Årsredovisning 2013

Ă…rsredovisning

2013

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2013

2013 I SIFFROR

2012 års siffror

Helårsstudenter i utbildningen 5 113 (hst1) Prestationsgrad 86 procent Antal studenter 9 153 Antal examina, utbildning 1 2562 Antal professorer 47 Antal doktorander 90 (30)3 Antal doktorsexamina 9 (2)3 Antal licentiatexamina 1 (0)3 Antal anställda 581 månadsanställda Omsättning grundutbildning 386,8 miljoner kronor Omsättning forskning 114 miljoner kronor Omsättning totalt 500,8 miljoner kronor

5 234 (hst1) 84 procent 9 293 1 5172 41 74 (20)3 3 (1)3 1 (0)3 582 månadsanställda 375,3 miljoner kronor 112,4 miljoner kronor 487,7 miljoner kronor

Helårsstudenter.

Avser utfärdade examina på grund- och avancerad nivå.

3 Avser såväl doktorander antagna vid Högskolan i Halmstad som doktorander antagna vid andra lärosäten men som ingår i Högskolan i Halmstads verksamhet. Antalet inom parentes avser doktorander antagna vid Högskolan i Halmstad.

1 2

Viktiga händelser 2013 Högskolan i Halmstad fick rätt att utfärda examen på forskarnivå inom området hälsa och livsstil.

Högskolan i Halmstads ekonomi var i balans och låg mycket nära takbeloppet.

Lärosätet fick även rätt att utfärda civilingenjörsexamen inom områdena datateknik och industriell innovation.

Svenskt Näringsliv rankade Högskolan som ”bäst på samverkan”.

Under året ingick för första gången temat hälsoinnovation i utbildningar.

Under året genomfördes dessutom ARC13 – en utvärdering med externa experter. En av slutsatserna var att över hälften av Högskolans forskning ligger på en internationell nivå.

Forsknings- och utbildningsnämnden, FUN, bildades. För första gången hanterar nu samma nämnd både forsknings- och utbildningsfrågor för all verksamhet på Högskolan

Dessutom utsågs de första pedagogiskt meriterade lärarna.

Universitetskanslersämbetets utvärderingar visade dock på brister – i synnerhet bland Högskolans ingenjörs- och teknikutbildningar.

Något som kommer att påverka det kommande arbetet på lärosätet.

Lärosätet konstaterar att andelen disputerade lärare minskat.

Högskolan antog en ny forsknings- och utbildningsstrategi (FUS) och en ny vision, som bygger på värdeorden värdeskapande, innovationsdrivande och samhällsutvecklande.

2

Även antalet publiceringar har minskat; något som Högskolan utreder.

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2013

Innehåll 2013 – visionernas år

4

Kvalitetsarbete 6 Studentinflytande 8 Utbildning på grund- och avancerad nivå

9

Forskning och utbildning på forskarnivå

19

Omvärldssamverkan 23 Personal 25 Lika villkor 28 Hållbar utveckling 29 Högskolebiblioteket 30 Ekonomisk resultatredovisning 31 Förvaltningsberättelse 31 Myndighetskapital 34 Resultaträkning 35 Balansräkning 36 Tilläggsupplysningar 37 Noter till resultat- och balansräkning 40 Anslagsredovisning 45 Redovisning av antal helårsstudenter och helårsprestationer

46

Beräkning av anslagssparande och överproduktion 47 Sammanställning av väsentliga uppgifter 48 Styrelsen för Högskolan i Halmstad

50

Bilaga: Studentkårens reflektioner 53

3

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2013

2013 – visionernas år H

ögskolan i Halmstads ambition och viljeyttring under 2010-talet är att bli ett av Sveriges ledande lärosäten inom innovation, samverkan och samproduktion i bred bemärkelse. Under Högskolans trettioåriga historia (1983–2013) – som vi firade i november med bland annat jubileumsvecka och ny logotyp – har personalen på ett kreativt sätt strävat efter att skapa något nytt, annorlunda och icketraditionellt. Det är därför inte särskilt egendomligt att Högskolan i Halmstad benämns som det innovationsdrivande lärosätet.

Lärosätets vision, som formulerades under 2013, är att rusta människor för framtiden, skapa värden, driva innovation och utgöra en kraft i samhällsutvecklingen. Detta fångas i de tre värdeorden värdeskapande, innovationsdrivande och samhällsutvecklande. För att kunna leva upp till denna ambition påbörjades redan under 2012 ett antal förändrings- och utvecklingsprocesser som landade under 2013.

En av de viktigaste målsättningarna för Högskolan i Halmstad är att binda samman Högskolans utbildning, forskning och samverkan. Högskolans forsknings- och utbildningsstrategi för åren 2013–2020 (FUS), som Högskolans styrelse beslutade om under 2013, utgör grunden för detta arbete.

Vi inrättade dessutom en ny nämnd (forsknings- och utbildningsnämnden, FUN), som tar ett samlat ansvar för all utbildning och forskning.

4

Kanske ett av de viktigaste resultaten – som inte syns i alla siffror i årsredovisningen – är just den ökade samhörigheten inom lärosätet. Ska vårt lärosäte stå sig starkt måste vi tillsammans uppträda som ett lärosäte. Det där med ”enade vi stå” är sannolikt ingen konstruerad retorik. Klarar vi inte det kommer vi knappast att kunna utveckla en någorlunda gemensam identitet men också stabilitet för att klara de ständigt ökade krav som hela högskole­sektorn står inför.

Av vår forsknings- och utbildningsstrategi framgår entydigt att Högskolans målsättning är att utvecklas till ett innovationsdrivande lärosäte med nationellt och internationellt erkänd utbildning och forskning, präglad av nära samarbete med andra aktörer i

omvärlden samt av samverkan över ämnesgränser.

Högskolans ambition är att vara ledande inom innovationsdrivande forskning som sker i samproduktion och i samverkan med det omgivande samhället. KK-miljön är då ett av Högskolans viktigaste medel för profilering och utveckling då det ger särskilda möjligheter att med stöd av KK-stiftelsen strategiskt bygga upp forskning och utbildning på avancerad nivå i nära samarbete med näringslivet. Detta uppdrag påverkade i mångt om mycket det mesta som kom att ske inom forskningsområdet under 2013. Vi har dessutom under året haft en mycket omfattande utvärdering av lärosätets forskning (ARC13 – ”Assessment of Research

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2013

and Coproduction 2013”) som nu ger oss ny information om styrkor och svagheter vid Högskolan. En av utvärderingens slutsatser var att de forskargrupper som utvecklats i nära samarbete med industrin också håller mycket hög kvalitet i sin forskning.

Högskolans utbildningar har under 2013 utvärderats med både framgångsrika och mindre framgångsrika resultat. En viktig framgång är att Högskolan i Halmstad under året tilldelades rättigheten att bedriva civilingenjörsutbildningar inom datateknik och industriell innovation.

Och i Universitetskanslersämbetets (UKÄ) utvärdering fick kandidatutbildningen i informatik, som den enda i landet, omdömet mycket hög kvalitet. Ett flertal av våra utbildningar, huvudsakligen inom teknik, har i UKÄ:s utvärdering dock fått omdömet bristande kvalitet då Högskolan, i likhet med många andra lärosäten, inte lyckats hantera både yrkes- och generella examina på ett tillfredställande sätt. Trots att Högskolan i Halmstad har minskat utbildningsutbudet med anledning av ett minskat utbildningsuppdrag så ökar antalet ansökningar totalt till lärosätets utbildningar och allt fler söker till Högskolan som första val.

Det visar att Högskolans strategiska satsningar genom åren på samverkan med omvärlden genom bland annat praktik och examensarbete i samarbete med företag och offentlig sektor har varit riktiga och välinvesterade.

Under det gångna året förändrade och profilerade vi vårt utbildningsutbud ytterligare med följd att en hel del utbildningar och huvudområden har avvecklats och vi ökade vår produktivitet och effektivitet vad det gäller utbildningen i stort. Högskolan minskade för första gången på flera år en omfattande överproduktion av utbildning. Det innebär mindre tryck på personalen och att lärosätet får ersättning för all sin utbildningsverksamhet. Ett bra omen för framtiden.

Visst hände det mycket under 2013.

Det har sannolikt varit slitsamt för många. Min övertygelse är dock att vi nu är bättre rustade inför de kommande åren. Det vill jag tacka Högskolans personal för. Men också studenter och olika externa intressenter som har bidragit till att Högskolan i Halmstad har goda förutsättningar att vara en kraft i samhällsutvecklingen.

Mikael Alexandersson rektor

I Svenskt Näringslivs kartläggning av hur högskolorna samverkar med näringslivet är Högskolan i Halmstad i topp: fyra av de tio bästa utbildningarna i alla kategorier, och sex av tio på teknikområdet, tillhör Högskolan.

5

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2013

Kvalitetsarbete K

valitetsarbetet är integrerat i all verksamhet vid Högskolan i Halmstad. Det kännetecknas av att beslut baseras på helhetssyn, fakta, långsiktighet och ett engagerat ledarskap. Ytterst utgörs det av varje lärares, forskares, teknisk och administrativ personals samt studenters dagliga arbete för att skapa förutsättningar för god utbildning, forskning och samverkan. Högskolans kvalitetsarbete har under 2013 syftat till att bygga en kvalitetskultur – där all personal känner ett engagemang för att utveckla och driva kvaliteten. Det utvecklade kvalitetssystemet systematiserar och tydliggör detta arbete.

Sektioner, nämnder, råd, bibliotek och gemensam förvaltning arbetar systematiskt med kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling. Arbetet planeras, dokumenteras och rapporteras årligen i dialogform till kvalitetsrådet. Kvalitetssystemet och dess olika delar ses över varje år och under våren 2013 stod kvalitetsprogram, kvalitetsrapporter och handlingsplaner i fokus.

Under årets andra hälft har ett nytt kvalitetssystem successivt utvecklats, med tydligare fokus på kvalitetsdrivande processer. Arbetet med att ta fram en ny kvalitetspolicy och nya rutiner för att stärka kvaliteten i utbildning och forskning har initierats under hösten 2013 och ska implementeras under 2014. Den 1 augusti 2013 tillträdde den nya forskningsoch utbildningsnämnden (FUN) som ett sätt att stärka kopplingen mellan forskning och utbildning.

6

PRIORITERADE INSATSER I KVALITETSARBETET 2013 Övergripande Under 2013 fokuserades mycket av kvalitetsarbetet på att skapa större samstämmighet i avrapporteringen från förvaltning, sektioner och enheter genom kvalitetsprogram, handlingsplaner och kvalitetsrapporter.

Kvalitetsprogrammen fokuserar på kvalitetsutvecklande och kvalitetsdrivande processer och beskriver hur uppföljning och förbättringsarbete sker över tid samt hur olika intressenter involveras. Kvalitetsprogrammen innehåller uppföljningsbara mål samt nyckeltal för uppföljning av kvalitetsarbetets utveckling och verksamhetens kvalitetssäkring. I kvalitetsrapporten redovisas verksamhetens utveckling under det gångna året, medan handlingsplanen fokuserar på kvalitetsarbetet under det kommande året.

Under 2012 togs ett program för verksamhetsuppföljning fram, bestående av verksamhetsuppdrag, verksamhetsplaner och verksamhetsdialoger två gånger om året. För att tydligare integrera kvalitetsaspekter i verksamheten har, sedan november 2013, dessa verksamhetsdialoger även haft ett tydligt fokus på kvalitetsaspekter.

Kvalitet i utbildning på grundoch avancerad nivå Som ett led i kvalitetsarbetet har en sektionsövergripande arbetsgrupp, ledd av vicerektor för grundutbild-

ning, under hösten 2013 tagit fram en lärosätesövergripande pedagogisk handlingsplan.

Alla programutbildningar vid lärosätet på grund- och avancerad nivå utvärderas kontinuerligt. Dessa interna utvärderingar genomförs i enlighet med det av den tidigare utbildningsnämnden fastställda systemet för interna programutvärderingar.

En revidering av systemet påbörjades under hösten. Syftet med de interna programutvärderingarna är dels att arbeta proaktivt inför Universitetskanslersämbetets (UKÄ) utvärderingar och dels att bidra till att skapa interna rutiner för att stärka utbildningens kvalitet. Särskild vikt läggs vid att säkerställa att det finns god överensstämmelse mellan de nationella målen för respektive examen och lärandemålen i kurser och utbildningsprogram, varvid huvudområdet för respektive utbildningsprogram ägnas särskild uppmärksamhet.

Som ett led i kvalitetsarbetet har Högskolans sektioner i uppdrag att rapportera om de inte uppfyller de kriterier som finns uppställda för respektive examensnivå. Den tidigare utbildningsnämnden har under senare år skärpt kraven på inrättade huvudområden. Dessa ökade krav har även lett till att ett antal befintliga huvudområden avvecklats. Grunden till detta har varit för få avlagda examina inom huvudområdet, att lärarkompetensen inte motsvarar kraven eller att forskningsanknytningen har

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2013

varit bristfällig. I och med att den nya nämnden FUN tillträdde den 1 augusti 2013 har ytterligare översyn av lärosätets huvudområden genomförts. I anslutning till UKÄ:s nya utvärderingssystem anordnades under våren 2013 seminarier med företrädare för de aktuella huvudområdena för att åstadkomma ett erfarenhetsutbyte mellan dem som är engagerade i att skriva självvärderingar. Ett viktigt syfte med detta är att tillvarata och sprida processens kvalitetsdrivande effekter i hela lärosätet. Under hösten 2013 har FUN på olika sätt stöttat arbetet med analyser av uppsatser och självvärderingar. I de fall där det varit nödvändigt har särskilda åtgärder för de huvudområden som uppvisat bristande kvalitet vidtagits och de huvudområden som inte bedömts som strategiska för lärosätet har avvecklats.

Högskolepedagogisk utbildning och stödverksamhet Som ett steg i kvalitetsarbetet erbjuder Högskolan kontinuerligt ett utbud av högskolepedagogiska kurser och aktiviteter. Målet är att alla lärare på sikt ska ha genomgått olika pedagogiska och ämnesdidaktiska utbildningar. Lärosätets centrum för lärande och utbildning (CLU) har även utbildat lärare i olika IKT-verktyg (informations- och kommunikationsteknik). En stor majoritet av lärosätets lärare har under året skaffat sig grundkompetens för att kunna driva kurser i den nya utbildningsplattformen Blackboard.

Under 2013 påbörjades ett särskilt meriteringsprogram där lärare kunde ansöka om antagning som meriterad respektive excellent lärare. Vid årets slut hade tre lärare erhållit titeln excellent och fyra titeln meriterad.

Kvalitet i forskning och forskarutbildning Fakultetsnämnden ansvarade fram till och med den 31 juli 2013 för att driva kvalitetsarbetet inom forskning och forskarutbildning. Utvärderingar och uppföljningar skedde i enlighet med fakultetsnämndens kvalitetsprogram i juni 2013. Från och med den 1 augusti ligger detta ansvar på den nya nämnden FUN. Under 2013 har särskild vikt lagts på utveckling av kvalitetsgranskning och styrning i Högskolans KK-miljö samt på ARC13 (Assessment of Research and Coproduction 2013).

ARC13 är en extern granskning och utvärdering av all forskning vid Högskolan. Utvärderingens resultat har analyserats och kommer att ligga till grund för fortsatt arbete med att utveckla kvaliteten på den forskning och samverkan som bedrivs på lärosätet. Under 2013 har den tidigare fakultetsnämnden infört en beredningsgrupp för att granska föreslagna insatser inom Högskolans KK-miljö.

Kvalitetsgranskningen och utvecklingen av Högskolans KK-miljö under 2012 gav utrymme för en både kvalitativ och kvantitativ ökning av KK-miljön under 2013.

Under 2013 har det kvinnliga meriteringsprogrammet fortsatt i syfte att öka andelen kvinnliga docenter och professorer. Tio kvinnliga lektorer och docenter har under 2013 deltagit i programmet och därmed getts möjlighet att meritera sig.

ORGANISATION, ADMINISTRATION OCH STÖDSYSTEM FÖR KVALITETSARBETET Den gemensamma förvaltningens uppgift är att ge såväl strategiskt som operativt stöd till utbildning och forskning. Kvalitetsarbetet inom förvaltningen består av att ta fram och uppdatera kvalitetsprogram, handlingsplan och kvalitetsrapport. Programmet formulerar gemensamma förvaltningens övergripande mål och fungerar som en del av dess utvecklings- och kvalitetsansvar för Högskolans verksamhet.

Den gemensamma förvaltningens kvalitetsarbete inriktas på kvalitetsutveckling, kvalitetssäkring och kvalitetsutvärdering som tillsammans bidrar till att höja den nuvarande kvalitetsnivån. Arbetet med att skapa en kultur inom förvaltningen där kvalitetsperspektivet är starkt har hög prioritet.

7

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2013

Studentinflytande H

ögskolan i Halmstad och Halmstad Studentkår har en samsyn när det gäller vikten av studentinflytande på lärosätet. Högskolan anser att det är oerhört viktigt att fortsatt stödja detta arbete. Som ett led i kvalitetsarbetet finns riktlinjer för studentinflytande tagits fram.

