiella kostnader

not 6

Avskrivningar och nedskrivningar

not 11, not 12

Summa verksamhetens kostnader VERKSAMHETSUTFALL RESULTAT FRÅN ANDELAR I HEL- OCH DELÄGDA FÖRETAG

538

442

15 301

15 209

524 109

512 364

4 454

-2 967

-233

15

4 976

5 714

TRANSFERERINGAR Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag

not 7

1 334

727

Lämnade bidrag

not 8

-6 310

-6 447

0

-6

4 221

-2 958

Saldo ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING

38

not 9

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2015

Balansräkning TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar

2015-12-31

Balanserade utgifter för utveckling Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar

2014-12-31

not 10

not 11

Summa immateriella anläggningstillgångar

0

203

926

1 245

926

1 448

Materiella anläggningstillgångar Byggnader, mark och annan fast egendom Förbättringsutgifter på annans fastighet Maskiner, inventarier, installationer m.m.

Summa materiella anläggningstillgångar

not 12

0

0

27 282

23 042

34 914

28 704

62 196

51 746

Finansiella anläggningstillgångar Andelar i hel- och delägda företag

not 13

Summa finansiella anläggningstillgångar

4 683

4 916

4 683

4 916

2 144

2 563

7 805

7 962

Kortfristiga fordringar Kundfordringar

not 14

Fordringar hos andra myndigheter Övriga kortfristiga fordringar

not 15

Summa kortfristiga fordringar

21

24

9 970

10 549

Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader

not 16

21 715

20 116

Upplupna bidragsintäkter

not 17

6 854

3 964

Övriga upplupna intäkter Summa periodavgränsningsposter

812

73

29 381

24 153

Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket Summa avräkning med statsverket

0

0

not 18

0

0

not 19

135 652

137 097

Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Kassa och bank Summa kassa och bank

SUMMA TILLGÅNGAR

0

0

135 652

137 097

242 808

229 909

4 000

4 000

KAPITAL OCH SKULDER Myndighetskapital

not 20

Statskapital Resultatandelar i hel- och delägda företag Balanserad kapitalförändring

not 21

Kapitalförändring enligt resultaträkningen Summa myndighetskapital

916

900

66 902

69 875

4 221

-2 958

76 038

71 817 2 607

Avsättningar Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser

not 22

2 567

Övriga avsättningar

not 23

6 255

5 969

8 822

8 576

Summa avsättningar Skulder mm Lån i Riksgäldskontoret

not 24

53 477

51 069

Kortfristiga skulder till andra myndigheter

not 25

10 955

10 953

Leverantörsskulder

not 26

7 123

7 206

Övriga kortfristiga skulder

not 27

6 674

7 086

78 229

76 314

Summa skulder mm Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader

not 28

36 279

32 543

Oförbrukade bidrag

not 29

39 429

36 005

Övriga förutbetalda intäkter

not 30

4 010

4 654

79 718

73 202

242 808

229 909

Summa periodavgränsningsposter

SUMMA KAPITAL OCH SKULDER

39

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2015

Tilläggsupplysningar Övergripande mål för universitetens och högskolornas verksamhet finns i högskolelagen (1992:1434). Årsredovisningen är upprättad i enlighet med regleringsbrev, förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB) och förordning (2000:606) om myndigheters bokföring (FBF), Redovisningen vid Högskolan i Halmstad följer god redovisningssed enligt 6 § i förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring.

Belopp i tusen kronor (tkr) där inget annat anges.

Brytdag Löpande redovisning avseende räkenskapsåret har gjorts fram till 2016-01-05, beloppsgräns för periodiseringar efter detta datum är 25 tkr.

Anslagsberäkning för grundutbildning Studiedokumentationssystemet Ladok används som redovisningsprogram och utgör underlag till anslagsredovisningen. I Ladok registreras antal helårsprestationer (hpr) och antal helårsstudenter (hst), vilka genererar anslagsintäkter. Uttag av verksamhetsberättelse (VB) i Ladok för helår 2015 har gjorts per 2015-12-31 med uttagsdatum 2016-01-13.

REDOVISNINGSPRINCIPER Anläggningstillgångar Redovisning av immateriella anläggningstillgångar Utgifter för immateriella anläggningstillgångar som överstiger 20 tkr och som bedöms ha en nyttjandetid och ekonomisk livslängd på minst 3 år har aktiverats. Ekonomistyrningsverkets anvisningar (ESV 2002:3) har följts. Anläggningstillgångarna består till största delen av datorprogram, avskrivningstiden är 3 år. Högskolan tillämpar månadsvis linjär avskrivning över den ekonomiska livslängden.

Redovisning av materiella anläggningstillgångar Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk med anskaffningsvärde som överstiger 20 tkr och har en beräknad livslängd på minst tre år definieras som anläggningstillgång. Högskolan tillämpar månadsvis linjär avskrivning över den ekonomiska livslängden.

Materiella anläggningstillgångar grupperas i : Avskrivningstid: Förbättringsutgift annans fastighet (även avskrivningstid på tio år används i tillämpliga fall) 5 år Maskiner och tekniska anläggningar 5 år Datorer och kringutrustning 4 år Nätverksutrustning 3 år Möbler och inredning i lärosalar 8 år Möbler och inredning 10 år Konst ingen avskrivning Högskolan tillämpar principen om större anskaffningar enligt Ekonomistyrningsverkets föreskrifter på inköp av datorer och kringutrustning samt möbler och inredning, vilket innebär att inköp under 20 tkr hanteras som investering.

