Högskolan i Halmstad utbildningskatalog 2012/2013 by Högskolan i Halmstad

Hรถgskolan i

Halmstad program och kurser 2012 / 2013

FEm snabba frågor … Vad gör en rektor? – Som rektor har jag det yttersta ansvaret för den övergripande verksamheten vid Högskolan i Halmstad. Jag är utsedd av regeringen men direkt underställd högskolans styrelse. Mitt ansvarsområde inbegriper all personal men också alla studenter, utbildningen och forskningen vid Högskolan, ekonomin och omvärldskontakter.

Varför ska man läsa på Högskolan i Halmstad? – Det råder ingen tvekan om att vi är en av landets mest framgångsrika högskolor. Både vad det gäller utbildning och forskning. I slutet av förra året fick vi oerhört stor uppmärksamhet i medierna när lärosätet premierades och utsågs till ett excellent lärosäte. Det innebär att vi har en stark nationell position inom några skarpa forsknings områden. Vi får ofta väldigt bra omdömen när vi granskas i utvärderingar, får godkänt när vi söker examensrätter och vi har högt söktryck till många program och kurser. Det beror bland annat på att vår personal har både hög kompetens och är starkt engagerade i utbildningsfrågor. Ser vi till vår storlek kommer vi på tredje plats i Sverige vad det gäller söktryck. Våra studenter är i huvudsak mycket nöjda med sina utbildningar och de klarar sig väldigt bra när de efter utbildningen ska etablera sig på arbetsmarknaden.

… till Mikaonel, Alexanderssskolan rektor på Hstögad. i Halm

kunskapsutveckling. Jag valde ny väg och blev lärare i stället. Parallellt med lärarjobbet läste jag bland annat pedagogik för att ytterligare fördjupa mina kunskaper. Jag blev tidigt doktorand i pedagogik och universitetslärare, doktorerade och blev så småningom professor. När jag tittar tillbaka på min lärar- och forskarkarriär kan jag finna en röd tråd; genuin nyfikenhet och otålighet inför alla de frågor som berör hur kunskap utvecklas. Denna nyfikenhet har jag kvar som rektor.

Vilket är ditt bästa tips till nyblivna studenter? – Bejaka din inre lust att vilja lära. Var ständigt nyfiken och ställ frågor – både till dig själv och andra. Ta för dig! Det är först när vi upptäcker hur lite vi egentligen vet som vår visdom börjar ta form.

Vad är speciellt med oss? – Vi är ett ganska ungt lärosäte. Det medför att vi fortfarande präglas av en öppenhet och flexibilitet i hur vi arbetar. Vi har korta beslutsvägar, mycket nytänkande och intresse för samverkan över ämnesgränser. Vi är kända för vårt rika utbildningsutbud och våra små studentgrupper. Vi deltar aktivt i samhällsutvecklingen genom omfattande samverkan med näringsliv och offentlig sektor. Detta gynnar våra studenter i många avseenden; både under utbildningen men också när man ska söka jobb efter avslutade studier.

Vad lockade dig att studera vidare? – Jag hade tänkt läsa medicin för att bli barnläkare men under ett sommarjobb på ett sjukhus fastnade jag för hur barn lärde sig saker och ting, det vill säga deras

Vi har korta beslutsvägar, mycket nytänkande och intresse för samverkan över ämnesgränser. Mikael Alexandersson, rektor på Högskolan i Halmstad

Utbildningskatalog 2012/2013 Katalogen bygger på information känd i december 2011. Med reservation för ändringar och tryckfel. All utbildning på Högskolan i Halmstad startar under förutsättning att erforderliga medel ställs till förfogande samt att tillräckligt antal behöriga sökande finns. Produktion: Informationsavdelningen på Högskolan i Halmstad. Form: Publicum Omslagsbild: Christer Järeslätt Foto: Christer Järeslätt, Christel Lind m fl. Upplaga: 25 000 ex. Tryck: Elanders AB.

Innehåll

progr am och kurser 2012 /2013

rasm us fick en drömcha ns

att studera på högskola

campus

nollning

HÖGSKOLAN I HALMSTAD Tänk vidare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Att studera på högskola

CAroline bor med sin kompis

. . . . . . . . . . . . . . . . .

Magister-, masteroch påbyggnadsutbildningar . . . . . . . . . 34–35

Multimediadesign 180 hp . . . . . . . . . . . . . . . . 59

Kurser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36–39

Webbdesign 120 hp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61

Studera utomlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 På campus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Möjligheternas högskola . . . . . . . . . . . . . . . . . 14

Humaniora Intervju med Ida Eriksson . . . . . . . . . . . . . . . 40

Samverkan och innovation . . . . . . . . . . . . . . 16

Intervju med Robert Lerinsson . . . . . . . . . 42

Studentliv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18

Hållbar turismutveckling 180 hp . . . . . . . . 44

Boende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20

Kultur, kommunikation och administration 180 hp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45

Smultronställen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 ekonomi

Språkprogram – engelska/svenska/franska 180 hp . . . . . . . . 46 Kurser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47–51

Intervju med Elizabeth Karlsson . . . . . . . . . 24 Intervju med Johan Hadzic . . . . . . . . . . . . . . . 26 Civilekonomprogrammet 240 hp . . . . . . . 28

Informatik, medier och kommunikation

Bygg- och fastighetsekonomprogrammet 180 hp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29

Intervju med Rasmus Friman . . . . . . . . . . . . 52

Ekonomprogrammet 180 hp . . . . . . . . . . . . 30

Anna Ökvist . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55

Energiekonomprogrammet 180 hp . . . . . 31

Affärssystemprogrammet 180 hp . . . . . . . 56

Internationella marknadsföringsprogrammet 180 hp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32

Informationslogistik 180 hp . . . . . . . . . . . . . 57

Valfritt ekonomiskt program 180 hp . . . . 33

4 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013

Medier och kommunikation i teori och praktik 180 hp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58

Valfritt informatikprogram 180 hp . . . . . . 60 Magister-, masteroch påbyggnadsutbildningar . . . . . . . . . . . . . 62 Kurser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63–65

Ingenjör och teknik Intervju med Anna Håkansson . . . . . . . . . . 66 Intervju med Martin Svensson . . . . . . . . . . 68 Teknisk bastermin 20 veckor . . . . . . . . . . . . 70 Biomekanikingenjör inriktning människa – teknik 180 hp . . . . . . . . . . . . . . . 71 Byggingenjör – byggkonstruktion och projektering 180 hp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 Byggingenjör – byggproduktion och projektledning 180 hp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 Byggingenjör – fastighet och energi 180 hp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74 Byggingenjör – internationell byggproduktion och projektledning 180 hp . 75 CAD-tekniker 120 hp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 Dataingenjör 180 hp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77

Elektroingenjör 180 hp . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78 Energiingenjör – förnybar energi 180 hp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79 IT-forensik och informationssäkerhet 120/180 hp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 Maskiningenjör – datorstödd produktframtagning 180 hp . . . . . . . . . . . . . 81 Maskiningenjör – produktionsutveckling 180 hp . . . . . . . . 82 Maskiningenjör – teknisk design 180 hp 83 Mekatronikingenjör 180 hp . . . . . . . . . . . . . 84 Nätverksdesign och datordrift 60/120 hp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85 Utvecklingsingenjörsprogrammet 180 hp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86 Öppen ingång 90 hp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87 Magister-, masteroch påbyggnadsutbildningar . . . . . . . . . 88-89 Kurser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90–91

Naturvetenskap, miljö och matematik Intervju med Karl Jansson . . . . . . . . . . . . . . 100 Intervju med Ljiljana Markovic . . . . . . . . . 102 Biomedicin – inriktning fysisk träning 180 hp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104 Miljö- och hälsoskydd 180 hp . . . . . . . . . . 105 Miljöstrateg 180 hp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106 Naturvård och artmångfald 180 hp . . . . 107 Magister-, masteroch påbyggnadsutbildningar . . . . . . . . . . . . 108 Kurser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109–113

Samhälls-, beteendevetenskap och vård Intervju med Hanna Vendelstrand . . . . . 114 Intervju med Ida Lindahl . . . . . . . . . . . . . . . . 116

Lärare

Intervju med Patrik Svensson . . . . . . . . . . 118

Intervju med Maria Löfgren Gustafsson 92

Arbetsvetenskapligt program 180 hp . . 119

Intervju med Sebastian Sandquist . . . . . . . 94

Hälsopedagogiskt program 180 hp . . . . . 120

Lärarutbildning inledning . . . . . . . . . . . . . . . . 96 Förskollärarutbildning 210 hp . . . . . . . . . . . 97 Grundlärarutbildning (åk F–3) 240 hp . . 97 Grundlärarutbildning (åk 4–6) 240 hp . . 98 Ämneslärarutbildning (åk 7–9) 270 hp . . 98 Ämneslärarutbildning (gymnasieskolan) 300 hp . . . . . . . . . . . . . . . . 99 Kurs i handledning för VFU-lärare 7,5 hp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99

Socialt arbete – ledning och organisering 180 hp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 128 Sociologi och socialt utvecklingsarbete 180 hp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 129 Statsvetenskapligt program med inriktning mot politisk kommunikation 180 hp . . . 130 Magister-, masteroch påbyggnadsutbildningar . . . . . . . 131–132 Kurser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 133–142

Övrig utbildning Sommarkurser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 143 Frågor och svar om högskolestudier Frågor och svar om högskolestudier . . 144 Läs på distans

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

148

Studera med funktionshinder . . . . . . . . . . 149 Så här ansöker du till Högskolan i Halmstad . . . . . . . . . . . . . . . . . . 150 Vad händer sedan? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 152 Har du flera frågor? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 154

Idrottsvetenskapligt program 180 hp . . 121 Professionellt idrottsutövande – inriktning golf 120 hp . . . . . . . . . . . . . . . . . 122

Sjuksköterskeprogrammet 180 hp . . . . . 123 Specialistsjuksköterskeutbildningar – omfattande 60 eller 75 högskolepoäng . . . . . . . . . . . . . . . . . . 124–126 Socialpsykologiskt program 180 hp . . . . 127

102

n ad e Ljilja n a lä m n trygg he te

42 Anna fick toppjobb i Oslo

Robert trivs med livet som student

66 HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 5

HÅLL DRÖMMEN LEVANDE TÄNK VIDARE Vill du bli lärare eller hälsorådgivare? Du vill kanske utveckla avancerade produkter eller jobba som ekonom utomlands? Eller starta eget företag? På Högskolan i Halmstad får du möjlighet att förverkliga dina drömmar. Med en akademisk examen i bagaget ökar dina valmöjligheter och din trygghet på arbetsmarknaden. En utbildning ger dig inte automatiskt jobb, men den öppnar nya möjligheter och många av de arbeten som utannonseras kräver en examen. På Högskolan i Halmstad kan du vara säker på att du får en utbildning som håller hög kvalitet och att du får med dig nyttig kunskap in i framtiden. Vi har ett 50-tal grundprogram och omkring 400 kurser inom flera ämnes områden. Det rika utbudet bidrar till både mångfald bland er studenter och stora valmöjligheter när det är dags att välja kurser.

En kreativ miljö

Högskolan i Halmstad erbjuder en kreativ miljö där du har goda möjligheter att utveckla dig själv och dina idéer. Här finns stöd för studenter som vill starta eget företag och det ordnas regelbundet aktiviteter för att inspirera och sporra till nytänkande. Många program är utformade så att du som student uppmanas att ”tänka vidare”, vara kreativ och förverkliga dina idéer. Högskolan i Halmstad arbetar aktivt med jämställdhet och mångfald och har studenter med olika bakgrund, synsätt och erfarenheter. Lätt att trivas

Närhet till arbetsmarknaden

På Högskolan i Halmstad finns inga höga trösklar. Studiemiljön präglas av närhet mellan lärare och studenter, mellan ämnesområden och mellan Högskolan och det omgivande samhället. Genom praktik och projekt tillsammans med företag, offentliga organisationer och föreningar varvas teori med nyttiga praktiska erfarenheter. Den kunskap du får med dig knyts på så sätt till den verklighet som du kommer att jobba i.

Det är lätt att trivas på Högskolan i Halmstad. Högskole området, campus, ligger samlat på ett ställe och här finns undervisningslokaler, bibliotek, idrottshall, restaurang, kafé och kårhus. Här finns ett aktivt studentliv och föreningar av olika slag. Med cykel tar du dig snabbt mellan campus och centrum – och havet, så klart! Hur din studietid ska bli är mycket upp till dig själv. Men i Halmstad får du de bästa förutsättningarna.

Välkommen till Högskolan i Halmstad!

den kunskap du får med dig knyts till den verklighet du kommer att jobba i.

6 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 7

Att läsa på högskola innebär frihet. Men också ansvar. Du har relativt fria händer att lägga upp din tid och hur du vill plugga, men det är å andra sidan bara du som ser till att något blir gjort.

Vad är poängen? Högskolepoäng (hp) tjänar du ihop allt eftersom du läser. En termin ger 30 hp om du läser på heltid, och ett treårigt program ger 180 hp. Högskolepoängen får du när du har genomgått och klarat någon form av examination (till exempel en tenta).

Att studera

på Högskola Att läsa på högskola skiljer sig en del från studier på gymnasiet eller komvux. En stor skillnad är att du studerar mycket mer självständigt. Du får inte några specifika sidor i läxa till dagen därpå, i stället kanske du har en månad på dig att läsa in ett par kursböcker på flera hundra sidor. På många föreläsningar är det inget krav att närvara. Däremot är det alltid krav på studieresultat, i form av godkänt på en examination som ingår i varje delkurs. I början kanske det känns ovant att styra sin tillvaro så pass mycket själv, men när du väl har hittat en studietek nik är det bara att njuta av friheten. Hur mycket tid du måste tillbringa på Högskolan i Halmstad kan variera kraftigt. Naturvetenskapliga och tekniska ämnen innebär ofta att dagarna till stor del är schemalagda och att du tillbringar mycket tid på Högskolan. Andra typer av studier innebär mer självstudier. Ibland är bara några timmar i veckan schemalagda.

Bo kvar på din hemort – läs på distans Vill du bo kvar hemma men ändå kunna studera? Då finns möjligheten att läsa på distans. Det innebär att du studerar självständigt på din hemort, men på olika sätt har kontakt med Högskolan för handledning, lektioner och tentamen. Kontakten sker ofta via internet. På en del distanskurser reser du ibland till studieorten för handledning eller tentamen.

Behöver du hjälp med skrivandet? Högskolan har ett särskilt resursrum, Skrivpunkten, där du som student kan få hjälp med ditt skrivande. Hit kan du vända dig om du har språkliga frågor och funderingar, har kört fast i skrivandet eller vill ha hjälp att hitta den akademiska stilen. Här finns också utrustning och datorprogram speciellt anpassade för personer med skrivsvårigheter, som datorer med talsyntes, skärmläsare och speciella rättstavningsprogram.

Karriärist – ja, visst!

154

Som student har man ofta funderingar på vad som väntar efter studierna. Hur maximerar jag mina chanser att få jobb? Vilka jobb kan jag söka? Hur kommer jag till min rätt på en anställningsintervju? Högskolans studie- och karriärvägledare arbetar aktivt med att ge dig som student stöd i förberedelserna för livet efter studierna. De erbjuder till exempel karriärvägledning, både enskilt och i grupp, och ordnar seminarier om hur du kan marknadsföra din kompetens, skriva jobbansökningar och profilera din examen. Läs mer på sidan 154.

8 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013

Kom på rätt kurs Det finns två sätt att läsa på högskola. Du kan välja att läsa fristående kurser eller att följa ett färdigt program. Kurserna väljer du oftast en termin i taget, och då kan du själv kombinera en examen. Ett program däremot, består av ett färdigt paket av kurser. Du är då garanterad en plats på kurserna inom programmet.

149 Funktionshinder – inget studiehinder

Glöm inte kvittot!

Har du något funktionshinder finns det på Högskolan i Halmstad möjlighet till extra hjälp och stöd under din studietid. Stödformerna kan se ut på olika sätt. Det finns lika många lösningar som det finns studen ter med funktionshinder. Du kan till exempel få anteckningshjälp, talböcker, tekniska hjälpmedel eller teckenspråkstolk. Kontakta Studentcentrum för mer information. Läs mer på sidan 149.

Läs en sommarkurs i en sommarstad

153

En examen kan liknas vid ett kvitto som du får med dig när du gått färdigt ett program eller tagit ett visst antal poäng. All högskoleutbildning delas in i tre nivåer: grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. På grundnivå finns två generella examina, högskoleexamen och kandidatexamen. På avancerad nivå finns magisterexamen och masterexamen. Det finns även program som ger en yrkesexamen. Exempel på sådana är sjuksköterske-, ingenjörs- samt lärarprogrammen. Läs mer om examina på sidan 153.

143

Att läsa en sommarkurs kan vara ett sätt att kombinera studier med strandliv och semester. Varva intressanta föreläsningar med stunder på stranden eller i stans folkvimmel. När det är dags för tentaplugg finns det garanterat gott om mjuka sanddyner att krypa ner i … Läs mer om våra sommarkurser på sidan 143.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 9

Skapa en unik profil på din utbildning

studera utomlands Som student på Högskolan i Halmstad har du möjlighet att tillbringa en del av din studietid i ett annat land. Vi har många utbytesavtal och samarbeten med universitet runt om i världen.

mer info Vill du ha mer information, vänd dig till Högskolans internationella avdelning på Studentcentrum. Där kan du få vägledning, tips och hjälp med viktiga kontakter.

Bli bättre på språk. Få minnen och vänner för livet. Europa, Nordamerika, Sydamerika, Australien eller Asien? Var ute i god tid, ansökningsprocessen kan ta tid! Åka inom utbytesprogram eller på egen hand?

Läs mer på www.hh.se/utbildning/studierutomlands

10 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012

Två studenter på Högskolan i Halmstad som valt att plugga utomlands är Stefan Rydenäs Koch, Valfritt ekonomisk program, som åkte till Kanada, och Julia Fager, som läser kursen arbetspsykologi. Hon pluggade en tid i Minnesota i USA. Läs om deras upplevelser.

”Jag umgicks bara med amerikaner” Julia Fager, arbetspsykologi 61–90 hp (fristående kurs), studerade

vid Minnesota State University i Mankato, USA. – Jag ville lära mig en ny kultur och träffa nya människor. USA har ett stort inflytande över många länder och jag ville därför lära mig mer om normer och värderingar. Det är lättare med ett engelskspråkigt land också. Tiden i USA har varit en nyttig erfarenhet för Julia då hon framför allt har lärt sig att stå på egna ben. – Jag umgicks bara med amerikaner vilket gjorde att det var lättare att komma in i den amerikanska kulturen. Jag blev till exempel väldigt bra kompis med min rumskamrat som tog mig med till sin familj och sina vänner. På så sätt fick jag en bra inblick i den amerikanska vardagen, berättar Julia Fager.

Jag blev väldigt bra kompis med min rumskamrat som tog mig med till sin familj och sina vänner.

”England kändes för nära” Stefan Rydenäs Koch, Valfritt ekonomiskt program, studerade vid det kanadensiska universitetet Brock University i Saint Catherines, Kanada, förra hösten. – Framför allt ville jag göra något nytt. Många av mina kompisar reste utomlands efter gymnasiet och jag inspirerades av dem och ville därför studera utomlands och samtidigt vara med om en upplevelse, säger Stefan Rydenäs Koch och fortsätter: – Att det blev Kanada var för att jag ville åka till ett engelskspråkigt land, och då kändes England lite för nära. Då valde jag Kanada framför USA eftersom det ekonomiska systemet är mer likt det svenska och därför lättare att relatera till. Jag hade också hört att kanadensarna skulle vara ett välkomnande folk, berättar Stefan Rydenäs Koch som är jättenöjd med sin vistelse i Kanada då han har fått många internationella kontakter och spännande upplevelser. – Jag har fått uppleva en annan kultur samtidigt som jag har tagit med mig kunskaper som är relevanta för min utbildning. Det anordnades också många aktiviteter som till exempel sightseeing, hockeymatcher och utflykter, och på så sätt fick jag många vänner från olika länder, berättar han.

Jag har fått uppleva en annan kultur samtidigt som jag har tagit med mig kunskaper som är relevanta för min utbildning.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 11

Föreläsningssalar, kafé, gym, kårhus och pub – på campus finns det mesta du behöver, samlat på ett ställe. Här är det alltid liv och rörelse och området är en naturlig mötesplats för Högskolans studenter.

Det händer på

CAMPUS Högskoleområdet, campus, ligger samlat ett par kilometer från cent rum. Att området är koncentrerat till ett ställe innebär att du slipper kuska runt över halva stan när du ska från en föreläsning till en annan. Det bidrar också till att du lättare får kontakt med studenter från andra ämnesområden, med lärare och annan högskolepersonal. Allt blir lite närmare och smidigare, helt enkelt. Eftersom Högskolan har expanderat mycket de senaste åren är de flesta delarna nybyggda och lokalerna är fräscha och moderna. När du har lust att byta miljö är det nära till stan. Du tar dig mellan campus och centrum på några minuter med cykel eller buss. Dessutom har du nära till Östra strandens fyra kilometer långa sandstrand.

12 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013

Studentcentrum

154

I Studentcentrum hittar du information om utbildningar och högskolestudier. Här finns också en bemannad reception där du kan få svar på frågor om studier eller boka tid med en studie- och karriärvägledare. I Studentcentrum finns datorer för informationssökning och utställningar om Högskolans verksamhet. Läs mer om Studentcentrum på sidan 154.

HögskoleBiblioteket Det kan kännas svårt att plugga hemma där tv:n, telefonen och kylskåpet kan störa koncentrationen. Då kan det vara skönt att sitta på Högskolan och läsa. På biblioteket finns både tysta läsesalar och rum för grupparbeten. Här finns också datorer för internetsökning och ordbehandling. På biblioteket finns kurslitteratur inom de ämnen man kan läsa på Högskolan. Dessutom finns det dagstidningar och massor av tidskrifter i tryckt och elektronisk form, handböcker och fördjupningslitteratur. Kunnig per sonal lotsar dig fram till det du behöver.

Högskolan i Halmstad

Plugga

– ÄVEN I Varberg

Som student spenderar du ofta mycket tid på Högskolan, även när du inte har undervisning. Du kanske har grupparbeten, vill läsa inför tentan eller bara ta en fika mellan föreläsningarna. På campus finns gott om utrymmen för både plugg och paus – sköna soffor, stimmiga kaféer och tysta studierum. Du kommer säkert att hitta din egen favoritplats på campus.

Högskolan finns inte bara i Halmstad. Några av våra kurser och utbildningar är förlagda till Campus Varberg. Framför allt gäller detta vårdområdet. För mer information, se respektive utbildning i denna katalog eller gå in på www.campus.varberg.se.

– eller pausa

73,5

PROJEKTRUM

slå det om du kan

På flera av Högskolans utbildningar har du som student tillgång till projektrum med datorer, skrivare, telefoner och studieplatser. Projektrummen brukar vara flitigt använda och fungerar som mötesplatser för studenter inom programmen.

Trade Center, i vardagstal kallad ”skrapan”, sträcker sig 73,5 meter upp i luften och är Högskolans främsta yttre kännetecken. Studentrekordet att springa i trappan uppför de 22 våningarna ligger på 1 minut och 28 sekunder.

Kåren Kåren arrangerar ständigt olika aktiviteter. Det är nollning, kår pubar och andra sittningar och evenemang. Du är alltid välkommen in till Kårens medlemsservice med dina frågor och funderingar eller varför inte bara sitta och ta en kopp kaffe och slappa i soffan.

tips!

Högskolehallen På campus finns också Högskolehallen. Där samlas all verksamhet som rör hälsa och idrott i rymliga och toppmoderna lokaler, med bland annat idrottshall, träningssalar och utrymmen för undervisning och forskning. I anslutning till hallen finns klättervägg, aerobicsal, spinningsal, gym och två fullutrustade laboratorier som används i undervisningen.

På campus finns en rad verksamheter som är till hjälp i din studievardag – Studenthälsan, Skrivpunkten, biblioteket, studie- och karriärvägledning, Alla Högskolans studenter har tillgång till hälsoStudentcentrum … vård via Studenthälsan. Dit kan du vända dig om du har funderingar eller problem som rör din hälsa och din studiesituation. Studenthälsan ordnar kurser i bland annat mindfulness, hur du festar smartare och annat som du kan ha nytta av under din studietid. På Studenthälsans dropin-mottagning träffar du en sjuksköterska som hjälper dig vidare till Studenthälsans egen personal, till primärvården eller någon annanstans där du kan få hjälp. I anslutning till Studenthälsans lokaler finns Högskolans ”andrum”. Det är ett rofyllt rum utan religiösa symboler där du kan slappna av, meditera, be eller bara ta en paus.

Studenthälsan

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 13

14 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013

Högskolan i Halmstad MÖJLIGHETERNAS HÖGSKOLA Högskolan i Halmstad har tre styrkeområden inom utbildning och forskning. Det betyder att vi profilerar oss inom tre områden där vi både har den breda basen och det som sticker ut. De tre styrkeområdena är: verksamhet, produkter och livskvalitet.

VERKSAMHET med särskild inriktning innovationsvetenskap

Inom området förenas tekniska och naturvetenskapliga synsätt med samhällsvetenskapliga i spännande kombinationer. Här finns ämnen som ekonomi, ledarskap, industriell organisation, arbetsvetenskap, finansiell matematik, medier och statsvetenskap. Forskningen handlar till exempel om entreprenörskap, innovationer, samhällsförändringar, miljö och ledarskap. På forskarutbildningsnivå har vi inom detta område rätt att examinera i innovationsvetenskap, något som gör oss unika.

PRODUKTER med särskild inriktning informationsteknologi

Här möts naturvetenskap och teknik inom biomekanik, miljöteknik, energiteknik, hälsoteknik och IT. Forskning

Högskolan i Halmstad har sedan 2010 rätt att bedriva forskarutbildning och utfärda doktorsexamen inom områdena innovationsvetenskap och informationsen om inbyggda och intelligenteknologi. ta system är något som Högskolan är särskilt känd för, inte minst internationellt. Inom detta område har vi examensrättighet på forskarutbildningsnivå inom området informationsteknologi.

LIVSKVALITET med särskild inriktning hälsa och livsstil

En del av Högskolans profil är inriktad på människors livskvalitet. Det handlar om välfärd och livsstil men också om kultur, utbildning och lärande, idrott, vård och hälsa. Forskningen är ofta flervetenskaplig och omfattar många olika perspektiv. På forskarutbildnings nivå planeras för examensrätt inom området hälsa och livsstil.

DOKTORSEXAMEN är den högsta akademiska examen som finns i Sverige. För att ta en doktorsexamen krävs att man, efter att ha tagit en examen på avancerad nivå, blir antagen till forskarutbildning. Forskarutbildningen motsvarar fyra års heltids studier och avslutas med att man presenterar och försvarar sina forskningsresultat i en doktorsavhandling.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 15

*Högskolan i Halmstads utbildningar Maskiningenjörsprogrammet och Utvecklingsingenjörsprogrammet utsågs 2011 till Årets teknikutbildningar av branschorganisationen Teknikföretagen.

Praktiken ger dig erfarenhet Att praktisera på en arbetsplats kan vara ett bra sätt att få in en fot på arbetsmarknaden. I många av Högskolans program ingår praktik som en del av utbildningen. Du får erfarenhet av ditt kommande yrke och en unik möjlighet att skapa ett kontaktnät inför framtiden.

Utbildningar som har kontakt med arbetslivet

Hur kan jag veta att det jag lär mig på Högskolan funkar på arbetsmarknaden? Ett sätt att testa sina teoretiska kunskaper i verkligheten är att ha mycket kontakt med olika arbetsplatser under studietiden. På Högskolan i Halmstad finns många sätt att samarbeta med arbetslivet – praktik, projekt, gästföreläsningar och studiebesök – för att nämna några exempel.

samverkan och innovation

Våga ta steget Har du en affärside och funderar på att starta eget? Då ska du vända dig till Ta steget på Högskolan i Halmstad. Här får du stöd att forma dina idéer till projekt eller företag redan under studietiden, oavsett vilken utbildning du går. Ta steget – studentinspiration inom kreativitet, företagsamhet och entreprenörskap

16 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD •2012/2013

Innovation – en god grogrund för idéer

”Ta-sig-för-samhet” och företagsamhet är något som uppmuntras vid Högskolan i Halmstad. Många av våra utbildningar är utformade så att du får vana vid att leda projekt, utnyttja dina drivkrafter och tänka kreativt. Högskolan har alltid varit en grogrund för innovationer och nyföretagande och vi har ett väl utbyggt stöd för dig som vill testa en idé eller starta eget. Vill du veta mer? Gå in på: www.hh.se/tasteget

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 17

Vilken förening väljer du? HASP, HUG, KÖÖRMIT, SOS, PLEASURE, FOLLOW …

Att leva

studentliv Som ny student har du en spännande tid framför dig. För att plugga på högskola är speciellt. Du kommer att möta nya människor med olika bakgrund och du kan hitta vänner med samma intressen som du, oavsett om det handlar om musik, sport, film eller politik. Du väljer naturligtvis själv om du vill engagera dig, hur mycket och i vad. Kåren har flera studentföreningar där du till exempel kan spela teater, sjunga i kör eller delta i studentorkestern. Saknar du en förening kan Kåren hjälpa dig att starta en ny. Vill du vara med och påverka Högskolans verksamhet finns dessutom möjlighet att vara studentrepresentant i olika nämnder, grupper och utskott. På Högskolan i Halmstad har du verkligen möjlighet att påverka!

Föreläsningar, kursböcker och tentaplugg i all ära, men det är ofta livet vid sidan om som gör studietiden till en av de bästa perioderna i livet.

18 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013

KÅREN – FÖR NYTTA OCH NÖJE

Kåren finns till för att ta tillvara studenternas intressen i frågor som rör utbildning och studiesociala frågor. Kåren bevakar att utbildningarna håller hög kvalitet, att studenterna har inflytande över sin utbildning, att Halmstadstudenter är attraktiva på arbetsmarknaden och sist men inte minst, att det finns roliga saker att göra på fritiden! Hos Kåren finner du duktiga personer som kan företräda dina rättigheter som student. Som student väljer du själv om du vill vara medlem i Kåren. Du får då tillgång till en mängd förmåner, som bostadsförmedling, studentrabatter och evenemang. Titta in på www.karen.hh.se eller kom in på medlemsservice. www.karen.hh.se

www.hh.se

/blogg

Ett par veckor före terminsstart drar Kårens nollning i gång. Då får alla nya studenter på Högskolan i Halmstad en lektion i studentlivets alla aspekter. Här berättar Julia Amandusson, student på programmet Medier och kommunikation i teori och praktik, om sina upplevelser från nollningen.

Plugga i H almstad ? Lä s Hö gs ko la n s blo gg ar e på : w w w.hh .se /blo gg

Missa inte

nollningen En vecka innan jag skulle vara på plats för nollning fick jag ett utbrott. Jag ville inte börja studera. För att få bukt med mina tankar skrev jag en lista och kom fram till att det fanns betydligt fler fördelar än nackdelar. Samma dag ringde en nuvarande student från Högskolan och undrade om jag hade bestämt mig för att påbörja utbildningen. Jag svarade ”ja” precis som om jag aldrig hade tvekat. Redan då var jag på väg. Någon vecka senare gick jag mot samlingsplatsen med en weekendbag i handen. Jag hade ingen bostad och kände inte någon, men litade på min nollekontakt som hade sagt åt mig att packa och att det skulle lösa sig. Det gjorde det – jag och två klasskompisar fick låna en jättefin lägenhet under nollningen och vilken upplevelse det blev. Att packa väskan och åka är ett av de bästa beslut jag har tagit i mitt liv – hittills. Halmstad studentkårs nollning sägs vara en av de bästa i Sverige och jag tvivlar inte ett dugg på det. Bakom nollningen ligger det månader av planering, utbildning och förberedelser. Allt för att vi nollor ska lära känna Högskolan, varandra och Halmstad som stad. Genom lek, tävlingar, allvar och fest i en perfekt blandning har vi gjort just detta. Allt är planerat in i minsta detalj och ibland kom jag på mig själv med att le konstant. Det var då jag förstod att jag hade hamnat rätt.

Jag minns speciellt en dag under nollningen. Vi var i full gång med att bygga en lådbil till tävlingen och gemenskapen var så härlig i Picassoparken. Tror det var den dagen som vi blev en klass på riktigt. Särskilt under kvällens regatta över Nissan då vi tog hem silvermedaljen, med hjälp av plattor av frigolit till flotte. Vår stab (studenterna som håller i nollningen) var nog aldrig så stolt som just då. Ett annat ögonblick som är svårt att glömma var när vi äntligen skulle få se staben utan peruk, solglasögon och overall. Efter tio dagars anonymitet var det vår tur att lära känna staben. Och vilken reaktion det blev. Vi kunde inte sluta applådera, busvissla och beundra dessa tre fantastiska personer när de hade vänt sig om bakom de stora paraplyerna. Det var en speciell känsla.

Allt är planerat in i minsta detalj och ibland kom jag på mig själv med att le konstant. Nollningen 2011 kommer jag att minnas under resten av mitt liv. Inte bara för att jag lärde känna nya vänner och hade otroligt roligt utan för att jag lärde mig mycket nytt om mig själv. Jag har aldrig känt mig så modig och nervös som när jag gick mot samlingsplatsen den där dagen. HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 19

Caroline Som student kan du bo på flera olika sätt. Här får du titta in till tre av Högskolans studenter och få reda på hur de har fixat sitt boende i Halmstad. Välkommen hem till Caroline, Max och Sofie.

Hitta din

studentlya Caroline delar med en kompis Caroline Grönlund, Ekonomprogrammet, bor med sin kompis Emma Persson, Affärssystemprogrammet, i en trerumslägenhet med både kakelugn och stora härliga fönster, på öster nära Högskolan.

Varför valde du att dela boende med Emma? – Vi hade först tänkt att bo i varsin etta men det var svårt att få tag på lägenhet. När Emma fick kontakt med hyresvärden som hade den här lägenheten tänkte vi att vi lika gärna kunde dela på den. Det kan vara roligt att bo med en kompis också. Vi har känt varandra länge och har gått på samma gymnasium i Vellinge.

Hur går det att bo ihop? Så länge båda har samma målsättning med städning och att plocka undan efter sig så går det bra. Hittills tycker jag att vi har tagit lika mycket ansvar här hemma. Det krävs också att man har stort förtroende för den andre, speciellt när det gäller ekonomi. 20 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013

Vad är det bästa med att dela lägenhet? – Att man slipper vara ensam. Det är alltid trevligt att ha någon att prata med, speciellt när man flyttar till en ny stad. Jag och Emma har dessutom samma storlek på kläder så vi kan låna varandras kläder hur mycket som helst.

Och det sämsta? – Om man umgås för mycket kan det hända att man blir irriterad på varandra, och då är det ofta de små detaljerna, som till exempel disken, som man hänger upp sig på.

