Professorspresentation 2016 by Högskolan i Halmstad

Presentation av installerade professorer

2016

AKADEMISK Hร GTID

vid Hรถgskolan i Halmstad 18 november 2016

INNEHÅLL Högtidsdräkter

Stora steg under 20 år

Professor Magnus Bergquist, informatik

Professor Ann Bremander, biomedicin

Professor Jonas Gabrielsson, företagsekonomi

Professor Claes Malmberg, naturvetenskapens didaktik

Professor Klaus Solberg Søilen, företagsekonomi

Professor Petra Svedberg, omvårdnad

Professor Alexey Vinel, datakommunikation

Tidigare installerade professorer

Gästprofessorer vid Högskolan i Halmstad

Installationsföreläsningar, fredag 18 november 2016

Högtidsdräkter Vid professorsinstallationen används högtidsdräkter som är skapade särskilt för Högskolan i Halmstad. Professorerna bär caper som har formgivits och sytts av Brohall & Son, Borås. Caperna har inspirerats av Högskolans grafiska profil. Rektor bär en kappa som har formgivits av textilkonstnär Gitt Grännsjö-Carlsson, Laholm, och sytts av Ewy Åsvärd, Halmstad.

4 | AKADEMISK HÖGTID 2016

Stora steg under 20 år Ordet ”professor” betyder den som undervisar och det är en viktig roll för Högskolan i Halmstads professorer. De är verksamma inom såväl undervisning som forskning. Utöver det bygger de upp Högskolans goda samverkan genom goda externa relationer. Högskolan är starkt präglad av nära samspel med externa parter och det stärker såväl forskning som utbildning. Och med sin kunskap, kompetens och drivkraft är professorerna nyckelpersoner för Högskolans kompletta akademiska miljöer. Men professorernas intåg på Högskolan har varit en process som har skett stegvis. För 20 år sedan granskade det dåvarande Högskoleverket förutsättningarna för att Högskolan i Halmstad skulle få ha professurer – något som lärosätet fram till dess inte hade haft. Förväntan var därför stor inför möjligheten att stärka de tolv forskningscentrum som vid denna tid hade utvecklats vid lärosätet. Högskoleverket gav Högskolan klartecken att inrätta sex professurer. Fem professorer tillsattes inom tre år – samtliga män och tre av dem inom teknik och naturvetenskap. Under de åren tillkom ytterligare en professur i matematik, en jämställdhetsprofessur avsedd specifikt för en kvinna. På den tiden, i slutet av 1990-talet, var färre än var sjätte professor i Sverige en kvinna. Inom teknik och naturvetenskap fanns det en kvinnlig professor på varje dussin manliga professorer. Under de 20 åren sedan 1996 har mycket hänt. Vid de tre senaste professorsinstallationerna vid Högskolan har en tredjedel av professorerna varit kvinnor. I dag, vid årets akademiska högtid, installerar vi sju professorer, fem män och två kvinnor. Vi har numera rätt att själva besluta om de områden där vi vill ha

professorer. Vi har rätt att utbilda på forskarnivå inom tre områden och har nyligen ansökt om rätten inom ett fjärde område. Det har lett till en breddning av Högskolans forskning och en stark koppling mellan forskning och utbildning på lärosätets alla områden. Vi har professorer inom lärarutbildningsområdet, en installeras i dag. Detta kan vara en av anledningarna till att Halmstad är mittpunkt i en av Sveriges bästa skolregioner i dag: Halland, västra Småland och nordvästra Skåne. Vi har professorer inom hälsoområdet, två installeras i dag. Här har Högskolan egen forskarutbildning och ett övergripande forskningsområde: hälsoinnovation. Vi driver tillsammans med Region Halland och Hallands kommuner stora samarbetsprojekt för att utveckla hälsoområdet. Halmstad är mittpunkt i en region med mycket god hälsa och befolkning med aktiv fritid och det passar väl med forskning och utbildning inom hälsoinnovation. Vi har professorer inom innovationsvetenskap, två installeras i dag. Innovationsvetenskap är ett ämne som väl fångar Högskolans själ och som vi är ensamma i Sverige om att erbjuda på forskarnivå. Vi har professorer inom informationsteknologi, två installeras i dag. Informationsteknologi är ett område där en stor del av Högskolans forskning bedrivs och där Högskolan sedan flera år ingår i stora nationella strategiska satsningar. Vi hälsar våra nya professorer varmt välkomna!

Thorsteinn Rögnvaldsson, vikarierande rektor AKADEMISK HÖGTID 2016 |

Magnus Bergquist professor i informatik

Magnus Bergquist föddes 1960 i Kristianstad. Tack vare nyfikenheten på andra människor drogs han till etnologi och han disputerade 1996. Hans forskningsprofil är tvärvetenskaplig, vilket syns på anställningarna inom Göteborgs universitet, som löper genom humaniora, IT, tvärvetenskapligt kognitionsvetenskapligt centrum, samt vid arkitektur på Chalmers tekniska högskola. År 2002 blev han docent i europeisk etnologi, och 2007 i informatik, båda utnämningarna vid Göteborgs universitet. 2008–2012 var Magnus Bergquist prodekan vid IT-fakulteten, 2006–2015 verksam vid Institutionen för tillämpad informationsteknolog vid universitetet. Han var knuten till Viktoriainstitutet 1997–2006. 2000–2002 arbetade han i eCare, ett uppstartsföretag som utvecklade kunskapssystem för radiologer. Magnus Bergquist kom till Högskolan i Halmstad som gästforskare 2013. 2015 blev han professor i informatik och samma år programchef för Högskolans KK-miljö, Forskning för innovation. Magnus Bergquist har under hela sitt yrkesliv varit intresserad av samverkan och nätverk. Den röda tråden är kulturens roll och människors normer, värderingar, praktik och arbete. Han började som etnologistudent – i dag är han professor i informatik. – Jag har alltid sökt mig till tvärvetenskapen och hela tiden arbetat där det finns människor från olika miljöer som tycker om att jobba över gränser. Det var därför jag sökte mig till Högskolan i Halmstad. Etnografi är hans redskap – en metod som går ut på att förstå den grupp man studerar inifrån, något som är användbart i många miljöer. Magnus Bergquist drivs också av viljan att förstå. Varför gör andra människor annorlunda?

