Tänk vidare 2011 by Högskolan i Halmstad

VIDARE

2011

TÄNK

Ett magasin om att studera på Högskolan i Halmstad

Guldbaggevinnare pluggade på Högskolan Sandra lever studentliv

Starta företag efter studierna Kenan visar Halmstads pärlor

Missa inte nollningen När passionen blir forskning

INNEHÅLL

Korta fakta om Högskolan i Halmstad • 11 500 studenter • 600 anställda • 50 grundprogram • 500 fristående kurser samt

påbyggnadsutbildningar • 50 professorer • 90 forskarstuderande

TÄNK VIDARE Tänk om det inte funnits människor med drömmar och visioner. Då hade den mesta av utvecklingen aldrig gjorts och världen hade inte alls sett ut som den gör i dag. Förmodligen hade livet på jorden, i det stora hela, varit väldigt tråkigt.

Högskolan i Halmstad har ett rikt utbildningsutbud och speciell atmosfär.

På Högskolan i Halmstad har vi alltid stöttat människor med idéer och stora planer. Vi har förstått att människor mår bra av att drömma och att de som gör verklighet av sina drömmar mår ännu bättre. Därför ägnar vi varje dag åt att uppmuntra fler att våga tro på sina idéer och tänka vidare.

Forskningen är framstående och Högskolan är aktiv i samhällsutvecklingen.

Denna tidning är till för dig som vågar ta steget eller funderar på att göra det. Du får en inblick i hur vår värld ser ut.

Utbildning och forskning finns inom tre styrkeområden: verksamhet, produkter och livskvalitet. Här ges individen unika och ypperliga möjligheter att förverkliga sina drömmar – att tänka vidare.

Välkommen!

Utbildningarna präglas av samarbete över ämnesgränser och samverkan med företag, organisationer och föreningar runt om i samhället. Kreativitet och innovation är andra viktiga ledord. På många program jobbar studenterna i projektform och lär sig projektledning. Just för att tänka vidare och gå från tanke till handling med sina idéer. Tänk vidare är ett magasin om att studera på Högskolan i Halmstad. Magasinet trycks på Svanen-licensierat tryckeri. 2

PÅ OMSLAGET ... ... surfar Lina Lundgren, lärare och doktorand på Högskolan i Halmstad. Läs om hur hon efter sina studier på Biomekanikprogrammet började forska om sin stora passion – kitesurfing. Bilden är tagen av Christel Lind. Sidan 18.

Tänk vidare är ett magasin som ges ut av Högskolan i Halmstad och som produceras av informationsavdelningen. I redaktionen ingår: Nathalie Sjögren Törhagen, redaktör, formgivare Ida Lövstål, skribent, fotograf Linda Lundell, skribent, fotograf Lena Lundén, skribent, korrektur Övriga medarbetare: Christel Lind, fotograf, Christer Järeslätt, fotograf, Kenan Ganic, skribent, fotograf, m. fl. Ansvarig utgivare: Lars Österlind.

Vad gör en studentambassadör? Läs Linda Lundells reportage om studentambassadörerna Nina Rapp och Hans Fridlund på sidan 26.

INNEHÅLL STUDENTLIV

UTBILDNING

Studentlivet engagerar Sandra ………………… 4 Emelie och Jari stortrivs i nya studentlyan ……10 Livet som nolla ……………………………..…12 Nina och Hans är studentambassadörer ………26

Henke Larsson läser tränarskap ……………….6 Vi pluggar på Högskolan i Halmstad……………7 Livet i tångskogarna……………………………13 Vad vill du bli?………………….………………16

STUDERA UTOMLANDS

SAMVERKAN

Daniel pluggade ekonomi i Sydkorea ……..……8

Högskolan bäst på samverkan …………………30 Tetra Pak är ett fadderföretag …………………30 Praktik ger erfarenhet …………………………31

EFTER STUDIERNA Passionen blev Linas forskning ………..………20 Mathias och Martin driver företag ……………22 Från filmvetenskap till Guldbaggegala…………24

STUDENTSERVICE

STUDENTKÅREN

OM HALMSTAD

Kåren – för studenter……………………………33

Kenans favoritplatser i Halmstad……....………34

Vad gör en studievägledare? ……..……………18 Fyra frågor till Studenthälsan …………………32

STUDENTLIVET

SANDRA JOHANSSON Ålder: 25 år. Läser: lärarprogrammets femte år med inriktning på samhällskunskap och idrott och hälsa. Bor: i en etta på Gustavsfält. Familj: sambon Kristoffer och hunden Akino. Mamma, pappa och två systrar. Intressen: sport, sy, läsa, kompisar. Vill jobba med: att lära ut till barn med särskilda behov. Motto: att leva här och nu. Ta chansen när du får den.

Att ha en aktiv fritid vid sidan om studierna har alltid varit viktigt för Sandra Johansson. Under sina fyra år på Högskolan i Halmstad har hon engagerat sig i flera av studentkårens verksamheter. Bland annat har hon varit med och arrangerat Hjärtslaget.

Studentlivet engagerar SANDRA Bild: LINDA LUNDELL

Sandra Johansson läser till lärare med inriktning på jag lyckas lära någon något de har svårt för.”

nda sedan Sandra började studera på lärarprogrammet i Halmstad hösten 2006 har hon haft fullt upp att göra även utanför skoltiden. Förutom att pyssla om rottweilern Akino och extrajobbet som simlärarassistent på SK Laxen har hon ett stort engagemang i flera studentföreningar. En av dem är kårpuben. Hon sitter med i styrelsen och är också personalansvarig för studenterna som jobbar där.

”

Studentpolitik – Jag ska locka studenter att jobba ideellt för oss, berättar Sandra som även anordnar kickoffer för studenterna som jobbar på kårpuben. Hon är också studentrepresentant i sektionsstyrelsen för lärarutbildningen och i lärarutbildningsnämnden. Där 4

får hon vara med och bestämma om kursplaner, om programmets utformning och annan studentpolitik. – Jag för studenternas talan på olika punkter. Det är viktigt att vi får höras och synas så att vi får ut så mycket som möjligt av vår utbildning, säger Sandra

Det sociala livet är otroligt viktigt för att utvecklas som person. som tycker att det är bra att hon som student kan vara med och påverka. Något hon har lagt ned mycket tid på är studentfesten Hjärtslaget, som hon var med och arrangerade för två år sedan. Då var hon vice ordförande i kårorganet Thorax och dessutom ansvarig för en personalstyrka på hundra personer

som organiserade Hjärtslaget. I februari är det dags igen och Sandra ska ännu en gång vara ansvarig för personalen. – Det är så himla roligt. Jag gillar att göra saker för andra människor och det är kul när man får bra feedback efteråt.

Kompisar och träning Träffa kompisar, träna och simma försöker hon också hinna med. Och visst kan det bli kämpigt med tiden ibland men samtidigt måste hon ha något att göra vid sidan av studierna. – Jag tror inte jag hade klarat studierna annars. Jag kan inte komma hem från Högskolan ena dagen och sedan bara gå dit igen dagen efter, säger hon och fortsätter: – Det sociala livet är otroligt viktigt för att utvecklas som person. Det är en kompetens som du inte kan få genom studierna.

grundskolans senare år och gymnaiseskolan i ämnena samhällskunskap och idrott-hälsa. ”Jag har alltid tyckt om att hjälpa andra och blir så glad när

BÄSTA TIPSEN FÖR NYA STUDENTER Bästa studentmaten: pasta, bacon, wokgrönsaker och matlagningsgrädde duger alltid. Hur man får studiemedlen att räcka till: jämför priserna i mataffärerna, storhandla och handla kläder på rea, postorder eller på Gekås i Ullared. Se över mobilabonnemang, el och försäkringar och kolla om du kan få bostadsbidrag. Bästa studenthaket: Hotell Mårtensson, Morfars, kårpuben. Hur man laddar upp inför tentan: planera din tid och tänk efter hur mycket du klarar av att plugga per dag. Sitt med andra och plugga så att du kan diskutera med dem.

LINDA LUNDELL

UTBILDNING

frågor till … Georges Maroun, 49 år

Vad läser du? – Programmet Socialt arbete – ledning och organisation.

Bild: IDA LÖVSTÅL

Bild: CHRISTEL LIND

HENKE LARSSON läser tränarskap på Högskolan

Beteendevetenskap, didaktik och träningslära är några ämnen på schemat på den nya utbildningen, som förutom teori innehåller mycket praktiska övningar. Programmet ger 30 högskolepoäng och är ett samarbete mellan 6

Högskolan i Halmstad och Svenska fotbollsförbundet. Nya regler innebär att huvudtränare i allsvenskan måste gå fotbollsförbundets olika steg inom förbundets tränarutbildning för att bli behöriga. Utbildningen på Högskolan i Halmstad ger diplomering på bas- och på avancerad nivå, givetvis förutsatt att de studerande klarar examinationen. Studenterna läser på halvtid under ett års tid. – Jag behöver den här utbildningen för att få lov att träna. Det är mycket jag inte vet och kan alltid lära mer, säger Henrik Larsson som läser utbild-

Vi studerar på HÖGSKOLAN I HALMSTAD Louise Henriksson, 23 år, läser Kultur- och kommunikationsprogrammet

Tidigare landslagsprofilerna Michael Svensson, numera Halmstads BK (till vänster), och Henrik Larsson, numera Landskrona Bois (övre bilden), är två av de namnkunniga elittränare som studerar tränarskap på Högskolan i Halmstad.