Högskolan för regelbundna uppföljningssamtal med studentkårens ledning om studentrepresentationen och för kontinuerligt en dialog för att följa upp och utveckla studentarbetet.

Studenterna är, via studentkåren, representerade i Högskolans beslutande och rådgivande nämnder, råd och styrelse. Studentkåren är även representerad i rektors ledningsråd, på rektors beslutsmöten och i ett större antal beredande grupper. Vidare finns studenterna i stor utsträckning representerade i olika grupperingar på sektionsnivå. Alla officiellt utsedda studentrepresentanter i Högskolans olika organ erhåller en ersättning.

Det finns 38 ordinarie studentrepresentantposter på central nivå. Av dessa var vid kalenderårets utgång 35 poster besatta av 25 studentrepresentanter – 40 procent kvinnor och 60 procent män. Trots kårobligatoriets avskaffande är studentrepresentationen fortsatt god. Studentrepresen-

8

tanterna väljs av ett valmöte där alla studenter har rösträtt. Alla studenter har även möjlighet att kandidera, nominera och bli valda till poster som studentrepresentanter.

Samverkan mellan lärosätet och studentkåren när det gäller utbildningssatsningar för studentrepresentanterna är god, framför allt genom samarbetet mellan Studenthälsan och studentkåren.

Högskolan lägger stor vikt vid att det finns god studentrepresentation och gott studentinflytande, och har bland annat valt att avsätta medel för att möjliggöra tillsättandet av två deltidsarvoderade studentombud.

Dessa påbörjade sitt arbete i januari 2013 och deras insatser bedöms stärka studenternas rättsäkerhet vid lärosätet.

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2013

Utbildning på grund- och avancerad nivå H

ögskolan i Halmstad bedriver utbildningar på grund- och avancerad nivå – såväl professionsutbildningar såsom civilekonomutbildning, högskoleingenjörsutbildning, lärarutbildning och sjuksköterskeutbildning, som utbildningar som leder till generella examina inom humaniora, företagsekonomi, samhällsoch beteendevetenskap samt teknik och naturvetenskap. Högskolan har masterutbildningar som ligger inom de områden där lärosätet har rätt att examinera på forskarnivå.

Under 2013 har högskolestyrelsen beslutat om en ny forsknings- och utbildningsstrategi (FUS) och från första augusti finns en ny nämnd, forsknings- och utbildningsnämnden (FUN), som bland annat ansvarar för att säkerställa en tydlig koppling mellan forskning och utbildning.

Detta är ett uppdrag som inte funnits på nämndnivå tidigare och som förstärker möjligheten att fokusera utbildningsutbudet.

Högskolans utbildningar har fått både positiva och negativa utlåtanden under året. I Svenskt Näringslivs kartläggning av hur lärosätena samverkar med näringslivet ligger Högskolan i Halmstad i topp: fyra av de tio bästa utbildningarna alla kategorier och sex av tio på teknikområdet tillhör Högskolan i Halmstad. I Universitetskanslersämbetets utvärderingar har kandidatutbildningen i informatik fått omdömet mycket hög kvalitet, den enda i landet. Ett flertal utbild-

ningar har fått omdömet bristande kvalitet, huvudsakligen inom teknik där Högskolan, i likhet med många andra lärosäten, inte har lyckats hantera kombinationen av yrkes- och generella examina inom teknik på ett tillfredställande sätt. Högskolan tar detta på största allvar och inleder processer med stöd av strategiska medel för att komma till rätta med de brister som har identifierats och för att lyfta kvaliteten på berörda utbildningar.

Jämförelser med andra lärosäten visar att Högskolan i Halmstad har ett för sin storlek i särklass brett utbildningsutbud, både vad gäller huvudområ-

den och program. Detta förstärker behovet av att koncentrera utbildningsutbudet.

Andelen förstahandssökande bland de registrerade på Högskolans utbildningar ökar, och en årlig rekryteringsenkät som görs bland studenter på nybörjarprogram visar att allt fler söker sig till Högskolan på grund dess unika utbildningar.

Under 2013 har Högskolan i Halmstad fått tillstånd att utfärda civilingenjörsexamen. Civilingenjörsutbildningen inom datateknik planeras starta hösten 2014. Den planerade ut9

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2013

bildningen på grundnivå inom tema hälsoinnovation startade 2013: studenter från nio program inom teknik, informatik, pedagogik och psykologi läser och gör projekt tillsammans – i nära samverkan med forskningsprojekt, företag och organisationer i det omgivande samhället.

Den nya nämnden, FUN, har ett externt råd med representanter från Svenskt Näringsliv, Region Halland, Halmstads kommun, Falkenbergs kommun, Hylte kommun och Teknik- och kompetenscentrum (TEK).

Rådet träffar ordföranden två gånger per år och hela nämnden en gång per år för att diskutera utbildningsutbudet. Syftet är att nämnden ska kunna få en bättre förståelse för arbetsmarknadens behov av utbildning och kompetens med ett långsiktigt och strategiskt perspektiv.

Högskolan har under 2013 implementerat systemet för pedagogisk meritering med två titlar – meriterad och excellent lärare. Efter ansökan och bedömning av externa sakkunniga har

de första pedagogiskt meriterade lärarna antagits under 2013.

Under 2013 har Högskolan beslutat om riktlinjer för betygskriterier och en implementeringsplan för 2013– 2015 vilket innebär att det 2013 ska finnas betygskriterier för alla examensarbeten. Under 2013 fick ett antal examinatorer av examensarbeten på grund- och avancerad nivå medel för att, med stöd från det högskolepedagogiska centrumet, arbeta fram betygskriterier för examensarbeten.

Dessa examinatorer ska fungera som rådgivare inom respektive verksamhet när ämnesspecifika riktlinjer och mallar ska tas fram. Högskolan införde under året, efter ett omfattande implementeringsarbete 2012, ett nytt och automatiserat kursvärderingssystem som omfattar alla kurser vid lärosätet. Syftet är att säkerställa att alla studenter erbjuds att delta i utvärdering av utbildningen, att de får feedback på sina synpunkter, samt att lärarna avlastas från en del av det administrativa arbetet med kursvärderingar.

VT13

VT12

VT11

HT13

HT12

HT11

13 389

9 541

11 432

31 893

30 669

29 678

Sökande totalt i första hand

2 810

2 207

2 565

5 608

5 278

5 260

Sökande till program

3 503

2 959

3 140

17 336

18 431

16 925

Sökande totalt

Sökande till program i första hand Sökande till fristående kurser Sökande till fristående kurser i första hand

674

551

529

2 792

2 782

2 550

9 886

6 582

8 292

14 557

12 238

12 753

21 36

1 656

2 036

2 816

2 496

2 710

Tabell 1. Antal sökande * på grundnivå och avancerad nivå. Källa UHR/NyA.

* Oavsett behörighet.

Sökandetryck program

VT13

VT12

VT11

HT13

HT12

HT11

1,97

1,93

2,39

1,49

1,36

1,38

Tabell 2. Sökandetryck. Källa UHR/NyA.

10

Efterfrågan på utbildningar Trots att Högskolan i Halmstad har minskat utbildningsutbudet med anledning av ett minskat utbildningsuppdrag så ökar antalet ansökningar totalt till lärosätets utbildningar under 2013 jämfört med 2012. Procentuellt sett är ökningen 13 procent. Ökningen beror främst på sökande till fristående kurser och gäller både sökande i första hand och sökande totalt. Det är även allt fler förstahandssökande till Högskolans utbildningar jämfört med 2012 års terminer, både avseende program och fristående kurser. Antalet förstahandssökande till Högskolans program ökar marginellt höstterminen 2013 jämfört med 2012 men däremot ökar antalet förstahandssökande till programmen under vårterminen 2013 med 22 procent jämfört med vårterminen 2012. För mer information, se tabell 1: Antal sökande på grundnivå och avancerad nivå. I tabellen redovisas sökandesiffror (i tid) från ordinarie antagningsomgång.

Studenternas ökade efterfrågan på Högskolan i Halmstads utbildningar visar att lärosätet fortsatt står starkt i konkurrensen gentemot andra lärosäten. Sökandesiffrorna visar att Högskolan har utbildningar som är attraktiva. Det finns flera faktorer som förklarar ökningen av sökande. Högskolan har många utbildningar som av studenter identifieras som unika och som har gott rykte. Halmstad är även en populär studieort. Detta

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2013

framgår av studenters svar på rekryteringsenkäten som årligen genomförs på Högskolan. Lärosätet jobbar kontinuerligt med att utveckla nya unika utbildningar och kvalitetssäkra befintliga utbildningar, samt strävar efter att anpassa utbildningsutbudet till studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov.

I tabell 2: Sökandetryck redovisas ytterligare ett mått som syftar till att ge en bild av efterfrågan på Högskolans utbildningar. Med ”sökandetryck” avses här antalet förstahandssökande

Återrapportering av utbildningsuppdraget

per antagen (efter andra antagningsomgången) på program. Högskolan ökar i sökandetryck under båda 2013 års terminer jämfört med 2012 års.

Sammantaget ger måttet en indikation på att Högskolan mycket väl skulle kunna ta emot fler studenter än vad som ryms inom Högskolans nuvarande utbildningsuppdrag.

Detta ger också en indikation på att Högskolan har bra förutsättningar för att upprätthålla studentvolymen även vid minskade årskullar framöver.

2013 kvinnor

Budgetåret 2013 (se tabell 3: Helårsstudenter och helårsprestationer 2011–2013) minskade antalet helårsstudenter med 121 – från 5 234 helårsstudenter 2012 till 5 113 helårsstudenter 2013 – det vill säga med drygt 2 procent. Den minskade produktionen är en konsekvens av ett lägre takbelopp 2013 som inneburit ett minskat utbildningsutbud, framförallt inom fristående kurser, och färre antagna studenter. Fördelningen mellan kvinnor och män bland hel-

2012

män

totalt

kvinnor

män

2011 totalt

kvinnor

män

totalt

Helårsstudenter, hst

3 071

2 042

5 113

3 115

2 119

5 234

3 246

2 358

5 604

Helårsprestationer, hpr

2 674

1 699

4 373

2 658

1 726

4 384

2 732

1 897

4 629

Prestationsgrad

87%

83%

86%

85%

81%

84%

84%

80%

83%

Andel kvinnor och män av hst

60%

40%

60%

40%

58%

42%

tabell 3. helårsstudenter och helårsprestationer 2011–2013.

2013

2012

2011

Högskoleingenjörsutbildning

244

253

227

Sjuksköterskeutbildning

166

160

150

Tabell 4. Antal registrerade programnybörjare på högskole­ ingenjörsutbildning och sjuksköterskeutbildning 2011–2013.

Utbildningsområde

2013

2012

2011

10%

11%

11%

Idrott

1%

1%

1%

Utbildningsprogram

Juridik

3%

2%

2%

Andel av total hst

Undervisning

7%

9%

7%

Humaniora

2013

2012

79%

78%

76%

Helårsstudenter

4 039

4 085

4 266

Helårsprestationer

3 628

3 606

3 767

90%

88%

88%

3%

2%

2%

Naturvetenskap

15%

16%

16%

Prestationsgrad

Samhällsvetenskap

29%

26%

25%

Fristående kurser

Teknik

24%

26%

28%

Andel av total hst

Verksamhetsförlagd utbildning

1%

-

-

Vård

8%

7%

6%

Övrigt

0%

0%

1%

Medicin

Tabell 5. Produktion per utbildningsområde 2011–2013.

2011

21%

22%

24%

1 074

1 149

1 338

Helårsprestationer

745

778

862

Prestationsgrad

69%

68%

64%

Helårsstudenter

Tabell 6. Produktion per utbildningsform 2011–2013.

11

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2013

årstudenterna är samma som 2012 – det vill säga 60 procent kvinnor och 40 procent män.

Helårsprestationerna minskar med elva, från 4384 helårsprestationer 2012 till 4 373 helårsprestationer 2013. Prestationsgraden ökar till 86 procent 2013 från 84 procent 2012.

Det finns flera tänkbara förklaringar till detta, till exempel att andelen helårsstudenter inom program fortsätter att öka och nu är 79 procent. Bland dessa är prestationsgraden generellt sett högre än på fristående kurser.

Dessutom fortsätter antalet fristående kurser på distans att minska och där är prestationsgraden generellt sett lägre. En ytterligare förklaring är att konkurrensen om platserna blivit större genom att Högskolan, på grund av minskat takbelopp från staten, tvingats minska sitt utbud av både program och fristående kurser vilket leder till att de studenter som antas har högre antagningspoäng och möjligen därför klarar sina studier bättre.

Antalet helårsstudenter som varit registrerade på kurser höstterminen 2012 och som inte tagit några poäng på dessa höstterminen 2012 eller vårterminen 2013 (fram till och med den 30 augusti 2013) uppgår till 262.

Detta är 11 procent av helårsstudenterna höstterminen 2012. Av dessa 262 helårsstudenter är 126 på fristående kurser, vilket är cirka 50 procent.

De utbildningsområden som har flest helårsstudenter utan poäng är teknik, 12

samhällsvetenskap och naturvetenskap. Detta sätt att mäta inaktivitet innebär att studenter som fått underkänt, och alltså inte får några poäng, också räknas som inaktiva.

att under en termin bli behöriga och ger efter avslutade studier garanterad plats på det ingenjörsprogram vars bastermin de läst.

Det finns en annan metod för att mäta inaktivitet, framtagen av Ladokkonsortiet, som innebär att underkänt räknas som ett resultat. Beräkningar enligt denna metod visar att 145 helårsstudenter (6 procent) av helårsstudenterna höstterminen 2012 inte har resultat kopplat till registreringen. Även med denna metod finns 50 procent av helårsstudenterna utan resultat på fristående kurser. De utbildningsområden som har flest helårsstudenter utan resultat är teknik, samhällsvetenskap, naturvetenskap och humaniora.

Undervisningsformer och utbildningsområden

Tabell 4: Antal registrerade programnybörjare på högskoleingenjörsutbildning och sjuksköterskeutbildning 2011– 2013 redovisar programnybörjare på högskoleingenjörs- och sjuksköterskeprogrammen. Antalet programnybörjare på högskoleingenjörsprogrammen har ökat med 17 studenter från 2011 till 2013. Antalet programnybörjare på sjuksköterskeprogrammen har ökat med 16 från 2011 till 2013. Nämnas kan att Högskolan ökat intaget till de så kallade tekniska basterminer som finns kopplade till respektive högskoleingenjörsprogram – från 101 registrerade 2011 till 125 registrerade 2013. Basterminen ger studenter som inte är behöriga till högskoleingenjörsprogram möjlighet

Andelen helårsstudenter per utbildningsområde redovisas i tabell 5: Produktion per utbildningsområde 2011–2013. Samhällsvetenskap och teknik är de största utbildningsområdena med 29 procent respektive 24 procent av totala produktionen.

Utbildningsområdet samhällsvetenskap ökar med 3 procentenheter och området teknik minskar med 2 procentenheter jämfört med föregående år. Detta beror till viss del på att vissa omklassificeringar gjorts under 2013 där bland annat företagsekonomi klassificerats som 100 procent samhällsvetenskap istället för att tidigare i vissa fall haft inslag av teknikklassificering. Utbildningsområdena vård och medicin ökar, vilket ligger i linje med att antalet platser ökat på sjuksköterskeprogrammen. Området undervisning minskar något men det beror på att utbildningsområdet verksamhetsförlagd utbildning tillkommit. Övriga förändringar är marginella.

Fördelningen i produktion mellan program och fristående kurser återges i tabell 6: Produktion per utbildningsform 2011–2013. Andelen helårsstudenter inom program är 79

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2013

2013

2012

2011

Avancerad nivå

2013

2012

2011

Andel av total hst

8,3%

9,2%

9,7%

Andel av total hst

7,7%

7,4%

9,1%

Helårsstudenter

424

480

544

Helårsstudenter

394

390

509

Helårsprestationer

242

272

265

Helårsprestationer

324

343

423

Prestationsgrad

57%

57%

49%

Prestationsgrad

82%

88%

83%

Fristående kurser – distans

Utbildningsprogram – distans

Grundnivå

Andel av total hst

0,8%

1,2%

2,0%

Andel av total hst

91,1%

91,3%

89,2%

Helårsstudenter

43,4

65

110

Helårsstudenter

4 660

4 779

4 996

39

61

87

Helårsprestationer

4 003

3 995

4 124

90%

94%

79%

86%

84%

83%

Helårsprestationer Prestationsgrad

Tabell 7. Produktion distansutbildning 2011–2013.

Prestationsgrad Förberedande nivå

1,2%

1,3%

1,8%

Helårsstudenter

59

66

99

Helårsprestationer

42

45

81

70%

69%

82%

Andel av total hst

procent och inom fristående kurser 21 procent. Andelen helårsstudenter inom program ökar något jämfört med föregående år eftersom lärosätet på grund av minskat utbildningsuppdrag från staten valt att framförallt minska utbudet av fristående kurser.

Prestationsgraden är 90 procent för program och 69 procent för fristående kurser.

