Högskolan i Halmstads utbildningskatalog 10/11 by Högskolan i Halmstad

HÖGSKOLAN I

HALMSTAD Program och kurser 2010/2011

www.hh.se

välkommen Grattis! Katalogen du nu håller i din hand kan bli nyckeln till din framtid och avgörande för att du ska kunna förverkliga din dröm. Livet består av många val. Valet av utbildning är ett av de viktigaste i ditt liv. På Högskolan i Halmstad ger vi dig unika och ypperliga möjligheter att förverkliga idéer och drömmar – på egen hand eller tillsammans med andra. När du väljer att studera hos oss, kan du vara säker på att du får en utbildning som håller hög kvalitet och att du får med dig användbara kunskaper. Våra lärare är duktiga pedagoger och också framstående forskare inom sina ämnen. Samarbete med samhälle och näringsliv är viktigt för att utveckla utbildningen och forskningen på Högskolan. Ännu viktigare är det att din kunskap knyts till den verklighet som du kommer att jobba i. Samverkan är en chans för dig att testa dina teoretiska kunskaper i praktiken, få kontakter och skapa nätverk. I stort sett alla våra utbildningar har någon form av samarbete med omvärlden. ”Ta-sig-för-samhet” och företagsamhet är något som vi uppmuntrar. Högskolan i Halmstad har alltid varit en grogrund för innovationer och nyföretagande. Många av våra utbildningar är utformade så att du får vana vid att leda projekt, utnyttja dina drivkrafter och tänka kreativt. Att studera på Högskolan i Halmstad kan innebära ett steg ut i världen. Du har goda möjligheter att tillbringa en del av din utbildning i ett annat land. Studietiden är så mycket mer än ämneskunskaper, föreläsningar och tentor. Det är ofta livet vid sidan om som gör studentlivet till en av de bästa och roligaste perioderna i ditt liv. På Högskolan i Halmstad gör vi allt för att du ska få en så bra studietid som möjligt, må väl och utvecklas.

Romulo Enmark rektor, Högskolan i Halmstad

Välkommen till oss!

Utbildningskatalog 2010/2011 Katalogen bygger på information känd i december 2009. Med reservation för ändringar och tryckfel. All utbildning på Högskolan i Halmstad startar under förutsättning att erforderliga medel ställs till förfogande samt att tillräckligt antal behöriga sökande finns. Produktion: Informationsavdelningen, Högskolan i Halmstad. Foto: Linn Bergbrant, Christel Lind, Fredrik Petersson m.fl. Upplaga: 30 000 ex. Tryck: Elanders AB, Falköping.

innehåll

ekonomi 22 Humaniora 40 Informatik, medier och kommunikation 51 Ingenjör och teknik 64 Lärare 92 Naturvetenskap och matematik 100 Samhälls-, beteendevetenskap och vård 118 Övrig utbildning 151 Frågor och svar om högskolestudier 154 Register a–ö 163

och kurser m a r g o r p a ll a . Registerdöuvelär ngst bak i katalogen hittar ebär.

Se www.hsv.se

för vad

a inn n r e t e h g i r ö h e desb de olika områ

HÅLL DRÖMMEN LEVANDE

TÄNK VIDARE

Vill du bli lärare eller hälsorådgivare? Du vill kanske utveckla avancerade produkter eller jobba som ekonom utomlands? Eller starta eget företag? På Högskolan i Halmstad får du möjlighet att förverkliga dina drömmar.

ed en akademisk examen i bagaget ökar dina valmöjligheter och din trygghet på arbetsmarknaden. En utbildning ger dig inte automatiskt jobb, men den öppnar nya möjligheter och många av de arbeten som utannonseras kräver en examen. På Högskolan i Halmstad kan du vara säker på att du får en utbildning som håller hög kvalitet och att du får med dig nyttig kunskap in i framtiden. Vi har ett 50-tal program och omkring 500 kurser inom f lera ämnesområden. Det rika utbudet bidrar till både mångfald bland

4 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

studenterna och stora valmöjligheter när det är dags att välja kurser. På Högskolan i Halmstad finns inga höga trösklar. Studiemiljön präglas av närhet mellan lärare och studenter, mellan ämnesområden och mellan Högskolan och det omgivande samhället. Genom praktik, fadderföretag och projekt i samarbete med företag, offentliga organisationer och föreningar varvas teori med nyttiga praktiska erfarenheter. Den kunskap du får med dig knyts på så sätt till den verklighet som du kommer att jobba i.

Högskolan i Halmstad erbjuder en kreativ miljö där du har goda möjligheter att utveckla dig själv och dina idéer. Här finns stöd för studenter som vill starta eget företag och det ordnas regelbundet aktiviteter för att inspirera och sporra till nytänkande. Många program är utformade så att du som student uppmanas att ”tänka vidare”, vara kreativ och förverkliga dina idéer. Högskolan i Halmstad arbetar aktivt med jämställdhet och mångfald och har studenter med olika bakgrund, synsätt och erfarenheter.

Det är lätt att trivas på Högskolan i Halmstad. Högskoleområdet, campus, ligger samlat på ett ställe och här finns undervisningslokaler, bibliotek, idrottshall, kaféer och kårhus. Här finns ett aktivt studentliv och en mängd föreningar av olika slag. Med cykel tar du dig snabbt mellan campus och centrum – och havet, så klart! Hur din studietid ska bli är mycket upp till dig själv. Men i Halmstad får du de bästa förutsättningarna.

VÄLKOMMEN TILL HÖGSKOLAN I HALMSTAD!

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 5

Att studera på

Högskola

Att läsa på högskola innebär frihet. Men också ansvar. Du har relativt fria händer att lägga upp din tid och hur du vill plugga, men det är å andra sidan bara du som ser till att något blir gjort.

tt läsa på högskola skiljer sig en del från studier på gymnasiet eller komvux. En stor skillnad är att du studerar mycket mer självständigt. Du får inte några specifika sidor i läxa till dagen därpå, i stället kanske du har en månad på dig att läsa in ett par kursböcker på flera hundra sidor. På många föreläsningar är det inget krav att närvara. Däremot är det alltid krav på studieresultat, i form av godkänt på en examination som ingår i varje delkurs. I början kanske det känns ovant att styra sin tillvaro så pass mycket själv, men när du väl har hittat en studieteknik är det bara att njuta av friheten. Hur mycket tid du måste tillbringa på Högskolan i Halmstad kan variera kraftigt. Naturvetenskapliga och tekniska äm6 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

nen innebär ofta att dagarna till stor del är schemalagda och att du tillbringar mycket tid på Högskolan. Andra typer av studier innebär mer självstudier. Ibland är bara några timmar i veckan schemalagda.

kom på rätt kurs Det finns två sätt att läsa på högskola. Du kan välja att läsa fristående kurser eller att följa ett färdigt program. Kurserna väljer du oftast en termin i taget, och då kan du själv kombinera en examen. Ett program däremot, består av ett färdigt paket av kurser. Du är då garanterad en plats på kurserna inom programmet.

VAD ÄR POÄNGEN? Högskolepoäng (hp) tjänar du ihop allt ef-

tersom du läser. En termin ger 30 hp om du läser på heltid, och ett treårigt program ger 180 hp. Högskolepoängen får du när du har genomgått och klarat någon form av examination (till exempel en tenta). Den 1 juli 2007 förändrades poängsystemet i Sverige för att anpassas till övriga Europa. I det tidigare systemet gav en termins heltidsstudier 20 poäng (p).

GLÖM INTE KVITTOT! En examen kan liknas vid ett kvitto som du får med dig när du gått färdigt ett program eller tagit ett visst antal poäng. Från och med 2007 delas all högskoleutbildning in i tre nivåer: grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. På grundnivå finns två generella examina, högskoleexamen och kandidatexamen. På avancerad nivå finns magisterexamen och masterexamen. Det finns även program som ger en yrkesexamen. Exempel på sådana är sjuksköterske-, ingenjörs- samt lärarprogrammen. Läs mer om examina på sidan 161.

KARRIÄRIST – JA, VISST! Som student har man ofta funderingar på vad som väntar efter studierna. Hur maximerar jag mina chanser att få jobb? Vilka jobb kan jag söka? Hur kommer jag till min rätt på en anställningsintervju? Högskolans studievägledare arbetar aktivt med att ge dig som student stöd i förberedelserna för livet efter studierna. De erbjuder till exempel karriärvägledning, både enskilt och i grupp, och ordnar seminarier om hur du kan marknadsföra din kompetens, skriva jobbansökningar och profilera din examen. Läs mer på sidan 162.

Funktionshinder – inget Studiehinder Har du något funktionshinder finns det på Högskolan i Halmstad möjlighet till extra hjälp och stöd under din studietid. Stödformerna kan se ut på olika sätt. Det finns lika många lösningar som det finns studenter med funktionshinder. Du kan till exempel få anteckningshjälp, talböcker, tekniska hjälpmedel eller tecken-

språkstolk. Kontaktperson för studenter med funktionshinder är Marita Fahrman Cronheim. Läs mer på sidan 161.

LÄS EN SOMMARKURS I EN SOMMARSTAD Att läsa en sommarkurs kan vara ett sätt att kombinera studier med strandliv och semester. På Högskolan i Halmstad finns sommarkurser på hel-, halv- och kvartsfart. Då kan du varva intressanta föreläsningar med stunder på stranden, i vågskvalpet eller i stans folkvimmel. När det är dags för tentaplugg finns det garanterat gott om mjuka sanddyner att krypa ner i… Läs mer om våra sommarkurser på sidan 152.

BO KVAR PÅ DIN HEMORT – Läs på distans Vill du bo kvar hemma men ändå kunna studera? Då finns möjligheten att läsa på distans. Det innebär att du studerar självständigt på din hemort, men på olika sätt har kontakt med Högskolan för handled-

ning, lektioner och tentamen. Kontakten sker ofta via internet. På en del distanskurser reser du ibland till studieorten för handledning eller tentamen. Det finns också möjlighet att läsa vid något av de kommunala lärcentrum som finns runt om i Halland och Småland. Läs mer om Högskolans distanskurser och lärcentrumkurser på sidan 169.

BEHÖVER DU HJÄLP med skrivandet? Högskolan har ett särskilt resursrum, Skrivpunkten, där du som student kan få hjälp med ditt skrivande. Hit kan du vända dig om du har språkliga frågor och funderingar, har kört fast i skrivandet eller vill ha hjälp att hitta den akademiska stilen. Här finns också utrustning och datorprogram speciellt anpassade för personer med skrivsvårigheter, som datorer med talsyntes, skärmläsare och speciella rättstavningsprogram.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 7

Världen

Tur & retur

Att studera på Högskolan i Halmstad kan innebära ett steg ut i världen. Som student hos oss har du goda möjligheter att förlägga en del av din utbildning i ett annat land.

ill du lära dig ett nytt språk eller bredda din examen? Oavsett varför du väljer att läsa utomlands kommer du att få nytta av det, både på ett personligt plan och när du ska söka jobb. Kunskaper i språk och förståelse för andra kulturer blir mer och mer eftertraktade på arbetsmarknaden, särskilt om du vill söka jobb utomlands eller på ett internationellt företag. Genom en utlandsvistelse kan du skapa en unik profil på din utbildning. Men det är inte bara viktiga meriter du får med dig hem i bagaget, utan också minnen och erfarenheter för livet.

8 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

På en del av Högskolans program ingår en utlandsvistelse som en obligatorisk del i utbildningen. På de allra flesta utbildningar ligger däremot initiativet hos dig. Högskolan i Halmstad deltar i EU:s utbytesprogram Erasmus, men har också samarbeten med universitet i ett flertal länder, till exempel Kina, USA, Peru, Australien och Mexiko. När du åker inom Högskolans utbytesprogram blir det lättare att tillgodoräkna dig högskolepoäng för det du läser och du får hjälp med bostad och andra praktiska detaljer. Men du kan också välja att söka

på egen hand. Utbudet blir större, men det innebär också mer arbete och högre kostnader för din del. Oavsett var du väljer att läsa är det viktigt att vara ute i god tid, helst ett år i förväg. Ansökningsprocessen kan ta lång tid och det är många praktiska saker som ska ordnas. Vill du ha mer information, vänd dig till Högskolan i Halmstads internationella avdelning på Studentcentrum. Där kan du få vägledning, tips och hjälp med viktiga kontakter. Du kan också läsa mer på www.hh.se.

”Det finns mycket att vinna på att plugga en tid utomlands”

et finns mycket att vinna på att plugga en tid utomlands – som att lära sig ett nytt språk och få vänner för livet. Med två terminer kvar på utbildningen till religions- och svensklärare åkte Elin Servin till Nederländerna. – Jag behövde hitta på något i slutet av mina studier. Det kändes som om jag gick på tomgång och jag var tvungen att göra något nytt, berättar hon. Lärarprogrammet har ett samarbete med Leeuwarden, som är en liten stad i norra delen av Nederländerna, och på internationella avdelningen på Högskolan fick Elin Servin hjälp med ansökan. – Det gick snabbt. Boendet ingår när man får sin utbildningsplats, så det löste sig av sig själv, berättar hon. Tillsammans med sina föräldrar åkte hon ned en fredag i januari till korridorsboendet i centrala Leeuwarden. På måndagen var det inskrivning med Erasmus Student

Network (ESN). Första veckan var det introduktion för alla utbytesstudenter och de nya studenterna blev väl omhändertagna. - Genom ESN kom man snabbt in i det. Det ordnades fester och man fick en kontaktperson. De var väldigt måna om att vi skulle må bra, berättar Elin Servin. Hon valde att studera holländska och engelska, kurser som låg utanför hennes utbildning och som hon inte kan tillgodogöra sig i sin examen. Men det var inte därför hon åkte utomlands. – Ska man inte läsa något speciellt är mitt tips att studera landets språk och kultur. Det ger mycket och är väldigt kul. Väljer man för tunga ämnen blir det lätt att man sitter på sitt rum och pluggar hela tiden. För mig handlade det om att uppleva saker och lära känna folk.

rvins utlandsLäs mer om Elin Se s magasin studier i Högskolan Tänk vidare, 2010. HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 9

Det händer

på campus

Föreläsningssalar, kaféer, gym, kårhus och pub – på campus finns det mesta du behöver, samlat på ett ställe. Här är det alltid liv och rörelse och området är en naturlig mötesplats för Högskolans studenter.

ögskoleområdet, campus, ligger samlat ett par kilometer från centrum. Att området är koncentrerat till ett ställe innebär att du slipper kuska runt över halva stan när du ska från en föreläsning till en annan. Det bidrar också till att du lättare får kontakt med studenter från andra ämnesområden, med lärare och annan högskolepersonal. Allt blir lite närmare och smidigare, helt enkelt. Eftersom Högskolan har expanderat mycket de senaste åren är de flesta delarna helt nybyggda och lokalerna är fräscha och moderna. Och Högskolan växer fortfarande så det knakar. När du har lust att byta miljö är det nära till stan. Du tar dig mellan campus och centrum på några minuter med cykel 10 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

eller buss. Dessutom har du nära till Östra strandens fyra kilometer långa sandstrand.

Högskolehallen Det senaste tillskottet på campus är Högskolehallen. Där samlas all verksamhet som rör hälsa och idrott i nya rymliga och toppmoderna lokaler, med bland annat idrottshall, träningssalar och utrymmen för undervisning och forskning. I anslutning till hallen finns klättervägg, aerobicsal, spinningsal, gym och två fullutrustade laboratorier som används i undervisningen.

KÅRHUSET I kårhuset är det ständig aktivitet. Här

finns kafé, restaurang, fem barer, två dansgolv, tidningsredaktion, mörkrum, radiostudio och föreningslokaler. Varje onsdag driver studenterna pub med studentvänliga priser i barerna och fullt ös på dansgolven. Här anordnas också after work, gasquer och sittningar. I kårhuset hittar du även kårens expedition.

HögskoleBiblioteket Det kan kännas svårt att plugga hemma där tv:n, telefonen och kylskåpet kan störa koncentrationen. Då kan det vara skönt att sitta på Högskolan och läsa. På biblioteket finns både tysta läsesalar och rum för grupparbeten. Här finns också datorer för internetsökning och ordbehandling. På biblioteket finns kurslitteratur inom de ämnen man kan läsa vid Högskolan. Dessutom finns det dagstidningar och över 11 000 tidskrifter i tryckt

och elektronisk form, handböcker och fördjupningslitteratur. Kunnig personal lotsar dig fram till det du behöver.

För mer information, se respektive utbildning i denna katalog eller gå in på www.campus.varberg.se.

STUDENTCENTRUM

PROJEKTRUM

I Studentcentrum hittar du information om utbildningar och högskolestudier. Här finns också en bemannad reception där du kan få svar på frågor om studier eller boka tid med en studievägledare. I Studentcentrum finns datorer för informationssökning och utställningar om Högskolans verksamhet. Läs mer om Studentcentrum på sidan 162.

På flera av Högskolans utbildningar har du som student tillgång till projektrum dygnet runt. Där finns datorer, skrivare, telefoner och studieplatser. Projektrummen brukar vara flitigt använda och fungera som mötesplatser för studenter inom programmen. Där kan du arbeta när det passar dig utan att först fråga om nycklar eller öppettider.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD – ÄVEN I Varberg

slå det om du kan

Högskolan finns inte bara i Halmstad. Några av våra kurser och utbildningar är förlagda till Campus Varberg. Framför allt gäller detta vårdområdet.

Trade Center, i vardagstal kallad ”skrapan”, sträcker sig 73,5 meter upp i luften och är Högskolans främsta yttre kännetecken. Studentrekordet att springa i trappan uppför de 22

våningarna ligger på 1 minut och 28 sekunder.

studenthälsan Alla Högskolans studenter har tillgång till hälsovård via Studenthälsan. Dit kan du vända dig om du har funderingar eller problem som rör din hälsa och din studiesituation. Studenthälsan ordnar kurser inom stresshantering, yoga och annat som du kan ha nytta av under en i bland pressad studietid. På Studenthälsans drop-in-mottagning träffar du en sjuksköterska som hjälper dig vidare till Studenthälsans egen personal, till primärvården eller någon annanstans där du kan få hjälp. I anslutning till Studenthälsans lokaler finns Högskolans ”andrum”. Det är ett rofyllt rum utan religiösa symboler där du kan slappna av, meditera, be eller bara ta en paus. HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 11

Högskolan i Halmstad

MÖJLIGHETERNAS HÖGSKOLA

Högskolan i Halmstad är känd för sitt rika utbildningsutbud och sin speciella atmosfär. Forskningen är framstående och inom flera områden internationellt välrenommerad. Högskolan deltar i samhällsutvecklingen genom omfattande samverkan med näringsliv, föreningsliv och offentlig sektor. EN PROFIL – TRE STYRKEOMRÅDEN På Högskolan i Halmstad har vi tre styrkeområden inom vår utbildning och forskning. Det betyder att vi profilerar oss inom tre områden som vi är duktiga och framgångsrika inom:

VERKSAMHET – ORGANISATION, REGION OCH SAMHÄLLE Inom detta styrkeområde fokuseras utveckling av verksamheter, organisationer, regioner och samhället i stort. Här förenas tekniska och naturvetenskapliga synsätt med samhällsvetenskapliga i spännande kombinationer. Här finns också klassiska ämnen som ekonomi, ledarskap, industriell organisation, arbetsveten12 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

skap, finansiell matematik, media och statsvetenskap. Forskningen handlar till exempel om entreprenörskap, innovationer, samhällsförändringar, miljö och ledarskap.

PRODUKTER, PROCESSER OCH TJÄNSTER Ämnen som datateknik, informatik, mekatronik, elektroteknik, byggteknik och tillämpad matematik och fysik ryms inom detta styrkeområde. Också här finns gränsöverskridande utbildning och forskning. Naturvetenskap och teknik möts i spännande kombinationer som till exempel biomekanik, miljöteknik, energiteknik, hälsoteknik och IT. Forskningen om

inbyggda och intelligenta system är något som Högskolan är särskilt känd för, inte minst internationellt.

LIVSKVALITET, VÄLFÄRD OCH KULTUR En del av Högskolans profil är inriktad på människors livskvalitet. Det handlar om välfärd och välbefinnande men också om kultur, utbildning och lärande, idrott, vård och hälsa. Här finns både traditionella och unika program och kurser inom humanistiska, samhälls- och beteendevetenskapliga ämnen. Forskningen inom detta område, liksom inom de andra, är ofta flervetenskaplig

och omfattar många olika perspektiv.

FÖRVERKLIGA DIN DRÖM På Högskolan i Halmstad ges individen unika och ypperliga möjligheter att förverkliga sina idéer och drömmar – på egen hand eller tillsammans med andra. Samarbete med samhälle och näringsliv är viktigt för att utveckla utbildningen och forskningen på Högskolan. Lika viktigt är det att den kunskap som utvecklas här kommer samhället till del och blir möjlig för människor att använda på olika sätt – oavsett om det gäller arbetsliv, föreningsliv, eller livet i stort.

HÖGSKOLAN I KORTHET 11 500 studenter 600 anställda 150 program 500 fristående kurser 44 professorer 94 forskarstuderande

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 13

att leva

studentliv

Föreläsningar, kursböcker och tentaplugg i all ära, men det är ofta livet vid sidan om som gör studietiden till en av de bästa perioderna i livet. Låt studentkåren bli navet i ditt studentliv – du kommer inte att ångra dig.

om ny student har du en spännande tid framför dig. För att plugga på högskola är speciellt. Du kommer att möta nya människor med olika bakgrund och du kan hitta vänner med samma intressen som du, oavsett om det handlar om musik, sport, film eller politik. Du väljer naturligtvis själv om du vill engagera dig, hur mycket och i vad. Vid Högskolan i Halmstad finns ett brett och aktivt föreningsliv. Du kan till exempel spela teater, skriva i tidning, spela innebandy, träna poweryoga eller fotografera. Saknar du en förening kan kåren hjälpa dig att starta en ny. Vill du vara med och på-

14 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

verka Högskolans verksamhet finns dessutom möjlighet att vara studentrepresentant i olika nämnder, grupper och utskott. På en högskola i den här storleken har du verkligen möjlighet att påverka!

KÅREN – FÖR NYTTA OCH NÖJE Kåren finns till för att ta tillvara studenternas intressen i frågor som rör utbildning och studiesociala frågor. Medlemskapet i kåren ger dig all tänkbar hjälp under din studietid – allt från boende och försäkringar till utbildningsstöd och fritidssysselsättningar. Hos kåren finner du

duktiga personer som kan företräda dina rättigheter som student. Kåren bevakar att utbildningarna håller hög kvalitet, att studenterna har inflytande över sin utbildning, att Halmstadsstudenter är attraktiva på arbetsmarknaden och sist men inte minst, att det finns roliga saker att göra på fritiden! Titta in på www.karen.hh.se för information från kåren och kontaktuppgifter till dem som arbetar där. Eller kom in på medlemsservice i kårhuset.

en .hh.se Läs mer på www.kar

Under ett par veckor i augusti pågår nollningen då alla nya studenter får lära allt om studentlivet. Ellen Lindewall bloggade om sina upplevelser från de första dagarna som student på Maskiningenjörsprogrammet. TO

20 AUG

M står för Maskin – as in maskiningenjör

Första dagen. Klockan närmar sig tio och en hel grupp människor har samlats vid den stora röda maskiningenjörsflaggan. Kan inte klockan slå om till tio så vi kan börja? Man är ju pepp! Mamma Nano och Pappa Blixten, två av våra ledare, har galet coola overaller på sig. Jag vill ha också ha en sådan. Dagen blir händelserik, intensiv. Vi får tillverka vår nollemarkering – en vingmutter med ett mega-M. Namnlek i ring med sit-ups. Jag är inte den mest vältränade – men det är kul ändå.

MÅ

24 AUG

Verkligheten hinner ikapp

I dag är det upprop. Två klockor ställda och vaknar i tid. Dagen börjar bra. Någon har bytt ut whiteboardpennan mot en ”permanent marker”, läraren före oss har skrivit upp alla kontaktuppgifter på tavlan med den pennan. Hihi, vilket hyss. Uppropet ger allmän information om programmet. Nu tar verkligheten vid, jag är ju faktiskt här för att börja en utbildning. Det är seriöst. I morgon börjar proppmatten. Lite repetition från tidigare matematikkurser. Jag är nervös, måste jag nog erkänna.

SÖ

30 AUG

Första dagen som ETTA

Nu är tio dagar av nollning över. I går var sista dagen som nolla och vi dubbades till ettor. Vi fick även vår alldeles egna vingmutter som stolt hängdes runt halsen. Det känns nästan lite sorgligt att nollningen är över. Nu är det ny vardag, i Halmstad och med plugg. Det är spännande. Klasskamraterna och de boende i min korridor är trevliga. Det är ett stort plus.

udent på Följ Ellens liv som st blogg.hh.se/ellen HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 15

Halmstad – staden med

tre hjärtan

Staden, stränderna, stämningen – i Halmstad är det lätt att känna sig hemma. Med en cykel tar du dig snabbt mellan mysiga kaféer, kul uteställen, havet och Högskolan.

almstads stadsvapen består av tre krönta hjärtan. Och det är en stad att tycka om. Här finns till och med en stadsdel som heter Kärleken! Det är lätt att förföras av stadskärnans charm, den vänliga atmosfären och havets blå vidder. På sommaren fylls staden av turister och många väljer att flytta hit för gott. Halmstads kommun har 90 000 invånare och Halmstad är Hallands största stad – och invånarantalet växer stadigt. I centrum finns ett varierat utbud av restauranger, nattklubbar, pubar och kaféer. För den musikintresserade anordnas gott om konserter året om och stadens gallerier, museer och kulturföreningar gör sitt till

16 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

för att det alltid ska vara något på gång. År 2006 fick Halmstad ett nytt stadsbibliotek. Byggnaden är ett centralt blickfång som sträcker sig ut över ån Nissans vatten. Där finns det, förutom ett omfattande litteraturbestånd, kafé, nyhetsrum, konst, utställningar och underhållning i form av teater och musik. Varje sommar ordnas en fyra dagar lång gatuteaterfestival. Då intas Halmstads gator av skådespelarsällskap från hela världen. Andra återkommande kulturevenemang är Kulturnatten och Marinfestivalen. Halmstad har alltså ett brett nöjes- och kulturliv, men när du behöver lugn och ro är det aldrig långt till havet eller tysta skogar.

IDrottsstaden Är du intresserad av sport kan du i Halmstad få ditt lystmäte av allehanda idrottsaktiviteter, oavsett om du vill svettas själv eller inta en plats på läktaren. Här finns Örjans Vall som är hemmaarena för det allsvenska fotbollslaget HBK. Här finns gym och idrottsföreningar för de flesta smaker. Det är nära till surfing- och seglingsvatten och Halmstad är ett Mecka för golfare. Runt om staden finns hela elva golfbanor!

När solen har gått ner Efter att solen gått ner stiger pulsen i Halmstad. Börja kvällen på någon av stans alla restauranger, med menyer präglade av

allt från orientaliska kryddor till sushi och Medelhavets smaker. Vill du ha en fartfylld fortsättning på kvällen kan du välja mellan olika nattklubbar, mysiga pubar och dunkande diskotek. En klassiker sommartid är after beach i Tylösand – där roar du dig kungligt bara ett stenkast från den milslånga stranden.

Nära hem Borta bra, men det är skönt att Halmstad ligger där det ligger, vid Västkustbanan, E6:an och med egen flygplats. På en och en halv timme tar du dig med tåg till Göteborg eller, om du åker åt motsatt håll, till Malmö. Fortsätter du med tåget en halv-

timme från Malmö hamnar du i Köpenhamn. När du känner för en liten semester: åk dit över en dag, vandra på Ströget och upplev kontinenten!

STRÄNDER OCH HAV Kanske är det doften, kanske är det känslan av varm sand mot huden, kanske är det synen av stora böljande vidder – har man en gång bott vid havet tar det ofta emot att flytta. Halmstad är en stad som präglas av läget vid västkusten. Här har du alltid nära till kilometerlånga stränder, klippor och charmiga småbåtshamnar. Ta dig ett dopp eller ha picknick med kompisarna på klipporna! HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 17

hitta din

studentlya

Egen lägenhet, kompiskollektiv, inneboende eller en stuga vid havet. I Halmstad finns det flera boendealternativ, och de flesta ligger på bekvämt avstånd från både campus och centrum.

ur skulle du vilja bo under studietiden? Korridor? Egen lya? Inneboende? Oavsett vilket, tänk på att du måste vara aktiv och ute i god tid när du söker ditt boende i Halmstad. Det är många som vill hitta sin drömstudentlya samtidigt som du inför en terminsstart. Att bo i studentlägenhet kan vara ett sätt att snabbt lära känna andra studenter. Du har då i regel eget kök och badrum. Bor du i studentlägenhet får du tillgång till gemensamma trivselutrymmen. Nya och fräscha studentlägenheter

18 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

hittar du bland annat på Bolmensgatan, Nyhem och Gamletull. Vill du bo med några kompisar kan ni dela en större lägenhet, eller kanske en villa. Det kommunala bostadsbolaget HFAB förmedlar flertalet av Halmstads lägenheter. Det finns även privata fastighetsägare med hyresrätter. Ett alternativ till rum och lägenheter är att hyra en liten stuga på Östra stranden. Då har du havet alldeles intill knuten, och dessutom Högskolan inom gångavstånd.

Tips när du letar bostad

”Mina favoritsaker i rummet är min mosters keramik som jag har fått. Hon har gjort dem själv och jag gillar dem. Annars är kaffebryggaren det absolut viktigaste jag har här inne.” Linnea Back, student

innea Back studerar arbetsvetenskap och bor på Krusbäret, ett helt nytt studentboende med bara några minuters cykelväg till Högskolan. Krusbäret var tidigare ett äldrehem, men numera finns det plats för ungefär 150 studenter. Rummen är utrustade med dusch och toalett, kök delar man med andra studenter. Det funkar hur bra som helst, berättar Linnea Back som gärna rekommenderar korridorboendet: – Det bästa är att man lär känna en massa roliga människor. Här bor studenter

som pluggar alla möjliga olika utbildningar och vi har flera utbytesstudenter också. Det gör att man lär känna människor som man kanske inte annars hade kommit i kontakt med, säger hon. Linnea Back fick sitt rum på Krusbäret genom kårens bostadsgaranti. Det innebär att om man inte har lyckats hitta något boende på egen hand hjälper kåren till. Kriterier för att ta del av bostadsgarantin är bland annat att man inte får vara folkbokförd i Halmstad och att man är antagen till minst 15 poäng på Högskolan.

Var ute i god tid och var aktiv. Ställ dig i bostadskö i Halmstads kommunala bostadsbolag, HFAB. Du behöver inte vänta på ditt antagningsbesked utan kan anmäla dig redan när du söker till Högskolan, se www.hfab.se. Kontakta kåren, telefon 035-16 71 70, och anmäl ditt intresse för kårens studentbostäder. På kårens webbplats www.karen. hh.se, finns en lista på privata bostadsbolag som du kan kontakta. Håll koll på webbplatser såsom www. lgh.se, www.studentlya.nu, www.halmstadtorget.se och www.blocket.se. Kolla annonser i lokaltidningen Hallandsposten och sätt själv ut en annons. HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 19

SAMVERKAN,

VÄLBEFINNANDE & INNOVATION

På Högskolan i Halmstad har vi tre teman som vi tycker är extra viktiga och som speglar vår utbildning och forskning – samverkan, innovation och välbefinnande. Vi arbetar ständigt för att förnya, förbättra och utveckla våra tre teman.

ör dig som student betyder Högskolans satsningar på samverkan, innovation och välbefinnande att du får ännu större möjligheter att ta vara på din studietid på bästa sätt.

Samverkan Genom samverkan knyts din kunskap till den verklighet du kommer att jobba i. Högskolan i Halmstad har nära samarbete med företag, offentlig sektor, föreningar och organisationer. I stort sett alla utbildningar har någon form av samarbete med samhälle och näringsliv. Det kan vara på regional,

20 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

nationell eller internationell nivå. Samarbetet kan ske genom praktik, examens- eller uppsatsarbeten, fadderföretagsverksamhet, projektarbeten, gästföreläsningar eller studiebesök. Samverkan är en chans för dig som student att testa dina teoretiska kunskaper i praktiken, få kontakter och skapa nätverk. Kanske kan det leda hela vägen till drömjobbet? De flesta av dina lärare är även forskare som bedriver värdefull och innovativ forskning. Många forskningsprojekt vid Högskolan i Halmstad sker i samarbete med

företag, kommuner, landsting, idrottsföreningar och andra organisationer.

Innovation ”Ta-sig-för-samhet” och företagsamhet är något som uppmuntras vid Högskolan i Halmstad. Många av våra utbildningar är utformade så att du får vana vid att leda projekt, utnyttja dina drivkrafter och tänka kreativt. Högskolan har alltid varit en grogrund för innovationer och nyföretagande och vi har ett väl utbyggt stöd för dig som vill testa en idé eller starta eget. Våra studentinspiratörer coachar, inspi-

rerar och stödjer alla studenter som funderar på att starta företag eller som vill utveckla en affärsidé – det spelar ingen roll vilken utbildning du går. Studentinspiratörerna finns i Science Park Halmstad, som ägs gemensamt av Högskolan i Halmstad och Halmstads kommun. I Science Park Halmstad får unga företag en chans att utvecklas med hjälp av professionella coacher. I verksamheten ingår också ett företagshotell.

Välbefinnande På Högskolan i Halmstad arbetar vi för att du som student ska få en så bra stu-

dietid som möjligt, må väl och utvecklas positivt. Det finns en rad verksamheter som hjälper och stödjer dig i din studievardag. På campus finns bland annat Studenthälsan, Skrivpunkten, biblioteket, Idrottscentrum, studie- och karriärvägledning samt Studentcentrum. Ibland behöver man extra stöd i livet och våra studenter kan alltid vända sig till Studenthälsan för råd och vägledning. Studentcentrum och kåren har särskilda resurser för dig med funktionsnedsättning. Läs mer på sidan 11.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 21

Ekonomi

Affärssystemprogram – inriktning företagsekonomi 180 hp Bygg- och fastighetsekonomprogrammet 180 hp Civilekonomprogrammet 240 hp Ekonomprogrammet 180 hp Energiekonomprogrammet 180 hp Entreprenörskap och förnyelse 60 hp Europaekonomprogrammet 180 hp Internationella marknadsföringsprogrammet 180 hp Valfritt ekonomiskt program 180 hp Magister-, master-, och påbyggnadsutbildningar Kurser

22 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 34

Ekonomi • Program

Affärssystemprogram – inriktning företagsekonomi 180 hp Vill du bli attraktiv för arbetsgivare i framtiden? Titta då extra noga på denna framtidsinriktade ekonomutbildning som ger möjlighet till hög anställningsbarhet inom olika organisationer och yrkesroller. Kraven på kunskap och kompetens hos ekonomer kommer att öka vad gäller hantering och utveckling av affärssystem. Informationshantering och integration inom och mellan företag är en av de viktigaste framtida ledningsfrågorna. Med dessa kunskaper blir du mycket attraktiv på arbetsmarknaden. Kompetens kring affärssystem innefattar förståelse både för de möjligheter och begränsningar som informationsteknologi erbjuder. Utbildningen bygger på att du ska få en god grund inom företagsekonomi och informatik. Programmet är uppbyggt med ämnesintegration där projekten innehåller frågeställningar kring affärssystem. Du ges möjligheter att arbeta praktiskt med hur flöden och processer sker i olika affärssystem, vilket vanligtvis inte ingår i en traditionell ekonomutbildning. Inom utbildningen ges även möjlighet till arbetsplatspraktik, vilket innebär att du får arbeta med ett projekt på plats i en organisation. Det är en unik möjlighet att under din utbildning få knyta kontakter med framtida arbetsgivare. Det arbetsplatsanknutna projektet under år 3 knyts till en arbetsplats där du arbetar med affärssystemrelaterade arbetsuppgifter. Du ansvarar själv för att ordna praktikplats med stöd från Högskolan. Alternativt kan kursen reduceras till 7,5 hp eller bytas mot valfria kurser.

Examen

Kandidatexamen. Studier utomlands

Inom ramen för programmet finns möjlighet att studera utomlands. Vi har kontakt med universitet i bland annat Belgien, England, Kanada och USA. Arbetsområden

Det finns ett stort intresse bland både företag och inom konsultverksamhet vilka har stort behov av den kompetensprofil som programmet ger. Tack vare kopplingen till affärssystem ger utbildningen även ingångar till jobb inom marknad, organisation och IT i ett företag/organisation. Behörighetskrav

Ma C, Sh A. Områdesbehörighet 4. Övrigt

Startar ht 10, helfart. Du har möjlighet att under programmets två första år välja över till Affärssystemprogram – inriktning informatik. Efter examen kan du söka vidare till något av Högskolans magisterprogram beroende på vilken inriktning du valt.

Programmets innehåll Huvudområdet Företagsekonomi 105 hp Informatik 60 hp Valbara kurser 15 hp År 1 Organisation och individers utveckling 7,5 hp IT-användning i organisationer 7,5 hp Affärsredovisning 7,5 hp Marknadsföring 7,5 hp Ekonomistyrning 7,5 hp Systemutveckling 7,5 hp Affärssystemets roll 7,5 hp Databaser och databasdesign, 7,5 hp År 2 Finansiering 7,5 hp Programmering i Visual Basic .NET 7,5 hp Verksamhetsstrategi 7,5 hp IT-strategi 7,5 hp Ledning av verksamhetsprojekt 7,5 hp Databashantering och beslutstöd 7,5 hp Processer och flöden i affärssystem 7,5 hp Design och hantering av affärssystem 7,5 hp År 3 Företagsekonomi (61-90) 30 hp - Valbara kurser 15 hp - Uppsats 15 hp Vetenskaplig metod 7,5 hp Arbetsplatsanknutet projekt 15 hp Valbara kurser 7,5 hp Reservation för ändringar.

Mer information Programansvarig Lars-Göran Persson tel. 035-16 75 23 erp_fek@.hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Josefine Blid, 21 år, går på Affärssystemsprogrammet, inriktning företagsekonomi, och målet för henne är en masterexamen. Hur är det att läsa på Högskolan i Halmstad? – Precis som på andra högskolor ställs höga krav på att man är disciplinerad och fokuserad eftersom mycket av studierna är självstudier, men det är något man lär sig efter hand. Högskolan i Halmstad är mindre än många andra högskolor, det är en föredel eftersom man får en närmare relation till lärare och andra studenter. – Utbildningen består av både teori och praktiskt arbete, vilket gör att det blir lättare och roligare att ta till sig informationen. Under år tre har man verksamhetsförlagd utbildning, VFU, där man får möjlighet att omsätta sina teoretiska kunskaper i en verksamhet och får därmed med sig erfarenhet som är ovärderlig. HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 23

Ekonomi • Program Programmets innehåll År 1 Husbyggnad I, 7,5 hp Husbyggnad II 7,5 hp Företagsekonomi (1–30) 30 hp* (marknadsföring, organisation, affärsredovisning, ekonomistyrning) Teknisk installation 7,5 hp Fastighetsförvaltning 7,5 hp* År 2 Juridisk översiktskurs för byggoch fastighetsekonomer 15 hp Byggprojektledning I, 7,5 hp Statistik 7,5 hp Företagsekonomi (31–60) 30 hp* (finansiering, vetenskaplig metod, ledning av människor och verksamhetsplanering med miljö- och kvalitetsledning) År 3 Nationalekonomi 15 hp Fastighetsekonomisk analys 15 hp* Fastighetsrätt 15 hp Självständigt uppsatsarbete 15 hp* *Kursen ingår i huvudområdet företagsekonomi Reservation för ändringar.

Bygg- och fastighetsekonomprogrammet 180 hp Vill du bli ekonom med inslag av ingenjör? Denna utbildning ger dig möjlighet till en unik och efterfrågad kompetens inom byggoch fastighetsbranschen. Du kan efter programmet söka vidare till en påbyggnadsutbildning med inriktning fastighetsmäklare eller fastighetsförvaltning. Kompetens inom områdena teknik och juridik är viktigt för dig som vill arbeta som ekonom på ett byggoch fastighetsföretag. Vi har därför skapat ett program där du läser byggämnen, juridik och företagsekonomi parallellt. De flesta kurserna är inom företagsekonomi. Du får lära dig hur företagens ekonomiska värld ser ut, vilka ekonomiska problem de ställs inför och vilka verktyg som kan användas för att lösa dem. Du studerar också vad organisation och marknadsföring har för betydelse för ett företags framgång. Inom företagsekonomin hittar du många praktiska inslag som finansiell redovisning, kostnadsoch intäktsanalys samt investeringsbedömning. Utbildningen avslutas med att du skriver en större uppsats. Examen

Kandidatexamen. Mer information Programansvarig Magnus Lindberg tel. 035-16 77 33 byggekonom@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Studier utomlands

Du har möjlighet att studera utomlands. Du kan söka de platser inom Erasmus som Högskolan erbjuder eller ordna något på egen hand.

tion och ekonomi inom såväl den privata som den offentliga sektorn. Dina framtida arbetsgivare kan vara fastighetsägare, större byggföretag eller fastighetsföretag. Med din breda kompetens kommer du att kunna arbeta utåtriktat med ett brett spektrum av kontaktytor. Du kommer att kunna ha en nära kontakt med ledningsstaben som ekonomisk rådgivare och göra analyser inför nybyggnationer och renoveringar. Behörighetskrav

Ma C, Sh A. Områdesbehörighet 4. Övrigt

Startar ht 10, helfart. Efter utbildningen har du möjlighet att söka ett fjärde år vid Högskolan och erhålla en magisterexamen i företagsekonomi. Du kan också söka en påbyggnadsutbildning med inriktning fastighetsmäklare eller fastighetsförvaltning. Läs mer under respektive program.

Arbetsområden

Som byggoch fastighetsekonom arbetar du med teknik, juridik, administra-

Ola Mårtensson, 28 år, arbetar som fastighetsmäklare på Svensk Fastighetsförmedling i Lund. 2008 avslutade han sina studier vid Bygg- och fastighetsprogrammet. Vad innebär ditt arbete? – Jag arbetar med att förmedla villor och fastigheter. För att få in objekt måste man kunna sälja in tjänsten på ett bra sätt. Det bästa är att visa att man faktiskt kan mycket om hur huset är byggt och hur värderingen går till. På vilket sätt har du haft nytta av din utbildning i ditt jobb? – Utbildningen gav en väldig bra grund att stå på. Att programmet innehåller en blandning av ekonomi, byggteknik och juridik gör det till en svårslagen kombination och du kan söka jobb inom bygg, förvaltning, mäkleri och bank. Många från min klass fick jobb direkt efter utbildningen och det är ju ett väldigt bra betyg. 24 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

Ny utbildning!

Ekonomi • Program

Civilekonomprogrammet 240 hp Är du intresserad av en bred yrkesutbildning som förbereder dig för kvalificerade arbetsuppgifter inom både näringsliv och offentlig förvaltning? Vill du ha en bred ekonomisk grund att stå på innan du väljer inriktning? Då är detta rätt val för dig! Vårt samhälle präglas av ständig förändring. Civilekonomutbildningen ger dig ökade möjligheter att kunna möta din framtida arbetsplats och förmåga att tänka i nya kreativa banor. Vi arbetar med akademisk coachning som innebär att du erbjuds redskap för att kunna utveckla ditt lärande och därmed dina färdigheter. Utbildningen omfattar både företagsekonomi och nationalekonomi. Ämnena kompletterar och stärker varandra. Kurserna inom programmet kombinerar teori och praktik. Ett nära samarbete med näringslivet kan öka din anställningsbarhet. Du kommer även i kontakt med den forskning som bedrivs. Alla våra kurser karaktäriseras av ett starkt engagemang och nytänkande. De två sista åren väljer du själv inom vilket ämnesområde du vill fördjupa dig i. Du kan välja mellan bank och revisor; internationell marknadsföring och strategiskt ledarskap och management. Examen

Civilekonomexamen. Studier utomlands

Högskolan har ett omfattande internationellt utbyte med olika lärosäten. Att studera utomlands ger dig unika möjligheter att skapa eftertraktade erfarenheter. Genom våra avtal kommer även många utländska studenter hit vilket sätter en internationell prägel på Högskolan.

Arbetsområden

Ekonomiområdet är brett vilket innebär stora möjligheter för dig att kunna utveckla ditt intresse samtidigt som du får en gedigen yrkesutbildning för att kunna söka den arbetsmarknad som intresserar dig. Bank och revisor Arbete som revisor, kredithandläggare inom banksektorn, redovisningskonsult eller inom riskkapitalbolag. Internationell marknadsföring Arbete inom det privata näringslivet, till exempel som marknadsansvarig eller exportsäljare, där du arbetar utifrån ett stort internationellt kontaktnät inom och utanför företaget.

Programmets innehåll År 1 och 2 - bredd och integration i ekonomiämnet År 3 och 4 - fördjupade studier inom valt ekonomiområde Under ditt andra år väljer du ett fördjupningsområde. Du har också möjlighet att studera utomlands vid något av våra partneruniversitet. År 1 Marknadsföring 7,5 hp Affärsredovisning 7,5 hp Organisation 7,5 hp Ekonomistyrning 7,5 hp Mikroekonomi 7,5 hp Makroekonomi 7,5 hp Internationell ekonomi 7,5 hp Ledarskap – ledning av människor 7,5 hp Akademisk coachning År 2 Ekonomisk statistik 15 hp Finansiering 7,5 hp Juridisk översiktskurs 15 hp Verksamhetsplanering 7,5 hp Finansiell ekonomi 7,5 hp Entreprenörskap och strategisk affärsutveckling 7,5 hp Akademisk coachning

Strategiskt ledarskap och management Ledande befattningar inom mindre och medelstora företag inom både privat och offentlig verksamhet. Inriktningen är även en bra grund för analytiska arbetsuppgifter.

År 3 och 4 Studenten väljer en av följande fördjupningar inom ekonomiområdet: - inriktning bank och revisor - inriktning internationell marknadsföring - inriktning strategiskt ledarskap och management

Behörighetskrav

Reservation för ändringar.

En B, Ma C, Sh A. Områdesbehörighet 4. Övrigt

Startar ht 10, helfart.

Mer information Programansvarig Jenny Ståhl tel. 035-16 74 41 civilekonom@hh.se www.hh.se/utbildning

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 25

Ekonomi • Program Programmets innehåll År 1 Företagsekonomi (1–30) 30 hp Nationalekonomi (1–30) 30 hp År 2 Statistik 15 hp Kvantitativa metoder 7,5 hp Valbara kurser inom företagekonomi och/eller nationalekonomi 37,5 hp År 3 Fördjupning inom företagsekonomi eller nationalekonomi om totalt 45 hp inklusive examensarbete om 15 hp Juridisk översiktskurs 15 hp uppsats 15 hp. Följande kurser inom nationalekonomi är valbara inom nivån 31–90 hp: - Mikroekonomisk analys 7,5 hp - Makroekonomisk analys 7,5 hp - Internationell ekonomi 7,5 hp - Optionsteori 7,5 hp - Portföljvalsteori 7,5 hp - Industriell organisation 7,5 hp - Human resource management 7,5 hp - Managerial Economics and Organizational Architechture 7,5 hp Valbra kurser om 7,5 hp inom företagsekonomi på nivån 31–60: - Entreprenörskap och affärsutveckling - Finansiering, - Marknadsföring och affärsutveckling - Ledning av människor, - Verksamhetsplanering, Fördjupningsstudier väljs inom sektionen för ekonomi och tekniks utbud. Platsgaranti gäller. Reservation för ändringar.

Ekonomprogrammet 180 hp Vad sägs om en rejäl portion ekonomi? Låter det intressant med ett nästan hundraprocentigt ekonomprogram? För dig som är intresserad av ekonomi i första hand och sidoämnen i andra hand, är det här programmet helt rätt för dig. Utbildningen ger dig en rejäl portion ekonomi inför framtida yrkesverksamhet. Programmet innehåller nästan bara kurser i de ekonomiska kärnämnena företagsekonomi och nationalekonomi. En liten dos handelsrätt och statistik erbjuds du också. Inom programmet hittar du huvudinriktningarna finansiell ekonomi respektive industriell organisation och styrning, men du har även möjlighet att skapa din egen inriktning. Efter utbildningen kan du antingen ha en examen med företagsekonomi eller nationalekonomi som huvudämne. Antingen läser du mer företagsekonomi och mindre nationalekonomi eller tvärtom.

också finnas i offentlig förvaltning, i organisationer och i föreningar. Behörighetskrav

Ma C, Sh A. Områdesbehörighet 4. Övrigt

Startar ht 10, helfart. Du kan efter avslutad utbildning söka vidare till något av Högskolans magisterprogram i företagsekonomi.

Examen

Kandidatexamen. Studier utomlands

Delar av utbildningen kan du läsa utomlands. Åker du som utbytesstudent bestäms land och universitet av Högskolans avtal med utländska samarbetsuniversitet inom Erasmus. Arbetsområden

Mer information Programansvarig Niclas Frifelt tel. 035-16 75 90 ekonomprogram@hh.se www.hh.se/utbildning

Beroende på din inriktning passar utbildningen för kreativa och analytiska arbetsuppgifter. Din blivande arbetsmarknad kan till exempel finnas inom den finansiella sektorn. Den kan handla om strategisk planering och styrning inom ett globalt näringsliv. Den kan

Jens Lindborg, 30 år, bor i Kristianstad och arbetar som ekonomichef på Sparbanken Syd. År 2002 avslutade han sina studier på Ekonomprogrammet. På vilket sätt har du haft nytta av din utbildning i ditt jobb? – Jag uppskattade den breda ingången i programmet och att fördjupningen kan göras efter hand. Själv valde jag inriktningen redovisning/finansiering, vilket är precis det jag arbetar med i dag. Mängden nationalekonomi som ingick i programmet har jag haft stor nytta av. Nationalekonomin gör att man får en mycket bra grundförståelse för hur ekonomin hänger ihop, i stort och i smått. Har du några tips till den som vill börja studera? – Försök få in en fot någonstans på arbetsmarknaden redan innan utbildningen är avslutad. Med branscherfarenhet blir du som student mer attraktiv för framtida arbetsgivare. Nätverk är något som är otroligt viktigt i dag. 26 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

Ekonomi • Program

Energiekonomprogrammet 180 hp Vill du vara med och påverka framtidens energiförsörjning? Vill du jobba med att göra den ekonomiskt och miljömässigt hållbar? Då passar denna utbildning dig! Utvecklingen inom energiområdet har visat att det finns ett tydligt samband mellan energi och ekonomi. Tillgång eller brist på energi har stor betydelse för samhällets ekonomiska utveckling. På energimarknaden görs olika upphandlingar och val av olika energitillgångar. En effektiviserad användning av energin blir allt viktigare för att kunna överblicka kostnader och intäkter. Energiekonomprogrammet utbildar företagsekonomer med spetskompetens inom energi. Utbildningen får därigenom både bredd och djup genom integration av ekonomi med energioch miljöområdet. Detta förbereder dig för arbete och anställningar inom områden som företag, förvaltningar och andra organisationer starkt efterfrågar. Programmet erbjuder akademisk coachning och kontakt med fadderföretag. Du får möjlighet att testa dina teoretiska kunskaper praktiskt genom olika analyser och projekt.

mer och mer attraktivt för bland annat privata företag där miljöarbetet får en alltmer central roll. Behörighetskrav

Ma C, Sh A. Områdesbehörighet 4. Övrigt

Startar ht 10, helfart. Utbildningen ges av Högskolan i Halmstad på Campus Varberg. Utbildningen kan komma att till viss del bedrivas via telebild och/eller i Halmstad.

Programmets innehåll År 1 Marknadsföring 7,5 hp Mikroekonomi 7,5 hp Organisationsteori 7,5 hp Energiteknik för ekonomer 7,5 hp Ekonomistyrning 7,5 hp Makroekonomi 7,5 hp Externredovisning 7,5 hp Miljökunskap 7,5 hp År 2 Förnybar energi 7,5 hp Ekonomisk statistik 7,5 hp Finansiering 7,5 hp Affärsplanering och -utveckling 7,5 hp Juridisk översiktskurs 15 hp Miljöekonomi 7,5 hp Kärnenergi 7,5 hp År 3 Projektledning 7,5 hp Investeringsbedömning 7,5 hp Förnybar energi II 7,5 hp Effektiv energianvändning 7,5 hp Styrmedel och energimarknader 7,5 hp Klimatpåverkan 7,5 hp Examensarbete/uppsats 15 hp Reservation för ändringar.

Examen

Kandidatexamen i företagsekonomi. Arbetsområden

Programmets unika kombination av ämnesområdena ekonomi och energi ger dig möjlighet till arbeten inom både näringsliv och offentlig sektor. Några exempel på framtida yrkesroller är controller, projektledare, analytiker, energioch miljöansvarig, sakkunnig, inköpare/ upphandlare och affärsutvecklare. Kompetens i miljöfrågor blir också

Mer information Programansvarig Arne Söderbom energiekonom@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Sevdia Zabit har läst Energiekonomprogrammet och jobbar som operativ analytiker på Varberg Energi. På vilket sätt har du haft nytta av din utbildning i ditt jobb? – Jag tror på den här utbildningen – många stora företag uppskattar kombinationen av kunskaperna energi och ekonomi. Att man dessutom kommer att ha kompetenser i miljötänk, såsom förnybar energi, är bara ett plus i framtiden. Allt fler företag arbetar med till exempel miljörapporter.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 27

Ekonomi • Program Programmets innehåll Utbildningen byggs runt ett projekt som kan leda till företagsstart. Utifrån projektets krav, din tidigare utbildning och erfarenhet stöttar vi dig till att nå dina mål. Kurspaketet fokuserar på personlig utveckling och/eller idéutveckling. Immaterial- och avtalsrätt 7,5 hp Teknisk ekonomi 7,5 hp Entreprenörskap och affärslogik 7,5 hp Personlig utveckling, kreativitet och ledarskap 7,5 hp Förnyelseprojekt 15 hp Projektledning och projektarbete I, 7,5 hp Marknadsföring I, 7,5 hp Reservation för ändringar.

Mer information Programansvarig Jeanette Gullbrand tel. 035-16 75 82 entreprenorutb@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Entreprenörskap och förnyelse 60 hp Att vara entreprenör är inte bara ett jobb utan också en livsstil. Din kreativitet och personlighet lever med dig och utvecklas hela tiden. Är du en blivande entreprenör har vi programmet som passar dig! Entreprenörskap och innovation är viktigt för samhällsutvecklingen. Entreprenörskap handlar inte bara om att starta upp helt nya företag eller förverkliga helt nya idéer utan kan också handla om att utveckla andras idéer. Du som söker till programmet vill kanske gå från idé och teori till handling och praktik. Eller så är du redan ute i näringslivet eller i en organisation. Det viktiga är att du brinner för möjligheten att förbättra något eller utveckla en affärsidé. Du måste inte alltid ha en egen idé, men du måste ha en stark drivkraft. Utbildningen vänder sig till dig som vill utveckla: • en egen idé • din arbetsgivares idé (intraprenörskap) • någon annans idé (från högskola eller företag/organisation) Vi har skräddarsytt ett kurspaket som ger dig möjlighet att skaffa dig de kunskaper du behöver för att starta ett företag. Det är ofta som egna projekt under utbildningstiden leder till framtida företag.

etablerade företag eller organisationer. Med stor sannolikhet kommer du att arbeta i projektform, ofta som projektledare. Behörighetskrav

Grundläggande behörighet. Övrigt

Startar ht 10, helfart. Platsantalet är begränsat. Till en tredjedel av platserna tillämpas ett alternativt urval baserat på brev och intervju. För att delta i det alternativa urvalet skickas ett obligatoriskt brev till Verket för högskoleservice, VHS. Mer information om brevet får du via vår webbplats: www.hh.se (under utbildning/Studentcentrum/blanketter). Det alternativa urvalet baseras först på det obligatoriska brevet där du presenterar dig. Därefter intervjuas ett antal sökande av programledningen samt av beteendevetare. Entreprenöriella egenskaper, intresse, engagemang och argumentationsförmåga är av stor vikt både i den skriftliga presentationen och vid intervjun.

Examen

Efter avslutad utbildning kan ett samlat kursbevis erhållas. Arbetsområden

Efter avslutad utbildning förväntas du kunna driva ett eget företag. Du ska också kunna arbeta med förnyelse inom

Anders Ekman, 22 år, går på programmet Entreprenörskap och förnyelse, Vad jobbar du med i dag? – Jag håller på att utveckla mitt företag PLP – Invent, som sysslar med idé och innovationsutveckling. Jag spelar även golf på elitnivå. Att starta upp ett företag är väldigt roligt men tar mycket tid. Det bästa med att vara egen företagare just nu är att jag själv kan bestämma när jag vill jobba. Har du några tips till den som vill börja studera? – Tänk på att utbildningen blir vad du gör den till, den skiljer sig ganska mycket från andra utbildningar. Under utbildningen jobbar du mycket självständigt. Ta tillvara tiden under året och knyt så många kontakter du kan.

28 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

Ekonomi • Program

Europaekonomprogrammet 180 hp Gillar du kombinationen språk och ekonomi? Kan du tänka dig att jobba internationellt? Då är vårt Europaekonomprogram som klippt och skuret för dig. Utbildningen innehåller både ekonomi och utlandsstudier. Tiden utomlands ger en extra dimension både till dina studier och till din studietid. Utbildningen erbjuder dig, vid sidan av företagsekonomi och nationalekonomi, internationell erfarenhet och goda språkkunskaper. Du har stor frihet att själv välja både vad du vill läsa och var. Vi kan erbjuda ett stort utbud av kurser och inriktningar vid olika utländska universitet. De tre första terminerna läser du grundkurser på Högskolan. De hålls ibland på engelska eftersom vi har både utländska gästföreläsare och utbytesstudenter. Sedan läser du nationalekonomi samt språk och kultur i ett europeiskt land. Hela tredje året läser du utomlands. Under utbildningen läser du dels kurser med inriktning på fortsatt fördjupning i företagsekonomi samt kurser inom valfria ekonomiska ämnen. Utbildningen avslutas med att du skriver ett examensarbete.

Arbetsområden

Efter utbildningen kan du arbeta i såväl svensk som internationell miljö. Exempel på arbetsområden är befattningar inom svenska eller internationella företag, utlandstjänster på internationella marknader eller handläggare vid svenska och europeiska organisationer och institutioner till exempel inom EU.

Programmets innehåll År 1 Företagsekonomi 45 hp Juridik 15 hp År 2 Nationalekonomi 30 hp Under vårterminen läses 30 hp språk eller motsvarande utomlands År 3 Två terminers studier utomlands Företagsekonomi 30 hp Valfria ekonomiska kurser 15 hp Självständigt arbete (uppsats) inom företagsekonomi 15 hp Reservation för ändringar.

Behörighetskrav

Ma C, Sh A, En B. Områdesbehörighet 4. Övrigt

Startar ht 10, helfart. Du kan efter examen söka något av Högskolans magisterprogram i företagsekonomi.

Examen

Kandidatexamen. Dubbel examen, det vill säga ytterligare en examen från ett utländskt universitet, kan erbjudas i vissa fall. Studier utomlands

Du läser del av utbildningen utomlands på andra europeiska universitet. Vi har kontakt med olika lärosäten i bland annat Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Spanien och Holland.

Mer information Programansvarig Ulf Ågerup tel. 035-16 79 34 europaekonom@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Andreas Karlsson, 27 år, arbetar som analytiker på företaget Nordic Merger i Halmstad. 2006 avslutade han sina studier på Europaekonomprogrammet. Vad innebär ditt arbete? – Nordic Merger är ett företag som jobbar med rådgivning vid företagsöverlåtelser. Vi är marknadsledande i Sverige och ingår även i ett internationellt nätverk, vilket gör att jag varje vecka får möjlighet att jobba med kollegor på internationell basis. I mina arbetsuppgifter ingår projekthantering, fördjupning i ett stort antal branscher, samt ansvar för identifiering av potentiella köpare, både i Sverige och utomlands. Hur var det att läsa på Högskolan i Halmstad? – Programmet motsvarade verkligen mina förväntningar. Sista året, utlandsåret, läste jag i Lincoln i England – ett fantastiskt år. HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 29

Ekonomi • Program Programmets innehåll År 1 Marknadsföring I, 7,5 hp* Vetenskaplig metod 7,5 hp* E-handel och internetmarknadsföring 7,5 hp* Grundläggande redovisning och finansiering 7,5 hp* Organisation för marknadsförare 7,5 hp* Ekonomistyrning 7,5 hp* Konsumentbeteende 7,5 hp* Mikroekonomisk teori 7,5 hp År 2 Varumärken 7,5 hp* Statistiska metoder I, 7,5 hp Nationalekonomi – internationell handel 7,5 hp Statistiska metoder II 7,5 hp Marknadskommunikation 7,5 hp* Internationellt företagande och entreprenörskap 7,5 hp* Valbar kurs 7,5 hp (Ett antal kurser anges i början på året som valbara. Det kan till exempel vara ledarskap, Business culture,eller en språkkurs) Internationell marknadsplanering 7,5 hp* År 3 Internationell marknadsstrategi 15 hp* Handels- och marknadsrätt 15 hp Självständigt uppsatsarbete 15 hp* Praktikprojekt 15 hp *Kursen ingår i huvudområdet företagsekonomi. Reservation för ändringar.

Mer information Programansvarig Thomas Helgesson tel. 035-16 75 12 imp@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Ny utbildning! Internationella marknadsföringsprogrammet 180 hp Låter det intressant med internationella kontakter, att träffa folk och göra affärer? Då ska du förmodligen jobba som internationell marknadsförare. Vi har rätt utbildning för dig där praktik utomlands ingår. Många kurser på denna utbildning är skräddarsydda just för detta program. Det gör utbildningen unik. Exempel och inslag med marknadsföringsfokus finns i alla kurser. Utbildningen omfattar erfarenhet från olika kulturer och har ett internationellt fokus både vad gäller lärare och litteratur. Du läser företagsekonomiämnet i sammanlagt tre terminer fördelat över samtliga studieår. Företagsekonomi handlar om hur företag styrs och organiseras. Målsättningen är att du ska få praktiska kunskaper i bokföring, organisation och marknadsplanering. Nationalekonomiämnet har ett större perspektiv och fokuserar på hela samhällets ekonomi. Du läser även juridik, statistik och informatik. Undervisningen består av både föreläsningar och självständiga arbeten. På så sätt blir dina studier omväxlande. Sista året ingår ett praktikprojekt där du tar med dig dina kunskaper ut i verkligheten. Du avslutar din utbildning med att skriva en uppsats i ämnet marknadsföring. Examen

Kandidatexamen.

Vi samarbetar med Nya Zeeland, Storbritannien och Brasilien vilket innebär ett antal garanterade utbytesplatser i dessa länder. Vi har även kontakt med lärosäten i bland annat Frankrike, Tyskland, Japan, Dubai, Österrike, Singapore, Malaysia, Kina, Australien, Finland, Italien och i USA. Arbetsområden

En internationell marknadsförare har ett mycket utåtriktat arbete. Det innebär att kunna samarbeta med flera olika människor både inom och utanför ett företag. Det kan handla om att hålla kontakt med kunder, leverantörer, distributörer, reklambyråer, press, personal och produktutvecklare. Dessa arbetsuppgifter finns på alla företag, hos tillverkare av både varor och tjänster. Det gäller oavsett om det är ett större eller mindre företag, nationellt eller internationellt. Du kan även arbeta på ett PR-företag eller med marknadsundersökningar. Behörighetskrav

Ma C, Sh A, En B. Områdesbehörighet 4. Övrigt

Studier utomlands

Utbildningen innehåller praktik utomlands under den sista terminen. Då arbetar du på ett företag som du själv eller Högskolan tagit kontakt med.

Startar ht 10, helfart. Du kan efter avslutad utbildning söka till något av Högskolans magisterprogram i företagsekonomi.

Kristoffer Andersson, 24 år, arbetar som säljare på Göteborgsposten. 2009 avslutade han sina studier på Marknadsföringsprogrammet som var föregångaren till Internationella marknadsföringsprogrammet. På vilket sätt har du haft nytta av din utbildning i ditt jobb? – Utbildningen har gett mig kunskap om konsumentbeteende, något som är väldigt nyttigt i mitt arbete då det är viktigt att förstå hur kunderna tänker när man försöker säljer en produkt. Har du några tips till den som vill börja studera? – Att aktivera sig inom Eurekha som är föreningen för ekonomistudenter. Man lär känna så himla många nya människor som gör tiden på Högskolan mycket roligare.

30 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

Ekonomi • Program

Valfritt ekonomiskt program 180 hp Vill du vara udda eller traditionell? På detta ekonomprogram har du möjlighet att utvecklas som du själv vill som ekonom. Utbildningen är ett mycket bra val för dig som vill bli ekonom, men inte riktigt vet vilken inriktning du ska välja. På valfritt ekonomiskt program har du den unika möjligheten att själv kunna välja halva kursinnehållet. Utbildningen innehåller tre terminer med kurser inom företagsekonomi och tre terminer väljer du fritt från hela Högskolans kursutbud. Företagsekonomin erbjuder dig kurser i hur man driver och verkar i ett företag. Exempel på några kursinnehåll är redovisning, investeringsbedömning, marknadsföring och organisation. Du rekommenderas även att läsa nationalekonomi som tar upp ekonomi i ett större, samhälleligt perspektiv. Många av våra studenter väljer sedan att läsa till exempel juridik eller statistik. Du kan också, inom programmet, kombinera företagsekonomi med till exempel språk eller psykologi om du vill. Du väljer själv vilken inriktning din ekonomutbildning ska få.

marknaden. Beroende på den inriktning du valt kan du arbeta som till exempel revisor, marknadsförare, controller eller ekonomichef. Tänkbara arbetsgivare är företag, organisationer och offentlig förvaltning. Behörighetskrav

Programmets innehåll År 1 Företagsekonomi (1–30) 30 hp Valfria kurser 30 hp År 2 Företagsekonomi (31–60) 30 hp Valfria kurser 30 hp År 3 Företagsekonomi (61–90) 30 hp Valfria kurser 30 hp De valfria kurserna om 90 poäng kan väljas ur Högskolans utbud. Platsgaranti gäller på dessa kurser. Reservation för ändringar.

Ma C, Sh A. Områdesbehörighet 4. Övrigt

Startar ht 10, helfart. Du kan efter examen söka vidare på något av Högskolans magisterprogram i företagsekonomi.

Examen

Kandidatexamen. Studier utomlands

Vill du studera utomlands har du möjlighet att söka de platser som Högskolan utlyser via Erasmus. Vi har utbytesavtal inom företagsekonomi och andra ämnen med ett stort antal länder i Europa. Vill du i stället ordna dina utlandsstudier på egen hand görs det i samråd med Högskolan. Arbetsområden

Utbildningens unika innehåll ger dig stora valmöjligheter även på arbets-

Mer information Programansvarig Niclas Frifelt tel. 035-16 75 90 valfritt_ekonomiskt_program@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Johan Liljencrantz, 28 år, gick Valfritt ekonomiskt program. I dag arbetar han som controller på Crendo Fastighetsförvaltning i Halmstad. Hur var det att läsa på Högskolan i Halmstad? – Det bästa var att det är så lagom stort, både staden och Högskolan. Det var väldigt duktiga lärare programmet igenom. Har du några tips till den som vill börja studera? – Utnyttja de valfria kurserna. Läs något som du tycker är intressant och som särskiljer dig från övriga ekonomistudenter. Med Valfritt ekonomiskt program har du verkligen en chans att skapa en egen nisch. Missa inte chansen att studera en eller två terminer utomlands! Jag läste mitt tredje år på Florida Gulf Coast University som Högskolan då hade utbyte med. Att få chansen att studera på ett universitet i USA och just Florida var helt fantastiskt. HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 31

Ekonomi • Påbyggnad

Övrigt Startar ht 10, helfart och halvfart. Efter magisterutbildningen har du möjlighet att läsa vidare, utan komplettering, andra året på Masterprogrammet i innovationsledning och affärsutveckling och erhålla en masterexamen.

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

Övrigt Startar ht 10, helfart och halvfart.

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

32 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

Magisterprogram i internationell marknadsföring 60 hp På magisterprogrammet i internationell marknadsföring studerar du de utmaningar en internationell marknadsförare kan möta vad gäller ledning och strategi. Målet är att du ska bli professionell i framtida internationella kontakter. Du kommer att studera och tränas i att analysera möjligheter och begränsningar på den internationella marknaden. Du studerar även hur och på vilka marknader företaget kan etablera sig. Utbildningen ges på engelska och du läser tillsammans med internationella studenter.

Magisterprogram i strategisk ledning 60 hp Nyckelbegrepp för det moderna företaget är utveckling och förändring. Därmed blir strategisk management och ledarskap mycket viktigt. Programmet erbjuder möjlighet att lära dig att analysera företagens val och anpassning till nya villkor. Villkoren kan vara interna förändringar i organisationen i samband med företagets tillväxt och utveckling. Det kan även gälla externa förändringar i företagets omvärld i takt med branschens utveckling och ekonomisk globalisering. För ledningen är strategiskt tänkande mycket viktiga delar. Utbildningen ges på engelska och du läser tillsammans med internationella studenter.

Magisterprogrammet revisor och bank 60 hp Programmet vänder sig till dig som vill arbeta som revisor, redovisningskonsult eller kredithandläggare inom bank. Under fördjupningskursen i finansiering och redovisning varvas föreläsningar med studiebesök på revisionsbyrå och bank. I programmet ingår även de för revisorsyrket obligatoriska kurserna Beskattningsrätt I samt Revisorsjuridik. Dessa kurser är centrala även för arbete som redovisningskonsult eller inom bank.

Ekonomi • Påbyggnad

Masterprogram i innovationsledning och affärsutveckling 120 hp Utbildningen behandlar innovationers natur, organisering och ledning av innovationsprocesser samt affärsutveckling med inriktning på internationella marknader. Utbildningen är förankrad i Högskolans forskning med inriktning på små och medelstora företag. Kurserna syftar till att du ska lära känna ekonomins och teknikens områden över ämnesgränser och kombineras med mera praktiskt inriktade kursdelar. Utbildningen ges på engelska och du läser tillsammans med internationella studenter. Inriktningar

Övrigt Startar ht 10, helfart.

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

Internationell marknadsföring, strategisk ledning och teknisk projektledning.

Påbyggnadsutbildning med fastighetsmäklarinriktning 60 hp Påbyggnadsprogrammet kompletterar Bygg- och fastighetsekonomprogrammet (BFE) vid Högskolan. Efter avslutad utbildning på BFE och denna påbyggnadsutbildning uppfyller du de teoretiska krav som fastighetsmäklarnämnden ställer för att en registrering som fastighetsmäklare ska kunna beviljas. Följande kurser ingår: fastighetsförmedling 30 hp, bostadsrätt, besiktnings- och värderingsteknik, beskattningsrätt och familjerätt/byggjuridik samtliga om 7,5 hp. Icke BFE-studenter läser fastighetsvärdering i stället för besiktnings- och värderingsteknik.

Påbyggnadsutbildning med inriktning fastighetsförvaltning 60 hp Denna påbyggnadsutbildning kompletterar dina kunskaper inom Bygg- och fastighetsekonomi. Den innehåller fler kurser inom juridik och energiområdet. Som ekonom på ett företag som arbetar med förvaltning av fastigheter samt andra fastighetsföretag är det viktigt att du förutom dina byggoch fastighetekonomikunskaper känner till de rättsregler som styr förvaltning av kommersiella lokaler, hyresrätter, bostadsrätter med mera. Dessutom är det viktigt att känna till de åtgärder som leder till en effektiv energianvändning för fastigheterna.

Övrigt Startar ht 10, helfart. Startar ht 10, helfart distans/campus D Studenter med examen från Bygg- och fastighetsprogrammet har förtur till utbildningen.

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

Övrigt Startar ht 10, helfart. Studenter med examen från Bygg- och fastighetsprogrammet har förtur till utbildningen.

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 33

Ekonomi • Kurser Entreprenörskap Affärsutveckling och entreprenörskap 15 hp

Kursen innehåller studier kring begreppet entreprenörskap. Du får möjlighet att lära dig hur man praktiskt går till väga när man startar ett företag. Du studerar strategier, marknader, ekonomisk planering, budgetering och finansieringsmöjligheter. I kursen ingår även ett större projekt. Grundläggande behörighet halvfart ht 10, start v. 35, distans/internet D halvfart vt 11, start v. 03, distans/internet D Entreprenörskap 7,5 hp

Kursen tar upp vad begreppet entreprenörskap står för. Du får möjlighet att lära dig hur man praktiskt går till väga när man startar ett företag. Vi studerar strategier, marknader, ekonomisk planering, budgetering och finansieringsmöjligheter. Grundläggande behörighet halvfart ht 10, start v. 35 halvfart vt 11, start v. 03 Entreprenörskap och affärsplanering 7,5 hp

Kursens syfte är att utveckla din förmåga att förstå helheten i att bedriva företagsverksamhet. Det innebär att en stor del av kursen ägnas åt att utarbeta en verksamhetsplan vilken omfattar både finansiell planering och marknadsplan. Behörighetskrav: Företagsekonomi (1–30) 30 hp halvfart ht 10, start v. 44 halvfart vt 11, start v. 12

Företagsekonomi Affärsinformatik I, 7,5 hp

Kursens fokus är hur man gör affärer med IT. Bland annat diskuteras allmänna IT-begrepp, teorier för hur IT kan användas i organisationer samt informationsteknologins framtida roll för individen, organisationen och samhället. Grundläggande behörighet halvfart ht 10, start v. 35 (undervisningen bedrivs på engelska)

34 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

Affärsinformatik II 7,5 hp

Kursens fokuserar hur branscher förändras med IT. Informationsteknologins strategiska och omvälvande roll inom till exempel bank, detaljhandel och reklambransch är tre exempel på en typ av frågeställning som tas upp. Kopplingen mellan affärs- och IT-strategier är också ett centralt tema. Behörighetskrav: Affärsinformatik I, 7,5 hp eller motsvarande halvfart ht 10, start v. 44 (undervisningen bedrivs på engelska) Affärskultur I, 7,5 hp

Kursen handlar om kulturell medvetenhet och länderspecifika kulturer. Innehåll: simuleringsspel, kultur och traditioner i Sverige och i andra länder, kulturella skillnader och konsten att överskrida kulturgränser.

halvfart vt 11, start v. 03, distans/campus D Ekonomistyrning 7,5 hp

Under kursen kan du lära dig hur man presenterar relevant ekonomisk information i en beslutssituation utifrån ekonomistyrningens teoretiska grunder. Det görs med hjälp av olika planerings- och kalkylmodeller samt budgetering. I kursen ingår även att förstå syftet med internredovisning. Behörighetskrav: Ma C, Sh A Områdesbehörighet 4 halvfart ht 10, start v. 44 halvfart vt 11, start v. 12 halvfart vt 11, start v. 12, distans/internet D halvfart vt 11, start v. 12, distans/campus D Externredovisning II 7,5 hp

Behörighetskrav: ett års akademiska studier eller motsvarande halvfart ht 10, start v. 35 (undervisningen bedrivs på engelska) halvfart vt 11, start v. 12 (undervisningen bedrivs på engelska) Affärskultur II 7,5 hp

Kursen tar upp interkulturell planering och ledning. Den tar upp kulturer, personligheter, strategier och taktiker i interkulturella förhandlingar. Marknadsföring och personaladministration är de två perspektiv som används. Behörighetskrav: Affärskultur I, 7,5 hp eller motsvarande halvfart ht 10, start v. 44 (undervisningen bedrivs på engelska) Affärsredovisning 7,5 hp

I kursen ingår affärsredovisningens teoretiska grunder med bokföring av affärshändelser samt att upprätta bokslut. Det ingår även ett självständigt projektarbete, att bokföra, att upprätta bokslut samt att skriva en årsredovisning för ett fiktivt företag. Kursen innehåller dessutom koncernredovisning. Kursen innefattar beräkning, tolkningar och förståelse för ekonomiska nyckeltal. Behörighetskrav: Ma C, Sh A Områdesbehörighet 4 halvfart ht 10, start v. 35 halvfart vt 11, start v. 03 halvfart vt 11, start v. 03, distans/internet D

I kursen diskuteras aktuella redovisningsproblem som kassaflödesanalys och miljöredovisning samt den harmoniseringsprocess som fortgår på den internationella arenan. Behörighetskrav: Företagsekonomi (1–60) 60 hp samt Externredovisning I, 7,5 hp halvfart ht 10, start v. 44 Finansiering 7,5 hp

Kursen tar dels upp företagets interna finansiella planering, dels den planering som är kopplad till de finansiella marknaderna. Det ingår dessutom två självständiga moment: finansiell planering samt analys av ett börsföretag. Behörighetskrav: Företagsekonomi (1–30) 30 hp halvfart ht 10, start v. 35 halvfart vt 11, start v. 12 Företagsekonomi (1–30) 30 hp

Kursen består av fyra delkurser, och ger grundlägganade kunskaper i företagsekonomisk teori. Kursen syftar till att ge kunskap och förståelse för olika aktiviteter inom ett företag. Delkurserna är: • Organisation och ledarskap • Marknadsföring • Affärsredovisning • Ekonomistyrning Läs mer om innehållet i kurserna under respektive rubrik. Du kan även söka kurserna separat.

A = Avancerad nivå D = Distansutbildning. Träffar kan förekomma, se s. 157.

Ekonomi • Kurser Behörighetskrav: Ma C, Sh A Områdesbehörighet 4 helfart ht 10, start v. 35 halvfart ht 10, start v. 35, fortsätter vt 11 halvfart ht 10, start v. 35, fortsätter vt 11, distans/internet D halvfart ht 10, start v. 35, fortsätter vt 11, distans/campus D helfart vt 11, start v. 03 halvfart vt 11, start v. 03, fortsätter ht 11 halvfart vt 11, start v. 03, fortsätter ht 11, distans/internet D halvfart vt 11, start v. 03, fortsätter ht 11, distans/campus D

Företagsekonomi inriktning ledarskap (61–90) 15/30 hp

Företagsekonomi (31–60) 30 hp

Behörighetskrav: Företagsekonomi (1–60) 60 hp halvfart ht 10, start v. 35, fortsätter vt 11

Kursen innehåller fem valbara delkurser och en obligatorisk metodkurs. De valbara kurserna är: • Entreprenörskap och affärsplanering • Finansiering • Marknadsföring II • Ledning av människor • Verksamhetsplanering Läs mer om innehållet i kurserna under respektive rubrik. Du kan även söka kurserna separat. Behörighetskrav: Företagsekonomi (1–30) 30 hp helfart ht 10, start v. 35 halvfart ht 10, start v. 35, fortsätter vt 11 helfart vt 11, start v. 03 halvfart vt 11, start v. 03, fortsätter ht 11 Företagsekonomi inriktning externredovisning (61–90) 15/30 hp

Kursen inleds med två delkurser. Delkurs ett: Externredovisning I behandlar redovisningsteori, koncernredovisning och tillämpning av rekommendationer. Delkurs två, Externredovisning II, diskuterar aktuella redovisningsproblem som kassaflödesanalys och miljöredovisning samt den harmoniseringsprocess som fortgår på den internationella arenan. Kursen avslutas med en uppsats på 15 hp. Du kan även välja att läsa kursen om 15 hp och gör då inte uppsatsarbetet. Behörighetskrav: Företagsekonomi (1–60) 60 hp halvfart ht 10, start v. 35, fortsätter vt 11

Kursen inleds med två delkurser. Delkurs ett, Ledarskap i företag – en skapelse i ord och bild, behandlar de föreställningar om ledarskap som ges via media och som vi sedan bär med oss i olika situationer. Delkurs två, Företagande ledarskap i handling, granskar specifika ledarskapssituationer i företag. Du får lära dig att tillämpa de föreställningar som den första delkursen resulterade i på vanliga företeelser inom företag. Kursen avslutas med en uppsats på 15 hp. Du kan även välja att läsa kursen om 15 hp och gör då inte uppsatsarbetet.

