Mot framtidens lärande HÜgskolan i Halmstads forskning om och fÜr skolan
För kreativa möten mellan skola och akademi För att utveckla förskolan och skolan behöver vi kunskap, och vi behöver samarbeta. Högskolan har de senaste åren byggt upp en stark forskningskompetens inom förskolans och skolans område som präglas av ett nära samarbete med förskolor, skolor och kommuner. Våra planer framöver är att ytterligare stärka denna samverkan genom ett regionalt kompetenscentrum för forskning och skolutveckling. I den här broschyren vill vi visa upp vilka vi är och vilken skolforskning som pågår hos oss. I en tid då förskolan och skolan möter många nya samhällsutmaningar blir behovet av att dokumentera och analysera det som sker både inom och utanför skolan betydelsefullt. Skolans utmaningar handlar om lärares kompetensutveckling och kunskapsförsörjning, bedömning och lärande, skolans digitalisering, integrationsfrågor, skolans organisation och styrning, ledarskap på olika nivåer samt hur förskolan och skolan kan skapa lärsituationer för alla elever. Högskolan i Halmstad har under de senaste tio åren byggt upp en stark kompetens av forskare med kunskap om och intresse för skolfrågor. Detta kan handla om rena klassrumsstudier, till exempel ”learning study”, ”coteaching”, det digitaliserade klassrummet och studier av lärares professionella undervisning- och bedömningspraktik, men även frågor av mer allmän karaktär som berör skolans struktur och organisation på en systemnivå. Ett av Högskolans viktigaste uppdrag är att samverka med det omgivande samhället och på så sätt vara värdeskapande, innovationsdrivande och samhällsutvecklande. Därför är forskning på förskolans och skolans område inte bara viktig för att utveckla skolans praktik, utan även för att skapa kreativa möten mellan skolan och akademin som bidrar till att utveckla såväl lärarutbildningen som verksamheten på en kommunal och regional nivå. I denna sammanställning presenteras de forskare vid lärosätet som i dag är engagerade i forskningsprojekt om och för skolan. Den ger en översiktlig bild som inte är huggen i sten – intresset för de här frågorna är stort och nya projekt och forskare kommer till hela tiden. En viktig utgångspunkt i forskningen är att den ska vara samhällsutmaningsdriven och bygga på de behov och problemområden som har identifierats av såväl kommuner som enskilda skolor och lärare. Lärarutbildningen vid Högskolan i Halmstad avser att under perioden 2017–2019 utveckla ett regionalt kompetenscentrum som ska verka som en nod mellan kommuner och mellan kommuner och högskola avseende forskningsinitiering och forskningsspridning. Lärare kan här tillsammans involveras i forsknings- och innovationsprojekt och i forskarutbildning. Genom detta kompetenscentrum fungerar skolhuvudmännen som samverkansparter och ”beställare” i de forskningsoch utvecklingsprojekt som ska bidra till att höja skolans resultat. Genom att samla de forskare som i dag är verksamma vid lärosätet hoppas vi kunna bidra i frågor som handlar om att utveckla förskolans och skolans praktik, så kallad praktiknära forskning.
Pernilla Nilsson Professor i naturvetenskapernas didaktik, forskningsledare vid Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
Samarbeta med oss!
En stor del av Högskolans forskning sker i samarbete med aktörer inom kommuner, företag och organisationer. Är du och din organisation intresserad av forskningssamverkan med Högskolan finns flera former av samarbeten. Det kan handla om alltifrån att utbyta erfarenheter och idéer till att sammanföra forskningsresurser och dela finansiering. Tveka inte att kontakta oss för att diskutera samarbeten!
Regionalt utvecklingscentrum – RUC
RUC vid Högskolan i Halmstad arbetar med samverkan mellan lärarutbildningen och det omgivande samhället. Bland annat samarbetar RUC med skolor, kommuner och organisationer för att identifiera utvecklingsbehov och erbjuda kompetensutveckling för personal inom skolan. Genom seminarier och föreläsningar erbjuder RUC med jämna mellanrum yrkesverksamma inom skolan att ta del av den senaste forskningen. Läs mer på hh.se/ruc
Högskolans forskare inom skola och lärande:
Pernilla Nilsson
är professor i naturvetenskapernas didaktik och forskningsledare vid Akademin för lärande, humaniora och samhälle. Pernilla bedriver flera olika forsknings- och utvecklingsprojekt i samarbete med skolan. Ett pågående projekt handlar om att studera vilka möjligheter och utmaningar den digitaliserade skolan har för lärares undervisning och elevers lärande samt hur lärare, genom att designa sina egna digitala läromedia, utvecklar sin digitala kompetens. Pernilla forskar också om formativa dialoger i klassrummet, lärares professionella utveckling och lärande i undervisning i naturvetenskap samt skolutveckling. Forskningen bedrivs i nära samverkan med lärare och förskollärare där frågorna utgår från lärarnas egna problem och utmaningar. Hon arbetar med olika praxisnära metoder såsom ”coteaching”, ”learning study” och videostimulerad reflektion för att utveckla lärares förmåga att analysera och utveckla den egna undervisningen.