Redovisning av finansiella anläggningstillgångar I årsredovisningen redovisas uppgifter om andelar i hel- och delägda företag enligt kapitalandelsmetoden.

40

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2015

Redovisning av pågående investeringar Pågående investeringar redovisas under anläggningstillgångar på separata konton. Anläggningarna aktiveras när hela investeringen är slutförd och har tagits i bruk.

Finansiering av anläggningstillgångar Anläggningstillgångar införskaffade med anslag belånas hos Riksgäldskontoret. Lånet är ett avistalån som justeras två gånger om året avseende nyinvesteringar respektive amortering.

Fordringar och skulder Fordringar Fordringar har upptagits med ett belopp varmed de beräknas inflyta.

Bidragsmedel för tidsbestämd externt finansierad verksamhet Högskolan redovisar tidsbestämd bidragsfinansierad verksamhet i projektform. För att klassificeras som projekt i redovisningen ska intäkterna överstiga 50 tkr och disponeras längre än 6 månader. Projekten redovisas som fordran eller skuld fram till dess de är avslutade.

Redovisningsprinciper vid pensionsavgångar enligt avtal Särskilda delpensionsavtal har tecknats för personal som har fyllt 61 år. Dessa avtal skuldbokförs under balansposten Avsättningar, och avräknas vid hel- och halvår efter avstämning med SPV. Semesterlöneskuld Semesterlöneskuld avräknas per helår. Semesterperioden beräknas per kalenderår. Semesterlöneskulden avser administrativ och teknisk personal samt lärarpersonal.

Värderingsprincip för utländska fordringar och skulder Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till valutakurs vid fakturans upprättande respektive mottagande (bokföringstillfället) i stället för balansdagens kurs på grund av att valutaskillnaden bedöms vara oväsentlig.

Transfereringar Inbetalda bidrag som förmedlas vidare till bidragstagare utan att Högskolan erhåller någon motprestation från bidragsmottagaren redovisas som Transfereringar, där endera parten är statlig myndighet. Bidrag från icke-statlig givare som Högskolan sänder vidare till icke-statlig mottagare redovisas under balansposten Övriga skulder.

Intäkter och kostnader Bidragsintäkter för finansiering av anläggningstillgångar Bidragen intäktsförs genom periodisering i takt med avskrivning på anläggningstillgången och erhållna bidragsintäkter som ska täcka avskrivningar under kommande räkenskapsår periodiseras som oförbrukade bidrag under rubriken Periodavgränsningsposter i balansräkningen.

Redovisning av upplupna lönekostnader för lärarpersonal Enligt Högskolans tjänstefördelning avseende lärarpersonal inom undervisning och gällande arbetstidsavtal har planeringssaldon och övertid som har uppstått per 2015-12-31 periodiserats. Redovisning sker i balansräkningen inom Periodavgränsningsposter, Upplupna kostnader och i resultaträkningen inom Kostnader för personal.

Redovisning av indirekta kostnader Den rekommenderade SUHF-modellen för redovisning av indirekta kostnader tillämpas av Högskolan. Indirekta kostnader för stödverksamheten fördelas löpande, baserat på nedlagda lönekostnader i kärnverksamheten. Detta medför full kostnadstäckning och korrekt periodisering.

41

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2015

UNDANTAG FRÅN VISSA BESTÄMMELSER I FÖRORDNINGAR FÖR UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR Universitet och högskolor medges undantag från bestämmelsen om redovisning av anslagsmedel enligt 12 § anslagsförordningen (2011:223). Avräkning mot anslag och anslagsposter för medel som utbetalas till lärosätenas räntekonton i Riksgäldskontoret ska ske i samband med de månatliga utbetalningarna till respektive lärosätes räntekonto i Riksgäldskontoret.

Universitet och högskolor medges undantag från 7 § anslagsförordningen (2011:223) på så sätt att lärosätet får överföra såväl överproduktion som outnyttjat takbelopp (anslagssparande) till ett värde av högst 10 procent av takbeloppet till efterföljande budgetår utan att särskilt begära regeringens medgivande.

Universitet och högskolor medges undantag från bestämmelsen i 2 kap. 4 § tredje stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag om att årsredovisningen ska innehålla redovisning av väsentliga uppgifter. Universitet och högskolor ska i stället lämna uppgifter enligt bilaga 6 Väsentliga uppgifter. Universitet och högskolor ska i samband med upprättandet av noter till årsredovisningen särskilt beakta att specifikation ges av • låneram i Riksgäldskontoret uppdelad på beviljad låneram och utnyttjad låneram vid räkenskapsårets slut, och • beviljad och under året maximalt utnyttjad kontokredit hos Riksgäldskontoret.

Universitet och högskolor medges undantag från bestämmelserna om budgetunderlag i 9 kap. 3 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Regeringen beslutar om särskilda anvisningar om vilka uppgifter som ska redovisas i budgetunderlaget.

Universitet och högskolor medges undantag från bestämmelsen enligt 2 kap. 4 § förordningen (2000:605) andra stycket om årsredovisning och budgetunderlag, om att i årsredovisningen upprätta och lämna en finansieringsanalys till regeringen.

Universitet och högskolor medges undantag från 2 kap. 1§ första stycket och 3 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) om finansiering av anläggningstillgångar. En anläggningstillgång som används i myndighetens verksamhet får helt eller delvis finansieras med bidrag som har mottagits från icke-statlig givare. Detta gäller även för bidrag från statliga bidragsgivare under förutsättning att bidraget har tilldelats för ändamålet.