Företagsekonomi inriktning marknadsföring (61–90) 15/30 hp

Kursen inleds med två delkurser. Delkurs ett, Strategisk marknadsföring I, ligger tyngdpunkten bland annat på kund- och konkurrensstrategier samt relationsmarknadsföring. Delkurs två, Strategisk marknadsföring II, ligger tyngdpunkten på strategisk marknadsplanering som svar på omvärldsförändringar och uppbyggandet av kärnkompetens för att hantera möjligheter och utmaningar på marknaden. Kursen avslutas med en uppsats på 15 hp. Du kan även välja att läsa kursen om 15 hp och gör då inte uppsatsarbetet. Behörighetskrav: Företagsekonomi (1–60) 60 hp halvfart ht 10, start v. 35, fortsätter vt 11 Företagsekonomi inriktning redovisning/finansiell styrning (61–90) 15/30 hp

Kursen inleds med två delkurser. Delkurs ett, Externredovisning I, behandlar redovisningsteori, koncernredovisning och tillämpning av rekommendationer. Delkurs två, Finansiering, innehåller delar som avhandlar företagets förhållande till de finansiella marknaderna samt företagets beteende på valutamarknader. Kursen avslutas med en uppsats på 15 hp. Du kan även välja att läsa kursen om 15 hp och gör då inte uppsatsarbetet. Behörighetskrav: Företagsekonomi (1–60) 60 hp

halvfart ht 10, start v. 35, fortsätter vt 11 Företagsekonomi inriktning redovisning/verksamhetsstyrning (61–90) 15/30 hp

Kursen inleds med två delkurser. Delkurs ett, Externredovisning I, behandlar redovisningsteori, koncernredovisning och tillämpning av rekommendationer. Delkurs två, Verksamhetsstyrning, handlar om styrning mot både finansiella och icke-finansiella mått, cost management, strategi och balanced scorecard. Kursen avslutas med en uppsats på 15 hp. Du kan även välja att läsa kursen om 15 hp och gör då inte uppsatsarbetet. Behörighetskrav: Företagsekonomi (1–60) 60 hp halvfart ht 10, start v. 35, fortsätter vt 11 Internationella marknadsföringsstrategier 7,5 hp A

Kursens mål är att ge dig fördjupade kunskaper om och förståelse för internationell marknadsföring. Du introduceras i metoder och tekniker för att identifera och utvärdera möjligheter och begränsningar på internationella marknader. Du får även möjlighet att lära dig hur man analyserar, utvecklar och implementerar strategier för internationell marknadsföring. De problem som ett företag möter på en internationell marknad kommer att studeras ur ett lednings-/strategiskt perspektiv. Behörighetskrav: kandidatexamen om 180 hp varav minst: företagsekonomi 90 hp, varav 15 hp uppsats inom 61–90-nivån, med inriktning på marknadsföring eller motsvarande halvfart ht 10, start v. 35 (undervisningen bedrivs på engelska) Ledarskap (att leda på distans) 7,5 hp

Kursen behandlar olika perspektiv på ledarskap. Centralt på kursen är utveckling av det egna ledarskapet utifrån självreflektion och ledning av geografiskt spridda personer. Syftet är att skapa förståelse för teorier och modeller som kan beskriva och förklara ledarskap och ledarskap på distans. Grundläggande behörighet kvartsfart ht 10, start v. 35, distans/internet D HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 35

Ekonomi • Kurser kvartsfart vt 11, start v. 03, distans/internet D Ledarskap: gruppers utvecklingsprocess 7,5 hp

Kursen behandlar olika teman på ledarskap och grupputveckling. Centralt på kursen är att skapa förståelse för utvecklingen av det egna ledarskapet för utvecklingen av gruppen. Syftet är att skapa förståelse för teorier och modeller som kan beskriva och förklara interaktionen och effektiviteten i gruppen. Behörighetskrav: Ledarskap (att leda på distans) 7,5 hp eller motsvarande kvartsfart ht 10, start v. 35, distans/internet D Ledning av människor 7,5 hp

Kursen behandlar den del av chefs- och ledarskapet som består av arbetsledning, det vill säga att leda andra människor. Dessutom fokuserar kursen på att skapa en förståelse för att utveckla det egna ledarskapet. Det ingår ledarskapsteorier, lärande om praktiskt ledarskap, delegering, gruppdynamik, konflikthantering, personligt varumärke och konsten att kommunicera. Behörighetskrav: Företagsekonomi (1–30) 30 hp halvfart ht 10, start v. 35 halvfart vt 11, start v. 03 Marknadsföring I, 7,5 hp

Kursen är en bred och grundläggande introduktion till marknadsföringsämnet. Du går igenom vad man ska tillverka, var man kan sälja det, hur man gör reklam och prissätter. Kursen utgår från ett marknadsperspektiv och handlar därför om kunders motiv, önskningar, behov och hur man som marknadsförare tillfredsställer dem. Behörighetskrav: Ma C, Sh A Områdesbehörighet 4 halvfart ht 10, start v. 35 halvfart ht 10, start v. 44, distans/internet D halvfart ht 10, start v. 44, distans/campus D halvfart vt 11, start v. 03 Marknadsföring II 7,5 hp

Kursens mål är att ge en bred bild av utvecklingen av marknadsföring både som akademiskt ämne och som funktion (det vill säga i praktiken). Innehållet bygger 36 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

på grundläggande marknadsföringskunskaper och fördjupar och breddar förmågan att förstå marknadsföringens syfte och funktion. Kursen innehåller även en introduktion till upplevelsebaserad marknadsföring. Behörighetskrav: Marknadsföring I, 7,5 hp eller motsvarande halvfart ht 10, start v. 44 halvfart vt 11, start v. 12 Mat eller drivmedel 7,5 hp

Kursen innehåller naturvetenskapliga, tekniska och ekonomiska apekter på motorbränsle framställt från olika jordbruksprodukter. Du studerar geografiska och geologiska förutsättningar på olika platser för odling av olika grödor. Det innefattar de industiella proccesserna för att omvandla jordbruksprodukten till bränsle samt tekniken bakom förbränningsmotorerna för dessa biobränslen. Kursen tar även upp de marknadsmekanismer som påverkar val av gröda, bränsle, motor samt de handelsvägar som existerar respektive byggs upp kring de aktuella bränslena. Behörighetskrav: 60 hp inom området ekonomi eller motsvarande halvfart vt 11, start v. 03 Organisation och ledarskap 7,5 hp

Fokus i kursen är att skapa grundläggande kunskap och förståelse för organisations- och ledarskapsteorier utifrån olika perspektiv. Vi diskuterar organisationers komplexitet och vilka faktorer som kan påverka organisationen, till exempel aktörerna själva, omvärlden, kulturen och interna maktförhållanden. Behörighetskrav: Ma C, Sh A Områdesbehörighet 4 halvfart ht 10, start v. 44 halvfart ht 10, start v. 35, distans/internet D halvfart ht 10, start v. 35, distans/campus D halvfart vt 11, start v. 12 Strategisk marknadsföring I, 7,5 hp

Kursens fokus ligger på kund- och konkurrensstrategier samt relationsmarknadsföring. Vinsten av av att satsa på en kund och viktiga nätverkaktörer som ett företag har relation med lyfts särskilt fram. Ett företags agerande på marknaden, ensamt och i samarbete med andra viktiga aktörer, måste leda till att ska-

pa ett högre mervärde för alla intressenter som företaget har ubytesrelationer med. Behörighetskrav: Företagsekonomi (1–60) 60 hp halvfart ht 10, start v. 35 Strategisk marknadsföring II 7,5 hp

Tyngdpunkten i denna kurs ligger på strategisk marknadsplanering som svar på omvärldsförändringar och uppbyggandet av kärnkompetens för att hantera möjligheter och uppmaningar på marknaden. Här betonas att en väl uppbyggd företagskompetens, till stor del, är beroende av hur företaget hanterar sina relationer med viktiga aktörer på marknaden. Behörighetskrav: Strategisk marknadsföring I, 7,5 hp halvfart ht 10, start v. 44 Verksamhetsplanering 7,5 hp

Denna kurs kopplar samman företagets strategiska planering med den operativa planeringen som till exempel inköps-, lager- och produktionsbeslut. Kursen innehåller dessutom kvalitetsstyrning. Det ingår dels excelövningar dels ett grupparbete som examineras. Behörighetskrav: Företagsekonomi (1–30) 30 hp halvfart ht 10, start v. 44 halvfart vt 11, start v. 03 Vetenskaplig metod: teori och tillämpning 7,5 hp

Centralt i kursen är de val som ska fattas inför och under en vetenskaplig undersökning. Särskilt behandlas identifiering och val av problem, uppbyggnad av teoretisk referensram, val av övergripande metodmässigt upplägg, val och användning av datainsamlingsmetod samt metod för analys av data. Såväl kvantitativa som kvalitativa undersökningar studeras. Behörighetskrav: Företagsekonomi (1–30) 30 hp halvfart ht 10, start v. 35 halvfart vt 11, start v. 03

A = Avancerad nivå D = Distansutbildning. Träffar kan förekomma, se s. 157.

Ekonomi • Kurser Juridik Arbetsrätt I, 7,5 hp

Kursen handlar om juridiken kring individens anställningsavtal inklusive regler om uppsägning och avskedande av arbetstagare. Andra delar av kursen är kollektivavtal, stridsåtgärder och fackföreningarnas förhandlingsrätt. Vidare behandlas arbetsmiljölagen, jämställdhetslagen samt skadeståndslagens tilllämpning på arbetstagare. Grundläggande behörighet halvfart ht 10, start v. 35

Entreprenörsrätt 7,5 hp

Kursen har som mål att ge en breddning och fördjupning av kunskaperna inom bolagsrätt, marknadsrätt, intelectual property och kontraktsrätt från den juridiska översiktskursen. Särskild vikt läggs vid de regler inom dessa rättsområden som berör dig som tänker starta eller nyligen har startat företag. Behörighetskrav: Juridisk översiktskurs med handelsrättslig inriktning 15 hp eller motsvarande halvfart vt 11, start v. 03 Fastighetsrätt 15 hp

Arbetsrätt II 7,5 hp

Kursen är en fördjupning av Arbetsrätt I och behandlar ett flertal olika områden såsom inhyrning av personal, anställdas integritet vid drogtestning och e-post, regler om A-kassa, arbetsrättsliga förhandlingar, företagsöverlåtelse, pensioner, försäkringar och fördjupning om kollektivavtal. Behörighetskrav: Arbetsrätt I, 7,5 hp, eller motsvarande halvfart ht 10, start v. 44 Beskattningsrätt I, 15 hp

Inom all affärsverksamhet spelar skatterättsliga överväganden en viktig roll. Kursens fokus är därför riktat mot beskattning av företag, men behandlar även privatpersoners beskattning. Indirekt beskattning och internationell skatterätt berörs också. Behörighetskrav: Juridisk översiktskurs med handelsrättslig inriktning 15 hp eller motsvarande halvfart ht 10, start v. 35 Bostadsrätt – ombildning 7,5 hp

Kursen belyser bostads- och hyresrättslig lagstiftning, bland annat den som förekommer i styrelsearbete inom en bostadsrättsförening samt vid arbete med förvaltning av flerfamiljshus i bostadsrättsform. Även de rättsregler som aktualiseras vid ombildning från hyresrätt till bostadsrätt behandlas. Behörighetskrav: Juridisk översiktskurs med handelsrättslig inriktning 15 hp eller motsvarande halvfart ht 10, start v. 44, distans/campus D

Kursen syftar till att ge dig en breddning och fördjupning av kunskaperna från den juridiska översiktskursen. Särskild vikt ligger på de rättsregler som styr fastighets- och bostadsrättsöverlåtelser och fastighetsrättslig lagstiftning, samt de rättsregler som styr pantsättning och exekutiv försäljning av fast egendom. Andra viktiga delar är de rättsregler som styr servitut, arrenden, hyresrätter och bostadsrätter.

skaper vad gäller rättsregler på centrala rättsområden. Det gäller särskilt de som är viktiga för samhälls- och beteendevetare och andra inom den offentligrättsliga sektorn. Kursen omfattar allmän förvaltningsrätt, offentlighet och sekretess, arbets- och familjerätt med mera. Grundläggande behörighet helfart ht 10, start v. 35 helfart vt 11, start v. 03 Marknadsrätt 7,5 hp

Kursen har som mål att bredda och fördjupa dina kunskaper inom marknadsrätt från den juridiska översiktskursen. Den lägger särskild vikt vid reglerna inom marknadsföringsrätt och utformning av reklambudskap. Andra viktiga delar är de juridiska frågeställningar som uppkommer i samband med prisinformation. Behörighetskrav: Juridisk översiktskurs med handelsrättslig inriktning 15 hp eller motsvarande halvfart ht 10, start v. 35 Revisorsjuridik 15 hp

Behörighetskrav: Juridisk översiktskurs med handelsrättslig inriktning 15 hp eller annan motsvarande kurs i juridik halvfart ht 10, start v. 35, distans/campus D Juridisk översiktskurs med handelsrättslig inriktning 15 hp

Kursen ger dig möjlighet att få grundläggande kunskap om juridisk terminologi och översiktlig kunskap om rättsregler och användningen av dessa. Kursen fokuserar speciellt på det som är viktigt för samhällsvetenskapliga och ekonomiska yrken. Tonvikten ligger på det förmögenhetsrättsliga området. Den innehåller även en orientering i de rättsregler som har särskild betydelse för ekonomisk verksamhet. Det kan till exempel gälla fastighets-, familje-, process- och EG-rätt, utsökning, konkurs och straffrätt. Grundläggande behörighet halvfart ht 10, start v. 35 halvfart vt 11, start v. 03 Juridisk översiktskurs med offentligrättslig inriktning 15 hp

Efter kursen är målet att du ska ha grundläggande förtrogenhet med juridisk terminologi och översiktliga kun-

Kursen har som mål att ge dig bredd och fördjupning av kunskaperna från den juridiska översiktskursen. Tonvikten ligger på de rättsområden som är särskilt viktiga för en revisor och andra yrken inom den finansiella sektorn. Områden som studeras är associations-, konkurs- och utsökningsrätt samt förmögenhetsbrott. Behörighetskrav: Juridisk översiktskurs med handelsrättslig inriktning 15 hp eller motsvarande halvfart vt 11, start v. 03 Socialrätt 30 hp

Kursen består av två delkurser. Delkurs ett, Juridisk översiktskurs med offentligrättslig inriktning, behandlar juridisk terminologi. Du kommer även i kontakt med rättsregler på centrala rättsområden, särskilt de som är viktiga för samhälls- och beteendevetare och inom offentligrättslig sektor. Kursen omfattar allmän förvaltningsrätt, offentlighet och sekretess, arbetsrätt och familjerätt. Under kursens andra del fördjupar du dig i den juridiska översiktskursen med offentligrättslig inriktning. Särskild vikt läggs på betydelsefulla områden för dig som vill arbeta inom välfärdssektorn och offentlig verksamhet. Du studerar bland

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 37

Ekonomi • Kurser annat hur sociallagarna kan ge stöd åt familjer, barn och ungdomar, äldre och personer med funktionshinder. Grundläggande behörighet helfart ht 10, start v. 35 helfart vt 11, start v. 03

Nationalekonomi Human Resource Management (31–60) (61–90) 7,5 hp

Kursens fokus är det moderna företagets strategier och beteende i personalpolitiska frågor såsom anställning, uppsägningar och personalutbildning. Du studerar anställningskontrakt, teorier om lönestruktur, bonusar och karriärvägar samt den interna arbetsmarknadens betydelse för både företag och individ. Ett genusoch mångfaldsperspektiv genomsyrar hela kursen. På 61–90-nivån ingår även ett självständigt fördjupningsarbete. Behörighetskrav (31–60): Nationalekonomi (1–30) 30 hp eller motsvarande Behörighetskrav (61–90): Nationalekonomi (1–60) 60 hp eller motsvarande halvfart vt 11, start v. 12

handel mellan länder. Därefter studerar du växelkurser och teorier om prisbildning på valutamarknaden på kort och lång sikt. Vidare analyseras öppna ekonomier, där växelkursregimen ges en tydlig roll. På 61–90-nivån ingår även ett självständigt fördjupningsarbete. Behörighetskrav (31–60): Nationalekonomi (1–30) 30 hp eller motsvarande Behörighetskrav (61–90): Nationalekonomi (1–60) 60 hp eller motsvarande halvfart ht 10, start v. 35 Kvantitativa metoder (31–60) (61–90) 7,5 hp

Kursen behandlar metoder för att empiriskt kvantifiera ekonomiska samband. Centralt inom kursen är skattning, hypotestestning och prediktion. Det läggs stor vikt vid tillämpningar i form av dataövningar. Statistik om 15 hp rekommenderas som förkunskap. På 61–90-nivån ingår även ett självständigt fördjupningsarbete. Behörighetskrav (31–60): Nationalekonomi (1–30) 30 hp eller motsvarande Behörighetskrav (61–90): Nationalekonomi (1–60) 60 hp eller motsvarande halvfart ht 10, start v. 44

Industriell organisation (31–60) (61–90) 7,5 hp

Makroekonomisk analys (31–60) (61–90) 7,5 hp

Kursen ger dig möjlighet till fördjupad kunskap om marknaders funktionssätt. Centralt i kursen är studiet av företags konkurrensstrategier. Du studerar bland annat horisontell och vertikal integration, prissättningsstrategier, inoch utträde på marknaden, teknologiförändringar, produktdifferentiering och geografisk lokalisering. På 61–90-nivån ingår även ett självständigt fördjupningsarbete.

Kursen behandlar modern makroekonomisk teori samt utvidgar och fördjupar kunskaperna från grundkursen. Innehållet utgår från ett europeiskt perspektiv med aktuella policytillämpningar. Detta är en utpräglad teori- och metodkurs. På 61–90-nivån ingår även ett självständigt fördjupningsarbete.

Behörighetskrav (31–60): Nationalekonomi (1–30) 30 hp eller motsvarande Behörighetskrav (61–90): Nationalekonomi (1–60) 60 hp eller motsvarande halvfart vt 11, start v. 03 Internationell ekonomi (31–60) (61–90) 7,5 hp

Kursen består av två delar. Först läser du traditionell och modern handelsteori. Du analyserar olika förklaringar till 38 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

Behörighetskrav (31–60): Nationalekonomi (1–30) 30 hp eller motsvarande Behörighetskrav (61–90): Nationalekonomi (1–60) 60 hp eller motsvarande halvfart ht 10, start v. 44 Managerial Economics 7,5 hp

Kursen innehåller nationalekonomiska principer/metoder för beslutsfattande i företag och företags konkurrens på marknaden. Bland annat behandlas efterfrågebeteende, skattning och prognosticering av efterfrågan, prissättningsstrategier, beslut under osäkerhet,

annonsering och promotion samt kostnadsanalys. Behörighetskrav: Ma C Områdesbehörighet 4 halvfart vt 11, start v. 03 Mikroekonomisk analys (31–60) (61–90) 7,5 hp

Kursen ger en fördjupning av grundkursen inom olika delar av teorin för allokering av resurser mellan olika marknadsaktörer, konsumenter och producenter. Det är en utpräglad teori- och metodkurs. På 61–90-nivån ingår även ett självständigt fördjupningsarbete. Behörighetskrav (31–60): Nationalekonomi (1–30) 30 hp eller motsvarande Behörighetskrav (61–90): Nationalekonomi (1–60) 60 hp eller motsvarande halvfart ht 10, start v. 35 Miljöekonomi 7,5 hp

Kursen behandlar miljöproblematiken utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv. Du studerar val av ekonomiska styrmedel och dess påverkan på de olika aktörerna i samhället. Andra viktiga delar är metoder för värdering av miljön och åtgärder i miljöförbättrande syfte. Behörighetskrav: Ma C. Områdesbehörighet 3 halvfart ht 10, start v. 44 Nationalekonomi (1–30) 30 hp

Kursen består av fyra delkurser och ger grundläggande kunskaper i modern nationalekonomi. Mikro- och makroekonomisk teori ger de teoretiska redskapen för att analysera ekonomiska frågeställningar, dels ur de enskilda konsumenternas och företagens perspektiv, dels ur ett övergripande samhällsekonomiskt perspektiv. I två av delkurserna tillämpas teorierna på frågor som offentlig sektor, internationell handel, stabiliseringspolitik, finansiella institutioner och riskhantering med hjälp av aktier och optioner. Behörighetskrav: Ma C, Sh A Områdesbehörighet 4 helfart ht 10, start v. 35 halvfart ht 10, start v. 35, fortsätter vt 11 halvfart ht 10, start v. 35,

A = Avancerad nivå D = Distansutbildning. Träffar kan förekomma, se s. 157.

Ekonomi • Kurser fortsätter vt 11, distans/internet D halvfart ht 10, start v. 35, fortsätter vt 11, distans/campus D helfart vt 11, start v. 03 Nationalekonomi (31–60) 30 hp

Kursen Nationalekonomi 31–60 hp är uppbyggd av fyra valbara delkurser om vardera 7,5 hp. Kurserna du kan välja mellan är: • Human Resource Management • Industriell organisation • Internationell ekonomi • Kvantitativa metoder • Makroekonomisk analys • Mikroekonomisk analys • Optionsteori • Portföljvalsteori Du kan läsa mer om kursernas innehåll under respektive rubrik. Alla kurser ges på halvfart och kan även sökas var för sig. Vill du läsa på helfart kan ytterligare delkurser om 15 hp sökas. Behörighetskrav: Nationalekonomi (1–30 hp) 30 hp halvfart ht 10, start v. 35, fortsätter vt 11 halvfart vt 11, start v. 03, fortsätter ht 11 Nationalekonomi (61–90) 30 hp

Kursen Nationalekonomi 61–90 hp är uppbyggd av fyra valbara delkurser om vardera 7,5 hp. Kurserna du kan välja mellan är: • Human Resource Management • Industriell organisation • Internationell ekonomi • Kvantitativa metoder • Makroekonomisk analys • Mikroekonomisk analys • Optionsteori • Portföljvalsteori Du kan läsa mer om kursernas innehåll under respektive rubrik. Alla kurser ges på halvfart och kan även sökas var för sig. Vill du läsa på helfart kan ytterligare delkurser om 15 hp sökas. Behörighetskrav: Nationalekonomi (1–60) 60 hp halvfart ht 10, start v. 35, fortsätter vt 11 halvfart vt 11, start v. 03, fortsätter ht 11

Optionsteori (31–60) (61–90) 7,5 hp

Kursen behandlar olika aspekter av options- och terminsmarknader ur både ett teoretiskt och praktiskt perspektiv. Tyngdpunkten ligger på att identifiera, kvantifiera och hantera olika risker i finansiella portföljer. Finansieringsperspektivet, strategier på derivatmarknaden samt exotics berörs. På 61–90-nivån ingår även ett självständigt fördjupningsarbete. Statistik om 15 hp rekommenderas som förkunskap. Behörighetskrav (31–60): Nationalekonomi (1–30) 30 hp eller motsvarande Behörighetskrav (61–90): Nationalekonomi (1–60) 60 hp eller motsvarande halvfart vt 11, start v. 12

Statistik Statistik 15 hp

Kursen är fördelad på två delkurser om vardera 7,5 hp. Delkurs ett, Beskrivande statistik och sannolikhetslära, behandlar grundläggande kunskaper för insamling, bearbetning och beskrivning av ekonomisk data samt sannolikhetsteori. Delkurs två, Statistisk slutledning, handlar om hur man med olika statistiska metoder kan dra slutsatser från ett stickprov till hela populationen. Kursen innehåller även metoder för att skatta samband mellan ekonomiska variabler vilket inkluderar enklare tidsserieanalys. Behörighetskrav: Ma C Områdesbehörighet 4 halvfart vt 11, start v. 03

Portföljvalsteori (31–60) (61–90) 7,5 hp

Modern portföljteori utifrån jämviktsmodeller såsom CAPM och APT härleds och används till att skapa finansiella portföljer med specifika risk- och avkastningskaraktäristika under antagande om den effektiva marknadshypotesen. Kursen ger en introduktion av derivatinstrument och behavioral finance. På 61–90-nivån ingår även ett självständigt fördjupningsarbete. Statistik om 15 hp rekommenderas som förkunskap. Behörighetskrav (31–60): Nationalekonomi (1–30) 30 hp eller motsvarande Behörighetskrav (61–90): Nationalekonomi (1–60) 60 hp eller motsvarande. halvfart vt 11, start v. 03 Uppsats, nationalekonomi 15 hp

Kursen ger fördjupade kunskaper och färdigheter i vetenskaplig metod samt ytterligare fördjupade kunskaper i ämnet nationalekonomi. Uppsatsarbetet bedrivs i seminarieform. Behörighetskrav: Nationalekonomi (31–60) 60 hp eller motsvarande halvfart ht 10, start v. 35 halvfart vt 11, start v. 03

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 39

Humaniora

hållbar turismutveckling 180 hp Kultur- och kommunikationsprogram 180 hp Språkprogram – engelska/franska/svenska 180 hp Kurser

41 42 43 44

Humaniora • Program

Hållbar turismutveckling 180 hp Vill du vara med och bygga framtidens turism? Vill du levandegöra våra rika kulturskatter och göra den svenska naturen tillgänglig för besökare från andra platser? Då är Högskolans turismutbildning något för dig. I dag expanderar turismbranschen och upplevelseindustrin stort och ett enormt intresse finns från såväl allmänhet som myndigheter. Det handlar om att bygga och utveckla turism i samhället; att se fenomenet som en viktig näring för regionen och landet. Affärsutveckling och entreprenörskap är självklara ingredienser för att koppla samman näringsliv, turismutveckling och turismplanering. Turism är möten mellan människor, mellan kulturella former, mellan historiska epoker och mellan miljöer. I turismnäringen förmedlar man dessa möten. Vi har gett utbildningen en internationell prägel då hela turismfenomenet i dag är internationellt. Vi har även lagt fokus på hållbarhet då turismen i dag inte bara är globalt medveten utan även är på väg att utvecklas till en transformationsekonomi – där folk inte bara söker en ny upplevelse utan även försöker förändra sig själva med den. Programmet innehåller kurser i kulturvetenskap, biologi, ekonomi och turismvetenskap. Du får möjlighet att arbeta med mindre projekt och case. Programmet avslutas med ett examensarbete där du kan välja mellan olika möjligheter. Du kan till exempel skapa en egen affärsidé, arbeta med ett turismutvecklingsprojekt eller fördjupa dig i en viss aspekt av turism. Vissa kurser i programmet kan ges på engelska.

Studier utomlands

I programmets upplägg ingår ett internationellt perspektiv under hela utbildningen. En exkursion där studenterna på plats studerar ett främmande lands kultur- och naturturism ges under termin 4. Under termin 5 ges möjlighet att läsa vid ett utländskt universitet. Läs mer på www.hh.se/turism Arbetsområden

En turismutvecklare har en rad möjliga arbetsområden att sikta mot. Några exempel är projektledare inom både näringsliv och offentlig förvaltning, egen företagare och affärsutvecklare. Du kan också få arbete inom natur- och/eller kulturvård eller arbeta internationellt inom turismindustrin

Programmets innehåll År 1 Turism och samhällsutveckling 7,5 hp Ekosystem och biotoper 7,5 hp Global affärskultur 7,5 hp Turism som fenomen 7,5 hp Att levandegöra kulturarvet 7,5 hp Kultur som instrument 7,5 hp Ekologi 7,5 hp Att kommunicera kultur 7,5 hp År 2 Marknadsföring 7,5 hp Att läsa och kommunicera natur 7,5 hp Turismplanering 7,5 hp Affärsutveckling och entreprenörskap 15 hp Kultur och natur i internationell miljö 7,5 hp Viltbiologi 7,5 hp Turismvetenskapliga metoder 7,5 hp År 3 Sustainability in Tourism 15 hp Case-work 15 hp Individuell fördjupning 7,5 hp Examensarbete 22,5 hp Reservation för ändringar.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet. Övrigt

Startar ht 10, helfart.

Examen

Kandidatexamen.

Mer information Programansvarig Jens Lerbom tel. 035-16 72 56 Jens.Lerbom@hh.se Sektionssekreterare Catrin Bengtsson tel. 035-16 76 31 Catrin.Bengtsson@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Helena Andersson, 26 år, går andra året på programmet Hållbar turismutveckling. Hur är det att läsa på Högskolan i Halmstad? – Det är bra. Det är en liten högskola som arbetar sig framåt. Vad tänker du om din framtid? – Jag tror att turismyrket har mycket att ge, det finns så många vägar att gå. Människor kommer alltid att turista, det gäller bara att hitta det lilla extra som lockar turisterna.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 41

Humaniora • Program Programmets innehåll År 1 Baskurs 60 hp: Kulturvetenskap (1–30) 30 hp Kultur och marknad 15 hp Svenska: kultur och språk 15 hp År 2 Huvudämne (1–60) 60 hp Ett av följande kandidatämnen: filmvetenskap, idé- och lärdomshistoria, historia, konstvetenskap eller litteraturvetenskap År 3 Huvudämne (61–90) 30 hp Kulturvetenskap (31–60) 30 hp Reservation för ändringar.

Mer information Programansvarig Catrine Brödje tel. 035-16 76 39 Catrine.Brodje@hh.se Sektionssekreterare Catrin Bengtsson tel. 035-16 76 31 Catrin.Bengtsson@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Kultur- och kommunikationsprogram 180 hp Bakom varje kulturevenemang står en administratör, en person som både kan analysera och ”kavla upp ärmarna”. En sådan måste vara specialiserad inom ett kulturområde och samtidigt ha kunskaper inom till exempel marknadsföring. Kulturvetenskap är en blandning av ämnen som idéhistoria, kultursociologi och etnologi. Det är ett ganska ungt ämne som handlar om att titta på själva begreppet kultur, men också på hur kulturpolitiken fungerar för att förverkliga de mål och visioner som ställs upp. Kurserna tar upp såväl mångkultur som populärkultur och du kommer att möta gästföreläsare från olika kulturinstitutioner i Sverige. Programmet börjar och avslutas med kulturvetenskap. Under den andra terminen ges först en kurs i företagsekonomi för att du ska få kunskaper om sådant som bokföring och marknadsföring. Därefter kommer en kurs i svenska där du övar upp din förmåga i muntlig och skriftlig framställning. Terminerna 3, 4 och 5 läser du det huvudämne som du har valt (historia, litteraturvetenskap, idé- och lärdomshistoria, konstvetenskap eller filmvetenskap). Inom detta ämne skriver du den femte terminen en uppsats. Samtidigt behåller du kontakten med programmet genom återkommande seminarier, studiebesök eller workshoppar som ger inblick i det praktiska arbetet inom olika delar av kultursektorn. Den sista terminen innehåller även en praktikperiod då du får chans att komma ut och arbeta inom kultursektorn.

Studier utomlands

I ovannämda huvudämnen har du möjlighet att studera utomlands efter godkännande från ämnesansvarig och programansvarig. Kontakta programansvarig eller Internationella avdelningen för mer information. Arbetsområden

Efter den här utbildningen kan du arbeta som kulturadministratör inom kommun och landsting, på museer, bokförlag, konsthallar och liknande. Dina uppgifter kan bli att planera och organisera utställningar, att marknadsföra teateruppsättningar, att medverka som kulturskribent eller att granska författarmanus – allt beroende på vad du själv kan och vill. Du kan även starta egen verksamhet inom dessa områden, och då kan Högskolans innovationsstödssystem vara till hjälp. Behörighetskrav

Hi A, Sh A. Kandidatämnenas kurser kan ha särskilda behörighetskrav utöver dessa. Se aktuell kursplan för ytterligare information. Områdesbehörighet 1. Övrigt

Examen

Kandidatexamen.

Startar ht 10, helfart.

Louise Henriksson, 22 år, går andra året på Kultur- och kommunikationsprogrammet. Har du några tips till den som vill börja studera? – Läs det som intresserar dig, som du tycker är kul, det är ju trots allt det du ska jobba med sen. Engagera dig gärna i någon av Högskolans föreningar, man träffar och lär känna många nya människor. Vad tänker du om din framtid? – Jag är nyfiken och tycker det är spännande, alla vill ju få drömjobbet. Jag vill helst jobba på museum, där jag vill förmedla och inspirera andra till vår egna och andras historia.

42 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

Humaniora • Program

Språkprogram – engelska/franska/svenska 180 hp Språket är människans kanske viktigaste överlevnadsverktyg. Det är en förutsättning för människans utveckling och samhällets existens. Språkvetenskapen är under ständig förändring där nya rön görs och nya teorier utvecklas. Denna utveckling har under de senaste 30 åren tvingat humanister och samhällsvetare till omprövningar och fördjupade analyser av hävdvunna vetenskapsteoretiska ställningstaganden och teorier. Kunskaper om språk, en fördjupad förståelse av språkets roll och funktion, leder till en fördjupad förståelse av människan och samhället över huvud taget. Kunskaper i språk är därtill ett viktigt redskap för många skiftande verksamheter, både innanför Sveriges gränser och i omvärlden. Språkprogrammet vill fånga upp dig som har ett intresse för att utveckla dina kunskaper inom språkområdet. Programmet erbjuder dig flera valmöjligheter att specialisera dina studier samtidigt som du får en kandidatexamen med ett språk som huvudämne (engelska, franska eller svenska). En ny och välutrustad språkstudio används i undervisningen. Programmet inleds med studier i ett valfritt språk (engelska, franska eller svenska), därefter följer en för samtliga studenter gemensam termin med studier i Allmän språkvetenskap. De följande tre terminerna ägnas åt språkstudier. Du bör vara uppmärksam på att engelska och franska rymmer litteraturvetenskapliga studier medan studierna i svenska inte gör detta. Sista terminen kan du antingen studera vidare inom Allmän språkvetenskap, läsa engelska på avancerad nivå eller läsa ytterligare 30 hp språk. Beroende på din ämneskombination kan du även under år tre läsa en valfri termin inom Högskolan.

Examen

Kandidatexamen. Studier utomlands

Högskolan i Halmstad har avtal om studentutbyte med flera universitet som kan ge dig möjlighet att läsa delar av programmet utomlands. Ta kontakt med programansvarig eller Högskolans internationella avdelning för mer information. Arbetsområden

Arbetsmarknaden uttrycker ett behov av människor som har mycket goda kunskaper i engelska, franska och svenska. Dessa kunskaper kan exempelvis användas inom översättning, tolkning och språkgranskning. Ofta önskas medarbetare som känner sig lika förtrogna med ”främmande” språkmiljöer som svenskspråkiga miljöer, och som kan bidra till att utveckla en verksamhet som är beroende av och bygger på tvåspråkighet. Kunskaper om svenska språket och aspekter som språksociologi är viktiga i roller som kräver förståelse för språkliga förmedlande processer. Behörighetskrav

För respektive språkval krävs: engelska: En B. franska: franska språket lägst C-språk kurs B/steg 3. svenska: Hi A, Sh A. Områdesbehörighet 2. Övrigt

Startar ht 10 och vt 11, helfart.

Programmets innehåll År 1 Termin 1 Svenska 30 hp Termin 2 Allmän språkvetenskap 1–30 hp År 2 Termin 3 Valfritt språk 30 hp Termin 4 Valfritt språk 30 hp År 3 Termin 5 Valfritt språk 30 hp Alternativt Valfri termin Termin 6 Valfritt språk 30 hp Alternativt Valfri termin Alternativt Allmän språkvetenskap 31–60 hp Reservation för ändringar.

Mer information Programansvarig Albi Verderio-Johansson tel. 035-16 74 69 Albi.Verderio-Johansson@hh.se Sektionssekreterare Catrin.Bengtsson tel. 035-16 76 31 Catrin.Bengtsson@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Leo-Jacques Jonas, 22 år, går på Språkprogrammet, inriktning franska. Hur är det att läsa på Högskolan i Halmstad? – Jag har studerat här i tre terminer nu och har otroligt kul. Det gäller att satsa på något man faktiskt är intresserad av. Det är viktigt att man håller i åtanke att man är här för att studera, men samtidigt är det nog nästan lika viktigt att inte glömma att njuta av den här tiden. Ett bra tips är att delta på nollningen, det är både otroligt kul och ett väldigt bra sätt att träffa blivande skolkamrater. Vad tänker du om din framtid? – Jag tror att jag satsar på att aldrig lämna det akademiska livet. Jag kommer nog att se mig om efter någon vidareutbildning som leder till arbete på högskola eller universitet. Det är min dröm i alla fall, sen kan det hända att man kommer in på andra spår efter hand. HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 43

Humaniora • Kurser Engelska Affärsengelska I, 7,5 hp

Kursen syftar till att ge grundläggande kunskaper om skriftlig affärskommunikation i engelska och träning i skriftlig språkfärdighet inom olika affärsområden. Kursen behandlar bland annat engelska affärsbrev och formalia, grundläggande affärstermer (båda för den privata och offentliga sektorn). Den ger även en introduktion till affärsrapportskrivningar. Kursen ges på distans. Behörighetskrav: En B Områdesbehörighet 2 kvartsfart ht 10, start v. 35, distans/internet D kvartsfart vt 11, start v. 03, distans/internet D Affärsengelska II 7,5 hp

Kursen ger fördjupade kunskaper om skriftlig affärskommunikation med betoning på avancerad rapport- och uppsatsskrivning inom olika affärsområden. Kursen ges på distans. Behörighetskrav: Affärsengelska I Platsgaranti kvartsfart vt 11, start v. 03, distans/internet D Engelsk grammatik och översättning 7,5 hp

Kursen syftar till att ge kunskap om skillnader mellan det engelska och svenska språket. Detta görs både genom teoretiska diskussioner (grammatik) och praktisk tillämpning (översättning). Behörighetskrav: En B Områdesbehörighet 2 kvartsfart ht 10, start v. 35, distans/internet D kvartsfart vt 11, start v. 03, distans/internet D Engelsk hörförståelse 7,5 hp

Kursen syftar till att träna upp förmågan att förstå talade texter (både amerikansk och brittisk engelska). Vi lyssnar bland annat på romaner, noveller och dialoger samt radio- och TV-program med blandat innehåll. Behörighetskrav: En B Områdesbehörighet 2 kvartsfart ht 10, start v. 35 kvartsfart vt 11, start v. 03

44 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

Engelsk vokabulär 7,5 hp

Vet du vad en ”nincompoop” är? Vet du vad uttrycket ”the pot is calling the kettle black” betyder? Om inte, och om du är nyfiken att få reda på det, är det här en spännande kurs för dig. Under kursens gång lär vi oss massor av nya ord, uttryck, ordspråk och facktermer. Vi tittar också på semantiska fält, ”false friends” och ord med mer än en betydelse.

halvfart ht 10, start v. 35, fortsätter vt 11, distans/internet D helfart vt 11, start v. 03 helfart vt 11, start v. 03, distans/internet D halvfart vt 11, start v. 03, fortsätter ht 11 halvfart vt 11, start v. 03, fortsätter ht 11, distans/internet D Engelska (61–90) 30 hp

Grundläggande behörighet kvartsfart vt 11, start v. 03, distans/internet D Engelska (1–30) 30 hp

Kursen innehåller dels färdighetsträning, dels litteratur och kultur. Den språkliga förmågan tränas genom kurser i muntlig och skriftlig språkfärdighet, samt i grammatik och fonetik. Kursen ger också en introduktion till brittisk och amerikansk litteratur, kultur och samhälle. Behörighetskrav: En B Områdesbehörighet 2 helfart ht 10, start v. 35 helfart ht 10, start v. 35, distans/internet D halvfart ht 10, start v. 35, fortsätter vt 11 halvfart ht 10, start v. 35, fortsätter vt 11, distans/internet D helfart vt 11, start v. 03 helfart vt 11, start v. 03, distans/internet D halvfart vt 11, start v. 03, fortsätter ht 11 halvfart vt 11, start v. 03, fortsätter ht 11, distans/internet D Engelska (31–60) 30 hp

Kursen vidareutvecklar såväl skriftlig och muntlig färdighet som förmågan att läsa och förstå litterära och lingvistiska verk. Litteraturkurserna tar upp både modern litteratur och grundläggande brittisk och amerikansk litteraturhistoria. Inom grammatik och lingvistik behandlas dels engelsk grammatik, dels allmän lingvistik. Behörighetskrav: Engelska allmän inriktning (1–30) 30 hp Platsgaranti helfart ht 10, start v. 35 helfart ht 10, start v. 35, distans/internet D halvfart ht 10, start v. 35, fortsätter vt 11

Kursen är i många av seenden en fördjupning av tidigare kurser. Praktisk tillämpning av modern litterär teoribildning sker i anslutning till studium av skönlitteratur från 1600-talet och framåt. Motsvarande språkvetenskapligt inriktade kurs fokuserar på teori och metod inom områden såsom andraspråksinlärning, psykolingvistik, sociolingvistik etc. En stor del av kursen ägnas åt självständigt författande av en vetenskaplig uppsats inom antingen lingvistik eller skönlitteratur. Detta arbete sker i samråd med handledare. Behörighetskrav: Engelska allmän inriktning (1–60) 60 hp Platsgaranti helfart ht 10, start v. 35 helfart ht 10, start v. 35, distans/internet D halvfart ht 10, start v. 35, fortsätter vt 11 halvfart ht 10, start v. 35, fortsätter vt 11, distans/internet D helfart vt 11, start v. 03 helfart vt 11, start v. 03, distans/internet D halvfart vt 11, start v. 03, fortsätter ht 11 halvfart vt 11, start v. 03, fortsätter ht 11, distans/internet D Engelska för bank- och finansväsende 7,5 hp

Kursen behandlar engelsk terminologi inom finanssektorn samt rapportskrivning och terminologi för bokföring, revision, redovisning och marknadsföring. Behörighetskrav: En B Områdesbehörighet 2 kvartsfart ht 10, start v. 35, distans/internet D Engelska för forskare 7,5 hp

En tvärvetenskaplig och processbaserad kurs i avancerat vetenskapligt skrivande på engelska, avsedd främst for doktorander, post-doc och andra som ämnar publicera texter på engelska. Kursen tar även

A = Avancerad nivå D = Distansutbildning. Träffar kan förekomma, se s. 157.

Humaniora • Kurser upp praktiska frågor som författandet av ansökningar om forskningsmedel.

digt arbete ingår som en stor och viktig del av kursen.

Behörighetskrav: En B Områdesbehörighet 2 kvartsfart vt 11, start v. 03, distans/internet D

Behörighetskrav: Engelska allmän inriktning (1–90) 90 hp Platsgaranti halvfart ht 10, start v. 35, fortsätter vt 11, distans/internet D helfart vt 11, start v. 03 halvfart vt 11, start v. 03, fortsätter ht 11, distans/internet D

Engelska med affärsinriktning (1–30) 30 hp

I engelska med affärsinriktning ingår ett antal delkurser som siktar mot muntlig och skriftlig språkfärdighet i det engelska språket tillsammans med affärsengelska (7,5 hp). Studenterna läser till exempel grammatik och översättning, uttalslära och uppsatsskrivning med ett antal sammankomster och skriftliga tentor i Halmstad. Delkursen i affärsengelska sköts helt på distans via Högskolans webbaserade plattform för distansutbildning. Grundläggande behörighet halvfart ht 10, start v. 35, fortsätter vt 11, distans/internet D halvfart vt 11, start v. 03, fortsätter ht 11, distans/internet D Engelska – litteraturvetenskaplig inriktning 30 hp A

Kursen i engelska med litteraturvetenskaplig inriktning på avancerad nivå är en fördjupningskurs med mer självständigt arbete. Här får studenterna i större utsträckning använda den begreppsapparat som forskningen begagnar sig av. Teorier och tillämpning av dessa diskuteras och övas i seminarier, och ett självständigt arbete ingår som en stor och viktig del av kursen. Behörighetskrav: Engelska allmän inriktning (1–90) 90 hp Platsgaranti halvfart ht 10, start v. 35, fortsätter vt 11, distans/internet D helfart vt 11, start v. 03 halvfart vt 11, start v. 03, fortsätter ht 11, distans/internet D

Engelska – språkvetenskaplig inriktning 30 hp A

Kursen i engelska med språkvetenskaplig inriktning på avancerad nivå är en fördjupningskurs med mer självständigt arbete. Här får studenterna i större utsträckning använda den begreppsapparat som forskningen begagnar sig av. Teorier och tillämpning av dessa diskuteras och övas i seminarier, och ett självstän-

Jane Austens värld 7,5 hp

Kursen syftar till att ge en introduktion till Jane Austens författarskap. Kursen behandlar samtliga romaner utifrån ett socialhistoriskt och genusperspektiv. Den ger även en överblick över Austens litterära samtid. Kursen ges på distans. Behörighetskrav: En B Områdesbehörighet 6 kvartsfart ht 10, start v. 35, distans/internet D Medicinsk engelska 7,5 hp

Kursen ger en introduktion till engelsk fackterminologi inom medicin och till dokumentation och rapportskrivning inom sjukvården. Behörighetskrav: En B Områdesbehörighet 2 kvartsfart vt 11, start v. 03, distans/internet D Praktisk engelska 30 hp

Kursen syftar till att öka students förmåga att förstå skriven och talad engelska samt att förbättra studentens egen skriftliga och muntliga förmåga. Den ger inte behörighet till vidare engelskstudier.

Grundläggande behörighet halvfart ht 10, start v. 45 (undervisningen bedrivs på engelska) Film, psykologi och identitet 7,5 hp

Kurs i filmanalys som berör filmens identitetsskapande förmåga genom dess sätt att gestalta människan på. Detta belyses genom olika psykologiska teorier och människosyner, vilka ligger bakom det filmiska uttryckssättet. Olika synsätt på normalt/onormalt beteende tas upp. Bildmanusarbete samt muntliga och skriftliga filmanalyser ingår. Grundläggande behörighet kvartsfart vt 11, start v. 03 Filmvetenskap (1–30) 30 hp

Genom kritisk reflexion analyseras bildspråk, människosyn och berättarstilar i film. Filmhistoria samt filmteori, framför allt postkolonial teori och världsfilm, studeras. Grundläggande behörighet helfart ht 10, start v. 35 halvfart ht 10, start v. 35, fortsätter vt 11 helfart vt 11, start v. 03 halvfart vt 11, start v. 03, fortsätter ht 11 Filmvetenskap (31–60) 30 hp

Dokumentärfilm, senare filmhistoria och olika filmteorier fokuseras. Författandet av en uppsats ingår. Behörighetskrav: Filmvetenskap (1–30) 30 hp Platsgaranti helfart vt 11, start v. 03

Grundläggande behörighet halvfart ht 10, start v. 35, fortsätter vt 11 halvfart vt 11, start v. 03, fortsätter ht 11

Filmvetenskap (61–90) 30 hp

Filmvetenskap

Behörighetskrav: Filmvetenskap (1–60) 60 hp Platsgaranti helfart ht 10, start v. 35

Bergman och den moderna svenska filmen 7,5 hp

Inte bara Ingmar Bergman står i kursens centrum utan även den yngre generationen svenska filmskapare som L Moodysson och J Fares. Vi tittar på filmproduktionen i Sverige, hur filmerna reflekterar samhället och hur genus, klass och etnicitet framställs.

Fördjupad analys och problematisering av olika film- och medieteorier ingår. Vetenskapsteori fokuseras. En självständigt författad uppsats utifrån teoretiska perspektiv ingår.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 45

Humaniora • Kurser Franska Franska (1–30) 30 hp

Kursens syfte är att genom träning i grundläggande grammatik, ordkunskap, uttal, talfärdighet och textläsning utveckla språkfärdigheten i franska samt att förbereda för Franska 31–60. Du har även möjlighet att inom kursen studera franska på ett lärosäte i Frankrike. Behörighetskrav: franska C-språk kurs B/steg 3 Områdesbehörighet 2 helfart ht 10, start v. 35 helfart ht 10, start v. 35, distans/internet D helfart vt 11, start v. 03, distans/internet D Franska (31–60) 30 hp

Denna fristående kurs har som syfte att vidareutveckla språkfärdigheten i franska, ge teoretiska insikter om franska språket och den fransktalande litteraturen. I kursen tränar du även översättning till franska. Du har även möjlighet att inom kursen studera franska på ett lärosäte i Frankrike. Behörighetskrav: Franska (1–30) 30 hp Platsgaranti helfart vt 11, start v. 03 helfart vt 11, start v. 03, distans/internet D Franska (61–90) 30 hp

Kursens syfte är att ge studenterna ökad färdighet i användningen av franska språket i tal och skrift samt vidgade kunskaper inom ett av följande områden: Frankrikes språk, litteratur, kultur och samhällsförhållanden. Du har även möjlighet att inom kursen studera franska på ett lärosäte i Frankrike. Behörighetskrav: Franska (1–60) 60 hp Platsgaranti helfart ht 10, start v. 35 helfart ht 10, start v. 35, distans/internet D Franska I, 7,5 hp

Detta är den första av fyra fristående distanskurser som ges på kvartsfart. De fyra kurserna ger tillsammans 30 poäng och förebereder dig för franska 31–60. I Franska I tränar du uttal, läsförståelse, skrivfärdighet, realia och grammatik. Dator och webbkamera krävs för att du ska kunna följa med i undervisningen. 46 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

Behörighetskrav: franska C-språk kurs B/steg 3 Områdesbehörighet 2 kvartsfart ht 10, start v. 35, distans/internet D kvartsfart vt 11, start v. 03, distans/internet D Franska II 7,5 hp

I Franska II vidareutvecklar du dina kunskaper i läsförståelse, skrivfärdighet, översättning, realia och grammatik. Tillgång till dator och webbkamera krävs för att du ska kunna följa med i undervisningen. Behörighetskrav: Franska I Platsgaranti kvartsfart ht 10, start v. 35, distans/internet D kvartsfart vt 11, start v. 03, distans/internet D Franska III 7,5 hp

I Franska III vidareutvecklar du dina kunskaper i läsförståelse, skrivfärdighet, översättning, realia och grammatik. Tillgång till dator och webbkamera krävs för att du ska kunna följa med i undervisningen. Behörighetskrav: Franska I samt Franska II Platsgaranti kvartsfart ht 10, start v. 35, distans/internet D kvartsfart vt 11, start v. 03, distans/internet D Franska IV 7,5 hp

I Franska IV vidareutvecklar du dina kunskaper i läsförståelse, skrivfärdighet, översättning, fransk historia och grammatik. Den avslutas emellertid med ett riksprov, en salskrivning som du kan göra antingen i Halmstad eller på annan ort. Efter avslutat kurs kan du fortsätta på franska 31–60 antingen på campus eller på distans. Behörighetskrav: Franska I, Franska II samt Franska III Platsgaranti kvartsfart ht 10, start v. 35, distans/internet D kvartsfart vt 11, start v. 03, distans/internet D Nybörjarfranska 30 hp

Kursen omfattar 20 veckor. Utbildningens mål är att ge elementära kunskaper

i fransk formlära, syntax och ordförråd samt viss färdighet i textläsning och i att förstå och uttrycka sig på enklare franska. Kursen ges som bastermin. Kursen ger behörighet att läsa franska inom Språkprogrammet samt behörighet att läsa Franska 1–30 hp vid Högskolan i Halmstad. Kursen riktar sig även till studenter som vill repetera sina franskkunskaper. Grundläggande behörighet halvfart ht 10, start v 35, fortsätter vt 11 halvfart vt 11, start v 03, fortsätter ht 11

Historia Etnicitet och nationalism i Europa 7,5 hp

Nationalism och etnicitet upplevs av många människor som ett av vår tids allvarligaste sociala och politiska problem i Europa. Syftet med kursen är att belysa både de teoretiska förklaringsmodeller och de konkreta historiska förutsättningar och föreställningar som kan förklara hur och varför dagens Europa i så hög grad präglats av en ”nationalismens renässans”. Grundläggande behörighet kvartsfart vt 11, start v. 03 Halland mellan danskt och svenskt 7,5 hp

Kursen syftar till att med utgångspunkt i Hallands övergång från Danmark till Sverige på 1600-talet ge fördjupad kunskap om generella vetenskapliga problem och frågor knutna till integration, interaktion och identitetskonstruktioner i Norden och Europa under perioden 1500–1800. Grundläggande behörighet kvartsfart ht 10, start v. 35 Historia (1–30) 30 hp

Kursen ger en översiktlig kunskap om centrala utvecklingslinjer och tillstånd i historien som påverkat vår egen samtid. Tidsperspektivet är långt – från forntid till nutid – och fokus är satt på händelser, processer och fenomen av betydelse både internationellt och nationellt. Särskild vikt läggs vid insikten om olika möjligheter att skapa sammanhang och förståelse i historiens mångfald och att

A = Avancerad nivå D = Distansutbildning. Träffar kan förekomma, se s. 157.

Humaniora • Kurser kritiskt kunna värdera historiska framställningar och källor. Behörighetskrav: Hi A, Sh A Områdesbehörighet 1 helfart ht 10, start v. 35 helfart vt 11, start v. 03 Historia (31–60) 30 hp

Kursen syftar till fördjupade kunskaper i historia som vetenskap; om teorier och metoder, deras betydelse och användningsområden. Ett par aktuella forskningsfält uppmärksammas särskilt i form av temakurser, och genom den avslutande uppsatskursen ges inom vissa ramar möjlighet att välja ämnesområde för fördjupade studier. Målet är att skapa förutsättningar för ett självständigt inhämtande av historievetenskapligt relevant information och förmåga att kommunicera och diskutera historiska ämnen. Behörighetskrav: Historia (1–30) 30 hp Platsgaranti helfart vt 11, start v. 03

Historiedidaktik 7,5 hp

Kursen behandlar historiedidaktiska problem utifrån de grundläggande frågorna vad (innehållsaspekten), varför (målaspekten) och hur (förmedlingsaspekten). Särskild vikt ägnas historieämnets roll för uppbyggnaden av ett identitetsformerande kulturarv och de utmaningar detta innebär i ett föränderligt och flerkulturellt samhälle. Behörighetskrav: Historia (1–60) 60 hp eller lärarexamen kvartsfart vt 11, start v. 03, distans/internet D Introduktion till Kinas historia och kultur 7,5 hp

Kursen ger en överblick och introduktion till Kinas historia och kultur, från kejsardynastiernas Kina fram till dagens socialism och industriella utveckling. Grundläggande behörighet kvartsfart ht 10, start v. 35

Idé- och lärdomshistoria

Historia (61–90) 30 hp

Kursen är inriktad på att ge fördjupade kunskaper ifråga om historievetenskaplig teori och metod, en ingående kännedom om den historiografiska utvecklingen samt en forskningsaktuell insikt av både teoretisk och empirisk art inom ett specifikt ämnesområde. Syftet är att skapa förutsättningar för att följa den historievetenskapliga utvecklingen samt att utveckla förmågan till kritisk analys och värdering av såväl källmaterial som vetenskaplig litteratur.

Etik 7,5 hp

Behörighetskrav: historia 60 hp Platsgaranti helfart ht 10, start v. 35

Kursens syfte är ett ge grundläggande kunskap i idéhistoria. Idéhistoriska studier ger insikter i den mångfald av tankeformer som har varit och är av betydelse för individer och samhällen i främst västerlandet, men också i andra delar av världen. I kursen diskuteras ett stort antal begrepp som förekommer inom dagens forskning och i den politiska debatten. Särskild vikt läggs vid filosofins, naturvetenskapernas och det politiska tänkandets historia från antiken till nutiden.

Historia 30 hp A Kursen innebär avancerade studier i historiografi och metodologi i syfte att både bredda och fördjupa förmågan till adekvat kritisk analys, konstruktiv historievetenskaplig argumentation och att på egen hand kunna orientera sig inom olika forskningsfält. Kunskaperna konkretiseras i en självständig historisk undersökning och forskningsrapport. Målet är att skapa förutsättningar för fortsatta studier inom forskarutbildningen.

Behörighetskrav: historia 90 hp Platsgaranti helfart vt 11, start v. 03

Syftet med kursen är att ge kunskap om grundläggande moraliska problem och begrepp. Aktuella etiska riktningar behandlas. Särskild vikt läggs vid förhållandet mellan etik och religion, etik och vetenskap respektive etik och politik. Grundläggande behörighet kvartsfart ht 10, start v. 35 Idé- och lärdomshistoria (1–30) 30 hp

Grundläggande behörighet helfart ht 10, start v. 35

skap i idéhistoria. De sociala och historiska förutsättningarna för tänkandet anlyseras genom specialiserade studier av utvalda teman. Särskild vikt läggs vid läsningen och tolkningen av idéhistoriska texter. Även svensk idé- och lärdomshistoria, både som vetenskap och som forskningsområde, behandlas. Behörighetskrav: Idé- och lärdomshistoria (1–30) 30 hp Platsgaranti helfart vt 11, start v. 03 Idé- och lärdomshistoria (61–90) 30 hp

Kursens syfte är att utveckla både teoretiska och praktiska kunskaper i idéhistorisk vetenskaplig metod. Genom studier inom ett valt forskningsområde och författandet av en uppsats övas förmågan att självständigt behandla ett vetenskapligt ämne samt att framställa resultatet i den vetenskapliga artikelns form. Behörighetskrav: Idé- och lärdomshistoria (1–60) 60 hp. Platsgaranti helfart ht 10, start v. 35 Kropp och själ 7,5 hp

Syftet med kursen är att ge kunskap om uppkomsten av uppdelningen av människan i en ”kropp” och en ”själ”. Synen på kroppen och själen i deras inbördes relation från antiken till nutiden behandlas. Särskild vikt läggs vid filosofiska och medicinska aspekter samt frågor om etnicitet, genus och klass. Grundläggande behörighet kvartsfart vt 11, start v. 03

Kinesiska Introduktion till kinesiska 7,5 hp

Kursen ger en introduktion till rikskinesiska (putonghua) för nybörjare och riktar sig till dig som avser att studera och resa i Kina eller ha kinesiska affärskontakter. Behörighetskrav: En B Områdesbehörighet 2 kvartsfart vt 11, start v. 03

Idé- och lärdomshistoria (31–60) 30 hp

Kursens syfte är att ge fördjupad kunHÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 47

Humaniora • Kurser Konstvetenskap Konstpedagogik III 7,5 hp

Kursen syftar till att ge kunskap om olika aspekter som är viktiga i rollen som konstpedagog. Kursen vänder sig i första hand till yrkesverksamma inom området. Denna kurs har som huvudtema hur planering och genomförande av konstutställningar kan integreras med konstpedagogiska förhållningssätt. Behörighetskrav: ett års erfarenhet från konstnärlig verksamhet eller verksamhet inom museiområdet kvartsfart ht 10, start v. 35

deller. Studenterna ges också möjlighet att fördjupa sina historiska kunskaper inom ett givet område eller en historisk period. Terminen avslutas med en mindre uppsats som syftar till att praktiskt fördjupa studenternas insikter i frågor som rör konstvetenskapligt skrivande. Behörighetskrav: Konstvetenskap (1–30) 30 hp Platsgaranti helfart vt 11, start v. 03

skeenden, idéer och värderingar i svensk formgivning. Grundläggande behörighet helfart vt 11, start v. 03 helfart vt 11, start v. 03, distans/internet D

Kulturvetenskap Kultur och regional utveckling 60 hp

Kursen syftar till att ge studenterna fördjupade allmänna och ämnesspecifika insikter och färdigheter i kritisk analys, argumentation och diskussion. Studenterna övas i att tillämpa detta i skriftlig och muntlig form, enskilt och i grupp, i samband med läskurser såväl som under uppsatskursen. Vidare syftar kursen till fördjupade insikter i modern konst och konstteori samt nyare konstvetenskapliga fält-, analys- och metodvägar.

Kursen belyser förutsättningarna för att använda kultur som resurs i den lokala och regionala utvecklingen och ger teoretiska och metodiska verktyg för att integrera kultur i regionalt utvecklingsarbete. Kursen förenar kulturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga perspektiv. Föreläsningar varvas med seminarier kring fallstudier, vilket gör att teori och praktisk tillämpning förenas på ett naturligt sätt i kursen. Kursen avslutas med ett handlett projektarbete.

Behörighetskrav: ett års erfarenhet från konstnärlig verksamhet eller verksamhet inom museiområdet kvartsfart vt 11, start v. 03

Behörighetskrav: Konstvetenskap (1–60) 60 hp Platsgaranti helfart ht 10, start v. 35

Grundläggande behörighet Platsgaranti helfart ht 10, start v. 35, fortsätter vt 11 helfart vt 11, start v. 03, fortsätter ht 11

Konstvetenskap (1–30) översiktskurs inriktning 1900-talskonst 30 hp

Offentlig konst i Sverige 7,5 hp

Konstpedagogik IV 7,5 hp

Kursen syftar till att ge översiktliga kunskaper om västerländsk konst och arkitektur samt historieskrivningen från antiken och framåt med särskild tyngdpunkt på 1900-talets konst, ur internationellt och svenskt perspektiv. Bilder och arkitektur relateras till de samhällen som de tillkommit i, till konsttraditionen och brotten med konsttraditionen samt till individuella bildskapare och arkitekter. Genom bildanalyser övas studenterna fortlöpande i att använda bilder som utgångspunkt för analytiska resonemang. Grundläggande behörighet helfart ht 10, start v. 35 halvfart ht 10, start v. 35, fortsätter vt 11, distans/internet D Konstvetenskap (31–60) 30 hp

Studierna på denna nivå syftar till fördjupade kunskaper som rör konstvetenskaplig teori och bildtolkning genom studier av bildperception, bildskapandets förutsättningar, genusteori, konstvetenskapens historiografi och bildtolkningsmo48 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

Konstvetenskap (61–90) 30 hp

Med hjälp av fallstudier och historisk orientering undersöks hur konventioner kring motiv och gestaltning förändrats under perioden 1900–2010. För att belysa förändrade idéer kring syftet med offentlig konst relateras detta till övergripande konsthistoriska och kulturpolitiska förhållanden. Behörighetskrav: Konstvetenskap (1–30) översiktskurs inriktning 1900-talskonst 30 hp kvartsfart vt 11, start v. 03, distans/internet D Svensk formgivning (1–30) 30 hp

Kursen syftar till orienterande överblick och fördjupning i svensk formgivning från 1880-talet till 2000-talet. Möbelformgivning, textil och industriell formgivning behandlas. Enskilda formgivare diskuteras, deras produktion och formspråk analyseras. Detta görs mot bakgrund av svenska, nordiska och internationella sammanhang. Formgivarrollen diskuteras och problematiseras liksom historieskrivningen kring svensk formgivning. Genom studiet av olika litteratur och källtexter sätts fokus på viktiga

Litteraturvetenskap Arbetarlitteratur då och nu 7,5 hp

Kursen tar upp vad arbetarlitteratur är och hur den definierats vid olika tidpunkter. Frågor som diskuteras är till exempel om vår tids blogg kan kallas arbetarlitteratur och om en arbetarförfattare måste vara arbetare för att kunna kallas arbetarförfattare. Kursen ger även en översikt över arbetarlitteraturens historia och behandlar dels relationen mellan arbetarlitteratur och borgerlig litteratur, dels relationen mellan olika sorters arbetarlitteratur. Arbetarlitteraturens position i den litterära offentligheten då och nu diskuteras. Grundläggande behörighet kvartsfart vt 11, start v. 03 Litteraturvetenskap (1–30) 30 hp

Kursen ger grundläggande kunskap om vad skönlitteratur och litteraturvetenskap är. Studenten ges möjlighet att läsa och analysera olika typer av litterära verk samt att skapa sig en översiktlig bild av litteraturens historia. Den litterära berättelsens historia från Homeros till data-

A = Avancerad nivå D = Distansutbildning. Träffar kan förekomma, se s. 157.

Humaniora • Kurser spelens berättande, lyrikens historia från Sapfo till rockpoesi och dramats historia från Euripides till vår tids TV och film studeras. Behörighetskrav: Hi A, Sh A Områdesbehörighet 1 halvfart ht 10, start v. 35, fortsätter vt 11 halvfart vt 11, start v. 03, fortsätter ht 11 Litteraturvetenskap (1–60) 60 hp

Grundkursen, som både har en litteraturhistorisk och en litteraturteoretisk aspekt, ger kunskap om litteratur från skilda tider och belyser olika vägar till den litterära texten. Det är texten – berättande, lyrisk eller dramatisk – som ställs i centrum och som tolkas genom att sättas in i olika sammanhang. Undervisningen är inriktad på textanalys, varvad med föreläsningar som ger mer övergripande perspektiv. Behörighetskrav: Hi A, Sh A Områdesbehörighet 1 helfart ht 10, start v. 35, fortsätter vt 11

Religion och bildkonst i det sena 1900-talet 7,5 hp

Kursen behandlar religion och trosföreställningar under det sena 1900-talet och hur detta gestaltats i bild. Konstbilder, populärkulturens bilder, illustrationer, karikatyrer och tidningsbilder diskuteras i relation till samhälleliga kontexter utifrån religions- och konstvetenskapliga perspektiv. Grundläggande behörighet halvfart vt 11, start v. 13, distans/internet D Religionsvetenskap (1–30) 30 hp

Kursen är en introduktion till religionsvetenskap som ett humanistiskt ämne. Dess övergripande mål är att studenten ska tillägna sig grundläggande kunskap om olika religiösa traditioner (till exempel kristendom, judendom, islam, hinduism och buddhism) som kulturyttringar i historia och nutid, samt om olika sätt att vetenskapligt studera religiösa idésystem och praktiker. Särskilt betonas religioners mångfald och förändring över tid. Vidare fokuseras religioners förutsättningar i relation till modernitet och globalisering.

Litteraturvetenskap (61–90) 30 hp

Fortsättningskursen fördjupar den litteraturhistoriska förståelsen, den litteraturteoretiska insikten och den analytiska förmågan. Kursens tyngdpunkt ligger vid en uppsats på 15 högskolepoäng som ger möjlighet till fördjupning, kritiskt tänkande och självständigt arbete. Behörighetskrav: litteraturvetenskap 60 hp Platsgaranti helfart ht 10, start v. 35

Religionsvetenskap Islam i nutiden 7,5 hp

Kursen är en introduktion till religionen islam och framför allt till dess roller och funktioner i nutiden: på individ-, gruppoch samhällsnivå. Teman som tas upp är till exempel vardagsislam, politisk islam, islam och globalisering, islam på internet och islam i Sverige. Grundläggande behörighet halvfart vt 11, start v. 13, distans/internet D

Grundläggande behörighet helfart ht 10, start v. 35 halvfart ht 10, start v. 35, fortsätter vt 11, distans/internet D Religionsvetenskap (31–60) 30 hp

Kursen bygger på den tidigare kursen religionsvetenskap 1–30. Den innehåller en orientering i forntida religioner, en fördjupning i olika sätt att studera religiösa idésystem och praktiker i historia och nutid, samt en orientering i moderna tros- och livsåskådningar. Vidare tillkommer ett skriftligt arbete där studenten får möjlighet att fördjupa sig i ett eget valt ämne inom ramen för religionsvetenskap som humanistiskt ämne. Behörighetskrav: Religionsvetenskap (1–30) 30 hp Platsgaranti helfart vt 11, start v. 03 Religionsvetenskap (61–90) 30 hp

Kursen bygger på den tidigare kursen Religionsvetenskap 31–60. Den innehåller moment av ämneshistorik samt religionsvetenskaplig teori och metod. Studenten tränas i att diskutera och analysera religionsvetenskapliga problem och frågeställ-

ningar. Studenten ska också inom ramen för kursen författa ett större självständigt religionsvetenskapligt arbete där hon eller han samlar in, värderar, sammanställer och utifrån ett religionsvetenskapligt perspektiv bearbetar ett material. Behörighetskrav: Religionsvetenskap (1–60) 60 hp Platsgaranti helfart ht 10, start v. 35

Spanska Litteratur och realia om Latinamerika 7,5 hp

Kursen innebär ett koncentrerat studium av den latinamerikanska geografin och den nyare historien samt det latinamerikanska samhället. Kursen orienterar också om kulturliv och litteratur. Förutom läsning av skönlitterära texter och två moderna romaner, ingår i kursen även spelfilmer och dokumentärfilmer. Behörighetskrav: spanska C-språk kurs B/steg 3 Områdesbehörighet 2 halvfart ht 10, start v. 35 kvartsfart ht 10, start v. 35 Litteratur och realia om Spanien 7,5 hp

Kursen innebär ett koncentrerat studium av geografiska, nyare historiska och samhälleliga förhållande i Spanien. Den orienterar också om kulturliv och litteratur i Spanien. Förutom läsning av ett urval av skönlitterära texter och två romaner, ingår i kursen spelfilmer och dokumentärfilmer. Behörighetskrav: spanska C-språk kurs B/steg 3 Områdesbehörighet 2 halvfart ht 10, start v. 45 kvartsfart vt 11, start v. 03 Nybörjarspanska 30 hp

Utbildningens mål är att ge elementära kunskaper i spansk formlära, syntax och ordförråd samt viss färdighet i textläsning och i att förstå och uttrycka sig på enklare spanska. Kursen ges som bastermin. Den ger behörighet till spanska inom Språkprogrammet samt behörighet Spanska 1–30 hp vid Högskolan i Halmstad. Kursen riktar sig även till studenter som vill repetera sina spanskkunskaper.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 49

Humaniora • Kurser Grundläggande behörighet halvfart ht 10, start v. 35, fortsätter vt 11 Spansk grammatik I, 7,5 hp

Grundlig genomgång av den spanska grammatikens mest elementära moment. Undervisningen är på spanska och består av föreläsningar samt övningar. Behörighetskrav: spanska C-språk kurs B/steg 3 Områdesbehörighet 2 halvfart ht 10, start v. 35 kvartsfart ht 10, start v. 35

Spanska – konversationskurs i nutida spansk litteratur I, 7,5 hp

Här erbjuds en konversationskurs på spanska där vi kommer att diskutera och analysera nutida spansk litteratur.

Svenska språket (61–90) 30 hp

Behörighetskrav: spanska C-språk kurs B/steg 3 Områdesbehörighet 2 kvartsfart ht 10, start v. 35 Spanska – konversationskurs i nutida spansk litteratur II 7,5 hp

Kursen riktar sig till dig som vill fortsätta diskutera och analysera nutida spansk litteratur.

Spansk grammatik II 7,5 hp

Kursen riktar sig till dig som vill repetera, studera samt öva på de svåraste momenten i spansk grammatik, vilka gås igenom grundligt. Undervisningen, som är på spanska, består av föreläsningar. Behörighetskrav: spanska C-språk kurs B/steg 3 Områdesbehörighet 2 Platsgaranti halvfart ht 10, start v. 45 kvartsfart vt 11, start v. 03 Spanska (1–30) 30 hp

Kursen syftar att utöka studenternas kunskaper i det spanska språket och i den spansktalande kulturen genom läsning av moderna litterära verk, grundlig genomgång av grammatik samt föreläsningar/seminarier om litteratur, konst och historia. Behörighetskrav: spanska C-språk kurs B/steg 3 Områdesbehörighet 2 helfart ht 10, start v. 35 halvfart ht 10, start v. 35, fortsätter vt 11

Behörighetskrav: spanska C-språk kurs B/steg 3 Områdesbehörighet 2 Platsgaranti kvartsfart vt 11, start v. 03

Svenska språket Svenska språket (1–30) 30 hp

Kursen presenterar olika språkvetenskapliga synsätt och metoder. Svenska språkets struktur och uppbyggnad på skilda nivåer studeras. Barns språktillägnande och -utveckling behandlas tillsammans med grundläggande teorier om förstaoch andraspråksinlärning. Vidare orienterar kursen om språkliga variationer som dia-, socio-, sexo- och kronolekter. Bruksprosatexter analyseras ur ett kommunikativt perspektiv. I samband med praktiska tal- och skrivövningar introduceras grunderna i klassisk retorik, liksom ett processinriktat arbetssätt.

Svenska språket (31–60) 30 hp

Kursens målsättning är att förbättra studentens litterära kunskaper genom läsning och analysering av moderna samt klassiska verk. Vi arbetar också med uttalet, både i teori och i praktik i vår moderna språkstudio samt med den skriftliga färdigheten.

Kursen ger en översiktlig presentation av svenska dialekter samt breddar och fördjupar tidigare förvärvade kunskaper i språksociologi. Svensk språkhistorisk utveckling från runtid till nutid presenteras i anslutning till läsning av äldre texter. Kursen innehåller vidare ett fördjupat studium av klassisk retorik liksom analyser av retoriken som påverkansmedel i olika tider och sammanhang. Studenten avslutar kursen med en självständigt författad uppsats inom svenska språket. Denna ska stå på vetenskaplig grund och ventileras i seminarium.

50 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

Kursen ger breddade och fördjupade kunskaper inom främst svensk språkvetenskap. En inledande metodkurs presenterar olika vetenskapliga tänkesätt och ökar den teoretiska medvetenheten. Kursen erbjuder vidare ett antal valfria läskurser, avsedda att ytterligare fördjupa studentens ämneskunskaper inom ett visst avgränsat område. En självständigt författad uppsats avslutar kursen. Uppsatsen ska stå på stadig vetenskaplig grund och ventileras i seminarium. Behörighetskrav: Svenska språket (1–60) 60 hp Platsgaranti helfart ht 10, start v. 35 Är vissa förnamn bättre än andra? 7,5 hp

Valet av förnamn är en fråga som engagerar nästan alla eftersom var och en åtminstone har ett eget namn. Den här kursen handlar om svenska förnamn i alla former: historisk och framtida namngivning, trender och influenser, socialt skiktade förnamn samt spridning av förnamn. Grundläggande behörighet halvfart vt 11, start v. 03

Behörighetskrav: Hi A, Sh A Områdesbehörighet 1 helfart ht 10, start v. 35

Spanska (31–60) 30 hp

Behörighetskrav: Spanska (1–30) 30 hp Platsgaranti halvfart ht 10, start v. 35, fortsätter vt 11 helfart vt 11, start v. 03

Behörighetskrav: Svenska språket (1–30) 30 hp Platsgaranti helfart vt 11, start v. 03

A = Avancerad nivå D = Distansutbildning. Träffar kan förekomma, se s. 157.

Informatik, Medier & kommunikation

Affärssystemprogram – inriktning informatik 180 hp Informationslogistik 180 hp Medier och kommunikation i teori och praktik 180 hp Multimediadesign 180 hp Valfritt informatikprogram 180 hp Webbdesign 120 hp Webbdesign 60 hp Masterutbildningar Kurser

52 53 54 55 56 57 58 59 60

Informatik, medier och kommunikation • Program Programmets innehåll Informatik (huvudområdet) 105 hp Företagsekonomi 60 hp Valfria kurser 15 hp År 1 Organisation och individers utveckling 7,5 hp IT-användning i organisationer 7,5 hp Affärsredovisning 7,5 hp Marknadsföring 7,5 hp Ekonomistyrning 7,5 hp Systemutveckling 7,5 hp Affärssystemets roll 7,5 hp Databaser och databasdesign 7,5 hp År 2 Finansiering 7,5 hp Programmering i Visual Basic .NET 7,5 hp Verksamhetsstrategi 7,5 hp IT-strategi 7,5 Ledning av verksamhetsprojekt 7,5 hp Databashantering och beslutsstöd 7,5 hp Processer och flöden i affärssystem 7,5 hp Design och hantering av affärssystem 7,5 hp År 3 Informatik (61–90) 30 hp (valbara delkurser 15 hp, uppsats 15 hp) Arbetsplatsanknutet projekt 15 hp Valbara kurser 15 hp Reservation för ändringar.

Mer information Programansvarig Lars-Göran Persson tel. 035-16 75 23 erp-inf@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Affärssystemprogram – inriktning informatik 180 hp Vill du bli attraktiv för arbetsgivare i framtiden? Titta då extra noga på den här framtidsinriktade informatikutbildningen med möjlighet till hög anställningsbarhet i olika typer av organisationer och yrkesroller. I framtiden kommer affärssystem att ha betydelse för de flesta yrkesroller och vara en av de viktigaste ledningsfrågorna oavsett om det är i tillverkningsföretag, handelsföretag, offentlig sektor eller i serviceorienterade verksamheter. Affärssystem är integrerade system för organisering, styrning och uppföljning av affärsverksamhet. Framtidens informatiker kommer att behöva förstå och hantera integration av affärssystem i allt större utsträckning. Kompetens kring affärssystem innefattar såväl förståelse för affärsverksamhet som de möjligheter och begränsningar IT ger. Programmet ger dig möjlighet att bygga en god grund inom ämnena informatik och företagsekonomi. Programmet är uppbyggt med ämnesintegration där projekt behandlar frågeställningar kring affärssystem. Du får förståelse för vikten av att arbeta i affärssystem och får dessutom praktisk erfarenhet. Under utbildningen får du arbeta med användbara verktyg för utvecklings- och designarbete. Inom utbildningen ges möjlighet till arbetsplatspraktik, vilket innebär att du får arbeta med ett projekt på plats i en organisation. Projektet knyts till en arbetsplats där du arbetar med affärssystemrelaterade arbetsuppgifter. Detta ger dig en unik möjlighet att inom ramen för utbildningen knyta kontakter med framtida arbetsgivare. Du ansvarar själv för att ordna praktikplats med stöd från Högskolan.

Examen

Kandidatexamen. Studier utomlands

Inom ramen för programmet finns möjlighet att studera utomlands. Vi har kontakt med universitet i bland annat Belgien, England, Kanada och USA. Arbetsområden

Efter utbildningen kan du bli verksam i ledande roller inom ’’management’’ och IT. Exempel på yrkesroller kan vara ITmanager, affärssystemkonsult, IT-chef, IT-projektledare, systemutvecklare och verksamhetsutvecklare. Det finns ett stort intresse bland företag och konsultverksamhet som har ett ökat behov av den kompetensprofil som programmet ger. Utbildningen kan tack vare kopplingen till affärssystem även ge ingångar till jobb inom ekonomi och organisation i ett företag. Behörighetskrav

Ma C, Sh A. Områdesbehörighet 4. Övrigt

Startar ht 10, helfart. Under programmets första två år har du möjlighet att byta till Affärssystemprogram – inriktning företagsekonomi. Efter examen kan du söka vidare till något av Högskolans magisterprogram.

Niklas Ragnegård är 21 år och går tredje året på Affärssystemprogrammet med inriktning på informatik. Har du några tips till den som vill börja studera? – Det är viktigt att vara väl förberedd med studentlitteratur inför en kurs. Börja studera direkt vid kursstart och vänta inte tills det är en vecka kvar till tenta. Det kan vara bra att se utbildningen som ett heltidsjobb. Vad tänker du om din framtid? – Jag har bara goda tankar om framtiden. Affärssystemprogrammet innehåller dels många intressanta kurser, dels har vi verksamhetsförlagd utbildning där vi praktiserar på en arbetsplats som på något sätt använder ett affärssystem. Man får då en bra inblick i framtida arbetsuppgifter och jag tycker de verkar vara roliga, utmanande och intressanta. 52 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

Informatik, medier och kommunikation • Program

Informationslogistik 180 hp Informationslogistiker utvecklar och effektiviserar informationsflöden i företag och organisationer. Programmet ges vid CIL – Centrum för informationslogistik i Ljungby. Informationsflöden driver och håller samman alla verksamheter, inom både näringsliv och offentlig sektor. En informationslogistiker bygger broar mellan specialistkunskaper, funktioner, processer, flöden och inte minst människor. Tonvikt ligger på att leda, analysera, utveckla och implementera informationslösningar. Målet är att öka effektiviteten och ge bättre ekonomi för verksamheten. Du läser en mix av informatik, logistik och ekonomi/management. Det ger dig möjlighet att analysera, bygga upp och effektivisera dagens avancerade och alltmer gränslösa informationsflöden. Knowledge Exchange Program

Ett av programmets främsta kännetecken är ett nära samarbete med företag och organisationer, så kallade partnerföretag, som aktivt deltar i utbildningen. Upplägget kallas för KEP – ett verklighetsförankrat och löpande kunskapsutbyte mellan student, partnerföretag och högskola som ger dig tydliga fördelar när det är dags att söka arbete. De fyra första terminerna fördjupas och varvas teoretisk utbildning med praktisk tillämpning hos ett partnerföretag. Termin fem har du möjlighet att studera utomlands eller genomföra ett företagsprojekt på ditt partnerföretag eller annan organisation. Termin sex gör du en kandidatuppsats. Examen

Programmet omfattar heltidsstudier i 3 år och leder till en filosofie kandidatexamen i informatik med inriktning på informa-

tionslogistik. Studier utomlands

Under utbildningens femte termin kan du välja att studera utomlands. Det kan också vara möjligt att genomföra terminen utomlands för ditt partnerföretag. Arbetsområden

Som informationslogistiker kan du till exempel jobba med inköp, produktionsstyrning, logistik, projektledning eller på en informations-, marknads- eller IT-avdelning. Du kan satsa på en mer strategisk position som verksamhetsutvecklare, affärsstrateg eller omvärldsanalytiker. Yrket ger dig goda möjligheter till ett spännande framtidsjobb som kombinerar utveckling av både människor och teknik inom många olika branscher. Behörighetskrav

Ma B och Sh A. Områdesbehörighet 5

Programmets innehåll År 1 Introduktion till informationslogistik 15 hp Affärsengelska 7,5 hp Tillämpad metodik 7,5 hp Informationsdesign 7,5 hp Arbetspsykologi 7,5 hp Internet och webbtjänster 7,5 hp Projektledning 7,5 hp År 2 Databashantering med logistiktillämpningar 7,5 hp Organisation, ledarskap och kulturella perspektiv 7,5 hp Verksamhet och verksamhetsutveckling 7,5 hp Affärsutveckling, marknad och strategi 7,5 hp Informationssäkerhet och IT-juridik 7,5 hp Informationslogistiska tillämpningar, 7,5 hp www och databaser 7,5 hp Flödesekonomi 7,5 hp År 3 Termin 5: företagsprojekt alt. utlandsstudier 30 hp Data warehouse, datamining 7,5 hp Affärsutveckling med affärssystem 7,5 hp Examensarbete 15 hp Reservation för ändringar.

