Tänk vidare 2012 by Högskolan i Halmstad

Ett magasin om att studera på

Högskolan i Halmstad

VIDARE

TÄNK

Anna

fick toppjobb i Oslo

Nollningen minne för livet De har företag med läraren

Följ med hem till Max

INNEHÅLL

TÄNK VIDARE Korta fakta om Högskolan i Halmstad • 11 000 studenter • 600 anställda • 50 grundprogram • 400 fristående kurser samt

påbyggnadsutbildningar • 40 professorer • 80 forskarstuderande

Högskolan i Halmstad har ett rikt utbildningsutbud och speciell atmosfär.

Tänk om det inte funnits människor med drömmar och visioner. Då hade den mesta av utvecklingen aldrig gjorts och världen hade inte alls sett ut som den gör i dag. Förmodligen hade livet på jorden, i det stora hela, varit väldigt tråkigt. På Högskolan i Halmstad har vi alltid stöttat människor med idéer och stora planer. Vi har förstått att människor mår bra av att drömma och att de som gör verklighet av sina drömmar mår ännu bättre. Därför ägnar vi varje dag åt att uppmuntra fler att våga tro på sina idéer och tänka vidare.

Forskningen är framstående och Högskolan är aktiv i samhällsutvecklingen.

Denna tidning är till för dig som vågar ta steget eller funderar på att göra det. Här får du en inblick i hur vår värld ser ut.

Utbildning och forskning finns inom tre styrkeområden: verksamhet, produkter och livskvalitet. Här ges individen unika och ypperliga möjligheter att förverkliga sina drömmar – att tänka vidare.

Välkommen!

Utbildningarna präglas av samarbete över ämnesgränser och samverkan med företag, organisationer och föreningar runt om i samhället. Kreativitet och innovation är viktiga ledord. På många program jobbar studenterna i projektform och lär sig projektledning. Just för att tänka vidare och gå från tanke till handling med sina idéer. Tänk vidare är ett magasin om att studera på Högskolan i Halmstad. Magasinet trycks på Svanen-licensierat tryckeri. 2

PÅ OMSLAGET ... ... syns Robert Lerinsson, student på Högskolan i Halmstad. Läs om hans hållbara utbildning och liv som student i Halmstad. Bilden är tagen av fotograf Christel Lind. Sidan 4–5.

Tänk vidare är ett magasin som ges ut av Högskolan i Halmstad och som produceras av informationsavdelningen. I redaktionen ingår: Nathalie Sjögren Törhagen, redaktör, formgivare, skribent Linda Lundell, skribent, fotograf Ida Lövstål, skribent, fotograf Lena Lundén, korrektur Övriga medarbetare: Christel Lind, fotograf, Christer Järeslätt, fotograf, Ansvarig utgivare: Lars Österlind.

Hur bor en student? Välkommen hem till Caroline Grönlund (bilden), Sofie Eriksson och Max Nordanåker, studenter vid Högskolan i Halmstad som alla valt olika boenden. Sidorna 6–13.

INNEHÅLL STUDENTLIV ”Bra vänner, bra lärare, bra utbildning”………... 4 Sofie bor i korridor ……………………………8 Dela med en kompis ……………………..……10 Max trivs i lägenhet …………………….……...12 Bostadslösa studenter? – inte i Halmstad …….13 Hemlagat får studiemedlen att räcka till ……..18 Missa inte nollningen ..................................20

STUDERA UTOMLANDS

I vilket land vill du studera? …………..……....14

SAMVERKAN Utbildningar som har kontakt med arbetslivet 22

STUDENTSERVICE

UTBILDNING

Fyra frågor till Pia Fager ……..………………21 Fyra frågor till Studenthälsan ………………29

Vad vill du bli?………………….………………16 Välj bland 50 grundprogram .………………...17 De pluggar design på sommarlovet …………..32

STUDENTKÅREN

EFTER STUDIERNA

Knäskadan blev startskott för forskarkarriären 24 Studenter driver företag med läraren…………26 Anna fick toppjobb i Norge ..…….................28

Studentlivet – mer än bara studier ..………... 30 Ta chansen att påverka …………..………….. 31

OM HALMSTAD Det här är våra smultronställen ……...………34

STUDENTLIV

Ålder: 22 år Läser: Hållbar turismutveckling. Bor: i egen lägenhet, 150 meter från Högskolan. Ursprungsort: Kinna i Västergötland. Familj: mamma och pappa. På fritiden: går på gym, träffar vänner, fikar ofta. Drömjobb: turismplanerare, där jag utvecklar turismen i en storstad, gärna i en chefsroll.

Bild: CHRISTEL LIND

Robert Lerinsson går tredje året på programmet Hållbar turismutveckling. Här berättar han själv i text och bild om sin utbildning och om livet som student vid Högskolan i Halmstad.

ROBERT LERINSSON

”Bra vänner, bra lär

Vi är en riktigt bra klass och har väldigt roligt ihop. Just nu är vi bara tio som pluggar i Sverige. De andra klass-

kompisarna studerar sex månader utomlands, och finns i Skottland, England, Taiwan, USA . . . Möjligheterna är stora till utlandsstudier. Det gäller bara att informera sig i god tid. Före föreläsningarna brukar vi sitta i helklass och prata om allting, vanligtvis vad vi har gjort under helgen. Vi pratar också om studierna, om eventuella oklarheter med olika arbeten till exempel. Vi är vänner och hjälper varandra när vi har kört fast. Det händer alla och vi är alla på samma ”nivå” oavsett ålder.

På exkursion i Skottland. I årskurs åker vi utomlands inom ramen för programmet. Vår resa gick till Edinburgh och vi var där i månadsskiftet april-maj. Under veckan i Edinburgh hade vi som uppgift att göra en resebroschyr om destinationen. Vi hämtade inspiration genom att ta del av kulturella sevärdheter, shoppa och besöka restauranger och pubar. Människorna var gästvänliga, maten god, vädret ovanligt bra och pundet var lågt. En underbar resa. Broschyren blev jättebra, det var roligt att kunna skriva om det vi själva hade upplevt. Ett kul projekt.

STUDENTLIV

VI HAR FÖRELÄSNING två–tre gånger i

Bild: CHRISTEL LIND

veckan. Lärarna är bra. De kan sin sak och svarar på frågor och funderingar. De engagerar sig. De dagar som vi har föreläsningar brukar jag sitta och plugga på Högskolan tillsammans med mina vänner. Det gäller att använda tiden så effektivt som möjligt för att utnyttja fritiden till fritidssysslor. Nu under tredje året gör vi många mindre arbeten. Just nu sammanställer vi artiklar om hållbar utveckling och ekoturism, och för diskussioner kring för- och nackdelar. Tempot är lagom. Vi hinner hitta på mer saker på fritiden samtidigt som vi kan plugga effektivt – vill man så går det.

rare, bra utbildning” Ett par gånger per termin, beroende på vilken kurs vi läser, är vi ute i naturen. Exkursionerna handlar ofta om att förstå naturens värde och skönhet. Många kurser som vi läser handlar om miljöfrågor. Det är bra. Utbildningen lägger stor fokus vid hållbar utveckling. Till exempel vikten av att nå ut till lokalbefolkningen i ett turistland och om turismens konsekvenser för lokalsamhället, och landet som helhet, om man inte tillämpar hållbarhet. På programmet läser vi också kurser i marknadsföring och affärsutveckling, som vidgar våra vyer och ger oss kunskap inom entreprenörskap och om att starta eget företag. Vi lär oss att sälja en produkt som på minsta möjliga sätt påverkar vår miljö.

Att studera på Högskolan i Halmstad är inte bara plugg, utan upplevelser också. Jag har fått bra vänner, bra lärare och en bra utbildning som inte finns på så många platser i Sverige. Det blir en bra smet när man mixar ihop det.

Bild: NATHALIE SJÖGREN TÖRHAGEN

Bild: CHRISTEL LIND

HALMSTAD ÄR EN HÄRLIG STAD.

På fik med klasskompisen Kim Engström. Jag umgås mycket med studiekompisar. Jag hade egentligen inte tänkt att plugga på högskola, men den fina sammanhållningen i klassen gör att man känner sig väldigt motiverad, kurserna är bra och jag känner att jag har hamnat rätt. Jag och mina kompisar träffas ofta på olika kaféer i stan. En favorit är Sandys på Klammerdammsgatan. Vi går ut och festar någon gång i månaden, det var mycket mer festande första året. Nu är det mer avslappnat, vi träffas ganska ofta hemma hos varandra på helger och kvällar.

STUDENTLIV

Som student kan du bo på flera olika sätt. På följande sidor får du titta in till tre av Högskolans studenter och få reda på hur de har fixat sitt boende i Halmstad. Välkommen hem till Sofie, Caroline och Max. Text: LINDA LUNDELL Bild: CHRISTEL LIND

STUDENTLIV

”

Ställ dig i alla bostadsköer som finns.