Universitet och högskolor medges undantag från 25 a § andra och tredje stycket avgiftsförordningen (1992:191) om disposition av inkomster från avgiftsbelagd verksamhet. Uppgår det ackumulerade överskottet till mer än 10 procent av den avgiftsbelagda verksamhetens omsättning under räkenskapsåret, ska myndigheten i årsredovisningen redovisa hur överskottet ska disponeras. Har det uppkommit ett underskott i en avgiftsbelagd verksamhet som inte täcks av ett balanserat överskott från tidigare räkenskapsår, ska myndigheten i årsredovisningen lämna ett förslag till regeringen om hur underskottet ska täckas.

Av 1 kap. 5 a § högskoleförordningen (1993:100) följer att Högskolan i Halmstad inte tillhör de universitet och högskolor som ska tillämpa internrevisionsförordningen (2006:1228). Därav omfattas Högskolan i Halmstad inte heller av förordningen (2007:63) om intern styrning och kontroll.

Ekonomistyrningsverket har medgett med stöd av 7 § andra stycket avgiftsförordningen (1992:191) att Högskolan i Halmstad undantas från årlig samrådsskyldighet till och med år 2017.

42

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2015

Noter till resultat- och balansräkning

Not 1

Intäkter av anslag Grundutbildning takbelopp Kvalitetsbaserad resursfördelning Kvalitetsförstärkning Forskningsanslag Summa intäkter av anslag

Not 2

Intäkter av avgifter och ersättningar Studieavgifter utländska studenter

2015-12-31

2014-12-31

368 791

361 923

556

389

2 492

0

55 785

56 210

427 624

418 522

2015-12-31

2014-12-31

14 428

12 002

4 § avgiftsförordningen

4 702

4 528

Uppdragsutbildning

3 533

6 461

Uppdragsforskning

2 867

6 299

Beställd utbildning

1 434

1 110 654

Högskoleprov

910

Utbildning inom yrkeshögskolan m.m.

306

428

Upplåtande av bostadslägenhet

100

201

Reavinst maskiner och inventarier

7

0

28 287

31 683

Dagskassor

2 049

2 083

Konsultuppdrag

1 101

692

Lokaluthyrning

1 068

86

Summa intäkter av avgifter och ersättningar 4 § avgiftsförordningen

Konferenser

484

1 667

4 702

4 528

0,9 %

0,9 %

Intäkter av bidrag

2015-12-31

2014-12-31

Statliga myndigheter

25 821

16 033

Övriga

46 684

42 559

Summa intäkter av bidrag

72 505

58 592

2015-12-31

2014-12-31

0

594

Summa 4 § avgiftsförordningen Del av högskolans totala intäkter Not 3

Not 4

Finansiella intäkter Ränteintäkter på räntekonto i RGK Ränteintäkter på lån i RGK Finansiella intäkter övriga statliga myndigheter Övriga finansiella intäkter Summa finansiella intäkter

Not 5

Kostnader för personal

125

0

1

0

20

6

146

600

2015-12-31

2014-12-31

Lönekostnader, exklusive arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal, skoder 4111-4119

234 630

235 089

Övriga personalkostnader

121 280

118 873

355 910

353 962

7 934

8 159

Summa kostnader för personal Varav lönekostnaderna till ej anställd personal, skod 4112 och 4118

43

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2015

Not 6

Finansiella kostnader

2015-12-31

2014-12-31

0

187

Räntekostnader avseende lån i RGK Räntekostnader på räntekonto i RGK Finansiella kostnader statliga myndigheter

Not 7

185

92

538

442

2015-12-31

2014-12-31

1 102

675

Transfereringar – Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag

Summa Transfereringar – Lämnade bidrag

232

52

1 334

727

2015-12-31

2014-12-31

887

1 071

Lämnade bidrag till statlig myndigheter Lämnade bidrag till EU-länder Lämnade bidrag till ideella föreningar och organisationer

17

0

541

915

Lämnade bidrag till privata företag eller ekonomiska föreningar

1 383

675

Lämnade stipendier till enskild person

3 482

3 786

Summa lämnade bidrag

6 310

6 447

Årets kapitalförändring

2015-12-31

2014-12-31

Anslag

4 077

-5 114

Avgifter

-350

2 355

1 119

-365

Finansiell verksamhet

-392

157

Andelar i dotterföretag

-233

15

Bidrag

Transfereringar Summa kapitalförändring Not 10

163

Övriga finansiella kostnader

Från övriga

Not 9

0

3

Summa finansiella kostnader

Från KK-stiftelsen

Not 8

350

0

-6

4 221

-2 958

Immateriella anläggningstillgångar Längre avskrivningsperiod än fem år tillämpas inte på några immateriella anläggningstillgångar.

