Samspel 2013 by Högskolan i Halmstad

samspel f o rs k n i n g s m ag a s i n f r å n h ö g s ko l a n

i h a l m s ta d | 2 0 1 3

Barnen är medforskare

Samhällsutveckling – allas ansvar Androstolen utmanar normer

Framtiden behöver hälsoinnovationer f o r s k n i n g

f o k u s

SAMSPEL

och forskning för innovation

älkommen tillbaka till Samspel! Det har gått två år sedan det första numret av Högskolan i Halmstads forskningsmagasin Samspel gavs ut. Då gick vi i väntans tider. Skulle vi klara KK-stiftelsens krav och utses till KK-miljö? Ja! I slutet av 2011 fick vi det glädjande beskedet och nu är vi en av endast tre i landet. Vår KK-miljö heter Forskning för innovation, och det inte utan anledning. Läs mer om vad denna prestigefyllda utnämning innebär på sidorna 26–27 i detta magasin. I år fyller vi 30 år och allt sedan starten har våra karaktärsdrag varit just kreativitet, entreprenörskap och innovation. Forskningens utveckling har gått från noll till hundra, bokstavligen. Från början fick vi inget forskningsanslag alls, och hade inga professorer. Nu omsätter forskningen mer än 100 miljoner kronor och professorerna är 50 till antalet. Under jubileumsveckan i november installerades de senaste fem i sina ämbeten.

amspelet mellan forskning och utbildning är en förutsättning för innovation, och de båda är beroende av varandra för att utvecklas. Men hur får man denna växelverkan att fungera i praktiken som lärare och forskare? En som är särskilt bra på det är Ove Svensson, årets mottagare av Högskolans pedagogiska pris, se sidorna 22–23. Vi gör också en internationell utblick. Forskning i sig är internationell, den har inga gränser. Kunskap som utvecklas ska komma till nytta för människor världen över. Därför behövs perspektiv från olika kulturer och olika erfarenheter. På Högskolan i Halmstad kan man höra många skilda språk i korridorerna, vid fikaborden och i labben, bland forskare, lärare och studenter. Högskolan har flera framstående forskare från andra länder som har sökt sig hit för att vår forskning är excellent. Några kan du läsa om i magasinet. Vi bjuder också på hälsoinnovationer – till exempel Androstolen och humanoiden Jonson – miljöinnovationer och nya intelligenta produkter. Trevlig läsning! LENA LUNDÉN redaktör

Redaktör Lena Lundén. Idé och form Lena Lundén, Anders Petersson. Ansvarig utgivare Mikael Alexandersson. Tryck Elanders AB, 2013. 3 000 ex. På omslaget Sabina Rebeggiani, forskningsassistent i maskinteknik, som tidigare i år lade fram sin avhandling om kvalitetssäkring av polerade ytor. Läs mer på sidan 61. Bilden är tagen av fotograf Anders Andersson. Högskolan i Halmstad Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad. Besöksadress: Kristian IV:s väg 3. Tel. 035-16 71 00, registrator@hh.se, www.hh.se

samspel | 2013

Ny logotyp och grafisk profil I samband med att Högskolan i Halmstad firade sitt 30-årsjubileum i november 2013, fick lärosätet en ny logotyp och grafisk profil. Bytet är en följd av den profileringsprocess som pågår. Den nya logotypen och grafiska profilen ska uttrycka det som är kännetecknande för Högskolan i Halmstad. Uttryck som innovation, framåtanda och nyskapande har inspirerat till den nya logotypen. Den bär också tydlig inspiration av konstnären Olle Bærtling, vars konst präglar Högskolans miljö på olika sätt. Spelet mellan de blå färgerna ger en optisk effekt av transparens och gör det möjligt att uppfatta logotypen på många olika sätt.

Ur innehållet 8

Med barnens psykiska hälsa i fokus

Den tvärvetenskapliga forskargruppen arbetar för att främja barns välbefinnande. Det som gör gruppen något ovanlig, är att forskningen sker tillsammans med barnen själva.

Jonson är både charmig och intelligent

Jonson är en så kallad humanoid. ”Han” finns sedan ett år på Högskolan och deltar i såväl forskning som undervisning. Och – han har varit programledare för SVT:s Hjärnkontoret.

Kollektiv kompetensutveckling

Doktor, entreprenör och pappa till tre

8 14

Modellskolan är ett koncept för skolutveckling. Tillsammans gör Ängelholms kommun och Högskolan i Halmstad skillnad i skolan.

Navid Ghannad är Högskolans första egna doktor i innovationsvetenskap. Han forskar om entreprenörskap – och han vet vad han talar om. Navid Ghannad driver själv sju företag.

Instrument utvecklat i ”samvetenskap”

Naturens njurar – en miljöinnovation

What’s in a name? Hur präglar ditt dig?

Att synas eller inte synas, det är frågan

Tidseffektiv, kvalitetssäkrande och smidig. Sådan är Scattermetern, ett mätinstrument som är ett direkt resultat av forskning.

34 36

Förr ansågs våtmarker vara ett sumpigt hinder. I dag vet man bättre. Som ”reningsverk” gör de en viktig insats för vår miljö.

Har du tänkt på varför du har det namn som du har? Hur tänkte dina föräldrar? Vårt namn präglar inte bara vår identitet, det är en del av vår personlighet.

Plötsligt vill alla ha dig och dina expertutlåtanden – alla tidningar och radio- och tv-kanaler på en gång. Men bara om du ställer upp på de villkor som ställs – av medierna. samspel | 2013

Bild: IDA LÖVSTÅL

1983–2013

Bild: JOACHIM BRINK

Mycket har förändrats men en hel del är sig likt I år fyller Högskolan i Halmstad 30 år. Det var 1983 som Högskolan inrättades som självständigt lärosäte med egen rektor. Jubileet firades under en hel vecka i november med aktiviteter för studenter, personal, samverkansparter och allmänhet. Men vad har hänt under de 30 åren? Vad skiljer dagens Högskolan i Halmstad från den som invigdes i november 1983? Rektor Mikael Alexandersson gör en reflektion kring utvecklingen, skillnader och likheter, och kring vilka framtida utmaningar och möjligheter som Högskolan i Halmstad står inför.

samspel | 2013

Bild: ANDERS ANDERSSON

å 30 år har Högskolan i Halmstad genomgått en kvantitativ explosion utan dess like. Från 40 medarbetare 1983, till dagens 600. Från några hundra studenter till fler än 9 000 i dag. Högskolan i Halmstad är samtidigt en del av en större helhet – den svenska högskolesektorn. Landets lärosäten verkade för 30 år sedan under helt andra villkor än dagens. Under vår 30-åriga historia har det svenska högskolesystemet präglats av hög reformaktivitet som påtagligt har ändrat förutsättningar och villkor för vår verksamhet. Förändringar i regelverk och politik, nytt system för resurstilldelning, inslag av konkurrens och strategiska satsningar, kvalitetsbaserad omfördelning av forskningsanslaget, men också ökade krav på kvalitet och effektivitet. Högskolans autonomi har på ett plan ökat, på ett annat har styrningen stramats åt. Budskapet från tre decenniers regeringar har varit klart: det gäller inte bara att expandera, utan ock-

Mikael Alexandersson med rektorskappa och kedja vid akademisk högtid den 15 november.

så att i ökad grad planera och prioritera sin utbildning och forskning. Högskolan i Halmstad har navigerat väl i denna utveckling. Vi är värdeskapande. Trots enorma förändringar finns det nu 30 år sena-

re både uppdrag, krav och värden som är desamma. Uppdraget att producera, distribuera och lagra kunskap är likt det vi hade för 30 år sedan. Allt i syfte att göra kunskapen tillgänglig för samhället så att det kan utvecklas. Vi som verkar inom högskolesektorn ska precis som då bidra till att sociala, kulturella och ekonomiska värden utvecklas. Samtidigt ska vi, nu som då, utveckla vår egen akademiska bildningstradition med värden som frihet, integritet och kvalitet. En viktig uppgift är att bevara den kunskap som forskningen har vunnit. Den behövs som ett slags skydd mot alltför snabba ryck och växlingar i tillvaron. Viss tröghet kan med andra ord vara sunt. Vi är innovationsdrivande. Högskolan i Halmstad har under sina 30 år lyckats väl med att tillvarata det som är unikt och originellt – det som sticker ut. För att ytterligare stärka vår position måste

Bild: ANDERS ANDERSSON

I år fyller Högskolan i Halmstad 30 år som självständigt lärosäte. Det firades på olika sätt under en jubileumsvecka i november. Jubileet inleddes med att Högskolans nya logotyp lanserades (bilden längst till vänster). På bilden intill syns Christoffer Lindhe, tidigare student på Högskolans utvecklingsingenjörsprogram och nominerad till ”Innovationspriset student 2013” för protesfoten xBalance som han har utvecklat. Först som examensarbete, därefter i företagsinkubatorn Science Park Halmstad. Under jubileet höll han en inspirationsföreläsning om ”att lyckas mot alla odds”. Jubileet avslutades med akademisk högtid då fem nya professorer installerades i sina ämbeten (bild tre) och Högskolans doktorer promoverades, bland andra Annette Böhm (bild fyra, läs mer om hennes forskning på sidan 55). Under veckan arrangerades även Information Technology Open Day, då bland andra biträdande lektor Slawomir Nowaczyk visade utrustning för datainsamling i bussar, ett slags ”strömmande digital körjournal”. Seminariet hölls påpassligt just i en buss (bilden till höger).

vi lyckas med ett nytt konststycke som inte är helt enkelt. Vi ska inte bara följa samhällsutvecklingen. Vi ska helst ligga steget före. Just denna förmåga kännetecknar Högskolan i Halmstad och är ett särdrag i vår historia. Högskolan i Halmstad förknippas med karaktärsdragen innovation och entreprenörskap. Det talas ibland om att kreativitet och innovationsrikedom är Högskolans själ. Personal har under decennier på ett kreativt sätt strävat efter att skapa något nytt, något annorlunda och något icke-traditionellt. Oräddhet för det okända, förmåga att samverka och samspela för att finna nya infallsvinklar på problemställningar – gamla som nya – och förmåga att driva innovationer är kännetecken vid Högskolan i Halmstad som också i dag är levande och utvecklas vidare. Det är därför inte så egendomligt att vi ofta talar om Högskolan i Halmstad som det innovationsdrivande lärosätet. Man skulle kunna säga att

det är vår profil. Och det är min klara ambition att just denna ”mångsynthet” fortsatt ska vara Högskolans ledstjärna. Vi är samhällsutvecklande. Jag använder gärna uttrycket ”den goda högskolan”. Forskning och högre utbildning är en av de viktigaste samhällskrafterna, inte minst för att finna lösningar till de problem som ses som stora utmaningar. Högskolan ska således göra ”gott”. Det är nödvändigt i en snabbt föränderlig värld som kännetecknas av globalisering, kulturell mångfald, etnisk pluralism, nya kommunikationsmönster och nya teknologier. Ny kunskap som utvecklas genom forskning och som förmedlas via undervisning ska leda till något som blir bättre, till förändring. Bättre än de villkor som vi lever under i dag, lokalt som globalt, men också i ett längre perspektiv för kommande generationer och deras framtid. Vi ska vara samhällsutvecklande. Vår kunskap

Bild: ANDERS ANDERSSON

Bild: JOACHIM BRINK

ska sätta spår. Det vi upptäcker och det vi skapar genom vår forskning liksom de tankar vi utvecklar i vår undervisning ska bidra till att göra livet ljusare, drägligare och till och med möjligt. Vi behöver tänka nytt, tillvarata vår kreativitet och energi för att utveckla ny kunskap som kan utveckla samhället. Det är på så sätt vi utvecklar livet och bidrar till att skapa en bättre värld. Kanske stora ord från ett mindre lärosäte. Men viktiga. Högskolan i Halmstads vision är att rusta människor för framtiden genom att skapa värden, driva innovation och utveckla samhället. Detta fångas i de tre värdeorden värdeskapande, innovationsdrivande och samhällsutvecklande. I detta Samspelsmagasin finner du många goda exempel på forskning som utgör lysande exempel på hur dessa värdeord omsätts till praktisk handling. mikael alexanderssoN, rektor

samspel | 2013

Hälsoinnovation för framtidens välbefinnande Text: LENA LUNDÉN Foto: Anders Andersson

En av de största utmaningarna inför framtiden är att öka människors hälsa och välfärd – utan att det får kosta mer än i dag. Lösningen på den ekvationen stavas innovation och utveckling – det vill säga nya produkter, nya tjänster och nya arbetssätt. I mer än tio år har hälsoteknik varit ett område på stark framväxt i Halland. Högskolan har tillsammans med företag och offentliga aktörer arbetat för att utveckla detta till ett tillväxtområde. Och Halland är på god väg! Exempelvis har under senare år – genom Hälsoteknikcentrum Halland – drygt 100 projekt varit i gång i samarbete med ett 90-tal företag, 40 nya produkter och tjänster kommit ut på marknaden och tio företag etablerat sig i länet. Nu vidgar vi begreppet hälsoteknik till hälsoinnovation – området är nämligen så mycket mer än teknik. Framtidens hälsoinnovationer kräver en kombination av kompetens från olika områden: teknik, ekonomi, vård, hälsa, kommunikation, juridik, etik, pedagogik och biomekanik – för att nämna några. Högskolan har redan flera spännande projekt som på olika sätt är hälsoinnovation. På

följande sidor kan du läsa om några av dem: hur barn själva blir aktiva medaktörer i sitt eget välmående, appar och e-hälsa som förbättrar människors hälsa, den charmiga roboten Jonson, och Androstolen – den manliga motsvarigheten till gynstolen. Det finns mycket mer!

samspel | 2013

Barns psykiska hälsa tvärvetenskaplig fors ”Hälsoinnovation för barns psykiska hälsa” är namnet på en grupp Halmstadforskare som samarbetar tvärvetenskapligt i en rad uppmärksammade forskningsprojekt. Sedan starten 2011 har gruppen tilldelats 14 miljoner kronor i extern finansiering. – Vår forskning handlar om att främja barns psykiska hälsa där vi lyfter det psykiska välbefinnandet och hur det kan främjas genom olika insatser. Traditionellt har man inte forskat tillsammans med barn inom de här områdena utan i första hand pratat med vårdgivare och föräldrar utan att ta hänsyn till barnens perspektiv, säger Jens Nygren, docent i medicinsk vetenskap. Han och Petra Svedberg, docent i omvårdnad, är tillsammans forskningsledare för den elva personer starka forskargruppen ”Hälsoinnovation för barns psykiska hälsa” vid forskningsmiljön CVHI, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott, på Högskolan i Halmstad.

Tvärvetenskapligt arbete Utmärkande för gruppen är att den inom området hälsa och livsstil arbetar tvärvetenskapligt med forskare inom såväl omvårdnad, informatik och interaktionsdesign som folkhälso- och handikappvetenskap. – Det är en direkt förutsättning att arbeta tvärvetenskapligt när man designar och utvecklar digitala tjänster för komplexa sammanhang. Vi har märkt att hälsopromotion och digital design baserat på en genuin önskan att 8

samspel | 2013

förstå användaren och hennes fysiska, sociala och digitala miljö, ger en djup och mångfacetterad förståelse för designproblem, som inte hade varit möjlig utan samverkan mellan våra forskargrupper, säger Pontus Wärnestål, universitetslektor i interaktionsdesign. Som deltagare i gruppen arbetar han med design av digitala tjänster och produkter och bidrar med en användarcentrerad designprocess. – Vi har satt ihop och lett designworkshoppar där barn i målgruppen uttrycker sig med hjälp av att rita serier. I det arbetet arbetar vuxna och barn i designpar och tar gemensamt fram berättelser på teman som är aktuella i forskningsprojektet. Serierna används för att förstå vad barn i den åldern tycker och tänker om ämnet. Den förståelsen tar vi med oss då vi designar hälsofrämjande system och resurser.

Tre forskningsinriktningar Forskargruppen har tre forskningsinriktningar. Den första, hälsofrämjande digitala tjänster, syftar till att främja barns hälsa i en rad olika projekt där fokus ligger på att utveckla digitala system för kamratstöd för barn i behov av särskilt stöd. Samhällsbaserade och användarcentrerade interventioner är den andra forskningsinriktningen. I denna involveras flera delar i samhället – till exempel skola, hälsovård och samhällsplanering – i forskning om att stärka den psykiska hälsan hos barn. – Inom ramen för Halmstadprojektet har vi till exempel gjort en hälsoundersökning baserad på intervjuer med elever i årskurs 6–9 på grundskolor runt om i Halmstad. Projektet finansieras av

Halmstads kommun och Region Halland och är ett bra exempel på hur vi stärker vår relation med myndigheter och näringsliv, säger Petra Svedberg. Den tredje forskningsinriktningen, användardriven innovation inom hälsooch sjukvård, har som målsättning att utveckla nya arbetssätt, ny teknik och nya modeller inom vården av barn, och att studera hur dessa kan implementeras inom hälso- och sjukvården. – Här vill vi gärna lyfta fram SISOM-projektet där vi arbetar med ett digitalt rapporteringssystem som lyfter barnets röst i vårdsituationer. Systemet har utvecklats av professor Cornelia Ruland vid Universitetssjukhuset i Oslo och vi översätter och anpassar det nu till en svensk kontext, berättar Petra Svedberg.

Projekten lockar forskare till Halmstad ”Hälsoinnovation för barns psykiska hälsa” har börjat få uppmärksamhet både nationellt och internationellt. Bland annat är gruppen medlem i det nationella nätverket för barn och hälsa, CHILD, och hittills har man erhållit sammanlagt 14 miljoner kronor i externt finansieringsstöd. – Folk har börjat komma till Högskolan i Halmstad tack vare en del av de projekt som vi driver. Vi har till exempel rekryterat en doktorand och vi ansöker om stöd för att få Cornelia Ruland som gästprofessor med fokus på användarmedverkan i forskning, säger Jens Nygren. ”Hälsoinnovation för barns psykiska hälsa” är dessutom ett typexempel på hur forskning och utbildning kan växelverka. Flera studenter från kandidat- och magisterutbildningarna på Högskolan är delaktiga i de olika projekten.

i fokus för skargrupp

”Hälsoinnovation för barns psykiska hälsa” är en tvärvetenskaplig forskargrupp som på olika sätt arbetar för att främja barns psykiska hälsa. För forskarna – som ”hör hemma” i såväl omvårdnad, informatik och interaktionsdesign som folkhälso- och handikappvetenskap – är tvärvetenskapligheten en direkt förutsättning för deras forskning.

– Studenternas kunskap och förmåga till kritisk reflektion ger oss nya perspektiv, säger Jens Nygren. Kamratstödsprojektet har även använts som så kallade case i undervisningen på grundnivå. – Att använda autentiska och aktuella exempel på hur vi arbetar med hälsofrämjande design och forskning har uppskattats av våra studenter och ger relevans och mening i utbildningen, säger Pontus Wärnestål. Text: hanna johansson Bild: Anders Andersson

Tema hälsoinnovation i utbildningen Hälsoinnovation genomsyrar flera av Högskolans utbildningar. På nio av Högskolans utbildningsprogram – bland annat flera ingenjörsprogram och program inom hälsa och kultur – kan studenter välja att komplettera sin grundutbildning med det tvärvetenskapliga temat hälsoinnovation. Genom tvärvetenskapliga kurser och projektarbeten i nära samarbete med forskning och samarbetspartner utanför Högskolan får studenterna en unik spets på sin utbildning inom ett område som i framtiden kommer att bli allt viktigare. samspel | 2013

Madeleine Svensson och Ingela Skärsäter arbetar med att bygga upp nya forskningsprojekt inom e-hälsa och håller dörrarna öppna för tvärvetenskapliga samarbeten både inom och utom Högskolan, nationellt såväl som internationellt.

”Vi måste utveckla ett smörgåsbord med olika sätt att arbeta med hälsa” Högskolans satsning på hälsoinnovation och tvärvetenskaplig forskning var avgörande skäl till att forskarna Ingela Skärsäter och Madeleine Svensson sökte sig till just Högskolan i Halmstad. Båda forskar om e-hälsa och hur man kan utnyttja teknik för att förbättra människors välbefinnande. – På Högskolan i Halmstad finns stor potential och möjligheter att arbeta tvär10

samspel | 2013

vetenskapligt. Hälsoinnovation är ett lysande exempel på ett område där vi måste samverka – här behöver vi förena kunskap om teknik, hälsa, medicin och pedagogik, för att nämna några exempel, säger Ingela Skärsäter. Hon är professor i omvårdnad med inriktning hälsa och livsstil vid Högskolan i Halmstad sedan hösten 2012, har en bakgrund som sjuksköterska och forskar bland annat om hur man kan komplettera vanlig vård genom stöd och utbildning på nätet. Sedan flera år leder hon ett forskningsprojekt för att utveckla webbaserat

stöd till unga vuxna med närstående som har psykisk ohälsa. – Unga vuxna har normalt sett en hög stressnivå, men att då dessutom ha någon i familjen med psykisk ohälsa kan bli en tung börda, säger Ingela Skärsäter. Utifrån intervjuer har ungdomarnas behov kartlagts och det har legat till grund för en webbplats med stöd och information. Forskningsprojektet har fått mycket positivt gensvar och resulterat i livlinan.org, som har fått allt fler besökare och i dag drivs av en organisation. Madeleine Svensson, universitetslektor i hälsovetenskap, forskar även hon

om hur tekniken kan användas för att öka hälsan, men med en lite annan infallsvinkel. Hon har intresserat sig för hur olika typer av livsstilsfaktorer påverkar den fysiska hälsan, till exempel hur människors välmående kan öka genom att individen registrerar hälsovanor och får anpassad respons.

Individanpassad respons – Det kan vara smarta telefoner och appar där man registrerar sina vanor och får återkoppling direkt. Det är enkelt, kostnadseffektivt, tidseffektivt och ger möjlighet till skräddarsydd rådgivning och behandling oavsett tid på dygnet, säger hon. Madeleine Svensson har tidigare arbetat på överviktsenheten på Karolinska institutet, och bland annat planerat internetbaserade hälsosatsningar för lokförare inom Sveriges järnvägssektor. – Det är ett stillasittande yrke där det förekommer mycket övervikt. Internet blev ett sätt att nå denna resande målgrupp och det visade sig ha många förde-

lar – det är geografiskt oberoende, anonymt och man kan få återkoppling direkt.