Övrigt

Startar ht 10, helfart. Programmet är ett samarbete mellan Högskolan i Halmstad, Linnéuniversitetet, Internationella Handelshögskolan i Jönköping, näringsliv och offentlig sektor. Anmälningskod: LNU-81760 (Utbildningen söks via Linnéuniversitet där du kommer att vara inskriven.) Programmet ger behörighet till vidare studier på magisternivå.

Mer information CIL (Centrum för informationslogistik) tel. 0372-78 00 20 info@cil.se www.cil.se www.hh.se/utbildning

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 53

Informatik, medier och kommunikation • Program Programmets innehåll År 1 Basblock Introduktion till Medie- och kommunikationsvetenskap – teori och praktik (1–60) 60 hp År 2 Tillämpning/specialisering Strategisk kommunikation och medieproduktion (1–30) 30 hp Strategisk kommunikation och medieproduktion (31–60) 30 hp I yrkesrelaterade kurser varvas teori med praktiska övningar och projekt inom strategisk kommunikation och/ eller medieproduktion. År 3 Fördjupning/breddning Strategisk kommunikation och medieproduktion Påbyggnadskurs 30 hp, utlandsstudier eller studier i annat för yrkesrollen relevant ämne Medie- och kommunikationsvetenskap (61–90) 30 hp Reservation för ändringar.

Mer information Programansvarig Ulrika Sjöberg Tel. 035-16 77 08 mkv@hh.se www.hh.se/mkv Sektionssekreterare Käthe Wagnemark tel. 035-16 72 59 kathe.wagnemark@hh.se Studievägledningen tel. 035-16 76 80 studievagledning@hh.se, www.hh.se/utbildning

Medier och kommunikation i teori och praktik 180 hp En ny utbildning i skarp kommunikation för dig som vill arbeta yrkesmässigt med kommunikation och medier. Programmet är en sammanslagning av programmen för Medieproduktion och Strategisk kommunikation. Studenter från dessa program finns i dag på informations- och marknadsavdelningar, reklambyråer, informationskonsultföretag och produktionsbolag för film/tv/radio. Flera är även verksamma som forskare inom området medier och kommunikation. Utbildningens kombination av teori och praktik resulterar i kompetenser som är tillämpliga inom en rad olika yrkesverksamheter med direkt eller indirekt anknytning till området medier och kommunikation. År 1 Basår Det inledande året ger, förutom en gedigen grund i medie- och kommunikationsteori, metoder för att samla in beslutsunderlag, analysera text, bild och ljud samt träning i att använda kommunikatörens arbetsredskap på ett målstyrt sätt. De teoretiska studierna varvas med tillämpningsövningar, praktikfall, fältstudier etc. År 2 – Tillämpning/specialisering Utifrån en bred teoretisk och metodisk bas och konkreta situationer tränas du i att planera, genomföra och utvärdera olika former av ”skarpa”, yrkesrelevanta medie- och kommunikationsprojekt. År 3 – Fördjupning/breddning I en särskild påbyggnadskurs får du under en hel termin en unik möjlighet att genomföra projekt på företag, myndigheter eller organisationer. Du kan också välja att bredda din utbildning genom utlandsstu-

dier eller genom att studera något annat för yrkesrollen relevant ämne. Du avslutar din utbildning med Medie- och kommunikationsvetenskap (61–90) 30 hp. Examen

Kandidatexamen. Studier utomlands

Genom studier utomlands kan du såväl bredda som fördjupa din examen. Vi samarbetar med universitet i bland annat USA, Storbritannien, Italien, Spanien, Österrike och Belgien. Arbetsområden

Utbildningen öppnar vägar för kvalificerade arbetsuppgifter inom medie- och kommunikationsområdet. Du hittar Högskolans tidigare studenter på informations- och marknadsavdelningar, produktionsbolag för film/tv/radio, men även som forskare inom området medier och kommunikation. Behörighetskrav

En B, Sh A. Områdesbehörighet 6. Övrigt

Startar ht 10, helfart.

Maria Bengtsson, 24 år, arbetar som redaktör, inslagsproducent och reporter på produktionsbolaget OTW i Stockholm. Företaget producerar sportprogram åt Canal+ och Kanal 5/Kanal 9. 2009 avslutade hon sina studier i medier- och kommunikation. På vilket sätt har du haft nytta av din utbildning i ditt jobb? – Genom att ha arbetat kreativt med förarbete, produktion och efterproduktion. Jag har vidareutvecklat mitt journalistiska tänk och bildberättande som är en mycket bra grund för att kunna göra bra tv. Det är av stort betydelse att hitta en praktikplats där man kan utvecklas. Efter mycket research, vilja och lite tur så hittade jag till OTW. Sista terminen slet jag hårt på min praktikplats, vilket lönade sig eftersom jag nu är kvar på produktionsbolaget.

54 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

Informatik, medier och kommunikation • Program

Multimediadesign 180 hp Vill du ha ett kreativt yrke där du designar för nya spännande digitala medier med fokus på användaren? Är du intresserad av interaktionsdesign, multimedia och ”edutainment”? Då är det här utbildningen för dig. Inom programmet får du möjlighet att arbeta med design av multimedia för bland annat webben, mobila enheter och läromedia. Huvudämnet informatik varvas med kurser i medie- och kommunikationsvetenskap och pedagogik. Du kompletterar och specialinriktar din utbildning med stöd av de 15 hp som du väljer fritt ur Högskolans kursutbud. I huvudämnet informatik ingår kurser i designmetoder, interaktionsdesign, multimedia, databaser och programmering. Du får möjlighet att skaffa dig goda kunskaper kring hur system designas för olika medier (till exempel webb, mobila enheter, intranät) och även hur de anpassas till olika användningsområden och användargrupper. Kurserna i pedagogik syftar till att ge redskap för analys och stöd för lärprocesser och kreativt tänkande. Kurserna inom medie- och kommunikationsvetenskap förmedlar yrkesrelaterade kunskaper och färdigheter i ljud- och bildproduktionens teori och praktik. Det betyder att du bland annat lär dig att analysera bild, text och filmiska berättelser samt att använda verktyg för ljud- och bildberättande i till exempel övningsproduktioner och filmprojekt. Vi arbetar mycket i projektform och studenterna har tillgång till egna projektrum. Bland annat ingår ett större projektarbete som genomförs i samverkan med en extern uppdragsgivare. Informatik bedriver forskning inom bland annat social media, e-papperstid-

ningar och metoder för användarmedverkan, där studenter inbjuds att göra projektarbeten eller skriva uppsatser. Examen

Kandidatexamen. Studier utomlands

Det finns goda möjligheter att studera utomlands under utbildningen. Högskolan har kontakt med universitet i ett flertal länder, bland annat Belgien, Holland, England, Kanada och USA. Arbetsområden

Din framtid ligger inom projektledning och design av multimediaapplikationer. I din framtida yrkesroll kommer du att kunna arbeta med design och utvärdering av multimedia och webbapplikationer men även fungera som projektledare eller produktutvecklare. Utbildningen kan även vara en god grund för studenter som vill starta eget företag. Behörighetskrav

Ma B. Områdesbehörighet 7. Övrigt

Startar ht 10, helfart. Programmet ger behörighet till studier på magisternivå.

Programmets innehåll År 1 Introduktion till informatik 7,5 hp Multimedia I, 7,5 hp Interaktionsdesign 7,5 hp Medieanalys 7,5 hp Berättarverktyg 7,5 hp Programmering i Visual Basic .NET 7,5 hp Samhällsutveckling och nya medier 7,5 hp Systemutveckling 7,5 hp År 2 Databaser och databasdesign 7,5 hp Systemutveckling och användbarhet 7,5 hp Medialiseringsprocessen 15 hp Multimedia II 7,5 hp Projektarbete 15 hp Lek, spel, lärande och nya medier 7,5 hp År 3 Fördjupningskurs inom huvudområdet 7,5 hp Kreativitet, lärande och nya medier 7,5 hp Fördjupningskurs inom huvudområdet 7,5 hp Pedagogiska idétraditioner och nya medier 7,5 hp Valfria kurser 15 hp Vetenskaplig metod och uppsats 15 hp Reservation för ändringar.

Mer information Programansvariga Ewa Zimmerman tel. 035-16 75 30 Christer Rehnström tel. 035-16 75 34 mmd@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Zarah Nilsson, 24 år, arbetar som webbkommunikatör på Högskolan i Halmstads informationsavdelning. 2009 avslutade hon sina studier i multimediadesign vid Högskolan. Vad innebär ditt arbete? – Arbetsuppgifterna är väldigt varierande, det kan vara allt från löpande utveckling av webbplatsen till att fungera som internt stöd i webbfrågor för övrig personal på Högskolan. Hur var det att läsa på Högskolan i Halmstad? – Jag trivdes väldigt bra på Högskolan i Halmstad. Även om vi läste specifika kurser på programmet fanns det ändå alltid möjlighet att vinkla sina studier och projekt på det man är intresserad av, vilket gör det mycket lättare att kunna omsätta teorin till praktisk kunskap. HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 55

Informatik, medier och kommunikation • Program Programmets innehåll År 1 Introduktion till informatik 7,5 hp Multimedia I, 7,5 hp Interaktionsdesign 7,5 hp IT-strategi och organisationsutveckling 7,5 hp Affärssystem – en helhetsbild 7,5 hp Programmering i Visual Basic .NET 7,5 hp Datornätverk I, 7,5 hp Systemutveckling 7,5 hp År 2 Databaser och databasdesign 7,5 hp Ledning av IT-projekt 15 hp Systemutveckling och användbarhet 7,5 hp Projekt 15 hp Valfria kurser 15 hp År 3 Fördjupningskurs inom huvudområdet 7,5 hp Fördjupningskurs inom huvudområdet 7,5 hp Vetenskaplig metod och uppsats 15 hp Valfria kurser 30 hp Reservation för ändringar.

Mer information Programansvariga Ewa Zimmerman tel. 035-16 75 30 Christer Rehnström tel. 035-16 75 34 vip@hh.se Sektionssekreterare Ulla Johansson tel. 035-16 71 18 ulla.johansson@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Valfritt informatikprogram 180 hp Är du intresserad av IT och projektledning? Inom Valfritt informatikprogram skaffar du dig kunskaper om design och ny teknik för att kunna utforma framtidens informationssystem med användaren i fokus. Du skapar din egen profil för att öka chanserna till drömjobbet. På programmet lär du dig bland annat interaktionsdesign, systemutveckling, projektledning och programmering. Informatik handlar om design och användning av IT i olika sammanhang inom såväl arbete som fritid. Inom ramen för studierna får du arbeta praktiskt med design för olika områden och tillämpa projektledning i olika former. Inom programmet ges stort utrymme för din egen kreativitet. Huvudämnet informatik ges på halvfart och följer med under alla tre åren. Under det första året breddar du dina kunskaper inom ämnet genom kurser i bland annat multimedia, affärssystem och IT-strategi och under andra året läser du projektledning. Under år två och tre väljer du profilkurser om 15 respektive 30 hp per år. Du har platsgaranti på alla Högskolans kurser som du är behörig till. Många väljer att läsa exempelvis mer multimedia, ledarskap, webbprogrammering eller affärssystem. Det finns mycket mer att välja på och du kan skapa en egen profil som gör dig attraktiv på arbetsmarknaden. Undervisningen i informatik består till stor del av självständigt arbete i projekt, bland annat ingår ett större projektarbete i samverkan med en extern uppdragsgivare. Som student har du tillgång till en kreativ miljö med labb, kök och projektrum. Informatik bedriver forskning inom bland annat media, digitala tjänster och hälsoteknik, där studenter inbjuds att

göra projektarbeten eller skriva uppsatser. Examen

Kandidatexamen. Studier utomlands

Vill du vidga dina vyer och studera utomlands så passar det bäst under fjärde terminen på programmet. Vi har kontakt med universitet i bland annat Belgien, Holland, England, Kanada och USA. Arbetsområden

Din arbetsmarknad kommer att se olika ut beroende på vilka kurser du väljer att läsa. Målet är att du ska kunna fungera som en bro mellan tekniker, beställare och användare, det vill säga, mellan den som tekniskt utformar systemet och den som ska använda det. Du kan till exempel arbeta som projektledare, IT-konsult, systemutvecklare, webbdesigner eller med affärsutveckling. Arbetsmarknaden är mycket bred och omfattar alla områden och branscher där IT används. Utbildningen är även en god grund för studenter som vill starta eget företag. Behörighetskrav

Ma B. Områdesbehörighet 7. Övrigt

Startar ht 10, helfart. Programmet ger behörighet till studier på magisternivå.

Victor Thorsell, 28 år, arbetar som utvecklingschef (CTO Chief Technology Officer) på Skandnet Media AB i Stockholm. 2008 avslutade han sina studier på Valfritt informatikprogram vid Högskolan i Halmstad. Vad innebär ditt arbete? – Vi jobbar med internetannonsering, vilket innebär att vi tar hand om våra kunders onlinekampanjer. Vi serverar dagligen miljontals annonser till några av de största webbplatserna runt om i världen med våra egenutvecklade system. Vad tänker du om din framtid? – Jag ser stora möjligheter inom den branschen jag jobbar med. Jag har specialiserat mig på open-source (PHP, MySQL etc) och jag ser att efterfrågan på kunskap inom detta område bara växer. Det finns därför stora möjligheter att hitta en karriär som både är utmanande, rolig och framför allt givande. 56 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

Ny utbildning!

Informatik, medier och kommunikation • Program

Webbdesign 120 hp Vill du specialisera dig på multimedia och interaktiv webbdesign och samtidigt få en högskoleexamen? Då är detta tvååriga program något för dig! Du lär dig att designa och underhålla interaktiva, användarvänliga och dynamiska webbsidor. Programmet ger dig insikt i IT-säkerhet för webben och även kunskaper om projektledning. Webbdesignprogrammet är ett nytt tvåårigt program där du skaffar kunskaper kring utveckling och planering av webbaserade applikationer och verktyg. Webbdesign handlar om att planera, designa och underhålla användarvänliga och dynamiska webbsidor. I olika kurser får du genomföra moment som att hantera bilder, ljudanimering och texter, både estetiskt och tekniskt. Programmet ger en bred kunskap om webbutveckling i stort och fördjupade kunskaper om till exempel projektledning, användbarhet, tillämpningar, nyutveckling och underhåll av webbplatser. Utbildningen avslutas med ett större projekt- eller examensarbete som omfattar 15 hp, där du får tillämpa dina kunskaper. Programmet vänder sig både till dig som inte tidigare har högskoleutbildning och till dig som redan har en högskoleutbildning men som vill profilera dig inom webbdesign.

Behörighetskrav

Ma B. Områdesbehörighet 7. Övrigt

Startar ht 10, helfart. Efter utbildningen kan du fortsätta studera på Valfritt Informatikprogram 180 hp vid Högskolan och erhålla en kandidatexamen.

Examen

Högskoleexamen. Arbetsområden

Utbudet av webbplatser ökar hela tiden och nya arbetsuppgifter skapas. Efter programmet har du skaffat dig bred kunskap om webbutveckling och kan arbeta med både design och programmering. Du kan både arbeta med nyutveckling och underhåll av webbplatser.

Programmets innehåll År 1 Designmetoder 7,5 hp Digital grafisk design 7,5 hp Databaser och databasdesign 7,5 hp Multimedia I, 7,5 hp Webbprogrammering 15 hp Interaktionsdesign I, 7,5 hp Webb- och multimediadesign 7,5 hp År 2 Projektledning 7,5 hp Designteori 7,5 hp Webbutveckling och användbarhet 7,5 hp Dynamiska webbsystem 7,5 hp Webbtillämpningar i praktiken 7,5 hp Webbsystem och IT-säkerhet 7,5 hp Projekt/examensarbete 15 hp Reservation för ändringar.

Mer information Programansvarig Ewa Zimmerman tel. 035-16 75 30 Christer Rehnström tel. 035-16 75 34 webbdesign@hh.se Sektionssekreterare Ulla Johansson tel. 035-16 71 18 ulla.johansson@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Jonatan Pettersson, 22 år, läser på Webbdesignprogrammet. Hur är det att läsa på Högskolan i Halmstad? – Det är väldigt givande och intressant. Vi har bra föreläsare och Högskolan hade den utbildning som jag var intresserad av. Så Högskolan i Halmstad blev det självklara valet för mig. Har du några tips till den som vill börja studera? – Tänk igenom vilken utbildning du vill söka. Man måste vara beredd på att ta eget ansvar. Det är högt tempo och det gäller att vara fokuserad från start.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 57

Informatik, medier och kommunikation • Program Programmets innehåll Designmetoder 7,5 hp Digital grafisk design 7,5 hp Databaser och databasdesign 7,5 hp Multimedia I, 7,5 hp Webbprogrammering 15 hp Interaktionsdesign I, 7,5 hp Webb- och multimediadesign 7,5 hp Reservation för ändringar.

Webbdesign 60 hp Vill du specialisera dig på multimedial och interaktiv webbdesign? Då är detta programmet för dig. Du lär dig att planera, designa, utveckla och underhålla interaktiva, användarvänliga och dynamiska webbsidor. Som webbutvecklare finns det mycket att ta hänsyn till. Vem ska använda webbsidan du utvecklar? Vad händer om du lägger för stor tyngd på grafiska element i stället för det funktionella? Här har du möjlighet att skaffa dig en bra grund för att kunna skapa olika typer av effektiva och väldesignade sidor med inslag av avancerad multimedia.

Övrigt

Startar ht 10, helfart. Efter utbildningen kan du fortsätta studera på Webbdesign 120 hp och få en högskoleexamen eller på Valfritt Informatikprogram 180 hp och få en kandidatexamen.

Programmet erbjuder en gedigen grund inom webbdesign. Du lär dig digital grafisk design, multimedia, webbprogrammering och databaser, allt med inriktning på webben. Du lär dig också hantera bild, ljud, animering och text – både estetiskt och tekniskt. Stor vikt läggs vid praktiska moment för att du ska få tillämpa dina kunskaper. Programmet behandlar också användbarhet och tillgänglighet inom webbdesign. Mer information Programansvariga Ewa Zimmerman tel. 035-16 75 30 Christer Rehnström tel. 035-16 75 34 webbdesign@hh.se Sektionssekreterare Ulla Johansson tel. 035-16 71 18 ulla.johansson@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Examen

Utbildningen ger 60 högskolepoäng. Arbetsområden

Ma B. Områdesbehörighet 7.

Malin Svensson, 19 år, läser webbdesign. Hur är det att läsa på Högskolan i Halmstad? – Det är väldigt lärorikt och kul. Man lär sig hela tiden nya saker, trots att jag har läst en del av kurserna på gymnasiet. Har du några tips till den som vill börja studera? – Förbered dig tidigt och skaffa böcker till kurserna. Man behöver inte vara nervös för att börja här på Högskolan för alla som studerar och jobbar här är väldigt trevliga. Vad tänker du om din framtid? – Jag kommer troligtvis att plugga vidare efter den här utbildningen – om jag inte hittar ett jobb inom foto eller webbdesign. 58 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

Informatik, medier och kommunikation • Påbyggnad

Magisterprogram i informatik 60 hp Spetsa din kompetens och fördjupa informatikkunskaperna med inriktning på realisering av innovativa och nyttoskapande IT-tjänster. Du får möjlighet att öka din kompetens som utvecklare och förbereda dig för forskarutbildning. Projektarbete och innovation är en viktig del av programmet som betonar nytänkande, idérikedom, värdeskapande och kreativitet. Du får tillfälle att utveckla ett specialintresse som bygger på aktuell forskning och öka din förmåga att driva innovationsprojekt som leder till nya tjänster och applikationer. Programmet ger behörighet till forskarutbildning inom området informatik.

Magisterprogram med inriktning mot informationslogistik 60 hp Programmet vänder sig till dig som vill utveckla och effektivisera informationsflöden i företag och organisationer. Det ges på distans och halvfart under två år med ungefär två obligatoriska träffar i Ljungby per termin (fredag–lördag). Utbildningen har två inriktningar: näringsliv samt vård och omsorg. Målet är att ge dig en god plattform för att kunna driva eller vara delaktig i att utveckla processer, hantera förändring och skapa effektiva informationsflöden. Tonvikten ligger på att analysera, utveckla och implementera informationslösningar. Programmet ges vid CIL och är ett samarbete mellan Linnéuniversitetet, Högskolan i Halmstad, Internationella Handelshögskolan i Jönköping, näringsliv och offentlig sektor.

Övrigt Startar ht 10, helfart. Undervisning kan komma att ske på engelska.

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

Övrigt Startar ht 10, halvfart/distans. Ansökan: Du väljer inriktning i samband med kursstart. Anmälningskod: LNU81055 (söks via Linnéuniversitetet där du kommer att vara inskriven.)

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 59

Informatik, medier och kommunikation • Kurser Informatik Affärssystem – affärsvärde genom förändringsarbete 7,5 hp

Kursen lyfter fram de frågeställningar som uppstår vid val, upphandling och införande av ett affärssystem. Fokus ligger på att maximera nyttan av det förändringsarbete som görs i samband med att ett affärssystem införs. Kursen är förankrad i verkliga fall och erfarenheter från yrkesverksamma. Behörighetskrav: Affärssystem – en helhetsbild 7,5 hp halvfart vt 11, start v. 12 Affärssystem – en helhetsbild 7,5 hp

Affärssystem används av många verksamheter och kursen ger dig möjlighet att skaffa kunskap om och insikt i hur affärssystem kan stödja dessa. Kursen innehåller föreläsningar och praktiska övningar i affärssystem. På kursen deltar gästföreläsare som arbetar dagligen med affärssystem.

outteknik. Syftet är att du ska öka dina kunskaper om vilka faktorer som påverkar komposition och kvalitet i en digital grafisk produktion. I kursen ingår ett projekt där du kombinerar grafiska designelement. Behörighetskrav: Ma B Områdesbehörighet 7 halvfart ht 10, start v. 44 Informatik (1–30) 30 hp

Informatik handlar om samspelet mellan teknik, människa och det omgivande samhället. Kursen behandlar IT-användning i såväl arbets- som vardagssammanhang. Du får möjlighet att lära dig lösa programmeringsproblem genom att strukturera, designa och programmera i ett objektorienterat programmeringsspråk. I kursen ingår metoder, modeller och tekniker för att designa bra ITsystem och arbeta med förändring och utveckling i organisationer. Kursen tar också upp hur gränssnittets utseende påverkar användandet av IT.

Behörighetskrav: Ma B Områdesbehörighet 7 halvfart vt 11, start v. 03

Behörighetskrav: Ma B Områdesbehörighet 7 halvfart ht 10, start v. 35, fortsätter vt 11

Databaser och databasdesign 7,5 hp

Informatik (31–60) 30 hp

I dagens informationssamhälle är databaser involverade i de flesta system och det ställer stora krav på hantering av data. För att möta detta behov behandlar kursen principer och metoder för design och användning av relationsdatabaser.

Kursen ger dig möjlighet att fördjupa dina kunskaper inom databasdesign, systemutveckling och användbarhet. Företag, myndigheter och organisationer använder information som lagras i databaser. Kursen fokuserar på hur databaser används, grundläggande principer för design av relationsdatabaser och användarnära utvecklingsmetoder. Under senare delen av kursen får du möjlighet att lära dig hur ett projektarbete genomförs och självständigt göra ett i samverkan med en extern uppdragsgivare.

Behörighetskrav: Informatik (1–30) 30 hp. halvfart ht 10, start v. 35 Datornätverk I, 7,5 hp

Kursen behandlar grundläggande teori för nätverk och hur dessa sätts samman. Kursen redogör för olika typer av nätverk samt utrustning och protokoll som används i dessa. Under kursen får du möjlighet att arbeta praktiskt med att konfigurera olika nätverk. Behörighetskrav: Ma B Områdesbehörighet 7 halvfart vt 11, start v. 12 Digital grafisk design 7,5 hp

Kursen tar upp teorier för grafisk design, grundläggande bildredigering och lay60 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

Behörighetskrav: Informatik (1–30) 30 hp halvfart ht 10, start v. 35, fortsätter vt 11 Informatik (61–90) 15 hp

IT-utvecklingen förändras snabbt och därför kan delkurserna variera från år till år. Du skaffar dig kunskap om aktuell forskning kring systemutveckling och användning av IT. Kursen tar upp aktuella forskningsfrågor och förändringsarbete i organisationer samt hur vetenskapligt material produceras och kommuniceras.

Behörighetskrav: Informatik (1–60) 60 hp halvfart ht 10, start v. 35 Informatik (61–90) 30 hp

IT-utvecklingen förändras snabbt och därför kan delkurserna variera från år till år. Du skaffar dig kunskap om aktuell forskning kring systemutveckling och användning av IT samt hur vetenskapligt material produceras och kommuniceras. Du läser två fördjupningskurser inom huvudområdet informatik. Delkurserna innehåller viss valfrihet och är uppsatsförberedande. Kursen avslutas med en uppsats på 15 hp som innehåller moment av vetenskaplig metod. Behörighetskrav: Informatik (1–60) 60 hp halvfart ht 10, start v. 35, fortsätter vt 11 Interaktionsdesign 7,5 hp

Kursen handlar om hur samspelet mellan människor och IT ska utformas. Kursen tar bland annat upp hur gränssnittets utformning påverkar användandet av IT – interaktionsdesign med användaren i fokus. Under kursen lär du dig analysera hur olika gränssnitt påverkar användbarheten av en IT-produkt. Behörighetskrav: Ma B Områdesbehörighet 7 halvfart ht 10, start v. 44 Introduktion till informatik 7,5 hp

Ämnet informatik behandlar IT-användning i såväl arbets- som vardagssammanhang. Kursen tar upp frågan hur IT påverkar olika individer, organisationer och hela samhället. Juridiska, etiska och säkerhetsaspekter på IT-användning diskuteras. Praktiska moment ingår. Behörighetskrav: Ma B Områdesbehörighet 7 halvfart ht 10, start v. 35 Ledning av IT-projekt 15 hp

IT-området karaktäriseras av ständig utveckling och kursen fokuserar på projektledning, ledarskap och konsultverksamhet inom detta. Kursen behandlar teorier och verktyg för projektledning samt bland annat gruppdynamik, teambuildning, stressoch konflikthantering samt presentationsteknik. En stor del av undervisningen sker i projektform med avsikt att du och de andra studenterna ska agera projektledare.

A = Avancerad nivå D = Distansutbildning. Träffar kan förekomma, se s. 157.

Informatik, medier och kommunikation • Kurser Behörighetskrav: Informatik (1–30) 30 hp halvfart ht 10, start v. 35 Multimedia I, 7,5 hp

Grunderna inom multimedia såsom ljud, text, bild, video och animationer ingår i kursen. Kursen behandlar teorier och modeller som stödjer utveckling av bra multimediaprodukter utifrån kognitiva, estetiska och tekniska perspektiv. Du jobbar både teoretiskt och praktiskt i kursen. Behörighetskrav: Ma B Områdesbehörighet 7 halvfart ht 10, start v. 35 Multimedia II 7,5 hp

Kursen syftar till att fördjupa din teoretiska förståelse för design av multimedia och nya medier. Öka din kunskap om planering, utveckling, produktion och kvalitet i en multimedial produkt. Kursen innehåller inslag av avancerade tekniker för multimedia och praktiska moment i projektform. Behörighetskrav: Multimedia I, 7,5 hp halvfart vt 11, start v. 03 Programmering i Visual Basic .NET 7,5 hp

Kursen fokuserar på programmeringsfärdighet och metodik. Lär dig designa, konstruera och dokumentera en applikation samt skapa och köra frågor mot en datakälla (till exempel söka, ta bort, uppdatera och lägga till data i en databas) med hjälp av programmeringsspråket Visual Basic .NET. Behörighetskrav: Ma B Områdesbehörighet 7 halvfart vt 11, start v. 03 Systemutveckling 7,5 hp

Kursen fokuserar på ett intressant och viktigt område inom informatik. Kursen behandlar metoder, modeller och tekniker för design av bra IT-system och arbete med förändring och utveckling i organisationer. Kursen tar upp planering, ledning och arbete i systemutvecklingsprojekt. Behörighetskrav: Ma B Områdesbehörighet 7 halvfart vt 11, start v. 12

Systemutveckling och användbarhet 7,5 hp

Kursen ger dig möjlighet att utveckla god förståelse för hur arbetsformerna under systemutvecklingen påverkar vägen till målet för användbarheten. Kursen behandlar bland annat användarnära utvecklingsmetoder och värdering av designlösningar samt kommunikation mellan aktörerna i en systemutvecklingsprocess. Behörighetskrav: Informatik (1–30) 30 hp halvfart ht 10, start v. 44 Webb- och multimediadesign 7,5 hp

Kursen tar upp teorier för webbdesign med inriktning på avancerad multimedia och informationsarkitektur. Gränssnittsproblematik och användning av optimeringstekniker vid design av webbapplikationer lyfts fram. Kursen är en fördjupning i Flash och avancerad Actionscript. Behörighetskrav: Multimedia I och Multimedia II halvfart vt 11, start v. 12 Webbprogrammering 15 hp

Kursen behandlar grunderna i programmeringsspråk anpassade för webben samt olika tekniker och verktyg för dynamisk publicering av information från databaser. Inom kursen används bland annat HTML och ASP.NET. I kursen ingår design, konstruktion och dokumentation av ett dynamiskt webbsystem som arbetar mot en databas i syfte att skapa interaktivitet. Ett mindre projekt ingår som en del av kursen. Behörighetskrav: Ma B Områdesbehörighet 7 halvfart vt 11, start v. 03

till färdigt manus: analys och research; begrepp som dramaturgi, karaktärer, dialog; upphovsrättsliga aspekter m.m. I ett eget manusprojekt tillämpar du arbetsgången från idé till färdigt manus. Behörighetskrav: 60 hp (1–60) i ett humanistiskt/samhällsvetenskapligt ämne. kvartsfart vt 11, start v.03, distans/internet D Berättarverktyg för ljud- och bildproduktion 7,5 hp

I kursen presenteras de komponenter som utgör grunden för allt berättande: ord, bild, ljud och rörelse. Genom övningar och workshoppar läggs grunden till en förståelse för de olika berättarverktygens möjligheter och begränsningar i en professionell produktion. Hela produktionsprocessen från idé till färdig produkt tränas. Grundläggande behörighet halvfart vt 11, start v. 03 Dokumentärfilm 30 hp

Vill du arbeta med dokumentärfilmen som uttryck? I så fall bör den här kursen passa dig. I kursen problematiseras form och innehåll samt produktionsprocessen i dokumentärfilm. Kursen består av två parallella moment, ett teoretiskt och ett praktiskt. I det senare momentet övas förmågan att, utifrån en deltagande observation, analysera och gestalta i film människors praxis och erfarenheter i ett samhälleligt sammanhang. Behörighetskrav: 60 hp (1–60) i ett humanistiskt/samhällsvetenskapligt ämne samt Medieproduktion 30 hp eller motsvarande halvfart ht 10, start v. 35, fortsätter vt 11 Grafisk produktion 7,5 hp

Media Att skriva manus för kort- och dokumentärfilm 7,5 hp

Vill du arbeta med dokumentär- eller kortfilm och gillar att berätta historier? I så fall bör du utveckla förmågan att skriva manus. I den här kursen erbjuds du grundläggande kunskaper och färdigheter i att skriva manus för olika genrer och strategier utifrån egna och andras idéer. Kursen behandlar således stegen från idé

Du får en orientering i den grafiska produktionsprocessens olika faser – det vill säga alla de steg det innebär att framställa till exempel en trycksak från idé till färdig produkt. Särskild vikt läggs vid den grafiska begreppsapparaten, så att du ska kunna kommunicera med yrkesmän inom branschen. Kursen kräver datorvana. Grundläggande behörighet kvartsfart ht 10, start v. 35, distans/internet D HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 61

Informatik, medier och kommunikation • Kurser kvartsfart vt 11, start v. 03 distans/internet D Kommunikationsplaneringens teori och praktik 7,5 hp

Kursen vänder sig till dig som har eller vill arbeta med informationsuppgifter i det lilla eller medelstora företaget, organisationen eller myndigheten men som saknar formell utbildning i kommunikationsplanering. I praktiska övningar tränas du i att identifiera informationsbehov, definiera målgrupper, utarbeta underlag för kommunikationsinsatser m.m. Kursen är internetbaserad och tillgång till dator och internet är ett krav. Kursen har två obligatoriska träffar. Grundläggande behörighet kvartsfart vt 11, start v. 03 distans/internet D Källkritik och medier 7,5 hp

I dagens digitala mediesamhälle ställs det allt högre krav på att kunna orientera sig i olika informationsmiljöer och att använda olika källor. Med hjälp av källkritiska verktyg lär du dig att arbeta metodiskt och systematiskt med olika typer av medietexter och bilder, för att kritiskt kunna granska det som förmedlas. I kursen varvas teoretiska resonemang om källkritik med praktiska övningar. Grundläggande behörighet kvartsfart vt 11, start v. 03 distans/internet D Media, kommunikation och IT som verktyg i pedagogisk verksamhet 7,5 hp

Kursens mål är att utveckla kunskaper om och färdigheter i media, informationsteknologi och retorik för att kunna använda dessa som verktyg i en medveten och reflekterande pedagogisk verksamhet. Grundläggande behörighet kvartsfart ht 10, start v. 35, fortsätter vt 11, distans/internet D kvartsfart ht 10, start v. 45, fortsätter vt 11, distans/internet D kvartsfart vt 11, start v. 03, fortsätter ht 11, distans/internet D kvartsfart vt 11, start v. 13 fortsätter ht 11, distans/internet D Medialiseringsprocessen 15 hp

Kursen består av två moment: moment 1 62 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

behandlar medialiseringsbegreppet, det vill säga narrativa tekniker, relationen mellan innehåll och form, berättarstrategiska ansatser, ljudets/bildens kommunikativa funktion i sin kontext samt rytm, tid och montage. I moment 2 tillämpas det teoretiska innehållet i moment 1. I en konkret produktion övas medieproduktionens olika faser från idé via synopsis till färdig produkt. I anslutning till produktionen aktualiseras dessutom frågor rörande avtal och upphovsrätter. Behörighetskrav: Berättarverktyg 7,5 hp eller motsvarande helfart ht 10, start v. 45, fortsätter vt 11. Medie- och kommunikationsvetenskap (1–30) 30 hp

Om du tänker jobba med ljud- och bildproduktion inom till exempel radio och tv, som informatör eller med journalistiska uppgifter är den här kursen en utmärkt inkörsport. Teoretiska studier varvas med praktiska tillämpningsövningar. Kursen erbjuder dig grundläggande kunskaper om medierad kommunikation (till exempel via tv, radio, communities, bloggar etc.) och dess roll i samhället, metoder för att kritiskt kunna granska film, TV, radio, press och reklam etc. Behörighetskrav: En B, Sh A Områdesbehörighet 6 helfart ht 10, start v. 35 Medie- och kommunikationsvetenskap (31–60) 30 hp

Kursen breddar och fördjupar innehållet i Medie- och kommunikationsvetenskap (1–30) 30 hp. Du får inblick i kommunikationsteoretiska problemområden med fokus på mångfaldsfrågor och dagens medielandskap. Kursen tar också upp hur medier påverkar och påverkas av samhälleliga förändringar och företags, myndigheters och organisationers strategiska kommunikation. Behörighetskrav: Medie- och kommunikationsvetenskap (1–30) 30 hp eller motsvarande helfart vt 11, start v. 03 Medie- och kommunikationsvetenskap (61–90) 30 hp

Kursen belyser centrala vetenskapsteoretiska frågor inom samhällsvetenskap och humaniora. Vidare ges en fördjupnings-

kurs i vetenskaplig metod med praktiska övningar. Kursen avslutas med en uppsats på 15 hp. Behörighetskrav: Medie- och kommunikationsvetenskap (1–60) 60 hp eller motsvarande helfart ht 10, start v. 35 helfart vt 11, start v. 03 Medie- och kommunikationsvetenskap 30 hp A

Kursens mål är att ge fördjupade kunskaper i medie- och kommunikationsvetenskaplig teori, metod samt vetenskapsteori. Kursen avslutas med ett examensarbete som omfattar 15 hp. Behörighetskrav: Medie- och kommunikationsvetenskap (1–90) 90 hp eller motsvarande helfart ht 10, start v. 35 helfart vt 11, start v. 03 (undervisningen kan komma att bedrivas på engelska) Medieanalys 7,5 hp

Kursen ger kunskaper om hur språk och bilder i olika former fungerar i kommunikativa sammanhang. Språkets och bildens retoriska och propagandistiska aspekter utforskas varvid särskild tonvikt läggs vid digitala/sociala medier. Kursen syftar även till att ge redskap för att kritiskt kunna granska massmediespråket. Grundläggande behörighet helfart ht 10, start v. 45 kvartsfart vt 11, start v. 03 distans/internet D Mediernas roll i det offentliga samtalet 7,5 hp

Kursen behandlar förhållandet mellan medier, individ och samhälle ur ett makt, ekonomiskt-politiskt och kultursociologiskt perspektiv. Bärande idéer för kursen är hur samhälleliga förändringar påverkar informationsmediernas produktion och innehåll, hur informationsmedier påverkar den samhälleliga utvecklingen och hur politiskt ekonomiska aspekter påverkar mediernas produktion och distribution. Behörighetskrav: 30 hp (1–30) i ett samhällsvetenskapligt/ humanistiskt ämne helfart vt 11, start v. 08

A = Avancerad nivå D = Distansutbildning. Träffar kan förekomma, se s. 157.

Informatik, medier och kommunikation • Kurser Strategisk kommunikation och medieproduktion (1–30) 30 hp

Kursen erbjuds med två inriktningar beroende på studentens intresseområde. Kursen förbereder för kvalificerade arbetsuppgifter inom strategisk kommunikation eller ljud- och bildproduktion. Samtliga studenter erbjuds kunskaper i vetenskapliga metoder som omsätts i tillämpningsövningar samt grafisk produktion. 1. I inriktningen strategisk kommunikation tränas studenten i att producera diverse texter för olika ändamål och i olika format. Vidare diskuteras omvärldsanalys, medieval, organisationskommunikation, varumärkesbyggande, opinionsbildning och kriskommunikation för att lösa konkreta kommunikationsproblem. 2. I inriktningen medieproduktion problematiseras dokumentära och andra informativa gestaltningsformer från ett kritiskt perspektiv. Det processinriktade arbetssättet erbjuder goda möjligheter att studera de kommunikativa processer som varje medieproduktion är ett resultat av. Den egna produktionen ingår som en väsentlig del av kursen. Behörighetskrav: 60 hp i ett humanistiskt eller samhällsveten-

skapligt ämne eller motsvarande helfart ht 10, start v. 35

Strategisk kommunikation och medieproduktion – påbyggnadskurs 30 hp

Strategisk kommunikation och medieproduktion (31–60) 30 hp

Kursen vänder sig till dig som vill fördjupa dina kunskaper och färdigheter i medieproduktion eller informationsproduktion (eller motsvarande kurser). Kursen är projektbaserad och kan med fördel genomföras i form av ett arbetsplats baserat projektarbete, konsultuppdrag etc. Ett populärt alternativ är att genomföra ett arbetsplatsförlagt projekt vid ett företag, organisation eller myndighet. Oavsett vilket alternativ du väljer kan du under realistiska former skaffa kvalificerad yrkesrelaterad kompetens inom ett område som intresserar dig.

Kursen erbjuds med två inriktningar beroende på studentens intresseområde: 1. Kursen förbereder dig för informationsproducerande uppgifter i företag, myndigheter och organisationer stadda i snabb förändring. Du får ökad förmåga att identifiera informationsbehov, analysera utgångslägen för kommunikation, sätta mål, föreslå strategier för genomförande samt att följa upp och utvärdera genomförda insatser. 2. Kursen bygger vidare på den teoretiska och praktiska grund inom medieproduktion som lades under kursen Strategisk kommunikation och medieproduktion (1–30) 30 hp. Inom båda inriktningarna får du i nära samarbete med en extern beställare genomföra ett projektarbete omfattande 22,5 hp, där de olika momenten i utbildningen integreras under realistiska förhållanden.

Behörighetskrav: Strategisk kommunikation och medieproduktion (1–60) 60 hp helfart ht 10, start v. 35 helfart vt 11, start v. 03

Behörighetskrav: Strategisk kommunikation och medieproduktion (1–30) 30 hp eller motsvarande helfart vt 11, start v. 03

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 63

Ingenjör och teknik

Tekniskt/naturvetenskapligt basår 40 hp Teknisk/naturvetenskaplig bastermin Biomekanikingenjör inriktning människa – teknik 180 hp Byggingenjör – byggkonstruktion och projektering 180 hp Byggingenjör – byggproduktion och projektledning 180 hp Byggingenjör – fastighet och energi 180 hp Byggingenjör – internationell byggproduktion och projektledning 180 hp CAD-tekniker 120 hp Dataingenjör 180 hp El- och nätverksentreprenör 60 hp Elektroingenjör 180 hp Energiingenjör – förnybar energi 180 hp IT-forensik och informationssäkerhet 120/180 hp Maskiningenjör – datorstödd produktframtagning 180 hp Maskiningenjör – produktionsutveckling 180 hp Maskiningenjör – teknisk design 180 hp Mekatronikingenjör 180 hp Nätverksdesign och datordrift 60/120 hp Utvecklingsingenjörsprogrammet 180 hp Öppen ingång 90 hp Magister-, master- och påbyggnadsutbildningar Kurser

65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 88

Ingenjör och teknik • Bas

Tekniskt/naturvetenskapligt basår 40 veckor Är du intresserad av att läsa ett tekniskt eller naturvetenskapligt program men saknar den särskilda behörigheten? Basåret är en ettårig kompletteringsutbildning som ger gymnasiebetyg i matematik, kemi, fysik och biologi. Basåret ger dessutom garantiplats på flera tekniska och naturvetenskapliga utbildningar vid Högskolan i Halmstad.

Tekniskt eller naturvetenskapligt basår i Halmstad I samarbete med vuxenutbildningen i Halmstads kommun erbjuder Högskolan i Halmstad två alternativ med stor valfrihet. Båda basåren innehåller en obligatorisk del och en del där du själv väljer vilka kurser du vill läsa. Baserat på kursval ger basåret garantiplats på något av följande program vid Högskolan i Halmstad:

Teknisk matematik Biologi A och B Kemi B CAD Introduktion till datateknik Teknikprojekt

Mer information Programansvariga Mikael Hindgren, tel. 035-16 72 20 Nicolina Månsson, tel. 035-16 74 87 e-post: basar@hh.se

Behörighetskrav alternativ 1

Ma A

• Biomekanikingenjör 180 hp • Byggingenjör 180 hp • Dataingenjör 180 hp • Elektroingenjör 180 hp • Energiingenjör 180 hp • Maskiningenjör 180 hp • Mekatronikingenjör 180 hp • Utvecklingsingenjör 180 hp • Öppen ingång 90 hp • Biologi-/kemiprogram 180 hp • Miljö- och hälsoskydd 180 hp • Miljövetare 180 hp • Naturvård och artmångfald 180 hp

Programinnehåll alternativ 2

Programinnehåll alternativ 1

Behörighetskrav alternativ 2

Matematik B, C och D Kemi A Fysik A och B

Ma C

Sektionssekreterare Ulla Johansson, tel. 035-16 71 18 e-post: ulla.johansson@hh.se

Matematik D Matematik E alternativt Teknisk matematik Fysik A och B Kemi A Valbara kurser

Biologi A och B Kemi B CAD Introduktion till datateknik Teknikprojekt

Övrigt

Startar ht 10, helfart

Valbara kurser

Matematik E alternativt

Tekniskt basår i Kungsbacka I samarbete med Komvux i Kungsbacka erbjuder Högskolan i Halmstad ett tekniskt basår som ger garanterad plats på något av följande program: • Biomekanikingenjör 180 hp • Byggingenjör 180 hp • Dataingenjör 180 hp • Elektroingenjör 180 hp • Energiingenjör 180 hp • Maskiningenjör 180 hp • Mekatronikingenjör 180 hp • Utvecklingsingenjör 180 hp • Öppen ingång 90 hp

Programinnehåll

Matematik B, C och D Kemi A Fysik A och B CAD Introduktion till datateknik Behörighetskrav

Ma A Övrigt

Mer information

Startar ht 10, helfart

Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 65

Ingenjör och teknik • Bas

Teknisk/naturvetenskaplig bastermin 20 veckor Vill du bli ingenjör eller läsa en naturvetenskaplig utbildning men saknar särskild behörighet? Vill du skaffa dig behörigheten snabbt och börja din utbildning redan efter en termin? Då är basterminen rätt val för dig! Basterminen ger dig de grundläggande kunskaper i framför allt matematik och naturvetenskap som krävs för att läsa ett tekniskt eller naturvetenskapligt program på Högskolan i Halmstad. Basterminen är bunden till ett specifikt program och innehållet är skräddarsytt för just det programmet. Den ger dig därför goda förutsättningar för de fortsatta studierna. Du får möjlighet att träna effektiv studieteknik, arbeta i Högskolans studiemiljö och möta studenter som redan läser programmet. Basterminen kan läsas på våren, för vissa program även på hösten. Se respektive program för mer information. Under förutsättningar att du genomgår hela terminen med godkänt resultat får du behörighet till och platsgaranti på det efterföljande program som du vill gå eller har sökt. Teknisk/naturvetenskaplig bastermin finns till följande program vid Högskolan i Halmstad:

66 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

• Biologi-/kemiprogram 180hp • Biomekanikingenjör 180 hp • Byggingenjör 180 hp • Dataingenjör 180 hp • Elektroingenjör 180 hp • Energiingenjör 180 hp • Maskiningenjör 180 hp • Mekatronikingenjör 180 hp • Utvecklingsingenjör 180 hp • Öppen ingång 90 hp

Övrigt

Basterminen utgör ett helt utbildningspaket och kan inte läsas som fristående kurser. Basterminen kan endast sökas som del av ett program. Se respektive program för kursstart och mer information. Reservation för ändringar.

Examen

Mer information

De utbildningar på Högskolan i Halmstad som är kopplade till basterminen leder till högskoleingenjörsexamen eller kandidatexamen.

Programansvariga Mikael Hindgren, tel. 035-16 72 20 Nicolina Månsson, tel. 035-16 74 87 bastermin@hh.se

Behörighetskrav

För bastermin till data-, elektro- och mekatronikingenjörsprogrammen samt Öppen ingång krävs Ma B, för övriga program krävs Ma C.

Studievägledning Tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Ingenjör och teknik • Program

Biomekanikingenjör inriktning människa – teknik 180 hp Vill du arbeta med att ta fram eller utvärdera produkter som är speciellt anpassade till människans funktion och krav? Det kan vara medicinska hjälpmedel, ergonomiskt anpassade verktyg eller kanske den perfekta träningsutrustningen? Då är detta programmet för dig. En biomekanikingenjör är intresserad av människan och hur vi rör oss och fungerar, särskilt i samspel med produkter eller i träningssituationer. Tycker du det skulle vara spännande att utforma produkter som så bra som möjligt passar kroppens funktion och krav? För att förstå och konstruera biomekaniska produkter krävs det att du har kunskaper och förståelse inom både medicin och teknik. Programmet har många praktiska delar som du utför i laboratoriet för biomekanik och fysiologi. Där har du möjlighet att utföra avancerade rörelseanalyser och andra biomekaniska undersökningar. Första året läser du framför allt baskurser inom ingenjörsämnet och om människokroppen. Andra året är kurserna mer projekt- och praktikinriktade. Flera moment på kurserna genomförs i nära samarbete med näringslivet. Utbildningen avslutas med att du skriver ett examensarbete. Examensarbetet kan du skriva tillsammans med ett företag. Du kan också delta i ett forskningsprojekt eller utveckla en egen idé. Din idé kan till exempel ligga inom områdena sport, ergonomi, produktutveckling, krocksäkerhet eller medicinteknik.

Studier utomlands

Tidigare studenter har gjort sitt examensarbete eller läst delar av utbildningen utomlands via något av Högskolans avtal med andra lärosäten. Du kan även söka platser inom Erasmus som Högskolan erbjuder. Arbetsområden

Som biomekanikingenjör kan du arbeta som konstruktör eller produktutvecklare på ett företag. Du kan också arbeta med forskning och utveckling inom till exempel krocksäkerhet, ortopedi, sport eller rehabilitering. Framför allt är företag inom områden som handikapphjälpmedel, krocksäkerhet och produktutveckling inom sport och fritid möjliga arbetsgivare. Du kan också arbeta som annan typ av ingenjör eller med biomekanikfrågor inom idrotten.

Programmets innehåll År 1 Rörelseapparatens anatomi I, 7,5 hp Rörelseapparatens anatomi II 7,5 hp Mekanik 7,5 hp Tillämpad matematik I, II och III, 22,5 hp Materiallära 7,5 hp Ellära och mekatronik 7,5 hp År 2 Rehabiliteringsteknik 7,5 hp Produktutveckling, projektledning och innovationsteknik 15 hp Ritteknik och CAD 7,5 hp Humanfysiologi 7,5 hp Hållfasthetslära 7,5 hp Biomaterial 7,5 hp Ingenjörspraktik 7,5 hp År 3 Ergonomi 7,5 hp Tillämpad biomekanik 7,5 hp Vetenskapsteori och metod 7,5 hp FEM 7,5 hp Examensarbete 15 hp Valfria kurser 15 hp Reservation för ändringar.

Behörighetskrav

Ma D, Fy B, Ke A. Områdesbehörighet 8. För vårterminsstart med teknisk bastermin: Ma C Läs mer om bastermin på sidan 66. Övrigt

Startar ht 10, helfart. Vissa kurser inom programmet kan komma att ges på engelska.

Examen

Högskoleingenjörsexamen i biomekanik.

Mer information Programansvarig Lina Lundgren tel. 035-16 77 32 biomekanik@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Sofia Pettersson, 24 år, arbetar på Invacare Rea AB som projektledare och konstruktör av gånghälpmedel. 2007 avslutade hon sina studier på Biomekanikprogrammet. På vilket sätt har du haft nytta av din utbildning i ditt jobb? – Våra produkter måste vara anpassade efter både brukare och vårdare och jag har stor nytta av den kunskap kring människokroppen som jag fick under utbildningen. Det ställs också mycket höga krav på stabilitet och kvalitet på produkterna och då får jag nytta av teknikdelen. Det som var speciellt bra med att läsa biomekanik var att vi ofta kombinerade ett tekniskt och ett medicinskt ämne. Hur var det att läsa på Högskolan i Halmstad? – Jag tycker Högskolan i Halmstad har en lagom kombination av allt; trevlig stad med underbara människor, bra studentkår och bra undervisning. HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 67

Ingenjör och teknik • Program Programmets innehåll År 1 Tillämpad matematik I, 7,5 hp Husbyggnad I, 7,5 hp Tillämpad matematik II 7,5 hp CAD och ingenjörsmetodik 7,5 hp Tillämpad matematik III 7,5 hp Byggfysik och installationsteknik I, 7,5 hp Byggmekanik I, 7,5 hp Byggnadsplanering med geodetisk mätteknik 7,5 hp År 2 Byggmekanik II 7,5 hp Vatten- och avfallsteknik 7,5 hp Geoteknik med grundläggning 7,5 hp Ekonomi och byggande 7,5 hp Konstruktionsteknik I, 7,5 hp* Byggprojektledning I, 7,5 hp Konstruktionsteknik II 7,5 hp Byggmekanik III 7,5 hp År 3 Konstruktionsteknik III 7,5 hp Konstruktionsteknik IV 7,5 hp Vetenskaplig metod 7,5 hp Byggjuridik 7,5 hp Examensarbete 15 hp Valbar kurs 1 Byggfysik och installationsteknik II 7,5 hp alt. Hållbart byggande 7,5 hp* Valbar kurs 2 Energihushållning i byggnader 7,5 hp alt.Träbyggnad 7,5 hp* *Kursen ges på engelska. Reservation för ändringar.

Mer information Programansvarig Bengt Hjort tel. 035-16 72 08 byggingenjor@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Byggingenjör – byggkonstruktion och projektering 180 hp Vill du arbeta med att utforma och dimensionera byggnader? Vi har ett program som kan leda till ett intressant och givande arbete där du får möjlighet att utveckla din kreativitet och problemlösningsförmåga! För att du ska kunna arbeta som byggingenjör krävs det att du har goda kunskaper om hela byggprocessen. Utbildningen med inriktning på byggkonstruktion och projektering erbjuder dig specialistkunskaper som framförallt kan användas inom projekteringsfasen. Under de tre första terminerna läser du grundläggande kurser. De allmänna ämnena är matematik, CAD, ingenjörsmetodik och ekonomi. Du läser också ämnen som berör byggområdet: byggmekanik, byggfysik med installationsteknik samt vatten och avfallsteknik. Termin 4 och 5 läser du kurser i byggkonstruktion och projektering. Det ger dig möjligheter att utveckla specialistkunskaper för att kunna dimensionera och utforma hus på bästa sätt. Eftersom energifrågan blir allt viktigare i vårt samhälle erbjuds du också den valbara kursen Energihushållning i byggnader. Genom att välja valbara kurser sätter du din egen prägel på din utbildning. Under utbildningens sista termin gör du ett examensarbete. Det sker ofta i samarbete med industrin. Examen

Högskoleingenjörsexamen. Studier utomlands

Är du intresserad av att studera utomlands så är möjligheten att hitta något som passar dig mycket goda. Sedan många år har byggingenjörsprogram-

men vid Högskolan utbytesavtal med flera högskolor och universitet. Arbetsområden

Arbetsuppgifterna för en byggingenjör varierar stort. För dig som gått denna utbildning ligger det närmast till hands att arbeta med projektering och/eller dimensionering av hus. Dessa uppgifter förekommer oftast inom konsultföretag men även i andra sammanhang, till exempel utvecklingsavdelningar inom byggmaterialindustrin. Bredden i utbildningen gör det lätt för dig att hitta ett jobb som just du trivs med Behörighetskrav

Ma D, Fy B, Ke A. Områdesbehörighet 8. För vårterminsstart med teknisk bastermin: Ma C Läs mer om bastermin på sidan 66. Övrigt

Startar ht 10, helfart. Programmet har många utbytesstudenter och flera kurser ges på engelska. Det är en bra förberedelse för dig som ska läsa delar av din utbildning utomlands, men även viktigt för dig som siktar på den svenska marknaden där många företagskontakter är internationella.

Martin Nilsson, 25 år, går på Byggingenjörsprogrammet med inriktning på byggkonstruktion och projektering. Gå på magkänslan och välj en utbildning som känns rätt för dig. Det är hans tips för dig som vill börja studera. Hur är det att läsa på Högskolan i Halmstad? – Det är kanon. I och med att det är en mindre högskola så blir man inte bara en i mängden utan får en nära och bra relation med lärarna. Vad tänker du om din framtid? – Jag ser ljust på min framtid. Inte bara för att många inom byggbranschen snart går i pension, utan främst för att jag kommer att ha en mycket konkurrenskraftig utbildning i ryggen när det väl är dags att ta klivet ut i arbetslivet.

68 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

Ingenjör och teknik • Program

Byggingenjör – byggproduktion och projektledning 180 hp Du som vill ha en ledande roll i ett byggföretag bör välja denna inriktning! Du lär dig framför allt att producera hus. Målsättningen är att du som utbildad byggingenjör ska kunna leda och styra ett byggprojekt från start till färdig byggnad. Att uppföra en byggnad, till exempel ett kontorshus, är en omfattande och komplicerad process som omfattar delarna projektering, produktion och förvaltning. Med detta som utgångspunkt har vi tagit fram inriktningen byggproduktion och projektledning. Den innehåller specialistkunskaper inom området produktion. De tre första terminerna läser du grundläggande ämnen som till exempel matematik, CAD, ingenjörsmetodik och ekonomi. Du läser också ämnen som berör byggområdet. Efter det läser du kurser i byggproduktion och projektledning. Det ger dig möjligheter att utveckla unika kunskaper vad gäller att planera, genomföra, kostnadsberäkna och följa upp husbyggnadsprojekt. Ledarskap och arbetsmiljö är viktiga inom byggproduktion och projektledning och därför läser du också en kurs i detta. Termin 5 innehåller två valbara kurser. Det ger dig möjlighet att sätta din egen prägel på utbildningen. Sista terminen genomför du ett examensarbete. Examen

Högskoleingenjörsexamen. Studier utomlands

Är du intresserad av att studera utomlands så är möjligheten att hitta något som passar dig mycket goda. Sedan

många år har byggingenjörsprogrammen vid Högskolan utbytesavtal med flera högskolor och universitet. Arbetsområden

Exempel på intressanta och kvalificerade uppgifter som du kan få som färdig byggingenjör är planering och arbetsledning vid produktion av byggnader och anläggningar, kvalitets- och miljösäkring i produktion samt upphandling av byggprojekt. Du har genom utbildningen ökat dina valmöjligheter och chanser till att få intressanta jobb med goda utvecklingsmöjligheter! Behörighetskrav

Ma D, Fy B, Ke A. Områdesbehörighet 8. För vårterminsstart med teknisk bastermin: Ma C Läs mer om bastermin på sidan 66. Övrigt

Startar ht 10, helfart. Programmet har många utbytesstudenter och flera kurser ges på engelska. Det är en bra förberedelse för dig som läser delar av din utbildning utomlands, men även viktigt för dig som siktar på den svenska marknaden där många företagskontakter är internationella.

Programmets innehåll År 1 Tillämpad matematik I, 7,5 hp Husbyggnad I, 7,5 hp Tillämpad matematik II 7,5 hp CAD och ingenjörsmetodik 7,5 hp Tillämpad matematik III 7,5 hp Byggfysik och installationsteknik I, 7,5 hp Byggmekanik I, 7,5 hp Byggnadsplanering med geodetisk mätteknik, 7,5 hp År 2 Byggmekanik II 7,5 hp Vatten- och avfallsteknik 7,5 hp Geoteknik med grundläggning 7,5 hp Ekonomi och byggande 7,5 hp Konstruktionsteknik I, 7,5 hp* Byggprojektledning I, 7,5 hp Betongteknik 7,5 hp* Byggprojektledning II 7,5 hp År 3 Byggprojektledning III 7,5 hp Arbetsmiljö och ledarskap 7,5 hp* Vetenskaplig metod 7,5 hp Byggjuridik 7,5 hp Examensarbete 15 hp Valbar kurs 1 Affärskultur I, 7,5 hp alt. Hållbart byggande 7,5 hp* Valbar kurs 2 Kvalitets- och miljöledning 7,5 hp alt.Träbyggnad 7,5 hp* *Kursen ges på engelska. Reservation för ändringar.

Mer information Programansvarig Bengt Hjort tel. 035-16 72 08 byggingenjor@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Mani Hadidpour, 30 år, arbetar med geoteknik på det globala analys- och teknikföretaget WSP i Halmstad. På vilket sätt har du haft nytta av din utbildning i ditt jobb? – Det var genom ett möte angående mitt examensarbete som jag mötte min nuvarande chef. Dessutom var geoteknikkursen en bra grund till det jag gör nu. Variationen av byggrelaterade ämnen var annat som var bra med utbildningen, liksom den praktik som jag hade en dag i veckan på NCC-anläggning. Det var något som jag hade lyckats ordna på egen hand. Det var väldigt givande då jag fick se hur det verkligen går till på ett bygge. Dessutom blev det lite tillskott i kassan också. Har du några tips till den som vill börja studera? – Ett bra tips är att inte vänta för länge med omtentorna. HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 69

Ingenjör och teknik • Program Programmets innehåll År 1 Tillämpad matematik I, 7,5 hp Husbyggnad I, 7,5 hp Tillämpad matematik II 7,5 hp CAD och ingenjörsmetodik 7,5 hp Tillämpad matematik III 7,5 hp Byggfysik och installationsteknik I, 7,5 hp Byggmekanik I, 7,5 hp Byggnadsplanering med geodetisk mätteknik 7,5 hp År 2 Byggmekanik II 7,5 hp Vatten- och avfallsteknik 7,5 hp Geoteknik med grundläggning 7,5 hp Ekonomi och byggande 7,5 hp Konstruktionsteknik I, 7,5 hp* Byggprojektledning I, 7,5 hp Fastighetsförvaltning 7,5 hp Byggprojektledning II 7,5 hp År 3 Byggfysik och installationsteknik II 7,5 hp Energihushållning i byggnader 7,5 hp Vetenskaplig metod 7,5 hp Byggjuridik 7,5 hp Examensarbete 15 hp Valbar kurs 1 Hållbart byggande 7,5 hp* alt. Affärskultur I, 7,5 hp* Valbar kurs 2 Kvalitets- och miljöledning, 7,5 hp alt.Träbyggnad 7,5 hp* *Kursen ges på engelska. Reservation för ändringar.

Mer information Programansvarig Bengt Hjort tel. 035-16 72 08 byggingenjor@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Byggingenjör – fastighet och energi 180 hp Vill du arbeta med miljöfrågor inom byggoch fastighetsbranschen? Då erbjuder vi dig ett program inriktat på just kombinationen av fastighet och energi. Energifrågorna har fått stor betydelse i samhället. Att kunna projektera, uppföra och förvalta byggnader som är energieffektiva blir allt viktigare. Det är en nisch inom byggbranschen med en mycket spännande utveckling. På byggingenjörsprogrammet med inriktning fastighet och energi läser du kurser inom både projektering och förvaltning. Under de tre första terminerna läser du grundläggande kurser inom allmänna ämnen som till exempel matematik, CAD, ingenjörsmetodik och ekonomi. Du läser också ämnen som berör byggområdet såsom byggmekanik, byggfysik med installationsteknik samt vatten och avfallsteknik. Sedan specialiserar du dig. Du läser kurser som innehåller viktiga delar vad gäller att analysera, värdera och dimensionera byggnader med hänsyn till energibehovet. Termin 5 innehåller också två valbara kurser där du har möjlighet att sätta din egen prägel på utbildningen. Under utbildningens sista termin genomför du ditt examensarbete. Det utförs ofta i samarbete med industrin och kan till exempel handla om energieffektivisering av en befintlig byggnad. Examen

Högskoleingenjörsexamen.

så är möjligheten att hitta något som passar dig mycket goda. Sedan många år har byggingenjörsprogrammen vid Högskolan utbytesavtal med flera högskolor och universitet. Arbetsområden

För dig som genomgått denna utbildning ligger det närmast till hands att arbeta med förvaltning och energi. Förvaltningsuppgifter förekommer inom fastighetsföretag men även i andra sammanhang som till exempel inom stat och kommun. Vill du jobba mer specifikt med energifrågor finns möjlighet till det inom både konsultföretag och fastighetsföretag. Behörighetskrav

Ma D, Fy B, Ke A. Områdesbehörighet 8. För vårterminsstart med teknisk bastermin: Ma C Läs mer om bastermin på sidan 66. Övrigt

Studier utomlands

Är du intresserad av att studera utomlands

Lina Sällberg, 25 år, Byggingenjörsprogrammet med inriktning på fastighet och energi. Har du några tips till den som vill börja studera? – Ta studierna på allvar. Det är inte som gymnasiet att läsa på högskola. Här är det helt andra krav. Börja läsa när kursen startar, då är det lättare att hänga med. Men glöm inte att ha ett liv vid sidan om studierna. Det är också viktigt. Vad tänker du om din framtid? – Jag skulle gärna jobba på något fastighetsbolag i Halmstad. Jag vill helst bo kvar. Det är mysigt här, lagom stort och nära till havet – också har jag min sambo här. Eftersom arbetsmarknaden för ingenjörer är mycket bra har jag stora förhoppningar om att få jobb efter examen.

70 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

Ingenjör och teknik • Program

Byggingenjör – internationell byggproduktion och projektledning 180 hp Detta är ett unikt program som förbereder dig för en roll inom internationella byggföretag. Du läser kurser på engelska tillsammans med utbytesstudenter och har också möjlighet att läsa en termin utomlands. Byggbranschen är på många sätt en internationell bransch. Svenska byggföretag arbetar ofta utomlands samtidigt som fler utländska byggföretag söker sig till den svenska byggmarknaden. Programmet ger dig möjlighet att utveckla specialistkunskaper inom området produktion samtidigt som det förbereder dig för arbete i internationell miljö. De tre första terminerna läser du grundläggande kurser och kurser som berör byggområdet. Sedan inleds din specialisering genom kurser med inriktning på byggstyrning och byggproduktion, det vill säga hur man planerar, kostnadsberäknar och uppför husbyggnader. Specialiseringen innebär även att du läser alla dina kurser på engelska tillsammans med utbytesstudenter. Termin 5 har du två valmöjligheter. Du kan välja att studera utomlands eller att läsa kurser med inriktning byggproduktion och projektledning på engelska. Sista terminen läser du i Halmstad då du bland annat skriver ditt examensarbete. Examen

Högskoleingenjörsexamen.

men vid Högskolan utbytesavtal med flera högskolor och universitet. Arbetsområden

Utbildningen ger dig möjligheter att söka arbete inom byggföretag som jobbar internationellt. Det finns goda utsikter för dig att få intressanta arbetsuppgifter inom till exempel planering och arbetsledning vid byggen med internationell anknytning. Behörighetskrav

Ma D, Fy B, Ke A. Områdesbehörighet 8. För vårterminsstart med teknisk bastermin: Ma C Läs mer om bastermin på sidan 66. Övrigt

Startar ht 10, helfart. Programmet har även många utbytesstudenter och flera kurser ges på engelska. Det är en bra förberedelse för dig som läser delar av din utbildning utomlands, men även viktigt för dig som siktar på den svenska marknaden där många företagskontakter är internationella.

Studier utomlands

Är du intresserad av att studera utomlands så är möjligheten att hitta något som passar dig mycket goda. Sedan många år har byggingenjörsprogram-

Programmets innehåll År 1 Tillämpad matematik I, 7,5 hp Husbyggnad I, 7,5 hp Tillämpad matematik II 7,5 hp CAD och ingenjörsmetodik 7,5 hp Tillämpad matematik III 7,5 hp Byggfysik och installationsteknik I, 7,5 hp Byggmekanik I, 7,5 hp Byggnadsplanering med geodetisk mätteknik 7,5 hp År 2 Byggmekanik II 7,5 hp Vatten- och avfallsteknik 7,5 hp Geoteknik med grundläggning 7,5 hp Ekonomi och byggande 7,5 hp Konstruktionsteknik I* 7,5 hp Byggproduktionsstyrning I* 7,5 hp Betongteknik* 7,5 hp Byggproduktionsstyrning II* 7,5 hp År 3 Alt I : Studier utomlands Kurser motsvarande 30 hp utomlands. Vetenskaplig metod 7,5 hp Byggjuridik 7,5 hp Examensarbete 15 hp Alt II: Studier i Halmstad Byggprojektledning III 7,5 hp Arbetsmiljö o ledarskap* 7,5 hp Vetenskaplig metod 7,5 hp Byggjuridik 7,5 hp Examensarbete 15 hp Valbar kurs 1 -Affärskultur 7,5 hp* -alt. Hållbart byggande 7,5 hp* Valbar kurs 2 -Kvalitets- och miljöledning 7,5 hp -alt. Träbyggnad 7,5 hp* *Kursen ges på engelska. Reservation för ändringar.

Mer information Programansvarig Bengt Hjort tel. 035-16 72 08 byggingenjor@hh.se www.hh.se/utbildning

Niklas Geidenstam, 26 år, gick programmet Internationell byggproduktion och projektledning. I dag arbetar han som utredningsingenjör i Simrishamns kommun. Varför valde du att läsa på Högskolan i Halmstad? – Jag ville läsa tekniskt så jag valde tekniskt basår. Någon gång under basåret väcktes intresse för byggingenjörsprogrammet. Jag valde att läsa i Halmstad på grund av möjligheten att åka utomlands och läste två terminer i Galway på Irland. Det var en mycket bra erfarenhet och otroligt roligt. Vad tänker du om din framtid? – Nu är arbetsmarknaden för nyutexaminerade ganska tung. Anledningen till att jag lyckades få jobb tror jag har att göra med att mitt år utomlands, samt att jag hade goda referenser efter praktiken som jag gjorde på byggföretaget Skanska. HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 71

Ingenjör och teknik • Program Programmets innehåll År 1 Konstruktionsteknik för CAD tekniker 30 hp - Tillämpad matematik 11,25 hp - Mekanik 3,75 hp - Hållfasthetslära 7,5 hp - Konstruktionselement 3,75 hp - Materiallära 3,75 hp Ritteknik och solidmodellering, 7,5 hp CAD Fördjupning 7,5 hp Ytmodellering 7,5 hp Produktdatahantering (PDM) 7,5 hp År 2 Datorstödd konstruktion och prototypframtagning 22,5 hp Kunskapsbaserat ingenjörsarbete 7,5 hp Analys och Simulering 7,5 hp Friformsmodellering 7,5 hp 3D Visualisering 7,5 hp Examensarbete 7,5 hp Reservation för ändringar.

CAD-tekniker 120 hp Vill du vara med om att skapa framtidens produkter? Vill du att datorn ska vara ditt viktigaste arbetsredskap? Då är CAD-teknikerprogrammet något för dig. Utbildningen är unik och erbjuder kunskaper inom de senaste och ledande digitala verktygen. Du blir attraktiv på arbetsmarknaden med nya och moderna kunskaper. Konstruktion med hjälp av digitala verktyg såsom CAD och FEM är i dag en mycket viktig del av produktutveckling. Under din utbildning till CAD-tekniker läser du grundläggande teoretiska kurser som kombineras med praktiska inslag med moderna digitala verktyg. Utbildningen innehåller grundläggande ämnen som matematik, mekanik, hållfasthetslära, materiallära och ritteknik. Du läser också om produkters konstruktion och digitala utformning och får möjlighet att använda digitala verktyg. De är en viktig del av utvecklingsprocessen. För att du ska få god kunskap om hela produktframtagningen kommer du att jobba i välutrustade prototypverkstäder med avancerade datorprogram som CAD, CAM, PDM och FEM. Samarbete med näringsliv i projektform är en viktig del av utbildningen. Det är ett bra sätt att få inblick i hur företag arbetar. Under ditt andra år har du möjlighet att göra ett skarpt projekt tillsammans med ett företag, eller utveckla en egen idé.

Med denna typ av utbildning har du stora möjligheter att arbeta över hela världen. Kanske som specialist inom digital produktframtagning. Att utveckla produkter med 3D-CAD är i dag ett oumbärligt verktyg som används av såväl stora som små företag som stöd i deras produktutveckling. Behörighetskrav

Ma B. Områdesbehörighet 7. Övrigt

Startar ht 10, helfart. Efter avslutad utbildning har du möjlighet att läsa vidare på något av Högskolans maskiningenjörsprogram. Innehållet i CAD-teknikerprogrammet kan då tillgodoräknas.

Mer information Programansvarig Johan Wretborn tel. 035-16 73 07 cad@hh.se

Examen

Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se

Efter utbildningen väntar dig spännande och utvecklande arbeten som till exempel CAD-tekniker, produktutvecklare, applikationsingenjör, CAD-ansvarig och produktionsingenjör.

www.hh.se/utbildning

Högskoleexamen. Arbetsområden

Johannes Lindgren, 21 år, går på CAD-teknikerprogrammet. Hur är det att läsa på Högskolan i Halmstad? – Det är spännande. Det är en härlig gemenskap på campus med många aktiva studenter. Jag tycker att många av våra kurser är givande och man lär sig fort. Kontakten mellan studenter och lärare är bra vilket förenklar studierna. Vad tänker du om din framtid? – Att få jobb på en konsultfirma och jobba som konstruktör eller designer. Jag vill kunna påverka produkters utformning och funktion på ett positivt sätt.

72 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

Ingenjör och teknik • Program

Dataingenjör 180 hp Vill du arbeta med programutveckling eller designa nya intelligenta produkter? Välkommen till framtiden redan i dag! På en marknad som rymmer allt från intelligenta hus till kommunikation och medicinsk teknik behövs kunskap både om att programmera och att konstruera inbyggda datorsystem och kunskap om hur människan ska använda dem. Högskolans vision är att skapa en plats där ”intressanta saker händer” för våra studenter, lärare och samarbetande företag. Kreativitet och innovationstänkande upptar en stor del av utbildningen. Vi erbjuder en modern undervisningsmiljö i projektrum där du får nära kontakt med dina lärare. Undervisningen innehåller många praktiska moment i form av laborationer och projekt där du oftast arbetar i grupp. De första åren på utbildningen består av kurser som ger grunderna i datateknik, programmering och elektroteknik. Under tredje året har du möjlighet att bygga din egen kompetensprofil genom att välja de kurser som intresserar dig mest. Examen

Högskoleingenjörsexamen eller kandidatexamen.

Arbetsområden

Dataingenjörens roll har förändrats de senaste åren. En ingenjör arbetar oftast i projekt tillsammans med specialister från andra ämnesområden eller som projektledare eller konsult. Beroende på vilka kurser du väljer under din utbildning har du möjlighet att arbeta med testning och support av mjukoch hårdvara, som programutvecklare eller utvecklingsingenjör inom området inbyggda system eller datorsystem. Behörighetskrav

Ma D, Fy B, Ke A. Områdesbehörighet 8. För vår- eller höstterminsstart med teknisk bastermin: Ma B Läs mer om bastermin på sidan 66. Övrigt

Startar ht 10, helfart. Inom området datateknik erbjuder Högskolan masterprogram i inbyggda och intelligenta system respektive informationsteknologi samt magisterprogram i datorsystemteknik respektive intelligenta system.

Programmets innehåll År 1 Introduktionskurs i matematik 7,5 hp Digitalteknik 7,5 hp Programmering 7,5 hp Envariabelanalys 7,5 hp Datorteknik 7,5 hp Linjär algebra 7,5 hp Algoritmer och datastrukturer 7,5 hp Ellära 7,5 hp År 2 Transformteori 7,5 hp Datorsystemteknik I och II 15 hp Elektronik 7,5 hp Signaler och system 7,5 hp Avancerad objektorienterad progr. 7,5 hp Reglerteknik 7,5 hp Sensorsystem 7,5 hp År 3 Examensarbete 15 hp Valfria kurser om 45 hp enligt nedan: Artificiell intelligens 7,5 hp Bildanalys I, 7,5 hp Databaser och databasdesign 7,5 hp Datakommunikation I, 7,5 hp Datornätverk 7,5 hp Entreprenörskap 7,5 hp Företagsekonomi 7,5 hp Hårdvarukonstrukt. med VHDL 7,5 hp Innovationsteknik 7,5 hp Marknadsföring 7,5 hp Programvaruteknik 7,5 hp Projektledning/management 7,5 hp Tillämpad datasäkerhet 7,5 hp Trådlösa kommunikationssyst. 7,5 hp Reservation för ändringar.

Studier utomlands

Mer information

Passa på att läsa utomlands! Programmet ingår i det europeiska studentutbytesavtalet Erasmus vilket ger dig möjlighet att genomföra delar av andra eller tredje årets studier utomlands. Högskolan har utbytesavtal med universitet i bland annat Spanien, Österrike, Kanada, Kina och USA.

Programansvarig Nicolina Månsson tel. 035-16 74 87 dataingenjor@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Ludvig Granberg, 25 år, är vd och grundare av företaget Lumik Enterprises AB. Företaget startade 2004 och har i dag fem anställda. 2008 avslutade han sina studier i datorsystemteknik vid Högskolan i Halmstad. Vad innebär ditt arbete? – Jag jobbar aktivt med vår främsta produkt Hemsida24 som är ett hemsidesverktyg för små företag och andra som behöver en professionell hemsida som är enkel att uppdatera. För närvarande håller jag på att ta fram ett partnerprogram för Hemsida24. Arbetet innebär allt från strategiska beslut till programmering. På vilket sätt har du haft nytta av din utbildning i ditt jobb? – Erfarenheten av att jobba strukturerat med större uppgifter och projektarbeten samt fördjupade kunskaper inom data och matematik hjälper mig i mitt dagliga arbete. HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 73

Ingenjör och teknik • Program Programmets innehåll Datornätverk I, 7,5 hp Datornätverk II 7,5 hp Elektriska drivsystem 7,5 hp Elkraftsystem I, 7,5 hp Elkraftsystem II 7,5 hp Entreprenörskap 7,5 hp Grundläggande ellära 7,5 hp Nätverkssäkerhet 7,5 hp Reservation för ändringar.

Mer information Programansvarig Mikael Hindgren tel. 035-16 72 20 elnat@hh.se Sektionssekreterare Eva Strid Andersson tel. 035-16 72 29 eva.strid_andersson@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

74 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

El- och nätverksentreprenör 60 hp Vill du arbeta med konstruktion och drift av el- och nätverksinstallationer eller kanske starta eget företag i elteknikbranschen? Utbildningen riktar sig till dig som har elteknisk bakgrund från gymnasiet. Den kan läsas som ett fristående block eller vara en breddning av en befintlig utbildning. Redan i dag installeras lokala datornätverk i nästan alla företagslokaler men också i många privatbostäder. I framtidens intelligenta hus kommer de elektriska funktionerna, som till exempel ventilation, värmesystem, vitvaror, belysning, lås och larm, att styras av datorer som kommunicerar med varandra via lokala nätverk. Det som i dag är elektriska installationer blir i framtiden integrerade el- och nätverksinstallationer. Framtidens elentreprenör behöver kompetens inom båda områdena och utbildningen består därför av två huvuddelar: elkraftteknik och nätverksteknik. Du lär dig hur man konstruerar, installerar och driver elanläggningar och datornätverk. Även uppbyggnad av elkraftsystem samt komponenter och system för drift och styrning av elmaskiner behandlas. Elsäkerhet och föreskrifter för elinstallationer är andra viktiga moment. Dessutom ger utbildningen grundläggande kunskaper om hur du startar och driver eget företag. Examen

Utbildningen ger 60 högskolepoäng, men ingen formell examen. Innehållet i utbildningen motsvarar Elsäkerhetsverkets krav (förutom praktik) för allmän behörighet som elinstallatör och branschcertifikatet CCNA (Cisco Certified Network Associate).

OBS! Certifiering är ej en del av utbildningen. Arbetsområden

Utbildningen ger dig som vill satsa på den expansiva elteknikbranschen möjligheter till en framtid med kvalificerade arbetsuppgifter. Du kan arbeta som projektledare, elansvarig, konstruktör, installatör, drifttekniker, säkerhetsansvarig eller egen företagare som el- och nätverksinstallatör. Behörighetskrav

Ma B. Områdesbehörighet 7. Övrigt

Startar ht 10, helfart. Undervisningen bedrivs delvis på engelska.

Ingenjör och teknik • Program

Elektroingenjör 180 hp Telekommunikation eller hemelektronik? Som elektroingenjör blir ditt arbetsfält brett och din kunskap väger tungt på arbetsmarknaden eftersom elektriska och elektroniska produkter finns överallt omkring oss. Utbildningen till elektroingenjör har flera inriktningar som har utvecklats tillsammans med näringslivet. I årskurs 3 väljer du själv var tyngdpunkten i din examen ska ligga. Vi erbjuder kurser inom såväl elektronik, telekommunikation, elkraft- och energiteknik som regler- och datorteknik. De två första åren innehåller grundläggande kurser i matematik, fysik, ellära och elektronik. Du får också mer praktiska kunskaper i mikrodatorkonstruktion. Därefter väljer du inriktning och har då även möjlighet att läsa kurser som ligger utanför de tekniska områdena, exempelvis marknadsföring, språk eller projektledning. I princip får du under utbildningen möjlighet att utveckla en egen idé till en produkt, färdig att säljas. Du kommer att arbeta i projektform under flera kurser och programmet avslutas med ett examensarbete. Då driver du ett projekt utifrån en egen idé, tillsammans med ett företag eller i samarbete med ett pågående forskningsprojekt på Högskolan.

Arbetsområden

Du kommer att ha en stor ämnesmässig tyngd och kan arbeta med konstruktion, service eller utveckling och produktion av elektrotekniska produkter. Väljer du att inrikta dig mot telekommunikation kan du till exempel arbeta med att ta fram nya mobiltelefoner. Möjliga arbetsgivare återfinns också inom el- och vattenkraft. Ett alternativ är att komplettera med ekonomi och arbeta som säljare eller marknadsförare av produkter. Behörighetskrav

Ma D, Fy B, Ke A. Områdesbehörighet 8. För vår- eller höstterminsstart med teknisk bastermin: Ma B Läs mer om bastermin på sidan 66. Övrigt

Startar ht 10, helfart. Inom området elektroteknik erbjuder Högskolan masterprogram i inbyggda och intelligenta system respektive informationsteknologi samt magisterprogram i intelligenta system respektive mikroelektronik och fotonik.