Not 11

Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar IB anskaffningsvärde Årets anskaffningar Årets försäljning/utrangering Årets slutförda pågående nyanläggningar

2014-12-31

5 778

5 778

593

0

0

0

0

0

6 371

5 778

IB ack avskrivningar

-4 533

-3 693

Årets avskrivningar

-912

-840

UB anskaffningsvärde

Årets försäljning/utrangering

UB ack avskrivningar Bokfört värde

44

2015-12-31

0

0

-5 445

-4 533

926

1 245

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2015

Not 12

Materiella anläggningstillgångar Markanläggning IB anskaffningsvärde

2015-12-31

2014-12-31

420

420

Årets anskaffningar

0

0

Årets försäljning/utrangering

0

0

Årets slutförda pågående nyanläggningar

0

0

420

420

IB ack avskrivningar

-420

-420

Årets avskrivningar

0

0

Årets försäljning/utrangering

0

0

-420

-420

0

0

UB anskaffningsvärde

UB ack avskrivningar Bokfört värde Förbättringsutgift på annans fastighet

2015-12-31

2014-12-31

IB anskaffningsvärde

77 528

67 604

Årets anskaffningar

9 247

16 392

Årets pågående investeringar

281

0

Årets försäljning/utrangering

0

0

Årets slutförda pågående nyanläggningar

0

-6 468

87 056

77 528

IB ack avskrivningar

-54 486

-49 558

Årets avskrivningar

-5 288

-4 928

UB anskaffningsvärde

Årets försäljning/utrangering

0

0

UB ack avskrivningar

-59 774

-54 486

Bokfört värde

27 282

23 042

2015-12-31

2014-12-31

IB anskaffningsvärde

Maskiner, inventarier, installationer m.m.

122 336

115 000

Årets anskaffningar

15 324

11 783

Årets försäljning/utrangering

-1 200

-4 447

Årets slutförda pågående nyanläggningar

0

0

UB anskaffningsvärde

136 460

122 336

IB ack avskrivningar

-93 632

-88 448

Årets avskrivningar

-9 100

-9 440

Årets försäljning/utrangering

UB ack avskrivningar Bokfört värde

1 185

4 256

-101 547

-93 632

34 913

28 704

45

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2015

Not 13

Finansiella anläggningstillgångar – Andelar i hel- och delägda företag Statskapital Andelar i hel- och delägda företag Årets resultat i hel- och delägda företag Summa andelar i hel- och delägda företag

2015-12-31

2014-12-31

4 000

4 000

916

901

-233

15

4 683

4 916

Högskolan innehar 100 procent av aktiekapitalet i dotterföretaget HHUAB, totalt 3 000 aktier. Det nominella värdet är 100 kr/aktie, anskaffningsvärdet är 4 000 tkr och det bokförda värdet 4 683 tkr.

Företaget är inte börsnoterat.

HHUAB:s organisationsnummer är 556502-5888 Not 14

Kortfristiga fordringar – Kundfordringar Kundfordringar – svenska kunder Kundfordringar – utländska kunder Kundfordringar – osäkra Summa kundfordringar

Not 15

Not 16

Kortfristiga fordringar – Övriga kortfristiga fordringar

2 478

116

39

52

46

2 144

2 563

2015-12-31

2014-12-31

21

24

Summa övriga kortfristiga fordringar

21

24

2015-12-31

2014-12-31

16 585

16 103

Periodavgränsningsposter – Förutbetalda kostnader Förutbetalda kostnader statliga myndigheter Förutbetalda kostnader övrigt Summa förutbetalda kostnader

Not 18

2014-12-31

1 976

Fordran – förskott lön

Förutbetalda hyror

Not 17

2015-12-31

Periodavgränsningsposter – Upplupna bidragsintäkter

395

434

4 735

3 579

21 715

20 116

2015-12-31

2014-12-31

Upplupna bidragsintäkter statliga myndigheter

3 112

1 326

Upplupna bidragsintäkter övriga

3 742

2 638

Summa upplupna bidragsintäkter

6 854

3 964

2015-12-31

2014-12-31

Avräkning med statsverket

Uppbörd Redovisat mot inkomsttitel

0

0

Medel från räntekontot som tillförts inkomsttitel

0

0

Anslag i icke-räntebärande flöde

0

0

Anslag i räntebärandeflöde avräknat mot Statsverket Redovisat mot anslag

427 624

418 522

-427 624

-418 522

Övriga fodringar/skulder på statens centralkonto i Riksbanken

0

0

Summa avräkning statsverket

0

0

Anslagsmedel som tillförts räntekonto

46

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2015

Not 19

Kassa och Bank – Behållning räntekontot i Riksgälden

2015-12-31

2014-12-31

0

35 351

Räntekontokredit i Riksgälden Högskolan har ingen beviljad räntekontokredit för år 2015.

Not 20

Myndighetskapital – Förändring av myndighetskapitalet

Ingående balans år 2015

Resultatandelar i heloch delägda företag

Anslagsfinansierad verksamhet

Avgiftsbelagd verksamhet

Bidragsfinansierad verksamhet

Finansiell verksamhet

Transfereringar

4 000

1 132

54 927

5 673

-4 820

11 332

-427

0

15

-5 114

2 355

-365

157

-6

-2 958

0

-233

4 077

-350

1 119

-392

0

4 221

4 000

899

59 004

5 323

-3 701

10 940

-427

Myndighetskapital – Balanserad kapitalförändring

2015-12-31

2014-12-31

69 875

69 233

Kapitalförändring föregående år

-2 958

425

Avsättningar – Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Ingående avsättning Årets delpensionskostnad

Not 23

-15

217

66 902

69 875

2015-12-31

2014-12-31

2 607

2 406

1 535

1 827

Årets delpensionsutbetalning

-1 575

-1 626

Utgående avsättning

2 567

2 607

2015-12-31

2014-12-31

5 969

6 027

Avsättningar – Övriga avsättningar Ingående avsättning till lokalt omställningsarbete Årets avsättning till lokalt omställningsarbete Årets användning av medel för lokalt omställningsarbete Utgående avsättning

4 221 76 038

Balanserad kapitalförändring IB

Balanserad kapitalförändring UB

Summa

71 817

Årets kapitalförändring 2015

Resultat i dotterbolag HHUAB föregående år

Not 22

Kapitalförändring enligt resultaträkning

2014 års kapitalförändring Utgående balans

Not 21

Statskapital

707

659

-421

-717

6 255

5 969

Högskolan beräknar att under år 2016 avsätta drygt 700 tkr till lokalt omställningsarbete och beräknar att använda cirka 2 000 tkr.