Komplement till vanlig vård Tidigare i år presenterade Ingela Skärsäter och Madeleine Svensson sina studier på en världsledande forskningskonferens inom e-hälsa, ”Medicine 2.0”, i London. De är övertygade om att vi bara har sett början på en utveckling där internet och e-hälsa kommer att bli en naturlig del av vården. – Vi står inför stora utmaningar med allt fler äldre och kroniskt sjuka, och den traditionella vården kan inte möta upp allt. Vi måste utveckla ett smörgåsbord med olika sätt att arbeta med hälsa, där e-hälsa blir ett komplement, säger Ingela Skärsäter. Ingela Skärsäter och Madeleine Svensson har båda flera års forskning om e-hälsa bakom sig, och de börjar nu kunna dra allt fler slutsatser utifrån sitt material. Bland de frågor som de vill fokusera på framöver finns: Hur lär sig användarna framför en skärm och hur tar de till sig

information? Hur kan vi använda tekniken på bästa sätt – och när bör man välja bort den? – Vi måste bli skickliga på att identifiera dem som inte vill eller kan använda tekniken och hitta en flexibilitet. Ibland är det bättre med personliga kontakter. Tekniken får inte innebära att fler grupper blir utestängda och här ligger en stor utmaning i att få en jämlik vård, säger Ingela Skärsäter. Den snabba tekniska utvecklingen har lett till en explosion av ny teknik som ska främja hälsa och hälsosammare vanor. Madeleine Svensson pekar på hur det ökar behovet av implementeringsforskning, i det här fallet hur människor faktiskt använder tekniken och tar till sig information. – Vi vet att tekniken har fantastisk potential inom hälso- och sjukvårdsområdet, men utan användare är det som att duka upp smörgåsbordet utan att ha några matgäster. Text: IDA LÖVSTÅL Bild: emelie Andersson, iStock

samspel | 2013

Genusperspektiv på design utmanar i nytt forskningsprojekt I våras lanserade Hälsoteknikcentrum Halland Androstolen – en konceptuell produkt för allmän- och prostataundersökning på män. Androstolen är designad utifrån kvinnors upplevelser av gynekologstolen och avslöjar några av våra föreställningar om kvinnor och män. Androstolen väckte mycket uppmärksamhet – och debatt. Nu blir stolen ett forskningsprojekt om genus och innovation, tack vare ett anslag från Vinnova på 2,7 miljoner kronor.

nstabil, hög och ovärdig – Androstolen synliggör genusperspektivet inom produkt- och tjänsteutveckling inom hälsoteknik. Den är skapad av Hälsoteknikcentrum Halland i samarbete med två industridesigner och ställdes för första gången ut på internationella kvinnodagen, den 8 mars, i år i Stockholm. Som konceptuell produkt både avslöjar och utmanar Androstolen våra förutfattade meningar och föreställningar. Det är en undersökningsstol designad för män, men utifrån kvinnors upplevelser av gynekologstolen. Designen präglas av hårda, kalla och perforerade ytor. Måtten är anpassade efter vikt och längd på den svenska genomsnittsmannen. Stolen är tippningsbar och positionen utlämnande. – Tanken är att Androstolen ska skapa reflektion och medvetenhet kring genus och jämställdhet inom hälsoteknik. Den väcker frågor om vems behov som har företräde i produktutveckling och varför andrologi inte är lika självklart som gynekologi. Underlivsunder12

samspel | 2013

sökningar på kvinnor sker i anpassade gynekologstolar. För män finns det i dag ingen motsvarande undersökningsstol, säger Emma Börjesson, projektledare, Högskolan i Halmstad.

I skärningspunkten mellan genus, design och förändring Efter lanseringen i våras skrev projektteamet bakom Androstolen en ansökan till Vinnova om forskningsmedel för att få möjlighet att arbeta vidare med frågan om hur design kan fungera som verktyg i jämställdhets- och förändringsarbete. Ansökan – ”Origo – med design som aktör för genusmedveten förändring och innovation” – föll i god jord hos Vinnova som anslog 2,7 miljoner kronor till projektet. – Forskning pekar på behov av nya metoder för jämställdhetsarbete, och för att kunna omsätta genusperspektiv i praktiken. Vi ser design som ett möjligt verktyg för att arbeta med dessa frågor. Genom att ta fram konceptuella prototyper som synliggör genusperspektivet i en viss miljö kan vi ställa frågor om

och medvetandegöra genus och jämställdhet, säger Anna Isaksson, forskare i sociologi vid Högskolan i Halmstad, och forskningsledare för det nya projektet Origo. Projekt Origo bygger vidare på projektet ”Hälsoformer och tekniknormer” vid Hälsoteknikcentrum Halland – som alltså resulterade i Androstolen – och drivs av Högskolan i Halmstad i samarbete med designforskare på KTH. Androstolen togs fram med hjälp av en metod som bygger på genusteori och kritisk design. Nu ska metoden prövas i två olika miljöer: dels på Hälsoteknikcentrum Halland, dels på Södertörns brandförsvarsförbund.

”Stark manlig stämpel” – Det finns en stark manlig stämpel på brandmannayrket och tidigare jämställdhetssatsningar inom brandförsvaret har haft begränsade effekter. Därför är Södertörns brandförsvarsförbund en mycket intressant miljö att ta fram en konceptuell prototyp i. En prototyp och miljö som utmanar och förhoppnings-

:K Bild

arin

Ehrnberger

Ett tvärdisciplinärt forskarteam som har lyckats skapa uppmärksamhet kring jämställdhetsfrågan på ett helt nytt sätt med konceptuella prototyper. Vinnova

vis leder till genusmedveten förändring, säger Emma Börjesson.

Frågan om jämställdhet på helt nytt sätt

Bild: Anders Andersson

Projektledningens förhoppning är att Origo ska leda fram till en ny metod för att arbeta med jämställdhet och förändring. – Projektet har även en tvärdisciplinär referensgrupp med av forskare från sju olika discipliner, från både Högskolan i Halmstad och KTH. På så vis kan vi både inhämta och sprida bred kunskap kring dessa frågor, säger Anna Isaksson.

Den konceptuella produkten Androstolen är skapad av Hälsoteknikcentrum Halland och industridesignerna Karin Ehrnberger och Cristine Sundbom i syfte att synliggöra genusperspektivet inom produktutveckling.

Textredigering: LENA LUNDÉN samspel | 2013

Roboten som inte ”han” hjälper oss att förstå För ett år sedan anlände en udda figur till Högskolan i Halmstad – en liten humanoid som döptes till Jonson, och som nu deltar i undervisningen. Högskolans ambition är att utveckla en framstående forskningsmiljö inom intelligenta system. Jonson är ett viktigt steg i den riktningen. – Jag har en vision om att Högskolan ska vara med i arbetet med att skapa bättre livskvalitet, högre trafiksäkerhet och en djupare förståelse kring mänsklig intelligens med hjälp av morgondagens robotteknik, säger Roland Philippsen, biträdande lektor med robotik och intelligenta maskiner som specialitet. Han kom från prestigefyllda Stanford University i USA för att börja arbeta på Högskolan i Halmstad för ett par år sedan. Delvis för

att tillsammans med bland andra Walid Taha, professor i datalogi – som också sökte sig till Halmstad från USA – göra Högskolan till ett framstående lärosäte inom inbyggda och intelligenta system. – Jag tror att humanoider som deltar i undervisning och forskning är ett bra sätt att locka nya studenter och väcka deras intresse för ämnet robotteknik, säger Roland Philippsen. – Vi undervisar våra studenter om

robotar, deras grundproblem och utmaningar. Det handlar alltså inte om att bygga upp en humanoid från start, utan om hur vi utvecklar den, till exempel säkerhetsmässigt, och hur vi skapar rörelser.

Humanoiden mer utvecklad än industriella robotar Skillnaden mellan en industriell robot och en humanoid är att den förstnämnda är mer som en dator på hjul. – Humanoiden har ofta armar, ben, huvud och kan förflytta sig. Humanoiden Jonson är av märket NAO och tillverkas av det franska företaget Aldebaran Robotics och är den mest förfinade småskaliga humanoiden som finns, berättar Roland Philippsen. I dag används humanoider bland annat i arbetet med barn med autism. – De har ofta svårt att interagera med andra människor, men olika studier visar att möjligheterna att interagera med humanoider är betydligt större och har varit mycket framgångsrikt.

Roland Philippsen forskar och undervisar i robotteknik. Han hoppas att Högskolans humanoid, som har fått namnet Jonson, ska bidra till ett ökat intresse för ämnet.

samspel | 2013

bara är charmig – mänsklig intelligens En förutsättning för att humanoiderna ska kunna användas i interaktion med människor är att de är starka och robusta så att de inte går sönder – samtidigt ska de inte kunna skada vare sig människor eller omgivning. – Sett ur det perspektivet är humanoiden NAO väldigt säker, och dessutom prisvärd.

Lär oss mer om mänskligheten För egen del vill Roland Philippsen lära sig mer om hur vi människor fungerar genom humanoiden, hur vi utvecklar och förändrar miljön runt omkring oss och inte minst hur vi interagerar med vår omvärld. – Ett grundproblem när det gäller utvecklingen av humanoider och att få dem att uppvisa mänskligt beteende, är människans intuition. Sådant som sker genom intuition går inte att programmera. Och vi vet i dag inte exakt hur intuition fungerar, till exempel vad det är som gör att jag vet och registrerar att det står fem stolar i ett rum eller varför jag inte ställer ned min kaffekopp på bordet upp och ned eller på sidan. För att bli framgångsrika i utvecklingen av humanoider, och robotteknik generellt, krävs gränsöverskridande samarbete med andra sektioner. – Det är en fördel att vara ett relativt litet lärosäte jämfört med de stora, äldre universiteten. Här är vägarna till samarbete mycket kortare, och det är en styrka. Dessutom har Högskolan i Halmstad redan stark forskning i närliggande områden som vi har byggt upp under en längre tid. Det kan vi dra fördel av nu. Som exempel där Högskolan redan i

dag är framstående nämner Roland Philippsen hälsoteknik, ett område där han tror att Högskolan har goda möjligheter att bli ännu bättre.

Stor potential för Högskolan att nå framgångar – Här är vi redan långt framme. Och vi kan göra mer! Hur och i vilken utsträckning skulle man kunna ha humanoiden hemma hos sjuka människor, för att till exempel påminna om när de ska ta sina mediciner eller kolla om personen mår bra? Det är ett område där mycket kan utvecklas och där Högskolan skulle kunna vara med i arbetet.

Vi vill att Högskolan ska sättas på den internationella kartan över framstående lärosäten inom robotteknik. Roland Philippsen tror att Högskolan på så vis skulle kunna bidra till ökad livskvalitet för sjuka och äldre. – Man kan inte ersätta mänsklig interaktion med humanoider – men humanoider kan hjälpa till med mänskliga aktiviteter och skapa bättre livskvalitet. Roland Philippsen förutspår även goda utvecklingsmöjligheter inom bilindustrin. – Här har Högskolan redan stort inflytande genom vårt samarbete med Volvo Group. Vi arbetar bland annat

med att göra bilarna mer automatiserade för bättre trafiksäkerhet. Här tror jag verkligen att vi kan göra skillnad genom att utveckla automatiken med hjälp av robotteknik. – Vi vill titta på hur robotteknik kan användas vid nödsituationer, till exempel om föraren skulle insjukna akut eller somna. Roland Philippsens ambition är inte i första hand att Högskolan ska vara med och utveckla humanoiden, snarare att studenterna ska använda den för att så småningom kunna bidra till utvecklingen av robottekniken i stort. – Jag ser det här som början på en resa. Vi vill att Halmstad ska sättas på den internationella kartan över framstående lärosäten inom robotteknik. I det arbetet kommer humanoiden att vara ett viktigt verktyg. Humanoiden NAO skapar i dag stor uppmärksamhet världen över, bland annat genom ”Robocup”, världsmästerskapen i fotboll för humanoider som arrangeras varje år. Målsättningen på sikt är att ett mänskligt team ska kunna möta ett renodlat humanoidlag. – Men dit är resan lång. I nuläget är det lag med humanoider som möter varandra. En av mina drömmar är att ett team från Högskolan i Halmstad ska kunna vara med varje år, det skulle skapa god uppmärksamhet och inte minst bra internationella kontakter för våra studenter. Text: Hanna Johansson Bild: roland thörner

Läs mer om Jonson på nästa sida.

samspel | 2013

Hello, my name is Jonson. I’m a NAO. Jonson är en NAO, en människolik-

nande servicerobot – en humanoid – som är programmerad att självständigt utföra arbete – för nytta eller nöje. Den går på två ben och liknar människan i styrka och rörelsemönster. Konstruktionen bygger på avancerad robotteknik och artificiell intelligens. Den NAO-robot som finns på Högskolan i Halmstad är av den mindre sorten, 58 cm hög och 4 kg tung. Han har fått namnet Jonson efter den berömde konstnären Sven Jonson, medlem av Halmstadgruppen. Roboten Jonson har fyra ”bröder”, även de uppkallade efter medlemmarna i konstnärsgruppen: Olson, Lorentzon, Mörner och Thorén. ”Halmstadgruppen”, alltså robotarna, används i dag av fyra lärosäten runt om i världen: Rice respektive Texas A&M i USA, Al-Faisal i Saudiarabien – och Högskolan i Halmstad. De utgör en gemensam experimentell plattform för att testa forskningsidéer. Ett aktuellt exempel är ett antal algoritmer för att förbättra robotens

gång. Dessa utvecklades på Texas A&M och har därefter testats på Högskolan i Halmstad. En målsättning för forskningen är exempelvis att utveckla avancerade metoder som kan förbättra proteser och göra dessa mer anpassningsbara och funktionella. En annan är att med hjälp av robotarna skapa större förståelse för hur människors förmåga att gå försämras när vi åldras, för att därigenom utveckla förebyggande och motverkande metoder. Ju mer vi lär oss om hur robotarna fungerar, desto mer kan vi lära om människan och hennes komplexitet i funktioner och om mänsklig intelligens. NAO-robotarna utvecklas och tillverkas av det franska företaget Aldebaran Robotics. Jonson och (ibland) hans bröder kan delta i undervisningen och forskningen vid Högskolan i Halmstad tack vare NSF (the US National Science Foundation) och Walid Taha, professor i datalogi på Högskolan i Halmstad. Text: LENA LUNDÉN

Sven Jonson (1902–1981) var svensk surrealist och medlem av Halmstadgruppen. Han har gett namn åt Högskolans humanoid – Jonson. Här syns Sven Jonsons verk Bandyspelaren från 1930. Bild: Mjellby konstmuseum – halmstadgruppens museum 16

samspel | 2013

Bild: ROLAND THÖRNER

Jonson programledare för Hjärnkontoret. I ett av höstens program tog roboten Jonson över programledarskapet för Hjärnkontoret, Sveriges televisions vetenskapsprogram för barn. Idén var att ordinarie programledare Beppe Singer, med Jonsons hjälp, skulle förklara vad robotar kan användas till. Är robotarna på väg att ta över människors jobb? Till och med Beppes? Avsnittet med Jonson sändes den 29 oktober och går att se på SVT Play fram till den 8 maj 2014.

Bild: Magnus Samuelsson

Skolelever uppfann gungande vågar och mångsidiga tandborstar Text och bild: ida lövstål

ur kan man göra besöket hos läkaren lite lättare och roligare? Den frågan fick några tredjeklassare från Brearedsskolan i Simlångsdalen klura på när de gjorde studiebesök på Hälsoteknikcentrum Halland vid Högskolan och fick prova på produktutveckling och problemlösning. Uppgiften var att fundera över vilka obehagliga situationer som kan dyka upp när man besöker läkaren eller skolsköterskan, och ge förslag på lösningar. Barnen fick hitta på egna uppfinningar, och ta fram prototyper med hjälp av bland annat pennor, papper och piprensare. Och kreativiteten flödade. En av grupperna tog fram en ny typ av instrument för provtagningar i halsen med förklaringen ”att få en pinne i munnen är äckligt, det känns som om man ska kräkas. Vi har uppfunnit ett slags napp som man kan använda i stället. Barnen tror att det är en vanlig napp och vill suga på den, och då tar den ett prov.” Andra exempel på kreativa uppfinningar var en våg utformad som en barngunga. Där kan ett litet barn, som har svårt att vara stilla, gunga samtidigt som man mäter vikten. Med en u-formad borst på tandborsten kommer man åt tandens alla sidor samtidigt. ”Då går det snabbare och man får tid över till annat som är roligare”, var den självklara motiveringen. Anne-Christine Hertz, verksamhetsansvarig på Hälsoteknikcentrum, ser skolelever som en viktig målgrupp att nå, gärna i form av studiebesök: – Barn i den här åldern är otroligt kreativa och uppfinningsrika. Här har vi en chans att väcka intresse för teknik tidigt, och att visa ingenjörsyrkets möjligheter till skapande och problemlösning.

samspel | 2013

Samspelet

mellan utbildning och forskning en förutsättning för utveckling

Varje år delar Högskolan ut ett pedagogiskt pris för att stimulera god högskolepedagogik och studenters lärande. 2013 års pris gick till Ove Svensson, mästare på att väva samman undervisning, forskning och samverkan med omvärlden. Läs mer på sidorna 22–23. 18

samspel | 2013

Varför är det viktigt att studenter möter forskare och forskare möter studenter? Svaret är enkelt: det är ömsesidigt berikande och utvecklande. Forskning är en nätverkande aktivitet, där lokalt, regionalt, nationellt och internationellt samarbete är centralt.

Gunnar Weber, universitetslektor i maskinteknik, föreläser i Bærtlingsalen. Han fick Högskolans pedagogiska pris 2012. Inte sällan tar han fram gitarren och sjunger en låt under sina föreläsningar. Bild: LASSE SVENSSON

samspel | 2013

orskare behöver möta studenter för att kommunicera sin forskning och implementera ett kritiskt förhållningssätt. Studenter behöver inte bara möta forskare, utan även involveras i hypotesprövande, teoriutvecklande och framtagande av nya idéer och därmed bidra till forskningsprocessen på ett direkt eller indirekt sätt. Forskning och utbildning ska inte bara möta samhällets behov utan också aktivt driva samhällsutvecklingen där kunskap och bildning spelar en betydande roll. Forskning och utbildning vid ett innovationsdrivande lärosäte ska präglas av nytänkande och kreativitet där såväl näringsliv som offentlig sektor både bidrar till och är mottagare av nya idéer. Högskolan i Halmstad har lyckats skapa konstruktiva nätverk där representanter för näringsliv och offentlig sektor engageras både i forskningsprojekt och i utbildningen. Det är inte för intet som Högskolan i Halmstad tidigare i år av Svenskt Näringsliv korades till bästa lärosätet i Sverige på samverkan med näringslivet. Alltsedan mitten på 1980-talet, då forskning blev en del av Högskolan i Halmstads verksamhet, har det funnits en tydlig strävan att utveckla samspelet mellan forskning och utbildning. Utbildningarna präglas av nära samverkan mellan teori och praktik och lärarna arbetar systematiskt med att integrera ny forskning och nya kunskaper i undervisningen. Uppdraget till forskarna och forskningsmiljöerna är tydligt: skapa förutsättningar för intern och extern samverkan. Utbildning och forskning organiseras så att de har en stark koppling till varandra, såväl verksamhetsmässigt som på ett övergripande plan. Frågor som rör kvalitet och strategier för utbildning och forskning på lärosätesnivå, samlas i en gemensam och kollegialt vald nämnd, forskningsoch utbildningsnämnden, med bred representation.

tivitet, nytänkande och uttalat samhällsengagemang. Starka forskningsnätverk skapar dessutom möjligheter att utveckla utbildningen då de forskare som rekryteras kan bidra med nya perspektiv på utbildningen. Som ett incitament för att stärka forskningen startade Högskolan under 2012 ett meriteringsprogram för kvinnor, vilket skapar förutsättningar för tio doktorer och docenter att meritera sig till docent respektive professor. Vänder vi blicken ut i världen ser vi att MIT i Boston, som ett av världens främsta universitet, marknadsför sina utbildningar genom att visa att det är Nobelpristagare och Pulitzerpristagare som undervisar på grundnivå. Poängen är att forskare behöver nya infallsvinklar och utmaningar där studenters frågor kan utgöra en viktig stimulans. Studenter behöver också motivation och vidare perspektiv samtidigt som de ska ges möjlighet att möta aktiva forskare som kan ställa utmanande frågor och har god kunskap om de metoder med vilka frågorna kan besvaras. Att integrera forskning med utbildning är därför en förutsättning för att rusta studenter för att möta framtida utmaningar och att bidra till ny kunskap och samhällsutveckling. Det gör vi på Högskolan i Halmstad. Text: Veronica Gaspes, filosofie doktor i datalogi och ordförande i forskningsoch utbildningsnämnden, och Pernilla Nilsson, professor i naturvetenskapernas didaktik och vicerektor för utbildning.

Veronica Gaspes och Pernilla Nilsson

Ett viktigt mål är att öka andelen disputerade undervisande lärare samtidigt som den pedagogiska meriteringen ökar. Därför har Högskolans lärare nu möjlighet att meritera sig genom både vetenskaplig och pedagogisk skicklighet. Givetvis är det ledningens förhoppning att lärarna väljer att meritera sig på båda grunderna. Detta mål pekar i klar riktning mot att såväl forskning som undervisning är starkt prioriterade områden för lärosätet. I den nya forskningsoch utbildningsstrategin betonas vikten av inte bara excellenta forskningsmiljöer, utan även av excellenta utbildningsmiljöer. En viktig förutsättning för att båda typerna av miljöer ska utvecklas är just det genuina samspelet mellan forskning och utbildning, präglat av krea-

Utbildningarna präglas av nära samverkan mellan teori och praktik genom att ny forskning och nya kunskaper systematiskt integreras i undervisningen.

samspel | 2013

Bild: EMELIE ANDERSSON

Civilingenjörsutbildning startar 2014

Forskning i fokus på Forskarfredag

Hösten 2014 startar Högskolan i Halmstad sin första civilingenjörsutbildning. Först ut blir inriktningen datateknik. Inriktningen industriell innovation startar senare. Båda är områden där Högskolan har stark forskning, egen forskarutbildning och sedan många år driver framgångsrika utbildningar. Rättigheterna att utfärda civilingenjörsexamen, som Universitetskanslersämbetet ger, är en viktig kvalitetsbekräftelse. Inte minst blir kopplingen mellan grundutbildning och forskning ännu starkare. – Vi är nationellt och internationellt kända när det gäller inbyggda och intelligenta system och det känns jätteroligt att vi nu även får möjlighet att erbjuda ingenjörsutbildning på den högsta nivån inom området, säger Magnus Hållander, chef för Sektionen för informationsvetenskap, data- och elektroteknik.

Den fjärde fredagen i september är sedan 2005 Researchers’ Night i hela Europa. I Sverige kallas det Forskarfredag och i år var Högskolan i Halmstad för första gången en av arrangörerna. Ett gäng (12) entusiastiska forskare och ett gäng (240) likaledes intresserade gymnasieelever i årskurs 3 träffades under några timmar på kulturhuset Nolltrefem i Halmstad för att tillsammans ge sig i kast med såväl praktiska som teoretiska experiment. Allt för att sätta sig in i en forskares dagliga arbete och för att visa respektive få se att forskare visst kan vara ”helt vanliga människor”. Robotdans ”the Gangnam style”, kluriga mattetal med samtidig koordinationsövning samt inblick i trollsländornas kärleksliv, är bara några exempel på den forskning som eleverna kunde ta del av. Forskarfredag koordineras av föreningen Vetenskap & Allmänhet. I år deltog 27 orter i Sverige och 300 totalt i Europa. samspel | 2013

Alla har ett ansvar att samhällsutvecklingen Undervisning, forskning och samverkan med det omgivande samhället – få väver samman dessa tre delar lika naturligt som Ove Svensson, universitetslektor i sociologi och mottagare av Högskolan i Halmstads pedagogiska pris 2013.

förutsätter varandra. Alla delar är viktiga när nya idéer och sociala innovationer ska skapas. – Det är just i skärningspunkten, där forskning, kunskapssökande och förändringsarbete möts, som det riktigt intressanta många gånger växer fram.

Studenter del i prisat forskningsprojekt

ve Svensson prisas för sin innovativa pedagogik och förmåga att knyta utbildningen både till forskning och arbetsliv. – Studenterna måste få känna att de lever i en tillvaro där kunskap produceras, där de själva bidrar, och inte bara är mottagare och konsumenter, säger han.