Emilia Aldrin
är universitetslektor i svenska språket och forskar bland annat om språkligt identitetsskapande i skolmiljö. I projektet ”Grund för bedömning?” har hon studerat vilken betydelse lärarens föreställning om elevens etniska identitet får för bedömningen av elevtexter. Hon har där också studerat bedömarvariation och attityder till textbedömning bland högstadielärare i svenska. I ett annat nyligen påbörjat projekt studerar hon vilken betydelse skolungdomars språkbruk får för deras upplevelse av identitet och välmående.
Jessica Arvidsson
forskar inom hälsa och livsstil inriktning handikappvetenskap. Hennes avhandling fokuserar utifrån nationella registerstudier på frågor om arbete och sysselsättning för unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning som har gått i gymnasiesärskolan. I ett pågående projekt studerar hon, tillsammans med två kollegor, hur gymnasiesärskolan rustar eleverna för ett vuxenliv som aktiva medborgare med särskilt fokus på självbestämmande.
Caroline Eriksson Monica Eklund
är universitetslektor i utbildningsvetenskap och bedriver forskning om nyanlända barn och ungdomar. Dels handlar det om mötet mellan nyanlända elever och det svenska skolsystemet så som det ser ut i så kallade förberedelseklasser, dels handlar det om forskning om mentorsprojektet Näktergalen. I projektet fungerade blivande lärare vid Högskolan som mentorer för ensamkommande flyktingungdomar från Afghanistan. Ett tydligt och viktigt resultat av projektet är att ungdomarna lär av varandra och utvecklar interkulturell förståelse. Mentorerna tillägnar sig kunskaper de har nytta av i läraryrket och som de inte kan läsa sig till och för flyktingungdomarnas del bidrar programmet även till språkutveckling och kunskaper om det svenska samhället som annars är svåra att få.
är licentiand i pedagogiskt arbete och hennes studie handlar om progression i undervisning av tal i bråkform från förskolan upp till högstadiet. För att påverka och studera progression sammanfördes fyra pedagoger från olika stadier; en förskollärare, en lågstadielärare, en mellanstadielärare och en högstadielärare för att gemensamt planera, genomföra och reflektera över undervisning. Det preliminära resultatet visar att resonemangsuppgifter där innehållet i begreppen varieras eller där representationen varieras är centralt för undervisningen. Dessutom visar studien att samarbete över gränser, där lärare tillsammans får planera, genomföra och reflektera över egen och andras undervisning, är avgörande för progression i undervisning.
Helena Eriksson
är universitetslektor i socialt arbete. Hennes pågående forskning rör främst ungas syn på utbildning och framtid. Ett viktigt fokus i detta är attityder till utbildning, motiv till att utbilda sig samt ungas upplevelser av stöd av såväl föräldrar som skolpersonal i sin skolgång samt i framtids- och karriärval. Forskningen tar sin utgångspunkt i strukturella perspektiv, bland annat kön och klass.
Mot framti
KG Hammarlund Ingrid Gyllenlager Monica Frick
är universitetsadjunkt och doktorand i estetiska uttrycksformer med inriktning på utbildningsvetenskap. I hennes pågående avhandlingsprojekt fokuseras didaktik i lärarutbildningens musikpraktik. I projektet har undervisning videodokumenterats vid ett antal svenska lärosäten och i avhandlingen problematiseras didaktiska frågeställningar, kunskapsproduktion och identitetsförhandlingar i lärarutbildningens estetiska kursverksamhet med musikinnehåll. I avhandlingen diskuteras även hur lärarna och lärarstudenterna talar om, utför och bedömer musikaliska aktiviteter i undervisningen. Detta har i ett vidare perspektiv bäring på vilka didaktiska val som de blivande lärarna kommer att göra i sin framtida musikundervisning i skolan.
