Tema hälsoinnovation årsberattelse 2017 by Högskolan i Halmstad

2017

Tema hälsoinnovation

Årsberättelse

Innehåll Vi måste samarbeta!

Några höjdpunkter från 2017

”Vi ska vara en konstruktiv kraft”

Seminarier med samhällets hälsoutmaningar i fokus

Användardeltagande i samproduktion av hälsoinnovationer – ett synergiprojekt

Hållbar uppväxt – ett högskoleövergripande kunskapsområde

Forskning möter äldres unika behov

Ett globalt perspektiv – internationella gästprofessorer skapar nya möjligheter

Hedersdoktor som vill lyfta de anhörigas roll

Jens Nygren – Högskolans första professor i hälsoinnovation

Golv som dämpar fall

Alla ska kunna idrotta och träna!

App som stöd för äldre

Ingenjör med en passion för hälsa

Vårdforskning i samverkan - workshop samlar uppdelat forskningsfält

Läsande ger empati och bättre hälsa

Med framtidens digitala sjukvård i fokus

HICube Kompetenta vården: Kompetensutveckling för hälsa

HICube Behovsorienterad hälsoinnovationsarena: Tillsammans för framtidens hälsoinnovationer

Unika miljöer i nya Health Lab

Att vårda i hemmet på ett etiskt sätt

Kan fysisk träning påverka ångest och depression?

Regionsamarbete för digitala hälsoinnovationer

Designprojekt utmanar normer

Unga innovatörer

Hälsoinnovation i utbildning

Seminarium om hälsoteknologi i hälsans tjänst

”Hälsoinnovation är något som vi gör tillsammans” – ett samtal om dåtid, nutid och framtid

Tema hälsoinnovation Välkommen! Högskolan i Halmstads satsning på hälso innovation har under 2017 stärkt verksamheten på många sätt, och har under året blivit erkänt som ett av Högskolans profilområden. Samhället står inför stora utmaningar inom hälsoområdet. Det finns även stora förväntningar på att befolkningen ska kunna ha ett gott liv med god hälsa. Genom forskning, utbildning och samverkan har Högskolan i Halmstad inte bara mött utmaningen – vi har utvecklat den. I dag verkar vi alltmer i internationella sammanhang. Vi har bidragit till ökad välfärd och tillväxt i samhället. Och vårt samarbete med offentlig sektor och näringsliv har stärkts, vilket har resulterat i många spännande projekt under året. Några av dem presenteras på kommande sidor. Är du intresserad av något särskilt projekt, kontakta gärna oss som representerar projekten. Trevlig läsning! Ingela Skärsäter professor och programchef Tema hälsoinnovation

Vi måste samarbeta! Hälsa berör oss alla och de hälsoutmaningar som samhället står inför måste lösas genom samarbete mellan många olika aktörer i samhället. Tema hälsoinnovation spelar då en viktig roll. Offentliga verksamheter och ideella aktörer – liksom lokalt och nationellt näringsliv –måste bidra med olika perspektiv. Inte minst akademin har ett stort ansvar att ta fram och säkerställa kunskap kring hälsoutmaningarna och hur de kan hanteras. Högskolan i Halmstad och Tema hälsoinnovation arbetar på olika sätt för att möta dessa utmaningar genom forskning, utbildning och samverkan.

Vad är Tema hälsoinnovation? Tema hälsoinnovation är ett tvärvetenskapligt utbildnings- och forskningstema som möter hälsoutmaningar genom ämnesöverskridande och värdeskapande forskning och utbildning i samverkan med samhällsaktörer. Temat karaktäriseras av tre styrande principer.

Innovationerna ska: • Vara behovsrelaterade och ge samhällsnytta • Vara hållbara och omsättas i implementering • Utvecklas i samarbete med slutanvändare och företag

Ledningsgruppen för Tema hälsoinnovation

Ledningsgrupp med många perspektiv I ledningsgruppen för Tema hälsoinnovation finns representanter för Region Halland, de halländska kommunerna och samtliga akademier vid Högskolan i Halmstad. Ledningsgruppen är en viktig kunkapskälla där olika professionella och tvärvetenskapliga perspektiv sammanförs. Ledningsgruppens uppgift är att belysa behov utifrån olika perspektiv och att stimulera till ny kunskap om hälsoinnovation.

Ledningsgruppen består av: Ingela Skärsäter, professor i omvårdnad, programchef Tema hälsoinnovation Gerry Andersson, koordinator Ann Bremander, professor i biomedicin Magnus Bergqvist, professor i informatik Joachim Brink, kommunikatör Ann Ekberg-Jansson, FoU-chef Region Halland Fawzi Halila, docent industriell organisation Anne-Christine Hertz, Hälsoteknikcentrum Halland Rickard Lindström, regional samordnare e-hälsa Magnus Lundblad, hälso- och sjukvårdsstrateg Jens Nygren, professor i hälsoinnovation Jeanette Sjöberg, Högskolepedagogiskt centrum

Några höjdpunkter från 2017 Studentkårens ordförande Hanne Göransson invigde Health Lab.

Tema hälsoinnovations advisory board har påbörjat sitt arbete för att stödja och utmana verksamheten inom Tema hälsoinnovation. Läs mer på sidan 8. En synergiansökan inom ramen för KK-miljön har lämnats in. Det grundläggande målet är att främja kunskap om, och metoder för, hur användarmedverkan vid samproduktion av hälsoinnovationer kan tillämpas för att gynna slutanvändare, industri och offentlig sektor. Läs mer på sidorna 10–11. Ledningsgruppen har förnyat målen för Tema hälsoinnovation 2018–2021. Målen har samkörts med de mål som Region Halland har tagit fram i sin forskningsstrategi under året. Tema hälsoinnovations mål hittas på www.hh.se/halsoinnovation

Health Lab – lärosätets nya hälsolabb – invigdes den 17 november. Innovationsarenan kommer att vara en akademisk miljö och ha starkt forskningsfokus utifrån ett hälsoperspektiv. Läs mer på sidorna 28–29. Under året har två CORE-projekt fokuserat på viktiga behov som både den åldrande befolkningen och barn och unga ger uttryck för. Läs mer på sidorna 26–27. En månatlig seminarieserie har lockat många åhörare från regionen, kommunen och Högskolan. Seminarierna resulterade i många spännande diskussioner. Läs mer på sidan 9. Infrastrukturen kring utbildningar inom hälsoinnovation och nyttiggörande har tagit ett rejält kliv framåt under året.

Den månatliga seminarieserien lockade till många diskussioner. På bilden forskaren Lars Kristén.

Konferensen Vårdforskning i samverkan samlade både forskare och aktörer inom vård för en workshop. Läs mer på sidan 22.

Kursplaner har tagits fram på både avancerad nivå och forskarutbildningsnivå. Därefter har ett lärarlag med representanter från alla akademier arbetat fram kursinnehållet. I oktober startade de första distanskurserna. Läs mer på sidorna 36–37. Arbetet med att identifiera kunskapstillgångar i relation till hälsoinnovation har fortsatt. Som en del av detta har ett samarbete mellan Region Halland, Högskolan och Chalmers innovationskontor inletts. Ett litet pilotprojekt ska genomföras under 2018, med forskningsprojektet ”Växa i Halland” som exempel. Region, näringsliv, komuner och akademi möttes under Second Health Innovation Day. Läs mer på sidorna 24–25.

”Vi ska vara en konstruktiv kraft” – Ewa Ställdal, ordförande i Tema hälso innovations advisory board För att ytterligare höja Tema hälsoinnovations kunskap och förmågor bildades under 2017 en advisory board. Ewa Ställdal är gruppens ordförande, och menar att en advisory board spelar en nyckelroll för temats utveckling.

– Vi är en konstruktiv kraft och ett bollplank för Tema hälsoinnovation! Vi kan ge ökad självinsikt om Högskolan i Halmstads egen unika förmåga till nya innovativa insatser för att möta utmaningar inom hälso- och sjukvård. Detta är extra viktigt mot bakgrund av digitaliseringens utveckling, säger Ewa Ställdal, som är ledamot i Högskolan i Halmstads styrelse, tidigare generaldirektör på Forte samt tidigare vd på Vårdalstiftelsen.

Öppnar för nya perspektiv och samarbeten Temats advisory board har fem ledamöter och består av seniora rådgivande ledamöter från olika länder och branscher. Dess roll är att ge feedback och råd. En advisory board kan även agera ”kritisk vän” för forskningsansökningar, samt inte minst bidra med kontakter och samverkanspartner. Hon lyfter även advisory boards roll som dörröppnare:

inom hälsoinnovation. På så vis kan vi skapa konkurrenskraftig förnyelse och tillväxt både regionalt och nationellt. Jag hoppas att vi kan ge Högskolan i Halmstad kraft och energi att vidareutveckla sina strategier och prioriterade insatser inom profilområdet hälsoinnovation, säger hon.

Global uppmärksamhet ett mål Tanken är att Tema hälsoinnovations satsningar ska leda till nya smarta sätt att arbeta, effektivare processer och nya innovativa produkter och tjänster inom hälsa, vård och omsorg. Att dessa ska möta patienternas och medborgarnas förväntningar och behov är en självklarhet. Ewa Ställdal hoppas även att arbetet kan resultera i ett ännu bredare genomslag. – Jag förväntar mig att Tema hälsoinnovation inom några år kan uppvisa framgångsrika resultat som leder till att Högskolan i Halmstad får global uppmärksamhet och ökad konkurrenskraft om externa forskningsmedel.

– Genom vår bredd av kunskaper och erfarenheter kan vi öppna upp för nya ideer och perspektiv i utvecklingsarbetet

Advisory board för Tema hälsoinnovation Ewa Ställdal, ordförande Ledamot i Högskolan i Halmstads styrelse, särskild utredare på Regeringskansliet.