Är du intresserad av ledarskap inom fotboll? Högskolan i Halmstad har startat ett nytt program för fotbollstränare på elitnivå. Henrik Larsson, tränare för Landskrona Bois och tidigare landslagsspelare, är en av studenterna.

Varför har du valt det programmet? – Jag är intresserad av socialt arbete och efter utbildningen skulle jag gärna arbeta som enhetschef eller starta eget företag inom området. Jag har varit egenföretagare tidigare, inom restaurangbranschen.

Hur är det att läsa på högskola? – Det är tufft! Jag har en bakgrund som ingenjör och arkitekt i Libanon, så jag har läst på universitet tidigare i flera år. Här i Sverige är det både lättare och tuffare att studera. – Tuffare eftersom socialt arbete är ett nytt område för mig, och lättare för att det är mer flexibelt här och man kan få mer stöd.

ningen tillsamVad vill mans med du bli? bland andra www.hh.se elittränarkollegerna Conny Karlsson, Helsingborgs IF, och Michael Svensson, Halmstads BK. Utbildningen ges inom ramen för Högskolan i Halmstads ordinarie utbud och har 30 platser som man söker till som vanligt. Det finns även fem extra platser som erbjuds klubbar och föreningar som är knutna till Svenska fotbollsförbundet. IDA LÖVSTÅL

Vad tycker du om Högskolan i Halmstad? – Jag trivs jättebra. Våra lärare är engagerade och lokalerna är bra. Om det skulle uppstå något problem är det lätt att ta upp det med våra lärare eller studierektorn.

Pontus Sköld, läser Biomedicin – inriktning fysisk träning Varför valde du att läsa på Högskolan i Halmstad? – Jag är intresserad av träning och biomekanik, och just det här programmet fanns bara i Halmstad. Halmstad låg dessutom bra till eftersom jag har nära hem. Jag bor i Falkenberg och pendlar. Sophie Blomberg, 19 år, läser Sociologi och socialt utvecklingsarbete

Hur är det att läsa på högskola? – Det var ovant i början. Jag kommer direkt från gymnasiet och det skiljer sig en del. På högskolan är tempot högre och man förväntas ta mer initiativ och mer eget ansvar.

Aras Albayrak, 26 år, läser Masterprogrammet i inbyggda och intelligenta system, kommer från Turkiet

Varför valde du att åka till Sverige och läsa på Högskolan i Halmstad? – Jag har läst till elektroingenjör och ville specialisera mig ytterligare. Här kunde jag läsa vidare inom ett område som intresserar mig. Att det blev just Sverige och Halmstad beror också på att jag har en vän som har läst här och som talade gott om Högskolan och Halmstad. Det är trevligt här!

Kamal El Salim, 22 år, läser Lärarprogrammet, inriktning samhällskunskap

Hur är det att läsa på högskola? – Det är en utmaning. Och stimulerande – jag skulle gärna läsa resten av livet, det är stimulerande för huvudet. Utmaningen ligger i att man hela tiden måste ifrågasätta sina egna uppfattningar och revidera det man tror sig veta. 7

Daniel Ryberg tillsammans med Cristal Lee, en av de vänner han fick i Sydkorea.

stad och människorna trevliga och lätta att lära känna, säger han.

Kulturer samlades I Seoul läste Daniel ämnen som ekonomi, globalisering och mångkulturella samhällen. Det ligger i linje med det han läser i Sverige – men att läsa det utomlands gav andra infallsvinklar, tycker Daniel.

Nya vänner Fyra dagar i veckan var det föreläsningar fram till klockan tre på eftermiddagen. Därefter var det tid för egenstudier och fritid. Alla studenter bodde på universitets campus, en bit utanför staden, och nästan varje dag blev det en tur in till Seoul för att turista och titta på sevärdheter. Daniel testade också på några populärkulturella sysselsättningar tillsammans med de sydkoreanska vännerna:

karaoke, kollade på breakdance och såg på fotboll. – En av de största upplevelserna från resan var när Sydkorea mötte Uruguay i fotbolls-VM. Tillsammans med en halv miljon andra människor stod vi på ett stort torg och följde matchen på storbildsskärmar. Det var en otrolig känsla! Varje onsdag ordnade universitetet utflykter till ställen runt om i landet, till exempel tempel, nationalparker och den nordkoreanska gränsen. – När man reser så här är det så lätt att lära känna människor – alla är i samma sits och man kommer snabbt nära varandra. Det bästa med hela resan var alla nya vänner, säger Daniel. I en tid när världen blir allt mer global och många företag har samarbeten i andra länder är det en klok investering

att studera utomlands, menar Daniel. Erfarenheter från andra kulturer blir allt viktigare.

Vill tillbaka – Det är inte bara fantastiskt kul, man har nytta av det också. Oavsett vad man läser. Efter en sådan här resa kanske du har tio bra vänner från andra länder och, vem vet, om tio år kanske du gör affärer med dem, säger Daniel. Han tycker att resan har gjort honom mer motiverad att studera. Han har också slutmålet klarare för sig. – Den näst sista terminen på min utbildning ska vi läsa vid något universitet i Asien. Jag tänker då åka tillbaka till Seoul, lära mig koreanska och på sikt vill jag arbeta i landet, säger Daniel. Text: IDA LÖVSTÅL Bild: DANIEL RYBERG

Tyskl

Slovakien

and

Storbritanninen Kanada B USA Nya Zeeland elgien

Mexiko

Spanien

Daniel Ryberg läser programmet Internationella relationer och nationalekonomi på Högskolan i Halmstad. När det dök upp en chans att under några sommarveckor läsa kurser vid University of Seoul i Sydkorea, ett av Högskolans partneruniversitet, tvekade han inte. – Jag älskar att resa och är intresserad av asiatisk kultur. Seoul är en fin

– Eftersom vi var ett hundratal studenter från hela världen blev det jätteintressanta diskussioner där vi jämförde våra kulturer och gav exempel på kulturkrockar. Jag har rest en hel del tidigare men nu reflekterade jag över mina upplevelser på ett helt annat sätt, säger han.

Brasilien

Korea

Pole

Sex veckors studier i Sydkorea gav vänner från hela världen och massor av erfarenheter. Daniel Ryberg är glad att han tog chansen att åka som utbytesstudent. – Jag trivdes så bra att jag kan tänka mig att bo och jobba där i framtiden, säger han.

Irland

Rys

Kiu a

Daniel pluggade ekonomi i Sydkorea

rlä

de Ne

slan

n der

Ta chansen – studera utomlands Som student på Högskolan i Halmstad har du möjlighet att tillbringa en del av studietiden i ett annat land. Många väljer till exempel att läsa en tid vid ett utländskt universitet. Högskolan har flera utbytesavtal och samarbeten med universitet runt om i världen, men det går även bra att söka på egen hand. På många program finns möjlighet att göra praktik utomlands.

LÄS MER PÅ www.hh.se

STUDENTLIV

Emelie och Jari stortrivs i nya studentlyan A

tt hitta ett lämpligt studentboende kan ta tid. Speciellt på hösten när det är många studenter som letar lägenhet. Men det kan också gå fortare än man tror. Jari Palo Thorup och Emelie Hartelius tittade på lägenhet i mitten av juli och två veckor senare gick flyttlasset. – Det var den första lägenhet vi kollade på, säger Jari som i början av augusti flyttade in i en av de nya lägenheterna på Andersberg i Halmstad tillsammans med flickvännen Emelie. Jari läser andra året på Valfritt informatikprogram på Högskolan i Halmstad och bodde tidigare i en liten etta 10

på 18 kvadratmeter. När Emelie, som bodde i Väröbacka utanför Varberg, blev antagen till en utbildning i hälsopedagogik på Högskolan i Halmstad, började de leta efter en större lägenhet.

Stor och fräsch – Det är gott att slippa bo tio mil ifrån varandra. Och att stänga in två katter i en lägenhet på 18 kvadrat hade inte känts sjyst, menar Jari och syftar på Emelies katter Tusen och Dojjan. Emelie hade stått i kö hos Halmstads fastighetsbolag i ett år och när hon en dag gick in på bolagets webbplats och anmälde sig till en lägenhet

hade hon turen att vara en av de första fem som anmälde sig. Både Emelie och Jari föll direkt för lägenheten. – Den är ny, stor och fräsch. Det är hög standard till en relativt låg hyra, säger Jari som menar att de bor billigare nu jämfört med om de skulle ha bott i varsin etta på Nyhem.