SOFIE ERIKSSON

STUDENTLIV

”ett tryggt och roligt sätt att bo”

Sofie bor i korridor Sofie Eriksson, som studerar socialt arbete – ledning och organisering, har bott på Krusbärets studentboende i lite mer än ett år. Korridorsboendet, som bara skulle vara ett tillfälligt boende, visade sig vara en riktig fullträff. Varför valde du att bo på korridor? – Till en början var det mer en provisorisk lösning eftersom jag hade tänkt titta efter något annat men jag trivdes så bra redan efter första veckan. Det är fin sammanhållning här, och det var ett bra sätt för mig att lära känna folk eftersom jag inte kände någon här i Halmstad. Hur skulle du beskriva ditt boende? – Jag har ett rum på 20 kvadratmeter med en liten hall och en liten toalett med dusch. Det är inte jättestort men man får ändå plats med allt man behö-

ver. Vi har också ett stort gemensamt kök, en mathörna och en soffhörna. Då kan man vara i köket och umgås när man vill och sedan vara i sitt eget lilla ”kryp in” när man vill det. Då har man både det sociala och det privata. Hur trivs du? – Jag trivs jättebra och har inte längre några planer på att flytta. Eftersom jag trivdes så bra med människorna här blev det också att jag trivdes med boendet. Det bästa med att bo i korridor? – Att man snabbt kommer in i det sociala umgänget. Det var väldigt viktigt för mig. Det är ett enkelt, tryggt och roligt sätt att bo på. ... Och det sämsta? – Det är väl just de gemensamma ytorna, att man måste dela köket med andra. Då är det en förutsättning att det finns en bra sammanhållning för att alla ska trivas.

Bästa sättet att få tag på studentboende? – Att ställa sig i Kårens kö för bostadsgaranti och i alla andra bostadsköer som finns.

SOFIE ERIKSSON

Ålder: 24 år Läser: andra året på programmet Socialt arbete – ledning och organisering. Bor: studentrum på Krusbärets studentboende. Familj: mamma, pappa, två äldre bröder. Hemort: Härnösand. Fritidsintressen: träna, umgås med kompisar. Drömboende: i ett hus längs kusten någonstans i norra Sverige. Caroline delar bostad med Emma.

STUDENTLIV

”det krävs stort förtroende”

Dela med en kompis Caroline Grönlund, Ekonomprogrammet, bor med sin kompis Emma Persson, Affärssystemprogrammet, i en trerumslägenhet på öster nära Högskolan. Varför valde du att dela boende med Emma? – Vi hade först tänkt att bo i varsin etta men det var svårt att få tag på lägenhet. När Emma fick kontakt med hyresvärden som hade den här lägenheten tänkte vi att vi lika gärna kunde dela på den. Det kan vara roligt att bo med en kompis också. Vi har känt varandra länge och har gått på samma gymnasium i Vellinge. Hur går det att bo ihop? – Så länge båda har samma målsättning med städning och att plocka undan efter sig så går det bra. Hittills tycker jag att vi har tagit lika mycket ansvar här hemma. – Det krävs också att man har stort förtroende för den andre, speciellt när det gäller ekonomi. Om man inte kan lita

på varandra när det gäller pengar kommer det aldrig att fungera. Vad är det bästa med att dela lägenhet? – Att man slipper vara ensam. Det är alltid trevligt att ha någon att prata med, speciellt när man flyttar till en ny stad. Jag och Emma har dessutom samma storlek på kläder så vi kan låna varandras kläder hur mycket som helst. ... Och det sämsta? – Om man umgås för mycket kan det hända att man blir irriterad på varandra, och då är det ofta de små detaljerna, som exempelvis disken, som man hänger upp sig på. Vad tycker du om lägenheten? – Den är väldigt mysig och jag gillar att den är gammal och lite sliten, det känns mer hemtrevligt då. Jag tycker också om att den har stora fönster och stora fönsterkarmar, och att det finns en kakelugn i mitt rum. Hur trivs du i Halmstad? – Jag trivs bättre än jag trodde att jag

skulle göra. Jag trodde att det skulle vara jobbigt att lämna min trygga lilla by i Skåne men det har gått jättebra. Bästa sättet att få tag på boende? – Ställ dig i kö till olika hyresvärdar i god tid. Var också med på nollningen så kan du vända dig till staben och Kåren. Vi hade några i klassen som inte hade fått lägenhet, men det fixade staben åt dem. CAROLINE GRÖNLUND Ålder: 20 år. Läser: första året på Ekonomprogrammet. Bor: i en trea på Laholmsvägen tillsammans med kompisen Emma Persson. Familj: mamma, pappa, yngre syster. Hemort: Vellinge utanför Malmö. Fritidsintresse: shoppa, umgås med vänner. Drömboende: stor villa i något varmt land. Max gillar sin studentlägenhet.

STUDENTLIV

”ljust, fräscht och nära till stan”

Max trivs i lägenhet Max Nordanåker, Utvecklingsingenjörsprogrammet, trivs bäst med att bo på egen hand. Sedan i somras bor han i en studentlägenhet på Bolmensgatan. Varför valde du att bo i egen lägenhet? – För att man kan vara för sig själv när man vill och inte behöver laga mat med andra. – Jag skulle aldrig klara av att dela kök och badrum med andra personer. Jag vill hålla efter mina egna grejer. Hur vill du beskriva lägenheten? – Det är ljust och fräscht, och en rymlig lägenhet på 30 kvadratmeter. Den är lite större än de andra i huset eftersom det är en vindslägenhet. 12

Hur trivs du? – Bra, för det är mycket liv och rörelse här. Jag ser nya människor hela tiden och det är rätt många från min klass som bor här. Vad är det bästa med lägenheten? – Att det är snyggt och fräscht och nära till stan och till tågstationen. ... Och det sämsta? – Tågens tutor som man hör då och då och som skrämmer slag på en. Men det vänjer man sig vid. Bästa sättet att få tag på ett boende? – Var ute i god tid. Vissa fastighetsbolag kräver att man ska stå i kö i minst ett år men ibland kan man ha tur om något är ledigt.

MAX NORDANÅKER Ålder: 22 år Läser: andra året på Utvecklingsingenjörsprogrammet Bor: studentlägenhet på Bolmensgatan Familj: mamma, pappa, yngre bror och syster Hemort: Skanör utanför Malmö Fritidsintresse: datorer, IT Drömboende: i en exklusiv lägenhet i New York

Hur vill du

www.hh.se/u

bo?

tbildning/v

illblistudent

STUDENTLIV

Bostadslösa studenter?

– inte i Halmstad Studenter som inte har någonstans att bo vid terminsstart är ett välkänt problem i många studentstäder. Men inte i Halmstad. – Har man sökt bostad i god tid, är det inga problem, säger Kajsa Christensson på Kåren.

Halmstad studentkår förvaltar 600 studentbostäder och via sin bostadsgaranti hjälper Kåren varje år studenter att få ett boende. Mest intensivt är det runt terminsstart. – Kårens bostadsgaranti har funnits sedan 2008 och vi har löst situationen för alla studenter som har sökt bostad via garantin, berättar Kajsa Christensson, verksamhetsansvarig för medlemsservice på Kåren. Du måste vara medlem i Kåren för att kunna ta del av bostadsgarantin. Ett medlemskap kostar 340 kronor för en termin och 600 kronor för ett läsår.

Sök bostad aktivt Konkret innebär bostadsgarantin att du, när du fått ditt antagningsbesked, lämnar en intresseanmälan via Kårens webbplats. Därefter söker du själv bostad aktivt i två veckor, har du då inte lyckats att få en bostad tar garantin vid. – Studenten går in på vår webb, skriver ut en blankett och lämnar in den tillsammans med antagningsbeskedet. Vi tar en depositionsavgift på 1 000 kronor som man får tillbaka när man flyttar ut, säger Kajsa Christensson.

Sedan går det undan. Efter att du har lämnat in din blankett kan du få flytta in i ett korridorrum eller lägenhet efter en vecka eller två. – Det går snabbt och Kajsa Christensson. vi har tyvärr inte möjlighet att ta hänsyn till specifika önskemål och matcha önskningar med boenden. Vi har inte heller några särskilda riktlinjer när det gäller funktionshinder, men vi har bostäder som är mer anpassade efter funktionshinder och i år har vi hjälpt två personer med särskilda behov.

Var ute i god tid Särskilt svårt för studenter att få boenden i Halmstad är det inte, menar Kajsa Christensson. Inte om man själv är aktiv och är ute i hyfsat god tid. – Det går inte att komma hit den 15 augusti och tro att man ska ha en bostad till terminsstart, då kan det bli svårt. I år hade vi 200 studenter som lämnade intresseanmälningar inför läsåret. De allra flesta av dem fick bostad under de två veckor som de själva sökte bostad. Ungefär 50 studenter fick bostad genom oss. Några bostadslösa studenter finns inte i Halmstad– vad jag vet. NATHALIE SJÖGREN TÖRHAGEN

Vad kostar en studentlägenhet? Korridorrum på Krusbäret med dusch och toalett på rummet, 3 280 kronor/månad. Parkering, el, värme och vatten ingår. Lägenhet med pentry på Bolmensgatan kostar mellan 3 660 och 4 300 kronor/månad. Även här ingår el, värme och vatten. En etta på Fjärdingsstigen (Gladan) kostar mellan 4 000 och 4 400 kronor/månad , en trea mellan 7 200 och 7 700 kronor. Studentkåren har boende på Patrikshill för internationella studenter samt enstaka lägenheter i stan, ”allt från Andersberg till Fiskaregatan”. Kåren samarbetar dessutom med andra fastighetsägare i Halmstad.