Sociala innovationer Han inbegriper själv gärna studenter i sina forskningsprojekt och anser att det är nödvändigt att de får möjlighet att arbeta gentemot samhället (”fältet”). Han har till exempel utvecklat uppskattade kurser i socialt utvecklingsarbete där studenterna får göra skarpa projekt i samarbete med uppdragsgivare utanför Högskolan. – Det är viktigt att ge studenterna uppgifter som är på allvar. Det ska vara riktiga uppdragsgivare och någonting som behövs. Det är en viktig del i kunskapsskapandet. Ove Svensson beskriver att han själv kan ha svårt att särskilja de tre delarna – utbildning, forskning och samverkan med det omgivande samhället – eftersom de vävs ihop och

Ove Svensson har varit forskningsledare för det uppmärksammade projektet ”Grannsamverkan i flerfamiljshus” som avslutades 2012. Det gick ut på att undersöka effekterna av grannsamverkan i två olika bostadsområden. Studenter och forskare från Högskolan i Halmstad samarbetade med företrädare för polis, försäkringsbolag och bostadsbolag. Projektet uppvisade resultat i form av färre inbrott, minskad skadegörelse och ökad trygghet bland de boende. Projektet har belönats med prestigefyllda pris. – Det hela började som ett studentprojekt, som sedan växte. Här är ett exempel på hur forskning kan basera sig på många studenters arbete, säger han.

Forskning ska tillämpas Att forskning och undervisning ska ge avtryck i samhället är självklart för Ove Svensson. – Jag är mycket för tillämpad forskning. Kunskap är ingenting som ska lagras på en högskola. Jag ser det också som att alla har ett ansvar att bidra till samhällsutvecklingen, utifrån den man är och där man befinner sig.

Bäst i Sverige på samverkan med näringslivet Högskolan i Halmstads utbildningar ligger i topp när det gäller samverkan med arbetslivet enligt Svenskt Näringslivs årliga jämförelse. Masterprogrammet i maskinteknik är bäst i landet, alla kategorier, på att koppla utbildningen till näringslivet. Av de 100 bästa utbildningarna hör tio procent till Högskolan i Halmstad. Sex av de tio bästa utbildningarna inom teknikområdet finns på Högskolan i Halmstad. Ser man till de tio bäs22

samspel | 2013

ta utbildningarna, alla kategorier, har Högskolan i Halmstad fyra utbildningar på den listan. – Högskolan i Halmstad är jättestark på samverkan. Det finns inget annat lärosäte som sticker ut så. Högskolan har fyra utbildningar på Sverigetoppen och tillhör Sverigeeliten på samverkan, säger Mikaela Almerud, högskoleexpert på Svenskt Näringsliv. Exempel på andra utbildningar på Högskolan i Halmstad som hamnar

högt är data-, elektrooch mekatronikingenjörsprogrammen, som kommer på delad nionde plats av de 750 jämförda utbildningarna. Hållbar turismutveckling kommer på nionde plats i kategorin ”övrigt område”. Studenter som har haft god samverkan under utbildningen får snabbare jobb efter examen, har större sannolikhet att få kvalificerade arbeten och har högre genomsnittlig ingångslön, enligt Svenskt Näringsliv.

bidra till Högskolan i Halmstad delar varje år ut ett pedagogiskt pris till en lärare för att stimulera god högskolepedagogik och studenters lärande. Priset inrättades 2007 och Ove Svensson är den femte pristagaren.

Text och bild: ida lövstål

Ove Svensson har en bakgrund som socionom och har tidigare varit yrkesverksam inom socialtjänsten, kriminalvården och som skolkurator. Han började på Högskolan i Halmstad på heltid 1990, och har varit med och byggt upp lärosätets forskning och undervisning inom socialt arbete.

samspel | 2013

Kollektiv kompetens skolresultat Text: HANNA JOHANSSON Bild: ANDERS ANDERSSON

Ann-Christine Wennergren är universitetslektor i utbildningsvetenskap och koordinator för forskningsoch utvecklingsprojektet Modellskolan i Ängelholm. Metoden som används är aktionsforskning vilket innebär att forskning bedrivs samtidigt som resultaten implementeras i verkligheten. ”Förändringen sker framför ögonen och man får verkligen se hur forskning kan göra skillnad”, säger hon.

FoU-projektet Modellskolan är ett tydligt exempel på hur Högskolan kan samverka med det omgivande samhället och därmed göra skillnad med sin forskning. Modellskolan, som är ett samarbete mellan Högskolan i Halmstad och Ängelholms kommun, har blivit en framgångsrik skolsatsning. Två år in i det femåriga projektet har skolan sett markant förbättrade resultat. 24

samspel | 2013

sutveckling lyfter A ll utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, enligt skollagen. Detta tog Tomas Kroksmark, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping, fasta på när han formade konceptet för Modellskolan. Sedan drygt två år tillbaka deltar Högskolan i Halmstad i projektet, tillsammans med Strövelstorps skola i Ängelholms kommun. Koordinator är Ann-Christine Wennergren, universitetslektor i utbildningsvetenskap på lärarutbildningen vid Högskolan i Halmstad. – Enligt konceptet är en modellskola en skola där man arbetar systematiskt med att grunda verksamheten i vetenskap och kontinuerligt genomför undersökningar i egen praktik. Centralt för projektet är att alla lärare och skolledare deltar och att så många som möjligt utvecklar ett vetenskapligt förhållningssätt via högskolestudier på magisternivå. Det yttersta målet är att eleverna i större utsträckning når kunskapsmålen, berättar hon. Strövelstorps skola är en grundskola med elever från förskoleklass till nionde klass. Skolan hade länge dragits med dåliga elevresultat i nationella mätningar då politikerna i barn- och utbildningsnämnden fick höra talas om Modellskolan. – Beslutet att vi skulle delta kom med kort varsel. Därför var frågorna många till en början – som till exempel om vi skulle arbeta heltid och samtidigt plugga. Samtidigt kändes det positivt med en fortbildning som all personal skulle ta del av, säger Rebecca Johansson, lärare i årskurs 4–9. ”Skuggning” viktigt Parallellt med det praktiska arbetet på skolan läser ungefär två tredjedelar av lärarkåren magisterprogrammet i aktionslärande vid Högskolan i Halmstad. Studierna sker under lärarnas förtroendetid, det vill säga tiden utanför ordinarie undervisningsarbete. En viktig del i arbetet med Modell-

skolan är skuggning, där lärare observerar och deltar i varandras undervisning för att komma med kritiska reflektioner och förslag till förbättring. I nästa steg ska lärarna videofilma sin undervisning och analysera filmerna i grupp. – Det går inte att förbättra undervisningen genom att bara återberätta för varandra hur man gör. Man måste se varandra ”in action”. Få lärare klarar av att förbättra undervisningen på egen hand, det här är ett kollektivt samarbete, säger Ann-Christine Wennergren. För många lärare var det lite nervöst i början, både att ”skugga” och att bli ”skuggad”. – Vi fick själva uppge på förhand vad vi ville att kollegan skulle hjälpa till med – kanske hade man ett särskilt område som man ville bli bättre på, säger Titti Stavehaug, lärare i årskurs 1–7 på Strövelstorps skola.

Snabba resultat Sedan projektet startade har resultaten på Strövelstorps skola förbättrats markant. Fler elever i årskurs nio är behöriga till gymnasiet och resultaten på de nationella proven i årskurs 3 och 6 har blivit bättre. Det är dock för tidigt att säga vad som beror på projektet Modellskolan. – Vi ser framför allt hur lärarnas självförtroende har ökat och hur deras professionalitet smittar av sig på eleverna. Ambitionen är att bygga in den här metoden i vår organisation så att arbetet sker systematiskt framöver, säger rektor Anders Nilsson. Titti Stavehaug instämmer i rektorns slutsatser. – Man har fått en annan trygghet i sin yrkesroll och ett nytt klimat i klassrummet. Som lärare har jag en tydligare röd tråd i undervisningen. – Framför allt tror jag att vi har blivit bättre på att synliggöra målen för eleverna och vad de ska kunna, säger kollegan Britt-Inger Svensson. Skolpersonalen menar även att inställningen till skolan har ändrats överlag.

Ann-Christine Wennergren

Från att ha uppmärksammats främst för sina dåliga resultat i massmedierna, har rapporteringen nu övergått till att vara mestadels positiv. Aktionsforskning gör skillnad Det femåriga projektet finansieras av Vetenskapsrådet, Ängelholms kommun samt Högskolan i Halmstad. Projektet ingår i Ann-Christine Wennergrens forskning, i detta fall aktionsforskning. – Aktionsforskning innebär att forskning bedrivs samtidigt som resultaten implementeras i verkligheten. Förändringen sker framför ögonen och man får verkligen se hur forskning kan göra skillnad, säger Ann-Christine Wennergren. Forskningen inleddes med att forskare skuggade lärarna för att kartlägga lokala brister. Analysen visade entydigt att vad eleverna ska kunna inte framkom tillräckligt tydligt i undervisningen. Resultaten återfördes till lärarna som i sin tur formulerade och omsatte förändringar. Preliminära analyser visar att utfallet av förändring i hög grad påverkas av kollegors förmåga till tillit, mod och risktagande i processen. Ann-Christine Wennergren använder forskningsresultaten från projektet i sin roll som utbildningsledare och forskare på Högskolan. Kunskaperna omsätts redan för att bland annat utforma lärar-

samspel | 2013

program, undervisa lärarstudenter och leda forskningscirklar för lärare och skolledare. – Men framför allt efterfrågas lärdomar av att bedriva forskningsbaserad kompetensutveckling i nära samarbete med en högskola av många kommuner och skolpolitiker runt om i Sverige. Att lärare själva bedriver undersökningsbaserad skolutveckling där forskning på-

går parallellt har visat sig vara ett efterfrågat koncept. Projektet är ett tydligt exempel på högskolans uppdrag att integrera forskning i utbildning och samverkan. Samtidigt visar projektet rent konkret hur lärare och skolledare kan bli bättre inom ett område genom systematiskt kvalitetsarbete och kompetensutveckling.

Forskning och utbildning måste utvecklas tillsammans – i nära samarbete med näringsliv och samhälle.

FORSKNING Högskolan

I konceptet Modellskolan ”skuggar” kolleger varandra genom att observera och delta i varandras undervisning i syfte att ge förslag till förbättring. Lärarna Rebecca Johansson (överst till höger), Britt-Inger Svensson (tvåa uppifrån), Titti Stavehaug samt rektor Anders Nilsson vid Strövelstorps skola i Ängelholm är överens om att projektet och metoden för med sig positiva resultat. Även om det är för tidigt att dra slutgiltiga slutsatser, har såväl tryggheten i den egna rollen som professionaliteten bland lärarna ökat.

Forskningsmiljön FULL – forskning om utbild-

ning och lärande inom lärarutbildningen – har fokus på kulturanalys och estetik, ämnesdidaktik samt lärarprofession och utveckling av professionell identitet. 26

samspel | 2013

Forskningen vid Högskolan i Halmstad har många finansiärer, såväl nationella som internationella. Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen), som har det särskilda uppdraget att stödja forskning som stärker Sveriges konkurrenskraft, intar sedan januari 2012 en särställning bland dessa. Då tilldelades nämligen Högskolan en så kallad KK-miljö. I ett tioårigt avtal utlovar stiftelsen stöd till forskningsinsatser som successivt utvecklar ett alltmer profilerat lärosäte, med högsta kvalitet, tydlig positionering och med verksamhet som har stark relevans för utvecklingen av näringsliv och samhälle. Det är bara tre av de 17 lärosäten som KK-stiftelsen stödjer som har nått denna status. Förtroendet vilar på tydliga mål, genomtänkt strategi och ett kvalitetsdrivande arbetssätt. För att spegla Högskolan i Halmstads profil har KK-miljön fått namnet Forskning för innovation. Basen för KK-miljön är de tre områden där Högskolan har examensrättigheter för doktorer: informa-

FORSKNING FÖR INNOVATION i Halmstads KK-miljö tionsteknologi, innovationsvetenskap samt hälsa och livsstil.

samverkan i utbildningen, har alltså sin motsvarighet även i forskningen.

Det tioåriga avtalet anger ingen exakt nivå på finansieringen av Forskning för innovation. Det finns därför goda möjligheter till att den årliga finansieringen ökar efter hand som den profilerande forskningen och avancerade utbildningen växer i omfattning och kvalitet. Redan de första åren har inneburit en ökning, och för 2013 uppgår medlen från KK-stiftelsen till ungefär 23 miljoner kronor. Det är lika mycket som Högskolan tilldelar de tre forskningsområdena av grundfinansieringen från staten. Drygt lika mycket drar forskarna in från andra externa finansiärer.

I KK-miljön bedrivs forskningsprojekt i samproduktion med ett 50-tal företag. Här genomförs långsiktigt strategiska rekryteringar av professorer eller unga forskare. Här samlas industridoktorander i en forskarskola inom IT-området med särskild inriktning på innovation. Och här utvecklas nya utbildningar på avancerad nivå med särskilt fokus på att möta industrins behov.

Principen i all KK-stiftelsefinansierad forskning är att samarbetspartner i näringslivet är med och bidrar i forskningsprojekten genom eget arbete till lika stor del som finansieringen från KK-stiftelsen. Det är alltså bara genom goda relationer, gemensamt framtagna projekt och en stor arbetsinsats även från företagen som allt detta är möjligt. Att Högskolan i Halmstad, enligt organisationen Svenskt Näringslivs undersökning, är överlägset bäst i Sverige på

De internationella gästprofessurerna är en spännande insatsform. Tanken är att få in nya influenser och vetenskapliga kontaktnät genom att en framstående professor vistas i vår miljö under ett eller två år. Under 2013 har Högskolan tre sådana – från MIT och Rice University i USA, och från Tammerfors tekniska universitet i Finland. Även gästprofessorerna ska vara kopplade till industrin, något som ses som en spännande möjlighet från båda håll. De projekt som finansieras inom KK-miljön utvecklas utifrån deras strategiska betydelse, och måste också uppfylla höga kvalitetskrav. Därför granskas varje projekt av tre utomstående experter, ofta utländska,

Text: Bertil Svensson, professor i datorsystemteknik och programchef för Forskning för innovation.

med avseende på vetenskaplig kvalitet, relevans för samhället och betydelse för näringslivet. Högskolan i Halmstad befinner sig på en spännande resa – på väg mot ett forskningsintensivt lärosäte som driver innovation och rustar människor, företag och organisationer för framtidens utmaningar. Ett sådant lärosäte måste ha en tydlig positionering i ett internationellt perspektiv och vara attraktivt för nya medarbetare från hela världen. Det måste vara efterfrågat som samarbetspartner, både av industrin och i internationella projekt. Det måste ha en kvalitet och relevans som lockar de bästa studenterna. Forskning och utbildning måste därför utvecklas tillsammans – och i nära samarbete med näringsliv och samhälle. Forskning för innovation har en nyckelroll på den resan. Nyckeltal Forskning för innovation Antal forskare i KK-miljön 171 Beslutade bidrag från KK-stiftelsen 82 totalt (mnkr) 2013 (mnkr) 23 KK-stiftelsens andel av KK-miljöns totala forskningsomslutning (%) 31 Antal KK-stiftelsefinansierade projekt 16 Antal företagssamarbeten 46

samspel | 2013

Under hösten 2013 har 27 masterstudenter från Shanghai Dianji University i Kina kompetensutvecklat sig inom vindkraftsteknik och ”innovation management” på Högskolan i Halmstad. De har också fått utbildning i svensk historia, kultur och språk. Bild: EMELIE ANDERSSON

Intimt samband mellan innovationer och affärsmodeller Innovationer i all ära men utan kommersialisering och spridning genom innovativa affärsmodeller är de föga värda. Det är något som professor Mike Danilovic på Högskolan i Halmstad grundligt vill inpränta. Forskningsmiljön CIEL driver flera viktiga projekt inom området innovativa affärsmodeller.

n intervju med Mike Danilovic blir en fartfylld resa i en faktaspäckad omvärld och med många exempel på hur uppfinningar kan nå ut på marknaden. Eller motsatsen – kapsejsa på marknadens oroliga vågor. Hela tiden återkommer hans resonemang till hur viktigt det är med förmågan till kommersialisering och bärkraftiga affärsmodeller. – Innovationer och affärsmodeller är odelbara begrepp. Det går att rada upp den ena innovationen efter den andra som aldrig har nått en marknad och fått spridning. Oftast tänker vi på de många exemplen på produkter och tjänster som har lyckats mycket väl, säger Mike Danilovic, som förutom tjänsten på Högskolan även är gästprofessor vid Shanghai Dianji University i Kina. Samarbetet har för Mike Danilovic och Högskolans del lett till att han under hösten 2013 har haft besök i Halmstad av en grupp på 27 masterstudenter samt två lärare från Electri-

samspel | 2013

cal College vid just Shanghai Dianji University. Studenterna har studerat vindkraftsteknik och ”innovation management”. Samarbetet mellan Högskolan i Halmstad och det kinesiska universitetet är en glädjande utveckling, menar Mike Danilovic, som har arbetat intensivt under en längre tid för att få alla bitar på plats: – Att vi har fått igenom det här projektet är helt fantastiskt. Det kopplar samman forskning och utbildning och jag hoppas att det leder till att Shanghai Dianji University skickar fler studenter till Högskolan i Halmstad nästa år, och att vi kan utveckla innehållet. Jag hoppas även att fler liknande satsningar ska komma i gång och därmed vidareutveckla vårt internationella arbete, säger han.

Vindkraftsteknik på export Fokus i vindkraftsprojektet ligger på service och underhåll, samt så kallad repowering. Det vill säga att förse ett utslitet vindkraftverk med ny teknisk utrustning – turbiner, rotorblad med mera – i stället för att som i dag montera ned ”tornet” när det har tjänat ut. – I vår forskning arbetar vi allt mer med kinesiska aktörer, företag, politiken och akademin, i syfte att bättre förstå – och lära – hur de utvecklar sina processer och sin förmåga att skapa innovation och kommersialisering. Särskilt när det gäller

Bild: iStock

Mike Danilovic är professor i industriell organisation på Högskolan i Halmstad, och gästprofessor vid Shanghai Dianji University. Bild: LINDA LUNDELL

affärsmodeller för global kommersialisering och internationalisering på tillväxtmarknaderna, säger Mike Danilovic.

Innovationsvetenskap – bara i Halmstad Högskolan i Halmstad är det enda lärosätet i landet med innovationsvetenskap som ett eget och självständigt forskarutbildningsområde. Vetenskapen syftar till att förstå hur innovationer blir till, lyfts fram och utvecklas samt hur de kommersialiseras på marknaden genom affärsmodeller. Innovationsbegreppet har förändrats rejält genom åren. Från en stark tonvikt på teknologisk utveckling har de icke-teknologiska aspekterna – samhälleliga och sociala – fått ett större erkännande. – En innovation som når spridning i samhället uppför sig vanligtvis som en S-kurva där den till att börja med stiger sakta, därefter brantare för att så småningom plana ut. Innovationsprocessen går också ofta i cykler genom att den ena innovationen ersätts av nästa när den föregående har börjat klinga av. S-kurvor efter S-kurvor avlöser varandra, förklarar Mike Danilovic och tillägger: – Den svåraste utmaningen i processen är att kommersialisera en innovation. Mike Danilovic exemplifierar gärna sina resonemang med lyckade innovationer som inte alltför sällan kan vara fram-

tvingade av politiska krafter och genom regleringar. Införandet av katalysatorer på bensindrivna bilar är ett sådant exempel och grundade sig i att den amerikanska delstaten Kalifornien på 1970-talet beslutade att på sikt förbjuda fossila bränslen.

Kommersialisering A och O Samtida lyckade exempel är innovationer inom sociala medier som Facebook eller när iPhone kom ut på marknaden. Däremot räknas inte uppdateringar och nya modeller av smarta telefoner som innovationer. – Staten spelar en viktig roll i innovationsprocessen. I Kina arbetar man mycket mera intensivt och nära på det här området, medan vi i Sverige och EU är låsta av upphandlingsregler och föreställningen att det finns utvecklade och fungerande marknadsmekanismer, vilket förhindrar innovationsprocessen. Det talas ibland om den svenska paradoxen – vi lägger mycket pengar på forskning, men det blir inte mycket affärer. I exempelvis Israel är inställningen en helt annan. Ett mycket tydligt tecken på det är att av 2 900 företag på den tekniktunga Nasdaqbörsen är 66–67 israeliska medan endast två är svenska, säger Mike Danilovic. Förmågan till kommersialisering är alltså A och O. Text: anders aili, LENA LUNDÉN samspel | 2013

Jonas Rundquist och Deycy Sanchez.

Ursprungsbefolkning och Farcgerillan sida vid sida. Högskolan deltar i ett projekt i Colombia i Sydamerika, som går ut på att stödja ursprungsbefolkningen med att driva och utveckla fiskodlingskooperativ. I dag finns 100–150 odlingar av regnbågsforell, och mellan 5 och 25 familjer ingår i varje kooperativ. Jonas Rundquist, universitetslektor i industriell organisation, ingår i en styrgrupp vars uppdrag är att hjälpa kooperativen ut på den internationella marknaden. ”Det finns mycket fackkunnande, men även ett stort behov av innovationer och utvecklade affärsmodeller”, berättar han. Ett ”resultat” av samarbetet är att Högskolan nu har en doktorand från Colombia: Deycy Sanchez. Bild: PRIVAT

samspel | 2013

Högskolan hjälper kooperativ i Colombia ut på internationella marknaden Text: hanna johansson

Colombianska Universidad del Cauca är ett av flera internationella lärosäten som Högskolan i Halmstad har ett samverkansavtal med. Jonas Rundquist, lektor i industriell organisation, ingår sedan några år i en akademisk styrgrupp som hjälper den colombianska ursprungsbefolkningen att internationalisera sin jordbruksverksamhet. Tack vare samarbetet har Högskolan dessutom fått en colombiansk doktorand.

onas Rundquist har ett långt förflutet med Sydamerika och sedan några år tillbaka driver han ett samarbete med Universidad del Cauca i södra Colombia för Högskolans räkning. Runt staden Silvia i södra Colombia lever ursprungsbefolkningen sida vid sida med den ökända Farcgerillan. Området har länge präglats av fattigdom och undernäring – och det var för att få bukt med detta som Universidad del Cauca inledde en studie kring potentiella åtgärder för omkring 20 år sedan. – I det här bergsområdet finns rinnande källvatten och eftersom det ligger nära ekvatorn ligger temperaturen på 12–14 grader året om, vilket ger perfekta förutsättningar för fiskodling, berättar Jonas Rundquist. Att odla regnbågsforell kan både vara ett bra sätt att motverka undernäring i

området, och för att skapa viktig sysselsättning och inkomstkälla.

Familjedrivna kooperativa fiskodlingar I dag finns här 100–150 små fiskodlingar som drivs i kooperativ med mellan 5–25 familjer i varje. Universitetet i Colombia hjälper dem att utveckla verksamheten, och det är här Högskolan i Halmstad kommer in i bilden. – Jag ingår i en internationell styrgrupp som ska hjälpa kollektiven att hitta vägar ut till den internationella marknaden. Sedan tidigare exporterar man framgångsrikt en hel del kaffe från regionen, och vi ska bland annat titta på om vi kan använda samma eller nya exportvägar samt hur kollektiven ska gå tillväga för att bygga upp ett internationellt varumärke, berättar Jonas Rundquist.

Blev doktorand på Högskolan I centrum för arbetet med att utveckla fiskodlingsprojektet står bland andra Deycy Sanchez, från Colombia och nu doktorand på Högskolan i Halmstad. I sitt avhandlingsarbete undersöker hon utvecklingen av regionala kluster inom bland annat jordbrukssektorn. Det nuvarande projektet med universitetet i Colombia löper under ytterligare ett år, men Jonas Rundquist hoppas på en förlängning.