Programmets innehåll År 1 Introduktionskurs i matematik 7,5 hp Programmering 7,5 hp Digitalteknik 7,5 hp Envariabelanalys 7,5 hp Datorteknik 7,5 hp Linjär algebra 7,5 hp Algoritmer och datastrukturer 7,5 hp Ellära 7,5 hp År 2 Transformteori 7,5 hp Datorsystemteknik I, 7,5 hp Elektronik 7,5 hp Signaler och system 7,5 hp Elektronik fk 7,5 hp Reglerteknik 7,5 hp Sensorsystem 7,5 hp Tillämpad fysik 7,5 hp År 3 Examensarbete 15 hp Valfria kurser om 45 hp enligt nedan: Datakommunikation I, 7,5 hp Datornätverk 7,5 hp Datorsystemteknik II 7,5 hp Digital reglerteknik 7,5 hp Elektronikkonstruktion 7,5 hp Elkraftsystem 15 hp Entreprenörskap 7,5 hp Hårdvarukonstrukt. med VHDL 7,5 hp Miljöteknik 7,5 hp Projektledning/projektarbete 7,5 hp System-on-a-Chip Design 7,5 hp Telekommunikation 7,5 hp Trådlösa kommunikationssyst. 7,5 hp Utvecklingsprojekt 15 hp Reservation för ändringar.

Examen

Mer information

Högskoleingenjörsexamen eller kandidatexamen.

Programansvarig Mikael Hindgren tel. 035-16 72 20 elektro@hh.se

Studier utomlands

Minst en termin av studierna kan förläggas på ett utländskt universitet. Vi har kontakt med universitet i Europa, USA, Kina och Kanada.

Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Robert Ehn, 25 år, arbetar som konsult inom elektronikkonstruktion och inbyggda system. 2007 avslutade han sina studier i elektroteknik. Hur var det att läsa på Högskolan i Halmstad? – Ingenjörsprogrammen i Halmstad uppmuntrar samarbete genom att erbjuda projektrum där man kan studera tillsammans med dem som läser samma ämnen. Skolan är inte så stor så föreläsarna har tid att diskutera och svara på frågor. Vad tänker du om din framtid? – Jag ser ljust på min framtid. Arbetslösheten är väldigt låg för elektroningenjörer och jag trivs med det jag gör. Jag känner ständigt att jag lär mig nya saker.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 75

Ingenjör och teknik • Program Programmets innehåll År 1 Miljölära 7,5 hp Tillämpad matematik I, 7,5 hp Tillämpad matematik II 7,5 hp Tillämpad matematik III 7,5 hp Mekanik och hållfasthetslära 7,5 hp Energilära I, 7,5 hp Energilära II 7,5 hp Ellära 7,5 hp År 2 Ingenjörsmetodik 7,5 hp Solenergiteknik 7,5 hp Bioenergi med förbränning 7,5 hp Elektriska drivsystem 7,5 hp Du väljer två av följande inriktningar under ditt andra år. Värmeinriktning - Fjärrvärmeteknik 7,5 hp - Installationsteknik 7,5 hp Elinriktning - Elkraftsystem I, 7,5 hp - Elkraftsystem II 7,5 hp Miljöinriktning - Klimatförändring – konsekvenser och strategier 7,5 hp - Ledningsystem för miljö och kvalitet 7,5 hp År 3 Valbara kurser 15 hp Vindkraftteknik 7,5 hp Effektiv energianvändning 7,5 hp Miljö- och energisystemanalys 7,5 hp Examensarbete med projektledning 22,5 hp Reservation för ändringar.

Mer information Programansvarig Urban Persson tel. 035-16 74 05 urban.persson@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Energiingenjör – förnybar energi 180 hp Är du intresserad av solenergi, bioenergi och vindkraft? Vill du arbeta med omställningen av dagens energisystem? Programmet innehåller bland annat energisystemets utformning, energianvändning, energieffektivisering och förnybara energikällor. Det omfattande arbetet att omforma och effektivisera energisystem har pågått i många år och är i dag ändå bara i början av processen. Inom EU och i världen ligger Sverige långt fram när det gäller ökad användning av alternativa energikällor, optimering av processer och systemlösningar. Detta område är mångfasetterat, dynamiskt och genomgripande med direkt koppling till klimatfrågan, miljöaspekter och ekonomi. Du som söker till programmet är till exempel intresserad av hur framtidens energitillförsel ska organiseras, av ny energiteknik, av energiteori och frågor om hur energi ska användas på ett så miljörationellt sätt som möjligt. Under utbildningen kommer du att studera förutsättningarna för förnybar energi och hur energianvändningen kan bli effektivare. På schemat hittar du ett brett utbud av kurser inom miljö- och energiområdet. Tonvikt läggs på särskilda kurser inriktade på förnybar energi, energihushållning och energisystemet som helhet. Du kommer att göra många studiebesök på företag och anläggningar. Laborationer och projekt är också vanliga under utbildningens gång.

Studier utomlands

Du kan välja att göra ditt examensarbete utomlands. Finansiering kan bland annat ske genom olika stipendier, till exempel MFS-stipendiet. Studieort och innehåll sker i samråd med studierektor och examensarbetets handledare. Arbetsområden

Arbetsmarknaden spås vara god då den nya tekniken ofta är småskalig. Detta skapar många nya arbetstillfällen för ingenjörer och goda möjligheter att starta nya företag. Du kommer efter din utbildning att ha möjlighet att arbeta med utveckling och utvärdering, system- och teknikanalyser, rådgivning och information, drift och underhåll, projektering, planering, dimensionering. Behörighetskrav

Ma D, Fy B, Ke A. Områdesbehörighet 8. För vårterminsstart med teknisk bastermin: Ma C Läs mer om bastermin på sidan 66. Övrigt

Examen

Högskoleingenjörsexamen. Om examenskraven är uppfyllda kan även teknologie kandidatexamen inom ämnesområdet energiteknik utfärdas.

Startar ht 10, helfart. Efter avslutad utbildning har du möjlighet att söka vidare till Magisterprogrammet i energiteknik – förnybar energi.

Isabel Isaksson, 24 år, arbetar som energioch klimatrådgivare i Hyltes kommun. 2009 avslutade hon sina studier på Energiingenjörsprogrammet – förnybar energi. På vilket sätt har du haft nytta av din utbildning i ditt jobb? – Genom utbildningen har jag bland annat fått en bred kunskap om olika typer av förnybara energikällor och energieffektiva systemlösningar. Hur var det att läsa på Högskolan i Halmstad? – Det var kanon. Mycket beror säkert på att Högskolan, och Halmstad i sig, inte är för stor. Det är lätt att få bra kontakt med lärarna och genom alla aktiviteter får man stor gemenskap med studenter från andra program.

76 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

Ingenjör och teknik • Program

IT-forensik och informationssäkerhet 120/180 hp Är du intresserad av digital kriminalteknik och övervakning av ITsystem? Detta program vänder sig både till dig som vill jobba med kriminaltekniska undersökningar av datorer och till dig som vill arbeta med administration av datorsystem, nätverk och IT-säkerhet. Moderna informations- och kommunikationssystem lagrar och förmedlar information elektroniskt. Den snabba utvecklingen inom området ökar kapaciteten men leder också till ökad sårbarhet eftersom säkerheten inte alltid kan prioriteras tillräckligt högt. Personer som är inblandade i traditionella brott använder i allt större utsträckning datorer och internet för att kommunicera och lagra information. Resultatet är att antalet IT-relaterade brott ökar och digitalt bevismaterial från till exempel datorer och mobiltelefoner spelar en allt viktigare roll vid brottsutredningar. Under utbildningen lär du dig grunderna inom datateknik, datornätverk och IT-säkerhetssystem. Du lär dig att använda forensiska verktyg för att utvinna digital information från datorsystem, metoder för att kryptera eller dölja data samt hur man säkrar spår och dokumenterar sitt arbete vid brottsutredningar. Grundläggande kriminologi och juridik med fokus på IT-relaterade brott ingår också. Utbildningen är yrkesinriktad med många praktiska moment som till exempel laborationer och fallstudier. Du gör även ”skarpa” projekt tillsammans med polisen eller något företag inom ITområdet.

år (120 hp). Teknologie kandidatexamen i datateknik efter tre år (180 hp). Arbetsområden

Efter utbildningen kan du arbeta självständigt med kriminaltekniska undersökningar av datorer eller som datoradministratör med specialisering på datornätverk och IT-säkerhet. Behörighetskrav

Ma B. Områdesbehörighet 7. Övrigt

Startar ht 10, helfart. Programmet är utvecklat i samarbete med polisens tekniska rotel i Halmstad och företag inom IT-säkerhetsområdet.

Examen

Högskoleexamen i datateknik efter två

Programmets innehåll År 1 Introduktion till IT-forensik 7,5 hp Administration av datorsystem 7,5 hp Kriminologi och IT-relaterad brottslighet 7,5 hp Administration av operativsystem 7,5 hp Programmering 7,5 hp Juridik med IT-rätt 7,5 hp Datautvinning från digitala lagringsmedia 7,5 hp Grundläggande webbsystem 7,5 hp År 2 Datornätverk I, 7,5 hp Biometrisk identifiering 7,5 hp Datornätverk II 7,5 hp Trådlösa nätverk 7,5 hp Avancerade IT-forensiska verktyg I, 7,5 hp Nätverkssäkerhet 7,5 hp Riskanalys och IT-säkerhetssystem 7,5 hp Examensarbete för högskoleexamen 7,5 hp alt. Utredning av IT-brott 7,5 hp År 3 (valbart) Tillämpad matematik och statistik 15 hp Avancerade IT-forensiska verktyg II 7,5 hp Underrättelseverksamhet och spårning på internet 7,5 hp Krypteringsmetoder och säkring av datasystem 7,5 hp Examensarbete för kandidatexamen 15 hp Valbar kurs 7,5 hp Reservation för ändringar.

Mer information Programansvariga Mikael Hindgren tel. 035-16 72 20 Nicolina Månsson tel. 035-16 74 87 itforensik@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Mattias Martinsson, 36 år, jobbar som IT-forensiker Vad innebär det att jobba som IT-forensiker? – Det bästa med jobbet är omväxlingen. Ena dagen sitter man inne och undersöker en dator, nästa dag är man ute på en brandplatsundersökning. Just nu håller jag på mycket med Blocket-bedrägerier, det finns många som tycker att det är väldigt praktiskt att sälja saker som inte finns och ta betalt för det i förskott. Vi kan spåra upp vem som har satt in annonsen, och spåra kontonummer. Varje brott i dag har en dator inkopplad, inte bara databrott utan även bedrägerier, narkotikabrott och barnpornografibrott. Har de misstänkta en dator tar vi oftast in den.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 77

Ingenjör och teknik • Program Programmets innehåll År 1 Ingenjörsmetodik 7,5 hp Tillämpad matematik 22,5 hp Ritteknik och solidmodellering 7,5 hp Mekanik 7,5 hp Produktdatahantering (PDM) 7,5 hp Materiallära 7,5 hp År 2 Hållfasthetslära 7,5 hp CAD fördjupning 7,5 hp Konstruktionsteknik I, 7,5 hp Konstruktionsteknik II 7,5 hp Konstruktionsteknik III 7,5 hp Finita elementmetoden (FEM) 7,5 hp Tillverkningsmetoder 7,5 hp Ytmodellering 7,5 hp År 3 Friformsmodellering och formgivning 7,5 hp Produktionskvalitet I, 7,5 hp Kunskapsbaserat ingenjörsarbete 7,5 hp Industriell ekonomi 7,5 hp Examensarbete 15 hp Valfria kurser 15 hp* *De valfria kurserna kan vara fördjupningskurser inom huvudämnet eller kurser inom annat utbildningsområde Reservation för ändringar.

Mer information Programansvarig Aron Chibba tel. 035-16 72 31 maskiningenjor@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Maskiningenjör – datorstödd produktframtagning 180 hp Planerar du att uppfinna nya moderna flygplan eller skapa framtidens mobiltelefoner? Är moderna digitala 3D-verktyg något för dig? Då har vi rätt utbildning! Utbildningens fokus ligger på användning av de senaste och ledande digitala verktygen. Dagens ingenjörer behöver en bred kunskap inom datorstödd produktframtagning för att kunna följa med i utvecklingen och behålla sin konkurrenskraft. Här läser du en modern ingenjörsutbildning som kopplar samman grundläggande teoretiska kunskaper med moderna digitala 3D-verktyg. Under utbildningen läser du traditionella ingenjörsämnen och kurser som fokuserar på produkters konstruktion och digitala utformning. En viktig del av utbildningen är samarbete med näringsliv. Redan under ditt första år knyts du till ett så kallat fadderföretag. Samarbetet fortsätter under hela din utbildning och du genomför viktiga projekt tillsammans med företaget. Under utbildningen används avancerade datorprogram som CAD, CAM, PDM och FEM. Du kommer att få arbeta i en fullt utrustad verkstad med både CNC-maskiner, manuella maskiner och prototypmaskin. Därigenom har du stora möjligheter att få god kunskap om hela produktframtagningen, från idé till färdig produkt.

utomlands. Utlandsvistelsen organiserar du på egen hand i samråd med studierektor. Arbetsområden

En maskiningenjörsutbildning med en unik spetskompetens inom datorstödd produktframtagning ger dig stora möjligheter till spännande och utvecklande arbetsuppgifter. Du kan vara med om att skapa framtidens mobiltelefoner, nya spännande fordon eller något annat inom produktområden där datorstödd produktframtagning är en viktig del av utvecklingsarbetet. Med denna utbildning som bas har du dessutom goda möjligheter att arbeta över hela världen. Kanske som specialist inom digital produktframtagning. Behörighetskrav

Ma D, Fy B, Ke A. Områdesbehörighet 8. För vårterminsstart med teknisk bastermin: Ma C. Läs mer om bastermin på sidan 66. Övrigt

Examen

Högskoleingenjörsexamen. Genom att byta ut vissa kurser kan kandidatexamen erhållas.

Startar ht 10, helfart. Efter avslutade studier kan du söka Masterprogrammet i maskinteknik.

Studier utomlands

Sista terminen kan du välja att studera

Anders Malmberg, 32 år, jobbar som projektledare på Scania i Södertälje. Vad innebär ditt arbete? – Jag leder ett av företagets största IT-projekt, som går ut på att införa ett nytt CAD-system. Projektet löper över flera år och vi är 60 personer som arbetar på heltid med det. Jobbet innebär planering, uppföljning och möten, bland annat med delprojektledarna. Jag tar också fram projektmetodik och statusrapporter. Det är spännande att vara med och påverka det framtida arbetssättet på Scania. Hur var det att läsa på Högskolan i Halmstad? – Studietiden var bland de roligaste åren i mitt liv. De flesta jag läste med var nyinflyttade, liksom jag, och vi umgicks nästan dygnet runt. Trots att vi inte hade så mycket pengar hittade vi på jättemycket och jag fick vänner som jag fortfarande umgås med. 78 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

Ingenjör och teknik • Program

Maskiningenjör – produktionsutveckling 180 hp Vill du arbeta som konstruktör, produktionsledare eller kvalitetsansvarig? Att förbättra och säkra kvaliteten på produkter och konstruktioner är några av de saker som ingår i denna utbildning. Den tekniska utvecklingen skapar mer och mer avancerade produkter. Har du en bra teknisk grund och specialkompetens kommer du långt som ingenjör. Konstruktörer jobbar med att hitta bättre lösningar och därför krävs breda tekniska kunskaper. På denna inriktning av maskiningenjörsprogrammet läser du kurser inom specialområdet produktionsutveckling. Du studerar även matematik, mekanik, hållfasthetslära, materiallära och ritteknik. Du får inblick i hur man kan optimera produktionsframtagningsprocessen, det vill säga ta fram produkter med rätt kvalitet till en låg kostnad. Det är ett viktigt ämne eftersom konstruktionsoch produktionstekniken är avgörande för produktens livslängd och konkurrenskraft. Under en stor del av studietiden kommer du arbeta i projekt. Projekten genomförs i samarbete med företag, som är uppdragsgivare. Du kommer att ha tillgång till och hjälp av avancerade datorprogram och informationstekniker, som är viktiga ingenjörsverktyg. Du kommer även att ha tillgång till en modern och välutrustad mekanisk verkstad. När utbildningen startar knyts du till ett så kallat fadderföretag som du samarbetar med under hela din studietid. Samarbete med näringsliv är en viktig del av utbidlningen och du genomför projekt tillsammans med företag.

Examen

Högskoleingenjörsexamen. Genom att byta ut vissa kurser kan kandidatexamen erhållas. Studier utomlands

Sista terminen kan du välja att studera utomlands. Utlandsvistelsen organiserar du på egen hand i samråd med studierektor. Arbetsområden

Utbildningens bredd gör att du har stora möjligheter till stimulerande och spännande arbetsuppgifter. Du kan bland annat arbeta som konstruktör, produktionsledare, teknisk konsult och kvalitetsansvarig. Både stora som små företag kan bli din framtida arbetsplats.

Programmets innehåll År 1 Ingenjörsmetodik 7,5 hp Tillämpad matematik 22,5 hp Ritteknik och solidmodellering 7,5 hp Mekanik 7,5 hp Tillämpad energiteknik 7,5 hp Materiallära 7,5 hp År 2 Hållfasthetslära 7,5 hp Produktionskvalitet I, 7,5 hp Konstruktionsteknik I, 7,5 hp Konstruktionsteknik II 7,5 hp Konstruktionsteknik III 7,5 hp Finita elementmetoden (FEM) 7,5 hp Tillverkningsmetoder 7,5 hp Ytmodellering 7,5 hp År 3 Produktionskvalitet II 7,5 hp Produktionssystem 7,5 hp Produktionsutveckling 7,5 hp Industriell ekonomi 7,5 hp Examensarbete 15 hp Valfria kurser 15 hp* *De valfria kurserna kan vara fördjupningskurser inom huvudämnet eller kurser inom annat utbildningsområde. Reservation för ändringar.

Behörighetskrav

Ma D, Fy B, Ke A. Områdesbehörighet 8. För vårterminsstart med teknisk bastermin: Ma C. Läs mer om bastermin på sidan 66. Mer information Övrigt

Startar ht 10, helfart. Efter avslutade studier kan du söka Masterprogrammet i maskinteknik.

Programansvarig Aron Chibba tel. 035-16 72 31 maskiningenjor@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Oskar Kämpe, 24 år, läser utbildningen Maskiningenjör – produktionsutveckling. Hur är det att läsa på Högskolan i Halmstad? – Det bästa med att läsa i Halmstad är att vi har kontakt med företag redan från ettan. Vi gör olika projekt för företag inom kurserna och det är bra för man får känna av vad som förväntas av en. Båda parter får ut något av det. Vad tänker du om din framtid? – Jag funderar på att fortsätta att läsa till en master, om man vill göra karriär är det nog bra att läsa lite till. Jag vill jobba inom industrin som produktionsledare och produktionschef. Få vara med där det händer lite.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 79

Ingenjör och teknik • Program Programmets innehåll År 1 Ingenjörsmetodik 7,5 hp Tillämpad matematik 22,5 hp Ritteknik och solidmodellering 7,5 hp Mekanik 7,5 hp Ergonomi 7,5 hp Materiallära 7,5 hp År 2 Hållfasthetslära 7,5 hp Designmetodik 7,5 hp Konstruktionsteknik I, 7,5 hp Konstruktionsteknik II 7,5 hp Konstruktionsteknik III 7,5 hp Finita elementmetoden (FEM) 7,5 hp Tillverkningsmetoder 7,5 hp Ytmodellering 7,5 hp År 3 Semantik 7,5 hp Produktionskvalitet I, 7,5 hp Designmanual 7,5 hp Industriell ekonomi 7,5 hp Examensarbete 15 hp Valfria kurser 15 hp* * De valfria kurserna kan vara fördjupningskurser inom huvudämnet eller kurser inom annat utbildningsområde. Reservation för ändringar.

Mer information Programansvarig Aron Chibba tel. 035-16 72 31 maskiningenjor@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Maskiningenjör – teknisk design 180 hp Vill du arbeta med att utforma produkter? Tycker du att ergonomi, färg- och formlära är viktigt att tänka på när en produkt skapas? Denna utbildning innehåller både ett unikt fokus på produkters konstruktion och utformning och på de traditionella ingenjörsämnena. För att kunna förstå och använda produkter krävs det att de har ett tydligt budskap och ett användarvänligt formspråk. Att konstruera handlar om att göra produkterna funktionella. Det kan handla om olika tekniska delar som ska klara en viss hastighet eller en förutbestämd tyngd. En maskiningenjör arbetar fram underlaget som ska användas för tillverkningen av olika produkter. Det är även viktigt att produkten har rätt design. Det får användaren att förstå och använda produkten på rätt sätt. Färg och form hjälper till att förmedla detta. När utbildningen startar knyts du till ett så kallat fadderföretag som du samarbetar med under hela din utbildning. Det är en viktig del av utbildningen och du genomför projekt i samarbete med företag. Stor del av undervisningen sker i projektform. Du genomför ofta dessa med företag som uppdragsgivare. På så sätt får du tidigt en inblick i hur industrin fungerar och din samarbetsförmåga kommer att utvecklas. Allt detta kommer du att ha stor nytta av när du kommer ut på arbetsmarknaden. Du arbetar med avancerade datorprogram som CAD och FEM. Du kommer också att ha tillgång till välutrustade prototypverkstäder. Syftet är att du ska få god kunskap om hela konstruktionsarbetet, från idé till färdig produkt. Under sista året arbetar du med ett examensarbete.

Examen

Högskoleingenjörsexamen. Genom utbyte av vissa kurser kan kandidatexamen erhållas. Studier utomlands

Sista terminen kan du välja att studera utomlands. Utlandsvistelsen organiserar du på egen hand i samråd med studierektor. Arbetsområden

Efter avslutad utbildning kan du arbeta som produktutvecklare och konstruktör. Det innebär att du arbetar med att skapa och förbättra tekniska produkter med speciellt fokus på design. Du kommer också ha den kompetens som krävs för att arbeta som teknisk konsult, serviceingenjör och med marknadsföring/försäljning av produkter. Behörighetskrav

Ma D, Fy B, Ke A. Områdesbehörighet 8. För vårterminsstart med teknisk bastermin: Ma C. Läs mer om bastermin på sidan 66. Övrigt

Startar ht 10, helfart. Efter avslutade studier kan du söka till Masterprogrammet i maskinteknik.

Jenny Hugosson, 27 år, läser utbildningen Maskingingenjör – teknisk design. Hur är det att studera? – Det bästa med att plugga är friheten att kunna lägga studierna när man vill. Det är bra med både lugna och stressiga perioder. Man utvecklas hela tiden som människa och lär sig nytt hela tiden. Vad är det bästa med din utbildning? – Vi läser tekniska ämnen men vi kombinerar det med design, färg och form. Vi får en inblick i båda bitarna och arbetar mycket med produktutveckling, tar fram idéer och jobbar i verkstaden. Senast gjorde vi en kaffebryggare för två koppar utifrån en designers eller ett företags anda. Jag valde att utgå från Arne Jacobsens design.

80 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

Ingenjör och teknik • Program

Mekatronikingenjör 180 hp Självgående dammsugare och intelligenta armproteser är produkter där gränsen mellan maskin-, data- och elektroteknik har försvunnit. Väljer du mekatronik så får du möjlighet att lära dig att utveckla helt nya, fascinerande produkter. Mekatronikprogrammet erbjuder en blandning av maskin-, data- och elektroteknik. Målet är att du ska kunna utnyttja alla teknikerna i en och samma produkt. De första åren skaffar du dig grundläggande kunskaper i matematik, maskinteknik, datorteknik och elektronik. Undervisningen består både av traditionella föreläsningar och av projekt som är en övning i att på egen hand konstruera eller idémässigt utforma produkter. Det sista året kan du välja att fördjupa dig inom det teknikområde som verkar mest intressant. Du kan välja kurser i maskinteknik, design, intelligent informationsbehandling, data- och elektroteknik samt ekonomi och entreprenörskap. Utbildningen avslutas med ett examensarbete som sker i samverkan med ett företag eller forskningsprojekt på Högskolan. Examensarbetet kan också bygga på en egen produktidé. Examen

Högskoleingenjörsexamen eller kandidatexamen. Studier utomlands

Med tre ämnesområden att välja mellan är det lätt att hitta bra kurser på utländska universitet. Det ordnar du lättast via de kontakter som redan finns med universitet i Europa, USA, Kina och Kanada.

Arbetsområden

Mekatronikingenjörer behövs i alla branscher som tillverkar produkter med rörliga delar. Det kan handla om bilar eller olika hjälpmedel. Ett annat spännande område är artificiell intelligens och robotik. Utbildningen är intressant även för dig som inte vill arbeta direkt med tekniken utan fungera som en länk mellan tekniker och användare. Ett alternativ är att satsa på mer ekonomi och arbeta som marknadsförare av produkterna. Även då är kunskaper om tekniken ovärderliga. Behörighetskrav

Ma D, Fy B, Ke A. Områdesbehörighet 8. För vår- eller höstterminsstart med teknisk bastermin: Ma B. Läs mer om bastermin på sidan 66. Övrigt

Startar ht 10, helfart.

Programmets innehåll År 1 Introduktionskurs i matematik 7,5 hp Programmering 7,5 hp Digitalteknik 7,5 hp Envariabelanalys 7,5 hp Datorteknik 7,5 hp Linjär algebra 7,5 hp Algoritmer och datastrukturer 7,5 hp Ellära 7,5 hp År 2 Transformteori 7,5 hp Datorsystemteknik I, 7,5 hp Elektronik 7,5 hp Signaler och system 7,5 hp Mekanik 7,5 hp Reglerteknik 7,5 hp Hållfasthetslära 7,5 hp Sensorsystem 7,5 hp År 3 Examensarbete 15 hp Valfria kurser om 45 hp enligt nedan: Artificiell intelligens 7,5 hp Bildanalys I, 7,5 hp Ritteknik och CAD 7,5 hp Datakommunikation I, 7,5 hp Datorsystemteknik II 7,5 hp Digital reglerteknik 7,5 hp Elektronikkonstruktion 7,5 hp Elektriska drivsystem 7,5 hp Entreprenörskap 7,5 hp Hårdvarukonstrukt. med VHDL 7,5 hp Konstruktionsteknik 7,5 hp Miljöteknik 7,5 hp Projektledning/projektarbete 7,5 hp Utvecklingsprojekt 15 hp Reservation för ändringar.

Mer information Programansvarig Mikael Hindgren tel. 035-16 72 20 mekatronik@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 81

Ingenjör och teknik • Program Programmets innehåll År 1 Datornätverk I, 7,5 hp (motsvarande CCNA 1 och 2) Datornätverk II 7,5 hp (motsvarande CCNA 3 och 4) Datornätverk III (Avancerad routing) 7,5 hp (motsvarande CCNP1) Datornätverk IV (flerlagersswitching) 7,5 hp (motsvarande CCNP3) Administration av datorsystem 7,5 hp Administration av operativsystem 7,5 hp Grundläggande webbsystem 7,5 hp Nätverkssäkerhet 7,5 hp År 2 Datornätverk V (fjärraccess) 7,5 hp Datornätverk VI (Optimering av konvergerat nätverk) 7,5 hp Trådlösa nätverk och IP-telefoni 7,5 hp Nätverksprojekt 7,5 hp Valfria kurser 30 hp Reservation för ändringar.

Mer information Programansvarig Nicolina Månsson tel. 035-16 74 87 natvdator@hh.se Sektionssekreterare Eva Strid Andersson tel. 035-16 72 29 eva.strid_andersson@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Nätverksdesign och datordrift 60/120 hp Utbildningen är unik med sitt kompletta innehåll av tekniken kring och administrationen av datornätverk. Kunskaperna du kan skaffa dig är gedigna. Eftersom utbildningen är yrkesinriktad ligger fokus på praktisk kunskap och studierna bedrivs mest i form av laborationer och projekt i välutrustade laborationssalar och projektrum. Utbildningen består av grundpelarna datorteknik och nätverksteknik. Ämnet datorteknik innehåller delområdena datoruppbyggnad, administration av dator- och operativsystem samt webbservrar. Området nätverksteknik inkluderar allt från nätverksutrustning, protokoll och hur dessa sätts samman till flerlagersswitching, avancerad routing och felsökning. Datasäkerhet är en mycket viktig aspekt i alla typer av datornätverk. Utbildningen innehåller moment som behandlar hur man arbetar strukturerat med skydd av datorer och nätverk, från bedömning av sårbarhet till utvärdering av metoder och verktyg som används för skydd av datornätverk. Undervisningen sker i allmänhet i form av föreläsningar och praktiska laborationer. Flera kurser innehåller teoretiska eller praktiska uppgifter som ska redovisas skriftligt och muntligt. Examen

Utbildningen ger 60 högskolepoäng (hp), men ingen formell examen. Utbildningens innehåll motsvarar branschcertifikaten CCNA och CCNP 1,3. OBS! Certifiering är inte en del av utbildningen. Om du läser två år (120 hp) kan du

vid godkända resultat på samtliga kurser få en Högskoleexamen med inriktning på datorkommunikation. Arbetsområden

Efter utbildningen kan du arbeta med drift av system och nätverk samt bygga och administrera små och medelstora datornätverk. Tänkbara yrken är till exempel nätverkstekniker, kommunikationstekniker, datordriftstekniker och säkerhetsansvarig. Behörighetskrav

Ma B. Områdesbehörighet 7. Övrigt

Startar ht 10, helfart. Undervisningen bedrivs delvis på engelska. Efter avslutad utbildning om 60 hp har du möjlighet att läsa ett fortsättningsår inom nätverk. Andra året innehåller fördjupningskurser inom nätverk och trådlös kommunikation samt 30 hp valbara kurser inom ett annat område som kompletterar din nätverkskompetens på ett bra sätt. Andra året avslutas med ett större projektarbete. Efter avslutade 120 hp kan du få högskoleexamen i datorkommunikation.

Patrik Persson, 23 år, studerar nätverksdesign och datordrift. Hur är det att läsa på Högskolan i Halmstad? – Det är antagligen ett av de bästa valen jag har gjort, mycket tack vare bra lärare och möjligheterna till personlig utveckling. Att det finns så mycket mer att göra än att plugga, och att man träffar mycket nytt folk bidrar bara till att göra upplevelsen bättre. Har du några tips till den som vill börja studera? – Ta tillfället i akt och börja, du kommer inte att ångra dig! Se till att ligga i från början, det är lätt att hamna efter och det är aldrig roligt att försöka jobba ikapp. Samtidigt är Högskolan så mycket mer än studier – se till att ha roligt också.

82 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

Ingenjör och teknik • Program

Utvecklingsingenjörsprogrammet 180 hp Vill du utveckla och skapa produkter som är grunden för nya företag och nya arbetstillfällen? Nyföretagande ger, utöver arbeten, ett flexibelt och tåligt näringsliv. Utvecklingsingenjörsprogrammet har redskapen du behöver för att lyckas. Under utbildningen får du erfarenhet av att lösa problem, planera och genomföra ditt arbete, göra presentationer, ta ansvar och samarbeta. Programmet omfattar både teknik och företagsekonomi. På ingenjörskurserna studerar du bland annat projektledning, produktutveckling, produktion och teknikämnen. Företagsekonomin tar upp exempelvis marknadsföring, avtals- och immaterialrätt, affärsredovisning samt hur företag fungerar och hur man ordnar finansiering. Utbildningen innehåller ett mentorprogram. Från och med andra året får du kontakt med en yrkesarbetande ingenjör. Mentorprogrammet skapar mervärde både för dina studier och inför ditt kommande yrkesliv. Lektor Sten Fårhés minnesfond delar årligen ut stipendier om cirka en halv miljon kronor till programmets studenter. Stipendiefonden är unik i sitt slag genom att den är riktad enbart mot Utvecklingsingenjörsprogrammet och dess studenter. Du kommer snabbt att känna av den speciella ”U-andan”. Den utmärker programmet och kommer av den goda sammanhållning som studenterna har inom och mellan årskurserna. Den visar sig inte minst under den längre resa som studenterna själva ordnar i slutet av utbildningen. Examen

Högskoleingenjörsexamen.

Studier utomlands

Du kan välja att läsa delar av utbildningen utomlands. Under andra året finns särskilda möjligheter att läsa utomlands. Högskolan har kontakt med lärosäten i USA, Australien och i Europa. Flera studenter har gjort examensarbete i ett utvecklingsland med hjälp av så kallade MFS-stipendier. Arbetsområden

Utbildningens styrka är den breda kompetens och handlingskraft som du ges möjlighet till. Du är väl förberedd för arbetsuppgifter där du håller i många kontakter och är ledare av något slag. En utvecklingsingenjör kan arbeta som projektledare, produktutvecklare, designer, produktionsledare, ingenjör, konstruktör och systemsäljare. Andra exempel är VD, försäljningschef och banktjänsteman (kundansvar mot utvecklingsföretag).

Programmets innehåll År 1 Matematik 22,5 hp Maskinteknik 22,5 hp Produkt-/prototyputveckling 7,5 hp Design 7,5 hp År 2 Produktutveckling 15 hp (med projekt) Teknisk ekonomi 7,5 hp Elektroteknik 7,5 hp Marknadsföring och försäljning 7,5 hp Affärsutveckling 7,5 hp (med projekt) Digital- och mikrodatorteknik 7,5 hp Projekt- och produktionsledning 7,5 hp År 3 Examensprojekt 22,5 hp Immaterial- och avtalsrätt 7,5 hp Produktion och kvalitet 7,5 hp Styr- och reglersystem 7,5 hp Valfria kurser 15 hp Inom ämnet projektledning uppfyller utbildningen kraven för IPMAs D-certifikat för projektledare. Reservation för ändringar.

Behörighetskrav

Ma D, Fy B, Ke A. Områdesbehörighet 8. För vårterminsstart med teknisk bastermin: Ma C. Läs mer om bastermin på sidan 66. Övrigt

Startar ht 10, helfart. Efter utbildningen kan du fortsätta på magister- eller masterprogram, alternativt göra en praktiktermin utomlands.

Mer information Programansvarig Leif Nordin tel. 035-16 72 48 utvecklingsingenjor@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Petra Nilsson, 24 år, gick Utvecklingsingenjörsprogrammet på Högskolan i Halmstad. I dag arbetar hon som konsult på företaget Mutual Benefits AB i Göteborg och har flera uppdrag på Ringhals. På vilket sätt har du haft nytta av din utbildning i ditt jobb? – Eftersom jag jobbar i projektverksamhet med både teknik, ekonomi och ledarskap så var utbildningen nästan som skräddarsydd för mitt jobb. Jag har även haft stor nytta av att jag tillämpat mina kunskaper ute i näringslivet redan under studietiden. Har du några tips till den som vill börja studera? – Satsa på examensarbetet! Tillsammans med en klasskamrat gjorde jag mitt i Tanzania. Vi utvecklade ett vattenpumpande vindkraftverk som kan byggas och underhållas av bönderna själva. Det var en otrolig erfarenhet! HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 83

Ingenjör och teknik • Program Programmets innehåll De första tre terminerna består av grundläggande kurser som är gemensamma för de tre ingenjörsprogrammen Data-, Elektro- och Mekatronik. Från och med fjärde terminen fortsätter du på ett av programmen. Du väljer fritt det program du vill antas till och valet sker i slutet av tredje terminen. Se respektive programs utbildningsplan för ytterligare information om innehåll och uppläggning. Reservation för ändringar.

Öppen ingång 90 hp Vill du vara med och utveckla framtidens produkter inom elektroteknik, datateknik eller mekatronik? Här har du chansen att påbörja studierna och känna på ämnena innan du bestämmer vilket program som passar dig bäst. Det här alternativet är till för dig som är intresserad av att bli data-, elektroeller mekatronikingenjör, men inte vet vilket program du ska välja. Med Öppen ingång börjar du läsa tillsammans med studenter från alla utbildningar och får chansen att se vad de olika ämnena handlar om. Därefter väljer du att fortsätta på ett av programmen från och med termin fyra. Inför valet kommer både studenter och lärare att informera om de tre alternativen. Utbildning och examen blir precis detsamma som om du väljer något av programmen direkt. Examen

Se respektive program. Studier utomlands

Se respektive program. Mer information Programansvarig Mikael Hindgren tel. 035-16 72 20 oppen@hh.se Sektionssekreterare Ulla Johansson tel. 035-16 71 18 ulla.johansson@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se

Arbetsområden

Se respektive program. Behörighetskrav

Ma D, Fy B, Ke A. Områdesbehörighet 8. För vår- eller höstterminsstart med teknisk bastermin: Ma B. Läs mer om bastermin på sidan 66. Övrigt

Startar ht 10, helfart.

www.hh.se/utbildning

Ellinor Brynning, 26 år, läser Öppen ingång. Varför valde du att läsa Öppen ingång? – Jag var osäker på vilken inriktning jag ville ha på min ingenjörsutbildning. Nu får jag betänketid utan att förlora någon tid. Att läsa till ingenjör var självklart för mig, jag gillar teknik och vill gärna vara med och utveckla nya hjälpmedel, tjänster och produkter. Yrket är brett och chanserna att få jobb stora. Hur är det att läsa på Högskolan i Halmstad? – Tempot på utbildningen är högt, särskilt i början, och man får kämpa. Det kräver att man är med på lektionerna och kan planera sin tid. Vi har projektrum som vi har fri tillgång till. Vi sitter ofta där och pluggar ihop, det är lättare än att sitta för sig själv. Och mycket roligare!

84 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

Ingenjör och teknik • Påbyggnad

Datornätverksteknik 30 hp På programmet kan du som har en teknisk grundutbildning men saknar grundkurser i datornätverksteknik skaffa dig behörighet till Högskolans Magisterprogram i datornätverksteknik 60 hp. Programmet innehåller kurser i datornätverk och ger dig möjlighet att skaffa kunskaper motsvarande Cisco Certified Network Associate (CCNA). Kurserna är en förberedelse för fortsatta studier i ämnet. Efter avslutat program med godkänt resultat finns möjlighet att fortsätta direkt på Magisterprogrammet i datornätverksteknik 60 hp.

Magisterprogram i datornätverksteknik 60 hp Vill du bli specialist på datornätverk? På detta program skaffar du dig teoretisk och praktisk kompetens för en karriär inom områdena design, utveckling och implementering av säkra, avancerade datornätverk. Du skaffar dig även erfarenhet av att söka lösningar till verkliga, tekniskt komplexa problem och att använda avancerade analys- och konstruktionsmetoder. Under examensarbetet kommer du att ha möjlighet att samarbeta med någon av Högskolans forskargrupper. Programmets inledande kurser motsvarar Cisco Certified Network Professional (CCNP).

Magisterprogram i energiteknik – förnybar energi 60 hp

Övrigt Startar ht 10, helfart. Programmet ges på engelska.

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

Övrigt Startar vt 11, helfart. Programmet ger behörighet till forskarutbildning inom området datateknik. Programmet ges på engelska.

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

Övrigt Startar ht 10, helfart.

En stor del av de framtida energikällorna kommer att vara förnybara. Denna unika utbildning erbjuder teknisk specialistkompetens för arbete inom området energiteknik, inriktning förnybar energi. Den höga graden av valfrihet inom utbildningen ger dig möjlighet att skapa dig en egen profil eller att ytterligare specialisera dig inom det breda energiområdet. Utbildningen är även en bra grund för dig som vill förbereda dig för en forskarutbildning. Ett examensarbete ingår i utbildningen.

Mer information

Magisterprogram i mikroelektronik och fotonik 60 hp

Övrigt

På detta ettåriga program bygger du upp grunden för ett framtida arbete med utveckling eller konstruktion inom området mikroelektronik eller med tillämpningar av elektro-optiska komponenter och system. Du specialiserar dig antingen på halvledarteknologi med inriktning på tillverkningsmetoder och funktion hos komponenter och integrerade kretsar eller på optisk och trådlös teknik med fokus på beröringsfri mätteknik. Examensarbetet görs i samarbete med Högskolans forskargrupper eller med industrin.

Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

Startar ht 10, helfart. Programmet ger behörighet till forskarutbildning i elektroteknik. Programmet ges på engelska.

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 85

Ingenjör och teknik • Påbyggnad

Övrigt Startar ht 10, helfart.

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

Övrigt Startar ht 10, helfart. Programmet ges på engelska.

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

Övrigt Startar ht 10, helfart. Programmet ges på engelska. Programmet startar under förutsättning att erforderliga beslut fattas.

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

Övrigt Startar ht 10, helfart.

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

86 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

Magisterprogram i teknisk projektledning och affärsutveckling 60 hp Programmet erbjuder dig fördjupade kunskaper inom affärsmannaskap, ledarskap, projektledning, strategi och organisation. Innehållet fokuserar på affärsutveckling av företag och de processer i affärssystemet som driver utvecklingen framåt. Målet med utbildningen är en ökad förståelse och en helhetssyn på utvecklings- och förändringsprocesser inom både organisationer och samhälle. Studierna är till stor del baserade på olika och ofta verklighetsanknutna fallstudier. Sista terminen skriver du en uppsats. Utbildningen ges på engelska och du läser tillsammans med internationella studenter. Efter magisterutbildningen har du möjlighet att läsa vidare, utan komplettering, andra året på Masterprogrammet i innovationsledning och affärsutveckling och erhålla en masterexamen.

Masterprogram i inbyggda och intelligenta system 120 hp För teknisk specialistkompetens inom ett mycket aktuellt tillämpningsområde, forskningserfarenhet och en stabil grund för karriärmöjligheterna efter examen är detta program en naturlig fortsättning på din utbildning. Du väljer inriktning på antingen samverkande inbyggda datorsystem, självständiga och självreglerande datorsystem eller kommunikation i realtidsdatorsystem. Undervisningen bedrivs av forskare verksamma inom samma område som utbildningen. Under examensarbetet samarbetar de flesta med någon av Högskolans forskargrupper, ofta med industriell anknytning.

Ny utbildning! Magisterprogram i vetenskapliga beräkningar 60 hp Är du intresserad av avancerad produktutveckling och vill vara med och utveckla framtidens bilar, datorer, mobiltelefoner, vindkraftverk eller medicinsk utrustning? Detta program förbereder dig för ett spännande ingenjörsjobb. Du får lära dig att angripa olika industriella tillämpningar med hjälp av vetenskapliga beräkningar. Framgångsrik utveckling vore otänkbart utan stöd av datorer och avancerad matematisk modellering. Programmet ges i nära samarbete med Högskolans forskning och examensarbetet görs i sådan miljö, eller inom industrin.

Masterprogram i innovationsledning och affärsutveckling, inriktning teknisk projektledning 120 hp Utbildningen behandlar innovationers natur, organisering och ledning av innovationsprocesser samt affärsutveckling med inriktning på internationella marknader. Utbildningen är förankrad i Högskolans forskning med inriktning på små och medelstora företag. Kurserna syftar till att du ska lära känna ekonomins- och teknikens områden över ämnesgränser och kombineras med mera praktiskt inriktade kursdelar.

Ingenjör och teknik • Påbyggnad

Masterprogram i informationsteknologi 120 hp Utveckla dina kunskaper inom signalanalys, kommunikationsteknik och datavetenskap i en internationell miljö. Programmet är ett samarbete mellan Högskolan i Halmstad, Wroclaw University of Technology i Polen, Ostwestfalen-Lippe University of Applied Sciences i Tyskland och Aalborg University Esbjerg i Danmark. Första terminen bygger du och de andra studenterna en gemensam kunskapsgrund inom matematik, programmering, datorarkitektur och signalanalys. De följande terminerna specialiserar du din utbildning vid två eller tre av lärosätena. Programmet ges på engelska och ansökan görs till det lärosäte där du vill tillbringa första terminen.

Masterprogrammet i maskinteknik 120 hp Utbildningens mål är att du ska få kunskaper och färdigheter i att bedriva utvecklings- och förbättringsarbete. Färdighet övas upp inom olika projekt genom så kallad casemetodik. Du ingår i team där en produkt, från idé till framställd prototyp, tas fram. Projekten kan även handla om att utveckla och optimera produktionen. Kurserna behandlar bland annat teknisk produktframtagning, produktionsutveckling och produktutveckling. Undervisningen är kopplad till den forskning som bedrivs på högskolan. Du kan välja att avsluta dina studier efter ett år och erhåller då en magisterexamen. Utbildningen ges i samverkan mellan Högskolan i Halmstad, Högskolan i Skövde och Örebro universitet. Antagning och anmälan sker via Örebro universitet. Där finns alternativet Högskolan i Halmstad. Programmet ges på engelska om internationella studenter finns antagna.

Påbyggnadsutbildning – hållbara energisystem 60 hp Vi står mitt i en energiomställning. Det överflöd av billig olja och el som lagt grunden för våra konsumtionsmönster finns inte längre. Fossil energi håller på att ersättas av förnybara energikällor. Detta program har som målsättning att ge kunskaper om de nya alternativen. Du ges möjlighet att kunna arbeta med omställningen mot ett långsiktigt hållbart energisystem. Programmet erbjuder kurser i hur energin kan användas effektivare än den görs i dag.

Övrigt Startar ht 10, helfart. Aktuell och detaljerad information om programmet finns på www. it-master.org.

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

Övrigt Startar ht 10, helfart.

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

Övrigt Startar ht 10, helfart, distans/internet.

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 87

Ingenjör och teknik • Kurser CAD 3D-visualisering 7,5 hp

Kursen ger dig möjlighet att se hur du med hjälp av digitala verktyg kan skapa ett trovärdigt presentationsmaterial i form av fotorealistiska stillbilder och animationer i datormiljö. Behörighetskrav: Ritteknik och solidmodellering 7,5 hp halvfart vt 11, start v. 12 Analys och simulering med Catia V5 7,5 hp

Kursen förmedlar grundläggande kunskaper i hur modellering, analys och simulering kan användas som stöd under produktutvecklingsfasen. Du får tillgång till de senaste digitala verktygen inom området, CAD-systemet Catia V5 och simuleringsverktyget MSC Simdesigner. Stor vikt kommer att läggas vid att du förstår att använda avancerade hjälpmedel. Behörighetskrav: Ritteknik och solidmodellering 7,5 hp, mekanik och hållfasthetslära motsvarande 7,5 hp, Konstruktionselement 7,5 hp, materiallära 7,5hp halvfart ht 10, start v. 44 CAD-fördjupning 7,5 hp

Kursen är en fördjupning inom den parameterstyrda CAD-tekniken. Kursen innehåller både en fördjupning av grundkursen och plåtberedning. Behörighetskrav: 52,5 hp maskinteknik eller motsvarande, Ritteknik och solidmodellering 7,5 hp eller motsvarande halvfart ht 10, start v. 44 halvfart vt 11, start v. 03 Friformsmodellering och formgivning 7,5 hp

Kursens målsättning är att lära dig hur du kan använda digitala verktyg för att skapa mycket komplexa yt- och solidgeometrier i datormiljö. När du lärt dig verktygen och metoden går det väldigt fort att skapa tredimensionella friformsgeometrier. Skapandet kommer att kännas intuitivt. Till dessa verktyg kommer du även att få undersöka olika sätt att läsa in geometri till datorn. Exempelvis genom så kallade digitala ritbord. Behörighetskrav: 37,5 hp maskinteknik eller motsvarande, Rittek88 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

nik och solidmodellering 7,5 hp, Ytmodellering 7,5 hp, Design metodik 7,5 hp eller motsvarande halvfart vt 11, start v. 03 Kunskapsbaserat ingenjörsarbete 7,5 hp

Kursens syfte är att ge dig en förståelse för de olika interna regler samt indata från externa datorstöd som kan användas under produktutvecklingsprocessen. Du studerar olika möjligheter för att skapa regler och rekommendationer för konstruktören. Dessutom ingår det att göra aktiva kopplingar mellan olika programvaror för styrning av geometri. Du kommer även använda och skapa så kallade makros och powercopies där proteser i CAD-systemet kan automatiseras och där egna funktioner kan programmeras. Behörighetskrav: Ritteknik och solidmodellering 7,5 hp eller motsvarande Konstruktionsteknik för CADtekniker eller liknande. Studenten måste ha grundläggande kunskaper i CAD-programmet Catia V5 halvfart ht 10, start v. 35 PDM, Produktdatahantering 7,5 hp

Kursen innehåller en överblick av området IT-stöd för produktutveckling, med speciell inriktning på hur CAD- och PDM-system används i produktutvecklingsprocessen. Du ser vilka möjligheter som finns för att skapa konfigurationer och varianter samt hur flödet av dokument styrs genom hela utvecklingsprocessen. Behörighetskrav: Ritteknik och solidmodellering 7,5 hp eller motsvarande halvfart vt 11, start v. 12 Ritteknik och solidmodellering 7,5 hp

Kursen innehåller grundläggande teori och praktik kring solidmodellering samt ritningsframställning i ett modernt CAD-system. Det ingår även delmoment inom det rittekniska området som belyser till exempel vyplacering, snitt, måttsättning, toleranser, ytkrav och svetssymboler. Grundläggande behörighet halvfart ht 10, start v. 35 halvfart ht 10, start v. 44

Ytmodellering 7,5 hp

Kursens syfte är att ge dig insikt i skapandet av komplexa geometrier i datormiljö. Den ska förmedla grundläggande kunskaper i ytmodellering samt avancerade kunskaper i ytmodellering där både enkel- och dubbelkrökta ytor tas upp. Den innefattar även hur ytor kan vara del av solid geometri även kallat hybridmodellering. Behörighetskrav: Ritteknik och solidmodellering 7,5 hp halvfart vt 11, start v. 03 halvfart vt 11, start v. 12

Datateknik Administration av datorsystem 7,5 hp

Kursen behandlar datorns konstruktion och funktion, processorn samt hur datorn tolkar och representerar information. Kursen redogör för arkitekturen bakom operativsystemet Windows. Du får möjlighet att lära dig att installera, administrera, konfigurera och felsöka i Windows. Behörighetskrav: Ma B Områdesbehörighet 7 Platsgaranti halvfart ht 10, start v. 35 (undervisningen bedrivs på engelska) Administration av operativsystem 7,5 hp

Kursen introducerar arkitekturen bakom operativsystem som Linux och UNIX. Du får chansen att lära dig att installera, administrera och felsöka i Linux. Dessutom ingår undervisning om administrationsverktyg och tjänster i ett modernt operativsystem samt enkel scriptprogrammering. Behörighetskrav: Ma B Områdesbehörighet 7 Platsgaranti halvfart ht 10, start v. 44 (undervisningen bedrivs på engelska) Datornätverk I, 7,5 hp

A = Avancerad nivå D = Distansutbildning. Träffar kan förekomma, se s. 157.

Ingenjör och teknik • Kurser Behörighetskrav: Ma B Områdesbehörighet 7 halvfart ht 10, start v. 35 (undervisningen bedrivs på engelska) Datornätverk V (fjärraccess) 7,5 hp

Kursen tar upp tekniker för fjärraccess samt hantering och tillämpning av nya tekniker. Kursen introducerar kombinationer av routade nätverk baserade på IP- och WAN-tekniker. Kursen fokuserar på design, teknikval och routerkonfigurering för att koppla ihop nätverk med olika fjärraccesstekniker. Behörighetskrav: Datornätverk II eller Nätverk och TCP/IP eller motsvarande halvfart ht 10, start v. 35 (undervisningen bedrivs på engelska) Datornätverk VI (optimering av konvergerat nätverk) 7,5 hp

Kursen ger möjlighet att fördjupa teoretiska och praktiska kunskaper om avancerad felsökning och underhåll av TCP/IP-nätverk. Kursen, tillsammans med Datornätverk III, IV och V, har ett innehåll som motsvarar branschcertifikatet CCNP. Behörighetskrav: Datornätverk III, IV och V halvfart ht 10, start v. 44 (undervisningen bedrivs på engelska) Digital reglerteknik 7,5 hp A Målsättningen med kursen är att du ska skaffa dig förståelse för tidsdiskreta och datorstyrda system samt kunskap om hur man analyserar, syntetiserar och implementerar digitala regulatorer.

Behörighetskrav: grundkurs i reglerteknik halvfart vt 11, start v. 03, distans/internet D Programmering 7,5 hp

Kursen behandlar grundläggande principer och tekniker för programmering i språket Java. Du får möjlighet att lära dig lösa programmeringsproblem genom att strukturera, designa och programmera i ett objektorienterat programmeringsspråk samt att använda en del av Javas färdiga programbibliotek.

Design Designprojekt 15 hp

Kursens fokus ligger på att belysa ett helhetsperspektiv på produktutvecklingsprocessen. Du får öva din förmåga att, på ett konceptuellt stadium, utveckla produkter i nära samarbete med företag. Du får möjlighet att öva personliga färdigheter i designmetodik, illustrationsteknik och modellteknik. Kursen tar även upp varumärkeshantering och målgruppsinriktning. Du ska efter kursen kunna hantera designaspekter inom produktutveckling. Behörighetskrav: Designmetodik 7,5 hp, Produktutveckling I, 7,5 hp eller motsvarande helfart ht 10, start v. 35 helfart ht 10, start v. 44 halvfart ht 10, start v. 35 helfart vt 11, start v. 03 helfart vt 11, start v. 12 halvfart vt 11, start v. 03

Elektroteknik Elektriska drivsystem 7,5 hp

I kursen behandlas komponenter och system för drift och styrning av elektriska maskiner. Elmotorer samt kraftelektroniska komponenter och kopplingar behandlas ingående. I kursen ingår laborationer där du övar drift och mätning inom området i praktiken. Behörighetskrav: grundläggande elteknik på högskolenivå 7,5 hp Platsgaranti halvfart ht 10, start v. 44 Elkraftsystem I, 7,5 hp

Kursen behandlar uppbyggnaden av det svenska elkraftnätet. Speciellt behandlas trefassystemet, transformatorer, elsäkerhet och lagstiftning samt överförings- och distributionsanläggningar. Beräkningar på och mätningar i trefassystemet ingår. Behörighetskrav: grundläggande elteknik på högskolenivå 7,5 hp Platsgaranti halvfart vt 11, start v. 03 Elkraftsystem II 7,5 hp

Behörighetskrav: Ma B Områdesbehörighet 7 halvfart ht 10, start v. 35

Kursen behandlar uppbyggnaden av systemet för distribution av elkraft och användandet av elkraft för energiförsörj-

ning. Du får möjlighet att lära dig att bland annat dimensionera kablar, friledningar och skydd för både låg- och högspänningsanläggningar samt göra installationsritningar för bostäder. Elkraftsystem I, 7,5 hp rekommenderas. Behörighetskrav: grundläggande elteknik på högskolenivå 7,5 hp Platsgaranti halvfart vt 11, start v. 12 Elkraftteknik 22,5 hp

Kursen behandlar uppbyggnaden av Sveriges system för distribution och användande av elkraft. Du får chansen att lära dig att göra beräkningar på anläggningar för distribution och på elektriska drivsystem, mätningar i elkraftsystem samt att använda starkströmsföreskrifterna och SS-normerna. Utbildningen ger tillsammans med elingenjörsutbildning den teoretiska kunskap som krävs för allmän behörighet för elinstallationer. Behörighetskrav: grundläggande elteknik på högskolenivå 7,5 hp. Platsgaranti halvfart ht 10, start v. 44, fortsätter vt 11 Elkraftteknik 30 hp

Kursen börjar med grundläggande ellära, och behandlar därefter uppbyggnaden av Sveriges system för distribution och användande av elkraft. Du får chansen att lära dig att göra beräkningar på anläggningar för distribution och på elektriska drivsystem, mätningar i elkraftsystem samt att använda starkströmsföreskrifterna och SS-normerna. Kursen ger tillsammans med elingenjörsutbildning den teoretiska kunskap som krävs för allmän behörighet för att göra elinstallationer. Behörighetskrav: matematik 7,5 hp och fysik/teknik 15 hp Platsgaranti halvfart ht 10, start v. 35, fortsätter vt 11, distans/campus D

Maskinteknik Finita elementmetoden (FEM) 7,5 hp

Kursens syfte är att ge dig grundläggande kunskap och förståelse för finita elementmetodens matematiska grund, dess möjligheter och begränsningar. Målet är HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 89

Ingenjör och teknik • Kurser att du ska få förmåga att använda den som ett effektivt redskap i den framtida yrkesverksamheten som ingenjör. Speciell vikt läggs vid ett projektarbete där problemlösning inom tekniska tillämpningar stöds av kraftfulla programpaket. Behörighetskrav: Matematik 22,5 hp, mekanik 7,5 hp, hållfasthetslära 7,5 hp eller motsvarande halvfart ht 10, start v. 44 Finita elementmetoden (FEM) II 7,5 hp

Kursen innehåller en fördjupning av de grundläggande teoretiska och praktiska aspekterna på finita elementmetoden för att använda den som ett effektivt redskap i din framtida yrkesverksamhet som ingenjör. Speciell vikt läggs vid projektarbete där problemlösning inom tekniska tillämpningar understöds av kraftfulla programpaket. Behörighetskrav: Matematik 22,5 hp, mekanik 7,5 hp, hållfasthetslära 7,5 hp, Finita elementmetoden (FEM) 7,5 hp eller motsvarande halvfart ht 10, start v. 44 Industriell mätteknik 7,5 hp

Kursens målsättning är att ge kunskap om mättekniker för process och tillverkande industri. Dessa studeras såväl teoretiskt som praktiskt. Fokus ligger främst på beröringsfri mätteknik för fysikaliska och kemiska processer, samt rörelser och positioner inom industrin. Innehållet är i huvudsak: beröringsfria mätmetoder med ultraljud och elektromagnetiska sensorer, mätning av temperatur/tryck/ komposition, ledningsförmåga och flöde med moderna industriella instrument. Behörighetskrav: Ma D, Fy B eller motsvarande Områdesbehörighet 8 halvfart ht 10, start v. 44 Lean Production i teori och praktik 7,5 hp

Kursens syfte är att ge dig grundläggande kunskaper och förståelse för hur en produktion kan utvecklas mot Lean Production med hjälp av produktionstekniska verktyg och metoder. Särskilt ska du kunna visa på färdigheter och förmåga att använda metoder och verktyg som kan tillämpas i produktionen för att säkra kvaliteten och öka effektiviteten. 90 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

Behörighetskrav: Produktionsteknik och Produktionskvalitet (vardera 7,5 hp), Produktionsteknik och kvalitet 7,5 hp eller motsvarande halvfart vt 11, start v. 12

Behörighetskrav: matematik 22,5 hp, mekanik 7,5 hp, hållfasthetslära 7,5 hp eller motsvarande halvfart ht 10, start v. 44 NC/Cam 7,5 hp

Logistik 7,5 hp

Flödestänkande, processer och systemutformning ökar i betydelse för företagens konkurrenskraft. Ett flödestänkande innebär ett integrerat synsätt på företagets olika delar och hur dessa samverkar. Du studerar hur materialadministration, logistik och produktionssystemets utformning kan bli betydelsefulla konkurrensparametrar för företagen. Konkurrensfördelar kan även nås genom att bättre utnyttja företagets resurser, mänskliga liksom maskinella. Det är också viktigt att bättre kunna lösa produktionstekniska och logistiska val. Det ska även ske på ett miljöeffektivt sätt. Behörighetskrav: Produktionsteknik 7,5 hp, Projekt- och produktionsledning 7,5 hp eller motsvarande halvfart vt 11, start v. 03

Utbildningen innehåller CNC-teknik (Computerized Numerical Control) och syftar till att ge kunskap om bearbetning i datorstyrda CNC-maskiner. Kursens målsättning är att ge dig en helhetssyn på vad som behövs för att tillverka en produkt med önskade egenskaper. Det kan gälla detaljerade och praktiska tillämpningar inom till exempel programmering, skärteknik och produktionsekonomi. Kursen omfattar hela processen från en solidmodell av en detalj fram till färdigtillverkad detalj i NC-maskin. Behörighetskrav: Ritteknik och solidmodellering 7,5 hp halvfart ht 10, start v. 44 halvfart vt 11, start v. 03

Produktutveckling

Materialteknik II 7,5 hp

Produktutveckling II 7,5 hp

På denna kurs studerar du materials kemiska och fysikaliska struktur och egenskaper. Kursen behandlar främst keramiska och polymera material och dess användning i mekaniska produkter samt proteser. Kursen tar speciellt upp: • Struktur, egenskaper, applikationer och processande av keramiska material • Karakterisering, egenskaper och processande av polymera material • Kompositiska material • Elektriska, termiska, magnetiska och optiska egenskaper, korrosion och annan degradering av material

Hur bedrivs ett produktutvecklingsprojekt? Kursen syftar till att ge förståelse för hur ett produktutvecklingsprojekt genomförs på ett företag. Du kommer att besöka företag och intervjua deltagare i ett produktutvecklingsprojekt. Detta kopplas även till produktutvecklingsteori. Kursen visar även på kopplingen mellan ett företags strategi, dess kärnvärden och de val som görs i produktutvecklingsprocessen.

Behörighetskrav: 60 hp inom maskinteknik eller motsvarande halvfart vt 11, start v. 12

Produktutveckling III 7,5 hp

Mekanik II 7,5 hp

Kursen innehåller både breddning och fördjupning av den klassiska mekanikens begreppsapparat och dess lagar. Den ser även till dess tillämpning vid idealisering och analys av ickeelementära konkreta problem i den framtida yrkesverksamheten som ingenjör. Speciell viktigt är det projektarbete där problemlösning inom tekniska tillämpningar understöds av kraftfulla programpaket.

Behörighetskrav: Utveckling av nya varor och tjänster 7,5 hp eller motsvarande halvfart vt 11, start v. 12

Kursen syftar till att ge dig konkret erfarenhet av hur ett produktutvecklingsprojekt genomförs i ett företag. Du ges möjlighet att hantera tidsplanering, resurshantering och resultatkrav på ett industriellt realistiskt sätt. Projektet ska ha en av följande inriktningar: • strategi • produktförbättring • produktförenkling • nyproduktutveckling Behörighetskrav: Utveckling av nya

A = Avancerad nivå D = Distansutbildning. Träffar kan förekomma, se s. 157.

Ingenjör och teknik • Kurser varor och tjänster 7,5 hp och Produktutveckling II 7,5 hp eller motsvarande halvfart ht 10, start v. 35 Utveckling av nya varor och tjänster 7,5 hp

En produkt kan vara service, tjänster och/eller varor. I dag ställs krav på att förnyelse och utveckling av produkter integreras till en helhet för att kunna nå ut till de användargrupper man vänder sig till. På kursen får du möjlighet att både lära dig teori och att praktiskt utveckla en kombinerad produkt. Produkten ska vara anpassad för ett marknadsbehov och utgå infrån ditt eget intresseområde. Kursen vänder sig till personer med alla typer av bakgrund. Grundläggande behörighet halvfart vt 11, start v. 03 halvfart vt 11, start v. 03 (ges på engelska) halvfart vt 11, start v. 03, distans/internet D

Projektledning

användning, förhandlingsteknik, projektjuridik samt mötesteknik. Efter kursen ska du ha rätt redskap för att kunna fungera som projektledare i ett skarpt projekt med budgetansvar. Kursen passar lika bra för sjuksköterskor som för dataingenjörer. Behörighetskrav: Projektledning och projektarbete I, 7,5 hp eller motsvarande halvfart ht 10, start v. 44 halvfart vt 11, start v. 12 halvfart vt 11, start v. 03, distans/internet D Projektledning III 7,5 hp

Är du intresserad av projekt som fenomen? Kursens mål är att fördjupa och komplettera din helhetssyn på projektarbete. Du får även genomföra ett självständigt arbete inom något av projektledningens områden. Kursen tar sin utgångspunkt i Project Management Institute’s (PMI) etablerade bild av fenomenet projekt. Syftet är att inspirera till ifrågasättande av bilden samtidigt som du undersöker ett valfritt delmoment inom projektledning i en empirisk studie.

Projektledning II 7,5 hp

Kursen är en fortsättning på Projektledning och projektarbete I. Den syftar till att ge dig en fördjupad kunskap inom ett antal områden som är viktiga för att kunna arbeta praktiskt som projektledare inom offentlig eller privat sektor. Fördjupning sker bland annat inom områdena projektekonomi, mjukvaru-

Behörighetskrav: Projektarbete II eller motsvarande halvfart ht 10, start v. 35 halvfart vt 11, start v. 12 Projektledning i internationell miljö 7,5 hp

Projekt genomförs i dag ofta i internatio-

nella miljöer. Under kursen fördjupar du dig inom några aspekter som är viktiga vid internationella projekt. Fördjupningsämnena är: EU-projekt (söka, driva, administrera), kulturella skillnader/likheter, distansprojekt med få fysiska träffar och ledning av projekt och arbetspaket i projekt. Du studerar även case tillsammans med personer som deltagit i internationella projekt. Behörighetskrav: Projektledning II 7,5 hp eller motsvarande halvfart vt 11, start v. 12 Projektledning och projektarbete I, 7,5 hp

Allt fler organisationer arbetar i dag i projektform. Det gäller såväl offentlig som privat sektor. Men hur arbetar man egentligen i projekt? Kursen vänder sig både till samhällsvetare och tekniker som vill ha en praktisk kompetens att leda projekt eller kunna arbeta i projektform. Kursen belyser både hårda faktorer, som målsättning och planering, liksom mjuka faktorer, som organisation och ledarskap, i en projektsituation. Många upplevelsebaserade moment gör teorin levande och användbar. Grundläggande behörighet halvfart ht 10, start v. 35 halvfart ht 10, start v. 35, distans/internet D halvfart vt 11, start v. 03 halvfart vt 11, start v. 12

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 91

Lärare

Lärarprogrammet Lärarprogrammet 210 hp – Förskola, förskoleklass och fritidshem Lärarprogrammet 210/240 hp – Grundskolans tidigare år Lärarprogrammet 270/300/330 hp – Grundskolans senare år och gymnasieskolan Utbildningsvetenskap/allmänt utbildningsområde 90 hp

93 94 95 96 98

Lärare • Program

LÄRARPROGRAMMET Som student på lärarprogrammet vid Högskolan i Halmstad möter du varierande former av undervisning och examination. Den nära kopplingen till verksamheten löper som en röd tråd genom utbildningen. Vi arbetar hela tiden med att förbättra utbildningen och vårt mål är att ge dig ett bra mottagande och hög kvalitet på utbildningen. Skolan är en föränderlig värld och många krav ställs både på skolans lärare och på lärarutbildningen. Vi har sett till att vår utbildning ger de redskap och förutsättningar som motsvarar de nya krav som kommer att ställas på den blivande läraren. Utbildningen vänder sig till dig som vill bli lärare i förskola, förskoleklass och fritidshem (210 hp), i grundskolans tidigare år (210/240 hp), eller i grundskolans senare år/gymnasieskolan (270/300/330 hp). Du väljer mellan elva olika ingångsinriktningar som presenteras på sidorna 94–97. Utbildningens innehåll

Lärarutbildningen består av följande tre integrerade delar: 1. Utbildningsvetenskap /allmänt utbildningsområde (AUO) AUO är obligatoriskt för alla blivande lärare och innehåller kunskapsområden som är centrala för läraryrket. AUO omfattar 90 hp, varav 15 hp är examensarbete.

För dig som ska bli lärare för äldre elever är specialiseringen vanligtvis en fördjupning, det vill säga en fortsättningskurs inom tidigare läst inriktning. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)

VFU är en viktig del av utbildningen. Under VFU får du möjlighet att medverka i den pedagogiska verksamheten i förskolan och skolan och även delta i lärares övriga arbetsuppgifter. VFU:n sker både inom AUO och inom inriktningarna. Utgifter i samband med VFU, exempelvis resekostnader, står du själv för. Examen

Högskolan i Halmstad erbjuder följande lärarexamina:

2. Inriktningar Du väljer en ingångsinriktning om minst 60 hp vid ansökan. Inriktningen motsvarar det ämne/de ämnesområden som du ska arbeta med som lärare. Du som ska bli lärare i grundskolans senare år/gymnasieskolan väljer ytterligare en inriktning under din utbildning och väljer mellan:

210 hp För undervisning och annan pedagogisk verksamhet i förskola, förskoleklass och fritidshem. Grundnivå.

• biologi • engelska • historia • idrott och hälsa • kemi • matematik • naturvetenskap, människa och miljö • psykologi • religionsvetenskap • samhällskunskap • svenska

270 hp För undervisning i grundskolans senare år. Avancerad nivå.

3. Specialiseringar Den tredje delen av utbildningen består av en eller flera specialiseringar som kan vara antingen breddning eller fördjupning avseende ämnen/ämnesområden. För dig som ska bli lärare för yngre barn är specialiseringen alltid en breddning, det vill säga en kurs om 30 hp. Följande kurser kan läsas som breddning: • Det skapande och kunskapande barnet 30 hp • Läs- och skrivutveckling 30 hp • Läs-, skriv- och matematikutveckling 30 hp • Matematik och barns naturvetenskapliga lärande 30 hp • Specialpedagogik 30 hp • 1–30 hp av en inriktning • valfri fristående kurs 30 hp inom relevant ämnesområde • utlandsstudier 30 hp

210/240 hp För undervisning i grundskolans tidigare år. Grund- eller avancerad nivå.

270/300/330 hp För undervisning i grundskolans senare år och i gymnasieskolan. Avancerad nivå. Studier utomlands

Högskolan i Halmstad har utbytesavtal med universitet i flera länder. Du har möjlighet att genomföra en del av utbildningen utomlands. Behörighetskrav Ingångsinriktning: se respektive inriktning s. 94–97. Inriktning 2 – grundskolans senare år/gymnasieskolan: Biologi: Ma C, Nk B och Sh A / områdesbehörighet 3 Engelska: se s. 96 Historia: Hi A och Sh A / områdesbehörighet 1 Idrott och hälsa: Idrott och hälsa A, Ma B, Nk B och Sh A / områdesbehörighet 17 Kemi: Bi B, Fy A, Ke B, Ma C / områdesbehörighet 13 Matematik: se s. 96 Naturvetenskap, människa och miljö: se s. 96 Psykologi: En B och Sh A / områdesbehörighet 6 Religionsvetenskap: Hi A och Sh A / områdesbehörighet 1 Samhällskunskap: se s. 97 Svenska: se s. 97

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 93

Lärare • Program

Lärarprogrammet 210 hp – förskola, förskoleklass och fritidshem Förskola, förskoleklass och fritidshem 210 hp – grundnivå Auo 90 hp

Inriktning 60 hp

Specialisering 30 hp

Utbildningen är på 3,5 år och du väljer mellan följande ingångsinriktningar: Behörighetskrav Sh A

Områdesbehörighet 6 Inriktningsansvarig Pernilla Nilsson tel. 035-16 77 68 pernilla.nilsson@hh.se

Behörighetskrav Sh A

Områdesbehörighet 6 Inriktningsansvarig Lars Kristén tel. 035-16 72 15 lars.kristen@hh.se

Behörighetskrav Sh A

Områdesbehörighet 6 Inriktningsansvarig Ingrid Nilsson tel. 035-16 77 69 ingrid.nilsson@hh.se

Barn och natur 210 hp Naturvetenskap och matematik kan användas som ett redskap att utveckla små barns kommunikation, kreativitet och problemlösande förmåga. I barnens vardagsupplevelser har naturvetenskapen och matematiken en central och framträdande plats. Här får du verktygen för att genom drama, lek och rolig undervisning föra in naturvetenskapen och matematiken på ett kreativt sätt i barnens värld. Inom lärarutbildningen finns en experimentverkstad, ”Hjärnverket”, som du kommer att ha stor nytta av under utbildningen, där får du bland annat träna dig i att undervisa barn i spännande experiment. Startar ht 10, helfart.

Barns lek och rörelse 210 hp Barnets skapande förmåga samt samspelet med det enskilda barnet och barngruppen stimuleras med hjälp av olika uttrycksformer som lek, rörelse, dans och rytmik. Genom hälsofrämjande miljöer påverkas barns rörelseglädje och hälsomedvetande under verksamheten i förskola, förskoleklass och fritidshem. Att trivas och må bra är också en förutsättning för att barnen ska lära och utvecklas. Här får du lära dig hur du kan lägga grunden till goda hälsovanor hos barn utifrån en bred syn på hälsa som omfattar fysiska, psykiska, sociala och existentiella perspektiv. Startar ht 10, helfart.

Barns språk och skapande processer 210 hp Barns språkutveckling är avgörande för barnets utveckling. Kunskaper och färdigheter i språk och skapande processer används för att utveckla din förmåga som lärare att iscensätta spännande, kreativa och kunskapande lärmiljöer så att alla barn lär och utvecklas. Barns medievanor lyfts också fram i utbildningen. Ditt lärande innebär att du blir förtrogen med bildskapande, musik, drama och rörelse som blir viktiga redskap i ditt kommande arbete med barns utveckling och lärande. Startar vt 11, helfart.

Jonas Eliasson, 28 år, går på Lärarprogrammet med inriktning på språk, kommunikation, lek och lärande. Hur är det att läsa på Högskolan i Halmstad? – Det är kul och intressant. Det har blivit många nya bekantskaper och upplevelser. Det är även uppmuntrande att se hur alla som undervisar brinner för ämnet de ansvarar för. Har du några tips till den som vill börja studera? – Var öppen och intresserad. Se till att hitta några klasskamrater att plugga tillsammans med, det gör det roligare och dessutom har man hela tiden någon att diskutera sina funderingar med. Och ha roligt!

94 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

A = Avancerad nivå

Lärare • Program

Lärarprogrammet 210/240 hp – grundskolans tidigare år Grundskolans tidigare år 210 hp – grundnivå Auo 90 hp

Inriktning 60 hp

Specialisering 30 hp

Grundskolans tidigare år 240 hp – avancerad nivå Auo 90 hp

Inriktning 60 hp

Specialisering 30 hp

A Specialisering 30 hp

Specialisering 30 hp

Utbildningen är på 3,5–4 år och förutom din ingångsinriktning ingår kurser i matematik och i läs- och skrivutveckling. Du väljer mellan följande ingångsinriktningar:

Barn och matematik/naturorienterade ämnen 210/240 hp

Behörighetskrav Ma B, Sh A, Nk B (alt. Fy A, Ke A, Bi A)

Naturvetenskap och matematik har en central och framträdande plats i barnens värld av upplevelser. Här får du verktygen för att genom lek och rolig undervisning föra in naturvetenskapen och matematiken i barnens värld för att stimulera problemlösning, kreativitet och nyfikenhet. Inom lärarutbildningen finns en experimentverkstad, ”Hjärnverket”, som du kommer att ha stor nytta av under utbildningen, där får du bland annat träna dig i att undervisa barn i spännande experiment. Startar ht 10, helfart.

Områdesbehörighet 16

Lek, rörelse, idrott och hälsa 210/240 hp

Behörighetskrav

Hur mår din kropp och knopp? Hur kan du påverka din hälsa och livsstil? Daglig fysisk aktivitet genom lek, rörelse och idrott bidrar till en hälsosam livsstil bland barn. Att trivas och må bra är också en förutsättning för att lära och utvecklas. Genom hälsofrämjande miljöer påverkas barns rörelseglädje och hälsomedvetande. Här får du lära dig hur du kan lägga grunden till goda hälsovanor hos barn utifrån en bred syn på hälsa som omfattar fysiska, psykiska, sociala och existentiella perspektiv. Startar ht 10, helfart.

Inriktningsansvarig

Språk, kommunikation och skapande processer 210/240 hp Språk, kommunikation och skapande processer är avgörande för barns lärande och utveckling under de första skolåren. Kunskaper och färdigheter i språk, kommunikation och skapande processer används för att utveckla din förmåga som lärare att iscensätta kreativa och kunskapande lärmiljöer och undervisning så att alla barn lär och utvecklas. Barnkultur i olika sammanhang och barns användning av medier har också en central plats i utbildningen. Startar vt 11, helfart.

Inriktningsansvarig Pernilla Nilsson tel. 035-16 77 68 pernilla.nilsson@hh.se

Idrott och hälsa A, Ma B, Sh A, Nk B (alt. Fy A, Ke A, Bi A) Områdesbehörighet 17

Lars Kristén tel. 035-16 72 15 lars.kristen@hh.se

Behörighetskrav Ma B, Sh A, Nk B (alt. Fy A, Ke A, Bi A)

Områdesbehörighet 16 Inriktningsansvarig Ingrid Nilsson tel. 035-16 77 69 ingrid.nilsson@hh.se

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 95

Lärare • Program

Lärarprogrammet 270/300/330 hp – grundskolans senare år och gymnasieskolan Grundskolans senare år 270 hp – avancerad nivå Auo 90 hp

Inriktning 1 60 hp

Inriktning 2 60 hp

Specialisering 30 hp

Fördjupning av inr. 30 hp

Grundskolans senare år/gymnasieskolan 270/300/330 hp – avancerad nivå A Auo 90 hp

Inriktning 1 60/90 hp

Inriktning 2 60/90 hp

Fördjupning av inr. 30 hp Fördjupning av inr. 30 hp

Utbildningen är på 4,5–5,5 år och du läser två inriktningar om 60/90 hp vardera (samhällskunskap och svenska omfattar 90/120 hp). Du väljer mellan följande ingångsinriktningar:

Behörighetskrav En B

Områdesbehörighet 2 Inriktningsansvarig Kristina Hildebrand tel. 035-16 71 83 kristina.hildebrand@hh.se

Engelska 270/300 hp Engelska är ett av de viktigaste språken för internationella relationer och inom världsekonomin, men också inom populärkulturen. Detta skapar en speciell situation när man undervisar barn och ungdomar, som ofta har vana vid det engelska språket från sin vardag. I den svenska skolan är engelska ett kärnämne. Språkstudier handlar om att utveckla både muntliga och skriftliga färdigheter. Detta sker genom grammatik och uttalslära, och genom studier av litteratur och kultur från den engelskspråkiga världen. Inriktningen är 60 eller 90 hp och vänder sig till dig som vill bli lärare i grundskolans senare år och i gymnasieskolan. Startar ht 10, helfart.

Behörighetskrav Bi A, Fy A, Ke A, Ma C

Områdesbehörighet 13 Inriktningsansvarig Per-Sverre Svendsen tel. 035-16 76 15 per-sverre.svendsen@hh.se

Behörighetskrav Ma B, Sh A, Nk B (alt. Fy A, Ke A, Bi A)

Områdesbehörighet 16 Inriktningsansvarig Pernilla Nilsson tel. 035-16 77 68 pernilla.nilsson@hh.se

96 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

Matematik 270/300 hp Matematik är ett kärnämne i skolan där elevernas kunskaper ständigt prövas mot olika nationella och internationella bedömningar. Din roll som matematiklärare är därför viktig, och inriktningen matematik ger både fördjupade ämneskunskaper och didaktiska verktyg för undervisning. Med tanke på matematikens roll i samhället kommer du som väljer inriktningen att fylla en viktig funktion i dagens och morgondagens skola. Inriktningen är 60 eller 90 hp och vänder sig till dig som vill bli lärare i grundskolans senare år och i gymnasieskolan. Startar ht 10, helfart.

Naturvetenskap, människa och miljö 270/300 hp Undervisning i naturvetenskap ska möta elevers nyfikenhet och stimulera deras kreativitet och experimentlusta. Som lärare blir du en nyckelperson i detta arbete. Du får med denna breda utbildning möjligheter till intressant och ämnesövergripande arbete och kan diskutera naturvetenskapliga fenomen utifrån både fysik-, kemi- och biologiperspektiv. I utbildningen ingår såväl enskilda ämneskurser som tvärvetenskapliga kurser. Laborationer och exkursioner är viktiga inslag. Inriktningen är 90 hp och vänder sig till dig som vill bli lärare i de naturvetenskapliga ämnena biologi, kemi och fysik i grundskolans senare år eller i naturkunskap i gymnasieskolan. Startar ht 10, helfart.

A = Avancerad nivå

Lärare • Program

Samhällskunskap med medievetenskap 270/300/330 hp Samhällsfrågor är ständigt aktuella och uppmärksammas inte minst genom medierna. Att undervisa i samhällskunskap handlar om att förklara vad som händer i dag, men också om att förankra i historien och att se framåt. Samhällskunskap är en blandning av kurser inom statsvetenskap, sociologi, kulturgeografi och nationalekonomi. Inriktningen ger en grund för att förstå rollen som media har i barns och ungdomars vardag.

Behörighetskrav Ma B, Sh A

Områdesbehörighet 16

Inriktningsansvarig Cecilia Kjellman tel. 035-16 75 69 cecilia.kjellman@hh.se

Inriktningen är 90 eller 120 hp och vänder sig till dig som vill bli lärare i grundskolans senare år och i gymnasieskolan (120 hp krävs för undervisning i gymnasieskolan). Startar ht 10, helfart.