4 tips när du letar bostad 3

Var ute i god tid och var aktiv.

Ställ dig i bostadskö i Halmstads kommunala bostadsbolag, HFAB. Du behöver inte vänta på ditt antagningsbesked utan kan anmäla dig redan när du söker till Högskolan, se www.hfab.se.

Håll koll på webbplatser såsom www.lgh.se, www.studentlya. nu, www.halmstadtorget.se och www.blocket.se.

Kolla annonser i lokaltidningen Hallandsposten och sätt själv ut en annons.

Läs mer på: www.karen.hh.se.

UTLANDSSTUDIER

”

Som student vid Högskolan i Halmstad har du möjlighet att tillbringa en del av din studietid i ett annat land. Högskolan har flera utbytesavtal och samarbeten med universitet runt om i världen.

Vill du veta mer? Mer information finns på Högskolans webb: www.hh.se/utbildning/studierutomlands

.tyskland .p .kanada .belgien

I vilket land vill d ”En chans man kanske bara får en gång”

ndreas Arvidsson, lärarprogrammet med inriktning på historia och samhällskunskap, tillbringade en termin i Storbritannien där han studerade vid universitetet i Wolverhampton utanför Birmingham. Andreas Arvidsson ville åka till ett engelskspråkigt land eftersom engelskan är det andraspråk han behärskar bäst. – Jag tyckte också att det verkade spännande att åka till England eftersom jag är intresserad av fotboll. Att studera utomlands är en chans man kanske bara får en gång, så varför inte? förklarar Andreas Arvidsson. Det mest positiva med att vara utbytesstudent är att man lär sig att stå på egna ben, menar Andreas Arvidsson. Han tycker också att han har utvecklat sin engelska och att han har fått en bra inblick i det engelska studiesystemet. – De har en helt annan studieteknik. Kurserna går över hela terminen och man läser alla kurser parallellt. Det är inte heller lika styrt som här utan man får strukturera upp sina studier själv, berättar han. Andreas Arvidsson tycker att det har varit roligt att bo i

Andreas Arvidsson (till höger) tillsammans med några andra studenter som bodde i hans korridor i Storbritannien.

studentkorridor och han har lärt känna folk från olika delar av världen. Det var också ganska billigt att leva i England. – Vi kunde åka på flera utflykter och resor utan att det kostade så mycket. Och det gjorde att vistelsen blev ännu mer positiv, säger han. LINDA LUNDELL

”Jag umgicks bara med amerikaner”

ulia Fager, arbetspsykologi 61–90 hp (fristående kurs), studerade vid Julia Fager (till höger) och hennes Minnesota State Unirumskompis i USA, Amanda Givens. versity i Mankato, USA, under våren 2011. – Jag ville lära mig en ny kultur och träffa nya människor. USA har ett stort inflytande över många länder och jag ville därför lära mig mer om normer och värderingar. Det är lättare med ett engelskspråkigt land också. 14

Tiden i USA har varit en nyttig erfarenhet då hon framför allt har lärt sig att stå på egna ben. – Jag umgicks bara med amerikaner vilket gjorde att det var lättare att komma in i den amerikanska kulturen. Jag blev till exempel väldigt bra kompis med min rumskamrat som tog mig med till sin familj och sina vänner. På så sätt fick jag en bra inblick i den amerikanska vardagen, berättar Julia Fager som kände sig väl mottagen av de amerikaner som hon träffade och att de även var nyfikna på henne och hennes kultur. LINDA LUNDELL

UTLANDSSTUDIER

polen

.ryssland

.kina .slovakien

.brasilien

.australien

.usa

.storbritannien .mexiko

du studera?

”Jag ville förbättra min spanska”

J Stefan Rydenäs Koch på picknick (längst till vänster) under ”orientation week” för internationella studenter på Brock University i Saint Catherines.

”England kändes för nära”

tefan Rydenäs Koch, Valfritt ekonomiskt program, studerade vid det kanadensiska universitetet Brock University i Saint Catherines, Kanada, förra hösten. – Framför allt ville jag göra något nytt. Många av mina kompisar reste utomlands efter gymnasiet och jag inspirerades av dem och ville därför studera utomlands och samtidigt vara med om en upplevelse, säger Stefan Rydenäs Koch och fortsätter: – Att det blev Kanada var för att jag ville åka till ett engelskspråkigt land, och då kändes England lite för nära. Då valde jag Kanada framför USA eftersom det ekonomiska systemet är mer likt det svenska och därför lättare att relatera till. Jag hade också hört att kanadensarna skulle vara ett välkomnande folk, berättar Stefan Rydenäs Koch som är jättenöjd med sin vistelse i Kanada då han har fått många internationella kontakter och spännande upplevelser. – Jag har fått uppleva en annan kultur samtidigt som jag har tagit med mig kunskaper som är relevanta för min utbildning. Det anordnades också många aktiviteter som till exempel sightseeing, hockeymatcher och utflykter, och därigenom fick jag många vänner från olika länder, berättar han. LINDA LUNDELL

enny Svensson, Språkprogrammet med inriktning engelska och spanska, studerade vid Universidad Pablo de Olavide i Sevilla i Spanien våren 2011. – Jag ville förbättra min spanska eftersom jag inte har Jenny Svensson pluggade lika mycket erfaren- i Sevilla. het av den som av engelskan. Det är inte samma sak att lära sig språket hemma som när man är i en spanskspråkig miljö och får höra språket hela tiden. Men det var också en upplevelse att få träffa nya människor och vara med om något nytt, berättar hon. Under sin vistelse i Spanien har hon blivit mer säker på spanskan samtidigt som hon har skaffat sig erfarenheter för resten av livet. – Jag har också träffat jättemycket kompisar som jag fortfarande har kontakt med. Jag bodde med tre tjejer från Mexiko och en tjej från Polen så det blev många tillfällen att prata spanska. Det fanns också bra möjligheter att åka runt till andra städer och se sig om då skolan ordnade en del resor. LINDA LUNDELL

UTBILDNING

Vad vill du bli Vill du bli hälsorådgivare, ekonom, personalchef, lärare, ingenjör eller kanske starta eget företag? På Högskolan i Halmstad kan du få hjälp att förverkliga dina drömmar. Med en akademisk examen i bagaget ökar dina valmöjligheter och din trygghet på arbetsmarknaden. En utbildning ger dig inte automatiskt jobb, men den skapar nya möjligheter.

UTBILDNING

dgrun

Välj bland drygt 50 program INGENJÖR OCH TEKNIK

EKONOMI

Bygg- och fastighetsekonomprogrammet 180 hp Civilekonomprogrammet 240 hp Ekonomprogrammet 180 hp Energiekonomprogrammet 180 hp Internationella marknadsföringsprogrammet 180 hp Valfritt ekonomiskt program 180 hp

Biomekanikingenjör – inriktning människa–teknik 180 hp Byggingenjör – byggkonstruktion och projektering 180 hp – byggproduktion och projektledning 180 hp – fastighet och energi 180 hp – internationell byggproduktion och projektledning 180 hp CAD-tekniker 120 hp Dataingenjör 180 hp Elektroingenjör 180 hp Energiingenjör – förnybar energi 180 hp IT-forensik och informationssäkerhet 120/180 hp Maskiningenjör – datorstödd produktframtagning 180 hp – produktionsutveckling 180 hp – teknisk design 180 hp Mekatronikingenjör 180 hp Nätverksdesign och datordrift 60/120 hp Utvecklingsingenjörsprogrammet 180 hp Öppen ingång 90 hp

HUMANIORA

Hållbar turismutveckling 180 hp Kultur, kommunikation och administration 180 hp Språkprogram – engelska 180 hp Språkprogram – svenska 180 hp

INFORMATIK, MEDIER OCH KOMMUNIKATION

LÄRARE

Förskollärare 210 hp Grundlärare (åk F–3) 240 hp Grundlärare (åk 4–6) 240 hp Ämneslärare (åk 7–9) 270 hp Ämneslärare (gymnasieskolan) 300 hp

Affärssystemprogrammet 180 hp Informationslogistik 180 hp Medier och kommunikation i teori och praktik 180 hp Multimediadesign 180 hp Valfritt informatikprogram 180 hp Webbdesign 120 hp

SAMHÄLLS- BETEENDEVETENSKAP OCH VÅRD

Arbetsvetenskapligt program 180 hp Hälsopedagogiskt program 180 hp Idrottsvetenskapligt program 180 hp Professionellt idrottsutövande – inriktning golf 120 hp Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Socialpsykologiskt program 180 hp Socialt arbete – ledning och organisering 180 hp Sociologi och socialt utvecklingsarbete 180 hp Statsvetenskapligt program med inriktning mot politisk kommunikation 180 hp

NATURVETENSKAP OCH MATEMATIK

Biomedicin – inriktning fysisk träning 180 hp Miljö- och hälsoskydd 180 hp Miljöstrateg 180 hp Naturvård och artmångfald 180 hp

ÖVRIG UTBILDNING

Teknisk bastermin Distansutbildningar KY-utbildningar Magister- och masterutbildningar Sommarkurser

Se: www.hh.se/lararutbildning för mer information.