– Jag tror att det finns en potential att koppla in Sida i samarbetet. Det här är en region där det finns mycket fackkunnande, men som har behov av innovationer och utvecklade affärsmodeller. För Högskolan i Halmstads del tror jag dessutom att det finns goda möjligheter att koppla in miljö- och naturvetenskaplig samt social forskning i olika projekt. Det här området i Colombia är i stort behov av agroteknologi, och på Högskolan i Halmstad finns det mycket kunskap om detta som skulle gå att utnyttja.

Internationellt samarbete – och internt Samarbetet har också mynnat ut i andra projekt, till exempel har energiingenjörsstudenter vid Högskolan i Halmstad tagit fram en solcellsanläggning till en förskola i den colombianska byn Timbio för ett par år sedan. Högskolan har mycket att bidra med, och samarbetet ger väldigt mycket tillbaka, menar Jonas Rundquist. – Att internationalisera vår verksamhet på det här sättet berikar vår forskningsmiljö och ger en internationell prägel på våra utbildningar. Att få hit internationella doktorander och gästforskare som studerar här och ger föreläsningar för våra studenter betyder mycket för vår verksamhet. samspel | 2013

Prisat forskningssamarbete om u-länders företagande Text och bild: ida lövstål

Gabriel Baffour Awuah, professor i marknadsföring, har fått det prestigefyllda priset ”Outstanding paper award winner” från Emerald Literati Network. Han prisas för en artikel i tidskriften European Business Review, som handlar om globaliseringens effekter för företag, framför allt i utvecklingsländer. Artikeln har Gabriel Baffour Awuah skrivit tillsammans med en forskarkollega från Brasilien, Mohamed Amal. Högskolan i Halmstad har ett flerårigt samarbete med universitetet FURB (Fundação Universidade Regional de Blumenau) i Brasilien, och det var genom detta som Gabriel Baffour Awuah träffade Mohamed Amal och inledde ett forskningssamarbete.

Globalisering på gott och ont

Gabriel Baffour Awuah är professor i marknadsföring. Hans forskning handlar om företag och företagande i ett internationellt perspektiv. För en artikel om globaliseringens effekter för företag, framför allt i utvecklingsländer, har han tillsamman med en kollega från Brasilien fått det prestigefyllda priset ”Outstanding paper award winner” från Emerald Literati Network. 32

samspel | 2013

Gabriel Baffour Awuahs forskning handlar om hur företagens konkurrenskraft påverkas av globaliseringen, positivt och negativt. För många företag leder det till större marknad och ökade affärsmöjligheter. – Samtidigt har många små företag i den så kallade tredje världen ofta svårt att hävda sig på den globala marknaden och riskerar att slås ut, säger Gabriel Baffour Awuah. I sin artikel presenterar forskarna ett synsätt för hur man kan identifiera svagheter hos företagen. – Vi ger också förslag på åtgärder för hur företag i tredje världen kan stärka sin konkurrenskraft, säger Gabriel Baffour Awuah. Gabriel Baffour Awuah har dessutom skrivit ett kapitel om sin forskning i antologin Globalization: Education and Management Agenda som gavs ut 2012 av förlaget INTECH open science/open mind. Kapitlet heter Acting in the Globalized World: Marketing Perspective. Tillsammans med Mohamed Amal, Halmstadskollegan Svante Andersson, också han professor i marknadsföring, och Henrique Raboch – en student från FURB som läste sin magisterutbildning på Högskolan i Halmstad – har Gabriel Baffour Awuah författat ytterligare en artikel om internationellt företagande, även den publicerad i European Business Review. Artikeln heter Differences and similarities of the internationalization processes of multinational companies from developed and emerging countries och bygger på en jämförelse av hur multinationella företag från utvecklade länder och multinationella företag från framväxande länder, ”emerging markets”, internationaliseras.

Samhällsperspektiv på innovationer Vad betyder olika samhällsfaktorer för innovationsutveckling? Hur uppstår sociala innovationer och hur kan innovationer bli hållbara? Det är några av de frågor som Högskolans forskargrupp RISP fokuserar på. Text: NATHALIE sjögren TÖRHagen, HANNA JOHANSSON Bild: Bergslagsbild

ISP är en akronym bildat av

Research on Innovation in a Societal Perspective och är en mång- och tvärvetenskaplig forskargrupp som består av ett 15-tal forskare inom ämnen som bland annat arbetsvetenskap, statsvetenskap, sociologi, kulturgeografi, pedagogik, arkitektur och byggnadsvetenskap. Den geografiska anknytningen är stark inom RISP som har två huvudinriktningar. Det ena handlar om innovationer i en samhällskontext. – Innovationer uppstår inte bara genom teknik, ekonomi och produktutveckling. Samhällsfaktorer påverkar också. De uppstår i miljöer med bra politiska förutsättningar och bra arbetsliv, social tillit, kulturell utveckling och jämställdhet, säger Jörgen Johansson, docent i statsvetenskap och forskningsledare för RISP.

Individers engagemang kan driva sociala innovationer RISP:s andra huvudområde handlar om sociala innovationer och entreprenöriella förhållanden i offentliga sammanhang. Det handlar om hur individer drivs av ett samhällsengagemang och vill utveckla socialt och ekologiskt hållbara innovationer. Ett exempel på projekt inom RISP är samarbetet med

Halmstads kommun i det utvecklingsarbete som kommunen driver i de östra kommundelarna. – Här finns många möjligheter att bedriva forskningsoch utvecklingsarbete i ett geografiskt område som är intressant på flera sätt, inte minst när det gäller sociala frågor, boende, trygghet, transport, trafiklogistik, miljöaspekter och småföretagande, säger Jörgen Johansson och räknar upp en rad intressanta frågeställningar: till exempel hur medborgarna involveras i stadsplaneringen, hur sociala aspekter i boendet beaktas och hur näringslivsverksamhet kopplat till boendet kan utvecklas.

Samarbete över gränser Jörgen Johansson menar att sociala innovationer i stor utsträckning handlar om att hitta nya sätt att samarbeta över disciplingränserna. – Social innovation är ett oerhört vitt begrepp i sig och kan handla om allt från hur man kan förbättra logistik till folkrörelsernas roll i samhället. Men framför allt handlar det om att samverka över disciplingränser. Vill vi till exempel satsa på forskning om hållbar stadsutveckling måste olika aktörer samverka med varandra. Inom RISP försöker vi alltid sätta sociala innovationer i ett samhällsperspektiv.

Avtal för långsiktiga forskningsrelationer Högskolan i Halmstad och Samordningsförbundet i Halland har slutit ett samarbetsavtal för långsiktigt gemensamt utvecklingsarbete. Samarbete mellan de båda organisationerna har visserligen redan pågått under flera år, men ambitionen är nu att vidga samarbetet för att skapa en ömsesidig kunskaps- och kompetensutveckling mellan Högskolan och Samordningsförbundet. Högskolan kan till exempelvis bidra med vetenskaplig kompetens, följeforskningsuppdrag, metodutveckling och kompetenshöjande utbildning. Ett mål är att utveckla en gemensam plattform för utvecklings- och forskningsarbete gällande samhällsfrågor. Samordningsförbundet i Halland består av länets sex kommuner, arbetsförmedlingen, Region Halland samt försäkringskassan. Förbundets arbete går i stora drag ut på att förenkla vardagen för människor i olika utanförskap genom att samordna aktörernas insatser för individen. samspel | 2013

Navid Ghannad först att disputera inom innovationsvetenskap

Entreprenör för att man vill – och måste Högskolan i Halmstad är det enda lärosätet i Sverige som erbjuder innovationsvetenskap som forskningsområde. Navid Ghannad blev den förste att disputera inom området.

avid Ghannads avhandling The role of the entrepreneur in the international new venture – opening the black box handlar om entreprenörer och deras drivkrafter. – Jag har följt tre norrländska entreprenörer i så kallade born global-företag. Det som gör min studie unik är att jag har följt entreprenörerna under lång tid och har gått tillbaka till deras barndom för att förstå vilka mekanismer och drivkrafter som har gjort dem framgångsrika, berättar han.

Mycket gemensamt med entreprenörerna i studien Navid Ghannad är själv en erfaren företagare och entreprenör med sju pågående företag. – Jag känner igen mig själv ganska mycket i människorna som jag har följt. Generellt kan man säga att det finns två bakomliggande krafter hos en entreprenör. Den ena är att man måste göra något, den andra att man verkligen vill någonting. – Jag startade ett resebolag för att jag gillar att resa, ett assistansbolag och ickevinstdrivande grundskola/grundsärskola eftersom jag var tvungen på grund av vår mellanson som har autism. Genom att tänka utanför ramarna för en tradi34

samspel | 2013

tionell skola har vi med samma resurser lyckats skapa en skola där elever i målgruppen för första gången känner sig hemma och ser fram emot att komma till skolan. En av entreprenörerna i Navid Ghannads avhandling har liknande erfarenhet. Han startade sin verksamhet hemma i garaget. Mamman var blind och arbetade som sekreterare i en lokal förening för blinda. Han ville underlätta hennes arbete och tog fram en liten skrivare som på bara två år gick på export till många andra länder. Han gjorde det också för att han var tvungen. – Gemensamt för entreprenörerna i min studie är att de inte har varit vare sig rika, välutbildade eller språkkunniga. De har gått från ingenting till allt. Min slutsats är att drivkraften som bildas i barndomen är viktig. För mina entreprenörer ledde den drivkraften till att de lyckades komma på idéer, utveckla produkter och få ut dem på marknaden där andra har misslyckats.

Tre olika slags entreprenörer Totalt gjorde Navid Ghannad över hundra intervjuer med föräldrar, syskon, kollegor och barndomsvänner till entreprenörerna. Mönstret han såg var att deras barndom har färgat deras företagande på olika sätt.

Som en del av studien definierade han tre olika sorters entreprenörer – ”the sociable entrepreneur”, som gillar att vara ute och resa och träffa kunder men som ser själva produktutvecklingen som ett nödvändigt ont. ”R&D – forskar- och utvecklingsentreprenören” är raka motsatsen, det vill säga gillar att produktutveckla och ser delen med att vara ute och sälja som ett nödvändigt ont för att få resurser för fortsatt produktutveckling. Den tredje, ”the managerial entrepreneur”, är en företagsledare som både kan utveckla nya produkter, kommersialisera dem och dessutom arbeta målmedvetet för företagets fortsatta tillväxt genom att delegera arbetsuppgifter. – I studien ser man också en u-modell som visar hur familjens betydelse går upp och ner under entreprenörens liv. I början är familjen – föräldrar och syskon – väldigt viktig, den kanske är med och finansierar delar av verksamheten. Sedan minskar den i betydelse, för att därefter öka igen när entreprenören blir äldre och börjar fundera på vem som ska ta över verksamheten. En viktig hörnsten i born globalföretagarens verksamhet är styrelsen, som inte sällan är en ren ”pappersstyrelse” det vill säga med formell funktion men utan reellt inflytande i verksamheten.

Navid Ghannad är inte bara doktor. Han är också pappa till tre söner och entreprenör med inte mindre än sju egna företag. Bland annat en icke-vinstdrivande skola som han startade för en av sönernas skull.

– Genom min studie drar jag slutsatsen att många entreprenörer hade kunnat undvika vanliga misstag genom att satsa på en professionell styrelse. Det budskapet hoppas jag nu kunna gå ut med till andra entreprenörer, samtidigt som jag vill skriva vetenskapliga artiklar med utgångspunkt i avhandlingen, säger Navid Ghannad.

Viktigt att positionera sig Navid Ghannad tror att innovationsvetenskapen kommer att sätta Halmstad på den internationella kartan. – I dag måste man positionera sig. Genom att göra innovationsvetenskapen till en grundpelare kommer Högskolan i Halmstad att lyckas väl. Vi har 15 doktorander i ämnet – det kommer att bli fantastiskt när de börjar disputera! För egen del har Navid Ghannad redan börjat snegla mot nästa mål – att bli docent och så småningom professor.

Forskningsmiljön CIEL,

Parallellt med sin akademiska karriär utvecklar han sitt företagande. Det senaste projektet är att starta ett korttidsboende för sonen. Den nuvarande placeringen fungerar helt enkelt inte. – Som doktor kan man söka forskningsmedel och arbeta självständigt med olika forskningsprojekt. Därför ser jag min disputation som körkortet in i forskarvärlden. Samtidigt tror jag att det är en fördel att stå kvar med en fot i företagandet.

Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning, bedriver forskning inom innovationsvetenskap, vilket innebär studier av processer där idéer och behov omvandlas till resultat (exempelvis varor och tjänster) som tas i bruk. Fyra forskningsteman står i fokus: affärsmodellinnovation, internationell marknadsföring, entreprenörskapsforskning och produktutvecklingsprocesser.

Text: HANNA JOHANSSON Bild: anders andersson

samspel | 2013

avsett om man tillverkar pennor eller datorkomponenter är det avgörande att tillverkningsytorna är jämna. I dag är polering och mätning av ytor tidskrävande, men genom att kombinera expertis från två forskargrupper kunde Högskolan i Halmstad utveckla ett unikt mätinstrument för industrin, nämligen ...

Scattermetern

samspel | 2013

Bild: anders andersson

Lars Bååth, professor i fotonik, och Bengt-Göran Rosén, professor i maskinteknik, slog sina kloka huvuden – och forskargrupper – ihop och utvecklade ett unikt mätinstrument som de nu har patentsökt.

samspel | 2013

EU-projekt och ”samvetenskap” mellan forskargrupper gav resultat

Unikt mätinstrument med sikte på marknaden Text: joachim brink

annover-mässan i maj 2013: professorerna Lars Bååth och Bengt-Göran Rosén från Högskolan i Halmstad monterar upp sitt nyutvecklade mätinstrument – kallat Scattermeter – direkt på ett kaffebord. Inför de samlade åskådarna börjar de sedan mäta jämnheten på olika ytor med industriell precision. – Vi kunde göra samma mätningar som vanligtvis utförs i labbmiljö. Detta har varit vårt mål från början, att utveckla ett mätinstrument för industriella ytor som är snabbt, säkert, robust och klarar av att användas direkt i processen på verkstadsgolvet, säger Lars Bååth, professor i fotonik.

Två spetskompetenser i kombination Utvecklingen av Scattermetern är frukten av ett treårigt samarbete mellan två forskargrupper vid Högskolan i Halmstad. Projektet var en del av EU-satsningen poliMATIC och genomfördes i samarbete med flera Fraunhofer-institut. Det spelade även en roll i förarbetet inför avhandlingen On Polishability of Tool Steels, som Sabina Rebeggiani, forskningsassistent på Högskolan i Halmstad, lade fram tidigare i år. Läs mer om det på sidan 61. I projektet ingår, förutom forskargruppen fotonik, även forskargruppen funktionella ytor under ledning av Bengt-Göran Rosén, professor i maskinteknik. En kombination som har gett projektet en enastående expertis. – Här har vi två spetskompetenser. Inom funktionella ytor 38

samspel | 2013

finns stor kunskap om ytstrukturer och inom fotonik är vi experter på att med hjälp av ljus mäta dessa med stor precision, berättar Lars Bååth. Bengt-Göran Rosén håller med: – Det var en fantastisk möjlighet att kunna kombinera våra kunskaper. Vi såg direkt att vi kunde hjälpa varandra.

Mätning direkt i poleringsprocessen Men varför är denna noggranna mätning så viktig? Svaret finns i alla maskintillverkade produkter runt omkring oss. Varje föremål som tillverkas, även om det är något så vardagligt som en kulspetspenna, tillverkas i en gjutform. Och för att denna ska gå att använda måste dess yta vara helt jämn. Detta åstadkoms genom polering. Med jämna mellanrum under poleringsprocessen tas objektet ut ur verkstaden och in i ett laboratorium där man mäter vilka ojämnheter som finns kvar. – Det är en metod som stoppar hela förloppet vilket leder till att dyrbar tid förloras, säger Bengt-Göran Rosén. Det är här Scattermetern kommer in i bilden. Eftersom den är så robust kan den användas direkt i processen. Det går till så att den robot som utför poleringen på egen hand byter sitt verktyg mot mätinstrumentet, genomför mätningen, får information om ytans beskaffenhet och hämtar poleringsverktyget för att åtgärda de ojämnheter som har hittats. – I labbmiljö kan man bara mäta 0,5x0,5 mm åt gången, medan vårt instrument mäter 4x4 mm åt gången. Det mäter

enbart avvikelser vilket gör processen mycket snabb. Roboten får dessutom omedelbar feedback om hur ytan ser ut och vad som måste åtgärdas. Det finns inget annat mätinstrument som klarar detta, säger Lars Bååth.

Intresse från industrin Nästa steg är att föra ut Scattermetern på marknaden – något som Högskolan i Halmstad har stor vana vid. – Instrumentet är patentsökt och vi har grundat spinoff-företaget QISAB. Vi vet att det finns ett intresse från industrin och har även en kommersiell partner – företaget Toponova, säger Bengt-Göran Rosén. Under tiden som lanseringen pågår fortsätter forskningen och för närvarande arbetar forskargrupperna på flera fronter. – Eftersom vi får ständig återkoppling från näringslivet identifierar vi nya behov hela tiden. I förlängningen kommer detta att leda till fler kommersiellt gångbara projekt, säger Bengt-Göran Rosén. Både Lars Bååth och Bengt-Göran Rosén betonar den enkelhet som har präglat samarbetet mellan de olika forskargrupperna. Utan möjligheten att kombinera forskarnas expertis hade det varit svårt att bygga ett lika robust och pålitligt mätinstrument. – Den här typen av samverkan är typisk för Högskolan i Halmstad. Man brukar prata om tvärvetenskap, men vi kallar det ”samvetenskap”, säger Lars Bååth.

Forskningsmiljön MTEK – Maskinteknisk produktframtagning – bedriver forskning om funktionella ytor, tidiga produktutvecklingsfaser (design), tillämpad informationsbehandling (digitala produktmodeller), materialteknik samt fotonik och mikrovågsteknik. samspel | 2013

Halmstadmodellen uppmärksamhet Text: hanna johansson

Halmstad Applied Sport Psychology Supervision Model, HSM, är namnet på en unik och lokalt framtagen arbetsmodell inom utbildningen för tillämpad idrottspsykologi vid Högskolan i Halmstad. Nu har upphovsmakarna Natalia Stambulova och Urban Johnson börjat få internationell uppmärksamhet för projektet samtidigt som de planerar för fortsatt forskning kring modellen. ”Att arbeta som idrottspsykologisk rådgivare” är en fristående kurs vid Högskolan i Halmstad som startade läsåret 2002/2003. Kursen var den första i sitt slag att starta i Sverige och i dag sträcker den sig över två läsår. Till stora delar består kursen av handledd praktik där studenterna arbetar individuellt med egna klienter – idrottsutövare på olika nivåer. Efter avslutad kurs är tanken att man ska kunna arbeta som idrottspsykologisk rådgivare åt både enskilda idrottsutövare och lag. – Speciellt för kursen är att studenterna arbetar med en verklig person, oftast en enskild idrottsutövare. Kursen lägger också stor tyngdpunkt på att utveckla den enskilda studentens kvaliteter som idrottspsykologisk rådgivare, berättar Natalia Stambulova.

Urban Johnson och Natalia Stambulova är båda professorer i psykologi inriktning idrottspsykologi. Tillsammans har de utvecklat en unik arbetsmodell – ”Halmstad Applied Sport Psychology Supervision Model” – som är på väg ut på export till Europa. Bild: ANDERS ANDERSSON Bild: iStock 40

samspel | 2013

röner internationell Både Natalia Stambulova och kollegan Urban Johnson är professorer i psykologi med inriktning idrottspsykologi och har, förutom att vara lärare för kursen, även fungerat som studenternas handledare. Detta främst eftersom det inte har funnits resurser att anlita separata handledare. Det är utifrån denna tvådelade roll som forskarduon nu har tagit fram Halmstad Applied Sport Psychology Supervision Model – en arbetsmodell för tillämpad idrottspsykologi, bestående av fem sammanhängande delar – förutsättningar, underliggande strukturer och mål, tillsynsfilosofi, process och resultat. En av de första modellerna togs fram i samarbete med studenter och resulterade också i en bok, ”Guiden till idrottspsykologisk rådgivning” som i dag används som kursbok. – Studenter som har läst kursen tidigare har varit med och utvärderat innehållet, och deras reflektioner är väldigt användbara när vi utvecklar kursen, säger Natalia Stambulova.

Modellen efterfrågas internationellt Natalia Stambulova och Urban Johnson har nu skrivit ett kapitel, Insights from Sweden: Halmstad Applied Sport Psychology Supervision model, till en internationell bok, Becoming a sport,

exercise and performance psychology professional: International perspectives som ges ut på Routledge nästa år och som kommer att sprida modellen ytterligare. – Några universitet i Europa har redan kopierat delar av vårt HSM-koncept och driver liknande utbildningar i sina respektive länder. Det känns bra att veta att vårt tänk har stimulerat andra lärosäten och institutioner vid uppbyggnad av avancerade kurser i tillämpad idrottspsykologi, säger Urban Johnson. I framtiden finns det planer på att starta nya forskningsprojekt med fokus på vad som händer med studenterna när de har genomfört utbildningen. – I dag är det relativt få som kan försörja sig som idrottspsykologiska rådgivare på heltid. Men vi tror att det kommer att ändras, och vi ser definitivt ett behov av den här typen av rådgivare. Dagens idrottsvärld är avancerad och ställer allt större krav på utövarna. Att förbereda sig mentalt för att optimera sina resultat är minst lika viktigt som till exempel fysiska förberedelser, säger Natalia Stambulova. För att skapa fler karriärmöjligheter finns det planer på att utveckla modellen så att kunskaperna ska gå att överföra även till andra kontexter, till exempel inom näringslivet.

Världskonferens om idrottsskador Urban Johnson är inbjuden till en världsledande konferens inom prevention av idrottsskador nästa år: ”The 4th International Olympic Committee (IOC) World Conference on Prevention of Injury and Illness in Sport”. I konkurrens med 200 förslag till symposier blev Urban Johnson och forskningsmiljön CVHI från Högskolan i Halmstad ett av de 24 utvalda.Tillsammans med två doktorander ska Urban Johnson presentera den forskning som bedrivs inom idrottsskadegruppen på CVHI. Titeln på symposiet är: ”Ahead of injuries: sports injury prevention from a psychological point of view.” Konferensen går av stapeln i Monaco i april 2014. Det vetenskapliga programmet håller hög kvalitet och världsledande forskare inom prevention av idrottsskador kommer att delta.Vid den förra konferensen, 2011, deltog drygt 700 personer från 55 länder.

samspel | 2013

Komplex skolform

samspel | 2013

Textredigering: LENA LUNDĂ&#x2030;N Bild: anders andersson

både reducerar och konstruerar hinder Vilka erfarenheter har elever från sin utbildning i gymnasiesärskolan? Den frågan har Therése Mineur studerat i sin doktorsavhandling. Resultatet visar att elevernas erfarenheter speglar den särskilda skolformens komplexitet. – Eleverna är medvetna om den särskildhet som utmärker gymnasiesärskolan, som för flertalet innebär upplevelser av både trygghet och osäkerhet, konstaterar Therése Mineur, som har följt en grupp elever under två läsår.

herése Mineur har i sin avhandling studerat gymnasiesärskolan ur elevernas perspektiv. Skolformen riktar sig till elever som har bedömts ha en intellektuell funktionsnedsättning. Av en rikstäckande enkät som besvarades av rektorer i landet, framgick att majoriteten av alla elever som går (”är mottagna”) i gymnasiesärskolan får sin undervisning i särskilda gymnasiesärskoleklasser. På många håll anordnas emellertid alternativa lösningar för enstaka elever genom att de samläser kurser tillsammans med elever i gymnasieskolan. På ett litet antal skolor får alla elever som går i gymnasiesärskolan hela sin utbildning tillsammans med elever i gymnasieskolan, och på flera skolor får de delvis sin utbildning i form av utökad praktik (utöver de 22 veckor som de är garanterade under sin utbildning).