Svenska: språk, kultur och litteratur 270/300/330 hp Inom inriktningen läser du både språkliga och litterära kurser. Du får kunskap om barns och ungdomars språkutveckling, vilka texter barn och ungdomar läser och skriver, hur det är att ha svenska som andraspråk och vad det innebär att vara elev och lärare i ett språkutvecklande klassrum. Du får också lära dig att analysera till exempel barnoch ungdomslitteratur och berättarstrukturen i ett dataspel.

Behörighetskrav Sh A

Områdesbehörighet 6 Inriktningsansvarig Bertil Westberg tel. 035-16 72 35 bertil.westberg@hh.se

Sandra Johansson, 24 år, går fjärde året på Lärarprogrammet med inriktning grundskolans senare år och gymnasieskolan, och ska bli lärare i idrott och samhällskunskap. Hur är det att läsa på Högskolan i Halmstad? – En rolig livserfarenhet som inte går att skaffa sig på något annat ställe. Stämningen på Högskolan är gemytlig och det är enkelt att lära känna varandra. Att börja studera i Halmstad är bland det roligaste jag gjort i mitt liv. Har du några tips till den som vill börja studera? – Tveka inte när du börjar kolla på utbildningar. Våga prova! Och framför allt, det finns information att tillgå om man känner sig osäker på innehållet i alla program som finns på Högskolan. Ta steget ut i studentlivet är mitt råd!

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 97

Lärare • Påbyggnad

Utbildningsvetenskap/ allmänt utbildningsområde 90 hp (AU90) • Grundskolans senare år • Grundskolans senare år och gymnasieskolan Utbildningen vänder sig till dig som har högskoleutbildning i ämnen eller ämnesområden som är relevanta för undervisning i skolan. Utbildningen avser lärarexamen för arbete i grundskolans senare år och i gymnasieskolan. Studierna omfattar 90 högskolepoäng (hp) varav 60 hp är på avancerad nivå. Utbildningen leder till en lärarexamen på avancerad nivå.

• Gymnasieskolans yrkesförberedande program Utbildningen riktar sig till dig som har yrkesinriktad högskoleutbildning eller motsvarande samt yrkeserfarenhet och vill arbeta som lärare i karaktärsämnen på gymnasieskolans yrkesförberedande program. Studierna omfattar 90 hp och leder till en lärarexamen på grundnivå. Utbildningens innehåll

Innehållet i utbildningen behandlar skolans och lärarens uppdrag, olika perspektiv på kunskap och lärande, skolan och omvärlden, ledarskap samt hur man planerar, genomför och rapporterar ett vetenskapligt inriktat arbete. Utbildningen avslutas med ett examensarbete som omfattar 15 hp. Utbildningen bedrivs på distans och på campus i en kombination (så kallad blended learning) där ett antal träffar och föreläsningar är campusförlagda i varje delkurs. Antalet campusförlagda träffar kan variera beroende på delkurs. Kommunikationen på kursen sker i huvudsak via en nätplattform, vilket innebär att du måste ha tillgång till dator med internetuppkoppling. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)

Den verksamhetsförlagda utbildningen omfattar 30 hp. Syftet med VFU är att förankra lärarutbildningens teoretiska studier i konkreta och praktiska erfarenheter av undervisning och lärande. VFU:n genomförs på våra samarbetsskolor i Halland, Skåne och Småland. Utgifter i samband med VFU, exempelvis resekostnader, står du själv för.

AU90 grundskolans senare år, grundskolans senare år/gymnasieskolan Examen

Detta är en påbyggnadsutbildning som leder till lärarexamen på avancerad nivå, och du erhåller lärarexamen för undervisning antingen i grundskolans senare år eller i grundskolans-

98 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

senare år/gymnasieskolan. För examen ingår två självständiga arbeten, varav ett är ditt examensarbete. För undervisning i grundskolans senare år 270 hp

Innan utbildningen kan påbörjas krävs förkunskaper om minst 180 hp fördelade på minst två undervisningsämnen/-områden, varav minst 90 hp i ett av ämnena. I svenska respektive samhällskunskap krävs alltid minst 90 hp i varje ämne. För undervisning i grundskolans senare år och i gymnasieskolan 270/300/330 hp

Innan utbildningen kan påbörjas krävs förkunskaper om minst 180 hp fördelade på två undervisningsämnen/-områden, minst 90 hp i varje ämne. I svenska respektive samhällskunskap krävs alltid minst 120 hp i varje ämne. Behörighetskrav

Minst 180 hp fördelade på minst två undervisningsämnen. För information om vilka ämnen/ämnesområden som ger behörighet till denna utbildning samt vilka särskilda krav som gäller, se www.hh.se/au90. Tänk på att bifoga handlingar som styrker din behörighet och meritvärdering till exempel gymnasiebetyg, studieintyg från högskola och arbetsgivarintyg.

Lärare • Påbyggnad

AU90 gymnasieskolans yrkesförberedande program Examen 180 hp – För undervisning i yrkesämnen i gymnasieskolan

Detta är en påbyggnadsutbildning som leder till lärarexamen på grundnivå, och du erhåller lärarexamen för undervisning i yrkesämnen på gymnasieskolan. Behörighetskrav

Innan utbildningen kan påbörjas krävs relevant högskoleutbildning om minst 90 hp eller motsvarande utbildning samt omfattande yrkeserfarenhet med relevans för gymnasieskolans yrkesförberedande program. För information om vilka ämnen/ ämnesområden som ger behörighet till denna utbildning samt vilka särskilda krav som gäller, se www.hh.se/au90. Tänk på att bifoga handlingar som styrker din behörighet och meritvärdering, till exempel betyg/intyg från gymnasieskola, högskola och andra utbildningsinstitutioner, tjänstgöringsintyg, yrkesmeriter, certifikat, yrkesbevis och mästarbrev.

Fristående kurser Kurs i handledning för VFU-lärare 7,5 hp

Kursen vänder sig till VFU-lärare, och till andra som vill utveckla sin roll som handledare. Innehållet består av olika handledningsstrategier, handledningssamtal, bedömning av lärarstudenters VFU, olika sätt att se på kunskap samt lärande i relation till styrdokument. Exempel ges från praxisnära forskning. Behörighetskrav Lärarexamen eller motsvarande Kvartsfart Start ht 10 och vt 11

Urval och anmälan Särskilda urvalsregler gäller. Information om urval finns på www.hh.se/au90. Du anmäler dig på www.studera.nu. Utöver din ansökan måste blanketten ”Bilaga till AU90” eller ”Bilaga till AU90 – yrkeslärarutbildning” fyllas i och skickas till: Antagningen, 833 82 Strömsund. Blanketten kan beställas från eller hämtas på Högskolan i Halmstad. Den kan också laddas ner från www.hh.se/au90. Helfart Start vt 11 Programansvarig

Ingrid Nilsson tel. 035-16 77 69 ingrid.nilsson@hh.se

Helena Poddaný är utbildad lärare i engelska och idrott och hälsa för grundskolans senare år och gymnasiet. Hon tog sin examen 2008 och arbetar i dag som lärare i idrott och hälsa i Halmstad. Vad innebär ditt arbete? – Jag planerar och genomför idrottslektioner. Jag har elever som går i årskurs 2–9 så det är stor variation på lektionerna. Det ingår även andra aktiviteter som exempelvis friluftsdagar. På vilket sätt har du haft nytta av din utbildning i ditt jobb? – Framför allt att vi fick en så bred utbildning inom idrott och hälsa. Vi behandlade i stort sett alla olika områden och fick testa på allt själva. Dessutom hade vi mycket kunniga och duktiga lärare. Utbildningen bygger mycket på att vara ute i skolor och undervisa själv. Den erfarenheten har varit otroligt viktig. HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 99

Naturvetenskap och Matematik

Biologi-/kemiprogram 180 hp 26 Biomedicin – inriktning fysisk träning 180 hp 52 Miljö- och hälsoskydd 180 hp 57 Miljövetare 180 hp 62 Naturvård och artmångfald 180 hp 90 Magister- och påbyggnadsutbildningar 97 Kurser 163

Naturvetenskap och matematik • Program

Biologi-/kemiprogram 180 hp Drömmer du om att få arbeta både med och i naturen? Gillar du att ta reda på organismers och materiens uppbyggnad och innersta hemligheter? Eller vill du få en djupare förståelse för stora och små natur- och miljöfrågor? Då ska du läsa detta program. Högskolan i Halmstad har ett fantastiskt läge mellan stränder, skogar och våtmarker. Avstånden är små till en mängd olika naturtyper. Under utbildningen kommer du ofta att arbeta ute i den varierande naturen eller på labb, där du med olika tekniker undersöker prover, inte minst sådana som du själv har samlat in. Oavsett om du vill bli biolog eller kemist börjar studierna med en inledande termin kemikurser. Därefter läser du två terminer med en bred, grundläggande biologiutbildning. Under första delen av programmet arbetar du alltså från atomer och molekyler via celler till samspelet mellan arter och miljöfrågor. Du upptäcker snart att exkursioner, laborationer, studiebesök och gruppseminarier är vanliga inslag i kurserna. Fjärde terminen väljer du att fokusera på kemi eller biologi. Du kan fördjupa dig inom cellfysiologi, ekologi eller miljöfrågor, biokemi och/eller analytisk kemi. Högskolans påbyggnadskurser hålls vanligtvis på engelska där internationella studenter ofta deltar. Studierna bedrivs ofta i projektform och du tränar dig i att kommunicera med olika målgrupper. Du lär dig också att presentera resultat med moderna audiovisuella presentationstekniker på ett professionellt sätt. Studierna avslutas med ett självständigt, forskningsinriktat examensarbete inom biologi eller kemi.

Studier utomlands

Du får gärna läsa en termin utomlands. Vi har avtal med flera universitet som erbjuder dig lämpliga kurser. En annan möjlighet är att du gör examensarbetet utomlands på ett universitet med vilket vi har forskningsutbyte. Arbetsområden

Biologer och kemister arbetar inom en mängd olika företag och myndigheter. Vad just du kan arbeta med beror på dina intressen, val av kurser och dina egenskaper. Några exempel är miljösamordnare på kommuner, länsstyrelser och större företag och laborant inom läkemedelsoch livsmedelsindustrin. Jobb på andra typer av kemiska och biologiska laboratorier är också möjligt. Vissa biologer och kemister stannar kvar i den akademiska världen som lärare och forskare. Behörighetskrav

Ma D, Bi A, Fy A, Ke B. Områdesbehörighet 14. För vårterminsstart med naturvetenskaplig bastermin: Ma C Läs mer om bastermin på sidan 66. Övrigt

Startar ht 10, helfart. Programmet ger behörighet till Magisterprogrammet i tillämpad miljövetenskap.

Examen

Kandidatexamen.

Programmets innehåll År 1 Allmän kemi 15 hp Organisk kemi 7,5 hp Biokemi 7,5 hp Cellbiologi 7,5 hp Zoologisk fysiologi 7,5 hp Systematik och morfologi 7,5 hp Ekologi 7,5 hp År 2 – inriktning biologi Fältbiologi, biodiversitet och evolution 7,5 hp Mikrobiologi och genetik 7,5 hp Botanik – fysiologi och anatomi 7,5 hp GIS med naturvårdsinriktning 7,5 hp Cellfysiologi 15 hp Ekologi – vattnet och landskapet 15 hp År 3 – inriktning biologi Ekologi och vård av kustnära miljöer 15 hp Biologikurs 15 hp alt. valfri kurs Kurser i vattenvård alt. viltvård 15 hp Examensarbete i biologi 15 hp År 2 – inriktning kemi Fältbiologi, biodiversitet och evolution 7,5 hp Mikrobiologi och genetik 7,5 hp Botanik – fysiologi och anatomi 7,5 hp GIS med naturvårdsinriktning 7,5 hp Genteknik 7,5 hp Analytisk kemi 7,5 hp Miljökemi 7,5 hp Fördjupningsprojekt i kemi 7,5 hp År 3 – inriktning kemi Biokemi: Proteiners struktur och funktion 15 hp alt. Analytisk kemi II 15 hp Cellfysiologi 15 hp Kemikurs 15 hp alt. valfri kurs Examensarbete i kemi 15 hp Reservation för ändringar.

Mer information Programansvarig Göran Sahlén tel. 035-16 73 98 biologikemiprogram@hh.se www.hh.se/utbildning

Anna Quiles, 31 år, går andra året på Biologiprogrammet. Hur är det att läsa på Högskolan i Halmstad? – Storleksmässigt är det en lagom Högskola och lärarkontakten är närmre än vid större lärosäten. Det tycker jag är positivt. Har du några tips till den som vill börja studera? – Att vara motiverad är klart ett plus i kanten. Jag tycker också att man ska veta att det går att ändra sig, det man valt nu är inte det enda man kan satsa på. Det finns så mycket roligt att läsa! Vad tänker du om din framtid? – Jag hoppas att arbetsmarknaden ljusnar tills jag är klar med min utbildning och att fler jobb skapas inom biologi och miljö. Det är viktiga frågor. HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 101

Naturvetenskap och matematik • Program Programmets innehåll År 1 Människa och hälsa – en ämnesintroduktion 7,5 hp Rörelseapparatens anatomi I, 7,5 hp Rörelseapparatens anatomi II 7,5 hp Nutrition I, 7,5 hp Rörelseapparatens skador och sjukdomar 7,5 hp* Humanfysiologi 7,5 hp Idrottsfysiologi 7,5 hp Träningslära I, 7,5 hp* År 2 Rehabiliteringsteknik inr. fysisk träning 7,5 hp Idrott med funktionsnedsättning 7,5 hp Pedagogiskt ledarskap och Coaching 7,5 hp Träningslära II 7,5 hp* Psykologi inriktning idrott 15 hp Tillämpad Nutrition 7,5 hp Biomekanik inom träning 7,5 hp* År 3 Gym-, idrotts-, tränarpraktik 7,5 hp Ergonomi 7,5 hp Entrepenörskap inom hälsobranschen 7,5 hp Vetenskapsteori och metod 7,5 hp Examensarbete/C-uppsats 15 hp Valfria kurser 15 hp *Dessa kurser kan komma att ges på engelska. Reservation för ändringar.

Mer information Programansvariga Eva Strandell tel. 035-16 74 22 Lina Lundgren tel. 035-16 77 32 biomedicin@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Biomedicin – inriktning fysisk träning 180 hp Hur påverkas och vad händer den mänskliga kroppen vid träning? Är du intresserad och vill veta mer så är detta programmet något för dig. Utbildningens syfte är att skapa en förståelse för människokroppen och hur den påverkas av olika faktorer. Du fördjupar dina kunskaper om kroppens byggnad och funktion, dess begränsningar och förmåga till rörelse. Hälsa, välbefinnande, kost och fysisk prestation är andra ämnen som står på ditt schema. Tyngdpunkten under utbildningen ligger på rörelseapparaten, det vill säga muskler, skelett, leder och nerver. Du studerar de organsystem som direkt eller indirekt är viktiga för fysisk prestation. För att få ett helhetsperspektiv på kroppens funktion läser du även andra angränsande ämnen. Under dina studier genomför du både teoretiska och praktiska moment. Exempelvis genomförs delar av kurserna i laboratorier, i idrottshall och i gym på Högskolans campus. Under utbildningen gör du även en praktikperiod på en träningsanläggning, samt ett teoretiskt och praktiskt examensarbete inom ämnesområdet. Vi samarbetar med olika företag och organisationer inom branschen för att du ska få möjlighet att knyta värdefulla kontakter redan under din studietid. Inom utbildningen har du även möjlighet att få licens som fystränare eller personlig tränare. Utbildningen passar dig som uppskattar ett aktivt liv och som i framtiden vill arbeta med människor, såväl enskilt som i grupp.

Examen

Kandidatexamen. Studier utomlands

Högskolan har utbyte med ett antal utländska lärosäten. Du väljer själv om du under andra året vill söka en utbytesplats eller om du i stället under ditt tredje år vill skriva ett examensarbete alternativt läsa valfria kurser utomlands. Arbetsområden

Utbildningens målsättning är att ge dig en bra grund för arbete inom fältet träning och hälsa. Efter utbildningen kan du arbeta som fystränare av olika slag, för idrottare eller som personlig tränare. Du kan också välja att arbeta med träningsutbildningar, träningsprodukter eller som projektkoordinator. Behörighetskrav

Nk B (alt. Fy A, Bi A, Ke A), Ma B. Områdesbehörighet 16. Övrigt

Startar ht 10, helfart. Vissa kurser inom programmet kan komma att ges på engelska.

Tommy Danielsson, 29 år, går tredje året på Biomedicinprogrammet inriktning fysisk träning. Hur är det att läsa på Högskolan i Halmstad? – Halmstad är en sommarstad och det finns mycket att göra utanför skolan. Högskolan i Halmstad har fina lokaler och vi har tillgång till egna grupprum och ett eget välutrustat labb där vi gör tester. Vad tänker du om din framtid? – En akademisk examen ger mig en professionell grund för mitt fortsatta arbete inom träningsbranschen. Jag vill jobba med fysträning för elitidrottare vilket ställer höga krav på mig, men jag känner att utbildningen har gett mig den kunskap jag behöver för att vidareutvecklas.

102 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

Naturvetenskap och matematik • Program

Miljö- och hälsoskydd 180 hp Tycker du att miljö- och hälsoskyddsfrågor är viktiga? Vill du kunna vara med och påverka miljöarbetet? På Miljö- och hälsoskyddsprogrammet får du teoretisk och praktisk träning inom miljöskydd, djurskydd, livsmedelssäkerhet och hälsa. Det handlar i grunden om hur vi ska kunna skydda och bevara vår miljö och vår hälsa från alla de risker och miljöhot som vi utsätts för. Målet med utbildningen är att du ska få nödvändiga kunskaper och praktisk träning för att kunna arbeta professionellt med miljöoch hälsoskyddfrågor. Du börjar med att läsa grundläggande kurser inom biologi, miljövetenskap och kemi. Längre fram fördjupas kunskaperna i bland annat miljöskyddsteknik, miljökonsekvensbeskrivning, tillämpad miljörätt, djurskydd, livsmedelshygien och förvaltning. Det finns även valbara kurser som gör det möjligt för dig att specialisera dig inom just ditt intresseområde. Stor vikt läggs på lagstiftning inom djurskydd, livsmedelssäkerhet och hälsoskydd. Du utbildas också i hur lagstiftningen tillämpas i inspektörsarbetet. Många av programmets kurser har praktiska inslag. Du kommer att göra studiebesök och att få lyssna på gästföreläsningar av yrkesverksamma inom miljö- och hälsoskydd. Utbildningen innehåller dessutom en kortare praktikperiod. Du får gärna göra en längre praktik med eget arbete i slutet av utbildningen.

terminer utomlands eftersom mycket miljöarbete sker på global nivå. Vill du göra ditt examensarbete i ett utvecklingsland kan du söka ett av Högskolans MFS-stipendier. Arbetsområden

Efter utbildningen har du möjlighet att arbeta som miljö- och hälsoskyddsinspektör. Du kan arbeta på miljö- och hälsoskyddskontor i en kommun eller inom privat sektor. Du kommer att ha en bredd som gör dig lämplig för såväl inspektörsrollen som miljösamordnare, miljöledare eller utredare. Väljer du att läsa vidare på någon av våra påbyggnadsterminer eller vårt Magisterprogram i tillämpad miljövetenskap bygger du på din kompetens ytterligare. Magisterprogrammet ger dig möjlighet att söka forskarutbildning. Behörighetskrav

Nk B (alt.Fy A, Ke A och Bi A), Ma C. Områdesbehörighet 3. Övrigt

Startar ht 10, helfart. Programmet ger behörighet till Magisterprogrammet i tillämpad miljövetenskap.

Examen

Kandidatexamen. Studier utomlands

Vi ser gärna att du studerar en eller två

Programmets innehåll År 1 Fältbiologi, biodiversitet och evolution 7,5 hp Miljövetenskap 15 hp Kemi baskurs 7,5 hp Miljö- och energisystemanalys 7,5 hp Förnybar energi 7,5 hp Zoologisk fysiologi 7,5 hp Ekologi 7,5 hp År 2 Allmän kemi 15 hp Organisk kemi 7,5 hp Biokemi 7,5 hp Analytisk kemi 7,5 hp Arbets- och miljömedicin 7,5 hp Miljökemi 7,5 hp Ledningssystem för miljö och kvalitet 7,5 hp År 3 Djurskydd 7,5 hp Förvaltning och kommunikation, 7,5 hp Livsmedelshygien, 7,5 hp Tillämpad miljörätt 7,5 hp Miljökonsekvensbeskrivning, 7,5 hp Examensarbete 22,5 hp Kurser termin 4-6 kan bytas mot: Miljökemi – industriella processer 7,5 hp Miljöskyddsteknik – vatten och mark 7,5 hp Beslutsfattande i miljöarbete 7,5 hp Praktik på miljö- och hälsoskyddskontor 15 hp Nutrition 7,5 hp Djurskydd II 7,5 hp Fördjupningsprojekt i miljövetenskap 7,5 hp Kurser inom miljövetenskapsområdet Kurser med biologiinriktning Totalt 90 hp inom miljövetenskap. Reservation för ändringar.

Mer information Programansvarig Marie Mattsson tel. 035-16 75 32 miljo_halsoskydd@hh.se

Louise Adolphsson, 23 år, arbetar som miljö- och hälsoskyddsinspektör. Vad innebär ditt arbete? – Jag hanterar ärenden om radon, buller och andra klagomål, miljöfarlig verksamhet, cisterner, köldmedier, värmepumpar och liknande. Jag gör inspektioner, handlägger ansökningar och tillstånd, arbetar med rådgivning och hanterar olika remisser som till exempel bygglov eller naturvårdsärenden från länsstyrelsen. På vilket sätt har du haft nytta av din utbildning i ditt jobb? – Vi har fått en mycket bra och bred grund att stå på. Kemin ger en bra bakgrundsförståelse till olika miljöproblem och vi har fått övergripande kunskaper inom livsmedel, djurskydd, miljö- och hälsoskydd. Kursen i kommunikation och konflikthantering har både vart bra i yrkesrollen och för arbetsrelationer.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 103

Naturvetenskap och matematik • Program Programmets innehåll År 1 Fältbiologi, biodiversitet och evolution, 7,5 hp Miljövetenskap 15 hp Förnybar energi 7,5 hp Kemi baskurs 7,5 hp Miljö- och energisystemanalys 7,5 hp Zoologisk fysiologi 7,5 hp Ekologi 7,5 hp År 2 Allmän kemi 15 hp Organisk kemi 7,5 hp Biokemi 7,5 hp Analytisk kemi 7,5 hp Arbets- och miljömedicin 7,5 hp Miljökemi 7,5 hp Ledningssystem för miljö och kvalitet 7,5 hp År 3 Miljökemi – industriella processer 7,5 hp Praktik i miljöteknik 7,5 hp Miljöskyddsteknik 7,5 hp Tillämpad miljörätt 7,5 hp Miljökonsekvensbeskrivning 7,5 hp Examensarbete 22,5 hp Kurser termin 4–6 kan bytas mot: Fördjupningsprojekt i miljövetenskap 7,5 hp Beslutsfattande i miljöarbete 7,5 hp Kurser inom miljövetenskapsområdet Kurser med biologiinriktning Totalt måste 90 hp vara inom miljövetenskap.

Miljövetare 180 hp Är det viktigt för dig att barn får växa upp i en hälsosam och grön miljö? Som miljövetare kan du verkligen arbeta för att skapa ett hållbart ekologiskt samhälle. Ett hållbart miljövänligt samhälle ligger i allas intresse. Intressanta arbetsmöjligheter väntar dig som blivande miljövetare. Du kommer att mötas av stora lokala och globala utmaningar. Huvudämnen under utbildningen är miljövetenskap, biologi och kemi. Du fördjupar dig i dessa ämnen inom miljöområdet. Programmets valfria kurser gör det även möjligt för dig att specialisera dig ytterligare inom just ditt intresse. Viktiga inslag under din utbildning är att träna och utveckla kritiskt tänkande och förmåga att analysera miljöfrågor. Detta för att du ska få förståelse för hur allt i miljön hänger ihop. Många av programmets kurser har praktiska inslag i form av studiebesök och gästföreläsningar av yrkesverksamma inom miljöområdet. Utbildningen avslutas med ett examensarbete. Du har också möjlighet att göra en längre praktikperiod i slutet av utbildningen.

Reservation för ändringar.

Mer information

Studier utomlands

Programansvarig Marie Mattsson tel. 035-16 75 32 miljovetare@hh.se

Vi ser gärna att du läser delar av din utbildning utomlands eftersom miljöområdet är ett globalt tema. Det finns särskilda utbytesprogram med universitet i flera länder. Ämnet lämpar sig väl för ett examensarbete i ett utvecklingsland. Du kan då söka ett av Högskolans MFSstipendier.

www.hh.se/utbildning

Som miljövetare kan du medverka till att både ta fram underlag och genomföra beslut och åtgärder på olika nivåer och sektorer i samhället. Utbildningens bredd möjliggör arbete både inom näringsliv och offentlig sektor. Du kan också söka arbeten med miljövårdande insatser när det gäller naturskyddade områden eller med miljöstrategier på enskilda arbetsplatser. Du bygger på din kompetens ytterligare genom att fortsätta studera på Högskolans Magisterprogram i tillämpad miljövetenskap. Utbildningen är även en bra grund för dig som vill söka forskarutbildning. Behörighetskrav

Nk B (alt. Fy A, Ke A och Bi A), Ma C. Områdesbehörighet 3. Övrigt

Examen

Kandidatexamen.

Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se

Arbetsområden

Startar ht 10, helfart. Programmet ger behöriget till Magisterprogram i tillämpad miljövetenskap

Hanna Erlingsson, 25 år, har gått Miljövetarprogrammet och arbetar på Lorensberg Intersolia AB. Vad innebär ditt arbete? – Jag håller i utbildningar och servar kunder i Lorensberg Intersolia AB:s kemikaliehanteringssystem iChemistry. Det bästa med jobbet är att jag får träffa många nya och trevliga människor. Jag får också se många olika arbetsplatser. På vilket sätt har du haft nytta av din utbildning i ditt jobb? – De allmänna miljö- och kemikunskaperna som jag fick under utbildningen har jag i dag stor nytta av i mitt jobb. Har du några tips till den som vill börja studera? – Ha kul och ta tillvara på studenttiden. 104 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

Naturvetenskap och matematik • Program

Naturvård och artmångfald 180 hp I dag, mer än någonsin, behövs kunskap om hur naturen fungerar och hur vi ska skydda de värden som den ger. Skulle du vilja veta mer och kunna göra något åt miljön? Då är detta en utbildning för dig! All kunskap om hur naturen fungerar är beroende av att vi vet vilka arter som finns. Det är först när vi förstår arternas roll i naturen som vi kan få en aning om hur den fungerar. Artexperter behövs och det kan du bli om du läser programmet Naturvård och artmångfald. Högskolan har ett fantastiskt geografiskt läge mellan hav och skog. Avstånden är små till en mängd olika naturtyper. Det utnyttjar vi under utbildningen. Utbildningen innehåller en bred grund i ämnena cellbiologi, fysiologi och systematik. Dess fokus ligger på ekosystem, ekologi och naturvård. Du har därför möjlighet att bli skicklig på att kommunicera frågor om biologisk mångfald, naturskydd och miljöförändringar. Du studerar bland annat specifika arter i olika miljöer och näringsvävar. Du lär dig även att använda olika metoder som till exempel Geografiska InformationsSystem (GIS). Under utbildningen studerar du successivt mer avancerad artbestämning vilket en van inventerare behöver i sitt arbete. På våra fördjupningskurser studerar du bland annat ekologin i vattenmiljöer och viltbiologi. Dessa kurser är ibland på engelska. Utbildningen avslutas med ett examensarbete kopplat till aktuella forskningsprojekt.

Studier utomlands

Vi ser gärna att du läser en termin utomlands. Vi har avtal med flera universitet som erbjuder lämpliga kurser. En annan möjlighet är att du gör examensarbetet utomlands på ett universitet med vilket Högskolan har forskningsutbyte. Arbetsområden

Som artkunnig naturvårdsbiolog kan du arbeta som naturguide, ekoturismsamordnare, reservatsföreståndare, natur-/viltvårdare, zooparksskötare, med mera. Du kan också arbeta som egenföretagande som artexpert, inventerare, naturkarterare, biologisk miljöövervakare, etc. Konsultbranschen är en annan karriärmöjlighet. Du kan även arbeta på länsstyrelser, kommuner och statliga myndigheter som Naturvårdsverket. Vissa biologer stannar kvar i universitetsvärlden som forskare.

Programmets innehåll År 1 Fältbiologi, biodiversitet och evolution 7,5 hp Mark och vatten 7,5 hp Naturvård och naturaliesamlingar 7,5 hp Kemi bas 7,5 hp Cellbiologi 7,5 hp Zoologisk fysiologi 7,5 hp Systematik och morfologi 7,5 hp Ekologi 7,5 hp År 2 Ekosystem och biotoper 7,5 hp Mikrobiologi och genetik 7,5 hp Botanik – fysiologi och anatomi 7,5 hp GIS med naturvårdsinriktning 7,5 hp Taxonomi och fylogeni 7,5 hp Zoologi och botanik med artbestämning 7,5 hp Ekologi – vattnet och landskapet 15 hp År 3 Ekologi och vård av kustnära miljöer 15 hp Biodiversitet 15 hp Kurser med inriktning viltbiologi 15 hp Examensarbete i biologi 15 hp Valbar kurs Praktik i biologi 7,5 hp Kurs utanför terminstid Floristik och faunistik 7,5 hp Reservation för ändringar.

Behörighetskrav

Nk B (alt. Bi A, Ke A, Fy A), Ma C. Områdesbehörighet 3. Övrigt

Mer information

Startar ht 10, helfart. Programmet ger behörighet till Magisterprogram i tillämpad miljövetenskap.

Programansvarig Göran Sahlén tel. 035-16 73 98 naturvard@hh.se

Examen

Kandidatexamen.

Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Suzanna Persson, 24 år, går andra året på programmet Naturvård och artmångfald. Hur är det att läsa på Högskolan i Halmstad? – Jag tycker att det är roligt och lärorikt. Man får lära sig många olika saker inom biologiområdet. Närheten till både havet och skogen gör att exkursionerna varierar mycket. Att vi är en relativt lite klass gör att kontakterna med lärarna och den hjälp de har att erbjuda blir bättre. Har du några tips till den som vill börja studera? – Att vara intresserad av djur och natur är ju självklart ett måste. Man ska veta det att det inte bara handlar om stora djur, utan om alla djur i olika ekosystem. En varm jacka, bra skor och gummistövlar är ett plus! En hel del tid kommer att spenderas ute. HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 105

Naturvetenskap och matematik • Påbyggnad

Övrigt Startar ht 10, helfart. Programmet startar under förutsättning att erforderliga beslut fattas.

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

Övrigt Startar ht 10, helfart. Programmet ges på engelska.

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

Övrigt Startar ht 10, helfart. Undervisningen sker främst på engelska.

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

Övrigt Startar vt 11, helfart.

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

106 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

Magisterprogram i biomedicin inriktning fysisk träning och prestation 60 hp Detta magisterprogram inom idrottsfysiologi och biomekanik ger dig möjlighet till fördjupade kunskaper om kroppens idrottsliga möjligheter och begränsningar. Fokus ligger på att förstå kroppens fysiologiska och biomekaniska förmåga till idrottsutövning – såväl på motions- som på elitnivå. Utifrån vetenskapliga forskningsrön jobbar du teoretiskt och praktiskt med att förstå, mäta, analysera och utvärdera kroppsliga prestationer. Programmet ges på engelska, i nära samarbete med University of Worcester i Storbritannien.

Magisterprogram i finansiell matematik 60 hp Matematisk modellering för banker och andra finansiella institutioner kräver fördjupade kunskaper inom både matematik och ekonomi. Programmet vänder sig till dig som, baserat på tidigare kunskaper i matematik, vill lära dig de beräkningsmetoder som används inom värdepappershandel och fondförvaltning. Den senaste utvecklingen inom finansiell vetenskap leder till modeller baserade på stokastiska eller icke-linjära partiella differentialekvationer. Programmet bedrivs i nära samarbete med Högskolans forskning inom tillämpad matematik.

Magisterprogram i tillämpad miljövetenskap 60 hp Har du läst miljö- och hälsoskydd, miljövetenskap eller naturvetenskap med miljöinriktning? Vill du fördjupa dina kunskaper ytterligare? Här har du möjlighet att studera hur forskningsresultat omsätts i praktiken och blir till åtgärder som främjar miljön. Du får värdefulla insikter i miljöarbete över hela världen. Du kan välja att inrikta dig på praktiskt miljöarbete eller på forskningsmetodik och som avslutning gör du ett examensarbete. Du kan då engagera dig i ett forskningsprojekt eller arbeta fram en lösning på ett miljöproblem.

Påbyggnadstermin – djurskydd 30 hp Detta är en påbyggnad för dig som läst en kandidatutbildning med inriktning miljöoch hälsoskydd och vill arbeta med djurskyddsfrågor. Terminen innehåller kurser som ger dig möjlighet att både fördjupa och bredda dina kunskaper inom djurskydd med inriktning på djurens behov och beteende. Utbildningen innefattar även kursen ”Verktyg för att uppnå miljömålen inom lantbruket”. Fördjupningsprojektet inom djurskydd ger dig möjlighet att fördjupa dig ytterligare inom ett speciellt område.

Naturvetenskap och matematik • Påbyggnad

Påbyggnadstermin – livsmedelshygien 30 hp Detta är en påbyggnad för dig som läst en kandidatutbildning med inriktning på miljö- och hälsoskydd, och vill arbeta med livsmedelsfrågor. Terminen innehåller en fördjupande kurs i livsmedelshygien, en grundläggande kurs i nutrition samt en kurs i livsmedelskemi, som bland annat behandlar förändringar i livsmedel vid olika påverkan. Fördjupningsprojektet inom livsmedelshygien ger dig möjlighet att fördjupa dig inom ett speciellt område.

Påbyggnadsutbildning – miljö- och hälsoskydd 30 hp Detta är en påbyggnadsutbildning för dig som läst en naturvetenskapligt inriktad kandidatutbildning och vill arbeta med miljö- och hälsoskydd. Programmet innehåller kurser som behandlar djurskydd och livsmedelshygien. På schemat står också en kurs i Förvaltning och Kommunikation. I slutet på terminen gör du praktik på ett miljö- och hälsoskyddskontor. Vissa kurser går att byta mot andra kurser inom miljövetenskaps- eller biologiområdet.

Påbyggnadsutbildning – miljö- och hälsoskydd 60 hp Detta är en påbyggnadsutbildning för dig som läst en naturvetenskapligt inriktad kandidatutbildning och vill arbeta med miljö- och hälsoskydd. Programmet innehåller bland annat kurser som behandlar djurskydd, miljö och hälsa samt livsmedelshygien. På schemat står också en kurs i Förvaltning och kommunikation samt Tillämpad miljörätt. Sista terminen gör du praktik på ett miljö- och hälsoskyddskontor. Vissa kurser går att byta mot andra kurser inom miljövetenskapseller biologiområdet.

Övrigt Startar vt 11, helfart.

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

Övrigt Startar ht 10, helfart. Påbyggnadsutbildningen ges även med 60 högskolepoäng.

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

Övrigt Startar ht 10, helfart. Påbyggnadsutbildningen ges även med 30 högskolepoäng.

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 107

Naturvetenskap och matematik • Kurser Biologi Biodiversitet 15 hp

Kursen tar upp olika sätt att analysera artrikedomen i ett flertal miljöer. Den syftar till att ge en god färdighet i inventeringsmetodik samt innehåller övningar i artbestämning. Kursen introducerar dig i sårbarhetsanalyser och bevarandebiologiska frågeställningar i anslutning till rödlistning av arter samt upprättande av reservat. Kursen kan komma att ges på engelska. Behörighetskrav: biologi 60 hp helfart ht 10, start v. 44

Behörighetskrav: Ma C, Nk B eller motsvarande Områdesbehörighet 3 halvfart ht 10, start v. 44

Behörighetskrav: biologi och/ eller miljövetenskap om 60 hp eller motsvarande helfart ht 10, start v. 35

Cellbiologi 7,5 hp

Ekologi – vattnet och landskapet 15 hp

Kursens mål är att lära dig allmän cellära och ge dig grundläggande kunskaper om cellens struktur och organisation. Den tar upp viktiga begrepp inom cellens energioch ämnesomsättning samt dess samverkan med andra celler och anpassning till miljön. Behörighetskrav: Ma C, Nk B eller motsvarande halvfart vt 11, start v. 03

Biologi I, 30 hp

Kursen består av fyra delkurser om vardera 7,5 hp: • Cellbiologi • Zoofysiologi • Systematik och morfologi • Ekologi Läs mer om innehållet i kurserna under respektive rubrik. Du kan även söka delkurserna separat. Behörighetskrav: Ma C, Nk B eller motsvarande helfart vt 11, start v. 03 Biologi II 30 hp

Kursen består av fyra delkurser om vardera 7,5 hp: • Fältbiologi, biodiversitet och evolution • Mikrobiologi och genetik • Botanik -fysiologi och anatomi • GIS med naturvårdsinriktning Läs mer om innehållet i kurserna under respektive rubrik. Du kan även söka delkurserna separat. Behörighetskrav: Biologi I, 30 hp helfart ht 10, start v. 35 Botanik – fysiologi och anatomi 7,5 hp

Kursen ger en översikt av fysiologiska strukturer och processer i den intakta växten. Du får bland annat insikt i hormoners och andra tillväxtregulatorers roll för växtens utveckling. Vidare behandlas växters kommunikation, internt och med omvärlden, samt växtens rörelser som respons på olika former av yttre stimuli.

108 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

Cellfysiologi 15 hp

Kursen avser att fördjupa dina kunskaper om cellens struktur och funktion. Bland annat klargörs samspelet mellan cellens olika delar och hur detta kan förklara hur celler tillväxer, delar sig, omvandlar energi och anpassar sig till olika miljöer. Den ger dig också en introduktion till vanliga cellfysiologiska arbetsmetoder, såsom cellodling och cellfraktionering. Kursen kan komma att ges på engelska. Behörighetskrav: 60 hp biologi varav minst 7,5 hp cellbiologi eller motsvarande helfart vt 11, start v. 03

Kursen erbjuder dig insikter och färdigheter i att mäta, analysera och utvärdera olika vattenmiljöer. Du studerar olika miljöbelastande ämnens effekter på åar, sjöar och kust. Ett projekt ingår där du följer en å, från källa till hav, och gör en rapport om denna. Kursen kan komma att ges på engelska. Behörighetskrav: biologi och/eller miljövetenskap om 60 hp eller motsvarande helfart vt 11, start v. 12 Ekosystem i trädgården 7,5 hp

Under kursen läser du om olika ekosystem i trädgården. Du studerar miljötänkande, miljöpåverkan och näringslära, på både ett övergripande och mer ingående sätt. Teoretiska studier kopplas till praktiska moment och övningar i ekologiska trädgårdar. De praktiska momenten är bland annat kompostering, trädgårdsdesign med artkunskap och växtval, grönsaksodling och beskäring. Grundläggande behörighet kvartsfart vt 11, start v. 03

Ekologi 7,5 hp

Ekosystem i trädgården II 7,5 hp

I kursen behandlas ekologiska begrepp och teorier för förståelse av naturens funktion, hur geokemiska och biologiska variabler påverkar organismers spridning, fördelning och överlevnad. Särskild tonvikt läggs på ekologins tilllämpning för natur- och miljövård. Fältprojekt och exkursioner ingår.

Kursen innehåller studier och fördjupning av vissa ekosystem, exempelvis vattenmiljöer och växthus. Du får möjlighet att lära dig varför vissa växter kräver eller tål en speciell miljö och andra föredrar en annan. Detta kopplas till praktisk användning i trädgårdsmiljöer och trädgårsrum. Kursen tar även upp användning av solceller för att kunna ljussätta miljövänligt och energisnålt. Praktiska övningar och moment ingår.

Behörighetskrav: Ma C, Nk B eller motsvarande halvfart vt 11, start v. 12 Ekologi och vård av kustnära miljöer 15 hp

Kursen omfattar fördjupning och studier om olika marina ekologiska samhällen och miljöproblem i Europas kustnära miljöer. Praktiska och teoretiska studier genomförs både i och eventuellt utanför Sveriges gränser. I ett projektarbete undersöker man självständigt ett aktuellt problemområde. Kursen kan komma att ges på engelska.

Behörighetskrav: Ekosystem i trädgården 7,5 hp kvartsfart ht 10, start v. 35 Ekosystem och biotoper 7,5 hp

Kursen behandlar ekosystem och biotoper i sydsvensk natur. Vi studerar artsamhällen, näringsvävar och succession kopplat till geologi och klimat. Kursen är uppbyggd kring olika teman kopplade till främst halländsk natur där projektarbeten ingår. Kursen ger även en intro-

A = Avancerad nivå D = Distansutbildning. Träffar kan förekomma, se s. 157.

Naturvetenskap och matematik • Kurser duktion till Geografiska Informationssystem (GIS). Behörighetskrav: Ma C, Nk B halvfart ht 10, start v. 35 Examensarbete i biologi 15 hp – grundnivå eller avancerad nivå A

Efter att du läst fördjupningskurs i biologi kan du göra ett examensarbete med en inriktning som hänger samman med den/de kurser du läst. Du arbetar forskningsinriktat med en biologisk frågeställning och samlar själv bakgrundsfakta, utför analyser och drar slutsatser. Redovisningen sker både skriftligt och muntligt i form av ett seminarium. Behörighetskrav: biologi 75 hp varav 15 hp fördjupning inom ämnet på 61–90-nivån helfart ht 10, start v. 44 halvfart ht 10, start v. 35 helfart vt 11, start v. 12 halvfart vt 11, start v. 03 Fältbiologi, biodiversitet och evolution 7,5 hp

Kursen introducerar fältbiologisk arbetsmetodik samt evolutionshistoriska förklaringar till artbildning och mångfald. Du studerar Sydsveriges biotoper och karaktärsarter samt praktiserar artbestämning och inventeringsteknik i ett naturvårdsperspektiv. Behörighetskrav: Ma C, Nk B eller motsvarande halvfart ht 10, start v. 35 GIS med naturvårdsinriktning 7,5 hp

Kursen omfattar en introduktion till och praktisk användning av Geografiska Informationssystem (GIS) i naturvårdsarbete. Kursen är till stor del praktisk och du arbetar med egna naturvårdsfrågor i projektform. Behörighetskrav: Ma C, Nk B eller motsvarande halvfart ht 10, start v. 44 Mark och vatten 7,5 hp

Kursen tar upp de fysiska och geokemiska processer som skapar förutsättningen för liv och variation i landskapet. Du studerar geologisk historia, hydrologi och klimatologi översiktligt. Kursen innefattar också mark- och vattenkemisk analys som ofta sker i projektform.

Behörighetskrav: Ma C, Nk B eller motsvarande halvfart ht 10, start v. 35 Mikrobiologi och genetik 7,5 hp

Denna kurs presenterar mikroorganismernas huvudgrupper med tonvikt på bakterier. Den innehåller även grundläggande genetik från Mendels lagar till molekylär nivå. Kursen är till stor del experimentell. Om du enbart tänkt läsa denna kurs rekommenderar vi att du har cellbiologi som förkunskap. Behörighetskrav: cellbiologi 7,5 hp eller motsvarande halvfart ht 10, start v. 35 Naturvård och naturaliesamlingar 7,5 hp

Kursen behandlar samlingars roll i naturvård och forskning samt introducerar insamling och preparering av olika organismgrupper inberäknat etiska aspekter. Den innehåller även alternativa samlingssätt, till exempel dokumentation av spårtecken, gnag i bark och ved, fotografering samt skelett/skallar. Behörighetskrav: Ma C, Nk B Områdesbehörighet 3 halvfart ht 10, start v. 44 Ornitologi och fågelekologi 7,5 hp

Kursen riktar sig till dig som är nybörjare inom fågelskådning och syftar till att ge en grundläggande artkunskap av våra svenska fåglar. Undervisningen sker huvudsakligen i fält och i projektform. Kikare måste medtas. Kursen ges på kvällstid och går att kombinera med heltidsarbete. Grundläggande behörighet kvartsfart vt 11, start v. 12 Praktik i biologi 7,5 hp

Kursen ger dig som läst biologi om minst 45 hp möjlighet att göra praktik i anknytning till ditt ämne. Praktikplatsen hittar du själv i samarbete med kursledaren. Praktiken ska omfatta ca 4 veckors heltidsarbete. I slutet av kursen redovisas praktikerfarenheten. Även andra moment kan komma att ingå i kursen beroende på praktikplatstillgång och val av praktik.

Systematik och morfologi 7,5 hp

Kursen omfattar en översikt av de stora växt- och djurgruppernas form, funktion, variation, anpassningar, livsformer och reproduktion. Du får möjlighet att lära dig hur alla världens organismer är släkt med varandra och hur de utvecklats till dagens mångfald. Behörighetskrav: Ma C, Nk B halvfart vt 11, start v. 12 Viltbiologi I, 7,5 hp

På kursen arbetar du kring allmänna viltarter i södra Sverige och studerar artkunskap, ekologi, biotopernas betydelse för viltet, markvård, stödutfodring samt populationsbiologi. Kursen ges ur ett biologiskt snarare än ur en jägares perspektiv och riktar sig till dig som har ett brett naturintresse. Behörighetskrav: biologikurser 30 hp där ekologi 7,5 hp eller motsvarande ingår halvfart vt 11, start v. 03 Viltbiologi II 7,5 hp

Kursen ger dig möjlighet till fördjupade insikter i ämnet viltbiologi med inriktning på viltekologi, viltvård och mer djupgående populationsstudier. Kursen ges ur ett biologiskt snarare än ur en jägares perspektiv. Teori varvas med exkursioner. Behörighetskrav: Viltbiologi I, 7,5 hp halvfart vt 11, start v. 12 Zoologisk fysiologi 7,5 hp

På denna kurs får du studera olika djurgruppers anpassningar och reaktioner, på organ- eller organsystemnivå, till krav från omgivningen (inom eller utom djuret). Du får bland annat möjlighet att lära dig hur sälar kan vara under vatten så länge, varför lamadjur orkar klättra på hög höjd och hur antidepressiva mediciner fungerar. Inga djurförsök utförs. Behörighetskrav: Ma C, Nk B halvfart vt 11, start v. 03

Biomedicin/Biomekanik Biomaterial 7,5 hp

Behörighetskrav: 45 hp biologi eller motsvarande halvfart ht 10, start v. 44 halvfart vt 11, start v. 12

Under denna kurs studerar du de material som finns i kroppen och de som används i nära anslutning till den. Exempelvis i proteser och implantat. KurHÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 109

Naturvetenskap och matematik • Kurser sen passar bland annat bra för ingenjörer som vill lära sig mer om material. Behörighetskrav: humanfysiologi 7,5 hp, mekanik 7,5 hp, hållfasthetslära 7,5 hp och materiallära 7,5 eller motsvarande halvfart vt 11, start v. 12 Biomekanik inom träning 7,5 hp

På denna kurs studerar du de belastningar som kroppen påverkas av i träningsoch idrottssammanhang. Det ingår både grundläggande mekanik och analys av belastningssituationer.

du självständigt eller i grupp med frågeställningar som rör människans fysiska begränsningar i arbete. Behörighetskrav: Ma B, Nk B Områdesbehörighet 16 halvfart ht 10, start v. 35 halvfart ht 10, start v. 35, distans/internet D

Detta är en kurs för dig som leder någon verksamhet inom friskvård och träning, exempelvis badhus eller gym. Den innehåller grundläggande ekonomistyrning, marknadsföring, arbetsrätt och arbetsledning. Grundläggande behörighet halvfart ht 10, start v. 35

Ergonomi – miljö 7,5 hp

Nutrition I, 7,5 hp

Behörighetskrav: Rörelseapparatens anatomi I och II (vardera på 7,5 hp), Fysiologi inriktning fysisk träning 7,5 hp eller motsvarande halvfart vt 11, start v. 12 (undervisningen bedrivs på engelska)

Kursen belyser hur omgivningsfaktorer, arbetsorganisation och mänskliga faktorer inverkar på människans välmående, arbetstrivsel och hälsa. Den ger dig möjlighet att få grundläggande insikt om fysikaliska faktorers betydelse för individens hälsa. Den tar även upp individfaktorer, interaktion mellan människor samt arbetsorganisationens betydelse för människans psykiska hälsa och tillfredsställelse i arbetet.

Detta är en grundläggande kurs i näringslära. Den innehåller kroppens uppbyggnad ur ett näringsperspektiv och kostens betydelse för vår hälsa och vårt välbefinnande.

Biomekaniska mät- och analysmetoder 7,5 hp

Grundläggande behörighet halvfart vt 11, start v. 12

Kursen innefattar praktiskt handhavande och teorin bakom ett flertal biomekaniska mätmetoder, så som 2D- och 3D rörelseanalyshjälpmedel, tryck och draggivare, elektromyografi, ultraljud och accelerometrar. Behörighetskrav: mekanik 7,5 hp, Ellära och mekatronik 7,5 hp, anatomi 7,5 hp, fysiologi 7,5 hp eller Anatomi för ingenjörer 7,5 hp eller motsvarande halvfart vt 11, start v. 03 Ergonomi (1–30) 30 hp

Kursen består av fyra delkurser om 7,5 hp: • Ergonomi I, 7,5 hp • Tillämpad ergonomi 7,5 hp • Ergonomi – miljö 7,5 hp • Ergonomi – projekt 7,5 hp Läs mer om kurserna under respektive rubrik. Delkurserna kan även sökas var för sig. Behörighetskrav: Ma B, Nk B Områdesbehörighet 16 halvfart ht 10, start v. 35, fortsätter vt 11 Ergonomi I, 7,5 hp

Detta är en grundkurs i ergonomi med särskild inriktning på belastningsergonomi. Den belyser människans fysiska förmåga och begränsningar samt riskfaktorer. Under en del av kursen arbetar 110 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

Ergonomi – projekt 7,5 hp

Denna kurs bygger vidare på grundkursen i ergonomi. Den syftar till att ge kunskap om hur en arbetsanalys går till, hur man gör och testar en förändring av arbetsplats eller arbetsuppgift. Tonvikt i kursen ligger på projekt inom design-/redesign som du utför på en arbetsplats. Behörighetskrav: Ergonomi I, 7,5 hp eller motsvarande halvfart vt 11, start v. 03, distans/internet D Fysiologiska och biomekaniska mätmetoder 7,5 hp

Kursen innehåller praktiska tillämpningar och teoretisk bakgrund till de hjälpmedel som är avsedda för att undersöka mänsklig funktion under fysiskt arbete. Det kan gälla användning av hjälpmedel för rörelseanalys (2D och 3D), elektromyografi, goniometri, mätning av tryckfördelning, aerob och anaerob kapacitet och kraftutveckling i muskler. Behörighetskrav: Rörelseapparatens anatomi I och II (7,5 hp vardera) och humanfysiologi 7,5 hp eller motsvarande halvfart vt 11, start v. 03 (undervisningen bedrivs på engelska) Företagsekonomi och arbetsrätt för hälsobranschen 15 hp

Behörighetskrav: Ma B och Nk B Områdesbehörighet 16 halvfart vt 11, start v. 03 Rehabiliteringsteknik 7,5 hp

Kursen syftar till att ge dig en teoretisk och praktisk kunskap om betydelsen av rehabiliteringsteknik för personer med funktionsnedsättningar. Kursen avser också att öka din förståelse för hur universell utformning av produkter, miljöer och system påverkar individers möjlighet till delaktighet i samhället genom ökad tillgänglighet. Behörighetskrav: Rörelseapparatens anatomi I, 7,5 hp, Rörelseapparatens anatomi II, 7,5 hp, ergonomi 7,5 hp, eller motsvarande halvfart ht 10, start v. 35 Rörelseapparatens funktion vid träning – inriktning biomekanik 30 hp

Kursen består av fyra delkurser om vardera 7,5 hp: • Rörelseapparatens skador och sjukdomar • Fysiologiska och biomekaniska mätmetoder • Biomekanik inom träning • Träningslära I Läs mer om kursernas innehåll under respektive rubrik. Du kan även söka tre av delkurserna var för sig. Behörighetskrav: 60 hp varav följande kurser (eller motsvarande): Rörelseapparatens anatomi I och II (7,5 hp vardera) och fysiologi 7,5 hp helfart vt 11, start v. 03 (undervisningen bedrivs på engelska)

A = Avancerad nivå D = Distansutbildning. Träffar kan förekomma, se s. 157.

Naturvetenskap och matematik • Kurser Rörelseapparatens skador och sjukdomar 7,5 hp

Denna kurs tar upp de vanligaste förvärvade och medfödda skador och sjukdomar som kan drabba rörelseapparaten. Fokus ligger på idrottsskador och berör även rehabiliteringsåtgärder. Behörighetskrav: Rörelseapparatens anatomi I och II (7,5 hp vardera) eller motsvarande halvfart vt 11, start v. 03 (undervisningen bedrivs på engelska) Tillämpad ergonomi 7,5 hp

Detta är en fortsättningskurs inom ämnnet ergonomi. Den syftar till att ge dig grundläggande teoretisk och praktisk insikt om människans fysiska och kognitiva förutsättningar. Du studerar samspelet mellan människa och teknik samt begränsningar av design av produkter för människan. Under stor del av kursen arbetar du med olika projekt inom belastningsergonomi och kognitiv ergonomi. Behörighetskrav: Ergonomi I, 7,5 hp halvfart ht 10, start v. 44, distans/internet D Tillämpad sportbiomekanik 7,5 hp

Kursens mål är att ge dig kunskap och förståelse för hur inre och yttre krafter påverkar människokroppen. Även effekterna av dessa tas upp. Dessutom visar den hur biomekaniska problem kan lösas med hjälp av grundläggande mekaniska modeller. Du tränas i projektarbete, både enskilt och i grupp, där problemlösning inom viktiga områden understöds av kraftfulla programpaket i modern datormiljö. Behörighetskrav: Rörelseapparatens anatomi I och II 15 hp, matematik 22,5 hp, mekanik 7,5 hp, hållfasthetslära 7,5 hp, materiallära 7,5 hp, biomaterial 7,5 hp eller motsvarande halvfart ht 10, start v. 35 Träningslära I, 7,5 hp

Kursen tar upp grundläggande principer och metoder för effektiv träningslära. Den tar bland annat upp teknisk/ koordinativ träning, anaerob och aerob träning, olika former av träning såsom styrke-, rörlighets-, spänst- och snabbhetsträning. Även tränarens roll i träningsprocessen behandlas. Kursen varvar teoretiska och praktiska moment.

Behörighetskrav: Rörelseapparatens anatomi I och II (vardera på 7,5 hp), humanfysiologi 7,5 hp eller motsvarande halvfart vt 11, start v. 12 (undervisningen bedrivs på engelska)

Energi

ta område är påtaglig och vinsterna kan mätas i både ekonomiska och miljömässiga termer. Kursen innehåller grundläggande frågeställningar och tekniker i samband med effektiv energianvändning i bostäder, lokaler och industriella processer. Det inkluderar områden som uppvärmning, ventilation, belysning, driftoptimering och användarrelaterat beteende.

Bioenergi 7,5 hp

Kursen tar upp hur man framställer och använder sig av bioenergi. Den syftar också till att ge dig en insikt i de ekologiska konsekvenserna av bioenergianvändning. Dessutom ingår en förståelse för hur uppbyggnad och drift av bioenergianläggningar går till. Grundläggande behörighet halvfart ht 10, start v. 44, distans/internet D Biogasteknik 7,5 hp

Kursen introducerar biogas rötningsprocessen och dess användbarhet. Förutom den mikrobiologiska bakgrunden till biogasproduktion tas processteknik och olika reaktortyper upp. Du kommer även att studera olika användningsområden för gasen och de miljömässiga och ekonomiska aspekterna. Grundläggande behörighet halvfart vt 11, start v. 12 (undervisningen bedrivs på engelska), distans/internet D Energideklaration 7,5 hp

Energideklarationer ska bidra till att våra bostäder och lokaler blir mer energieffektiva. Deklarationen ska utföras av certifierade energiexperter på ett ackrediterat företag och innehålla förslag om förbättringar. Kursen målsättning är att erbjuda kunskap till dessa experter. Innehållet är värdefullt för alla som arbetar med energi i fastigheter. Behörighetskrav: Energieffektivisering 7,5 hp, eller motsvarande kunskaper i byggnadsfysik halvfart vt 11, start v. 12, distans/internet D Energieffektivisering 7,5 hp

Effektiv energianvändning är en avgörande faktor inom moderna energisystem och konceptet energieffektivisering växer starkt i betydelse. Den nuvarande och framtida potentialen inom det-

Grundläggande behörighet halvfart ht 10, start v. 44, distans/internet D Fjärrvärme 7,5 hp

Fjärrvärme svarar för omkring hälften av uppvärmningen av bostäder och lokaler i Sverige och har stor potential att fortsätta växa. Fjärrvärme är flexibelt och tar tillvara mycket energi som annars går förlorad. Genom övergång från fossila till förnybara bränslen spelar fjärrvärmen en nyckelroll för vår strävan att minska utsläppen av växthusgaser. Kursen behandlar hur fjärr- och närvärmesystem är uppbyggda, drivs och försörjs samt fjärrvärmens betydelse för en långsiktigt hållbar utveckling. Behörighetskrav: Ma C, Fy A Områdesbehörighet 13 halvfart vt 11, start v. 03, distans/internet D Förnybar energi, grundkurs 7,5 hp

Klimatfrågan och höga oljepriser har skapat ett enormt intresse för alternativa energikällor. I Sverige, som är ledande inom EU på förnybar energi, har vi traditionellt använt bioenergi och vattenkraft. Men nu kommer även vindkraft, solenergi och vågkraft. För bioenergin finns ett stort intresse för förädling till drivmedel inom transportsektorn. Kursen innehåller grunderna för ett område med stor teknisk och ekonomisk potential. Grundläggande behörighet halvfart vt 11, start v. 12, distans/internet D Kärnenergiteknik 7,5 hp

Kärnkraft kommer att bidra till vår energiförsörjning under lång tid framöver. Kursen behandlar fysik, teknik, historik, ekonomi, miljö, bränsleförsörjning, avfalls- och säkerhetsfrågor för kärnkraft. Även den nya kärnenergitekniken, rubbiareaktorn och fusionstekniken berörs. HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 111

Naturvetenskap och matematik • Kurser Grundläggande behörighet halvfart vt 11, start v. 12, distans/internet D Mat eller drivmedel 7,5 hp

Kursen innehåller naturvetenskapliga, tekniska och ekonomiska apekter på motorbränsle framställt från olika jordbruksprodukter. Du studerar geografiska och geologiska förutsättningar på olika platser för odling av olika grödor. Det innefattar de industiella processerna för att omvandla jordbruksprodukter till bränsle samt tekniken bakom förbränningsmotorerna för dessa biobränslen. Kursen tar även upp de marknadsmekanismer som påverkar val av gröda, bränsle, motor samt de handelsvägar som existerar respektive byggs upp kring de aktuella bränslena. Behörighetskrav: 60 hp inom området energi eller motsvarande halvfart vt 11, start v. 03 Miljöfordon och miljöanpassade transporter 7,5 hp

Transportsektorn är ett område där användning av fossila bränslen ökar. Samtidigt finns det starka motiv i samhället att minska användningen av fossil energi. Nya extremt energisnåla bilar och bilar som drivs med förnybara bränslen utvecklas i snabb takt. Försäljningen av miljöbilar ökar liksom produktionen av förnybara bränslen, ofta baserade på bioenergi. Kursen redovisar utvecklingen och de möjligheter vi har att skapa ett långsiktigt hållbart tranportsystem med minimal klimatpåverkan. Grundläggande behörighet halvfart vt 11, start v. 03, distans/internet D Solenergi 7,5 hp

Bland förnybara energikällor anses solenergin vara den viktigaste på sikt. En snabb teknikutveckling pågår. Kursen behandlar solen som energikälla, samt olika tekniker och metoder för att utnyttja denna. Ett speciellt fokus ligger på termiska solfångare, solceller och övriga komponenter för solvärme- och solel. Grundläggande behörighet halvfart ht 10, start v. 35, distans/internet D Vindkraft 7,5 hp

Kursen innehåller grunderna inom vind112 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

kraftteknik. Under kursen beskrivs nuläget och möjligheterna för vindkraften att bidra till energiförsörjningen i Sverige och internationellt. Du studerar bland annat vinden som energiresurs, verkens produktion och uppbyggnad samt miljöfrågor. Ett projektarbete ”Bygga med vindkraftverk” genomförs. Grundläggande behörighet halvfart ht 10, start v. 35, distans/internet D

Kemi Allmän kemi 15 hp

Kursen omfattar de gemensamma grunderna för all kemi och behandlar bland annat hur atomer och molekyler är uppbyggda och hur man kan beräkna kemiska reaktioners riktning och hastighet. Behörighetskrav: Ma D, Fy A, Ke B, eller motsvarande Områdesbehörighet 11 helfart ht 10, start v. 35 Analytisk kemi I, 7,5 hp

Kursen är en god introduktion till moderna instrumentella analysmetoder som är användbara inom såväl kemin som miljöområdet. Behörighetskrav: Allmän kemi 15 hp, Organisk kemi I, 7,5 hp och biokemi 7,5 hp eller motsvarande halvfart vt 11, start v. 03

tion, men ger också en introduktion till den levande cellens metabolism. Behörighetskrav: Allmän kemi 15 hp, och Organisk kemi I, 7,5 hp eller motsvarande helfart ht 10, start v. 49 Examensarbete i kemi 15 hp – grundnivå eller avancerad nivå A

Efter fördjupningskursen i kemi kan du göra ett examensarbete om 15 hp inom ditt fördjupningsområde. Du kommer att arbeta forskningsinriktat med en kemisk frågeställning och samlar själv in bakgrundsfakta från litteratur, genomför experiment på laboratoriet och kommer fram till en slutsats. Arbetet redovisas skriftligt i form av en vetenskaplig rapport och muntligt i form av ett seminarium. Behörighetskrav: 75 hp kemi, inklusive en fördjupningskurs om 15 hp på 61–90-hp-nivån, eller motsvarande. För självständigt arbete i biokemi finns även alternativet 60 hp kemi, inklusive en fördjupningskurs om 15 hp på 61–90-hp-nivån i biokemi, samt baskurs i biologi 60 hp. För självständigt arbete i analytisk kemi finns även alternativet 60 hp kemi, inklusive en fördjupningskurs om 15 hp på 61–90-hp-nivån i analytisk kemi, samt 30 hp miljövetenskap helfart ht 10, start v. 44 helfart vt 11, start v. 12 Fördjupningsprojekt i kemi 7,5 hp

Analytisk kemi II 15 hp

Kursen ger dig möjlighet att fördjupa dina kunskaper i analytisk kemi, främst inom områdena instrumentella tekniker och statistisk metodvalidering. Några av de analytiska instrument som introducerades i Analytisk kemi I behandlas närmare. Du studerar även statistiska metoder mer i detalj för att bedöma kvaliteten hos instrument och metoder

Fördjupningsprojektet är ett självständigt arbete som redovisas i form av en uppsats. Behörighetskrav: Allmän kemi 15 hp, Organisk kemi I, 7,5 hp och Biokemi I, 7,5 hp samt ytterligare kemikurser (31–60) 15 hp halvfart vt 11, start v. 12 Genteknik 7,5 hp

Behörighetskrav: kemi 60 hp, alternativt 45 hp kemi varav 7,5 hp Analytisk kemi I samt 30 hp miljövetenskap, eller motsvarande helfart ht 10, start v. 35 Biokemi I, 7,5 hp

Biokemi betyder ”livets kemi” och innebär studier av den kemi som är grunden för liv. Kursens tyngdpunkt ligger på makromolekylers struktur och funk-

Kursen omfattar genteknisk metodik såsom isolering och kloning av DNA, PCR-reaktionen, sekvensering av DNA samt analys av klonade gener. Tyngdpunkten ligger på genkloning i bakterier, men det ges även en introduktion till tillämpningar inom jordbruk, medicin och rättsvetenskap. Behörighetskrav: kemi 15 hp, Organisk kemi I, 7,5 hp och Biokemi 7,5 hp

A = Avancerad nivå D = Distansutbildning. Träffar kan förekomma, se s. 157.

Naturvetenskap och matematik • Kurser eller motsvarande halvfart vt 11, start v. 03 Kemi (1–30) 30 hp

Inom kemin studerar du hur atomer och molekyler är uppbyggda och hur de kan reagera med varandra så att olika föreningar bildas. Kemin är också grund för många andra vetenskaper såsom biologi, medicin och miljövetenskap. Experiment är viktiga och det ingår många laborationer i kurserna. Kursen utgörs av tre delkurser och bygger på varandra: • Allmän kemi 15 hp • Organisk kemi I, 7,5 hp • Biokemi I, 7,5 hp Du kan läsa mer om kursernas innehåll under respektive kurs. Delkurserna kan även sökas var för sig. Behörighetskrav: Ma D, Fy A, Ke B Områdesbehörighet 11 helfart ht 10, start v. 35 Kemi (31–60) 30 hp

Kursen består av fyra delkurser om vardera 7,5 hp: • Analytisk kemi I • Genteknik • Livsmedelskemi • Miljökemi Läs mer om innehållet under respektive kurser. Delkurserna kan även sökas var för sig. Behörighetskrav: Kemi 1–30 (dvs. delkurserna Allmän kemi (7,5 hp), Organisk kemi (7,5 hp), Biokemi I (7,5 hp)) helfart vt 11, start v. 03 Livsmedelskemi 7,5 hp

Är mat kemi? Kursen behandlar kemiska och biokemiska frågeställningar som är viktiga för produktion, processning, lagring och distribution av livsmedel. Behörighetskrav: Kemi 15 hp, Organisk kemi I, 7,5 hp och Biokemi 7,5 hp eller motsvarande halvfart vt 11, start v. 12

platser för odling av olika grödor. Det innefattar de industriella proccesserna för att omvandla jordbruksproduktenr till bränsle samt tekniken bakom förbränningsmotorerna för dessa biobränslen. Kursen tar även upp de marknadsmekanismer som påverkar val av gröda, bränsle, motor samt de handelsvägar som existerar respektive byggs upp kring de aktuella bränslena. Behörighetskrav: 60 hp inom kemi och/eller biologi eller motsvarande halvfart vt 11, start v. 03

Kursen behandlar matematisk analys av funktioner av en variabel, speciellt inom områden som är viktiga för naturvetenskap och teknik. Kursen behandlar gränsvärden, kontinuitet, derivator, extremvärden, Taylors formel, primitiva funktioner och integraler samt ordinära differentialekvationer. Behörighetskrav: Ma D Områdesbehörighet 8 Platsgaranti halvfart ht 10, start v. 44 halvfart vt 11, start v. 12

Miljökemi 7,5 hp

Kursen syftar till at ge dig en helhetsbild av de kemiska processer som sker i vår miljö. Den tar även upp vilka kemiska föreningar som ger en negativ påverkan på miljön och hur dessa påverkar levande organismer. Behörighetskrav: Allmän kemi 15 hp, Organisk kemi I, 7,5 hp och Biokemi 7,5 hp eller motsvarande halvfart vt 11, start v. 12

Envariabelanalys 7,5 hp

Se sidan 116.

Behörighetskrav: Ma D Områdesbehörighet 8 Platsgaranti halvfart vt 11, start v. 03, distans/internet D

Organisk kemi I, 7,5 hp

Flervariabelanalys 7,5 hp

Organisk kemi är kolföreningarnas kemi. Det är en mycket viktig del av kemin eftersom det mesta omkring dig såsom dina kläder, din mat, trä, plast med mera är uppbyggt av kolföreningar.

Kursen behandlar grundläggande flerdimensionell reell analys, speciellt inom områden som är viktiga för teknik och naturvetenskap. I kursen ingår formulering av fysikaliska problem i matematiska termer och lösning av både större problem med tillgång till hjälpmedel och mindre med papper och penna.

Miljökemi: industriella processer 7,5 hp

Behörighetskrav: allmän kemi 15 hp eller motsvarande helfart ht 10, start v. 44

Matematik Diskret matematik 7,5 hp

Den diskreta matematiken är rik på problemställningar med koppling till datalogi och datorteknik. Kursen behandlar diskreta lösningsmetoder och lämpliga modeller för diskreta fenomen och innehåller bland annat mängdlära, logik, relationer, elementär talteori, moduloräkning, kombinatorik och grafteori.

Mat eller drivmedel 7,5 hp

Kursen innehåller naturvetenskapliga, tekniska och ekonomiska aspekter på motorbränsle framställt från olika jordbruksprodukter. Du studerar geografiska och geologiska förutsättningar på olika

Envariabelanalys 7,5 hp

Behörighetskrav: Ma D Områdesbehörighet 8 Platsgaranti halvfart ht 10, start v. 44 halvfart vt 11, start v. 12

Behörighetskrav: grundkurser i envariabelanalys och linjär algebra Platsgaranti halvfart ht 10, start v. 35 (undervisningen bedrivs på engelska) halvfart vt 11, start v. 12 Flervariabelanalys 7,5 hp

Kursen tar upp grunderna för matematisk analys i flera variabler, definition av elementära funktioner, gränsvärdesbegreppet, partiella derivator, gradient, riktningsderivata och multipelintegraler av elementära funktioner i flera variabler. Tillämpningar genom problemlösning. Behörighetskrav: Envariabelanalys 7,5 hp och Linjär algebra 7,5 hp HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 113

Naturvetenskap och matematik • Kurser Platsgaranti halvfart vt 11, start v. 12, distans/internet D Introduktionskurs i matematik 7,5 hp

Kursen behandlar bland annat mängdlära, ekvationer och olikheter, induktion och rekursion, kombinatorik, elementära funktionerna och komplexa tal. Dessa kunskaper och färdigheter är väsentliga för vidare studier inom analys och diskret matematik. Behörighetskrav: Ma D Områdesbehörighet 8 Platsgaranti halvfart ht 10, start v. 35 halvfart ht 10, start v. 35, distans/internet D

Behörighetskrav: Ma D Områdesbehörighet 8 Platsgaranti halvfart ht 10, start v. 44, distans/internet D

andra kurser. Kursen behandlar datainsamling, beskrivande statistik, sannolikhetslära, stokastiska variabler, sannolikhetsfördelningar, skattning och hypotesprövning.

Linjär algebra 7,5 hp

Behörighetskrav: Linjär algebra och Flervariabelanalys Platsgaranti kvartsfart ht 10, start v. 35, distans/internet D

Kursen behandlar sådana geometriska problem inom framför allt naturvetenskapliga och tekniska ämnen som kan formuleras med hjälp av linjära ekvationssystem. Bland annat ingår vektorräkning, matriser och determinanter, linjära avbildningar, egenvärden och egenvektorer. Behörighetskrav: Ma D Områdesbehörighet 8 Platsgaranti halvfart vt 11, start v. 03

Klassisk geometri 7,5 hp

Matematik (1–30) 30 hp

Kursen behandlar klassiska satser om trianglar och cirklar, inversion i cirklar, kägelsnitt (ellipser, hyperbler och parabler) samt projektiv geometri. För att öva upp det geometriska seendet, betonas ett angreppssätt som undviker koordinaträkning (så kallad syntetisk geometri).

På denna kurs kan du skaffa dig grundläggande kunskaper som är nödvändiga för vidare studier i matematik. Kursen inleds med en introduktion till ämnet som bland annat behandlar mängdlära, ekvationer och olikheter, kombinatorik, elementära funktionerna och komplexa tal. Kursen fortsätter med geometriska problem och linjära ekvationssystem samt matematisk analys av funktioner av en variabel, speciellt inom områden som är viktiga för naturvetenskap och teknik. Kursen avslutas med analys av funktioner av flera variabler.

Behörighetskrav: Ma D Områdesbehörighet 8 Platsgaranti halvfart ht 10, start v. 35 Konkret matematik 7,5 hp

Kursens namn anspelar på två förhållanden, dels att frågeställningarna är konkreta, dels att lösningsmetoderna kombinerar kontinuerlig och diskret matematik. Innehållet består av induktionsbevis, summationsmetoder, talteori samt kombinatorik med hjälp av genererande funktioner. Behörighetskrav: Matematik (1–30) 30 hp Platsgaranti halvfart ht 10, start v. 44 halvfart vt 11, start v. 12

Behörighetskrav: Ma D Områdesbehörighet 8 Platsgaranti halvfart ht 10, start v. 35, fortsätter vt 11, distans/internet D Matematikens historia 7,5 hp

Denna kurs behandlar matematiken i ett vetenskapshistoriskt perspektiv, dess utveckling och hur den samspelar med materiella och ideologiska förhållanden i samhället. Såväl äldre, elementär matematik, som viktiga delar av modern matematik behandlas.

Linjär algebra 7,5 hp

114 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

Behörighetskrav: Matematik (1–30) 30 hp Platsgaranti halvfart ht 10, start v. 35 Matematisk statistik 7,5 hp

Kursen behandlar grundläggande sannolikhetslära samt statistiska begrepp och metoder som är nödvändiga inom

Matematiska begrepp 7,5 hp

Kursen består av projektstudier av problem hämtade från matematikkurser i grund- och gymnasieskolan. Genomgående är att problemen kan formuleras med elementära kunskaper i matematik. Problemen ska väljas bland dem som är kända för att ge svårigheter i skolundervisningen. Det didaktiska perspektivet beaktas. Behörighetskrav: Ma D Områdesbehörighet 8 Platsgaranti halvfart ht 10, start v. 44 Matlab med tillämpningar 7,5 hp

Matlab är ett avancerat matematiskt program som kan lösa matematiska eller tilllämpade problem. Du får göra uppgifter av skiftande svårighetsgrad med hjälp av Matlab och någon av dess ”toolboxar” och skaffa dig insikt i vilka möjligheter och begränsningar det finns med programmet. Undervisningen bedrivs på engelska. Behörighetskrav: Ma D Områdesbehörighet 8 kvartsfart vt 11, start v. 03 (undervisningen bedrivs på engelska) Sannolikhetsteori 7,5 hp

Kursen behandlar grundläggande begrepp i matematisk statistik och ger kännedom och kunskap om grundvalarna för sannolikhetsteori. Kursen syftar också till att stimulera till reflektion över begrepp i det stokastiska betraktelsesättet och till att förklara dessa i den egna undervisningen. Behörighetskrav: Matematik (1–30) 30 hp Platsgaranti halvfart vt 11, start v. 03

A = Avancerad nivå D = Distansutbildning. Träffar kan förekomma, se s. 157.

Naturvetenskap och matematik • Kurser Statistikteori 7,5 hp

Kursen avser att göra studenten förtrogen med grundläggande begrepp och betraktelsesätt inom matematisk statistik samt ge kännedom om de principiella grundvalarna för statistisk inferens och planering av statistiska undersökningar. Behörighetskrav: Matematik (1–30) 30 hp och Sannolikhetsteori 7,5 hp Platsgaranti halvfart vt 11, start v. 12

Grundläggande behörighet halvfart ht 10, start v. 35 Djurskydd II 7,5 hp

Kursen är en fortsättning på Djurskydd I och avser att ge dig djupare kunskap om djurens hälsa, miljö och beteende. Du får möjlighet att lära dig att rättssäkert utföra tillsyn av verksamheter där djur hanteras och att väga in etiska aspekter i din bedömning. Kursen tar även upp ämnen som djurtransporter, hantering av exotiska djur, djur för offentlig förevisning och försöksdjur.

Transformteori 7,5 hp

I kursen används transformmetoder för att lösa matematiska problem. Transformer används inom många tekniska tillämpningar och är helt nödvändiga matematiska verktyg inom till exempel signalanalys och reglerteknik. Kursen omfattar Taylor- och Fourierserier samt Fourier-, Laplace, och z-transformer. Behörighetskrav: Envariabelanalys 7,5 hp och Linjär algebra 7,5 hp Platsgaranti halvfart ht 10, start v. 35

Miljö Beslutsfattande i miljöarbete 7,5 hp A

Kursen innehåller en fördjupad inblick i praktiskt miljöarbete både i Sverige och internationellt. Den syftar även till att ge dig insikt i hur man inom olika myndigheter och organisationer arbetar med naturvårds- och miljöfrågor. Kursen ges på engelska om internationella studenter är antagna. Behörighetskrav: miljövetenskap 60 hp alt. biologi 60 hp eller motsvarande halvfart vt 11, start v. 03

Djurskydd 7,5 hp

Kursens mål är att ge dig grundläggande kunskaper om våra produktions- och sällskapsdjurs anatomi, hälsa, skötsel och miljö. Den behandlar även lagstiftning runt djurhållning och miljö i lantbruket. Du får möjlighet att lära dig hur man planerar och genomför inspektioner med djurskyddslagen som utgångspunkt och att sammanställa resultaten i protokoll. Kursen innehåller studiebesök, övningar och projektarbete. Det tillför viktig praktisk och teoretisk kunskap om djurskydd.