Reservation för ändringar. Aktuellt utbud finns alltid på www.hh.se

Högskolan i Halmstad har också många påbyggnadsutbildningar, utbildningar på avancerad nivå och fristående kurser. För att ta del av hela vårt utbildningsutbud gå in på www.hh.se.

Anmäl d

ig på ww

w.antag

ning.se.

Beställ v utbildn år ingskatalog www.hh .se.

Kurs eller program? På Högskolan i Halmstad kan du antingen läsa ett program eller fristående kurser. Ett program består av ett färdigt paket av kurser som leder fram till en examen. När du antas till ett program är du garanterad plats på de kurser som ingår i programmet. Fristående kurser väljer du oftast en termin i taget och du kombinerar själv innehållet i din examen. 17

STUDENTLIV

Hemlagat får studiemedlen att räcka till Att laga egen mat är ett bra sätt att hålla nere kostnaderna för att få ekonomin att gå ihop, tycker Mikaela Karlsson som studerar medie- och kommunikationsvetenskap på Högskolan i Halmstad. Mikaela Karlsson tycker att det är roligt att laga mat och lagar gärna mat från grunden. Helst nyttig mat med mycket grönsaker i. – Det är nog för att jag är van vid det från min uppväxt. Jag tycker också att det är viktigt att ta hand om sin kropp och att man gör sitt bästa för att vara hälsosam, säger Mikaela Karlsson som ägnar mycket tid åt träning och voltige på sin fritid. I somras deltog hon i recepttävlingen Årets studentkock, Sveriges första recepttävling för studenter, där hon kom 18

på en delad andraplats. Kravet för tävlingen, som arrangerades av Svensk Potatis och Studentkrubb.se, var att det skulle vara en studenträtt baserad på potatis.

Somrig potatissallad Mikaela Karlssons bidrag ”Somrig potatissallad” gjordes på bland annat senap, vinäger, potatis, ruccolasallad och soltorkade tomater. – Det är en rätt som jag har lagat många gånger tidigare och som man kan ha många olika ingredienser till. Jag försökte att kombinera de allra bästa ingredienserna, berättar Mikaela Karlsson som fick tipset om recepttävlingen av en kompis. När hon lagar mat blir det annars ofta rätter som köttfärsgrytor, grönsakssoppor eller risotto som går bra att frysa in. – Som student är det viktigt att göra

Prisad kock. Mikaela Karlsson visar hur hon lagar

mat som går att frysa så att man alltid har en matlåda att ta med sig.

Träning och mat För att få ekonomin att gå ihop menar Mikaela Karlsson att det gäller att välja vad man är mest intresserad av och sedan prioritera det. För hennes del är det träning och mat som gäller. – Hade jag haft intresse för något annat än mat och träning så hade jag valt det i stället. För mig handlar det mycket om prioriteringar. Man kan inte göra allt, säger hon. För att ha råd med extra utgifter som bil och voltigetävlingar har Mikaela Karlsson också jobbat på ett eventoch aktivitetsföretag under somrar och helger. – Annars hade det säkert fungerat att bara leva på studiemedel, säger hon. LINDA LUNDELL

STUDENTLIV

Behöver du – karriärvägledning? Som student har man ofta funderingar på vad som väntar efter studierna. Hur maximerar jag mina chanser att få jobb? Vilka jobb kan jag söka? Hur skriver jag mitt cv? Högskolans studieoch karriärvägledare arbetar aktivt med att ge dig stöd också i förberedelserna för livet efter studierna. Boka tid för ett samtal via Högskolans växel: telefon 035-16 71 00. Titta gärna in på Facebooksidan ”Studier och karriär på Högskolan i Halmstad”.

Funktionshinder – inget studiehinder

Bild: CHRISTEL LIND

sin vinnande rätt, somrig potatissallad.

Fler rec ep studentk t på rubb.se Mikaelas recept på somrig potatissallad En rätt som passar bra både till sommarens grillfester och höstens hemmakvällar, 4 portioner 8 potatisar 1 rödlök 50 g soltorkade tomater ruccolasallad (valfri mängd) 2 msk olivolja 2 msk vitvinsvinäger 1 msk senap (dijon, fransk eller vad som finns hemma) 100 g fetaost

.Lägg tomaterna i blöt en liten stund. Koka potatisen och låt svalna, skär upp i stora bitar. Skär tomaterna i tunna strimlor och hacka rödlöken. .Blanda potatis, tomater, rödlök och ruccolasallad i en skål. Rör ihop olja, vinäger, senap, salt och peppar och häll blandningen över potatissalladen. .Toppa salladen med fetaost. .Servera salladen som en lättlunch eller tillsammans med det som ligger på grillen.

Har du något funktionshinder finns det på Högskolan i Halmstad möjlighet till extra hjälp och stöd under din studietid. Stödformerna kan se ut på olika sätt. Det finns lika många lösningar som det finns studenter med funktionshinder. Du kan till exempel få anteckningshjälp, talböcker, tekniska hjälpmedel eller teckenspråkstolk. Kontakta eller boka tid med studievägledaren som har särskilt ansvar för detta.

Skrivpunkten – om du kört fast Högskolan har ett särskilt resursrum, Skrivpunkten, där du som student kan få hjälp med ditt skrivande. Hit kan du vända dig om du har språkliga frågor och funderingar, har kört fast i skrivandet eller vill ha hjälp att hitta den akademiska stilen. Här finns också utrustning och datorprogram speciellt anpassade för personer med skrivsvårigheter, såsom datorer med talsyntes, skärmläsare och speciella rättstavningsprogram.

Läs mer på www.hh.se. 19

STUDENTLIV

Ett par veckor före terminsstart drar Kårens nollning i gång. Då får alla nya studenter på Högskolan i Halmstad en lektion i studentlivets alla aspekter. Här berättar Julia Amandusson, student på programpå: met Medier och kommunikation i teori och praktik, om g blog .hh.se. sina upplevelser från nollningen. s a Juli /blogg s ä L tp:/ ht

Missa inte nollningen E n vecka innan jag skulle vara på plats för nollning fick jag ett utbrott. Jag ville inte börja studera. För att få bukt med mina tankar skrev jag en lista och kom fram till att det fanns betydligt fler fördelar än nackdelar. Samma dag ringde en nuvarande student från Högskolan och undrade om jag hade bestämt mig för att påbörja utbildningen. Jag svarade ”ja” precis som om jag aldrig hade tvekat. Redan då var jag på väg. Någon vecka senare gick jag mot samlingsplatsen med en weekendbag i handen. Jag hade ingen bostad och kände inte någon, men litade på min nollekontakt som hade sagt åt mig att packa och att det skulle lösa sig. Det gjorde det – jag och två klasskompisar fick låna en jättefin lägenhet under nollningen och vilken upplevelse det blev. Att packa väskan och åka är ett av de bästa beslut jag har tagit i mitt liv – hittills. Halmstad studentkårs nollning sägs vara en av de bästa i Sverige och jag tvivlar inte ett dugg på det. Bakom nollningen ligger det månader av planering, utbildning och förberedelser. Allt för att vi nollor ska lära känna Högskolan, varandra och Halmstad som stad. Genom lek, tävlingar, allvar och fest i en perfekt blandning har vi gjort just detta. Allt är planerat in i minsta detalj och ibland kom jag på mig själv att le konstant. Det var då jag förstod att jag hade hamnat rätt. Jag minns speciellt en dag under nollningen. Vi var i full gång med att bygga en lådbil till tävlingen och gemenskapen var så härlig i Picassoparken. Tror det var den dagen som vi blev en klass på riktigt. Särskilt under kvällens regatta över Nissan då vi tog hem silvermedaljen, med hjälp av plattor av frigolit till flotte. Vår stab (studenterna som håller i nollningen) var nog aldrig så stolt som just då. Ett annat ögonblick som är svårt att glömma var när vi äntligen skulle få se staben utan peruk, solglasögon och overall. Efter tio dagars anonymitet var det vår tur att lära känna den. Och vilken reaktion det blev. Vi kunde inte sluta applådera, busvissla och beundra dessa tre fantastiska personer när de hade vänt sig om bakom de stora paraplyerna. Det var en speciell känsla. Nollningen 2011 kommer jag att minnas resten av mitt liv. Inte bara för att jag lärde känna nya vänner och hade otroligt roligt utan för att jag lärde mig mycket nytt om mig själv. Jag har aldrig känt mig så modig och nervös som när jag gick mot samlingsplatsen den där dagen. 20

STUDENTSERVICE

Fyra frågor till Pia Fager

Campus med nära till allt

Pia Fager, studieoch karriärvägledare på Högskolan i Halmstad.