6 | AKADEMISK HÖGTID 2016

– Man kan välja mellan att sitta på kontoret och fundera på hur det hänger ihop, och att ge sig ut och se hur det går till i verkligheten. Jag har haft nytta av min etnografiska bakgrund med observationer, kvalitativa intervjuer och studier i fält. Inom IT-utveckling handlar det exempelvis om när man ska involvera användare i utveckling av ett system genom att förstå hur det praktiska arbetet faktiskt fungerar, säger han. Fokus på digitaliseringens konsekvenser På 1980-talet började han jobba på arkitektursektionen vid Chalmers tekniska högskola, bland annat med att förbättra miljöerna i stadsdelar där lägenheterna stod tomma. Även avhandlingen handlade om stadsutveckling.

– Samtidigt väcktes mitt intresse för digitalisering och jag skrev en projektansökan som jag kallade ”Kulturella perspektiv på informationssamhället”. Där började min forskning om det som kom att bli mitt huvudområde: digitaliseringens konsekvenser. Som etnolog var Magnus Bergquist vid den tiden, i mitten av 1990-talet, ganska ensam om att intressera sig för IT. Han började bygga ett nätverk av forskare att samarbeta med. Bland annat kom han i kontakt med ämnet informatik vid Göteborgs universitet. I ”Internetprojektet” utforskade forskare inom ämnen som filosofi, sociologi, informatik, språkvetenskap med flera fenomenet internet ur olika perspektiv. Han började ägna sig åt digitaliseringens konsekvenser i samhället, inte minst förändrade kommunikationsmönster.

”Etnologen som blev digital” – Då utvecklades den forskning som jag har kommit att ägna mycket tid åt, hur människor samarbetar digitalt och innoverar tillsammans. Jag studerade den öppna källkods-rörelsen med nätetnografi och försökte förstå hur människor som aldrig har träffats fysiskt kunde utveckla hela operativsystem både snabbare och bättre än företag där människor satt tillsammans. Den öppna källkodsrörelsen skapade många av de teknologier och digitala plattformar som blev grunden i internet som redskap för kommunikation och samarbete. – Många program och hjälpmedel som används i dag kommer från den världen, och vi vet att människor där delar mycket kunskap och information med varandra. Begreppet ”open innovation” brukar användas för att beskriva denna typ av samarbeten och samskapande. Innovationer skapas i nätverk och genom kollaboration. I dag

pratar vi om betydelsen av samverkan mellan exempelvis företag och andra partner för att skapa värden. Nu arbetar Magnus Bergquist bland annat med ett projekt om värdenätverkens roll för öppen innovation. Erfarenheter som han skaffade sig tidigare i livet genom observationer i fält, drar han nu nytta av på internet. Han var tidigt ute med metodboken ”Att fånga nätet” som tar etnografi till nya sammanhang. – I början av 2000-talet fanns det inte någon litteratur på svenska om vad det innebar att översätta etnografiska metoder till internet, så vi skrev en bok för både forskare och studenter. Medborgarkommunikation På Högskolan har Magnus Bergquists forskning hittat ett nytt spår, något som är ytterligare en anledning till att han sökte sig hit: hälsoinnovation. Han har studerat hur sociala medier gör det möjligt för myndigheter som Försäkringskassan att kommunicera på ett nytt sätt med medborgarna. Nu fokuserar han på alla system som finns inom hälso- och sjukvården, exempelvis för patientjournaler. – Systemen är som öar, de samarbetar inte med varandra. Vi måste utveckla hälso- och sjukvårdens system tillsammans med vården så att de verkligen bidrar med värde till verksamheten. Det krävs digitala plattformar som underlättar samarbetet både internt och i förhållande till patienterna. – Vi behöver skapa system som stöttar människor i det som är viktigt i deras arbete och på fritiden. Med halländska sjukhus jobbar vi nu för att informationen ska vara tillgänglig över gränser. Nästa steg är att se hur man använder kunskapen för att skapa bra praktisk användning. Och då får jag återigen anledning att gå ut i verksamheten och fråga: hur gör ni här? Text: KRISTINA RÖRSTRÖM Bild: JOACHIM BRINK AKADEMISK HÖGTID 2016 |

Ann Bremander

professor i biomedicin med inriktning fysisk aktivitet och träning Ann Bremander föddes 1957 och växte upp på östkusten i Småland. Hon är legitimerad sjuksköterska och fysioterapeut och innehar specialistkompetens som fysioterapeut inom reumatologi. 2006 disputerade hon inom kliniska vetenskaper vid Lunds universitet på sin avhandling ”Lower Extremity Function in Arthritis”, 2012 blev hon docent i experimentell reumatologi, också vid Lunds universitet. Hon började forska 1996 vid FoU Spenshult, där hon delade sin tid lika mellan forskning och klinik. Sedan 2006 arbetar Ann Bremander enbart med forskning och i dag är hon förutom professor vid Högskolan i Halmstad, biträdande forskningschef vid FoU Spenshult. Ann Bremander blev professor 2016.

Ann Bremanders drivkraft är enkel men stark – att med sin forskning bidra till en positiv utveckling inom vården. Att någon får ett bättre omhändertagande, en bättre behandling, den rätta informationen eller mer kunskap. Ett driv som har fått henne att hela tiden vilja lära sig mer. – Patienterna som jag träffade som fysioterapeut ville jag hjälpa på bästa sätt. Genom att forska kan jag bidra med ny kunskap som är viktig för stora grupper av patienter, säger hon. Ann Bremander är sedan början av 2016 professor i biomedicin med inriktning fysisk aktivitet och träning vid Högskolan i Halmstad. Hon började sin karriär som sjuksköterska och studerade därefter vidare till fysioterapeut. Därifrån var steget kort till forskning kring fysisk

8 | AKADEMISK HÖGTID 2016

aktivitet och träning. Efter sin disputation har hon bland annat studerat vikten av fysisk aktivitet för hälsa och livskvalitet vid kroniska reumatiska sjukdomar. Ett exempel på hur Ann Bremanders forskning har gjort skillnad kan ses i samarbetet med forskare i Lund där de har studerat området inflammatorisk ryggsjukdom, spondylartrit. En på flera sätt framgångsrik forskning som har genererat ett flertal artiklar. – Vi har genomfört stora epidemiologiska studier (populationsbaserade studier som har utformats för att undersöka sammanhang) på en sjukdomsgrupp som tidigare har varit sparsamt studerad, vilket har lett till ny kunskap och nya utbildningskoncept som nu sprids i vården, berättar hon.