Behörighetskrav: Djurskydd 7,5 hp eller motsvarande halvfart vt 11, start v. 03 Djurskydd III 7,5 hp

Du studerar och diskuterar vetenskapliga artiklar som behandlar viktiga områden för djur och djurskydd. Exempel på områden är inhysning, betesgång och termokomfort, historisk utveckling av djurskyddet och djurskydd i andra länder. Den tar även upp utfodring och ”från jord till bord” samt djursjukvård. Under kursen görs också kopplingar till lagstiftningen kring djurskydd. Behörighetskrav: Djurskydd II 7,5 hp eller motsvarande halvfart vt 11, start v. 12

tem för ett framtida samhälle. Utifrån fundamentala energiprinciper studeras möjligheterna till energieffektivisering. Du studerar solvärme, såväl som solceller, bioenergi, vattenkraft, vindkraft och annan förnybar energiproduktion. Du kommer också att få besöka anläggningar där förnybar energi redan används. Grundläggande behörighet. Kravet på svensk språkfärdighet är undantaget för studenter som annars uppfyller behörighetskraven genom tidigare studier utanför Sverige halvfart vt 11, start v. 12 (undervisningen bedrivs på engelska) Förvaltning och kommunikation 7,5 hp

Kursen ger grundläggande kunskaper i förvaltningslagen och delar av grundlag, sekretesslag och hur man arbetar under dessa lagar. Eftersom kursen är inriktad på praktiskt arbete behandlas även etik och tillsynsarbete för djurskydds-, livsmedels- och miljö- och hälsoinspektörer. Kommunikationsdelen innehåller många övningar där du får träna på olika slags möten med människor under olika förhållanden. Grundläggande behörighet halvfart ht 10, start v. 35 Klimatförändringar 7,5 hp

Forskningsmetodik i tillämpad miljövetenskap 15 hp A

Kursen handlar om hur miljövetenskaplig kunskap kan användas och utvecklas för praktiska tillämpningar med inriktning på hållbart nyttjande av vår miljö. Det kan röra frågor inom till exempel miljöteknik, vattenvård eller landskapsvård. Kursen syftar till fördjupade kunskaper och inblick i forskning inom utvalda områden, samt övning och färdighet i forskningsmetodik och statistiska metoder inom miljöområdet. Du tränas i kritisk värdering av forskningsresultat och vetenskapligt arbetssätt och tänkande. Behörighetskrav: kandidatexamen inom miljö- och hälsoskydd, miljövetenskap, miljöteknik eller naturvetenskap med miljöinriktning eller motsvarande En B helfart ht 10, start v. 44

Förnybar energi 7,5 hp

Kursen handlar om hållbara energisys-

Vi kan vänta oss klimatförändringar i form av högre temperaturer, torrare klimat, smältande glaciärer, höjning av havsytan, naturkatastrofer med mera. Användning av fossil energi är en huvudkälla till växthusgaserna, men även andra aktiviteter bidrar. Kursen handlar om de konsekvenser klimatförändringarna ger, samt vilka anpassningar vi står inför. Grundläggande behörighet halvfart vt 11, start v. 03, distans/internet D Ledningssystem för miljö och kvalitet 7,5 hp

Kursens mål är att ge grundläggande kunskaper i miljöledningssystem (MLS) enligt ISO 14001 och kvalitetsledningssystem enligt ISO 9001 med en orientering kring kopplingar till miljö- och kvalitetssystemanalytiska verktyg. Kursens tyngdpunkt ligger på praktisk färdighet i att utveckla och införa MLS i en organisation. HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 115

Naturvetenskap och matematik • Kurser Behörighetskrav: kunskaper motsvarande 15 hp miljövetenskap halvfart vt 11, start v. 12 Livsmedelshygien 7,5 hp

Sveriges medlemskap i EU har inneburit en ny livsmedelslagstiftning. Den omfattar även dricksvatten. Kursen syftar till att ge dig grundläggande insikt i hygien, hantering, hållbarhet samt tillsynsarbete inom livsmedelsområdet. HACCP och egenkontroll är hjälpmedel för företagen att kartlägga och minimera riskerna i sin hanteringskedja. Du studerar också vad som orsakar matförgiftningar, provtagning och hur du hittar och tolkar den lagstiftning som gäller i dag. Behörighetskrav: 30 hp kemi eller biologi eller motsvarande halvfart ht 10, start v. 44 Livsmedelshygien II 7,5 hp

Kursen erbjuder fördjupning i bland annat mikrobiologi. Den har även fokus på olika livsmedel och patogener som vi förknippar med olika livsmedel. Vid fördjupat arbete med HACCP arbetar du även praktiskt. Kursen tar upp förändringar som sker inom kontrollen av livsmedelsverksamheter. Studiebesök ger inblick i det praktiska arbetet ute i verksamheter. Alla aktiviteter syftar till att få en så säker riskbaserad kontroll och provtagning som möjligt. Behörighetskrav: 30 hp kemi eller biologi eller liknande samt Livsmedelshygien 7,5 hp halvfart vt 11, start v. 03 Miljöekonomi 7,5 hp

Kursen behandlar miljöproblematiken utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv. Du studerar val av ekonomiska styrmedel och dess påverkan på de olika aktörerna i samhället. Andra viktiga delar är metoder för värdering av miljön och åtgärder i miljöförbättrande syfte. Behörighetskrav: Ma C halvfart ht 10, start v. 44 Miljöfordon och miljöanpassade transporter 7,5 hp

utvecklas i snabb takt. Försäljningen av miljöbilarna ökar liksom produktionen av förnybara bränslen, ofta baserade på bioenergi. Kursen redovisar utvecklingen och de möjligheter vi har att skapa ett långsiktigt hållbart transportsystem med minimal klimatpåverkan. Grundläggande behörighet halvfart vt 11, start v. 03, distans/internet D Miljökemi: industriella processer 7,5 hp

Kursens avsikt är att ge dig med inriktning på miljöarbete en inblick i modern industriell verksamhet. Den innehåller en orientering i teknisk kemi, och ger därmed förutsättningar för att förstå strukturen i kemiska processer som används inom industrin. Kursen kombinerar teori och praktik kring industriprocesser för ett miljötänkande samhälle med flera studiebesök. För att förstå processerna ingår dessutom apparatteknik, det vill säga teori för de olika steg som processer är uppbyggda av. Behörighetskrav: kemi 30 hp eller Allmän kemi 15 hp eller motsvarande halvfart ht 10, start v. 35 Miljökonsekvensbeskrivning 7,5 hp

Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är att identifiera och beskriva de effekter som ett byggnadsarbete eller en verksamhet kan medföra på människor, djur, växter, vatten och landskap. Dessutom behandlas hur man ska minska eller undvika skadliga verkningar. Kursens mål är att ge dig förmåga till kritisk analys av miljödata och utredningar. Utifrån miljölagstiftningen genomförs även ett MKB-projekt praktiskt. Behörighetskrav: 30 hp miljövetenskap/naturvetenskap halvfart vt 11, start v. 03

vad kan samhället göra åt dem? Grundläggande behörighet halvfart ht 10, start v. 35, distans/internet D Miljökunskap II 7,5 hp

Kursen innehåller fördjupning i miljökunskap och syftar till att ge dig förståelse för vad hållbar utveckling är. Viktiga miljöfrågor behandlas utifrån en helhetssyn samt hur miljöarbete bedrivs på olika nivåer i samhället. Du studerar även beslutsfattande inom EU och FN, samt ideella organisationers roll i miljöarbetet. Behörighetskrav: Miljökunskap I, 15 hp eller motsvarande halvfart vt 11, start v. 12, distans/internet D Miljövetenskap I, 15 hp

Kursens syfte är att ge dig en miljöhistorisk översikt och förklara orsakerna till dagens globala och regionala miljöproblem samt dess effekter. Ett naturvetenskapligt arbetssätt introduceras vilket innefattar grundläggande statistik, informationssökning, presentationsteknik samt hur man genomför projekt. Grundläggande behörighet halvfart ht 10, start v. 35 Tillämpad miljörätt 7,5 hp

Kursen syftar till att ge dig grundläggande kunskaper i miljöbalken och dess praktiska tilllämpningar. Särskilt med inriktning på miljöfarlig verksamhet, förorenade områden, kemiska produkter och avfall. Kursen innehåller grupparbeten och projektarbete som gör att du får övning i att själv tillämpa miljöbalken för miljöstörande verksamhet. Behörighetskrav: Ma B, Sh A, Nk B (alt Bi A och Ke A) samt ett års arbetslivserfarenhet alternativt ett års högskolestudier halvfart ht 10, start v. 44

Miljökunskap I, 15 hp

Kursen tar upp de viktigaste miljöfrågorna, människans roll och samhällets styrmedel. Du studerar de stora globala och regionala miljöproblemen som till exempel den ökade växthuseffekten, nedbrytningen av ozon, försurning och övergödning. Kemikaliehantering i samhället är ett annat viktigt område där påverkan på människan sätts i fokus. Hur har dessa miljöproblem uppkommit och

Verktyg för att uppnå miljömålen inom lantbruket 7,5 hp

Kursen syftar till att ge kännedom om EU:s jordbrukspolitik, de svenska miljömålen och regelverket kring villkoren för jordbruksstöd och miljöersättningar. Du ska efter genomgången kurs kunna arbeta på länsstyrelsen med fältkontroller av lantbruken som erhåller dessa stöd. Både teoretisk och praktisk undervisning be-

A = Avancerad nivå D = Distansutbildning. Träffar kan förekomma, se s. 157.

Naturvetenskap och matematik • Kurser drivs i samarbete med yrkesverksamma handläggare från länsstyrelsen. Behörighetskrav: Ma C, Nk B halvfart vt 11, start v. 03 Våtmarksteknik 7,5 hp A Kursen handlar om hur våtmarker kan användas praktiskt för att minska övergödningsproblem och i landskapsplaneringssyfte. Den tar även upp anlagda våtmarkers design för att fungera optimalt som vattenrenare och hur de bäst främjar den biologiska mångfalden.

Behörighetskrav: 90 hp inom området miljövetenskap/biologi med inriktning på ekologi eller motsvarande halvfart vt 11, start v. 03 (undervisningen bedrivs på engelska)

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 117

Samhälls-, beteendevetenskap och Vård

Arbetsvetenskapligt program 180 hp Folkhälsovetenskapligt program 180 hp Hälsopedagogiskt program 180 hp Idrottsvetenskapligt program 180 hp Internationella relationer och nationalekonomi 180 hp Mediepedagogik 180 hp Professionellt idrottsutövande – inriktning golf 120 hp Psykologiprogrammet – inriktning arbete och idrott 180 hp Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Specialistsjuksköterskeutbildningar Socialpsykologiskt program 180 hp Socialt arbete – ledning och organisering 180 hp Sociologi och socialt utvecklingsarbete 180 hp Statsvetenskapligt program, inriktning politisk kommunikation 180 hp Magister-, master- och påbyggnadsutbildningar Kurser

118 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

119 120 121 122 123 124 125 126 127 128 131 132 133 134 135 137

Samhälls-, beteendevetenskap och vård • Program

Arbetsvetenskapligt program 180 hp Vad gör en arbetsplats bra? Hur påverkas människor i sitt arbete? Vad händer när arbetslivet förändras? På det arbetsvetenskapliga programmet behandlas frågor om organisering av arbete och arbetsliv, personal och utveckling med utgångspunkt i hur individer, organisationer och samhälle påverkar och påverkas av varandra. Utbildningen vänder sig till dig som är intresserad av hur arbetslivet och arbetsplatser fungerar och som vill arbeta med frågor om delaktighet, utveckling och förändring samt med organisation och personal. Det krävs att du har motsvarande ett års arbetslivserfarenhet när du börjar studera. Huvudområdet i programmet är arbetsvetenskap vilket är ett mångvetenskapligt ämnesområde där kunskaper från flera ämnen, om arbete, arbetsliv, organisation och utveckling möts. Ett mångvetenskapligt perspektiv bidrar till att sätta människors arbete i ett helhetsperspektiv. Centrala områden inom ämnet är hur olika arbeten är organiserade, hur arbetsmiljön påverkar vår hälsa, hur ledarskap kan utformas samt på vilket sätt lärande i arbetslivet kan stimuleras för att utveckla individer, organisationer och verksamheter. Frågor om kvinnors och mäns livsvillkor och ställning på arbetsmarknaden och arbetslivets krav på förnyelse och utveckling är andra viktiga områden. En nyhet på programmet är att termin fem, år tre, består av en kurs där det praktiska inslaget är omfattande. Under kursen Studier av strategi, organisering och utveckling, 30 hp, består en stor del av terminen av fältarbete i en privat eller offentlig organisation. Under utbildningen kommer du att skriva mindre rapporter och en mer omfattande uppsats. Du kommer att ha

kontakt med olika arbetsplatser för att koppla samman teori och praktik, vilket ger dig möjlighet att fördjupa dig i frågor som är viktiga för dig själv, anställda och organisationen. Examen

Kandidatexamen. Studier utomlands

Du kan söka de platser inom Erasmus som Högskolan erbjuder alla studenter eller ordna något på egen hand. Arbetsområden

Framtida arbetsuppgifter kan variera. Du kan arbeta med kompetensutvecklings- och utredningsfrågor inom organisationer eller personalfrågor där både arbetsrätt och personalekonomi kan ingå i dina arbetsuppgifter. Du kan arbeta i såväl offentlig som privat sektor eller som konsult i till exempel organisations- och utvecklingsfrågor.

Programmets innehåll År 1 Tvärvetenskaplig introduktion till arbetsvetenskap 60 hp: Sociologi 15 hp Psykologi 15 hp Pedagogik 7,5 hp Ekonomi 7,5 hp Kvantitativ metod 7,5 hp Kvalitativ metod 7,5 hp År 2 Arbetsvetenskap (1–30) 30 hp: Arbetsliv i förändring 7,5 hp Organisationsteori 7,5 hp Arbete, miljö och teknik 7,5 hp Personalekonomi 7,5 hp Arbetsvetenskap (31–60) 30 hp: Arbetsrätt 7,5 hp Ledarskap och grupprocesser 7,5 hp Arbetsmiljö- och förändringsarbete 15 hp År 3 Studier av strategi, organisering och utveckling 30 hp: Strategi, organisering och utveckling i den privata sektorn 7,5 hp Strategi, organisering och utveckling i den offentliga sektorn 7,5 hp Verksamhetsförlagda studier 15 hp Arbetsvetenskap (61–90) 30 hp: Centrala arbetsvetenskapliga teorier 15 hp Undersökning/uppsats 15 hp Reservation för ändringar.

Behörighetskrav

Ma B, Sh A samt ett års arbetslivserfarenhet på heltid eller motsvarande tid på deltid. Områdesbehörighet 5.

Mer information

Övrigt

Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se

Startar ht 10, helfart. Programmet ger behörighet till magisternivå i arbetsvetenskap.

Programansvarig Jonas Carlsson tel. 035-16 78 91 arbvet@hh.se

www.hh.se/utbildning

Hillevi Moberg, 24 år, går på Arbetsvetenskapligt program. Hur är det att läsa på Högskolan i Halmstad? – Högskolan i Halmstad är lagom stor, vilket gör att det är lätt att lära känna både lärare och andra studenter. Det är nära till allt – affärer, stan, gymmet och kompisar. Har du några tips till den som vill börja studera? – Det är inte alltid det lättaste att veta vad man ska utbilda sig inom. Fundera på vilka intressen du har och se om det finns några utbildningar som passar. Ta kontakt med nuvarande och tidigare studenter och ställ frågor om utbildningen och vilka arbeten de fått efter examen. På så sätt kan man få en bild av utbildningen och vad den kan leda till.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 119

Samhälls-, beteendevetenskap och vård • Program Programmets innehåll År 1 Folkhälsovetenskap (1–30) 30 hp: - begrepp och definitioner 7,5 hp - teorier om hälsa och ohälsa 7,5 hp - folkhälsoproblem och folksjukdomar 7,5 hp - folkhälsoarbete 7,5 hp Statsvetenskap (1–30) 30 hp: - politisk teori 7,5 hp - jämförande politiska system 7,5 hp - internationell och transnationell politik 7,5 hp - politik och förvaltning 7,5 hp År 2 Genus, etnicitet och andra maktstrukturer (1–30) 30 hp: - genusteori, feminism samt hegemonisk maskulinitet 7,5 hp - genus och etnicitet relaterat till sociala rörelser och media 7,5 hp - vetenskapliga datainsamlingsmetoder 7,5 hp - projektarbete 7,5 hp Folkhälsovetenskap (31–60) 30 hp: - folkhälsovetenskaplig metod 7,5 hp - globalisering och global hälsa 7,5 hp - planering, implementering och utvärdering av folkhälsoarbete 15 hp År 3 - valfria kurser om 30 hp Folkhälsovetenskap (61–90) 30 hp: - folkhälsovetenskaplig metod 15 hp - vetenskapligt arbete 15 hp Reservation för ändringar.

Mer information Programansvarig Gunvi Johansson tel. 035-16 74 07 fhv@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se

Folkhälsovetenskapligt program 180 hp Vad är hälsa? Hur kan man bevara och förbättra en befolknings hälsa? Hur påverkar levnadsvanor, socioekonomiska, politiska, kulturella och miljörelaterade faktorer individens och befolkningens hälsa? Detta program vänder sig till dig som är intresserad av att arbeta med att förebygga ohälsa och förbättra människors hälsa. Det första året inleds med folkhälsovetenskap där du studerar hur folkhälsan har utvecklats över tid och vad som har påverkat utvecklingen. Du läser också om hur folkhälsoarbete är organiserat. Vidare studeras statsvetenskap då det är viktigt att du som hälsovetare har kunskap om hur stat, kommun, landsting och andra organisationer är strukturerade, var beslut fattas och hur man kan planera och genomföra folkhälsoinsatser. År två ägnas inledningsvis åt hur genus, etnicitet och andra maktstrukturer förhåller sig till jämlikhet och jämställdhet på individ-, organisations- och samhällsnivå. Vidare studeras hur idéer om kvinnlighet och manlighet reproduceras genom bilder i media. Du studerar även vetenskapliga metoder för att utveckla ett kunskapskritiskt förhållningssätt, kunna utforma design för folkhälsoarbete och fördjupa dina kunskaper om global hälsa. År tre kan du genom valfri kurs ge din examen en inriktning utifrån eget intresseområde. En tillämpning av det vetenskapliga förhållningssättet görs i ett avslutande examensarbete. Programmet är upplagt kring seminarier, grupparbeten och föreläsningar. Det ges tillfällen till samverkan med arbetslivet genom bland annat gästföreläsare, studieuppgifter och uppsatsarbete.

Examen

Kandidatexamen. Studier utomlands

Programmet innehåller en valfri termin som ger möjlighet att studera utomlands. Du kan söka de platser som Högskolan erbjuder eller ordna utlandsstudier på egen hand. Arbetsområden

Utbildningen erbjuder en bred kunskapsbas med möjligheter att arbeta med hälsofrämjande insatser i alla åldrar och på olika arenor, exempelvis förskola, skola, arbetsplatser och boendemiljö. Som folkhälsoarbetare kan du även arbeta med förebyggande arbete mot alkohol, droger och andra hälsorisker. Tänkbara arbetsgivare är stat, kommuner, landsting, nationella och internationella organisationer samt privata företag. Behörighetskrav

Grundläggande behörighet. Övrigt

Startar ht 10, helfart. Programmet ger behörighet till utbildning på magisternivå inom folkhälsovetenskap.

www.hh.se/utbildning

Anna Wiberg läser Folkhälsovetenskapligt program. Hur är det att läsa på Högskolan i Halmstad? – Spännande och utmanande! Programmet har en bra blandning av kurser som ger en bred grund. För mig var det också en kul erfarenhet att vara med och nolla nya studenter. Många roliga fester blir det också under studietiden. Vad tänker du om din framtid? – I framtiden hoppas jag kunna jobba med något jag verkligen brinner för. Högskolan har förberett mig väl. Det viktigaste är dock att jag får ett jobb med utmaningar och möjligheter att utvecklas.

120 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

Ny utbildning!

Samhälls-, beteendevetenskap och vård • Program

Hälsopedagogiskt program 180 hp Är du intresserad av att arbeta med människors hälsa? Vill du motivera och stimulera människor till ett liv med kvalitet? Här är programmet för dig. Hälsopedagoger arbetar med hälsorelaterade utvecklings- och förändringsarbeten inom olika verksamheter. Första året inleds med en bred introduktion till hälsopedagogik där du läser om pedagogiska teorier och hälsoteorier som är användbara för att förstå hälsofrämjande arbete. Parallellt läser du om olika faktorer som har betydelse för människors hälsa, till exempel livsstil och levnadsvanor. Därefter lär du dig om hälsopedagogiska strategier utifrån olika teoretiska perspektiv. Exempel på sådana strategier är motiverande samtal, hälsokommunikation och empowerment. Parallellt läser du om olika hälsopedagogiska arenor där hälsofrämjande arbete kan bedrivas utifrån en helhetssyn på hälsa i livets alla åldrar. Andra året ägnas först åt att kritiskt analysera hälsopedagogiskt arbete; hur skapas olika uppfattningar om hälsa/ ohälsa, normalitet/avvikelse, maskuliniteter/femininiteter, inkludering/exkludering i vårt samhälle? Samtidigt läser du pedagogiskt ledarskap och förändrings- och utvecklingsarbete. Dessa kunskaper kan användas för att stimulera och utveckla individer, grupper och organisationer. Följande termin lär du dig att självständigt planera, genomföra och utvärdera hälsopedagogiska projekt. Samtidigt är du ute på fältet och följer ett hälsofrämjande arbete på en arbetsplats för att få värdefulla erfarenheter av vad det kan innebära att arbeta med hälsopedagogiska frågor. Sista året inleds med att du själv väljer ämne. Du har platsgaranti på Högskolans alla kurser som du är behörig till. Sista terminen lär du dig om vetenskapsteoretiska perspektiv och det praktiska arbetet med att samla in, analysera och skriva ett vetenskapligt arbete. Det

ingår också att kritiskt granska andras forskningsresultat inom hälsopedagogikområdet. Under utbildningen föreläser gästföreläsare från olika områden inom hälsopedagogiskt arbete. Examen

Kandidatexamen. Studier utomlands

Under valfria kurser har du möjlighet att studera utomlands. Du kan söka de platser inom Erasmus som Högskolan erbjuder alla studenter eller ordna något på egen hand.

Programmets innehåll År 1 Introduktion till pedagogik 15 hp Hälsa, livsstil och levnadsvanor 15 hp Hälsopedagogiska arenor 15 hp Hälsopedagogiska strategier 15 hp År 2 Etiskt och kritiskt förhållningssätt till hälsopromotivt arbete 15 hp Pedagogiskt ledarskap, förändringsoch utvecklingsarbete 15 hp Hälsopedagogiskt projekt och utvärdering 15 hp Hälsopedagogik i praktiken 15 hp År 3 Fri termin, alternativt studier utomlands 30 hp Pedagogiska forskningsmetoder I, 15 hp Pedagogiskt forskningsarbete I, 15 hp Reservation för ändringar.

Arbetsområden

Framtida arbetsuppgifter för en hälsopedagog kan variera. Du kan arbeta med hälsofrämjande arbete inom stat, kommun, landsting eller företag, antingen som anställd eller som egen företagare. Du kan även arbeta i offentlig eller privat sektor med utvecklings- och förändringsarbete. Utbildningen förbereder dig särskilt för att självständigt planera, genomföra och utvärdera hälsopedagogiska projekt. Behörighetskrav

Grundläggande behörighet. Övrigt

Startar ht 10, helfart. Programmet ger behörighet till kurser på avancerad nivå i pedagogik.

Mer information Programansvarig Mattias Nilsson tel. 035-16 74 89 hpped@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 121

Samhälls-, beteendevetenskap och vård • Program Programmets innehåll År 1 Idrottsvetenskap 60 hp: - Pedagogik inriktning idrott 15 hp - Folkhälsovetenskap 15 hp - Psykologi inr. idrott 15 hp - Anatomi och fysiologi inriktning fysisk träning 15 hp År 2 Termin 3 Ledarskap och lärande inom det idrottsvetenskapliga fältet 30 hp: - Träningslära 7,5 hp - Idrottsledarskap för lärande i handling 7,5 hp - Strategier för att motivera människor till en hälsosammare livsstil 7,5 hp - Gruppers dynamik och utveckling inom idrotten 7,5 hp Termin 4, en av följande kurser väljs: Pedagogik inr. idrott (31–60) 30 hp Folkhälsovetenskap (31–60) 30 hp Psykologi inr. idrott (31–60) 30 hp År 3 Termin 5, en av följande kurser väljs: Pedagogik inr. idrott (61–90) 30 hp Folkhälsovetenskap (61–90) 30 hp Psykologi inr. idrott (61–90) 30 hp Termin 6 Valfri kurs om 30 hp alternativt studier utomlands. Reservation för ändringar.

Mer information Programansvarig Hansi Hinic tel. 035-16 72 69 ivp@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Idrottsvetenskapligt program 180 hp Fysisk aktivitet, tävling, ledarskap, mental träning, anatomi och fysiologi – idrott är mer än sport. På det idrottsvetenskapliga programmet lär du dig både hur prestation och välbefinnande kan höjas. Den idrottsvetenskapliga utbildningen har en tvärvetenskaplig profil där huvudområdena pedagogik, psykologi och folkhälsovetenskap integreras. Du kommer att studera fenomen som gruppdynamik, stresshantering samt anatomi och fysiologi, men också vilken inverkan arbetsmiljö och livsstil har på hälsan. Det handlar både om friskvård och elitidrott, men senare i utbildningen specialiserar du dig efter eget intresse. Undervisningen består bland annat av föreläsningar, seminarier och fältarbete. Kurslitteraturen är till stor del inriktad på idrottsområdet. I samband med uppsatsskrivande har du möjlighet att samarbeta med idrottsföreningar/ -förbund, eller med personer som driver friskvårdsprojekt utanför Högskolan. De tre första terminerna följer alla programstudenter samma kurser. Termin 4 väljs fördjupning i ett av de tre huvudområdena. Det tredje året kan du själv välja innehåll och fördjupa eller bredda dig efter önskemål. Under utbildningens gång finns också möjlighet att välja ytterligare specialisering genom en valfri termin. Exempelvis kan du välja att studera utomlands. Vissa föreläsningar ges på engelska.

Higher Education i Storbritannien och Unitec på Nya Zeeland. Vi samarbetar med utländska universitet kring en internationell magisterutbildning i idrottspsykologi. Arbetsområden

Arbetsmarknaden blir så bred som du själv gör den, men exempel på framtida uppgifter kan vara att planera hälsofrämjande åtgärder, utveckla ledarutbildningar, samordna friskvårdssatsningar inom näringslivet, träna och leda elitidrottare eller att leda träningsverksamhet för funktionshindrade. Däremot får du ingen formell behörighet som idrottslärare. Behörighetskrav

Sh A. Områdesbehörighet 5. Övrigt

Startar ht 10, helfart. Programmet ger behörighet till magisternivå i folkhälsovetenskap, psykologi inriktning idrott eller pedagogik beroende på vald inriktning.

Examen

Kandidatexamen. Studier utomlands

Vi har utbyte med ett flertal universitet under olika terminer i utbildningen bland annat Worcester University of

Anders Sävström, 30 år, går tredje året på det Idrottsvetenskapliga programmet med inriktning på idrottspsykologi. Hur är det att läsa på Högskolan i Halmstad? – Det är väldigt inspirerande att läsa här. Jag kom från tio år ute i arbetslivet och tror inte jag kunde ha hamnat på ett bättre ställe. Ett stort och fint campus som erbjuder fantastiska studiemöjligheter i stimulerande miljö. Jag har även engagerat mig i studentkåren vid sidan av studierna och det bidrar också till att höja värdet på studietiden här. Har du några tips till den som vill börja studera? – Tänk noga över vad det är du vill läsa och satsa helhjärtat på dina studier. Det ger en grymt bra plattform för din tid efter studierna.

122 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

Samhälls-, beteendevetenskap och vård • Program

Internationella relationer och nationalekonomi 180 hp Detta program erbjuder en unik treårig samhällsvetenskaplig utbildning med inriktning på Östasien och Sydostasien med studier i huvudområdena internationella relationer och nationalekonomi samt utlandsstudier/praktik. Utbildningen ger kompetens för arbetslivet inom både offentlig och privat verksamhet såväl nationellt som internationellt. Under de senaste decennierna har det skett en förskjutning av världens ekonomiska tyngdpunkt från Europa och USA till ett dynamiskt och snabbt växande Asien. I takt med den ekonomiska utvecklingen har området fått en ökad politisk betydelse och intresset för regionen har blivit allt större. Det finns ett ökande behov av samhällsvetare med kunskaper om Asiens ekonomiska, politiska, sociala, juridiska och kulturella förhållanden. Förutom programmets huvudområden (kandidatämnen) internationella relationer och nationalekonomi ägnas studierna åt politiska, ekonomiska, juridiska, sociala och kulturella förhållanden i Asien. Asienkunskap (15 hp) är integrerad i undervisningen och studier i internationell juridik (15 hp) är obligatoriska eftersom du måste ha tillräckliga kunskaper och färdigheter för att kunna studera eller praktisera i regionen. Den femte terminen tillbringar du vid ett utbytesuniversitet i Asien eller praktiserar där. Detta ger ovärderliga internationella erfarenheter för framtida verksamhet/studier. Flera av kurserna i internationella relationer och i ekonomi på Högskolan i Halmstad läses tillsammans med utländska studenter. Detta bidrar till att ge utbildningen en internationell prägel även på hemmaplan. Under de tre första terminerna ägnas studierna åt de båda grundläggande kursblocken i internationella relationer och nationalekonomi samt en specialkurs inriktad mot Asien. Under de grundläggande terminerna förekommer inslag riktade mot Asien i form av seminarier, gästföreläsningar och uppgifter av inlämningskaraktär. Under termin 3 väljer du vilken inriktning du vill ha i din examen, det vill säga fördjupningsinriktning antingen mot nationalekonomi eller internationella relationer.

Du läser även två specialinriktade kurser i juridik under termin 3. Under terminerna 4–6 bedrivs fördjupningsstudier inom valt ämnesområde. Termin 5 förväntas du ägna åt studier/praktik i Asien. Den sjätte och avslutande terminen ägnas åt examensarbetet i något av huvudämnena.

Programmets innehåll År 1 International relations 15 hp Economics 15 hp Asian studies – politics and economics 15 hp International relations 7,5 hp Economics 7,5 hp År 2 International relations 7,5 hp Economics 7,5 hp International law 7,5 hp International human rights law 7,5 hp International relations 30 hp or Economics 30 hp År 3 Study abroad, internship/project International relations 30 hp or Economics 30 hp Reservation för ändringar.

Examen

Politices kandidatexamen (pol. kand.). Studier utomlands

Femte terminen tillbringar du utomlands på ett av de välrenommerade asiatiska universitet som Högskolan i Halmstad samarbetar med. Högskolan bistår med utbildningsplatser vid utbytesuniversiteten. Programmet erbjuder också möjligheter att genomföra en praktik- eller projekttermin. Valet av lämplig praktik eller projekt ska ha en tydlig anknytning till det östasiatiska och sydostasiatiska området. Du ansvarar för att ordna praktikplats med stöd från Högskolan. Mer information Arbetsområden

Programmet är en utbildning med internationellt perspektiv som förbereder för kvalificerat utrednings- och handläggningsarbete inom offentlig och privat verksamhet, både nationellt och internationellt. Programmet lämpar sig speciellt för dig som vill jobba med internationella frågor i Sverige eller utomlands.

Programansvarig Kazuki Iwanaga tel. 035-16 72 98 ire@hh.se

www.hh.se/utbildning

Behörighetskrav

En B, Ma C, Sh A. Områdesbehörighet 4. Övrigt

Startar ht 10, helfart. Programmet ges på engelska.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 123

Ny utbildning!

Samhälls-, beteendevetenskap och vård • Program Programmets innehåll År 1 Introduktion till pedagogik 15 hp Mediepedagogiska perspektiv 15 hp Mediepedagogiska praktiker i kulturlivet 15 hp alt. Mediepedagogiska praktiker i arbetslivet 15 hp Mediepedagogiska berättarverktyg 15 hp År 2 Sociala medier i kulturliv 15 hp alt. Sociala medier i arbetsliv 15 hp Medialiseringsprocessen 15 hp Mediepedagogik och projektledning – inriktning kulturliv 15 hp alt. Mediepedagogik och projektledning – inriktning arbetsliv 15 hp Pedagogiska perspektiv på kreativitet och innovation 15 hp År 3 Valfria kurser om sammanlagt 30 hp Pedagogikens forskningsmetoder I, 15 hp Pedagogiskt forskningsarbete I, 15 hp Reservation för ändringar.

Mer information Programansvarig Mattias Nilsson tel. 035-16 74 89 mpped@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

124 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

Mediepedagogik 180 hp Internet och digitala mediekulturer förändrar våra möjligheter att uttrycka oss. Det är samtidigt en resurs i kultur- och arbetsliv. Vi erbjuder en unik utbildning för dig som vill arbeta professionellt med IT och media, och som är intresserad av lärande och kommunikation. Nu räcker det inte längre att bara veta hur man gör. Du måste också veta vad och varför. Genom Högskolan i Halmstads nya mediepedagogiska program skaffar du vana och förtrogenhet att från ett mediepedagogiskt perspektiv motivera varför en digital produktion är designad för att passa en specifik situation och målgrupp. De kunskaper och kompetenser som du har möjlighet att utveckla i detta program eftersöks inom såväl upplevelseproduktion, reklam, skola/utbildning, museer och andra kulturinstitutioner, som av organisationer och det privata näringslivet. Programmet har två inriktningar: kulturliv respektive arbetsliv. Du väljer inriktning inför termin två. Båda inriktningarna har pedagogik som huvudområde. Undervisande lärare är aktiva forskare med hemvist i pedagogik, medie- och kommunikationsvetenskap eller mediedesign. I utbildningen varvas teori och praktik och vi utforskar och använder oss av digitala medier. Under termin fem kan du välja kurser i Halmstad, i övriga Sverige eller utomlands efter eget intresse för att bredda och fördjupa din utbildning. Arbetsuppgifter för en mediepedagog är ofta av arbetsledande karaktär, därför ingår projektledning i programmet. Under utbildningen får du möjlighet att knyta kontakter med arbetsgivare i branscher med goda framtidsutsikter. Hela utbildningen genomsyras av egen digital medieproduktion som bil-

dar grunden för en personlig portfolio som du kan använda när du söker arbete. Examen

Kandidatexamen. Studier utomlands

Under termin fem finns möjligheter att läsa utomlands. Högskolan har avtal med flera universitet i och utanför Europa. Arbetsområden

Kompetens som mediepdagog eftersöks inom skola/utbildning, museer och andra kulturinstitutioner, upplevelseproduktion, organisationer och det privata näringslivet. Behörighetskrav

Grundläggande behörighet. Övrigt

Startar ht 10, helfart. Programmet ger behörighet till kurser på avancerad nivå i pedagogik.

Samhälls-, beteendevetenskap och vård • Program

Professionellt idrottsutövande – inriktning golf 120 hp På programmet skapar vi möjligheter för idrottslig utveckling samtidigt som vi bedriver en akademisk utbildning som leder till högskoleexamen. Det är ett bra alternativ för dig som satsar på en professionell karriär som idrottare. Utbildningen vänder sig till dig som spelar golf på elitnivå och vill kombinera detta med högskolestudier. Studierna är anpassade för att passa in i tränings- och tävlingsverksamhet såväl med avseende på innehåll som kursernas tidsmässiga planering. För att du ska kunna tillgodogöra dig studierna är det nödvändigt att du håller hög nivå som golfspelare. Vi har valt att lägga motsvarande två års studier över en treårsperiod för att skapa ett flexibelt upplägg och goda möjligheter att anpassa studierna efter individuella önskemål. Under de två första åren läser du obligatoriska ämnen i ett idrottsblock. De teoretiska kurserna i idrottsblocket har integrerade idrottsmoment för att tydliggöra kopplingen mellan teori och praktik. Det tredje året läser du valfria kurser från Högskolans utbud. Då har du platsgaranti på de kurser som du är behörig att läsa. Under vårterminen år tre genomför du också ett fördjupningsarbete inom det idrottsvetenskapliga området. Seminarier med golfanknytning, workshoppar i golfmiljö och ett golfinriktat fördjupningsarbete bidrar till att befästa utbildningens specifika inriktning. Under hela utbildningstiden skapar vi dessutom förutsättningar för dig att bedriva träning i närområdet.

Studier utomlands

Du kan söka de platser som Högskolan erbjuder alla studenter eller söka kurser på egen hand. Arbetsområden

Utbildningen ger dig goda förutsättningar att vara verksam som professionell golfspelare. Golfbranschen är en stor industri med många spännande arbetsuppgifter och efter kompletterande studier kan du även arbeta med andra områden inom branschen.

Programmets innehåll År 1 Rörelseapparatens anatomi I, 7,5 hp Psykologi med inriktning idrott – golf 10 hp Rörelselära med inriktning golf 10 hp Socialpsykologi med inriktning idrott 7,5 hp Fysiologi inriktning fysisk träning golf 10 hp År 2 Grunder inom idrottsskador 7,5 hp Träningslära I, 7,5 hp Kognitionspsykologi inriktning idrott – golf 10 hp Idrottsfysiologi inriktning golf 12,5 hp År 3 Fördjupningsarbete 7,5 hp Valfria kurser 30 hp Reservation för ändringar.

Behörighetskrav

Nk B (alt. Fy A, Ke A, Bi A), Ma B. Särskilda behörighetskrav gällande idrottslig färdighet (se bilaga 3). Områdesbehörighet 16. Övrigt

Startar ht 10, studietakt 67 procent.

Examen

Högskoleexamen.

Mer information Rasmus Tornberg golf@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Joakim Helgesson, går programmet Professionellt idrottsutövande – inriktning golf (Scandinavian School of Golf). Har du några tips till den som vill börja studera? – Var inte rädd för att hoppa på ett program. Jag trodde att jag var den enda som inte hade studerat på högskola tidigare när jag började här, men så var verkligen inte fallet. Vad tänker du om din framtid? – Programmet som jag läser är det enda av sitt slag i Norden, tanken är att jag ska bli ett fullfjädrat golfproffs. Jag har en utbildning att luta mig mot om min golfkarriär av någon anledning skulle få ett oväntat slut. Jag har satt höga mål för min egen karriär, vägen dit är tydligt utstakad så jag ser ingen anledning till varför jag inte ska lyckas. HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 125

Samhälls-, beteendevetenskap och vård • Program Programmets innehåll År 1 Psykologiska grundbegrepp i ett utvecklingsperspektiv med tillämpning i arbete och idrott 30 hp - Ämnes-/programintroduktion 7,5 hp - Utvecklingspsykologi 7,5 hp - Arbets- och idrottspsykologisk baskurs 15 hp Kognitionspsykologi – inriktning idrott 7,5 hp* Kognitionspsykologi – inriktning arbete 7,5 hp** Emotionspsykologi 7,5 hp Personlighetspsykologi 7,5 hp Idrottspsykologi, med inriktning på prestation 7,5 hp* Arbetspsykologi, personbedömning och rekrytering 7,5 hp** År 2 Socialpsykologi 7,5 hp Hälsopsykologi 7,5 hp Tillämpad idrottspsykologi 1, idrott, fysisk aktivitet och hälsa 15 hp* Tillämpad arbetspsykologi 1, arbete och hälsa 15 hp** Valfri kurs om 30 hp alternativt utlandsstudier 30 hp År 3 Vetenskaplig metod 15 hp Empiriskt arbete 15 hp Coachning och ledarskap 15 hp Tillämpad idrottspsykologi 2 15 hp* Tillämpad arbetspsykologi 2 15 hp** *Läses av dem som har valt idrottspsykologi som område. **Läses av dem som har valt arbetspsykologi som område. Reservation för ändringar.

Psykologiprogrammet – inriktning arbete och idrott 180 hp Är du intresserad av hur människor fungerar psykologiskt. Vill du arbeta med människor? Är du intresserad av områden som ledarskap, rekrytering och organisationsutveckling inom arbetslivet eller idrottspsykologiska frågor som rör prestations- och hälsoutveckling? Programmet har två valbara inriktningar, dels psykologi med inriktning på arbete, dels psykologi med inriktning på idrott. Båda inriktningarna har en gemensam bas i grundläggande psykologisk teoribildning, till exempel tänkande, känsloliv och utveckling. Modern arbets- och idrottspsykologisk forskning ligger till grund för teman som behandlar ledarskap, grupputveckling, motivation och hälsa. I programmet betonas människans möjligheter och positiva förutsättningar mer än det som skapar hinder och problem. Dessutom betonas ett resurs- och hälsoperspektiv. Efter den första terminens gemensamma genomgång av basbegrepp och psykologiska teorier väljer du inriktning arbete eller idrott. Under de följande fem terminerna kommer du att fördjupa dig i arbetseller idrottspsykologisk teoribildning med dess tillämpningar, där exempelvis frågeställningar som dessa kan bli aktuella: Hur kan arbetsorganisationer byggas, alternativt hur kan träningsmodeller lyftas fram som gynnar motivation, prestation och välbefinnande? Under hela programtiden kommer du att få möjlighet att tillämpa de teorier som du läser. Studierna avslutas med ett tillämpat arbete inom en arbetseller idrottsorganisation. Examen

Kandidatexamen.

Mer information Programansvarig Tomas Berggren tel. 035-16 72 82 psy@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

126 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

Studier utomlands

Under termin fyra finns möjlighet att läsa utomlands. Högskolan har avtal med flera universitet i och utanför Europa och administrerar även MFS-stipendier för den som vill utföra en fältstudie i ett u-land. Arbetsområden

Examen från programmet med inriktning arbete ger till exempel förutsättningar att arbeta med frågor som grupputveckling, ledarskap, rekrytering, arbetsmiljö och hälsa inom en personalfunktion eller i självständigt konsultativt arbete. Den idrottspsykologiska inriktningen ger möjlighet att arbeta som idrottspsykologisk rådgivare, ledare, tränare och konsulent inom idrottsrörelsens föreningar och förbund. Likaså ges möjligheter att implementera idrotts- och hälso- psykologisk kunskap utanför idrottens domäner. Examen från programmet ger dock inte behörighet att arbeta som legitimerad psykolog eller medarbetsuppgifter som kräver klinisk utbildning. Behörighetskrav

Grundläggande behörighet. Övrigt

Startar ht 10, helfart.

Samhälls-, beteendevetenskap och vård • Program

Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Utifrån ett humanistiskt och etiskt förhållningssätt ska du som sjuksköterska ansvara för och deltaga i omvårdnadsarbetet. Du handleder och undervisar patienter, anhöriga, studenter och personal samt initierar och genomför forsknings- och utvecklingsarbeten. Hälsofrämjande och förebyggande arbete utgör en stor del av sjuksköterskans arbetsuppgifter. Omvårdnad är utbildningens huvudämne. För att kunna bedriva professionell omvårdnad krävs goda kunskaper i såväl huvudämnet som i human biomedicin och samhälls- och beteendevetenskapliga ämnen. Ämnet omvårdnad omfattar 90 högskolepoäng (hp) och innehåller ett examensarbete på 15 hp. Klinisk omvårdnad omfattar 45 hp, human biomedicin omfattar 30 hp och samhälls- och beteendevetenskapliga ämnen 15 hp. Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, gruppövningar samt metodövningar. För att möjliggöra en kontinuerlig integrering mellan teoretiska och verksamhetsförlagda studier (VFU) har du tillgång till verksamhetsförlagda studieplatser inom sjuksköterskans olika verksamhetsområden i Hallands län. Handledning ges av legitimerade sjuksköterskor på den verksamhetsförlagda studieplatsen och till varje studieplats finns lärare tillgängliga. VFU förläggs inom hela Hallands län.

lands inom något ämnesområde som är representerat i programmet. Arbetsområden

Som legitimerad sjuksköterska kan du arbeta inom allmän hälso- och sjukvård. Efter ytterligare utbildning kan du arbeta inom specialistområden. Behörighetskrav

Ma B, Sh A, Nk B (alt. Fy A, Ke A, Bi A). Områdesbehörighet 16.

Programmets innehåll År 1 Omvårdnad Human biomedicin Samhälls- och beteendevetenskap Klinisk omvårdnad År 2 Omvårdnad Human biomedicin Samhälls- och beteendevetenskap Klinisk omvårdnad År 3 Omvårdnad Klinisk omvårdnad Valbar kurs inom omvårdnad där en av följande kurser väljs: - Omvårdnad, inriktning nutrition 7,5 hp - Omvårdnad, inriktning palliativ vård 7,5 hp - Omvårdnad, inriktning smärta och smärtbehandling 7,5 hp Reservation för ändringar.

Övrigt

Startar ht 10, helfart. Startar vt 11, helfart. Programmet ges både i Halmstad och i Varberg.

Examen

Sjuksköterskeexamen. Legitimation utfärdas av Socialstyrelsen. Utbildningen uppfyller även kraven för kandidatexamen med huvudområde omvårdnad. Studier utomlands

Du har möjlighet till såväl teoretiska som verksamhetsförlagda studier utom-

Mer information Programansvarig Margareta Brandorf tel. 035-16 74 15/16 72 21 sjk@hh.se Sektionssekreterare Barbara Meixner tel. 035-16 75 72 barbara.meixner@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Tobias Öberg, 23 år, går på Sjuksköterskeprogrammet. Hur är det att läsa på Högskolan i Halmstad? – Det är en fin skola där utbildningen håller hög kvalitet. Studerande och lärare jobbar för att nå det bästa resultatet. Kurserna ger en bra bredd inför arbetslivet och det känns som att man är väl förberedd inför arbetslivet om man engagerar sig i sina studier. Vad tänker du om din framtid? – Just nu vill jag få en så bred uppfattning som möjligt av sjuksköterskeyrket och dess inriktningar och områden. Sedan får vi se vilka möjligheter som framträder. Jag funderar på att jobba i Norge, att åka till utlandsstyrkan eller att jobba uppe i Norrland under en vinter och leva vinterliv. Det enda jag vet är att sjuksköterskeyrket alltid kommer att behövas och att det alltid kommer finnas jobb inom branschen vart jag än flyttar. HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 127

Samhälls-, beteendevetenskap och vård • Påbyggnad

Specialistsjuksköterskeutbildningar – omfattande 60 eller 75 högskolepoäng Sjuksköterskan har ett omfattande arbetsfält inom hälso- och sjukvård. För allt fler arbetsområden krävs specialistsjuksköterskeutbildning. Denna utbildning ligger på avancerad nivå och leder till en yrkesexamen, en specialistsjuksköterskeexamen. Du som har kandidatexamen i vårdvetenskap eller omvårdnad kan inom ramen för alla specialistsjuksköterskeutbildningar skriva en projektplan till ett självständigt arbete (examensarbete) om du har för avsikt att fortsätta dina studier och ta en magisterexamen. Efter avslutad specialistsjuksköterskeutbildning har du sedan möjlighet att söka en kurs i vetenskapligt arbete 15 hp i omvårdnad på avancerad nivå. Om du har 60 hp i vårdvetenskap eller omvårdnad har du möjlighet att efter avslutad specialistsjuksköterskeutbildning söka en kurs i vetenskapligt arbete 15 hp inom omvårdnad (61–90) på grundnivå och där genomföra ditt självständiga arbete (examensarbete) för kandidatexamen.

Följande specialistsjuksköterskeutbildningar startar ht 2010: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot psykiatrisk vård 60 hp – NY!

Utbildningen leder till specialistsjuksköterskeexamen inom psykiatrisk vård. Utbildningen ger fördjupade kunskaper inom omvårdnad, medicinsk behandling och psykosociala insatser för att kunna ge patienten god och säker vård och för att självständigt arbeta och bedriva utveckling inom ämnesområdet. Specialistsjuksköterskans ämnesområde är psykiatrisk vård och omfattar barn, ungdomar, vuxna och äldre, såväl inom öppna som slutna vårdformer och samverkan sker med de stöd- och serviceinsatser som erbjuds i samhället. Verksamhetsförlagda studier (VFU) ingår. Dessa förläggs företrädesvis inom Hallands län. Utbildningen består av kurserna Hälsa och hälsans villkor i samhället 15 hp, Psykofarmakologi och psykiatrisk sjukdomslära 15 hp, Psykisk ohälsa i komplexa omvårdnadssituationer 7,5 hp, Socialpsykiatri och psykosociala insatser 7,5 hp samt Omvårdnad inom psykiatrisjuksköterskans funktionsområde – fördjupningskurs 15 hp. Behörighetskrav: Legitimation som sjuksköterska (180 hp/120 p). För legitimerad sjuksköterska med studiegång före 1993 krävs sjuksköterskeutbildning med inriktning på allmän hälso- och sjukvård samt Omvårdnad (1–60) 60 hp. Dessutom krävs sex månaders yrkeserfarenhet som legitimerad sjuksköterska. 128 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

halvfart ht 10, fortsätter t.o.m. vt 12. Kursort Halmstad, distans/campus D Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska 75 hp

Utbildningen leder till specialisering som distriktssköterska. Utbildningen ger fördjupade kunskaper inom hälso- och sjukvård och inom folkhälsoarbete för barn, ungdomar, vuxna och äldre, inom såväl primärvård som kommunal hälso- och sjukvård. Verksamhetsförlagda studier (VFU) ingår. Dessa förläggs företrädesvis inom Hallands län. Utbildningen består av kurserna Folkhälsa/folkhälsoarbete 30 hp, Barn och ungdomars hälsa och ohälsa 15 hp, Farmakologi med sjukdomslära 15 hp, samt Omvårdnad inom distriktssköterskans funktionsområde – fördjupningskurs I alt. II om 15 hp. Behörighetskrav: Legitimation som sjuksköterska (180 hp/120 p). För legitimerad sjuksköterska med studiegång före 1993 krävs sjuksköterskeutbildning med inriktning på allmän hälso- och sjukvård samt Omvårdnad (1–60) 60 hp. Dessutom krävs sex månaders yrkeserfarenhet som legitimerad sjuksköterska. halvfart ht 10, fortsätter t.o.m. ht 12 Kursort Halmstad, distans/campus D Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar 60 hp

Utbildningen leder till specialisering som barnsjuksköterska. Utbildningen ger fördjupade kunskaper inom hälsooch sjukvård och inom folkhälsoarbete

för barn och ungdomar, inom såväl primärvård, kommunal hälso- och sjukvård som skolhälsovård. Då videokonferenssystem används vid seminarier är tillgång till webbkamera och headset en nödvändighet. Verksamhetsförlagda studier (VFU) ingår och dessa bedrivs företrädesvis på helfart. Utbildningen består av kurserna Neonatologi 7,5 hp, Omvårdnad i samband med smärta hos barn och ungdomar 7,5 hp, Barn och ungdomars hälsa och ohälsa 15 hp, Pediatrik 15 hp, samt Pediatrisk omvårdnad – fördjupningskurs I alt. II om 15 hp. Behörighetskrav: Legitimation som sjuksköterska (180 hp/120 p). För legitimerad sjuksköterska med studiegång före 1993 krävs sjuksköterskeutbildning med inriktning på allmän hälso- och sjukvård samt Omvårdnad (1–60) 60 hp. Dessutom krävs sex månaders yrkeserfarenhet som legitimerad sjuksköterska. halvfart ht 10, fortsätter t.o.m. vt 12 Kursort Halmstad, distans/campus D Specialisering inom ögonsjukvård – oftalmologisk omvårdnad 60 hp

Det finns ett stort och alltmer ökande behov av ögonsjuksköterskor. Ögonsjukvård är ett område som expanderar i takt med att befolkningen blir allt äldre och på grund av att utvecklingen inom området går allt snabbare. Som sjuksköterska med specialisering inom ögonsjukvård arbetar du dels med egna mottagningar, dels i tvärprofessionella team. Detta förutsätter att du kan arbeta självständigt samt att du är intresserad av och aktivt vill arbeta för att kombinera omvårdnad, medicin och teknik.

Samhälls-, beteendevetenskap och vård • Påbyggnad

Efter genomgången utbildning har du möjlighet att arbeta inom ögonsjukvårdens samtliga områden såsom operation, mottagning, vårdavdelning och dagvård. Området omfattar arbete med barn, ungdomar, vuxna och äldre, med såväl vanligt förekommande som komplicerade ögonsjukdomar. Verksamhetsförlagda studier (VFU) ingår och dessa kommer företrädesvis att genomföras på helfart på av Högskolan anvisade kliniker/enheter. Utbildningen består av kurserna Ögats anatomi och fysiologi 7,5 hp, Oftalmiatrik 15 hp, Perioperativ omvårdnad med inriktning på ögonsjukvård 7,5 hp samt Oftalmologisk omvårdnad 30 hp inklusive VFU. Behörighetskrav: Legitimation som sjuksköterska (180 hp/120 p). För legitimerad sjuksköterska med studiegång före 1993 krävs sjuksköterskeutbildning med inriktning på allmän hälso- och sjukvård samt Omvårdnad (1–60) 60 hp. Dessutom krävs sex månaders yrkeserfarenhet som legitimerad sjuksköterska. halvfart ht 10, fortsätter t.o.m. vt 12 Kursort Halmstad, distans/campus D

Följande specialistsjuksköterskeutbildningar startar vt 2011: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård 60 hp

Utbildningen leder till specialisering inom ambulanssjukvård. Utbildningen ger fördjupade kunskaper inom såväl omvårdnad som medicinsk behandling för att kunna ge patienten ett professionellt bemötande i samband med omhändertagande inom ambulans samt för vårdinsatser vid akuta situationer utanför sjukhuset och i samband med katastrofsituationer. Verksamhetsförlagda studier (VFU) ingår. Dessa förläggs företrädesvis inom Hallands län. Utbildningen består av kurserna Akutmedicin 15 hp, Omvårdnad vid akut smärta och smärtbehandling 7,5 hp,

Omvårdnad inom ambulanssjukvård, 7,5 hp, Medicinsk vetenskap inom ambulanssjukvård 15 hp samt Omvårdnad inom ambulanssjukvård – fördjupningskurs I alt. II om 15 hp. Behörighetskrav: Legitimation som sjuksköterska (180 hp/120 p). För legitimerad sjuksköterska med studiegång före 1993 krävs sjuksköterskeutbildning med inriktning på allmän hälso- och sjukvård samt Omvårdnad (1–60) 60 hp. Dessutom krävs sex månaders yrkeserfarenhet som legitimerad sjuksköterska. helfart vt 11, fortsätter ht 11 Kursort: Halmstad (delar av kurserna förläggs till Varberg) Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård 60 hp

Utbildningen leder till specialisering inom anestesisjukvård. Utbildningen ger fördjupade kunskaper inom såväl omvårdnad som medicinsk behandling för att kunna ge patienten ett professionellt omhändertagande före, under och efter ett operativt ingrepp. Det handlar också om vårdinsatser vid akuta situationer såväl inom som utanför sjukhuset och i samband med katastrofsituationer. Verksamhetsförlagda studier (VFU) ingår. Dessa förläggs företrädesvis inom Hallands län. Utbildningen består av kurserna Akutmedicin 15 hp, Omvårdnad vid akut smärta och smärtbehandling 7,5 hp, Perioperativ omvårdnad 7,5 hp, Anestesiologi 15 hp samt Omvårdnad inom anestesisjukvård – fördjupningskurs I alt. II om 15 hp. Behörighetskrav: Legitimation som sjuksköterska (180 hp/120 p). För legitimerad sjuksköterska med studiegång före 1993 krävs sjuksköterskeutbildning med inriktning på allmän hälso- och sjukvård samt Omvårdnad (1–60) 60 hp. Dessutom krävs sex månaders yrkeserfarenhet som legitimerad sjuksköterska. helfart vt 11, fortsätter ht 11 Kursort: Halmstad (delar av kurserna förläggs till Varberg)

Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska 75 hp

Utbildningen leder till specialisering som distriktssköterska. Utbildningen ger fördjupade kunskaper inom hälso- och sjukvård och inom folkhälsoarbete för barn, ungdomar, vuxna och äldre inom såväl primärvård som kommunal hälsooch sjukvård. Verksamhetsförlagda studier (VFU) ingår. Dessa förläggs företrädesvis inom Hallands län. Utbildningen består av kurserna Folkhälsa/folkhälsoarbete 30 hp, Barn och ungdomars hälsa och ohälsa 15 hp, Farmakologi med sjukdomslära 15 hp samt Omvårdnad inom distriktssköterskans funktionsområde – fördjupningskurs I alt. II om 15 hp. Behörighetskrav: Legitimation som sjuksköterska (180 hp/120 p). För legitimerad sjuksköterska med studiegång före 1993 krävs sjuksköterskeutbildning med inriktning på allmän hälso- och sjukvård samt Omvårdnad (1–60) 60 hp. Dessutom krävs sex månaders yrkeserfarenhet som legitimerad sjuksköterska. helfart vt 11, fortsätter till och med mitten av vt 12 Kursort: Halmstad (delar av kurserna förläggs till Varberg) Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning intensivvård 60 hp

Utbildningen leder till specialisering inom intensivvård. Utbildningen ger fördjupade kunskaper inom såväl omvårdnad som medicinsk behandling för att kunna ge patienten ett professionellt omhändertagande i samband med intensivvård, före och efter ett operativt ingrepp. Det handlar också om vårdinsatser vid akuta situationer såväl inom som utanför sjukhuset och i samband med katastrofsituationer. Verksamhetsförlagda studier (VFU) ingår. Dessa förläggs företrädesvis inom Hallands län. Utbildningen består av kurserna Akutmedicin 15 hp, Omvårdnad vid akut smärta och smärtbehandling 7,5 hp, Omvårdnad inom intensivvård 7,5 hp, Medicinsk ve-

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 129

Samhälls-, beteendevetenskap och vård • Påbyggnad

tenskap inom intensivvård 15 hp samt Omvårdnad inom intensivvård – fördjupningskurs I alt. II om 15 hp. Behörighetskrav: Legitimation som sjuksköterska (180 hp/120 p). För legitimerad sjuksköterska med studiegång före 1993 krävs sjuksköterskeutbildning med inriktning på allmän hälso- och sjukvård samt Omvårdnad (1–60) 60 hp. Dessutom krävs sex månaders yrkeserfarenhet som legitimerad sjuksköterska. helfart vt 11, fortsätter ht 11 Kursort: Halmstad (delar av kurserna förläggs till Varberg) Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot operationssjukvård 60 hp

Utbildningen leder till specialisering inom operationssjukvård. Utbildningen ger fördjupade kunskaper inom såväl omvårdnad som medicinsk behandling för att kunna ge patienten ett professionellt omhändertagande i samband med ett operativt ingrepp. Det handlar ock-

så om vårdinsatser vid akuta situationer såväl inom som utanför sjukhuset och i samband med katastrofsituationer. Verksamhetsförlagda studier (VFU) ingår. Dessa förläggs företrädesvis inom Hallands län. Utbildningen består av kurserna Akutmedicin 15 hp, Omvårdnad vid akut smärta och smärtbehandling 7,5 hp, Perioperativ omvårdnad 7,5 hp, Medicinsk vetenskap inom operationssjukvård 15 hp samt Omvårdnad inom operationssjukvård – fördjupningskurs I alt. II om 15 hp. Behörighetskrav: Legitimation som sjuksköterska (180 hp/120 p). För legitimerad sjuksköterska med studiegång före 1993 krävs sjuksköterskeutbildning med inriktning på allmän hälso- och sjukvård samt Omvårdnad (1–60) 60 hp. Dessutom krävs sex månaders yrkeserfarenhet som legitimerad sjuksköterska.

Mer information Programansvarig för specialistsjuksköterskeutbildningarna: Margareta Brandorf tel. 035-16 74 15 eller 035-16 72 21 margareta.brandorf@hh.se Institutionssekreterare Ann-Britt Fritiofson tel. 035-16 74 02 ann-britt.fritiofson@hh.se I mån av plats har du möjlighet att söka enstaka kurser som ingår i pågående specialistsjuksköterskeutbildningar. För mer information om vilka kurser som är aktuella, se Högskolans webbplats www.hh.se/specsjk

helfart vt 11, fortsätter ht 11 Kursort: Halmstad (delar av kurserna förläggs till Varberg)

Marie Johansson, 28 år, arbetar som ambulanssjuksköterska vid Landstinget Halland. 2004 avslutade hon sina studier vid Sjuksköterskeprogrammet. 2007–2008 läste hon specialistutbildning till ambulanssjuksköterska. Vad innebär ditt arbete? – Mitt dagliga arbete innebär prehospitalt omhändertagande av patienter – barn, vuxna och äldre, och transportera dem till sjukhus. Patienterna kan ha varierande sjukdomstillstånd exempelvis bröstsmärtor, trauma och stroke. Det är ett varierande arbete i varierad arbetsmiljö. På vilket sätt har du haft nytta av din utbildning i ditt jobb? – I min utbildning till ambulanssjuksköterska fördjupade vi oss bland annat i akutmedicin, smärta och omvårdnad av prehospitala patienter. Det är kunskap som jag dagligen praktiserar i mitt arbete. 130 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

Samhälls-, beteendevetenskap och vård • Program

Socialpsykologiskt program 180 hp Vi människor ingår en rad relationer till varandra – på arbetet, i privatlivet och i mer eller mindre organiserade sammanhang av olika slag. Att förstå varför relationer ser ut som de gör är inte alltid så enkelt, särskilt inte i vårt moderna samhälle där en mångfald sociala relationer berör och påverkar oss i vardagslivet. Socialpsykologi är ett ämne som undersöker hur olika sociala samspel uppstår och förändras. På det socialpsykologiska programmet får studenterna lära sig att undersöka, belysa och förstå sociala samspel i grupper, organisationer och i vardagslivet. Programmet syftar till att ge omfattande kunskap om sociala relationer och hur dessa kan förstås på olika nivåer och genom olika perspektiv. I huvudämnet socialpsykologi studeras teman som socialisation, identitet, könsrelationer, roller, meningsskapande, kreativitet, emotioner, moral, identitet, kommunikation samt olika forskningsmetoder. Vidare studeras sociologi, psykoanalytisk teori och organisationspsykologi. Utbildningen är en teoretisk utbildning men studenterna förvärvar även en viss praktisk färdighet genom tillämpade moment, exempelvis samtalsmetodik och arbete med grupper. Under en termin arbetar studenterna med att undersöka relationella förhållanden i en organisation. Den kursen inleds med studier i projektledning, rådgivning, utvärdering, organisationsteori och samtalsmetodik. Under utbildningen föreläser även gästföreläsare såsom psykologer, konstnärer och organisationskonsulter vilka även driver projekt och gruppövningar med studenterna.

Studier utomlands

Termin tre kan du även läsa utomlands med vissa undantag när det gäller länder. Detta ordnar du själv i samråd med lärarna. Projektarbetet under termin sex kan också förläggas utomlands men den teoretiska delen av utbildningen sker på Högskolan i Halmstad.

Programmets innehåll År 1 Socialpsykologi (1–30) 30 hp Socialpsykologi (31–60) 30 hp År 2 Valfri kurs (1–30) 30 hp Sociologi (31–60) 15 hp Psykologi (31–60) 15 hp År 3 Socialpsykologi (61–90) 30 hp Projekttermin (1–30) 30 hp Reservation för ändringar.

Arbetsområden

Examen från det socialpsykologiska programmet innebär en god grundutbildning för arbete inom företag, organisationer och verksamheter som efterfrågar en bred beteendevetenskaplig kompetens med fördjupade kunskaper inom ämnet socialpsykologi. Det kan vara arbete inom sociala områden, inom utbildning och arbete med grupputveckling. Utbildningen förbereder dig särskilt för att på självständig basis arbeta i projektform gentemot olika organisationer. Behörighetskrav

Grundläggande behörighet. Övrigt

Startar ht 10, helfart.

Examen

Kandidatexamen.

Mer information Programansvarig Henrik Stenberg tel. 035-16 74 42 socpsy@hh.se Sektionssekreterare Barbara Meixner tel. 035-16 75 72 Barbara.Meixner@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Vlora Fejzullahi, jobbar som socialsekreterare på uppdragsavdelningen i Varbergs kommun. Hon gick Socialpsykologiskt program och tog examen 2008. Vad innebär ditt arbete? – Jag arbetar med handläggning av ekonomiskt bistånd och allt som är kopplat till detta. Det kan vara i form av motivationsarbete, sysselsättningsfrågor och samarbete med andra myndigheter för att klienten så snabbt som möjligt återgår till ett vanligt arbete och självförsörjning. Har du några tips till den som vill börja studera? – Om man väljer att studera socialpsykologi har man möjlighet att profilera sig genom den valfria kursen. Vill man jobba inom det offentliga måste man kunna förstå samhällets spelregler. Jag rekommenderar starkt kurser i juridik som gör det lättare att bli anställningsbar. Det hjälpte mig i alla fall. HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 131

Samhälls-, beteendevetenskap och vård • Program Programmets innehåll År 1 Kunskapsfält och verksamhet 7,5 hp Fältstudier 15 hp Ledning och organisering av human service-organisationer 15 hp Äldres livsvillkor och välbefinnande 7,5 hp Funktionshindrades livsvillkor och välbefinnande 7, 5 hp Välfärdssektorns organisering och utveckling 7, 5 hp År 2 Starta, driva och förvalta sociala verksamheter 7,5 hp Ledarskap – kommunikativa perspektiv 7,5 hp Ekonomistyrning inom välfärdssektorn 7,5 hp Juridik, inriktning offentlig rätt 7,5 hp Välfärd och mångfald 7,5 hp Empowerment och social mobilisering 7,5 hp Att undersöka, analysera och beskriva social verksamhet 7,5 hp Projektarbete 7,5 hp År 3 Valfria kurser och/eller utbytesstudier 30 hp Vetenskaplig teori och metod 7,5 hp Självständigt arbete 15 hp Verksamhetsförlagd validering av självständigt arbete 7,5 hp Reservation för ändringar.

Mer information Programansvarig Ingrid Karlsson tel. 035-16 76 83 socialtarbete@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 www.hh.se/utbildning

132 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

Socialt arbete – ledning och organisering 180 hp Är du intresserad av lednings- och utvecklingsfrågor inom det sociala området? Detta är ett nytt spännande program som ger dig en grund för att planera, leda, organisera och utveckla verksamheter och tjänster, såväl offentliga, privata som ideella. I välfärdssektorn är frågor om ledning, samordning och utveckling framträdande, samtidigt som människors förväntningar på delaktighet är stora. Viktiga utgångspunkter i detta program är därför beredskap att självständigt och i samverkan med brukare och andra intressenter leda och utveckla verksamheter. De två stora delarna i utbildningen är socialt arbete (huvudområde) och ledarskap (specialisering). Båda delarna studeras på samhällsnivå, bland annat hur välfärdssystemet är uppbyggt och organiserat, och på gruppoch individnivå där människors livsvillkor fokuseras. Som ett led i din personliga och professionella utveckling erbjuds gruppsamtal under utbildningen. Du kan ge din utbildning en egen profil genom valfria kurser inom programmets ram. Möjlighet finns att läsa kurser vid andra lärosäten och tillgodoräkna sig dem. En viktig del i programmet är den verksamhetsförlagda delen, till exempel fältstudier och projektarbeten. De kan delvis förläggas utomlands. Verksamhetsförlagd utbildning ger dig möjlighet att praktiskt studera olika sociala verksamheter, exempelvis brukarorienterade, hur de drivs och utvecklas i samverkan med intressenter. I programmet medverkar olika brukargrupper och yrkesverksamma, till exempel som handledare under fältstudier och som föreläsare.

Examen

Kandidatexamen. Studier utomlands

Programmet har utbyte med University of Leeds inom handikappvetenskap. Utbyte inom socialt arbete planeras och kommer att erbjudas under utbildningen. Du kan söka de platser inom utbytesprogrammet Erasmus som Högskolan erbjuder alla studenter, eller ordna något på egen hand. Arbetsområden

Efter genomförd utbildning förväntas du kunna arbeta med lednings- och utvecklingsfrågor inom välfärdssektorn, både inom det offentliga systemet och inom privata, kooperativa, ideella och andra brukarstyrda organisationer. Det kan till exempel handla om äldre- och handikappomsorg, ledning inom personlig assistans och inom missbruksvård, utvecklingsuppdrag och om socialt företagande i vid bemärkelse. Behörighetskrav

Grundläggande behörighet. Övrigt

Startar ht 10, helfart. Programmet ger bland annat behörighet till magisterprogram i handikappvetenskap och Masterprogram i hälsa och livsstil.

Samhälls-, beteendevetenskap och vård • Program

Sociologi och socialt utvecklingsarbete 180 hp Du som har ett starkt engagemang för samhällsfrågor och människor får i detta program en vetenskaplig grund för ditt framtida arbete som beteendevetare och utvecklingssociolog inom privat och offentlig verksamhet. En sociolog kan studera till exempel ungdomskultur, familjeliv eller samhällskonflikter, allt som handlar om mänskliga relationer och samhällsfenomen oavsett om det sker här eller i en annan del av världen. Huvudområdet sociologi problematiserar bland annat identitet, deltagande, gemenskap, marginalisering och makt. Praktiska moment finns inlagda i undervisningen. Det är uppgifter som för dig ut i olika verksamheter, till exempel intervjuer med personal inom socialtjänst, kriminalvård och affärsföretag, då frågor kopplade till kön, etnicitet och klass ofta blir centrala. År två läser du kurser som stärker din kunskap om välfärdssystemet och hur samhällsutvecklingen påverkar detta. Du får genuina och kreativa verktyg för arbete med framtida utvecklings- och utvärderingsuppgifter. Du utför också ett projektarbete där du arbetar i ”skarpt läge” med en extern uppdragsgivare. Sista året inleds med en termin där du själv väljer ämne och har platsgaranti på Högskolans kursutbud som du är behörig till. Många väljer att läsa ämnen som pedagogik, statsvetenskap, hälsovetenskap eller genus och etnicitet, men även internationella relationer, företagsekonomi, juridik eller arbetsvetenskapliga kurser är bra komplement. Sista terminens examensarbete kan bygga vidare på projektarbetet, men du har även möjlighet att till exempel med inspiration från ditt valfria ämne hitta ett nytt forskningsområde.

Programmets innehåll År 1 Sociologi (1–30) 30 hp Sociologi (31–60) 30 hp År 2 Välfärdssystemet – samhällelig stabilitet och förändring 30 hp Socialt utvecklingsarbete 30 hp

Kandidatexamen.

År 3 Valfria kurser 30 hp Sociologi (61–90) 30 hp

Studier utomlands

Reservation för ändringar.

Examen

Terminerna 4, 5 eller 6 kan du helt eller delvis läsa utomlands. Detta ordnar du själv i samråd med lärarna. Högskolan har avtal med flera universitet i och utanför Europa och administrerar även MFSstipendier för den som vill genomföra en fältstudie i ett u-land. Arbetsområden

Framtida arbetsuppgifter för beteendevetare och utvecklingssociologer finns inom det privata näringslivet och inom offentlig förvaltning samt frivilligorganisationer, det vill säga inom alla delar av arbetslivet. Du kan till exempel leda eller utvärdera projekt som är relaterade till frågor kring idrott, familj, utbildning, missbruk, hälsa, personalutveckling eller genus och mångfald. Du kan också arbeta som handläggare på kommunen, Försäkringskassan eller andra uppdragsgivare inom välfärdssektorn. Behörighetskrav

Grundläggande behörighet. Övrigt

Startar ht 10, helfart. Programmet ger behörighet till studier på magisternivå.

Mer information Programansvarig Jette Trolle-Schultz Jensen tel. 035-16 75 66 socutv@hh.se Sektionssekreterare Ann-Britt Fritiofson tel. 035-16 74 02 Ann-Britt.Fritiofson@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Andres Burgos Ortiz, 28 år, har tidigare studerat på Programmet för sociologi och socialt utvecklingsarbete och siktar på en master i genusvetenskap. Hur är det att läsa på Högskolan i Halmstad? – Det finns många positiva aspekter, en är Högskolans storlek. Den är liten, vilket bidrar till att man som student känner sig sedd och att lärarna lättare lär känna en. Lärarna är väldigt uppmuntrande och måna om oss studenter. Har du några tips till den som vill börja studera? – Gör som jag, välj ett program som verkligen intresserar dig och ge inte upp när det blir tufft. Vad tänker du om din framtid? – Att jag jobbar med jämställdhetsfrågor på en organisation eller en myndighet. HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 133

Samhälls-, beteendevetenskap och vård • Program Programmets innehåll År 1 Introduktion i samhällsvetenskap och kommunikation 30 hp: - Den moderna samhällsvetenskapens framväxt 7,5 hp - Samhällsvetenskaplig forskningsmetodik 7,5 hp - Kommunikation i teori och praktik 7,5 hp - Kommunikation och lärande 7,5 hp Statsvetenskap (1–30) 30 hp: - Politisk teori 7,5 hp - Jämförande politiska system 7,5 hp - Internationell och transnationell politik 7,5 hp - Politik och förvaltning 7,5 hp År 2 Valfri kurs om 30 hp Statsvetenskap (31–60) 30 hp: - Politisk filosofi 7,5 hp - Introduktion till statsvetenskaplig metod 7,5 hp - Komparativ analys 7,5 hp - Uppsats 7,5 hp År 3 Politisk kommunikation 30 hp: - Kommunikation i organisationer 15 hp - Kommunikation i den offentliga sfären 15 hp Statsvetenskap (61–90) 30 hp: - Att studera politik vetenskapligt 7,5 hp - Politisk kultur 7,5 hp - Uppsats 15 hp Reservation för ändringar.

Mer information Programansvarig Nicklas Håkansson tel. 035-16 73 84 stv@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Statsvetenskapligt program med inriktning mot politisk kommunikation 180 hp I programmet studerar du politik i alla dess former. Frågor om makt och demokrati i såväl världspolitiken som i lokalsamhället står i centrum. Du får också inblick i hur politisk kommunikation såsom opinionsbildning, lobbying och förhandlingar fungerar. Under den första terminen får du en introduktion i idéer om samhället liksom teoretiska och praktiska grunder i kommunikation. I grund- och fortsättningskurserna i statsvetenskap sätter du dig in i hur Sverige och andra länder styrs, samt hur det internationella politiska systemet ser ut. Du stiftar bekantskap med idéer om politik och läser klassiker som Platon och Marx, men följer även med i aktuella debatter. Du får kunskaper i metoder som hjälper dig att självständigt genomföra undersökningar kring olika statsvetenskapliga problem. Under termin 3 väljer du själv kurs efter eget intresse. Du har platsgaranti på alla kurser som du är behörig till. Utlandsstudier är också möjliga under denna termin. I kursen Politisk kommunikation under femte terminen fördjupar du dig i samspelet mellan medborgare, politiker, makthavare och massmedier. Du undersöker organisationen och informationsarbetet på en arbetsplats och analyserar nyhetsförmedlingens roll när opinioner skapas. Programmet avslutas med en fördjupningskurs i statsvetenskap där du skriver en längre uppsats inom ett område som du själv väljer. Du kan efter avslutad utbildning söka Magisterprogram i statsvetenskap 60 hp, där en av terminerna kan förläggas till en praktikplats.

Examen

Kandidatexamen. Studier utomlands

Våra utbytesavtal ger möjligheter till studier på många universitet i världen. Stipendier för fältstudier i utvecklingsländer kan också sökas. Arbetsområden

Statsvetare kan till exempel arbeta som utredare, handläggare, samordnare, analytiker eller kommunikatörer inom statlig förvaltning såsom departement och myndigheter, i kommuner och landsting, på företag eller i politiska partier och intresseorganisationer. Statsvetare med goda språkkunskaper återfinns inom EU och andra internationella organ. Utbildningen är även en bra grund om du vill läsa vidare till journalist eller forska inom statsvetenskap. Behörighetskrav

Hi A, Sh A. Områdesbehörighet 1. Övrigt

Startar ht 10, helfart. Programmet ger behörighet till studier på magisternivå.

Azad Mohamed Ali, 25 år, läser Statsvetenskapligt program med inriktning politisk kommunikation. Har du några tips till den som vill börja studera? – Anledningen till att jag har valt att studera statsvetenskap är att jag så länge jag minns har varit intresserad av samhällsfrågor. Frågor som solidaritet, jämlikhet, jämställdhet och frihet har varit högt uppsatta på min lista. Vill du lära dig hur samhället fungerar och hur man kan påverka sitt vardagliga liv är statsvetenskapliga studier det bästa valet. Vad tänker du om din framtid? – Efter att ha läst detta program är framtiden inget bekymmer för mig. Möjligheterna är enorma, det är bara att ta för sig.

134 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

Samhälls-, beteendevetenskap och vård • Påbyggnad

Magisterprogram i arbetsvetenskap 60 hp Detta ettåriga program är en fortsättning på grundutbildningen för dig som vill vidareutveckla din arbetsvetenskapliga kompetens och förbättra dina karriärmöjligheter. På programmet kommer du i kontakt med aktiva forskare inom det arbetsvetenskapliga fältet vid fyra lärosäten (Halmstad, Göteborg, Borås och Karlstad). Kurserna behandlar arbetslivsfrågor både ur ett nationellt och internationellt perspektiv och ges som föreläsningar och seminarier via webben samt endags- och tvådagarsträffar om 12–15 tillfällen.

Magisterprogram i handikappvetenskap 60 hp Magisterprogrammet i handikappvetenskap kan studeras som påbyggnad på grundutbildning eller som vidareutbildning för yrkesverksamma. Syftet är att ge både bredd och fördjupning inom det mångvetenskapliga handikappområdet. Programmet innehåller bland annat teoretiska perspektiv, aktuell forskning, funktionshindrades egna perspektiv, internationella jämförelser, organisations- och metodfrågor samt analyser av faktorer i samhället och i individens närhet, vilka orsakar och vidmakthåller handikapp. Examensarbetet ger stora möjligheter att fördjupa sig i det egna intresseområdet.

Magisterprogram i sociologi 60 hp Magisterprogrammet i sociologi riktar sig till dig som vill gå vidare med sociologistudier på avancerad nivå. Programmet ger dig en fördjupning i sociologins grundproblematiker och metoder. Programmet består av en gemensam första termin med teoretiskt fördjupande delkurser kring samhälle, organisationer, organisering och social interaktion. Du har möjlighet att sätta en egen prägel på din utbildning, bland annat genom valbar kurs i genusvetenskap, kriminologi eller socialpsykologi.

Magisterprogram i statsvetenskap 60 hp Programmet är ettårigt och inleds med Utrednings- och utvärderingsmetodik 30 hp eller kursen Utredningsarbete/praktik inom vilken du genomför en kvalificerad utredning i samarbete med en uppdragsgivare. Andra terminen ges kursen Statsvetenskap 30 hp (avancerad nivå) som avslutas med ett uppsatsarbete. Programmet ger dig fördjupade ämneskunskaper och ökad förmåga till kvalificerad statsvetenskaplig analys. Studierna förbereder för forskning men ger genom sin koppling till arbetslivet en god grund för kommande yrkesverksamhet. Programmet ges normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Övrigt Startar ht 10, helfart.

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

Övrigt Startar ht 10, halvfart. Observera att magistern inte automatiskt ger behörighet till forskarutbildning.

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

Övrigt Startar ht 10, helfart. Ytterligare information får du genom programansvarig.

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

Övrigt Startar ht 10, helfart.

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 135

Samhälls-, beteendevetenskap och vård • Påbyggnad

Övrigt Startar ht 10, halvfart. Kursstart ht 10, halvfart, distans/campus D Introduktion och examination campusförlagd.

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

136 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

Masterprogram i hälsa och livsstil 120 hp Detta program vänder sig till dig som vill bygga på din kandidat- eller magisterexamen i omvårdnad med fördjupade kunskaper om hälsa och livsstil. Utbildningen ligger helt i linje med den uppmärksamhet som i dag riktas mot livsstils-, miljö- och hälsofrågor generellt i samhället och ger därför en god grund för karriärmöjligheter inom området. Under utbildningen kommer du i kontakt med högskolans forskning eftersom undervisningen bedrivs av aktiva forskare. Möjligheter finns att bedriva en del av studierna utomlands.

Samhälls-, beteendevetenskap och vård • Kurser Arbetsvetenskap Arbetsvetenskap – förändringsarbete 15 hp

Kursen har tre moment: Lärande organisation visar på teorier och metoder för att systematiskt ta tillvara personalens kompetens som en resurs att arbeta proaktivt med organisationsutveckling. Organisationsutveckling tar upp förutsättningar och drivkrafter till förändringar samt olika utvecklingsstrategier och modeller. Förändringsledarskap innehåller forskning om hur chefer och ledare kan organisera och driva förändringsprocesser samt ett fältarbete. Grundläggande behörighet halvfart ht 10, start v. 35 Arbetsvetenskap – jämställdhet och mångfald i arbetslivet 15 hp

I kursen studeras arbetslivet utifrån dels ett jämställdhetsperspektiv, dels ett mångfaldsperspektiv. Den ger inblick i teorier om hur kön, social position och kulturell bakgrund relateras till arbetsliv och arbetsmarknad. Inom kursen genomförs ett fältarbete med koppling till praktisk jämställdhet i arbetslivet. Grundläggande behörighet halvfart ht 10, start v. 35 Arbetsvetenskap – organisationsteori och ledarskap 15 hp

Kursen innehåller tre moment. I gruppdynamik bearbetas och diskuteras teorier om grupputveckling, gruppens struktur och effektivitet samt ledarskapets betydelse för gruppens utveckling. I organisationsteori presenteras grundläggande organisationsteoretiska begrepp för att förstå olika organisationers uppbyggnad sedd som miljö för ledarskap. Momentet ledarskap behandlar teorier och forskning om ledarskap i arbetslivet samt visar på olika chefsroller och ledarstilar. Grundläggande behörighet halvfart vt 11, start v. 03 Arbetsvetenskap – personalekonomi 7,5 hp

Hur ska man omvandla ord till siffror? Kursen introducerar de grundläggande företagsekonomiska begreppen samt ekonomiska metoder och modeller som har relevans för det personaladministrativa området. Nyckeltal och andra former av prestationsmätning och olika

beräkningsmodeller anknutna till det personalekonomiska området tas upp. Kursen behandlar vad som bör och kan ingå i den personalekonomiska redovisningen. Grundläggande behörighet halvfart vt 11, start v. 03

Folkhälsovetenskap Folkhälsovetenskap (1–30) 30 hp

I kursen behandlas grundläggande folkhälsovetenskap. Hälsa och folkhälsa belyses ur ett tvärvetenskapligt perspektiv. Hälsans bestämningsfaktorer samt samspel mellan individ, miljö och samhälle studeras liksom folkhälsans utveckling och fördelning. Vetenskapliga metoder relaterade till folkhälsovetenskap introduceras. Även strategier för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete, med tonvikt på hälsokommunikation och etik, behandlas. Grundläggande behörighet helfart ht 10, start v. 35 Folkhälsovetenskap (31–60) 30 hp

Kursen inleds med en fördjupning av vetenskaplig metod med inriktning på folkhälsoarbete, innefattande vetenskapsteori, forskningsmetod och epidemiologi. Vidare ingår en beskrivning av hälsa i ett globalt perspektiv. Strategier för projektplanering och utvärdering inom folkhälsoområdet belyses och i den senare delen av kursen ges studenten tillfälle att omsätta sina kunskaper genom att utforma en design för folkhälsoarbete. Behörighetskrav: Folkhälsovetenskap (1–30) 30 hp helfart vt 11, start v. 03 Folkhälsovetenskap (61–90) 30 hp

I kursen ingår att känna till olika epidemiologiska, statistiska och kvalitativa angreppssätt inom folkhälsoområdet samt att kunna analysera, utvärdera och kritiskt granska epidemiologiska studier. Dessutom granskas folkhälsoprojekt som genomförts med kvantitativa eller kvalitativa metoder. Ett uppsatsarbete om 15 hp ingår. Arbetet kan utföras inom valfritt område i folkhälsovetenskap eller i samarbete med företrädare för det folkhälsovetenskapliga fältet.

A = Avancerad nivå D = Distansutbildning. Träffar kan förekomma, se s. 157.