är universitetslektor i utbildningsvetenskap och forskar om processer i handledning. Forskningen är inriktad på olika lärarkategoriers handledningskompetens som universitetslärare, gymnasielärare och grundskolans lärare. Området är knutet till professionsutveckling i till exempel grupphandledning, ”coteaching” och individuell handledning av lärarstudenters examensarbeten. Hon forskar också om lärarstudenters perspektiv på VFU-handledning och hur man kan förstå lärande i lärares grupphandledning om VFU. Syftet med att forska om handledning, förutom lärares lärande, är förståelse av och kunskap om lärarstudenters lärande.
dens lärande
är universitetslektor i historia och forskar om historieundervisning ur ett kunskapsteoretiskt perspektiv: vad är det man egentligen kan när man ”kan historia”? I skolsammanhang blir då en relevant fråga hur styrdokumentens beskrivning av historieundervisningens kärna och syfte kan tolkas och transformeras till en fungerande undervisningspraxis, alltså till välfungerande övningar, bedömningsuppgifter och examinationsformer. Forskningen bedrivs i nära samarbete med kollegor från nordiska lärarutbildningar, bland annat i sessioner om historiedidaktik vid historievetenskapliga och ämnesdidaktiska konferenser. KG Hammarlund är medlem av The International Society for the Scholarship of Teaching and Learning in History (HistorySoTL).
Anna Isaksson, Kristina Holmberg
är universitetslektor i utbildningsvetenskap och hennes forskning bygger på att skolans verksamheter är i behov av att både beskrivas och problematiseras för att kvaliteten ska kunna utvecklas. Hon har bland annat undersökt musik i förskolan med fokus på melodifestivalmusikens inflytande på kunskapsinnehållet ur ett marknadsperspektiv. Resultaten visar att barns inflytande också skapar begränsningar för kunskapsutvecklingen i musik. Samhällskunskapsundervisning på gymnasiet har studerats och här diskuteras den bedömningsproblematik som uppstår när elever använder drama som uttrycksform för kunskaper. I en studie om matematik i grundskolan problematiseras en idealiserad bild av den ”goda och nyttiga” matematiken. En kritisk diskussion förs i relation till mer övergripande samhälleliga företeelser.
Sara Högdin
är universitetslektor i socialt arbete. Hennes forskning fokuserar på ungas livsvillkor och pykosociala hälsa och syftar till att öka kunskapen om sociala preventioner och interventioner för att stärka ungas livschanser, livskvalitét och välbefinnande. Hon har bland annat studerat ungas skol- och utbildningssituation samt förutsättningar för lärande utifrån kön, klass och etnictet. Utgångspunkten i hennes forskning är att utbildningssystemet har en central roll när det gäller att utjämna olikheter i livsvillkor och öka jämlikheten i chanser för landet alla unga.
universitetslektor i sociologi, arbetade under åren 2011–2014 med studien ”Strategier för höjd utbildningsnivå”. Studien initierades av Falkenbergs kommun som identifierat en låg utbildningsnivå i kommunen och som ville fördjupa sin kunskap för att kunna arbeta med att höja utbildningsnivån. Studien finansierades av Falkenbergs kommun, Länsstyrelsen i Halland, Region Halland och Högskolan i Halmstad och syftet var att undersöka och förstå den bristande utbildningsbenägenheten i Falkenbergs kommun. Utgångspunkt togs i unga personers perspektiv och hur omgivningen (familj, lärare, studie- och yrkesvägledare med flera) påverkar de unga i deras utbildnings- och framtidsval. Studien bestod av både kvantitativa och kvalitativa delstudier och genomsyrades av ett köns- och klassperspektiv.
Anders Jakobsson
är professor i naturvetenskapernas didaktik och pedagogik. Hans forskning har under senare år har framför allt varit inriktad på att genomföra så kallade re-analyser av internationella kunskapsmätningar som PISA och TIMSS. Det är huvudsakligen elevernas resultat inom det naturvetenskapliga ämnesområdet som har varit i fokus men även svenska elevers prestationer i matematik och läsning. En målsättning med forskningen har varit att öka förståelsen för hur man kan tolka trender i elevers kunskaper i naturvetenskap genom att analysera hur lärande konstitueras och gestaltas dels i de internationella kunskapsmätningarna, dels i olika skolmiljöer.