Produktionen avseende distansutbildning redovisas i tabell 7: Produktion distansutbildning 2011–2013.

Totalt utgörs 9 procent av Högskolans produktion i helårsstudenter av distansutbildning. Detta är en fortsatt minskning jämfört med tidigare år. Prestationsgraden för distansutbildning på program är avsevärt högre än den för fristående kurser.

Andelen helårsstudenter fördelat på utbildningsnivå framgår av tabell 8: Produktion per utbildningsnivå 2011– 2013. Förändringarna är marginella jämfört med föregående år.

Prestationsgrad

Tabell 8. Produktion per utbildningsnivå 2011–2013.

2013

2012

2011

Generella examina Grundnivå Högskoleexamen

52

39

29

Kandidatexamen

634

845

612

114

130

203

25

45

22

Högskoleingenjörsexamen

120

114

82

Lärarexamen på grundnivå

100

114

83

99

111

117

54

46

106

Avancerad nivå Magisterexamen Masterexamen

Yrkesexamina Grundnivå

Sjuksköterskeexamen Avancerad nivå Lärarexamen på avancerad nivå Specialistsjuksköterskeexamen Totalt antal examina

58

90

39

1 256

1 534 *

1 293 *

Tabell 9. antal utfärdade examina 2011–2013.

Antalet helårsstudenter finansierade genom studieavgifter ökar med 100

* Observera att examina för 2012 och 2011 har räknats om retroaktivt då några ärenden ej avgjorts när uppgifterna hämtades ut vid föregående årsredovisningar.

13

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2013

procent, från 40 helårsstudenter 2012 till 80 helårsstudenter 2013.

Den övervägande delen (78 procent) av produktionen ligger på avancerad nivå.

Examina på grundoch avancerad nivå Antalet utfärdade examina de tre senaste åren framgår av tabell 9: Antal utfärdade examina 2011–2013. År 2013 utfärdades totalt 1 256 examina på grund- och avancerad nivå vilket är en minskning jämfört med 2012.

Antalet utfärdade examina ligger ungefär på 2011 års nivå. Utfärdandet av samtliga typer av examina har minskat förutom högskoleingenjörsexamen, lärarexamen på avancerad

nivå samt högskoleexamen. Jämfört med 2011 har antalet utfärdade högskoleingenjörsexamina ökat med 46 procent. Denna ökning beror på att Högskolan tog in fler studenter på ingenjörsutbildningarna hösten 2010 jämfört med hösten 2008.

utfärdade specialistsjuksköterskeexamina varierar mellan åren beror på att utbildningarna inte startar varje år. Antalet utfärdade masterexamina minskar jämfört med föregående år vilket sannolikt är en konsekvens av införandet av studieavgifter för studenter från länder utanför EU och EES hösten 2011. Under 2011 minskade antalet som startade på masterutbildningarna betydligt jämfört med hösten 2010. En stor andel av studenterna på masterutbildningarna är internationella studenter. Fördelningen mellan generella examina och yrkesexamina var 2013: 66 procent generella examina och 34 procent yrkesexamina. Detta är en marginell förändring jämfört med föregående år.

Att antalet utfärdade examina generellt sett minskar beror främst på minskningen av utfärdade kandidatexamina. En bidragande orsak till detta är att färre studenter togs in på kandidatprogrammen höstterminen 2010 jämfört med höstterminen året dessförinnan. Att antalet yrkesexamina minskar beror bland annat på att färre specialistsjuksköterskeexamina utfärdades 2013 jämfört med föregående år. Anledningen till att antalet

Fullbetalande studenter Beviljade stipendier från Högskolan

2013 (ht)

2013 (vt)

2012 (ht)

2012 (vt)

104

59

40

9

11

17

13

25

10

11

5

5

5

2

2

126

77

70

21

24

Beviljade stipendier från Svenska Institutets stipendieprogram Totalt antal betalande studenter

2011 (ht)

Tabell 10. Antal betalande studenter 2011–2013.

Inkommande utbytesstudenter Område EU

Utresande utbytesstudenter

Antal utbytesavtal

2013

2012

2011

2013

2012

2011

2013

2012

2011

245

217

262

47

94

121

140

166

210

Övriga Europa

5

1

2

5

0

0

12

5

5

Afrika

2

0

0

10

10

10

4

4

2

Asien

58

86

145

46

48

54

27

27

23

Oceanien

0

0

2

5

8

9

5

5

4

Nordamerika

0

5

1

13

11

15

4

4

5

24

17

9

12

12

5

10

11

5

334

326

421

138

183

214

202

222

254

Sydamerika Totalt

Tabell I1. Utbytesstudenter 2011–2013.

14

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2013

Lärarutbildningens dimensionering Vid dimensioneringen av lärarutbildningen har hänsyn tagits till de examensrättigheter Högskolan har och signaler från kommunerna i den omgivande regionen har uppmärksammats. Även studenternas efterfrågan har varit viktig i besluten om innehåll och omfattning. En fördelning av nybörjarplatserna har gjorts så att ämneslärar- och grundlärarutbildningarna motsvarar knappt två tredjedelar av platserna på lärarprogrammen.

Förskollärarutbildningen ska enligt planerna utgöra mer än en tredjedel av platserna på lärarprogrammen.

Under 2013 antogs 266 studenter till det nya lärarprogrammet. Dessa fördelade sig enligt följande: • Förskollärarutbildningen: (grundnivå) 86 studenter (49 ht och 37 vt) • Grundlärarutbildningen F–3: (avancerad nivå) 47 studenter • Grundlärarutbildningen 4–6: (avancerad nivå) 35 studenter • Ämneslärarutbildningen 7–9: (avancerad nivå) 35 studenter • Ämneslärarutbildningen gy: (avancerad nivå) 63 studenter Totalt hade lärarutbildningen ett uppdrag för 2013 om 687 helårsstudenter.

Förskollärarutbildningen har högt sökandetryck, det innebär att antalet förstahandssökande per antagen är 3,18. På grundlärarutbildningen (åk F–3) är motsvarande siffra 1,48. Det kan tilläggas att inom grundlärarprogrammen går det att i Högskolans rekryteringsenkät 2013 utläsa att den

orsak man i högst grad anger till att man sökte programmen är att ”utbildningen har gott rykte”. Ungefär hälften angav detta. Problem med rekrytering märks framför allt inom de naturvetenskapliga områdena och matematik på ämneslärarutbildningen. Innevarande år bedrivs utbildning både i naturvetenskap och i matematik, men grupperna är små och kommer – om ingen förändring sker vad gäller söktryck – att bli ekonomiskt problematiska att driva i längden.

En mer allmän trend tycks vara ett motstånd mot valet av ämneslärarutbildningens inriktning 7–9. En förklaring till detta är att ämneslärarutbildningen för gymnasieskolan även ger behörighet att undervisa i årskurserna 7–9. Under 2011, 2012 och 2103 har söktalen för ämneslärarutbildningen fördelat sig på cirka en tredjedel till inriktningen 7–9 och två tredjedelar till gymnasiet. Om lärarutbildningen i Halmstad kan allmänt nämnas att lärosätet i relation till andra lärosäten har mycket få avhopp, vilket innebär god stabilitet på utbildningarna.

Under 2013 har lärarutbildningen i Halmstad startat ett samarbete med lärarutbildningen vid Karlstad universitet och med Teach for Sweden om en kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) inom ämneslärarutbildningen med inriktning 7–9, särskilt riktad mot dem som har ämneskunskaper inom det naturvetenskapliga området. Detta är en särskild satsning från regeringen för att öka

antalet lärare inom de naturvenskapliga ämnena för inriktningen 7–9.

I syfte att informera och vägleda studenterna anordnas under termin två en informationsdag då det bland annat informeras om valbara ämnen och vilka framtidsmöjligheter olika ämnen och kombinationer har vad gäller till exempel arbetsmarknad. Lärarutbildningen har relativt få valmöjligheter vilket innebär att några studenter på eget initiativ väljer att läsa det valbara ämnet på annat lärosäte.

Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Regionalt utvecklingscentrum (RUC) och lärarutbildningen samverkar och har fortsatt avtal med nio kommuner i sydvästra Sverige samt Region Halland. Under året har nya avtal slutits med en fristående förskolegrupp (cirka 15 förskolor) vilket innebär att vi idag har avtal med tre förskolegrupper (45 förskolor). RUC har idag avtal med samverkanspartner inom kommuner, fristående huvudmän samt Region Halland kring utvecklingsstrategier fram till år 2016.

Områden som berörs är ledarskap, kvalitet och lärande. Genom att samverka kring utbildningsinsatser i relation till behov, bidrar RUC:s samverkan till en likvärdig och relevant kunskapsutveckling i regionen.

Utbildningsinsatserna har genomförts i form av seminarier, uppdragsutbildningar samt riktade insatser mot enskilda kommuner och skolor.

15

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2013

RUC har även under året ansvarat för riktade satsningar mot skolområdet på uppdrag av Skolverket.

Internationalisering Studieavgifter för tredjelandsstudenter och deras påverkan på lärosätets övriga verksamhet Högskolan har under 2013 ökat sina rekryteringsåtgärder och aktiviteter i syfte att förstärka rekryteringen av betalande studenter från länder utanför EU och EES (Europeiska ekonomiska samarbetsområdet).

Majoriteten av studenterna på de engelskspråkiga magisterprogrammen är internationella och majoriteten av dessa är betalande studenter.

Deras närvaro i undervisningen är av strategisk betydelse såväl akademiskt som ekonomiskt. Ett antal program på avancerad nivå har kunnat erbjudas svenska studenter och utbytesstudenter tack vare ett betydande antal betalande studenter. Statistiken visar att antalet betalande studenter har ökat med 80 procent för perioden från höstterminen 2012 till höstterminen 2013, och totalt med 116 procent på årsbasis. Det är framförallt teknikprogrammen som fått fler betalande studenter.

Det ökade antalet studenter kommer från lärosätets samarbetspartner i Kina, Indien och Brasilien, samt via så kallade free-movers. Lärosätet har fortsatt att fokusera på att förstärka den strategiska innovationsprofilen 16

avseende val av internationella partneruniversitet, i syfte att identifiera strategiska allianser. Allianser som på ett systematiskt sätt omfamnar både utbildning och forskning, samt har tydliga kopplingar till lokal och regional industri.

Högskolan har, där sådan samverkan har ansetts fruktbar, samarbetat med andra svenska och utländska lärosäten, samt med svenska utlandsmyndigheter och Svenska institutet.

Högskolan medverkar också aktivt i samarbetet Study Destination Sweden, samt i internationella mässor och konferenser. En stor satsning har under hösten gjorts på Brasilien, tillsammans med ett större svenskt konsortium av lärosäten. Resultaten av alla dessa ansträngningar återfinns i tabell 10: Antal betalande studenter 2011–2013.

Studentmobilitet Uppgifter om utbytesstudenter redovisas i tabell 11: Utbytesstudenter 2011–2013. Högskolan i Halmstad har under 2013 systematiskt arbetat med att anpassa antalet utbytesavtal, och antalet inkommande och utresande studenter, till lärosätets strategiska mål och minskande uppdrag.

Totalt har antalet inkommande utbytesstudenter ökat med 3 procent trots att antalet studieplatser minskat vid lärosätet. Antalet inkommande utbytesstudenter från EU har ökat med 13 procent.

Antalet inkommande utbytesstudenter från Asien har minskat med 33

procent som en konsekvens av kravet på att nå balans i utbytesverksamheten utanför EU senast 2015. Processen med att nå balans kommer att fortsätta under 2014 och i takt med att ingångna avtal löper ut. Antalet utbytesstudenter från Syd- och Nordamerika har ökat till följd av en utökad satsning på att etablera nya universitetsnätverk i Mexiko och Brasilien, samt fördelaktiga svenska stipendier som ger finansiering av både lärar- och studentutbyte.

När det gäller utresande studenter har denna grupp minskat med 25 procent. Ett minskat intresse för studier inom Europa utgör den huvudsakliga orsaken. En annan anledning är att program som har haft utlandsstudier som ett obligatoriskt moment har lagts ned. Trots förstärkta insatser för att attrahera fler studenter till utlandsstudier under 2013, visar resultaten på en minskning. Antalet avtal har reducerats från 222 till 202 helt i linje med lärosätets strategiska ambitioner. Det förekommer dock en ökning av antalet avtal i Ryssland och inom de nordiska länderna. Målet är att reducera antalet inaktiva och obalanserade avtal i syfte att skapa en bättre mobilitetsbalans samt en mer rationell administration. Förändringen i utbytesavtalsbeståndet ska också följa förändringen i lärosätets profilering.

Samarbetet med Migrationsverket I samband med rekryteringen av stu-

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2013

Verksamhetens intäkter

2013

2012

2011

Anslag *

356 503

349 306

365 602

Avgifter

23 019

21 329

20 523

6 346

3 317

6 869

Finansiella intäkter

949

1 340

1 377

Summa intäkter

386 817

375 292

394 371

Bidrag

Grundutbildning, finansiering

Verksamhetens kostnader Personal

238 893

237 593

236 921

Lokaler

67 103

66 945

66 598

Övrig drift

57 447

54 216

58 250

Avskrivningar

12 829

13 444

14 522

Finansiella kostnader

221

570

560

Summa kostnader

376 493

372 769

376 851

10 324

2 523

17 520

Resultat Transfereringar Erhållna

3 827

4 475

2 978

Lämnade

-3 847

-4 487

-2 976

Saldo transfereringar Resultat

-20

-12

2

10 304

2 512

17 522

tabell 12. sammanställning grundutbildning 2011–2013 (tkr.). * Inklusive kvalitetsbaserat anslag 705 tkr.

dieavgiftsfinansierade studenter har följande erfarenheter gjorts under 2013: Viseringsbesluten tar ofta lång tid och kommer ibland för sent. Öppettider, bemanning och servicegrad vid utlandsmyndigheterna kan ibland ha en begränsande effekt på antalet studenter som hinner få sina ärenden prövade i tid.

REDOVISNING AV PRESTATIONER OCH EKONOMI Resultatet av produktionen inom grundläggande utbildning blev 358,4 miljoner kronor under verksamhetsåret 2013. Lärosätet avräknar därmed hela takbeloppet på 355,8 miljoner kronor och gör en överproduktion

2013

2012

2011

Prestationer Helårsstudenter, hst Kostnad per hst, kronor

5 113

5 234

5 604

67 021

65 655

63 530

4373

4 384

4 629

78 362

78 384

76 911

Examina

1 256

1 534

1 293

Totala kostnader (mnkr.)

342,7

343,6

356,0

Helårsprestationer, hpr Kostnad per hpr, kronor

tabell 13. Anslagsfinansierad grundutbildning 2011–2013.

med 2,6 miljoner kronor eller 0,7 procent över takbelopp. Överskjutande produktion tillförs redan tidigare sparade prestationer och uppgår, tillsammans med 0,9 miljoner kronor från decemberdifferensen (ej avräknade prestationer vid årsskiftet), till totalt 35,6 miljoner kronor. Dessa överprestationer redovisas utanför balansräkningen och resultaträkningen och kan avräknas inom framtida anslagsavräkning om inte takbeloppet uppnås. Lärosätet har därmed fullt utnyttjat möjligheten att spara överproduktion motsvarande 10 procent av takbeloppet.

Det ekonomiska resultatet för den samlade grundutbildningen uppgick

till 10,3 miljoner kronor (se tabell 12: Sammanställning grundutbildning 2011–2013). Uppdelat per verksamhetsområde svarade uppdragsverksamheten för 1,2 miljoner kronor och den anslagsfinansierade verksamheten för 9,1 miljoner kronor.

Under sommaren 2013 mottog lärosätet ett beslut från regeringen om tilläggsanslag med 2,8 miljoner kronor för utbyggnad av sjuksköterske- och ingenjörsutbildningar. Detta anslag ingår inom nämnda överskott av grundutbildningen då det planeras att användas under 2014. Inom intäkterna ingår även ett kvalitetsbaserat anslag med 0,7 miljoner kronor.

Den snabba ökningen av studie17

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2013

avgiftsskyldiga studenter har också bidragit till resultatpåverkan inom den avgiftsfinansierade grundutbildningen. Intäkter för dessa studenter var 2013 10,3 miljoner kronor jämfört 2012 då siffran var 5,4 miljoner kronor – nära nog en fördubbling.

Vidare har ett flertal verksamhetsområden som finansierats med grundutbildningsanslag uppvisat positiva resultat. Lärosätet står inför minskat grundutbildningsanslag under kommande budgetår, och vilket innebär en allmänt återhållsam budgetdisciplin vilket genererar tillfälliga överskott.

Enligt 3 kap. 1 § i Förordningen (SFS 2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB) ska myndigheterna redovisa hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader.

Redovisningen ska lämnas enligt den indelning som myndigheten bestämmer om inte regeringen har beslutat annat.