Tvättmaskin är lyx Lägenheten har två rum och kök och är 73 kvadratmeter stor. Köket och vardagsrummet har en öppen planlösning med endast en halv vägg mellan, vilket ger ett ljust och luftigt intryck. – Det känns riktigt lyxigt. Vi har

också ett stort sovrum med ett tre meter långt skrivbord, berättar Emelie. Balkongen och det kaklade badrummet med tvättmaskin och torktumlare gör inte saken sämre. Jari och Emelie hade det mesta i möbelväg sedan tidigare. Det är bara köksbordet och skrivbordet som de har behövt köpa in. Så småningom har de planer på att måla om lägenheten. Flera av väggarna har stora fula fläckar med spackel. – Vi får välja vilka färger vi vill ha. Men vi vill vänta ett tag och känna efter hur vi vill ha det först, säger Emelie.

TIPS NÄR DU LETAR BOSTAD 3

Var ute i god tid och var aktiv.

Ställ dig i bostadskö i Halmstads kommunala bostadsbolag, HFAB. Du behöver inte vänta på ditt antagningsbesked utan kan anmäla dig redan när du söker till Högskolan, se www.hfab.se.

Kåren erbjuder bostadsgaranti till nya studenter höstterminen 2011. Läs mer på www.karen. hh.se. Du kan också kontakta Kåren, telefon 035-16 71 70,

och anmäla ditt intresse för deras studentbostäder.

På www.karen.hh.se finns en lista på privata bostadsbolag som du kan kontakta.

Håll koll på webbplatser såsom www.lgh.se, www.studentlya. nu, www.halmstadtorget.se och www.blocket.se.

Kolla annonser i lokaltidningen Hallandsposten och sätt själv ut en annons.

Text och bild: LINDA LUNDELL

STUDENTLIV

Livet som nolla

Bild: HANNA NORDSTRÖM

Det är en junidag i naturreservatet Stensjö utanför Halmstad. En grupp studenter vadar ut i havet, utrustade med våtdräkter och snorkelutrustning. De läser en sommarkurs på Högskolan i Halmstad och ska studera livet under havsytan.

Ett par veckor före terminsstart drar nollningen i gång på Högskolan i Halmstad. Då får alla nya studenter en lektion i studentlivets alla aspekter. Här berättar Hanna Nordström, student på Språkprogrammet, om sina upplevelser under nollningen.

ollningens första dag inleds med samling framför Högskolan. Vi blivande nollor sneglar lite blygt på varandra och undrar vad som kommer att hända härnäst. Efter en liten stunds tyst väntande leds vi till en sal inne på Högskolan av ett mystiskt gäng klädda i gröna overaller. Nu drar nollningen i gång, på högsta växel. Gänget i overaller är våra mammor Massarin och Mimosa, sjukvårdarna Revben och Banarne och lekledarna Play och Mate. Deras riktiga identiteter är hemliga. Vi får varsin nollemarkering – en limegrön t-shirt som ska skilja oss HUM-nollor från alla andra nollor. Nollemarkeringen måste bäras under hela nollningen. Mammorna ger oss en snabblektion i ”Nollans förhållningsorder” och poängterar gång på gång att reglerna måste följas om vi vill slippa att bli bestraffade av staben. Den första nolledagen försvinner i ett nafs! Alla har jättekul och gemenskapen börjar redan växa. Vi leker lekar och lär oss de klassiska HUM-sångerna. Sångerna ska inte sjungas vackert utan skrikas ut så högt det går när vi marscherar runt på campusområdet för

HUM-nolla. Hanna Nordström är humanist och läser Språkprogrammet.

att signalera att det är HUM-nollorna som kommer. Den omtalade staben – generalen, sergeanten och straffmästaren – dyker upp. De har också gröna overaller och är utklädda till oigenkännlighet med stora solglasögon och peruker. Dessutom talar de så kallad stabiska, vilket vi nollor absolut inte får göra, men det är svårt att låta bli att härma dem. Resten av nolleperioden är fullspäckad med aktiviteter och dagarna rusar på. Vi har en stranddag nere vid havet då vi tävlar i sandslottsbygge

Läs Ha n henne nas blogg o m s studi et http:// blogg.h id på: h.se.

och min nollegrupp bygger en gigantisk humla, eftersom vi är HUM-nollor. Det blir stadsvandring för oss nya Halmstadbor och på Kåren anordnas flera nollepubar – en perfekt möjlighet för oss nollor att släppa loss. Dock råkar vi släppa loss för mycket redan på den första nollepuben och straffmästaren ger oss en ordentlig omgång dagen efter. Men det kommer vi snabbt över och kastar oss in i nästa aktivitet. Det blir lådbilsrally i centrum, flottrace över Nissan, grillning, förfester, gyckel, stafettävling och mängder av andra aktiviteter. Vi får också mycket nyttig information inför studiestarten. På nollningens sista dag blir vi äntligen dubbade till ettor och på kvällen avslutas det hela med finsittning och en allra sista nollepub. När jag vaknar dagen efter är jag riktigt sliten efter alla intensiva dagar. Nu är vi inte nollor längre och det känns lite konstigt och tomt. Men nu är jag redo att kasta mig huvudstupa rakt in i högskolestudier och med mig har jag mängder av fina minnen och nyfunna vänner. Min studenttid kunde inte ha fått en bättre start! Läs om livet i Tångskogarna

UTBILDNING

LIVET I TÅNGSKOGARNA TEXT OCH BILD: IDA LÖVSTÅL

LÄS EN SOMMARKU RS I EN SOMMARSTAD

Bild: LOUISA SÖRENSEN

Artbestämning. När det blir för klurigt hjälper läraren Lars-Erik Widahl till att artbestämma.

Sommarstudenter rör sig på djupt vatten S

tudenterna simmar efter läraren Lars-Erik Widahl längs den klippiga stranden. Guppande huvuden och fräsande snorklar rör sig längre och längre bort, och försvinner ibland ner under ytan när något spännande visar sig på bottnen. En stund senare kommer studenterna upp, frusna men nöjda. Det var lite grumligt i dag, på grund av vinden, men de har ändå sett en hel del fiskar – rödsimpa, kantnål, stensnultra och rödspätta.

Fyra exkursioner Under fem veckor i juni och juli läser studenterna sommarkursen ”Livet i tångskogarna” på 7,5 högskolepoäng. – Kursen går i huvudsak ut på att lära känna de djur och alger som utgör det mycket artrika ekologiska samhället kring blåstången. Kursen ska också ge förståelse för de miljöproblem som vi har utefter kusten, berättar Lars-Erik Widahl, kursansvarig och universitetslektor i biologi. Undervisningen bygger på fyra exkursioner längs den halländska kus14

ten – från Hallands Väderö i söder till Onsalahalvön i norr – då studenterna studerar växter, djur och alger. Utflykterna följs upp med laborationer på Högskolan och egna projektarbeten. Den här dagen håller de till i Stensjö mellan Halmstad och Falkenberg. – Jag gillar att snorkla och tycker att miljöfrågor är jätteviktiga. Det blir mer intressant när vi själva får vara ute – även labbarna blir roligare eftersom vi har sett allt det vi studerar i sin rätta miljö, säger Rasmus Magnusson, som vanligtvis läser teknisk projektledning och affärsutveckling på Högskolan i Halmstad.

Tarmtång och sågtång Att ge sig ut i havet med snorkel är inget krav för att gå kursen. En av dem som väljer att stanna på land är Louisa Sörensen. Med en håv undersöker hon vattenfyllda hål och skrevor i klipporna, så kallade hällkar. Hon fiskar upp en tånghärva som hon ivrigt tar sig an. – Här har vi grön tarmtång, sågtång och ett par nätsnäckor. Det jag hoppas på mest är att hitta en linsräka som

– De massiva drivor av ilandspolade trådalger som vi ser på stranden i dag var marginella när jag var barn, säger han.

Artrikedomen minskar

I samma vatten. Som barn snorklade Lars-Erik

är mycket ovanlig, men som man kan hitta just här, säger hon. Det hon hittar samlar hon i hinkar och det hon inte känner igen försöker hon att artbestämma med hjälp av en lärobok. Då och då samlas klassen för att gå igenom fynden som sedan släpps tillbaka i havet. Louisa läser i vanliga fall Biologiprogrammet på Högskolan. – Jag vill komplettera min utbildning med ytterligare artkunskap och

Widahl på samma ställe där han i dag visar runt sina studenter. Fredrik Ryberg är en av dem.

kunskap om havsorganismer. Men mest läser jag för att det är roligt. Jag är nyfiken av mig och det är spännande att själv håva upp saker och försöka lista ut vad det är, säger hon.

Snorklade som ung grabb Kursen startade 2005 på initiativ av Lars-Erik Widahl. Upprinnelsen till kursen är egentligen att Lars-Erik under somrarna på 1960-talet snorklade runt i vattnet på exakt samma plats

som han i dag guidar sina studenter. Familjen hade sommarhus några hundra meter från stranden i Stensjö. Det var då fascinationen för havet, naturen och livet under ytan föddes. Detta ledde honom till att bli dykare inom marinen och till att ägna sig åt forskning och undervisning inom biologi. Lars-Eriks forskning är inriktad på övergödning av kustnära miljöer – något han kan visa sina studenter konkreta exempel på.