Jörgen Johansson
är docent i statsvetenskap och forskar om samhälls- och politikundervisning i skolan. I ett delprojekt undersöks hur professorer i statsvetenskap (som i studien betecknas som ämnesexperter) bedömer vilka motiv och vilken betydelse samhällsundervisning i skolan har ur olika synvinklar. I ett annat delprojekt behandlas frågor om vad som utgör den didaktiska kärnan i skolämnet samhällskunskap. Jörgen har också tillsammans med forskare inom arbetsvetenskap och informatik tagit fram en ansökan om att med lärande utvärdering utforska arbetsmiljön i skolans värld i introduktionen av ett nytt IT-system för utbildningsförvaltningarna i Kungsbacka kommun.
Mikael Jonasson
är docent i kulturgeografi. Mikael forskar bland annat om ”coteaching” och om vilka effekter som skapas när man är två lärare som undervisar samtidigt. Ett annat pågående forskningsprojekt går ut på att undersöka var de didaktiska samtalen äger rum på övningsskolorna i Halland. Mikael är också involverad i ett projekt som ska testa och utveckla redskap i idrottsundervisningen inom hälsa och idrott för barn med funktionsnedsättning. Projektet handlar om att primärt förstå de föreställningar och handlingar som producerar och reproducerar normer inom skolidrotten, och därefter försöka utmana dessa normer genom kollaborativt skapande av platser för alla i idrottsutövning inom skolan. Mikael är utbildad gymnasielärare i samhällskunskap och geografi.
Göran Karlsson
är filosofie doktor i tillämpad IT. Hans forskning är inriktad på studiet av hur digitala instruktionsteknologier kan användas inom utbildning. För närvarande arbetar han med en studie av en metod där man inom den verksamhetsförlagda lärarutbildningen kan utveckla studenternas ämnesdidaktiska kunskaper. Metoden innebär att studenterna utifrån det ämnesdidaktiska redskapet CoRe får reflektera kring och annotera videoinspelningar av sin undervisning. Han deltar också i ett Nordplus-projekt som i samarbete med lärarhögskolor i Norge och Finland syftar till att utveckla handledningen av lärarstudenter under deras praktik.
Monica Karlsson
är docent i engelsk språkvetenskap. Under senare år har hon främst forskat kring hur man kan förbättra undervisningen av ord och uttryck i engelska som andraspråk inom en rad olika vokabulärområden. Hon har bland annat studerat hur man kan förbättra undervisningsteknikerna när det gäller memoreringen av ord och uttryck, ordbildning, idiomatiska uttryck, polysema ord, semantiska fält av nära synonymer och ”false friends”.
Cecilia Kjellman
är doktor i kulturgeografi och har bland annat forskat om skolans betydelse för unga med utagerande beteende. Ett av projekten som hon har arbetat med gick ut på att stödja skolor i att utveckla strategier i vardagen för att motarbeta ett aggressivt beteende bland eleverna, såsom mobbing, kränkningar och annan nedsättande behandling. Av vikt i hennes forskning är också upplevelsen och betydelsen för barn och personals rumsliga sammanhang i skolmiljön.
Mot
Lars Kristén
är universitetslektor i pedagogik och ämnesansvarig i idrott och hälsa. Lars forskar om barn och ungdomar med funktionsnedsättningar och deras inkludering i idrott och hälsa i skolan genom så kallad Anpassad fysisk aktivitet (AFA) samt den fysiska aktivitetens påverkan på hälsan och det sociala stödets betydelse. Tidigare genomförda studier har belyst samarbetsorienterat lärande med kamratstöd och mentorsstöd för ökad delaktighet i ämnet idrott och hälsa samt utvecklandet av idrottshjälpmedlet ”Swing Ping Pong”. Pågående forskningsstudier åskådliggör dels lärandet i en inkludering i idrott och hälsa, dels utveckling och utvärdering av nya idrottsredskap för barn med och utan funktionsnedsättningar tillsammans med företag genom samverkan med barn, lärare och företags tekniska personal.