Hans Erik Henriksen Vd för Healthcare DENMARK.

Ingalill Rahm Hallberg Professor emerita vid Lunds universitet. President för European Academy of Nursing Science.

Jakob Hellman Innovationschef vid Stockholms läns landsting. Thorsteinn Rögnvaldsson Professor och prorektor vid Högskolan i Halmstad.

Seminarier med samhällets hälsoutmaningar i fokus Under 2017 fortsatte Tema hälsoinnovations uppskattade seminarieserie. Seminariernas syfte har varit att belysa samhällets hälsoutmaningar ur ett forskningsperspektiv – samt inte minst skapa tillfällen för dialog och kunskapsutbyte.

gare och medskapare av egna hjälpmedel, hur nya digitala tekniker kan stödja egenvård, att användandet av ljudböcker kan påverka hälsoupplevelsen samt hur man kan arbeta med en ökad inkludering av ungdomar med funktionsvariation inom träning och idrott. Från ett organisationsperspektiv har forskning om samhälleliga institutioner i integrativa kunskapsmiljöer presenterats, samt ett projekt som drivs tillsammans med Kungsbacka kommun om förändringsledning vid digital transformation inom vården. Året avslutades med ett seminarium om implementering – är det ett beslut eller en lärprocess?

Seminarier under 2017 Easy Life With 3D, med Lina Lundgren Ett samhälle som krackelerar – forskning om samhälleliga institutioner i integrativa kunskapsmiljöer, med Jörgen Johansson Alla ska kunna träna och idrotta – normkritisk innovation för en aktivare ungdom, med Lars Kristén, Bodil Klingvall och Mikael Ring.

– Vi har haft en bred representation av projekt från de olika akademierna vid Högskolan. Projekten har sträckt sig från att ha den enskilde individen i centrum i forskningen till att organisationsprocesser studeras och utvecklas för att på ett innovativt sätt bidra till förbättrad hälsa, berättar Ann Bremander, professor i biomedicin med inriktning fysisk aktivitet och träning, som arrangerar seminarieserien.

Skapar en mötesplats Seminarieserien, som startade 2016, bjuder in deltagare från region, kommuner, företag, intresseföreningar och Högskola. Syftet är att lyfta fram pågående forskningsprojekt vid Högskolan inom området hälsoinnovation och att skapa en mötesplats för medvetandegörande och för diskussion.

Hur ljudboken ger bättre hälsa, med Cecilia Björkén-Nyberg AI and Digital Tools to Support Self-Management, med Anita Sant´Anna Förändringsledning vid digital transformation inom vård och omsorg, med Jan Karlsson Implementering – beslut eller lärprocess? med Mats Holmquist

Filmade seminarier från hösten De flesta av höstens seminarier har filmats. Se dem, och läs om kommande seminarier, på www.hh.se/halsoseminarier

– De gemensamma diskussionerna har bidragit till att utveckla projekten, till att skapa nya samarbeten och till att lyfta nyttan av implementering av resultaten i det omgivande samhället, säger Ann Bremander.

Många spännande ämnen Årets föreläsningar har skildrat många spännande ämnen. De har handlat om hur den enskilde kan bli en aktiv delta9

Användardeltagande i samproduktion av hälsoinnovationer – ett synergiprojekt Det grundläggande målet med synergiprojektet är att främja kunskap om och metoder för hur användarmedverkan vid samproduktion av hälsoinnovationer kan tillämpas för att gynna slutanvändare, industri och offentlig sektor. Avsikten med att sträva mot detta mål är att skapa ny kunskap om hur man hanterar de utmaningar som är kopplade till samproduktionsprocessen av hälsoinnovationer. Att främja kunskap, metoder och logik för användardeltagande är av görande av flera anledningar.

Ska lösa verkliga problem Från ett användarperspektiv ger deltagande i samproduktion en möjlighet att få verkligt inflytande över att definiera mål, utformning och implementering av hälsoinnovationer. Detta är centralt för att säkerställa att de lösningar som utvecklas löser verkliga problem och på rätt sätt. Ur ett samhällsperspektiv innebär användarperspektiv vid samproduktion ett medel för att förbättra effektiviteten i vården och bidrar till tillämpning av patientlagen. När det gäller industrin ger de kunskaper och metoder som skapas i detta

projekt verktyg som gör det möjligt att framgångsrikt verka i en komplex sektor med stor potential för innovation av tjänster och produkter.

Tre delprojekt Projektet är ett synergiprojekt – det innebär att det grundläggande målet ska uppnås genom samarbete mellan tre delprojekt. Och genom en gemensamt genomförd analys

av de resultat, kunskap och erfarenheter som erhålls från arbetet med olika användargrupper kring tillämpning av olika strategier för att främja människors hälsa relaterat till olika delar av hälsosektorn. Vidare fokuserar delprojekten på olika steg i innovationsprocessen, med målet att skapa kunskap om processen som helhet.

Projekt med tre ben Synergiprojektet är organiserat kring arbete med tre utmaningar kopplade till samproduktion av hälsoinnovationer, nämligen användarmedverkan, positionering och realisering. Varje delprojekt är utformat så att det har sitt eget forskningsområde med tydligt identifierade vetenskapliga och näringslivsrelaterade mål, samtidigt som det konkret bidrar till att besvara de tre beskrivna utmaningarna. De tre delprojekteten är:

Hälsoinnovation för barn Syftar till att stärka barns delaktighet i vården genom att utveckla, validera och utvärdera genomförandet av en intervention som baseras på ett digitalt kommunikationsverktyg för barn med funktionshinder.

Easy Life med 3D

VILL DU VETA MER? KONTAKTA MIG!

Har som målsättning att skapa en ny modell för produktutveckling av individuellt anpassade hjälpmedel med modern digital produktionsteknik som 3D-skanning och 3D-tillverkningsutrustning, med kompetenser av och samverkan med användare med rörelsefunktionshinder.

Det goda livet hemma på äldre dar Har som mål att förbättra äldre personers sociala kommunikation och egen hantering av läkemedel genom att utveckla och utvärdera genomförandet av interventioner baserade på digital kommunikation och teknik i hemmet.

Jens Nygren jens.nygren@hh.se

Hållbar uppväxt – ett högskoleövergripande kunskapsområde Samhället står i dag inför stora utmaningar för att främja fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande hos de grupper i befolkningen som är särskilt utsatta för hälsorisker. Detta innefattar inte minst barn och unga, och där ligger fokus för CORE-projektet Hållbar uppväxt.

För att möta denna utmaning krävs kunskap om de bakomliggande faktorer som påverkar ungas hälsa, hur de samvarierar samt hur de kan påverkas för att främja en positiv hälsoutveckling. Vården och skolan utgör två betydelsefulla arenor med särskilda möjligheter att möta barn för hälsofrämjande åtgärder på individ- och gruppnivå. Högskolan har en mångvetenskaplig och stark forskning samt omfattande utbildning inom området Hållbar uppväxt. Den vetenskapliga produktionen är betydande och har både nationell och internationell lyskraft. Forskningen har under de senaste åren stärkts av flera stora projekt med finansiering av externa forskningsanslag och av rektors strategiska satsning på projekten Barns hälsa och livsstil och Framtidens lärande.

Aktiviteter under året Under 2017 har flera aktiviteter genomförts för att öka samverkan mellan lärosätets forskare inom området. Syftet har varit att utveckla gemensamma strategier för utformning av framtida projekt och rekryteringar samt för att skapa en samordnad synlighet utåt mot befintliga samverkanspartner i kommuner, region och näringsliv. Under året har det genomförts en inventering av all vetenskaplig produktion och alla pågående forskningsprojekt på Högskolan med relevans för området Hållbar uppväxt. Inventeringen bygger både på självrapportering och sammanställningar av registrerade vetenskapliga publikationer och projekt i lärosätets projektdatabas.

Workshop och konferens I augusti genomfördes en workshop som var öppen för alla forskare på Högskolan och som utmynnade i en formulering av tre starka delar för forskning, utbildning och samverkan inom området Hållbar uppväxt: • Hälsa och välbefinnande • Social interaktion och deltagande • Lärande och utveckling Med utgångspunkt i inventeringen och workshoppen arrangerades den 25 oktober den årligen återkommande konferensen Hållbar uppväxt. Syftet med konferensen är att skapa ett forum för möten mellan högskolans forskare och representanter från de olika aktörer i samhället som arbetar med barn och ungas hållbara uppväxt.

VILL DU VETA MER? KONTAKTA MIG!

Petra Svedberg petra.svedberg@hh.se

Forskning möter äldres unika behov Äldre personers livssituation medför krav på läkemedelshantering, kommunikation och säkerhet. CORE-projektet Aging and SelfManagement utvecklar ett intelligent system för att möta de äldres behov i hemmet. Projektet är tvärdisciplinärt och startade våren 2016. Samtliga fyra akademier vid Högskolan Halmstad bidrar med kunskap, och tillsammans har man skapat ett ramverk som innefattar framskrivning av projektplan, ansökan om externa medel samt omvärldskontakter med privata företag, offentlig sektor och ideella aktörer.

baserat system för att främja ”self-management” när det gäller läkemedelshantering hos äldre personer som bor hemma och har behov av vård. Fokus ligger på denna grupps ofta unika livssituation som kommer av både åldrande och sjukdom. Under 2017 har projektet arrangerat seminarier och workshoppar tillsammans med omvärldskontakter – privata företag, offentlig sektor och ideella aktörer. Projektet har presenterats på konferenser för både nationella och internationella forskare, vilket har bidragit till att definiera dess dimensioner avseende etik, teknik och marknad. Med utgångspunkt i etiska, tekniska och marknadsmässiga definitioner – samt inte minst kunskapen från gästprofessorerna Misha Pavel, Holly Jimison och Hans-Peter de Ruiter – har en tydligare spets erhållits. Detta för att belysa och utforska samhällsvetenskapliga dimensioner inom specifik kontext i vilket man involverar ny teknik.