Trådalgerna hör till de arter som gynnas av kväve- och fosforutsläpp. LarsErik förklarar hur trådalgernas utbredning sker på bekostnad av andra arter och innebär att grunda sandbottnar blir syrefria. – Detta är en viktig anledning till att artrikedomen och den biologiska mångfalden minskar. En vik som denna är mycket värdefull och fungerar som barnkammare, bland annat för flera av våra matfiskar, säger han och fortsätter: – Min förhoppning med kursen är att den ska ge insikt i ett av våra mest påtagliga miljöproblem – nämligen övergödningen. Hade samma förödande utveckling skett ovanför ytan är jag säker på att det hade vidtagits kraftfulla åtgärder. Vi får dock förlita oss på att de som är studenter i dag blir makthavare i morgon. 15

Vad vill du bli?

Vill du bli hälsorådgivare, personalchef, lärare eller kanske starta eget företag? På Högskolan i Halmstad kan du få hjälp att förverkliga dina drömmar. Med en akademisk examen i bagaget ökar dina valmöjligheter och din trygghet på arbetsmarknaden. En utbildning ger dig inte automatiskt jobb, men den skapar nya möjligheter.

dgrun

Välj bland drygt 50 program EKONOMI

INGENJÖR OCH TEKNIK

Affärssystemprogram inriktning företagsekonomi 180 hp Bygg- och fastighetsekonomprogrammet 180 hp Civilekonomprogrammet 240 hp Ekonomprogrammet 180 hp Energiekonomprogrammet 180 hp Entreprenörskap och förnyelse 60 hp Internationella marknadsföringsprogrammet 180 hp Valfritt ekonomiskt program 180 hp

HUMANIORA

Hållbar turismutveckling 180 hp Kultur, kommunikation och administration 180 hp Språkprogram – engelska 180 hp Språkprogram – franska 180 hp Språkprogram – svenska 180 hp

INFORMATIK, MEDIER OCH KOMMUNIKATION

Kurs eller program?

På högskolan kan du antingen läsa ett program eller fristående kurser. Ett program består av ett färdigt paket av kurser som leder fram till en examen. När du antas till ett program är du garanterad plats på de kurser som ingår i programmet. Fristående kurser väljer du oftast en termin i taget och du kombinerar själv innehållet i din examen.

Kontakt med arbetslivet

Utbildningar vid Högskolan i Halmstad kännetecknas av nära samarbete med näringsliv, organisationer och föreningar. Det kan ske genom till exempel praktik, fadderföretag och projekt där teori varvas med nyttig praktisk erfarenhet. Den kunskap du får med dig knyts på så sätt till den verklighet du kommer att jobba i.

Affärssystemprogram – inriktning informatik 180 hp Informationslogistik 180 hp Medier och kommunikation i teori och praktik 180 hp Multimediadesign 180 hp Valfritt informatikprogram 180 hp Webbdesign 120 hp Webbdesign 60 hp

Biomekanikingenjör – inriktning människa–teknik 180 hp Byggingenjör – byggkonstruktion och projektering 180 hp – byggproduktion och projektledning 180 hp – fastighet och energi 180 hp – internationell byggproduktion och projektledning 180 hp CAD-tekniker 120 hp Dataingenjör 180 hp Elektroingenjör 180 hp Energiingenjör – förnybar energi 180 hp IT-forensik och informationssäkerhet 120/180 hp Maskiningenjör – datorstödd produktframtagning 180 hp – produktionsutveckling 180 hp – teknisk design 180 hp Mekatronikingenjör 180 hp Nätverksdesign och datordrift 60/120 hp Utvecklingsingenjörsprogrammet 180 hp Öppen ingång 90 hp

SAMHÄLLS- BETEENDEVETENSKAP OCH VÅRD

Arbetsvetenskapligt program 180 hp Folkhälsovetenskapligt program 180 hp Hälsopedagogiskt program 180 hp Idrottsvetenskapligt program 180 hp Internationella relationer och nationalekonomi (IRE) 180 hp Professionellt idrottsutövande – inriktning golf 120 hp Psykologiprogrammet – inriktning arbete eller idrott 180 hp Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Socialpsykologiskt program 180 hp Socialt arbete – ledning och organisering Sociologi och socialt utvecklingsarbete 180 hp Statsvetenskapligt program med inriktning mot politisk kommunikation 180 hp

NATURVETENSKAP OCH MATEMATIK

Biomedicin – inriktning fysisk träning 180 hp Miljö- och hälsoskydd 180 hp Miljöstrateg 180 hp Naturvård och artmångfald 180 hp

LÄRARE

Förskollärare 210 hp Grundlärare (åk F–3) 240 hp Grundlärare (åk 4–6) 240 hp Ämneslärare (åk 7–9) 270 hp Ämneslärare (gymnasieskolan) 300/330 hp Utbudet är preliminärt. Se: www.hh.se/lararutbildning för mer information.

ÖVRIG UTBILDNING

Teknisk/naturvetenskaplig bastermin Distansutbildningar KY-utbildningar Lärcentrum-utbildningar Magister- och masterutbildningar Sommarkurser

Reservation för ändringar.

Läs mer på

www. hh.se

VI HAR OCKSÅ MÅNGA PÅBYGGNADSUTBILDNINGAR, UTBILDNINGAR PÅ AVANCERAD NIVÅ OCH FRISTÅENDE KURSER.

vår l l ä t s e B

UTBILDNINGSKATALOG.

Du anmäler dig via www.studera.nu, senast den 15 april för höstens utbildningar och senast den 15 oktober för vårens. För sommarkurser gäller den 15 mars.

Sök 16 på www.studera.nu.

Senast den 15 april 2011!

STUDENTSERVICE

EFTER STUDIERNA

Behöver du – karriärvägledning? Som student har man ofta funderingar på vad som väntar efter studierna. Hur maximerar jag mina chanser att få jobb? Vilka jobb kan jag söka? Hur skriver jag mitt cv? Högskolans studie- och karriärvägledare arbetar aktivt med att ge dig stöd också i förberedelserna för livet efter studierna. Boka tid för ett samtal via Högskolans växel: 035-16 71 00.

Funktionshinder – inget studiehinder

frågor till Pia Fager – studievägledare

Vilka är de största skillnaderna mellan att läsa på högskola och gymnasium? – Framför allt förväntas man ta mycket större eget ansvar på högskolan. Det är mindre lärarledd undervisning och mer litteratur att läsa på egen hand. En annan skillnad är att man på gymnasiet läser flera olika ämnen samtidigt och på högskolan bara ett eller ett par ämnen i taget. Har du något tips på hur man lyckas med sina studier? – Planera din tid. I början är det lätt att tro att man är ledig jättemycket, men du förväntas lägga ner mycket tid på självständigt arbete. Gå på alla föreläsningar, även om de inte är obligatoriska, det vinner du mycket på. Man kan också gå på de informationspass om studieteknik som vi studievägledare regelbundet håller. – Det är viktigt att det studiesociala fungerar och att man mår bra. Umgås med vänner, motionera och gör sådant du tycker är roligt! 18

Vad kan ni studievägledare hjälpa till med? – Alla som har funderingar eller frågor om utbildningar eller yrken kan vända sig till oss. Vi kan berätta om olika alternativ och fungera som bollplank i funderingarna. Vi får även besök av studenter som känner sig osäkra på om de har gjort rätt studieval eller behöver hjälp att lägga upp en studieplan. Vi erbjuder karriärvägledning, till exempel stöd när det är dags att skriva ansökningsbrev eller gå på intervju. Har du något allmänt tips om man inte vet vad man vill bli? – Fundera över vad du tycker är roligt och vad du är duktig på. Ta reda på vilka olika yrken som finns inom de områden som intresserar dig. Och ta reda på vad de innebär. Man har ofta bilder av olika yrken och dessa bilder stämmer inte alltid överens med verkligheten. Sök information och prata med yrkesverksamma.

Har du något funktionshinder finns det på Högskolan i Halmstad möjlighet till extra hjälp och stöd under din studietid. Stödformerna kan se ut på olika sätt. Det finns lika många lösningar som det finns studenter med funktionshinder. Du kan till exempel få anteckningshjälp, talböcker, tekniska hjälpmedel eller teckenspråkstolk. Kontakta eller boka tid med studievägledaren som har särskilt ansvar för detta.

Vad ska du göra

efter studierna

...

Skrivpunkten – om du kört fast Högskolan har ett särskilt resursrum, Skrivpunkten, där du som student kan få hjälp med ditt skrivande. Hit kan du vända dig om du har språkliga frågor och funderingar, har kört fast i skrivandet eller vill ha hjälp att hitta den akademiska stilen. Här finns också utrustning och datorprogram speciellt anpassade för personer med skrivsvårigheter, som datorer med talsyntes, skärmläsare och speciella rättstavningsprogram.

Läs mer på www.hh.se

IDA LÖVSTÅL

Läs mer om olika karriärmöjligheter efter studierna.