1. Vilka är de största skillnaderna mellan att läsa på högskola och gymnasium? – Framför allt förväntas man ta mycket större eget ansvar på högskolan. Det är mindre lärarledd undervisning och mer litteratur att läsa på egen hand. En annan skillnad är att man på gymnasiet läser flera olika ämnen samtidigt och på högskolan bara ett eller ett par ämnen i taget. 2. Har du något tips på hur man lyckas med sina studier? – Planera din tid. I början är det lätt att tro att man är ledig jättemycket, men du förväntas lägga ner mycket tid på självständigt arbete. Gå på alla föreläsningar, även om de inte är obligatoriska, det vinner du mycket på. Man kan också gå på de informationspass om studieteknik som vi studievägledare regelbundet håller. – Det är viktigt att det studiesociala fungerar och att man mår bra. Umgås med vänner, motionera och gör sådant som du tycker är roligt!

Föreläsningssalar, kaféer, gym, kårhus och pub – på campus finns det mesta som du behöver, samlat på ett ställe. Här är det alltid liv och rörelse och området är en naturlig mötesplats för Högskolans studenter. Högskoleområdet, campus, ligger samlat ett par kilometer från Halmstads centrum. Att området är koncentrerat till ett ställe innebär att du slipper kuska runt över halva stan när du ska från en föreläsning till en annan. Eftersom Högskolan har expanderat mycket de senaste åren är de flesta delarna helt nybyggda och lokalerna är fräscha och moderna. När du har lust att byta miljö är det nära till stan. Du tar dig mellan campus och centrum på några minuter med cykel eller buss.

3. Vad kan ni studievägledare hjälpa till med? – Alla som har funderingar eller frågor om utbildningar eller yrken kan vända sig till oss. Vi kan berätta om olika alternativ och fungera som bollplank i funderingarna. Vi får även besök av studenter som känner sig osäkra på om de har gjort rätt studieval eller behöver hjälp att lägga upp en studieplan. Vi erbjuder karriärvägledning, till exempel stöd när det är dags att skriva ansökningsbrev eller gå på intervju. 4. Har du något allmänt tips om man inte vet vad man vill bli? – Fundera över vad du tycker är roligt och vad du är duktig på. Ta reda på vilka olika yrken som finns inom de områden som intresserar dig. Och ta reda på vad de innebär. Man har ofta bilder av olika yrken och dessa bilder stämmer inte alltid överens med verkligheten. Sök information och prata med yrkesverksamma.

SLÅ DET OM NI KAN . . . Trade Center, i vardagstal kallad ”skrapan”, sträcker sig 73,5 meter upp i luften och är Högskolans främsta yttre kännetecken. Studentrekordet att springa i trappan uppför de 22 våningarna ligger på 1 minut och 28 sekunder.

IDA LÖVSTÅL

SAMVERKAN

Utbildningar som har kontakt med arbetslivet Hur kan jag veta att det jag lär mig på Högskolan funkar på arbetsmarknaden? Ett sätt att testa sina teoretiska kunskaper i verkligheten är att ha mycket kontakt med olika arbetsplatser under studietiden. På Högskolan i Halmstad finns många sätt att samarbeta med arbetslivet – praktik, projekt och examensprojekt – för att nämna några exempel.

*Högskolan i Halmstads utbildningar Maskiningenjörsprogrammet och Utvecklingsingenjörsprogrammet utsågs 2011 till Årets teknikutbildningar av branschorganisationen Teknikföretagen.

Praktiken ger dig erfarenhet Att praktisera på en arbetsplats kan vara ett bra sätt att få in en fot på arbetsmarknaden. I de allra flesta av Högskolans program ingår praktik som en del av utbildningen. Du får erfarenhet av ditt kommande yrke och en unik möjlighet att skapa ett kontaktnät inför framtiden. Kontakter som kan vara guld värda när det är dags att söka jobb.

EFTER STUDIERNA

När sista tentan är skriven, examensarbetet inlämnat och du har sagt adjö till lärare och studiekamrater är det hög tid att tänka på livet efter Högskolan i Halmstad. På följande sidor berättar vi om tre möjliga vägar efter examen: hitta drömjobbet, starta eget eller stanna inom akademin och forska. Möt Andreas, Khaled, Mirza och Anna som berättar om sina val.

Vad ska du göra efter studierna?

EFTER STUDIERNA

Knäsk

blev sta forskark Som tonåring drömde Andreas Ivarsson om att bli fotbollsproffs. En allvarlig knäskada satte stopp för idrottskarriären och han valde i stället att fördjupa idrottsintresset den akademiska vägen. I dag träffar han regelbundet elitspelare när han forskar om kopplingen mellan stress och skador.

– När skadan kom var det väldigt jobbigt att inte kunna göra det som jag tycker är roligast. Skadan fick mig att fundera på om det är något man kan göra för att hjälpa andra idrottare i rehabiliteringsprocessen, eller helst ännu tidigare, säger Andreas Ivarsson. Det var idrottsintresset och Halmstads geografiska läge som avgjorde beslutet att börja studera idrottsvetenskap vid Högskolan i Halmstad 2004. – Det var lagom avstånd hem till Sätila och bra läge som sommarstad på västkusten. Halmstad är en bra studentstad. Det är ett ganska stort antal studenter i en lagom stor och gemytlig stad, där det är lätt att ta sig runt, säger Andreas Ivarsson.

Henke som student Efter magisterexamen i idrottspsykologi fick han chansen att jobba vidare som lärare på Högskolan och började forska 24

EFTER STUDIERNA

kadan

ANDREAS IVARSSON

artskott för karriären parallellt. Nu har han tillbringat nästan åtta år i Halmstad. Han är 27 år och har som kursansvarig på fotbollstränarutbildningen varit lärare för studenter som Henke Larsson (tränare i Landskrona BoIS), Conny Karlsson (tränare i HIF) och Mikael Svensson (assisterande tränare i HBK). – Det var stimulerande att ha dem ANDREAS IVARSSON som studenter, att diskutera med dem och visa ett hälsooch psykologiskt perspektiv. De har ju erfarenhet av en helt annan nivå i elitmiljö än övriga studenter och lärare. Det blir en bra dynamik när man får input från elitspelare och tränare, säger Andreas Ivarsson.

”

fiera sambandet mellan stress och skador. – Stress ökar risken att råka ut för skador. Skador påverkar självklart spelarna negativt men även klubbarnas möjligheter att prestera optimalt kan minska. Stressen kan orsakas av relationer till tränare, inom laget eller situationer i privatlivet. Veckorna före en skada har vi kunnat se en förhöjning vad det gäller stress, säger Andreas Ivarsson. Nästa steg är att jobba med stresshantering för att se om det kan minska antalet skador i jämförelse med en kontrollgrupp. Tanken är att avhandlingen ska visa hur man kan arbeta som spelare eller tränare och ge stöttning för att minska skaderisken. Andreas Ivarsson trivs med friheten i forskningen och med att ha kontakt med fotbollsvärlden – klubbar, förbund och spelare. – Det är kul att vara i nära kontakt med idrotten och det är mycket upp till mig hur jag lägger upp arbetet. Det är bra kollegor här och alla har ett gemensamt intresse kring idrottsfrågor. Idrottsmentaliteten med ”tjötet” och gemenskap kring tävlingar skapar ett bra klimat: det är kompetent och impulsivt, säger Andreas Ivarsson.

Det är kul att vara i nära kontakt med idrotten.

Stresspåverkan Först var det prestationspsykologi som intresserade Andreas Ivarsson i studierna – hur man kan få ut det mesta av sin potential. Men efter hand intresserade han sig allt mer för skadepsykologin och vad det är som kan öka risken för skador. Hans doktorsavhandling är inriktad på hur stress påverkar skaderisken för elitfotbollsspelare. Hittills har fyra elitlag i allsvenskan undersökts för att identi-

MARTIN ÅDAHL

Arbete: lärare och doktorand på Högskolan i Halmstad samt idrottpsykologisk rådgivare. Doktorsavhandlingen beräknas vara klar 2015. Familj: mamma, pappa och bror. Bor: centralt i Halmstad. Gör på fritiden: mycket kretsar kring idrott och kompisar, följer idrott i teve och tidningar. Är spelande tränare för Vapnö IF (division 5). Vet inte många om mig: har tävlat ganska mycket i friidrott, var en lovande trestegshoppare som 12–13-åring. Bästa film: Gladiator. Bästa bok: Processen av Franz Kafka – den är skriven på ett fascinerande sätt med lite mörk och speciell stämning. Gör för att få energi: umgås med kompisar och kopplar bort forskningen.

Andreas tips till dig som vill forska . du måste intressera dig för ämnet, gör klart för dig vad som intresserar dig. . det är viktigt att verkligen kunna grunderna inom ämnesområdet, till exempel idrottspsykologi, vetenskapsmetodik och etiska regler. . gör en tydlig planering. . var social och nätverka – kontakter har man mycket nytta av. n Högskolan i Halmstad får utfärda

doktorsexamen inom områdena innovationsvetenskap och informationsteknologi. Forskarstuderande inom andra områden, som arbetar och verkar på Högskolan i Halmstad, är inskrivna vid ett lärosäte med examensrättigheter inom dessa områden.