Behörighetskrav: Folkhälsovetenskap (1–60) 60 hp helfart ht 10, start v. 35 helfart vt 11, start v. 03 Folkhälsovetenskap 30 hp A I kursen ges ämnesteoretisk fördjupning med inriktning på kvalitativ och kvantitativ metod samt fördjupad kunskap om strategier för hälsofrämjande arbete och utvärdering av dessa ur ett jämlikhets- och miljöperspektiv. Dessutom ingår uppsatsarbete om 15 hp inom valfritt område med relevans för det folkhälsovetenskapliga fältet. Möjlighet ges att göra ett uppsatsarbete om 30 hp.

Behörighetskrav: Folkhälsovetenskap (1–90) 90 hp helfart vt 11, start v. 03 Kost, fysisk aktivitet och hälsa 7,5 hp

I kursen behandlas grunderna inom folkhälsoarbete. I fokus står frågor kring kost/kostvanor, fysisk aktivitet och hälsa samt sambandet mellan dessa. I kursen belyses även närings- och arbetsfysiologi, hälsofrämjande effekter av fysisk aktivitet samt hur folkhälsoarbete kan genomföras. Grundläggande behörighet halvfart vt 11, start v. 03

Företagshälsovård Företagshälsovård och den egna yrkesrollen 15 hp

Kursen erbjuder en fördjupning inom området företagshälsovård som berör det egna pedagogiska förhållningssättet, ledarskap och kommunikation. Målet är att du utifrån egna yrkeserfarenheter, teori och aktuell forskning kan utveckla din yrkesroll i förhållande till de krav som ställs på företagshälsovården av i dag. Grundläggande behörighet halvfart vt 11, start v. 03, distans/campus D Introduktion till företagshälsovård 15 hp

Denna tvärprofessionella kurs är för dig som är intresserad av företagshälsovård. Kursen belyser företagshälsovårdens roll i samhället och ger en överblick av den egna yrkesrollen i förhållande till de förHÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 137

Samhälls-, beteendevetenskap och vård • Kurser väntningar som ställs av kunder och samhället. Dessutom ger kursen förståelse för aktuella rättsområden samt kunskaper i att utveckla arbetslivspedagogiska strategier för hälsofrämjande förändringsarbete på individ-, gruppoch organisationsnivå. Grundläggande behörighet halvfart ht 10, start v. 35, distans/campus D Kundperspektiv inom företagshälsovård 15 hp

I denna kurs får du kunskaper i strategiskt hälsopedagogiskt arbete, kundens organisation samt om utvecklings- och förändringsprocesser i arbetslivet. Målet är att du utifrån teori och aktuell forskning kan utveckla en helhetssyn på hälsofrågor i arbetslivet utifrån ett kundperspektiv, där kommunikation, arbetslivspedagogik och kunskaper i samverkan är centrala delar. Grundläggande behörighet halvfart ht 10, start v. 35, distans/campus D Projektarbete och projektledning inom företagshälsovård 15 hp

Denna kurs riktar sig till dig som önskar vidareutveckla dina yrkesspecifika kunskaper inom företagshälsovårdsområdet. Kursen förenar forskning och praktisk tillämpning i förhållande till utvecklings-/förändringsarbete, projektarbete och projektledning. Du får praktiska kunskaper i att utveckla arbetslivspedagogiska strategier för hälsofrämjande förändringsarbete på individ-, gruppoch organisationsnivå. Under kursen genomför du ett forskningsanknutet projektarbete i samverkan med organisationer i det omgivande samhället. Grundläggande behörighet halvfart vt 11, start v. 03, distans/campus D

Genus- och etnicitetsfrågor Genus, etnicitet och andra maktstrukturer (1–30) 30 hp

Kursen är en introduktion till studier om genus och etnicitet med temaområden som jämställdhetens historiska utveckling, den moderna familjen och föräldraskap, sexualitet, arbetsliv, politik samt den kulturella bakgrundens betydelse i 138 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

olika sammanhang. På kursen introduceras olika forskningsmetoder bland annat statistik och textanalys. Hur media påverkar uppfattningar om manligt och kvinnligt, kroppsideal, hälsa, våld blir relevanta frågor som behandlas på kursen. Kunskaper om genusoch etnicitetsproblematik efterfrågas allt mer i dagens arbetsliv. Grundläggande behörighet helfart ht 10, start v. 35 Genus, etnicitet och andra maktstrukturer (31–60) 30 hp

På kursen fördjupas studier i det genusvetenskapliga och feministiska kunskapsområdet. Fokus läggs på temaområden som kön, klass, sexualitet och etnicitet vilka relateras till samtida debatter om globalisering, migration, och utveckling av det multikulturella samhället. Detta görs genom förståelse av genus, etnicitet och andra maktstrukturer ur ett intersektionellt perspektiv, det vill säga hur olika faktorer påverkar och förstärker varandra i komplexa system av makt och underordning såväl i mänskliga vardagssituationer som på samhällsnivå. Behörighetskrav: Genus, etnicitet och andra maktstrukturer (1–30) 30 hp eller motsvarande helfart vt 11, start v. 03

Handikappfrågor Aktuell handikappvetenskaplig forskning 7,5 hp A

Kursens syfte är att ge en översikt över aktuell nationell och internationell handikappforskning samt att jämföra olika discipliners sätt att teoretiskt betrakta och praktiskt bedriva handikapprelaterad forskning. Behörighetskrav: 90 hp (1–90) i ett ämne halvfart ht 10, start v. 45, distans/campus D

Aktuella specialpedagogiska teorier 7,5 hp A

Kursens syfte är att studenten ska tillägna sig kunskap om aktuella teoretiska strömningar inom specialpedagogiken. Kursens mål är att studenten ska få ökade insikter i specialpedagogiska teorier och deras praktiska tillämpning både ur ett internationellt och ur ett nordiskt perspektiv.

Behörighetskrav: 90 hp (1–90) i ett ämne halvfart vt 11, start v. 13, distans/campus D Att arbeta med barn och ungdom med funktionshinder 30 hp

Kursen ger en teoretisk grund för arbete med funktionshindrade barn och ungdomar inom barnomsorg, skola, handikappomsorg, habilitering samt verksamheter inom fritidssektorn. Samhällets bemötande, lagstiftning och ideologi inom handikappområdet behandlas liksom barns och ungdomars normala sociala och psykologiska utveckling och olika former för avvikande utvecklingsmönster. Orsaker och konsekvenser av vanligt förekommande funktionshinder bland barn belyses liksom olika behandlingsmetoder och arbetssätt med inriktning på funktionshindrade barn och ungdomar. Grundläggande behörighet halvfart ht 10, start v. 35, fortsätter vt 11, distans/campus D Att arbeta med vuxna med funktionshinder 30 hp

Kursen ger en grundläggande teoretisk bas för arbete med vuxna funktionshindrade inom offentlig och privat handikappomsorg, rehabilitering samt fritidsverksamhet. Individens utveckling liksom vanligt förekommande funktionshinders orsaker, innebörder och konsekvenser belyses. Metoder och arbetssätt i arbete med olika grupper av vuxna funktionshindrade presenteras och analyseras. Samhällets bemötande, lagstiftning och ideologi på handikappområdet studeras liksom frågor om attityder, etik, genus och etnicitet i relation till funktionshinder. Grundläggande behörighet halvfart ht 10, start v. 35, fortsätter vt 11, distans/campus D Funktionshinder med fokus på språk och kommunikation 7,5 hp

Kursen ger en översikt över språkliga och kommunikativa funktionshinder hos barn och vuxna utifrån såväl individuella som samhälleliga perspektiv. Olika funktionsnedsättningars orsaker och konsekvenser behandlas. Stor vikt läggs vid olika modeller för att analysera språk och kommunikation i relation till funktionshinder. Grundläggande behörighet kvartsfart ht 10, start v. 35

A = Avancerad nivå D = Distansutbildning. Träffar kan förekomma, se s. 157.

Samhälls-, beteendevetenskap och vård • Kurser Funktionshinder och handikapp – arbetsliv och sysselsättning 7,5 hp

Kursen, som är internetbaserad, handlar om villkor, möjligheter och hinder i arbetslivet för personer med funktionshinder. I kursen behandlas den välfärdsoch arbetsmarknadspolitiska dimensionen och olika former av stödinsatser som till exempel arbetslivsrehabilitering och daglig verksamhet. Grundläggande behörighet kvartsfart vt 11, start v. 03, distans/internet D Funktionshinder och handikapp – individuella och sociala perspektiv 15 hp

Kursen introducerar handikappvetenskap som kunskapsfält och ger i fyra moment en orientering om grundläggande perspektiv på funktionshinder och handikapp. Det historiska momentet belyser ideologi och begrepp. Det beteendevetenskapliga momentet behandlar funktionshinder ur ett individperspektiv och i det samhällsvetenskapliga studeras handikappande strukturer och processer. I det sista momentet behandlas teoretiska perspektiv på habilitering och rehabilitering. Kursen ges i samarbete med UR och två andra universitet och är internetbaserad. Grundläggande behörighet kvartsfart ht 10, start v. 35, fortsätter vt 11, distans/internet D Funktionshinder och handikapp – kategorisering och bemästrande 7,5 hp

Under senare år har allt fler kategoriserats som funktionshindrade. I kursen, som är internetbaserad, belyses och analyseras med denna utveckling som utgångspunkt frågor om normalitet och avvikelse, diagnosers för- och nackdelar samt konsekvenser för individer och samhälle. Personer med samma diagnos/ funktionshinder bemästrar sin situation på olika sätt och såväl upplevelser av och strategier för ett liv med funktionsnedsättning studeras. Grundläggande behörighet kvartsfart ht 10, start v. 35, distans/internet D Handikappvetenskaplig teori 7,5 hp A

Kursens syfte är att teoretiskt belysa han-

dikappvetenskapens mångvetenskaplighet och olika grundläggande synsätt på funktionshinder och handikapp. Kursens mål är att studenten ska kunna återge, analysera och jämföra aktuella handikappvetenskapliga synsätt och teoretiska modeller. Behörighetskrav: 90 hp (1–90) i ett ämne halvfart ht 10, start v. 35, distans/campus D Läs- och skrivsvårigheter i handikappvetenskaplig belysning 7,5 hp

Kursen belyser läsning och skrivning som kognitiva och kommunikativa processer. Hinder i processerna som kan uppkomma i relation till olika funktionsnedsättningar såsom dyslexi, språkstörning och utvecklingsstörning, samt konsekvenser av desamma analyseras utifrån olika teoretiska perspektiv. Grundläggande behörighet kvartsfart vt 11, start v. 03 Personlig assistans – brukar- och yrkesperspektiv 7,5 hp

I kursen behandlas personlig assistans ur både brukar- och assistentperspektiv. Kursen granskar den nya LSS-lagen samt olika organisations- och anordnarformer. Kursen tar vidare upp handläggar- och utföraraspekter samt det nära samarbetet mellan brukare (både barn och vuxna) och personlig assistent. Grundläggande behörighet kvartsfart vt 11, start v. 03, distans/campus D

Internationella relationer Internationella relationer (1–30) 30 hp

Kursen ger grundläggande kunskaper om internationella relationer. Studenterna ska tillägna sig förmågan att analysera de viktiga frågorna inom ämnet såsom fredsoch konfliktfrågor, utrikes- och säkerhetspolitik, internationella förhandlingar, globalisering, regional integration, demokrati och utveckling i tredje världen. Grundläggande behörighet helfart ht 10, start v. 35 Internationella relationer (31–60) 30 hp

Kursen ger fördjupade kunskaper om fred

och säkerhet i en globaliserad värld. Den kommer att behandla olika former av militära och ickemilitära hot i en värld där hotbilderna drastiskt har förändrats efter kalla krigets slut. Kursen kommer att ge ett vidare perspektiv på begreppet säkerhet genom att ta upp till exempel terrorism, miljöhot, ekonomisk säkerhet, fattigdom, hiv/aids, migrationsproblematik och mänsklig säkerhet. I kursen ingår även en metoddel och uppsats. Behörighetskrav: Internationella relationer (1–30) 30 hp eller motsvarande helfart vt 11, start v. 03 (undervisningen bedrivs på engelska) Internationella relationer (61–90) 30 hp

Kursen syftar till att ge fördjupade kunskaper i ämnet internationella relationer och i vetenskaplig metod, ge färdigheter i vetenskaplig hantering av ämnesområdet samt specialiserade kunskaper inom något av dess delområden. I den avslutande uppsatskursen genomför studenterna självständigt en forskningsuppgift med vetenskapligt relevanta metodologiska redskap och teori. Behörighetskrav: Internationella relationer (1–60) 60 hp helfart ht 10, start v. 35 (undervisningen bedrivs på engelska)

Kulturgeografi Processledning i utvecklingsprojekt 15 hp

Kursen fokuserar kunskaper om det processorienterade arbetet i utvecklingsprojekt. Studenterna ska visa på de teoretiska kunskaper som krävs för att driva tvärsektoriella processer som stimulerar till socialt lärande och kommunikativ handling. Därtill ska studenterna visa på färdigheter i processledning, presentationsteknik och konfliktlösning. Vissa moment kan förekomma på engelska. Grundläggande behörighet Platsgaranti helfart vt 11, start v. 13 Samhällsgeografi (1–30) 30 hp

Samhällsgeografin fokuserar på kunskaper om det moderna samhällets uppkomst och förändring ur ett rumsligt perspektiv med utgångspunkt från städers sociala landskap, upplevelseekonomins och globaliseringens HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 139

Samhälls-, beteendevetenskap och vård • Kurser villkor och samhällsplanering för kreativa ekonomier. Samhällsgeografin söker sätta begrepp som socialgeografi, städer, den kreativa klassen, samhällsentreprenörskap, kollaborativ planering och kulturekonomi i ett nutida rumsligt sammanhang. Vissa moment kan förekomma på engelska. Grundläggande behörighet Platsgaranti helfart ht 10, start v. 35

Omvårdnad Den ojämlika hälsan 15 hp A Kursen är på avancerad nivå och syftar till att fördjupa kunskaper i genusvetenskap och hur hälsan påverkas av demografiska förhållanden som ålder, civilstånd, socialgrupp, genus, sexualitet, etnicitet och segregation. Kursen avser också att fördjupa kunskaper och förståelse för det könsrelaterade våldets dynamik, kännetecken och konsekvenser samt myndigheters, organisationers och hälso- och sjukvårdens ansvar, samverkan och bemötande av våldsutsatta individer.

Behörighetskrav: kandidatexamen 180 hp med minst 90 hp i omvårdnad eller motsvarande halvfart vt 11, start v. 03, distans/campus D Etik och estetik med inriktning omvårdnad 7,5 hp

Kursen behandlar omvårdnadens etik, etik i hälsobefrämjande arbete och etiskt förhållningssätt i kulturell omvårdnad. Kursen behandlar vidare omvårdnad som konst och användandet av estetik för att skapa läkande miljöer och situationer. Behörighetskrav: legitimerad sjuksköterska alternativt omvårdnad 30 hp Platsgaranti halvfart ht 10, start v. 35, distans/campus, Varberg D Hälsa och livsstil I, 15 hp A Kursen är på avancerad nivå och behandlar hälsa och hälsofrågor i ett brett perspektiv. Miljö- och hälsofrågor relateras till hälsa/ohälsa hos individer, grupper och befolkning. Samband mellan socioekonomiska och kulturella faktorer, ålder, kön och hälsa/ohälsa belyses och problematiseras liksom de globala riskerna med nutidens levnadsvanor och livsstil för individ och miljö. 140 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

Behörighetskrav: kandidatexamen 180 hp med minst 90 hp i omvårdnad eller motsvarande halvfart ht 10, start v. 35, distans/campus D

Omvårdnad (61–90) 30 hp

Följande tre delkurser ingår: Vetenskaplig teori och metod II 7,5 hp; Omvårdnad med inriktning förbättringskunskap 7,5 hp; Omvårdnad – vetenskapligt arbete 15 hp.

Hälsoteorier 7,5 hp

Kursen behandlar hälsoprocessens villkor, hälsoteorier och hälsofrämjande arbete ur olika perspektiv och folkhälsa. Behörighetskrav: legitimerad sjuksköterska alternativt omvårdnad 30 hp Platsgaranti halvfart ht 10, start v. 45, distans/campus, Varberg D Nutrition 15 hp A

Kursen är på avancerad nivå och behandlar hälsa och hälsofrågor främst ur ett nutritionsperspektiv där olika teorier om kostens betydelse för hälsan diskuteras. Kursens tyngdpunkt ligger i hur så kallade sanningar inom näringslära skapas. Utgångspunkten är vetenskapliga artiklar och hur resultaten tolkas och omformas till råd och rekommendationer om hur vi bör äta och leva för att ge förutsättningar för ett långt och sjukdomsfritt liv. Behörighetskrav: kandidatexamen 180 hp med minst 90 hp i omvårdnad eller motsvarande halvfart vt 11, start v. 03, distans/campus D

Omvårdnad (31–60) 30 hp

Inom disciplinen omvårdnad utvecklas kunskap om hur hälsa kan bevaras, upprätthållas och återvinnas, om ett gott liv trots ohälsa, sjukdom eller funktionshinder och om hur lidande kan lindras. Omvårdnad utgår från behov och problem relaterade till hälsa och ohälsa, och avser att hjälpa människor utifrån deras resurser (kraft, vilja, förmåga, tillgång till stöd) med respekt för människors integritet och självbestämmande. Följande fyra delkurser ingår: Vetenskaplig teori och metod I, 7,5 hp; Omvårdnadsteorier 7,5 hp; Etik och estetik med iniktning omvårdnad 7,5 hp; Hälsoteorier 7,5 hp. Dessa kan även sökas separat. Behörighetskrav: legitimerad sjuksköterska alternativt omvårdnad 30 hp Platsgaranti halvfart vt 11, start v. 03, fortsätter ht 11, distans/campus D

Behörighetskrav: Omvårdnad (1–60) 60 hp Platsgaranti halvfart ht 10, start v. 35, fortsätter vt 11, distans/campus, Varberg D Omvårdnad med inriktning mot nutrition 7,5 hp

Kursen behandlar näringsfysiologi samt fysiologiska, psykologiska, sociala och kulturella faktorers inverkan på födointag och näringsstatus samt sjuksköterskans ansvar att bedöma nutritionsstatus, planera, genomföra, utvärdera och dokumentera insatta åtgärder för att förebygga eller behandla malnutrition. Behörighetskrav: omvårdnad 60 hp alternativt legitimerad sjuksköterska helfart ht 10, start v. 50 helfart vt 11, start v. 18 Omvårdnad med inriktning mot palliativ vård 7,5 hp

Kursen behandlar den teoretiska grunden för professionell omvårdnad inom området palliativ vård med fokus på symtomkontroll, lagarbete, kommunikation, relation och stöd till närstående samt det egna förhållningssättets betydelse för att kunna utföra palliativ omvårdnad av hög kvalitet. Behörighetskrav: omvårdnad 60 hp alternativt medellång vårdutbildning helfart ht 10, start v. 50, Varberg helfart vt 11, start v. 18, Varberg Omvårdnad med inriktning mot smärta och smärtbehandling 7,5 hp

Kursen ger kunskaper om och förståelse för personer med smärta samt kunskaper om smärtanalys och olika strategier för smärtbehandling. Behörighetskrav: omvårdnad 60 hp alternativt medellång vårdutbildning helfart ht 10, start v. 50, Varberg helfart vt 11, start v. 18, Varberg Omvårdnad – vetenskapligt arbete 15 hp

Examensarbete för kandidatexamen.

A = Avancerad nivå D = Distansutbildning. Träffar kan förekomma, se s. 157.

Samhälls-, beteendevetenskap och vård • Kurser Behörighetskrav: Omvårdnad (1–60) 60 hp samt Vetenskaplig teori och metod I, 7,5 hp och Omvårdnad med inriktning på förbättringskunskap 7,5 hp eller motsvarande Platsgaranti halvfart vt 11, start v. 03, distans/campus, Varberg D Omvårdnad – vetenskapligt arbete 15 hp A

Examensarbete för magisterexamen. Behörighetskrav: kandidatexamen i omvårdnad eller motsvarande samt 7,5 hp ämnesspecifik litteraturkurs inom omvårdnad avancerad nivå och 7,5 hp i vetenskaplig metod avancerad nivå eller motsvarande Platsgaranti halvfart vt 11, start v. 03 Omvårdnad 30 hp A Följande tre delkurser ingår: Litteraturstudier riktat mot specifikt område inom omvårdnad 7,5 hp; Vetenskaplig metod 7,5 hp; Omvårdnad, vetenskapligt arbete 15 hp.

Behörighetskrav: Omvårdnad (1–90) 90 hp Platsgaranti halvfart ht 10, start v. 35, fortsätter vt 11 Omvårdnadsteorier 7,5 hp

Kursen behandlar omvårdnadsteorier och hur teorierna kan användas i praktiskt omvårdnadsarbete. Kursen handlar också om transkulturell omvårdnad. Behörighetskrav: legitimerad sjuksköterska alternativt omvårdnad 30 hp Platsgaranti halvfart vt 11, start v. 13, distans/campus D Prevention inom kardiologisk vård 7,5 hp A

Kursen syftar till fördjupade kunskaper om prevention och rehabilitering i ett genusoch mångfaldsperspektiv. Kursen innehåller senaste rön om hälsoriskfaktorer av betydelse för uppkomst av hjärtsjukdom samt organisering, genomförande och utvärdering av olika typer av prevention och rehabilitering. Stor vikt läggs vid teamsamverkan och pedagogikens betydelse för motivation till livsstilsförändringar. Behörighetskrav: kandidatexamen

180 hp med minst 90 hp i omvårdnad eller motsvarande halvfart ht 10, start v. 45, distans/campus D Studenthandledning 7,5 hp A Kursen ger fördjupade kunskaper om och förståelse för handledning av vård-/ omsorgsstuderande på grund- och avancerad nivå.

Behörighetskrav: medellång vård-/ omsorgsutbildning eller motsvarande Platsgaranti halvfart vt 11, start v. 03 Vetenskaplig teori och metod I, 7,5 hp

Kursen behandlar vetenskapsteori, forskningsetik, forskningsprocessen och vetenskaplig metod samt tränar kritisk värdering av forskning och forskningsresultat och dess användning i praktiken. Behörighetskrav: legitimerad sjuksköterska alternativt omvårdnad 30 hp Platsgaranti halvfart vt 11, start v. 03, distans/campus D Vetenskapsteori, vetenskaplig metod och forskningsetik 15 hp A

Kursen är på avancerad nivå och har som mål att stimulera en forskningsetisk reflektion samt att fördjupa kunskaper om ontologiska och epistemologiska antaganden som ligger till grund för val av forskningsansatser och analysmetoder. Kursen avser också att fördjupa kunskapen om kvalitativ forskningsmetod (särskilt kvalitativ innehållsanalys) och kvantitativa forskningsmetoder, för- och nackdelar med dessa ansatser och på vilket sätt de kan komplettera varandra. Behörighetskrav: kandidatexamen 180 hp med minst 90 hp i omvårdnad eller motsvarande halvfart ht 10, start v. 35, distans/campus D

Pedagogik Anpassad fysisk aktivitet (AFA) för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar 15 hp

Kursen erbjuder teoretiska och praktiskpedagogiska kunskaper om anpassad fysisk aktivitet för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar. Kursen ut-

går från ett brett perspektiv på hälsa där såväl fysiska, psykiska, sociala och existentiella aspekter belyses. Du utvecklar din förståelse för ett inkluderande förhållningssätt inom skola, barnoch handikappomsorg, habilitering, fritid och idrott. Grundläggande behörighet halvfart ht 10, start v. 35, distans/campus D Att undervisa i högre utbildning II 7,5 hp A

Kursen är en behörighetsgivande högskolepedagogisk fortsättningskurs. Dess huvudsakliga innehåll inriktas mot lärprocesser och undervisningsfärdigheter. Syftet med kursen är att utveckla ett förhållningssätt till läraruppgiften som är gynnsamt för studenterna, kollegiet och läraren själv. Behörighetskrav: Att undervisa i högre utbildning I, 7,5 hp eller motsvarande samt erfarenhet av att undervisa i högre utbildning eller motsvarande kvartsfart ht 10, start v. 35 Företagshälsovård och den egna yrkesrollen 15 hp

I denna kurs kan du lära dig mer om vilka hälsopedagogiska utmaningar samhället står inför när det gäller dagens barn/ungdomar, vuxna och äldre. I kursen utvecklar du teoretiska kunskaper om de samband som finns mellan hälsa, livsstil och levnadsvanor för människor i olika sociala sammanhang och hur kunskapen om dessa samband kan omsättas i praktiskt hälsoarbete. Grundläggande behörighet halvfart ht 10, start v. 35 halvfart ht 10, start v. 35, HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 141

Samhälls-, beteendevetenskap och vård • Kurser distans/internet D Hälsopedagogik 15 hp

Denna kurs ger dig en bred ämnesintroduktion till hälsopedagogikområdet och riktar sig till dig som är intresserad av hälso- och livsstilsfrågor och vill arbeta med att vägleda andra till medvetna hälsofrämjande val. Du läser om pedagogiska teorier och hälsoteorier som är relevanta för förstå hälsopedagogiskt arbete. Innehållet präglas av en helhetssyn på människors hälsa i livets alla åldrar. Grundläggande behörighet halvfart ht 10, start v. 35 halvfart ht 10, start v. 35, distans/internet D Hälsopedagogiska arenor 15 hp

I kursen kan du utveckla kunskaper om olika hälsopedagogiska arenor – till exempel skolor, arbetsplatser, äldreboenden – där du når barn/ungdomar, vuxna och äldre. Du får möjlighet att utveckla teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter om hur det hälsopedagogiska arbetet kan organiseras inom de arenor som du vill arbeta hälsofrämjande med. Grundläggande behörighet halvfart vt 11, start v. 03 halvfart vt 11, start v. 03, distans/internet D Hälsopedagogiska strategier 15 hp

I kursen studeras olika faktorer som har betydelse vid förändringsarbete inom hälsoområdet. Utifrån kunskaper om dessa faktorer har du möjlighet att utveckla teoretiska kunskaper om och färdigheter i att använda hälsopedagogiska strategier för lärande; till exempel motiverande samtal, hälsokommunikation och empowerment. Grundläggande behörighet halvfart vt 11, start v. 03 halvfart vt 11, start v. 03, distans/internet D Introduktion till företagshälsovård 15 hp

samt kunskaper i att utveckla arbetslivspedagogiska strategier för hälsofrämjande förändringsarbete på individ-, gruppoch organisationsnivå. Grundläggande behörighet halvfart ht 10, start v. 35, distans/campus D Introduktion till pedagogik 15 hp

I kursen lär du dig grunderna i både historiska perspektiv på pedagogik och samtida teorier om lärande. I kursen fokuseras aktuella teorier som är användbara för att utveckla lärande inom pedagogikens olika delområden, till exempel arbetsliv, skola/utbildning, fritid, hälsa och media. I kursen genomförs ett projekt där du använder ett aktuellt teoretiskt perspektiv i relation till en egen vald verksamhet. Grundläggande behörighet halvfart ht 10, start v. 35 halvfart ht 10, start v. 35, distans/internet D Kundperspektiv inom företagshälsovård 15 hp

I denna kurs får du kunskaper i strategiskt hälsopedagogiskt arbete, kundens organisation samt om utvecklings- och förändringsprocesser i arbetslivet. Målet är att du utifrån teori och aktuell forskning kan utveckla en helhetssyn på hälsofrågor i arbetslivet utifrån ett kundperspektiv, där kommunikation, arbetslivspedagogik och kunskaper i samverkan är centrala delar. Grundläggande behörighet halvfart ht 10, start v. 35, distans/campus D Lärande och undervisning i högre utbildning 15 hp A

Kursen är en högskolepedagogisk utbildning på avancerad nivå som ger behörighet att söka anställning som lärare inom högre utbildning. Dess huvudsakliga innehåll inriktas mot vuxnas lärprocesser och lärares undervisningsfärdigheter. Syftet med kursen är att utveckla ett förhållningssätt till läraruppgiften vilket är gynnsamt för studenterna, kollegiet och läraren själv. Behörighetskrav: kandidatexamen eller motsvarande kvartsfart ht 10, start v. 35, fortsätter vt 11 kvartsfart vt 11, start v. 03,

fortsätter ht 11 Mediepedagogiska perspektiv 15 hp

I kursen studerar vi på vilka sätt internet och digitala medier förändrar våra möjligheter att lära och uttrycka oss samt hur sådan kommunikation kan tas tillvara i kultur- och arbetsliv. Du får också möjlighet att lära dig att teoretiskt och praktiskt använda teorier och begrepp för att analysera människors villkor och sociala liv i ett föränderligt samhälle. Grundläggande behörighet halvfart ht 10, start v. 35 halvfart ht 10, start v. 35, distans/internet D Mediepedagogiska praktiker i arbetslivet 15 hp

Kursen vänder sig till dig som är intresserad av hur nya mediekulturer kan utvecklas och användas när man planerar för lärande inom organisation och näringsliv. I kursen får du stifta bekantskap med begrepp och teoriers tillämpning i aktuell forskning rörande vuxnas lärande i ett föränderligt arbetsliv. I kursen ingår ett mindre projekt. Grundläggande behörighet halvfart vt 11, start v. 03 halvfart vt 11, start v. 03, distans/internet D Mediepedagogiska praktiker i kulturlivet 15 hp

Kursen vänder sig till dig som är intresserad av hur digitala mediekulturer kan utvecklas och användas när man planerar för lärande inom skola/utbildning, museer och andra kulturinstitutioner. I kursen får du stifta bekantskap med begrepp och teoriers tillämpning i aktuell forskning rörande såväl barn och ungas som vuxnas mediekultur. I kursen ingår ett mindre projekt. Grundläggande behörighet halvfart vt 11, start v. 03 halvfart vt 11, start v. 03, distans/internet D Pedagogikens forskningsmetoder I, 15 hp

I kursen lär du dig om och får praktiska erfarenheter av att samla in, bearbeta och värdera information vetenskapligt. Du studerar de teorier som styr en forskares praktiska arbete inom pedagogikens del-

A = Avancerad nivå D = Distansutbildning. Träffar kan förekomma, se s. 157.

Samhälls-, beteendevetenskap och vård • Kurser områden. Du lär dig också att förstå och argumentera för olika forskningsmetoders kvalitet och användbarhet utifrån filosofiska och historiskt utvecklade forskningstraditioner inom pedagogikämnet. Behörighetskrav: Pedagogik (1–60) 60 hp eller motsvarande halvfart vt 11, start v. 03 Pedagogikens forskningsmetoder II 15 hp A

I denna kurs får du möjlighet att praktiskt utforska och pröva olika forskningsmetoder som används inom den forskning som bedrivs av forskare på Högskolan i Halmstad. I anslutning till det praktiska arbetet med olika forskningsmetoder är målet att fördjupa dina teoretiska kunskaper om vetenskapsteoretiska perspektiv och traditioner som utvecklats inom pedagogikämnet. Behörighetskrav: Pedagogik (1–90) 90 hp samt Pedagogikens forskningsmetoder I, 15 hp eller motsvarande halvfart ht 10, start v. 35

Pedagogiskt forskningsarbete I, 15 hp

I kursen lär du dig att planera och genomföra pedagogiskt forskningsarbete inom ett område som du själv väljer. Du studerar etablerade forskares rapporter och artiklar där ny kunskap presenteras och får därigenom både nya kunskaper och redskap för att själv bedriva forskningsarbete. Din nya kunskap presenterar du i en uppsats så att den kan spridas och komma till användning i samhällsutvecklingen. Behörighetskrav: Pedagogik (1–60) 60 hp inklusive Pedagogikens forskningsmetoder I, 15 hp eller motsvarande halvfart vt 11, start v. 03 Pedagogiskt forskningsarbete II 15 hp A

I kursen kan du fördjupa du din förmåga att planera och genomföra eget pedagogiskt forskningsarbete. Du läser och diskuterar nationell och internationell aktuell forskning och vidareutvecklar utifrån detta din egen forskning. Din nya kunskap presenterar du i en uppsats eller en vetenskaplig artikel så att den kan spridas och komma till användning i samhällsutvecklingen och i forskarsamhället.

Behörighetskrav: Pedagogik (1–90) 90 hp inklusive Pedagogiskt forskningsarbete I, 15 hp samt Pedagogikens forskningsmetoder II 15 hp eller motsvarande halvfart ht 10, start v. 35 Projektarbete och projektledning inom företagshälsovård 15 hp

I kursen lär du dig hur vuxnas lärande kan planeras och organiseras i vidareutbildning inom utbildningssystemet och kompetensutveckling i arbetslivet, inom både näringsliv och offentlig verksamhet. Genom att studera teorier om livslångt lärande, som bygger på aktuell forskning, kan du utveckla kunskaper och färdigheter som du kan använda när du ska genomföra olika typer av vuxenpedagogiskt arbete. Grundläggande behörighet halvfart ht 10, start v. 35 halvfart ht 10, start v. 35, distans/internet D

Psykologi Arbetspsykologi (61–90) 30 hp

I denna kurs får studenterna fördjupade kunskaper i såväl kvantitativ som kvalitativ forskningsmetod och analys. Dessa kunskaper är viktiga för att förstå och kritiskt kunna analysera arbetspsykologisk forskning. Vidare ingår egen vald fördjupning inom det arbetspsykologiska forskningsområdet. Kursen avslutas med att studenterna förbereder och genomför ett empiriskt arbete under handledning. Detta arbete dokumenteras i enlig-

het med riktlinjer för dokumentation av vetenskapliga arbeten samt diskuteras på ett seminarium som avslutar kursen. Behörighetskrav: Arbetspsykologi (31–60) 30 hp eller motsvarande helfart ht 10, start v. 35 Arbetspsykologiska grunder 7,5 hp

I kursen behandlas ämnen som rekrytering, arbetsmotivation och psykosociala arbetsmiljöfrågor. I kursen diskuteras hur psykologisk kunskap om skillnader mellan människor och teorier om motivation kan användas för att förstå hur arbetet påverkar produktivitet och välbefinnande. Grundläggande behörighet halvfart vt 11, start v. 03 Att arbeta som rådgivare mot grupper och organisationer i arbetslivet och idrottsrörelsen 30 hp A

Kursen utgör andra delen av en utbildning i tillämpad psykologi. Kursen ges i två varianter, den ena riktad mot idrottsområdet med speciell betoning på teamutveckling och ledarskap, den andra profilerad mot arbetslivet med betoning på arbetsmiljöarbete, grupputveckling/konflikthantering och ledarskap. Kursens syfte är att ge förutsättningar för rådgivnings- och utvecklingsarbete inom valt arbetsområde. Kursen innehåller tilllämpade moment, seminarier och workshoppar. Dessutom ingår presentationsträning och handlett praktiskt arbete med grupper. Behörighetskrav: Att arbeta som idrottspsykologisk rådgivare 30 hp alternativt, Att arbeta som psykologisk rådgivare i arbetsliv och organisation 30 hp eller motsvarande halvfart ht 10, start v. 35, fortsätter vt 11

Barns och ungdomars utveckling genom idrott: ett internationellt perspektiv i teori och praktik 15 hp

Huvudsyftet är att förvärva kunskap om barns och ungdomars utveckling i idrott. Vidare syftar kursen till att utveckla förståelse om hur man arbetar med barn och ungdomar praktiskt i en idrottslig miljö. Dessutom syftar kursen till att jämföra trender och hur barn och ungdomars idrott är uppbyggd i olika länder. Slutligen syftar kursen till att utHÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 143

Samhälls-, beteendevetenskap och vård • Kurser veckla kunskap kring skrivandet av rapporter i ett valt ämnesområde inom fältet barnoch ungdomsidrott.

betsperspektiv, aktivitetsperspektiv samt det sociala perspektivet som påverkansfaktorer för individens hälsa.

Behörighetskrav: ett års studier (60 hp) i psykologi inriktning idrott, idrottsvetenskap eller motsvarande helfart vt 11, start v. 03 (undervisningen bedrivs på engelska)

Behörighetskrav: Hälsopsykologi I – teoretiska perspektiv 7,5 hp halvfart vt 11, start v. 03

Grunder inom idrottsskador 7,5 hp

I kursen studeras idrottsskador och rehabilitering ur två perspektiv: det psykologiska perspektivet, med bland annat fokus på psykologiska reaktioner och hantering av idrottsskador, samt det medicinska perspektivet, där vanliga idrottsskador tas upp och hur dessa påverkar funktionen. Behörighetskrav: Rörelseapparatens anatomi I eller motsvarande kvartsfart ht 10, start v. 35

Idrottsskada och rehabilitering: ett internationellt perspektiv i teori och praktik 7,5 hp

Syftet är att diskutera psykologiska markörer som kan förklara idrottsskador utifrån Williams och Anderséns modell från 1998. Vidare betonas olika teoretiska modeller som kan förklara psykologiska reaktioner och hur man handskas med skador inom idrotten. Dessutom poängteras förståelsen av olika adaptiva och maladaptiva reaktioner på idrottsskador och hur dessa bemästras samt göra studenten förtrogen med de tillämpade aspekterna av idrottspsykologi och rehabilitering.

Humor och hälsa 15 hp

Kursen fokuserar på humorns roll och betydelse i ett hälsoperspektiv. Fenomenet humor kommer att belysas från olika psykologiska infallsvinklar och relateras till aktuell humorforskning, exempelvis humor, stress och coping. Kursen vill också betona olika humortillämpningar i samhället, exempelvis sjukhusclownernas arbete med svårt sjuka barn. Såväl konstruktiva som destruktiva förhållningssätt i relation till olika humorprocesser kommer att diskuteras, exempelvis humorns roll i olika mobbningssammanhang. Grundläggande behörighet halvfart vt 11, start v. 03 Hälsopsykologi I – teoretiska perspektiv 7,5 hp

I kursen studeras hur relationen mellan människors sociala förhållanden, personlighet och beteenden påverkar hennes välbefinnande eller ohälsa. Du får lära dig modeller som beskriver medicinska, sociala och psykologiska faktorers gemensamma bidrag till hälsa och ohälsa. Grundläggande behörighet halvfart ht 10, start v. 35 Hälsopsykologi II 7,5 hp

Kursen presenterar hälsopsykologi ur olika perspektiv som är aktuella under individens livslopp. Du får ta del av utvecklingsperspektiv, genusperspektiv, ar144 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

Behörighetskrav: ett års studier (60 hp) i psykologi inriktning idrott, idrottsvetenskap eller motsvarande helfart vt 11, start v. 18 (undervisningen bedrivs på engelska) Karriärutveckling och övergångar inom idrotten: ett internationellt perspektiv i teori och praktik 7,5 hp

Kursen syftar till att hjälpa studenten att förstå en idrottskarriär som en process med ett antal steg och övergångar. Den överbryggar också teori och praktik med fokus på karriärutveckling/ -övergångar inom forskning som tillämpning. Behörighetskrav: ett års studier (60 hp) inom psykologi inriktning idrott, idrottsvetenskap eller motsvarande helfart vt 11, start v. 13 (undervisningen bedrivs på engelska) Ledarskap och gruppdynamik 7,5 hp

Kursen syftar till att ge ett arbetspsykologiskt perspektiv på ledarskap och gruppdynamik. Aspekter som feedback, motivation, teamkultur, problemlösning och kreativitet samt stress och beslutsfattning tillämpas och analyseras. Kursen bygger på upplevelsebaserat lärande i grupp både utomhus och inomhus. Grundläggande behörighet halvfart vt 11, start v. 13

Ledarskapets psykologi 7,5 hp

Kursen syftar till att studera nyare psykologiska perspektiv på ledarskap. I kursen diskuteras social identitet, processbaserat ledarskap och ledarskap som en relation. Vidare analyseras ledarskapseffektivitet samt effekter av att vara i ledarposition. I kursen ingår laborationer och tillämpning. Grundläggande behörighet halvfart ht 10, start v. 45 Mellanmänskliga konflikter i arbetslivet 7,5 hp

I kursen behandlas konflikt mellan människor utifrån socialkognitiva teorier, relationsteorier samt det psykodynamiska perspektivet. Aspekter som diskuteras är konflikters grunder, effektiv kommunikation och konfrontation, eskalering och försoning. I kursen ingår laborationer och tillämpning. Grundläggande behörighet halvfart vt 11, start v. 03 Personurval: personbedömning och rekrytering 7,5 hp

Kursen syftar till att lägga grunderna för arbetsanalys och personspecifikation för olika arbetssituationer samt att med utgångspunkt från differentialpsykologiska och testteoretiska begrepp diskutera och analysera olika metoder för personbedömning i ett rekryteringssammanhang. Grundläggande behörighet helfart ht 10, start v. 35 Psykologi (1–30) 30 hp

Kursen är en introduktion i psykologi och handlar om hur människor tänker, känner, upplever, beter sig och utvecklas. Kursen inleds med en allmän introduktion. Delkursen Personlighetspsykologi handlar om olika synsätt på hur vår personlighet kan förstås. Vidare studeras utvecklingspsykologi som handlar om hur tankar, känslor och beteende formas och utvecklas utifrån såväl sociala som biologiska och kulturella perspektiv. Kursen avslutas med socialpsykologi, som handlar om hur vi tänker kring, påverkas av och relaterar till andra människor. Grundläggande behörighet helfart ht 10, start v. 35 Psykologi (31–60) 30 hp

Kursen är uppdelad i fyra delkurser och

A = Avancerad nivå D = Distansutbildning. Träffar kan förekomma, se s. 157.

Samhälls-, beteendevetenskap och vård • Kurser ger en fördjupning inom områdena kognition, emotion och vetenskaplig metod. I delkursen Kognition studeras kognitiva fenomen, som exempelvis tänkande, minne, problemlösning och beslutsfattande. I delkursen Emotion studeras emotionella fenomen som affekter, emotionell utveckling, anknytning, empati och klinisk psykologi. I Metodkursen ges grunderna för vetenskaplig forskning. Som avslutning på kursen genomförs ett empiriskt uppsatsarbete.

intresset riktas mot idrottares prestation och välbefinnande. Här studeras idrottspsykologiska begrepp såsom motivation, självförtroende och stresshantering. Dessutom behandlas ledarskap och grupputveckling liksom barn och ungdomars idrottande. Avslutningsvis studeras grunderna i psykologi inriktat mot fysisk aktivitet och träning.

Behörighetskrav: psykologi (1–30) 30 hp helfart vt 11, start v. 03

Psykologi inriktning idrott (31–60) 30 hp

Psykologi (61–90) 30 hp

I denna kurs får studenterna fördjupade kunskaper i såväl kvantitativ som kvalitativ forskningsmetod och analys. Dessa kunskaper är nödvändiga för att förstå och kritiskt kunna analysera psykologisk forskning. Vidare ingår ett eget valt fördjupningsområde. Kursen avslutas med att studenterna förbereder och genomför ett empiriskt arbete under handledning. Arbetet dokumenteras i enlighet med riktlinjer för dokumentation av vetenskapliga arbeten samt diskuteras på ett seminarium som avslutar kursen. Behörighetskrav: psykologi (1–60) 60 hp helfart ht 10, start v. 35 Psykologi 30 hp A

Kursen är på avancerad nivå och består av olika delmoment, såsom vetenskapsteori, forskningsetiska förhållningssätt, fördjupning i statistiska och kvalitativa analysmetoder samt ämnesfördjupning. Ämnesfördjupningen innebär att studenten fördjupar sig inom ett eget valt område inom det allmänpsykologiska forskningsfältet. Kursen mynnar ut i genomförande, dokumentation samt försvarande av en empirisk undersökning inom ramen för det valda psykologiska ämnesområdet. Behörighetskrav: psykologi (1–90) 90 hp. helfart vt 11, start v. 03

Psykologi inriktning idrott (1–30) 30 hp

I denna kurs studeras grunderna i idrottspsykologi. Avstamp tas i den allmänna psykologin och därefter sätts fokus på det idrottspsykologiska fältet där

Grundläggande behörighet helfart ht 10, start v. 35

I denna kurs studeras hur människor tänker, hanterar information samt hur tankar påverkar idrottsliga prestationer. I kursen ingår praktiska moment. Dessa kan handla om att föreläsa för idrottare inom det idrottspsykologiska området, till exempel motivation, självförtroende och stresshantering. Inom metodkursen ges grunderna i vetenskaplig forskning. Som avslutning genomförs, analyseras och dokumenteras en empirisk studie inom det idrottspsykologiska området. Behörighetskrav: Psykologi inriktning idrott (1–30) 30 hp. helfart vt 11, start v. 03 Psykologi inriktning idrott (61–90) 30 hp

I denna kurs får studenterna fördjupade kunskaper inom såväl den kvantitativa som kvalitativa forskningsmetodiken. Dessa kunskaper är nödvändiga för att förstå och kritiska kunna tolka idrottspsykologisk forskning. Vidare ges möjlighet att studera eget valt fördjupningsområde samt avrapportera detta. Kursen avslutas med att studenterna genomför och utvärderar eget forskningsarbete under handledning av erfarna idrottsforskare. Behörighetskrav: psykologi inriktning idrott (1–60) 60 hp helfart ht 10, start v. 35 Psykologi inriktning idrott 30 hp A Kursen är på avancerad nivå och består av olika delmoment, såsom vetenskapsteori, forskningsetiska förhållningssätt, fördjupning i statistiska och kvalitativa analysmetoder samt ämnesfördjupning. Ämnesfördjupningen innebär att studenten fördjupar sig inom ett eget valt område inom det idrottspsykologiska forskningsfältet. Kursen avslutas med

genomförande, dokumentation samt opposition på en empirisk undersökning inom ramen för det valda idrottspsykologiska ämnesområdet. Behörighetskrav: psykologi inriktning idrott (1–90) 90 hp helfart vt 11, start v. 03 Psykologi – allmän ämnesintroduktion 7,5 hp

Kursen innehåller en orientering om psykologins teorier, metoder och användningsområden. Inledningsvis studeras psykologin som vetenskap och det moderna vetenskapliga tänkandet. Därefter behandlas delar av individens biologiska utveckling, motivation och emotion, kognitiva förmågor, arv- och miljöfaktorer samt perception, medvetande, inlärning, minne, språk, stress och stresshantering. Grundläggande behörighet kvartsfart ht 10, start v. 35, distans/internet D Psykologi – idrottspsykologi I, 7,5 hp

Kursen innehåller en orientering om idrottspsykologin som vetenskap samt kunskaper om hur psykologiska faktorer och processer påverkar individen i idrottsutövandet. Kursen inriktar sig främst mot prestations- och tävlingsidrott och behandlar bland annat nervositet och stresshantering, koncentration, motivation, självförtroende och målsättningsarbete. Grundläggande behörighet kvartsfart ht 10, start v. 35, distans/internet D Psykologi – personlighetspsykologi 7,5 hp

Kursen behandlar personlighetspsykologins teorier, resultat och användningsområden samt belyser teorier och centrala frågeställningar kring bland annat personlighetsutvecklingen och dess betydelse för avvikande beteenden. Grundläggande behörighet kvartsfart ht 10, start v. 35, distans/internet D Psykologi – socialpsykologi 7,5 hp

Kursen presenterar individen som en medlem i en grupp och i ett samhälle och avser att belysa socialpsykologiska HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 145

Samhälls-, beteendevetenskap och vård • Kurser begrepp, teorier, metoder och användningsområden. Utifrån modern forskning behandlas begrepp som social kognition, attityder, grupprocesser och ledarskap. Grundläggande behörighet kvartsfart vt 11, start v. 03, distans/internet D Psykologi – socialpsykologi med inriktning idrott 7,5 hp

Kursen presenterar individen som en medlem i en grupp och avser att belysa socialpsykologiska begrepp, teorier, metoder och användningsområden. I kursen studeras specifikt social- och grupppsykologi inom idrotten. Exempel på innehåll är gruppstruktur och roller, ledarskap och kommunikation, attityder och aggression inom idrotten, lagsammanhållning och grupprocesser samt teambuilding.

Psykologi: ledarskap inom barnoch ungdomsidrott 7,5 hp

Kursen behandlar barn och ungdomars utveckling inom idrotten. Här studeras lämplig ålder att börja idrotta, deltagande i olika idrotter, idrottens miljö och struktur, självkänsla, föräldrainvolvering, karriärövergångar, motivation att idrotta samt drop-out problematiken inom idrotten. Speciellt betonas ledarskap och organisation av barn och ungdomsidrott. Grundläggande behörighet kvartsfart vt 11, start v. 03, distans/internet D Psykosocial arbetsmiljö: teoretiska perspektiv 7,5 hp

Grundläggande behörighet kvartsfart vt 11, start v. 03, distans/internet D

I kursen behandlas de förhållanden i arbetet som ställer krav på psykiska resurser och som kan motverka eller främja psykiskt och socialt välmående och utveckling. Vidare studeras hur ohälsosam stress uppstår och hur den kan bemötas i en arbetsorganisation och i individers attityder till arbetet.

Psykologi – utvecklingspsykologi 7,5 hp

Grundläggande behörighet halvfart vt 11, start v. 13

I denna kurs studeras olika utvecklingspsykologiska perspektiv inom psykologin. Människan belyses framför allt utifrån ett barnoch ungdomsperspektiv, där tyngdpunkt läggs vid teorier om individens kognitiva, sociala och personlighetsmässiga utveckling. Grundläggande behörighet kvartsfart vt 11, start v. 03, distans/internet D Psykologi: motions- och hälsopsykologi 7,5 hp

Kursen fokuserar på grundläggande frågor inom det idrotts- och hälsopsykologiska området. Här poängteras aspekter kring idrott, hälsa, välbefinnande och motionsidrott. Exempel på faktorer och processer som beaktas är betydelsen av fysisk aktivitet, självkänsla och kroppsuppfattning, träning och emotioner, beteendeförändringar och upprätthållandet av regelbunden fysisk aktivitet. Grundläggande behörighet kvartsfart ht 10, start v. 35, distans/internet D

146 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

Samtalsprocesser och metoder: psykologiska teorier om samspel 7,5 hp

Kursen syftar till att ge grundläggande kunskaper och medvetenhet om psykologiska skeenden i samtalssituationer. Den syftar även till att utveckla studentens egen förmåga att använda samtal och intervjuer i sin yrkesutövning. Kursen omfattar delar av personlighets-, utvecklings- och socialpsykologisk teori samt övningar i samtals- och intervjuteknik. Grundläggande behörighet halvfart ht 10, start v. 45 Utvecklingspsykologi med genusperspektiv 7,5 hp

Den traditionella synen på könsskillnader inom psykologisk teori jämförs med kunskapsbildning som utgår från genuspsykologi. Hur psykologin hanterar könsidentitetsfrågor är centralt. Grundläggande behörighet halvfart vt 11, start v. 13

Socialpsykologi Socialpsykologi (1–30) 30 hp

Vi studerar samspelet mellan människor i grupper, organisationer och i andra former av möten mellan människor. Kursen ger en översikt över klassiska och moderna socialpsykologiska teorier. Den ger också kunskaper om socialpsykologiska metoder som deltagande observation, djupintervju, experiment samt vetenskapsteori. Kursen syftar också till att socialpsykologiska teorier och metoder tillämpas på problemområden relaterade till frågor om jaget, roller, könsidentitet, social tillhörighet och meningsskapande. Grundläggande behörighet helfart ht 10, start v. 35 Socialpsykologi (31–60) 30 hp

I kursen sker en fördjupad läsning av de centrala socialpsykologiska inriktningarna som sedan tillämpas på vår tids samhälle och sociala relationer. Vi kommer särskilt att fokusera på hur relationer och kommunikation inom arbetsliv, organisationer och grupper kan förstås. I den avslutande uppsatskursen kommer studenterna att genomföra en empirisk studie som utförs med relevanta metodologiska redskap och som analyseras med hjälp av socialpsykologisk teori. I kursen studeras även praktisk samtalsmetodik. Behörighetskrav: socialpsykologi (1–30) 30 hp eller motsvarande helfart vt 11, start v. 03 Socialpsykologi (61–90) 30 hp

Kursens mål är att öka förmågan till självständig analys av socialpsykologiska företeelser genom en fördjupning och utveckling av frågeställningar som har behandlats i Socialpsykologi (1–60) 60 hp. Den socialpsykologiska teorin fördjupas särskilt i teman som genus, sociala relationer, organisationer och emotioner. Kursen avslutas med ett självständigt arbete (15 hp) som utgår ifrån en empirisk studie. I en uppsatsförberedande kurs om 15 hp läggs särskilt vikt vid att etiska aspekter samordnas med socialpsykologisk teori och metod. Behörighetskrav: socialpsykologi (1–60) 60 hp eller motsvarande helfart ht 10, start v. 35

A = Avancerad nivå D = Distansutbildning. Träffar kan förekomma, se s. 157.

Samhälls-, beteendevetenskap och vård • Kurser Socialt arbete Funktionshindrades livsvillkor och välbefinnande 7,5 hp

Kursen behandlar grundläggande perspektiv på människor med funktionshinder, deras livsvillkor och välbefinnande. En översikt över olika funktionsnedsättningar avseende orsaker, innebörd och sociala konsekvenser ges. Samhällets stöd till människor med funktionshinder belyses liksom det professionella sociala arbetet. Funktionshindrades egna upplevelser av sin situation och olika bemästringsstrategier är i fokus. Grundläggande behörighet helfart vt 11, start v. 08 Socialt arbete bland barn och unga – svenska och internationella erfarenheter 15 hp

Europeiska välfärdssystem befinner sig i en brytningstid. Familjens betydelse varierar och i vissa länder har ungdomsdomstolar och rättsväsende en central ställning. Denna kurs belyser och problematiserar samhällets insatser för utsatta barn och ungdomar med utgångspunkt i aktuell internationell forskning. Grundläggande behörighet halvfart vt 11, start v. 03 (undervisningen kan komma att bedrivas på engelska) Socialt arbete – ungdom och mångfald 7,5 hp

Kursen vänder sig till dig som är intresserad av socialt arbete med ungdomar och behandlar teorier om socialt ungdomsarbete samt olika ungdomsgruppers livsvillkor och förutsättningar. Kursen tar även upp strukturella perspektiv på ungdom utifrån exempelvis kön/genus och etnicitet.

brukarperspektiv och bedrivs huvudsakligen genom fältstudier. Här studerar du hur intentionerna i välfärdssystemen upplevs av brukarna. Behörighetskrav: ett års högskolestudier (60 hp) helfart vt 11, start v. 13 (undervisningen bedrivs på engelska) Äldres livsvillkor och välbefinnande 7,5 hp

Kursen behandlar teoretiska perspektiv på åldrandet samt äldres livsvillkor och välbefinnande kopplat till samhälleliga förändringar. Målet är att studenten ska få en teoretisk grund för ett reflekterande, etiskt förhållningssätt och en fördjupad kunskap om den åldrande människan, hennes välbefinnande och livsvillkor samt det professionella sociala arbetet. Grundläggande behörighet helfart vt 11, start v. 03

Sociologi Genus och samhälle 7,5 hp A

Kursen syftar till att ge fördjupningar i det mångfacetterade fältet genusvetenskap. Området är av central betydelse i en förståelse av samhällsfrågor och förändringar, framför allt i kombination med andra kärnämnen. Kursen bygger på kritisk läsning av aktuella debatter kring relevanta samhällsteman, såsom maktrelationer, familj, hälsa, arbete, jämställdhet och mångfald. Behörighetskrav: kandidatexamen i sociologi, socialpsykologi eller annat samhälls- och beteendevetenskapligt ämne helfart ht 10, start v. 40

Idrottssociologi 15 hp

Grundläggande behörighet kvartsfart ht 10, start v. 35 Välfärd för äldre och funktionshindrade: brukar- och verksamhetsperspektiv 15 hp

Kursen ger en översikt över de skandinaviska välfärdssystemen med särskilt fokus på äldre och funktionshindrade. I den första delen av kursen stiftar du bekantskap med såväl historiska som organisatoriska perspektiv. En viktig del här är lagstiftningen som styr verksamheten. Kursens andra halva fokuserar på

Kursen behandlar idrotten i samhället och samhället i idrotten. Samhällsförändringar spåras i nya former för idrottsutövande, idrottsorganisation och idrottsbetraktande. Idrotten som arena för könssocialisation, identitetssökande, integration och normskapande analyseras. Grundläggande behörighet halvfart vt 11, start v. 03 Introduktion till kriminologi 15 hp

Kursen ger en introduktion till kriminologi som ämnesområde. Såväl klassisk

som modern kriminologisk teoribildning studeras. Under kursen diskuteras, utifrån sociologiska och socialpsykologiska perspektiv, frågor relaterade till brott, straff, social kontroll och social avvikelse. Tillsammans med grundläggande frågeställningar beträffande kriminalitet och kriminella uppmärksammas brottslighetens konsekvenser; detta genom att brottsoffret ställs i centrum och offerproblematiken behandlas. I relation till detta diskuteras även begreppen rädsla och otrygghet. Grundläggande behörighet halvfart ht 10, start v. 35 Kriminologi 7,5 hp A Kursen syftar till att ge fördjupning inom fältet kriminologi utifrån ett avvikelsesociologiskt och viktimologiskt perspektiv. Kursen lägger fokus på brotts- och straffaspekter samt på grundläggande frågeställningar, vilket ger möjlighet för studenterna att applicera den kriminologiska begreppsapparaten på aktuella samhällsföreteelser.

Behörighetskrav: kandidatexamen i sociologi, socialpsykologi, kriminologi eller annat samhälls- eller beteendevetenskapligt ämne helfart ht 10, start v. 40 Socialpsykologi – kreativa processer i grupper och organisationer 7,5 hp A

Kursen syftar till att ge ökade teoretiska kunskaper om centrala teman i det socialpsykologiska fältet, såsom sociala interaktioner, genusrelationer, emotioner och gruppdynamik. Kursen bygger på ett kritiskt perspektiv på socialpsykologiska teorier. Den syftar till att studenten ska kunna utveckla fördjupad förmåga att analysera och konkretisera aktuella teman inom området. Behörighetskrav: kandidatexamen i sociologi, socialpsykologi eller annat samhälls- och beteendevetenskapligt ämne helfart ht 10, start v. 40 Sociologi (1–30) 30 hp

I kursen studeras människans sociala beteende och förhållandet mellan individen och det omgivande samhället. Kursen är en introduktion till sociologi och omfattar såväl teori som tillämpning. Sociologiska frågor och undersökningsmetoder presenteras och syftar till analys HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 147

Samhälls-, beteendevetenskap och vård • Kurser och förståelse av det samtida samhället och dess förändringar. I kursen presenteras olika tillvägagångssätt för datainsamling såsom enkät, observation, intervju och livsberättelse. Dessutom behandlas hur sociologisk kunskap skapas i mötet mellan empiriska data och sociologiska teorier. Grundläggande behörighet helfart ht 10, start v. 35 helfart vt 11, start v. 03 Sociologi (31–60) 30 hp

I kursen ges studenterna tillfälle att utveckla förmågan att på ett självständigt och sociologiskt sätt kunna tolka och analysera sociala fenomen och problem i det samtida samhället. Här fördjupas kunskaperna om mänskligt beteende samt sociologiska teorier och undersökningsmetoder. I kursen diskuteras och analyseras olika aspekter av dagens samhälle, av förändringar, förutsättningar och möjligheter att påverka sociala relationer på både individ- och samhällsnivå. Kursen avslutas med ett uppsatsarbete där en sociologisk undersökning görs, med tillämpning av metoder och teorier. Ämnet för uppsatsen väljs utifrån eget intresse. Behörighetskrav: sociologi (1–30) 30 hp eller motsvarande helfart vt 11, start v. 03 Sociologi (61–90) 30 hp

Kursens grundläggande tema är relationen mellan sociologisk teori och förståelsen av det moderna samhällets framväxt och förändringar. Viktiga sociologiska teorier och begrepps uppkomst och användingsområden behandlas. Skillnaderna mellan olika teori- och metodtraditioner inom ämnesområdet belyses också och ämnets olika perspektiv och möjliga tillämpningar på olika samhällsnivåer berörs. Samtida sociologilitteratur och teorier om genus, klass, etnicitet och sexualitet behandlas på kursen som avslutas med ett vetenskapligt arbete i form av en kandidatuppsats. Behörighetskrav: sociologi (1–60) 60 hp eller motsvarande halvfart ht 10, start v. 35, fortsätter vt 11, distans/internet D helfart vt 11, start v. 03 Sociologi 30 hp A

I kursen studeras sociologisk teori samt

148 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

vetenskapsteoretiska och metodologiska frågor på avancerad nivå. Studenterna får möjlighet att självständigt granska, pröva och utveckla sociologiskt relevanta teoretiska perspektiv. I kursen ingår att självständigt genomföra ett vetenskapligt arbete motsvarande 15 hp. Behörighetskrav: sociologi (1–90) 90 hp helfart vt 11, start v. 03

Statsvetenskap Kommunikation, ledarskap och lärande (1–30) 15 hp

I kursen får du en introduktion i hur kommunikation fungerar såväl i organisationer som i politiska processer. Förutom en orientering i olika teorier om kommunikation får du praktiska färdigheter i kommunikativa processer som rör ledarskap, medarbetarskap och lärande. Behörighetskrav: Hi A, Sh A Områdesbehörighet 1 helfart ht 10, start v. 45 Politisk kommunikation 30 hp

I politisk kommunikation studerar du hur opinionsbildning går till i samhället, och vilken roll medier, medborgare och politiska makthavare har i denna process. I kursen ingår också studier av övertalande kommunikation som propaganda och politisk retorik. Dessutom får du tillfälle att undersöka kommunikativa processer i organisationer genom en egen fältstudie. Behörighetskrav: statsvetenskap (1–60) 60 hp eller motsvarande helfart ht 10, start v. 35 Samhällsvetenskaplig grundkurs 15 hp

Kursen avser att utgöra en introduktion i samhällsvetenskapliga studier. Kursen syftar till att ge grundläggande kunskaper om samhällsvetenskaperna och deras historiska utveckling, samt praktisk träning i grundläggande forskningsmetoder. I kursen behandlas såväl olika idéhistoriska och nutida samhällsvetenskapliga perspektiv som grundläggande samhällsvetenskapliga forskningsmetoder. Behörighetskrav: Hi A, Sh A Områdesbehörighet 1 helfart ht 10, start v. 35

Sociala välfärdsmodeller i jämförande perspektiv 15 hp

I kursen får du grundläggande kunskaper om de nordiska ländernas välfärdspolitik. Välfärdsstatens historiska och idémässiga rötter behandlas, liksom ideologiska och partipolitiska skiljelinjer i synen på dagens välfärdssystem. Vidare behandlas hur välfärden organiseras samt hur policy genomförs på välfärdsområdet. De nordiska länderna jämförs och kontrasteras med förhållanden i andra länder. Behörighetskrav: ett års högskolestudier (60 hp) helfart vt 11, start v. 03 (undervisningen bedrivs på engelska) Statsvetenskap (1–30) 30 hp

Frågor om makt, inflytande och demokrati står i centrum för statsvetenskapen. I denna grundläggande kurs får du kunskaper om hur politiska institutioner som parlament och partier fungerar i olika länder, och hur den offentliga makten utövas i samhället. Du stiftar bekantskap med olika idéer om hur ett gott samhälle kan se ut, där frågor om bland annat rättvisa, frihet, jämlikhet och jämställdhet är av stor betydelse. Ett annat viktigt moment behandlar den internationella politiken med fokus på konflikter, säkerhets- och utvecklingsfrågor. Behörighetskrav: Hi A, Sh A Områdesbehörighet 1 helfart ht 10, start v. 35 helfart vt 11, start v. 03 halvfart vt 11, start v. 03, fortsätter ht 11, distans/campus D Statsvetenskap (31–60) 30 hp

I kursen läser du politisk filosofi som bland annat problematiserar demokratiteorier och politiska ideologier. Ett annat moment är jämförande analys av länder och politiska institutioner. Dessutom introduceras du i olika statsvetenskapliga forskningsmetoder med vilka du själv ska kunna lägga upp och genomföra egna undersökningar. Kursen avslutas med ett uppsatsarbete om 7,5 hp. Behörighetskrav: statsvetenskap (1–30) 30 hp helfart vt 11, start v. 03 Statsvetenskap (61–90) 30 hp

I kursen lär du dig kritiskt granska och vetenskapligt värdera aktuell statsveten-

A = Avancerad nivå D = Distansutbildning. Träffar kan förekomma, se s. 157.

Samhälls-, beteendevetenskap och vård • Kurser skaplig forskning samt får möjligheter till fördjupning genom specialstudier av forskningsläget inom ett självständigt valt område. Dessutom får du träning i metoder som används inom olika typer av undersökningar inom statsvetenskapen. Kursen avslutas med ett självständigt uppsatsarbete om 15 hp.

hp inom pedagogik, sociologi eller psykologi. I övrigt kan du kombinera kursen med valfria kurser som du är behörig till i Högskolan i Halmstads utbud.

Behörighetskrav: statsvetenskap (1–60) 60 hp helfart vt 11, start v. 03

De nordiska välfärdssystemen i globaliseringens tid: teori och praktik 30 hp

Statsvetenskap 30 hp A

Kursen syftar till att fördjupa kunskaper inom statsvetenskapliga områden samt förmågan till kvalificerad statsvetenskaplig analys. Kursen behandlar olika statsvetenskapliga forskningstraditioner och inriktningar. Ett viktigt moment är att analysera och granska aktuell forskning inom politisk kommunikation. Kursen avslutas med ett vetenskapligt uppsatsarbete. Behörighetskrav: statsvetenskap (1–90) 90 hp helfart vt 11, start v. 03 Utredningsarbete/praktik med inriktning mot politisk kommunikation 30 hp A

Grundläggande behörighet helfart vt 11, start v. 03, fortsätter ht 11

I kursen studerar du välfärdssystemen i de nordiska länderna. Den första delkursen handlar om hur den sociala välfärdspolitiken vuxit fram historiskt, dess ideologiska rötter samt om de politiska skiljelinjerna i välfärdsstatens organisering. Stor vikt läggs vid jämförelsen mellan länder inom och utom Norden. I den andra delkursen analyseras välfärdsproduktionens organisering och innehåll med särskilt fokus på äldre- och handikappomsorg. I kursen ingår fältstudier. Behörighetskrav: ett års högskolestudier (60 hp) helfart vt 11, start v. 03 (undervisningen bedrivs på engelska) Klimatförändringar, jordens resurser och samhället 7,5 hp

Kursen syftar till att ge fördjupade kunskaper och färdigheter i utredningsarbete med arbetsmarknadsanknytning. Vidare ger kursen övning i att självständigt identifiera, välja och presentera en utredningsuppgift som genomförs i samarbete med extern uppdragsgivare.

Kursen tar upp konsekvenser och orsaker till klimatförändringar och miljöförstöring samt människans, statens och företagens ansvar i detta. Vidare diskuteras konsumtionssamhället, den ökande befolkningen och förbindelsen mellan politiska och ekonomiska intressen.

Behörighetskrav: kandidatexamen i statsvetenskap eller motsvarande helfart ht 10, start v. 35

Grundläggande behörighet kvartsfart ht 10, start v. 35, distans/internet D kvartsfart vt 11, start v. 03, distans/internet D

Ämnesövergripande kurser Beteendevetenskaplig grundkurs 60 hp

Utbildningen är ettårig och omfattar tre samhällsvetenskapliga ämnen. Termin 1 läser du pedagogik 15 hp och sociologi 15 hp. Termin 2 inleds med psykologi 15 hp och avslutas med en metod och uppsatskurs på 15 hp där alla tre ämnena sammanstrålar. Den som antas till Beteendevetenskaplig grundkurs ges platsgaranti på kurser som leder till kandidatexamen. Platsgarantin omfattar 180 hp, varav 90 hp i ett ämne ska ingå. Efter grundkursen kan du läsa termin 3 på nivån 31–60

Kommunikation och lärande i samhällskriser 7,5 hp

Kursen behandlar frågor som rör krisberedskap, krishantering och kriskommunikation. Den riktar sig till dig som arbetar med information och handläggning inom området men också till dig som är student med samhälls- eller beteendevetenskaplig inriktning. Behörighetskrav: 60 (1–60) hp i ett samhälls- eller beteendevetenskapligt ämne kvartsfart vt 11, start v. 03

Ledning och organisering av human service-organisationer (1–15) 15 hp

Kursen behandlar grundläggande teoretiska perspektiv på ledarskap och organisation i människovårdande organisationer som till exempel äldreomsorg, handikappomsorg, individ- och familjeomsorg. Målet är att studenten ska få en teoretisk grund för ett reflekterande, etiskt förhållningssätt och en fördjupad förståelse för det sociala arbetets förutsättningar avseende kultur, strukturer och processer inom området ledarskap. Grundläggande behörighet helfart ht 10, start v. 40 Mentorskap som verktyg i personlig och professionell utveckling 15 hp

Kursen består av två delar: mentorskap som verktyg i personlig och professionell utveckling – teoretiska perspektiv, samt mentorskap – tillämpning under handledning. Målet är att studenten ska utveckla förmågor avseende kommunikativa och relationella processer mellan individer och grupper inom området ledarskap genom att knyta samman de teoretiska perspektiven med de erfarenhetsbaserade och praktiska. Grundläggande behörighet kvartsfart ht 10, start v. 35, fortsätter vt 11 Utrednings- och utvärderingsmetodik 30 hp A

Den här kursen vänder sig till dig som har en grundexamen inom till exempel socialt arbete, statsvetenskap, arbetsvetenskap, omvårdnad, folkhälsovetenskap etc. och vill fördjupa din kompetens och praktiska färdigheter som handläggare eller konsult med ansvar för kvalificerat utrednings- och utvärderingsarbete. Genomgående bedrivs kursen i ett praktikernära sammanhang, bland annat genom att kursen avslutas med ett självständigt arbete som genomförs i nära kontakt med en offentlig organisation. Behörighetskrav: kandidatexamen eller motsvarande helfart ht 10, start v. 35

Vetenskaplig metod med inriktning statistik 7,5 hp A

Kursen syftar till fördjupade kunskaper i kvantitativ forskningsmetodik. Den stuHÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 149

Samhälls-, beteendevetenskap och vård • Kurser derande ska efter kursgenomgång kunna planera, förbereda, genomföra, analysera och presentera vetenskapliga studier med kvantitativa metoder. Behörighetskrav: 90 hp (1–90) inom ett ämne eller motsvarande kunskaper i metod halvfart vt 11, start v. 13

Ny utbildning!

Tränarskap med inriktning fotboll I, 30 hp Höstterminen 2010 startar en ny kurs som vänder sig till dig som är intresserad av ledarskap och tränarrollen inom fotboll. Utbildningen, som innehåller såväl fotbollens teori som praktik, består av fyra delkurser om vardera 7,5 hp: Fotbollens didaktik, Fotbollens beteendevetenskap, Fotbollens träningslära samt Ledarskap med inriktning barn och ungdomar. Samarbete med Svenska Fotbollsförbundet (SvFF) sker genom hela kursen. Kursdeltagare ges också, efter genomförd kurs, möjlighet att diplomeras i SvFF:s tränarutbildning på avancerad nivå (tidigare steg 3). Kursen startar under förutsättning att erforderliga beslut fattas.

150 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

A = Avancerad nivå D = Distansutbildning. Träffar kan förekomma, se s. 157.

Övrig utbildning

Collegeår 30 hp

Mer information

Collegeutbildningen är en utbildning som ger dig dels en kompletterande behörighet, dels en grundlig introduktion till högskolestudier. Om du inte är behörig till en fristående kurs eller ett program och om du vill pröva din förmåga att läsa på högskolenivå erbjuds du här sådana studier. Collegeåret innefattar studier på både komvux och högskola och inleds under höstterminen med komvuxdelen för att under vårterminen fortsätta med högskoledelen. Observera att för att få fortsätta på högskoledelen under vårterminen krävs att grundläggande behörighet för högskolestudier har uppnåtts innan vårterminens studier påbörjas. Collegeåret berättigar dig som fyller 20 år under 2010 till fullt studiestöd* och ger dig dessutom viss platsgaranti på program eller kurser på Högskolan i Halmstad. Komvuxdelen består av behörighetsgivande kurser, exempelvis i svenska, engelska och samhällskunskap. Dessa kurser kan ge dig den behörighet du saknar för att söka in på högskolan. Högskoledelen bedrivs under vårterminen. Den ger 30 högskolepoäng. Kursen, som är rubricerad Kunskapens och vetenskapens språk, ger dig en orientering i vetenskapernas och idéernas historia, resonerar kring frågor om vad vetenskap egentligen är och vad som är typiskt för det vetenskapliga språket. Du ges även möjligheter att utveckla den egna språkliga förmågan i tal och skrift. Vidare får du en inblick i några klassiska verk som har format synen på människan och samhället. Vill du hellre läsa en annan kurs kan du på vårterminen söka någon av Högskolans övriga kurser. I collegeutbildningen ingår även en praktisk introduktion till högskolestudier inom områden som studieteknik, arbetsformer och informationssökning.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet. Övrigt

Startar ht 10, helfart.

Programansvarig Tawfik Mekki-Berrada tel. 035-16 76 44 Tawfik.Mekki-Berrada@hh.se Sektionssekreterare Catrin Bengtsson tel. 035-16 76 31 Catrin.Bengtsson@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Till och med våren det år du fyller 20 år har du inte rätt till studiestöd för de gymnasiala kurserna (motsvarande halvtid) enligt nu gällande CSN-regler. Observera att komvux- och högskolekurser liksom övriga moment som ingår i utbildningen kräver obligatorisk närvaro. Platsgaranti och urval

Godkänt resultat på samtliga kurser inom komvux och högskola ger platsgaranti på högst 10 procent av nybörjarplatserna i något av våra program/kurser för vilka behörighetskraven är uppfyllda. Om det finns fler sökande till en viss utbildning än vår platsgarantikvot tillåter kan det bli aktuellt med urval på grundval av gymnasiebetyg (inkl. kompletterande komvuxstudier) och högskoleprov i förhållandet 60/40 procent. Platsgarantin gäller för utbildningar med start ht 11–vt 12.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 151

sommarkurser Demokratisering och demokratins konsolidering 7,5 hp

Kursens syfte är att ge en översikt över teoribildning om demokratisering och demokratins konsolidering samt en orientering om specifika staters utveckling mot demokrati. Olika teoretiska perspektiv kommer att behandlas och tillämpas på ett antal staters demokratiseringsprocesser. Behörighetskrav: Statsvetenskap (1–30) 30 hp eller motsvarande helfart vt 10, start v. 24 (undervisningen bedrivs på engelska) Designprojekt 15 hp

Kursens fokus ligger i att belysa ett helhetsperspektiv på produktutvecklingsprocessen. Du får öva din förmåga att, på ett konceptuellt stadium, utveckla produkter i nära samarbete med företag. Du får möjlighet att öva personliga färdigheter i designmetodik, illustrationsteknik och modellteknik. Kursen tar även upp varumärkeshantering och målgruppsinriktning. Du ska efter kursen kunna hantera designaspekter inom produktutveckling. Behörighetskrav: Designmetodik 7,5 hp och produktutveckling I, 7,5 hp helfart vt 10, start v. 23 Engelsk grammatik och översättning 7,5 hp

Kursen syftar till att ge kunskap om skillnader mellan det engelska och svenska språket. Detta görs både genom teoretiska diskussioner (grammatik) och praktisk tillämpning (översättning). Kursen motsvarar 7,5 hp-kursen i grammatik och översättning på fristående kurs, första terminen. Behörighetskrav: SvB/Sv2 B, En B helfart vt 10, start v. 23, distans/internet D

152 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

Engelsk hörförståelse 7,5 hp

Kursen syftar till att träna upp förmågan att förstå talade texter (både amerikansk och brittisk engelska). Vi lyssnar bland annat på romaner, noveller och dialoger samt radio- och teveprogram med blandat innehåll. Behörighetskrav: En B, Sv B/Sv2 B helfart vt 10, start v. 23, distans/internet D Film, genus och etnicitet 7,5 hp

Medierna präglar vår uppfattning om människans kön och identitet. Vi kommer i denna kurs att analysera hur filmen skapar en föreställning om vår identitet och belysa hur HBT-filmer, queer cinema, postkolonialt filmskapande, invandrarfilmer och Black Cinema kan underminera traditionella sätt att framställa genus och etnicitet. Grundläggande behörighet helfart vt 10, start v. 26 Floristik och faunistik 7,5 hp

På kursen undersöker du viktiga biotoper i den halländska naturen och lär dig känna igen de växter och djur som lever där. Kursen ger goda möjligheter att träna dig i att självständigt använda bestämningslitteratur. Du tillbringar största delen av kursen ute i fält. Kursen ges i två perioder om två veckor. Grundläggande behörighet helfart vt 10, start v. 24 Halmstadgruppen och svensk surrealism 7,5 hp

Halmstadgruppens konst är i flera avseende synonym med svensk surrealism, från 1930-talet och flera decennier framöver. I kursen ges en överblick över gruppens historia och utveckling, satt i sammanhanget annan surrealistisk

konst i Sverige. Även om tyngdpunkten ligger på svensk konst ges utblickar mot nordisk och internationell surrealism. Samtlig undervisning äger rum på Mjellby Konstmuseum, Halmstadgruppens museum. Grundläggande behörighet helfart vt 10, start v. 23 Introduktion till musikproduktion 7,5 hp

Kursen ger en introduktion till musikproduktionens olika led, där inte minst studioarbetet sätts i fokus, men även producentens roll i en kreativ miljö tas upp. Grunderna för inspelningsteknik samt enklare praktiska övningar ingår. Tyngdpunkten ligger på rock- och popmusik. Grundläggande behörighet helfart vt 10, start v. 23 Juridisk översiktskurs med handelsrättslig inriktning 15 hp

Kursen ger dig möjlighet att få grundläggande kunskap om juridisk terminologi och översiktlig kunskap om rättsregler och användningen av dessa. Kursen fokuserar speciellt på det som är viktigt för samhällsvetenskapliga och ekonomiska yrken. Tonvikten ligger på det förmögenhetsrättsliga området. Kursen innehåller även en orientering i de rättsregler som har särskild betydelse för ekonomisk verksamhet. Det kan till exempel gälla fastighets-, familje-, process- och EGrätt, utsökning, konkurs och straffrätt. Kursen ges på kvällstid. Grundläggande behörighet helfart vt 10, start v. 23 (kvällstid) Kost, fysisk aktivitet och hälsa 7,5 hp

I kursen behandlas grunderna inom folkhälsoarbete. I fokus står frågor kring kost/

A = Avancerad nivå D = Distansutbildning. Träffar kan förekomma, se s. 157.

Sommarkurser kostvanor, fysisk aktivitet och hälsa samt sambandet mellan dessa. I kursen belyses även närings- och arbetsfysiologi, hälsofrämjande effekter av fysisk aktivitet samt hur folkhälsoarbete kan genomföras. Grundläggande behörighet helfart vt 10, start v. 24 Kriminologi 7,5 hp

Kursen ger en introduktion till klassisk och modern kriminologisk teoribildning. Utifrån sociologiska och socialpsykologiska perspektiv diskuteras frågeställningar och begrepp relaterade till brott, straff, kontroll och social avvikelse. Tillsammans med grundläggande frågor om kriminalitet och kriminella kommer brottsofferproblematiken att uppmärksammas. Grundläggande behörighet helfart vt 10, start v. 24 Kultur som instrument 7,5 hp

I kursen studeras kulturens instrumentella roll mot bakgrund av diskussioner kring kulturbegreppet, kulturpolitikens utveckling och rationaliteter, det kulturella systemet, begreppet kultur som aspekt, upplevelseindustrin och den kreativa sektorn. Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna reflektera kritiskt kring kulturens instrumentella roll. Grundläggande behörighet helfart vt 10, start v. 23 Kulturpolitik i förändring 7,5 hp

Den välfärdsbaserade kulturpolitik som etablerades i de nordiska länderna under 1960–70-talen, har genomgått stora förändringar de senaste två decennierna. I kursen diskuteras några av dessa förändringar i ett jämförande nordiskt perspektiv. Grundläggande behörighet helfart vt 10, start v. 23 Livet i tångskogarna 7,5 hp

Kursen kommer till stor del att vara förlagd till olika kustavsnitt mellan Hallands väderö och Kungsbacka. Du undersöker ekologiska samhällen under ytan och diskuterar hur dessa påverkas av mänskliga aktiviteter. I möjligaste mån sker undervisningen i vattnet med hjälp av snorkling. Våtdräkter bör därför hyras eller införskaffas. Tillgång till bil rekommenderas. Grundläggande behörighet helfart vt 10, start v. 24

Makt, våld och religion i modern politik 7,5 hp

I dag spelar religioner en framträdande roll på politikens arena. Mest uppmärksammade i massmedia är fundamentalistiska grupper med muslimska, kristna och hinduiska förtecken. Kursen undersöker de sociala och ideologiska grunderna för dessa grupper, men också deras liberala motparter. Grundläggande behörighet helfart vt 10, start v. 23 Matlab med tillämpningar 7,5 hp

Matlab är ett avancerat matematiskt program som kan lösa matematiska eller tilllämpade problem. Du får göra uppgifter av skiftande svårighetsgrad med hjälp av Matlab och någon av dess ”toolboxar” och skaffa dig insikt i vilka möjligheter och begränsningar det finns med programmet. Behörighetskrav: Ma D helfart vt 10, start v. 23 (undervisningen bedrivs på engelska) Medieanalys 7,5 hp

Kursen ger kunskaper om hur språk och bilder i olika former fungerar i kommunikativa sammanhang. Språkets och bildens retoriska och propagandistiska aspekter utforskas varvid särskild tonvikt läggs vid nya medier. Kursen syftar även till att ge redskap för att kritiskt kunna granska massmediespråket. Grundläggande behörighet halvfart vt 10, start v. 24, distans/internet D Nyföretagandets grunder 7,5 hp

Kursen innehåller nyföretagandets grunder. Praktiska tillvägagångsätt för start av företag med avseende på områdena strategi och marknad behandlas samt gundläggande finansiell planering och budgetering. Grundläggande behörighet helfart vt 10, start v. 23, Varberg Skapande skrivande 7,5 hp

Kursen syftar till att ge kunskap om grundläggande strategier för att skriva skönlitterära texter på engelska. Detta görs genom olika skrivövningar och även genom en överblick av olika författares förhållningssätt till hur en skönlitterär text kan ta form. Kursen behandlar olika genrer utifrån ett berättarperspektiv. Kursen ges på distans.