Renee Luthra, Anniqa Lagergren
är universitetslektor pedagogik. Anniqa har disputerat i estetiska uttrycksformer med inriktning på utbildningsvetenskap och har en bakgrund inom forskning kring skolbarn, musik och digital teknik. I sitt senaste forskningsprojekt har hon studerat barns digitala lärande och undersökt barns användande av digitala verktyg inom förskolan.
doktorand i hälsa och livsstil inriktning handikappvetenskap, studerar personer med intellektuell funktionsnedsättning som efter gymnasiesärskolan varken har sysselsättning inom daglig verksamhet, förvärvsarbete eller studier utan befinner sig ”någon annanstans” (”elsewhere”). Avhandlingsarbetet har sin utgångspunkt i nationella registerstudier av över 12 000 före detta elever i gymnasiesärskolan som tog studenten mellan 2001 och 2011. Det övergripande syftet med Renees avhandlingsarbete är att öka kunskapen och förståelsen om villkoren och förutsättningarna för ”elsewhere”-gruppen.
framtidens lärande
Ulf Petäjä Therése Mineur Claes Malmberg
är professor i naturvetenskapernas didaktik. Hans forskning rör skola och utbildning med särskilt fokus på perspektiven naturvetenskaplig allmänbildning, samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll samt lärande och hållbar utveckling. Forskningen handlar såväl om att utveckla perspektiven som om att granska dem normkritiskt. Claes forskning handlar också om studier av hur lärare utvecklar digital kompetens.
är universitetslektor i handikappvetenskap och har i sin forskning särskilt intresserat sig för att studera förutsättningarna i skolan för elever som har bedömts ha en intellektuell funktionsnedsättning och som är mottagna i gymnasiesärskolan. I tidigare studier har framför allt ett elevperspektiv fokuserats. I ett nyligen påbörjat forskningsprojekt studeras hur elever i gymnasiesärskolan rustas för ett vuxenliv som aktiva medborgare utifrån hur demokratiuppdraget realiseras i gymnasiesärskolan med fokus på hur uppdraget operationaliseras avseende konkret stöd i beslutsfattande.
är universitetslektor i statsvetenskap och forskar om ”hemmasittare” (elever som har långvarig ogiltig frånvaro från undervisning) i grundskolan. Forskningen bedrivs tillsammans med sociologen Christopher Kindblad och tar sin utgångspunkt i hur staten, kommuner och skolor ser på hemmasittare som problematik, vilken kunskap de har om problematiken och vilka åtgärder de eventuellt tar itu med för att komma till rätta med problemet. Syftet med forskningen är att ge ny kunskap och större förståelse för hur de aktörer som är inblandade i grundskolan upplever problematiken med hemmasittare, vilken kunskap de ger uttryck för samt vilka åtgärder de använder för att motverka hemmasittande elever.
Jeanette Sjöberg Felix Schultze
är licentiand och ämneslärare. Han ägnar sig åt forskning på halvtid och arbetar därutöver som lärare i kemi och biologi på Kattegattgymnasiet i Halmstad. Felix forskar om ”coteaching”, med fokus på hur elever kan medverka i kemiundervisningen på gymnasiet. Hans studie går ut på att visa om och hur användandet av elever som coteachers kan bidra till att utveckla kemilärarens ämnesdidaktiska kunskaper samt elevernas ämneskunskaper.
är universitetslektor i pedagogik. Hennes forskningsområde fokuserar bland annat på barn och ungas sociala interaktioner i situationer där digital teknik är involverad och vilka implikationer för lärande som detta medför. Hennes senaste forskningsprojekt handlar om barns aktörskap i lek och lärande tillsammans med kommunikationsteknologier och digitala medier, där hon tillsammans med en kollega har studerat vad som händer när barn i förskolan möter digital teknik i form av datorplattor.
Björn Sjödén
är universitetslektor i utbildningsvetenskap och forskar om digitala läromedel. Björn har en ämnesbakgrund i psykologi och kognitionsvetenskap, och medverkar i flera tvärvetenskapliga forskningsprojekt. Hans forskning handlar om hur olika digitala lärverktyg fungerar pedagogiskt, som stöd för både lärarens undervisning och elevens självständiga lärande. En viktig fråga är hur man vetenskapligt kan utvärdera exempelvis utbildningsappar och andra digitala programvaror som gör anspråk på att effektivisera lärandet. Han har bland annat studerat hur olika typer av feedback påverkar förståelsen, och hur skolelevers prestation i matematik påverkas av att interagera med digitala karaktärer (till exempel spelfigurer) i olika roller.