Hur trivs du i Halmstad? – Jag trivs bättre än jag trodde att jag skulle göra. Jag trodde att det skulle vara jobbigt att lämna min trygga lilla by i Skåne men det har gått jättebra.

Bästa sättet att få tag på boende? – Ställ dig i kö till olika hyresvärdar i god tid. Var också med på nollningen så kan du vända dig till staben och Kåren. Vi hade några i klassen som inte hade fått lägenhet, men det fixade staben åt dem.

Max trivs i sin studentlägenhet Max Nordanåker, Utvecklingsingenjörsprogrammet, trivs bäst med att bo på egen hand. Sedan i somras bor han i en ljus och fräsch studentlägenhet på Bolmensgatan.

Varför valde du att bo i egen lägenhet? – För att man kan vara för sig själv när man vill och inte behöver laga mat med andra. Jag skulle aldrig klara av att dela kök och badrum med andra personer. Jag vill hålla efter mina egna grejer.

Hur trivs du?

Max

– Bra, för det är mycket liv och rörelse här. Jag ser nya människor hela tiden och det är rätt många från min klass som bor här.

Vad är det bästa med lägenheten? – Att det är snyggt och fräscht och nära till stan och till tågstationen.

Och det sämsta? – Tågens tutande som man hör då och då och som skrämmer slag på en. Men det vänjer man sig vid.

Bästa sättet att få tag på ett boende? – Var ute i god tid. Vissa fastighetsbolag kräver att man ska stå i kö i minst ett år men ibland kan man ha tur om något är ledigt.

ställ dig i kårens kö för bostadsgaranti, och i alla andra bostadsköer som finns.

Sofie

Sofie bor i korridor Sofie Eriksson, som studerar på programmet Socialt arbete – ledning och organisering, har bott på Krusbärets studentboende i lite mer än ett år. Korridorboendet, som bara skulle vara ett tillfälligt boende, visade sig vara en riktig fullträff.

Hur skulle du beskriva ditt boende? – Jag har ett rum på 20 kvadratmeter med en liten hall och en liten toalett med dusch. Det är inte jättestort men man får ändå plats med allt man behöver. Vi har också ett stort gemensamt kök, en mathörna och en soffhörna. Då kan man vara i köket och umgås när man vill och sedan vara i sitt eget lilla ”kryp in” när man vill det. Då har man både det sociala och det privata.

Hur trivs du?

flytta. Eftersom jag trivs så bra med människorna här, har det blivit så att jag vill bo kvar.

Det bästa med att bo i korridor? – Att man snabbt kommer in i det sociala umgänget. Det var väldigt viktigt för mig. Det är ett enkelt, tryggt och roligt sätt att bo på.

Och det sämsta? – Det är väl just de gemensamma ytorna, att man måste dela köket med andra. Då är det en förutsättning att det finns en bra sammanhållning för att alla ska trivas.

Bästa sättet att få tag på studentboende? Att ställa sig i Kårens kö för bostadsgaranti och i alla andra bostadsköer som finns.

– Jag trivs jättebra och har inte längre några planer på att HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 21

Välkommen till Halmstad

– Det här äonr våra smultr ställen .

Halmstads stadsvapen består av tre krönta hjärtan. Och det är en stad att tycka om. Här finns till och med en stadsdel som heter Kärleken. Staden har gamla anor och fick sina stadsprivilegier redan år 1307. Den charmiga stadskärnan i centrum har ett stort utbud av restauranger, nattklubbar, pubar och kaféer. Halmstad har ett rikt kulturliv och är en härlig idrottsstad. Här bor ungefär 90 000 människor och staden ligger på västkusten, på bekvämt avstånd (ungefär 15 mil) från Malmö, Göteborg och Växjö.

Janardhan Nilsson Ålder: 24 år. Läser: Statsvetenskapligt program. Hemort: Linköping. Smultronställe: ”Utsiktstornet på Galgberget. Där är väldigt bra utsikt. Man kan se nästan hela staden därifrån, och det kan vara intressant att se hur den ser ut uppifrån. Det kan också vara mysigt att stå där med en fager kvinna.”

Galgberget Rebecca Grönlund Ålder: 26 år. Läser: Introduktion till kriminologi. Hemort: Laholm. Smultronställe: ”Espresso House. De har en stor uteservering där man kan sitta ute och njuta av solen tidigt på våren om man hittar en plats där det är lä. De har gott kaffe och bra sortiment av drycker, och det är bra att sitta där och plugga. Jag brukar gå dit ungefär en eller två gånger i månaden.”

22 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013

Espresso Hou se

Östra Stranden

Broktorpsgården Erica Olofsson Ålder: 21 år. Läser: Lärarprogrammet. Hemort: Höganäs. Smultronställe: ”Jag gillar Broktorpsgården i Halmstad. Det är ett mysigt och gammaldags kafé där man både kan sitta och prata och spela spel. Där finns stora bord så att man kan vara många om man vill gå dit och spela. Det finns inte så många andra ställen i staden där man kan sitta så många. Sedan finns det också en mysig innergård där man kan hålla till på sommaren.”

Dennis Hodzic

Elisa Espino Ålder: 19 år. Läser: Engelska och svenska bland annat. Hemort: Utbytesstudent från Sevilla, Spanien.

Maria Jiménez Ålder: 20 år. Läser: Svenska, historia och science fiction bland annat. Hemort: Utbytesstudent från Sevilla, Spanien. Smultronställe: ”Klipporna på Östra stranden. Där är väldigt fridfullt och vackert med både skog och hav, och något sådant har vi inte hemma i Spanien. Vi brukar gå dit för att slappna av och bara njuta av naturen. Det var nog det första stället vi gick till när vi hade flyttat hit. Det ligger bara två minuter från där vi bor.”

Fotbollsplanen

Ålder: 22 år. Läser: Affärssystemprogrammet. Hemort: Halmstad.

Nedim Seta Ålder: 22 år. Läser: Bygg- och fastighetsekonomprogrammet. Hemort: Halmstad. Smultronställe: ”Fotbollsplanen på Sannarp. Jag brukar gå dit två, tre gånger i månaden med kompisar för att spela fotboll. Där finns fina planer och bra gräs men det är umgänget som gör det. Vi har en bra gemenskap när vi samlas där och spelar fotboll.”

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2011/2012 • 23

Ekonomi

”Vi är en GANSKA liten klass” PErsoNligt!

Att Elizabeth Karlsson valde att utbilda sig till civilekonom på Högskolan i Halmstad är ett beslut som hon är väldigt nöjd med.

– Fördelen med att läsa till civilekonom är att det är ett så brett yrke. Ekonomi finns i alla företag och öppnar många valmöjligheter efter studierna, säger Elizabeth Karlsson. Elizabeth Karlsson läste naturvetenskapligt program på gymnasiet, efter det har hon studerat utomlands och jobbat i några år. När hon sedan ville utbilda sig vidare stod valet mellan att läsa till civilekonom eller civilingenjör. – Jag valde att läsa till civilekonom eftersom det är mer samhällsinriktat, säger Elizabeth Karlsson som nu läser andra året på programmet. Innan hon sökte utbildningen hade hon läst en kurs i företagsekonomi på Högskolan i Halmstad. – Jag tyckte att föreläsarna var väldigt bra. De hade bra erfarenheter från arbetslivet som de kunde koppla till studierna, och det var en av anledningarna till att jag valde att studera vidare på Högskolan i Halmstad, berättar Elizabeth Karlsson som kommer från Helsingborg.

Små klasser Att det är lagom pendlingsavstånd till Halmstad från Helsingborg var också en avgörande faktor. Parallellt med studierna arbetar hon nämligen deltid på Helsingborgs Simsällskap där hon ansvarar för simklubbens tävlingsverksamhet. En annan fördel med Högskolan i Halmstad är att det är en liten skola med små klasser. – Vi är en ganska liten klass, mellan 25 och 30 stycken. Det gör att man lär känna varandra på ett annat sätt, säger Elizabeth Karlsson som tycker att de har en bra gemenskap i klassen. Hon och hennes klasskamrater är dessutom den första kullen på civilekonomprogrammet, en utbildning som startade på Högskolan i Halmstad hösten 2010. Något de ibland blir påminda om på olika sätt. – Jag tycker att det alltid har funnits ett starkt engagemang och en vilja att vi ska ha det bästa, och det tror jag beror på att vi är nya.

Att studera på Högskolan är även utvecklande på det personliga planet. Jag har blivit tryggare i diskussioner och tar mognare beslut.

Elizabeth Karlsson Ålder: 24 år. Bor: Helsingborg. Sysselsättning: Läser till civilekonom på Högskolan i Halmstad. Jobbar på Helsingborgs Simsällskap. Familj: Mamma, pappa. Intressen: Träning. ”Jag ska göra den svenska klassikern. Jag har alltid tyckt att det har varit roligt med idrott och har tränat mycket”. Drömjobb: Det finns många, men gärna ett arbete inom idrott.

Utbildningen består främst av föreläsningar, grupparbeten och inlämningsuppgifter. Föreläsningarna hålls ungefär tre gånger i veckan, så det finns mycket tid för självstudier.

Organisation och ledarskap Att studera på Högskolan är även utvecklande på det personliga planet, menar Elizabeth Karlsson. – Jag har fått en annan förståelse för hur organisationer fungerar och det har gjort att jag har blivit tryggare i diskussioner och tar mognare beslut. I framtiden hoppas hon på att få jobb som projektledare och tänker välja en inriktning på organisation och ledarskap. – Jag vill vara med och utveckla, förändra, motivera och inspirera mina medarbetare. Det är fantastiskt att få vara delaktig i en persons utveckling, likadant att få vara med och utveckla och förändra en organisation. Det är det bästa som finns, säger hon. text: LINDA LUNDELL

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 25

Ekonomi

Med förkärlek för siffror, folk och fastigheter Att plugga på Högskolan i Halmstad och bli mäklare var det självklara valet för Halmstadkillen Johan Hadzic. Studentåren har varit de bästa i hans liv och nu uppfylls drömmen när han gör praktik på en mäklarfirma och närmar sig den efterlängtade licensen.

– Det var givet för mig att stanna kvar i Halmstad. Jag gick gymnasiet med samhällsekonomisk inriktning och tyckte att det var intressant med ekonomi och fastigheter. Mäklare verkade riktigt häftigt och när jag läste i Högskolans utbild ningskatalog hittade jag Bygg- och fastighetsekonomprogrammet, som blev det självklara valet för mig, säger Johan Hadzic. Genom ett påbyggnadsår med inriktning fastighets mäklare, med 400 timmar praktik, får han behörighet att ansöka om mäklarlicens. Just nu är han mitt i praktiken på Industriförmedlingen och trivs som fisken i vattnet. – Att jobba som mäklare är riktigt roligt! Jag har alltid gillat siffror men det roligaste är den sociala biten – att träffa människor, prata och skämta med dem, säger Johan Hadzic.

Frihet och plugg Under studietiden har Johan Hadzic bott hemma hos föräldrarna och på det sättet sparat mycket pengar. Men han ångrar att han inte var med på nollningen. – Jag hade mina barndomskompisar här och kände mig trygg i det. Det tog ett tag att komma in i gemenskapen i klassen eftersom alla hade lärt känna varandra på nollningen, säger Johan Hadzic. Han tycker att det bästa med studentlivet är friheten och blandningen av att hänga med polarna, plugga inför tentor, gå på fester och att utvecklas inom något intressant. Skillnaden mellan studier på gymnasiet och högskola var tydlig. – Det tog ett halvår innan jag kom in i det. Jag missade den första tentan och det blev vändningen för mig – jag insåg att det var svårare än på gymnasiet. I dag tycker jag att det var bra. Jag tog tag i det och sedan dess har det gått bra, säger Johan Hadzic. Nätverkande är ett viktigt inslag i utbildningen och studenterna får många tillfällen att knyta kontakter med företag i branschen på mäklardagar och företagskvällar. Utbildningen erbjuder en bredd som gör att Johan Hadzic känner trygghet inför framtiden.

26 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013

– Det var en stor anledning till att jag valde Halmstad. Om jag skulle tröttna på att vara mäklare kan jag jobba som byggekonom eller inom fastighetsförvaltning. Jag ser fastigheter ur flera olika perspektiv, säger Johan Hadzic.

Knyt många kontakter Under studentåren har han utvecklats och är bättre på att ta eget ansvar, att våga stå inför folk och presentera projekt, men framför allt har han lärt sig att ta kritik. – På gymnasiet kunde jag inte det. Men här på Hög skolan har jag lärt mig att vända kritiken till min fördel: vad har jag gjort dåligt och hur kan jag göra det bättre för att utvecklas? Hans tips till blivande studenter är att ta vara på student tidens möjligheter. – Engagera dig i projektarbeten och uppsatser. Ta vara på tiden och knyt så mycket kontakter som möjligt. Det kan hjälpa dig inför praktik och jobbsökande, säger Johan Hadzic. Text: Martin Ådahl

Johans tips!

Johan Hadzic

Engagera dig i projektarbeten och uppsatser. Ta vara på tiden och knyt så mycket kontakter som möjligt.

Ålder: 23 år. Ursprungsort: Halmstad. Utbildning: Bygg- och fastighetsekonomprogrammet, påbyggnadsår med mäklarinriktning. Intressen: Sport och bilar. Alla idrotter intresserar mig! Drömjobb: Fastighetsmäklare.

Ekonomi

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 27

Ekonomi • Program

Vill du ha en bred ekonomisk grund att stå på innan du väljer inriktning?

Civilekonomprogrammet 240 hp Är du intresserad av en bred yrkesutbildning som förbereder dig för kvalificerade arbetsuppgifter inom både näringsliv och offentlig förvaltning? Vill du ha en bred ekonomisk grund att stå på innan du väljer inriktning? Då är detta rätt val för dig! Vårt samhälle präglas av ständig förändring. Civilekonomutbildningen ger dig ökade möjligheter att kunna möta din framtida arbetsplats och förmåga att tänka i nya kreativa banor. Vi arbetar med akademisk coachning som innebär att du erbjuds redskap för att kunna utveckla ditt lärande och därmed dina färdigheter. Utbildningen omfattar både företagsekonomi och nationalekonomi, två ämnen som kompletterar och stärker varandra. Alla våra kurser karaktäriseras av ett starkt engagemang och nytänkande och kombinerar teori med praktiska övningar. Under utbildningen sker ett samarbete med näringslivet som kan komma att öka din anställningsbarhet. Du kommer även i kontakt med den forskning som bedrivs. De två sista åren väljer du själv inom vilket ämnesområde du vill fördjupa dig. Du kan välja mellan bank och revisor, in-

ternationell marknadsföring samt strategiskt ledarskap och management. Examen

Civilekonomexamen.

Behörighetskrav Studier utomlands

Högskolan har ett omfattande internationellt utbyte med olika lärosäten. Att studera utomlands ger dig unika möjligheter att skapa eftertraktade erfarenheter. Genom våra avtal kommer även många utländska studenter hit vilket sätter en internationell prägel på Högskolan.

År 3 och 4 – fördjupade studier inom valt ekonomiområde Under ditt andra år väljer du ett fördjupningsområde. Du har också möjlighet att studera utomlands vid något av våra partneruniversitet. År 1 Marknadsföring 7,5 hp Affärsredovisning 7,5 hp Organisation och ledarskap 7,5 hp

28 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013

En B, Ma C, Sh A. Områdesbehörighet 4. Övrigt

Startar ht 12, helfart.

Arbetsområden

Bank och revisor: Arbete som revisor, redovisningskonsult, kredithandläggare inom banksektorn eller arbete inom riskkapitalbolag. Internationell marknadsföring: Arbete inom det privata näringslivet, till exem-

Mer information Programansvarig Jenny Ståhl tel. 035-16 74 41 civilekonom@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Programmets innehåll

År 1 och 2 – bredd och integration i ekonomiämnet

pel som marknadsansvarig eller exportsäljare, där du arbetar utifrån ett stort internationellt kontaktnät inom och utanför företaget. Strategiskt ledarskap och management: Ledande befattningar inom mindre och medelstora företag inom både privat och offentlig verksamhet. Inriktningen är även en bra grund för analytiska arbetsuppgifter.

Ekonomistyrning 7,5 hp Mikroekonomi 7,5 hp Makroekonomi 7,5 hp Internationell ekonomi 7,5 hp Ledarskap – Ledning av människor 7,5 hp Akademisk coachning År 2 Ekonomisk statistik 15 hp Finansiering och externredovisning 7,5 hp Juridisk översiktskurs 15 hp Verksamhetsplanering 7,5 hp Finansiell ekonomi 7,5 hp

Entreprenörskap med marknadsföringsinriktning 7,5 hp Akademisk coachning År 3 och 4 Du väljer en av följande fördjupningar inom ekonomiområdet: • revisor och bank • internationell marknadsföring • strategiskt ledarskap och management Reservation för ändringar.

Program • Ekonomi

Du blir ekonom med inslag av ingenjör.

Bygg- och fastighetsekonomprogrammet 180 hp Vad sägs om en utbildning som ger dig möjlighet till en unik och efterfrågad kompetens inom byggoch fastighetsbranschen? Du blir ekonom med inslag av ingenjör och med din breda kompetens kommer du att kunna arbeta utåtriktat med ett brett spektrum av kontaktytor. Kompetens inom områdena teknik och juridik är viktigt för dig som vill arbeta som ekonom på ett byggoch fastighetsföretag. Vi har därför skapat ett program där du läser byggämnen, juridik och företagsekonomi parallellt. De flesta kurserna är inom företagsekonomi. Du får lära dig hur företagens ekonomiska värld ser ut, vilka ekonomiska problem de ställs inför och vilka verktyg som kan användas för att lösa dem. Du studerar också vad organisation och marknadsföring har för betydelse för ett företags framgång. Inom företagsekonomin hittar du många praktiska inslag som finansiell redovisning, kostnads- och intäktsanalys samt investeringsbedömning. Företagsekonomin förenas med juridiken och byggtekniska ämnen på ett sådant sätt att fastigheter och byggprojekt hela tiden står i fokus under programmets gång. Slutligen avslutas utbildningen med en uppsats inom fö-

retagsekonomi med inriktning på fastigheter eller projektledning. Du kan efter programmet söka vidare till en påbyggnadsutbildning med inriktning fastighetsmäklare eller fastighetsförvaltning.

Behörighetskrav

Ma C, Sh A. Områdesbehörighet 4. Övrigt

Examen

Kandidatexamen. Studier utomlands

Du har möjlighet att studera utomlands. Du kan söka de platser inom Erasmus som Högskolan erbjuder eller ordna något på egen hand.

Startar ht 12, helfart. Efter utbildningen kan du söka ett fjärde år vid Högskolan och erhålla en magisterexamen i företagsekonomi. Du kan också söka en påbyggnadsutbildning med inriktning fastighetsmäklare eller fastighetsförvaltning.

Arbetsområden

Mer information

Som byggoch fastighetsekonom arbetar du med teknik, juridik, administration och ekonomi inom såväl den privata som den offentliga sektorn. Dina framtida arbetsgivare kan vara fastighetsägare, större byggföretag eller fastighetsföretag.

Programansvarig Magnus Lindberg tel. 035-16 77 33 byggekonom@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Programmets innehåll

År 1 Husbyggnad I, 7,5 hp Husbyggnad II 7,5 hp Marknadsföring* 7,5 hp Organisation och ledarskap* 7,5 hp Teknisk Installation 7,5 hp Fastighetsförvaltning 7,5 hp Ekonomistyrning* 7,5 hp Affärsredovisning med inriktning byggoch fastighetekonomi* 7,5 hp

Med din breda kompetens kommer du att kunna arbeta utåtriktat med ett brett spektra av kontaktytor. Du kommer att kunna ha en nära kontakt med ledningsstaben som ekonomisk rådgivare och göra analyser inför nybyggnationer och renoveringar.

År 2 Juridisk översiktskurs 15 hp Vetenskaplig teori och metod* 7,5 hp Finansiering med inriktning byggoch fastighetsekonomi* 7,5 hp Byggprojektledning I, 7,5 hp Verksamhetsplanering med miljö och kvalitetsledning* 7,5 hp Ledning av människor* 7,5hp Statistik med inriktning byggoch fastighetsekonomi 7,5 hp

År 3 Nationalekonomi 15 hp Fastighetsrätt 15 hp Kommunikation och projektledning* 7,5 hp Kalkylering och värdering av fastigheter och finansiella instrument* 7,5 hp Självständigt uppsatsarbete* 15 hp * kursen ingår i huvudområdet företagsekonomi

Reservation för ändringar.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 29

Ekonomi • Program

För dig som är intresserad av ekonomi i första hand och sidoämnen i andra hand.

Ekonomprogrammet 180 hp Vad sägs om en rejäl portion ekonomi? Låter det intressant med ett nästan hundraprocentigt ekonomprogram? För dig som är intresserad av ekonomi i första hand och sidoämnen i andra hand, är det här programmet helt rätt. Vill du ha en riktigt bra ekonomutbildning där fokus sätts på de ekonomiska kärnämnena är detta programmet för dig. Programmet förbereder dig för en framtida karriär inom ekonomiområdet i vid bemärkelse. Här utvecklar du ett analytiskt synsätt och förvärvar gedigna kunskaper i de ekonomiska kärnämnena företagsekonomi och nationalekonomi. En liten dos handelsrätt och statistik ingår också. Efter utbildningen kan du antingen ha en examen med företagsekonomi eller nationalekonomi som huvudämne. Företagsekonomi är ett populärt ämne som är i ständig utveckling. De flesta branscher har behov av företagsekonomer eftersom dessa har goda kunskaper om hur företag och andra organisationer fungerar. Läser du nationalekonomi läggs fokus på hur samhällsekonomin fungerar. Dessa kunskaper är nödvändiga för att kunna utreda och göra prognoser över hur sam-

hällsekonomin utvecklas och påverkas av olika faktorer. Inom programmet hittar du två huvudinriktningar: finansiell ekonomi respektive industriell organisation och styrning, men du har även möjlighet att skapa din egen inriktning.

Kandidatexamen. Studier utomlands

En ekonomexamen ger arbetsmöjligheter inom många olika områden och är en

Ma C, Sh A. Områdesbehörighet 4. Övrigt

Startar ht 12, helfart. Du kan efter avslutad utbildning söka vidare till något av Högskolans magisterprogram i företagsekonomi.

Mer information Programansvarig Niclas Frifelt tel. 035-16 75 90 ekonomprogram@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

År 2 Statistik 15 hp Kvantitativa metoder 7,5 hp Valbara kurser inom företagsekonomi/ nationalekonomi (31–60) 37,5 hp

Valbara kurser inom nationalekonomi: - Mikroekonomisk analys 7,5 hp - Makroekonomisk analys 7,5 hp - Internationell ekonomi 7,5 hp - Optionsteori 7,5 hp - Portföljvalsteori 7,5 hp - Industriell organisation 7,5 hp - Human Resource Management 7,5 hp

År 3 Fördjupning inom företagsekonomi eller nationalekonomi (31–60 alt 61–90) 45 hp (inklusive examensarbete 15 hp) Juridisk översiktskurs 15 hp

Valbara kurser inom företagsekonomi: - Entreprenörskap och affärsutveckling 7,5 hp - Finansiering och externredovisning 7,5 hp

30 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013

Behörighetskrav

Examen

Programmets innehåll

År 1 Företagsekonomi (1–30) 30 hp Nationalekonomi (1–30) 30 hp

bra grund för att göra karriär. Beroende på din inriktning passar utbildningen för kreativa och analytiska arbetsuppgifter. Din blivande arbetsmarknad kan till exempel finnas inom den finansiella sektorn. Den kan handla om strategisk planering och styrning inom ett globalt näringsliv. Den kan också finnas i offentlig förvaltning, i organisationer och i föreningar.

- Marknadsföring och affärsutveckling 7,5 hp - Ledning av människor 7,5 hp - Verksamhetsplanering 7,5 hp - Företagsekonomi 61–90 hp Fördjupningsstudier väljs inom Sektionen för ekonomi och tekniks utbud. Platsgaranti gäller. Reservation för ändringar.

Program • Ekonomi

Vill du vara med och påverka framtidens energiförsörjning?

Energiekonomprogrammet 180 hp Vill du vara med och påverka framtidens energiförsörjning? Vill du jobba med att göra den ekonomiskt, tekniskt och miljömässigt hållbar? Då passar denna utbildning dig! Utvecklingen inom energiområdet har visat att det finns ett tydligt samband mellan energi och ekonomi. Tillgång eller brist på energi har stor betydelse för samhällets ekonomiska utveckling. På energimarknaden görs olika upphandlingar och val av olika energitillgångar. En effektiviserad användning av energin blir allt viktigare för att kunna överblicka kostnader och intäkter. Energiekonomprogrammet utbildar företagsekonomer med spetskompetens inom energi. Utbildningen får därigenom både bredd och djup genom integration av företagsekonomi med energioch miljöområdet. Detta förbereder dig för uppgifter och anställningar inom områden som företag, kommunala och statliga förvaltningar och andra organisationer starkt efterfrågar. Programmet erbjuder akademisk coachning och projektarbeten med fadderföretag under år tre. Du får möjlighet

att testa dina teoretiska kunskaper praktiskt genom bland annat olika analyser och projekt.

Behörighetskrav

Examen

Övrigt

Kandidatexamen i företagsekonomi.

Startar ht 12, helfart. Utbildningen ges av Högskolan i Halmstad på Campus Varberg. Utbildningen kan till viss del komma att bedrivas via telebild och/eller i Halmstad. Du kan efter avslutad utbildning söka vidare till något av Högskolans magisterprogram i företagsekonomi.

Arbetsområden

Programmets unika kombination av ämnesområdena ekonomi och energi ger dig möjlighet till arbeten inom både näringsliv och offentlig sektor. Några exempel på framtida yrkesroller är controller, projektledare, analytiker, energioch miljöansvarig, sakkunnig, inköpare/upphandlare och affärsutvecklare. Kompetens i miljöfrågor blir också mer och mer attraktivt för bland annat privata företag där miljöarbetet får en alltmer central roll.

Ma C, Sh A. Områdesbehörighet 4.

Mer information Programansvarig Arne Söderbom energiekonom@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Programmets innehåll

År 1 Marknadsföring 7,5 hp (1–30)* Mikroekonomisk teori 7,5 hp (1–30) Organisation och ledarskap 7,5 hp (1–30)* Energiteknik för ekonomer 7,5 hp (1–30) Ekonomistyrning 7,5 hp (1–30)* Makroekonomi 7,5 hp (31–60) Affärsredovisning 7,5 hp (1–30)* Miljökunskap 7,5 hp (1–30)

År 2 Förnybar energi I, 7,5 hp (31–60) Ekonomisk statistik 7,5 hp (1–30)* Finansiering och externredovisning 7,5 hp (31–60)* Affärsplanering och utveckling 7,5 hp (31–60)* Juridisk översiktskurs med handelsrättslig inriktning 15 hp (1–30) Miljöekonomi 7,5 hp(1–30)* Kärnenergi 7,5 hp (1–30)

År 3 Projektledning 7,5 hp (31–60)* Investeringsbedömning 7,5 hp (61–90)* Förnybar energi II 7,5 hp (1–30) Effektiv energianvändning 7,5 hp (1–30) Styrmedel och energimarknader 7,5 hp (61–90)* Metodologi och vetenskaplig rapportering 7,5 hp (61–90) Examensarbete 15 hp (61–90)* * kursen ingår i huvudområdet företagsekonomi

Reservation för ändringar.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 31

Ekonomi • Program

intresserad av internationella kontakter, att träffa folk och göra affärer?

Internationella marknadsföringsprogrammet 180 hp Låter det intressant med internationella kontakter, att träffa folk och göra affärer? Då ska du förmodligen jobba som internationell marknadsförare. Vi har rätt utbildning för dig där praktik utomlands ingår. Många kurser på denna utbildning är skräddarsydda just för detta program. Det gör utbildningen unik. Exempel och inslag med marknadsföringsfokus finns i alla kurser. Utbildningen omfattar erfarenhet från olika kulturer och har ett internationellt fokus både vad gäller lärare och litteratur. Du läser företagsekonomiämnet i sammanlagt tre terminer fördelat över samtliga studieår. Företagsekonomi handlar om hur företag styrs och organiseras. Målsättningen är att du ska få praktiska kunskaper i bokföring, organisation och marknadsplanering. Nationalekonomiämnet har ett större perspektiv och fokuserar på hela samhällets ekonomi. Du läser även juridik, statistik och informatik. Undervisningen består av både föreläsningar och självständiga arbeten. På så sätt blir dina studier omväxlande. Sista året ingår ett praktikprojekt där du tar med dig dina kunskaper ut i verkligheten. Du avslutar din utbildning med

att skriva en uppsats i ämnet marknadsföring. Examen

Kandidatexamen. Studier utomlands

Utbildningen innehåller praktik utomlands under den sista terminen. Då arbetar du på ett företag som du själv eller Högskolan tagit kontakt med. Vi samarbetar med Brasilien, Nya Zeeland, Ghana och Storbritannien vilket innebär ett antal garanterade utbytesplatser i dessa länder. Tidigare har studerande gjort praktik i många andra länder. Några exempel är Australien, Dubai, Finland, Frankrike, Italien, Japan, Kina, Malaysia, Singapore, Tyskland, USA och Österrike. Arbetsområden

En internationell marknadsförare har ett mycket utåtriktat arbete. Det innebär att

kunna samarbeta med flera olika människor både inom och utanför ett företag. Det kan handla om att hålla kontakt med kunder, leverantörer, distributörer, reklambyråer, press, personal och produktutvecklare. Dessa arbetsuppgifter finns på alla företag, hos tillverkare av både varor och tjänster. Det gäller oavsett om det är ett större eller mindre företag, nationellt eller internationellt. Du kan även arbeta på ett PR-företag eller med marknadsundersökningar. Behörighetskrav

Ma C, Sh A, En B. Områdesbehörighet 4. Övrigt

Startar ht 12, helfart. Du kan efter avslutad utbildning söka till något av Högskolans magisterprogram i företagsekonomi.

Mer information Programansvarig Thomas Helgesson tel. 035-16 75 12 imp@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se

Programmets innehåll

www.hh.se/utbildning År 1 Marknadsföring I, 7,5 hp* Konsumentbeteende 7,5 hp* Informationssystem och marknadsföring i nya media 7,5 hp Vetenskaplig metod 7,5 hp* Grundläggande redovisning och finansiering 7,5 hp* Ekonomistyrning 7,5 hp* Organisation för marknadsförare 7,5 hp* Mikroekonomisk teori 7,5 hp

32 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013

År 2 Statistiska metoder 1, 7,5 hp Statistiska metoder II 7,5 hp Internationell handel 7,5 hp Marknadskommunikation 7,5 hp* Internationellt företagande och entreprenörskap 7,5 hp* Internationell Marknadsplanering 7,5 hp* Varumärke 7,5 hp* Valbar kurs 7,5 hp

År 3 Internationell marknadsstrategi 15 hp* Handels- och marknadsrätt 15 hp Självständigt uppsatsarbete 15 hp* Praktikprojekt 15 hp * kursen ingår i huvudområdet företagsekonomi.

Reservation för ändringar.

Program • Ekonomi

sätt din egen profil på en ekonomisk utbildning.

Valfritt ekonomiskt program 180 hp Vill du ha möjlighet att skräddarsy din ekonomutbildning efter dina intresseområden? I så fall passar denna utbildning dig. Här har du möjlighet att sätta din egen profil på en ekonomisk utbildning och utvecklas som du själv vill som ekonom. På valfritt ekonomiskt program har du den unika möjligheten att själv kunna välja halva programinnehållet. Utbildningen innehåller tre terminer med kurser inom företagsekonomi och tre terminer väljer du fritt från hela Högskolans kursutbud. Du kan även välja en internationell inriktning och läser då tre terminer utomlands. Utbildningen är ett mycket bra val för dig som vill ha alla dörrar öppna för vilken inriktning du ska välja. Företagsekonomin erbjuder dig kurser i hur man driver och verkar i ett företag. Exempel på kursinnehåll är redovisning, investeringsbedömning, marknadsföring och organisation. Du rekommenderas även att läsa nationalekonomi eftersom detta ämne kompletterar och stärker dina kunskaper inom företagsekonomi. Nationalekonomi tar upp ekonomi i ett större, samhälleligt perspektiv.

Många av våra studenter väljer sedan att läsa juridik eller statistik men valmöjligheten är stor. Du kan till exempel kombinera företagsekonomi med psykologi eller välja en internationell inriktning och läsa utomlands. Du väljer alltså själv vilken inriktning din ekonomutbildning ska få och du har därmed möjlighet att få en helt unik nisch.

Arbetsområden

Utbildningens unika innehåll öppnar upp för en framtida karriär inom ekonomiområdet i vid bemärkelse. Din framtida arbetsplats beror på den inriktning du har valt, dina intressen, kunskaper och dina erfarenheter. Du kan till exempel arbeta som revisor, marknadsförare, controller eller ekonomichef. Har du valt att läsa en eller flera terminer utomlands öppnar du upp för arbete i så väl svensk som internationell miljö. Tänkbara arbetsgivare är företag, organisationer och offentlig förvaltning. Behörighetskrav

Kandidatexamen.

Ma C, Sh A. Områdesbehörighet 4.

Studier utomlands

Övrigt

Vill du studera utomlands har du möjlighet att söka de platser som Högskolan utlyser via Erasmus. Vi har utbytesavtal inom företagsekonomi och andra ämnen med ett stort antal länder i Europa. Vill du istället ordna dina utlandsstudier på egen hand görs det i samråd med Högskolan.

Startar ht 12, helfart. Du kan efter examen söka vidare på något av Högskolans magisterprogram i företagsekonomi.

Examen

Mer information Programansvarig Niclas Frifelt tel. 035-16 75 90 valfritt_ekonomiskt_program@hh.se

Programmets innehåll

År 1 Företagsekonomi (1–30) 30 hp Valfria kurser 30 hp År 2 Företagsekonomi (31–60) 30 hp Valfria kurser 30 hp År 3 Företagsekonomi (61–90) 30 hp Valfria kurser 30 hp

För närvarande erbjuds fördjupning (61–90) inom företagsekonomi med följande inriktningar: • Externredovisning • Redovisning/Finansiell styrning • Redovisning/Verksamhetsstyrning • Marknadsföring • Ledarskap

Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

De valfria kurserna om 90 poäng kan väljas ur Högskolans utbud. Platsgaranti gäller på dessa kurser. Reservation för ändringar.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 33

Ekonomi • Påbyggnad

Övrigt Startar ht 12, helfart. Studenter med examen från Byggoch fastighetsprogrammet har förtur till utbildningen.

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

Övrigt Startar ht 12, helfart. Studenter med examen från Byggoch fastighetsprogrammet har förtur till utbildningen.

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

Övrigt Startar ht 12, Programmet ges både på helfart och halvfart. Programmet ges på engelska. Efter magisterutbildningen har du möjlighet att läsa vidare, utan komplettering, andra året på Masterprogrammet i innovationsledning och affärsutveckling och erhålla en masterexamen.