Passionen blev Linas

FORSKNING

Att fara fram över upprörda vågor med en bräda under fötterna och en drake i luften – det är vad Lina Lundgren gör allra helst. Hon är doktorand på Högskolan i Halmstad och forskar om sin stora passion: kitesurfing. Lina Lundgren började på Högskolan i Halmstad år 2001 för att läsa på Biomekanikprogrammet. I dag, nio år senare, är hon lärare och studierektor för programmet. Hon är också doktorand – forskarstuderande – och studerar hur utövandet av brädsporter på vatten, framför allt kitesurfing, påverkar kroppen. – Jag gillar kombinationen idrottsforskning och biomekanik. Människokroppen är fascinerande och jag tycker 20

om ingenjörsämnen, säger Lina. En kitesurfare har ett speciellt rörelsemönster, med bålen snett uppåt, som är annorlunda än de rörelser man vanligtvis gör. Linas uppgift är att ta reda på hur detta påverkar muskler och leder. – Mina resultat hittills visar att kitesurfare oftast råkar ut för skador i knä och fot, till exempel. Det är en ganska smal sport och det finns inte så mycket tidigare forskning om detta. Det är spännande, säger Lina.

Intervjuar surfare Att forska innebär att, genom noggranna metoder, ta reda på ny kunskap. En viktig del är att läsa litteratur och ta del av tidigare forskning som har gjorts inom området. Lina har också intervjuat kitesurfare, gjort enkäter, mätt krafterna som påverkar kroppen och obser-

verat surfare ute i vågorna. Allt material sammanställer hon och analyserar. – Tanken är att mina resultat ska användas till produktutveckling för att utforma utrustning som minimerar skador. De ska också användas till att ta fram träningsprogram för kitesurfare, så att belastningsskador kan motverkas, säger hon.

Utmaning vara lärare Lina är doktorand på halvtid och utöver eget forskningsarbete läser hon kurser i bland annat forskningsmetodik och forskningsetik. Den andra halvtiden är hon lärare och studierektor för Biomekanikprogrammet. Det innebär att hon undervisar, planerar kurser, rättar tentor, ordnar studiebesök och leder laborationer i Högskolans biomekanik- och fysiologilabb.

– Att undervisa är kul och otroligt utmanande. Det är en utmaning att hitta rätt nivå och att motivera, särskilt i de delar som många upplever som svåra. Det Lina Lundgren. roligaste är när studenterna får aha-upplevelser och att få uppleva hur mycket de växer under de tre år som utbildningen varar. En stor fördel med tillvaron som doktorand och jobbet på Högskolan är flexibiliteten och självständigheten. Förutom de timmar Lina har undervisning eller möten kan hon i stor utsträckning själv lägga upp sitt arbete och sin arbetstid. Något som passar särskilt bra med tanke på hennes fritidsintresse.

– Min utgångspunkt är att jobba åtta till fem. Men mycket styr jag det själv. Skulle det vara riktigt bra vind en eftermiddag kan jag ibland sticka ifrån ett par timmar och surfa. Ofta kan jag ta igen det på kvällen.

Har koll på väder och vind Lina började med kitesurfing för sex år sedan. Sedan dess har hon varit fast. Hon är en flitig besökare på olika vädersajter och hon håller ständig koll på Högskolans väderstation. – Jag är nog ett freak – så fort det blåser blir jag rastlös och vill ut. Men ibland när det är mycket att göra får jag fälla in mina surftentakler för att kunna fokusera helt på jobbet, säger hon. Vad är det då som har gjort att hon har fastnat för just kitesurfing? – Det är så mycket känsla förknippat

med kitesurfing för mig. Det är frihet, att rå om sig själv. Steg för steg lär man känna tekniken, vinden och vattnet. Att få chans att forska om sin hobby är underbart – men det finns också en risk för sammanblandning, menar Lina. – Nackdelen är att det ibland kan vara svårt att skilja arbetet från fritiden. Men det är jättekul att bli duktig inom något man verkligen är intresserad av. Och jag har ett försprång på så sätt att jag har mycket domänkunskap som det tar lång tid att få. I ena stunden är jag på stranden i egenskap av forskare och i andra stunden som surfare, säger hon. Text: IDA LÖVSTÅL Bild: CHRISTEL LIND

Nyfiken på att forska? Läs mer på nästa sida.

EFTER STUDIERNA

Nyfiken på forskning? Vill du fördjupa dig i ett ämne som verkligen intresserar dig? Då kanske forskning är något för dig. För att bli forskare krävs en examen på avancerad nivå inom det område du vill fördjupa dig inom, och att du blir antagen till forskarutbildning. Forskarutbildning innebär fyra års heltidsstudier och består av både kurser och egen forskning. Slutligen redovisar den forskarstuderande sina forskningsresultat i en doktorsavhandling. Därefter kan man ta doktorsexamen, som är den högsta akademiska examen som finns i Sverige. Det finns också licentiatexamen, som är en avslutning på två års heltidsstudier på forskarnivå.

Bli doktor på Högskolan Högskolan i Halmstad har sedan år 2010 rätt att utfärda doktorsexamen inom områdena innovationsvetenskap och informationsteknologi. Innovationsvetenskap är inriktat på bland annat entreprenörskap, företagsstyrning och affärsutveckling. Informationsteknologi omfattar exempelvis datavetenskap, telekommunikation, systemteknik och elektroteknik. Forskningen på Högskolan är framstående och håller hög nationell, och ofta internationell klass. En stor del av forskningen sker i samarbete med näringsliv, kommuner, landsting och andra organisationer. Som student vid Högskolan i Halmstad kan du vara säker på att din utbildning håller hög kvalitet och det du lär dig är baserat på den senaste forskningen. Ungefär 50 professorer är verksamma vid Högskolan i Halmstad. 22

EFTER STUDIERNA

Mathias och Martin driver företag under studietiden Att få förverkliga sina egna idéer och driva egna projekt. Det var det som lockade Mathias Amnell och Martin Öhman att starta eget. Mathias och Martin läser sista året på Valfritt informatikprogram. Sedan augusti 2010 driver de, parallellt med studierna, företaget Apping i Högskolans förinkubator. Affärsidén är att utveckla applikationer för mobila enheter och webben. – Under studietiden har vi arbetat mycket med olika projekt och under sista studieåret kände vi att det var dags att ta vara på våra idéer och allt vi har lärt oss, säger Mathias. Mathias och Martin ansökte och blev antagna till förinkubatorn på Science Park Halmstad. Där får de tillgång till gratis kontorsplats och coachning. Allra mest betyder kanske kontakten med andra entreprenörer. – Här är en otroligt kreativ miljö. Alla som är här vill utveckla idéer och är kreativa. Vissa dagar är man inte på topp, men så snart man kommer hit och träffar de andra blir man inspirerad, säger Martin.

Schemat i mobilen De applikationer som Mathias och Martin utvecklar bygger på deras egna idéer. En av dem riktar sig till högskolor och universitet, och går ut på att studenterna direkt i sin mobil ska kunna se sitt schema, få meddelande om schemaändringar och hitta kontaktuppgifter till anställda. Mathias och Martin uppskattar att ungefär halva tiden de lägger ner på företaget handlar om ren programmering. Resten av tiden går till ”en massa saker runtomkring”. För det är mycket man som företagare måste ha koll på.

frågor till 3 … Josefine Nilsson, studentinspiratör Vad gör en studentinspiratör? – Min uppgift är att inspirera studenter att se företagandet som ett alternativ till en anställning efter studierna. Jag kan vara ett bollplank för dem som har funderingar på att starta eget. Jag håller coachsamtal, om man vill diskutera idéer eller har bestämt sig för att söka till Högskolans förinkubator. Mathias Amnell och Martin Öhman tillbringar

– Just nu sitter vi till exempel och läser in oss på så kallade kompanjonsavtal. Vi har också upptäckt att möten slukar otroligt mycket tid, liksom tankeverksamhet. Det tänker man inte alltid på, säger Mathias. De ser flera fördelar med att starta eget samtidigt som man studerar. En av dem är studiemedlen.

Inte mycket fritid – Nu kan vi testa oss fram ett tag utan att vara beroende av inkomst. Är detta något vi verkligen ska satsa på? Vårt mål är att ha så pass mycket intäkter när vi tar examen att vi kan fortsätta, säger Martin. Heltidsstudier och nystartat företag – att Mathias och Martin har fullt upp är det ingen tvekan om. De har späckade kalendrar och fritiden

mycket tid på Science Park Halmstad, där deras företag ingår som en del i Högskolans förinkubator.

är det inte längre mycket med. Men det är det absolut värt. – Det är detta vi är intresserade av och vill göra. Att jobba med något

som man tycker är roligt och själv har kommit på ger motivation, säger Martin. Text och bild: IDA LÖVSTÅL

SCIENCE PARK HALMSTAD – STÖD FÖR ENTREPRENÖRER n Som student på Högskolan i Halmstad har du möjlighet att redan under stu-

dietiden testa din affärsidé genom Högskolans förinkubator. Där får du bland annat tillgång till gratis kontorslokal och coachning i upp till tolv månader. n Efter förinkubatorn finns möjlighet att söka vidare till inkubatorn på Science Park Halmstad. Där får du hjälp att etablera företaget på marknaden, bland annat genom affärscoacher, i upp till 24 månader. I anslutning till Science Park Halmstad finns ett företagshotell för dem som vill stanna kvar i miljön efter sin tid i inkubatorn. n Science Park Halmstad ägs gemensamt av Högskolan i Halmstad och Halmstads kommun.