EFTER STUDIERNA

Khaled Ahmad och Mirza Cenanovic använder matematik för att sia om framtiden för tekniska produkter. De blev vänner redan under nollningen på Maskiningenjörsprogrammet och i dag, fem år senare, driver de företaget FEMit tillsammans med sin matematiklärare Bertil Nilsson.

Studenter

driver företag med läraren

ådbilstävlingen under nollningen var Khaled Ahmads och Mirza Cenanovics första samarbete och det slutade med framgång: de snickrade och formgav så estetiskt att de vann designpriset. – Nollningen var superbra. Man lärde känna varandras styrkor och svagheter. Det är viktigt eftersom man under utbildningen samarbetar mycket i projekt med att lösa problem, precis som man gör i arbetslivet. Man kan säga att man träffar sina framtida kollegor i klassen, säger Khaled Ahmad. När Khaled Ahmad och Mirza Cenanovic gjorde examensarbete (som de sedan vann stipendium för) på Husqvarna AB upplevde de att det ibland var svårt att hitta någon som kunde hjälpa dem när de stötte på problem och behövde expertis. – Vi såg att det fanns behov av spetskompetens inom mer än det vi hade

Skön stämning. ”Egentligen är jag alldeles för social Khaled Ahmad och Mirza Cenanovic. Stämningen

Det är spännande att ha upptill forskning och undervisning. Jag är barnsligt förtjust i att lösa ingenjörsproblem, säger Bertil Nilsson.

Matematik som affärsidé

Nollningen ger dig vänner för livet – och i vissa fall även framtida kollegor.

läst tidigare, säger Mirza Cenanovic. Sagt och gjort: de byggde på sin maskiningenjörsutbildning med en magisteraxemen i Computer Science and Engineering vid Högskolan i Halmstad. Under åren på ingenjörsprogrammet hade matematikläraren och teknologie doktorn Bertil Nilsson fått upp ögonen för de två ambitiösa studenterna och övertygade dem om att starta firma tillsammans. – Jag har startat företag tidigare.

Det kändes självklart för Khaled Ahmad och Mirza Cenanovic att starta företag. De hade upptäckt ett behov på marknaden och blivit inspirerade av andra studenter med företagsplaner. Affärsidén går ut på att genom matematik hjälpa företag att förutse hur deras produkter beter sig vid belastning. Metoden, som används sedan länge inom bil- och flygindustrin, kal�las finita elementmetoden (FEM) och har gett namn åt firman. – Med matematikens hjälp kan vi beskriva allt som vi har runt omkring oss. För dem som vill vara kvar i branschen är beräkningar ett konkurrensmedel, och det vet stora företag i dag, säger Bertil Nilsson, som har 35 års er-

EFTER STUDIERNA

Bild: CHRISTEL LIND

för att syssla med matematik, jag pratar hela tiden”, säger läraren och företagaren Bertil Nilsson, som driver företaget FEMit med sina gamla studenter är kreativ och humoristisk – det är högt i tak, något som ger energi för att ta sig an avancerad tillämpad matematik.

farenhet av tillämpad matematik inom industri och högskola. I arbetet använder FEMit de modernaste CAD- och beräkningsprogrammen för att göra tekniska beräkningar, simuleringar och analyser i utvecklingen av en produkt. – Vi låter datorn göra simuleringar som i sin tur styrs av partiella differentialekvationer, för att företagen ska minska sina tester. På det sättet sparar man tid, material, mankraft och pengar, säger Mirza Cenanovic.

Ta steget FEMit kommer de närmsta tre åren att husera i Science Park Halmstad, en företagsinkubator som drivs i samarbete med Högskolan i Halmstad och som kan beskrivas som ett växthus för nystartade företag. De är väldigt nöjda med det stöd detta ger och träffar regelbundet coacher som vägleder dem i viktiga frågor och beslut.

De rekommenderar studenter som funderar på att starta eget att våga ta steget: – Bara gör det! Kolla upp marknaden, verkar det finnas ett behov så är det bara att köra. Själva idén kan växa fram under utbildningen. Man har faktiskt ett par kurser där man lär sig att identifiera behov. Allt börjar med en användare, det måste man utgå

ifrån, säger Mirza Cenanovic. De har fortfarande kvar en fot i högskolevärlden eftersom de hjälper till med undervisning på flera maskiningenjörsprogram. Och det är ingen tvekan om att de älskar tillämpad matematik. – Man hade gärna läst något år till, skrattar Khaled Ahmad. MARTIN ÅDAHL

SCIENCE PARK HALMSTAD – STÖD FÖR ENTREPRENÖRER n Som student på Högskolan i Halmstad har du möjlighet att redan under stu-

dietiden testa din affärsidé genom Högskolans förinkubator. Där får du bland annat tillgång till gratis kontorslokal och coachning i upp till tolv månader. n Efter förinkubatorn finns möjlighet att söka vidare till inkubatorn på Science Park Halmstad. Där får du hjälp att etablera företaget på marknaden, bland annat genom affärscoacher, i upp till 24 månader. I anslutning till Science Park Halmstad finns ett företagshotell. n Science Park Halmstad ägs gemensamt av Högskolan i Halmstad och Halmstads kommun.

EFTER STUDIERNA

Anna fick

toppjobb

i Norge Efter examen från Högskolan i Halmstad fick Anna Håkansson arbete inom Oslos kollektivtrafik där hon driver ett stort projekt inom tunnelbanesektionen. – Vi hade mycket projektledning under utbildningen och stor anknytning till näringslivet. Det gav mig en god grund att stå på. När Anna Håkansson gick ut Utvecklingsingenjörsprogrammet 2008, hade hon inte förväntat sig att hon ett par

månader senare skulle jobba som projektledare på Kollektivtransportproduksjon AS, Oslos motsvarighet till SL i Stockholm. – Att det blev Norge och i en bransch som jag absolut inte hade tänkt mig, var en ren slump. Min pojkvän fick arbete i Oslo. Jag sökte ett jobb, fick komma på intervju och tre dagar senare hade jag jobb, berättar hon.

Internationell certifiering Anna Håkansson arbetar med ett stort projekt inom tunnelbanesektorn där en hel linje ska uppgraderas, all infrastruktur som är i dåligt skick ska by-

ANNA HÅKANSSON

Ålder: 27 år. Bor: Oslo. Utbildning: Utvecklingsingenjörsprogrammet. Familj: sambon Kristoffer Andersson (förlovade) också han utvecklingsingenjör. Hemort: Halmstad. Gör på fritiden: åker skidor, tränar på gym, reser. Senaste film: Friends with benefits. På nattygsbordet: Vagabond, en resetidning. Om tio år: är jag vd för Svenskt näringsliv ;), driver egen konsultfirma eller jobbar med infrastruktur i Stockholm, Singapore, New York eller någon annan spännande storstad. Eller så har jag flyttat tillbaka till Halmstad och satsar på familjelivet – allt kan hända!

tas ut. En stor del av hennes arbetstid går åt till att planera arbetet, ansvara för upphandling och koordinera olika intressenter inom projektet. Det är många projekt- och byggmöten. – Via min arbetsgivare har jag fått möjlighet att vidareutbilda mig inom både järnvägsteknik och projektledning och tagit en IPMA-certifiering, en internationell projektledningscertifiering. Utvecklingsingenjörsprogrammet på Högskolan i Halmstad förberedde henne väl för yrkeslivet. Projektledning var en viktig del av utbildningen och ett rikt samarbete med olika arbetsplatser gav henne erfarenhet att driva projekt ”på riktigt”. – Jag har haft jättemycket nytta av det. Det var inte bara att sitta och plugga till tentor, utan vi var mycket ute på företag som vi hade projektsamarbeten med och jobbade också med ”case” som var hämtade från verkligheten. Det var en bred utbildning med stor anknytning till näringslivet – en bra förberedelse för yrkeslivet, säger Anna Håkansson. – Det jag främst har tagit med mig från min studietid är problemlösning. Projektledning handlar mycket om att dra slutsatser och lösa praktiska problem, om att se det övergripande och

STUDENTSERVICE

Fyra frågor till Studenthälsan Vad gör Studenthälsan?

Bild: Werner Anderson

inte snöa in på detaljer, fortsätter hon. Det var när Anna Håkansson bläddrade igenom Högskolan i Halmstads utbildningskatalog som hon fastnade för Utvecklingsingenjörsprogrammet. Trots att det nu är flera år sedan som hon lämnade Högskolan har hon fortfarande kontakt med många av sina studiekamrater och i samband med årets nollning hade klassen en återträff i Halmstad.

Häng med på nollningen – Vi hade en otrolig bra sammanhållning på Utvecklingsingenjörsprogrammet och det hände mycket roligt runt utbildningen. Jag kommer från Halmstad och hade kvar mycket av mitt gamla liv, men det var ändå en stor omställning att börja på Högskolan. Jag levde mycket studentliv. Vilka är dina tips till en nybliven student? – Var med på nollningen, då knyter du kontakter med studenter både inom ditt eget program och inom andra utbildningar. Försök hänga med på det som erbjuds, till exempel när det kommer gästföreläsare, och skapa nätverk redan under studietiden. Det har du jättemycket nytta av i arbetslivet. NATHALIE SJÖGREN TÖRHAGEN

– Vi fungerar som företagshälsovård för studenter och som ett komplement till vårdcentralen. Vi arbetar med det som får studenten att må bra ur olika perspektiv. Det kan handla om alltifrån att komma i gång med goda vanor till att undvika de vanligaste studentmisstagen. När något inte fungerar vill vi kunna erbjuda tidig hjälp. Vi möter studenten enskilt på mottagningen och i andra sammanhang, som vid nollningen. Vi anordnar också kurser, till exempel i mindfulness, hur du festar smartare och i hur man kommer igång med goda vanor.