Mer information

Påbyggnadsutbildning med fastighetsmäklarinriktning 60 hp Påbyggnadsprogrammet kompletterar Bygg- och fastighetsekonomprogrammet (BFE) vid Högskolan. Efter avslutad utbildning på BFE och denna påbyggnadsutbildning uppfyller du de teoretiska krav som fastighetsmäklarnämnden ställer för att en registrering som fastighetsmäklare ska kunna beviljas. Följande kurser ingår: fastighetsförmedling 30 hp, bostadsrätt, besiktnings- och värderingsteknik, beskattningsrätt och familjerätt, samtliga om 7,5 hp. Icke BFE studenter läser fastighetsvärdering istället för besiktnings- och värderingsteknik samt Fastighetsrätt 15 hp istället för bostadsrätt och familjerätt. För dig som inte har läst BFE vid högskolan kräver Fastighetsmäklarnämnden ytterligare kurser förutom denna påbyggnadsutbildning: Juridisk översiktskurs 15 hp, Byggteknik 7,5 hp, Ekonomistyrning 7,5 hp, Affärsredovisning 7,5 hp. Dessutom krävs ytterligare tre så kallade breddkurser om 7,5 hp vardera inom de ämnen som anges i Fastighetsmäklarnämndens föreskrifter. Se vidare Fastighetsmäklarnämndens (www.fastighetsmaklarnamnden.se) föreskrifter vad gäller krav på respektive kursinnehåll.

Påbyggnadsutbildning med inriktning fastighetsförvaltning 60 hp Denna påbyggnadsutbildning kompletterar dina kunskaper inom Bygg- och fastighetsekonomi. Den innehåller fler kurser inom juridik och energiområdet. Som ekonom på ett företag som arbetar med förvaltning av fastigheter samt andra fastighetsföretag är det viktigt att du, förutom dina byggoch fastighetsekonomikunskaper, känner till de rättsregler som styr förvaltning av kommersiella lokaler, hyresrätter, bostadsrätter med mera, samt känner till de åtgärder som leder till en effektiv energianvändning för fastigheterna.

Magisterprogram i internationell marknadsföring 60 hp På detta magisterprogram studerar du vilka utmaningar en internationell marknadsförare möter när det gäller ledning och strategi. Du studerar och tränas i att analysera möjligheter och begränsningar på den internationella marknaden. Det innebär kunskaper om både kulturella och företagsstrategiska förutsättningar vilket ökar din kompetens i att bli professionell i framtida internationella kontakter. Sista terminen läser du vetenskaplig metod och ledarskap. Du arbetar parallellt med din uppsats. Utbildningen ges på engelska och du läser tillsammans med internationella studenter.

Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

34 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013

Magisterprogram i strategisk ledning 60 hp Nyckelbegrepp på det moderna företaget är utveckling och förändring. Därmed blir strategisk management och ledarskap mycket viktigt. Programmet erbjuder möjlighet att lära dig att analysera företagens val och anpassning till nya villkor. Villkoren kan vara interna förändringar i organisationen i samband med företagets tillväxt och utveckling. Det kan även gälla externa förändringar i företagets omvärld i takt med branschens utveckling och ekonomisk globalisering. För ledningen är strategiskt tänkande mycket viktiga delar. Utbildningen ges på engelska och du läser tillsammans med internationella studenter.

Påbyggnad • Ekonomi

Magisterprogrammet revisor och bank 60 hp Programmet vänder sig till dig som vill arbeta som revisor, redovisningskonsult eller kredithandläggare inom bank. Under fördjupningskursen Redovisning, revision och finansiering varvas föreläsningar med seminarium och studiebesök på revisionsbyrå och företag. I delkursen företagsvärdering och kredithandläggning varvas föreläsningar med studiebesök på bank. I programmet ingår även de för revisorsyrket obligatoriska kurserna Beskattningsrätt I samt Revisorsjuridik. Dessa kurser är centrala även för arbete som redovisningskonsult eller inom bank.

Masterprogram i innovationsledning och affärsutveckling 120 hp Utbildningen behandlar innovationers natur, organisering och ledning av innovationsprocesser samt affärsutveckling med inriktning mot internationella marknader. Utbildningen är förankrad i Högskolans forskning med inriktning på små och medelstora företag. Kurserna syftar till att du ska lära känna ekonomins och teknikens områden över ämnesgränser och kombineras med mera praktiskt inriktade kursdelar. Utbildningen ges på engelska och du läser tillsammans med internationella studenter.

Övrigt Startar ht 12, Programmet ges både på helfart och halvfart.

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

Övrigt Startar ht 12, helfart. Programmet ges på engelska.

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

Inriktningar

Internationell marknadsföring, strategisk ledning och teknisk projektledning.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 35

Ekonomi • Kurser

Företagsekonomi 1–30 hp Affärsinformatik I, 7,5 hp

Kursens fokus är ”hur man gör affärer med IT”. Bland annat diskuteras allmänna IT-begrepp, teorier för hur IT kan användas i organisationer samt informationsteknologins framtida roll för individen, organisationen och samhället. Grundläggande behörighet halvfart ht 12, start v. 36 (undervisningen bedrivs på engelska) Affärskultur I, 7,5 hp

Kursen handlar om kulturell medvetenhet och landsspecifika kulturer. Områden som kultur och traditioner i Sverige och i andra länder, kulturella skillnader och konsten att överskrida kulturgränser diskuteras och ett simuleringsspel inleder kursen. Behörighetskrav: En B, Sh A Områdesbehörighet 6 halvfart ht 12, start v. 36 (undervisningen bedrivs på engelska) halvfart vt 13, start v. 14 Affärsredovisning 7,5 hp

Kursen ingår, tillsammans med Ekonomistyrning 7,5 hp, Marknadsföring 7,5 hp och Organisation och ledarskap 7,5 hp, i behörigheten till Företagsekonomi 31–60. I kursen ingår affärsredovisningens teoretiska grunder med bokföring av affärshändelser samt att upprätta bokslut. Det ingår även ett självständigt projektarbete, att bokföra, upprätta bokslut samt skriva en årsredovisning för ett fiktivt företag. Kursen innefattar beräkning, tolkningar och förståelse för ekonomiska nyckeltal. Behörighetskrav: Ma C, Sh A Områdesbehörighet 4 halvfart ht 12, start v. 36 Ekonomistyrning 7,5 hp

Kursen ingår, tillsammans med Affärsredovisning 7,5 hp, Marknadsföring 7,5 hp och Organisation och ledarskap 7,5 hp, i behörigheten till Företagsekonomi 31–60. I kursen kan du lära dig hur man presenterar relevant ekonomisk information i en beslutssituation utifrån ekonomistyrningens teoretiska grunder. Det görs med hjälp av olika planerings- och kalkylmodeller samt budgetering. I kursen ingår även att förstå syftet med internredovisning. 36 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013

Behörighetskrav: Ma C, Sh A Områdesbehörighet 4 halvfart ht 12, start v. 45 Marknadsföring I, 7,5 hp

Kursen ingår, tillsammans med Affärsredovisning 7,5 hp, Ekonomistyrning 7,5 hp och Organisation och ledarskap 7,5 hp, i behörigheten till Företagsekonomi 31–60. Kursen är en bred och grundläggande introduktion till marknadsföringsämnet. Du går igenom vad man ska tillverka, var man kan sälja det, hur man gör reklam och prissätter. Kursen utgår från ett marknadsperspektiv och handlar därför om kunders motiv, önskningar, behov och hur man som marknadsförare tillfredsställer dem. Behörighetskrav: Ma C, Sh A Områdesbehörighet 4 halvfart ht 12, start v. 36 Organisation och ledarskap 7,5 hp

Kursen ingår, tillsammans med Affärsredovisning 7,5 hp, Ekonomistyrning 7,5 hp och Marknadsföring 7,5 hp, i behörigheten till Företagsekonomi 31–60. Fokus i kursen ligger på att skapa grundläggande kunskap och förståelse för organisations- och ledarskapsteorier utifrån olika perspektiv. Vi diskuterar organisationers komplexitet och vilka faktorer som kan påverka organisationen, till exempel aktörerna själva, omvärlden, kulturen eller interna maktförhållanden. Behörighetskrav: Ma C, Sh A Områdesbehörighet 4 halvfart ht 12, start v. 45

Företagsekonomi 31–60 hp

Affärskultur II 7,5 hp

Kursen kommer att beröra olika interkulturella problem/möjligheter inom marknadsföring och personaladministration. Kursen tar upp interkulturell planering och ledning, kulturer, personligheter, strategier och taktiker i interkulturella förhandlingar. Behörighetskrav: Affärskultur I, 7,5 hp eller motsvarande halvfart ht 12, start v. 45 (undervisningen bedrivs på engelska) Entreprenörskap och affärsplanering 7,5 hp

Kursens syfte är att utveckla din förmåga att förstå helheten i att bedriva företagsverksamhet. Det innebär att en stor del av kursen ägnas åt att utarbeta en verksamhetsplan vilken omfattar både en finansiell planering och en marknadsplan. Behörighetskrav: Organisation och ledarskap 7,5 hp, Marknadsföring 7,5 hp, Affärsredovisning 7,5 hp och Ekonmistyrning 7,5 hp halvfart ht 12, start v. 45 halvfart vt 13, start v. 14 Finansiering och externredovisning 7,5 hp

Kursen tar dels upp företagets interna finansiella planering dels den planering som är kopplad till de finansiella marknaderna. Det ingår dessutom två självständiga moment: finansiell planering samt analys av ett börsföretag. Behörighetskrav: Organisation 7,5 hp, Marknadsföring 7,5 hp, Affärsredovisning 7,5 hp och Ekonomistyrning 7,5 hp halvfart ht 12, start v. 36 halvfart vt 13, start v. 14

Affärsinformatik II 7,5 hp

Kursens fokus är ’’hur branscher förändras med IT’’. Informationsteknologins strategiska och omvälvande roll inom bank, detaljhandel och reklambransch är tre exempel på den typ av frågeställning som tas upp. Kopplingen mellan affärs- och IT-strategier är också ett centralt tema. Behörighetskrav: Affärsinformatik I, 7,5 hp eller motsvarande halvfart ht 12, start v. 45 (undervisningen bedrivs på engelska)

Ledning av människor 7,5 hp

Kursen behandlar den del av chefs- och ledarskapet som består av arbetsledning. det vill säga att leda andra människor. Dessutom fokuserar kursen på att skapa en förståelse för att utveckla det egna ledarskapet. Det ingår ledarskapsteorier, lärande om praktiskt ledarskap, delegering, gruppdynamik, konflikthantering, personligt varumärke och konsten att kommunicera.

Kurser • Ekonomi

Behörighetskrav: Organisation 7,5 hp, Marknadsföring 7,5 hp, Affärsredovisning 7,5 hp och Ekonomistyrning 7,5 hp halvfart ht 12, start v. 36 halvfart vt 13, start v. 04 Marknadsföring II 7,5 hp

Kursens mål är att ge en bred bild av utvecklingen av marknadsföring både som akademiskt ämne och som funktion (det vill säga i praktiken). Innehållet bygger på grundläggande marknadsföringskunskaper och fördjupar och breddar förmågan att förstå marknadsföringens syfte och funktion. Kursen innehåller även en introduktion till upplevelsebaserad marknadsföring. Behörighetskrav: Organisation och ledarskap 7,5 hp, Marknadsföring 7,5 hp, Affärsredovisning 7,5 hp, Ekonomistyrning 7,5 hp halvfart ht 12, start v. 45 halvfart vt 13, start v. 14 Verksamhetsplanering 7,5 hp

Denna kurs kopplar samman företagets strategiska planering med den operativa planeringen som till exempel inköps-, lager- och produktionsbeslut. Kursen innehåller dessutom kvalitetsstyrning. Det ingår dels excelövningar och dels ett grupparbete som examineras. Behörighetskrav: Organisation och ledarskap 7,5 hp, Marknadsföring 7,5 hp, Affärsredovisning 7,5 hp och Ekonomistyrning 7,5 hp halvfart ht 12, start v. 45 halvfart vt 13, start v. 04 Vetenskaplig metod: teori och tillämpning 7,5 hp

Centralt i kursen är de val som ska fattas inför och under en vetenskaplig undersökning. Särskilt behandlas identifiering och val av problem, uppbyggnad av teoretisk referensram, val av övergripande metodmässigt upplägg, val och användning av datainsamlingsmetod samt metod för analys av data. Såväl kvantitativa som kvalitativa undersökningar studeras. Behörighetskrav: Organisation 7,5 hp, Marknadsföring 7,5 hp, Affärsredovisning 7,5 hp och Ekonomistyrning 7,5 hp halvfart ht 12, start v. 36 halvfart vt 13, start v. 04

Företagsekonomi 61–90 hp Företagsekonomi inriktning externredovisning (61–90) 15 hp

Kursen innehåller två delkurser. Delkurs 1: Externredovisning I, behandlar redovisningsteori och tillämpning av rekommendationer samt regler för värdering av de poster som ger en bild av företagets ekonomiska ställning. Delkurs 2: Externredovisning II, i kursen diskuteras aktuella redovisningsproblem, redovisningsteori samt grundläggande revision. Behörighetskrav: Företagsekonomi (1–60) 60 hp varav Vetenskaplig metod (31–60) 7,5 hp halvfart ht 12, start v. 36 Företagsekonomi inriktning ledarskap (61–90) 15 hp

Kursen innehåller två delkurser. Delkurs 1: Ledarskap i företag – en skapelse i ord och bild behandlar de föreställningar om ledarskap som ges via media och som vi sedan bär med oss i olika situationer. Delkurs 2: Företagande ledarskap i handling, granskar specifika ledarskapssituationer i företag. Du får lära dig att tillämpa de föreställningar som första delkursen resulterade i på vanliga företeelser inom företag. Behörighetskrav: Företagsekonomi (1–60) 60 hp varav Vetenskaplig metod 7,5 hp (31–60) halvfart ht 12, start v. 36 Företagsekonomi inriktning marknadsföring (61–90) 15 hp

Kursens fokus är marknadsföring, och då speciellt internationell marknadsföring. Förutom att få kunskaper och förståelse för detta område, ska den som läser kursen kunna avgöra om det finns intressanta internationella marknader, analysera hur bästa sättet är att komma in på dessa marknader samt att kunna ta beslut och planera för att genomföra detta. Kursen läses tillsammans med studerande på slutåret på Internationella marknadsföringsprogrammet, varför det kommer att finnas många mycket kvalificerade kurskamrater. Kursen har en naturlig fortsättning i Magisterprogrammet i internationell marknadsföring för den som är intresserad av att läsa vidare.

Behörighetskrav: Företagsekonomi (1–60) 60 hp varav Vetenskaplig metod 7,5 hp (31–60) halvfart ht 12, start v. 36 Företagsekonomi inriktning redovisning/finansiell styrning (61–90) 15 hp

Kursen innehåller två delkurser. Delkurs 1: Externredovisning I, behandlar redovisningsteori och tillämpning av rekommendationer samt regler för värdering av de poster som ger en bild av företagets ekonomiska ställning. Delkurs 2: Finansiering, innehåller delar som handlar om företagets förhållande till de finansiella marknaderna samt företagets beteende på valutamarknader. Behörighetskrav: Företagsekonomi (1–60) 60 hp varav Vetenskaplig metod (31–60) 7,5 hp halvfart ht 12, start v. 36 Företagsekonomi inriktning redovisning/verksamhetsstyrning (61–90) 15 hp

Kursen innehåller två delkurser. Delkurs 1: Externredovisning I, behandlar redovisningsteori och tillämpning av rekommendationer samt regler för värdering av de poster som ger en bild av företagets ekonomiska ställning. Delkurs 2: Verksamhetsstyrning, handlar om styrning mot både finansiella och icke finansiella mått, cost management, strategi och balanced scorecard. Behörighetskrav: Företagsekonomi (1–60) 60 hp varav Vetenskaplig metod (31–60) 7,5 hp halvfart ht 12, start v. 36 Självständigt uppsatsarbete 15 hp

Kursen ger fördjupade kunskaper inom den företagsekonomiska inriktning som du har valt. I kursen kommer du att självständigt planera och genomföra ett vetenskapligt arbete. Kursen genomförs med hjälp av seminarier och handledning. Behörighetskrav: Företagsekonomi 1–60 hp varav vetenskaplig metod 7,5 hp (31–60) halvfart vt 13, start v. 04

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 37

Ekonomi • Kurser

Juridik Arbetsrätt I, 7,5 hp

Kursen handlar om juridiken kring individens anställningsavtal inklusive regler om uppsägning och avskedande av arbetstagare. Andra delar av kursen är kollektivavtal, stridsåtgärder och fackföreningarnas förhandlingsrätt. Vidare behandlas arbetsmiljölagen, jämställdhetslagen samt skadeståndslagens til�lämpning på arbetstagare. Grundläggande behörighet halvfart ht 12, start v. 36 Arbetsrätt II 7,5 hp

Kursen är en fördjupning av Arbetsrätt I och behandlar ett flertal olika områden såsom inhyrning av personal, anställdas integritet vid drogtestning och e-post, regler om A-kassa, arbetsrättsliga förhandlingar, företagsöverlåtelse, pensioner, försäkringar och fördjupning om kollektivavtal. Behörighetskrav: Arbetsrätt I, 7,5 hp, eller motsvarande. halvfart ht 12, start v. 45 Beskattningsrätt I, 15 hp

Inom all affärsverksamhet spelar skatterättsliga överväganden en viktig roll. Kursens fokus är därför riktat på beskattning av företag, men behandlar även privatpersoners beskattning. Indirekt beskattning och internationell skatterätt berörs också.

halvfart ht 12, start v. 36, distans/campus Juridisk översiktskurs med handelsrättslig inriktning 15 hp

Kursen ger dig möjlighet att få grundläggande kunskap om juridisk terminologi och översiktlig kunskap om rättsregler och användningen av dessa. Kursen fokuserar speciellt på det som är viktigt för samhällsvetenskapliga och ekonomiska yrken. Tonvikten ligger på det förmögenhetsrättsliga området. Den innehåller även en orientering i de rättsregler som har särskild betydelse för ekonomisk verksamhet. Det kan till exempel gälla fastighets-, familje-, process- och EGrätt, utsökning, konkurs och straffrätt. Grundläggande behörighet halvfart ht 12, start v. 36 halvfart vt 13, start v. 04 Juridisk översiktskurs med offentligrättslig inriktning 15 hp

Efter kursen är målet att du ska ha grundläggande förtrogenhet med juridisk terminologi och översiktliga kunskaper vad gäller rättsregler på centrala rättsområden. Det gäller särskilt de som är viktiga för samhälls- och beteendevetare och andra inom den offentligrättsliga sektorn. Kursen omfattar allmän förvaltningsrätt, offentlighet och sekretess, arbets- och familjerätt med mera. Grundläggande behörighet helfart ht 12, start v. 36 Revisorsjuridik 15 hp

Behörighetskrav: Juridisk översiktskurs med handelsrättslig inriktning 15 hp eller motsvarande halvfart vt 13, start v. 04 Fastighetsrätt 15 hp

Kursen syftar till att ge dig en breddning och fördjupning av kunskaperna från den juridiska översiktskursen. Särskild vikt ligger på de rättsregler som styr fastighets- och bostadsrättsöverlåtelser och fastighetsrättslig lagstiftning, samt de rättsregler som styr pantsättning och exekutiv försäljning av fast egendom. Andra viktiga delar är de rättsregler som styr servitut, arrenden, hyresrätter och bostadsrätter. Behörighetskrav: Juridisk översiktskurs med handelsrättslig inriktning 15 hp eller annan motsvarande kurs i juridik

38 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013

Kursen har som mål att ge dig bredd och fördjupning av kunskaperna från den juridiska översiktskursen. Tonvikten ligger på de rättsområden som är särskilt viktiga för en revisor och andra yrken inom den finansiella sektorn. Områden som studeras är associations-, konkurs- och utsökningsrätt samt förmögenhetsbrott. Behörighetskrav: Juridisk översiktskurs med handelsrättslig inriktning 15 hp eller motsvarande halvfart ht 12, start v. 36 Socialrätt 30 hp

Kursen består av två delkurser. Delkurs 1: Juridisk översiktskurs med offentligrättslig inriktning, behandlar juridisk terminologi. Du kommer även i kontakt med rättsregler på centrala rättsområden, särskilt de som är viktiga för

= Avancerad nivå

samhälls- och beteendevetare och inom offentligrättslig sektor. Kursen omfattar allmän förvaltningsrätt, offentlighet och sekretess, arbetsrätt och familjerätt. Delkurs 2: Du fördjupar dig i juridisk översiktskurs med offentligrättslig inriktning. Särskild vikt läggs på betydelsefulla områden för dig som vill arbeta inom välfärdssektorn och offentlig verksamhet. Du studerar bland annat hur sociallagarna kan ge stöd åt familjer, barn och ungdomar, äldre samt personer med funktionshinder. Grundläggande behörighet helfart ht 12, start v. 36 helfart vt 13, start v. 04

Nationalekonomi Human Resource Management (31–60) (61–90) 7,5 hp

Kursens fokus är det moderna företagets strategier och beteende i personalpoli tiska frågor såsom anställning, uppsägningar och personalutbildning. Du studerar anställningskontrakt, teorier om lönestruktur, bonusar och karriärvägar samt den interna arbetsmarknadens betydelse för både företag och individ. Ett genus- och mångfaldsperspektiv genomsyrar hela kursen. På 61–90 nivån ingår även ett självständigt fördjupningsarbete. Behörighetskrav (31–60): Nationalekonomi (1–30) 30 hp eller motsvarande Behörighetskrav (61–90): Nationalekonomi (1–60) 60 hp eller motsvarande halvfart vt 13, start v. 12 Industriell organisation (31–60) (61–90) 7,5 hp

Kursen ger dig möjlighet till fördjupad kunskap om marknaders funktionssätt. Centralt i kursen är studiet av företags konkurrensstrategier. Du studerar bland annat horisontell och vertikal integration, prissättningsstrategier, in- och utträde på marknaden, teknologiförändringar, produktdifferentiering och geografisk lokalisering. På 61–90 nivån ingår även ett självständigt fördjupningsarbete. Behörighetskrav (31–60): Nationalekonomi (1–30) 30 hp eller motsvarande Behörighetskrav (61–90): Nationalekonomi (1–60) 60 hp eller motsvarande halvfart vt 13, start v. 04

= Distansutbildning. Träffar kan förekomma.

Kurser • Ekonomi

Internationell ekonomi (31–60) (61–90) 7,5 hp

Kursen består av två delar. Först läser du traditionell och modern handelsteori. Du analyserar olika förklaringar till handel mellan länder. Sedan studerar du växelkurser och teorier om prisbildning på valutamarknaden på kort och lång sikt. Vidare analyseras öppna ekonomier, där växelkursregimen ges en tydlig roll. På 61–90 nivån ingår även ett självständigt fördjupningsarbete. Behörighetskrav (31–60): Nationalekonomi (1–30) 30 hp eller motsvarande Behörighetskrav (61–90): Nationalekonomi (1–60) 60 hp eller motsvarande halvfart ht 12, start v. 36 Kvantitativa metoder (31–60) (61–90) 7,5 hp

Kursen behandlar metoder för att empiriskt kvantifiera ekonomiska samband. Centralt inom kursen är skattning, hypotestestning och prediktion. Det läggs stor vikt vid tillämpningar i form av dataövningar. Det ingår även ett självständigt fördjupningsarbete. Statistik om 15 hp rekommenderas som förkunskap. På 61–90 nivån ingår även ett självständigt fördjupningsarbete. Behörighetskrav (31–60): Nationalekonomi (1–30) 30 hp eller motsvarande Behörighetskrav (61–90): Nationalekonomi (1–60) 60 hp eller motsvarande halvfart ht 12, start v. 45 Makroekonomisk analys (31–60) (61–90) 7,5 hp

Kursen behandlar modern makroekonomisk teori samt att du utvidgar och fördjupar kunskaperna från grundkursen. Innehållet utgår från ett europeiskt perspektiv med aktuella policytillämpningar. Detta är en utpräglad teori- och metodkurs. På 61–90 nivån ingår även ett självständigt fördjupningsarbete. Behörighetskrav (31–60): Nationalekonomi (1–30) 30 hp eller motsvarande Behörighetskrav (61–90): Nationalekonomi (1–60) 60 hp eller motsvarande halvfart ht 12, start v. 45 Mikroekonomisk analys (31–60) (61–90) 7,5 hp

Kursen är en fördjupning av grundkursen inom olika delar av teorin för allokering av resurser mellan olika marknadsaktörer,

konsumenter och producenter. Det är en utpräglad teori- och metodkurs. På 61–90 nivån ingår även ett självständigt fördjupningsarbete.

ment och behavioral finance. Statistik 15 hp rekommenderas. På 61–90 nivån ingår även ett självständigt fördjupningsarbete.

Behörighetskrav (31–60): Nationalekonomi (1–30) 30 hp eller motsvarande Behörighetskrav (61–90): Nationalekonomi (1–60) 60 hp eller motsvarande halvfart ht 12, start v. 36

Behörighetskrav (31–60): Nationalekonomi (1–30) 30 hp eller motsvarande Behörighetskrav (61–90): Nationalekonomi (1–60) 60 hp eller motsvarande halvfart vt 13, start v. 04

Nationalekonomi (1–30) 30 hp

Uppsats, nationalekonomi 15 hp

Kursen består av fyra delkurser och ger grundläggande kunskaper i modern nationalekonomi. Mikro- och makroekonomisk teori ger de teoretiska redskapen för att analysera ekonomiska frågeställningar dels ur de enskilda konsument ernas och företagens perspektiv, dels i ett övergripande samhällsekonomiskt perspektiv. I två av delkurserna tillämpas teorierna på frågor som offentlig sektor, internationell handel, stabiliseringspolitik, finansiella institutioner och riskhantering med hjälp av aktier och optioner.

Kursen ger fördjupade kunskaper och färdigheter i vetenskaplig metod samt ytterligare fördjupade kunskaper i ämnet nationalekonomi. Uppsatsarbetet bedrivs i seminarieform.

Behörighetskrav: Ma C, Sh A Områdesbehörighet 4 helfart ht 12, start v. 36 helfart vt 13, start v. 04 halvfart ht 12, start v. 36, fortsätter vt 13

Statistik 15 hp

Optionsteori (31–60) (61–90) 7,5 hp

Kursen behandlar olika aspekter på options- och terminsmarknader ur både ett teoretiskt och ett praktiskt perspektiv. Tyngdpunkten ligger på att identifiera, kvantifiera och hantera olika risker i fi nansiella portföljer. Finansieringsperspektivet, strategier på derivatmarknaden samt exotics berörs. Statistik 15 hp rekommenderas. På 61–90 nivån ingår även ett självständigt fördjupningsarbete.

Behörighetskrav: Nationalekonomi (31–60) 60 hp eller motsvarande halvfart ht 12, start v. 36 halvfart vt 13, start v. 04

Statistik

Kursen är fördelad på två delkurser om vardera 7,5 hp. Delkurs 1: Beskrivande statistik och sannolikhetslära, behandlar grundläggande kunskaper för insamling, bearbetning och beskrivning av ekonomisk data samt sannolikhetsteori. Delkurs 2: Statistisk slutledning, handlar om hur man med olika statistiska metoder kan dra slutsatser från ett stickprov till hela populationen. Den innehåller även metoder för att skatta samband mellan ekonomiska variabler vilket inkluderar enklare tidsserieanalys. Behörighetskrav: Ma C Områdesbehörighet 4 halvfart vt 13, start v. 04

Behörighetskrav (31–60): Nationalekonomi (1–30) 30 hp eller motsvarande Behörighetskrav (61–90): Nationalekonomi (1–60) 60 hp eller motsvarande halvfart vt 13, start v. 12 Portföljvalsteori (31–60) (61–90) 7,5 hp

Modern portföljteori utifrån jämviktsmodeller såsom CAPM och APT härleds och används till att skapa finansiella portföljer med specifika risk- och avkastningskaraktäristika under antagande om den effektiva marknadshypotesen. Kursen ger en introduktion av derivatinstru-

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 39

humaniora

40 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013

humaniora

En historia om kärlek och engagemang Historieintresset och kärleken fick Ida Eriksson att välja Högskolan i Halmstad, där hon fick en bred utbildning och engagerade sig i studentkåren. I dag arbetar hon på Folkuniversitetet som utbildningsadministratör, ett jobb som hon älskar.

– Det roligaste med mitt jobb är att jag träffar så många människor, som gör så vitt skilda saker. Jag skulle vilja vara med i alla studiecirklarna men det har jag inte riktigt tid med, skrattar Ida Eriksson. På Folkuniversitetet jobbar hon med att utveckla studie cirklar inom kultursektorn. Hon är bland annat kontaktper son för föreningar som vill driva cirklar och hjälper dem med planering, kostnader och marknadsföring. – Utbildningen var perfekt för mig med kulturvetenskap, ekonomi och marknadsföring i kombination med ett huvud ämne som jag verkligen är intresserad av. Jag har fått en nyanserad förståelse för vad kultur är. Framför allt har jag nytta av kurserna i svenska och ekonomi – de kunskaperna använder jag dagligen, säger Ida Eriksson.

När hon efter utbildningen flyttade till Karlskrona för att börja sitt nya jobb saknade hon att få lära känna staden och vänner genom en nollning, som hon gjorde när hon flyttade till Halmstad. – Jag kan rekommendera alla nya studenter att vara med på nollningen. Flyttar man till Halmstad och inte känner någon är nollningen ett otroligt bra sätt att lära känna sina klasskamrater, staden och Högskolan, säger Ida Eriksson. Text: Martin Ådahl

personligt!

Engagerad i föreningslivet Att hon skulle plugga historia var solklart och valet föll på Halmstad eftersom sambon kom in på Militärhögskolan Halmstad. Innan hon började plugga var hon väldigt aktiv i scouterna. Engagemanget från föreningslivet tog hon med sig helhjärtat in i studentlivet: hon var aktiv i studentkåren, an ordnade nollningar, studentfester och arbetade på kårpuben. – Jag var superengagerad helt enkelt och upplevde ett fantastiskt studentliv! Jag är en sådan person som strukture rar min vardag bäst när jag har mycket att göra. Då vet jag att jag inte har hela dagen på mig att plugga utan måste jobba undan, säger Ida Eriksson. Hon trivdes mycket bra och gillade känslan av tillhörighet och närhet på Högskolan i Halmstad. Under utbildningen gjorde hon praktik på Hallands konstmuseum i Halmstad och arrangerade en historisk marknad på Friluftsmuseet Hallandsgården med tidstypiska hantverkare för att levande göra museet. – Det var jättekul att anordna ett event och att fixa statis ter med tidstypiska kläder, ordna marknad och uppträdan den. Man måste göra en avvägning för att se vad som passar in rent historiskt och vad som är publikdragande, säger Ida Eriksson.

IDA ERIKSSON

Jag älskar att vandra i skog och fjäll och nu har jag även börjat paddla kajak.

Ålder: 26 år. Utbildning: Kultur- och kommunikationsprogrammet med historia som huvudämne. Jobbar som: Utbildningsadministratör på Folkuniversitetet i Karlskrona. Ursprungsort: Varberg. Familj: Mamma, pappa. Intressen: Friluftsliv, historia och musik. Jag älskar att vandra i skog och fjäll men nu när jag bor i ett skärgårdslandskap har jag även börjat paddla kajak sommartid. Jag går gärna på föreläsningar och museer med historisk anknytning. Jag sjunger i kör och spelar tvärflöjt. Drömjobb: Ett arbete där jag får möjlighet att arbeta med något som intresserar mig och jag kan utvecklas som person. Att få arbeta inom museivärlden lockar också.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 41

humaniora

42 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013

humaniora

”Bra vänner, bra lärare, bra utbildning” Robert Lerinsson trivs med livet som student vid Högskolan i Halmstad. Han går tredje året på programmet Hållbar turismutveckling och tänker sig en framtid som turismplanerare – gärna i en storstad.

– Att studera på Högskolan i Halmstad är inte bara plugg, utan upplevelser också. Jag har fått bra vänner, bra lärare och en bra utbildning som inte finns på så många platser i Sverige. Det blir en bra smet när man mixar ihop det, säger Robert Lerinsson och sammanfattar på detta sätt varför han gillar livet som student vid Högskolan i Halmstad. Hans klass brukar samlas före föreläsningarna för att prata och diskutera både om vad som händer på fritiden och om studierna. – Vi är vänner och hjälper varandra när vi har kört fast. Det händer alla och vi är alla på samma ”nivå” oavsett ålder. Vi har föreläsningar två–tre gånger i veckan. Lärarna är bra. De kan sin sak och svarar på frågor och funderingar. De engagerar sig, säger Robert Lerinsson.

robert tipsar! Ett bra sätt att utnyttja tiden effektivt är att använda föreläsningsdagarna till att plugga på Högskolan.

robert Lerinsson Ålder: 22 år. Läser: Hållbar turismutveckling. Bor: I egen lägenhet, 150 meter från Högskolan. Ursprungsort: Kinna i Västergötland. Familj: Mamma och pappa. På fritiden: Går på gym, träffar vänner, fikar ofta. Drömjobb: Turismplanerare, där jag utvecklar turismen i en storstad, gärna i en chefsroll.

Ett bra sätt att utnyttja tiden effektivt är att använda föreläsningsdagarna till att plugga på Högskolan, tycker Robert. – Jag umgås mycket med studiekompisar. Jag hade egentligen inte tänkt att plugga på högskola, men den fina sammanhållningen i klassen gör att man känner sig väldigt motiverad, kurserna är bra och jag känner att jag har hamnat rätt.

Stora möjligheter till utlandsstudier Vid tiden för den här intervjun är det bara tio av hans klasskamrater som är hemma i Sverige, de andra finns på platser som England, Taiwan, USA och Skottland. – Möjligheterna för utlandsstudier är stora. Det gäller bara att informera sig i god tid, säger Robert Lerinsson. I fjol var han och de andra i klassen på exkursion i Edinburgh. Studenterna hade till uppgift att göra en resebroschyr som innehöll information om kulturutbud, shopping, restauranger, pubar och annat på resmålet i Skottland. – Människorna var gästvänliga, maten god, vädret ovanligt bra och pundet lågt. En underbar resa. Broschyren blev jättebra, det var roligt att kunna skriva om det vi själva hade upplevt. Ett kul projekt. På utbildningen tas frågor som hållbar utveckling, miljö och natur upp, berättar Robert Lerinsson. –På programmet läser vi också kurser i marknadsföring och affärsutveckling, vilket vidgar våra vyer och ger oss kunskap inom entreprenörskap och om att starta eget företag. Vi lär oss att sälja en produkt som på minsta möjliga sätt påverkar vår miljö, säger han.

Har du något bra tips till nya studenter? – Var med på nollningen! Där hittar man vänner och självkänslan stärks enormt, vilket gör att man inte känner nervositet inför skolstarten, det finna alltid någon man kan växla några ord med. Text: NATHALIE SJÖGREN TÖRHAGEN

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 43

humaniora • Program

Vill du vara med och bygga framtidens turism?