Organisation med konsekvenser – De faktorer som motiverar olika undervisningslösningar kan beskrivas som en förhandling mellan verksamhetens förutsättningar, ramar och resurser, och elevernas förutsättningar, förmågor och önskningar, säger Therése Mineur. Therése Mineur har följt fem skolor runt om i landet på närmare håll och sammanlagt intervjuat 26 elever under två läsår. De olika sätten att organisera undervisningen har framför allt visat sig ha betydelse för elevers inställning till skolarbetet och deras syn på vad som är viktig kunskap. Det handlar bland annat om hur de ser på sina framtida möjligheter till arbete och förekomsten av kontakt och samspel med elever i gymnasieskolan. Trots olika sätt att organisera verksamheten visar elevernas erfarenheter att skolorna förenas i en särskild skolkultur som bland annat handlar om ett ”vi-i-särskolan” i förhållande till andra elever och personal i andra skolformer. I gymnasiesärskolan bjuder lärarna in eleverna till en närhet som delvis suddar ut gränserna mellan personal och elever.

– I tidigare studier har ofta den omsorgskultur som råder inom särskolan, som också har framträtt i den här studien, kritiserats. Men med hänsyn till elevernas erfarenheter är det viktigt att inte oreflekterat kritisera detta eftersom den ofta är grunden till att elever känner trygghet. Å andra sidan ger ett alltför utbrett omhändertagande upphov till att elever blir osäkra på sig själva eftersom de upplever att de blir behandlade som yngre än de är, säger Therése Mineur.

Skillnader i bemötande och förväntningar Något som inte är unikt för den här skolformen, utan som har visat sig förekomma även i andra skolformer, är könsrelaterade skillnader. Till exempel när det gäller personalens förväntningar och krav på eleverna. Alternativa lösningar, exempelvis i form av utökad praktik, har i den här studien visat sig vara ett vanligare alternativ för manliga elever än för kvinnliga. När det gäller förväntningarna på eleverna, men också erfarenheter av personalens bemötande, är det oftare kvinnliga elever som upplever att de blir behandlade som yngre än vad de är. – Med tanke på att det här är en avhandling i handikappvetenskap är det relevant att uppmärksamma att elevernas erfarenheter också säger oss något viktigt om ett funktionshinders relativa karaktär. Ett mottagande i gymnasiesärskolan kan innebära att elever inte upplever sig ha några skolsvårigheter eller funktionshinder i skolkontexten som en följd av de anpassningar som görs. Men att kategoriseras som ”särskoleelev” får ofta till följd att elever upplever hinder i relationen till andra, eftersom skolformstillhörigheten markerar ett annorlundaskap, konstaterar Therése Mineur, och fortsätter: – I mötet med andra bekräftas ofta den upplevelsen genom andras bemötande, men också i mötet med de fördomar om särskola och intellektuella funktionsnedsättningar som finns i samhället och som eleverna i hög grad är medvetna om. Sammantaget betyder detta att mottagande i gymnasiesärskolan kan innebära att funktionshinder både reduceras och konstrueras. Therése Mineur lade fram sin avhandling ”Skolformens komplexitet – elevers erfarenheter av skolvardag och tillhörighet i gymnasiesärskolan” vid Örebro universitet. Forskningsarbetet har hon bedrivit vid Högskolan i Halmstad, där hon är anställd och där hennes huvudhandledare Magnus Tideman, professor i handikappvetenskap, är verksam. Bild: PRIVAT samspel | 2013

Motion positivt vid depression Fysisk träning är en effektiv behandling vid lättare depressioner. Det visar en metaanalys av bland andra Torbjörn Josefsson, doktor i psykologi vid Högskolan i Halmstad. Analysen, som baseras på 15 tidigare studier, visar att fysisk träning och motion har en betydande effekt på mild till måttlig grad av depression, förutsatt att personen inte har fysiska sjukdomar eller besvär kopplade till sin träning. – Primärvården, psykiatrin och företagshälsovården kan ha stor nytta av detta genom att utveckla gruppträningsinterventioner – behandlingar – speciellt utformade för deprimerade. Antingen som huvudbehandling eller som komplement till traditionell behandling, säger Torbjörn Josefsson. Att behandlingar kan ske i grupp kan innebära snabbare behandling, minskat lidande och kortare sjukskrivningsperioder. – Det är troligen mer kostnadseffektivt jämfört med psykoterapi. Primärvården kan också med stöd av vår analys rekommendera deprimerade personer att träna, antingen på egen hand eller i organiserade former. Torbjörn Josefsson tror själv på att utveckla ett skräddarsytt program för deprimerade, där motion, motivationssupport och mindfulness ingår, ett slags paket av ”kombinationsbehandlingar”. Torbjörn Josefssons huvudsakliga forskningsområde är annars mindfulness och i juni lade han fram sin doktorsavhandling inom området.

Forskarutbildning i hälsa och livsstil

Bild: JESPER PETERSON

Forskningsmiljön CVHI – Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott – bedriver forskning om välfärds- och utbildningssystemen och deras betydelse för utsatta grupper i samhället, hälsofrämjande processer som hälsoinnovation och hälso- och sjukdomsförebyggande samt om idrott och fysisk aktivitet.

ögskolan i Halmstad är på gång att starta forskarutbildning inom hälsa och livsstil. Universitetskanslersämbetet gav våren 2013 Högskolan rätt att utfärda doktorsexamen inom området, som innefattar ämnena omvårdnad, handikappvetenskap och idrottspsykologi. Sedan tidigare har Högskolan forskarutbildningsrättigheter inom två områden: informationsteknologi och innovationsvetenskap. Den forskning som Högskolan i Halmstad bedriver inom området hälsa och livsstil handlar framför allt om hälsofrämjande processer, funktionshindrades villkor och samband mellan hälsa och fysisk aktivitet. Urban Johnson, forskningsledare på Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), ser stora fördelar med att samla ämnena omvårdnad, handikappvetenskap och idrottspsykologi. – Det ger perspektiv på människors hälsa och livsstil på flera nivåer – individ, grupp och samhälle. För att få en rättvis bild av området hälsa är det viktigt med detta helhetsgrepp.

Kulturens betydelse inom äldreomsorgen Vilken betydelse har kultur och kulturinsatser för dem som arbetar inom äldreomsorgen, och för organisationen? Det undersöker Kristina Gustafsson, docent i etnologi vid Högskolan i Halmstad. ”Kultur för livet” kallas en serie kulturinsatser riktade till äldre inom vårdoch omsorgsverksamhet som Hallands bildningsförbund genomför på Region Hallands uppdrag under en tvåårsperiod fram till mars nästa år. Bidrag till insatserna kommer från Statens kulturråd. Halland har fått ett av de högsta anslagen i landet i denna satsning. Bland insatserna finns måleri, körsång, musikstunder och minnesutställningar som genomförs i samarbete med professionella kulturarbetare.

Etnografisk metod För att ta reda på vilken betydelse och vilka konsekvenser kultursatsningar får har Region Halland gett Högskolan i Halmstad i uppdrag att genomföra en forskningsstudie. – Jag undersöker vad människor som arbetar inom äldreomsorg på olika sätt – politiker, chefer, kulturutövare och personal i omsorgen – gör med kultur, och vad kultur gör med dem och med deras organisationer, alltså hur kultur påverkar och får konsekvenser, berättar Kristina Gustafsson, docent i etnologi och den som genomför studien. Kristina Gustafsson använder etnografisk metod med djupintervjuer och deltagande observationer. – Intervjuer är ett sätt att komma åt människors erfarenheter genom att de berättar och reflekterar över sitt arbete och olika kulturinsatser. Observationer på plats är ett viktigt komplement för

att undersöka vad som görs i praktiken och hur det går till. Studien omfattar en kartläggning och analys av dels strukturella villkor, till exempel politiska beslut, resurser och riktlinjer, dels av faktiska kulturinsatser. – Det handlar om vilken mening och funktion kulturinsatser i äldreomsorgen har. Vad tillför det och vilken inverkan har det på personalen och organisationerna – inte bara i det praktiska arbetet utan också intellektuellt?

Stort intresse för studien Slutredovisning ska ske i januari 2014 men Kristina Gustafsson har redan vid

flera tillfällen berättat för olika intressenter om vad hon har kommit fram till. – I dag regleras främst omvårdnad och medicin för äldreomsorg, medan den sociala delen – där saker som att måla, sjunga och baka ingår – är mer förhandlingsbar. Och det blir därför oftare som det skärs ner på sådan verksamhet just för att det inte uttrycks explicit i lagstiftningen. De politiker som Kristina Gustafsson har intervjuat i sin studie understryker det faktum att äldreomsorgen står inför flera utmaningar. En av de största är att bryta äldre människors ensamhet. Ett sätt att göra det är att ordna mötesplatser och gemensamma aktiviteter. – Utöver omtanken om människors välbefinnande ger detta även vinster genom att ohälsan minskar och på så vis fördröjer behovet av äldrevård, säger Kristina Gustafsson och fortsätter: – Redan på 1950-talet resonerade man på samma sätt. Då var lösningen på ensamheten främst frivilligorganisationer. I viss mån är det fortfarande så. Men så som insatserna ”Kultur för livet” visar finns det i dag en rad andra aktörer som är beredda att gå in och förändra äldreomsorgen. Hur det ska genomföras och vad det innebär blir ett av resultaten i min studie. Jag hoppas att det kan bidra till att utveckla arbetet inom äldreomsorgen för framtiden. Text: LENA LUNDÉN Bild: iStock

Forskningsmiljön Kontext och kulturgränser bedriver kulturforskning som inbegriper hållbar turismutveckling, kulturella och materiella förändringsprocesser, forskning inom mångfalds- och identitetsperspektiv med fokus på genus, klass och etnicitet, samt forskning inom ämnesdidaktik. samspel | 2013

Våtmarker Miljöinnovation som fungerar som naturens njurar

En gång betraktades våtmarkerna i naturen som ett sumpigt hinder för böndernas ständigt ökande hunger efter åkermark. Utdikning och torrläggning raderade dem ur landskapet och numera syns spåren enbart på historiska kartor. I dag vet vi att både naturliga och konstruerade våtmarker fyller en viktig roll för att till exempel rena vatten och utjämna flöden. Man kan betrakta dem som naturens egna njurar. – Konstruerade våtmarker kan ses som en övergångszon mellan ett utsläpp och ett naturligt ekosystem där vattnets kvalitet och mikrobiella samhälle kan närma sig det som finns naturligt – och det handlar inte bara om att avskilja kväve, även om detta är viktigt i en jordbruksregion som Halland. Sedan ett tiotal år visar forskning att många miljöstörande ämnen kan avskiljas

och brytas ned i våtmarker, som till exempel hormonstörande ämnen, mutagena ämnen och läkemedelsrester, förklarar Sylvia Waara, universitetslektor i miljövetenskap, och tillägger: – Jag ser våtmarkerna i ett väldigt brett perspektiv där de kan bidra med flera betydelsefulla ekosystemtjänster.

Gemensam satsning runt Östersjön Sylvia Waara är, liksom Stefan Weisner, professor i biologi med inriktning miljövetenskap, och Anna Hansson, universitetsadjunkt i miljövetenskap, verksam i forskningsmiljön BLESS vid Högskolan i Halmstad. Tillsammans med forskarkollegor i Sverige, Polen och Litauen arbetar de med ett projekt för att sammanställa de svenska erfarenheterna av konstruerade våtmarker för efterbehandling av utsläpp från avloppsreningsverk, och sprida erfarenheter till andra länder runt Östersjön.

Sylvia Waara, universitetslektor i miljövetenskap, ser våtmarker i ett brett perspektiv: ”de kan bidra med flera betydelsefulla ekosystemtjänster, många miljöstörande ämnen kan avskiljas och brytas ned i våtmarkerna”.

samspel | 2013

– Vi har också med oss intressenter från den polska halvmiljonstaden Gdansk. Där planerar man att anlägga en våtmark och det är viktigt att höra vilka synpunkter de har för att plocka fram ett bra underlag. Projektet möjliggörs med medel från Svenska Institutet. Syftet är att ta fram riktlinjer för design, drift och övervakning av konstruerade våtmarker i området. Men våtmarkerna kan även ha viktiga effekter för rekreation och friluftsliv tack vare att de skapar lämpliga miljöer för fåglar och annat djurliv, som ett slags oaser i kulturlandskapets ofta ensartade miljö, säger Sylvia Waara.

God kunskap om våtmarker i Halmstad Sverige – och Högskolan i Halmstad – har mycket lång erfarenhet av att anlägga och utvärdera våtmarker, något som Halmstadforskarna kan bidra med i projektet. Inte minst handlar det om att skapa motivation, menar Sylvia Waara. Projektet kallas ”På väg mot riktlinjer för design, drift och övervakning av konstruerade våtmarker för utsläpp från avloppsreningsverk i Östersjöområdet”, och inom dess ram har tre workshoppar genomförts med deltagare från såväl svensk som polsk sida och med inbjudna experter från olika lärosäten. Det är viktigt att man får tillgång till lämpliga markytor för anläggning av våtmarker. Vegetationen i våtmarken fyller också en viktig funktion, bland annat tjänar den som en fästyta för det mikrobiella samhället som står för den huvudsakliga avskiljningen av miljöstörande ämnen. Vegetationen bidrar också till att partiklar sedimenterar på botten av våtmarken och därmed avskiljs flera miljöstörande ämnen i

denna process. Vårt klimat i Nordeuropa innebär ett hinder eftersom den biologiska aktiviteten minskar vintertid – men den upphör inte. Det finns olika sätt att designa en våtmark för att minska temperatureffekterna.

Våtmarker är miljöinnovationer Projektet har initierats tillsammans med de polska kollegerna vid Gdansk University of Technology och det är frukten av ett cirka sex år långt samarbete som Sylvia Waara har haft med dem. Ett samarbete som inleddes då hon var verksam vid Mälardalens högskola. – Vi hoppas att vårt projekt ska leda fram till två saker. För det första en ansökan för att bygga en våtmark i Gdansk. För det andra att vi forskare ska träffas för att kunna söka forskningsmedel tillsammans från EU. Vi arbetar redan med en sådan ansökan med syfte att utveckla och utvärdera våtmarkers förmåga att avskilja läkemedel, berättar Sylvia Waara. Mycket av samarbetet handlar om att träffas och få kunskapsöverföring på både den svenska och polska sidan. Projektet innebär att en liten plattform kan skapas för vidare samarbete, vilket Sylvia Waara och hennes kollegor hoppas mycket på i framtiden. – Vi ser våtmarkerna som en miljöinnovation och i framtiden kommer vi att arbeta mer intensivt med dessa, bland annat i det nya forskningsprogrammet ”Grön innovation” (se nedan). Text: ANDERS AILI Bild: Anders Andersson

Forskningsmiljön BLESS – Bio- och miljösystemforskning – studerar olika system i naturen, i samhället och i människokroppen. Forskare arbetar inom olika men integrerade fält såsom våtmarker, växthusgaser och biodiversitet, fjärrvärme, vindkraft och biogas samt muskelfunktion, idrott/prestation och rehabilitering.

Grönt ljus för hållbar tvärvetenskaplig forskning ”Grön innovation: hållbara innovationer inom grön näring” är ett nytt och tvärvetenskapligt kunskapsområde som ingår i Högskolans långsiktiga strategiska satsning. Området har hög samhällsrelevans och samproduktion med olika aktörer i samhället är centralt för att utveckla innovativa hållbara affärsmodeller för miljöinnovationer. Inom området ryms innovation, ekonomi, hållbar utveckling och miljövetenskap. Målet är att skapa nya tankemönster och därigenom få lantbruksföretag att bli både mer hållbara och lönsamma. Detta sker genom samverkan

mellan olika akademiska discipliner och organisationer i samhället. – Grön innovation är ett område som ska möta de stora samhällsutmaningarna inom grön näring genom att utveckla värdekedjorna från ekosystemtjänster till konsument. Det kan ske genom olika förädlingssteg som i sin tur kan leda till såväl nya produkter och tjänster som fler arbetstillfällen och förbättrad lönsamhet, säger Marie Mattsson, verksamhetschef för naturvetenskap på Högskolan i Halmstad.

samspel | 2013

James Parker är forskarstuderande på Högskolan och fystränare på Scandinavian School of Golf och Charlotte Olsson är docent i idrottsfysiologi på Högskolan. Tillsammans med fyra kolleger och 30 elitgolfare driver de ett forskningsprojekt för framgångsrik, skadefri elitgolf. I projektet kommer träningsmaskinen TrainiTest väl till pass.

Träningsmaskinen som ger Högskolan en framtidssving Låt oss börja med en bild ur en film som många säkert känner igen. ”Den ofrivillige golfaren” Stig-Helmer står med ett smått olyckligt ansiktsuttryck fastspänd i en maskin som envetet tvingar honom att utföra den perfekta golfsvingen – gång på gång på gång. Scenen är hämtad ur Lasse Åbergs film med samma namn. 48

samspel | 2013

Nej, TrainiTest på Högskolan i Halmstad är långt ifrån en sådan maskin men väl så effektiv och dessutom med ett mycket brett användningsområde. Det kan Charlotte Olsson, docent i idrottsfysiologi, intyga. Strax före sommaren installerades anläggningen i test- och träningslokalerna vid högskolehallen. – Det här är en unik maskin och en svensk uppfinning från Västerås. Vi är glada över den och över att vara det kan-

ske enda lärosätet i landet som har den. TrainiTest är en jätteresurs för oss, säger hon samtidigt som hon demonstrerar vad maskinen är kapabel att göra.

Ingår i forskningsprojekt Utrustningen togs i bruk på allvar sedan golfsäsongen utomhus upphörde i höstas. Ett 30-tal elitgolfspelare ingår i forskningsprojektet ”Framgångsrik skadefri golf ” som finansieras av KK-stif-

telsen tillsammans med Högskolan, Scandinavian University of Sports, Volkswagen Golfarena samt In Motion Intelligence. – Deltagarna har här möjlighet att utföra övningar som är specifika för sporten både vad gäller träning och rehabilitering. Vår del blir att prova ut och utvärdera vad maskinen verkligen kan bidra med, och hur detta påverkar idrottarnas prestation, förklarar Charlotte Olsson. Syftet med projektet är att förstå hur fysiologiska, psykologiska och biomekaniska parametrar påverkar elitgolfare och deras prestation. I Halmstad, Sveriges golfhuvudstad, passar den här maskinen och forskningsprojektet som hand i golfhandske. Halmstads kommun är ledande i utvecklingen av golfen och har en av landets äldsta och främsta banor i Tylösand. Som grädde på moset finns en högskoleutbildning för professionella golfspelare samt en nu avancerad anläggning för utveckling av det egna golfspelet.

– En av de viktiga fördelarna med maskinen är dess effektivitet och mångsidighet. En person som tränar med hjälp av den vinner en hel del tid jämfört med träning i ett traditionellt gym. Därmed kan man lägga mer tid på att utveckla sportspecifik teknik inom exempelvis golf. I dag används maskinen på flera håll i landet, men huvudsakligen inom elitklubbar, på ett eller annat välutrustat gym och på några testcentrum. Exempelvis används TrainiText av en handfull lag

i SHL (tidigare elitserien i ishockey) liksom italienska fotbollsklubben Udinese och Olympiatoppen i Norge. – Vi är nöjda med att kunna ligga i framkant här i Halmstad gällande forskning på området träning, prestation och rehabilitering. Där ger TrainiTest oss ytterligare möjligheter att utforska kroppens prestationsmöjligheter, säger Charlotte Olsson. Text: anders aili Bild: anders andersson

Gagnar flera idrotter Men den speciella maskinen ska inte enbart komma den klassiska sporten till godo. Den har åtskilliga andra möjligheter och har en allsidighet för träning av de flesta idrotter med speciella krav. – Vi har tidigare provat maskinen inom friidrottsdiscipliner som exempelvis häcklöpning och spjutkastning. Men det mesta, från tennis till rodd och handbollsspel, går att förkovra sig i med utrustningens hjälp, berättar Charlotte Olsson och tillägger:

Utan att gå alltför djupt in på teknikaliteter har TrainiTest den unika möjligheten att i en styrketräningsövning variera både vikten och hastigheten (isokinetiskt) så att den sammandragande (koncentriska) delen av rörelsen kan ha ett annat motstånd och en annan hastighet än den efterföljande bromsande (excentriska) rörelsen.

Professionellt idrottsutövande – inriktning golf

Bild: SCANDINAVIAN SCHOOL OF GOLF

Högskolan i Halmstad har en unik utbildning som gör det möjligt att kombinera professionellt idrottsutövande med akademiska studier. Utbildningen består av två delar: en akademisk och en idrottslig. Studenterna läser totalt 120 högskolepoäng på Högskolan i Halmstad och får en högskoleexamen i idrottsvetenskap. Träningslära och idrottspsykologi är två exempel på ämnen som ingår. Den teoretiska kunskapen kopplas till golf genom praktiska moment och projektarbeten. Konceptet innefattar även en idrottslig, icke-poänggivande del, där studenterna får stöd att utveckla sitt golfspel. Denna del håller stiftelsen Scandinavian School of Golf i.

samspel | 2013

Bild: anders andersson Text: ANDERS AILI

Namnen vi får präglar oss i livet Meja, Moa, Miriam, Muffin, Muhammed eller Åke – namnen vi väljer åt våra barn präglar i hög grad deras identitet och personlighet genom livet. Men valen säger ännu mer om föräldrarna. Frågan om hur och varför föräldrar bestämmer sig för vissa namn har länge fascinerat Emilia Aldrin, filosofie doktor och lektor i svenska.

amn är en fascinerande del av språket. De utmärker sig från andra ord både vad gäller exempelvis bildning, grammatisk funktion, psykologisk betydelse och social betydelse. Det var en tidigt grundad nyfikenhet och ett intresse för svenska språket och namnens särställning inom språket som ledde Emilia Aldrin vidare till djupare studier. 2011 disputerade hon på sin avhandling, ”Namnval som social handling. Val av förnamn och samtal om förnamn bland föräldrar i Göteborg 2007–2009”, vid Uppsala universitet. Avhandlingen kan sägas vara den första i sitt slag i landet där man har tittat på namngivningsprocessen av barn.

Namnet mer än en etikett När föräldrar väljer namn till ett barn innebär det inte bara att skapa en praktisk etikett utan också att uttrycka känslomässiga, estetiska, ideologiska och sociala förhållningssätt. Mer eller mindre omedvetet lägger föräldrarna in sina egna förhoppningar, värderingar och erfarenheter i namnet de väljer. Samtidigt är det barnet som kommer att bära namnet, och namnvalet får konsekvenser i form av påverkan på självbild, samt fördomar och bemötande från omgivningen. 50

samspel | 2013

Emilia Aldrins avhandling bygger på en enkät som besvarades av cirka 600 föräldrar med en svarsfrekvens på drygt 60 procent. Urvalet gjordes bland föräldrar till barn födda mellan vissa datum. Andelen svar gladde henne. – Jag fick kommentarer som: ”äntligen vill någon veta hur vi tänkte”. Vid sidan av enkätundersökningen kontaktade Emilia Aldrin också ett 20-tal föräldrapar för djupare intervjuer, som grundade sig på samtal och diskussioner i mindre grupper. Där konfronterades också föräldrarna med varandras åsikter. Det blev tydligt att namnets sociala innebörd och identitetsmarkerande funktion kan omskapas och tänjas i olika riktningar utifrån situationen och i interaktionen med omgivningen. – Genom valet av namn pekar föräldrarna i viss mån ut riktningen i livet för barnet, men hur namnet tolkas kan alltid förändras utifrån kontexten, menar Emilia Aldrin.