Du arbetar även med Ta steget, Högskolans inspirationsverksamhet för studenter. Vad händer där? – Vi ordnar regelbundet evenemang och inspirationsföreläsningar med gäster som berättar om sin väg till egenföretagande. Vi håller lunchseminarier och schemalagda lektioner i kreativitet och entreprenörskap. Ett annat exempel bland våra aktiviteter är Sisters, där vi träffar en grupp kvinnliga studenter och arbetar med personlig utveckling och kreativitet. Alla aktiviteter är gratis. Vad är ditt tips till nya studenter? – Använd studietiden väl – på Högskolan finns många möjligheter att utvecklas och tänka i nya banor. Delta i aktiviteter även utanför din utbildning och skapa nätverk som kan vara viktiga i framtiden. IDA LÖVSTÅL

EFTER STUDIERNA

Hennes examensfilm ”Skrapsår” imponerade på filmeliten och belönades med en Guldbagge för bästa kortfilm. Gabriela Pichlers väg mot hyllad filmare började på Högskolan i Halmstad och med en kandidatexamen i filmvetenskap. – Jag är glad att jag kom in i Halmstad, här får lärarna studenterna att känna sig betydelsefulla, säger hon.

Gabriela Pichler vid Guldbaggegalan där hon fick ta emot pris för bästa kortfilm. Bilden till höger är från den prisade filmen Skrapsår. Fotografer är Johan Lundborg respektive Karolina Wallén.

Från studier i filmvetenskap till guldbaggegalan

örsta dagen på kursen filmvetenskap på Högskolan i Halmstad tänkte Gabriela Pichler ”jag ger det en dag”. En dag blev till en vecka, en vecka till en månad och sedan var hon såld – såld på ämnet, akademin och högre studier. – Jag är den första i min släkt som har utbildat mig. Mina föräldrar har inte gått särskilt många år i skolan, berättar Gabriela Pichler. Hon tillbringade sina första år i Flemingsberg, en Stockholmsförort med invånare från hela världen. – Min mamma är från Bosnien och min pappa från Österrike och vi kände inte så många svenskar. Jag uppfattade min värld som en blandning av många kulturer – ingenting var konstigt i Flemingsberg.

Anpassade sig snabbt När hon var åtta–nio år flyttade familjen till Örkelljunga i Skåne. Kontrasten mellan betongförort och liten landsortstad var enorm. Gabriela beskriver den som chockartad och berät24

tar att hon bytte dialekt på en dag och snabbt anpassade sig för att passa in. – Jag är en mix av de båda miljöerna. I Flemingsberg skämdes jag aldrig. Skammen kom först när vi flyttade till Skåne, över hur mina föräldrar pratade och att vi inte var som alla andra. Samtidigt var det väldigt tryggt i Örkelljunga och man kunde gå ensam i skogen utan att vara rädd.

Gillade campus Som barn läste hon mycket. Hennes far var flitig biblioteksbesökare och hon bar hem kassar med böcker när hon följde med honom till biblioteket i Örkelljunga. Men att Gabriela Pichler skulle plugga vidare efter gymnasiet var ingen självklarhet. Kanske var det mest kompisarnas förtjänst att det blev högre studier? När de sökte till universitet och högskolor gjord hon likadant. Ett besök på Lunds universitet under gymnasietiden var en av anledningarna till att Gabriela ville läsa just filmvetenskap. – Jag blev intresserad av filmkursen och tänkte ”wow, vad fint, man

kan läsa film”, tills de berättade att det nästan var omöjligt att komma in på kursen. Jag åkte därifrån med krossade drömmar, men kunde inte släppa tanken så jag sökte filmvetenskap på Högskolan i Halmstad i stället. I efterhand är hon väldigt glad över att hon kom in i Halmstad. Högskolan kändes ny och fräsch, med campus centralt och nära till det mesta. Tröskeln till högre studier kändes inte särskilt hög och kontakten med lärarna var nära och bra. – Lärarna fick oss studenter att känna oss betydelsefulla – att det vi hade att säga var viktigt. Det hade extra stor betydelse för oss som inte hade någon akademisk bakgrund. Man fick självförtroende, säger Gabriela Pichler.

Nära till lärarna Trots att det var flera år sedan hon avslutade sina studier vid Högskolan i Halmstad har hon kvar kontakten med flera av sina lärare. – Lena Israel och Dagmar Brunow har följt mig hela vägen och stöttat

mig. De har blivit mina vänner, mina mentorer, och de samtal vi har haft har påverkat mig som filmskapare. Att kunna ha den relationen med sina lärare är en väldig lyx.

Teoretisk grund viktigt Under åren på Högskolan i Halmstad läste Gabriela Pichler fristående kurser. Förutom filmvetenskap blev det bland annat idé- och lärdomshistoria och litteraturvetenskap. Studierna resulterade i en kandidatexamen i filmvetenskap. Hon tycker att samhället generellt underskattar den kompetens som studier i humaniora ger. – Jag skulle råda alla att läsa humanistiska ämnen, det ger så ofantligt mycket på det intellektuella planet. Det var verkligen en aha-upplevelse. Efter Halmstad studerade hon på Ölands dokumentärfilmskola och sedan blev det Filmhögskolan i Göteborg. Hennes examensfilm Skrapsår blev mycket uppmärksammad och belönades med Svenska filminstitutets guldbagge 2010.

I dag när vem som helst kan filma och lägga ut sina alster på Youtube och andra kanaler, är det kanske viktigare än någonsin att som filmare ha en stabil teoretisk grund att stå på, menar Gabriela Pichler. – Jag är i grunden positiv till den nya tekniken och demokratiseringen där alla kan filma och nå en publik.

Samtidigt är det viktigare än någonsin att det finns människor som har teoretisk kunskap om rörlig bild. Redan i grundskolan borde elever får undervisning om vad rörliga bilder kan förmedla, hur åskådare kan läsa bilder och att man har ett ansvar för hur man skildrar en person, säger hon. NATHALIE SJÖGREN TÖRHAGEN

GABRIELA PICHLER Namn: Gabriela Katarina Pichler Ålder: född 1980 Bor: Göteborg Familj: sambo, mamma Utbildning: Högskolan i Halmstad, Ölands dokumentärfilmskola, Filmhögskolan i Göteborg Bästa film: är en ”sucker” för Hongkongkinesen Wong Kar-Wais 1990-talsfilmer – Fallen Angels, Happy Together, Chungking Express. Senast lästa bok: Niklas Orrenius bok om Sverigedemokraterna ”Jag är inte rabiat. Jag äter pizza”. Gör helst på fritiden: jag önskar att jag hade mer fritid, men jag är väldigt musikintresserad och musik är min andra stora kärlek. Filmografi: Nångång 2004, Leda 2007, Skrapsår 2008. Övrigt: fick Bo Widerberg-stipendiet 2010.

STUDENTLIV

BLISTU DE SSADÖ NTAMBA RB NTAMB LISTUDE A LISTUD SSADÖRB EN SADÖR TAMBAS BL TAMBA ISTUDEN SS STUDE ADÖRBLI NTAMB ASSA Nina Rapp, 22 år, hamnade i Halmstad tack vare Högskolans studentambassadörer. Nu är hon själv ambassadör och hjälper blivande studenter att hitta rätt i djungeln av alla program och kurser det finns att välja mellan.

Text och bild: LINDA LUNDELL

Nina vill delta på mässor

Det är utmaningen som är det roliga. Det tycker Hans Fridlund, 23 år, om att vara studentambassadör på Högskolan i Halmstad. – Det är ett sammanhang som jag aldrig hade hamnat i om jag inte aktivt hade sökt det, säger han.

Hans gillar utmaningen H ans kommer från Malmö och läser just nu andra året på Statsvetenskapligt program. Han ansökte om att bli student-ambassadör efter att ha sett annonser i Högskolans korridorer och på nätet. – Jag är rätt så bra på att föra samtal och fånga upp folks intressen, säger Hans och beskriver sig själv som en glad och positiv person som är lätt att prata med. Hans trivs med att ha människor omkring sig och tycker att det är kul att vägleda nya studenter. Han delar också gärna med sig av sina erfaren26

heter av hur det är att vara student på Högskolan.

Underhöll på mässa

– Det är ett stort steg för de flesta att söka hit, med ny stad och nya människor, då är det avgörande att man trivs med sina studier, säger han. Hans har bland annat varit guide på en mässa på Högskolan i Halmstad och har medverkat vid en stor gymnasiemässa i Ängelholm med besökare från hela landet. Då fick han hålla i en 15 minuter lång presentation om Högskolan inför ett hundratal personer.

– Det var en speciell situation när det var så mycket folk som var intresserade av det jag hade att säga. Att det var jag som stod för underhållningen, berättar Hans, som tycker att det varit det roligaste han hittills gjort som studentambassadör. Vad är det bästa med att vara studentambassadör? – Att man får träffa mycket folk med framtidsanda och ambitioner. Att få verka tillsammans med dem är en av de stora fördelarna med att vara studentambassadör, säger han.

ina, som kommer från Märsta utanför Stockholm, var på en studentmässa i Älvsjö när hon fick kontakt med studentambassadörer från Högskolan i Halmstad. – De var engagerade och fångade in mig på ett bra sätt. Samtidigt fick jag bra information om programmet jag var intresserad av, förklarar Nina som sedan flyttade till Halmstad och började läsa Marknadsföringsprogrammet.