God hälsa och god livskvalitet Intresset för fysisk aktivitet har ökat de senaste åren. Både när det gäller hur viktigt det är med träning för att vi ska hålla oss friska, och hur olika sjukdomar påverkas av fysisk aktivitet. Ett minskat stillasittande påverkar människokroppen på alla nivåer, från minsta molekyl till allmänt välmående. – Området fysisk aktivitet och träning har alltid varit i fokus för mig, både i klinik, inom forskning och i undervisning. I framtiden kommer detta område att bli ännu viktigare – såväl för framtidens folkhälsa som för kroniskt sjuka personers välmående.

”Att bidra till utveckling”

Satsning inom biomedicin Vid Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap finns en utbildning inom biomedicin med inriktning på fysisk träning som är unik i Sverige genom sitt fokus på vad fysisk aktivitet och träning gör för hälsan, med tydlig förankring i naturvetenskapen. – Vi genomförde nyligen en stor satsning för att utveckla ämnet biomedicin vid lärosätet, bland annat genom att höja antagningskraven, tydliggöra de naturvetenskapliga basämnena och kopplingen till fysisk träning, samt öka andelen laborationer på grundutbildningen. Vi har även anställt flera nya kompetenta kollegor för att tillsammans kunna ge studenterna det bästa, säger Ann Bremander.

till att vår forskning håller hög kvalitet och är internationellt gångbar. Forskningssamarbeten över gränserna Ann Bremander vill vara med och påverka en utveckling mot fler gemensamma forskningsprojekt och gemensam undervisning inom tillämpad naturvetenskap. – Jag har sedan tidigare god erfarenhet av interdisciplinära forskningssamarbeten. Jag upplever detta som stimulerande och givande och har sett att resultaten ofta blir spännande och innovativa, säger hon. Den nya forskningsmiljön Rydberglaboratoriet för til�lämpad naturvetenskap (RLAS) som forskarna inom biomedicin tillhör bådar gott för detta i framtiden. – Den nya miljön ger större möjligheter att utveckla forskningssamarbeten med lärosätets akademier och med forskare från andra lärosäten och företag, både nationellt och internationellt. I dag bedrivs mycket bra forskning, men den kan göras ännu bättre genom samarbete, både inom Högskolan i Halmstad och med andra lärosäten. I framtiden hoppas Ann Bremander därför att det tvärvetenskapliga samarbetet mellan olika områden ökar. – Jag vill forska tillsammans med forskare som kommer från helt andra områden än vad jag gör. Bland annat för att vi tillsammans ska kunna lösa nya utmanande frågor som påverkar vår hälsa. Text: IDA FRIDVALL och INGRID EKSTRÖM Bild: MAGNUS KARLSSON

Hon fortsätter: – Vi som i dag arbetar med biomedicinutbildningen har påbörjade projekt och långtgående planer om hur dessa kan utvecklas. Som professor är det mitt uppdrag att se AKADEMISK HÖGTID 2016 |

Jonas Gabrielsson

professor i företagsekonomi med inriktning företagsstyrning, särskilt entreprenörsföretag Jonas Gabrielsson föddes 1975 i Varberg, där han också växte upp. Han studerade företagsekonomi vid Högskolan i Halmstad. Efter avslutade studier uppmuntrades han att söka till forskarutbildningen i Lund, där han disputerade 2003 på avhandlingen ”Boards and Governance in SMEs: An Inquiry to Boards’ Contribution to Firm Performance”. Efter forskarutbildningen arbetade Jonas Gabrielsson vid Handelshögskolan BI i Oslo. 2005 återvände han till Lunds universitet som postdoktor, och fick därefter en lektorstjänst 2007. År 2011 började han jobba vid Högskolan i Halmstad, där han sedan 2016 arbetar heltid. Jonas Gabrielsson utsågs till professor 2016.

Jonas Gabrielsson forskar om bolagsstyrning i entreprenöriella verksamheter – exempelvis unga och växande företag. Fokus ligger på ägandets och styrningens roll och betydelse för företagens strategi- och affärsutveckling. Han forskar även om akademiskt entreprenörskap – hur akademisk forskning kommersialiseras och sprids via inkubatorer och andra typer av innovationsstöd.

– Forskningen är viktig för att vi som akademiker ska kunna bidra till samhället. Den är ett verktyg som håller oss uppdaterade, pålästa och skärpta. Forskningen är i detta avseende inte ett mål utan ett medel. En av de största mekanismerna för nyttiggörande av forskning är faktiskt de studenter vi möter, vi utmanar deras tänkande och ger dem förutsättningar att lära sig saker.

– Det handlar om akademikers entreprenörskap och hur detta kan kopplas till forskningens spridning – alltså själva nyttiggörandet. Jag är intresserad av olika sätt att kommersialisera och nyttiggöra forskning samt hur olika intermediärer samverkar med varandra i innovationssystemet, berättar Jonas Gabrielsson.

Mångdisciplinära miljöer givande I Lund jobbade Jonas Gabrielsson vid Circle (Centre for Innovation, Research and Competence in the Learning Economy) som är ett interdisciplinärt forskningscentrum.

Han har i flera av sina projekt studerat samspelet mellan forskning och omgivande samhälle.