I årsredovisningen för 2013 redovisar Högskolan i Halmstad prestationer och volymer. Totalkostnaden beräknas för grundutbildning exklusive uppdragsutbildning och bidragsfinansierad verksamhet, i relation till antalet helårsprestationer (hpr) och antaPoänggivande helårsstudenter varav (förskole-/)lärarlyft Helårsprestationer varav (förskole-/)lärarlyft

let helårsstudenter (hst). En analys av redovisningen, se tabellen Sammanställning av väsentliga uppgifter på sid 48–49, påvisar en kostnadshöjning med 2,1 procent per helårsstudent.

För helårsprestationer var kostnaden oförändrad jämfört med föregående budgetår.

En förklaring till kostnadsökningarna per prestation är att föregående år gjordes överproduktion med 0,7 procent över takbelopp, vilket påverkar kvaliteten då antal undervisningstimmar blir färre per student. Vid stora svängningar av utbildningsuppdraget på kort sikt riskerar mätning av kostnadseffektivitet att bli missvisande om inte hänsyn tas till kvalitetsbegreppet. I en enkel mätning av relationen kostnad jämfört med antal prestationer blir resultatet svårt att tolka. Vid en längre tidsperiod om åtta år blir den årliga medelsförändringen 3 procent per helårsstudent och 2,1 procent per helårsprestation.

Med hänsyn till inflationsfaktorn kan effektiviteten uppskattas som i stort sett oförändrad under en längre tidsperiod.

För Högskolan i Halmstad uppgår kostnaden för personskadeförsäkring av studenter till 6,81 kronor per student.

2013

2012

2011

34

37

76

6

12

48

22

46

65

7

19

44

tabell 14. poänggivande uppdragsutbildningar 2011–2013.

18

Uppdragsutbildning Under budgetåret 2013 uppgick omsättningen för uppdragsutbildningen vid Högskolan i Halmstad till 6,5 miljoner kronor, inklusive YH-utbildningar. Jämfört med föregående år är detta en avsevärd minskning på 25 procent (8,8 miljoner kronor år 2013) – se tabell 25: Beräknat utfall för avgiftsbelagd verksamhet för 2013 där intäkterna disponeras på sid 31.

Antalet genomförda uppdragsutbildningskurser har också minskat betydligt och uppgick till 17 stycken under budgetåret (27 stycken år 2012).

Antalet poänggivande helårsstudenter minskar något jämfört med 2012, se tabell 14: Poänggivande uppdragsutbildningar 2011–2013.

Lärarfortbildningen har under 2013 varit på en fortsatt låg nivå. Övriga uppdragsutbildningar inom RUC och lärarutbildningen har ökat, med både Skolverket och kommuner som uppdragsgivare. Det har varit störst fokus på kurser inom matematik och naturorienterande ämnen, men en kurs inom mentorskap för lärare och förskollärare för introduktionsåret kopplat till lärarlegitimation har också genomförts.

Arbetsförmedlingen är fortfarande den enskilt största uppdragsgivaren och utbildningen ”Korta vägen, utbildning för arbetslösa invandrande akademiker”, som är inne på sitt sjätte år, har fler deltagare än tidigare.

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2013

Forskning och utbildning på forskarnivå PROFILERING, MÅL OCH STRATEGI Under 2013 har Högskolan i Halmstad fortsatt profileringsarbetet mot det innovationsdrivande lärosätet.

Högskolans forsknings- och utbildningsstrategi 2013–2020 uttalar ett åtagande att spela en aktiv roll i samhällsutvecklingen och att stimulera utvecklingen mot utmaningsdrivna och innovativa forskningsprojekt.

Ambitionen är att konkreta resultat av forskningen ska kunna avläsas i samhället och behovsmotiverad forskning i samarbete med externa parter är mycket viktig. Högskolan ska ha fler kompletta akademiska miljöer, där forskning och utbildning integreras och samverkar med det omgivande samhället.

Högskolan har sedan 2007 satt som strategiskt mål att söka, erhålla och etablera utbildning på forskarnivå inom sina tre profilområden. År 2010 erhöll lärosätet rätt att examinera och utbilda på forskarnivå inom två av dessa: innovationsvetenskap och informationsteknologi. Under 2013 erhöll Högskolan rätt att examinera och utbilda på forskarnivå i det tredje området: hälsa och livsstil. Ett annat mål är att öka andelen externa forskningsmedel i syfte att uppnå ett mer balanserat lärosäte med excellent utbildning och forskning inom profilområdena. Den externa finansieringsgraden av forskningen och forskarutbildningen behöver på sikt vara väsentligt högre än 50 procent,

så att minst två femtedelar av Högskolans lärare och forskares arbetstid kan ägnas åt forskning.

ORGANISATION, SAMVERKAN OCH INTERNATIONALISERING Forskningen organiseras inom åtta forskningsmiljöer, där antalet medlemmar varierar från ett tiotal upp till cirka åttio (disputerade och doktorander). Forskningsmiljöerna är: Bio- och miljösystemforskning (BLESS), Centrum för samhällsanalys ­ (CESAM), Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och

idrott (CVHI), Inbyggda och intelligenta system (EIS), Forskning om utbildning och lärande inom lärarutbildningen (FULL), Kontext och kulturgränser (KK) samt Maskinteknisk produktframtagning (MTEK).

KK-stiftelsen har utsett Högskolan till KK-miljö. Det är ett av Högskolans viktigaste medel för profilering och utveckling då det ger särskilda möjligheter att med stöd av KK-stiftelsen strategiskt bygga upp forskning och utbildning på avancerad nivå i nära samarbete med näringslivet. Inom KK-miljön bedrivs innovationsdrivande forskning inom de tekniska, naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnesområdena. Ett av 19

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2013

resultaten av Högskolans omfattande utvärdering av forskningen – ARC13 (se nedan) – var att de forskargrupper som utvecklats i nära samarbete med industrin också håller mycket hög kvalitet i sin forskning.

Högskolan har flera viktiga samarbetsavtal med externa parter i regionen. Under 2013 tecknade Högskolan avtal med Falkenbergs kommun kring utveckling av forskning och utbildning. Sedan tidigare finns avtal med Region Halland och Spenshults forskningsstiftelse. På nationell nivå samverkar Högskolan med Linköpings universitet, Lunds universitet och Blekinge tekniska högskola i ELLIIT – en av de två nationella strategiska satsningarna inom informations- och kommunikationsteknik (IKT) – och erhåller särskilda medel för detta. Detta samarbete har lett till mycket positiv utveckling för Högskolan med internationella professorsrekryteringar och samarbeten.

Samarbetsavtal avseende utbildning på forskarnivå finns dessutom med Högskolan i Skövde, Högskolan i Jönköping, Örebro universitet och Linnéuniversitetet. Vid Hälsoteknikcentrum Halland (HCH) som är inrättat vid Högskolan, samlas Högskolan, Region Halland, de halländska kommunerna och företag kring en innovationsmiljö för forskning och utveckling inom hälsoteknik.

Högskolans forskare deltar mycket i internationella forskningssam20

manhang. I underlagen till ARC13 (se nedan) redovisade Högskolans forskare att de under tvåårsperioden 2011–2012 samverkar eller samverkat med 182 internationella organisationer, varit på 67 kortare (mindre än en månad) forskningsbesök internationellt, varit på 18 längre (mer än en månad) internationella forskningsbesök, haft 36 besökande internationella forskare som besökt Högskolan kortare tid än en månad, haft 13 gästforskare som besökt Högskolan mer än en månad samt deltar eller deltagit i 28 forskningsprojekt med internationella forskningskonsortier.

Flera av Högskolans professorer är eller har varit gästprofessorer utomlands, framför allt i Afrika och Kina.

Högskolan har under 2013 haft flera internationella gästprofessorer, framför allt från engelsktalande länder.

Lärosätet startade en särskild satsning på internationella gästprofessorer i slutet av 2013 som fortsätter även under 2014. Högskolan avser att vara en motor i regionen och öka mängden forsknings- och utvecklingsprojekt finansierade av EU. Högskolan har därför under 2013 byggt upp en forskningsstödsorganisation med särskilt fokus på EU-medel.

RESURSER OCH RESULTAT Under 2013 genomförde Högskolan ARC13 (Assessment of Research and Coproduction 2013), en omfattande extern utvärdering av all forskning och samverkan i forskningen vid

Högskolan i Halmstad. Granskningen samfinansierades av KK-stiftelsen.

Sammanlagt 39 externa experter granskade forskningsverksamheten och ställde den i relation till nationell och internationell forskning inom samma ämnesområden. Hälften av Högskolans forskning bedömdes vara mycket bra eller excellent – det vill säga forskning som erhåller stor internationell uppmärksamhet, publiceras i tongivande internationella tidskrifter, och som kan sägas vara internationellt eller nationellt ledande inom sitt område. Endast en mindre forskningsmiljö bedömdes som otillräcklig. Flera av de övriga bedömdes ha potential att bli mycket bra eller excellenta. Under 2014 kommer Högskolan att arbeta vidare med resultaten från ARC13 i syfte att ytterligare utveckla forskningen.

Under 2013 var 30 personer (sju kvinnor och 23 män) inskrivna och aktiva i Högskolans egen utbildning på forskarnivå, se tabell 15: Sammanställning utbildning på forskarnivå, antal doktorander antagna vid Högskolan i Halmstad 2011–2013. Av dem var 13 inskrivna i området innovationsvetenskap och 17 i området informationsteknologi. Utöver dessa fanns 60 personer (33 kvinnor och 27 män) som var antagna i utbildning på forskarnivå vid andra lärosäten men som ingår i Högskolans verksamhet, se tabell 16: Sammanställning utbildning på forskarnivå, antal doktorander antagna vid andra lärosäten men som ingår i Högskolan i Halmstads

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2013

verksamhet 2011–2013. Högskolan har nio personer (en kvinna och åtta män) som är företagsdoktorander.

Snedfördelningen mellan kvinnor och män bland nyantagna doktorander är något som lärosätet kontinuerligt arbetar med – exempelvis genom programmet för kvinnlig meritering (läs mer på sid 7, 22 och 27). Sammanlagt var 90 personer, som ingår i Högskolan i Halmstads verksamhet, aktiva i forskarutbildning 2013, se tabellen Sammanställning av väsentliga uppgifter, sid 48–49. Av dessa var 40 kvinnor och 50 män. Det är en ökning jämfört med 2012 som till stor del beror på antagning till Högskolans egen utbildning på forskarnivå.

Under 2013 tog totalt nio personer som ingår i Högskolans verksamhet (fem kvinnor och fyra män) doktorsexamen och en person (man) tog

Totalt antal nyantagna doktorander varav antal kvinnor varav antal män Totalt antal doktorander med någon aktivitet varav antal kvinnor varav antal män

licentiatexamen. Två personer tog doktorsexamen inom Högskolans egen utbildning på forskarnivå (en kvinna och en man).

Intäkterna för forskningen uppgick 2013 till 113,7 miljoner kronor, exklusive finansiella poster, vilket är en marginell ökning från tidigare år (112,0 miljoner 2012; 113,2 miljoner kronor 2011), se tabell 17: Sammanställning forskning 2011–2013.

De tre största externa finansiärerna var KK-stiftelsen med 24,7 miljoner kronor, Vinnova med 7,8 miljoner kronor och Vetenskapsrådet med 5,4 miljoner kronor. Ungefär 2,9 miljoner kronor kom från EU. De externa intäkterna för forskning utgör 52,6 procent, vilket är en liten minskning från tidigare år (53 procent 2012; 54 procent 2011). Det innebär att andelen externfinansiering minskar något

2013

2012

2011

13

13

14

2

4

3

11

9

11

30

20

12

7

6

3

23

14

9

Totalt antal doktorander med utbildningsbidrag (årsarbetskraft)

0

0

0

Genomsnittlig studietid för licentiatexamen (år)

-

-

-

Genomsnittlig studietid för doktorsexamen (år)

6,2

4,0

3,7

Totalt antal doktorsexamina

2

1

1

Totalt antal licentiatexamina

0

0

0

Tabell 15. SAMMANSTÄLLNING UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ, ANTAL DOKTORANDER ANTAGNA VID HÖGSKOLAN I HALMSTAD 2011–2013.

Den genomsnittliga studietiden räknas från den tidpunkt personen/personerna blev antagen/antagna vid ett annat lärosäte.

för andra året i rad, vilket var oväntat.

Prognoser baserade på Högskolans forskares framgångar med att söka och erhålla externa medel pekade på att externfinansieringen skulle öka signifikant. Att den inte gjort det beror på att forskargrupperna inte hunnit med att rekrytera i önskad takt.

Högskolans forskare publicerade 73 artiklar i internationella vetenskapliga tidskrifter 2013. Det är andra året i följd som antalet forskningspublikationer i tidskrifter minskar (97 artiklar 2012; 117 artiklar 2011). Antalet artiklar som granskats med kollegial utvärdering och publicerats vid vetenskapliga konferenser 2013 var 117 (149 artiklar 2012; 124 artiklar 2011). Liksom för tidigare årsredovisningar finns det en ansenlig osäkerhet i senaste årets siffror, eftersom publikationer registreras av författarna

2013 Totalt antal nyantagna doktorander

2012

2011

3

6

3

varav antal kvinnor

3

4

2

varav antal män

0

2

1

Totalt antal doktorander med någon aktivitet

60

54

67

varav antal kvinnor

33

30

37

varav antal män

27

24

30

0

0

0

Totalt antal doktorander med utbildningsbidrag (årsarbetskraft) Totalt antal doktorsexamina

7

2

6

Totalt antal licentiatexamina

1

1

5

Tabell 16. SAMMANSTÄLLNING UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ, ANTAL DOKTORANDER ANTAGNA VID ANDRA LÄROSÄTEN MEN SOM INGÅR I HÖGKOLAN I HALMSTADS VERKSAMHET 2011–2013.

21

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2013

själva i Högskolans DiVA-databas, vilket sker en tid efter publikation.

Denna osäkerhet är 5–10 procent, ungefär en månads produktion. Att antalet tidskriftspublikationer minskar är olyckligt och Högskolan behöver bidra till att öka forskarnas incitament att publicera sig i tidskrifter.

Att publiceringarna i tidskrifter bör öka är även något som de externa granskarna i ARC13 påpekar. En delförklaring till det låga antalet artiklar

under 2013 är det omfattande och ambitiösa arbete som forskarna lagt på att genomföra ARC13.

I tabell 18: Sammanställning av forskningens resultat 2011–2013 redovisas Högskolans alla vetenskapliga publikationer. Högskolan har även under 2013 bekostat ett internt utvecklingsprojekt för att höja kvaliteten i Högskolans publiceringsdatabas.

Forskning, finansiering 2013

2012

2011

Anslag

53 955

52 564

51 706

Avgifter

6 905

7 389

9 270 52 232

Verksamhetens intäkter

52 879

52 132

Finansiella intäkter

256

331

577

Summa intäkter

113 995

112 416

113 785

101 121

91 325

90 406

7 086

7 201

7 165

13 966

14 015

15 736

1 291

1 731

1 828

Finansiella kostnader

192

239

295

Summa kostnader

123 656

114 510

115 430

-9 661

-2 094

-1 644

Bidrag

Kommentar till tabell 17: Forskningens intäkter blev 114 miljoner kronor och kostnaderna uppgick till 123,7 miljoner kronor. I kostnaden 123,7 miljoner kronor ingår beslutade och budgeterade strategiska långsiktiga satsningar som ska finansieras via myndighetskapitalet.

Under verksamhetsåret har en ny verksamhet bildats som avser strategiskt forskningsstöd, med avsättning 3,2 miljoner kronor för 2013. Målsättningen är att utveckla extern forskningsverksamhet som på sikt både ska finansiera detta forskningsstöd och kunna bidra till nya intäkter. En annan långsiktig satsning är att utveckla lärosätets tre rättighetsbärande miljöer.

Högskolan startade under 2012 ett program för kvinnlig meritering som avslutas under 2014.

Totalt har lärosätet aktiverat myndighetskapitalet med cirka 8,2 miljoner kronor för nämnda satsningar under 2013. Forskningens resultat beräknas vara i balans om man tar hänsyn till ovan nämnda strategiska satsningar.

Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Övrig drift Avskrivningar

Resultat Transfereringar Erhållna

1 480

1 172

3 687

Lämnade

-1 480

-1 172

-3 687

0

0

0

Saldo transfereringar Resultat

22

2013 Artiklar i tidskrifter Artiklar presenterade vid konferenser Refereegranskade artiklar presenterade vid konferenser

2012*

2011*

73

97

117

133

178

152

124

117

149

Doktorsavhandlingar

9

5

7

Licentiatuppsatser

1

2

4

Monografier som har kvalitetsgranskats

7

7

7

123,6

114,5

115,4

Total kostnad (mnkr.)

-1 644

tabell 18. sammanställning av forskningens resultat 2011–2013.

tabell 17. sammanställning forskning 2011–2013 (tkr.).

* Jämförelsestal 2011 och 2012 är korrigerade, se förklaring på sid 21–22.

-9 661

-2 094

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2013

Omvärldssamverkan H

ögskolan i Halmstads omvärldssamverkan syftar till att både främja lärosätets behov och bidra till samhällsutvecklingen. Förändrade omvärldskrav på utbildningens kvalitet, pågående forskningsprofilering samt Högskolans behov av strategiska omvärldsrelationer, har fortsatt präglat samverkansarbetets inriktning under 2013.