Hållbar turismutveckling 180 hp Vill du vara med och bygga framtidens turism? Vill du levandegöra våra rika kulturskatter och göra den svenska naturen tillgänglig för besökare från andra platser? Då är Högskolans turismutbildning något för dig. Idag expanderar turismbranschen och upplevelseindustrin stort och ett enormt intresse finns från såväl allmänhet som myndigheter. Det handlar om att bygga och utveckla turism i samhället; att se fenomenet som en viktig näring för regi onen och landet. Affärsutveckling och entreprenörskap är självklara ingredien ser för att koppla samman näringsliv, turismutveckling och turismplanering. Turism är möten mellan människor, mellan kulturella former, mellan historis ka epoker och mellan miljöer. I turism näringen förmedlar man dessa möten. Vi har gett utbildningen en internationell prägel då hela turismfenomenet idag är internationellt. Vi har även lagt fokus på hållbarhet då turismen idag inte bara är globalt medveten utan även är på väg att utvecklas till en transformationsekonomi – där folk inte bara söker en ny upplevel se utan även försöker förändra sig själva med den. Programmet innehåller kurser i kul

turvetenskap, biologi, ekonomi och tu rismvetenskap. Du får möjlighet att ar beta med mindre projekt och case. Programmet avslutas med ett examensar bete där du kan göra olika val. Du kan till exempel skapa en egen affärsidé, ar beta med ett turismutvecklingsprojekt eller fördjupa dig i en viss aspekt av tu rism. Vissa kurser i programmet kan ges på engelska.

År 2 Marknadsföring 7,5 hp Att läsa och kommunicera natur 7,5 hp Turismplanering 7,5 hp

44 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013

En turismutvecklare har en rad möjli ga arbetsområden att sikta mot. Några exempel är projektledare såväl inom både näringsliv som offentlig förvaltning, egen företagare och affärsutvecklare. Du kan också få arbete inom natur- och/eller kul turvård eller arbeta internationellt inom turismindustrin. Behörighetskrav

Examen

Kandidatexamen.

Grundläggande behörighet. Övrigt

Studier utomlands

Programmets upplägg har ett internatio nellt perspektiv under hela utbildningen. Under termin 4 genomförs en exkursion där studenterna på plats studerar ett främmande lands kultur- och naturturism. Under termin 5 har du möjlighet att läsa vid ett utländskt universitet. Läs mer på www.hh.se/turism.

Startar ht 12, helfart.

Mer information Programansvarig Jens Lerbom tel 035-16 72 56 Jens.Lerbom@hh.se Sektionssekreterare Catrin Bengtsson tel 035-16 76 31 Catrin.Bengtsson@hh.se

Programmets innehåll

År 1 Turism och samhällsutveckling 7,5 hp Ekosystem och biotoper 7,5 hp Global affärskultur 7,5 hp Turism som fenomen 7,5 hp Att levandegöra kulturarvet 7,5 hp Kultur som instrument 7,5 hp Ekologi 7,5 hp Att kommunicera kultur 7,5 hp

Arbetsområden

Affärsutveckling och entreprenörskap 15 hp Kultur och natur i internationell miljö 7,5 hp Viltbiologi 7,5 hp Turismvetenskapliga metoder 7,5 hp

Studievägledning tel (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

År 3 Ht alt 1: Utlandsstudier 30 hp Ht alt 2: Studier vid Högskolan i Halmstad - Ekoturism 7,5 hp - Kulturturism 7,5 hp - Hållbara destinationslandskap 7,5 hp - Fallstudier 7,5 hp

Vt: Vetenskapsteori och forskningsmetodik 7,5 hp Individuell fördjupning 7,5 hp Examensarbete 15 hp Reservation för ändringar.

Program • humaniora

BAKOM VARJE KULTUREVENEMANG STÅR en person som både kan analysera och ”kavla upp ärmarna”.

Kultur, kommunikation och administration 180 hp Bakom varje kulturevenemang står en administratör, en person som både kan analysera och ”kavla upp ärmarna”. En sådan måste vara specialiserad inom ett kulturområde och samtidigt ha kunskaper inom till exempel marknadsföring. Kulturvetenskap är en blandning av äm nen som idéhistoria, kultursociologi och etnologi. Det är ett ganska ungt ämne som handlar om att titta på själva begrep pet kultur, men också på hur kulturpoli tiken fungerar för att förverkliga de mål och visioner som ställs upp. Kurserna tar upp såväl mångkultur som populärkultur och du kommer att möta gästföreläsare från olika kulturinstitutioner i Sverige. Programmet börjar och avslutas med kulturvetenskap. Under den andra termi nen ges först en kurs i företagsekonomi för att du ska få kunskaper om sådant som bokföring och marknadsföring. Därefter kommer en kurs i svenska där du övar upp din förmåga i muntlig och skriftlig framställning. Terminerna 3, 4 och 5 läser du det huvudämne som du har valt (historia, litteraturvetenskap, konstvetenskap eller filmvetenskap). Inom detta ämne skriver du den femte terminen en uppsats. Sam

tidigt behåller du kontakten med pro grammet genom återkommande semina rier, studiebesök eller workshoppar som ger inblick i det praktiska arbetet inom olika delar av kultursektorn. Den sista terminen innehåller även en praktikperiod då du får chans att komma ut och arbeta inom kultursektorn. Examen

Kandidatexamen.

och landsting, på museer, bokförlag, konsthallar och liknande. Dina uppgifter kan bli att planera och organisera utställ ningar, att marknadsföra teateruppsätt ningar, att medverka som kulturskribent eller att granska författarmanus – allt beroende på vad du själv kan och vill. Du kan även starta egen verksamhet inom dessa områden, och då kan Högskolans innovationsstödssystem vara till hjälp. Behörighetskrav

Studier utomlands

I ovannämnda huvudämnen har du möj lighet att studera utomlands efter god kännande från ämnesansvarig och pro gramansvarig. Kontakta programansvarig eller Internationella avdelningen för mer information.

Hi A, Sh A. Områdesbehörighet 1. Övrigt

Startar ht 12, helfart.

Arbetsområden

Efter den här utbildningen kan du arbeta som kulturadministratör inom kommun Mer information Programansvarig Catrine Brödje tel 035-16 76 39 Catrine.Brodje@hh.se

Programmets innehåll

År 1 Baskurs 60 hp: Kulturvetenskap (1–30) 30 hp Kultur och marknad 15 hp Svenska: kultur och språk 15 hp År 2 Huvudämne (1–60) 60 hp Ett av följande kandidatämnen: filmvetenskap, konstvetenskap, litteraturvetenskap eller historia.

År 3 Huvudämne (61–90) 30 hp Kulturvetenskap (31–60) 30 hp Reservation för ändringar.

Sektionssekreterare Catrin Bengtsson tel 035-16 76 31 Catrin.Bengtsson@hh.se Studievägledning tel (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 45

humaniora • Program

Språket är människans kanske viktigaste överlevnadsverktyg.

Språkprogram – engelska/svenska/franska 180 hp Språket är människans kanske viktigaste överlevnadsverktyg. Det är en förutsättning för människans utveckling och samhällets existens. Språkvetenskapen är under ständig för ändring där nya rön görs och nya teorier utvecklas. Denna utveckling har under de senaste 30 åren tvingat humanister och samhällsvetare till omprövningar och för djupade analyser av hävdvunna veten skapsteoretiska ställningstaganden och teorier. Kunskaper om språk, en fördjupad förståelse av språkets roll och funktion, leder till en fördjupad förståelse av män niskan och samhället över huvud taget. Kunskaper i språk är därtill ett viktigt redskap för många skiftande verksamhe ter, både innanför Sveriges gränser och i omvärlden. Språkprogrammet vill fånga upp dig som har ett intresse för att ut veckla dina kunskaper inom språkområ det. Programmet erbjuder dig flera val möjligheter att specialisera dina studier samtidigt som du får en kandidatexamen med ett språk som huvudämne (engelska, franska eller svenska). Spanska kan även läsas, dock inte som huvudämne. En ny och välutrustad språkstudio an vänds i undervisningen. Programmet in leds med studier i ett valfritt språk (eng

elska, spanska, franska, eller svenska), därefter följer en för samtliga studenter gemensam termin med studier i Allmän språkvetenskap. De följande tre terminer na ägnas åt språkstudier. Du bör vara uppmärksam på att engelska och franska rymmer litteraturvetenskapliga studier medan studierna i svenska inte gör detta. Sista terminen kan du antingen studera vidare inom Allmän språkvetenskap, läsa engelska på avancerad nivå eller läsa yt terligare 30 hp språk. Beroende på din ämneskombination kan du även under år tre läsa en valfri termin inom Högskolan.

Behörighetskrav Examen Kandidatexamen. Studier utomlands Högskolan i Halmstad har avtal om stu dentutbyte med flera universitet som kan ge dig möjlighet att läsa delar av program met utomlands. Ta kontakt med program ansvarig eller Högskolans internationella avdelning för mer information.

År 2 Termin 3 Valfritt språk 30 hp Termin 4 Valfritt språk 30 hp

För respektive språkval krävs: • engelska: En B. • franska: franska språket lägst C-språk kurs B/steg 3. Områdesbehörighet 2. • svenska: Hi A, Sh A. Områdesbehörighet 1. Övrigt Startar ht 12 och vt 13, helfart.

Mer information

Programmets innehåll

År 1 Termin 1 Valfritt språk 30 hp Termin 2 Allmän språkvetenskap 1–30 hp

Arbetsområden Arbetsmarknaden uttrycker ett behov av människor som har mycket goda kun skaper i engelska, spanska, franska och svenska. Dessa kunskaper kan exempelvis användas inom översättning, tolkning och språkgranskning. Ofta önskas medarbetare som känner sig lika förtrogna med ”främmande” språk miljöer som svenskspråkiga miljöer, och som kan bidra till att utveckla en verksam het som är beroende av och bygger på två språkighet. Kunskaper om svenska språket och aspekter som språksociologi är viktiga i roller som kräver förståelse för språkliga förmedlande processer.

År 3 Termin 5 Valfritt språk 30 hp alternativt Valfri termin Termin 6 Valfritt språk 30 hp alternativt Valfri termin alternativt Allmän språkvetenskap 31–60 hp Reservation för ändringar.

Programansvarig Albi Verderio-Johansson tel 035-16 74 69 Albi.Verderio-Johansson@hh.se Sektionssekreterare Catrin.Bengtsson tel 035-16 76 31 Catrin.Bengtsson@hh.se Studievägledning tel (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

46 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013

Kurser • humaniora

Engelska Affärsengelska I, 7,5 hp

Kursen syftar till att ge grundläggande kunskaper om skriftlig affärskommunikation i engelska och träning i skriftlig språkfärdighet inom olika affärsområ den. Kursen behandlar bland annat eng elska affärsbrev och formalia, grundläg gande affärstermer (båda för den privata och offentliga sektorn). Den ger även en introduktion till affärsrapportskrivningar. Kursen ges på distans. Behörighetskrav: En B Områdesbehörighet 2 kvartsfart ht 12, start v. 36, distans/internet kvartsfart vt 13, start v. 04, distans/internet

Behörighetskrav: En B Områdesbehörighet 2 kvartsfart ht 12, start v. 36 kvartsfart vt 13, start v. 04 Engelsk vokabulär 7,5 hp

Vet du vad en ’nincompoop’ är? Vet du vad uttrycket ’the pot is calling the kettle black’ betyder? Om inte, och om du är nyfiken att få reda på det är det här en spännande kurs för dig. Under kursens gång lär vi oss massor av nya ord, ut tryck, ordspråk och facktermer. Vi tittar också på semantiska fält, ’false friends’ och ord med mer än en betydelse. Grundläggande behörighet kvartsfart vt 13, start v. 04, distans/internet Engelska (1–30) 30 hp

Affärsengelska II: ekonomi och finans 7,5 hp

Kursen tar upp engelsk terminologi inom bokföring, redovisning, internationell handel och marknadsföring. I kursen ingår hör- och läsförståelse samt skriv övningar. Behörighetskrav: En B Områdesbehörighet 2 Platsgaranti kvartsfart vt 13, start v. 04, distans/internet Engelsk grammatik och översättning 7,5 hp

Kursen syftar till att ge kunskap om skil lnader mellan det engelska och svenska språket. Detta görs både genom teoretiska diskussioner (grammatik) och praktisk tillämpning (översättning). Kursen motsvarar 7,5 hp-kursen i gram matik och översättning på den fristående kursen Engelska (1–30). Behörighetskrav: En B Områdesbehörighet 2 kvartsfart ht 12, start v. 36, distans/internet kvartsfart vt 13, start v. 04, distans/internet Engelsk hörförståelse 7,5 hp

Kursen syftar till att träna upp förmågan att förstå talade texter (både amerikansk och brittisk engelska). Vi lyssnar bland annat på romaner, noveller och dialoger samt radio- och TV-program med blan dat innehåll.

helfart vt 13, start v. 04 helfart vt 13, start v. 04, distans/internet halvfart vt 13, start v. 04, fortsätter ht 13, distans/internet

Kursen innehåller dels färdighetsträning, dels litteratur och kultur. Den språkliga förmågan tränas genom kurser i muntlig och skriftlig språkfärdighet samt i grammatik och fonetik. Kursen ger också en introduktion till brittisk och amerikansk litteratur, kultur och samhälle. Behörighetskrav: En B Områdesbehörighet 2 helfart ht 12, start v. 36 helfart ht 12, start v. 36, distans/internet halvfart ht 12, start v. 36, fortsätter vt 13, distans/internet helfart vt 13, start v. 04 helfart vt 13, start v. 04, distans/internet halvfart vt 13, start v. 04, fortsätter ht 13, distans/internet Engelska (31–60) 30 hp

Kursen vidareutvecklar såväl skriftlig och muntlig färdighet som förmågan att läsa och förstå litterära och lingvistiska verk. Litteraturkurserna tar upp både modern litteratur och grundläggande brittisk och amerikansk litteraturhistoria. Inom grammatik och lingvistik behandlas dels engelsk grammatik, dels allmän lingvistik. Behörighetskrav: Engelska allmän inriktning (1–30) 30 hp Platsgaranti helfart ht 12, start v. 36 helfart ht 12, start v. 36, distans/internet halvfart ht 12, start v. 36, fortsätter vt 13, distans/internet

Engelska (61–90) 30 hp

Kursen är i många avseenden en fördjupning av tidigare kurser. Praktisk til� lämpning av modern litterär teoribildning sker i anslutning till studium av skön litteratur från 1600-talet och framåt. Motsvarande språkvetenskapligt inriktade kurs fokuserar på teori och metod inom områden såsom andraspråksinlärning, psykolingvistik, sociolingvistik etc. En stor del av kursen ägnas åt själv ständigt författande av en vetenskap lig uppsats inom antingen lingvistik eller skönlitteratur. Detta arbete sker i samråd med handledare. Behörighetskrav: Engelska allmän inriktning (1–60) 60 hp Platsgaranti helfart ht 12, start v. 36 halvfart ht 12, start v. 36, fortsätter vt 13, distans/internet helfart vt 13, start v. 04 halvfart vt 13, start v. 04, fortsätter ht 13, distans/internet Engelska för forskare 7,5 hp

En tvärvetenskaplig och processbaserad kurs i avancerat vetenskapligt skrivande på engelska, avsedd främst for dokto rander, post-doc och andra som ämnar publicera texter på engelska. Kursen tar även upp praktiska frågor som författan det av ansökningar om forskningsmedel. Behörighetskrav: En B Områdesbehörighet 2 kvartsfart vt 13, start v. 04, distans/internet Engelska med affärsinriktning (1–30) 30 hp

I engelska med affärsinriktning ingår ett antal delkurser som siktar mot muntlig och skriftlig språkfärdighet i det engelska språket tillsammans med affärsengelska (7,5 hp). Studenterna läser till exempel grammatik och översättning, uttalslära och uppsatsskrivning med ett antal sam mankomster och skriftliga tentor i Halm stad. Delkursen i affärsengelska sköts helt på distans via Högskolans webbaserade plattform för distansutbildning.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 47

humaniora • Kurser

Grundläggande behörighet halvfart ht 12, start v. 36, fortsätter vt 13, distans/internet halvfart vt 13, start v. 04, fortsätter ht 13, distans/internet Engelska – litteraturvetenskaplig inriktning 30 hp

Kursen i engelska med litteraturveten skaplig inriktning på avancerad nivå är en fördjupningskurs med mer självstän digt arbete. Här får studenterna i större utsträckning använda den begreppsap parat som forskningen begagnar sig av; teorier och tillämpning av dem diskute ras och övas i seminarier, och ett själv ständigt arbete ingår som en stor och viktig del av kursen. Behörighetskrav: Engelska allmän inriktning (1–90) 90 hp Platsgaranti halvfart ht 12, start v. 36, fortsätter vt 13, distans/internet halvfart vt 13, start v. 04, fortsätter ht 13 halvfart vt 13, start v. 04, fortsätter ht 13, distans/internet Engelska – språkvetenskaplig inriktning 30 hp

Kursen i engelska med språkvetenskap lig inriktning på avancerad nivå är en fördjupningskurs med mer självständigt arbete. Här får studenterna i större ut sträckning använda den begreppsapparat som forskningen begagnar sig av; teorier och tillämpning av dem diskuteras och övas i seminarier, och ett självständigt arbete ingår som en stor och viktig del av kursen. Behörighetskrav: Engelska allmän inriktning (1–90) 90 hp Platsgaranti halvfart ht 12, start v. 36, fortsätter vt 13, distans/internet halvfart vt 13, start v. 04, fortsätter ht 13 halvfart vt 13, start v. 04, fortsätter ht 13, distans/internet Jane Austens värld 7,5 hp

Kursen syftar till att ge en introduktion till Jane Austens författarskap. Kursen behandlar samtliga romaner utifrån ett socialhistoriskt och genusperspektiv. Den ger även en överblick över Austens litterära samtid. Kursen ges på distans. Behörighetskrav: En B Områdesbehörighet 6 kvartsfart ht 12, start v. 36, distans/internet 48 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013

Skapande skrivande 7,5 hp

Kursen syftar till att ge kunskap om grundläggande strategier för att skriva skönlitterära texter på engelska. Detta görs genom olika skrivövningar och även genom en överblick av olika författares förhållningssätt till hur en skönlitterär text kan ta form. Kursen behandlar oli ka genrer utifrån ett berättarperspektiv. Kursen ges på distans. Behörighetskrav: En B Områdesbehörighet 6 kvartsfart ht 12, start v. 36, distans/internet

Filmvetenskap Filmvetenskap (1–30) 30 hp

Genom kritisk reflexion analyseras bild språk, människosyn och berättarstilar i film. Filmhistoria samt filmteori, fram för allt postkolonial teori och världsfilm, studeras. Grundläggande behörighet helfart ht 12, start v. 36 halvfart ht 12, start v. 36, fortsätter vt 13 helfart vt 13, start v. 04 halvfart vt 13, start v. 04, fortsätter ht 13 Filmvetenskap (31–60) 30 hp

Dokumentärfilm, senare filmhistoria och olika filmteorier fokuseras. Författandet av en uppsats ingår. Behörighetskrav: Filmvetenskap (1–30) 30 hp Platsgaranti helfart vt 13, start v. 04 Filmvetenskap (61–90) 30 hp

Fördjupad analys och problematisering av olika film – och medieteorier ingår. Vetenskapsteori fokuseras. En självstän digt författad uppsats utifrån teoretiska perspektiv ingår. Behörighetskrav: Filmvetenskap (1–60) 60 hp Platsgaranti helfart ht 12, start v. 36

även möjligheter att inom kursen studera franska på ett lärosäte i Frankrike. Behörighetskrav: Franska C-språk kurs B/steg 3 Områdesbehörighet 2 helfart ht 12, start v. 36 helfart vt 13, start v. 04, distans/internet

Historia Historia (1–30) 30 hp

Kursen ger en översiktlig kunskap om centrala utvecklingslinjer och tillstånd i historien som påverkat vår egen samtid. Tidsperspektivet är långt – från forntid till nutid – och fokus är satt på händelser, processer och fenomen av betydelse både internationellt och nationellt. Sär skild vikt läggs vid insikten om olika möjligheter att skapa sammanhang och förståelse i historiens mångfald och att kritiskt kunna värdera historiska fram ställningar och källor. Behörighetskrav: Hi A, Sh A Områdesbehörighet 1 helfart ht 12, start v. 36 helfart vt 13, start v. 04 helfart vt 13, start v. 04, distans/internet Historia (31–60) 30 hp

Kursen syftar till fördjupade kunskaper i historia som vetenskap; om teorier och metoder, deras betydelse och använd ningsområden. Ett par aktuella forsk ningsfält uppmärksammas särskilt i form av temakurser, och genom den avslutande uppsatskursen ges inom vissa ramar möjlighet att välja ämnesområde för fördjupade studier. Målet är att skapa förutsättningar för ett självständigt in hämtande av historievetenskapligt rele vant information och förmåga att kom municera och diskutera historiska ämnen. Behörighetskrav: Historia (1–30) 30 hp Platsgaranti helfart vt 13, start v. 04 Historia (61–90) 30 hp

Franska Fransk Franska (1–30) 30 hp

Kursens syfte är att genom träning i grundläggande grammatik, ordkunskap, uttal, talfärdighet och textläsning ut veckla språkfärdigheten i franska samt att förbereda för Franska 31–60. Du har

Kursen är inriktad på att ge fördjupade kunskaper ifråga om historievetenskaplig teori och metod, en ingående kännedom om den historiografiska utvecklingen samt en forskningsaktuell insikt av både teoretisk och empirisk art inom ett specifikt ämnesområde. Syftet är att skapa förutsättningar för att följa den historievetenskapliga utvecklingen samt

Kurser • humaniora

utveckla förmågan till kritisk analys och värdering av såväl källmaterial som vetenskaplig litteratur. Behörighetskrav: Historia 60 hp Platsgaranti helfart ht 12, start v. 36 Historia 30 hp

Kursen innebär avancerade studier i historiografi och metodologi i syfte att både bredda och fördjupa förmågan till adekvat kritisk analys, konstruktiv historievetenskaplig argumentation och att på egen hand kunna orientera sig inom olika forskningsfält. Kunskaperna kon kretiseras i en självständig historisk un dersökning och forskningsrapport. Målet är att skapa förutsättningar för fortsatta studier inom forskarutbildningen. Behörighetskrav: Historia 90 hp Platsgaranti helfart vt 13, start v. 04

Idé- och lärdomshistoria Idé- och lärdomshistoria (1–30) 30 hp

Kursens syfte är ett ge grundläggande kunskap i idéhistoria från antiken till nutid. Kursen ger insikter i den mång fald av tankeformer som har varit och är av betydelse för individer och samhällen, främst i västerlandet men också globalt. I kursen diskuteras begrepp som förekom mer inom dagens forskning och debatt. Särskild vikt läggs vid filosofins, natur vetenskapernas och det politiska tänkan dets historia. Grundläggande behörighet helfart ht 12, start v. 36 Idé- och lärdomshistoria (31–60) 30 hp

Kursens syfte är att ge fördjupad kun skap i idéhistoria. De sociala och histo riska förutsättningarna för tänkandet anlyseras genom specialiserade studier av utvalda teman. Särskild vikt läggs vid läsningen och tolkningen av idéhistoriska texter. Även svensk idé- och lärdomshis toria, både som vetenskap och som forsk ningsområde, behandlas. Behörighetskrav: Idé- och lärdomshistoria (1–30) 30 hp Platsgaranti helfart vt 13, start v. 04

= Avancerad nivå

Konstvetenskap Konstpedagogik III 7,5 hp

Kursen syftar till att ge kunskap om olika aspekter som är viktiga i rollen som konstpedagog. Kursen vänder sig i första hand till yrkesverksamma inom området. Denna kurs har som huvudtema hur pla nering och genomförande av konstut ställningar kan integreras med konstpe dagogiska förhållningssätt. Behörighetskrav: Ett års erfarenhet av konstnärlig verksamhet eller verk samhet inom museiområdet. kvartsfart ht 12, start v. 36

inom ett givet område eller en historisk period. Terminen avslutas med en min dre uppsats som syftar till att praktiskt fördjupa studenternas insikter i frågor som rör konstvetenskapligt skrivande. Behörighetskrav: Konstvetenskap (1–30) 30 hp Platsgaranti halvfart ht 12, start v. 36, fortsätter vt 13, distans/internet helfart vt 13, start v. 04 Konstvetenskap (61–90) 30 hp

Kursen syftar till att ge studenterna för djupade allmänna och ämnesspecifika insikter och färdigheter i kritisk analys, argumentation och diskussion. Studen terna övas i att tillämpa detta i skriftlig och muntlig form, enskilt och i grupp, i samband med läskurser såväl som under uppsatskursen. Vidare syftar kursen till fördjupade insikter i modern konst och konstteori samt nyare konstvetenskapliga fält, analys- och metodvägar.

Behörighetskrav: Ett års erfarenhet av konstnärlig verksamhet eller verk samhet inom museiområdet. kvartsfart vt 13, start v. 04

Behörighetskrav: Konstvetenskap (1–60) 60 hp Platsgaranti helfart ht 12, start v. 36

Konstvetenskap (1–30) översiktskurs inriktning 1900-talskonst 30 hp

Svensk formgivning (1–30) 30 hp

Konstpedagogik IV 7,5 hp

Kursen syftar till att ge översiktliga kunskaper om västerländsk konst och ar kitektur samt historieskrivningen från antiken och framåt med särskild tyngd punkt på 1900-talets konst, ur interna tionellt och svenskt perspektiv. Bilder och arkitektur relateras till de samhällen som de tillkommit i, till konsttraditionen och brotten med konsttraditionen samt till individuella bildskapare och arkitekter. Genom bildanalyser övas studen terna fortlöpande i att använda bilder som utgångspunkt för analytiska resone mang. Grundläggande behörighet helfart ht 12, start v. 36 halvfart ht 12, start v. 36, fortsätter vt 13, distans/internet Konstvetenskap (31–60) 30 hp

Studierna på denna nivå syftar till för djupade kunskaper som rör konstveten skaplig teori och bildtolkning genom studier av bildperception, bildskapandets förutsättningar, genusteori, konstveten skapens historiografi och bildtolknings modeller. Studenterna ges också möjlig het att fördjupa sina historiska kunskaper

= Distansutbildning. Träffar kan förekomma.

Kursen syftar till att ge en orienterande överblick och fördjupning i svensk form givning från 1880-talet till 2000-talet. Konstindustri, konsthantverk och indu striell formgivning behandlas. Enskilda formgivare diskuteras, deras produktion och formspråk analyseras. Detta görs mot bakgrund av svenska, nordiska och internationella sammanhang. Formgi varrollen diskuteras och problematiseras, liksom historieskrivningen kring svensk formgivning. Genom studiet av olika litteratur och källtexter sätts fokus på viktiga skeenden, idéer och värderingar i svensk formgivning. Grundläggande behörighet helfart vt 13, start v. 04 helfart vt 13, start v. 04, distans/internet

Litteraturvetenskap Litteraturvetenskap (1–30) 30 hp

Kursen är en introduktion till ämnet lit teraturvetenskap och ger grundläggan de kunskap om vad såväl skönlitteratur som litteraturvetenskap är. Studenten ges möjlighet att läsa och analysera olika ty per av litterära verk samt att skapa sig en HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 49

humaniora • Kurser

översiktlig bild av litteraturens historia. Den litterära berättelsens historia från Homeros till dataspelens berättande, lyrikens historia från Sapfo till rockpoesi och dramats historia från Euripides till vår tids TV och film studeras. Behörighetskrav: Hi A, Sh A Områdesbehörighet 1 helfart ht 12, start v. 36 helfart ht 12, start v. 36, distans/internet Litteraturvetenskap (31–60) 30 hp

Kursen utgår från litteraturvetenskap 1–30 och ger fördjupade kunskaper om såväl litteraturhistoriska sammanhang som litteraturteoretiska frågor. Kursen behandlar den litteraturhistoriska utveck lingen från 1800-talet fram till våra dagar utifrån tre olika temaområden: barnoch ungdomslitteratur, litteratu rens villkor i mediesamhället och inter medialitet. Kursen avslutas med en mindre uppsats som syftar till att ge grundläggande kunskaper om litteratur vetenskapligt skrivande.

erfarenhet av ett processinriktat arbets sätt och lära sig att såväl granska som bedöma egna och andras texter. Grundläggande behörighet Områdesbehörighet 1 kvartsfart vt 13, start v. 04, distans/internet

Religionsvetenskap Religion och bildkonst i det sena 1900-talet 7,5 hp

Kursen behandlar religion och trosföre ställningar under det sena 1900-talet och hur dessa gestaltas i bild. Konstbilder, populärkulturens bilder, illustrationer, karikatyrer och tidningsbilder diskute ras i relation till samhälleliga kontexter utifrån religions- och konstvetenskapliga perspektiv Grundläggande behörighet halvfart vt 13, start v. 14 distans/internet

Behörighetskrav: Religionsvetenskap (1–30) 30 hp Platsgaranti helfart vt 13, start v. 04 Religionsvetenskap (61–90) 30 hp

Kursen bygger på den tidigare kursen Religionsvetenskap 31–60. Den inne håller moment av ämneshistorik samt religionsvetenskaplig teori och metod. Studenter ska tränas i att diskutera och analysera religionsvetenskapliga problem och frågeställningar. Studenten ska också inom ramen för kursen författa ett större självständigt religionsvetenskapligt arbe te där hon eller han samlar in, värde-rar, sammanställer och utifrån ett religions vetenskapligt perspektiv bearbetar ett material. Behörighetskrav: Religionsvetenskap (1–60) 60 hp Platsgaranti helfart ht 12, start v. 36

Spanska

Religionsvetenskap (1–30) 30 hp

Behörighetskrav: Litteraturvetenskap 30 hp Platsgaranti helfart vt 13, start v. 04 helfart vt 13, start v. 04, distans/internet Litteraturvetenskap (61–90) 30 hp

Fortsättningskursen fördjupar den littera turhistoriska förståelsen, den litteratur teoretiska insikten och den analytiska förmågan. Kursens tyngdpunkt ligger vid en uppsats på 15 högskolepoäng som ger möjlighet till fördjupning, kritiskt tänkande och självständigt arbete. Behörighetskrav: Litteraturvetenskap 60 hp Platsgaranti helfart ht 12, start v. 36

Kursen är en introduktion till religions vetenskap som ett humanistiskt ämne. Dess övergripande mål är att studen ten skall tillägna sig grundläggande kunskap om olika religiösa traditioner (t.ex. kristen dom, judendom, islam, hinduism och buddhism) som kultur yttringar i historia och nutid, samt om olika sätt att vetenskapligt studera reli giösa idésystem och praktiker. Särskilt betonas religioners mångfald och föränd ring över tid. Vidare fokuseras religioners förutsättningar i relation till modernitet och globalisering. Grundläggande behörighet helfart ht 12, start v. 36 helfart ht 12, start v. 36, distans/internet Religionsvetenskap (31–60) 30 hp

Skapande skrivande – svenska 7,5 hp

Kursen knyter an till Skapande skrivande 7, 5 hp, som ges under höstterminen och på engelska, och syftar till att utveckla studentens skrivförmåga genom prak tiska övningar i skönlitterärt skrivande. Kursen ger även möjlighet till att ut veckla förmågan att kunna reflektera över samt kunna värdera sina egna och andras texter vad gäller innehåll, form och ämnesval. Här ges möjlighet att få

50 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013

Kursen bygger på den tidigare kursen Religionsvetenskap 1–30. Den innehåller en orientering i forntida religioner, en fördjupning i olika sätt att studera religi ösa idésystem och praktiker i historia och nutid samt en orientering i moderna trosoch livsåskådningar. Vidare tillkommer ett skriftligt arbete där studenten får möjlighet att fördjupa sig i ett eget valt ämne inom ramen för religionsvetenskap som humanistiskt ämne.

Litteratur och realia om Latinamerika 7,5 hp

Kursen innebär ett koncentrerat studi um av den latinamerikanska geografin och den nyare historien samt det latin amerikanska samhället. Kursen orien terar också om kulturliv och litteratur. Förutom läsning av skönlitterära texter och två moderna romaner, ingår i kursen även spelfilmer och dokumentärfilmer. Behörighetskrav: Spanska C-språk kurs B/steg 3 Områdesbehörighet 2 halvfart ht 12, start v. 36 kvartsfart ht 12, start v. 36 Litteratur och realia om Spanien 7,5 hp

Kursen innebär ett koncentrerat studium av geografiska, nyare historiska och sam hälleliga förhållande i Spanien. Den orienterar också om kulturliv och littera tur i Spanien. Förutom läsning av ett urval av skönlitterära texter och två romaner, ingår i kursen spelfilmer och dokumentärfilmer. Behörighetskrav: Spanska C-språk kurs B/steg 3 Områdesbehörighet 2 halvfart ht 12, start v. 46 kvartsfart vt 13, start v. 04

Kurser • humaniora

Nybörjarspanska 30 hp

Spanska (31–60) 30 hp

Svenska språket (1–30) 30 hp

Utbildningens mål är att ge elementära kunskaper i spansk formlära, syntax och ordförråd samt viss färdighet i textläs ning och i att förstå och uttrycka sig på enklare spanska. Kursen ges som bas termin. Kursen ger behörighet att läsa spanska inom Språkprogrammet samt behörighet att läsa Spanska 1–30 hp vid Högskolan i Halmstad. Kursen riktar sig även till studenter som vill repetera sina spanskkunskaper.

Kursens målsättning är att förbättra stu dentens litterära kunskaper genom läs ning och analysering av moderna samt klassiska verk. Vi arbetar också med uttalet, både i teori och i praktik i vår moderna språkstudio samt med den skriftliga färdigheten.

I kursen studeras svenska språkets struk tur och uppbyggnad på skilda nivåer. Barns språktillägnande och -utveckling behandlas tillsammans med grundläg gande teorier om första- och andraspråks inlärning. Vidare orienterar kursen om språkliga variationer som dia-, socio-, sexo-och kronolekter. Bruksprosatexter analyseras ur ett kommunikativt perspek tiv. I samband med praktiska tal- och skrivövningar introduceras grunderna i klassisk retorik, liksom ett processin riktat arbetssätt.

Grundläggande behörighet halvfart ht 12, start v. 36, fortsätter vt 13 Spansk grammatik I, 7,5 hp

Grundlig genomgång av den spanska grammatikens mest elementära moment. Undervisningen är på spanska och består av föreläsningar samt övningar. Behörighetskrav: Spanska C-språk kurs B/steg 3 Områdesbehörighet 2 halvfart ht 12, start v. 36 kvartsfart ht 12, start v. 36 Spansk grammatik II 7,5 hp

Kursen riktar sig till dig som vill repetera, studera samt öva på de svåraste momen ten i spansk grammatik som genomgås grundligt. Undervisningen, som är på spanska, består av föreläsningar. Behörighetskrav: Spanska C-språk kurs B/steg 3. Områdesbehörighet 2 Platsgaranti halvfart ht 12, start v. 46 kvartsfart vt 13, start v. 04 Spanska (1–30) 30 hp

Kursen syftar att utöka studenternas kunskaper i det spanska språket och i den spansktalande kulturen genom läsning av moderna litterära verk, grundlig ge nomgång av grammatik samt föreläs ningar/seminarier om litteratur, konst och historia. Behörighetskrav: Spanska C-språk kurs B/steg 3 Områdesbehörighet 2 helfart ht 12, start v. 36 helfart ht 12, start v. 36, distans/internet halvfart ht 12, start v. 36, fortsätter vt 13

= Avancerad nivå

Behörighetskrav: Spanska (1–30) 30 hp Platsgaranti halvfart ht 12, start v. 36 helfart vt 13, start v. 04 Spanska – konversationskurs i nutida spansk litteratur I, 7,5 hp

Här erbjuds en konversationskurs på spanska där vi kommer att diskutera och analysera nutida spansk litteratur.