Ett transdisciplinärt team Forskarteamet har ett bredare perspektiv än inom sina egna områden, med en gemensam målbild. Gruppen har utvecklats till ett transdisciplinärt team där gränserna mellan medlemmarnas forskningsinriktningar suddas ut. Teamet arbetar gemensamt och delar erfarenheter, kunskap och kompetens med varandra, vilket är en del av forskningen. Övning under invigningen av Health Lab.

Seminarier och workshoppar

Verksamheten fortsätter även under 2018. Då fortsätter ansökningar om extern finansiering, etisk ansökan för genomförande av empiriska studier samt kartläggning och uppbyggnad av modulen digital hemdokumentation.

Projektet Aging and Self-Management leds av professor Ingela Skärsäter. Syftet är att utveckla ett intelligent hem

CORE-projekt inom Tema hälsoinnovation

VILL DU VETA MER? KONTAKTA MIG!

De båda projekten på detta uppslag är Tema hälsoinnovations så kallade CORE-projekt som har utvecklats under de senaste åren. CORE-projekten är ett slags flaggskepp för Högskolans arbete med hälsoinnovation. I projekten har integrerad kunskap mellan olika vetenskapliga inriktningar, professioner och från näringslivet givits möjlighet att utvecklas och växa för att svara mot några av de samhällsbehov som identifierats inom hälsoinnovation. Ett av projekten är riktat mot säker läkemedelshantering i hemmet för äldre personer. Det andra riktar sig mot barn och unga.

Margaretha Norell Pejner margaretha.pejner@hh.se

Ett globalt perspektiv – internationella gästprofessorer skapar nya möjligheter Natasha Evers

De internationella gästprofessorerna stärker på ett kraftfullt sätt profileringen inom hälsoinnovation i Högskolan i Halmstads forskningsmiljöer. Var och en bidrar gästprofessorerna med sin unika kompetens, och tack vare dem kan lärosätet samverka med de främsta forskarna inom hälsoinnovation. Gästprofessorerna bidrar bland annat med kontakter som utökar lärosätets internationella nätverk. De flesta av gästprofessorerna deltar även aktivt i forskningsprojekt och publiceringar, samt ger stöd när Högskolans forskare söker finansiering. Inte minst gästprofessorernas samarbeten med näringslivet är inspirerande och har bidragit till fördjupad samverkan. Flera av gästprofessorerna deltar även aktivt i handledningen av doktorander. Strategiska och långsiktiga samarbeten med gästprofessorns hemlärosäte gynnar studenter och lärare på både grund- och avancerad nivå. Inte minst för doktorander har gästprofessorernas kompetens varit ovärderlig. Och tack vare att professorerna generöst delat med sig av sina nätverk, så har doktoranderna hittat nya forskningssamarbeten och deltagit i forskarutbildningskurser på andra lärosäten.

Professor in International Marketing, National University of Ireland. Galway, Irland • Internationellt entreprenörskap • Internationalisering av medicinteknikföretag • Tekniskt entreprenörskap

Misha Pavel

Professor of the Practice, Northeastern University. Boston, USA • Beteendeförändring • Smart hälsa • Neuropsykologi

Anthony Morgan

Professor in Public Health, Glasgow Caledonian University. Glasgow, Storbritannien • Socialt kapital • Ungas hälsa • Förändringsteori

Ralph Maddison

Professor in Physical Activity and Disease Prevention, University of Deakin. Melbourne, Australien • Livsstilsforskning • M-hälsa • Smarta städer

Sarah Pink

Distinguished Professor in Social Sciences, Royal Melbourne Institute of Technology (RMIT). Melbourne, Australien • Designantropologi • Digital, visuell och tvärsinnlig etnografi • Framtida och framväxande teknik

Hans-Peter de Ruiter

Professor in Nursing and Bioethics, Minnesota State University, Mankato, och University of Minnesota. Minneapolis, USA • Etik i välfärdsteknologi • Etiska beslut • Välfärdsteknologi

Christopher Nugent

Professor of Biomedical Engineering, Ulster University. Belfast Storbritannien • Digital vård och omsorg

Holly Jimison

Professor of the Practice, Northeastern University. Boston, USA

• E-hälsa • Distribuerade datorsystem

• Hälsoinformatik • Telemedicin • Äldre

Hedersdoktor som vill lyfta de anhörigas roll De som vårdar anhöriga i hemmet är många, och de drar ofta tunga lass. En som vet är Gun-Britt Lydén – i nästan 20 år vårdade hon sina föräldrar och i dag är hon engagerad ordförande i Anhörigföreningen i Halmstad. Hon är också ny hedersdoktor i hälsa och livsstil vid Högskolan i Halmstad. I sin roll som ordförande för Anhörigföreningen har GunBritt Lydén varit delaktig i flera forskningsprojekt på Högskolan, exempelvis kring läkemedelshantering i hemmen och anhörigstöd i förändring. Hon har också i många år varit gästföreläsare på Högskolans sjuksköterskeutbildningar om bemötande inom vården. I nästan 20 år jobbade hon heltid samtidigt som hon tog hand om sina sjuka föräldrar tio mil bort. – Det var oändligt fint och jag skulle inte vilja ha gjort annorlunda, men det var tungt. Som anhörig är man ofta bländad av sin situation och känner inte själv hur trött man är.

– Jag drivs av en vilja att förändra. Man måste tro att det går, annars är det helt meningslöst. Jag har upplevt hur det faktiskt går att förändra saker till det bättre – ibland tar det tid, men det går! 16

Det var under dessa år som hon kom i kontakt med Anhörigföreningen i Halmstad, där hon i dag är ordförande. Där för hon sedan sju år tillbaka de anhörigas talan med stort engagemang.

Anhöriga en sårbar grupp Gun-Britt Lydén berättar att det finns 1,3 miljoner vuxna anhöriga i Sverige i dag, som vårdar eller stödjer en närstående. 70 procent av dessa anhöriga är yrkesverksamma. Hon vill lyfta denna stora grupp. – Ibland framställs anhöriga som arga, tjatiga och krävande. Men de negativa uttrycken handlar ju om att man är orolig och känner sorg och ovisshet. Det är situationer när man är som mest sårbar som människa. Man behöver hjälp, stöd och erkännande för det jobb man gör, och för den viktiga kunskap som man har om personen. Efter 44 år i vården och efter att ha vårdat sina egna föräldrar har hon gång på gång sett betydelsen av samverkan. Gun-Britt Lydén har stora förhoppningar på föreningens samarbete med Högskolan och Halmstads kommun, ett samarbete som är just en sådan arena som hon efterlyst.

Jens Nygren – Högskolans första professor i hälsoinnovation Vid akademisk högtid i november 2017 installerades Jens Nygren som Högskolan i Halmstads första professor i hälsoinnovation. Från och med januari 2018 är han även programchef för Tema hälsoinnovation. I Jens Nygrens forskningsprojekt är barnen själva delaktiga i hela innovationsprocessen – från problemformulering, utveckling och design till utvärdering och tillämpning. – Jag tycker att barn och ungdomar är de viktigaste samhällsmedborgarna. Vi får inte förringa deras förmågor och behov, säger Jens Nygren. Jens Nygrens akademiska karriär startade vid Lunds universitet, där han studerade molekylärbiologi. 2005 disputerade han på en avhandling om stamcellsbiologi. Som doktor blev han intresserad av barn som drabbas av cancer – deras hälsa och livskvalitet. Jens Nygren bestämde sig för att byta vetenskaplig inriktning, från naturvetenskap till hälsovetenskap, och tillträdde 2009 som lektor i medicinsk vetenskap vid Högskolan i Halmstad.

Viktigt att involvera barnen För tillfället är Jens Nygren aktiv i flera olika forsknings projekt, alla med syfte att tillsammans med barn och ungdomar utveckla innovationer som främjar barns hälsa.

– Min syn på barn är att de är betydelsefulla och att de måste involveras i all samhällsutveckling. Vuxna som relaterar till barn utgår ifrån sina egna erfarenheter från när de var unga, men de enda som vet hur det är att vara ung i dag är ju barnen själva. Det är därför jätteviktigt att ha med dem i utvecklingen av innovationer. Ett exempel på hur hans forskning används i verkligheten är appen Sisom, som hjälper barn att bli mer delaktiga i sin egen vård. Den används används i dag på flera sjukhus.

Högskolan har kommit långt Jens Nygren är Högskolan i Halmstads förste professor i hälso innovation. Han upplever utnämningen som ett erkännande av att hans arbete är meningsfullt. – Jag tycker att vi har kommit långt i att utveckla barn- och ungdomsforskningen på Högskolan i Halmstad. Vi har stora möjligheter att etablera en nationell position inom området barns hälsa och en hållbar uppväxt. En sådan position skapar möjligheter att i större utsträckning påverka vad aktuell forskning om barns hälsa handlar om, och att vara med i att definiera framtida utmaningar och hur de bör hanteras. Från och med 2018 tar Jens Nygren över som programchef för Tema hälsoinnovation, läs mer om detta på sidan 38.

Golv som dämpar fall Fallskador är mycket vanliga och många av dem sker på äldreboenden – inte sällan med allvarliga skador som följd. Projektet Fallskadeindex för golvmaterial tar fram en indexeringsmetod för att klassificera golv utifrån deras skadepreventiva egenskaper. Information som kan användas för att utveckla golv som minskar risken för till exempel höftfrakturer. Tidigare studier har bland annat visat att hårda underlag vid fall ger uppkomst av höftfrakturer. Men få studier har preciserat hur golvets utformning påverkar allvarligheten av skadan. Genom att studera mekaniska egenskaper hos golv har forskarna kunnat ta fram ett index som beskriver golvets egenskaper med avseende på risk för fall, samt risk för höftfraktur vid fall.

hade utvecklats i ett tidigare projekt, och testades under året.