Not 24

2015-12-31

2014-12-31

Ingående låneskuld

Skulder m.m. – Lån i Riksgäldskontoret

51 069

36 720

Lån upptagna under året

16 960

26 432

Årets amorteringar

-14 552

-12 084

Summa lån i Rikgäldskontoret

53 477

51 069

Beviljad låneram i Riksgäldskontoret för år 2015 är 60 mkr, varav 53 mkr är utnyttjade 2015-12-31.

47

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2015

Not 25

2015-12-31

2014-12-31

Leveratörskulder andra myndigheter

Skulder m.m. – Kortfristiga skulder till andra myndigheter

3 337

2 843

Lagstadgade arbetsgivaravgifter

6 212

6 292

Utgående mervärdesskatt

1 406

1 818

10 955

10 953

2015-12-31

2014-12-31

6 953

7 178

Summa skulder till andra statliga myndigheter Not 26

Skulder m.m. – Leverantörsskulder Leverantörsskulder – icke-statliga

Not 27

Leverantörsskulder – utländska

170

28

Summa leverantörsskulder

7 123

7 206

2015-12-31

2014-12-31

5 583

5 900

Skulder m.m. – Övriga kortfristiga skulder Personalens källskatt Skuld – privatpersoner Bidragsförmedling Observationskonto Summa övriga skulder

Not 28

Periodavgränsningsposter – Upplupna kostnader Upplupna löner

0 1 146

0

40

6 674

7 086

2015-12-31

2014-12-31

6 408

5 286

Semesterlöneskuld

16 302

16 432

Upplupna kostnader sociala avgifter

10 943

10 232

2 626

593

36 279

32 543

Övriga upplupna kostnader Summa upplupna kostnader Not 29

6 1 085

2015-12-31

2014-12-31

Oförbrukade bidrag – statliga myndigheter

Periodavgränsningsposter – Oförbrukade bidrag

17 885

16 839

Oförbrukade bidrag – övriga

21 544

19 166

Summa oförbrukade bidrag

39 429

36 005

inom 3 månader

5 785

4 647

mer än 3 månader till ett år

8 337

7 773

mer än ett år till tre år

3 475

3 860

Förbrukning av oförbrukade bidrag – statliga myndigheter

mer än tre år

Oförbrukade bidrag – statliga myndigheter Not 30

Periodavgränsningsposter – Övriga förutbetalda intäkter Förutbetalda intäkter – statlig

48

288

559

17 885

16 839

2015-12-31

2014-12-31

72

294

Förutbetalda intäkter – icke-statlig

3 938

4 360

Summa övriga förutbetalda intäkter

4 010

4 654

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2015

Uppgifter om styrelse Till grund för redovisningen av ersättningar och andra förmåner, enligt FÅB 7 kap 2 §, ligger uppgifter från Högskolan i Halmstads kontrolluppgifter 2015. Till rektor samt företrädare för verksamheten utgår inget arvode utan dessa fullgör sitt uppdrag inom ramen för sina respektive anställningar. Myndigheten ska uppge uppdrag som ledamöterna har som styrelse- eller rådsledamot i andra statliga myndigheter och i aktiebolag.

Ordförande Karin Starrin 51 tkr

Företrädare för verksamheten Mikael Alexandersson

1 116 tkr

Ordförande till och med 30 april 2016 Länsförsäkringar Halland OFB Länsförsäkringar Liv FAB Lotteriinspektionen

Länsstyrelsen i Halland, insynsrådet

Företrädare för allmänna intressen Göran Bexell 22 tkr

Margaretha Norell Pejner 500 tkr Ledamot till och med 30 april 2016

Bill Brox

Ralf Rönnquist 505 tkr Ledamot till och med 30 april 2016

Ledamot till och med 30 april 2016

23 tkr Ledamot till och med 30 april 2016 BenchNode AB Högskolan i Halmstads investerings AB – HHIAB Webbhuset AB Bill Brox AB

Catarina Dahlöf 22 tkr Ledamot till och med 30 april 2016

Lena Eriksson 22 tkr

Ledamot till och med 30 april 2016

Fredrik Geijer 22 tkr Ledamot till och med 30 april 2016 Geijer Ductus Consulting Filial

Nicolas Hassbjer 22 tkr

Ledamot till och med 30 april 2016 Tequity AB Cybercom AB Sigicom AB Gain International AB Almi Företagspartner AB

Mikael Hindgren 569 tkr Ledamot till och med 30 april 2016

Företrädare för studenterna Mårten Dalman 22 tkr Ledamot till och med 30 juni 2016

Sandra Sandberg 32 tkr Ledamot till och med 30 juni 2016

Jonas Råsberg 13 tkr Ledamot till och med 18 december 2015 Max Angenius

0 tkr

Ledamot från och med 19 december 2015 till och med 30 juni 2016

Sofie Eriksson 14 tkr Ledamot till och med 30 juni 2015

Eva Svensson 22 tkr Ledamot (vice ordförande) till och med 30 april 2016 IBC International Handling AB Svensson Engineering AB Svensson Wire and Cable Packaging AB Kabeltrumman fastighets AB FMR bemanning AB

49

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2015

Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron 2015 var 2,9 procent (2,2 procent 2014), en ökning jämfört med de två senaste åren. Den genomsnittliga sjukfrånvaron för universitets- och högskolesektorn var 2,3 procent 2014. Antalet personer som var sjukskrivna under 2015 var 176 (173 personer 2014), det vill säga nästan oförändrat. Antalet långtidssjukskrivna personer ökade från 19 personer 2014 till 24 personer 2015. Ökningen avsåg främst kvinnor i åldersgruppen 30–49 år.