Under 2013 har Enheten för kontakter och samverkan (EKS) omorganiserats och bytt namn till Enheten för strategiskt stöd (ESS). Verksamheten har fyra funktionsområden: innovationsstöd, strategiskt samverkansstöd, forskningsstöd samt strategisk kommunikation. Med stöd från ESS har ett externt råd formerats i syfte att bistå forsknings- och utbildningsnämnden (FUN) med omvärldsbevakning. Rådet ska stödja lärosätets strategiska arbete med utbildningsutveckling genom att diskutera långsiktiga behov och former för utbildning med nämnden.

Regional samverkan Samarbetet med Region Halland har i vissa delar präglats av förändringar i respektive organisation. Det har även konstaterats att samarbetets framtida utveckling kräver ökad kunskap om varandras organisationer, uppdrag och förutsättningar. Under året beslöts därför att prioritera ett ökat kunskapsutbyte under 2014. Ett självprioriterande och viktigt regionalt samarbetsområde är kompetensförsörjning och utveckling inom hälsooch sjukvårdsområdet. En ekonomisk lösning för Hälsoteknikcentrum Hallands framtida verksamhet är därför ömsesidigt prioriterad. Likaså att säkerställa sjuksköterskeutbildningens framtida kvalitet och dess koppling till forskning och utveckling.

Lärosätet har på regional nivå deltagit i ett antal diskussionsseminarier om strategiska och prioriterade områden som kan leda till framtida samverkan om forskningsanknutna utvecklingsprojekt med EU-finansiering. Ett flerårigt samarbetsavtal slöts

med Samordningsförbundet Halland (SFH) om följeforskning inom förbundets projektverksamheter. Ett gemensamt finansierat utvecklingsarbete har dessutom inletts beträffande framtida interaktiv forskning om förbundets aktörssamverkan och behov av metodutveckling.

Näringslivssamverkan Flertalet av lärosätets utbildningsprogram har någon form av samverkan med arbetslivet. I likhet med tidigare år fick Högskolan i Halmstads sektioner under 2013 uppmärksamhet för detta arbete, och utsågs bland annat till ”Bäst på samverkan” av intresseorganisationen Svenskt Näringsliv. Ett stort antal stipendier och priser från företag och organisationer delades ut till studenter vid lärosätet. Flera utmärkelser gick till studentprojekt just för att de har genomförts i samarbete med företag och andra organisationer. Karriärcentrums verksamhet har utvecklats till att omfatta fler tjänster och produkter och antalet studentsamarbeten med företag har ökat.

Andel externfinansierad verksamhet Grundutbildning Forskning

2013

2012

2011

2010

2009

2008

2007

7,6%

7,0%

6,9%

6,6%

7,2%

7,3%

8,8%

2006 7,4%

52,7%

53,3%

54,1%

48,0%

50,0%

51,0%

52,0%

51,0%

Tabell 19. prestationsmått för samverkan 2006–2013.

23

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2013

KK-miljösatsningen ”Forskning för innovation” har expanderat kraftigt och ett 60-tal företag samarbetar idag i olika forskningsprojekt inom miljön. Idag gör så gott som samtliga studenter någon form av projekt i samarbete med externa aktörer någon gång under sin utbildning. På ingenjörsutbildningar sker examensarbetet i princip alltid med en extern uppdragsgivare eller med en framtida affärsmässig utveckling i fokus.

Kommunsamverkan Hösten 2013 undertecknades ett samarbetsavtal med Falkenbergs kommun. I intentionsavtalet tydliggörs angelägna utvecklingsområden i kommunen. Samtidigt lyfts lärosätets behov av långsiktiga samverkansrelationer inom utbildning och forskning fram. Sammanfattningsvis ska avtalet bidra till att organisationerna i högre grad gemensamt stödjer varandras fortsatta utveckling och förmåga att möta framtida samhällsutmaningar.

Avtalet är det första i sitt slag i Halland och avtalsdiskussioner har förts med fler halländska kommuner.

Prestationer av samverkan Ett sätt att åskådliggöra prestationer för samverkan kan vara att redovisa andelen externt finansierad verksamhet i ekonomiska termer som omsättning i relation till total omsättning för grundutbildning respektive forskning, se tabell 19: Prestationsmått för samverkan 2006–2013. Detta kan påvisa förändringen av samverkan med ekonomiska mått som bas.

24

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2013

Personal E

tt av målen för kompetensförsörjningen år 2013 var att fortsätta arbetet med att tillgodose Högskolan i Halmstads behov av kärnkompetens utifrån profileringen som ”det innovationsdrivande lärosätet”, särskilt inom forskarutbildningsområdena innovationsvetenskap, informationsteknologi samt hälsa och livsstil. Ett mål var också att öka den internationella rekryteringen, särskilt på forskningssidan.

Under år 2013 var medeltalet månadsanställda vid Högskolan 581,2 (582,2 år 2012) medan antalet årsarbetskrafter var 506,1 (496,0 år 2012).

Antalet utlysta anställningar har under året ökat från 37 under 2012 till 46 under 2013. Av dessa avsåg 33 kärnkompetens, tolv stödkompetens och en ledningskompetens. Under året tillsattes 27 av de 46 utlysta anställningarna medan rekryteringsprocessen för 13 av dem fortsätter under 2014 och för sex har rekryteringen avbrutits.

Av de 27 anställningar som har tillsatts var 15 inom kärnkompetensen.

Under 2013 har antalet professorer ökat från 41 till 47. Flertalet nyanställda professorer 2013 var män vilket har medfört att andelen kvinnliga professorer har minskat från 19,5 procent till 19,1 procent. Antalet universitetslektorer har minskat från 161 föregående år till 158. Även antalet universitetsadjunkter minskade från 175 till 170, se vidare tabell 20: Lärarpersonal fördelad på befattningar

respektive kvinnor och män 2011– 2013. Bland universitetslektorerna och universitetsadjunkterna är det dock, liksom föregående år, en mycket jämnare fördelning mellan män och kvinnor än bland professorerna.

Totalt minskade antalet lärare med endast två personer. Det har blivit en viss minskning av adjunkter och lektorer medan antalet professorer har ökat, vilket förklaras av den ökade satsningen på forskningen och forskarutbildningen.

Målet har varit att andelen tillsvidareanställd forskarutbildad lärarpersonal ska fortsätta att öka. Antalet tillsvidareanställda lärare 2013 var 272 (262 år 2012) och av dessa var 46 procent disputerade, vilket är en påtaglig minskning från förra året då andelen var 52,3 procent. Detta kan till viss del förklaras av att antalet ad-

junkter som tillsvidareanställs med stöd av 5§ sista stycket i Lagen om anställningsskydd har ökat. Antalet med docentkompetens minskade från 42 till 39 personer. Doktorander med doktorandanställning var 27,48 årsarbetskrafter vilket är relativt oförändrat jämfört med 2012 (27,50 ).

Personalomsättningen under kalenderåret 2013 var lägre än jämfört med 2012 (12,1 procent 2013 mot 14 procent 2012). Omsättningen inom kärnkompetensen var 14,6 procent (14,4 procent 2012), inom ledningskompetensen 0 procent (5,9 procent 2012) och inom stödkompetensen 7,7 procent (13,5 procent 2012), se vidare tabell 21: Omsättning av personal i procent 2011–2013. Den största personalomsättningen fanns liksom föregående år i åldersgruppen upp till 29 år.

25

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2013

2013

2012

2011

kvinnor

män

totalt

kvinnor

män

totalt

kvinnor

män

9

38

47

8

33

41

8

36

44

77

81

158

81

80

161

87

89

176

Professorer Lektorer

90

80

170

92

83

175

97

86

183

176

199

375

181

196

377

192

211

403

Adjunkter Totalt

totalt

tabell 20. Lärarpersonal fördelad på befattningar respektive kvinnor och män 2011–2013.

Kärnkompetens Ledningskompetens Stödkompetens Personalomsättning totalt

2013

2012

2011

14,6%

14,4%

15,0%

0%

5,9%

0%

7,7%

13,5%

18,3%

12,1%

14,0%

15,9%

tabell 21. Omsättning av personal i procent 2011–2013

Kompetensförsörjning avseende åldersstruktur Pensionsavgångarna under året var totalt tolv, varav tio inom kärnkompetens och två inom stödkompetens. Åldersstrukturen för 2013 visar på en ökning av medelåldern när det gäller kärnkompetensen och stödkompetensen medan genomsnittsåldern för ledningskompetensen har minskat, se tabell 22: Personalens genomsnittsålder 2011–2013. Totalt sett har genomsnittsåldern ökat. Under året tecknades sju nya delpensionsavtal (sex avtal 2012) och totalt hade 21 medarbetare delpension (19 medarbetare 2012).

Sjukfrånvaro Tabell 23: Sjukfrånvaro i procent av sammanlagd arbetstid per ålderskategori 2011–2013 redovisar de anställdas totala sjukfrånvaro i förhållande till den totala ordinarie arbetstiden fördelat på män och kvinnor i åldersgrupperna 29 år eller yngre, 30–49 26

2013

2012

2011

Kärnkompetens, år

48,2

47,2

48,2

Ledningskompetens, år

53,1

54,5

53,2

Stödkompetens, år Genomsnittsålder, år totalt

45,8

44,5

44,2

47,7

46,5

47,1

tabell 22. Personalens genomsnittsålder 2011–2013

år samt 50 år eller äldre för perioden 2011–2013.

Sjukfrånvaron fortsätter att ligga på en relativt låg nivå men har ökat något de senaste två åren. Den totala sjukfrånvaron 2013 var 1,6 procent av alla anställdas sammanlagda arbetstid, vilket är en marginell ökning med 0,2 procentenheter jämfört med 2012. Antalet personer som har varit sjukskrivna 2013 är detsamma som 2012 och uppgår till 165 personer. 2011 var antalet sjukskrivna 160 personer.

Det totala sjuktalet för kvinnor har varit oförändrat de senaste tre åren (1,8 procentenheter) men har varierat inom ålderskategorierna. 2013 har sjuktalet ökat med 0,5 procentenheter för kvinnor i åldersgruppen 30–49 år jämfört med föregående år. Störst förbättring av sjuktalet har skett för kvinnor i åldersgruppen 29

år eller yngre där sjuktalet har minskat med 1,9 procentenheter jämfört med 2012. Antalet anställda vid Högskolan i åldersgruppen 29 år eller yngre är förhållandevis lågt, vilket resulterar i att även små förändringar får stort genomslag i sjuktalen. En minskning har även skett för kvinnor i åldersgruppen 50 år och äldre. Sjuktalet för män har ökat i samtliga åldersgrupper 2013. Den största ökningen är på 0,7 procentenheter och avser män i åldersgruppen 50 år och äldre.

Tabell 24: Antal långtidssjukskrivna (60 kalenderdagar eller mer) samt långtidssjukfrånvarons andel av totala sjukfrånvaron 2011–2013 redovisar antalet långtidssjukskrivna personer de senaste tre åren samt den andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 kalenderdagar eller mer (långtidssjukskrivna).

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2013

2013

2012

2011

kvinnor

män

totalt

kvinnor

män

totalt

kvinnor

män

totalt

0,3*

0,2*

0,2*

2,2

0,0

1,2

1,1

0,6

0,9

30–49 år

2,0

1,3

1,7

1,5

1,1

1,3

1,7

0,8

1,3

50 år och äldre

1,6

1,6

1,6

2,1

0,9

1,5

2,1

0,7

1,4

Totalt

1,8

1,4

1,6

1,8

0,9

1,4

1,8

0,8

1,3

29 år och yngre

tabell 23. Sjukfrånvaro i procent av sammanlagd arbetstid per ålderskategori 2011–2013 * Skillnaden i totalsumman för åldersgruppen upp till 29 år beror på avrundning.

Långtidssjukskrivna Antal personer Andel av totala sjukfrånvaron

2013

2012

2011

15

14

18

54 %

49 %

50 %

tabell 24. Antal långtidssjukskrivna (60 kalenderdagar eller mer) samt långtidssjukfrånvarons andel av totala sjukfrånvaron 2011–2013.

2013 står de långtidssjukskrivna för 54 procent av den totala sjukfrånvaron, vilket är en ökning med 5 procentenheter jämfört med 2012.

Antalet långtidssjukskrivna uppgår till 15 personer 2013 vilket är en ökning med en person sedan föregående år. Under 2013 var några personer långtidssjukskrivna längre tid och med större sjukskrivningsgrad än föregående år. Sammansättningen av antalet långtidssjukskrivna män och kvinnor har förändrats genom åren. 2013 uppgår antalet långtidssjukskrivna till åtta kvinnor och sju män. 2012 var nio kvinnor och fem män långtidssjukskrivna och 2011 var fördelningen elva kvinnor och sju män.

Stora satsningar har gjorts på ett brett utbud av friskvårdsaktiviteter för att öka personalens välbefinnande och förebygga sjukskrivningar. Även satsningarna på olika former av personalutveckling genom centrala utbildningar och nätverk har fortsatt under 2013: meriteringsprogrammet för kvinnor med syftet att öka andelen kvinnliga docenter och professorer fortsatte, ett internt utbildningsprogram genomfördes för Högskolans nya sektionschefer med fokus på ledarskap ur olika perspektiv och under hösten startade en studierektorsutbildning vid en sektion. Bland annat med syftet att studierektorerna ska stärkas i sin roll och skapa samverkansformer med varandra.

God personalpolitik En medarbetarundersökning, personalbarometer, genomfördes under 2012 och uppföljning av denna har fortsatt under 2013.

Under året startades också ett högskoleövergripande doktorandnätverk med syftet att fungera som en mötesplats för samtliga doktorander som i någon form är verksamma vid Hög-

skolan i Halmstad. Det uppstartade seniornätverket vid Högskolan fortsatte med olika aktiviteter under året.

Personalavdelningen inventerar kontinuerligt personalens utbildningsbehov genom intervjuer av chefer och personal, vilket resulterar i högskoleövergripande internutbildningar som berör både administrativ och akademisk personal vid flera sektioner och avdelningar.

27

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2013

Lika villkor H

ögskolan i Halmstads policy för lika villkor betonar vikten av ett aktivt arbete för att säkerställa demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter, liksom att mångfald är en kvalitetshöjande faktor som alltid ska beaktas. Arbetet för lika villkor är en kontinuerlig process och involverar både personal och studenter.

utskottet för lika villkor förs en kontinuerlig dialog och likavillkorsfrågorna har fått en större tyngd som särskilda aspekter av kvalitet. Ytterligare ett led i arbetet med att integrera dessa frågor i Högskolans kvalitetsprocesser är att inrapportering av kvalitetsarbetet framöver tydligare ska innefatta likavillkorsfrågor.

För att effektivisera arbetet strukturellt har rådet för lika villkor, ett rådgivande organ till rektor, under 2013 inrättats som utskott till kvalitetsrådet och därmed bytt namn till utskottet för lika villkor. Utskottet har i uppgift att stimulera utveckling, sprida kunskap och information samt att vara ett forum för samverkan mellan arbetsgivare och personal i frågor kring lika villkor. Mellan kvalitetsrådet och

Högskolan fortsätter att delta i Nyckeltalsinstitutets jämställdhetsindex JÄMIX, där aktuella uppgifter årligen lämnas in och utmynnar i en rapport.

Under våren 2013 antogs en ny policy för lika villkor 2013–2015 samt en reviderad handlingsplan för lika villkor 2014. Diskrimineringsombudsmannen genomförde två granskningar vid Högskolan i Halmstad under 2013. Den ena gällde handlingsplan

28

för jämställda löner och den andra gällde likabehandling av studenter.

De synpunkter som framkom från diskrimineringsombudsmannen under granskningsprocessen har varit till stor nytta för planeringen av arbetet under 2014.

Medarbetare vid Högskolan har under året bevakat och deltagit i utbildningar, konferenser, nätverk och seminarier kring lika villkor. Internt har fokus lagts på att lyfta fram och föra in likavillkorsfrågor i bland annat Högskolans arbetsmiljöutbildning, i chefs- och ledarskapsutbildningar samt i personal- och studentintroduktioner. Externa utbildningsinsatser har genomförts inom bland annat Region Halland.

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2013

Hållbar utveckling U

nder 2013 har organisationen för Högskolans miljö- och hållbarhetsarbete förändrats och nya riktlinjer för organisation och ansvar har utarbetats. Ett utskott för hållbar utveckling har skapats under kvalitetsrådet. Under året har olika aktiviteter genomförts för att nå de mål som är formulerade i lärosätets miljöhandlingsplan för 2012–2014.

Ett exempel på hur hållbar utveckling och relevant miljöproblematik integrerats i kurser och program under 2013 är Sektionen för lärarutbildning (LUT) som har utarbetat riktlinjer för granskning av hållbar utveckling i kurser. Arbetet kommer fortsätta under 2014. Den årliga avstämningen av

granskningen kommer att säkerställa att alla kursplaner granskats och att Högskolans hållbarhetsmål på detta område säkras.