Nytt mätinstrument

Index ska utvecklas

Projektet – som inbegriper forskare vid Högskolan i Halmstad och bland annat företag inom golvbranschen – påbörjades under 2017. Mätutrustningen

Exempel på sådant som kan påverka både fallets och skadans karaktär är stötdämpning, deflektion och friktion. Den genomförda studien visade att

I projektet har även ett mätinstrument utvecklats och testats som framöver ska användas för att studera golvmaterial. Allt för att öka förståelsen för hur vi kan utveckla golvkonstruktioner med egenskaper som på sikt kan minska risken för höftfraktur vid fall inomhus.

mätinstrumentet kan beskriva ett golvs stötdämpning med god repeterbarhet. Dessutom visade resultaten att de mekaniska egenskaperna hos ett golv som utvecklats specifikt för ökad säkerhet vid fall kan beskrivas med hjälp av en särskild sorts modell. Projektet kommer att ansöka om finansiering under 2018. Om finansiering erhålls kommer fortsatt arbete med validering av mätinstrumentet att genomföras och även arbete med att utveckla ett index som kan beskriva ett golvs skadepreventiva egenskaper vid fall.

VILL DU VETA MER? KONTAKTA MIG!

Lina Lundgren lina.lundgren@hh.se

Alla ska kunna idrotta och träna! ”Idrott och träning för alla barn och vuxna, såväl med som utan funktionsnedsättningar är en självklarhet för oss” Eleiko Group AB.

ONCIRI-projektet utvärderar och utvecklar idrottsredskap ur ett normkritiskt perspektiv så att alla barn kan delta. Produkterna testas och skapas tillsammans med barn, lärare och företag. Det övergripande syftet med ONCIRI-projektet (Open Norm Critical Innovation for Relational Inclusion) är att gemensamt utveckla och utvärdera idrottsredskap för barn med och utan funktionsnedsättningar. Tillsammans med Eleiko Group AB och Rantzows Sport AB arbetar forskare vid Högskolan i Halmstad i samverkan med barn, lärare och teknisk personal på företag för att lösa dessa frågor. Projektet ska öka delaktigheten inom området idrott och hälsa i skolan. Att utveckla idrottsredskap för inkludering stärker även företagens varumärken. Extern finansiär är Vinnova.

Test med hjälp av barn Eleiko Group AB har utvecklat prototypen Kids Sand Glove (handskar i olika tyngd för styrketräning och lek) som testats i tre grundskolor i Halmstads kommun tillsammans med cirka 20 barn med och utan funktionsnedsätt-

ningar i varje skolklass. Totalt rör det sig om ett 60-tal barn i åldrarna 10 till 15 år. Prototypen har testats vid tre tillfällen i varje skolklass med ett liknade upplägg av lektionen i idrott och hälsa på de olika skolorna. Forskarna har filmat, intervjuat samt observerat barnen. I ett inkluderingsperspektiv berättade barnen att alla kunde vara med när de använde Kids Sand Glove och att idrottsmaterialet var lätt att använda. En svårighet kunde vara att ta på handsken om man var ensam. Exempel på synpunkter från idrottslärarna var att barnen var väldigt positiva till Kids Sand Glove, och att de verkligen ville testa och använda den. Idrottslärarna påpekade vikten av att utveckla ett utbildningsmaterial och behovet av fortbildning.

byggstenar/byggmaterial enligt legoprincipen för fysisk aktivitet. Företaget har gett förslag på förvaring i en vagn med tydlig märkning för idrottsmaterialet. Hälsoteknikcentrum Halland (HCH) på Högskolan har varit behjälpliga med synpunkter på prototyperna.

VILL DU VETA MER? KONTAKTA MIG!

Hälsoteknikcentrum behjälpliga Rantzows Sport AB har utvecklat prototypen Sport Block, som är olika

Lars Kristén lars.kristen@hh.se

App som stöd för äldre Hur kan en app stödja äldre med hemsjukvård när de rapporterar sina hälsobesvär? Den frågan vill Carina Göransson svara på i sin doktorandstudie. – Det övergripande syftet med mitt doktorandprojekt är att utveckla, testa och utvärdera en interaktiv app integrerad i en mobil eller surfplatta. Appen syftar till att öka de äldres delaktighet och välbefinnande när de rapporterar sina hälsobesvär till ansvarig distriktssköterska, berättar Carina Göransson, universitetsadjunkt vid Akademin för hälsa och välfärd.

Resultatet från intervjuerna med de äldre och via fokusgrupper med sjuksköterskorna som använt appen visar flera saker. Dels att det är en lärprocess och ett nytt kommunikationssätt. Men också att appen kan stärka känslan av trygghet och självförtroende. Samtidigt är det en utmaning att börja använda ny teknik. Analysarbete pågår gällande utfallsmått av de äldres hälsa och egenvårdsförmåga.

Resa till Melbourne gav inspiration Carina menar att det under doktorandutbildningen är lärorikt att få diskutera och utbyta erfarenheter med andra forskare, och lyfter fram det seminarium som Tema hälsoinnovation arrangerade, med gästprofessor Ralph Maddison från Deakin University i Melbourne, Australien. – Under en forskningsvecka gavs jag sedan möjlighet att besöka Ralph. Jag fick även träffa internationella forskare och diskutera forskningsarbetet. Vistelsen i Melbourne gav mig även möjlighet att skriva på mitt manus, samt skapa nya forskarkontakter för förhoppningsvis framtida samarbeten, säger Carina Göransson. Appen innehåller 13 frågor kring olika hälsobesvär. Den innehåller även egenvårdsråd, en graf som gör att användaren kan följa hälsobesvären över tid samt ett automatiskt sms-larm till distriktssköterskorna. Utvecklingen har skett i samarbete med Health Navigator och Karolinska institutet. Appen finns även utvecklad för patienter med cancer i bröst, prostata eller bukspottkörtel.

Intervjuer viktigt verktyg Projektet började med att fastställa innehållet i appen genom litteratursökning, intervjuer med personal och äldre vad de ansåg vara viktigt för hälsa och egenvård. Äldre har rapporterat två gånger i veckan, och vid behov på veckodagar, under tre månader. 20

För närvarande är hon i slutfasen av sin doktorandtid. Hon skrevs in vid Örebro Universitet i maj 2012 och planerar att disputera i december 2018. Huvudhandledare är Karin Blomberg, docent vid Örebro universitet, bihandledare Kristina Ziegert, professor vid Högskolan i Halmstad och Yvonne Wengström, professor vid Karolinska Institutet.

VILL DU VETA MER? KONTAKTA MIG!

Carina Göransson carina.goransson@hh.se

Ingenjör med en passion för hälsa Egentligen ville Anita Sant’Anna bli läkare. Efter ett tag av velande valde hon ändå ingenjörsutbildningen i elektroteknik. I dag har hon lyckats kombinera båda sina intressen. Hennes forskning om hälsoteknik handlar om att förbättra patienters hälsa, i tätt samarbete med företag, sjukhus och patienter.

– Jag tycker om att hjälpa människor. När jag får reda på vilka behov och problem som finns inom hälsosektorn ger det mig motivation att fortsätta forska, säger hon.

Mobiler och aktivitets armband I Anita Sant’Annas forskning tar hon hjälp av sensorer i mobiltelefoner eller aktivitetsarmband för att kunna samla in eller tajma hälsodata från patienter. Det kan hjälpa läkare att få en tydligare bild av hur en patient mår eller hur vardagen ser ut. Det kan handla om att i förväg känna till att ett akut läge kan utvecklas. Eller att ge en patient möjlighet till bättre sjukvård genom noggrannare övervakning och därmed bättre kunskap om patientens tillstånd. I sin pågående forskning vill Anita Sant’Anna ta reda på hur patienter med artros kan göra hälsosammare val i vardagen. I forskningen använder hon aktivitetsarmbandet Fitbit.

– Vi undersöker hur patienten ska få förslag till bättre val i vardagen, genom sitt aktivitetsarmband, på ett positivt och motiverande sätt. Målet är att det ska ske vid rätt tidpunkt, till exempel att föreslå tio minuters längre promenad när patienten redan är ute och går, säger hon.

Två projekt från 2017 Active@work Ett samarbete med Lunds universitet, med finansiering från Vetenskapsrådet. Målet är att se hur människor med inflammation i benvävnaden kan hjälpas via övervakning av aktivitet och personligt beslutsstöd. iMedA: Ett samarbete med Region Halland och företaget, med finansiering från Vinnova. Projektets mål är att hjälpa patienter med högt blodtryck, så att de följer planerad medicinering. Detta sker med hjälp av artificiell intelligens, som hjälper läkare och patient att skapa en behandlingsplan.

Näringslivskontakter viktiga Anita Sant’Anna vill fortsätta forska. Hon menar att det är viktigt att forskningen inte bara sker i labbet utan att man samarbetar. Både tillsammans med patienter på sjukhuset, men också att man har kontakt med näringslivet så att de ser potentialen i nya produkter.

VILL DU VETA MER? KONTAKTA MIG!

– Ju mer vi arbetar tillsammans med industrier, företag och institutioner, desto bättre kommer vi att bli på att lösa problem inom hälsosektorn. Anita Sant’Anna anita.santanna@hh.se

Den 22 november 2017 samlades svenska forskare och aktörer inom vård för den fjärde upplagan av workshoppen Vårdforskning i samverkan. Målet var att utveckla och synliggöra vårdforskningen och dess nyttiggörande.