Andelen av sjukfrånvaron som avser en sammanhängande tid av 60 kalenderdagar eller mer ökade till 52,8 procent 2015 (39,6 procent 2014). Ökningen beror på att det var fler personer som var långtidssjukskrivna 2015 än 2014.

Sjukfrånvaro i procent av sammanlagd arbetstid per ålderskategori 2013–2015.

2015

2014

2013

Kvinnor

Män

Totalt

Kvinnor

Män

Totalt

Kvinnor

Män

Totalt

29 år och yngre

0,4 %

0,8 %

0,7 %

1,7 %

0,5 %

1,0 %

0,3 %

0,2 %

2,0 %

30–49 år

4,8 %

1,5 %

3,3 %

1,9 %

1,8 %

1,9 %

2,0 %

1,3 %

1,7 %

50 år och äldre

2,9 %

2,6 %

2,7 %

3,8 %

2,0 %

2,9 %

1,6 %

1,6 %

1,6 %

Totalt

3,9 %

2,0 %

2,9 %

2,6 %

1,8 %

2,2 %

1,8 %

1,4 %

1,6 %

53,1 %

52,2 %

52,8 %

33,0 %

50,3 %

39,6 %

40,4 %

73,4 %

54,0 %

Andel av sjukfrånvaron som utgörs av långtidssjukskrivna (60 dagar eller mer)

50

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2015

Anslagsredovisning per 2015-12-31 (belopp i tkr) Anslag Utgiftsområde 16

Ingående Årets tillöver- delning enligt Fördelat föringsbelopp regleringsbrev anslagsbelopp

Indragning

Totalt disponibelt belopp

Utgifter

Utgående överföringsbelopp

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (ramanslag) 16:02:045.001

Takbelopp (ram)

0

368 791

0

0

368 791

-368 791

0

0

55 785

0

0

55 785

-55 785

0

Forskning och utbildning på forskarnivå (ramanslag) 16:02:046.001

Basresurs (ram)

Särskilda medel till universitet och högskolor (ramanslag) 16:02:065.055

Kvalitetsbaserad resursfördelning (ram)

0

556

0

0

556

-556

0

16:02:065.090

Kvalitetsförstärkning (ram)

0

2 492

0

0

2 492

-2 492

0

0

427 624

0

0

427 624 -427 624

0

TOTALT

51

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2015

Redovisning av antal helårsstudenter (hst) och helårsprestationer (hpr) Utfall avseende perioden 2015-01-01–2015-12-31. Avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer.

A

Utbildningsområde Humaniora Juridik Samhällsvetenskap Naturvetenskap

Utfall hst 572

B

Utfall hpr

C HST ersättning (tkr)

386

16 663

D HPR ersättning (tkr) 7 632

E Utfall total ersättning c+D 24 294

139

125

4 044

2 468

6 512

1 371

1 183

39 950

23 401

63 351

655

535

33 920

23 332

57 252

1 128

937

58 397

40 909

99 306

Vård

400

368

21 990

17 514

39 504

Medicin

169

165

10 390

12 355

22 744

Undervisning

Teknik

443

419

14 547

16 187

30 735

Verksamhetsförlagd utbildning

93

84

4 002

4 270

8 273

Övrigt

26

27

1 090

906

1 996

Idrott

15

10

1 559

492

2 051

5 011

4 238

206 553

149 466

356 019

Summa

Takbelopp (tkr)

368 791

Redovisningen visar att lärosätet kommer över takbeloppet med (tkr).

Redovisningen visar att lärosätet kommer under takbeloppet med (tkr).

52

12 772

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2015

Beräkning av anslagssparande och överproduktion

A.Tillgängliga medel (inklusive beslutad tilläggsbudget) Årets takbelopp (tkr) + ev. ingående anslagssparande (tkr) Summa A (tkr)

368 791 0 368 791

B. Utfall totalt för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Ersättning för hpr från december föregående budgetår Utfall total ersättning enligt tabell 1 (tkr) + ev. utnyttjande av tidigare överproduktion (tkr) Summa B (tkr) Summa A-B (tkr)1 1

464 356 019 12 308 368 791 0

Positiv summa förs till tabell över anslagssparande nedan.

Negativ summa förs till tabell över överproduktion nedan.

Tabell anslagssparande Totalt utgående anslagssparande A-B (tkr)

0

- ev. anslagssparande över 10 % av takbeloppet (tkr)2

0

Utgående anslagssparande (tkr)

0

Tabell överproduktion Ingående överproduktion (tkr) Avgår från ingående överproduktion (tkr)

-12 308

Summa överproduktion (tkr)

21 430

- ev. överproduktion över 10 % av takbeloppet (tkr)2 Utgående överproduktion (tkr) 2

33 738

0 21 430

Den del av anslagssparande respektive överproduktion som lärosätet inte får behålla utan regeringens godkännande.