– Det skapade en tydlighet i min egen disciplin, eftersom jag fick arbeta tillsammans med människor från olika

10 | AKADEMISK HÖGTID 2016

ämnesområden. Det är väldigt givande att jobba i mångdisciplinära miljöer, säger han. Nyligen fick Jonas Gabrielsson en artikel publicerad inom området hållbar utveckling – ett område som han tycker är extra viktigt. Projektet handlade om kommersialisering av vatteninnovationer och inbegrep samarbeten med personer inom ämnesdiscipliner som han tidigare inte hade jobbat med. En utmaning som passade honom utmärkt. – Det var väldigt kul, och ledde till konkreta och handgripliga resultat. Jag trivs med att jobba i projekt där jag lär mig nya saker samtidigt som man kommer någonstans rent forskningsmässigt. En helt ”vanlig” student Jonas Gabrielsson drivs av utmaningar, och i dag är hans största utmaning att skapa en stabil bas för sin forskning i Halmstad. Efter åren i Lund behöver han nu bygga upp en ny grund, exempelvis när det gäller forskningsmedel. Men lika viktigt är att hitta kontaktytor mot angränsande forskningsområden, både internt och externt.

”Forskning över gränserna” – Min forskning ska inte vara ett slutet system – den går över ämnesgränser och har kopplingar till annan forskning som bedrivs på Högskolan. Dessutom är det kul att jobba med folk som inte är som jag, säger han. Jonas Gabrielsson började sin akademiska karriär med att läsa fristående kurser inom ämnet informatik på Högskolan i Halmstad efter sina gymnasiestudier inom ekonomi. Han återvände senare till ekonomi när han

började studera företagsekonomi vid samma lärosäte. Han tog sin kandidatexamen i strategisk marknadsföring, men läste också ämnesfördjupningen inom området ekonomistyrning. Magisterstudierna ägnades åt strategi och förändringsledning. – Jag var en helt ”vanlig” student under kandidatutbildningen, men hade rätt lätt för att läsa. Det var först under magisterutbildningen som jag blev intresserad av forskning. Jag fick upp ögonen för olika teoriers styrkor och svagheter och upptäckte samtidigt att det fanns personer runt omkring mig som både inspirerade och utmanade mitt sätt att tänka. Känner ödmjukhet Länge såg Jonas Gabrielsson teori och praktik som två skilda ting, men under studierna på magisternivå insåg han att teori är väldigt praktiskt och att det praktiska är grunden till teori. En insikt som visade att det fanns en poäng med forskning. – Det som driver mig framåt är alla möten med personer som inspirerar mig och som utmanar mina föreställningar och får mig att tänka till. Finns det något som jag har förstått, är det att man ständigt måste vässa skallen och det gör man genom utmaningar, säger han. I sin nya roll som professor känner Jonas Gabrielsson ödmjukhet inför sitt uppdrag, inte minst eftersom professorstiteln förpliktigar. – Att vara professor innebär att ta stort ansvar för både forskningens och utbildningens kvalitet. De närmaste tio åren vill jag ägna mig åt att utveckla mitt ämne inom den forskningsmiljö där jag ingår – både vad gäller utbildning och forskning. Att ta ansvar för detta motiverar mig väldigt mycket. Text: IDA FRIDVALL Bild: JOACHIM BRINK

AKADEMISK HÖGTID 2016 |

Claes Malmberg

professor i naturvetenskapens didaktik Claes Malmberg föddes 1956 i Halmstad. Han tog ämneslärarexamen i biologi och kemi vid Lunds universitet 1983, och senare en Master of Arts, Education, vid University of Greenwich 1996. Åter vid Lunds universitet disputerade han i pedagogik 2006 på avhandlingen ”Kunskapsbygge på nätet. En studie av studenter i dialog”. Mellan 2006 och 2013 var han verksam som lektor i pedagogik vid Malmö högskola, där han 2013 blev docent i naturvetenskapens didaktik och 2014 befordrades till biträdande professor. 2015 började han som lektor och ledare för forskningsgruppen Studier av lärande, profession och samhällsutveckling vid Högskolan i Halmstad. Han utnämndes till professor 2016.

Vad krävs av skolan för att barn och ungdomar ska utvecklas till kompetenta, reflekterande, kritiska och aktiva medborgare med möjlighet att ta ansvar? Och hur kan naturvetenskapen användas i klassrummet som ett verktyg för att bidra till så kallad medborgerlig bildning? Det är frågor som Claes Malmberg särskilt intresserar sig för och som är utmärkande för ett eget forskningsfält inom naturvetenskapens didaktik – samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI). – Man behöver naturvetenskapen för att kunna förstå och ta ställning till aktuella samhällsfrågor. Till exempel för att relatera till sådant som vi hör om på nyheterna ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Men för att förhålla oss behöver vi även kunna väga in etiska aspekter, vara kritiska eller göra riskbedömningar, förklarar Claes Malmberg.

12 | AKADEMISK HÖGTID 2016

Fokus på undervisningssituationen Framför allt tycker han att det är intressant att studera vad som händer när man arbetar med dessa frågor i klassrummet. Ämnet kan vara vad som helst ur det massiva informationsflöde vi dagligen utsätts för, till exempel om man ska undvika att äta viss mat eller om mobilens strålning är farlig för oss om vi har den i fickan. – Hur situationen ser ut i klassrummet handlar om väldigt komplexa frågor som berör etik, värderingar och argumentationsteknik, vilket ämnesstudierna i naturvetenskap inte alltid tar upp inom lärarutbildningen. Därför kan många lärare känna sig osäkra när det gäller SNI. På samma sätt kan många elever också göra det, om de bara är vana vid att undervisningen går ut på vad de ska lära sig till proven, säger Claes Malmberg.

– Skolan har en unik möjlighet att låta barn och ungdomar träna viktiga färdigheter och problemlösning för att de som vuxna ska bli kompetenta samhällsmedborgare, fortsätter han. Verktyg för att stödja eleverna Claes Malmbergs forskning har resulterat i teoretiska ramar och konkreta verktyg för hur man kan jobba med SNI i skolan och för hur läraren kan stödja eleverna i arbetet med att bland annat formulera frågor, arbeta källkritiskt och argumentera. Syftet med arbetsmetoderna är att stärka elevernas möjligheter att använda sig av kunskaperna i vardagslivet både på kort och på lång sikt.