Vårdforskning i samverkan – workshop samlar uppdelat forskningsfält Vårdforskning i samverkan bildades med utgångspunkt i den kartläggning och utvärdering av svensk vårdforskning som Vetenskapsrådet genomförde på uppdrag av regeringen. Några av de reflektioner man då gjorde var att svensk vårdforskning är fragmenterad. Lärosätenas forskningsinriktningar och ämnesområden överlappar varandra, samtidigt som det nationella samarbetet är svagt. Med bakgrund av detta har flera svenska aktörer startat detta samarbete. Syfte och mål är att parterna gemensamt ska verka för utveckling och synliggörande av vårdforskning och i synnerhet dess nyttiggörande.

Många deltagare Konferensen i november var den fjärde i ordningen, och temat för dagen var Innovation inom hälso- och sjukvård. Deltagarna kom från Göteborgs universitet, Högskolan Väst, Hälsohögskolan vid Jönköping University, Högskolan i Borås, Högskolan i Skövde, Högskolan i Halmstad samt Västra Götalandsregionen. Ing-Marie Carlsson, universitetslektor i omvårdnad och avdelningschef inom hälsa och omvårdnad, öppnade kon-

ferensen med att hälsa alla välkomna, och Ingela Lundgren, prefekt vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa vid Göteborgs universitet, gav en kort sammanfattning om syftet med dagen. Moderator var professor Ingela Skärsäter.

Föreläsningar och workshop Programmet inleddes med en presentation om nya teknologier och etik av gästprofessor Hans-Peter de Ruiter från University of Minnesota. Därefter talade Jens Nygren, professor i hälsoinnovation vid Högskolan i Halmstad, om hälsoinnovation i vårdforskningen. Därefter följde en presentation om medaktörskap i forskningen. Denna hölls av Petra Svedberg, professor i omvårdnad vid Högskolan i Halmstad. Presentationerna knöts samman i en dialog som belyste människans betydelse i hela forskningsprocessen, från idé till implementering. Därefter presenterades flera pågående forskningsprojekt som har tillkommit tack vare Vårdforskning i samverkan. Dagen avslutades med en givande workshop om vårdforskning.

Vårdforskning i samverkan

VILL DU VETA MER? KONTAKTA MIG!

Vårdforskning i samverkan är ett samarbete för att identifiera samarbeten med syfte att stärka vårdforskning. I projektet ingår: • • • • • • •

Göteborgs universitet Jönköping University Högskolan i Borås Högskolan i Skövde Högskolan Väst Högskolan i Halmstad Västra Götalandsregionen

Ing-Marie Carlsson ing-marie.carlsson@hh.se

Läsande ger empati och bättre hälsa Kan skönlitteratur bidra till vår förmåga att tolka andra? Hur hjälper skönlitteratur oss att känna empati, exempelvis i yrkeslivet? På Högskolan i Halmstad hölls i höstas en internationell, hälsofrämjande humaniorakonferens för forskare samt sjuksköterskor, lärare och bibliotekarier. Under konferensen Läsfrämjande, empati och social hållbarhet, ett samarbete mellan Högskolan och Region Halland, diskuterade internationella och svenska forskare relationen mellan empati, skönlitteratur och social hållbarhet, på arbetsplatsen och i civilsamhället.

Litteratur vidgar vyerna Både utomlands och i Sverige ökar forskningen kring skönlitteraturens påverkan på läsaren och förmågan att väcka känslor, vidga perspektiven och främja socialt engagemang. – Skönlitteratur bygger på samma principer som när vi ska umgås socialt. Vi är vana att kunna läsa av varandra rätt bra och det är den avläsningen som författare använder sig av. I stället för att skriva att karaktären till exempel är nervös, beskriver man hur de rör sig och deras ansiktsuttryck. Det gör att man som läsare mer eller mindre medvetet sätter sig in i karaktärens tankar och känslor, säger Anna Fåhraeus, lektor i engelsk litteraturvetenskap vid Högskolan i Halmstad.

Det finns internationell forskning som visar hur läsning och samtal om skönlitteratur gör det möjligt för oss att lyfta oss ur vår tid, vår ideologi och vår egen ståndpunkt. Litteratursamtal är därför särskilt värdefulla för dem som har sociala yrken och möter många människor.

– Det finns en allmän uppfattning om empati som medfödd och det är då skamligt att inte känna empati, vilket gör att det blir svårt att prata om empatitrötthet. Men empati är en dynamisk respons som förändras över tid. Vi tror att man genom samtal om sina reaktioner på karaktärer i berättelser kan lära sig att ta ett steg tillbaka och bearbeta hur man reagerar inför olika situationer och individer, säger Anna Fåhraeus.

VILL DU VETA MER? KONTAKTA MIG!

Läsning lär sjuksköter skor empati Ett forskningsprojekt inom sjuksköterskeutbildningen vid Högskolan fokuserar på att skönlitteratur kan främja empati. Patienter som möts av empati tillfrisknar fortare – samtidigt finns en tilltagande upplevelse av empatitrötthet bland sjukvårdspersonal.

Anna Fåhraeus anna.fahraeus@hh.se

Med framtidens digitala sjukvård i fokus Second Health Innovation Day lockade många Vilka digitala utmaningar finns inom vård och omsorg och hur kan vi tillsammans lösa dem? Det var de övergripande frågorna på konferensen Second Health Innovation Day som arrangerades den 12 oktober. Totalt 200 besökare från region, näringsliv, kommuner och akademi träffades för att diskutera och utbyta erfarenheter. – Digitalt är inte en bransch, det är en dimension som vi människor själva har skapat och som ändrar samhället i grunden. Så inledde Darja Isaksson, strateg inom digital transformation och medlem i nationella innovationsrådet, det första talet på konferensen Second Health Innovation Day. Hon pratade om utmaningarna som digitaliseringen för med sig inom vården men också om de möjligheter som finns och börjar dyka upp inom sjukvården. En app med rehab-övningar som patienten får med sig efter läkarbesöket, smarta armband inom äldreomsorgen och hemmatest för öroninflammation kopplat till mobiltelefonen. Alla är 24

exempel på innovationer som hjälper till att göra sjuk vården mer tillgänglig och effektiv.

Viktig mötesplats Med temat ”En mötesplats för hälsoinnovation mellan vision och vardag” blandades föreläsningar och inspiration med workshoppar, där syftet var att ge besökarna möjlighet att diskutera utmaningar och utbyta kunskap. Konferensen vände sig till personer som arbetar inom vård och omsorg och är en del av ett samverkansprojekt mellan kommuner, region, näringsliv och Högskolan i Halmstad.

Darja Isaksson, konferensens huvudtalare Darja Isaksson är forskare, föreläsare och grundare av två mediebyråer. Hon är även medlem i regeringens innovationsråd, och 2016 utnämnde tidningen Veckans affärer henne till årets mäktigaste opinionsbildare.

Vad fokuserade du på under Second Health Innovation Day? – Konferensen är en viktig mötesplats. Att samla alla representanter på samma plats för att kunna diskutera framtiden, byta erfarenheter och lära av varandra är viktigt, säger Gerry Andersson, som är en av projektledarna för projektet HICube Kompetenta vården och för Second Health Innovation Day.

– Förändrade medborgar- och patientförväntningar, vilka innovationer vi redan kan se, och vad de kan betyda för vård och omsorg i framtiden. Samt en del tankar om vad det kräver av oss som land, vår styrning och våra vårdverksamheter i vardagen.

En mötesplats för hälsoinnovation mellan vision och vardag

– Vi delar demografiska utmaningar med stora delar av världen i dag. I kombination med ursnabb kunskapsutveckling och explosionsartad innovation inom allt från egenvård till möjligheter att kopiera och sprida nya läkemedel snabbt, utmanar det systemet från policy till klinisk verklighet. […] Det handlar om vår rätt till jämlik hälsa, i en värld där digitalisering ökar skillnaderna mellan de som har och de som inte har möjlighet att dra nytta av den utveckling som sker. Även de möjligheter som finns inom allt från egenvård till bättre arbetsmiljö för vårdprofessionella.

Hur kan hälsoinnovation förverkliga visioner? Hur förändrar hälsoinnovation vardagen för användaren, medarbetaren och organisationen? Second Health Innovation Day arrangeras av de EU-finansierade projekten HICube Behovsorienterad hälsoinnovationsarena och HICube Kompetenta vården. Läs mer om HICube-projekten på nästa uppslag, sidorna 26–27.

Vad har vård- och omsorgssverige för utmaningar i framtiden?

HICube Kompetenta vården: Kompetensutveckling för hälsa

EUROPEISKA UNIONEN

Europeiska socialfonden

Delprojekt under 2017 • Trygg hemtjänst • Välfärdsteknik ur ett etiskt perspektiv • Kunskap och inspiration för framtidens socialtjänst • Trygg motivation och inspiration • Välmående ger resultat – att mäta preventiva insatsers impact

HICube Kompetenta vården

HICube Kompetenta vården är ett samverkansprojekt vars övergripande syfte är att stärka vård- och omsorgssektorns förutsättningar att arbeta med hälsoinnovation och samhällets digitalisering. Under året drev projektet både enskilda delprojekt och seminarier. – HICube Kompetenta vården har funnit sina arbetsformer och stöder på ett bra sätt vår vård- och omsorgsverksamhets utveckling. Utbildningarna kommer med stor sannolikhet att bidra till att öka vår kunskap och förmåga att möta de utmaningar och nyttja de möjligheter som samhällets digitalisering innebär, säger Lillemor Berglund, förvaltningschef, Vård och omsorg i Kungsbacka kommun.

etiska perspektiv kopplat till införande av välfärdsteknik. Genom projekt har vi höjt den allmänna kunskapen hos medarbetarna men även fått ta del av verktyg för att hantera etiska utmaningar, säger Caroline Nilsson, utvecklingsledare i Varbergs kommun.

soinnovationsarena (se motsatt sida). Bland annat arrangerade projekten gemensamt Second Health Innovation Day i oktober. Läs mer om detta på sidan 24.