Socialt ställningstagande Namnvalet, menar hon, är ett socialt ställningstagande och ger uttryck för vilka föräldrarna vill vara men samtidigt vilken social bakgrund och vilka personliga erfarenheter de har. En viktig slutsats är att det finns ytterst få föräldrar som är

passiva i sitt namnval. Så gott som alla gör ett aktivt val och de är också oftast väl medvetna om vilka sociala positioneringar det innebär att välja just detta namn. Föräldrarna positionerar sig i valet mellan traditionellt och modernt, svenskt och internationellt, vanligt och ovanligt och därigenom gör de även ett socialt ställningstagande. Genom att välja till exempel ett traditionellt namn uttrycker de också att de är eller vill uppfattas som traditionella personer som har traditionella värderingar. I valet mellan ytterligheterna, vanligt respektive ovanligt namn, lägger sig de flesta någonstans i mitten med en dragning åt det ovanliga, vilket speglar den generella samhällsutvecklingen mot ökad individualisering.

Emil & Ida eller Tess & Winston Bland de föräldrar som väljer bland mer vanliga namn hittar man namn som har mer än 10 000 bärare – David, Elin, Emil, Ida och Sara. I den andra gruppen, de som väljer originella namn som högst bärs av 50 andra barn samma år, kan man hitta nybildningar som Ninya och Tiago, relativt nya namn som Neo och Ronja, amerikanska som Tess och Winston – eller mycket ovanliga svenska namn som Emrik, men också flera andra grupper av namn. – Ideologiska ställningstaganden, exempelvis ett feministiskt, kan innebära att man strävar efter könsneutrala namn. Men ett ideologiskt ställningstagande kan också innebära att man tar avstånd från sociala skillnader, exempelvis genom ett namn som inte ger associationer till en gammal överklass eller omvänt till dess motsats, arbetarklass. Det finns en stark trend till innovation inom namnområ-

det. Föräldrar använder de namn som finns på ett nytt sätt. Samtidigt är det tydligt att namnmodet tycks röra sig i cykler. Föräldragenerationens namn känns omoderna och tråkiga medan namnen från generationen före är spännande, vilket leder till att gamla namn kommer tillbaka efter en viss tid och då plötsligt uppfattas som innovativa. Efter avhandlingsarbetet har Emilia Aldrin fördjupat forskningen om namnval genom mångfalds- och genusperspektiv. Hon ser en samhällsnyttig aspekt i sin forskning eftersom namnet kan få stor betydelse för individen och det därför blir viktigt att kritiskt studera namngivningsprocessen, både vilka funktioner den fyller för föräldrarna och vilka konsekvenser den får för barnet. Sådana kunskaper är till exempel viktiga vid utformning av namnlagstiftning och bedömning av namnansökningar, som till stor del handlar om att väga föräldrarnas önskan mot barnets välmående. Hennes forskning granskar också hur namnvalet bidrar till att skapa olika könskonstruktioner och i vilken mån nyskapade namn bidrar till att luckra upp skillnaden mellan kvinnliga och manliga namn. Just nu studerar Emilia Aldrin betydelsen av namn och namns konnotationer, det vill säga deras associativa och abstrakta betydelse, genom en undersökning av bedömning av elevtexter i skolan. Samma text kommer att bedömas av ett stort antal lärare, men inkludera referenser till olika fingerade namn med olika sociala och kulturella konnotationer. Målet är att undersöka vilken betydelse människans förförståelse för sociala och kulturella aspekter kring författaren får för hur elevers prestationer bedöms.

Innovationer i namn och namnmönster Sverige är ledande i världen när det gäller namnforskning. Högskolan i Halmstad har två forskare på området, och i år förlades det årliga ”Nordiska namnsymposiet” just till Halmstad. Konferensen genomfördes i början av november och samlade ett 50-tal deltagare, vilket är fler än vanligt. Eftersom Sverige ligger i täten på området lockar symposiet till sig deltagare – förutom från de nordiska länderna inklusive Färöarna – även från Tyskland och Ukraina. – Namn är en del av språket och samhället, och de förändringar som har ägt rum under senare decennier med ny teknik och nya språkliga domäner för med sig nya behov och nya möjligheter för namngivning och namnforskning, säger Emilia Aldrin, som tillsammans med forskarkollegan Linnea Gustafsson, var arrangör och värd för symposiet.

Temat i år för symposiet, det 43:e i ordningen som anordnas av det akademiska samarbetsorganet NORNA, var ”innovationer i namn och namnmönster”. Ett 40-tal föredrag som på olika sätt handlade om symposiets breda tema fanns att välja mellan under konferensdagarna, där också värdarna från Högskolan i Halmstad bidrog. Alla aspekter på namn, såväl ortnamn, personnamn som övriga namn rymdes inom ramen för temat. Här är några exempel: innovativa namn och namnmönster, etablering av namninnovationer, mångkulturella namn, litterära namn, namn på innovationer, attityder till nya namn och namnmönster liksom innovativa teorier, metoder och användningsområden. Föredragshållare som belyste namnforskningen som sådan ur ett innovativt perspektiv fanns bland särskilt

inbjudna talare. Ett diskussionsämne under konferensen var den nu aktuella namnlagspropositionen i Sverige, i vilken bland annat en liberalisering för enklare namnval och namnbyte när Emilia Aldrin. det gäller personnamn föreslås. Symposiet avslutades med en sammanfattande paneldiskussion där viktiga forskningsfrågor samt teoretiska och metodiska slutsatser från symposieföredragen identifierades och diskuterades. Därigenom ville arrangörerna bidra till en positiv vidareutveckling av framtida forskning. samspel | 2013

Forskarutbildning i samverkan stärker konkurrenskraften I Högskolan i Halmstads företagsforskarskola ”Embedded and Intelligent Systems Industrial Graduate School” genomgår yrkesverksamma i näringslivet forskarutbildning. Tanken är att satsningen långsiktigt ska stärka konkurrenskraften hos företagen som deltar genom att forskningskompetens och ny kunskap tillförs inom nyckelområden. Samtidigt bidrar forskarskolan till Högskolans profilering och utveckling av forskningsoch utbildningsmiljön. 52

samspel | 2013

nder de närmaste åren är målet att åtta personer från näringslivet ska gå forskarutbildning genom samarbete mellan företagen, Högskolan i Halmstad och KK-stiftelsen som är delfinansiär. Doktoranderna delar arbetstiden mellan sin ordinarie arbetsplats och Högskolan. Högskolan står för forskarutbildning och handledare, företagen står bland annat för en del av doktorandernas lön, och doktoranderna själva står för en massiv arbetsinsats.

Samverkan inom Högskolan Högskolan i Halmstad har rättigheter för att examinera doktorer inom tre områden. Formerna och inriktningen på utbildningen beror till stor del på finansieringen. Parallellt med företagsforskarskolan drivs en mera reguljär forskarutbildning där doktoranderna är anställda av Högskolan och tillbringar sin mesta tid på lärosätet. För Högskolan innebär företagsforskarskolan ett tillskott på ytterligare doktorander i forskningsmiljöerna. – Fler doktorander från näringslivet är mycket positivt för forskningsmiljön och bidrar till att vi stärker samproduktionen. Tillsammans med de här doktoranderna bedriver vi ytterligare forskning i nära samarbete med näringslivet, säger professor Magnus Jonsson, ansvarig för företagsforskarskolan. Utbildningen sker i samarbete mellan Högskolans forskningsprofiler EIS – Halmstad Embedded and Intelligent Systems Research och CIEL – Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning. – Det är positivt att dessa båda starka forskningsmiljöer samarbetar kring företagsforskarskolan och vi ser hur Högskolans innovationsprofil stärks genom satsningen, säger Magnus Jonsson.

Företagen satsar strategiskt Att frågan är viktig för företagen förstår man när deras insats synas. Varje deltagande företag åtar sig att täcka lönekostnaderna för doktoranden. Dessutom ska man svara för handledning och mentorskap, samt engagera sig i de forskningsprojekt som företagsdoktoranderna är aktiva i.

– Vi vill ytterligare stärka vår profil som ett forskande företag och att ha en doktorand i verksamheten känns som en naturlig del i den profileringen. Den kompetens som vi på det här sättet tillför företaget kommer att stärka vårt erbjudande generellt sett, säger Håkan Sivencrona vid Qamcom Research & Technology i Göteborg, ett av de företag som deltar i samarbetet. Företaget arbetar bland annat med produktutveckling inom signalbehandling, kommunikationssystem, inbyggda system, mjukvarutestning och systemsäkerhet. Man driver såväl egna projekt som uppdrag för kunder. – I första hand kommer doktoranden att arbeta in-house med att hitta forskningsfrågor inom våra uppdrag. Det höjer nivån i det vi gör både på längre och kortare sikt, oavsett om det är kunduppdrag eller för vår egen del, menar Håkan Sivencrona.

Utmaning för doktoranderna För personerna som går forskarutbildningen är det ett tillfälle att skaffa sig en av de mest kvalificerade utbildningar man kan få. Men det gör sig inte av sig själv, utbildningen tar fyra till fem år och innebär mycket arbete och resor för doktoranderna. Hawar Ramazani från Saab Training & Simulation var den första industridoktoranden på plats. Han fördjupar sig i strömsnål och flexibel radiokommunikation. – För mig har starten varit väldigt rolig, lärorik och intressant, inte minst genom att jag som doktorand har ett annat fokus än jag har haft tidigare. Förenklat kan jag säga att mitt jobb nu handlar mindre om det som är beprövat och testat, och mer om det som är outforskat och nytt och hur saker kan göras bättre. Företagsforskarskolan innebär ett djupt engagemang från alla parter. Det är tydligt att företagen är villiga att satsa på detta, inte bara för att bygga upp kompetensen i företagen utan också som en satsning på nyckelkompetens. – Det känns verkligen positivt att företaget vill och har ambitionen att fördjupa sig inom mitt område och speciellt roligt är det förstås att de gör det genom att satsa på mig. Jag tror att det

I första hand kommer doktoranden att arbeta in-house med att hitta forskningsfrågor inom våra uppdrag, vilket höjer nivån i det vi gör, oavsett om det är uppdrag för kund eller för vår egen del. Håkan Sivencrona, Qamcom Research & Technology

finns en skillnad mellan att vara ”vanlig” doktorand och företagsdoktorand. Jag jobbar med två målbilder, dels att doktorera, dels att hålla företagets målbild klar för mig och matcha den mot de akademiska kraven så att det blir bra för båda, konstaterar Hawar Ramazani. Text och bild: ROLAND THÖRNER

Forskningsmiljön EIS (Embedded and Intelligent Systems) bedriver forskning inom områdena inbyggda intelligenta system, innovativ IT-användning samt tillämpad matematik, fysik och elektronik. Syftet är att ta fram kunskap för skapandet av innovativa IT-baserade produkter och tjänster, från möjliggörande tekniker, via systemlösningar och tillämpningar, till värdeskapande IT-användning.

samspel | 2013

Internationella framgångar för Högskolans doktorander Wagner Ourique De Morais och Siddhartha Khandelwal är två av Högskolans internationella doktorander. I somras vann de båda priser för sina forskningsprojekt i samband med internationella konferenser i Grekland respektive Australien. Internationella doktorander världen över söker sig numera till Högskolan i Halmstad för att bedriva och utveckla sin forskning. Två av dem är Wagner Ourique De Morais från Brasilien och Siddhartha Khandelwal från Indien. – Jag hade tidigare gjort min masterutbildning i Frankrike och ville tillbaka till Europa när doktorandtjänsten vid Högskolan i Halmstad dök upp 2007. Nu har jag och min fru etablerat oss här och har inga planer på att flytta, berättar Wagner Ourique De Morais och fortsätter: – Den akademiska miljön och människorna som arbetar här är väldigt trevliga och kompetenta. Det finns goda möjligheter att få snabb hjälp i sin forskning och det gör det motiverande att arbeta här.

Forskar om smarta hem Wagner Ourique De Morais är doktorand vid IDE, Sektionen för informationsvetenskap, data- och elektroteknik och knuten till CERES, Centrum för inbyggda system. Under åren 2009– 2012 var han även engagerad i Hälsoteknikcentrum Halland där han gjorde flera studier. Hans huvudsakliga forskning handlar i dag om så kallade ”smarta hem” – hur man kan förbättra livskvaliteten genom tekniska och skräddarsydda applikationer i hemmen, till exempel för äldre så att de kan klara sig själva och bo kvar hemma så länge som möjligt. – Mitt mål är att utveckla en infrastruktur i hemmen som stödjer vård baserad på individens behov utan att 54

samspel | 2013

privatlivet inskränks. Tanken är att det ska underlätta för vårdtagare, anhöriga och hemtjänstpersonal, säger han.

Lön för mödan I somras deltog Wagner Ourique De Morais i en internationell konferens i Aten, 9th International Conference on Intelligent Environments (IE’13). Där belönades hans vetenskapliga artikel A ’Smart Bedroom’ as an Active Database System med utmärkelsen Best Doctoral Colloquium Award. – Utmärkelsen stärker min tes att det här är ett viktigt forskningsområde och att mina försök att införa ett mer flexibelt system är innovativt. För Högskolans del tror jag att den här typen av priser är bra, inte minst eftersom de kan leda till ökat internationellt samarbete. Tack vare konferensen i Aten har vi till exempel knutit kontakt med italienska och spanska forskare, säger Wagner Ourique De Morais. Siddhartha Khandelwal är en annan av Högskolans doktorander som har prisats internationellt för sin forskning kring avancerad robotteknik. Han är sedan hösten 2012 verksam vid IDE och tilldelades i somras tredje pris vid en internationell konferens om klättrande och gående robotar (CLAWAR) i Sydney, Australien. – Priset ”bästa tekniska artikel” fick jag för min artikel Estimation of the trunk attitude of a humanoid by data fusion of inertial sensors and joint encoders och det kom väldigt oväntat. Jag har egentligen bara börjat forska kring det här ämnet och det betyder mycket att redan på ett tidigt stadium få bekräftat att jag gör någonting bra, det ökar motivationen. Siddhartha Khandelwal sökte sig till Högskolan i Halmstad för att här finns en välutvecklad forskningsmiljö som ger honom möjligheter att utveckla sin egen forskning. – Jag läste en masterutbildning i avancerad robotteknik i Polen och i

Prisade doktorander. Wagner Ourique De Morais och Siddhartha Khandelwal. Bild: ROLAND THÖRNER

Frankrike, som finansierades av Europeiska Unionen. Under utbildningen skrev jag bland annat ett arbete om roboten NAO som numera också finns vid Högskolan i Halmstad (se s. 14–16, reds. amn.). Nu har jag valt att i stället inrikta min forskning på verkliga människor och hur jag kan använda min kunskap för att analysera och skapa mening kring mänskliga rörelser för att hjälpa människor till hälsosammare liv, särskilt äldre som lider av neuropsykologiska funktionshinder, säger han.

Sätter Halmstad på den internationella akademiska kartan Siddhartha Khandelwal tror att internationella utmärkelser av det slag som han själv och Wagner Ourique De Morais tilldelades på internationella konferenser sätter Högskolan i Halmstad på den internationella akademiska kartan. – Folk får upp ögonen för Halmstad. Tidigare har de kanske känt till enskilda forskare härifrån, men nu börjar de intressera sig för lärosätet och frågar ”var ligger Halmstad?”. Själv fick jag under mina tidigare studier höra talas om att några av de mest framstående akademikerna inom robotteknik finns här. Nu är de mina kollegor! Dessutom är det väldigt bra att det inte finns någon hierarki vid Högskolan i Halmstad. Här jobbar alla tillsammans. Text: HANNA JOHANSSON

Annette Böhm disputerade i somras. Bilden är från akademisk högtid, som ägde rum i november, då hon promoverades enligt tradition. Hon fick bland annat motta kransen, frihetens symbol, av promotor professor Bertil Svensson. Bild: ANDERS ANDERSSON

Framtidens fordonssäkerhet starkt forskningsområde Annette Böhm var fram till i somras en av Högskolan i Halmstads egna doktorander inom området informationsteknologi. Nu är hon så kallad postdoc i Kanada, tack var ett stipendium från Sverige-Amerikastiftelsen – och sin avhandling naturligtvis. Hennes forskning kan i framtiden komma att revolutionera trafiksäkerheten.

ag forskar inom fordonskommunikation, om hur bilar ska kunna utbyta viktig säkerhetsinformation med varandra, förklarar Annette Böhm. Annette Böhms avhandling Delay-sensitive wireless communication for cooperative driving applications lades i somras fram vid Högskolan i Halmstad. I korta drag går hennes forskning ut på att förse morgondagens fordon med inbyggda system så att bilar så snabbt som möjligt ska kunna informera andra bilar och förare i ett visst område om olika faror och trafiksituationer. – Informationen kan egentligen handla om allt möjligt, men jag har främst ägnat mig åt säkerhetsapplikationer. Kunskapen om andra bilars position och hastighet eller information om en oväntad händelse, till exempel en inbromsning eller ett filbyte, kan användas för att varna föraren i tid och därmed undvika en potentiell krock, säger Annette Böhm.

Intresse från näringsliv och myndigheter I sin forskning har Annette Böhm använt sig av så kallade kommunikationsprotokoll i bilar. – För att last- och personbilar av olika märken ska kunna ”prata” krävs ett gemensamt språk. Det är en unik situation där fordonstillverkarna måste samarbeta. Hon tror att den här typen av fordon kommer att finnas i trafiken inom åtta–tio år. – Intresset är väldigt stort både från näringsliv och statliga

Text: HANNA JOHANSSON

myndigheter, inte minst när det gäller standardiseringen av kommunikationen. I slutändan hoppas jag att min forskning kommer att rädda liv. Det är stora ord, men samtidigt uppstår det dagligen många farliga situationer som gör att folk dör i trafiken. Med hjälp av bil-till-bil-kommunikation tror jag att antalet olyckor kommer att minska.

Starkt forskningsområde vid Högskolan Hon beskriver ämnet som hett just nu och tror att det kan skapa en del uppmärksamhet kring den forskning som bedrivs vid Högskolan i Halmstad. – Inbyggda och intelligenta system är ett av Högskolans starkaste forskningsområden. Samtidigt är det ett ingenjörstekniskt område som många har svårt att relatera till. Det är lite annorlunda med just min forskning. Det flesta har bil i dag, och folk är intresserade av projekt som kan leda till ökad säkerhet och räddade liv.

Postdoc i Kanada Tidigare i år tilldelades Annette Böhm ett stipendium av Sverige-Amerikastiftelsen, som innebär att hon nu får möjlighet till en ettårig postdoc-vistelse vid University of Waterloo i Kanada, en möjlighet som hon har sett fram emot: – Universitetet där har framstående forskning inom det område som min avhandling handlar om. Sedan kommer jag gärna tillbaka till Halmstad. Jag trivs väldigt bra här.

samspel | 2013

Små partiklar – stora Nanoteknik handlar bokstavligt talat om att bygga med världens minsta byggstenar. Vid forskningsmiljön EIS på Högskolan i Halmstad har forskningen resulterat i banbrytande nya material – skräddarsydda för framtidens elektronik.

n av de faktorer som gör nanoteknik speciell är att materia får nya egenskaper på en mikroskopisk nivå. Detta utnyttjar vi för att exempelvis kombinera olika material på sätt som inte låter sig göras i vanliga fall. Man skulle kunna kalla det atomslöjd, berättar Håkan Pettersson, professor i fysik. Den lilla skalan inom nanoteknik kan ibland kännas lika svårgripbar som universums astronomiska avstånd. I praktiken kan det handla om att designa material och komponenter med en storlek på ett tiotal nanometer. Som jämförelse kan nämnas att ett vanligt A4-papper är hundratusen nanometer tjockt.

Designar från grunden Forskningen inom nanoteknik vid Högskolan i Halmstad bedrivs sedan många år i forskningsmiljön EIS (Halmstad Embedded and Intelligent Systems Research). Forskningen bedrivs i nära samarbete med Lunds universitet. – Vi designar och bygger alla komponenter från grunden och analyserar dem med avancerad mätutrustning som finns i Rydberglaboratoriet på Högskolan. För att tillverka komponenter behövs dock tillgång till renrum. Högskolan är sedan många år partner i Nanometerkonsortiet vid Lunds universitet – nmC@LU. Genom detta mycket framgångsrika samarbete har vi tillgång till ett fantastiskt renrum och till annan extremt dyr utrustning för exempelvis strukturundersökningar. Den lilla skalan till trots finns här stora vinster att göra. Forskningen inom nanoteknik vid Högskolan i Halmstad har som mål att designa och utveckla nya material för framtidens elektronik. Det huvudsakliga forskningsområdet berör design, tillverkning och karakterisering av nya typer av optiska komponenter. Hjärtat i dessa utgörs av så kallade kvantprickar som är oerhört små halvledarpartiklar samt nanotrådar som är tunna fibrer av halvledarmaterial. Båda dessa typer av nanostrukturer kan effektivt omvandla ljus till elektrisk ström. De har även den stora fördelen att de kan tillverkas i mycket stort antal med förhållandevis enkel teknik.

Kamera hittar cancer Ett framgångsrikt forskningsprojekt vid EIS handlar om utveckling av värmekameror med nanoteknik. Avancerade värmekameror av detta slag har ett mycket brett tillämpningsområde: – De kan användas till allt där man behöver detektera tem56

samspel | 2013

peraturskillnader med stor noggrannhet. Till exempel kan man upptäcka begynnande hudcancer genom att se temperaturskillnader i huden, mäta föroreningar i luften och göra astronomiska observationer. Det stora problemet med befintliga kameror är det höga priset som bland annat beror på kravet att det värmekänsliga chipet måste kylas ned till ungefär -200°C. I projektet, som bedrivs i samarbete med svenska forskningsinstitutet Acreo och koreanska forskningsinstitutet KIST, utnyttjas kvantprickarnas unika egenskaper för att tillverka billigare kameror med bättre prestanda. Därigenom blir tekniken också mer tillgänglig för andra applikationer.

Tunna solceller Nanotrådar är ett annat forskningsområde där Högskolan i Halmstad har kommit långt. Trådarna kan odlas direkt på ett chip och exempelvis användas i optiska komponenter som fotosensorer och solceller. – Nanotrådar är mycket bra på att absorbera strålning, som exempelvis solljus, och konvertera den till elektrisk ström. Trådarna är väldigt tunna vilket innebär att materialåtgången blir liten. Dessutom kan man kombinera olika material längs med tråden, vilket gör att man mer effektivt kan ta tillvara olika våglängder och färger. Ett annat användningsområde är att i stället tillföra elektrisk energi till nanotrådarna för att tillverka lysdioder. En kombination av lysdioder och fotosensorer tillverkade med nanoteknik kan möjliggöra avancerad optisk kommunikation. – Eftersom nanotrådar kan odlas på nästan vilket material som helst – även kisel – kan tekniken möjliggöra optisk kommunikation direkt på till exempel ett datorchip.