När kan studenter vända sig till Studenthälsan?

Ger svar. Elisabeth Kristiansson, sjuksköterska på Studenthälsan, har svar – Studenter som har frågor eller på frågorna.

bekymmer som rör hälsan eller den studiesociala situationen är välkomna till vår drop in-mottagning. Där gör jag en första bedömning av studentens behov. Ofta hänvisar jag vidare till mina kollegor inom Studenthälsan. Vi har bred kompetens och är vana vid att lyssa på olika studentbekymmer. Ibland behövs annat stöd än vad vi kan erbjuda och då hjälper jag till med kontakter. Vi har ett brett kontaktnät med olika vård- och hälsoinstanser i stan, till exempel inom primärvården.

Vad kan det vara för typer av bekymmer ni möter? – Det kan vara allt som rör den egna hälsan. Vi får många medicinska frågor, kanske man har sträckt en muskel, har ont i huvudet eller vill kolla sitt blodtryck. Det kan också vara att man känner sig trött, har svårt att sova eller känner sig deprimerad. Då kan vi till exempel erbjuda individuella samtal, kurser i stresshantering eller hjälp att se över livsstilen. Jag gör även klamydiatester, och utfärdar vaccinationsintyg till dem som ska åka utomlands för att studera eller praktisera.

Kostar det något att besöka er?

– För studenter på Högskolan i Halmstad är besöken hos oss gratis, undantaget besök hos studentläkaren och sjukgymnasten. Då tar vi samma avgift som vårdcentralerna gör. Är d luckoet farligt m r när iner man ed minn tt ha rut a t e e d drick r Gå er? spluggar? Omo tiverad, när man trö ledsen – vad ska tt eller jag göra ? r bäst? ä m o d n o k n e k il V

STUDENTKÅREN

Vill du sjunga i kör, spexa eller engagera dig i någon politisk förening under din studietid? På Högskolan i Halmstad finns flera föreningar som du kan engagera dig i på din fritid, både intresseföreningar och programföreningar. Här är ett axplock.

Studentlivet – mer än bara studier HASP Halmstadsspexarna organiserar Högskolans årliga studentspex och andra underhållningsarrangemang under året. Hösten 2011 spelades ”Gustav Wasa – en knäckefråga?” i Halmstad teaters Figarosal – en fartfylld föreställning med mycket sång och dans. För mer information: www.halmstadspexet.nu HUG – är en spelförening vid Högskolan i Halmstad som arrangerar allt från strategi- och rollspel till stora figurslag och andra spelrelaterade aktiviteter. Spelkvällar hålls på torsdagar från klockan 18 och sista söndagen i månaden från klockan 12 på Smålands Nation. För mer information: http://hug.sverok.net KÖÖRMIT Kårens egen kör sjunger moderna och nyskrivna poparrangemang såväl som klassiska sånger. Varje år hålls två tema-

HALLÅ DÄR. . . . . . Patrik Mattisson, kårordförande

Vem kan bli studentrepresentant? – Alla studenter vid Högskolan i Halmstad kan bli studentrepresentanter. Krävs det något särskilt för att bli studentrepresentant? – Man ska vara registrerad som student på Högskolan i Halmstad, det är allt. 30

konserter. Köörmit har även årligt återkommande körarrangemang i samband med Valborg, studentexamen och Lucia. Repetitioner hålls på tisdagar klockan 18 i Malcussalen. För mer information: www.koormit.se. SOS Högskolans studentorkester Salmonikerna, SOS, samarbetar med Örebros studentorkester Schwamparna och orkestrarna spelar bland annat på festivaler. Studentorkestern repeterar på måndagar klockan 17. För mer information: http://studentorkesternsalmonikerna.webs.com/ PLEASURE – är en kårförening som i samarbete med studenthälsan arbetar för att främja den sexuella hälsan för studenter på Högskolan i Halmstad. För mer information se bloggen: pleasurehalmstad.blogg.se.

Måste man vara medlem i kåren? – Nej, det måste man inte. Ungefär hälften av studentrepresentanterna är medlemmar i kåren. Hur går man tillväga om man vill bli studentrepresentant? – Då kontaktar man kårens valberedning och anmäler sitt intresse och vilken styrelse eller nämnd man är intresserad av. Sedan blir man kallad till intervju av kåren och efter det lägger valberedningen fram förslag på vilka som ska utses. Därefter blir det valmö-

SMÅLANDS NATION – bedriver pubverksamhet på studentområdet ”gråstenen” på Nyhemsgatan 30. Förutom pubverksamhet arrangeras filmkvällar och innebandy. Verksamhetsmöten hålls tisdagar klockan 20.00 jämna veckor. För mer information: www.smalandsnation.org. FOLLOW En studentförening på Högskolan i Halmstad för dig som är kristen och/ eller vill veta mer om kristen tro. Epost: halmstad@himlen.nu. PROGRAMFÖRENINGAR Varje utbildningsprogram på Högskolan har en programförening. Vissa är dock vilande. Vill du vara med och starta en programförening eller få mer information om Halmstads studentföreningar, mejla till Lise-Lotte Bengtsson, vice@ karen.hh.se. Källa: Kåren på Högskolan i Halmstad.

te och då får alla studenter på Högskolan vara med och rösta. Vad får man göra som studentrepresentant? – Man för fram studenternas åsikter men röstar utifrån sina egna personliga preferenser. Som studentrepresentant har man full beslutsrätt i de styrelser man sitter med i. Får man någon ersättning? – Ja, man får 500 kronor för en halvdag och 1 000 kronor för ett heldagsmöte.

STUDENTKÅREN

Bild: LINDA LUNDELL

Studentrepresentant. Marika Ström har alltid tyckt om att engagera sig och under sina år på Högskolan i Halmstad har hon suttit i flera nämnder och styrelser.

Ta chansen att påverka Vill du vara med och påverka din studiesituation? Då kan du engagera dig som studentrepresentant i någon av Högskolans styrelser, nämnder eller råd. Marika Ström, Marknadsföringsprogrammet, är en av dem. Det blir tredje året i höst som Marika Ström engagerar sig som studentrepresentant på Högskolan i Halmstad. Den här terminen sitter hon i högskolestyrelsen och i fakultetsnämnden. Tidigare har hon haft en plats i disciplinnämnden och i styrelsen för Sektionen för ekonomi och teknik (SET). – Jag har alltid varit engagerad i olika saker sedan jag var liten så det föll sig ganska naturligt, säger Marika Ström som tidigt gick med i scouterna och elevrådet.

Ordförande i kårpuben När hon började läsa på Högskolan i Halmstad engagerade hon sig i kårpuben och blev ordförande där.

ska sätta sig in i och sedan gäller det att säga vad man tycker så att det blir så bra som möjligt för studenterna, säger Marika Ström och fortsätter: – Även om man inte alltid får igenom det man tycker har man ändå lyft fram vad som är bäst för studenterna. Och det kan mycket väl komma att påverka diskussionerna framöver, säger hon. Marika Ström ser gärna att fler studenter engagerar sig som studentrepresentanter. – Det är roligt att vara med och påverka sin studiesituation. Och det är bra om vi är många studenter med olika bakgrunder, så att vi kan representera så många utbildningar som möjligt, säger hon.

– Då fick jag en tydligare bild av vad man som student kan engagera sig i och på den vägen är det, berättar Marika Ström. Som studentrepresentant har hon fått insikt i hur Högskolans organisation fungerar samtidigt som hon får vara med och påverka studierna. – Det är roligt att vara med när de till exempel ska ändra i utbildningar eller kurser eller något annat som påverkar studiesituationen, säger hon.

Studenternas åsikter

Marika Ström känner också att det finns en vilja från Högskolans sida att se saker och ting utifrån studenternas perspektiv. – De vill gärna att vi ställer frågor, och efterfrågar våra synpunkter så att de vet vad studenterna tycker, säger hon. Vad man får göra som studentrepresentant och hur ofta man får gå på möten skiljer sig åt beroende på vilken styrelse eller nämnd man sitter i. – Ofta får man handlingar som man i förväg MARIKA STRÖM

LINDA LUNDELL

”

De vill gärna att vi ställer frågor, och efterfrågar våra synpunkter. 31

UTBILDNING

.designprojekt 7,5 hp

Kreativa produkter. André Runling (till vänster) har gjort en prototyp av ett bastuhandtag som ska efterlikna ett högtryckslaminat. ”Det vore kul om rialet”, säger André. Robert Larnestavs liggstol, i spån, papper och fanér, är en del av kollektionen som ska förlänga spakänslan i rummet.