Fördel för forskare

Som en bieffekt av utbildningsinsatserna har Höjer allmän kunskap forskarna fått möjlighet Projektets verksamhet består av att samla in data för ankompetensutvecklingsinsatser för att vändning i forskning efter förbättra förutsättningarna för imple- HiCube-projektets slut. mentering av innovationer i form av En annan bieffekt av proteknik, arbetssätt eller metoder. Detta jektet är ökad samverkan sker via seminarier, med externa föoch nya kontaktytor. reläsare och forskare från Högskolan, HICube Kompetenta och delprojekt. vården samarbetar med – I Varberg har vi tillsammans med systerprojektet HICube HICube Kompetenta vården lyft Behovsorienterad häl26

HICube Kompetenta vården finansieras av Europeiska socialfonden (ESF), Högskolan i Halmstad, Region Halland och de halländska kommunerna. Styrgruppen består av Anders Nelson, Magnus Clarin, Lillemor Berglund och Jennie Vidal. Fram till augusti 2017 ingick även Kjell Ivarsson i styrgruppen. Han bytte därefter arbete och ersattes under hösten av Patrik Dahlqvist Jönsson.

VILL DU VETA MER? KONTAKTA OSS!

Gerry Andersson

Lena German Millberg

gerry.andersson@hh.se

lena.german@hh.se

HICube Behovsorienterad hälsoinnovationsarena: Tillsammans för framtidens hälsoinnovationer För att kunna möta morgondagens efterfrågan på vård och omsorg krävs nya arbetssätt, nya produkter och nya tjänster. Hälsoteknikcentrum Halland (HCH) hjälper innovatörer, entreprenörer och företag i processen att utveckla och kommersialisera innovationer inom hälsoteknik. – När projektet nu gått in på sitt tredje och sista år märks det tydligt att vi har kommit långt i utvecklingen av vår verksamhet. Våra erbjudanden är paketerade, men utvecklas ständigt. Fördelningen av projekt mot näringsliv, kommuner och Region Halland ser bra ut. Vi upplever att våra tjänster är efterfrågade och att vi kan göra skillnad i den kontext där vi befinner oss, säger Anne-Christine Hertz som är verksamhetsansvarig vid HCH.

Global uppmärksamhet HCH:s största identifierade styrka är erfarenhets- och kompetensöverföring mellan näringsliv, akademi och vård/omsorg. Något som har bekräftats av externa aktörer, bland annat genom att antalet rekommendationer från inkubatorer i andra regioner ökat.

Under 2017 växlades tempot upp. Utöver den välbesökta konferensen Second Health Innovation Day deltog HCH på Region Hallands aktivitet i Almedalen. Där fördes bland annat en dialog om digitala lösningar i offentlig verksamhet. – Vi är också mycket stolta över att vi har lyckats skapa uppmärksamhet kring några av våra demonstratorer. JDome Bikearound blev en global viral succé när Google gjorde film om produkten, dess effekter och värden.

Hallandsturné Även Androstolen (en normkritisk gynstol för män, se bild till höger) och vårdradion lyftes under året fram som viktiga exempel i den normkritiska debatten. Båda produkterna ingick i utställningen NormForm vid Arkitektur- och designcentrum i Stockholm.

HICube – behovsorienterad hälsoinnovationsarena Hälsoteknikcentrum Halland och Högskolan i Halmstad bedriver projektet HICube – behovsorienterad hälsoinnovationsarena med finansiering från Europeiska Regionala Utvecklingsfonden, ERUF samt Region Halland och de halländska kommunerna. I projektet finns samverkanskoordinatorer från kommunerna och regionen, som tillsammans med forskare och studenter från Högskolan i Halmstad samt näringslivet stimulerar utvecklingen av nya produkter och tjänster inom hälso- och sjukvård. Under 2017 arbetade HCH med 24 företag i innovationsprojekt och testmiljö projekt varav nio ledde till vidare forskningsansökningar. Dessutom genomfördes tolv kompetenspaneler och tio examensarbeten fick stöttning av HCH.

– Avslutningsvis mötte vi många medarbetare inom vård och omsorg när vi drog på Hallandsturné med ”julkompassen”. Det är viktigt att vi blir mer synliga i region och kommuner så att fler får reda på hur man kan använda vår samverkansarena, säger Anne-Christine Hertz.

VILL DU VETA MER? KONTAKTA MIG!

Anne-Christine Hertz anne-christine.hertz@hh.se

Unika miljöer i nya Health Lab Hur kan våra hem utformas för att möta framtidens vårdbehov? Hur utbildar vi sjuksköterskor för framtidens vård? Vilka innovativa lösningar finns inom idrotten? I Health Lab kan studenter, forskare och Högskolans samverkanspartner utforma, pröva och simulera arbetssätt – i miljöer som gör att det känns autentiskt. Health Lab är Högskolans allra nyaste samverkansarena och invigdes fredagen den 17 november – i samband med Akademisk högtid. – Nya kunskaper om människa, teknik och samhälle gör det möjligt att skapa innovativa arbetssätt bland annat för kommunikation, rådgivning, undersökning, behandling och träning. Health Lab erbjuder lokaler, koncept och teknik där framtidens arbetssätt utformas och prövas. Allt med stöd av forskning och erfarenheter från dem som kommer att använda det i praktiken, säger Staffan Karlsson som är föreståndare för Health Lab. I Health Lab finns autentiska miljöer och utrustning för vetenskapligt grundad simulering, övning och färdighetsträning och forskning. I en del av Health Lab tränar Högskolans studenter vid sjuksköterskeprogrammet, och i en annan del finns tillämpningsmiljöer för studenter och forskare inom idrott och motion. Här finns även öppna och inbjudande sociala ytor för möten och samverkan.

Många komponenter En del av labbet är Kliniskt träningscenter, KTC, en plats för färdighetsträning och simulering i vårdmiljö. KTC är kopplat till sjuksköterskeutbildningen, men kan också användas av studenter inom andra områden, samt av andra intressenter, till exempel yrkesprofessioner inom vård- och omsorg. En annan del är Hälsans hem – en komplett tvårumslägenhet där professionella färdigheter och interaktioner inom hälso- och sjukvården tränas. Denna miljö har ett särskilt fokus på att en allt större del av vård och omsorg bedrivs i hemmet. Lägenheten är utvecklad i samarbete med Halmstad Intelligent Home och Hälsoteknikcentrum Halland, som på Högskolan tillsammans arbetar för att utveckla och pröva användning av hälsoinnovationer. Här finns dessutom en tillämpningsmiljö för idrott och motion. I denna utvecklas forskning och utbildning som tillämpar och utvärderar innovativa lösningar för exem-

pelvis elitidrottare, motionärer och patienter. Aktiviteterna följs upp i form av coachande och motiverande samtal som forskare och klienter utvecklar tillsammans. I projekten samverkar forskare från olika områden med studenter, externa samarbetspartner samt potentiella mottagare och deltagare från relevanta målgrupper och klienter. Som ett led i lärandet, samt visualiserings- och resultatspridning i utbildning och forskning, kan man filma iscensatta aktiviteter i forskning och utbildning genom samverkan med Tillämpningsmiljö Media (TMM). TMM administreras av en medieutvecklare och bemannas av studenter inom media- och kommunikationsrelaterade utbildningar.

En miljö som utvecklas I Health Lab planeras även för en hälsocentral, som är en typ av verksamhet som kan komplettera vårdcentraler inom primärvården. Hälsocentralen kommer att drivas av sjuksköterskestudenter. Här kommer att ges möjlighet för hälso- och sjukvårdspersonal att utveckla nya former för mottagning, tillsammans med forskare och studenter från till exempel sjuksköterskeutbildningen, hälsopedagogiskt program och kurser i hälsopsykologi. Enklare undersökningar, tester och vård- och rehabiliteringsprogram kan genomföras här.

Sammantaget är Health Lab en på många sätt unik miljö med stor utvecklingspotential. – Det unika med miljöerna i Health Lab är att vi här har samlat formella och informella lärandemiljöer till en enhet, vilket ger oss nya möjligheter. Vi kommer bland annat att integrera våra utbildningar alltmer, säger Staffan Karlsson.

Läs mer på: hh.se/healthlab

VILL DU VETA MER? KONTAKTA MIG!

Staffan Karlsson staffan.karlsson@hh.se

Att vårda i hemmet på ett etiskt sätt I dag flyttar även avancerad vård in i hemmet, samtidigt som de fysiska förutsättningarna inte alltid är anpassade för detta. Nu undersöker forskare vid Högskolan hur samhället kan möta behovet av anpassade bostäder samt behålla det etiska perspektivet. När ett hem ska anpassas för avancerad vård måste det till viss del utformas och inredas som en institution. En del apparater och anordningar ska installeras och tillgängligheten ska anpassas för såväl brukare som omsorgspersonal. Många blir involverade: make/maka, anhöriga, barn och barnbarn.

Negativa upplevelser Samtidigt kan vissa lösningar upplevas som negativa, trots att de ökar tryggheten. Exempelvis kan det mänskliga mötet försvinna när en teknisk installation tar över vissa funktioner. Teknik för övervakning och trygghet kan även upplevas som integritetskränkande eller anonymiserande. Dessutom verkar tyvärr många i dag sätta ”systemets” behov framför brukarens. Anhörigas berättelser vittnar inte sällan om en kamp mot ett system som separerar beslutande och ansvariga i olika stuprör.

frågor finns hos ett stort antal aktörer. Samhällets resurser är begränsade. Därför behövs samordning och samverkan mellan privata och offentliga aktörer, samt inte minst ideella krafter och anhöriga – exempelvis via anhörigföreningar.