Marknadsför Högskolan Hon hade tidigare haft motsvarande uppdrag som ambassadör på gymnasieskolan i Märsta, och när hon kom till Högskolan i Halmstad anmälde hon sitt intresse för att arbeta som studentambassadör. – Jag tyckte att det var så roligt att

man kunde nå ut och få Högskolan att synas, säger Nina som gillar att hjälpa andra att komma fram till vad de vill göra. – Jag vet onekligen att det fungerar med studentambassadörer. De gör en själv taggad att bli ambassadör, säger hon. Nina är en av 25 studentambassadörer på Högskolan i Halmstad. Deras uppgift är främst att marknadsföra Högskolan för blivande studenter. Bland annat deltar de i mässor och besöker gymnasieskolor runt om i landet för att berätta om vilka utbildningar som finns. – Jag försöker skräddarsy samtalen så att varje enskild individ kan hitta den utbildning som passar just honom eller henne. På så sätt blir det aldrig enformigt.

Som studentambassadör får man arvode, men Nina understryker att det inte är för pengarna som hon gör det. – Pengarna är mer som en bonus. Jag gör det för att jag tycker att det är roligt att nå ut till nya studenter, säger hon.

Guidade turer och mässor I våras besökte hon en gymnasieskola i Växjö och var med när Högskolan i Halmstad hade öppet hus. I somras var hon en av de studentambassadörer som höll i de guidade rundvandringarna på campus. Under året hoppas hon på att få åka på mässor. – Det är det roligaste. De som kommer dit söker aktivt efter information. Det är mycket lättare att nå ut till folk då, säger hon. 27

Studenter visar kreativa projekt på Utexpo n Utexpo är en av Högskolan i Halmstads äldsta och största traditioner. Det är Högskolans årliga examensmässa, då 100-tals studenter visar upp sina examensprojekt för allmänheten och framtida arbetsgivare. Mässan pågår under tre festliga dagar och besökarna får då se gott om exempel på uppfinningsrika lösningar och skaparglädje. 2011 firar Utexpo 30-årsjubileum.

Rekordmånga sökande till

Högskolan i Halmstad

Campus med nära till allt n Föreläsningssalar, kaféer, gym, kårhus och pub – på campus finns det mesta du behöver, samlat på ett ställe. Här är det alltid liv och rörelse och området är en naturlig mötesplats för Högskolans studenter. Högskoleområdet, campus, ligger samlat ett par kilometer från Halmstads centrum. Att området är koncentrerat till ett ställe innebär att du slipper kuska runt över halva stan när du ska från en föreläsning till en annan. Eftersom Högskolan har expanderat mycket de senaste åren är de flesta delarna helt nybyggda och lokalerna är fräscha och moderna. Och Högskolan växer fortfarande så det knakar. När du har lust att byta miljö är det nära till stan. Du tar dig mellan campus och centrum på några minuter med cykel eller buss.

Allt fler vill läsa på Högskolan i Halmstad. Inför hösten 2010 sökte över 21 000 personer till Högskolans kurser och program. Det är en ökning med 31 procent jämfört med 2009. I landet totalt låg ökningen på fyra procent. På två år har antalet sökande till Högskolan i Halmstad ökat med 62 procent. De två mest populära utbildningarna på Högskolan i Halmstad är Sjuksköterskeprogrammet och Civilekonomprogrammet.

Jippiii! Andreas Johansson, Arvid Nilsson och Johan Ohlsson fick 2010 års Fåhréstipendium för bästa examensprojekt.

Klirr i kassan för utvecklingsingenjörer n 400 000 kronor. Ungefär så mycket fördelas årligen till Högskolans utvecklingsingenjörsstudenter i form av stipendier. Det är de så kallade Fåhréstipendierna, som kommer från en donation av den bortgångne lektorn Sten Fåhré. Varje vår belönas till exempel det bästa examensprojektet med 100 000 kronor och bästa student med 50 000 kronor. Stipendierna är de största till ett enskilt studieprogram i Sverige.

Oskar Nygren och Louise Spång.

De utvecklade nytt sätt att montera växthus n Under sitt examensprojekt utvecklade Louise Spång och Oskar Nygren, Utvecklingsingenjörsprogrammet, en ny metod för att montera växthus. Deras smarta aluminiumprofiler kräver inga skruvar när växthuset ska sättas upp. Projektet genomfördes tillsammans med företaget Willab Garden AB. Under Utexpo 2010 visades studenterna sin prototyp. – Vi har överlämnat vårt koncept till företaget. Det krävs ganska mycket vidareutveckling för att det ska bli en färdig produkt, men som koncept ser det lysande ut. Vi är väldigt nöjda, säger Louise Spång.

SLÅ DET OM NI KAN . . . Trade Center, i vardagstal kallad ”skrapan”, sträcker sig 73,5 meter upp i luften och är Högskolans främsta yttre kännetecken. Studentrekordet att springa i trappan uppför de 22 våningarna ligger på 1 minut och 28 sekunder.

SAMVERKAN

Samverkan för kontakter med ARBETSMARKNADEN Hur kan jag veta att det jag lär mig på Högskolan funkar på arbetsmarknaden? Ett sätt att testa sina teoretiska kunskaper i verkligheten är att ha mycket kontakt med olika arbetsplatser under studietiden. På Högskolan i Halmstad finns många sätt att samarbeta med arbetslivet – praktik, fadderverksamhet och examensprojekt – för att nämna några exempel.

* Enligt Svenskt näringslivs högskolebarometer 2010.

Tomas Nilén tillsammans med Ellen Lindewall och Yllka Berisha.

Testa dina kunskaper på fadderföretaget Ellen Lindewall och Yllka Berisha på Maskiningenjörsprogrammet tillbringar en del av sin studietid på Tetra Pak i Lund. Tetra Pak är studenternas fadderföretag under utbildningens tre år. – Vi ville ha ett större företag och Tetra Pak är jätteintressant för oss och kul att samarbeta med. Det är intressant att se hur mycket olika saker man kan jobba med som ingenjör, säger Yllka. Tanken med Högskolan i Halmstads fadderföretagsverksamhet är att du som student regelbundet ska besöka ”ditt” fö30

retag och få använda dina teoretiska kunskaper från undervisningen praktiskt, till exempel genom olika projektarbeten. – I takt med att studenterna läser nya ämnen så ska vi titta på lämpliga uppgifter. Det är en lärsituation för studenterna, samtidigt är vi intresserade av att hitta lösningar på många av de uppdrag som vi lägger ut, berättar Tomas Nilén på Tetra Pak. Samarbetet mellan Högskolan i Halmstad och Tetra Pak är långvarigt och under årens lopp har flera studenter fått jobb på företaget efter studierna.

Högskolan i Halmstad bäst på samverkan Högskolan i Halmstad är bäst på att samverka med arbetslivet. I Svenskt näringslivs högskolebarometer 2010 kartläggs hur bra landets högskolor och universitet är på att samverka med näringslivet, och Högskolan i Halmstads utbildningar får mycket gott betyg. Bland de nära 400 utbildningar som jämförs är Utvecklingsingenjörsprogrammet i Halmstad bäst i landet, alla kategorier. Maskiningenjörsprogrammet placerar sig bland topp-fyra. – Detta är så klart mycket glädjande. Men jag tycker inte att det är särskilt konstigt att vi faller så väl ut med tanke på att vi så medvetet och strategiskt satsar på och arbetar med samverkan i utbildning. Hela vår affärsidé är att utbildningarna ska ligga nära yrkeslivet, säger Romulo Enmark, rektor på Högskolan i Halmstad.

Praktiken ger dig erfarenhet Att praktisera på en arbetsplats kan vara ett bra sätt att få in en fot på arbetsmarknaden. I de allra flesta av Högskolans program ingår praktik som en del av utbildningen. Praktik innebär att en del av din studietid förläggs till arbetsplatser. Du får då erfarenhet av ditt kommande yrke och en unik möjlighet att skapa ett kontaktnät inför framtiden. Kontakter som kan vara guld värda när det är dags att söka jobb.

STUDENTKÅREN

Vilken kondom är bäst?

Omotiverad, trött eller ledsen – vad ska jag göra?

Halmstads studentkår är en förening som arbetar för att bevaka studenternas intressen under studietiden. Madeleine Holgersson är studentkårens ordförande. Hon är 22 år och har tidigare läst multimediedesign på Högskolan.

Går det att ha rutiner när man pluggar?

Elisabeth Kristiansson, sjuksköterska på Studenthälsans drop in-mottagning.

i. Energ u Vill d att lp få hjä ra en d förän ana? (o)v

Varannan vatten. Känner du någon som dricker för mycket?

32 32

Är det farligt med minnesluckor när man dricker?

frågor till STUDENTHÄLSAN

Vad gör Studenthälsan?