De pluggar design på Ute är det blå himmel och strålande solsken men inne i den mörka, svala lokalen på Högskolan i Halmstad sitter studenterna och skissar på sina projekt. De går sommarkursen Designprojekt, 15 hp, och ägnar en stor del av sommaren åt att designa och formge produkter i samarbete med företag. En av studenterna är André Runling från Stockholm, som till vardags läser innovation och design vid Karlstads universitet. Han sökte till sommarkursen på Högskolan i Halmstad för att få se något nytt. Men också för att kursplanen verkade intressant. – Det är design och formgivning som jag vill hålla på med. Att vi får 32

jobba med ett företag kändes också bra, säger André Runling.

Produktutveckling Robert Larnestav är från Halmstad och studerar byggteknik och design på KTH i Stockholm. Han ville fördjupa sig i designprocessen och tyckte också att sommarkursen lät lockande. – Det lät intressant att jobba med produktdeROBERT LARNESTAV sign. Form har alltid inspirerat mig och jag gillar att skissa på och utveckla de idéer jag har, säger Robert Larnestav som tycker att det är spännande att studera på hemmaplan. Det är produktutvecklingsprocessen som står i fokus under kursen och

”

studenterna får öva sig i att utveckla produkter i samarbete med företag i regionen. – Många företag hinner inte utveckla sina idéer själva. De har ofta mycket idéer men tiden räcker inte till och därför passar det bra att studenterna kan göra det, säger Anna Eliasson, lärare i produktdesign på Högskolan i Halmstad. Kursen har inga föreläsningar utan studenterna jobbar självständigt i grupp med sina projekt med handledning av lärare. – Upplägget är ungefär som vid ett examensarbete och studenterna får ta mycket eget ansvar, säger Anna Eliasson.

Kontakten med näringslivet är en stor bonus.

UTBILDNING

LÄS SOMM EN A I EN S RKURS OMM A STAD R-

.speaking and writing in English 7,5 hp .floristik och fanunistik 7,5 hp .kriminologi 7,5 hp .introduktion till musikproduktion 7,5 hp .praktik i biologi 7,5 hp Bild: LINDA LUNDELL

Tylö ville använda sig av formen och mate-

.alla sommarkurser www.hh.se

sommarlovet – Det är en rolig arbetsform att jobba i projekt. Kontakten med näringslivet är en stor bonus. Det är inget låtsasprojekt utan vi gör något på riktigt, säger Robert Larnestav. Företaget studenterna arbetar med är Tylö AB och Robert Larnestavs uppdrag är att ta fram ett koncept för att utveckla ett hemmaspa utanför bastun. – Jag tittar på hur man kan få fram tillhörande möbler till bastuprodukterna och hur man kan anpassa ett hotellrum till bastun, säger Robert Larnestav som just nu håller på att skissa och göra research.

Detaljerna som gör det André Runling ska ta fram ett handtag som ska bli en symbol för Tylö AB. Han håller också på att utveckla ett aggregatskydd för bastun. – Det ska vara ett mer tilltalande

I benhård konkurrens vann Spencer Mak, Fredrik Bergh, Johan Andersson och Mattias Bjäde 50 000 kronor.

Framgångsrika studenter Högskolan i Halmstads studenter har under flera år varit framgångsrika i den prestigefulla tävlingen i Swedish Embedded Award. Mattias Bjäde, Spencer Mak, Johan Andersson och Fredrik Bergh, nyutexaminerade studenter från elektro-, mekatronik- och dataingenjörsprogrammen, tog i årets tävling hem förstapriset i studentkategorin. Studenterna fick ta emot priset på Tekniska mässan i Stockholm för sitt arbete med ”tänkande fordon”. Genom avancerad teknik gör fordonen en del av förarens jobb – exempelvis känner av när det är dags att bromsa.

skydd med en mer ungdomlig inriktning. Det är de små detaljerna i produkten som avgör om de är hållbara eller inte, säger André Runling.

Mysiga Halmstad Förutom designprojektet på Högskolan i Halmstad läser Robert Larnestav en distanskurs i hållbart byggande på Mittuniversitetet i Östersund. Dessutom jobbar han på distans för ett arkitekt- och byggingenjörsföretag i Stockholm. – Det är mycket att göra men det är väldigt roligt. Kunskaperna flyter väl in i arbetet och det är i den här branschen jag vill arbeta, säger han. För André Runling blir det dock lite mer tid för sol och bad i sommar. – Jag försöker ta del av Halmstad så mycket som möjligt. Det är en väldigt trevlig och mysig stad, säger han. LINDA LUNDELL

Annika Karlssons och Linnea Trulssons examensprojekt belönades med 100 000 kronor ur lektor Sten Fåhrés minnesfond.

Utexpo – mässa för studenter n Utexpo är en av Högskolan i Halmstads äldsta och största traditioner. Det är Högskolans årliga examensmässa, då 100-tals studenter visar upp sina examensprojekt för allmänheten och framtida arbetsgivare. Mässan pågår under tre dagar och besökarna får då se gott om exempel på uppfinningsrika lösningar och skaparglädje. De bästa projekten belönas med stipendium.

OM HALMSTAD

Halmstads stadsvapen består av tre krönta hjärtan. Och det är en stad att tycka om. Här finns till och med en stadsdel som heter Kärleken. Staden har gamla anor och fick sina stadsprivilegier redan år 1307. Den charmiga stadskärnan i centrum har ett stort utbud av restauranger, nattklubbar, pubar och kaféer. Halmstad har ett rikt kulturliv och är en härlig idrottsstad. Här bor ungefär 90 000 människor och staden ligger på västkusten, på bekvämt avstånd (ungefär 15 mil) från Malmö, Göteborg och Växjö.

.Janardhan Nilsson

Ålder: 24 år. Läser: Statsvetenskapligt program. Hemort: Linköping. Smultronställe: ”utsiktstornet på Galgberget. Där är väldigt bra utsikt. Man kan se nästan hela

.Erica Olofsson

Välkomm till Halm

innergård

Ålder: 21 år. Läser: Lärarprogrammet. Hemort: Höganäs. Smultronställe: ”Jag gillar Broktorpsgården i Halmstad. Det är ett mysigt och gammaldags kafé där man både kan sitta och prata och spela spel. Där finns stora bord så att man kan vara många om man vill gå dit och spela. Det finns inte så många andra ställen i staden där man kan sitta så många. Sedan finns det också en mysig innergård där man kan hålla till på sommaren.”

– det

fotbollsplanen

.Dennis Hodzic Ålder: 22 år. Läser: Affärssystemprogrammet. Hemort: Halmstad. Smultronställe: ”Fotbollsplanen på Sannarp. Jag brukar gå dit två, tre gånger i månaden med kompisar för att spela fotboll. Där finns fina planer och bra gräs men det är umgänget som gör det.Vi har en bra gemenskap när vi samlas där och spelar fotboll.”

.Nedim Seta Ålder: 22 år. Läser: Bygg- och fastighetsekonomprogrammet. Hemort: Halmstad. Smultronställe: fotbollsplanen på Sannarp (se Dennis svar).

OM HALMSTAD

utsikten havet

staden därifrån, och det kan vara intressant att se hur det ser ut uppifrån. Det kan också vara mysigt att stå där med en fager kvinna.”

men mstad

.Elisa Espino

.Maria Jiménez

Ålder: 19 år. Läser: engelska och svenska bland annat. Hemort: utbytesstudent från Sevilla, Spanien. Smultronställe: ”Klipporna på Östra stranden. Där är väldigt fridfullt och vackert med både skog och hav, och något sådant har vi inte hemma i Spanien. Vi brukar gå dit för att slappna av och bara njuta av naturen. Det var nog det första stället vi gick till när vi hade flyttat hit. Det ligger bara två minuter från där vi bor.”

Ålder: 20 år. Läser: svenska, historia, science fiction bland annat. Hemort: utbytesstudent från Sevilla, Spanien. Smultronställe: klipporna på Östra stranden (se Elisas svar).

här är våra smultronställen fiket

.Rebecca

Grönlund

Ålder: 26 år. Läser: introduktion till kriminologi. Hemort: Laholm. Smultronställe: ”Espresso House. De har en stor uteservering där man kan sitta ute och njuta av solen tidigt på våren om man hittar en plats där det är lä. De har gott kaffe och bra sortiment av drycker, och det är bra att sitta där och plugga. Jag brukar gå dit ungefär en eller två gånger i månaden.”

Kom till Öppet hus 1–2 februari 2012

Beställ vår

ANMÄL DIG TILL VÅRA UTBILDNINGAR

Du anmäler dig till alla utbildningar via www.antagning.se. Sista anmälningsdag är den 15 april för höstens utbildningar och den 15 oktober för vårens. För sommarkurser gäller den 15 mars. KONTAKTA HÖGSKOLAN I HALMSTAD

Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Tel. 035-16 71 00 E-post: registrator@hh.se www.hh.se 36

www.hh.se Högskolan i Halmstad Informationsavdelningen, oktober 2011 • 7 000 ex. • Tryck: Elanders AB.

Följ Högskolan i Halmstad på Facebook