Dialog mellan flera parter Genom dialog med brukare, omsorgspersonal och anhöriga kan både utformningen och omfattningen förhoppningsvis få en balanserad och etisk kvalitet. Varje individ kan ha olika behov, så både system och organisation måste vara flexibla. Fokus bör ligga på att göra brukaren nöjd och ge denne ett värdigt liv. En dialog kan samla in önskemål och behov från brukare. Det kan handla om allt från konkret fysisk utformning till bemötande och hantering av olika vardagliga aktiviteter. Målet är att systemet kan anpassas efter dessa behov.

VILL DU VETA MER? KONTAKTA MIG!

Projekt med etik i centrum Projektet Hemmet och etik i vården – livskvalitet och systemkvalitet syftar till att föreslå förbättringar med ett etiskt perspektiv, så att den upplevda kvaliteten för brukare, anhöriga och omsorgspersonal ökar. Förhoppningsvis även med resursbesparingar som följd. Kunskap kring dessa

Ingrid Svetoft ingrid.svetoft@hh.se

Kan fysisk träning påverka ångest och depression? Studier visar att det är möjligt att minska ångest och depression hos vuxna med hjälp av träning. På senare år har man även kunnat visa att detta kan vara en fungerande behandling för ungdomar. Nu studeras behandlingen i ett samarbete mellan Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Halland och forskare vid Högskolan i Halmstad. Interventionen ges tre gånger i veckan, i grupp utanför sjukvården med hjälp av en personlig tränare. Före och efter interventionen besvaras en mängd frågor och en noggrann genomgång görs av en psykiater. På Högskolan testar man kondition och styrka samt följer träningens intensitet under de 14 veckorna för att få veta hur ansträngande träningen varit.

Både kvantitativ och kvalitativ studie I studien ingår även en uppföljning efter ett år. Forskningen har både en kvantitativ och en kvalitativ del genom att forskarna efter interventionens slut även kommer att intervjua de personer som deltagit för att ta del av deras erfarenheter av träningen.

Depression i tonåren är vanligt och förekomsten verkar öka, framför allt hos flickor. Vid 18 års ålder har 15 procent någon gång drabbats av depression. Depression försämrar skolresultat, relationer och kroppslig hälsa. Vanligtvis består behandlingen av medicinering i kombination med samtal, och utbildningsinsatser för familjen.

Första studien utifrån svenska förhållanden Då man i studier kunnat visa en förbättring med hjälp av fysisk träning vill man på BUP i Halmstad se om fysisk träning kan införas som behandling även i Sverige. Just detta projekt har sin grund i att det för tillfället saknas studier gjorda utifrån svenska förhållanden. Personal från Region Halland, med chefsöverläkare Håkan Jarbin som ansvarig och forskare från Högskolan, samarbetar nu för att studera genomförandet och utfallet av en 14 veckors lång träningsintervention för ungdomar i åldern 13–17 år.

Studien är just nu inne i ett skede med datainsamling. Den första gruppen ungdomar avslutar den del av träningen som görs tillsammans med personlig tränare under februari 2018, och ska därefter försöka ta eget ansvar för sin träning under året som kommer. Totalt kommer cirka 20–25 ungdomar att delta i projektet.

VILL DU VETA MER? KONTAKTA MIG!

Ann Bremander ann.bremander@hh.se

Regionsamarbete för digitala hälsoinnovationer Digitalt laborativt centrum (DLC) vid Högskolan i Halmstad är en kreativ, högteknologisk och laborativ miljö med fokus på lärande och kultur. Under 2017 togs nya steg för ett fördjupat samarbete med Region Halland. Samarbetet tog formen av en avsiktsförklaring. Förhoppningen är att det kan leda till att skapandet av en mötesplats för hälsoinnovationsfrågor med digitala perspektiv. Den kan även bidra till att organisationerna tillsammans

utforskar och utvecklar digitala resurser för framtidens behov. Samarbetet kan även utgöra en plattform för riktade kompetensutvecklingsinsatser. DLC vänder sig till forskare, lärare, studenter, företag och organisationer. Här finns den senaste utrustningen inom visualisering, simulering och design – teknik som öppnar möjligheter att på nya och visuella sätt förmedla komplex eller abstrakt information.

VILL DU VETA MER? KONTAKTA MIG!

Håkan Cajander hakan.cajander@hh.se

Stärkt samarbete mellan kommunen och Högskolan Halmstads kommun och Högskolan i Halmstad fördjupar sitt samarbete för att möta gemensamma utmaningar – exempelvis genom satsningar på hälsoinnovation. Intentions avtalet undertecknades i Högskolans Fab Lab. En viktig del av samarbetet handlar om att utveckla Halmstad med omnejd till en tillväxt- och kunskapsnod. En annan del är att Halmstad ska bli en ännu bättre studentstad. Kommunen och Högskolan är överens om att göra särskilda satsningar på bland annat hälsoinnovation, digitalisering och stadsutveckling för att stärka Halmstads attraktionskraft. 32

Designprojekt utmanar normer I projektet FIRe (Future Inclusive Rescue Service) undersöks hur normer inom brandförsvaret – bland annat med koppling till kropp och hälsa – hindrar en utveckling av både jämställdhet och verksamheten som sådan. Projektet har resulterat i flera olika designkoncept.

Skyddstoppen är ett plagg för brandpersonal som utmanar normen. Förutom att ge stöd för bysten håller skyddstoppen, genom inte grerad teknik, till exempel koll på hälsan genom att indikera avvikelser i andning, puls eller kroppstemperatur. Foto: Maj Gunn. Normer är ofta oskrivna regler och föreställningar om hur något är och bör vara. Genom normkritiska designprocesser är syftet med projektet att utveckla och testa nya former för omklädningsrum, uniform och fysiska arbetsmoment. Forskargruppen har sin bakgrund i industridesign, textildesign, arkitektur, statsvetenskap och sociologi. I projektet har forskarna studerat hur vissa arbetsmoment är organiserade i dag, hur fysiska rum är utformade samt hur uniform och skyddsutrustning definieras utifrån föreställningar om kvinnor och män.

Tre designkoncept Därefter har projektgruppen genom

normkritisk design materialiserat idéer, Carlstedts arkitekter, Gulins à la carte samt Hallandia Innovation AB. synliggjort problem och utmaningar kopplat till dessa i form av tre olika designkoncept: ”Brandlåset”, ”Skyddstoppen” (se bilder ovan) och ”Återhämtningsrummet”. I projektet fungerar dessa koncept som utgångspunkt för diskussion och reflektion mellan projektets parter för att komma vidare, tänka nytt och utveckla nya implementerbara lösningar och innovationer - bortom normer och kategorierna kvinnor och män för ett effektivare och mer inkluderande brandförsvar. Projektet finansieras av Vinnova under åren 2017–2018. Det är ett samverkansprojekt mellan Högskolan i Halmstad, Södertörns brandförsvarsförbund,

VILL DU VETA MER? KONTAKTA MIG!

Emma Börjesson emma.borjesson@hh.se

Unga innovatörer Studentprojekt med inriktning vård och hälsa Innovation och nyskapande är en del av Högskolan i Halmstads själ, och detta märks tydligt hos lärosätets studenter. Varje år produceras en otrolig mängd imponerande studentprojekt, ofta i samarbete med offentlig sektor, organisationer och företag. På detta uppslag finns några axplock från årets studentprojekt med anknytning till hälsoinnovation.

Ventus – en cykel i balans Jonas Råsberg och Jakob Nilsson Det saknas en cykel för människor med balanssvårigheter. Med den självbalanserade elcykeln Ventus möter Jonas Råsberg och Jakob Nilsson detta behov. I dagens samhälle tar de flesta för givet att alla kan cykla. Det är emellertid en felaktig bild. Den vanligaste anledningen till att inte använda en traditionell cykel är balanssvårigheter hos användaren. En cykel som är tillräckligt stabil för att stillastående kunna stå upprätt – utan hjälp från användaren – och som behåller rätt känsla i högre fart, skulle innebära flera möjligheter för den som i dag har svårt att använda en traditionell cykel. I samarbete med OC Off Course har Ventus tagits fram, en eldriven och balanserad cykel som löser detta problem. Med ett innovativt tänkande och mekaniska lösningar finns nu en produkt som skapar glädje och ger fler möjligheter att cykla, men som också ifrågasätter den traditionella cykelns självklara plats i vår vardag.

Studenter med funktionsnedsättning i fokus Frida Sandberg Hur upplever studenter med funktionsnedsättning det stöd som de erhåller från sitt lärosäte? Och har de upplevt någon form av diskriminering med fokus på bristande tillgänglighet? Detta har Frida Sandberg studerat. Hennes uppsats Bristande tillgänglighet och högre studier – 148 studenter med funktionsnedsättning och deras erfarenheter av uni versitetsstudier visar att stöden används i olika utsträckning och att nöjdheten med dem varierar. Det viktigaste stödet är personligt stöd, vilket också respondenterna önskar mer av. 25 procent av respondenterna svarade att de upplevt någon form av diskriminering eller trakasserier och 45 procent har upplevt bristande tillgänglighet. Den bristande tillgängligheten kunde kopplas till att stödet inte fungerade eller saknades, brist på information eller kunskap om funktionshinder och/eller stöd, brister i den fysiska miljön, dåligt bemötande/brist på förståelse, att tiden inte räcker till eller att undervisningen inte är inkluderande.