53

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2015

Väsentliga uppgifter

2015

2014

2013

2012

2011

Utbildning och forskning Totalt antal helårsstudenter2 antal kvinnor

5 011

5 097

5 113

5 234

5 604

3 081

3 101

3 071

3 115

3 246

1 929

1 995

2 042

2 119

2 358

Kostnad per helårsstudent (kr)

71 964

69 014

67 021

65 655

63 530

Totalt antal helårsprestationer2

4 238

4 298

4 373

4 384

4 629

antal män

antal kvinnor

2 694

2 708

2 674

2 658

2 732

antal män

1 544

1 590

1 699

1 726

1 897

85 090

81 843

78 362

78 384

76 911

114

93

80

40

11

13

27

16

19

17

6

15

5

8

5 12

Kostnad per helårsprestation (kr) Totalt antal studieavgiftsskyldiga studenter (hst) Totalt antal nyantagna doktorander1 antal kvinnor

7

12

11

11

102

97

90

74

79

antal kvinnor

41

40

40

36

40

antal män

61

57

50

38

39

35

29

28

28

27 0

antal män Totalt antal doktorander med någon aktivitet1

Totalt antal doktorander med doktorandanställning (årsarb)1

0

0

0

0

Genomsnittlig studietid för licentiatexamen6

Totalt antal doktorander med utbildningsbidrag

2,8

1,9

-

-

-

Genomsnittlig studietid för doktorsexamen6

4,3

4,5

6,2

4,0

3,7

Totalt antal doktorsexamina1

10

12

9

3

7

antal kvinnor

3

8

5

1

3

antal män

7

4

4

2

4

5

4

1

1

5

0

2

0

0

3

Totalt antal licentiatexamina1 antal kvinnor

5

2

1

1

2

Totalt antal refereegranskade vetenskapliga publikationer5

181

260

190

211

241

Kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation (tkr)

710

479

651

543

479

antal män

54

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2015

2015

2014

2013

2012

2011

518

515

506

496

507

263

-

-

-

-

255

-

-

-

-

Personal Totalt antal årsarbetskrafter antal kvinnor

4

antal män4 Medelantal anställda

598

596

581

582

603

antal kvinnor4

305

-

-

-

-

antal män4

293

-

-

-

-

Totalt antal lärare (årsarbetskraft)

289

291

277

275

280

antal kvinnor4

127

-

-

-

-

antal män4

162

-

-

-

-

164

153

124

128

134

69

-

-

-

-

Antal disputerade lärare (årsarbetskraft) antal kvinnor4 antal män

4

Antal professorer (årsarbetskraft) antal kvinnor4 antal män4

95

-

-

-

-

34

33

32

28

28

4

-

-

-

-

30

-

-

-

-

Ekonomi Intäkter totalt (mkr) varav: utbildning på grundnivå och avancerad nivå (mkr) andel anslag (%) andel externa intäkter (%) forskning och utbildning på forskarnivå (mkr)

529

509

501

488

508

408

393

387

376

366

91 %

92 %

92 %

93 %

93 %

9%

8%

8%

7%

7%

121

116

114

112

114

andel anslag (%)

46 %

48 %

47 %

47 %

45 %

andel externa intäkter (%)

54 %

52 %

53 %

53 %

55 %

524

512

500

487

492

Kostnader totalt (mkr) andel personal

68 %

69 %

68 %

68 %

66 %

andel lokaler

14 %

15 %

15 %

15 %

15 %

1 535

1 513

1 503

1 469

1 460

243

230

211

200

197

39

36

30

25

20

4

-3

0

0

15

76

72

75

74

74

Lokalkostnader3 per kvm (kr) Balansomslutning (mkr) varav: oförbrukade bidrag årets kapitalförändring myndighetskapital (inkl. årets kapitalförändring)

Avser doktorander antagna vid såväl Högskolan i Halmstad som vid andra lärosäten men som ingår i Högskolan i Halmstads verksamhet.

Exklusive uppdragsutbildning och beställd utbildning.

Enligt resultaträkningen.

4 Ej systemtekniskt möjligt att redovisa för 2010–2014.

5 Siffran för 2015 anger enbart publicerade artiklar på grund av att författarna nu kan ange olika typer av bidrag till konferenser (artikel, abstract, poster, presentation). För tidigare år finns inte denna information tillgänglig i systemet. Se även kommentar i texten på sidan 22.

6 Avser doktorander antagna vid Högskolan i Halmstad.

1 2 3

55

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2015

Styrelsens underskrifter Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.

Halmstad den 17 februari 2016

56

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2015

Bilaga: Studentkårens reflektioner Det gångna året var som vanligt en händelserik period – för både studentkåren och Högskolan i Halmstad. Året präglades bland annat av att lärosätet tog sig an sådana interna och allmänna utmaningar som övriga högskole- och universitetssverige tampas med.

Även under 2015 var Halmstad studentkår glad över den goda dialog vi har med vårt lärosäte, och även om vi inte alltid är överens ges åsikter utrymme att lyftas utan att inkräkta på studentinflytandet.

Den omfattande omorganisation som Högskolan genomförde – genom att lämna strukturen med fem sektioner för att i stället bli fyra akademier med ett centraliserat verksamhetsstöd – började äntligen landa. Huvuddelen av detta arbete gick våra studenter förbi, men det märktes desto mer för dem vars utbildning ingick i de mer omfattande förändringsarbetena vars slutresultat blev en helt ny akademi.

Kåren tog initiativet I och med att nya rutiner fastställdes och gamla fasades ut uppdagades strukturella problem. Via årets studerandeärenden kunde våra studentombud se de lärosätesövergripande problem som omorganisationen blottade vid respektive akademi. Genom att lyfta fram konkreta exempel på hur bristerna påverkar studenternas lärandemiljö hoppas vi kunna bidra till att Högskolan förstärker där behoven är som mest akuta, och samtidigt kunna bevaka att förändringen upprätthåller eller förbättrar studenternas tid vid lärosätet.