Magnus Tideman, Fredrik Thornberg, Ingrid Svetoft
är universitetslektor i byggnadsekonomi och arkitekt som tidigare har forskat kring arkitektens roll och hur man involverar de boende i planeringsprocessen. I samverkan med skolor har forskningen nu en inriktning på ömsesidigt lärande när planarkitekter och fastighetsägare möter elever i en dialogmodell som kallas ”Arkitekter i skolan”. Med koppling till läroplan och entreprenöriellt lärande och exempelvis teknik studeras hur kommunikationen mellan elever och representanter från kommunen och privata företag kan stödjas. Barnens idéer och den ”tysta” kunskapen kan visualiseras med hjälp av både digitala verktyg samt på mer traditionella sätt såsom modeller och bilder.
filosofie licentiat i pedagogiskt arbete, bedriver praxisnära forskning om lärares professionella kunskap. Under 2012–2015 har han studerat lärares kompetens i klassrumsbedömning. För närvarande studerar Fredrik professionell lärarkunskap inom Högskolan i Halmstads övningsskoleprojekt. I denna studie samarbetar forskare med lärarstudenter och lärare i syfte att synliggöra aspekter av de kunskaper som är speciella för just lärare. Studenter använder läsplattor för att videofilma varandras undervisning och dessa filmer ligger sedan till grund för formativa utvärderingar där studenter, lärare och forskare deltar.
professor i handikappvetenskap, bedriver forskning om och med personer med funktionsnedsättning, särskilt barn, unga och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning. Forskningsområden är bland annat kategoriseringen av barn och unga som elever med funktionsnedsättningar och diagnoser och dess effekter, skolans realisering av demokratiuppdraget för unga med intellektuell funktionsnedsättning, levnadsvillkor i jämförelse med befolkningen i övrigt samt frågor om självbestämmande och makt för personer med funktionsnedsättning. Fokus i pågående forskning ligger på övergången från skola till vuxenliv och sysselsättning för dem som går i gymnasiesärskolan, så kallad egenorganisering och inflytande. Magnus forskning sker i nära samverkan med berörda och försöker bidra till att lyfta fram människors egna erfarenheter av att leva med funktionsnedsättning.
Mot framtidens
Ann-Christine Wennergren Anders Urbas
är universitetslektor i statsvetenskap och forskar om vetenskapande, demokrati och medborgerlig upplysning. Ett intresseområde är rektorers och lärares implementering av politiska beslut, med fokus på vilket sätt de hanterar bestämmelserna om skolplikt respektive befrielse från skolpliktig undervisning.
lärande
är docent och forskar om redskap och strukturer för skolutveckling i samverkan med förskolor, skolor och kommuner. Mer specifikt handlar forskningen om hur lärare tillsammans kan utveckla undervisning som utgår från elevers delaktighet och lärande. Samarbetet sker oftast i form av forskningscirklar eller aktionsforskning. Det innebär att lärare får stöd att identifiera utvecklingsområden som sedan ligger till grund för förbättringar och analyser av undervisningen. Det undersökande arbetssättet har tydligt förbättrat skolornas resultat.
Marie-Helene Zimmerman Nilsson
är lektor i utbildningsvetenskap och hennes forskning omfattar både förskolan och grundskolan. I ett nyligen avslutat forskningsprojekt har hon studerat pedagogiska musikaktiviteter i förskolan i relation till människa–materialitet-kombinationer. Hon har också studerat verksamma lärares reflektioner samt betydelsen av att ha en kritiskt vän inom ett flerårigt aktionsforskningsprojekt. Hon forskar för närvarande inom lärarutbildningens övningsskoleprojekt och fokuserar på uppföljningssamtal mellan handledare och studenter under den verksamhetsförlagda utbildningen. Dessutom studerar hon digitala verktyg i undervisningen inom ramen för ett kommunövergripande forskningsprojekt med fokus på hur digitala verktyg i undervisningen kan skapa goda förutsättningar för alla elevers lärande.
Högskolan i Halmstad Högskolan i Halmstad rustar människor för framtiden genom att skapa värden, driva innovation och utveckla samhället. Ända sedan starten 1983 har verksamheten präglats av nytänkande. Högskolan är känd för sina populära verklighetsförankrade utbildningar och små studentgrupper.
Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00 E-post: registrator@hh.se www.hh.se
Kommunikationsavdelningen, Högskolan i Halmstad, maj 2016.
Forskningen är internationellt välrenommerad och bedrivs i tvärvetenskapliga innovations- och forskningsmiljöer. Högskolan deltar aktivt i samhällsutvecklingen genom omfattande och uppmärksammad samverkan med både näringsliv och offentlig sektor.