Medoc – medicin i rätt tid Rasmus Andreasson och Johanna Ejesson Medicinering är något som ökar i dagens samhälle. Medoc, som har utvecklats av Rasmus Andreasson och Johanna Ejesson, är en produkt som ser till att medicin tas i rätt tid. Läkare upplever att ett av de vanligaste problemen vid behandling av sjukdomar är att patienter upplever att medicinen inte fungerat tillräckligt bra. Något som i många fall beror på att den inte tas vid den tidpunkt som läkaren ordinerat. Medoc är en produkt som i samarbete med en app förser brukaren med medicin vid rätt tidpunkt och förhindrar att medicinering uteblir. Produkten ger också patienten en enkel överblick över medicinintag och mående över tid. Medoc kommer att leda till ökad trygghet samt förenklad uppföljning av patientens medicinering. Produkten har tagits fram med hjälp av intervjuer med läkare och i samarbete med ett flertal patientorganisationer. Detta har lett till en unik produkt som är helt kundanpassad.

Hälsoinnovation i utbildning Tema hälsoinnovation bidrar till att integrera kunskapsområden vid Högskolan i Halmstad. På lärosätet finns nu flera utbildningar med inriktning mot hälsoinnovation – både som kurser och som moment i programspecifika utbildningar på grund-, avancerad och forskarnivå. Under 2017 har kurser i hälsoinnovation (7,5 hp) tagits fram på avancerad nivå och forskarnivå. Ett lärarlag med representanter från Högskolans fyra akademier har under året arbetat med att ta fram kursinnehållet. Kurserna består av fem moduler som försöker fånga viktiga aspekter inom hälsoinnovation, så som förändringsarbete, deltagarstyrning, identifiering och utvärdering av behov. Allt i relation till hälsa och hälsoutmaningar. Kurserna är internationella och på distans, vilket gör att både nationella och internationella studenter och doktorander inom flertalet program är välkomna.

Studenterna uppmuntras att söka kunskap från sina egna ämnesområden och därigenom utveckla förståelse för hur olika färdigheter och kunskaper kan kombineras för att främja utvecklingen av nya hälsoinnovationer. Förhoppningsvis kan denna kurs framöver bli en av de common core-kurser som just nu planeras.

Perspektiv på hälsoinnovation Samtidigt pågår också Perspektiv på hälsoinnovation (7,5 hp), vilket är en tvärvetenskaplig kurs på grundnivå som är tillgänglig för samtliga studenter på Högskolan i Halmstad. Vid kursens slut förväntas studenterna förstå de problem och processer som är kopplade till hälsoinnovation. Detta ska uppnås genom tvärdisciplinära samarbeten mellan de deltagande studenterna, både under föreläsningar och genom projekt.

Med stöd från Tema hälsoinnovation har fristående kurser utvecklats på grund-, avancerad och forskarnivå. Under 2018 genomförs kurser på samtliga nivåer. Halmstad Health Innovation Summer School (HISS) arrangeras under augusti, i samarbete med Uppsala universitet.

Utbildningar i hälsoinnovation och nyttiggörande 36

HISS

Forskarnivå

• Hälsoinnovation, 7,5 hp • Entreprenörskap/nyttiggörande, 7,5 hp

Avancerad nivå

• Hälsoinnovation I, 7,5 hp • Hälsoinnovaton II, 7,5 hp • Självständigt arbete med inriktning hälsoinnovation, 15 hp

Grundnivå

• Perspektiv på hälsoinnovation, 7,5 hp • Kandidatuppsats med fokus på hälsoinnovation, 15 hp

Seminarium om hälsoteknologi i hälsans tjänst I augusti fick Högskolan i Halmstad besök av professor Ryan Rhodes från University of Victoria i Kanada, som höll ett seminarium om hur hälsoteknologiska interventioner – exempelvis appar som sporrar till fysik aktivitet – kan göras bättre. Forskning visar att en stor andel hälsoteknologiska hjälpmedel, såsom appar, program, tjänster, aktivitetsmätare med mera, saknar teoretisk förankring och vetenskapligt stöd. Sannolikt är detta en viktig orsak till att många interventioner som använder sådan teknik inte får avsedd effekt. Det blir helt enkelt ingen hållbar beteendeförändring. Ryan Rhodes berättade om hur hans forskarkollegor använder teoretiska modeller för beteendeförändring för att designa innovativa interventioner. Han berättade även hur teori och interaktiv teknologi tillsammans ger både unika utvecklingsmöjligheter och effektivare hjälpmedel.

”Hälsoinnovation är något som vi gör tillsammans” – ett samtal om dåtid, nutid och framtid Högskolan i Halmstad har länge betecknats som ”det innovationsdrivande lärosätet”. Tema hälsoinnovation startade år 2014 för att ytterligare stärka kopplingen mellan hälsa och innovation, och i dag är hälsoinnovation ett av lärosätets profilområden. Sedan starten har professor Ingela Skärsäter varit programchef. Nu tar Jens Nygren – Högskolans förste professor i hälsoinnovation – över rollen. I lärosätets nybyggda Health Lab möter vi Ingela och Jens i ett öppet samtal om dåtid, nutid – och inte minst framtid. Vilken trodde du skulle bli den stora utmaningen? IS: Så här i efterhand är det nästan så att jag skäms när jag tänker på det, men jag trodde att det skulle vara svårt att få med folk. Det stämde inte alls, utan snarare var det tvärtom. Sedan har det förstås funnits vissa som av olika anledningar inte har velat vara med, och det har jag förståelse för. Alla kämpar för sin verksamhet och det passar olika för verksamheter att hoppa på ett profilområde.

Och vilken var den verkliga utmaningen? Ingela, nu har det gått nästan fyra år sedan du trädde in i rollen som programchef. Har det blivit som du trodde? Ingela Skärsäter (IS): Det har faktiskt gått mycket bättre än jag kunde föreställa mig! Det har blivit tydligt vilken stor kraft som finns hos Högskolan i Halmstads personal och i verksamheten.

IS: Hälsoinnovation är en satsning som går på tvären genom Högskolans organisation. Och eftersom organisationen har många ”stuprör” så är det en utmaning att komma in från sidan. Det ställer stora krav på ledningsnivå. En annan utmaning för mig som programchef har varit att det ibland har varit svårt att bli en del av ledningsstrukturen.

Har du några höjdpunkter som du skulle vilja lyfta fram? IS: Att vi har jobbat med utbildningar på grund-, avancerad och forskarnivå. Nu när utbildningarna gått från koncept till riktiga kurser så har vi lagt en stark grund. Alla akademier har varit inblandade, och det har skapat utbyten som inte hade varit möjliga annars. Sedan vill jag gärna lyfta HICube-projekten (se sidorna 26–27) som en höjdpunkt, och där vi har lärt oss mycket under tiden. Även samarbetet med näringslivet har varit bra, liksom att slutanvändarna har involverats i detta samarbete. Det sistnämnda fyller ett stort behov och ger ett välkommet perspektiv. Vem som helst kan göra en app, men vår uppgift är att se hur det påverkar individ och samhälle.

Kan vi förvänta oss några stora förändringar när du tar över som programchef? JN: Ingela har medvetet valt en ledarstil fokuserad på gemensamt arbete. Det har varit tydligt att det ska finnas utrymme för idéer och inspel. Nu när utvecklingen av hälsoinnovation ska fortsätta så kommer det inkluderande arbetssättet att vara lika viktigt, så den ledarstilen vill jag bibehålla. Arbetet med hälsoinnovation är något som vi gör tillsammans.

Vad menar du är hälsoinnovations styrka?

Jens, vilka är dina tankar kring att ta över efter Ingela?

JN: Den stora fördelen med en lärosätesövergripande profil är att den står på många ben. För att det ska fungera så måste alla ben vara stadiga. Det tvingar oss att ha ett synsätt där man inte bara kan tänka på sig själv, utan det är lika viktigt att alla lyckas lika bra. Det tvingar oss att göra saker gemensamt.

Jens Nygren (JN): De första åren har kretsat kring att för första gången utveckla något som verkligen är lärosätesövergripande på alla plan. Nu finns allt på plats. Det finns även en annan förståelse för att hälsoinnovation faktiskt innebär en möjlighet. Att det är något vi behöver för att locka till oss fler studenter och samarbeten. Det ger oss möjlighet att bedriva forskning och utbildning som skiljer oss från andra lärosäten.

Hur ser du på profilområdets resa fram till nu? JN: Jag har ju varit med från första början, och en markant skillnad är att man inte längre får frågan ”Vad är det?” när man berättar om satsningen. Osäkerheten har minskat kring vad en lärosätesövergripande profilering innebär. Samtidigt utmanar det Högskolan som organisation, som på många sätt är uppdelad i ”stuprör”. Ett profilområde som hälsoinnovation som går på tvären kan uppfattas som lite provocerande, men jag menar att vi ska vara lite besvärliga. Det är även värt att poängtera att sådana tvärgående profiler är något som tydligt efterfrågas av våra samarbetsparter.

VILL DU VETA MER? KONTAKTA 0SS! Ingela Skärsäter ingela.skarsater@hh.se

Jens Nygren jens.nygren@hh.se

Högskolan i Halmstad Tema hälsoinnovation Tema hälsoinnovation omfattar forskning, utbildning och samverkan med omgivande samhälle, och ska bidra med innovativa och hållbara lösningar på samhällsutmaningar inom hälsoområdet. Temat ska dessutom stärka Högskolan i Halmstads profil som det innovationsdrivande lärosätet och bidra till ökad välfärd och tillväxt. Arbetet består av insatser

som utgår från samhällets och individers behov, samt utveckling av arenor för samverkan mellan aktörer och organisationer från olika delar av samhället. I denna årsberättelse sammanfattas 2017 års verksamhet.

Vill du veta mer? Kontakta oss!

Ingela Skärsäter ingela.skarsater@hh.se programchef

Gerry Andersson gerry.andersson@hh.se koordinator

Joachim Brink joachim.brink@hh.se kommunikatör

Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00 E-post: registrator@hh.se www.hh.se

Kommunikationsavdelningen, Högskolan i Halmstad, februari 2018.