Behörighetskrav: Hi A, Sh A Områdesbehörighet 1 helfart ht 12, start v. 36 Svenska språket (31–60) 30 hp

Behörighetskrav: Spanska C-språk kurs B/steg 3 Områdesbehörighet 2 kvartsfart ht 12, start v. 36 Spanska – konversationskurs i nutida spansk litteratur II 7,5 hp

Kursen riktar sig till dig som vill fortsätta diskutera och analysera nutida spansk litteratur. Behörighetskrav: Spanska C-språk kurs B/steg 3 Områdesbehörighet 2 Platsgaranti kvartsfart vt 13, start v. 04

Svenska språket Allmän språkvetenskap (1–30) 30 hp

Vilka problem finns med att översätta texter till andra språk? Varför talar vi så olika trots att vi har samma första språk? Hur har språken förändrats över tid? Dessa frågor och många fler får du svar på under den här kursen som består av fyra moment, vilka behandlar språk vetenskap och språks uppbyggnad ur olika infallsvinklar. Både ett historiskt och ett modernt perspektiv behandlas samtidigt som olika språk jämförs. Grundläggande behörighet helfart vt 13, start v. 04

= Distansutbildning. Träffar kan förekomma.

Kursen ger en översiktlig presentation av svenska dialekter, samt breddar och för djupar tidigare förvärvade kunskaper i språksociologi. Svensk språkhistorisk utveckling från runtid till modern tid presenteras i anslutning till läsning av äldre texter. Kursen innehåller vidare ett fördjupat studium av klassisk retorik, lik som analyser av retoriken som påverkans medel i olika tider och sammanhang. Studenten avslutar kursen med en själv ständigt författad uppsats inom svenska språket. Den ska stå på vetenskap lig grund och ventileras i seminarium. Behörighetskrav: Svenska språket (1–30) 30 hp Platsgaranti helfart vt 13, start v. 04 Svenska språket (61–90) 30 hp

Kursen ger breddade och fördjupade kunskaper inom främst svensk språk vetenskap. En inledande metodkurs presenterar olika vetenskapliga tänke sätt och ökar den teoretiska medveten heten. Kursen erbjuder vidare ett antal valfria läskurser, avsedda att ytterligare fördjupa den studerandes ämneskunska per inom ett visst avgränsat område. En självständigt författad uppsats avslutar kursen. Uppsatsen ska stå på stadig ve tenskaplig grund och ventileras i semi narium. Behörighetskrav: Svenska språket (1–60) 60 hp Platsgaranti helfart ht 12, start v. 36

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 51

INFORMATIK, MEDIER OCH KOMMUNIKATION

”Ha en plan med din utbildning” – Ha en tydlig plan med din utbildning. Kolla upp vad du vill jobba med och vilka företag och organisationer som finns inom ditt område. Det är Rasmus Frimans råd till nyblivna studenter. Själv fick han en drömchans på företaget Pulsen AB.

Rasmus Friman gick ut Valfritt informatikprogram våren 2011. Ett par månader före examen ringde en kompis och tipsade om ett företag som sökte folk till ett traineepro gram i Borås. Efter intervjuer och tester blev han antagen till ett sex månader långt traineeprogram på Pulsen AB, med löfte om fast anställning efter programmet. – Sedan dess har jag pendlat till Borås, under två måna der arbetade jag parallellt med att jag avslutade högskole studierna. Det var tufft. Företaget Pulsen erbjuder bland annat helhetslösningar för digitala identiteter och Rasmus Friman arbetar oftast i projekt eller med uppdrag från kunder. – Din anställning är till exempel en digital identitet, förklarar Rasmus. När du börjar en anställning ska du komma åt rätt system och när du slutar ska du inte längre ha åtkomst till systemen. På många arbetsplatser ligger gamla digitala identiteter kvar, med följd att folk har till gång till information som de inte ska ha. Det kan vara en stor säkerhetsläcka för en organisation och leda till tids ödande manuell administration.

Utbildning med bra mix Rasmus Friman beskriver sitt jobb som roligt och utma nande, ibland är det frustrerande också. – Som att man inte kan allting, säger han och skrattar, men man fasas in i företaget på ett väldigt bra sätt genom traineeprogrammet och genom mentorer. Kunskaperna han har med sig från Högskolan i Halm stad har han stor nytta av sin vardag och han beskriver sin utbildning som en bra mix mellan mjuka delar, som organisationsutveckling, och tekniska bitar, som nätverk. – Det är en bra utbildning. Jag tyckte om valfriheten där man kan välja inriktning själv. Samtidigt är det ett pro gram, med alla de fördelarna som det innebär – som att ha klasskompisar, säger Rasmus Friman och fortsätter: – På programmet arbetade vi i projektform och det var väldigt bra. I ett av våra stora projekt arbetade jag och några klasskompisar med ett inkubatorföretag på Science park. Det var väldigt lärorikt att jobba på riktigt. Jag tror att det sporrar och att man gör ett bättre jobb. Det är

52 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013

viktigt att Högskolan har bra samverkan med näringslivet, säger Rasmus Friman. En av hans stora drivkrafter är att träffa nya människor, vilket var en stor anledning till att han under studietiden engagerade sig i studentkåren. Han var bland annat med i överstaben och fixade nollningen för nya studenter. – Det var kanonkul att träffa så mycket folk och det ger mycket erfarenhet att engagera sig i Kåren. Jag tror att det är mer personligt att plugga på ett mindre lärosäte som Halmstad än på ett stort universitet.

Har du fler tips till nya studenter? – Planera dina studier och ha en tydlig plan över vad du vill. Utbildning leder inte automatiskt till arbete om du inte jobbar för det. Kolla upp vilka företag och organisa tioner som erbjuder det du vill jobba med, och gör en karriärplanering. text: NATHALIE SJÖGREN TÖRHAGEN

Rasmus . tipsar!

Rasmus Friman

Engagera dig i Kåren. Där träffar du mycket folk och det ger dig en bra erfarenhet.

Ålder: 23 år. Bor: I en trea i Göteborg. Hemort: Munkedal i Bohuslän. Sysselsättning: Arbetar på Pulsen AB i Borås. Utbildning: Valfritt informatikprogram. Familj: Sambon Lina. Intressen: Ishockey, träning och teknik. Drömjobb: Projektledare eller it-arkitekt, men för att komma dit måste man först skaffa sig erfarenhet.

INFORMATIK, MEDIER OCH KOMMUNIKATION

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 53

INFORMATIK, MEDIER OCH KOMMUNIKATION

54 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013

INFORMATIK, MEDIER OCH KOMMUNIKATION

”Det är en lagom stor högskola” Anna Ökvist har haft många järn i elden efter att hon tog examen från medieutbildningen på Högskolan i Halmstad. Bland annat har hon jobbat på lokal-tv-stationen Öppna kanalen, studerat radioproduktion i Malmö, jobbat som copywriter i Uppsala samt börjat frilansa som sportreporter på Sveriges Radio Uppland och Radiosporten i Stockholm. Sedan februari 2011 jobbar hon som copywriter på KungSängen i Enköping, ett företag som tillverkar sängar. Där ansvarar hon för texter, tv-reklam, utskick, informationsoch marknadsföringsmaterial samt företagets webbsida och intranät. – Jag trivs jättebra, det är ett expansivt företag där det händer nya saker hela tiden. Jag gillar att vara med och påverka företagets marknadsföring och att få jobba både praktiskt och teoretiskt, säger Anna Ökvist.

Praktisk inriktning Anna Ökvist kommer från Växjö och har tidigare läst journalistik på S:t Sigfrids folkhögskola. Hon sökte till medieutbildningen på Högskolan i Halmstad för att hon ville fördjupa sig i fler kommunikationskanaler men också för att få en mer praktisk inriktning. Dessutom kändes Halmstad inte alltför långt bort. – Jag trivdes jättebra. Jag tycker att det är en lagom stor högskola där det är lätt att lära känna lärare och dem som man pluggar ihop med, säger hon.

Personligt!

Anna Ökvist

Jag gillar att vara med och påverka företagets marknadsföring och att få jobba både praktiskt och teoretiskt.

Ålder: 26 år. Hemort: Växjö. Bor: I en tvåa i Uppsala. Sysselsättning: Copywriter på KungSängen i Enköping. Utbildning: Medier och kommunikation i teori och praktik på Högskolan i Halmstad. Familj: Mamma, pappa, två äldre bröder. Intressen: Frilansar som sportreporter på Sveriges Radio Uppland och Radiosporten i Stockholm. Drömjobb: Kanske regissör, men jag trivs bra med det jobb jag har just nu.

Att det är en bred utbildning där man varvar teori och praktik var också bra. Bäst gillade hon de praktiska övningarna i medieanalys. Hon tyckte också om sina lärare som satte en personlig prägel på undervisningen. – Vi hade också flera gästföreläsare som tidigare hade läst på Högskolan, och som har blivit jättestora inom olika genrer, till exempel dokumentärfilmsgenren. Det var väldigt utvecklande.

Praktik på SVT Det bästa med utbildningen var nog ändå praktiken, menar Anna Ökvist, som gjorde sin praktik på SVT:s humorserie Morgonsoffan i Stockholm. – Jag fick jobba på riktigt och göra det som alla andra gjorde. Det var väldigt utvecklande att få använda sig av det man lärt sig i utbildningen. Anna Ökvist tycker att hon har haft stor nytta av sin utbildning. Bland annat har hon lärt sig att behandla sitt språk, att granska och kritisera texter och att budskap kan uppfattas på många olika sätt. Förhoppningen är att få utveckla sig vidare inom jobbet men också att kunna fortsätta med frilansjobbet för Sveriges Radio. – Mitt mål är att fortsätta att jobba med så många av mina intresseområden som möjligt, säger hon. text: LINDA LUNDELL

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 55

INFORMATIK, MEDIER OCH KOMMUNIKATION• Program

En framtidsinriktad utbildning med möjlighet att arbeta inom många branscher.

Affärssystemprogrammet 180 hp Vill du bli attraktiv för arbetsgivare i framtiden? Titta då extra noga på den här framtidsinriktade utbildningen med möjlighet till hög anställningsbarhet. Det blir allt viktigare för företag, organisa tioner och myndigheter att förstå sam spelet mellan verksamhet och affärs system. Affärssystem är integrerade system för att organisera, styra och följa upp affärsverksamheter. I programmet lär du dig hur affärssystem fungerar och systemens möjligheter och begränsningar. Som systemvetare och ekonom utvecklar du kompetens som behövs för att anpassa system och verksamhet till varandra. I dagsläget är det stor efterfrågan på affärssystemkompetens från såväl kon sultföretag inom affärssystembranschen, som från företag och myndigheter. Affärssystemprogrammet gör dig attrak tiv på arbetsmarknaden. Utbildningen bygger på att du får en bra grund inom både informatik och före tagsekonomi. Programmet är uppbyggt med ämnesintegration där projekt be handlar frågeställningar kring affärssys tem. Under utbildningen läser du bland annat kurser inom projektledning, mark nadsföring, databaser, IT-strategi, verk-

samhetsplanering och arbetar praktiskt i olika affärssystem i flera av kurserna. I utbildningen ingår verksamhetsför lagd utbildning, vilket innebär att du får arbeta med ett projekt på plats i en orga nisation. Detta ger dig en unik möjlighet att inom ramen för utbildningen knyta kontakter med framtida arbetsgivare.

nomichef, IT-revisor, controller, IT-chef, projektledare eller systemutvecklare. Behörighetskrav

Ma C, Sh A. Områdesbehörighet 4. Övrigt

Startar ht 12, helfart. Programmet ger dig behörighet till att under tredje året läsa företagsekonomi som huvudämne och erhålla en kandidatexamen i företagsekonomi.

Examen

Kandidatexamen.

Programmet ger dig behörighet till stu dier på magisternivå.

Studier utomlands

Inom ramen för programmet finns möj lighet att studera utomlands. Högskolan har kontakt med universitet i ett flertal länder, bland annat Belgien, Nederlän derna, England, Kanada och USA. Arbetsområden

Det finns ett stort intresse bland både företag och konsultverksamhet för den kompetensprofil som utbildningen ger. Du kan komma att arbeta som verksamhetsutvecklare, affärssystemskonsult, eko-

Mer information Programansvarig Lars-Göran Persson tel. 035-16 75 23 erp-inf@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Programmets innehåll

Informatik (huvudområdet) 105 hp Företagsekonomi 60 hp Valfria kurser 7,5/15 hp År 1 Organisation och individers utveckling 7,5 hp IT-användning i organisationer 7,5 hp Databaser och databasdesign 7,5 hp Systemutveckling 7,5 hp Affärsredovisning 7,5 hp Marknadsföring 7,5 hp Ekonomistyrning 7,5 hp Affärssystemets roll 7,5 hp

56 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013

År 2 Finansiering och koncernredovisning 7,5 hp Ledning av verksamhetsprojekt 7,5 hp Verksamhetsplanering 7,5 hp IT-strategi 7,5 hp Databashantering och beslutsstöd 7,5 hp Programmering med Visual Studio .NET 7,5 hp Processer och flöden i affärssystem 7,5 hp Design och hantering av affärssystem 7,5 hp

År3 Informatik (61–90) 30 hp (fördjupningskurser inom huvudområdet 15 hp, kandidatuppsats i informatik 15 hp) Vetenskaplig metod och tillämpning 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) 7,5/15 hp Valfria kurser 7,5/15 hp Reservation för ändringar

Program • INFORMATIK, MEDIER OCH KOMMUNIKATION

Du får möjlighet till ett spännande jobb som kombinerar utveckling av människa och teknik.

Informationslogistik 180 hp Informationslogistiker utvecklar och effektiviserar informationsflöden i företag och organisationer. Programmet ges vid CIL i Ljungby. Informationsflöden driver och håller samman alla verksamheter, inom både näringsliv och offentlig sektor. En infor mationslogistiker bygger broar mellan specialistkunskaper, funktioner, proces ser, flöden och inte minst människor. Tonvikt ligger på att leda, analysera, ut veckla och implementera informations lösningar. Målet är att öka effektiviteten och ge bättre ekonomi för verksamheten. Du läser en mix av informatik, logis tik och ekonomi/management. Det ger dig möjlighet att analysera, bygga upp och effektivisera dagens avancerade och alltmer gränslösa informationsflöden. Ett av programmets främsta känne tecken är det omfattande samarbetet med företag och organisationer, så kal� lade partnerföretag, som aktivt deltar i utbildningen. De fyra första terminerna fördjupas och varvas teoretisk utbildning med praktisk tillämpning hos ett partner företag. Termin fem har du möjlighet att studera utomlands eller genomföra ett företagsprojekt på ditt partnerföretag

eller annan organisation. Detta kunskapsutbyte mellan student, partnerföretag och högskola ger tydliga fördelar när det är dags att söka arbete.

spännande framtidsjobb som kombinerar utveckling av både människor och teknik inom många olika branscher. Behörighetskrav

Ma B och Sh A. Områdesbehörighet 5.

Examen

Övrigt

Programmet omfattar heltidsstudier i 3 år och leder till en filosofie kandidatexa men i informatik med inriktning på in formationslogistik.

Startar ht 12, helfart. Programmet är ett samarbete mellan Högskolan i Halmstad, Linnéuniversitetet, Internationella Handelshögskolan i Jönköping, näringsliv och offentlig sektor.

Studier utomlands

Under utbildningens femte termin kan du välja att studera utomlands. Det kan också vara möjligt att genomföra termi nen utomlands för ditt partnerföretag. Arbetsområden

Som informationslogistiker kan du till ex empel jobba med inköp, produktionsstyr ning, logistik, projektledning eller på en informations-, marknads- eller IT-avdel ning. Du kan även satsa på en mer strate gisk position som verksamhetsutvecklare, affärsstrateg eller omvärldsanalytiker. Yrket ger dig goda möjligheter till ett

Anmälningskod: LNU-80072 (Utbildningen söks under Linnéuniversitet där du kommer vara inskriven.) Programmet ger behörighet till vidare studier på magisternivå.

Mer information CIL (Centrum för Informationslogistik) tel. 0372-78 00 20 e-post: info@cil.se www.cil.se www.hh.se/utbildning

Programmets innehåll

År 1 Introduktion till informationslogistik 15 hp Affärsengelska 7,5 hp Tillämpad metodik 7,5 hp Informationsdesign 7,5 hp Arbetspsykologi 7,5 hp Internet och webbtjänster 7,5 hp Projektledning 7,5 hp

År 2 Databashantering med logistiktillämpningar 7,5 hp Organisation, ledarskap och kulturella perspektiv 7,5 hp Verksamhet och verksamhetsutveckling 7,5 hp Affärsutveckling, marknad och strategi 7,5 hp IT-säkerhet och IT-juridik 7,5 hp Informationslogistiska tillämpningar 7,5 hp www och databaser 7,5 hp Flödesekonomi 7,5 hp

År 3 Termin 5: företagsprojekt alt. utlandsstudier 30 hp Data warehouse, datamining 7,5 hp Affärsutveckling med affärssystem 7,5 hp Examensarbete 15 hp Reservation för ändringar.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 57

INFORMATIK, MEDIER OCH KOMMUNIKATION• Program

för dig som vill arbeta yrkesmässigt med kommunikation och medier.

Medier och kommunikation i teori och praktik 180 hp Det här är en utbildning för dig som vill arbeta yrkesmässigt med kommunikation och medier. Våra tidigare studenter finner du bland annat på informationsoch marknadsavdelningar, reklambyråer, informationskonsultföretag och produktionsbolag för film/tv/radio. Flera är även verksamma som forskare inom området medier och kommunikation. Utbildningens kombination av teori och praktik resulterar i kompetenser som är tillämpliga inom en rad olika yrkesverk samheter med direkt eller indirekt an knytning till området medier och kom munikation. År 1 – Basår

Det inledande året ger, förutom en ge digen grund i medieoch kommunika tionsteori, kunskaper om metoder för att samla in beslutsunderlag, analysera text, bild och ljud samt träning i att använda kommunikatörens arbetsredskap på ett målstyrt sätt. De teoretiska studierna varvas med tillämpningsövningar, prak tikfall, fältstudier etc.

värdera olika former av yrkesrelevanta medieoch kommunikationsprojekt. År 3 – Fördjupning/breddning

Programtermin 5 läser du kursen Medieoch kommunikationsvetenskap (61–90) 30 hp. I en avslutande påbyggnadskurs får du under en hel termin en unik möjlighet att genomföra projekt eller praktik på företag, myndigheter eller organisationer. Du kan även välja att bredda/fördjupa din utbildning genom ytterligare studier i huvudämnet eller i något annat ämne med relevans för din kommande yrkeskarriär såväl i Sverige som utomlands. Examen

År 2 – Tillämpning/specialisering

Utifrån en bred teoretisk och metodo logisk bas och konkreta situationer trä nas du i att planera, genomföra och ut

Kandidatexamen.

väl bredda som fördjupa din utbildning. Vi samarbetar med universitet i bland annat USA, Storbritannien, Hong Kong, Spanien, Österrike och Belgien. Arbetsområden

Utbildningen öppnar vägar för kvalifi cerade arbetsuppgifter inom medieoch kommunikationsområdet. Du hittar Högskolans tidigare studenter på in formations- och marknadsavdelningar, produktionsbolag för film/tv/radio, men även som forskare inom området medier och kommunikation. Behörighetskrav

En B, Sh A. Områdesbehörighet 6. Övrigt

Studier utomlands

Genom studier utomlands kan du så

Startar ht 12, helfart.

Mer information Programmets innehåll

År 1– Basblock Introduktion till Medie- och kommunikationsvetenskap (1–60) 60 hp

År 3 – Fördjupning/breddning Medie- och kommunikationsvetenskap (61–90) 30 hp

År 2 – Tillämpning/specialisering Strategisk kommunikation (1–30) 30 hp eller Medieproduktion (1–30) 30 hp

Strategisk kommunikation – påbyggnadskurs 30 hp, Medieproduktion – påbyggnadskurs 30 hp, utlandsstudier eller studier i annat för yrkesrollen relevant ämne.

Strategisk kommunikation (31–60) 30 hp eller Medieproduktion (31–60) 30 hp I yrkesrelaterade kurser varvas teori med praktiska övningar och projekt inom strategisk kommunikation och/eller medieproduktion.

58 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013

Reservation för ändringar.

Programansvarig Malin Hallén tel. 035-16 75 78 mkv@hh.se Sektionssekreterare Anette Andreasson tel. 035-16 72 59 anette.andreasson@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Program • INFORMATIK, MEDIER OCH KOMMUNIKATION

Vill du ha ett kreativt yrke där du designar för nya spännande digitala medier?

Multimediadesign 180 hp Multimediadesign 180 hp är ett treårigt program som förbereder dig för att arbeta med design av digitala medier. Programmet ger bred kunskap om multimediadesign i allmänhet, och fördjupade kunskaper om design med hjälp av ledande verktyg för video-, ljud- och bildredigering. Under utbildningen läser du bland annat kurser inom interaktionsdesign, system vetenskap, programmering och medie analys. Du får god kunskap om design och hur multimedial IT kan formas efter olika behov och användningsområden. I programmet varvas praktik med teori, vilket ger dig möjlighet att tillämpa det du lär dig under utbildningens gång. Du lär dig till exempel att analysera bild, text och film, men också att använda verktyg för ljud- och bildberättande. Du kommer att läsa om projektledning, ar beta mycket i projektform och genom föra ett större projektarbete i samverkan med en extern uppdragsgivare. Program met ger samtidigtfördjupad kunskap om bland annat interaktionsdesign och sys temutveckling. Under det tredje året har du möjlighet att profilera din utbildning med kurser du väljer ur högskolans ut bud. Som student kommer du att arbeta i en kreativ miljö där du har tillgång till pro

jektrum och datorer. Bra att veta är att det tidvis kan vara ett högt tempo och att kurslitteraturen normalt är på engelska. Eftersom du arbetar mycket med datorer och olika programvaror under utbild ningen krävs att du har grundläggande datorvana. Utbildningen avslutas med ett examensarbete där du får fördjupa dina kunskaper inom ett område du själv valt. Inom sektionen bedrivs forskning som behandlar bland annat media, digitala tjänster och hälsoteknik, där studenter inbjuds att göra examensarbeten.

År 2 Databaser och databasdesign 7,5 hp Systemutveckling och användbarhet 7,5 hp

Din framtid ligger inom design och ut veckling av multimedia. I din framtida yrkesroll kommer du att kunna jobba som bland annat utvecklare eller kon sult. Utbildningen är även en god grund för studenter som vill starta eget företag. Behörighetskrav

Ma B. Områdesbehörighet 7. Övrigt

Startar ht 12, helfart. Programmet ger behörighet till studier på magisternivå.

Examen

Kandidatexamen. Mer information Studier utomlands

Det finns goda möjligheter att studera utomlands under utbildningen. Hög skolan har kontakt med universitet i ett flertal länder, bland annat Belgien, Ne derländerna, England, Kanada och USA.

Programmets innehåll

År 1 Introduktion till informatik 7,5 hp Multimedia och visuell kommunikation 7,5 hp Interaktionsdesign 7,5 hp Medieanalys 7,5 hp Berättarverktyg 7,5 hp Programmering med Visual Studio .NET 7,5 hp Samhällsutveckling och nya medier 7,5 hp Systemutveckling 7,5 hp

Arbetsområden

Medialiseringsprocessen 15 hp Design av interaktiv multimedia 7,5 hp IT-projekt 15 hp Webb- och multimediadesign 7,5 hp

Programansvarig Christer Rehnström tel. 035-16 75 34 mmd@hh.se Sektionssekreterare Ulla Johansson tel. 035-16 71 18 ulla.johansson@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

År 3 Informatik (61–90) 30 hp (fördjupningskurser inom huvudområdet 15 hp, kandidatuppsats i informatik 15 hp) Vetenskaplig metod 7,5 hp Valfria kurser 22,5 hp Reservation för ändringar.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 59

INFORMATIK, MEDIER OCH KOMMUNIKATION• Program

Du skapar din egen profil för att öka chanserna till drömjobbet.

Valfritt informatikprogram 180 hp Valfritt informatikprogram ger dig stor valfrihet att forma innehållet i din utbildning och möjlighet att utveckla IT-kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden. Programmet ger kunskap om bland annat systemutveckling, interaktionsdesign och projektledning. Huvudämnet informatik behandlar hur vi designar och använder IT. Du kommer att läsa om systemutveckling, program mering, databasdesign med mera. Under första året breddar du dina kunskaper inom ämnet genom att läsa nätverksdesign, affärssystem och IT-strategi. Under andra året läser du bland annat projektledning, och under tredje året läser du fördjupningskurser och väljer profilkurser. Under utbildningen får du tillämpa metoder för systemutveckling, interak tionsdesign, projektledning med mera. Du kommer att arbeta mycket i projekt form och genomföra ett större projekt arbete i samverkan med en extern upp dragsgivare. Som student kommer du att arbeta i en kreativ miljö där du har tillgång till projektrum och datorer. Bra att veta är att det tidvis kan vara ett högt tempo och

att kurslitteraturen normalt är på eng elska. Eftersom du arbetar mycket med datorer och olika programvaror under utbildningen krävs att du har grundläg gande datorvana. Utbildningen avslutas med ett ex amensarbete där du får fördjupa dina kunskaper inom ett område du själv valt. Inom sektionen bedrivs forskning som behandlar bland annat media, digitala tjänster och hälsoteknik, där studenter inbjuds att göra examensarbeten.

60 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013

Arbetsmarknaden inom IT är mycket bred och kommer att se olika ut beroende på vilka kurser du väljer att läsa. Du kan till exempel arbeta som projektledare, ITkonsult, systemutvecklare, webbdesigner eller med affärsutveckling. Utbildningen är även en god grund för studenter som vill starta eget företag. Behörighetskrav

Ma B. Områdesbehörighet 7. Övrigt

Startar ht 12, helfart. Programmet ger behörighet till studier på magisternivå.

Examen

Kandidatexamen. Mer information Studier utomlands

Vill du vidga dina vyer och studera ut omlands så passar det bäst under fjärde terminen på programmet. Vi har kontakt med universitet i bland annat Belgien, Ne derländerna, England, Kanada och USA.

Programansvarig Ewa Zimmerman tel. 035-16 75 30 vip@hh.se Sektionssekreterare Ulla Johansson tel. 035-16 71 18 ulla.johansson@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se

Programmets innehåll

År 1 Introduktion till informatik 7,5 hp Multimedia och visuell kommunikation 7,5 hp Interaktionsdesign 7,5 hp IT-strategi och organisationsutveckling 7,5 hp Affärssystem – en helhetsbild 7,5 hp Programmering med Visual Studio .NET 7,5 hp Datornätverk I, 7,5 hp Systemutveckling 7,5 hp

Arbetsområden

År 2 Databaser och databasdesign 7,5 hp Ledning av IT-projekt 15 hp Systemutveckling och användbarhet 7,5 hp IT-projekt 15 hp Valfria kurser 15 hp År 3 Informatik (61–90) 30 hp (fördjupningskurser inom huvudområdet 15 hp, kandidatuppsats i informatik 15 hp) Vetenskaplig metod 7,5 hp Valfria kurser 22,5 hp

www.hh.se/utbildning

Reservation för ändringar.

Program • INFORMATIK, MEDIER OCH KOMMUNIKATION

lär dig designa och underhålla interaktiva, användarvänliga och dynamiska webbsidor.

Webbdesign 120 hp Webbdesign 120 hp är ett tvåårigt program där du lär dig att planera och designa webbplatser. Programmet ger bred kunskap om webbutveckling i allmänhet och fördjupade kunskaper om design och underhåll av webbplatser, likaså kunskaper om användbarhet och projektledning. Under utbildningen lär du dig att de signa interaktiva webbplatser, och an vänder HTML, CSS, ASP.NET, Photoshop och Visual Studio. Pro grammet ger dig färdighet att desig na olika typer av webbplatser med in slag av bland annat avancerad Flash. För att du ska få möjlighet att tillämpa det du lär dig om webbdesign läggs stor vikt vid praktiska moment. Praktik var vas med teori i kurser som interaktions design, designteori och användbarhet. Utbildningen avslutas med ett examens arbete där du får tillämpa och vidareut veckla dina kunskaper och färdigheter. Webbdesign är ett spännande område i ständig förändring. Som student kom mer du att arbeta i en kreativ miljö där tempot tidvis är högt. Bra att veta är att kurslitteraturen normalt är på engelska. Eftersom du arbetar mycket med dato rer och olika programvaror under utbild

ningen krävs att du har grundläggande datorvana. Programmet vänder sig både till dig som har en högskoleutbildning och vill profilera dig inom webbdesign, och till dig som inte tidigare har en högskole utbildning.

Startar ht 12, helfart. Efter utbildningen kan du fortsätta att studera på Valfritt informatikprogram 180 hp vid Högskolan i Halmstad och erhålla en kandidatexamen.

Examen

Högskoleexamen. Arbetsområden

Utbudet av webbplatser ökar hela tiden och nya arbetsuppgifter skapas. Efter programmet kan du arbeta med webb design och -programmering. Du kan ar beta med både utveckling och underhåll av webbplatser. Behörighetskrav

Ma B. Områdesbehörighet 7.

Mer information Programansvarig Ewa Zimmerman tel. 035-16 75 30 webbdesign@hh.se Sektionssekreterare Ulla Johansson tel. 035-16 71 18 ulla.johansson@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se

Programmets innehåll

År 1 Designprocessen och designmetoder 7,5 hp Multimedia och visuell kommunikation 7,5 hp Databaser och databasdesign 7,5 hp Design av interaktiv multimedia 7,5 hp Webbprogrammering 15 hp Interaktionsdesign 7,5 hp Webb- och multimediadesign 7,5 hp

Övrigt

År 2 Ledning av webbprojekt 7,5 hp Dynamiska webbsystem 7,5 hp Webbdesign och användbarhet 7,5 hp Webbtillämpningar i praktiken 7,5 hp IT-projekt med inriktning på webb 15 hp Webbsystem och IT-säkerhet 7,5 hp Designteori 7,5 hp

www.hh.se/utbildning

Reservation för ändringar.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 61

INFORMATIK, MEDIER OCH KOMMUNIKATION • Påbyggnad

Magisterprogram med inriktning mot informationslogistik 60 hp Programmet vänder sig till dig som vill utveckla och effektivisera informationsflöden i företag och organisationer. Det ges på distans och halvfart, under två år med cirka två obligatoriska träffar i Ljungby per termin (fredag-lördag). Utbildningen har två inriktningar: näringsliv samt vård och omsorg. Målet är att ge dig en god plattform för att kunna driva eller vara delaktig i att ut veckla processer, hantera förändring och skapa effektiva informationsflöden. Tonvik ten ligger på att analysera, utveckla och implementera informationslösningar.

Övrigt Startar ht 12, halvfart. Programmet ges vid CIL i Ljungby och är ett samarbete mellan Linnéuniversitetet, Högskolan i Halmstad, Internationella Handelshögskolan i Jönköping, näringsliv och offentlig sektor. Utbildningen ges i Ljungby. Ansökan: Du väljer inriktning i samband med kursstart. Anmälningskod: LNU-81070 (Utbildningen söks hos Linnéuniversitetet där du kommer vara inskriven.)

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

62 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 20112/2013

Kurser • INFORMATIK, MEDIER OCH KOMMUNIKATION

Informatik Affärssystem – affärsvärde genom förändringsarbete 7,5 hp

Kursen lyfter fram de frågeställningar som uppstår vid val, upphandling och in förande av ett affärssystem. Fokus ligger på att maximera nyttan av det föränd ringsarbete som görs i samband med att ett affärssystem införs. Kursen är förank rad i verkliga fall och erfarenheter från yrkesverksamma. Behörighetskrav: Affärssystem – en helhetsbild 7,5 hp halvfart vt 13, start v. 14 Affärssystem – en helhetsbild 7,5 hp

Affärssystem används av många verk samheter och kursen ger dig möjlighet att skaffa kunskap om och insikt i hur affärssystem kan stödja dessa. Kursen innehåller föreläsningar och praktiska övningar i affärssystem. På kursen del tar gästföreläsare som dagligen arbetar med affärssystem. Behörighetskrav: Ma B Områdesbehörighet 7 halvfart vt 13, start v. 04 Databaser och databasdesign 7,5 hp

I dagens informationssamhälle är data baser involverade i de flesta system och det ställer stora krav på hantering av data. För att möta detta behov behandlar kursen principer och metoder för design och användning av relationsdatabaser. Behörighetskrav: Informatik (1–30) 30 hp halvfart ht 12, start v. 36 Datornätverk I, 7,5 hp

Kursen behandlar grundläggande teo ri för nätverk och hur dessa sätts sam man. Kursen redogör för olika typer av nätverk samt utrustning och protokoll som användsi dessa. Under kursen får du möjlighet att arbeta praktiskt med att konfigurera olika nätverk. Behörighetskrav: Ma B Områdesbehörighet 7 halvfart vt 13, start v. 14

ling och produktion samt kvalitet i en multimedial webbplats. Under kursen diskuteras begreppen User Experience, narrativitet samt interaktivitet utifrån webbplatsen som kontext. Du introduce ras också till utveckling av enklare spel. Den utvecklingsplattform som huvud sakligen används är Flash och avancerad Actionscript 3. Behörighetskrav: Multimedia och visuell kommunikation 7,5 hp halvfart ht 12, start v. 45 Informatik (1–30) 30 hp

Informatik handlar om samspelet mel lan teknik, människa och det omgivande samhället. Kursen behandlar IT-använd ning i såväl arbets- som vardagssam manhang. Du får möjlighet att lära dig lösa programmeringsproblem genom att strukturera, designa och programmera i ett objektorienterat programmerings språk. I kursen ingår metoder, model ler och tekniker för att designa bra ITsystem och arbeta med förändring/ utveckling i organisationer. Kursen tar också upp hur gränssnittets utseende påverkar användandet av IT. Behörighetskrav: Ma B Områdesbehörighet 7 halvfart ht 12, start v. 36, fortsätter vt 13 Informatik (31–60) 30 hp

Kursen ger dig möjlighet att fördjupa dina kunskaper inom databasdesign, system utveckling och användbarhet. Företag, myndigheter och organisationer använder information som lagras i databaser. Kur sen fokuserar på hur databaser används, grundläggande principer för design av relationsdatabaser och användarnära ut vecklingsmetoder. Under senaredelen av kursen får du möjlighet att lära dig hur ett projektarbete genomförs och själv ständigt göra ett i samverkan med en extern uppdragsgivare. Behörighetskrav: Informatik (1–30) 30 hp halvfart ht 12, start v. 36, fortsätter vt 13

Kursens fokuserar på den interaktivitet som förekommer på den mer multimediala webbplatsen. Områden som tas upp i kursen är planering, upplevelse, utveck= Avancerad nivå

Behörighetskrav: Informatik (1–60) 60 hp halvfart ht 12, start v. 36 Informatik (61–90) 30 hp

IT-utvecklingen förändras snabbt och därför kan delkurserna variera från år till år. Du skaffar dig kunskap om aktuell forskning kring systemutveckling och användning av IT samt hur vetenskapligt material produceras och kommuniceras. Du läser två fördjupningskurser inom huvudområdet informatik. Delkurser na innehåller viss valfrihet och är upp satsförberedande. Kursen avslutas med en uppsats på 15 hp som innehåller moment av vetenskaplig metod. Behörighetskrav: Informatik (1–60) 60 hp halvfart ht 12, start v. 36, fortsätter vt 13 Interaktionsdesign 7,5 hp

Kursen handlar om hur samspelet mellan människor och IT ska utformas. Kursen tar bland annat upp hur gränssnittets ut formning påverkar användandet av IT – interaktionsdesign med användaren i fokus. Under kursen lär du dig analysera hur olika gränssnitt påverkar användbar heten av en IT-produkt. Behörighetskrav: Systemutveckling 7,5 hp halvfart vt 13, start v. 14 Introduktion till informatik 7,5 hp

Ämnet informatik behandlar IT-använd ning i såväl arbets- som vardagssamman hang. Kursen tar upp frågan om hur IT påverkar olika individer, organisatio ner och hela samhället. Juridiska, etiska och säkerhetsaspekter på IT-användning diskuteras. Praktiska moment ingår. Behörighetskrav: Ma B Områdesbehörighet 7 halvfart ht 12, start v. 36 Ledning av IT-projekt 15 hp

Informatik (61–90) 15 hp Design av interaktiv multimedia 7,5 hp

ringsarbete i organisationer samt hur vetenskapligt material produceras och kommuniceras.