”Min vision är att etablera en forskningsmiljö inom utbildningsvetenskap.” Ytterligare ett forskningsfält för Claes Malmberg är lärande kopplat till hållbar utveckling. Bakgrunden är den allmänna debatten där hållbar utveckling har blivit något självklart att sträva efter och det är skolans uppgift att fostra en specifik typ av medborgare som fattar hållbara beslut. När Claes Malmberg i sin forskning har tittat närmare på hur den önskvärda medborgaren ser ut har han hittat vad han kallar ”det kravmärkta barnet”: – Skolan fostrar eleverna till goda människor och talar om vad som är rätt. Det är ett slags styrning som bygger upp den goda människan som norm. Till stor del bottnar detta i politiska värderingar. Individen i centrum Framför allt har Claes Malmberg undersökt hur den här normen framställs i läroböckerna och kopplat den till ett antal frågeställningar. Vad är det till exempel som gör att

individen väljer det gemensamt goda? Vilka styrningsmekanismer finns? Och i vilken utsträckning ska skolan styra? – Vi får lära oss att allt är individens val, men det vi inte ser i läromedlen är den kritiska individen. Och det är inte konsumtionsbeteendet som ifrågasätts, utan allt handlar om att göra det rätta valet. I läromedel ser vi, som i samhället i stort, en tydlig avpolitisering och individualisering. Man för inte fram vad medborgarna som kollektiv efterfrågar, utan vad den individualiserade medborgaren bör välja. Det finns mycket att fundera på ur det här perspektivet, säger han. Claes Malmbergs båda huvudforskningsfält verkar även internationellt: Education and Sustainable Development (ESD) och Socioscientific Issues (SSI). Inom dessa områden ingår han i samarbeten med forskare i bland annat England och Schweiz. Naturvetenskap och framtid Bakom hans forskning finns ett stort personligt intresse för hållbarhetsfrågor och hur vi bygger framtidens samhälle. – Det är naturligtvis politiskt laddat vad vi vill ha för samhälle, men min utgångspunkt är vilken betydelse naturvetenskaplig kunskap har för att vi når den framtiden. Claes Malmbergs stora intresse för vad som händer i klassrummet har också sin grund i att han själv är ämneslärare. Sedan 2006 har han sysslat med praktiknära skolforskning. I egenskap av professor och forskningsgruppledare ser han som sin främsta uppgift att skapa kreativa förutsättningar för innovativ forskning. – Mitt mål är att utveckla den tvärvetenskapliga forskningen. Vi har bred tvärvetenskaplig kompetens på min akademi och med gemensamma forskningsteman kan vi koppla ihop tematiskt ämnesövergripande frågor med olika samhällsutmaningar. Vi har alla förutsättningar att bli riktigt bra på detta! Text: INGRID EKSTRÖM Bild: MAGNUS KARLSSON AKADEMISK HÖGTID 2016 |

Klaus Solberg Søilen professor i företagsekonomi

Klaus Solberg Søilen föddes 1968 i Levanger, Norge. Efter studier i ekonomi och statsvetenskap i USA och Frankrike, arbetade han som ekonom och revisor på KPMG i Oslo. Från KPMG mottog han ett stipendium för att skriva en doktorsavhandling i ekonomi på deltid i Tyskland. Avhandlingen handlar om industrispionage. Klaus Solberg Søilen har tidigare arbetat på Copenhagen Business School och Blekinge tekniska högskola (BTH). På BTH upprättade han ett MBA-program, som han var den förste ledaren för. Klaus Solberg Søilen har varit gästforskare på CEIBS i Shanghai och på Stanford University i Kalifornien. Han blev docent 2011 och professor 2014.

Sanningen. För många är den kanske främst något abstrakt – ett begrepp som man inte reflekterar över i onödan. Så är dock inte fallet för Klaus Solberg Søilen som sedan 2014 är professor i företagsekonomi vid Högskolan i Halmstad. För honom är sanningen – det som faktiskt går att bevisa – själva kärnan i vetenskapen och det som driver honom: – Vi måste slåss varje dag för sanningen. Du behöver inte gå särskilt långt bakåt i historien för att komma till en tid när sanning och vetenskap inte nödvändigtvis var samma sak. Tänk på vetenskapsmän som Tycho Brahe, människor som faktiskt riskerade sina liv för sanningen. Därför är det viktigt att satsa på forskningen och låta den vara fri, säger Klaus Solberg Søilen.

14 | AKADEMISK HÖGTID 2016

Två områden Hans forskning kan delas in i två områden: omvärlds analys och digital marknadsföring. Han är nära knuten till näringslivet och har bland annat studerat hur företag kan öka sin försäljning via effektiv marknadsföring på mässor, något som han har skrivit om i boken ”Exhibit Marketing & Trade Show Intelligence – Successful Boothmanship and Booth Design” från 2013. Ett annat exempel på hur hans forskning tillämpas är ett forskningsprojekt som använder digital teknik för att få människor att återvända till shoppingcentrum, något som han har skrivit om i boken ”Product Development in the Socio-sphere – Game Changing Paradigms for 21st Century Breakthrough Product Development and Innovation” från 2014. Digital teknik som e-handel, appar och

smarta telefoner har hittills setts som ett hot mot fysiska butiker, men Klaus Solberg Søilen och hans forskarkollegor har kunnat visa att tekniken i stället kan ses som en möjlighet. Klaus Solberg Søilen är en flitig producent av vetenskapliga artiklar, något som inte minst märks på den stora mängd poster som kommer fram om man söker på hans namn i publiceringssystemet DiVA. Han har även publicerat ett halvt dussin böcker. Han är dessutom redaktör för den vetenskapliga tidskriften Journal of Intelligence Studies in Business (JISIB), indexerad av SCOPUS. Numera är tidskriften även en del av den digitala resursen Web of Science, och har dessutom erhållit pengar från Vetenskapsrådet.