Ett nytt forskningsområde, grön innovation, har också beviljats medel från rektors strategiska satsningar under året. Grön innovation består av forskare i ekonomi, ledarskap och miljövetenskap.

För att stimulera till mer miljövänliga resor och resefria möten har en högskoleövergripande mötes- och resepolicy introducerats. Personalen har också erbjudits förmånliga resekort med kollektivtrafiken.

Arbetet med att finna en bra lösning för hantering av använda datorer pågår, liksom en översyn av rutinerna för användning och hantering av miljöoch hälsofarliga kemikalier i forskning och undervisning.

Under året har den årliga miljöredovisningen till Naturvårdsverket och Utbildningsdepartementet lämnats in och dessutom har den årliga redovisningen av energieffektivisering lämnats till Energimyndigheten. Arbetet med utveckling av en ny hållbarhetsstrategi för högskolan har också påbörjats.

29

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2013

Högskolebiblioteket H

ögskolebibliotekets arbete med att stödja forskningen vid Högskolan i Halmstad har under året intensifierats genom deltagande i utvärderingsprocessen ARC13 (”Assessment of Research and Coproduction 2013”). Inom ARC13 har biblioteket genomfört en kvalitetsgranskning av tusentals poster i publiceringssystemet DiVA och därefter genomfört den bibliometriska analys som ingick i utvärderingen. I andra delar av ARC13 har biblioteket skapat en databas för forskares CV, som kommer att utvecklas vidare.

Biblioteket har påbörjat utvecklingen av ett system för presentation och ekonomisk uppföljning av forskningsprojekt som en del i upp-

30

byggnaden av integrerade system för lärosätets forskningsstöd. I samband med utvärderingen har biblioteket erbjudit seminarier kring vetenskaplig publicering för forskningsmiljöerna där frågor kring publiceringsstrategier, open access och bibliometriska mätningar tagits upp och diskuterats under temat synlig forskning.

Högskolebiblioteket har fortsatt att utveckla studentstödet kring uppsatser och har under året arrangerat två dagar med seminarier kring uppsatsskrivning. Responsen har varit mycket positiv från de studenter som deltagit och det finns ett uttalat behov att ge stöd i uppsatsprocessens olika delar.

En stor användarundersökning där studenter och personal fått möjlighet att ge synpunkter på bibliotekets tjänster och lokaler har genomförts under året. Resultaten pekar på att biblioteket håller en mycket god servicenivå. Enkätsvaren ska analyseras vidare för att säkerställa en fortsatt hög kvalitet i verksamheten.

Ett ökat samarbete mellan bibliotekarier och lärare bidrar till att studenter får en större förståelse för hur de kan hitta och värdera information för att lösa olika uppgifter. Därtill pågår ett ständigt utvecklingsarbete med att öka användbarheten i våra system, vilket bidrar till att målgruppen får enklare att hitta relevant information.

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2013

Ekonomisk resultatredovisning Förvaltningsberättelse RESULTAT

INTÄKTER

Det samlade driftsresultatet för verksamhetsåret 2013 blev ett överskott på 0,7 miljoner kronor (0,4 miljoner kronor år 2012) exklusive dotterbolag -0,2 miljoner kronor (-0,3 miljoner kronor år 2012). Under 2013 har Högskolan i Halmstad uppnått ekonomisk balans. Med det balanserade resultatet från 2013 har lärosätet en fortsatt framtida utvecklingspotential.

De totala intäkterna år 2013 var 500,8 miljoner kronor (487,7 miljoner kronor år 2012), en ökning med 2,7 procent jämfört med budgetåret 2012. Anslaget för grundutbildning var 355,8 miljoner kronor jämfört med 2012 då anslaget var 349,3 miljoner kronor, vilket innebär en faktisk ökning med 6,5 miljoner kronor eller 1,9 procent.

Högskolan har fullgjort grundutbildningsuppdraget för 2013 och avräknat hela anslaget 355,8 miljoner kronor (349,3 miljoner kronor år 2012). Utfallet blev 358,4 miljoner kronor av uppdraget, överprestationerna uppgår därmed till 2,6 miljoner plus 0,9 miljoner från decemberdifferensen. Totalt kan maximalt 10 procent sparas vilket motsvarar 35,6 miljoner kronor. Sedan tidigare fanns 34,9 miljoner kronor sparade. Dotterbolaget Högskolan i Halmstads utvecklingsaktiebolag (HHUAB) genererade ett underskott på 0,2 miljoner kronor (-0,3 miljoner kronor år 2012). Över-/ underskott t.o.m. 2011 *

Verksamhet Uppdragsverksamhet Beställd utbildning Yrkeshögskolan, KY, m.m.

Uppdragsutbildning

Avgifter och ersättningar uppgick till 29,9 miljoner kronor (28,7 miljoner kronor år 2012). Uppdragsutbildningen uppgick till 6,6 miljoner kronor (8,8 miljoner kronor år 2012). Ersättning från studieavgifter från utländska studenter uppgick till 10,3 miljoner kronor, föregående år (2012) uppgick ersättningen till 5,4 miljoner kronor.

Uppdragsforskningen uppgick till 6,5 miljoner kronor (7,3 miljoner kronor år 2012), se tabell 25: Beräknat utfall för avgiftsbelagd verksamhet för 2013 där intäkterna disponeras.

Bidragsfinansierad verksamhet ökade i omfattning, ut­

Över-/ underskott t.o.m. 2012 *

Intäkter år 2013

Kostnader år 2013

Över-/ underskott år 2013 *

Ack. över-/ underskott utgående år 2013 *

177

236

24

44

-20

16

32

962

1 037

-75

216 -43

1 451

1 740

5 605

5 564

41

1 781

Utbildning av studieavgiftsskyldiga studenter

-682

-873

10 267

8 979

1 288

415

Summering

962

1 135

16 858

15 624

1 234

2 369

Forskning Uppdragsforskning

1 668

2 727

6 500

8 022

-1 522

1 205

Summering

1 122

2 727

6 500

8 022

-1 522

1 205

-382

-256

564

564

0

-256

0

0

0

0

0

0

-382

-256

564

564

0

-256

2 248

3 606

23 922

24 210

-288

3 318

Verksamhet där krav på full kostnadstäckning inte gäller Upplåtande av bostadslägenhet – utbytesprogram och gästforskare Högskoleprovet Övriga avgifter inom forskning och forskarutbildning Summering

TOTAL

Intäkterna enl 4 § avgiftsförordningen uppgick till 6,0 mkr (6,4mkr 2012). Övriga intäkter för avgifter uppgick till 0 Mkr (0 Mkr 2011) tabell 25. beräknat utfall för avgiftsbelagd verksamhet för 2013 där intäkterna disponeras. (belopp i tkR.) * Ackumulerat saldo per verksamhet.

31

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2013

fallet blev 59,2 miljoner kronor jämfört med 55,4 miljoner kronor år 2012. Uppdelat per verksamhetsområde stod forskningen för 52,9 miljoner kronor (52,1 miljoner kronor år 2012) och grundutbildningen för 6,3 miljoner kronor (3,3 miljoner kronor 2012).

Grundutbildningen omsatte totalt 386,8 miljoner kronor. 2012 var omsättningen 375,3 miljoner kronor, en ökning med 3 procent eller 11,3 miljoner kronor, varav grundutbildningsanslaget stod för cirka 7 miljoner kronor och uppdragsverksamhet inklusive studieavgifter för utländska studenter stod för cirka 2 miljoner kronor.

Antalet helårsstudenter har minskat med 121 helårsstudenter (hst) eller 0,2 procent jämfört med 2012. Totalt har 5 113 hst avräknats (5 234 hst år 2012) för ordinarie grundutbildningsuppdrag, som var 355,8 miljoner kronor (349,3 miljoner kronor år 2012). 2010 var utfallet 6 078 vilket var det högsta uppmätta antalet för Högskolan. Minskningen mellan 2013 och 2010 var 16 procent.

Lärosätet har medvetet minskat volymen inom grundutbildningen för att bättre anpassa sig till det minskade uppdraget från regeringen. Under 2013 gjordes överprestationer med 2,6 miljoner eller 0,7 procent (6,7 miljoner år 2012 eller 1,9 procent).

Forskningsverksamheten omsatte totalt 114 miljoner kronor jämfört med år 2012 då omsättningen var 112,4 miljoner kronor.

KOSTNADER Kostnaderna har ökat till 500,1 miljoner kronor (487,3 miljoner kronor år 2012) en ökning med 3 procent jämfört med budgetåret 2012. Personalkostnaderna var 340 miljoner (328,9 miljoner år 2012) en ökning med 3,3 procent. Antalet årsarbetskrafter var 506 (496 år 2012). Personalkostnaden per årsarbetskraft var 0,67 miljoner kronor.

Jämfört med 0,66 miljoner kronor för 2012 en ökning med 1,4 procent. Medelantalet månadsanställda har minskat till 581 jämfört med 2012 då antalet var 582 vilket är i stort sett oförändrat.

32

Lokalkostnaderna uppgick till 74,2 miljoner kronor och är i stort sett oförändrade jämfört med 2012. Övriga driftskostnader ökade med 4,7 procent eller 3,2 miljoner kronor. Andelen lokalkostnader av totala kostnader är 14,8 procent, jämfört med 15,2 procent för 2012. Avskrivningarna uppgick till 14,1 miljoner kronor (15,2 miljoner kronor år 2012).

OFÖRBRUKADE OCH INBETALADE FORSKNINGSBIDRAG De oförbrukade forskningsbidragen år 2013 var 30,3 miljoner kronor (25,3 miljoner kronor år 2012) vilket är en ökning med 19,5 procent. Det är de oförbrukade bidragen från icke statliga myndigheter som står för ökningen, varav KK-stiftelsen står för 3,0 miljoner kronor och Misa AB för 1,3 miljoner kronor.

Oförbrukade forskningsbidrag

2013

2012

2011

Från statliga myndigheter

14 190

14 397

12 218

Övriga bidragsgivare

16 086

10 942

7 911

30 276

25 339

20 129

Totalt oförbrukade bidrag

tabell 26. oförbrukade forskningsbidrag 2011–2013.

De inbetalade forskningsbidragen år 2013 har ökat med 10,4 procent jämfört med år 2012, från 56,3 miljoner kronor till 62,2 miljoner kronor. Inbetalningar från statlig myndighet har minskat med 21,6 procent, från 20,7 miljoner kronor år 2012 till 16,2 miljoner kronor år 2013. Ökningen av inbetalda forskningsbidrag är från icke statliga myndigheter, från 35,6 miljoner kronor år 2012 till 46,0 miljoner kronor för år 2013. KK-stiftelsen står för hela ökningen.

Inbetalade forskningsbidrag

2013

2012

2011

Från statliga myndigheter

16 221

20 679

17 943

Övriga bidragsgivare

45 969

35 635

27 586

62 190

56 314

45 529

Totalt inbetalade bidrag

tabell 27. inbetalade forskningsbidrag 2011–2013.

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2013

INVESTERINGAR Under år 2013 har det gjorts nyinvesteringar i anläggningstillgångar på 19,0 miljoner kronor (11,9 miljoner kronor år 2012). Utöver detta finns det pågående investeringar i annans fastighet på 6,5 miljoner kronor (0 miljoner kronor år 2012). Årets investeringar består av förbättringar i annans fastighet 6,2 miljoner kronor, inventarier 5 miljoner kronor, datorer 4,4 miljoner kronor, datorprogram 1,6 miljoner kronor samt maskiner 1,7 miljoner kronor. Förändringen gentemot föregående år beror på att det har gjorts stora investeringar i de fastigheter Högskolan hyr och inköp av inventarier till dessa har gjorts. Det bokförda värdet av materiella anläggningstillgångar har ökat från 34,2 miljoner kronor år 2012 till 44,6 miljoner kronor år 2013.

MYNDIGHETSKAPITALET per 31 DECEMBER 2013 Det samlade myndighetskapitalet uppgick per den 31 december 2013 till 74,8 miljoner kronor (74,3 miljoner kronor år 2012). Fördelat per verksamhetsområde svarar grundutbildningen för 81,6 miljoner kronor (71,2 miljoner kronor år 2012) och forskningen för -11,9 miljoner kronor (-2,2 miljoner kronor år 2012). Myndighetskapitalet för holdingbolaget Högskolan i Halmstads utvecklingsaktiebolag, HHUAB, uppgick till 5,1 miljoner kronor (5,4 miljoner kronor år 2012). Myndighetskapitalet (exklusive HHUAB koncern) uppgår per den 31 december 2013 till 13,9 procent av de totala kostnaderna för verksamheten, vilka uppgår till 500,1 miljoner kronor. År 2012 uppgick andelen myndighetskapital till 14 procent.

Lärosätet fattade beslut inför verksamhetsåret 2013 att aktivera en del av myndighetskaptalet för att strategiskt stärka forskningsverksamheten vilket medför ett negativt myndighetskapital för detta verksamhetsområde. Planeringen av myndighetskapitalet ska i första hand förstärka samverkan mellan grundutbildning, forskning och profilering – bland annat med anledning av att lärosätet erhöll rättigheter för forskarutbildning med start under 2011 – och förbättra förutsättningarna för ökad externfinansiering.

HÖGSKOLAN I HALMSTADS UTVECKLINGSBOLAG Högskolan i Halmstads utvecklingsaktiebolag, HHUAB, är ett av staten helägt aktiebolag företrätt av Högskolan i Halmstad. HHUAB har lämnat sin förvaltningsberättelse för verksamhetsåret 2013. Bolagets verksamhet består i att genom hel- eller delägda bolag bedriva forsknings- och utvecklingsarbete som syftar till att kommersiellt exploatera projekt framtagna eller uppkomna inom ramen för Högskolans verksamhet. Gränsdragningen mellan Högskola och holdingbolag är tydlig då holdingbolaget enbart ägnar sig åt investering i olika projekt och bolag. Det innebär dels investeringar i nya kunskapsintensiva bolag som har koppling till Högskolan i Halmstad, och dels strategiska investeringar som har koppling till det lokala och regionala innovationssystemet, exempelvis Science Park Halmstad AB som är ett intresseföretag till HHUAB samägt med Halmstads kommun. Under 2013 har nytt ägardirektiv beslutats i samverkan med Halmstad kommun för Science Park Halmstad AB. Något utvecklat operativt samarbete finns för närvarande inte med andra holdingbolag. Vidare finns ett nytt ägardirektiv, taget under 2012 av högskolestyrelsen för holdingbolagets framtida verksamhet, tillsammans med ett uppdrag om att utreda möjligheter inom det framtida innovationssystemet kring Högskolan. Staten har sedan 1998 varit företrädd av Högskolan i Halmstad i HHUAB. Under 2008 nybildades ett dotterbolag, Högskolan i Halmstads investeringsaktiebolag HHIAB. Bolaget ägs tillsammans med Länsförsäkringar Halland och har för närvarande en portfölj på sex bolag.

Bolaget har under året gjort investeringar med 127 tkr. i befintliga portföljbolag. Inga nyinvesteringar i nya bolag har gjorts under året. Några av portföljbolagen har haft en ogynnsam utveckling under året. Nedskrivningar har därför gjorts med 355 tkr. Total resultatpåverkan från värdepapper och fordringar var 408 tkr. Bolagets verksamhetsinriktning med att stödja nystartade företag med ägarkapital kommer att fortsätta.

33

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2013

Resultatet för koncernen för 2013 blev -330 tkr. (-421 tkr.

2012), varav minoriteten belastas med 114 tkr. (137 tkr.

2012) och kvarvarande del, en förlust på -216 tkr. (-285 tkr. 2012) belastar Högskolan i Halmstad.

Styrelsen har haft följande sammansättning under året: Mikael Alexandersson (ordförande), Lennart Andrén, Gerda Böcklinger, Bengt Sjöholm, Bertil Svensson och Anders Åhlund. Vd i bolaget har varit Lars-Göran Persson.

Myndighetskapital 2013-12-31 (belopp i tkr.)

Verksamhetsgren

Balanserad kapitalförändring

Årets kapitalförändring

Summa

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Grundutbildning respektive utbildning på grundnivå och avancerad nivå enligt uppdrag i regleringsbrev * Uppdragsverksamhet

70 317

9 139

79 456

879

1 234

2 113

-4 975

-8 140

-13 115

2 727

-1 522

1 205

68 948

711

69 658

4 000

0

4 000

1 402

-285

1 117

74 350

425

74 775

Forskning/forskarutbildning/konstnärligt utvecklingsarbete Forskarutbildning respektive utbildning på forskarnivå och forskning Uppdragsverksamhet

Summa myndighetskapital Myndighetskapital holdingbolag Statskapital Resultatandelar i dotter- och intresseföretag

Totalt

* Resultatandelar i dotterföretag och intresseföretag ingår. Från balanserad kapitalförändring har 2012 års resultat, -285 tkr., omförts till resultatandelar i dotterföretag.

34

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2013

Resultaträkning (belopp i tkr.)