IT-utvecklingen förändras snabbt och därför kan delkurserna variera från år till år. Du skaffar dig kunskap om ak tuell forskning kring systemutveckling och användning av IT. Kursen tar upp aktuella forskningsfrågor och föränd-

= Distansutbildning. Träffar kan förekomma.

IT-området karaktäriseras av ständig utveckling och kursen fokuserar på pro jektledning, ledarskap och konsultverk samhet inom detta. Kursen behandlar teorier och verktyg för projektledning samt bland annat gruppdynamik, team building, stress- och konflikthantering HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 63

INFORMATIK, MEDIER OCH KOMMUNIKATION • Kurser

samt presentationsteknik. En stor del av undervisningen sker i projektform med avsikt att du och de andra studenterna ska agera projektledare. Behörighetskrav: Informatik (1–30) 30 hp halvfart ht 12, start v. 36 Multimedia och visuell kommunikation 7,5 hp

Innehållet i kursen hanterar de olika de lar som bygger upp multimedia men med fokus på webbaserad multimedia. I kur sen presenteras och diskuteras grunderna inom grafisk design, visuell kommuni kation och multimedia för webb. Kur sen innehåller också ett projektarbete där verktyg för multimedia, webbutveckling och grafisk design tillämpas. Behörighetskrav: Ma B Områdesbehörighet 7 halvfart ht 12, start v. 36

lan aktörerna i en systemutvecklingsprocess. Behörighetskrav: Informatik (1–30) 30 hp halvfart ht 12, start v. 45 Webb- och multimediadesign 7,5 hp

Kursen tar upp teorier för webbdesign med inriktning på avancerad multimedia och informationsarkitektur. Gränssnitts problematik och användning av optime ringstekniker vid design av webbapplikationer lyfts fram. Kursen är en fördjupning i Flash och avancerad Actionscript. Behörighetskrav: Design av interaktiv multimedia 7,5 hp halvfart vt 13, start v. 14 Webbprogrammering 15 hp

Kursen fokuserar på programmerings färdighet och metodik. Lär dig designa, konstruera och dokumentera en applika tion samt skapa och köra frågor mot en datakälla (till exempel söka, ta bort, upp datera och lägga till data) i ett program meringsspråk inom Visual Studio .NET.

Kursen behandlar grunderna i program meringsspråk anpassade för webben samt olika tekniker och verktyg för dynamisk publicering av information från databa ser. Inom kursen används bland annat HTML och ASP.NET. I kursen ingår design, konstruktion och dokumenta tion av ett dynamiskt webbsystem som arbetar mot en databas i syfte att skapa interaktivitet. Ett mindre projekt ingår som en del av kursen.

Behörighetskrav: Ma B Områdesbehörighet 7 halvfart vt 13, start v. 04

Behörighetskrav: Databaser och databasdesign 7,5 hp halvfart vt 13, start v. 04

Programmering med Visual Studio .NET 7,5 hp

Systemutveckling 7,5 hp

Kursen fokuserar på ett intressant och viktigt område inom informatik. Kur sen behandlar metoder, modeller och tekniker för design av bra IT-system och arbete med förändring och utveckling i organisationer. Kursen tar upp plane ring, ledning och arbete i systemutveck lingsprojekt.

Medier Berättarverktyg för ljud- och bildproduktion 7,5 hp

Behörighetskrav: Introduktion till informatik 7,5 hp halvfart ht 12, start v. 45

I kursen presenteras de komponenter som utgör grunden för allt berättande: ord, bild, ljud och rörelse. Genom övningar och workshoppar läggs grunden till en förståelse för de olika berättarverkty gens möjligheter och begränsningar i en professionell produktion – från idé till färdig produkt.

Systemutveckling och användbarhet 7,5 hp

Grundläggande behörighet halvfart vt 13, start v. 04

Kursen ger dig möjlighet att utveckla god förståelse för hur arbetsformerna under systemutvecklingen påverkar vägen till målet för användbarheten. Kursen behandlar bland annat användarnära ut vecklingsmetoder och värdering av de signlösningar samt kommunikation mel 64 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013

Grafisk produktion 7,5 hp

Du får en orientering i den grafiska pro duktionsprocessens olika faser – det vill säga alla de steg det innebär att projekt leda en trycksaks- eller webbproduk tion. Särskild vikt läggs vid grafiska

begrepp, så att du ska kunna kommu nicera med yrkesmän inom branschen. Kursen kräverdatorvana. Grundläggande behörighet kvartsfart ht 12, start v. 36, distans/internet kvartsfart vt 13, start v. 04, distans/internet Medialiseringsprocessen 15 hp

I kursens första moment behandlas medi aliseringsbegreppet, det vill säga narrativa tekniker, relationen mellan innehåll och form, berättarstrategiska ansatser, ljudets/bildens kommunikativa funk tion i sin kontext samt rytm, tid och montage. I det andra momentet tilläm pas det teoretiska innehållet genom en konkret produktion, där medieproduk tionens olika faser från idé via synop sis till färdig produkt övas. I anslutning till produktionen aktualiseras dessutom frågor rörande avtal och upphovsrätter. Behörighetskrav: Berättarverktyg 7,5 hp eller motsvarande. halvfart ht 12, start v. 36 Medieanalys 7,5 hp

Kursen ger dig kunskaper om hur språk och bilder i olika former fungerar i kom munikativa sammanhang. Språkets och bildens retoriska och propagandistiska aspekter utforskas varvid särskild tonvikt läggs vid digitala/sociala medier. Kursen syftar även till att ge redskap för att kri tiskt kunna granska mediespråket. Grundläggande behörighet kvartsfart vt 13, start v. 04, distans/internet Medie- och kommunikationsvetenskap (1–30) 30 hp

Om du tänker jobba med ljud- och bild produktion inom till exempel radio/tv, som informatör eller med journalistiska uppgifter är den här kursen en utmärkt inkörsport. Teoretiska studier varvas med praktiska tillämpningsövningar. Kursen erbjuder dig grundläggande kun skaper om medierad kommunikation (till exempel via tv, radio, communities, blog gar etc.) och dess roll i samhället. Kursen ger också metoder för att kritiskt kunna granska film, TV, radio, press och re klam etc. Behörighetskrav: En B, Sh A Områdesbehörighet 6 helfart ht 12, start v. 36

Kurser • INFORMATIK, MEDIER OCH KOMMUNIKATION

Medie- och kommunikationsvetenskap (31–60) 30 hp

Kursen breddar och fördjupar innehållet i Medie- och kommunikationsvetenskap (1–30) 30 hp. Du får inblick i kommuni kationsteoretiska problemområden med fokus på mångfaldsfrågor, dagens medielandskap och hur medier påverkar och påverkas av samhälleliga förändringar samt företags, myndigheters och orga nisationers strategiska kommunikation.

Behörighetskrav: Medie- och kommunikationsvetenskap (1–30) 30 hp eller motsvarande helfart vt 13, start v. 04 Medie- och kommunikationsvetenskap (61–90) 30 hp

Kursen belyser centrala vetenskapsteore tiska frågor inom samhällsvetenskap och humaniora. Vidare ges en fördjupnings kurs i vetenskaplig metod med praktiska övningar. Kursen avslutas med en upp sats på 15 hp. Behörighetskrav: Medie- och kommunikationsvetenskap (1–60) 60 hp eller motsvarande helfart ht 12, start v. 36 helfart vt 13, start v. 04 Medie- och kommunikationsvetenskap 30 hp

Kursens mål är att ge fördjupade kun skaper i medieoch kommunikations vetenskaplig teori, metod samt veten skapsteori. Kursen avslutas med ett examensarbete som omfattar 15 hp. Behörighetskrav: Medie- och kommunikationsvetenskap (1-90) 90 hp eller motsvarande helfart ht 12, start v. 36 (undervisning en kan komma att bedrivas på engelska) helfart vt 13, start v. 04 (undervisning en kan komma att bedrivas på engelska)

Medieproduktion (1–30) 30 hp

Kursen ger grundläggande kunskaper och färdigheter för ljud- och bildpro duktion. Dokumentära och andra infor mativa gestaltningsformer studeras och problematiseras. Med ett processinriktat arbetssätt erbjuds goda möjligheter att studera de kommunikativa processer som varje medieproduktion är ett resultatav. Den egna produktionen ingår som en vä

= Avancerad nivå

sentlig del av kursen. Studenten erbjuds även kunskaper i vetenskapliga metoder som omsätts i tillämpningsövningar samt grafisk produktion.

Behörighetskrav: 60 hp i ett humanistiskt eller samhällsvetenskapligt ämne eller motsvarande helfart ht 12, start v. 36

Behörighetskrav: 60 hp i ett humanistiskt/samhällsvetenskapligt ämne eller motsvarande helfart ht 12, start v. 36

Strategisk kommunikation (31–60) 30 hp

Kursen bygger vidare på den teoretiska och praktiska grund inom medieproduk tion som lades under kursen mediepro duktion (1–30) 30 hp. Du får möjlighet att i nära samarbete med en extern beställare genomföra ett projektarbete som omfattar 22,5 hp, där de olika mo menten i utbildningen integreras under realistiska förhållanden.

Kursen förbereder dig för informations producerande uppgifter i företag, myn digheter och organisationer stadda i snabb förändring. Du får ökad förmåga att identifiera informationsbehov, analysera utgångslägen för kommunikation, sätta mål, föreslå strategier för genomförande samt att följa upp och utvärdera genom förda insatser. I nära samarbete med en extern beställare får du genomföra ett projektarbete omfattande 22,5 hp, där de olika momenten i utbildningen in tegreras under realistiska förhållanden.

Behörighetskrav: Medieproduktion (1–30) 30 hp eller motsvarande helfart vt 13, start v. 04

Behörighetskrav: Strategisk kommuni kation (1–30) 30 hp eller motsvarande helfart vt 13, start v. 04

Medieproduktion – påbyggnadskurs 30 hp

Strategisk kommunikation – påbyggnadskurs 30 hp

Kursen vänder sig till dig som vill för djupa dina kunskaper och färdigheter i medieproduktion. Kursen är projektba serad och ett populärt alternativ är att ge nomföra ett arbetsplatsförlagt projekt vid företag, organisation eller myndighet så väl i Sverige som utomlands. Du kommer alltså att under en hel termin skaffa kva lificerad yrkesrelaterad kompetens inom området medieproduktion.

Kursen vänder sig till dig som vill fördjupa dina kunskaper och färdigheter i strate gisk kommunikation. Kursen är projekt baserad och ett populärt alternativ är att genomföra ett arbetsplatsförlagt projekt vid företag, organisation eller myndig het såväl i Sverige som utomlands. Du kommer alltså att under en hel termin skaffa kvalificerad yrkesrelaterad kompe tens inom området strategisk kommuni kation.

Medieproduktion (31–60) 30 hp

Behörighetskrav: 60 hp i ett humanistiskt/samhällsvetenskapligt ämne samt medieproduktion (1–60) 60 hp eller motsvarande helfart ht 12, start v. 36 helfart vt 13, start v. 04

Behörighetskrav: 60 hp i ett humanistiskt/samhällsvetenskapligt ämne samt Strategisk kommunikation (1–60) 60 hp eller motsvarande helfart ht 12, start v. 36 helfart vt 13, start v. 04

Strategisk kommunikation (1–30) 30 hp

Detta är kursen för dig som vill arbeta som informatör, kommunikatör, strategisk planerare etc. Kursen förbereder dig för kvalificerade arbetsuppgifter inom strategisk kommunikation och tar upp omvärldsanalys, medieval, or ganisationskommunikation, varumär kesbyggande, opinionsbildning och kriskommunikation. Du erbjuds även kunskaper i vetenskapliga metoder som omsätts i tillämpningsövningar, grund läggande kurs i kreativ svenska med genreskrivning samt grafisk produktion.

= Distansutbildning. Träffar kan förekomma.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 65

INGENJÖR OCH TEKNIK

Anna fick toppjobb i Oslo Efter examen från Högskolan i Halmstad fick Anna Håkansson arbete inom Oslos kollektivtrafik där hon driver ett stort projekt inom tunnelbanesektionen. – Vi hade mycket projektledning under utbildningen och stor anknytning till näringslivet. Det gav mig en god grund att stå på.

När Anna Håkansson gick ut Utvecklingsingenjörsprogrammet 2008, hade hon inte förväntat sig att hon ett par månader senare skulle jobba som projektledare på Kollektivtransportproduksjon AS, Oslos motsvarighet till SL i Stockholm. – Att det blev Norge och i en bransch som jag absolut inte hade tänkt mig, var en ren slump. Min pojkvän fick

arbete i Oslo. Jag sökte ett jobb, fick komma på intervju och tre dagar senare hade jag jobb, berättar hon. Anna Håkansson arbetar med ett stort projekt inom tunnelbanesektorn där en hel linje ska uppgraderas, all infrastruktur som är i dåligt skick ska bytas ut. En stor del av hennes arbetstid går åt till att planera arbetet, ansvara för upphandling och koordinera olika intressenter inom projektet. Det är många projekt- och byggmöten.

Samarbete med företag

annas tips!

Anna Håkansson

Var med på nollningen, då knyter du kontakter med studenter både inom ditt eget program och inom andra utbildningar.

Ålder: 27 år. Bor: Oslo. Utbildning: Utvecklingsingenjörsprogrammet. Familj: Sambon Kristoffer Andersson, också han utvecklingsingenjör. Hemort: Halmstad. Gör på fritiden: Åker skidor, tränar på gym, reser. Senaste film: Friends with benefits. På nattduksbordet: Vagabond, en resetidning. Om tio år: är jag VD för Svenskt näringsliv ; ), driver egen konsultfirma eller jobbar med infrastruktur i Stockholm, Singapore, New York eller någon annan spännande storstad. Eller så har jag flyttat tillbaka till Halmstad och satsar på familjelivet – allt kan hända!

Utvecklingsingenjörsprogrammet på Högskolan i Halmstad förberedde henne väl för yrkeslivet. Projektledning var en viktig del av utbildningen och ett rikt samarbete med olika arbetsplatser gav henne erfarenhet att driva projekt ”på riktigt”. – Jag har haft jättemycket nytta av det. Det var inte bara att sitta och plugga till tentor, utan vi var mycket ute på företag som vi hade projektsamarbeten med och jobbade också med ”case” som var hämtade från verklig heten. Det var en bred utbildning med stor anknytning till näringslivet – en bra förberedelse för yrkeslivet, säger Anna Håkansson. Det var när hon bläddrade igenom Högskolan i Halmstads utbildningskatalog som hon fastnade för Utvecklingsingenjörsprogrammet. Trots att det nu är flera år sedan som hon lämnade Högskolan har hon fortfarande kontakt med många av sina studiekamrater och i samband med årets nollning hade klassen en återträff i Halmstad.

Vilka är dina tips till en nybliven student? – Var med på nollningen, då knyter du kontakter med studenter både inom ditt eget program och inom andra utbildningar. Försök hänga med på det som erbjuds, till exempel när det kommer gästföreläsare, och skapa nätverk redan under studietiden. Det har du jättemycket nytta av i arbetslivet. Text: NATHALIE SJÖGREN TÖRHAGEN

66 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013

foto: WERNER ANDERSON

iNGENJÖR OCH TEKNIK

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 67

INGENJÖR OCH TEKNIK

68 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013

iNGENJÖR OCH TEKNIK

”Jag har träffat så många roliga människor” Martin Svensson läser andra året på Högskolan i Halmstads dataingenjörsprogram. Han tycker att det är lätt att träffa nya människor på Högskolan i Halmstad, speciellt om man engagerar sig i någon studentförening. – Man lär känna mycket folk om man engagerar sig i nollningen eller Kåren, säger han. Martin Svensson är från Göteborg och valde att studera på Högskolan i Halmstad för att han var sugen på att testa något nytt. Samtidigt ville han flytta hemifrån och då kändes Halmstad inte så långt bort. – Jag är väldigt glad över att jag började läsa här. Jag har träffat så många roliga människor, och jag har kommit mina klasskamrater väldigt nära, säger Martin Svensson och fortsätter:

Praktisk utbildning

– Vi har också en bra kontakt med lärarna. Jämfört med de stora universiteten är vi inte så många i klassen, och därför har vi nog en närmare kontakt med lärarna än om vi hade suttit i en stor hörsal med 200 studenter, säger han.

martins tips! Det är väldigt bra att ha ett projektrum att gå till. Där sitter alla och hjälper varandra, både ettor, tvåor och treor.

Martin Svensson Ålder: 21 år. Hemort: Hisings Backa, Göteborg. Bor: Etta på Gamletull. Sysselsättning: Läser till dataingenjör på Högskolan i Halmstad. Familj: Mamma, pappa, en äldre och en yngre bror. Intressen: Musik och teknik. Drömjobb: På Google eller driva ett eget framgångsrikt företag.

Utbildningen är väldigt praktisk, tycker Martin Svensson. Hittills har de läst mycket matematik, programmering, elektronik och ellära. Nu ska de inrikta sig på dataingenjörs delen, vilket bland annat innebär så kallad avancerad objektorienterad programmering. – Det ska bli väldigt roligt, det ser jag fram emot. Parallellt med studierna finns möjlighet för studenterna att praktisera på ett företag. Martin Svensson har haft sin praktik på Kollmorgen i Särö, ett företag som tillverkar självstyrda truckar. För Martin Svensson betydde nollningen väldigt mycket eftersom han lärde känna många människor då. Året efter var han själv med och arrangerade nollningen. – Det var fantastiskt roligt. Det var jättekul att ta hand om de nya studenterna och hjälpa dem in i studielivet. Numera är han vice ordförande i ”Ödet”, en program förening för data-, elektro- och mekatronikingenjörer. I föreningen planerar de gasquer (studentikos fest med sittning) och diskuterar hur studiemiljön kan förbättras – bland mycket annat. Samlingspunkt Utöver föreläsningarna brukar Martin Svensson och hans klasskamrater ofta samlas på andra våningen vid Sektionen för informationsvetenskap, data och elektroteknik (IDE) för att umgås och hjälpas åt med studierna. – Det är väldigt bra att ha ett projektrum gå till. Där sitter alla och hjälper varandra, både ettor, tvåor och treor. Om man har problem med något kan man alltid fråga någon av treorna, säger han. Efter studierna hoppas Martin Svensson på att få jobba med något som har med inbyggda system att göra. – Det är en stor marknad som finns överallt, i till exempel bilar, mobiltelefoner och datorer. Det är en ständig utveckling inom allt som har med inbyggda system att göra och det finns mycket att uppfinna, säger Martin Svensson. text: LINDA LUNDELL

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 69

INGENJÖR OCH TEKNIK • Program

BASTERMINEN – FÖR DIG SOM SNABBT VILL SKAFFA BEHÖRIGHET TILL INGENJÖRSUTBILDNINGARNA.

Teknisk bastermin 20 veckor Vill du bli ingenjör men saknar särskild behörighet? Vill du skaffa dig behörigheten snabbt och börja din utbildning redan efter en termin? Då är basterminen rätt val för dig!

Basterminen ger dig de grundläggande kunskaper i framför allt matematik och naturvetenskap som krävs för att läsa ett tekniskt program på Högskolan i Halmstad. Basterminen är bunden till ett specifikt program och innehållet är skräddarsytt för just det programmet. Den ger dig därför goda förutsättningar för de fortsatta studierna. Du får möjlighet att träna effektiv studieteknik, arbeta i Högskolans studiemiljö och möta studenter som redan läser programmet. Basterminen kan läsas på våren, för vissa program även på hösten. Se respektive program för mer information. Under förutsättningar att du genomgår hela terminen med godkänt resultat får du behörighet till och platsgaranti på det efterföljande program som är kopplat till basterminen. Teknisk bastermin finns till följande program vid Högskolan i Halmstad:

Programmets innehåll

70 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013

• Biomekanikingenjör 180 hp • Byggingenjör 180 hp • Dataingenjör 180 hp • Elektroingenjör 180 hp • Energiingenjör 180 hp • Maskiningenjör 180 hp • Mekatronikingenjör 180 hp • Utvecklingsingenjör 180 hp • Öppen ingång 90 hp

Övrigt

Basterminen utgör ett helt utbildningspaket och kan inte läsas som fristående kurser. Basterminen kan endast sökas som del av ett program. Se respektive program för kursstart och mer information. Reservation för ändringar.

Examen

De ubildningar på Högskolan i Halmstad som är kopplade till basterminen leder till högskoleingenjörsexamen eller kandidatexamen. Behörighetskrav

Mer information

För programbunden bastermin till data-, elektro- och mekatronikingenjörsprogrammen krävs Ma B, för övriga program krävs Ma C.

Programansvariga Mikael Hindgren, tel. 035-16 72 20 Nicolina Månsson, tel. 035-16 74 87 bastermin@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Program • INGENJÖR OCH TEKNIK

VIll du utveckla medicinska hjälpmedel eller kanske den perfekta träningsutrustningen?

Biomekanikingenjör inriktning människa – teknik 180 hp Är du intresserad av att utveckla produkter som tar hänsyn till användarens krav? Vid arbete med exempelvis medicintekniska hjälpmedel, ergonomiskt anpassade verktyg och träningsutrustning krävs kunskap om människan, utöver ingenjörsfärdigheterna. Den hälsotekniska branschen är på frammarsch och som biomekanikingenjör kan du bli en del av den. En biomekanikingenjör är en fullfjädrad ingenjör med ett särskilt intresse för människan; hur vi fungerar och rör oss, hur vi samspelar med produkter i vardagsliv och arbete eller i träningssituationer. För att förstå och konstruera biomekaniska produkter krävs det att du har kunskaper och förståelse inom både medicin och teknik. Programmet har många praktiska delar som du utför i laboratoriet för biomekanik och fysiologi. Där har du möjlighet att utföra avancerade rörelseanalyser, andra biomekaniska undersökningar och produkttester. Som biomekanikstudent har du också tillträde till projektrum och ingenjörsverkstäder för projektarbeten. Första året läser du framför allt baskurser inom ingenjörsämnet och om människokroppen. Andra året är kurserna mer projekt- och praktikinriktade. Stora delar av programmet genomförs i nära samarbete med näringslivet. Utbildningen avslutas med att du skri-

ver ett examensarbete. Det kan skrivas tillsammans med ett företag, ett forskningsprojekt eller så utvecklar du en egen idé. Din idé kan till exempel ligga inom områdena sport, ergonomi, produktutveckling, krocksäkerhet eller medicinteknik. Examen Högskoleingenjör. Genom utbyte av vissa kurser kan kandidatexamen med huvudämne biomekanik (Bachelor of Science) erhållas. Studier utomlands Delar av utbildningen kan läsas utomlands via något av Högskolans avtal med andra lärosäten. Du kan även söka platser inom utbytesprogrammet Erasmus som Högskolan erbjuder. Arbetsområden Som biomekanikingenjör är du särskilt lämplig att arbeta med utveckling, utvär-

dering eller som specialist av produkter, med fördel inom branscherna ergonomi, sport och fritid eller hjälpmedel. Det kan till exempel vara som produktutvecklare eller konstruktör. Du kan också arbeta med forskning och utveckling inom till exempel krocksäkerhet, ortopedi, sport eller rehabilitering. Eller inom laborativa verksamheter inom biomekanik, ofta klinisk eller inom idrotten. Det finns också möjlighet till stöd för att starta eget företag efter utbildningen. Behörighetskrav Ma D, Fy B, Ke A. Områdesbehörighet 8. För vårterminsstart med teknisk bastermin: Ma C. Läs mer om bastermin på sidan 70. Övrigt Startar ht 12, helfart. Vissa kurser inom programmet kan komma att ges på engelska. Möjlighet finns att söka magister- och masterutbildningar med inriktning på produktutveckling och design eller idrott efter erhållen examen.

Programmets innehåll

År 1 Rörelseapparatens anatomi I, 7,5 hp Rörelseapparatens anatomi II 7,5 hp Mekanik 7,5 hp Tillämpad Matematik I, II och III 22,5 hp Materiallära 7,5 hp Ellära och mekatronik 7,5 hp År 2 Ergonomi 7,5 hp Produktutveckling, projektledning och innovationsteknik 15 hp Ritteknik och CAD 7,5 hp Humanfysiologi 7,5 hp

Hållfasthetslära 7,5hp Biomaterial 7,5 hp Ingenjörspraktik 7,5 hp År 3 Rehabiliteringsteknik 7,5 hp Tillämpad biomekanik 7,5 hp Vetenskapsteori och metod 7,5 hp FEM 7,5 hp Examensarbete 15 hp Valfria kurser 15 hp

Mer information Programansvarig Lina Lundgren tel. 035-16 77 32 biomekanik@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Reservation för ändringar.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 71

INGENJÖR OCH TEKNIK • Program

du får möjlighet att utveckla din kreativitet och problemlösningsförmåga.

Byggingenjör – byggkonstruktion och projektering 180 hp Vill du arbeta med att utforma och dimensionera byggnader? Vi har ett program som kan leda till ett intressant och givande arbete där du får möjlighet att utveckla din kreativitet och problemlösningsförmåga! För att du ska kunna arbeta som byggingenjör krävs det att du har goda kunskaper om hela byggprocessen. Utbildningen med inriktning på byggkonstruktion och projektering erbjuder dig specialistkunskaper som framför allt kan användas inom projekteringsfasen. Under de tre första terminerna läser du grundläggande kurser i matematik, CAD, ingenjörsmetodik och ekonomi. Du läser också ämnen som berör byggområdet: byggmekanik, byggfysik med installationsteknik samt vatten- och avfallsteknik. Därefter läser du kurser i byggkonstruktion och projektering. Det ger dig möjligheter att utveckla specialistkunskaper för att kunna dimensionera och utforma byggnadsverk på bästa sätt. Eftersom energifrågan blir allt viktigare i vårt samhälle erbjuds du också den valbara kursen Energihushållning i byggnader. Genom möjligheten att välja valbara kurser kan du sätta din egen prägel på din utbildning! Under utbildningens sista termin gör

du ett examensarbete. Det sker ofta i samarbete med industrin. Examen Högskoleingenjörsexamen. Studier utomlands Är du intresserad av att studera utomlands så är möjligheten att hitta något som passar dig mycket god. Sedan många år har byggingenjörsprogrammen vid Högskolan utbytesavtal med flera högskolor och universitet. Arbetsområden Arbetsuppgifterna för en byggingenjör varierar stort. För dig som gått denna utbildning ligger det närmast till hands att arbeta med projektering och/eller dimensionering av hus. Dessa uppgifter förekommer oftast inom konsultföretag men även i andra sammanhang, till exempel utvecklingsavdelningar inom byggmaterialindustrin. Bredden i utbildningen gör

Programmets innehåll

År 1 Tillämpad matematik I, 7,5 hp Husbyggnad I, 7,5 hp Tillämpad matematik II 7,5 hp CAD med ingenjörsmetodik 7,5 hp Tillämpad matematik III 7,5 hp Byggfysik med installationsteknik I, 7,5 hp Byggmekanik I, 7,5 hp Byggnadsplanering med geodetisk mätteknik 7,5 hp År 2 Byggmekanik II 7,5 hp Vatten- och avfallsteknik 7,5 hp

72 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013

det lätt för dig att hitta ett jobb som just du trivs med. Behörighetskrav Ma D, Fy B, Ke A. Områdesbehörighet 8. För vårterminsstart med teknisk bastermin: Ma C. Läs mer om bastermin på sidan 70. Övrigt Startar ht 12, helfart. Programmet har många utbytesstudenter och flera kurser ges på engelska. Det är en bra förberedelse för dig som ska läsa delar av din utbildning utomlands, men även viktigt för dig som siktar på den svenska marknaden där många företagskontakter är internationella.

Mer information Programansvarig Bengt Hjort tel. 035-16 72 08 byggingenjor@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Geoteknik med grundläggning 7,5 hp Ekonomi och byggande 7,5 hp Byggkonstruktion I*, 7,5 hp Byggprojektledning I, 7,5 hp Byggkonstruktion II 7,5 hp Byggmekanik III 7,5 hp År 3 Byggkonstruktion III 7,5 hp Byggkonstruktion IV 7,5 hp Vetenskaplig metod 7,5 hp Byggjuridik 7,5 hp Examensarbete 15 hp

Valbar kurs 1: Byggfysik med installationsteknik II7,5 hp alt. Träbyggnad* 7,5 hp Valbar kurs 2: Energihushållning i byggnader 7,5 hp alt. Hållbart byggande* 7,5 hp * Kursen ges på engelska.

Reservation för ändringar.

Program • INGENJÖR OCH TEKNIK

du ska kunna styra och leda ett byggprojekt från start till färdig byggnad.

Byggingenjör – byggproduktion och projektledning 180 hp Du som vill ha en ledande roll i ett byggföretag bör välja denna inriktning! Du lär dig framför allt att producera hus. Målsättningen är att du som utbildad byggingenjör ska kunna leda och styra ett byggprojekt från start till färdig byggnad. Att uppföra en byggnad, till exempel ett kontorshus, är en omfattande och komplicerad process som omfattar delarna projektering, produktion och förvaltning. Med detta som utgångspunkt har vi tagit fram inriktningen byggproduktion och projektledning. Den innehåller specialistkunskaper inom området produktion. De tre första terminerna läser du grundläggande ämnen som till exempel matematik, CAD, ingenjörsmetodik och ekonomi. Du läser också ämnen som berör byggområdet så som mekanik och husbyggnad. Efter det läser du kurser i byggproduktion och projektledning. Det ger dig möjligheter att utveckla unika kunskaper vad gäller att planera, genomföra, kostnadsberäkna och följa upp husbyggnadsprojekt. Ledarskap och arbetsmiljö är viktiga ämnen inom byggproduktion och projektledning och därför läser du också en kurs i detta.

Sista året innehåller ett examensarbete samt två valbara kurser, som ger dig möjlighet att sätta din egen prägel på utbildningen. Examen Högskoleingenjörsexamen. Studier utomlands Är du intresserad av att studera utomlands så är möjligheten att hitta något som passar dig mycket god. Sedan många år har byggingenjörsprogrammen vid Högskolan utbytesavtal med flera högskolor och universitet. Arbetsområden Exempel på intressanta och kvalificerade uppgifter som du kan få som färdig byggingenjör är planering och arbetsledning vid produktion av byggnader och anläggningar, kvalitets- och miljösäkring i produktion samt upphandling av byggprojekt.

Du har genom utbildningen ökat dina valmöjligheter och chanser till att få intressanta jobb med goda utvecklingsmöjligheter! Behörighetskrav Ma D, Fy B, Ke A. Områdesbehörighet 8. För vårterminsstart med teknisk bastermin: Ma C. Läs mer om bastermin på sidan 70. Övrigt Startar ht 12, helfart. Programmet har många utbytesstudenter och flera kurser ges på engelska. Det är en bra förberedelse för dig som ska läsa delar av din utbildning utomlands, men även viktigt för dig som siktar på den svenska marknaden där många företagskontakter är internationella.

Mer information Programansvarig Bengt Hjort tel. 035-16 72 08 byggingenjor@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se

Programmets innehåll

År 1 Tillämpad matematik I, 7,5 hp Tillämpad matematik II 7,5 hp Tillämpad matematik III 7,5 hp Husbyggnad I, 7,5 hp CAD med ingenjörsmetodik 7,5 hp Byggfysik med installationsteknik I, 7,5 hp Byggnadsplanering med geodetisk mätteknik 7,5 hp Byggmekanik I, 7,5 hp År 2 Byggmekanik II 7,5 hp Vatten- och avfallsteknik 7,5 hp

www.hh.se/utbildning Ekonomi och byggande 7,5 hp Geoteknik med grundläggning 7,5 hp Byggkonstruktion I*, 7,5 hp Betongteknik* 7,5 hp Byggprojektledning I, 7,5 hp Byggprojektledning II 7,5 hp År 3 Byggprojektledning III 7,5 hp Arbetsmiljö o ledarskap* 7,5 hp Vetenskaplig metod 7,5 hp Byggjuridik 7,5 hp Examensarbete 15 hp

Valbar kurs 1: Affärskultur* 7,5 hp alt. Träbyggnad* 7,5 hp Valbar kurs 2: Kvalitets- och miljöledning 7,5 hp alt. Hållbart byggande* 7,5 hp * Kursen ges på engelska.

Reservation för ändringar.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 73

INGENJÖR OCH TEKNIK • Program

vill du arbeta inom byggbranschen och är intresserad av miljöfrågor?