”Forskning i samhällets tjänst” Från ung bokmal till professor Men hur kommer det sig att en man mitt i karriären väljer den vetenskapliga banan? – Den stora kunskapstörsten kommer nog ursprungligen från mina föräldrar som läste mycket, men vi pratade aldrig om vetenskap på det sättet. Det är nog sökandet efter kunskap som har lett mig till vetenskapen. Plötsligt insåg jag att det hänger ihop, att man skapar ny kunskap genom vetenskap. Mitt stora intresse för böcker väcktes under mina studier i USA och Frankrike. Det var nog detta intresse som till slut ledde mig in i forskarvärlden, berättar Klaus Solberg Søilen. Han hade en dröm om att ta sin kandidat- och masterexamen och sedan doktorera i olika länder, vilket han

också gjorde. Det var England, Frankrike och Tyskland som lockade honom, tack vare deras kultur och litteratur. – Senare, när jag jobbade som revisor för KPMG i Oslo, fick jag en möjlighet att skriva en doktorsavhandling i Tyskland. Att det blev just ämnet ekonomi var dock en ren tillfällighet. – Jag blev ekonom eftersom samhället i Norge på 1970och 1980-talen efterfrågade ekonomer. På samma sätt blev min far ingenjör en generation tidigare, säger Klaus Solberg Søilen. Undervisning och forskning länkas samman Klaus Solberg Søilen betonar att den undervisning som han och hans kollegor bedriver är viktig för deras forskning. – Allt vi gör ska kunna användas som kunskaper och färdigheter i livet, i mitt fall för morgondagens ekonomer. Det är en uppgift som jag tar på största allvar, det är kul att föreläsa för studenterna och se hur de börjar förstå hur viktigt det är med vetenskap. Jag vill fokusera på kärnan – forskning och undervisning, säger han. Inför framtiden är ett av Klaus Solberg Søilens stora mål att fortsätta arbetet med tidskriften och höja dess rankning, vilket är en utmaning eftersom omvärldsanalys är ett litet område. Han vill också hålla bättre föreläsningar – en verksamhet som har fått en extra dimension sedan han själv fick barn. – Jag ser studenterna som mina egna barn och jag ser fram emot att föreläsa i 20 år till … minst. Text: IDA FRIDVALL och LOUISE WANDEL Bild: MAGNUS KARLSSON

AKADEMISK HÖGTID 2016 |

Petra Svedberg professor i omvårdnad

Petra Svedberg föddes 1973 och växte upp i Dalstorp i Västergötland. 1993 tog hon sjuksköterskeexamen med inriktning psykiatrisk vård vid Högskolan i Halmstad. 2007 disputerade hon på doktorsavhandlingen ”Health Promotion Intervention in Mental Health Services”, vid Lunds universitet. Petra Svedberg blev docent i omvårdnad 2012 och utnämndes till professor i omvårdnad 2016 vid Högskolan i Halmstad. Hon har tidigare arbetat inom Region Halland som psykiatrisjuksköterska. I dag är hon ämnesansvarig för omvårdnad, samt forskningsledare för forskningsmiljön Centrum för välfärd, hälsa och idrott vid Högskolan i Halmstad. Hon är även verksam i ledningsgruppen för det nationella forskarnätverket Centrum för evidensbaserade psykosociala insatser för personer med psykiska funktionsnedsättningar.

Hälsa, hälsopromotion och delaktighet i vården är Petra Svedbergs främsta forskningsområden. Hon är i synnerhet intresserad av två utsatta grupper: barn och unga samt vuxna med psykisk ohälsa. Hennes forskningsprojekt grundas på en deltagarbaserad forsknings- och designprocess vilket innebär att de personer som forskningen riktar sig till är medaktörer. – Jag vill att min forskning ska få betydelse och vara värdeskapande för människorna själva och för de verksamheter som forskningen berör. Intresset för forskning väcktes när hon studerade vårdvetenskap vid Högskolan i Halmstad samtidigt som hon var kliniskt verksam som sjuksköterska vid stadens psykiatriska klinik.

16 | AKADEMISK HÖGTID 2016

Hälsa och hälsopromotion Petra Svedbergs forskningsfält handlar om att öka kunskapen om de processer som har positiv inverkan på den psykiska hälsan hos barn och unga samt hos vuxna med psykisk ohälsa. Intresset för detta forskningsfält kom i samband med hennes avhandlingsprojekt som handlade om att öka kunskapen kring hälsa och hälsopromotiva faktorer inom vården för personer med psykisk ohälsa. Engagemanget väcktes när hon upplevde att vården ensidigt fokuserade på behandling av individens sjukdom och symptom. – Jag tyckte att det holistiska perspektivet på hälsa saknades och forskning kring hur och vad som främjar hälsa hos personer med psykisk sjukdom var nästintill obefint-

lig. Jag bestämde mig för att studera vad hälsa innebär och hur man främjar hälsa hos individer med psykisk ohälsa. I maj 2007 disputerade hon på avhandlingen ”Health Promotion Intervention in Mental Health Services”. Hon fortsatte att arbeta kvar inom psykiatrin till 2009 då hon anställdes som universitetslektor vid Högskolan i Halmstad.

”Jag tyckte att det holistiska perspektivet på hälsa saknades”

Individens rätt till delaktighet Petra Svedbergs andra forskningsfält handlar om att öka kunskapen om hur delaktighet kan tillämpas i den praktiska vårdkontexten för barn och unga samt för vuxna personer med psykisk ohälsa. Två pågående forskningsprojekt handlar om att utveckla digitala innovationer som förändrar förhållningssätt och kommunikationsmönster mellan barn och personal i vården och mellan elever och lärare i skolan. Ytterligare ett forskningsprojekt handlar om att utveckla ett interaktivt digitalt beslutsstödsverktyg som ger möjlighet för patienten att vara medaktör i sin egen vårdprocess i den psykiatriska vården.