2013

2012

VERKSAMHETENS INTÄKTER Intäkter av anslag

not 1

410 458

401 870

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

not 2

29 924

28 718

Intäkter av bidrag

not 3

59 225

55 449

Finansiella intäkter

not 4

1 205

1 671

500 812

487 708

340 014

328 918

Kostnader för lokaler

74 189

74 146

Övriga driftskostnader

71 413

68 231

413

809

Summa verksamhetens intäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER Kostnader för personal

not 5

Finansiella kostnader

not 6

Avskrivningar och nedskrivningar

not 8, not 9

Summa verksamhetens kostnader VERKSAMHETSUTFALL RESULTAT FRÅN ANDELAR I HEL- OCH DELÄGDA FÖRETAG

14 120

15 175

500 151

487 279

661

430

-217

-285

0

0

UPPBÖRDSVERKSAMHET Intäkter av avgifter mm samt andra intäkter som inte disponeras av myndigheten Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet

0

0

Saldo

0

0

4 889

5 564

418

83

-5 327

-5 659

-20

-12

425

133

TRANSFERERINGAR Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Lämnade bidrag Saldo ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING

not 7

35

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2013

Balansräkning (belopp i tkr.)

TILLGÅNGAR

2013-12-31

2012-12-31

2 085

1 154

Immateriella anläggningstillgångar Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar

not 8

Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar Summa immateriella anläggningstillgångar

0

711

2 085

1 865

Materiella anläggningstillgångar Byggnader, mark och annan fast egendom Förbättringsutgifter på annans fastighet Maskiner, inventarier, installationer mm Summa materiella anläggningstillgångar

not 9

0

0

18 047

9 584

26 553

24 621

44 600

34 205

Finansiella anläggningstillgångar Andelar i hel- och delägda företag

not 10

Summa finansiella anläggningstillgångar

4 901

5 117

4 901

5 117

2 743

3 789

8 793

7 912

Fordringar Kundfordringar

not 11

Fordringar hos andra myndigheter Övriga fordringar Summa fordringar

79

166

11 615

11 867

Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader

not 12

18 511

19 074

Upplupna bidragsintäkter

not 13

8 275

12 916

Övriga upplupna intäkter Summa periodavgränsningsposter

105

97

26 891

32 087

Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket Summa avräkning med statsverket

0

0

not 14

0

0

not 15

121 330

114 451

Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Kassa och bank

0

6

Summa kassa och bank

121 330

114 457

SUMMA TILLGÅNGAR

211 422

199 599

Statskapital

4 000

4 000

Resultatandelar i hel- och delägda företag

1 117

1 402

69 233

68 815

KAPITAL OCH SKULDER Myndighetskapital

Balanserad kapitalförändring

not 16

Kapitalförändring enligt resultaträkningen Summa myndighetskapital

425

133

74 775

74 350

Avsättningar Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser

not 17

2 406

2 623

Övriga avsättningar

not 18

6 027

5 588

8 433

8 212

Summa avsättningar Skulder mm Lån i Riksgäldskontoret

not 19

36 720

33 974

Skulder till andra myndigheter

not 20

9 982

10 370

Leverantörsskulder

not 21

8 201

6 806

Övriga skulder

not 22

6 275

6 467

61 178

57 617

Summa skulder mm Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader

not 23

31 417

28 783

Oförbrukade bidrag

not 24

30 277

25 339

Övriga förutbetalda intäkter

not 25

Summa periodavgränsningsposter

SUMMA KAPITAL OCH SKULDER

36

5 342

5 298

67 036

59 420

211 422

199 599

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2013

Tilläggsupplysningar Årsredovisningen är upprättad i enlighet med Förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB) och Förordning (2000:653) om redovisning av studier m.m. vid universitet och högskolor.

Redovisningen vid Högskolan i Halmstad följer god redovisningssed enligt 6 § i Förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring.

Belopp i tusen kronor (tkr.) där inget annat anges.

Brytdag Löpande redovisning avseende räkenskapsåret har gjorts fram till den 3 januari 2014, beloppsgräns för periodiseringar efter detta datum är 25 tkr.

Anslagsberäkning för grundutbildning Studiedokumentationssystemet Ladok används som redovisningsprogram och utgör underlag till anslagsredovisningen.

I Ladok registreras antal helårspoängprestationer (hpr) och antal helårsstudenter (hst), vilka genererar anslagsintäkter.

Uttag av verksamhetsberättelse (VB) i Ladok för helår 2013 har gjorts per den 31 december 2013 med uttagsdatum den 15 januari 2014.

REDOVISNINGSPRINCIPER

Värdering av anläggningstillgångar Redovisning av immateriella anläggningstillgångar Utgifter för immateriella anläggningstillgångar som överstiger 20 tkr och som bedöms ha en nyttjandetid och ekonomisk livslängd på minst tre år har aktiverats. Ekonomistyrningsverkets anvisningar (ESV 2002:3) har följts. Anläggningstillgångarna består till största delen av datorprogram, avskrivningstiden är tre år. Högskolan tillämpar månadsvis linjär avskrivning över den ekonomiska livslängden.

Redovisning av materiella anläggningstillgångar Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk med anskaffningsvärde som överstiger 20 tkr och som har en beräknad livslängd på minst tre år definieras som anläggningstillgång. Högskolan tillämpar månadsvis linjär avskrivning över den ekonomiska livslängden.

Materiella anläggningstillgångar grupperas i : Avskrivningstid:

Förbättringsutgift annans fastighet

(även avskrivningstid på tio år används i tillämpliga fall) 5 år

Maskiner och tekniska anläggningar 5 år Datorer och kringutrustning 4 år Nätverksutrustning 3 år

Möbler och inredning i lärosalar 8 år Möbler och inredning 10 år Konst ingen avskrivning 37

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2013

Högskolan tillämpar principen om större anskaffningar enligt Ekonomistyrningsverkets föreskrifter på inköp av datorer och kringutrustning samt möbler och inredning, vilket innebär att inköp under 20 tkr hanteras som investering.

Redovisning av finansiella anläggningstillgångar I årsredovisningen redovisas uppgifter om andelar i hel- och delägda företag enligt kapitalandelsmetoden.

Redovisning av pågående investeringar Pågående investeringar redovisas under anläggningstillgångar på separata konton. Anläggningarna aktiveras när hela investeringen är slutförd och har tagits i bruk.

Finansiering av anläggningstillgångar Anläggningstillgångar införskaffade med anslag belånas hos Riksgäldskontoret. Lånet är ett avistalån som justeras två gånger om året avseende nyinvesteringar respektive amortering.

Värdering av fordringar och skulder Fordringar Fordringar har upptagits med ett belopp varmed de beräknas inflyta.

Bidragsmedel för tidsbestämd externt finansierad verksamhet Högskolan redovisar tidsbestämd bidragsfinansierad verksamhet i projektform. För att klassificeras som projekt i redovisningen ska intäkterna överstiga 50 tkr och disponeras längre än sex månader. Projekten redovisas som fordran eller skuld fram till dess de är avslutade.

Redovisningsprinciper vid pensionsavgångar enligt avtal Särskilda delpensionsavtal har tecknats för personal som fyllt 61 år. Dessa avtal skuldbokförs under balansposten Avsättningar, och avräknas vid hel- och halvår efter avstämning med SPV. Semesterlöneskuld Semesterlöneskuld avräknas per helår. Semesterperioden beräknas per kalenderår. Semesterlöneskulden avser administrativ och teknisk personal samt lärarpersonal.

Värderingsprincip för utländska fordringar och skulder Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till valutakurs vid fakturans upprättande respektive mottagande (bokföringstillfället) istället för balansdagens kurs på grund av att valutaskillnaden bedöms vara oväsentlig.

Transfereringar Inbetalda bidrag som förmedlas vidare till bidragstagare utan att Högskolan erhåller någon motprestation från bidragsmottagaren redovisas som Transfereringar, där endera parten är statlig myndighet. Bidrag från icke-statlig givare som Högskolan sänder vidare till icke-statlig mottagare redovisas under balansposten Övriga skulder.

38

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2013

Bidragsintäkter för finansiering av anläggningstillgångar Bidragen intäktsförs genom periodisering i takt med avskrivning på anläggningstillgången och erhållna bidragsintäkter som ska täcka avskrivningar under kommande räkenskapsår periodiseras som oförbrukade bidrag under rubriken Periodavgränsningsposter i balansräkningen.

Redovisning av lönekostnader Enligt Högskolans tjänstefördelning avseende lärarpersonal inom undervisning och gällande arbetstidsavtal har övertid som uppstått per den 31 december 2013 periodiserats. Redovisning sker i balansräkningen inom Periodavgränsningsposter, Upplupna kostnader och i resultaträkningen inom Kostnader för personal.

Redovisning av indirekta kostnader Den rekommenderade SUHF-modellen för redovisning av indirekta kostnader tillämpas av Högskolan från och med år 2010. Indirekta kostnader för stödverksamheten fördelas löpande, baserat på nedlagda lönekostnader i kärnverksamheten. Detta medför full kostnadsteckning och korrekt periodisering.

39

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2013

Noter till resultat- och balansräkning (belopp i tkr.)

Not 1.

Intäkter av anslag Grundutbildning takbelopp Kvalitetsbaserad resursfördelning Forskningsanslag Summa intäkter av anslag

Not 2.

Intäkter av avgifter och ersättningar Beställd utbildning

2013

2012

355 798

349 306

705

0

53 955

52 564

410 458

401 870

2013

2012

986

572

Uppdragsutbildning

5 605

8 583

Uppdragsforskning

6 500

7 310

Högskoleprov

564

486

6 002

6 356

Studieavgifter utländska studenter

10 267

5 410

Summa intäkter av avgifter och ersättningar

29 924

28 718

4 § avgiftsförordningen

4 § avgiftsförordningen Konferenser

1 288

1 151

Dagskassor

2 183

2 237

299

196

Konsultuppdrag

Lokaluthyrning

2 232

2 772

Summa 4 § avgiftsförordningen

6 002

6 356

1,2%

1,3%

Del av högskolans totala intäkter Not 3.

Not 4.

Intäkter av bidrag

2013

2012

Statliga myndigheter

17 980

22 310

Övriga

41 245

33 139

Summa intäkter av bidrag

59 225

55 449

Finansiella intäkter

2013

2012

Ränteintäkter på räntekonto i RGK

1 192

1 646

Finansiella intäkter övriga statliga myndigheter

0

0

13

25

Summa finansiella intäkter

1 205

1 671

Kostnader för personal

2013

2012

222 057

213 672

Övriga finansiella intäkter

Not 5.

Lönekostnader, exklusive arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal Övriga personalkostnader Summa kostnader för personal

40

117 957

115 246

340 014

328 918

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2013

Not 6.

Finansiella kostnader Räntekostnader avseende lån i RGK Finansiella kostnader statliga myndigheter Övriga finansiella kostnader Summa finansiella kostnader

Not 7.

Årets kapitalförändring Anslag

533

16

158

64

118

413

809

2013

2012

-1 113

-2 106

Avgifter

866

2 969

116

-1 295

Finansiell verksamhet Transfereringar Summa kapitalförändring

792

862

-216

-285

-20

-12

425

133

Immateriella anläggningstillgångar Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar

2013-12-31

2012-12-31

IB anskaffningsvärde

4 150

3 873

Årets anskaffningar

1 628

277

Årets försäljning/utrangering

0

0

Årets slutförda pågående nyanläggningar

0

0

UB anskaffningsvärde

5 778

4 150

IB ack avskrivningar

-2 996

-2 597

Årets avskrivningar

-697

-399

Årets försäljning/utrangering

Not 9.

2012

333

Bidrag Andelar i dotterföretag

Not 8.

2013

0

0

UB ack avskrivningar

-3 693

-2 996

Bokfört värde

2 085

1 154

2013-12-31

2012-12-31

420

420

0

0

Materiella anläggningstillgångar Markanläggning IB anskaffningsvärde Årets anskaffningar Årets försäljning/utrangering

0

0

Årets slutförda pågående nyanläggningar

0

0

UB anskaffningsvärde

420

420

IB ack avskrivningar

-420

-402

Årets avskrivningar

0

-18

Årets försäljning/utrangering

0

0

-420

-420

0

0

UB ack avskrivningar Bokfört värde

41

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2013

Förbättringsutgift på annans fastighet IB anskaffningsvärde

2012-12-31

54 888

55 654 3 613

Årets anskaffningar

6 248

Årets pågående investeringar

6 468

0

Årets försäljning/utrangering

0

-4 379

Årets slutförda pågående nyanläggningar

0

0

UB anskaffningsvärde

67 604

54 888

IB ack avskrivningar

-45 304

-45 453

Årets avskrivningar

-4 254

-4 230

Årets försäljning/utrangering

0

4 379

UB ack avskrivningar

-49 558

-45 304

Bokfört värde

18 047

9 584

Maskiner, inventarier, installationer m.m.

2013-12-31

2012-12-31

IB anskaffningsvärde

105 527

142 767

Årets anskaffningar

11 124

8 044

Årets försäljning/utrangering

-1 651

-45 284

Årets slutförda pågående nyanläggningar

0

0

UB anskaffningsvärde

115 000

105 527

IB ack avskrivningar

-80 907

-115 659

Årets avskrivningar

-9 170

-10 532

Årets försäljning/utrangering

Not 10.

2013-12-31

1 629

45 284

UB ack avskrivningar

-88 448

-80 907

Bokfört värde

26 552

24 621

2013-12-31

2012-12-31

Finansiella anläggningstillgångar Statskapital

4 000

4 000

Andelar i hel- och delägda företag

1 117

1 402

-216

-285

4 901

5 117

Årets resultat Summa finansiella anläggningstillgångar

Kommentar: Högskolan innehar 100 procent av aktiekapitalet i dotterföretaget HHUAB, totalt 3 000 aktier. Det nominella värdet är 300 tkr och det bokförda värdet 300 tkr. Företaget är inte börsnoterat.

HHUABs organisationsnummer är: 556502-5888

42

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2013

Not 11.

Fordringar – Kundfordringar

2013-12-31

2012-12-31

Kundfordringar – svenska kunder

2 630

3 722

Kundfordringar – utländska kunder

29

48

Kundfordringar – osäkra

84

19

2 743

3 789

2013-12-31

2012-12-31

16 592

16 318

Summa kundfordringar Not 12.

Periodavgränsningsposter – Förutbetalda kostnader Förutbetalda hyror Förutbetalda kostnader statliga myndigheter Förutbetalda kostnader övrigt Summa förutbetalda kostnader

Not 13.

Not 14.

Periodavgränsningsposter – Upplupna bidragsintäkter

0

28

1 919

2 727

18 511

19 074

2013-12-31

2012-12-31

Upplupna bidragsintäkter statliga myndigheter

4 019

6 945

Upplupna bidragsintäkter övriga

4 256

5 972

Summa upplupna bidragsintäkter

8 275

12 916

2013-12-31

2012-12-31

Redovisat mot inkomsttitel

0

0

Medel från räntekontot som tillförts inkomsttitel

0

0

0

0

Avräkning Statsverket Uppbörd

Anslag i icke räntebärande flöde Anslag i räntebärande flöde avräknat mot Statsverket Redovisat mot anslag

410 458

401 870

-410 458

-401 870

Övriga fodringar/skulder på statens centralkonto i Riksbanken

0

0

Summa avräkning statsverket

0

0

2013-12-31

2012-12-31

35 351

35 351

2013-12-31

2012-12-31

68 815

52 938

Kapitalförändring föregående år

133

15 334

Resultat i dotterbolag HHUAB föregående år

285

543

69 233

68 815

Anslagsmedel som tillförts räntekonto

Not 15.

Kassa och Bank – Behållning räntekontot i Riksgälden Räntekontokredit i Riksgälden

Not 16.

Myndighetskapital – Balanserad kapitalförändring Balanserad kapitalförändring IB

Balanserad kapitalförändring UB

43

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2013

Not 17.

Not 18.

Avsättningar – Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

2012-12-31

Ingående avsättning

2 623

2 137

Årets avsättning till delpensioner

1 282

1 667

Årets delpensionsutbetalning

-1 499

-1 180

Utgående avsättning

2 406

2 623

2013-12-31

2012-12-31

5 588

5 074

Avsättningar – Övriga avsättningar Ingående avsättning Årets avsättning till omställningsmedel

663

646

Årets utbetalning av omställningmedel

-224

-131

6 027

5 588

Utgående avsättning Not 19.

2013-12-31

2013-12-31

2012-12-31

Ingående låneskuld

Skulder m.m. – Lån i Riksgälden

33 974

37 640

Lån upptagna under året

19 202

10 939

Årets amorteringar

-16 456

-14 604

Summa lån i Rikgäldskontoret

36 720

33 974

2013-12-31

2012-12-31

Beviljad låneram Riksgäldskontoret för år 2013 är 50 mkr

Not 20.

Not 21.

Skulder m.m. – Skulder till andra statliga myndigheter Leveratörskulder andra statliga myndigheter

2 654

2 679

Lagstadgade arbetsgivaravgifter

5 834

6 006

Utgående mervärdesskatt

1 494

1 685

Summa skulder till andra statliga myndigheter

9 982

10 370

2013-12-31

2012-12-31

7 983

6 764

Skulder m.m. – Leverantörsskulder Leverantörsskulder – icke statliga

Not 22.