Nya magnetiska komponenter Ett annat forskningsområde är att skapa magnetiska nanotrådar – något som görs genom att magnetiska manganjoner skjuts in i trådarna med en sorts jonkanon. – Om detta lyckas kan vi inte bara realisera magnetiska komponenter på en kiselplatta, utan dessutom styra magnetismen med en elektrisk spänning. Det ger möjlighet att integrera transistorer och minnen direkt på ett datorchip av kisel. Tillsammans med de nya typer av optiska komponenter som har beskrivits kan helt nya generationer av integrerade elektriska, optiska och magnetiska komponenter tillverkas med en teknik som är kompatibel med dagens kiselteknologi. – Ett av våra mål är att kunna integrera allt detta på ett chip. Det är något som inte har varit möjligt tidigare. Nanotekniken öppnar nya dörrar för en formidabel utveckling av framtidens elektronikindustri, säger Håkan Pettersson. Text: joachim brink Foto: Anders Andersson

möjligheter

Nanotrådar i stark förstoring. I verkligheten är de 1 000 gånger mindre än ett hårstrå i diameter. Nanotrådar har unika egenskaper som kan utnyttjas för att skapa banbrytande optiska och magnetiska komponenter, enligt Håkan Pettersson, professor i fysik.

samspel | 2013

Halmstad Colloquium samlar fram Förra året startade föreläsningsserien Halmstad Colloquium på Högskolan i Halmstad. Hittills har ett 20-tal kända forskare från hela världen gästat Halmstad för att föreläsa, såväl för åhörare på plats som för dem på annan ort. Den stora publiken finns nämligen på nätet. Den första och hittills mest sedda föreläsningen har lockat fler än 600 besökare via YouTube. För att öka synligheten och kontaktytan till internationell forskning arrangerar två av Högskolans forskningscentrum, CERES och CAISR, en föreläsningsserie som har fått namnet Halmstad Colloquium. Målet är att samla de mest namnkunniga forskarna inom områdena inbyggda och intelligenta system.

– Synlighet, både lokalt och internationellt, är viktigt för en forskningsmiljö och dess möjlighet till påverkan. Det är dessutom viktigt ur rekryteringssynpunkt. Vi anställer forskare och doktorander från hela världen. Man söker sig förstås till lärosäten som man känner till, säger Bertil Svensson, professor i datorsystemteknik och en av initiativtagarna till föreläsningsserien. Ekvationen ökad synlighet och relativt smala föreläsningar i den yttersta forskningsfronten är inte alldeles enkel. För att få många åhörare till föreläsningarna videofilmas de och publiceras på YouTube. Först ut bland föreläsarna var Edward A. Lee från U.C. Berkeley i USA. Hans föreläsning Heterogeneous Actor Models är den föreläsning som har setts av flest på webben med fler än 600 visningar. Text: ROLAND THÖRNER

Se föreläsningarna på youtube

För den som vill se intressanta föreläsningar med internationellt perspektiv om inbyggda och intelligenta system, är det bara att klicka in sig på Högskolans YouTube-kanal hogskolanihalmstad, välj kategori Föreläsningar & presentationer.

Kishor S. Trivedi

Från Indien via USA och Ryssland till samarbete med Högskolan i Halmstad En av dem som har gästat Halmstad Colloquium under året är Kishor S.Trivedi, välmeriterad professor i elektrooch datorteknik vid Duke University i USA. Inom ramen för Halmstad Colloquium bjuds framstående forskare in från universitet, forskningsinstitut och företag runt om i världen för att föreläsa om ämnen relaterade till inbyggda och intelligenta system. Ett av Colloquiums stora namn i år var Kishor S. Trivedi, professor i elektrooch datorteknik vid Duke University i USA. Han har en diger meritlista och har 58

samspel | 2013

hittills skrivit omkring 500 vetenskapliga artiklar samt tre böcker om moderna datorsystems prestanda och tillförlitlighet. Nu arbetar han på sin fjärde bok, undervisar, handleder doktorander och – inte minst – reser världen över för att föreläsa om sin forskning. – Som ung ville jag bli lärare, jag visste inte inom vad eller på vilken nivå, men lärare – det skulle jag bli. Att jag sedan utbildade mig inom elektronik och datorsystem tror jag handlar mycket om nyfikenhet, säger han. Kishor S. Trivedi kommer ursprungligen från Indien, men flyttade till USA efter att ha slutfört sin grundutbildning i

elektronik i Bombay. – Jag flyttade till Illinois för att ta en masterexamen. Sedan fortsatte jag och blev både filosofie doktor och gjorde mina postdoc-studier där, innan jag kom till Duke University som högskolelektor i datorvetenskap 1975.

Fokus på systemsäkerhet Kishor S. Trivedis huvudsakliga forskning har genomgående handlat om säkerhet och tillförlitlighet bakom olika sorters system, framför allt datorer – men även flygplan och bilar. – Konstruktionen bakom dagens datorsystem tenderar att innehålla många

mstående forskare från hela världen Framstående forskare i Halmstad Colloquium under 2012 och 2013

fel, varpå tillförlitligheten och säkerheten blir bristande. Det ser vi på många håll i dag, och i framtiden kan vi nog förvänta oss att cyberkrigföring blir ett stort problem när det gäller internationella konflikter. Säkerhetsfrågan har alltid varit mitt huvudsakliga problemområde. Det berör alla delar av vårt liv i dag, menar Kishor S. Trivedi.

Har utvecklat många verktyg Kishor S. Trivedi och hans kollegor har bland annat tagit fram algoritmer för numeriska lösningsmetoder och tekniker för att lösa stora Markovkedjor samt algoritmer för automatiserad produktion och lösning av stokastiska nät. Han har utvecklat många verktyg, bland annat Sharpes, SPNP och SREPT – som har använts i över 500 akademiska och industriella laboratorier världen över.

Under sin föreläsning vid Högskolan i Halmstad talade Kishor S. Trivedi bland annat om just stokastiska petrinät. Detta är ett verktyg som används i syfte att skatta säkerhet och tillförlitlighet i olika system genom att tillåta slumpmässig variation i en eller flera ingångar över tiden. Den slumpmässiga variationen är vanligtvis baserad på svängningarna i historiska data för en vald period.

Början på långvarigt samarbete Att Kishor S. Trivedi gästade Högskolan i Halmstad är mycket tack vare Alexey Vinel, gästprofessor vid Högskolans forskningsmiljö EIS. – Jag fick höra talas om professor Trivedi redan under min grundutbildning i Ryssland, då en del av hans arbeten ingick i vår kurslitteratur. Sedan träffades vi på en internationell konferens om

Bild: ROLAND THÖRNER

Edward A. Lee, U.C. Berkeley Steven Shladover, ITS Berkeley Aaron Ames, Texas A&M Charles Consel, INRIA Karl-Erik Årzén, Lunds tekniska högskola Claus Führer, Lunds tekniska högskola Warwick Tucker, Uppsala universitet Robert Cartwright, Rice University Marcia O’Malley, Rice University (på bilden) Karl H. Johansson, KTH John Kenney, Toyota InfoTechnology Center Janos Sztipanovits, Vanderbilt University Radu Grosu, Vienna UT / Stony Brook Karl Iagnemma, MIT Magnus Egerstedt, Georgia Tech Kishor S. Trivedi, Duke University (se nedan) Gul Agha, University of Illinois Doug Leith, Hamilton Institute Mike Butts, Synopsys Cristoph Mecklenbräuker, Technische Universität Wien

ultramodern telekommunikation i S:t Petersburg år 2012, där han var en av huvudtalarna. Vi kom fram till att vi hade många gemensamma intressen och har nu skrivit en gemensam artikel om pålitlighet i kommunikationen mellan fordon för trafiksäkerhetstillämpningar till den vetenskapliga tidskriften IEEE Transactions on Computers. Ambitionen är att upprätta ett långvarigt samarbete mellan Högskolan i Halmstad och Duke University, till exempel genom studentutbyten. – Till att börja med har vi en rysk doktorand som kommer att studera i Halmstad. Parallellt kommer han att tillbringa en del tid vid Duke University under handledning av Kishor S. Trivedi, berättar Alexey Vinel. Text: HANNA JOHANSSON samspel | 2013

Tålamod lönar sig i demokratiska revolutioner

re forskare vid Högskolan i Halmstad och Stockholms universitet presenterade tidigare i år en studie som visar att demokratiseringsprocesser i den moderna demokratins barndom var mycket långsammare än dagens. Före 1900-talet var vägen till demokrati över ett halvsekel lång, medan övergångar som påbörjades efter 1900 hade en mediantid på 1,7 år. Forskarna fann även att demokratin överlever längre där övergångarna har varit långsammare. Att demokratisera ett land kan kräva dramatiska uppbrott, vilket de ”demokratiska revolutionerna” i den islamiska världen tydligt visar. Studien påvisar ingen gemensam sekvens av reformer som de långsamt utvecklade demokratierna hade genomfört – alla sådana sekvenser var unika. De länder som har demokratiserats snabbt gjorde det oftast

Efternamn Förnamn

el (typogr

gra | Titel (typo

författarpresen (fet kursiv) Efternamn rkant med Förnamn texten i unde iv). Justera tation (kurs bilden.

n) a framsida afin bör följ

ertitel ntuell und

n) a framsida fin bör följ

resentatio (författarp typografi amma Baksidans sidan. Dets (normal). följa fram sfiler ksidestext exten) bör inställning baksidest . Mallar och n, titeln och bokens rygg grafin på inalmallar. ur.se/orig ller för typo terat .studentlit nns på www

ating District He g and Coolin riksen Svend Frede r Sven Werne

Art.nr #####

entl www.stud

itteratur.se

i ett enda steg, eller via en kaotisk mellanperiod. Det verkar således inte finnas något universalrecept för hur demokratisering ska ske. Den kan vara nåbar från många håll. Studiens resultat är del av ett större projekt för att försöka förstå samhällsförändringar som en evolutionär process. Forskarna menar att institutionella förändringar som demokratisering liknar mönstret för spridning av innovationer mellan nationer, som exempelvis kommunikationstekniker. – Det finns både skillnader och likheter mellan biologisk evolution och hur kultur och samhällen förändras över tid. Förståelsen av det naturliga urvalet har revolutionerat biologin och gett oss verktyg att förstå fenomen som annars vore obegripliga. Utmaningen är att se om en liknande teori gäller för förändring av kultur där institutioner in-

Bild: Anders Andersson

går, menar forskarna Mikael Sandberg, professor i statsvetenskap vid Högskolan i Halmstad samt Patrik Lindenfors, docent i zoologi och Fredrik Jansson, doktor i matematik, båda Stockholms universitet. Resultaten presenteras i artikeln Democratic Revolutions as Institutional Innovation Diffusion: Rapid Adoption and Survival of Democracy i den vetenskapliga tidskriften Technological Forecasting and Social Change.

Första internationella läroboken om fjärrvärme Sven Werner, professor i energiteknik på Högskolan i Halmstad, har skrivit världens första internationella lärobok om fjärrvärme och fjärrkyla tillsammans med Svend Frederiksen, professor vid Lunds universitet.

ögskolans forskning om fjärrvärme är framstående och Sven Werner är en av de främsta fjärrvärmeexperterna i Europa. Tanken är att läroboken District Heating and Cooling ska användas av studenter på lärosäten runt om i Europa. I Sverige är fjärrvärmenäten relativt väl utbyggda och ungefär 60 procent av värmebehoven i bostads- och servicesektorn tillfredsställs av fjärrvärme. I Europa som helhet värms 12 procent av byggnaderna upp med fjärrvärme. Enligt Sven Werner är en satsning på fjärrvärme en förutsättning för att EU ska nå sina energimål år 2050. I en studie som han publicerade tillsammans med doktoranden Urban Persson tidigare i år, skriver han att ett utbyggt fjärrvärmesystem som står för 50 procent av värmeförsörjningen skulle kunna ge en årlig besparing på cirka 130 miljarder kronor per år. – Energiförsörjningen är en gemensam fråga för många länder. Och den är viktig. Genom att fjärrvärmen vinner större marknadsandelar får vi lägre koldioxidutsläpp, det krävs mindre mängd bränsle till energisystemet, och vi har större möjligheter att återvinna. Dessutom behöver vi inte importera energi i samma utsträckning som i dag. Det finns med andra ord mycket vi kan vinna på att bygga ut fjärrvärmen i hela Europa, säger Sven Werner. 60

samspel | 2013

Ny metod för kvalitetssäkring på stålföretaget Uddeholms AB

ormverktyg för olika typer av plastprodukter har ofta mycket höga krav på ytfinhet. Små ytdefekter i storleksordningen mikro- eller nanometer kan göra att den färdiga produkten inte fungerar som den ska eller helt enkelt inte ser tillräckligt bra ut. Därför handpoleras de allra flesta verktyg, ett hantverk som kräver många års erfarenhet att bemästra och som både är en besvärlig och tidskrävande process. Ett steg i att förkorta ledtiderna och uppnå högre och jämnare produktkvalitet är att mäta den polerade ytan och studera ytstrukturen i de-

talj. På så sätt kan man få kunskap om vilka defektstrukturer som är avgörande vid formsprutning och hur dessa hänger samman med materialegenskaper och slip- och polerparametrar. I sin avhandling On Polishability of Tool Steels i ämnet maskinteknik presenterar Sabina Rebeggiani, forskningsassistent i maskinteknik vid Högskolan i Halmstad, en metod för att kvantitativt karakterisera högglanspolerade verktygsytor. – Jag har översatt polerarnas visuella bedömningar till kvantifierbara bedömningskriterier för verktygsytor, vilket

bland annat resulterade i en defektklassificering som numera används av Uddeholms AB både i och utanför Sverige, berättar Sabina Rebeggiani. Projektet var ett samarbete mellan Högskolan i Halmstad och Uddeholms AB, och har lett till vidare samarbeten med bland annat Fraunhofer IPT, ILT i Aachen och Aalen Hochschule i Tyskland samt några mindre företag i Halland. Avhandlingen lades fram vid Chalmers i april i år, men forskningsarbetet har Sabina Rebeggiani bedrivit vid Högskolan i Halmstad.

Sabina Rebeggiani disputerade tidigare i år på en avhandling som handlar om kvalitetssäkring av ytor som poleras. Bild: ANDERS ANDERSSON

samspel | 2013

Frida Stranne är lektor i statsvetenskap på Högskolan i Halmstad och filosofie doktor i freds- och utvecklingsforskning med fokus på amerikansk utrikes- och säkerhetspolitik. Under 2012 var hon Svenska Dagbladets expert i tidningens bevakning av presidentvalet i USA. Ett uppdrag som snabbt ledde till att många andra medier också kontaktade Frida Stranne för expertutlåtanden gällande USA, inte bara kring valet av president. Här reflekterar Frida Stranne över dilemmat att bli ”expert”. Å ena sidan är det en chans att som forskare föra ut sitt budskap, å den andra är expertrollen förenad med en mängd premisser – villkor som medierna ställer. Bild: Anders Andersson

Att synas eller inte synas, A

tt tacka ja till uppdraget att vara Svenska Dagbladets expert i samband med valet i USA var aldrig självklart. Jag var osäker på om jag skulle klara ”expertrollen” på de premisser som förelåg men framför allt på värdet av att delta. Med lite perspektiv kan jag nu konstatera att: (1) det krävde enormt mycket mer arbete än jag kunde ana, (2) det utvecklades till något mycket större än jag först kunde överblicka (jag får nu mängder med förfrågningar om såväl medieuppdrag som paneldebatter), (3) det har varit väldigt svårt att lära sig hantera medievillkoren, men också (4) att det har fått en rad oanade men positiva konsekvenser som har lett till många spännande möten och sammanhang som har öppnat nya dörrar för mig. Medielogiken är inte sällan det motsatta till vad man som forskare uppfattar som viktigt. Media handlar om snabba nyhetsflöden som ska kommenteras, begränsat utrymme för att utveckla komplexa samband och man styr inte själv slutprodukten, vilket ofta känns väldigt frustrerande. Det är också pressande att sitta i direktsändning i radio och tv eller svara på TT:s eller tidningsjournalisters frågor som inte sällan ställs på ett sätt som gör det svårt att få fram det man helst själv vill 62

samspel | 2013

fokusera på. Som kvinna ställs man därtill inför en rad problem som inte alltid är direkt synliga men väldigt kännbara om man inte är varse dem och hanterar dem. Att det är så krävande gör det önskvärt att vi som forskare (med dagens krav på synlighet) faktiskt diskuterar mediestrategier på ett bättre sätt och också tar hjälp av varandra som kollegor. Numera vet jag vad det kan ge att våga utmana sig själv att delta. Medverkan kan gynna både den egna forskningen och lärosätets synlighet. En av de tuffare sakerna kan annars vara attityder inom forskarkollegiet vad gäller mediemedverkan, och bristen på stöttning. Det anses inte som något akademiskt finrum och många verkar uppfatta forskare som får möjlighet att medverka regelbundet i medierna som att det handlar om att de själva vill synas. Inte sällan raljeras det över dem som syns. Det kan säkerligen finnas olika drivkrafter för att medverka som expert, men för mig handlar det om att få ut saker som jag tycker är viktiga och saknas i debatten om USA. Men givetvis måste man fundera över när och i vilka mediesammanhang som man verkligen ska delta. Uppdraget som Svenska Dagbladets expert placerade mig snabbt på mediernas

det gör skillnad Frida Stranne var Svenska Dagbladets expert i samband med presidentvalet i USA 2012, ett uppdrag som snabbt ledde till att andra medier började efterfråga – och fortfarande gör – hennes analyser kring frågor som rör USA. Bilden är från SVT:s presidentvalvaka, där Frida Stranne var en av kommentatorerna. Bild: PRIVAT

”ringlista” vilket innebär att jag sedan förra sommaren återkommande har varit med i SVT:s morgonsoffa, P1:s olika samhällsprogram och flertalet av våra dags- och kvällstidningar. Jag blir numera kontinuerligt tillfrågad och måste därför vara ytterst noga med att enbart tacka ja till sådant som verkligen handlar om mina kärnfrågor. Inom mitt ämne blir man annars lätt en allmänexpert som får uttala sig om allt som rör USA och det är inte något jag vill. Vill man bevara en tydlig integritet gäller det både att säga nej ibland och att vara noga med att ställa villkor i de sammanhang man medverkar. Det allra viktigaste är att det utifrån min regelbundna mediemedverkan (synlighet) har följt en mängd inbjudningar till paneldebatter och gästföreläsningar vid olika policyinsti-

tut, föreningar och myndigheter. Jag har i dessa sammanhang, men även i olika mediemiljöer, träffat andra forskare vilket har lett till konkreta nya forskningssamarbeten. Att synas i mediesammanhang har också öppnat upp kanaler som gör det lättare att få publicera debattartiklar – för min del i Aftonbladet, Svenska Dagbladet samt magasinet Arena – men även att utveckla min egen blogg där min ambition är att ”lyfta” den svenska debatten om amerikansk politik och på ett vetenskapligt sätt synliggöra olika perspektiv på detta i nya kanaler. Slutsatsen är alltså att medieplattformen har möjliggjort för mig att få diskutera det jag forskar om också i många andra forum där man kan göra skillnad. Text: FRIDA STRANNE

Under 2013–2014 är Frida Stranne gästforskare vid American University i Washington DC,”Program for US Foreign Policy Studies”. Frida Stranne driver en blogg – amerikaanalys.se – som hon har startat för att bidra till en ”mångfacetterad analys av hur vi kan förstå utvecklingen i USA och hur detta påverkar omvärlden”. På hh.se kan man också följa henne där hon då och då ger sina betraktelser över hur det är att vara gästforskare i ett annat land. samspel | 2013

Passion för forskning och innovationsprocesser Förra året startade Högskolan ett meriteringsprogram som ska öka andelen kvinnliga docenter och professorer. Lena Ewertsson är en av tio forskare som ingår i satsningen. Hon är docent i medieoch kommunikationsvetenskap och har också en doktorsexamen i teknik och social förändring. Hennes forskning är inriktad på att öka den historiska och sociologiska förståelsen för innovationsprocesser, med ett särskilt fokus på medier, informationsoch kommunikationsteknologier.

eriteringsprogrammet går ut på att tio utvalda kvinnliga forskare under 40 procent av sin anställning får meritera sig till docent respektive professor samtidigt som de träffas regelbundet inom nätverket. Lena Ewertsson är en av de tio och en av två som ska meritera sig till professor. Hon ansökte om en plats i programmet av flera anledningar. Bland annat vill hon bidra till en närmare dialog mellan

Bild: CHRISTEL LIND

samspel | 2013

teorier och perspektiv från olika områden och traditioner för att på ett mer allomfattande sätt kunna fånga innovationsprocesser i relation till olika gränser, mål och kontexter. – Jag har förhoppningar om att kunna bedriva forskning och undervisning som kan bidra till ny kunskap om hur innovationsprocesser kan skydda och bevara gamla traditioner och mönster, stimulera framväxten av nya marknader och ekonomisk tillväxt samt förbättra – eller hota och förstöra – hälsa och miljö, säger Lena Ewertsson.

Forskade om tillblivelsen av TV3 och TV4 Lena Ewertsson gjorde sin grundutbildning vid Linköpings universitet där hon disputerade inom Tema teknik och social förändring år 2001. I sin avhandling ägnade hon särskild uppmärksamhet åt introduktionen av TV3 eftersom hon genom Televerkets arkiv råkade få tillgång till material som egentligen var sekretessbelagt. I arbetet med sin avhandling fick hon även tillgång till information om processer och händelser som ledde till att TV4, efter en kortare tid som satellitkanal, hösten 1991 fick monopol att sända reklamfinansierad tv i det statliga marknätet i Sverige. Detta kom att utgöra fokus för Lena Ewertssons andra bok.

knuten till två forskargrupper vid Handelshögskolan i Göteborg. Just nu studerar hon frågor och processer kopplade till termer som e-säkerhet, hacking, trojanska attacker och cybercrime. – En av mina forskningsfrågor är vad banker gör i praktiken när de försöker hantera säkerhet och osäkerhet relaterat till transaktioner av pengar via internet och relaterade digitala tekniker, tjänster och nätverk. Ett projekt som jag har kunnat starta tack vare finansiering från Internetfonden.se och Wallanders & Tom Hedelius Stiftelse, berättar Lena Ewertsson. Hon har fått tillträde till, och samlar material för, studien inom två stora nordiska bankkoncerner: Nordea och Danske Bank. Eftersom ämnet är oerhört känsligt och inkluderar banksekretess har hon fått skriva på en särskild så kallad disclosure agreement som bland annat innebär att respektive bank måste läsa allt innan det publiceras.

Karriär och familj måste gå att kombinera

Trojanska attacker och hacking

Högskolans meriteringsprogram för kvinnliga forskare syftar till att skapa en jämnare könsfördelning bland forskare inom akademin. – Jag efterlyser fler kvinnliga förebilder och då gärna flera framstående kvinnor som visar att det går att kombinera yrkesambitioner och passion för forskning och undervisning med barn och familj, säger Lena Ewertsson.

Sedan 2010 jobbar Lena Ewertsson på Högskolan i Halmstad. Hon är också

Text: HANNA JOHANSSON

Lena Ewertsson bidrog med tips och fakta till dokumentärserien om Jan Stenbeck som visades på SVT tidigare i år, bland annat genom sin avhandling och boken ”Dansen kring guldkalven? En historia om uppbyggandet av TV4 1984–1991”. Hon ingår i det internationellt etablerade mångdisciplinära forskningsområdet Science and Technology Studies (STS) och är medlem i Kungl. Vetenskapsakademiens permanenta kommitté Nationalkommittén för teknik och vetenskapshistoria.