Gemensamt för projekten är att användaren själv har en central roll i utvecklandet av dessa digitala innovationer. – Eftersom forskningen handlar om hur individens delaktighet kan främjas inom vård och skola, är det viktigt att användarens behov och värderingar är i fokus, säger Petra Svedberg. Från kunskapsgenerering till nyttiggörande Sedan 2013 har Petra Svedberg varit drivande i att utveckla en tvärvetenskaplig forskargrupp vid Högskolan i Halmstad kring barns hälsa och hållbara uppväxt. Hon har i samverkan med region, kommun och näringsliv skapat förutsättningar för flera doktorander att bedriva forskning inom området. Hennes ambition är att Högskolan ska vara en viktig samhällsaktör där forskning går från kunskapsgenerering till nyttiggörande och värdeskapande i samhället. För Petra Svedberg är det viktigt att forskningen gör skillnad i samhället och inte bara stannar inom vetenskapsfältet. – Som professor har jag också ett viktigt ansvar i att vara med och driva den fortsatta utvecklingen av forskar utbildningen i hälsa och livsstil samt att handleda doktorander och stödja nydisputerade kollegor till fortsatt forskning. Jag vill fortsätta att driva och arbeta med nationella och internationella samverkansfrågor efter som det är av stor betydelse att Högskolan i Halmstads forskning är värdeskapande och nyttiggörande för samhället i stort. Text: HANNA CARMVALL Bild: JOACHIM BRINK

AKADEMISK HÖGTID 2016 |

Alexey Vinel

professor i datakommunikation Alexey Vinel föddes i Sankt Petersburg, dåvarande Lenin grad, 1983. Han disputerade 2007 inom telekommunikationssystem och datanätverk vid Institute for Information Transmission Problems vid Russian Academy of Sciences. Han belönades 2008 med Alexander von Humboldt Fellowship i Tyskland, och var gruppledare och senior forskare vid Saint Petersburg Institute for Informatics and Automation vid Russian Academy of Sciences och forskade sedan vid Tammerfors tekniska universitet i Finland. Han har ansvarat för flera internationella konferenser och workshoppar, exempelvis ITST och Nets4Cars, samt har varit ledamot i redaktionsstyrelser för topprankade vetenskapliga tidskrifter, exempelvis IEEE Transactions on Dependable and Secure Computing och IEEE Communications Letters. Alexey Vinel kom till Högskolan i Halmstad som gästprofessor 2013 och utsågs till professor 2015 – 32 år gammal. Liksom många andra drömmer Alexey Vinel om ett samhälle där självkörande bilar fungerar överallt och alltid. Men till skillnad mot flertalet jobbar han faktiskt för att göra detta möjligt. Hans forskningsfokus är att utveckla trådlös kommunikationsteknologi för att stödja intelligenta transportsystem. – Första gången som jag kom till Halmstad var hösten 2011. Jag besökte Edison Pignaton de Freitas, som då var doktorand här. Vi hade träffats tidigare under en konferens i Sankt Petersburg och han marknadsförde Högskolan i Halmstad väl. Alexey Vinel, som började sin akademiska bana i Sankt Petersburg, arbetade vid den här tiden vid Tammerfors tekniska universitet i Finland.

18 | AKADEMISK HÖGTID 2016

– Jag forskade om transportnätverk och Sverige har mycket bilindustri och industri relaterad till detta. Det bidrog till motivationen för mig att komma hit. I dag samarbetar Alexey Vinel med exempelvis AB Volvo, Volvo Cars, Scania, Saab och Kapsch TrafficCom. – Kulturen på Högskolan möjliggör också ett mycket tätare internt samarbete och samspel mellan olika professorer och deras forskargrupper. Forskning kring fordon lockade I Alexey Vinels avhandling utvärderades 4G och trådlösa bredbandsnätverk med hjälp av matematiska modeller. Efter disputationen bytte han fokus, inte minst av personliga skäl.

– Bilar och körning har alltid varit något av en hobby, och jag ville gärna forska om något kopplat till fordon. Transportsystem och trådlösa nätverk väckte min nyfikenhet, och att området har en tvärvetenskaplig prägel var intressant i sig och en ny utmaning. Alexey Vinel började på Högskolan som gästprofessor. Hans forskning spänner från signaler och bit – ettor och nollor, det vill säga den minsta räkneenheten i en dator – till hela protokoll för hur fordon kommunicerar med varandra. Ämnet handlar även om utbytet av information mellan fordon och internet, liksom mellan fordon och olika sorters infrastruktur vid vägen som exempelvis trafikljus och skyltar.

”En dröm om självkörande fordon” – Samverkande fordon pratar med varandra. De kan köras av människor, och samverkan mellan fordon är system som assisterar föraren i att ta beslut och upptäcka faror och hinder. Samverkande fordon kan också vara helt autonoma, alltså självkörande, och bilarna kommunicerar med varandra för att möjliggöra den här automatiserade kontrollen och ta hänsyn till varandra.

spetsattityd. Exempel på sådana existerar redan i olika delar av världen men de är långt från perfekta. – Det handlar om projekt i olika försökszoner. De flesta självkörande bilar i dag förlitar sig på videokameror och sensorer, det existerar inte någon kommunikation mellan dem och det krävs speciella omständigheter för att de ska fungera. Exempelvis går det inte att använda dem när det har snöat, och de skulle inte fungera på en allmän väg i Halmstad, säger Alexey Vinel, och fortsätter: – Men drömmen är att ha autonoma bilar som fungerar oavsett sammanhang. Fördelarna med automatiserade fordon är säkerhet – den mänskliga faktorn försvinner – samt komfort och effektivitet, inklusive fördelar för miljön. – Att bilar körs i rätt hastighet utan häftiga eller överdrivna rörelser sparar bränsle, och det är väldigt attraktivt för transportföretagen. Internationella samarbeten Innan Alexey Vinel bildade en egen forskargrupp samarbetade han med kollegor över hela Europa liksom i Kanada, Brasilien och Kina. Han har rest mycket och har byggt upp ett solitt, internationellt nätverk. Det kan också förklara varför han utsågs till professor redan vid 32 års ålder – den yngsta professorn vid Högskolan i Halmstad. Det är raskt marscherat och en ganska brant karriärstege:

Hela cykeln för att undersöka detta innehåller matematiska modeller, datorsimuleringar och praktiska experiment – ett spann av aktiviteter som tilltalar Alexey Vinel.