I likhet med andra inom den akademiska världen påbörjade även Högskolan i Halmstad arbetet med ett internt kvalitetssystem. Studentkåren tog själv initiativet till att medverka i processen vilket båda parter i efterhand blev nöjda med.

Vikten av studentperspektiv Genom Halmstad studentkårs medverkan i Sveriges förenade studentkårer ser vi att det inte bara är i Halmstad det aktivt talas om vikten av studentperspektivet. När till och med Sveriges universitetslärarförbund belyser vikten av studenternas ögon i arbetet med utbildningskvalitet är vi väl medvetna om att alla parter i största möjliga mån jobbar för att involvera studenternas perspektiv. Det operativa arbetet tenderar ändå att köra förbi studentinflytandet i vissa faser, och fångas upp av studentkåren eller studenterna själva när arbetet fortskrider. Vi är medvetna om att det inte sker av illvilja. Snarare bevisar det att vi har en bit kvar innan studentperspektivet ses som en naturlig del av den akademiska sfärens utveckling.

Studentkåren ser tack vare studenternas ögon vissa utmaningar som Högskolan bör tänka på, medan Högskolan själv ser andra. Vi är övertygade om att kombinationen täcker de eventuella kvalitetshål som kan uppstå i komplexa organisationer av detta slag. Vi behöver helt enkelt varandra för att fortsätta utveckla lärosätet till en ännu bättre plats för blivande studenter.

Halmstad studentkår genom Sandra Sandberg Kårordförande verksamhetsåret 2015/2016

57

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2015

Förkortningar, akronymer och specialtermer ARC13 Assessment of Research and Coproduction 2013. En extern utvärdering, genomförd 2013,

av all forskning och forskningsrelaterad samproduktion vid Högskolan i Halmstad.

Carena Collaboration arena. Vinnova*-finansierat projekt.

DiVA Publiceringssystem som används av många lärosäten, däribland Högskolan i Halmstad.

DLC Digitalt laborativt centrum vid Högskolan i Halmstad.

ECH Elektronikcentrum i Halmstad.

Elliit The Linköping-Lund Initiative on IT and Mobile Communication. Ett nätverk inom informations- och kommunikationsteknik.

EMC Elektromagnetisk kompatibilitet.

Fab Lab/MIT Fabrication Laboratory (Fab Lab) är ett koncept utvecklat vid Massachusetts Institute of

Technology (MIT) i USA. En grundläggande komponent är öppenhet och samverkan

mellan utbildning, forskning, näringsliv och enskilda privatpersoner, enligt den så

kallade makerrörelsen. Makerrörelsen förenar hantverk och teknik i ett ”maker space”, ett

slags öppen verkstad med olika produktions- och prototypmaskiner.

Fapesp The São Paolo Research Foundation.

FontD Nationella forskarskolan i naturvetenskapernas och teknikens didaktik.

Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande.

Forskning för innovation Högskolan i Halmstads KK-miljö*.

Freemover En internationell student som har tagit sig till ett utländskt lärosäte på egen hand, utan

utbytesavtal med ett universitet i hemlandet.

FUN Forsknings- och utbildningsnämnden vid Högskolan i Halmstad.

HCH Hälsoteknikcentrum Halland vid Högskolan i Halmstad.

HHUAB Högskolan i Halmstads utvecklingsaktiebolag.

HPC Högskolepedagogiskt centrum vid Högskolan i Halmstad.

HPR Helårsprestation.

HSI Halmstad School of Innovation.

HST Helårsstudent.

IoT Internet of Things (”sakernas internet”). Samlingsnamn för att objekt är sammankopplade

i en internetliknande struktur via trådlös kommunikation.

KK-miljö Kunskaps- och kompetensmiljö. Ett lärosäte kan av KK-stiftelsen* utses till KK-miljö.

Syftet är att utveckla forskningsprofilerade och samproducerande lärosäten. Det finns

tre KK-miljöer: Högskolan i Halmstad, Högskolan i Skövde samt Mittuniversitetet.

Högskolan i Halmstads KK-miljö har namnet Forskning för innovation*.

KK-stiftelsen Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling.

KPU Kompletterande pedagogisk utbildning.

Ladok Nationellt system för studieadministration inom högre utbildning i Sverige.

RUC Regionalt utvecklingscentrum vid Högskolan i Halmstad.

Science without Borders Brasilianskt stipendieprogram för brasilianska studenter för studier vid utländska lärosäten.

SUHF Sveriges universitets- och högskoleförbund.

Teach for Sweden Stiftelse som ingår i det internationella nätverket Teach for All. Målet är att ge alla barn

samma utvecklingsförutsättningar. Erbjuder ett tvåårigt ledarskapsprogram där man som

kandidat arbetar på en skola.

UHR Universitets- och högskolerådet.

UKÄ Universitetskanslersämbetet.

VFU Verksamhetsförlagd utbildning.

Vinnova Verket för innovationssystem. Statlig myndighet för främjande av tillväxt. * En asterisk betyder att termen har en egen förklaring i listan.

58

Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 | Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad | Telefon: 035-16 71 00 | E-post: registrator@hh.se | www.hh.se

Kommunikationsavdelningen, Högskolan i Halmstad, februari 2016. Tryck: Elanders.

Årsredovisning 2015