A = Avancerad nivå D = Distansutbildning. Träffar kan förekomma, se s. 157.

Behörighetskrav: En B helfart vt 10, start v. 23, distans/internet D Speaking and Writing in English 7,5 hp

Detta är en kurs för dem som vill förbättra sin talade och skrivna engelska. Studenterna får tillfälle att göra skriftliga och muntliga presentationer av olika slag och genrer, såsom ”abstracts”, rapporter, analyser och beskrivningar. Behörighetskrav: undantag från kravet i svenska för den som i övrigt uppfyller behörighetskravet genom utländsk utbildning helfart vt 10, start v. 23 (undervisningen bedrivs på engelska) Ungas kultur i ett digitalt medielandskap 7,5 hp

Medier som internet har stor betydelse i barns och ungas liv. Den här kursen vänder sig till dig som vill få ökade kunskaper om hur unga människor använder digitala medier och deras betydelse för identitetsprocesser, social gemenskap och lärande i vid mening. Bland annat behandlas källkritik i samband med informationssökning, användning och produktion av dataspel samt interaktion i form av chat, e-post och communities. Kursen är internetbaserad och tillgång till dator och internet är ett krav. Kursen har inga sammankomster. Grundläggande behörighet helfart vt 10, start v. 24, distans/internet D Webbtillämpningar i praktiken 7,5 hp

Vilka faktorer gör webbplatser framgångsrika? Kursen tar upp viktiga teorier inom informatik och företagsekonomi vilka söker svar på sådana frågor. Webbtillämpningar belyses i praktiskt och brett perspektiv. Bland annat diskuteras personliga, samhälls-, affärs-, upplevelse-, teknik- och informationsaspekter. Behörighetskrav: Ma B halvfart vt 10, start v. 24, Varberg

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 153

Frågor och svar om

högskolestudier

Funderar du på att söka till Högskolan i Halmstad? Här finns information om allt från hur du anmäler dig till hur du tar ut din examen. Undrar du något, kontakta Studentcentrum (se sidorna 161–162). Vad är det för skillnad på program och kurs?

All högskoleutbildning är uppbyggd av kurser. Väljer du att läsa ett program erbjuds du ett utbildningspaket som Högskolan har sammanställt. Du är då garanterad en utbildningsplats på kurserna inom ramen för programmet. Inom vissa program erbjuds du dessutom olika möjligheter att själv bestämma och styra innehållet. Att läsa fristående kurser innebär en valfrihet, där du själv kan kombinera ämnen och profilera din egen examen. Väljer du att läsa fristående kurser söker du och antas i konkurrens med andra sökande inför varje termin.

Förutsättningarna för att antas är att: • Du uppfyller grundläggande och särskild behörighet till programmet. • Dina avklarade akademiska förkunskaper motsvarar den tidigare delen av programmet. • Det finns en ledig plats inom det aktuella programmet. • Ansökan görs i samband med den reguljära antagningen, det vill säga senast den 15 april för höstterminen och den 15 oktober för vårterminen. Vid konkurrens görs urval enligt gällande urvalsregler. Vad är högskoleprovet?

Går det att söka till en kurs som ingår i ett program?

Det finns möjlighet att söka till kurser som ingår i ett program. Antagning görs i mån av plats och under förutsättning att du uppfyller de krav på behörighet som ställs. Ansökan lämnas till Studentcentrum och görs på en särskild blankett som finns att hämta på www.hh.se/villblistudent. Har du frågor kring behörighet, kontakta studievägledarna. Går det att söka till en senare del av ett program?

Har du läst på högskola eller universitet tidigare kan du söka in till ”senare del av program”. Det är inte enbart kurser som du har läst på Högskolan i Halmstad som värderas. Högskolan värderar och kan tillgodoräkna all högskoleutbildning som är relevant för aktuellt program. Ta kontakt med studievägledarna för mer information om dina möjligheter. Ansökningsblankett finns på Högskolans webbplats och på Studentcentrum. 154 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

För att öka dina möjligheter att bli antagen kan du göra högskoleprovet. Saknar du betygsunderlag att meritvärdera, eller söker på reell kompetens (se nedan), rekommenderas du att göra högskoleprovet. Provresultatet är giltigt i fem år. Du kan göra högskoleprovet hur många gånger som helst och det är alltid det högsta resultatet som räknas. Om du vill göra provet vid Högskolan i Halmstad kan du anmäla dig via webben. Mer information finns på www.hh.se och på www.studera.nu. Gamla prov finns att hämta på Studentcentrum. Hur vet jag om jag är behörig?

Behörighet handlar om förkunskaper. Behörighetskraven ska ge dig som vill studera besked om vad som krävs för att kunna börja en viss utbildning. Förkunskaperna är indelade i grundläggande och särskild behörighet.

Grundläggande behörighet

För att få läsa vid svensk högskola eller universitet krävs att du uppfyller kravet för grundläggande behörighet. Den är gemensam för all högskoleutbildning i Sverige. För dig som går ut gymnasiet 2010 eller senare gäller följande: • Fullständigt slutbetyg. • Godkänt i minst 2250 gymnasiepoäng. • Godkänt i kärnämneskurserna i svenska (eller svenska som andraspråk), engelska och matematik. • Observera att du måste ha gått fullständigt program. Du som går ut gymnasieskolan 2010 eller senare kan alltså inte få grundläggande behörighet från reducerat program. Övriga uppfyller grundläggande behörighet genom något av följande alternativ: Svensk förutbildning • Du har ett slutbetyg från gymnasieskolan, ett nationellt eller specialutformat program och har lägst betyg Godkänd på kurser som motsvarar 90 procent av vad som krävs för ett fullständigt program. • Du har slutbetyg från komvux och har lägst betyg Godkänd på kurser som omfattar minst 90 procent av vad som krävs för ett slutbetyg. • Du saknar slutbetyg från komvux och har fått ett samlat betygsdokument från komvux med lägst betyg Godkänd eller betyg 1–5 i poängsatta kurser som motsvarar 90 procent av vad som krävs för ett slutbetyg från komvux. • Du har ett avgångsbetyg från en fullständig minst tvåårig linje/tvåårig specialkurs i huvudsak uppbyggd som en tvåårig linje från gymnasieskolan eller avgångsbetyg från komvux 2 eller 3 eller motsvarande utbildning och har kunskaper i svenska och engelska motsvarande minst två årskurser på någon linje i gymnasieskolan eller etapp 2 på komvux. Kunskaperna kan också styrkas med Svenska kurs B och Engelska kurs A med lägst betyg Godkänd. • Den så kallade 25:4 regeln för grundläggande behörighet slopades den 1 juli 2008. En övergångsregel gäller från antagningen höstterminen 2008 till 31 december 2011. Det innebär att den som före den 1 juli 2008 uppfyller kraven för grundläggande behörighet enligt 25:4-regeln för utbildning på grundnivå, ska även därefter anses ha grundläggande behörighet. Behörig enligt 25:4 regeln till och med den 31 december 2011 är den som är född senast 1983 och före den 1 juli 2008 uppfyller kraven i svenska (Svenska B med lägst betyg Godkänd eller två årskurser svenska) och engelska (Engelska A med lägst betyg Godkänd eller två årskurser från tvåårig eller treårig linje) och har arbetat 4 år (minst halvtid). • Brytpunkt vid bedömning av arbetslivserfarenhet är den 30 juni 2008. Folkhögskoleutbildning Du har en folkhögskoleutbildning med intyg om grundläg-

gande behörighet samt styrkt behörighet i samtliga kärnämnen. Grundläggande behörighet ger också folkhögskoleutbildning som avslutats före 1 juli 1998 med intyg om allmän behörighet. Nordisk förutbildning Du har en avslutad gymnasieutbildning från Norge, Danmark eller Island med något av dessa språk som modersmål i din gymnasieutbildning samt kunskaper i engelska motsvarande kurs A. Har du en gymnasieutbildning från Finland med finska som modersmål krävs det också svenska som ämne i finskt gymnasium eller motsvarande finsk skolform under minst tre år eller mer. Utomnordisk förutbildning Du har en avslutad gymnasieutbildning som ger behörighet till universitetsstudier i det land där den fullföljts och har kunskaper i svenska med lägst betyg Godkänd i Svenska kurs B/ Svenska som andraspråk kurs B eller motsvarande eller godkänt ”Test i svenska för universitets- och högskolestudier” (TISUS) eller godkänt resultat på ”Rikstestet”. Eller så har du preparandutbildning vid någon högskola med godkänt resultat på avslutat test samt har kunskaper i engelska som motsvarar Engelska kurs A med lägst betyg Godkänd/3 eller minst två årskurser från svensk gymnasielinje eller etapp 2. Särskild behörighet

På vissa program och kurser finns även krav på särskild behörighet. Behörighetskraven är oftast krav på vissa kurser från gymnasiet, men kan även handla om arbetslivserfarenhet. För kurser som inte vänder sig till nybörjare i högskolan är det oftast krav på tidigare genomförda högskolekurser. Vad är reell kompetens?

Om du saknar formell behörighet kan Högskolan i Halmstad värdera andra betydelsefulla kunskaper och erfarenheter som du har. Syftet är att bedöma om din samlade kompetens ger dig förutsättning att klara den utbildning du söker. I en sådan samlad bedömning vägs tidigare kunskaper och erfarenheter från arbetsliv, föreningsliv, längre utlandsvistelser, genomgången personalutbildning och eller annan kursverksamhet in i bedömningen. I ansökan ska du bifoga ett personligt brev där du beskriver de speciella kunskaper du har samt på vilket sätt du tror att dessa ger dig förutsättningar att klara den sökta utbildningen. Ansökan om reell kompetens ska göras samtidigt som den ordinarie anmälan (den 15 april för höstterminen, den 15 oktober för vårterminen och den 15 mars för sommarkurser). Du fyller i för vilken kurs/program du ansöker om reell kompetens på studera.nu. Ditt personliga brev och de handlingar som styrker dina meriter skickar du till Antagningen, 833 82 Strömsund. Erkänd reell kompetens ger behörighet att söka de kurser och program du beviljats reell kompetens för. Att bedömas som behörig är oftast det första steget att bli antagen till en utbildning. Som regel måste man dessutom konHÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 155

kurrera om en utbildningsplats. Därför rekommenderas du som saknar slut- eller avgångsbetyg att göra högskoleprovet. Detta eftersom du vid en konkurrenssituation annars saknar urvalsunderlag. Om du ansöker om reell kompetens och styrker följande kompetens anses du uppfylla kraven för grundläggande behörighet: Godkänt i svenska A och B ( eller svenska som andraspråk A och B), engelska A, matematik A och samhällskunskap A samt tre års arbetslivserfarenhet efter 19 års ålder. Vad är dispens?

I undantagsfall kan det vara möjligt att bli befriad från de krav på behörighet som ställs. För att befrias från behörighetskraven krävs att du söker om undantag/dispens. Dispens ges endast om Högskolan gör bedömningen att du har förutsättningar att klara den utbildning du sökt trots att du saknar den formella behörigheten. En dispensansökan ska vara skriftlig och bifogas din ansökan. Ingen särskild blankett behövs, du ansöker med ett vanligt brev. Dispensansökan ska innehålla personuppgifter, förteckning över vad du har läst (registerutdrag från andra studieorter) och en motivering varför du vill läsa kursen och varför du anser dig klara kursen trots att du inte uppfyller förkunskapskraven. Dispens kan ges för en viss utbildning vid ett visst tillfälle, vilket innebär att varje gång du ansöker och inte uppfyller behörighetskraven måste du göra en ny ansökan om dispens. Hur går antagningen till?

Varje program och kurs har ett begränsat antal platser att fördela och när det finns fler behöriga sökande än antalet platser görs ett urval. Du ökar dina möjligheter att bli antagen genom att konkurrera i flera urvalsgrupper. Du blir automatiskt placerad i alla urvalsgrupper som du har möjlighet att konkurrera i. Mer detaljerad information om våra urvalsregler hittar du på www.hh.se. Söker du till ett program tas det vid urval hänsyn till betyg och högskoleprov. Inför antagningen till hösten 2010 införs områdesbehörigheter för tillträde till vissa utbildningar vid högskolan. Behörighetskurserna är de som krävs för särskild behörighet till utbildningen. Högskolan kan besluta att sänka kraven inom områdesbehörigheten för en viss utbildning. De behörighetskrav som står uppräknade vid varje utbildning är de som gäller som särskild behörighet. Meritkurserna ger extra poäng, så kallade meritpoäng, att lägga till ditt medelvärde. Du kan skaffa dig upp till 2,5 meritpoäng. Maximalt värde blir 22,5. Meritpoäng kan du få om du har slutbetyg från svensk gymnasieskola från 2003 eller senare eller slutbetyg från svensk vuxenutbildning med enbart kurser enligt 2001 års kursplaner. Högskoleverket har bestämt vilka områdesbehörigheter som ska gälla för program som leder till en yr156 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

kesexamen. För övriga utbildningar får högskolorna själva bestämma vilka områdesbehörigheter som gäller. Se studera.nu för mer information om meritpoäng och områdesbehörigheter. • I urvalsgruppen BG ingår de som har slut/avgångsbetyg från gymnasieskolan, komvux eller utländsk utbildning. Sökande med sifferbetyg och/eller blandade betyg får dessa överförda till den 20-gradiga skala (22,5 inkl meritpoäng) som sökande med bokstavsbetyg räknas i. Tabell finns på www.vhs.se samt i ansökningskatalogen från Verket för högskoleservice, VHS. • I urvalsgruppen BF ingår de som har en avslutad folkhögskoleutbildning med intyg om grundläggande/allmän behörighet och studieomdöme. • I provurvalsgruppen HP ingår de som gjort högskoleprovet. • Till vissa av Högskolans påbyggnadsutbildningar inom vård används yrkeserfarenhet som urvalsgrund. Denna måste vara styrkt med fullständiga intyg för att medräknas vid urvalet. Du kan i denna katalog läsa om vilka urvalsgrunder som gäller, eller på www.hh.se under respektive utbildning. • Urvalsgruppen AP – akademiska poäng, tillkommer som urvalsgrupp när du söker kurser. I denna grupp konkurrerar du med dina avklarade akademiska poäng. Varje högskolepoäng över 7,5 och maximalt 225 högskolepoäng räknas. För kurser på avancerad nivå är intervallet 150-300hp. Akademiska poäng gäller endast vid anmälan till kurs. Meritberäkningen utgår från antalet avklarade poäng vid anmälningstidens utgång. Annan urvalsgrund

Under vissa omständigheter kan du antas genom annan urvalsgrund. Skälen kan vara medicinska, sociala eller andra särskilda skäl, vilka prövas från fall till fall. Det finns inga generella regler men det krävs att du är behörig och har gjort hörskoleprovet. Det är inte många studenter som antas genom annan urvalsgrund. För att bli prövad för denna form av antagning måste du: • Skicka din program- och/eller kursanmälan till VHS • Skicka ett personligt brev tillsammans med kopia på betyg och intyg från läkare eller annan godkänd intygsgivare till Högskolan i Halmstad. För mer information, se www.hh.se. Lokala regler

Högskolan i Halmstad har lokala regler som kompletterar den nationella förordning som styr Högskolans verksamhet, som antagningsordning, examensordning, tillgodoräknandeordning och övriga lokala bestämmelser. Du hittar dem på vår webbplats.

Läs på distans

tre typer av distansutbildningar

Högskolan i Halmstad har ett brett utbud av distansutbildningar. Skillnaden mellan distansutbildning och traditionell utbildning är att du som student har en större frihet i tid och rum att bedriva dina studier. Graden av frihet varierar mellan olika typer av distansutbildningar. En större frihet ska dock inte tolkas som att det är mindre krävande att läsa distanskurser. I huvudsak finns det tre olika slags distansutbildningar på Högskolan i Halmstad: internetbaserad distansutbildning, campusförlagd distansutbildning och lärcentrumförlagd distansutbildning. Internetbaserad distansutbildning

Den här typen av utbildning genomförs med hjälp av internet och olika datorbaserade verktyg. Oftast är det inga sammankomster på utbildningarna men undantag kan förekomma. På webben hittar du uppgifter om antal träffar under respektive kurs. Som student måste du ha tillgång till dator och internet. Vi rekommenderar dessutom bredband (minst 0,5 Mb/s), för vissa utbildningar är detta en förutsättning för att kunna följa kursen. På vissa utbildningar behöver du dessutom tillgång till webbkamera och headset med mikrofon. Internetbaserad distansutbildning ger dig stor frihet i tid och rum att bedriva dina studier. Campusförlagd distansutbildning

Utbildningen bygger på regelbundna sammankomster på Högskolan. Ofta ligger sammankomsterna i samband med veckoslut någon gång per månad. Tillgång till dator och internet rekommenderas och är i vissa fall nödvändigt för att kunna följa utbildningen.

du blivit antagen till på bestämda tider. Undervisningen sker via modern informations- och kommunikationsteknik, till exempel videokonferens. Kurserna går sen em/kväll och det är i regel samling på lärcentrat varannan eller var tredje vecka. Oavsett vilken typ av distansutbildning du läser så är ett tips att ta kontakt med ditt lokala lärcentrum. Lärcentra finns över hela landet i olika former och fungerar som studiemiljöer och mötesplatser för vuxenstuderande. Lärcentrum tillhandahåller service, stöd och hjälp inför och under studietiden. Läs mer på larcentra.se. I utbildningskatalogen finns distansutbildningar under sina respektive ämnesområden. Det finns även ett register längst bak i katalogen över internetbaserade och campusförlagda distansutbildningar. De kurser som ges via lärcentrum finns inte med i denna katalog men du hittar dem – tillsammans med Högskolans övriga utbud av distansutbildning – på www.hh.se.

Lärcentrumförlagd distansutbildning

Här har du möjlighet att ta del av högskoleutbildning utan att behöva åka till Högskolan. Däremot så måste du, för att kunna följa undervisningen, ta dig till det lärcentrum HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 157

Allt om din

anmälan

Hur anmäler jag mig?

Hur prioriterar jag mina anmälningsalternativ?

Du söker till både program och kurser i samma anmälan på www.studera.nu. Alla utbildningar presenteras där och du gör din anmälan direkt på webben. Du kan också följa din anmälan, kontrollera dina uppgifter och svara på antagningsbesked där. Även den som har gjort en pappersanmälan kan få tillgång till dessa funktioner. Genom att på www.studera. nu skapa ett användarkonto kan du följa hela din anmälan och utnyttja webbens alla funktioner. Har du inte möjlighet att anmäla dig via www.studera. nu går det att beställa anmälningsblankett för både program och kurser på www.studera.nu eller på telefon 08-613 99 00. Du kan också få hjälp på Studentcentrum. Pappersanmälan skickas till: Antagningen, 833 82 Strömsund.

Du söker alla program och kurser i samma anmälan. När du gör en anmälan ska du tänka på att du bara kan bli antagen till högst 45 högskolepoäng (hp). En helfartsutbildning räknas som 30 hp och en halvfartsutbildning som 15 hp. Du måste prioritera dina utbildningsalternativ. Blir du antagen till en utbildning stryks du från lägre prioriterade alternativ. Det innebär att om du prioriterat kurser om 7,5 hp i första, andra och tredje hand (som sammanlagt blir 22,5 hp) och blir antagen till alla tre, kan du inte bli antagen till en helfartsutbildning som du prioriterat i fjärde hand. Eftersom helfartsutbildningen räknas som 30 hp överstiger detta 45 hp.

Hur gör jag om jag vill söka en valfri kurs inom mitt program?

Instruktioner och anvisningar om hur du på din anmälan anger att du begär prövning av reell kompetens eller undantag finner du för webbanmälan på www.studera.nu och för pappersanmälan i anmälningskatalogerna. Se även under Frågor och svar om högskolestudier i denna katalog.

Du som redan är student och ska söka en valfri kurs inom ditt program måste söka den via www.studera.nu.

Hur begär jag prövning av reell kompetens och undantag?

Vem kontaktar jag?

Har du frågor om anmälan och antagning i allmänhet (både kurser och program) ring 0771-550 720 eller använd frågeformuläret på www.studera.nu/antagningsfragor. För frågor om kurser och innehållet i utbildningar, kontakta Högskolan i Halmstad. När är sista anmälningsdag?

Sista dag för anmälan inför höstterminen är den 15 april. Sista dag för anmälan till sommarkurser är den 15 mars och för vårterminen 2011 den 15 oktober.

158 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

Vad ska bifogas i min anmälan?

På www.studera.nu under fliken Sök utbildning/Dina sidor kan du logga in på ditt användarkonto med det lösenord som du väljer när du skapar kontot. När du angett din pin-kod blir du bekräftad användare och får då möjlighet att se vilka meriter som finns registrerade på dig. Det är bara handlingar som inte finns med som behöver skickas in när du anmäler dig. Observera att de meriter du skickar in per post inte syns på en gång på www.studera.nu utan först efter att de registrerats av handläggare.

Betyg, högskoleprov och akademiska meriter

Slutbetyg från de flesta gymnasieskolor överförs automatiskt från den nationella betygsdatabasen. Vilka skolor som är anslutna till databasen kan du se på www.studera.nu. Resultatet av högskoleprovet överförs också automatiskt. Betyg från komvux och intyg över andra utbildningar samt intyg för att styrka arbetslivserfarenhet måste du själv skicka in. När du gör en anmälan hämtas också eventuella akademiska meriter (poäng från högskolan) automatiskt. Eventuella kompletterande handlingar som du vill ska räknas med ska skickas till: Antagningen, 833 82 Strömsund. Vad händer om min anmälan kommer in för sent?

Fullständiga anmälningar som kommer in efter sista anmälningsdag placeras i tidsordning och rangordnas därefter och du blir antagen i mån av plats. Kan jag söka när ansökningstiden gått ut?

Fram till terminsstart kan du anmäla dig på webben till de utbildningsalternativ som är öppna för sen anmälan. Du kommer att rangordnas efter dem som har sökt i tid, efter det datum din sena anmälan inkom. Om anmälan inte var fullständig vid inlämnandet rangordnas du efter den dag då behörigheten styrks. Kan jag överklaga?

Det är endast Högskolans beslut om behörighet som kan överklagas, själva antagningen sker genom urvalsförfarande och går inte att överklaga. Meddelande finns på antagningsbeskedet. Du vänder dig till överklagandenämnden för Högskolan och skickar din överklagan till Antagningen, 833 82

Strömsund. I överklagan ska framgå vad du vill få ändrat samt vilka skäl du åberopar. Glöm inte att bifoga en vidimerad kopia på antagningsbeskedet. Om du har funnit uppenbara fel i hanteringen av din anmälan ska du inte överklaga utan omgående kontakta VHS Contact Center, telefon 0771-550 720. Måste jag vara med på uppropet?

Det är viktigt att närvara vid uppropet. Är du frånvarande utan att ha uppgett orsak riskerar du att förlora din plats. Du måste också registrera dig på kursen/programmet, vilket oftast görs på uppropsdagen. Om du inte är närvarande vid uppropet måste du själv se till att du blir registrerad. Är du inte registrerad har du inte rätt att delta i undervisningen. Du är inte heller berättigad till studiemedel. Kan jag skjuta på min studiestart om jag har blivit antagen?

Om särskilda skäl finns går det att begära anstånd med att påbörja studierna. Skälen kan vara av medicinsk eller social art som inte var känd vid ansökningstillfället. Det kan också vara på grund av militärtjänstgöring, vård av barn, studentfackliga uppdrag eller uppskjuten ledighet. Du skickar din ansökan om anstånd som ett personligt brev till Studerandeavdelningen på Högskolan i Halmstad, där du uppger dina skäl och styrker dem med intyg. För anstånd på grund av militärtjänstgöring ska detta också anges genom en markering på anmälningsblanketten till VHS. Mer information finns att hämta i VHS anmälningskatalog.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 159

Vad händer sedan? – efter sista anmälningsdatum

1. Kontrolluppgifter

Om du har skapat ett användarkonto på www.studera.nu och är bekräftad användare har du bland annat valt om du vill få meddelande via e-post när din anmälan är färdigbehandlad. Du ska då gå in på Dina sidor och kontrollera att uppgifterna stämmer och vad som eventuellt behöver kompletteras. Om du saknar användarkonto eller har valt att kommunicera via post så skickas kontrollbesked till dig så snart din anmälan behandlats. Du får besked under maj eller juni inför höstterminen och under november inför vårterminen. Alla med användarkonto (som har bekräftats med pin-kod) kan när som helst byta sätt att kommunicera på. Läs kontrolluppgifterna noga! Där redovisas de registrerade uppgifter som rör din anmälan samt preliminära bedömningar. Om du behöver skicka in kompletterande handlingar för att din anmälan ska kunna behandlas korrekt, meddelas det genom kontrollbeskedet eller på Dina sidor. Kompletteringar och eventuella synpunkter på kontrollbeskedet ska du lämna med den tidsfrist som anges i beskedet. 2. Kompletteringar

Kompletteringar ska ha kommit in senast den 21 juni för en ansökan inför ht 2010 och den 1 december inför vt 2011. Kompletterande handlingar skickas till: Antagningen, 833 82 Strömsund. 3. Antagningsbesked 1

Antagningsbesked inför ht 2010 skickas ut i mitten av juli, och i början av december inför vt 2011, om du har valt att få beskedet per post. Annars får du ett e-postmeddelande att ditt antagningsbesked finns på Dina sidor på www.studera. nu. I ditt antagningsbesked anges om du är antagen, reserv160 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

placerad eller struken till de utbildningar du sökt. Alla som är behöriga men som inte blivit antagna reservplaceras. Av antagningsbeskedet framgår vilket ordningsnummer din reservplacering har och hur många antagna det finns i din urvalsgrupp. 4. Svara för att behålla din plats

Du måste svara på antagningsbeskedet för att behålla din plats. På ”Dina sidor” på www.studera.nu kan du läsa ditt antagningsbesked och svara ja för att behålla din plats. Du kan ändra ditt svar fram till sista svarsdag. Information om sista svarsdatum finns på www.studera.nu. Om du anger din epostadress kan du få en bekräftelse till denna adress att ditt svar har registrerats. Observera att du måste klicka på skickaknappen i steg två för att ditt svar ska registreras. Det går även att svara per post. Grundregeln är att du får stå kvar som antagen till högst 45 högskolepoäng (hp), därutöver får du stå kvar som reserv till högst 165 hp. Om du inte är antagen till någon utbildning kan du stå kvar som reserv till högst 210 hp. Högst 210 hp behandlas i det andra urvalet. Om du tackat ja till mer än 210 hp stryks alternativen nerifrån och upp enligt den prioritetsordning du gjort på anmälan, till dess 210 hp kvarstår. 5. Antagningsbesked 2

I det andra urvalet prövas du i enlighet med hur du har svarat på antagningsbesked 1. Om du blir antagen till ett högre prioriterat utbildningsalternativ stryks du från det lägre prioriterade, även om du var antagen till detta i det första urvalet. 6. Återbud

Om du antagits och tackat ja, men inte gör anspråk på platsen, ska du lämna återbud!

Efter studierna Hur får jag ett examensbevis?

När du är klar med din utbildning ansöker du själv om att få ut din examen. Ansökan görs på blanketten ”Ansökan om examensbevis” som kan fås på respektive sektions expedition, Studentcentrum eller från Högskolans webbplats. Du kan ansöka om examen efter genomgånget program. Du kan också skapa din egen examen genom att läsa olika fristående kurser. Du är inte bunden att läsa alla kurser hos oss utan kan kombinera både kurser och olika utbildningsorter. Examensbevis utfärdas då efter ansökan vid den högskola eller det universitet där du slutfört din utbildning. Har du frågor kring examen kan du ta kontakt med någon av våra studievägledare eller examenshandläggare. Vilka examina kan jag ta vid Högskolan i Halmstad?

Det finns flera typer av examina du kan ansöka om vid Högskolan i Halmstad: Grundnivå • Högskoleexamen omfattar avslutade kurser om 120 högskolepoäng med viss inriktning. • Kandidatexamen omfattar avslutade kurser om 180 högskolepoäng med viss inriktning varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom huvudområdet för utbildningen.

Avancerad nivå • Magisterexamen omfattar avslutade kurser om 60 högskolepoäng med viss inriktning varav minst 30 högskolepoäng med fördjupning inom huvudområdet för utbildningen. • Masterexamen omfattar avslutade kurser om 120 högskolepoäng med viss inriktning varav minst 60 högskolepoäng med fördjupning inom huvudområdet för utbildningen. Både magister- och masterexamen bygger på tidigare kandidatexamen eller motsvarande. Information om de huvudområden inom vilka de olika examina kan utfärdas finns på Högskolans webbplats. Yrkesexamen Vid Högskolan i Halmstad kan du gå program som leder till följande yrkesexamina: • lärarexamen • högskoleingenjörsexamen • sjuksköterskeexamen • specialistsjuksköterskeexamen Den 1 juli 2007 infördes ett nytt utbildningssystem i Sverige. För dig som påbörjade din utbildning före 1 juli 2007 finns möjlighet att ta ut examen enligt det gamla systemet. Mer information finns på www.hh.se.

Studera med funktionshinder Om du planerar att läsa på Högskolan i Halmstad och har ett funktionshinder som gör att du behöver stöd och hjälp i din studiesituation ska du i god tid – helst i samband med ansökan – ta kontakt med Studentcentrum. Studievägledare Marita Fahrman-Cronheim är samordnare för pedagogiskt stöd till studenter med funktionshinder. Det kan ta tid att arrangera och ordna det stöd som du behöver så därför måste du höra av dig i god tid innan terminen börjar. Annars finns det risk för att du inte hinner få det stöd du behöver redan från början. Vad är funktionshinder?

För att få tillgång till det stöd som Högskolan i Halmstad kan erbjuda krävs att du har en diagnos eller ett intyg som styrker ditt funktionshinder. Med funktionshinder avses ”varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av funktionsförmågan som till följd av skada eller sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller förväntas uppstå.” (Ur Lag (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan.) Vad gör Skrivpunkten?

På Högskolan finns ett resursrum, Skrivpunkten, för skrivande studenter. Här får du handledning och stöd av lärare i det akademiska skrivandet och här finns datorarbetsplatser avsedda för studenter med funktionshinder. Datorerna är utrustade

med olika program för ändamålet. Det är enklare för Högskolan att möta och tillgodose dina behov av stöd och hjälp om Högskolan i förväg får kunskap om dem. Mer information finns på www.hh.se. Högskoleprov för funktionshindrade

För dig som är synsvag, gravt synskadad och/eller har diagnosen dyslexi finns möjlighet att göra ett särskilt utformat högskoleprov. På grund av förberedelserna krävs att du anmäler dig på en speciell blankett som finns att hämta på Studentcentrum. Intyg på ditt funktionshinder skickas direkt till Högskolan i Halmstad. Kontakta gärna Studentcentrum för mer information! Vart vänder jag mig för att få hjälp?

Du vänder dig till Studentcentrum om du har ett funktionshinder och behöver stöd och hjälp i din studiesituation. Studievägledare Marita Fahrman-Cronheim ansvarar för att samordna stödet till studerande med funktionshinder. Kontakt

Besöksadress: Studentcentrum, hus Q Öppettider: måndag–torsdag kl. 8.30–16.00, fredag kl. 10.00–16.00 Telefon: (vx) 035-16 71 00 E-post: info@sa.hh.se Fax: 035-18 71 86 HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 161

Har Du

Flera frågor? Studentcentrum

Du vänder dig hit till exempel när:

Studentcentrum är samlingspunkten där du kan boka vägledningssamtal och ställa allmänna frågor som rör antagning, behörighet, arbetsmarknad, högskoleprov, studiemedel och examen. Du kan också på egen hand söka information om utbildning och arbetsmarknad. För öppettider och kontaktinformation, se faktarutan nedan.

• Du är osäker på ditt val av utbildning. • Du undrar om högskolestudier kan vara något för dig. • Du har frågor kring utbildningar vid Högskolan i Halmstad. • Du har frågor om hur man blir behörig eller kommer in på en högskoleutbildning. • Du funderar på skillnaden mellan program och kurser. • Du är osäker på hur du ska planera dina studier.

Studie- och karriärvägledning Studievägledarna finns både för dig som redan studerar och för dig som funderar på att börja studera. De är ett bollplank när du behöver reda ut tankar och pröva dina idéer kring studier, yrke och karriär. Studievägledarna medverkar till att du får en större insikt om vilken kompetens, intressen och värderingar du har i förhållande till val av studier, yrke och karriär. De erbjuder dig en samtalspartner som utmanar dig och ger dig verktyg för att du ska kunna skaffa dig ett beslutsunderlag. Du är välkommen att boka ett vägledningssamtal. Har du mer konkreta frågor kan du ringa eller skicka e-post.

Som student kan du också delta i olika föreläsningar, workshoppar, och karriärvägledning i grupp, allt för att vägen ut i arbetslivet ska bli så bra som möjlig för dig. Studentcentrum har öppet

Måndag – torsdag kl. 8.30–16.00, fredag kl. 10.00–16.00 Hur bokar jag tid för studievägledning?

Du bokar tid genom att besöka Studentcentrum, ringa studievägledningen tel. 035-16 71 00 (vx) eller e-posta till studievagledning@hh.se.

Studentcentrum har öppet måndag – torsdag kl. 8.30–16.00 och fredag kl. 10.00–16.00. Du bokar tid hos studievägledningen genom att besöka Studentcentrum, ringa studievägledningen tel. 035-16 71 00 (vx) eller e-posta till studievagledning@hh.se. 162 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

Alfabetiskt

M = Magisterprogram M = Masterprogram P = Påbyggnadsutbildning

PROGRAM Affärssystemprogram – inriktning företagsekonomi 180 hp.... 23 Affärssystemprogram – inriktning informatik 180 hp................. 52 Arbetsvetenskapligt program 180 hp.............................................119 Biologi-/kemiprogram 180 hp.......................................................... 101 Biomedicin – inriktning fysisk träning 180 hp.............................. 102 Biomekanikingenjör inriktning människa – teknik 180 hp......... 67 Byggingenjör – byggkonstruktion och projektering 180 hp...... 68 Byggingenjör – byggproduktion och projektledning 180 hp...... 69 Byggingenjör – fastighet och energi 180 hp................................... 70 Byggingenjör – internationell byggproduktion och projektledning 180 hp.......................................................................... 71 Bygg- och fastighetsekonomprogrammet 180 hp..................................24 CAD-tekniker 120 hp.......................................................................... 72 Civilekonomprogrammet 240 hp...................................................... 25 Collegeår 30 hp................................................................................... 151 Dataingenjör 180 hp............................................................................. 73 Ekonomprogrammet 180 hp.............................................................. 26 Elektroingenjör 180 hp........................................................................ 75 El- och nätverksentreprenör 60 hp................................................. 74 Energiekonomprogrammet 180 hp.................................................. 27 Energiingenjör – förnybar energi 180 hp........................................ 76 Entreprenörskap och förnyelse 60 hp............................................. 28 Europaekonomprogrammet 180 hp................................................. 29 Folkhälsovetenskapligt program 180 hp....................................... 120 Hållbar turismutveckling 180 hp....................................................... 41 Hälsopedagogiskt program 180 hp................................................. 121 Idrottsvetenskapligt program 180 hp............................................ 122 Informationslogistik 180 hp................................................................ 53 Internationella marknadsföringsprogrammet 180 hp................. 30 Internationella relationer och nationalekonomi 180 hp........... 123 IT-forensik och informationssäkerhet 120/180 hp....................... 77 Kultur- och kommunikationsprogram 180 hp............................... 42 Lärarprogrammet 210 hp.................................................................... 94 Lärarprogrammet 210/240 hp........................................................... 95 Lärarprogrammet 270/300/330 hp................................................... 96 Magisterprogram i arbetsvetenskap 60 hp M............................ 135 Magisterprogram i biomedicin inriktning fysisk träning och prestation 60 hp M...........................................................................106 Magisterprogram i datornätverksteknik 60 hp M...................... 85 Magisterprogram i energiteknik – förnybar energi 60 hp M... 85 Magisterprogram i finansiell matematik 60 hp M.....................106 Magisterprogram i handikappvetenskap 60 hp M. ................... 135 Magisterprogram i informatik 60 hp M......................................... 59 Magisterprogram i internationell marknadsföring 60 hp M.........32 Magisterprogram i mikroelektronik och fotonik 60 hp M....... 85 Magisterprogram i sociologi 60 hp M.......................................... 135 Magisterprogram i statsvetenskap 60 hp M............................... 135 Magisterprogram i strategisk ledning 60 hp M............................ 32 Magisterprogram i teknisk projektledning och affärsutveckling 60 hp M................................................................... 86 Magisterprogram i tillämpad miljövetenskap 60 hp M............106 Magisterprogram i vetenskapliga beräkningar 60 hp M............ 86

Magisterprogram med inriktning informationslogistik M 60 hp............................................................ 59 Magisterprogrammet revisor och bank 60 hp M........................ 32 Maskiningenjör – datorstödd produktframtagning 180 hp........ 78 Maskiningenjör – produktionsutveckling 180 hp.......................... 79 Maskiningenjör – teknisk design 180 hp......................................... 80 Masterprogram i hälsa och livsstil 120 hp M............................. 136 Masterprogram i inbyggda och intelligenta system 120 hp M.86 Masterprogram i informationsteknologi 120 hp M.................... 87 Masterprogram i innovationsledning och affärsutveckling 120 hp M............................................................................. 33 Masterprogram i innovationsledning och affärsutveckling, inriktning teknisk projektledning 120 hp M................................. 86 Masterprogrammet i maskinteknik 120 hp M............................. 87 Mediepedagogik 180 hp..................................................................... 124 Medier och kommunikation i teori och praktik 180 hp............. 54 Mekatronikingenjör 180 hp................................................................ 81 Miljö- och hälsoskydd 180 hp.......................................................... 103 Miljövetare 180 hp..............................................................................104 Multimediadesign 180 hp..................................................................... 55 Naturvård och artmångfald 180 hp................................................ 105 Nätverksdesign och datordrift 60/120 hp...................................... 82 Professionellt idrottsutövande – inriktning golf 120 hp........... 125 Psykologiprogrammet – inriktning arbete och idrott 180 hp.126 Påbyggnadstermin – djurskydd 30 hp P.....................................106 Påbyggnadstermin – livsmedelshygien 30 hp P........................ 107 Påbyggnadsutbildning – datornätverksteknik 30 hp P............. 85 Påbyggnadsutbildning – hållbara energisystem 60 hp P........... 87 Påbyggnadsutbildning med fastighetsmäklarinriktning 60 hp P................................................ 33 Påbyggnadsutbildning med inriktning fastighetsförvaltning P 60 hp............................................33 Påbyggnadsutbildning – miljö- och hälsoskydd 30 hp P......... 107 Påbyggnadsutbildning – miljö- och hälsoskydd 60 hp P......... 107 Sjuksköterskeprogrammet 180 hp................................................. 127 Socialpsykologiskt program 180 hp................................................ 131 Socialt arbete – ledning och organisering 180 hp...................... 132 Sociologi och socialt utvecklingsarbete 180 hp.......................... 133 Specialistsjuksköterskeutbildningar............................................... 128 Språkprogram – engelska, franska eller svenska 180 hp............ 43 Statsvetenskapligt program medinriktning politisk kommunikation 180 hp...................................................................... 134 Teknisk/naturvetenskaplig bastermin 20 veckor.......................... 66 Tekniskt/naturvetenskapligt basår 40 veckor............................... 65 Utbildningsvetenskap/allmänt utbildningsområde 90 hp (AU90) .98 Utvecklingsingenjörsprogrammet 180 hp...................................... 83 Valfritt ekonomiskt program 180 hp................................................31 Valfritt informatikprogram 180 hp................................................... 56 Webbdesign 60 hp................................................................................ 58 Webbdesign 120 hp.............................................................................. 57 Öppen ingång 90 hp............................................................................. 84

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 163

Alfabetiskt

A Administration av datorsystem 7,5 hp............................................ 88 Administration av operativsystem 7,5 hp....................................... 88 Affärsengelska I, 7,5 hp........................................................................ 44 Affärsengelska II 7,5 hp........................................................................ 44 Affärsinformatik I, 7,5 hp.................................................................... 34 Affärsinformatik II 7,5 hp.................................................................... 34 Affärskultur I, 7,5 hp............................................................................ 34 Affärskultur II 7,5 hp............................................................................ 34 Affärsredovisning 7,5 hp...................................................................... 34 Affärssystem – affärsvärde genom förändringsarbete 7,5 hp... 60 Affärssystem – en helhetsbild 7,5 hp............................................... 60 Affärsutveckling och entreprenörskap 15 hp................................ 34 Aktuella specialpedagogiska teorier 7,5 hp A........................... 138 Aktuell handikappvetenskaplig forskning 7,5 hp A.................. 138 Allmän kemi 15 hp...............................................................................112 Analys och simulering med Catia V5 7,5 hp................................... 88 Analytisk kemi I, 7,5 hp.......................................................................112 Analytisk kemi II 15 hp........................................................................112 Anpassad fysisk aktivitet (AFA) för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar 15 hp........................................................... 141 Arbetarlitteratur då och nu 7,5 hp................................................... 48 Arbetspsykologi (61–90) 30 hp....................................................... 143 Arbetspsykologiska grunder 7,5 hp................................................ 143 Arbetsrätt I, 7,5 hp............................................................................... 37 Arbetsrätt II 7,5 hp............................................................................... 37 Arbetsvetenskap – förändringsarbete 15 hp............................... 137 Arbetsvetenskap – jämställdhet och mångfald i arbetslivet 15 hp.......................... 137 Arbetsvetenskap – organisationsteori och ledarskap 15 hp......137 Arbetsvetenskap – personalekonomi 7,5 hp............................... 137 Att arbeta med barn och ungdom med funktionshinder 30 hp.............................................................. 138 Att arbeta med vuxna med funktionshinder 30 hp.................... 138 Att arbeta som rådgivare mot grupper och organisationer i arbetslivet och idrottsrörelsen 30 hp A..................................... 143 Att skriva manus för kort- och dokumentärfilm 7,5 hp............. 61 Att undervisa i högre utbildning II 7,5 hp A.............................. 141

B Barns och ungdomars utveckling genom idrott: ett internationellt perspektiv i teori och praktik 15 hp.................. 143 Bergman och den moderna svenska filmen 7,5 hp....................... 45 Berättarverktyg för ljud- och bildproduktion 7,5 hp.................. 61 Beskattningsrätt I, 15 hp..................................................................... 37 Beslutsfattande i miljöarbete 7,5 hp A.........................................115 Beteendevetenskaplig grundkurs 60 hp........................................ 149

164 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

Biodiversitet 15 hp..............................................................................108 Bioenergi 7,5 hp....................................................................................111 Biogasteknik 7,5 hp..............................................................................111 Biokemi I, 7,5 hp...................................................................................112 Biologi I, 30 hp.....................................................................................108 Biologi II 30 hp.....................................................................................108 Biologi, examensarbete 15 hp.......................................................... 109 Biomaterial 7,5 hp............................................................................... 109 Biomekanik inom träning 7,5 hp......................................................110 Biomekaniska mät- och analysmetoder 7,5 hp............................110 Bostadsrätt – ombildning 7,5 hp....................................................... 37 Botanik – fysiologi och anatomi 7,5 hp.........................................108

C CAD-fördjupning 7,5 hp...................................................................... 88 Cellbiologi 7,5 hp.................................................................................108 Cellfysiologi 15 hp...............................................................................108

D Databaser och databasdesign 7,5 hp................................................ 60 Datornätverk I, 7,5 hp.................................................................. 60, 88 Datornätverk V (fjärraccess) 7,5 hp................................................. 89 Datornätverk VI (optimering av konvergerat nätverk) 7,5 hp............89 Demokratisering och demokratins konsolidering 7,5 hp......... 152 Den ojämlika hälsan 15 hp A......................................................... 140 De nordiska välfärdssystemen i globaliseringens tid: teori och praktik 30 hp................................................................................ 149 Designprojekt 15 hp.................................................................... 89, 152 Digital grafisk design 7,5 hp................................................................ 60 Digital reglerteknik 7,5 hp A........................................................... 89 Diskret matematik 7,5 hp..................................................................113 Djurskydd 7,5 hp..................................................................................115 Djurskydd II 7,5 hp...............................................................................115 Djurskydd III 7,5 hp.............................................................................115 Dokumentärfilm 30 hp........................................................................ 61

E Ekologi 7,5 hp.......................................................................................108 Ekologi och vård av kustnära miljöer 15 hp.................................108 Ekologi – vattnet och landskapet 15 hp........................................108 Ekonomistyrning 7,5 hp....................................................................... 34 Ekosystem i trädgården 7,5 hp........................................................108 Ekosystem i trädgården II 7,5 hp.....................................................108 Ekosystem och biotoper 7,5 hp......................................................108 Elektriska drivsystem 7,5 hp.............................................................. 89 Elkraftsystem I, 7,5 hp......................................................................... 89 Elkraftsystem II 7,5 hp......................................................................... 89 Elkraftteknik 22,5 hp........................................................................... 89 Elkraftteknik 30 hp............................................................................... 89 Energideklaration 7,5 hp....................................................................111 Energieffektivisering 7,5 hp...............................................................111

Engelska (1–30) 30 hp.......................................................................... 44 Engelska (31–60) 30 hp........................................................................ 44 Engelska (61–90) 30 hp........................................................................ 44 Engelska för bank och finansväsende 7,5 hp.................................. 44 Engelska för forskare 7,5 hp............................................................... 44 Engelska – litteraturvetenskaplig inriktning 30 hp A.................. 45 Engelska med affärsinriktning (1–30) 30 hp................................... 45 Engelska – språkvetenskaplig inriktning 30 hp A......................... 45 Engelsk grammatik och översättning 7,5 hp......................... 44, 152 Engelsk hörförståelse 7,5 hp..................................................... 44, 152 Engelsk vokabulär 7,5 hp..................................................................... 44 Entreprenörskap 7,5 hp....................................................................... 34 Entreprenörskap och affärsplanering 7,5 hp................................. 34 Entreprenörsrätt 7,5 hp...................................................................... 37 Envariabelanalys 7,5 hp.......................................................................113 Envariabelanalys 7,5 hp.......................................................................113 Ergonomi (1–30) 30 hp.......................................................................110 Ergonomi I, 7,5 hp................................................................................110 Ergonomi – miljö 7,5 hp.....................................................................110 Ergonomi – projekt 7,5 hp.................................................................110 Etik 7,5 hp................................................................................................ 47 Etik och estetik med inriktning omvårdnad 7,5 hp.................... 140 Etnicitet och nationalism i Europa 7,5 hp....................................... 46 Externredovisning II 7,5 hp................................................................. 34

F Fastighetsrätt 15 hp.............................................................................. 37 Film, genus och etnicitet 7,5 hp....................................................... 152 Film, psykologi och identitet 7,5 hp................................................. 45 Filmvetenskap (1–30) 30 hp............................................................... 45 Filmvetenskap (31–60) 30 hp............................................................. 45 Filmvetenskap (61–90) 30 hp............................................................. 45 Finansiering 7,5 hp................................................................................ 34 Finita elementmetoden (FEM) 7,5 hp.............................................. 89 Finita elementmetoden (FEM) II 7,5 hp........................................... 90 Fjärrvärme 7,5 hp.................................................................................111 Flervariabelanalys 7,5 hp....................................................................113 Flervariabelanalys 7,5 hp....................................................................113 Floristik och faunistik 7,5 hp............................................................ 152 Folkhälsovetenskap (1–30) 30 hp................................................... 137 Folkhälsovetenskap 30 hp A.......................................................... 137 Folkhälsovetenskap (31–60) 30 hp................................................. 137 Folkhälsovetenskap (61–90) 30 hp................................................. 137 Forskningsmetodik i tillämpad miljövetenskap 15 hp A..........115 Franska (1–30) 30 hp............................................................................ 46 Franska (31–60) 30 hp......................................................................... 46 Franska (61–90) 30 hp......................................................................... 46 Franska I, 7,5 hp..................................................................................... 46 Franska II 7,5 hp..................................................................................... 46 Franska III 7,5 hp................................................................................... 46 Franska IV 7,5 hp................................................................................... 46 Friformsmodellering och formgivning 7,5 hp................................. 88 Funktionshinder med fokus på språk och kommunikation 7,5 hp................................... 138 Funktionshinder och handikapp – arbetsliv och sysselsättning 7,5 hp.............................................. 139 Funktionshinder och handikapp – individuella och sociala perspektiv 15 hp.................................. 139 Funktionshinder och handikapp – kategorisering och bemästrande 7,5 hp............................................................................ 139

Funktionshindrades livsvillkor och välbefinnande 7,5 hp......... 147 Fysiologiska och biomekaniska mätmetoder 7,5 hp...................110 Fältbiologi, biodiversitet och evolution 7,5 hp............................ 109 Företagsekonomi (1–30) 30 hp......................................................... 34 Företagsekonomi (31–60) 30 hp....................................................... 35 Företagsekonomi inriktning externredovisning (61–90) 15/30 hp.................................................................................... 35 Företagsekonomi inriktning ledarskap (61–90) 15/30 hp........... 35 Företagsekonomi inriktning marknadsföring (61–90) 15/30 hp.................................................................................... 35 Företagsekonomi inriktning redovisning/finansiell styrning (61–90) 15/30 hp.................................................................................... 35 Företagsekonomi inriktning redovisning/ verksamhetsstyrning (61–90) 15/30 hp........................................... 35 Företagsekonomi och arbetsrätt för hälsobranschen 15 hp....110 Företagshälsovård och den egna yrkesrollen 15 hp...........137, 141 Förnybar energi 7,5 hp........................................................................115 Förnybar energi, grundkurs 7,5 hp..................................................111 Förvaltning och kommunikation 7,5 hp..........................................115

G Genteknik 7,5 hp..................................................................................112 Genus, etnicitet och andra maktstrukturer (1–30) 30 hp....... 138 Genus, etnicitet och andra maktstrukturer (31–60) 30 hp..... 138 Genus och samhälle 7,5 hp A........................................................ 147 GIS med naturvårdsinriktning 7,5 hp............................................. 109 Grafisk produktion 7,5 hp.................................................................. 61 Grunder inom idrottsskador 7,5 hp.............................................. 144

H Halland mellan danskt och svenskt 7,5 hp...................................... 46 Halmstadgruppen och svensk surrealism 7,5 hp........................ 152 Handikappvetenskaplig teori 7,5 hp A........................................ 139 Handledning för VFU-lärare 7,5 hp.................................................. 99 Historia (1–30) 30 hp........................................................................... 46 Historia (31–60) 30 hp........................................................................ 47 Historia (61–90) 30 hp......................................................................... 47 Historia 30 hp A.................................................................................. 47 Historiedidaktik 7,5 hp........................................................................ 47 Human Resource Management (31–60) (61–90) 7,5 hp............. 38 Humor och hälsa 15 hp..................................................................... 144 Hälsa, livsstil och levnadsvanor 15 hp........................................... 141 Hälsa och livsstil I, 15 hp A............................................................ 140 Hälsopedagogik 15 hp........................................................................ 142 Hälsopedagogiska arenor 15 hp...................................................... 142 Hälsopedagogiska strategier 15 hp................................................. 142 Hälsopsykologi II 7,5 hp..................................................................... 144 Hälsopsykologi I – teoretiska perspektiv 7,5 hp......................... 144 Hälsoteorier 7,5 hp............................................................................ 140

I Idé- och lärdomshistoria (1–30) 30 hp............................................ 47 Idé- och lärdomshistoria (31–60) 30 hp......................................... 47 Idé- och lärdomshistoria (61–90) 30 hp......................................... 47 Idrottsskada och rehabilitering: ett internationellt perspektiv i teori och praktik 7,5 hp............................................. 144 Idrottssociologi 15 hp........................................................................ 147 Industriell mätteknik 7,5 hp............................................................... 90

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 165

Industriell organisation (31–60) (61–90) 7,5 hp............................ 38 Informatik (1–30) 30 hp....................................................................... 60 Informatik (31–60) 30 hp.................................................................... 60 Informatik (61–90) 15 hp..................................................................... 60 Informatik (61–90) 30 hp.................................................................... 60 Interaktionsdesign 7,5 hp.................................................................... 60 Internationella marknadsföringsstrategier 7,5 hp A................. 35 Internationella relationer (1–30) 30 hp......................................... 139 Internationella relationer (31–60) 30 hp...................................... 139 Internationella relationer (61–90) 30 hp...................................... 139 Internationell ekonomi (31–60) (61–90) 7,5 hp............................ 38 Introduktionskurs i matematik 7,5 hp............................................114 Introduktion till företagshälsovård 15 hp.............................137, 142 Introduktion till informatik 7,5 hp.................................................... 60 Introduktion till Kinas historia och kultur 7,5 hp......................... 47 Introduktion till kinesiska 7,5 hp....................................................... 47 Introduktion till kriminologi 15 hp................................................. 147 Introduktion till musikproduktion 7,5 hp..................................... 152 Introduktion till pedagogik 15 hp.................................................... 142 Islam i nutiden 7,5 hp........................................................................... 49

Jane Austens värld 7,5 hp.................................................................... 45 Juridisk översiktskurs med handelsrättslig inriktning 15 hp.................................................37, 152 Juridisk översiktskurs med offentligrättslig inriktning 15 hp..... 37

Lean Production i teori och praktik 7,5 hp.................................... 90 Ledarskap (att leda på distans) 7,5 hp............................................. 35 Ledarskapets psykologi 7,5 hp......................................................... 144 Ledarskap: gruppers utvecklingsprocess 7,5 hp........................... 36 Ledarskap och gruppdynamik 7,5 hp............................................. 144 Ledning av IT-projekt 15 hp................................................................ 60 Ledning av människor 7,5 hp.............................................................. 36 Ledning och organisering av human serviceorganisationer (1-15) 15 hp............................................................... 149 Ledningssystem för miljö och kvalitet 7,5 hp...............................115 Linjär algebra 7,5 hp............................................................................114 Linjär algebra 7,5 hp............................................................................114 Litteratur och realia om Latinamerika 7,5 hp............................... 49 Litteratur och realia om Spanien 7,5 hp......................................... 49 Litteraturvetenskap (1–30) 30 hp..................................................... 48 Litteraturvetenskap (1–60) 60 hp.................................................... 49 Litteraturvetenskap (61–90) 30 hp.................................................. 49 Livet i tångskogarna 7,5 hp............................................................... 153 Livsmedelshygien 7,5 hp.....................................................................116 Livsmedelshygien II 7,5 hp..................................................................116 Livsmedelskemi 7,5 hp........................................................................113 Logistik 7,5 hp........................................................................................ 90 Lärande och undervisning i högre utbildning 15 hp A............ 142 Läs- och skrivsvårigheter i handikappvetenskaplig belysning 7,5 hp........................................ 139

Karriärutveckling och övergångar inom idrotten: ett internationellt perspektiv i teori och praktik 7,5 hp................. 144 Kemi (1–30) 30 hp...............................................................................113 Kemi (31–60) 30 hp.............................................................................113 Kemi, examensarbete 15 hp..............................................................112 Kemi, fördjupningsprojekt 7,5 hp.....................................................112 Klassisk geometri 7,5 hp....................................................................114 Klimatförändringar 7,5 hp..................................................................115 Klimatförändringar, jordens resurser och samhället 7,5 hp.... 149 Kommunikation, ledarskap och lärande (1–30) 15 hp.............. 148 Kommunikation och lärande i samhällskriser 7,5 hp................. 149 Kommunikationsplaneringens teori och praktik 7,5 hp............. 62 Konkret matematik 7,5 hp.................................................................114 Konstpedagogik III 7,5 hp.................................................................... 48 Konstpedagogik IV 7,5 hp................................................................... 48 Konstvetenskap (1–30) översiktskurs inriktning 1900-talskonst 30 hp........................................................ 48 Konstvetenskap (31–60) 30 hp......................................................... 48 Konstvetenskap (61–90) 30 hp.......................................................... 48 Kost, fysisk aktivitet och hälsa 7,5 hp....................................137, 152 Kriminologi 7,5 hp............................................................................... 153 Kriminologi 7,5 hp A........................................................................ 147 Kropp och själ 7,5 hp........................................................................... 47 Kultur och regional utveckling 60 hp............................................... 48 Kulturpolitik i förändring 7,5 hp...................................................... 153 Kultur som instrument 7,5 hp......................................................... 153 Kundperspektiv inom företagshälsovård 15 hp................. 138, 142 Kunskapsbaserat ingenjörsarbete 7,5 hp........................................ 88 Kvantitativa metoder (31–60) (61–90) 7,5 hp............................... 38 Källkritik och medier 7,5 hp............................................................... 62 Kärnenergiteknik 7,5 hp.....................................................................111

Makroekonomisk analys (31–60) (61–90) 7,5 hp.......................... 38 Makt, våld och religion i modern politik 7,5 hp.......................... 153 Managerial Economics 7,5 hp............................................................. 38 Marknadsföring I, 7,5 hp...................................................................... 36 Marknadsföring II 7,5 hp...................................................................... 36 Marknadsrätt 7,5 hp............................................................................. 37 Mark och vatten 7,5 hp...................................................................... 109 Mat eller drivmedel 7,5 hp.................................................................. 36 Mat eller drivmedel 7,5 hp.................................................................112 Mat eller drivmedel 7,5 hp.................................................................113 Matematik (1–30) 30 hp.....................................................................114 Matematikens historia 7,5 hp............................................................114 Matematiska begrepp 7,5 hp.............................................................114 Matematisk statistik 7,5 hp................................................................114 Materialteknik II 7,5 hp........................................................................ 90 Matlab med tillämpningar 7,5 hp.............................................114, 153 Media, kommunikation och IT som verktyg i pedagogisk verksamhet 7,5 hp................................................................................. 62 Medialiseringsprocessen 15 hp.......................................................... 62 Medicinsk engelska 7,5 hp................................................................... 45 Medieanalys 7,5 hp....................................................................... 62, 153 Medie- och kommunikationsvetenskap (1–30) 30 hp................. 62 Medie- och kommunikationsvetenskap (31–60) 30 hp............... 62 Medie- och kommunikationsvetenskap (61–90) 30 hp............... 62 Medie- och kommunikationsvetenskap 30 hp A........................ 62 Mediepedagogiska perspektiv 15 hp.............................................. 142 Mediepedagogiska praktiker i arbetslivet 15 hp......................... 142 Mediepedagogiska praktiker i kulturlivet 15 hp.......................... 142 Mediernas roll i det offentliga samtalet 7,5 hp.............................. 62 Mekanik II 7,5 hp................................................................................... 90 Mellanmänskliga konflikter i arbetslivet 7,5 hp........................... 144

166 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

Nationalekonomi (1–30) 30 hp......................................................... 38 Nationalekonomi (31–60) 30 hp....................................................... 39 Nationalekonomi (61–90) 30 hp....................................................... 39 Nationalekonomi, uppsats 15 hp...................................................... 39 Naturvård och naturaliesamlingar 7,5 hp..................................... 109 NC/Cam 7,5 hp...................................................................................... 90 Nutrition 15 hp A............................................................................. 140 Nutrition I, 7,5 hp................................................................................110 Nybörjarfranska 30 hp........................................................................ 46 Nybörjarspanska 30 hp....................................................................... 49 Nyföretagandets grunder 7,5 hp..................................................... 153

Prevention inom kardiologisk vård 7,5 hp A............................. 141 Processledning i utvecklingsprojekt 15 hp................................... 139 Produktutveckling II 7,5 hp................................................................. 90 Produktutveckling III 7,5 hp............................................................... 90 Programmering 7,5 hp......................................................................... 89 Programmering i Visual Basic .NET 7,5 hp..................................... 61 Projektarbete och projektledning inom företagshälsovård 15 hp................................................. 138, 143 Projektledning II 7,5 hp........................................................................ 91 Projektledning III 7,5 hp....................................................................... 91 Projektledning i internationell miljö 7,5 hp.................................... 91 Projektledning och projektarbete I, 7,5 hp.................................... 91 Psykologi (1–30) 30 hp....................................................................... 144 Psykologi (31–60) 30 hp.................................................................... 144 Psykologi (61–90) 30 hp.................................................................... 145 Psykologi 30 hp A............................................................................. 145 Psykologi – allmän ämnesintroduktion 7,5 hp............................. 145 Psykologi – idrottspsykologi I, 7,5 hp............................................ 145 Psykologi inriktning idrott (1–30) 30 hp....................................... 145 Psykologi inriktning idrott 30 hp A.............................................. 145 Psykologi inriktning idrott (31–60) 30 hp..................................... 145 Psykologi inriktning idrott (61–90) 30 hp..................................... 145 Psykologi: ledarskap inom barnoch ungdomsidrott 7,5 hp.........146 Psykologi: motions- och hälsopsykologi 7,5 hp........................... 146 Psykologi – personlighetspsykologi 7,5 hp................................... 145 Psykologi – socialpsykologi 7,5 hp.................................................. 145 Psykologi – socialpsykologi med inriktning idrott 7,5 hp......... 146 Psykologi – utvecklingspsykologi 7,5 hp........................................ 146 Psykosocial arbetsmiljö: teoretiska perspektiv 7,5 hp.............. 146

Offentlig konst i Sverige 7,5 hp......................................................... 48 Omvårdnad 30 hp A........................................................................ 141 Omvårdnad (31–60) 30 hp............................................................... 140 Omvårdnad (61–90) 30 hp................................................................ 140 Omvårdnad med inriktning mot nutrition 7,5 hp....................... 140 Omvårdnad med inriktning mot palliativ vård 7,5 hp................ 140 Omvårdnad med inriktning mot smärta och smärtbehandling 7,5 hp............................................................. 140 Omvårdnadsteorier 7,5 hp............................................................... 141 Omvårdnad – vetenskapligt arbete 15 hp.................................... 140 Omvårdnad – vetenskapligt arbete 15 hp A.............................. 141 Optionsteori (31–60) (61–90) 7,5 hp.............................................. 39 Organisation och ledarskap 7,5 hp................................................... 36 Organisk kemi I, 7,5 hp.......................................................................113 Ornitologi och fågelekologi 7,5 hp................................................. 109

Rehabiliteringsteknik 7,5 hp..............................................................110 Religion och bildkonst i det sena 1900-talet 7,5 hp..................... 49 Religionsvetenskap (1–30) 30 hp...................................................... 49 Religionsvetenskap (31–60) 30 hp.................................................... 49 Religionsvetenskap (61–90) 30 hp.................................................... 49 Revisorsjuridik 15 hp............................................................................ 37 Ritteknik och solidmodellering 7,5 hp............................................. 88 Rörelseapparatens funktion vid träning – inriktning biomekanik 30 hp..........................................................110 Rörelseapparatens skador och sjukdomar 7,5 hp.......................111

Mentorskap som verktyg i personlig och professionell utveckling 15 hp................................................................................... 149 Mikrobiologi och genetik 7,5 hp...................................................... 109 Mikroekonomisk analys (31–60) (61–90) 7,5 hp........................... 38 Miljöekonomi 7,5 hp.....................................................................38, 116 Miljöfordon och miljöanpassade transporter 7,5 hp.........112, 116 Miljökemi 7,5 hp...................................................................................113 Miljökemi: industriella processer 7,5 hp........................................113 Miljökemi: industriella processer 7,5 hp........................................116 Miljökonsekvensbeskrivning 7,5 hp.................................................116 Miljökunskap I, 15 hp...........................................................................116 Miljökunskap II 7,5 hp.........................................................................116 Miljövetenskap I, 15 hp.......................................................................116 Multimedia I, 7,5 hp.............................................................................. 61 Multimedia II 7,5 hp.............................................................................. 61

P PDM, produktdatahantering 7,5 hp.................................................. 88 Pedagogikens forskningsmetoder I, 15 hp.................................... 142 Pedagogikens forskningsmetoder II 15 hp A............................. 143 Pedagogiskt forskningsarbete I, 15 hp........................................... 143 Pedagogiskt forskningsarbete II 15 hp A.................................... 143 Personlig assistans – brukar- och yrkesperspektiv 7,5 hp....... 139 Personurval: personbedömning och rekrytering 7,5 hp........... 144 Politisk kommunikation 30 hp......................................................... 148 Portföljvalsteori (31–60) (61–90) 7,5 hp........................................ 39 Praktik i biologi 7,5 hp....................................................................... 109 Praktisk engelska................................................................................... 45

S Samhällsgeografi (1–30) 30 hp......................................................... 139 Samhällsvetenskaplig grundkurs 15 hp.......................................... 148 Samtalsprocesser och metoder: psykologiska teorier om samspel 7,5 hp............................................................................... 146 Sannolikhetsteori 7,5 hp....................................................................114 Skapande skrivande 7,5 hp................................................................ 153 Sociala välfärdsmodeller i jämförande perspektiv 15 hp.......... 148 Socialpsykologi (1–30) 30 hp............................................................ 146 Socialpsykologi (31–60) 30 hp......................................................... 146 Socialpsykologi (61–90) 30 hp......................................................... 146 Socialpsykologi – kreativa processer i grupper och organisationer 7,5 hp A................................................................... 147 Socialrätt 30 hp...................................................................................... 37 Socialt arbete bland barn och unga – svenska och internationella erfarenheter 15 hp..................... 147 Socialt arbete – ungdom och mångfald 7,5 hp............................ 147

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 167

Sociologi (1–30) 30 hp....................................................................... 147 Sociologi (31–60) 30 hp..................................................................... 148 Sociologi (61–90) 30 hp..................................................................... 148 Sociologi 30 hp A.............................................................................. 148 Solenergi 7,5 hp....................................................................................112 Spanska (1–30) 30 hp........................................................................... 50 Spanska (31–60) 30 hp......................................................................... 50 Spanska – konversationskurs i nutida spansk litteratur II 7,5 hp.................................................................... 50 Spansk grammatik I, 7,5 hp................................................................. 50 Spansk grammatik II 7,5 hp................................................................. 50 Speaking and Writing in English 7,5 hp.......................................... 153 Statistik 15 hp......................................................................................... 39 Statistikteori 7,5 hp.............................................................................115 Statsvetenskap (1–30) 30 hp............................................................ 148 Statsvetenskap 30 hp A................................................................... 149 Statsvetenskap (31–60) 30 hp......................................................... 148 Statsvetenskap (61–90) 30 hp.......................................................... 148 Strategisk kommunikation och medieproduktion (1–30) 30 hp............................................................................................ 63 Strategisk kommunikation och medieproduktion (31–60) 30 hp......................................................................................... 63 Strategisk kommunikation och medieproduktion – påbyggnadskurs 30 hp.......................................................................... 63 Strategisk marknadsföring I, 7,5 hp.................................................. 36 Strategisk marknadsföring II 7,5 hp.................................................. 36 Studenthandledning 7,5 hp A......................................................... 141 Svenska språket (1–30) 30 hp............................................................ 50 Svenska språket (31–60) 30 hp.......................................................... 50 Svenska språket (61–90) 30 hp.......................................................... 50 Svensk formgivning (1–30) 30 hp...................................................... 48 Systematik och morfologi 7,5 hp.................................................... 109 Systemutveckling 7,5 hp...................................................................... 61 Systemutveckling och användbarhet 7,5 hp................................... 61

T Tillämpad ergonomi 7,5 hp................................................................111 Tillämpad miljörätt 7,5 hp..................................................................116 Tillämpad sportbiomekanik 7,5 hp..................................................111 Transformteori 7,5 hp.........................................................................115 Tränarskap med inriktning fotboll I, 30 hp................................... 150 Träningslära I, 7,5 hp...........................................................................111

U Ungas kultur i ett digitalt medielandskap 7,5 hp........................ 153 Utredningsarbete/praktik med inriktning politisk kommunikation 30 hp A................................................................. 149 Utrednings- och utvärderingsmetodik 30 hp A....................... 149 Utveckling av nya varor och tjänster 7,5 hp.................................. 91 Utvecklingspsykologi med genusperspektiv 7,5 hp.................... 146

V Verksamhetsplanering 7,5 hp............................................................. 36 Verktyg för att uppnå miljömålen inom lantbruket 7,5 hp........116 Vetenskaplig metod med inriktning statistik 7,5 hp A............ 149 Vetenskaplig metod: teori och tillämpning 7,5 hp........................ 36 Vetenskaplig teori och metod I, 7,5 hp......................................... 141

168 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

Vetenskapsteori, vetenskaplig metod och forskningsetik 15 hp A............................................................ 141 Viltbiologi I, 7,5 hp.............................................................................. 109 Viltbiologi II 7,5 hp.............................................................................. 109 Vindkraft 7,5 hp....................................................................................112 Vuxenpedagogik 15 hp....................................................................... 143 Våtmarksteknik 7,5 hp A.................................................................117 Välfärd för äldre och funktionshindrade: brukar- och verksamhetsperspektiv 15 hp.......................................................... 147

W Webb- och multimediadesign 7,5 hp............................................... 61 Webbprogrammering 15 hp............................................................... 61 Webbtillämpningar i praktiken 7,5 hp........................................... 153

Y Ytmodellering 7,5 hp............................................................................ 88

Z Zoologisk fysiologi 7,5 hp................................................................. 109

Ä Äldres livsvillkor och välbefinnande 7,5 hp.................................. 147 Är vissa förnamn bättre än andra? 7,5 hp....................................... 50

Alfabetiskt

Register distansKurser A Affärsengelska I, 7,5 hp.............................................................................44 Affärsengelska II 7,5 hp.............................................................................44 Affärsredovisning 7,5 hp...........................................................................34 Affärsutveckling och entreprenörskap 15 hp....................................34 Aktuell handikappvetenskaplig forskning 7,5 hp.............................138 Aktuella specialpedagogiska teorier 7,5 hp......................................138 Anpassad fysisk aktivitet (AFA) för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar 15 hp......................................................141 Att arbeta med barn och ungdom med funktionshinder 30 hp.138 Att arbeta med vuxna med funktionshinder 30 hp.......................138 Att skriva manus för kort- och dokumentärfilm 7,5 hp................ 61

B Bioenergi 7,5 hp........................................................................................ 111 Biogasteknik 7,5 hp.................................................................................. 111 Bostadsrätt – ombildning 7,5 hp............................................................37

Fjärrvärme 7,5 hp..................................................................................... 111 Franska (1–30) 30 hp.................................................................................46 Franska (31–60) 30 hp..............................................................................46 Franska (61–90) 30 hp..............................................................................46 Franska I, 7,5 hp..........................................................................................46 Franska II 7,5 hp..........................................................................................46 Franska III 7,5 hp.........................................................................................46 Franska IV 7,5 hp........................................................................................46 Funktionshinder och handikapp – arbetsliv och sysselsättning 7,5 hp...................................................139 Funktionshinder och handikapp – individuella och sociala perspektiv 15 hp.......................................................................................139 Funktionshinder och handikapp – kategorisering och bemästrande 7,5 hp.........................................................................139 Företagsekonomi (1–30) 30 hp..............................................................34 Företagshälsovård och den egna yrkesrollen 15 hp......................137 Företagshälsovård och den egna yrkesrollen 15 hp......................141 Förnybar energi, grundkurs 7,5 hp..................................................... 111

G Grafisk produktion 7,5 hp....................................................................... 61

Den ojämlika hälsan 15 hp.....................................................................140 Digital reglerteknik 7,5 hp.......................................................................89

Handikappvetenskaplig teori 7,5 hp...................................................139 Historiedidaktik 7,5 hp.............................................................................48 Hälsa och livsstil I, 15 hp........................................................................140 Hälsa, livsstil och levnadsvanor 15 hp................................................141 Hälsopedagogik 15 hp.............................................................................142 Hälsopedagogiska arenor 15 hp...........................................................142 Hälsopedagogiska strategier 15 hp.....................................................142 Hälsoteorier 7,5 hp..................................................................................140

E Ekonomistyrning 7,5 hp............................................................................34 Elkraftteknik 30 hp....................................................................................89 Energideklaration 7,5 hp........................................................................ 111 Energieffektivisering 7,5 hp................................................................... 111 Engelsk grammatik och översättning 7,5 hp.......................................44 Engelsk grammatik och översättning 7,5 hp S .............................152 Engelsk hörförståelse 7,5 hp S .........................................................152 Engelsk vokabulär 7,5 hp..........................................................................44 Engelska – litteraturvetenskaplig inriktning 30 hp...........................45 Engelska – språkvetenskaplig inriktning 30 hp..................................45 Engelska (1–30) 30 hp...............................................................................44 Engelska (31–60) 30 hp.............................................................................44 Engelska (61–90) 30 hp.............................................................................44 Engelska för bank- och finansväsende 7,5 hp.....................................44 Engelska för forskare 7,5 hp....................................................................44 Engelska med affärsinriktning (1–30) 30 hp.......................................45 Envariabelanalys 7,5 hp........................................................................... 113 Ergonomi – projekt 7,5 hp..................................................................... 110 Ergonomi I, 7,5 hp.................................................................................... 110 Etik och estetik med inriktning omvårdnad 7,5 hp........................140

F Fastighetsrätt 15 hp...................................................................................37 S = Sommarkurs

I Introduktion till företagshälsovård 15 hp.........................................137 Introduktion till företagshälsovård 15 hp.........................................142 Introduktion till pedagogik 15 hp........................................................142 Introduktionskurs i matematik 7,5 hp............................................... 114 Islam i nutiden 7,5 hp................................................................................49

J Jane Austens värld 7,5 hp.........................................................................45

K Klimatförändringar 7,5 hp...................................................................... 115 Klimatförändringar, jordens resurser och samhället 7,5 hp.......149 Kommunikationsplaneringens teori och praktik 7,5 hp.................62 Konstvetenskap (1–30) översiktskurs inriktning 1900-talskonst 30 hp.............................................................48 Kundperspektiv inom företagshälsovård 15 hp..............................138

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 169

Kundperspektiv inom företagshälsovård 15 hp..............................142 Källkritik och medier 7,5 hp...................................................................62 Kärnenergiteknik 7,5 hp......................................................................... 111

L Ledarskap (att leda på distans) 7,5 hp ................................................35 Ledarskap: gruppers utvecklingsprocess 7,5 hp...............................36 Linjär algebra 7,5 hp................................................................................. 114

M Marknadsföring I, 7,5 hp...........................................................................36 Matematik (1–30) 30 hp......................................................................... 114 Matematisk statistik 7,5 hp.................................................................... 114 Media, kommunikation och IT som verktyg i pedagogisk verksamhet 7,5 hp......................................................................................62 Medicinsk engelska 7,5 hp........................................................................45 Medieanalys 7,5 hp.....................................................................................62 Medieanalys 7,5 hp S ...........................................................................153 Mediepedagogiska perspektiv 15 hp...................................................142 Mediepedagogiska praktiker i arbetslivet 15 hp.............................142 Mediepedagogiska praktiker i kulturlivet 15 hp..............................142 Miljöfordon och miljöanpassade transporter 7,5 hp..................... 112 Miljöfordon och miljöanpassade transporter 7,5 hp..................... 116 Miljökunskap I, 15 hp............................................................................... 116 Miljökunskap II 7,5 hp ............................................................................ 116

R Religion och bildkonst i det sena 1900-talet 7,5 hp.........................49 Religionsvetenskap (1–30) 30 hp...........................................................49

S Skapande skrivande 7,5 hp S ............................................................153 Sociologi (61–90) 30 hp..........................................................................148 Solenergi 7,5 hp......................................................................................... 112 Statsvetenskap (1–30) 30 hp.................................................................148 Svensk formgivning (1–30) 30 hp...........................................................48

T Tillämpad ergonomi 7,5 hp.................................................................... 111

U Ungas kultur i ett digitalt medielandskap 7,5 hp S ....................153 Utveckling av nya varor och tjänster 7,5 hp.......................................91

V Vetenskapsteori, vetenskaplig metod och forskningsetik 15 hp........................................................................141 Vindkraft 7,5 hp........................................................................................ 112 Vuxenpedagogik 15 hp............................................................................143

Nationalekonomi (1–30) 30 hp..............................................................38 Nutrition 15 hp.........................................................................................140

O Offentlig konst i Sverige 7,5 hp..............................................................48 Omvårdnad – vetenskapligt arbete 15 hp........................................140 Omvårdnad (31–60) 30 hp....................................................................140 Omvårdnad (61–90) 30 hp....................................................................140 Omvårdnadsteorier 7,5 hp....................................................................141 Organisation och ledarskap 7,5 hp.......................................................36

P Personlig assistans – brukar- och yrkesperspektiv 7,5 hp...........139 Prevention inom kardiologisk vård 7,5 hp........................................141 Projektarbete och projektledning inom företagshälsovård 15 hp.................................................... 138, 143 Projektledning i internationell miljö 7,5 hp........................................91 Projektledning II 7,5 hp.............................................................................91 Projektledning och projektarbete I, 7,5 hp........................................91 Psykologi – allmän ämnesintroduktion 7,5 hp.................................145 Psykologi – idrottspsykologi I, 7,5 hp.................................................145 Psykologi – personlighetspsykologi 7,5 hp.......................................145 Psykologi – socialpsykologi 7,5 hp.......................................................146 Psykologi – socialpsykologi med inriktning idrott 7,5 hp.............146 Psykologi – utvecklingspsykologi 7,5 hp............................................146 Psykologi: ledarskap inom barnoch ungdomsidrott 7,5 hp......146 Psykologi: Motions- och hälsopsykologi 7,5 hp...............................146

170 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011

S = Sommarkurs

Välkommen till

Öppet hus 5–6 mars

Viktiga datum 2010 15 februari Sista anmälningsdag för högskoleprovet 15 mars Sista dag för anmälan till sommarkurser 10 april Högskoleprovet genomförs 15 april Sista dag för anmälan till höstterminen 2010 Början av maj Antagningsbesked sommarkurser Mitten av juli Antagningsbesked inför ht 2010

15 september Sista dag för anmälan till högskoleprovet 15 oktober Sista dag för anmälan till vårterminen 2011 23 oktober Högskoleprovet genomförs Början av december Antagningsbesked inför vt 2011 SVARA FÖR ATT BEHÅLLA DIN PLATS

Terminstider 10/11

Höstterminen 2010: 30 augusti – 16 januari Vårterminen 2011: 17 januari – 4 juni Terminstider för basåren Höstterminen 2010: 12 augusti – 15 december Vårterminen 2011: 3 januari – 3 juni ANMÄLAN

All anmälan sker på www.studera.nu

Information om sista svarsdatum finns på www.studera.nu

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2010/2011 • 171

vill du veta mer? WWW.HH.SE Studentcentrum Studievägledning Besöksadress: hus Q Telefon (vx) 035-16 71 00 Öppettider: Måndag–torsdag 8.30–16.00, fredag 10.00–16.00 E-post: studievagledning@hh.se Kåren Box 847 301 18 Halmstad Telefon 035-16 71 70 www.karen.hh.se Halmstads kommun Telefon 035-13 70 00 www.halmstad.se ANMÄLAN www.studera.nu Har du inte tillgång till internet kan du beställa anmälningsmaterial på telefon 08-613 99 00. STUDIEMEDEL CSN talsvar telefon 0771-276 800 www.csn.se

HÖGSKOLAN I HALMSTAD

Box 823 • 301 18 Halmstad • Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Telefon: 035-16 71 00 • Telefax: 035-18 61 92 E-post: registrator@hh.se • www.hh.se