– Forskning har varit min passion ända sedan student tiden. Hela den vetenskapliga världen är fantastisk, jag får ha kontakt och samarbeta med experter på hela jordklotet. Och jag är glad att många av dem också har blivit mina goda vänner.

Siktar mot framtiden Enligt många i bilindustrin är samverkande fordon med mänskliga förare bara ett mellansteg. Att i stället övergå till helt självkörande fordon är något av en spjut

Text och bild: KRISTINA RÖRSTRÖM

AKADEMISK HÖGTID 2016 |

Tidigare installerade professorer Svante Andersson företagsekonomi

Lars-Gunnar Franzén kemi med inriktning biokemi

Barbro Arvidsson omvårdnad med inriktning yrkesmässig handledning

Bengt Fridlund omvårdnad

Albert-Jan Baerveldt mekatroniska system

Lillemor Hallberg vårdvetenskap

Gabriel Baffour Awuah företagsekonomi med inriktning marknadsföring

Cathrine Hildingh vårdvetenskap med inriktning omvårdnad

Josef Bigun signalanalys

Marita Hilliges neurovetenskap

Ljudmila A Bordag tillämpad matematik

Bernd Hofmaier sociologi med arbetsvetenskaplig inriktning

Lars Bååth fotonik

Ulf Holmberg reglerteknik

Sven-Olof Collin företagsekonomi med inriktning redovisning och företagsstyrning

Magnus Holmén innovationsvetenskap med inriktning industriell organisation

Mike Danilovic industriell organisation med inriktning innovation and technology management

Jonny Hylander energiteknik med inriktning förnybar energi

Jan Edgren arbetsvetenskap Claes Ericsson utbildningsvetenskap med inriktning allmän didaktik Siegfried Fleischer limnologi

20 | AKADEMISK HÖGTID 2016

Sven Åke G Hörte sociologi med arbetsvetenskaplig inriktning Gunnar Johansson hälsovetenskap Urban Johnson psykologi med inriktning idrott Magnus Jonsson realtidsdatorsystem

Hans Landström företagsekonomi

Ingegerd Rydin medie- och kommunikationsvetenskap

Bengt Larsson byggproduktionsteknik med inriktning innovation i byggandet

Thorsteinn Rögnvaldsson datavetenskap med inriktning maskinlärande

Tony I Larsson inbyggda system Åsa Lindholm Dahlstrand företagsekonomi med inriktning entreprenörskap Anders Mellbourn politik och journalistik med statsvetenskaplig inriktning Ewa Menckel folkhälsovetenskap med inriktning arbetsvetenskap Mohammadreza Mousavi datorsystemteknik Pernilla Nilsson naturvetenskapens didaktik Tomas Nordström datorteknik Per-Olof Olofsson sociologi Lars Palm medie- och kommunikationsvetenskap/planerad kommunikation Håkan Pettersson fysik med inriktning halvledarfysik Bengt-Göran Rosén maskinteknik

Mikael Sandberg statsvetenskap Ingela Skärsäter omvårdnad med inriktning hälsa och livsstil Natalia Stambulova psykologi med inriktning idrottspsykologi Veronica Stoehrel medie- och kommunikationsvetenskap Bertil Svensson datorsystemteknik Göran Svensson företagsekonomi med inriktning marknadsföring Walid Mohamed Taha datalogi Ulla Tebelius pedagogik Magnus Tideman handikappvetenskap med inriktning socialt arbete Antanas Verikas teknik för visuella media Stefan Weisner biologi med inriktning miljövetenskap Sven Werner energiteknik

AKADEMISK HÖGTID 2016 |

Gästprofessorer vid Högskolan i Halmstad Mark Andersen sportpsykologi

Bengt Larsson byggproduktionsteknik

Stephen Emmit innovationsvetenskap

Antony Morgan folkhälsovetenskap

Lars Eriksson industridesign

Colette Murphy naturvetenskapens och matematikens didaktik

Natasha Gillian Evers marknadsföring

Christopher Nugent informationsvetenskap

Siegfried Fleischer limnologi

Tom O’Dell etnologi med inriktning tillämpad kultur- och samhällsanalys

Bernd Hofmaier sociologi Karl Iagnemma mekatronik Anders Jakobsson naturvetenskapens didaktik Holly Jimison proaktiv vård och medicinsk informationsvetenskap Catrine Kostenius pedagogik med inriktning hälsa

22 | AKADEMISK HÖGTID 2016

Michael Pavel hälsoteknik och -innovation Sarah Pink tillämpad kultur- och samhällsanalys Waymond Rodgers redovisning Carsten Sørensen informatik

Installationsföreläsningar, fredag 18 november 2016 Professor Magnus Bergquist, informatik ”Opening Up Digital Service Innovation – from Open Source to Open Society” Professor Ann Bremander, biomedicin med inriktning fysisk aktivitet och träning ”Hälsoeffekter av fysisk aktivitet och träning” Professor Jonas Gabrielsson, företagsekonomi med inriktning företagsstyrning, särskilt entreprenörsföretag ”The Governance and Control of Entrepreneurial Firms” Professor Claes Malmberg, naturvetenskapens didaktik ”Skolan, naturvetenskapen och de unga medborgarna” Professor Klaus Solberg Søilen, företagsekonomi ”A Cyber-Physical System Concept for Cross-Channel Customer Experience to Revitalize In-Mall Shopping” Professor Petra Svedberg, omvårdnad ”Barn som medaktörer – från kunskapsgenerering till tillämpning i hälso- och sjukvården” Professor Alexey Vinel, datakommunikation ”Wireless Networking Enabling Cooperative Self-Driving Vehicles”

AKADEMISK HÖGTID 2016 |

Kommunikationsavdelningen, Hรถgskolan i Halmstad, november 2016

Hรถgskolan i Halmstad | Box 823, 301 18 Halmstad | Telefon: 035-16 71 00 | www.hh.se