Byggingenjör – fastighet och energi 180 hp Vill du arbeta med en nisch inom byggbranschen med en mycket spännande utveckling? Är du intresserad av miljöfrågor? Då är Byggingenjörsprogrammet med inriktning fastighet och energi något för dig. Energifrågorna har fått stor betydelse i samhället. Att kunna projektera, uppföra och förvalta byggnader som är energieffektiva blir allt viktigare. Här finns stora möjligheter till utmaning och utveckling. På byggingenjörsprogrammet med inriktning fastighet och energi läser du kurser inom både projektering och förvaltning. Under de tre första terminerna läser du grundläggande kurser inom allmänna ämnen som till exempel matematik, CAD, ingenjörsmetodik och ekonomi. Du läser också ämnen som berör byggområdet såsom byggmekanik, byggfysik med installationsteknik samt vatten och avfallsteknik. Sedan specialiserar du dig. Du läser kurser som innehåller viktiga delar vad gäller att analysera, värdera och dimensionera byggnader med hänsyn till energibehovet. Därefter har du möjlighet att sätta din egen prägel på utbildningen genom två valbara kurser. Under utbildningens sista termin genomför du ditt examensarbete. Det utförs ofta i samarbete med industrin och kan till

exempel handla om energieffektivisering av en befintlig byggnad. Examen Högskoleingenjörsexamen. Studier utomlands Är du intresserad av att studera utomlands så är möjligheten att hitta något som passar dig mycket god. Sedan många år har byggingenjörsprogrammen vid Högskolan utbytesavtal med flera högskolor och universitet. Arbetsområden För dig som genomgått denna utbildning ligger det närmast till hands att arbeta med förvaltning och energi. Förvaltningsuppgifter förekommer inom fastighetsföretag men även i andra sammanhang som till exempel inom stat och kommun. Vill du jobba mer specifikt med energifrågor finns möjlighet till detta inom både konsultföretag och fastighetsföretag.

Behörighetskrav Ma D, Fy B, Ke A. Områdesbehörighet 8. För vårterminsstart med teknisk bastermin: Ma C. Läs mer om bastermin på sidan 70. Övrigt Startar ht 12, helfart. Programmet har många utbytesstudenter och flera kurser ges på engelska. Det är en bra förberedelse för dig som läser delar av din utbildning utomlands, men även viktigt för dig som siktar på den svenska marknaden där många företagskontakter är internationella.

Mer information Programansvarig Bengt Hjort tel. 035-16 72 08 byggingenjor@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Programmets innehåll

74 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013

Geoteknik med grundläggning 7,5 hp Ekonomi och byggande 7,5 hp Byggkonstruktion I*, 7,5 hp Byggprojektledning I, 7,5 hp Fastighetsförvaltning 7,5 hp Byggprojektledning II 7,5 hp År 3 Byggfysik och installationsteknik II 7,5 hp Energihushållning i byggnader 7,5 hp Vetenskaplig metod 7,5 hp Byggjuridik 7,5 hp Examensarbete 15 hp

Valbar kurs 1: Träbyggnad* 7,5 hp alt. Affärskultur* 7,5 hp Valbar kurs 2: Kvalitets- och miljöledning 7,5 hp alt. Hållbart byggande* 7,5 hp * Kursen ges på engelska.

Reservation för ändringar.

Program • INGENJÖR OCH TEKNIK

vill du ha en roll inom byggbranschen på en global arena?

Byggingenjör – internationell byggproduktion och projektledning 180 hp Låter det intressant med ett byggprogram som förbereder dig för en roll på en global arena? Detta program ger dig möjlighet att utveckla specialistkunskaper inom området produktion samtidigt som det förbereder dig för arbete i internationell miljö. Byggbranschen är på många sätt en internationell bransch. Svenska byggföretag arbetar ofta utomlands samtidigt som fler utländska byggföretag söker sig till den svenska byggmarknaden. På detta program läser du kurser på engelska tillsammans med utbytesstudenter och du har också möjlighet att läsa en termin utomlands. De tre första terminerna läser du grundläggande kurser som till exempel CAD, matematik och ekonomi samt kurser som berör byggområdet. Sedan inleds din specialisering genom kurser med inriktning på byggstyrning och byggproduktion, det vill säga hur man planerar, kostnadsberäknar och uppför byggnader. Specialiseringen innebär även att du läser alla dina kurser på engelska tillsammans med utbytesstudenter. Därefter har du två valmöjligheter. Du

Programmets innehåll

kan välja att studera utomlands eller att läsa kurser med inriktning byggproduktion och projektledning på engelska. Sista terminen läser du i Halmstad då du bland annat skriver ditt examensarbete. Examen Högskoleingenjörsexamen. Studier utomlands Är du intresserad av att studera utomlands så är möjligheten att hitta något som passar dig mycket god. Sedan många år har byggingenjörsprogrammen vid Högskolan utbytesavtal med flera högskolor och universitet. Arbetsområden Utbildningen ger dig möjligheter att söka arbete inom byggföretag som jobbar internationellt. Det finns goda utsikter för dig

Byggkonstruktion I*, 7,5 hp Byggproduktionsstyrning I*, 7,5 hp Betongteknik* 7,5 hp Byggproduktionsstyrning* 7,5 hp År 3 Alt I : Studier utomlands Kurser motsvarande 30 hp vid högskola utomlands. Vetenskaplig metod 7,5 hp Byggjuridik 7,5 hp Examensarbete 15 hp Alt II: Studier i Halmstad Byggprojektledning III 7,5 hp Arbetsmiljö o ledarskap* 7,5 hp Vetenskaplig metod 7,5 hp Byggjuridik 7,5 hp

att få intressanta arbetsuppgifter inom till exempel planering och arbetsledning vid byggen med internationell anknytning. Behörighetskrav Ma D, Fy B, Ke A. Områdesbehörighet 8. För vårterminsstart med teknisk bastermin: Ma C. Läs mer om bastermin på sidan 70. Övrigt Startar ht 12, helfart. Programmet har många utbytesstudenter och flera kurser ges på engelska. Det är en bra förberedelse för dig som läser delar av din utbildning utomlands, men även viktigt för dig som siktar på den svenska marknaden där många företagskontakter är internationella.

Mer information Programansvarig Bengt Hjort tel. 035-16 72 08 byggingenjor@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Examensarbete 15 hp Valbar kurs 1: Affärskultur* 7,5 hp alt. Träbyggnad* 7,5 hp Valbar kurs 2: Kvalitets- och miljöledning 7,5 hp alt. Hållbart byggande* 7,5 hp * Kursen ges på engelska.

Reservation för ändringar.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 75

INGENJÖR OCH TEKNIK • Program

en unik utbildning som erbjuder kunskaper inom de senaste och ledande digitala verktygen.

CAD-tekniker 120 hp Vill du vara med om att skapa framtidens produkter? Vill du att datorn ska vara ditt viktigaste arbetsredskap? Då är CAD-teknikerprogrammet något för dig. Utbildningen är unik och erbjuder kunskaper inom de senaste och ledande digitala verktygen. Du blir attraktiv på arbetsmarknaden med nya och moderna kunskaper. Konstruktion med hjälp av digitala verktyg såsom CAD och FEM är i dag en mycket viktig del inom produktutveckling. Under din utbildning till CADtekniker läser du grundläggande teoretiska kurser som kombineras med praktiska inslag med moderna digitala verktyg. Utbildningen är uppdelad i två parallella spår från början till slut där det ena spåret innehåller grundläggande maskinteknik såsom kurser i bland annat matematik, mekanik, hållfasthetslära, pneumatik, materiallära samt produktutveckling. I den andra halvan av utbildningen får du en eftertraktad specialistkunskap i CAD. För att du ska få god kunskap om hela produktframtagningen kommer du jobba i välutrustade prototypverkstäder med avancerade datorprogram som CAD, CAM, PDM och FEM.

Samarbete med näringsliv i projektform är en viktig del av utbildningen. Det är ett bra sätt att få inblick i hur företag arbetar. Under ditt andra år har du möjlighet att göra ett skarpt projekt tillsammans med ett företag eller utveckla en egen idé. Examen Högskoleexamen. Arbetsområden Efter utbildningen väntar dig spännande och utvecklande arbeten som till exempel CAD-tekniker, CAD-ansvarig, metodutvecklare, applikationstekniker eller produktutvecklare. Med denna typ av utbildning har du stora möjligheter att arbeta över hela världen. Kanske som specialist inom digital produktframtagning.

Att utveckla produkter med 3D-CAD är idag ett oumbärligt verktyg som används av såväl stora som små företag som stöd i deras produktutveckling. Behörighetskrav Ma B. Områdesbehörighet 7. Övrigt Startar ht 12, helfart. Efter avslutad utbildning har du möjlighet att läsa vidare på något av Högskolans maskiningenjörsprogram. Innehållet i CAD-teknikerprogrammet kan då tillgodoräknas.

Mer information Programansvarig Johan Wretborn tel. 035-16 73 07 cad@hh.se

Programmets innehåll

År 1 Konstruktionsteknik för CAD tekniker 30 hp: • Tillämpad matematik • Mekanik • Hållfasthetslära • Pneumatik • Konstruktionselement • Materiallära

År 2 Datorstödd konstruktion och prototypframtagning 22,5 hp Kunskapsbaserat ingenjörsarbete 7,5 hp Analys och simulering 7,5 hp Friformsmodellering 7,5 hp 3D visualisering, 7,5 hp Examensarbete 7,5 hp Reservation för ändringar.

Ritteknik och solidmodellering 7,5 hp Produktdatahantering (PDM) 7,5 hp CAD fördjupning 7,5 hp Ytmodellering 7,5 hp

76 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013

Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Program • INGENJÖR OCH TEKNIK

en maRknad som rymmer allt från intelligenta hus till kommunikation och medicinsk teknik.

Dataingenjör 180 hp Vill du arbeta med programutveckling eller designa nya intelligenta produkter? Välkommen till framtiden redan idag!

vecklare eller utvecklingsingenjör inom området inbyggda system eller datorsystem.

På en marknad som rymmer allt från intelligenta hus till kommunikation och medicinsk teknik behövs både kunskap om att programmera och att konstruera inbyggda datorsystem och kunskap om hur människan ska använda dem. Högskolans vision är att skapa en plats där ”intressanta saker händer” för våra studenter, lärare och samarbetande företag. Kreativitet och innovationstänkande upptar en stor del av utbildningen. Vi erbjuder en modern undervisningsmiljö i projektrum där du får nära kontakt med dina lärare. Undervisningen innehåller många praktiska moment i form av laborationer och projekt där du oftast arbetar i grupp. De första åren på utbildningen består av kurser som ger grunderna i datateknik, programmering och elektroteknik. Under tredje året har du möjlighet att bygga din egen kompetensprofil genom att välja de kurser som intresserar dig mest.

Examen

Behörighetskrav

Högskoleingenjörsexamen eller kandidatexamen.

Ma D, Fy B, Ke A. Områdesbehörighet 8. För vår- eller höstterminsstart med teknisk bastermin: Ma B. Läs mer om bastermin på sidan 70.

Studier utomlands

Passa på att läsa utomlands! Programmet ingår i det europeiska studentutbytesavtalet Erasmus vilket ger dig möjlighet att genomföra delar av andra eller tredje årets studier utomlands. Högskolan har utbytesavtal med universitet i bland annat Spanien, Österrike, Kanada, Kina och USA. Arbetsområden

Dataingenjörens roll har förändrats de senaste åren. En ingenjör arbetar oftast i projekt tillsammans med specialister från andra ämnesområden eller som projektledare eller konsult. Beroende på vilka kurser du väljer under din utbildning har du möjlighet att arbeta med testning och support av mjuk- och hårdvara, som programut-

Övrigt

Startar ht 12, helfart. Inom området datateknik erbjuder Högskolan masterprogram i inbyggda och intelligenta system samt informationsteknologi. Mer information Programansvarig Nicolina Månsson tel. 035-16 74 87 dataingenjor@hh.se Sektionssekreterare Ulla Johansson tel. 035-16 71 18 ulla.johansson@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se

Programmets innehåll

År 1 Introduktionskurs i matematik 7,5 hp Digitalteknik 7,5 hp Programmering 7,5 hp Envariabelanalys 7,5 hp Datorteknik 7,5 hp Linjär algebra 7,5 hp Algoritmer och datastrukturer 7,5 hp Ellära 7,5 hp År 2 Transformteori 7,5 hp Datorsystemteknik I och II 15 hp Elektronik 7,5 hp Signaler och system 7,5 hp

www.hh.se/utbildning

Avancerad objektorienterad progr. 7,5 hp Reglerteknik 7,5 hp Sensorsystem 7,5 hp År 3 Examensarbete 15 hp Valfria kurser om 45 hp enligt nedan: Bildanalys 7,5 hp Databaser och databasdesign 7,5 hp Datakommunikation I, 7,5 hp Digital reglerteknik 7,5 hp Diskret matematik 7,5 hp Elektronikkonstruktion 7,5 hp Entreprenörskap 7,5 hp

Finita elementmetoden (FEM) 7,5 hp Flervariabelanalys 7,5 hp Företagsekonomi 7,5 hp Hårdvarukonstruktion med VHDL 7,5 hp Matematisk statistik 7,5 hp Miljöteknik 7,5 hp Produktutveckling 7,5 hp Programmering av inbyggda system 7,5 hp Projektledning och projektarbete 7,5 hp Samverkande intelligenta system 7,5 hp Trådlösa kommunikationssystem 7,5 hp Utvecklingsprojekt 15 hp Reservation för ändringar.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 77

INGENJÖR OCH TEKNIK • Program

som elektroingenjör väger din kunskap tungt på arbetsmarknaden.

Elektroingenjör 180 hp Telekommunikation eller hemelektronik? Som elektroingenjör blir ditt arbetsfält brett och din kunskap väger tungt på arbetsmarknaden eftersom elektriska och elektroniska produkter finns överallt omkring oss. Utbildningen till elektroingenjör har flera inriktningar som har utvecklats tillsammans med näringslivet. I årskurs 3 väljer du själv var tyngdpunkten i din examen ska ligga. Vi erbjuder kurser inom såväl elektronik, telekommunikation, elkraft- och energiteknik som regler- och datorteknik. De två första åren innehåller grundläggande kurser i matematik, fysik, ellära och elektronik. Du får också mer praktiska kunskaper i mikrodatorkonstruktion. Därefter väljer du inriktning och har då även möjlighet att läsa kurser som ligger utanför de tekniska områdena, exempelvis marknadsföring, språk eller projektledning. I princip får du under utbildningen möjlighet att utveckla en egen idé till en produkt, färdig att säljas. Du kommer att arbeta i projektform under flera kurser och programmet avslutas med ett examensarbete. Då driver du ett projekt utifrån en egen idé, tillsammans med ett företag eller i samarbete

med ett pågående forskningsprojekt på Högskolan.

År 2 Transformteori 7,5 hp Datorsystemteknik I, 7,5 hp Elektronik 7,5 hp Signaler och system 7,5 hp 78 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013

Ma D, Fy B, Ke A. Områdesbehörighet 8. För vår- eller höstterminsstart med teknisk bastermin: Ma B. Läs mer om bastermin på sidan 70. Övrigt

Examen

Högskoleingenjörsexamen eller kandidatexamen. Studier utomlands

Minst en termin av studierna kan förläggas på ett utländskt universitet. Vi har kontakt med universitet i Europa, USA, Kina och Kanada.

Startar ht 12, helfart. Inom området elektroteknik erbjuder Högskolan masterprogram i inbyggda och intelligenta system respektive informationsteknologi samt magisterprogram i mikroelektronik och fotonik.

Arbetsområden

Mer information

Du kommer att ha en stor ämnesmässig tyngd och kan arbeta med konstruktion, service eller utveckling och produktion av elektrotekniska produkter. Väljer du att inrikta dig på telekommunikation kan du till exempel arbeta med att ta fram nya mobiltelefoner. Möjliga arbetsgivare återfinns också inom el- och vattenkraft. Ett alternativ är att komplettera med ekonomi och arbeta som säljare eller marknadsförare av produkter.

Programansvarig Mikael Hindgren tel. 035-16 72 20 elektro@hh.se Sektionssekreterare Ulla Johansson tel. 035-16 71 18 ulla.johansson@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Programmets innehåll

Behörighetskrav

Elektronik fk 7,5 hp Reglerteknik 7,5 hp Sensorsystem 7,5 hp Fysik för elektrotekniker 7,5 hp År 3 Examensarbete 15 hp Valfria kurser om 45 hp enligt nedan: Datakommunikation I, 7,5 hp Datorsystemteknik II 7,5 hp Digital reglerteknik 7,5 hp Diskret matematik 7,5 hp Elektriska drivsystem 7,5 hp Elektromagnetism 7,5 hp Elektronikkonstruktion 7,5 hp

Elkraftsystem I och II 15 hp Entreprenörskap 7,5 hp Finita elementmetoden (FEM) 7,5 hp Flervariabelanalys 7,5 hp Företagsekonomi 7,5 hp Halvledarkomponenter 7,5 hp Hårdvarukonstruktion med VHDL 7,5 hp Matematisk statistik 7,5 hp Miljöteknik 7,5 hp Projektledning och projektarbete 7,5 hp Radiosystemdesign, RF-ASIC 7,5 hp Trådlösa kommunikationssystem 7,5 hp Utvecklingsprojekt 15 hp Reservation för ändringar.

Program • INGENJÖR OCH TEKNIK

vill du arbeta med omställningen av dagens energisystem?

Energiingenjör – förnybar energi 180 hp Är du intresserad av solenergi, bioenergi och vindkraft? Vill du arbeta med omställningen av dagens energisystem? Då ska du läsa Energiingenjörsprogrammet, som bland annat innehåller energisystemets utformning, energianvändning, energieffektivisering och förnybara energikällor. Att ställa om vårt energisystem till ett långsiktigt hållbart system med förnybar energiproduktion är en stor utmaning som vi står inför idag. Inom EU och i världen ligger Sverige långt fram när det gäller ökad användning av förnybara energikällor, optimering av processer och systemlösningar. Detta område är mångfasetterat, dynamiskt och genomgripande med direkt koppling till klimatfrågan, miljöaspekter och ekonomi. Under utbildningen kommer du att studera förutsättningarna för förnybar energi och hur energianvändningen kan bli effektivare. På schemat hittar du ett brett utbud av kurser inom miljö- och energiområdet. Tonvikt läggs på särskilda kurser inriktade på förnybar energi, energihushållning och energisystemet som helhet. Under din studietid kommer du göra många studiebesök på företag och anläggningar. Undervisningen blandas med laborationer, seminarier, projekt och redovisningar.

Efter utbildningen har du möjlighet att vara med och påverka hur framtidens energitillförsel ska organiseras, hur ny energiteknik ska tas fram och hur energi ska användas på ett så miljöriktigt sätt som möjligt.

Programmets innehåll

Du väljer två av tre inriktningar under andra året: Värmeinriktning • Fjärrvärmeteknik 7,5 hp • Installationsteknik 7,5 hp

Examen Högskoleingenjörsexamen och teknologie kandidatexamen. Studier utomlands Du kan välja att göra ditt examensarbete utomlands. Finansiering kan bland annat ske genom olika stipendier, till exempel MFS-stipendiet. Val av studieort och innehåll sker i samråd med studierektor och examensarbetets handledare. Arbetsområden Arbetsmarknaden spås vara god då den nya tekniken ofta är småskalig. Detta skapar många nya arbetstillfällen för ingenjörer och goda möjligheter att starta nya företag.

Du kommer, efter din utbildning, ha möjlighet att arbeta med utveckling och utvärdering, system- och teknikanalyser, rådgivning och information, drift och underhåll, projektering, planering och dimensionering. Behörighetskrav Ma D, Fy B, Ke A. Områdesbehörighet 8. För vårterminsstart med teknisk bastermin: Ma C. Läs mer om bastermin på sidan 70. Övrigt Startar ht 12, helfart. Efter avslutad utbildning har du möjlighet att söka vidare till Magisterprogrammet i energiteknik – förnybar energi.

Mer information Programansvarig Ingemar Josefsson tel. 035-16 73 31 ingemar.josefsson@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

År 1 Energiförsörjning 7,5 hp Energifysik 7,5 hp Energiprocesser 7,5 hp Hållbar utveckling 7,5 hp Tillämpad matematik I, 7,5 hp Tillämpad matematik II 7,5 hp Tillämpad matematik III 7,5 hp Ellära 7,5 hp År 2 Ingenjörsmetodik 7,5 hp Solenergiteknik 7,5 hp Elkraftsystem I 7,5 hp Bioenergi med förbränning 7,5 hp

Elinriktning • Elektriska drivsystem 7,5 hp • Elkraftsystem II 7,5 hp Miljöinriktning • Klimatförändring – konsekvenser och strategier 7,5 hp • Biogasteknik 7,5 hp År 3 Vindkraftteknik 7,5 hp Effektiv energianvändning 7,5 hp Examensarbete inom energiteknik 15 hp

Valbara kurser 30 hp* *) Valbara kurser: Biogassystem 7,5 hp, Värmepumpar 7,5 hp, Förnybar elproduktion 7,5 hp, Energisystemets styrmedel 7,5 hp, Fjärrvärmesystem 7,5 hp, Styr- och reglerteknik 7,5 hp, Tillämpad miljörätt 7,5 hp, Miljökonsekvensbeskrivning 7,5 hp, LCA och andra verktyg för miljöstyrning 7,5 hp, Energideklaration 7,5 hp, Kärnenergiteknik 7,5 hp, Ledningssystem för miljö och kvalitet 7,5 hp, Fördjupningsprojekt i energiteknik 7,5 hp, Praktik i energiteknik 7,5 hp, Reservation för ändringar.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 79

INGENJÖR OCH TEKNIK • Program

en utbildning för dig som är intresserad av kriminalteknik, datorsystem och nätverk.

IT-forensik och informationssäkerhet 120/180 hp Är du intresserad av digital kriminalteknik och övervakning av IT-system? Detta program vänder sig både till dig som vill jobba med kriminaltekniska undersökningar av datorer och till dig som vill arbeta med administration av datorsystem, nätverk och IT-säkerhet. Moderna informationsoch kommunikationssystem lagrar och förmedlar information elektroniskt. Den snabba utvecklingen inom området ökar kapaciteten men leder också till ökad sårbarhet eftersom säkerheten inte alltid kan prioriteras tillräckligt högt. Personer som är inblandade i traditionella brott använder i allt större utsträckning datorer och internet för att kommunicera och lagra information. Resultatet är att antalet IT-relaterade brott ökar och digitalt bevismaterial från till exempel datorer och mobiltelefoner spelar en allt viktigare roll vid brottsutredningar. Under utbildningen lär du dig grunderna inom datateknik, datornätverk och IT-säkerhetssystem. Du lär dig att använda forensiska verktyg för att utvinna digital information från datorsystem, metoder för att kryptera eller dölja data samt hur man säkrar spår och dokumenterar sitt arbete vid brottsutredningar. Grundläggande kriminologi och juridik med fokus på IT-

relaterade brott ingår också. Utbildningen är yrkesinriktad med många praktiska moment som till exempel laborationer och fallstudier. Du gör även ”skarpa” projekt tillsammans med polisen eller något företag inom IT-området. Examen Högskoleexamen i datateknik efter två år (120 hp). Teknologie kandidatexamen i datateknik efter tre år (180 hp). Arbetsområden Efter utbildningen kan du arbeta självständigt med kriminaltekniska undersökningar av datorer eller som datoradministratör med specialisering på datornätverk och ITsäkerhet. Behörighetskrav Ma B. Områdesbehörighet 7.

Övrigt Startar ht 12, helfart. Programmet är utvecklat i samarbete med polisens tekniska rotel i Halmstad och företag inom IT-säkerhetsområdet.

Mer information Programansvariga Mikael Hindgren tel. 035-16 72 20 Nicolina Månsson tel. 035-16 74 87 itforensik@hh.se Sektionssekreterare Eva Strid Andersson tel. 035-16 72 29 eva.strid_andersson@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Programmets innehåll

År 1 Introduktion till IT-forensik 7,5 hp Administration av datorsystem 7,5 hp Kriminologi och IT-relaterad brottslighet 7,5 hp Administration av operativsystem 7,5 hp Programmering 7,5 hp Juridik med IT-rätt 7,5 hp Datautvinning från digitala lagringsmedia 7,5 hp Grundläggande webbsystem 7,5 hp

År 2 Datornätverk I, 7,5 hp Biometrisk identifiering 7,5 hp Datornätverk II 7,5 hp Trådlösa nätverk 7,5 hp Avancerade IT-forensiska verktyg I, 7,5 hp Nätverkssäkerhet 7,5 hp Riskanalys och IT-säkerhetssystem 7,5 hp Examensarbete för högskoleexamen 7,5 hp alt. Utredning av IT-brott 7,5 hp

År 3 (valbart) Tillämpad matematik och statistik för IT- forensik 15 hp Avancerade IT-forensiska verktyg II 7,5 hp Underrättelseverksamhet och spårning på internet 7,5 hp Krypteringsmetoder och säkring av datasystem 7,5 hp Examensarbete för kandidatexamen 15 hp Valbar kurs 7,5 hp Reservation för ändringar.

80 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013

Program • INGENJÖR OCH TEKNIK

planerar du att uppfinna nya moderna flygplan eller skapa framtidens mobiltelefoner?

Maskiningenjör – datorstödd produktframtagning 180 hp Planerar du att uppfinna nya moderna flygplan eller skapa framtidens mobiltelefoner? Är moderna digitala 3D-verktyg något för dig? Då har vi rätt utbildning! Utbildningens fokus ligger på användning av de senaste och ledande digitala verktygen. Dagens ingenjörer behöver en bred kunskap inom datorstödd produktframtagning för att kunna följa med i utvecklingen och behålla sin konkurrenskraft. Här läser du en modern ingenjörsutbildning som kopplar samman grundläggande teoretiska kunskaper med moderna digitala 3D-verktyg. Under utbildningen läser du även traditionella ingenjörsämnen och kurser som fokuserar på produkters konstruktion och digitala utformning. En viktig del av utbildningen är samarbeten med näringsliv. Redan under ditt första år knyts du till ett så kallat fadderföretag. Samarbetet fortsätter under hela din utbildning och du genomför viktiga projekt tillsammans med företaget. Under utbildningen används avancerade datorprogram som CAD, CAM, PDM och FEM. Du kommer att få arbeta i en fullt utrustad verkstad med både CNC-maskiner, manuella maskiner och prototypmaskin. Därigenom har du stora

möjligheter att få god kunskap om hela produktframtagningen, från idé till färdig produkt. Examen Högskoleingenjörsexamen. Genom att byta ut vissa kurser kan kandidatexamen erhållas. Studier utomlands Sista terminen kan du välja att studera utomlands. Utlandsvistelsen organiserar du på egen hand i samråd med studierektor. Arbetsområden En maskiningenjörsutbildning med en unik spetskompetens inom datorstödd produktframtagning ger dig stora möjligheter till spännande och utvecklande arbetsuppgifter. Du kan vara med om att skapa framtidens mobiltelefoner, nya spännande fordon eller något annat inom produktområden där datorstödd produktframtagning

År 2 Hållfasthetslära 7,5 hp Kunskapsbaserat ingenjörsarbete 7,5 hp Konstruktionsteknik A 7,5 hp Konstruktionselement 7,5 hp

Behörighetskrav Ma D, Fy B, Ke A. Områdesbehörighet 8. För vårterminsstart med teknisk bastermin: Ma C. Läs mer om bastermin på sidan 70. Övrigt Startar ht 12, helfart. Efter avslutade studier kan du söka Masterprogrammet i maskinteknik. Programmet fick, tillsammans med Utvecklingsingenjörerna, utmärkelsen Årets teknikutbildning 2011 av Teknikföretagen.

Mer information Programansvarig Aron Chibba tel. 035-16 72 31 maskiningenjor@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Programmets innehåll

År 1 Ingenjörsmetodik 7,5 hp Tillämpad matematik 22,5 hp Ritteknik och solidmodellering 7,5 hp Mekanik 7,5 hp Produktdatahantering (PDM) 7,5 hp Materiallära 7,5 hp

är en viktig del av utvecklingsarbetet. Med denna utbildning som bas har du dessutom goda möjligheter att arbeta över hela världen. Kanske som specialist inom digital produktframtagning.

Konstruktionsteknik B7,5 hp Konstruktionsanalys 7,5 hp Tillverkningsteknik7,5 hp Ytmodellering 7,5 hp

* De valfria kurserna kan vara fördjupningskurser inom huvudämnet eller kurser inom annat utbildningsområde.

Reservation för ändringar.

År 3 Friformsmodellering och formgivning 7,5 hp Produktionskvalitet I, 7,5 hp CAD fördjupning 7,5 hp Industriell ekonomi 7,5 hp Examensarbete 15 hp Valfria kurser 15 hp*

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 81

INGENJÖR OCH TEKNIK • Program

är du intresserad av att förbättra och säkra kvaliteten på produkter och konstruktioner?

Maskiningenjör – produktionsutveckling 180 hp Vill du arbeta som konstruktör, produktionsledare eller kvalitetsansvarig? Är du intresserad av att förbättra och säkra kvaliteten på produkter och konstruktioner? Då är detta utbildningen för dig! Den tekniska utvecklingen skapar mer och mer avancerade produkter. Har du en bra teknisk grund och specialkompetens kommer du långt som ingenjör. Konstruktörer jobbar med att hitta bättre lösningar och därför krävs breda tekniska kunskaper. På denna inriktning av maskiningenjörsprogrammet läser du kurser inom specialområdet produktionsutveckling. Du studerar även matematik, mekanik, hållfasthetslära, materiallära och ritteknik. Du får inblick i hur man kan optimera produktionsframtagningsprocessen, det vill säga ta fram produkter med rätt kvalitet till en låg kostnad. Det är ett viktigt ämne eftersom konstruktions- och produktionstekniken är avgörande för produktens livslängd och konkurrenskraft. Under en stor del av studietiden kommer du att arbeta i projekt. Projekten genomförs i samarbete med företag som uppdragsgivare. När utbildningen startar knyts du till ett så kallat fadderföretag som du samarbetar med under hela din studie-

tid. Samarbete med näringslivet är en viktig del av utbildningen. Du kommer att ha tillgång till och hjälp av avancerade datorprogram och informationstekniker, som är viktiga ingenjörsverktyg. Du kommer även ha tillgång till en modern och välutrustad mekanisk verkstad. Examen Högskoleingenjörsexamen. Genom att byta ut vissa kurser kan kandidatexamen erhållas.

År 2 Hållfasthetslära 7,5 hp Produktionskvalitet I, 7,5 hp Konstruktionsteknik A 7,5 hp Konstruktionselement 7,5 hp Konstruktionsteknik B 7,5 hp

82 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013

Studier utomlands Sista terminen kan du välja att studera utomlands. Utlandsvistelsen organiserar du på egen hand i samråd med studierektor. Mer information Arbetsområden Utbildningens bredd gör att du har stora möjligheter till stimulerande och spännande arbetsuppgifter. Du kan bland annat arbeta som konstruktör, produktionsledare, teknisk konsult eller kvalitetsansvarig. Så-

Programansvarig Aron Chibba tel. 035-16 72 31 maskiningenjor@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Programmets innehåll

År 1 Ingenjörsmetodik 7,5 hp Tillämpad matematik 22,5 hp Ritteknik och solidmodellering 7,5 hp Mekanik 7,5 hp Strömningsmekanik 7,5 hp Materiallära 7,5 hp

väl stora som små företag kan bli din framtida arbetsplats.

Konstruktionsanalys 7,5 hp Tillverkningsteknik 7,5 hp Ytmodellering 7,5 hp År 3 Produktionskvalitet II 7,5 hp Produktionssystem 7,5 hp Produktionsutveckling 7,5 hp Industriell ekonomi 7,5 hp Examensarbete 15 hp Valfria kurser 15 hp*

* De valfria kurserna kan vara fördjupningskurser inom huvudämnet eller kurser inom annat utbildningsområde.

Reservation för ändringar.

Program • INGENJÖR OCH TEKNIK

tycker du att ergonomi, färg och form är viktigt att tänka på när en produkt skapas?

Maskiningenjör – teknisk design 180 hp Vill du arbeta med att utforma produkter? Tycker du att ergonomi, färgoch formlära är viktigt att tänka på när en produkt skapas? Denna utbildning innehåller både ett unikt fokus på produkters konstruktion och utformning och på de traditionella ingenjörsämnena. För att kunna förstå och använda produkter krävs det att de har ett tydligt budskap och ett användarvänligt formspråk. Att konstruera handlar om att göra produkterna funktionella. Det kan handla om olika tekniska delar som ska klara en viss hastighet eller en förutbestämd tyngd. En maskiningenjör arbetar fram underlaget som ska användas för tillverkningen av olika produkter. Det är även viktigt att produkten har rätt design. Det får användaren att förstå och använda produkten på rätt sätt. Färg och form hjälper till att förmedla detta. När utbildningen startar knyts du till ett så kallat fadderföretag som du samarbetar med under hela din utbildning. Det är en viktig del av utbildningen och du genomför projekt i samarbete med företag. Stor del av undervisningen sker i projektform. Du genomför ofta dessa med företag som uppdragsgivare. På så sätt får du tidigt en inblick i hur industrin fungerar

och din samarbetsförmåga kommer att utvecklas. Allt detta kommer du att ha stor nytta av när du kommer ut på arbetsmarknaden. Under din utbildning arbetar du med avancerade datorprogram som CAD och FEM. Du kommer också att ha tillgång till välutrustade prototypverkstäder. Syftet är att du ska få god kunskap om hela konstruktionsarbetet, från idé till färdig produkt. Under sista året arbetar du med ett examensarbete. Examen Högskoleingenjörsexamen. Genom utbyte av vissa kurser kan kandidatexamen erhållas.

Arbetsområden Efter avslutad utbildning kan du arbeta som produktutvecklare och konstruktör. Det innebär att du arbetar med att skapa och förbättra tekniska produkter speciellt med fokus på design. Du kommer också att ha den kompetens som krävs för att arbeta som teknisk konsult, serviceingenjör och med marknadsföring/försäljning av produkter. Behörighetskrav Ma D, Fy B, Ke A. Områdesbehörighet 8. För vårterminsstart med teknisk bastermin: Ma C. Läs mer om bastermin på sidan 70. Övrigt Startar ht 12, helfart. Efter avslutade studier kan du söka till Masterprogrammet i maskinteknik. Programmet fick, tillsammans med Utvecklingsingenjörerna, utmärkelsen Årets teknikutbildning 2011 av Teknikföretagen.

Studier utomlands Sista terminen kan du välja att studera utomlands. Utlandsvistelsen organiserar du på egen hand i samråd med studierektor. Mer information Programansvarig Aron Chibba tel. 035-16 72 31 maskiningenjor@hh.se

Programmets innehåll

År 1 Ingenjörsmetodik 7,5 hp Tillämpad matematik 22,5 hp Ritteknik och solidmodellering 7,5 hp Mekanik 7,5 hp Ergonomi 7,5 hp Materiallära 7,5 hp År 2 Hållfasthetslära 7,5 hp Designmetodik I 7,5 hp Konstruktionsteknik A 7,5 hp Konstruktionselement 7,5 hp Konstruktionsteknik B 7,5 hp

Konstruktionsanalys 7,5 hp Tillverkningsteknik 7,5 hp Ytmodellering 7,5 hp

Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se

År 3 Semantik 7,5 hp Produktionskvalitet I 7,5 hp Designmetodik II 7,5 hp Industriell ekonomi 7,5 hp Examensarbete 15 hp Valfria kurser 15 hp*

www.hh.se/utbildning

* De valfria kurserna kan vara fördjupningskurser inom huvudämnet eller kurser inom annat utbildningsområde.