Leverantörsskulder – utländska

218

43

Summa leverantörsskulder

8 201

6 806

2013-12-31

2012-12-31

5 403

5 630

854

787

Skulder m.m. – Övriga skulder Personalens källskatt Bidragsförmedling Övriga skulder Summa övriga skulder

44

18

49

6 275

6 467

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2013

Not 23.

Periodavgränsningsposter – Upplupna kostnader

2013-12-31

Upplupna löner Semesterlöneskuld Upplupna kostnader sociala avgifter Övriga upplupna kostnader Summa upplupna kostnader Not 24.

Periodavgränsningsposter – Oförbrukade bidrag

5 477

3 678

15 521

15 060

9 841

9 217

578

828

31 417

28 783

2013-12-31

2012-12-31

Oförbrukade bidrag – statliga myndigheter

14 190

14 397

Oförbrukade bidrag – övriga

16 087

10 942

Summa oförbrukade bidrag

30 277

25 339

Förbrukning av oförbrukade bidrag – statliga myndigheter

2013-12-31

2012-12-31

inom 3 månader

4 472

4 419

mer än 3 månader till 1 år

6 581

6 115

mer än 1 år till 3 år

3 016

3 856

121

7

14 190

14 397

2013-12-31

2012-12-31

mer än 3 år Oförbrukade bidrag – statliga myndigheter Not 25.

2012-12-31

Periodavgränsningsposter – Övriga förutbetalda intäkter Förutbetalda intäkter – statlig

359

993

Förutbetalda intäkter – icke statlig

4 983

4 305

Summa övriga förutbetalda intäkter

5 342

5 298

Anslagsredovisning (belopp i tkr.)

Anslag Utgiftsområde 16

Ingående Årets tillöver- delning enligt Fördelat föringsbelopp regleringsbrev anslagsbelopp

Totalt disponibelt belopp

Utgifter

Utgående överföringsbelopp

355 798

355 798

-355 798

0

53 955

53 955

-53 955

0

705

705

-705

0

410 458 -410 458

0

Indragning

Grundutbildning (ramanslag) 16:02:049.001

Takbelopp

Forskning (ramanslag) 16:02:050.001

Forskning och forskarutbildning

Särskilda medel 16:02:071.055 TOTALT

Kvalitetsbaserad resursfördelning

0

410 458

0

0

45

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2013

Redovisning av antal helårsstudenter (hst) och helårsprestationer (hpr) Utfall avseende perioden 2013-01-01–2013-12-31. Avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer.

A

Utbildningsområde Humaniora

Utfall hst 494

B

Utfall hpr 360

C HST ersättning (tkr.)

Samhällsvetenskap

HPR ersättning (tkr.)

E Utfall total ersättning c+D

14 006

6 932

20 937

0

0

0

Teologi Juridik

D

137

111

3 873

2 141

6 014

1 479

1 258

41 943

24 220

66 163

768

647

38 685

27 491

66 175

1 232

1 059

62 089

44 995

107 084

393

346

21 025

16 063

37 088

Medicin

149

145

8 933

10 581

19 514

Undervisning

Naturvetenskap Teknik Farmaci Vård Odontologi

365

357

11 656

13 452

25 108

Verksamhetsförlagd utb.

42

36

1 772

1 790

3 561

Övrigt

19

15

770

501

1 272

36

37

3 750

1 781

5 531

5 113

4 373

208 500

149 947

358 447

Design Konst Musik Opera Teater Media Dans Idrott

Summa

Takbelopp (tkr.)

Redovisningen visar att lärosätet kommer över takbeloppet med (tkr.)

Redovisningen visar att lärosätet kommer under takbeloppet med (tkr.)

46

355 798 2 649 0

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2013

Beräkning av anslagssparande och överproduktion

A.Tillgängliga medel (inklusive beslutad tilläggsbudget) Årets takbelopp (tkr.)

355 798 + ev. ingående anslagssparande (tkr.)

Summa (A) 355 798

B. Utfall för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Ersättning för hpr från december föregående budgetår 927 Utfall total ersättning enligt tabell 1 (tkr.)

358 447 + ev. utnyttjande av tidigare överproduktion (tkr.)

Summa (B) 359 374

Summa (A-B)1 -3 576 1

Summan ska avse den totala ersättning som lärosätet genomför produktion för, dvs. oberoende av om den ryms eller ej inom tilldelade medel (A).

Negativ summa förs till tabell över överproduktion nedan.

Tabell Anslagssparande

Totalt utgående anslagssparande (A-B) - ev. anslagssparande över 10 % av takbeloppet2 Utgående anslagssparande 0

Tabell Överproduktion

Ingående överproduktion (tkr.)

34 931 Årets överproduktion (tkr.)

3 576

Summa överproduktion 38 507

- ev. överproduktion över 10 % av takbeloppet2 -2 927

Utgående värde av sparade hpr (tkr.)

35 580 2

Den del av anslagssparande respektive överproduktion som lärosätet inte får behålla utan regeringens godkännande.

47

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2013

Sammanställning av väsentliga uppgifter

2013

2012

2011

2010

2009

Utbildning och forskning Totalt antal helårsstudenter Kostnad per helårsstudent (kr.)

Totalt antal helårsprestationer Kostnad per helårsprestation (kr.)

5113

5 234

5 604

6 078

5 797

67 021

65 655

63 530

56 944

59 117

4373

4 384

4 629

4 918

4 352

78 362

78 384

76 911

70 376

78 745

Totalt antal studieavgiftsskyldiga studenter (hst)

80

40

11

-

-

Totalt antal nyantagna doktorander1

16

19

17

5

11

andel kvinnor

31%

42 %

29 %

40 %

45 %

andel män

69%

58 %

71 %

60 %

55 %

90

74

79

82

87

44%

49 %

51 %

52 %

56 %

Totalt antal doktorander med någon aktivitet1 andel kvinnor andel män Totalt antal doktorander med doktorandanställning (årsarb.)1 Totalt antal doktorander med utbildningsbidrag (årsarb.)

1

Totalt antal doktorsexamina1

56%

51 %

49 %

48 %

44 %

27,5

27,5

26,6

25,4

25,4

0

0

0

0

0

9

3

7

12

14

1

1

5

5

9

Totalt antal refereegranskade vetenskapliga publikationer

190

2462

2412

199

192

Kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation (tkr.)

651

4652

4792

500

484

Totalt antal årsarbetskrafter

506,1

496

506,7

503,9

519,6

Medelantal anställda

581,2

582

603,2

600,4

556,2

Totalt antal lärare (årsarbetskraft)

277,0

275,0

280,5

302,2

274,7

Totalt antal licentiatexamina1

Personal3

andel kvinnor

45%

46 %

46 %

45 %

45 %

andel män

55%

54 %

54 %

55 %

55 %

123,5

128

134,4

136,8

131,1

43%

44 %

43 %

43 %

42,7 %

57%

56 %

57 %

57 %

57,3 %

31,5

27,8

28,0

27,9

34,4

Antal disputerade lärare (årsarbetskraft) andel kvinnor andel män Antal professorer (årsarbetskraft)

48

andel kvinnor

15%

14 %

17 %

19,1 %

19,1 %

andel män

85%

86 %

86 %

83 %

80,9 %

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2013

2013

2012

2011

2010

2009

Ekonomi Intäkter totalt (mnkr.) varav:

500,8

487,7

508,2

491,7

446,4

386,8

375,6

365,6

393,8

357,6

92,2

93,1 %

92,7 %

93,4 %

92,8 %

7,8

6,9 %

7,3 %

6,6 %

7,2 %

114,0

112,4

113,8

97,9

88,7

andel anslag (%)

47,3

46,8 %

45 %

52 %

50 %

andel externa intäkter (%)

52,7

53,2 %

55 %

48 %

50 %

utbildning på grundnivå och avancerad nivå (mnkr.) andel anslag (%) andel externa intäkter (%) forskning och utbildning på forskarnivå (mnkr.)

Kostnader totalt (mnkr.) andel personal

500,1

487,3

492,3

473,0

462,8

68,0

67,5 %

66,5 %

66,5 %

66,2 %

14,8

15,2 %

15,0 %

15,5 %

15,9 %

Lokalkostnader4 per kvm (kr.)

1 503

1 469

1 460

1 475

1 475

Balansomslutning (mnkr.) varav:

211,4

199,6

197,4

188,7

188,7

30,3

25,3

20,1

23,0

20,3

0,4

0,1

15,3

18,3

-16,9

74,8

74,3

74,2

58,9

40,6

andel lokaler

oförbrukade bidrag årets kapitalförändring myndighetskapital (inkl. årets kapitalförändring)5

2011, 2012 och 2013 avser doktorander antagna vid såväl Högskolan i Halmstad som vid andra lärosäten men som ingår i Högskolan i Halmstads verksamhet.

Jämförelsetal 2011 och 2012 är korrigerade, se förklaring på sid 21-22.

3 Ändrade redovisningsprinciper från och med 2010.

4 Enligt resultaträkningen.

5 För stiftelsehögskolorna avses eget kapital och årets resultat.

1 2

49

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2013

Styrelsen Ordförande Karin Starrin Tidigare generaltulldirektör, Tullverket Tidigare landshövding i Halland Ordförande från den 1 maj 2010 Styrelsearvode: 50 000 kronor Ordförande i Länsförsäkringar Halland Ordförande i Arlandabanan Infrastructure AB Ledamot i Lotteriinspektionen Ledamot i Länsförsäkringar Liv

Företrädare för allmänna intressen Göran Bexell

Annica Fornäs

Tidigare universitetsrektor, professor Ledamot från den 1 maj 2010 Styrelsearvode: 22 000 kronor

Vd, HR Performance Sweden AB Ledamot 1 maj 2007–30 april 2013 Styrelsearvode: 7 333 kronor

Bill Brox

Fredrik Geijer

Adjungerad professor Ledamot från den 1 maj 2010 Styrelsearvode: 22 000 kronor

Kommunchef, Halmstads kommun Ledamot från den 1 maj 2010 Styrelsearvode: 22 000 kronor

Catarina Dahlöf

Nicolas Hassbjer

Regiondirektör, Region Halland Ledamot från den 1 maj 2010 Styrelsearvode: 22 000 kronor

Lena Eriksson Fristående utredare, före detta ämnesråd Ledamot från den 1 maj 2013 Styrelsearvode: 14 667 kronor

50

Entreprenör, Tekn. Dr. h.c.

Ledamot från den 1 maj 2013 Styrelsearvode: 14 667 kronor Ordförande i Sydsvenska handelskammaren Ordförande i Tequity AB Styrelseledamot i Cybercom AB (publ.)

Styrelseledamot i Sigicom AB Styrelseledamot i eGain International AB Styrelseledamot i Almi Företagspartner AB

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2013

Karin Röding

Eva Svensson

Rektor, Mälardalens högskola Ledamot 1 maj 2007–30 april 2013 Styrelsearvode: 7 333 kronor Ledamot i Västerås Science Park Ledamot i Etablering Västerås Ledamot i Södertörns högskolestyrelse (till och med 30 april 2013) Ledamot Styrelsen för NTNU (Norges tekniska naturvetenskapliga universitet), Trondheim, Norge Ledamot i Insynsrådet, länsstyrelsen Västmanland Ledamot i Insynsrådet, länsstyrelsen Sörmland Ledamot i Universitets- och högskolerådet Ledamot i Vinnova Ledamot i Arbetsgivarverket

Företagare Ledamot från den 1 maj 2007, vice ordförande Styrelsearvode: 22 000 kronor Ordförande i IBC International Handling AB Styrelseledamot i Almi företagspartner Halland AB Svensson Engineering AB Svensson Wire and Cable Packaging AB Kabeltrumman fastighets AB FMR bemanning AB

Företrädare för verksamheten Mikael Alexandersson Professor Rektor, myndighetschef Ledamot från den 1 oktober 2011 Styrelsearvode: 0 kronor, lön: 1 051 036 kronor Styrelseordförande i Högskolan i Halmstads utvecklings­ aktiebolag HHUAB, styrelsearvode: 0 kronor Ledamot av Norska Forskningsrådet Utdanning 2020 (till och med april 2013) Ledamot i Science Park Halmstad Ledamot i Insynsrådet, länsstyrelsen Halland

Svante Andersson Professor Ledamot 1 november 2011–30 april 2013

Malin Hallén Universitetslektor Ledamot 1 november 2011–30 april 2013

Mikael Hindgren Universitetslektor Ledamot från den 1 maj 2013

Margaretha Norell Pejner Universitetslektor Ledamot från den 1 maj 2013

Ralf Rönnquist Universitetslektor Ledamot från den 1 maj 2013

Jörgen Carlsson Universitetslektor Ledamot 1 maj 2010–30 april 2013

Företrädare för studenterna Erik Karlsson Ledamot 1 juli 2011–31 december 2013 Styrelsearvode: 22 000 kronor

Patrik Mattisson Ledamot 1 juli 2011–7 november 2013 Kårordförande 1 juli 2011–7 november 2013 Styrelsearvode: 8 038 kronor

Victor Rundqvist Ledamot från den 8 november 2013 Tillförordnad kårordförande från den 8 november 2013 Styrelsearvode: 2 962 kronor

Linn Wigen Ledamot 1 juli 2012–30 juni 2013 Styrelsearvode: 11 000 kronor

Daniel Möller Ledamot från den 1 juli 2013 Styrelsearvode: 11 000 kronor 51

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2013

Årsredovisning för Högskolan i Halmstad 2013 Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.

Halmstad den 17 februari 2014

Karin Starrin

Mikael Alexandersson

ordförande

rektor

Göran Bexell

Bill Brox

Catarina Dahlöf

Lena Eriksson

Fredrik Geijer

Nicolas Hassbjer

Mikael Hindgren

Daniel Möller

Margaretha Norell Pejner

Victor Rundqvist

Ralf Rönnquist

Eva Svensson

52

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2013

Bilaga: Studentkårens reflektioner

H

almstad Studentkår är av åsikten att vi genom vår studentpolitiska verksamhet ska förändra lärosätet till det bättre för våra studenter.

Under 2013 har lärosätets, och inte minst studentkårens, verksamhet varit föränderlig och har stött på såväl framgångar som motgångar.

Studentkåren har genomgått ett ledningsskifte under november månad, varför denna reflektion är märkbart kortare än tidigare års dito.

Vi kan konstatera att vi har sett en ökning i medlemsantal och engagemang. Samtliga studentrepresentantposter utom en var vid årsskiftet tillsatta vilket är mycket glädjande för vår studentpolitiska verksamhet.

Lärosätet som helhet har sett både framgångar och motgångar. Högskolan har fått rättighet att utfärda doktorsexamen inom profilområdet hälsa och livsstil och att utfärda civilingenjörsexamen. Vi rankades även som ”Bäst på samverkan” av Svenskt Näringsliv vilket är väldigt glädjande.

Som ett litet lärosäte med många unika utbildningar är det otroligt viktigt att samverkan med näringslivet är hög. Öppnandet av det nya centralise-

rade Servicecenter ser vi som ett stort framsteg för lärosätet. Att studenter från hela lärosätet har en plats att gå till för information, tentamen och hemuppgifter gör att olika sektioner möts, vilket är något som studentkåren ser som mycket positivt.

Tyvärr så är Universitetskanslersämbetets utvärdering av Högskolans utbildningar ingen upplyftande läsning.

Det faktum att så pass många utbildningar har bristande kvalitet är något som kräver ett stort övergripande kvalitetsarbete, något som vi genom vårt studentpolitiska dokument och våra studentrepresentanter avser vara mycket delaktiga i.

Sammanfattningsvis så kan vi med glädje konstatera att Högskolan är mån om studentinflytandet och att samarbetet fungerar mycket bra.

Både rektor och förvaltningschef har varit mycket hjälpsamma i en för Kåren turbulent period. Vi siktar på att under 2014 förnya vårt studentpolitiska dokument och hoppas och tror att vi utifrån detta kan förbättra vårt arbete och fortsätta verka för att Högskolan i Halmstad blir så bra som möjligt för alla studerande.

Halmstad Studentkår genom Victor Rundqvist Kårordförande verksamhetsåret 2013/2014

Studentkåren har även ett mycket gott samarbete med Studenthälsan, vi arrangerar återkommande möten där studentrepresentanter i olika nämnder och råd träffas för att stämma av vad som händer runt om på lärosätet. Vi har under hösten försökt göra studentrepresentanterna mer kända genom att sätta upp bilder och informera på alla utåtriktade aktiviteter, detta hade inte kunnat ske utan vårt goda samarbete med Studenthälsan. Vi ser fram emot att fortsätta detta arbete under 2014.

53

HĂśgskolan i Halmstad | Ă…rsredovisning 2013

54

HĂśgskolan i Halmstad | Ă…rsredovisning 2013

55

Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00 E-post: registrator@hh.se www.hh.se

Enheten för strategiskt stöd, Högskolan i Halmstad, februari 2014.

Under 2013 firade Högskolan i Halmstad sitt 30-årsjubileum (1983–2013). Detta uppmärksammades i november med bland annat jubileumsvecka och lansering av ny logotyp.