Resurscentrum för forskning om

tillämpad kulturanalys Högskolan i Halmstad har tillsammans med Lunds universitet skapat ett nationellt resurscentrum för tillämpad samhälls- och kulturanalytisk forskning. Syftet är att utveckla forskning inom området tillsammans med offentlig sektor och näringsliv.

i ser ett behov av en nationell samlingspunkt där vi kan samla kompetens och dit externa aktörer kan vända sig. Högskolan i Halmstad, som ligger i framkant när det gäller samverkan, är en bra placering för ett sådant centrum, säger Vaike Fors, universitetslektor i pedagogik på Högskolan i Halmstad och projektledare. Arbetet med att skapa ett nationellt resurscentrum, Swedish Centre for Applied Social and Cultural Analysis (SCACA), är en del av ett internationellt samarbete mellan forskningsmiljön CESAM vid Högskolan i Halmstad, forskargruppen kring masterutbildningen Applied Cultural Analysis vid Lunds universitet samt the Digital Ethnography Research Group/Design Research Institute vid RMIT University i Melbourne i Australien.

Kulturvetenskap får ny roll i innovationsarbetet I samband med starten av SCACA fick Högskolan 150 000 kronor i initieringsbidrag från Stint (Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning). I höst har projektet även fått 500 000 kronor av Högskolans strategiska forskningsmedel samt en miljon kronor för att anställa en gästprofessor – samarbetspartnern Sarah Pink från RMIT University i Melbourne. – Samhällsvetenskap och humaniora har tidigare inte haft en tydlig roll i Högskolans profileringsarbete. Att vi får ta del av Högskolans strategiska forskningsmedel är ett erkännande som visar att vi är på väg i rätt riktning, säger Vaike Fors. Enligt henne finns behov av en arena för teoriutveckling när det gäller tillämpad kultur- och samhällsvetenskap. Målsättningen är nu att dessa ämnesområden ska bli en del av

processen att göra Högskolan i Halmstad till ett innovationsdrivande lärosäte. – Det hade varit roligt om Högskolan i Halmstad och Lunds universitet kunde bli kända som de lärosäten i Sverige där man nyttiggör kultur- och samhällsvetenskaplig forskning genom att forska, diskutera och samtala kring de här ämnena.

Nya samarbeten I våras hölls ett första forskningssymposium i Melbourne inom ramen för projektet där man bland annat påbörjade arbetet med en antologi, Working in the between: theoretical scholarship and applied practice, som problematiserar forskning inom tillämpad kulturanalys. Arbetet följdes upp under hösten 2013 då ett andra symposium hölls vid Högskolan i Halmstad och Institutet för kulturvetenskaper i Lund med tre öppna seminarier, liksom ett ”innovation camp” i Varberg, arrangerat av CRED (Creative Destination Halland).

Nyttiggörande forskning Vaike Fors tror att nyttiggörande av forskning inom samhällsvetenskap och kulturanalys är något som vi kommer att se mer av i Sverige framöver. – Sverige har ingen stark tradition av att nyttiggöra forskning inom samhällsvetenskap och kulturanalys. Detta är ett område som vi vill utforska och utveckla, och starta samarbeten med offentlig sektor och näringsliv kring. Nyttiggörande av forskning kan handla om så mycket mer än om att utveckla produkter. I vårt fall kan det handla om att hjälpa företag och organisationer att ställa relevanta frågor. Text: IDA LÖVSTÅL, HANNA JOHANSSON

Fotnot. Det internationella samarbetsprojektet heter Ethnographic innovations through new partnerships: linking research and theoretical scholarship across disciplines and internationally.

CESAM –

Centrum för samhällsanalys – bedriver tvärvetenskaplig forskning om teknologier i social förändring utifrån tre kraftfält kring vilka forskningen kretsar: social och relationell hållbarhet, social och politisk förändring samt informationsoch kommunikationsteknologier.

samspel | 2013

Från ingen forskning till forskning för innovation Text: Thorsteinn Rögnvaldsson professor i datavetenskap och prorektor med särskilt ansvar för forskning

På 30 år har Högskolan i Halmstad utvecklats från att inte ha några forskningsmedel alls till att få drygt 100 miljoner kronor för forskning, där mer än hälften är externa bidrag från forskningsfinansiärer och näringslivet. Hur gick det till och hur kommer det att se ut framöver?

är Högskolan inrättas 1983 får vi inget anslag alls för forskning. Antalet disputerade är lågt. I början har endast två av knappt 40 anställda doktorsexamen. Ledningen sätter genast upp målet att etablera forskning och utveckling med motiveringen att det är nödvändigt för att en högskola ska fungera på bästa sätt. Man är också tydlig med att forskningen ska karaktäriseras av samverkan. Tack vare idogt arbete från lärare och ledning får Högskolan tidigt externa forskningsoch utvecklingsmedel från Stiftelsen för teknisk utveckling och från Länsstyrelsen i Halland, som fortsätter att stödja forskningen under många 66

samspel | 2013

år. Centrumbildningar startas för att samla personal kring gemensamma forskningsfrågor. Under Högskolans första tio år lyckas vi, bland annat genom att attrahera ytterligare forskningsmedel från det lokala näringslivet, komma upp i cirka tio procent forskning (i relation till den totala omsättningen) och cirka 20 fast anställda med doktorsexamen, verksamma i tolv centrumbildningar. I början på 1990-talet sker sedan saker fort när regeringen vill avveckla löntagarfonderna. Högskolan tilldelas medel för ”nätverk mellan mindre och medelstora högskolor och uni-

versitet och högskolor med fasta forskningsresurser” samt ”forskningssamverkan med näringslivet”. KK-stiftelsen bildas och redan i stiftelsens första utlysning lyckas Högskolan erhålla medel. Flera framgångsrika ansökningar följer och under stiftelsens första tio år är Högskolan i Halmstad en av de mest framgångsrika i att få forskningsmedel från denna finansiär. Högskolans forskning fördubblas i volym på bara två år och forskningsomsättningen i relation till total omsättning ökar till 20 procent 1994. Detta startar en omvandling av lärosätet. Centrumbildningar börjar rekrytera lärare som får en stor del forskningsutrymme i sin anställning. Högskolestyrelsen formulerar ett professorsprogram och får klartecken för professurer från Högskoleverket. Styrelsen formulerar också (för första gången) kriterier för kvalitet i forskningen, bland annat att forskningsanslag ska erhållas i konkurrens samt att publicering sker i konkurrens. 1999 bildas två forskningsnämnder med ansvar att följa upp kvaliteten i forskningen. Högskolan sätter som mål att erhålla ett vetenskapsområde – teknik – för att få egen forskarutbildningsrätt (ansökan lämnas in men behandlas aldrig i Stockholm).

Vårt mål är att rejält öka vår forskning till 2020, en ny gyllene period, för att ta nästa steg i Högskolans utveckling. Vi är väl rustade för att klara det.

Det innovationsdrivande lärosätet.

Under forskningens snabba expansion uppstår en delning av lärosätets verksamhet, med en undervisande del (institutionerna) och en forskande del (centrumbildningarna). Det görs därför en omorganisation till fyra tvärvetenskapliga sektioner, med både forskning och utbildning (de blir senare fem när lärarutbildningen bildar en egen). I inledningen av 2000-talet formuleras en forskningsstrategi som betonar innovationskaraktären på forskningen och att resurser ska koncentreras till ett fåtal starka och flervetenskapliga forskningsmiljöer. Inom sektionerna bildas forskningsmiljöer och 2004 finns 15 sådana vid Högskolan. Det anses vara för många och forskningsnämnderna arbetar i flera år med att uppmuntra till färre, större och mer flervetenskapliga miljöer. I inledningen av 2000-talet börjar en professorskår etableras: 1998 anställs de första tre, 2005 finns 23 fast anställda professorer, och i dag har vi 32.

Mycket är annorlunda nu jämfört med för 30 år sedan. I dag har vi rätt att examinera på forskarnivå i tre områden. Vi har av KK-stiftelsen utsetts till KK-miljö (läs mer om detta på sidorna 26–27) och har därigenom fått möjlighet att arbeta långsiktigt med stöd av en av våra allra viktigaste finansiärer sedan 20 år. Vi rekryterar personal utifrån både forskningsoch utbildningsbehov, allt oftare från internationella forskningsoch utbildningsmiljöer. Vi har etablerat en verksamhet som ska stödja våra lärare och forskare i att söka externa forskningsmedel – vilket vi också gör mycket aktivt. Externfinansieringen börjar öka ordentligt. Högskolan har nu egna doktorander och postdoktorer. En strategisk satsning på gästprofessorer utökar vårt vetenskapliga internationella nätverk. Vi har etablerat begreppet ”det innovationsdrivande lärosätet”. Forskarna har blivit duktigare på att publicera forskningsresultat i kanaler där de syns. Det finns cirka 50 professorer – tillsvidareanställda, gästprofessorer och adjungerade – och många docenter på väg till professorskompetens. Vi har, bland annat med stöd från KK-stiftelsen, genomfört en omfattande utvärdering av all vår forskning där hälften – i volym räknat – bedöms som mycket bra eller excellent, det vill säga håller hög eller mycket hög internationell nivå.

Perioden 1994–2005, ”the golden years”, är väldigt expansiv för forskningen. Andelen tillsvidareanställd personal med doktorsexamen växer, från cirka 20 till drygt 50 procent, vilket i stort sett är detsamma som i dag. I antal individer är det en femfaldig ökning, från cirka 20 till drygt 110, huvudsakligen genom externa rekryteringar. De senaste tio åren har därefter skett en konsolidering och delvis ändrad strategi. Under 2007 formuleras en forskningsoch utbildningsstrategi som pekar ut att Högskolan ska ansöka om rätt att examinera på forskarnivå inom tre områden, inte bara teknik.

Med sikte på en ny gyllene period.

Bild: CHRISTER JÄRESLÄTT

samspel | 2013

ögskolan i Halmstad har tre hedersdoktorer. Det är tre personer som på olika sätt har varit med länge i Högskolans historia, och både följt och medverkat i utvecklingen. En av dem var med redan innan det ens blev högskola: Maj-Britt Sandlund, tidigare länsråd, som i somras utnämndes till hedersdoktor. Hon var en av de pådrivande krafterna redan på 1970-talet för att få högre utbildning till Halland. De två andra utnämndes till hedersdoktor för två år sedan. Jan Einar Blomqvist, outtröttlig entusiast och innovatör. Att Utvecklingsingenjörsprogrammet så tidigt blev en framgång är till stora delar hans förtjänst. Nicolas Hassbjer, numera ledamot av Högskolans styrelse, är en ”egen produkt”. Student på Högskolan under mitten av 1980-talet, tog sitt examensarbete vidare och startade företag som i dag är ett världsledande elektronikbolag och som anställer såväl nyutexaminerade studenter från Högskolan som industridoktorander för att i samproduktion med Högskolan utveckla framtidens kunskaper. En sann entreprenör. Högskolan har rätt att utse hedersdoktorer inom de områden där vi får examinera på forskarnivå: informationsteknologi, innovationsvetenskap samt hälsa och livsstil. Anställda vid Högskolan kan lämna förslag på kandidater. Det är forskningsoch utbildningsnämnden som fattar beslut om att utnämna någon till hedersdoktor.

Visionär som lade grunden för Högskolan belönas med doktorshatt Hon insåg tidigt hur viktigt det var att få länet med på ”högskoletåget”. Det var i början av 1970talet och hon var länsråd i Halland – Maj-Britt Sandlund. Resan till målet blev tidvis svajig och osäker, men 1983 ångade Högskolan i Halmstad in på den trygga perrongen. Längs dessa rälsar har det sedan fortsatt i 30 år. Nu är Maj-Britt Sandlund hedersdoktor i hälsa och livsstil vid lärosätet. Maj-Britt Sandlund har under hösten fått ta mått på en doktorshatt och undersöka vilken klädkod som gäller på akademiska högtider. Som hedersdoktor i hälsa och livsstil promoverades hon vid den akademiska högtiden i november. – Det känns väldigt ärofullt och hedersamt. Jag tillhör ju kategorin som 68

samspel | 2013

inte har någon vetenskaplig karriär bakom mig även om jag i slutet av 1950talet tog en kandidatexamen i statskunskap, sociologi och statistik. När jag var klar med min examen var det på den tiden inga som helst problem att få en tjänst – företag och myndigheter rev och slet bland de utexaminerade för att kunna anställa akademiskt utbildad arbetskraft, berättar hon.

I rikets tjänst Under de yrkesverksamma åren gick karriären spikrakt uppåt. Efter att ha arbetat i Stockholm på dåvarande Arbetsmarknadsstyrelsen och inrikesdepartementet kom hon så småningom till Halmstad där hon hittade en tjänst som byrådirektör på Länsstyrelsen i Halland. – Jag fick en god läromästare i förra länsrådet Torsten Segnell på Länsstyrelsen. Hans grundtes var att vi skulle ta

initiativ och driva på utvecklingen och hellre riskera en eller annan JO-anmälan än att inte spänna bågen. 1971 började hon på planeringsavdelningen och blev närmast omgående varse de signaler som gavs i utredningen U68, som Olof Palme låg bakom. I den pläderades för inrättandet av lokala högskolor. Bakom de här tankegångarna fanns också riksdagens beslut om decentralisering av statlig verksamhet som högskolor och universitet. Målet var att bredda och fördjupa utbildningsutbudet regionalt i landet. Förslaget låg i linje med regionalpolitikens krav och önskemål.

Årets hedersdoktor Maj-Britt Sandlund promoverades vid akademisk högtid den 15 november. Bild: ANDERS ANDERSSON

– Under den process som följde efter vår ansökan var det särskilt i ett skede som vi var oroliga för utgången. Det stod och vägde mellan Halmstad och Helsingborg som högskoleort. Man får komma ihåg att Halland befann sig i en djup törnrosasömn när det gällde högre utbildning. Det var jämförelsevis ytterst få studenter från länet som sökte sig vidare till högre utbildning efter gymnasiet. Halland var en vit fläck på utbildningskartan. Tack vare att vi i Halmstad hade en förskollärarutbildning, som vid den här tiden jämställdes med, och blev en högskoleutbildning, fanns det grund för vår ansökan – men det hängde på det. Slutligen föll valet på Halmstad i ett principbeslut 1975, och 1983 inrättades en egen högskolestyrelse här. I arbetet med att nå dit samverkade många goda krafter från länsstyrelse och kommun men även från näringsliv

och andra intressen. Utan att glömma någon kan jag nämna dåvarande kommunrådet Sven Johansson i Halmstad som omedelbart förstod vilken motor Högskolan skulle kunna bli. Ändå var man vid den tiden mer inställd på att locka till sig tunga industriinvesteringar, berättar Maj-Britt Sandlund. Hur ser du på utvecklingen som har skett? – Det var helt omöjligt att föreställa sig. Från det blygsamma embryot till högskola har det bara gått uppåt. I dag finns det 5 000 helårsstudenter och över 9 000 räknat i individer. Högskolan har runt 50 professorer och omkring 75 forskarstuderande – bara de siffrorna säger väl en hel del om den utveckling som har skett? Frågan är då: skulle Halland – och Halmstad – ändå ha fått sin högskola om det nu inte vore för Maj-Britt

Sandlunds tidiga initiativ? Hon är säker på svaret: – Det hade blivit en högskola förr eller senare, det är jag övertygad om, säger hon på sitt ödmjuka sätt.

Högskolan av största vikt för Halmstad – och Halland Klart är dock att länet tidigt fanns med i processen att decentralisera den högre utbildningen och resultatet ser vi i dag. – Jag blir glad när jag tänker på campus där vid Laholmsvägen med alla sina möjligheter till utveckling och med studenter från hela landet eller varför inte från Kina? Här växer nya företag fram, idrotten får forskningsstöd liksom vården för att bara nämna något. Tänk vad detta betyder för Halmstad och länet! Text: ANDERS AILI Bild: ANDERS ANDERSSON samspel | 2013

En innovatör med stort

Många kallar honom ”Mr. U”. Jan Einar Blomqvist, numera pensionerad lärare och studierektor från Högskolan i Halmstad, var med och lade grunden till såväl Utvecklingsingenjörsprogrammet som Högskolans examensmässa Utexpo. I samband med Högskolans akademiska högtid för två år sedan blev han utsedd till hedersdoktor.

et var en fantastisk överraskning. Det är alltid roligt att bli uppmärksammad och att någon fortfarande minns min existens, säger hedersdoktorn Jan Einar Blomqvist som efter 20 år på Högskolan slutade sin anställning år 2001. Jan Einar Blomqvist är utbildad civilingenjör på Chalmers, där han också har tagit licentiatexamen i mekanik. Han jobbade därefter med produktutveckling inom industrin i 13 år. 1981 fick han anställning som universitetslektor i produktutveckling på Högskolan i Halmstad och efterträdde då Fredy Olsson, som två år tidigare hade startat Utvecklingsingenjörslinjen – i folkmun kort och gott ”U” – men som nu hade fått en professur i Lund. – Det föll på min lott att förvalta och utveckla hans arv, förklarar Jan Einar Blomqvist, som fick ta över den sista terminens undervisning och examinera de första 15 utvecklingsingenjörerna.

Samarbete med industrin Jan Einar Blomqvist berättar att Fredy Olssons tanke var att skapa en bred teknisk och ekonomisk utbildning. Konceptet bestod av tre delar: maskinkonstruktion, elektronik samt marknadsföring och ekonomi. I fokus stod nyproduktutveckling och innovationsteknik. Utbildningen hade ett mycket nära samarbete med industrin. Studenterna och Jan Einar Blomqvist besökte industrier och företagsledare för att marknadsföra utbildningen – och fick mycket positivt mottagande. – Inom industrin insåg man behovet av ingenjörer med bred teknisk och ekonomisk kompetens. Alla ville ha dem, den nya tidens ingenjörer, berättar Jan Einar Blomqvist. Utbildningen ”smittade av sig” till andra högskolor och studenterna blev populära i medierna och var med i tevepro-

grammet Gomorron Sverige där de gjorde uppfinningar på beställning av tv-tittarna.

Populär utbildning Allt fler ville söka till utbildningen och som mest var det 20 sökande till varje studieplats. Behovet av studenternas kompetens var stor på arbetsmarknaden och många av dem hann inte fullfölja studierna innan de fick jobb. – Det var en succé utan dess like. Det blev den mest framgångsrika högskoleutbildningen i Sverige som jag känner till. 1982 anordnade Jan Einar Blomqvist historiens första Utexpo i källaren på dåvarande Engelbrektsskolan (i dag Sturegymnasiet). Elva godkända studenter ställde ut sina prototyper till nya produkter.

Första Utexpo 1984 kom den första Utexpokatalogen där studenterna marknadsförde sig som arbetssökande. – Det föll sig naturligt att studenterna ville visa upp sina prylar som de hade byggt. Det är fantastiskt hur det sedan har utvecklats. Jag fick en ”baby” av Fredy Olsson som jag fick nöjet att amma och se växa upp, säger Jan Einar Blomqvist. Att Högskolan i dag fortsätter på samma linje när det gäller satsningen på det innovationsdrivande lärosätet, välkomnas förstås av Jan Einar Blomqvist. – Det är jättebra att man tar fasta på den första babyn. Högskolan är och bör marknadsföra sig som innovativ även när det gäller språk, vård och humaniora, och inte minst vad gäller pedagogiska metoder, säger han. Text: LINDA LUNDELL Bild: ANDERS ANDERSSON

i n n o v a r e n ece s s e e s t 70

samspel | 2013

Entreprenörens drivkraft viktigast jag direkt vilka revolutionerande saker man kunde göra med den nya tekniken.

Ex-jobbet lade grunden …

Han startade och drev ett av världens ledande företag inom industriella kommunikationssystem i över 20 år. I dag arbetar Nicolas Hassbjer som styrelseproffs. Men det var på Högskolan i Halmstad som allting började.

ag hade inte suttit här om det inte hade varit för utbildningen i datorsystemteknik på Högskolan. Jag hade inte heller blivit så duktig på teknik om jag inte hade haft de lärare jag hade. De byggde verkligen upp intresset för hur roligt det är med digital teknik. Utan dem hade det nog inte blivit något HMS, säger Nicolas Hassbjer. Efter teknisk linje på gymnasiet sökte han till utbildningen i datorsystemteknik inriktning mekatronik på Högskolan i Halmstad. – Jag intresserade mig för teknik redan som barn. När jag var 12 år gjorde jag elektronik som jag sålde till kompisar, berättar han. Utbildningen på Högskolan i Halmstad blev en fullträff och efter den första kursen i digitalteknik blev intresset för elektronik bara större: – En av lärarna jag hade var Bertil Svensson. Han byggde upp intresset för den digitala elektroniken, och i och med det som jag hade lärt mig förut förstod

Högskolan, som på den tiden fanns på Eketånga, hade redan då en stark anda av entreprenörskap, minns Nicolas Hassbjer. – Främst var det utvecklingsingenjörerna som var kända för sitt entreprenörskap, men vi hade ett stort inslag av det på datorsystemteknikprogrammet också. Alla var inriktade på att göra ett examensjobb med en produkt som gick att sälja. Och det var just examensarbetet som lade grunden till HMS. Först handlade examensjobbet om att hjälpa ett företag med att undersöka styrsystemet i en maskin. Men Nicolas Hassbjer frågade om han i stället fick utveckla en ny produkt. Till den behövdes väldigt många kablar, och det var då han kom på idén att i stället bygga ett nätverkssystem i maskinen. – Jag var själv ute och installerade och det blev 300 kablar i den här maskinen. Då insåg jag att det här kan jag lätt, med hjälp av mikroprocessteknik, bygga ett nätverkssystem till så att det bara blir en enda kabel. Prototypen blev början till de kommunikationssystem för industriella nätverk som HMS Industrial Networks AB tillverkar i dag.

… för företagsstart Efter examen flyttade Nicolas Hassbjer tillbaka till föräldrahemmet i Falsterbo, startade företag och satsade på att vidareutveckla prototypen. – Den första tiden jobbade jag nog 120 timmar i veckan med att få funktionsprototypen till en riktig produkt. Efter sex månader kunde jag börja leverera den. Företaget blev lönsamt redan efter första året och omsatte 700 000 kronor. Då flyttade han firman till Halmstad,

och blev den första hyresgästen i en byggnad som i dag är en del av Högskolans campus (hus C). I den 20 kvadratmeter stora lokalen inrymdes både tillverkning och utveckling. Detta var 1989. Efter det har HMS Industrial Networks både flyttat och expanderat flera gånger om. Sedan 2007 huserar företaget i en 5 000 kvadratmeter stor lokal vid centralstationen i Halmstad. Det har 340 anställda och en omsättning på 420 miljoner kronor. HMS har också egna dotterbolag med försäljning och teknisk support i tio olika länder, bland annat i USA, Tyskland, Japan, Italien och Frankrike.

Förankring i Högskolan HMS har alltid haft en stark förankring i Högskolan i Halmstad. Främst har det varit genom samarbeten med studenter som har gjort sina examensarbeten på företaget. Många av dem har också fått jobb där. – Vi har anställt väldigt mycket folk från Högskolan. Och det har inte bara varit tekniker och ingenjörer, utan även ekonomer och marknadsförare. Mer än hälften av medarbetarna kommer från Högskolan. 2011 utsågs Nicolas Hassbjer till hedersdoktor i informationsteknologi vid Högskolan. Titeln är han mycket stolt över. – Jag blev väldigt rörd över att Högskolan ville utse mig till hedersdoktor. Jag satsade hundra procent av min tid i 20 år åt att bygga ett företag och skapa en massa arbetstillfällen, så för mig kändes det som ett extra fint erkännande. Text: LINDA LUNDELL Bild: URSZULA STRINER Fotnot. Sedan i somras är Nicolas Hassbjer också ledamot av Högskolan i Halmstads styrelse.

samspel | 2013

Välkommen in i vår forskningsvärld

h ö g s k o la n i halm s tad