– Vi fungerar som företagshälsovård för studenter och som ett komplement till vårdcentralen. Vi arbetar med det som får studenten att må bra ur olika perspektiv. Det kan handla om allt ifrån att komma i gång med goda vanor till att undvika de vanligaste studentmisstagen. När något inte fungerar vill vi kunna erbjuda tidig hjälp. Vi möter studenten enskilt på mottagningen och i andra sammanhang, som vid nollningen. Vi anordnar också kurser, till exempel i yoga, stresshantering, hjärtoch lungräddning och i att våga tala inför publik.

När kan studenter vända sig till Studenthälsan?

– Studenter som har frågor eller bekymmer som rör hälsan eller den studiesociala situationen är välkomna till vår drop inmottagning. Där gör jag en första bedömning av studentens behov. Ofta hänvisar jag vidare till mina kollegor inom Studenthälsan. Här arbetar också en kurator, en idrottspedagog, en präst och en gestaltte-

rapeut. Ibland behövs annat stöd än vad vi kan erbjuda och då hjälper jag till med kontakter. Vi har ett brett kontaktnät med olika vård- och hälsoinstanser i stan, till exempel inom primärvården.

Vad kan det vara för typer av bekymmer ni möter?

– Det kan vara allt som rör den egna hälsan. Vi får många medicinska frågor, kanske man har sträckt en muskel, har ont i huvudet eller vill kolla sitt blodtryck. Det kan också vara att man känner sig trött, har svårt att sova eller känner sig deprimerad. Då kan vi till exempel erbjuda individuella samtal, kurser i stresshantering eller hjälp att se över livsstilen. Jag gör även klamydiatester, och utfärdar vaccinationsintyg till dem som ska åka utomlands för att studera eller praktisera.

Kostar det något att besöka er?

– För studenter på Högskolan i Halmstad är besöken hos oss gratis, undantaget besök hos studentläkaren och sjukgymnasten. Då tar vi samma avgift som vårdcentralen.

– av studenter för STUDENTER Vad gör Kåren? – Kåren är en förening som är skapad av studenter för att stödja studenter. Den främsta uppgiften för oss är att bevaka studenternas inflytande i utbildningen. Vi håller också i studiesociala aktiviteter som nollningen, kårpuben, arbetsmarknadsdagar och mycket annat. Vi har även en bostadsförmedling med över 800 boenden. Den 1 juli 2010 blev det frivilligt för studenter i Sverige att vara med i en studentkår. Vad innebär det? – Kårens verksamhet har delats upp i två delar – en del för medlemmar och en för icke-medlemmar. När det gäller utbildningsbevakning representerar vi alla studenter, oavsett om man är medlem eller inte. Alla studenter kan vända sig till oss om det dyker upp bekymmer som rör Högskolan, till exempel sena tentamensrättningar eller att en kurs inte följer utbildningsplanen. Vi för ständig dialog med Högskolan och kan hjälpa till att föra den enskilde studentens talan. För att ta del av Kårens

övriga service måste man däremot vara medlem. Varför ska man vara medlem i Kåren? – Det ger ett mervärde som student – som medlem får man tillgång till alla våra förmåner. Man får tillgång till vår bostadsförmedling, alla nollningsdagarna och en rad rabatter, både på lokala företag och på Kårens egna arrangemang, som kårpuben. Vår ambition är att man ska spara in sin kåravgift ganska snabbt. Hur är det med nollningen, är den bara öppen för medlemmar? – Nollningen vänder sig till både medlemmar och icke-medlemmar. De första tre dagarna är det öppet för alla nya studenter, men för att delta på de följande sju nollningsdagarna krävs kårmedlemskap. Vad kostar ett medlemskap och hur går det till att bli medlem? – Det kostar 340 kronor per termin

eller 600 kronor för ett helår. Man betalar in medlemsavgiften på vår medlemsservice, som ligger i den blå runda byggnaden bredvid kårhuset. Vad kan man göra om man vill engagera sig i Kåren? – Man kan gå med i något av våra kårorgan, som till exempel kårpuben, Kårens arbetsmarknadsdag eller Thorax, som arrangerar vår årliga studentfest. Man väljer själv hur mycket man engagerar sig – kanske vill man vara med i ett kårorgans styrelse och driva utvecklingen, eller göra något då och då, som att stå i baren på kårpuben. Det finns också möjlighet att vara studentrepresentant i någon av Högskolans styrelser, nämnder och råd. Varför ska man engagera sig i Kåren, tycker du? – Man träffar nya människor, lär sig en massa nytt och utvecklas som person. Det kan också bli en bra merit i cv:t. Men framför allt är det fantastiskt roligt! IDA LÖVSTÅL

OM HALMSTAD

Text och bild: KENAN GANIC

HUR TAR MAN SIG DÅ TILL ALLA DESSA STÄLLEN?

Det bästa alternativet genom i stort sett hela året är cykel. Man kan cykla till allt här i Halmstad. Om det inte går att ta med sin cykel från sin hemstad, var hittar man cykel i Halmstad om man inte vill köpa en helt ny och dyr? Ja, det finns massvis av loppmarknader i stad, själv köpte jag min cykel på Amnestys loppis på Söder. Det är en otroligt stor loppis som har det mesta, bland annat ett stort bokantikvariat. Det är väl värt ett besök om du vill fylla på bokhyllan med något annat än kurslitteratur.

Mitt namn är Kenan Ganic och jag pluggar sista året på Medie- och kommunikationsvetenskapliga programmet. Följ med mig på en cykeltur runt Halmstad och se mina favoritställen. Förhoppningsvis hittar ni här egna framtida favoriter.

Bild: CHRISTEL LIND

NU NÄR DET BÖRJAR BLI KALLARE tycker jag om att drömma mig tillbaka till sommaren, och jag tror knappast att jag är ensam om det. Kanske har du besökt Halmstad eller Tylösand under sommaren, och bara längtar tillbaka till nästa år? Jag tänker på de gånger jag var på Östra stranden och solade, badade och bara tog det lugnt. Östra stranden ligger inte långt från Högskolan. En stor och välbesökt strand, ett bra alternativ om man inte kan eller vill ta sig ända ut till Tylösand.

MIN RESA BÖRJAR VID HÖGKOLAN.

Det är inte svårt att ta sig in till centrum, det är bara att gå rakt fram utmed Laholmsvägen. Med cykel tar det inte längre än fem–sex minuter, det beror lite på trafikljusen. Men cykelvägen är bra, till och med när vintern är framme. Då är kommunen ute och skottar, långt innan vi studenter ska till våra föreläsningar, grupp-arbeten och gymbesök.

På cykel genom stan Kenan visar sina favoriter

”

Sammanfattningsvis kan jag säga att Halmstad är en väldigt bra studentstad. Så sök smart, sök till Högskolan i Halmstad.

ANDRA FAVORITER

är de lite större kedjorna Espresso House ... HALMSTAD CENTRUM BJUDER PÅ MYCKET GOTT OCH BLANDAT.

Själv sitter jag i skrivande stund på en personlig favorit, kaféet Skånskan. Skånskan ser inte mycket ut utifrån, om man inte är ute efter att utforska stadens kaféer kommer man förmodligen aldrig att testa detta. Men tro mig, ett besök här är värt pengarna och tiden. Skånskan är väldigt mysigt, lite gammaldags till inredningen, och här träffas alla. I sittande stund sitter det flera studenter här, ett par som verkar vara på sin första dejt och lite längre bort ett äldre par. Jag älskar att det är så blandat med folk här. 34

... och Robert’s Coffee.

PÅ ANDRA SIDAN NISSAN, ett stenkast från Robert’s Coffe, ligger stadsbiblioteket. Det är en personlig favorit när det gäller platser att plugga på. Stadsbiblioteket är enligt mig Halmstads mest häftiga byggnad. Sett från Nissan verkar det mera som ett high-tech kontorskomplex än ett bibliotek. Väl inne möts man av en stor dagstidningsavdelning, föreläsningsrum, grupprum, kafé, filmer, musik, tvspel, datorer men framför allt, väldigt många böcker. Här samlas Högskolans studenter – från terminsstart till terminsavslutning. Självklart behöver man inte ta sig till stadsbiblioteket för att plugga. Högskolan har också ett väldigt häftigt bibliotek.

Mersmak?

Beställ vår

www.hh.se

OM DU VILL KONTAKTA HÖGSKOLAN I HALMSTAD

Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Tel. 035-16 71 00 Fax 035-18 61 92 E-post: registrator@hh.se www.hh.se STUDENTCENTRUM

Besöksadress: hus Q Tel. (växel) 035-16 71 00 Öppettider: Måndag–torsdag 08.30–16.00, fredag 10.00–16.00 E-post: info@sa.hh.se

KÅREN Box 847 301 18 Halmstad Tel. 035-16 71 70 www.karen.hh.se SÅ ANMÄLER DU DIG

Du anmäler dig till alla utbildningar via www.studera.nu. Sista anmälningsdag är 15 april för höstens utbildningar och 15 oktober för vårens. För sommarkurser gäller 15 mars.

Högskolan i Halmstad informationsavdelningen, oktober 2010 • 8 000 ex. • Tryck: Elanders AB.

besök oss på Öppet hus 4–5 mars 2011