Reservation för ändringar.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 83

INGENJÖR OCH TEKNIK • Program

väljer du mekatronik får du möjlighet att lära dig att utveckla helt nya fascinerande produkter.

Mekatronikingenjör 180 hp Självgående dammsugare och intelligenta armproteser är produkter där gränsen mellan maskin-, data- och elektroteknik har försvunnit. Väljer du mekatronik får du möjlighet att lära dig att utveckla helt nya, fascinerande produkter. Mekatronikprogrammet erbjuder en blandning av maskin-, data- och elektroteknik. Målet är att du ska kunna utnyttja alla teknikerna i en och samma produkt. De första åren skaffar du dig grundläggande kunskaper i matematik, maskinteknik, datorteknik och elektronik. Undervisningen består både av traditionella föreläsningar och av projekt som är en övning i att på egen hand konstruera eller idémässigt utforma produkter. Det sista året kan du välja att fördjupa dig inom det teknikområde som verkar mest intressant. Du kan välja kurser i maskinteknik, design, intelligent informationsbehandling, data- och elektroteknik samt ekonomi och entreprenörskap. Utbildningen avslutas med ett examensarbete som sker i samverkan med ett företag eller forskningsprojekt på Högskolan. Examensarbetet kan också bygga på en egen produktidé.

marknadsförare av produkterna. Även då är kunskaperna om tekniken ovärderliga. Behörighetskrav

Högskoleingenjörsexamen eller kandidatexamen.

Ma D, Fy B, Ke A. Områdesbehörighet 8 För vår- eller höstterminsstart med teknisk bastermin: Ma B Läs mer om bastermin på sidan 70.

Studier utomlands

Övrigt

Med tre ämnesområden att välja mellan är det lätt att hitta bra kurser på utländska universitet. Det ordnar du lättast via de kontakter som redan finns med universitet i Europa, USA, Kina och Kanada.

Startar ht 12, helfart.

Examen

Arbetsområden

Mer information

Mekatronikingenjörer behövs i alla branscher som tillverkar produkter med rörliga delar. Det kan handla om bilar eller olika hjälpmedel. Ett annat spännande område är artificiell intelligens och robotik. Utbildningen är intressant även för dig som inte vill arbeta direkt med tekniken utan fungera som en länk mellan tekniker och användare. Ett alternativ är att satsa på mer ekonomi och arbeta som

Programansvarig Mikael Hindgren tel. 035-16 72 20 mekatronik@hh.se Sektionssekreterare Ulla Johansson tel. 035-16 71 18 ulla.johansson@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Programmets innehåll

År 1 Introduktionskurs i matematik 7,5 hp Programmering 7,5 hp Digitalteknik 7,5 hp Envariabelanalys 7,5 hp Datorteknik 7,5 hp Linjär algebra 7,5 hp Algoritmer och datastrukturer 7,5 hp Ellära 7,5 hp År 2 Transformteori 7,5 hp Datorsystemteknik I, 7,5 hp Elektronik 7,5 hp Signaler och system 7,5 hp

84 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013

Mekanik 7,5 hp Reglerteknik 7,5 hp Hållfasthetslära 7,5 hp Sensorsystem 7,5 hp År 3 Examensarbete 15 hp Valfria kurser om 45 hp enligt nedan: Beräkningsmekanik 7,5 hp Bildanalys 7,5 hp Datakommunikation I, 7,5 hp Datorsystemteknik II 7,5 hp Digital reglerteknik 7,5 hp Diskret matematik 7,5 hp Elektronikkonstruktion 7,5 hp

Elektriska drivsystem 7,5 hp Entreprenörskap 7,5 hp Finita elementmetoden (FEM) 7,5 hp Flervariabelanalys 7,5 hp Företagsekonomi 7,5 hp Hårdvarukonstruktion med VHDL 7,5 hp Konstruktionsteknik 7,5 hp Matematisk statistik 7,5 hp Miljöteknik 7,5 hp Projektledning och projektarbete 7,5 hp Ritteknik och solidmodellering 7,5 hp Samverkande intelligenta system 7,5 hp Utvecklingsprojekt 15 hp Reservation för ändringar.

Program • INGENJÖR OCH TEKNIK

kunskaperna som du kan skaffa dig här är gedigna.

Nätverksdesign och datordrift 60/120 hp Utbildningen är unik med sitt kompletta innehåll av tekniken kring och administrationen av datornätverk. Kunskaperna du kan skaffa dig är gedigna och förbereder dig för att arbeta som IT- tekniker. Eftersom utbildningen är yrkesinriktad ligger fokus på praktisk kunskap och studierna bedrivs mest i form av laborationer och projekt i välutrustade laborationssalar och projektrum. Utbildningen består av grundpelarna datorteknik och nätverksteknik. Ämnet datorteknik innehåller delområdena datoruppbyggnad, administration av dator- och operativsystem samt webbservrar. Området nätverksteknik inkluderar allt från nätverksutrusning, protokoll och hur dessa sätts samman till flerlagersswitching, avancerad routing och felsökning. Datasäkerhet är en mycket viktig aspekt i alla typer av datornätverk. Utbildningen innehåller moment som behandlar hur man arbetar strukturerat med skydd av datorer och nätverk, från bedömning av sårbarhet till utvärdering av metoder och verktyg som används för skydd av datornätverk. Undervisningen sker i allmänhet i form av föreläsningar och praktiska laborationer. Flera kurser innehåller teoretiska eller

praktiska uppgifter som ska redovisas skriftligt och muntligt. Examen Utbildningen ger 60 högskolepoäng (hp), men ingen formell examen. Utbildningens innehåll motsvarar branschcertifikaten CCNA och CCNP Switch och Route.

OBS! Certifiering är inte en del av utbildningen. Om du läser två år (120 hp) kan du vid godkända resultat på samtliga kurser få en Högskoleexamen med inriktning på datorkommunikation. Arbetsområden Efter utbildningen kan du arbeta med drift av system och nätverk samt bygga och administrera små och medelstora datornätverk. Tänkbara yrken är till exempel nätverkstekniker, kommunikationstekniker, datordriftstekniker och säkerhetsansvarig.

Programmets innehåll

År 1 Datornätverk I, 7,5 hp (motsvarande CCNA Exploration – Network Fundamentals och Routing Protocols and Concepts) Datornätverk II 7,5 hp (motsvarande CCNA Exploration – LAN Switching and Wireless och Accessing the WAN) Datornätverk III (Avancerad routing) 7,5 hp (motsvarande CCNP Route) Datornätverk IV (Flerlagers-switching) 7,5 hp (motsvarande CCNP Switch) Administration av datorsystem 7,5 hp Administration av operativsystem 7,5 hp Grundläggande webbsystem 7,5 hp

Nätverkssäkerhet 7,5 hp (motsvarande CCNA Security)

Behörighetskrav Ma B. Områdesbehörighet 7. Övrigt Startar ht 12, helfart. Undervisningen bedrivs delvis på engelska.

Efter avslutad utbildning om 60 hp har du möjlighet att läsa ett fortsättningsår inom nätverk. Andra året innehåller fördjupningskurser inom nätverk och trådlös kommunikation samt 30 hp valfria kurser inom ett annat område som kompletterar din nätverkskompetens. Till exempel kan du läsa Ledning av IT- projekt, Entreprenörskap eller IT- forensiska verktyg. Andra året avslutas med ett större projektarbete. Efter avslutade 120 hp kan du få högskoleexamen i datorkommunikation.

Mer information Programansvarig Nicolina Månsson tel. 035-16 74 87 natvdator@hh.se Sektionssekreterare Eva Strid Andersson tel. 035-16 72 29 eva.strid_andersson@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

År 2 Avancerad felsökning av datornätverk 7,5 hp (motsvarande CCNP Troubleshooting) Trådlösa nätverk 7,5 hp Grundläggande VoIP och IP-telefoni 7,5 hp Nätverksprojekt 7,5 hp Valfria kurser 30 hp Reservation för ändringar.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 85

INGENJÖR OCH TEKNIK • Program

Utveckling av nya varor och tjänster är vår specialitet.

Utvecklingsingenjörsprogrammet 180 hp Produktutveckling med inriktning affärsutveckling, entreprenörskap och industriell ekonomi är en kortfattad beskrivning av utvecklingsingenjörsprogrammet. Eller ”Business Creation” om man så vill. Utveckling av nya produkter (varor och tjänster) är vår specialitet. Utvecklingsingenjörsprogrammet är, tillsammans med Maskiningenjörsprogrammet, Årets teknikutbildning (år 2011) enligt Teknikföretagen. Tidigare har programmet utnämnts till Sveriges bästa program på att samverka med näringslivet och till Sveriges bästa entreprenörsprogram. På programmet erbjuds du en bred teknisk bas med en helhetssyn på teknik, ekonomi och samhälle. Du får en unik kombination som erbjuder dig en stabil grund och bredd där du själv kan välja en specialkompetens, eller bredd om du vill det. Du studerar ämnen som design, produktutveckling och projektledning. Men också marknadsföring och avtalsrätt och du kan lära dig hur företag fungerar och hur man ordnar finansiering Under utbildningen har du möjlighet att få värdefulla erfarenheter i att samarbeta, planera och genomföra ”riktiga” projekt mot företag. Studenterna på programmet är välkända

för sina examensarbeten, som belönats med massor av stipendier. Vanligtvis får avgångsstudenterna tillsammans ungefär 400 000 kronor i stipendier för examensarbetena. Miljövänlig elsportbil, lättmonterat glashus eller brandvarnare med smart design för ökad säkerhet. Detta är någraexempel på vad våra kreativa studenter har skapat. Utbildningen har ett mentorsprogram där du får kontakt med en yrkesarbetande ingenjör. Examen Högskoleingenjörsexamen. Studier utomlands Du kan läsa delar av utbildningen utomlands. Många av våra studenter har valt att göra examensarbetet utomlands och ibland i ett utvecklingsland med hjälp av så kal�lade MFS-stipendier. Högskolan har kontakt med lärosäten i USA, Australien, Nya Zeeland och Europa.

Arbetsområden Utbildningens styrka är den breda kompetens och handlingskraft som du ges möjlighet till. Du är väl förberedd för arbetsuppgifter där du håller i många kontakter och är ledare av något slag. Vanliga arbeten är inom produktutveckling, projektledning, industriell marknadsföring och försäljning, affärsutveckling, produktionsutveckling, logistiksystem och managementkonsult. Inom ämnet projektledning uppfyller utbildningen även kraven för IPMA:s Dcertifikat för projektledare. Många av våra studenter startar även eget företag. Behörighetskrav Ma D, Fy B, Ke A. Områdesbehörighet 8. För vårterminsstart med teknisk bastermin: Ma C. Läs mer om bastermin på sidan 70. Övrigt Startar ht 12, helfart. Efter utbildningen kan du sökta till Högskolan på magister- eller masterprogram.

Mer information Programansvarig Leif Nordin tel. 035-16 72 48 utvecklingsingenjor@hh.se

Programmets innehåll

År 1 Matematik 22,5 hp Maskinteknik med CAD 22,5 hp Projekt, personlig utveckling och presentationsteknik 7,5 hp Design 7,5 hp År 2 Lean Produktutveckling (med hållbar utveckling) 15 hp Affärsutveckling 7,5 hp Projektledning 7,5 hp Ekonomi – inriktning affärsutveckling 7,5 hp

86 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013

Marknadsföring och försäljning 7,5 hp Elektroteknik 7,5 hp Datateknik 7,5 hp År 3 Examensprojekt 22,5 hp Immaterial- och avtalsrätt 7,5 hp Valfria kurser 30 hp (Med olika spår, till exempel logistik, energi, produktion med flera) Reservation för ändringar.

Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Program • INGENJÖR OCH TEKNIK

här har du chansen att påbörja studierna och känna på ämnena innan du bestämmer dig.

Öppen ingång 90 hp Vill du vara med och utveckla framtidens produkter inom elektroteknik, datateknik eller mekatronik? Här har du chansen att påbörja studierna och känna på ämnena innan du bestämmer vilket program som passar dig bäst. Det här alternativet är till för dig som är intresserad av att bli data-, elektro- eller mekatronikingenjör, men inte vet vilket program du ska välja. Med Öppen ingång börjar du läsa tillsammans med studenter från samtliga ovan nämnda utbildningar och får chansen att se vad de olika ämnena handlar om. Därefter väljer du att fortsätta på ett av programmen från och med termin fyra. Inför valet kommer både studenter och lärare att informera om de tre alternativen. Utbildning och examen blir precis detsamma som om du väljer något av programmen direkt. Examen

Se respektive program.

Studier utomlands

Se respektive program. Arbetsområden

Se respektive program. Behörighetskrav

Ma D, Fy B, Ke A. Områdesbehörighet 8. För vår- eller höstterminsstart med teknisk bastermin: Ma B. Läs mer om bastermin på sidan 70. Övrigt

Startar ht 12, helfart.

Mer information Programansvarig Mikael Hindgren tel. 035-16 72 20 oppen@hh.se Sektionssekreterare Ulla Johansson tel. 035-16 71 18 ulla.johansson@hh.se

Programmets innehåll

De första tre terminerna består av grundläggande kurser som är gemensamma för de tre ingenjörsprogrammen Data-, Elektro- och Mekatronik.

Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Från och med den fjärde terminen fortsätter du på ett av programmen. Du väljer fritt det program du vill antas till och valet sker i slutet av tredje terminen. Se respektive programs utbildningsplan för ytterligare information om innehåll och upplägg. Reservation för ändringar.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 87

INGENJÖR OCH TEKNIK • Påbyggnad

Datornätverksteknik 30 hp Övrigt Startar ht 12, helfart. Programmet ges på engelska.

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

Övrigt Startar vt 13, helfart. Programmet ges på engelska.

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

Övrigt Startar ht 12, helfart.

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

Övrigt Startar ht 12, helfart. Programmet ges på engelska.

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

Övrigt Startar ht 12, helfart. Programmet ges på engelska. Efter magisterutbildningen har du möjlighet att läsa vidare, utan komplettering, andra året på Masterprogrammet i innovationsledning och affärsutveckling och erhålla en masterexamen.

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

88 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 20112/2013

På programmet kan du som har en teknisk grundutbildning men saknar grundkurser i datornätverksteknik skaffa dig behörighet till Högskolans Magisterprogram i datornätverksteknik 60 hp. Programmet innehåller kurser i datornätverk och ger dig möjlighet att skaffa kunskaper motsvarande Cisco Certified Network Associate (CCNA). Kurserna är en förberedelse för fortsatta studier i ämnet. Efter avslutat program med godkänt resultat finns möjlighet att fortsätta direkt på Magisterprogrammet i datornätverksteknik 60 hp.

Magisterprogram i datornätverksteknik 60 hp Vill du bli specialist på datornätverk? På detta program skaffar du dig teoretisk och praktisk kompetens för en karriär inom områdena design, utveckling och implementering av säkra, avancerade datornätverk. Du skaffar dig även erfarenhet av att söka lösningar till verkliga, tekniskt komplexa problem och att använda avancerade analys- och konstruktionsmetoder. Under examensarbetet kommer du att ha möjlighet att samarbeta med någon av Högskolans forskargrupper. Programmets inledande kurser motsvarar Cisco Certified Network Professional (CCNP).

Magisterprogram i energiteknik – förnybar energi 60 hp En stor del av de framtida energikällorna kommer att vara förnybara. Denna unika utbildning erbjuder teknisk specialistkompetens för arbete inom området energiteknik, inriktning förnybar energi. Den höga graden av valfrihet inom utbildningen ger dig möjlighet att skapa dig en egen profil eller att ytterligare specialisera dig inom det breda energiområdet. Utbildningen är även en bra grund för dig som vill förbereda dig för en forskarutbildning. Ett examensarbete ingår i utbildningen.

Magisterprogram i mikroelektronik och fotonik 60 hp På detta ettåriga program bygger du upp grunden för ett framtida arbete inom området mikro- och nanoelektronik eller inom elektrooptiska komponenter och system. Du specialiserar dig antingen på halvledarteknologi med inriktning på tillverkningsmetoder och funktion hos komponenter och integrerade kretsar eller på optisk och trådlös teknik med fokus på beröringsfri mätteknik. Examensarbetet görs i samarbete med Högskolans forskargrupper eller med industrin. Forskningsgruppen inom mikro- och nanoelektronik ingår i ett konsortium vid Lunds Universitet, inom vilket det finns möjlighet att utföra till exempel avancerade exjobb i renrumsmiljö.

Magisterprogram i teknisk projektledning och affärsutveckling 60 hp Programmet erbjuder dig fördjupade kunskaper inom affärsmannaskap, ledarskap, projektledning, strategi och organisation. Programmet fokuserar på affärsutveckling av företag och de processer i affärssystemet som driver utvecklingen framåt. Programmet erbjuder en ökad förståelse och en helhetssyn på utvecklingsoch förändringsprocesser både i och mellan organisationer och samhället. Studierna är ofta baserade på olika, normalt verklighetsanknutna, fallstudier. Sista terminen skriver du en uppsats.

Påbyggnad • INGENJÖR OCH TEKNIK

Masterprogram i inbyggda och intelligenta system 120 hp För teknisk specialistkompetens inom ett mycket aktuellt tillämpningsområde, forskningserfarenhet och en stabil grund för karriärmöjligheterna efter examen är detta program en naturlig fortsättning på din utbildning. Du väljer inriktning på antingen samverkande inbyggda datorsystem, självständiga och självreglerande datorsystem eller kommunikation i realtidsdatorsystem. Undervisningen bedrivs av forskare verksamma inom samma område som utbildningen. Under examensarbetet samarbetar de flesta med någon av Högskolans forskargrupper, ofta med industriell anknytning.

Masterprogram i informationsteknologi 120 hp Utveckla dina kunskaper inom signalanalys, kommunikationsteknik och datavetenskap i en internationell miljö. Programmet är ett samarbete mellan Högskolan i Halmstad, Wroclaw University of Technology i Polen, Ostwestfalen-Lippe University of Applied Sciences i Tyskland och Aalborg University Esbjerg i Danmark. Första terminen bygger du och de andra studenterna en gemensam kunskapsgrund inom matematik, programmering, datorarkitektur och signalanalys. De följande terminerna specialiserar du din utbildning vid två eller tre av högskolorna.

Övrigt Startar ht 12, helfart. Programmet ger förutsättningar både för utvecklingsarbete inom industrin och för doktorandstudier till exempel inom den forskarutbildning i Informationsteknologi som finns på Högskolan. Programmet ges på engelska.

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

Övrigt Startar ht 12, helfart. Aktuell och detaljerad information om programmet finns på www.it-master.org. Programmet ges på engelska. Ansökan görs till den högskola där du vill tillbringa första terminen.

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

Masterprogram i innovationsledning och affärsutveckling 120 hp Utbildningen behandlar innovationers natur, organisering och ledning av innovationsprocesser samt affärsutveckling med inriktning på internationella marknader. Utbildningen är väl förankrad i Högskolans forskning med inriktning på små och medelstora företag. Kurserna syftar till att du ska lära känna ekonomins och teknikens områden över ämnesgränser och kombineras med mera praktiskt inriktade kursdelar. Programmet har tre inriktningar som du väljer mellan: internationell marknadsföring, strategisk ledning eller teknisk projektledning.

Masterprogrammet i maskinteknik 120 hp Är du en innovatör? Gillar du att skapa tekniska lösningar? Har du redan en maskiningenjörsexamen eller en teknologie kandidatexamen i maskinteknik och känner att du vill ha fördjupade kunskaper för att kunna bidra till den tekniska utvecklingen? Då ska du läsa Masterprogrammet i maskinteknik. Utbildningen ges i samverkan mellan Högskolan i Halmstad, Högskolan i Skövde och Örebro Universitet. Antagning och anmälan sker via Örebro Universitet. Där finns alternativet Högskolan i Halmstad.

Övrigt Startar ht 12, helfart. Programmet ges på engelska.

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

Övrigt Startar ht 12, helfart. Programmet ges på engelska.

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 89

INGENJÖR OCH TEKNIK • Kurser

Beräkningsteknik Beräkningsmekanik 7,5 hp

Kursen ger en breddning och fördjupning av förståelsen för den klassiska mekanikens begreppsapparat och lagar för statik och dynamik, samt att kunna tillämpa dessa vid idealisering och analys av icke elementära konkreta problemställningar. Fokus är på modernt ingenjörsarbete där all modellering är inriktad mot effektiv behandling i dator. Speciell vikt läggs vid projektarbete där problemlösning inom tekniska tillämpningar understöds av det symbolhanterande programmet Mathematica. Behörighetskrav: Matematik 22,5 hp, Mekanik 7,5 hp eller motsvarande halvfart vt 13, start v. 04 Finita elementmetoden (FEM) 7,5 hp

Kursens syfte är att ge dig grundläggande kunskap och förståelse för finita elementmetodens matematiska grund, dess möjligheter och begränsningar. Målet är att du ska få förmåga att använda den som ett effektivt redskap i den framtida yrkesverksamheten som ingenjör. Speciell vikt läggs vid ett projektarbete där problemlösning inom tekniska tillämpningar stöds av kraftfulla programpaket.

Administration av operativsystem 7,5 hp

Kursen introducerar arkitekturen bakom operativsystem som Linux och UNIX. Du får chansen att lära dig att installera, administrera och felsöka i Linux. Dessutom ingår undervisning om administrationsverktyg och tjänster i ett modernt operativsystem samt enkel scriptprogrammering. Behörighetskrav: Administration av datorsystem 7,5 hp halvfart ht 12, start v. 45 (undervisningen bedrivs på engelska) Avancerad felsökning av datornätverk 7,5 hp

Datateknik

Kursen behandlar grundläggande principer och tekniker för programmering i språket Java. Du får möjlighet att lära dig lösa programmeringsproblem genom att strukturera, designa och programmera i ett objektorienterat programmeringsspråk samt att använda en del av Javas färdiga programbibliotek. Behörighetskrav: Ma B Områdesbehörighet 7 halvfart ht 12, start v. 36

Elektroteknik Elektriska drivsystem 7,5 hp

Kursen ingår i huvudområdet datorkommunikation och bygger på de tidigare kurserna Datornätverk III och IV med fördjupning på teoretiska och praktiska kunskaper om felsökning och övervakning av datornätverk. Kursen ska ge fördjupade teoretiska och praktiska kunskaper om avancerad felsökning, dokumentering, planering och underhåll av TCP/IP-nätverk med fokus på säkerhet och tillgänglighet.

I kursen behandlas komponenter och system för drift och styrning av elektriska maskiner. Elmotorer samt kraftelektroniska komponenter och kopplingar behandlas ingående. I kursen ingår laborationer där du övar drift och mätning inom området i praktiken.

Behörighetskrav: Datornätverk I – IV halvfart ht 12, start v. 36 (undervisningen bedrivs på engelska)

Elkraftsystem I, 7,5 hp

Datornätverk I, 7,5 hp

Behörighetskrav: Matematik 22,5 hp, Mekanik 7,5 hp, Hållfasthetslära 7,5 hp eller motsvarande halvfart ht 12, start v. 45

Programmering 7,5 hp

Kursen behandlar grundläggande teori för nätverk och hur dessa sätts samman. Kursen redogör för olika typer av nätverk samt utrustning och protokoll som används i dessa. Under kursen får du möjlighet att arbeta praktiskt med att konfigurera olika nätverk.

Behörighetskrav: Grundläggande elteknik på högskolenivå 7,5 hp halvfart vt 13, start v. 04

Kursen behandlar uppbyggnaden av det svenska elkraftnätet. Speciellt behandlas trefassystemet, transformatorer, elsäkerhet och lagstiftning samt överförings- och distributionsanläggningar. Beräkningar på och mätningar i trefassystemet ingår. Behörighetskrav: Grundläggande elteknik på högskolenivå 7,5 hp halvfart ht 12, start v. 45 Elkraftsystem II 7,5 hp

Administration av datorsystem 7,5 hp

Kursen behandlar datorns konstruktion och funktion, processorn samt hur datorn tolkar och representerar information. Kursen redogör för arkitekturen bakom operativsystemet Windows. Du får möjlighet att lära dig att installera, administrera, konfigurera och felsöka i Windows. Behörighetskrav: Ma B Områdesbehörighet 7 halvfart ht 12, start v. 36 (undervisningen bedrivs på engelska)

90 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013

Behörighetskrav: Ma B Områdesbehörighet 7 halvfart ht 12, start v. 36 (undervisningen bedrivs på engelska) Digital reglerteknik 7,5 hp

Målsättningen med kursen är att du ska skaffa dig förståelse för tidsdiskreta och datorstyrda system samt kunskap om hur man analyserar, syntetiserar och implementerar digitala regulatorer. Behörighetskrav: Grundkurs i reglerteknik halvfart vt 13, start v. 04, distans/internet

= Avancerad nivå

Kursen behandlar uppbyggnaden av systemet för distribution av elkraft och användandet av elkraft för energiförsörjning. Du får möjlighet att lära dig att bland annat dimensionera kablar, friledningar och skydd för både låg- och högspänningsanläggningar samt göra installationsritningar för bostäder. Behörighetskrav: Grundläggande elteknik på högskolenivå 7,5 hp Elkraftsystem I, 7,5 hp rekommenderas halvfart vt 13, start v. 14

= Distansutbildning. Träffar kan förekomma.

Kurser • INGENJÖR OCH TEKNIK

Elkraftteknik 22,5 hp

Kursen behandlar uppbyggnaden av Sveriges system för distribution och användande av elkraft. Du får chansen att lära dig att göra beräkningar på anläggningar för distribution och på elektriska drivsystem, mätningar i elkraftsystem samt att använda starkströmsföreskrifterna och SS-normerna. Behörighetskrav: Grundläggande elteknik på högskolenivå 7,5 hp halvfart ht 12, start v. 45, fortsätter vt 13

Maskinteknik Mätteknik 7,5 hp

Kursen syftar till att ge dig teoretiska och praktiska kunskaper kring ingenjörsmässiga mät-och analysmetoder. Under kursen kommer du få ta fram, analysera och tolka mätdata från avancerad utrustning samt göra ett självständigt arbete. Undervisningen omfattar föreläsningar, seminarium, laborationer och projekt. Behörighetskrav: Mekanik 7,5 hp, Matematik 22,5 hp halvfart vt13, start v.04

Produktutveckling Utveckling av nya varor och tjänster 7,5 hp

Idag ställs krav på att förnyelse och utveckling av produkter integreras till en helhet för att kunna nå ut till de användargrupper man vänder sig till. En produkt kan vara service, tjänster och/eller varor. På kursen kommer du ges möjlighet att både lära dig teori och att praktiskt utveckla en kombinerad produkt. Produkten ska vara anpassad för ett marknadsbehov och utgå ifrån ditt eget intresseområde.

som vill ha en praktisk kompetens att leda projekt eller kunna arbeta i projektform. Kursen belyser både hårda faktorer som målsättning och planering liksom mjuka faktorer som organisation och ledarskap i en projektsituation. Många upplevelsebaserade moment gör teorin levande och användbar. Grundläggande behörighet halvfart ht 12, start v. 36 halvfart vt 13, start v. 14 (undervisningen bedrivs på engelska)

Grundläggande behörighet halvfart vt 13, start v. 04 (undervisningen bedrivs på engelska)

Projektledning Projektledning och projektarbete I, 7,5 hp

Allt fler organisationer arbetar idag i projektform. Det gäller såväl offentlig som privat sektor. Men hur arbetar man egentligen i projekt? Kursen vänder sig både till samhällsvetare och tekniker

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 91

Lärare

Lärarstudent med författartalang Maria Löfgren Gustafsson avbröt juridikstudierna på Gotland och flyttade till Halmstad för att jobba. Hon blev kvar, tröttnade på jobbet och började plugga till gymnasielärare. Nu tar hon snart examen och har debuterat som författare med en roman om människans mörkare sidor.

Hon beskriver sig själv som en mycket social person som gillar att stå i centrum. När hon funderade på att börja plugga igen stod valet mellan polis och lärare, yrken där detta är bra egenskaper. – Tycker man om att berätta och förmedla saker inför en grupp åhörare så är lärarjobbet väldigt lockande. Sedan har jag alltid varit en nörd för byråkrati och pappers arbete konstigt nog. Jag gillar att planera och göra upp femveckorsscheman in i minsta detalj, säger Maria Löfgren Gustafsson. Eftersom hon bor tvärs över gatan från Högskolan sett, är lägenheten en populär plats bland de andra studenterna. Hon har engagerat sig i studentlivet, bland annat med nollningen och föreningen Frieriet (för studenter som läser fristående kurser). – Studentlivet har varit jättebra. Jag var verkligen hung rande efter socialt umgänge efter att ha jobbat några år i Halmstad och inte lärt känna så många. Jag har varit väldigt aktiv under studieåren, säger Maria Löfgren Gustafsson.

Maria Löfgren Gustafsson

Marias tips! När man pluggar är det lätt att sätta lite väl höga krav på sig själv. Det är viktigt att luta sig tillbaka ibland och bara andas.

Ålder: 28 år. Ursprungsort: Visby. Utbildning: Lärarprogrammet, inriktning svenska och psykologi. Intressen: Jag skriver musik tillsammans med min man när andan faller på, träning och mina hundar. Jag har precis börjat rita och så skriver jag på uppföljaren till ”Ensamhet”. Drömjobb: Svårt. Allra helst skulle jag vilja fortsätta med skrivandet, jag har ett helt bibliotek i huvudet som vill komma ut. Jag älskar allt som har med texter och pappersarbete att göra samtidigt som jag är översocial och vill ha många människor omkring mig. Jag vill ha ett jobb där jag kan växa som människa och hela tiden utvecklas.

Beundransvärda föreläsare Under utbildningen har hon haft stor behållning av ämnes studierna i svenska och psykologi. – Vi har haft beundransvärda personer som föreläsare. De har guldmaterial och har varit alldeles utmärkta. Den stora lärdomen i hennes personliga utveckling under åren på Högskolan är att kunna släppa de höga kraven på sig själv och att våga misslyckas för att utvecklas. För två år sedan, efter ett läsår där hon valde att läsa dubbla kurser, gick Maria Löfgren Gustafsson in i väggen, och fick panik ångestattacker med tunnelseende, illamående och overklig hetskänsla. – Jag hade varit kung över världen och lyckats med allt. På en dag fick jag benen avslagna. Jag kunde inte ens rasta hundarna och vågade knappt lämna hemmet. Jag som var världens mest sociala person, berättar hon. Hon tog tag i problemet mest på egen hand och fick ångesten under kontroll genom att läsa böcker och bloggar

92 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013

på temat panikångest. En stor del av självterapin bestod av att skriva romanen ”Ensamhet – om det inte vore för dig”. – Med skrivandet kunde jag få något annat att tänka på när skolarbetet var färdigt. När man pluggar är det lätt att sätta lite väl höga krav på sig själv. Det är viktigt att luta sig tillbaka ibland och bara andas, säger Maria Löfgren Gustafsson. Hon ser läraryrket som väldigt viktigt för samhället och anser att jobbet kräver engagemang och motivation. – Både lärarutbildningen och läraryrket kräver att du är intresserad, motiverad och anpassningsbar. Du måste vara stark i dig själv. Och det är viktigt att verkligen ta för sig och göra det bästa av praktiken, säger Maria Löfgren Gustafsson. Text: Martin Ådahl

Lärare

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 93

Lärare

”Det är roligt att se hur eleverna utvecklas” Att Sebastian Sandquist skulle bli lärare var inget han hade tänkt sig från början. Det var först när han var arbetslös och fick möjlighet att praktisera inom skolan, som han fick upp ögonen för att jobba med barn och ungdomar. – Då upptäckte jag hur roligt det var att jobba med människor, framför allt med barn, säger Sebastian Sandquist.

Efter att ha varit arbetslös jobbade Sebastian Sandquist som lärarvikarie på olika skolor i Falkenberg innan han sökte till lärarutbildningen på Högskolan i Halmstad. Efter examen i januari 2011 fick han en termins vikariat på en lågstadieskola, innan han fick fast anställning som fritidspedagog på resursskolan Kompassen i Falkenberg. – Vi jobbar med elever som har svårt att klara sin situa tion i skolan, ofta beroende på sociala svårigheter. Många kan till exempel vara utåtagerande, aggressiva eller inåt vända, berättar Sebastian Sandquist. Sebastian Sandquist åker ut till olika skolor i kommu nen för att hjälpa elever att klara sin skolgång och att kunna gå i en vanlig klass. – Det är skitkul och är ett väldigt varierande jobb. När man jobbar med barn vet man aldrig vad som ska hända. Det är också roligt och givande att vara med och se hur eleverna utvecklas, och förhoppningsvis även vara med och förhindra att de hamnar snett senare i livet, säger han. När Sebastian Sandquist läste till lärare på Högskolan i Halmstad fick han lära sig flera saker som är bra att tänka på när man jobbar med barn. – Till exempel att man måste se alla elever som olika individer, och att man ska vara uppmärksam på var varje elev befinner sig i sin kunskapsutveckling, säger han.

Skriva omdömen I utbildningen fick han också lära sig att skriva omdömen, individuella utvecklingsplaner och vad man ska tänka på när man undervisar i olika ämnen, såsom matematik eller läs- och skrivinlärning. Det ingick även praktik, eller så kallad verksamhetsförlagd utbildning, då han och klass kamraterna fick möjlighet att komma ut på skolor och förskolor för att delta i lärarnas arbete. Lärarna på Högskolan i Halmstad var något av det bästa under studietiden, tycker Sebastian Sandquist. – De var väldigt kunniga och engagerade.

94 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013

Han tycker att det är bra att större delen av lärarutbild ningen är samlad på ett ställe. Dessutom finns det mesta man kan tänkas behöva på Högskolans campus, såsom bibliotek, restaurang och kafé. Det är också nära till stan och lätt att ta sig till Högskolan från stationen. Sebastian Sandquist är väldigt nöjd med sitt val av utbildning och känner att han har hittat rätt i sitt yrkesval. – Jag kommer nog att stanna inom skolan, säger han. Text: LINDA LUNDELL

personligt!

Sebastian Sandquist

Det är skitkul och väldigt varierande. När man jobbar med barn vet man aldrig vad som ska hända.

Ålder: 27 år. Hemort: Falkenberg. Bor: Lägenhet i centrala Falkenberg. Sysselsättning: Fritidspedagog på resursskolan Kompassen i Falkenberg. Utbildning: Lärarprogrammet på Högskolan i Halmstad. Familj: Flickvän, mamma, pappa, två yngre bröder. Intressen: Umgås med kompisar, titta på sport. Drömjobb: Att arbeta med barn och ungdomar inom skolan.

Lärare

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 95

Lärare • Program

Utbildningen har en nära koppling till verksamheten vid skolor och förskolor.

Lärarutbildning Som student på lärarprogrammet på Högskolan i Halmstad möter du varierande former av undervisning och examination. Den nära kopplingen till verksamheten vid skolor och förskolor löper som en röd tråd genom utbildningen. Vårt mål är att ge dig ett bra mottagande och hög kvalitet på utbildningen. Skolan är en föränderlig värld och många krav ställs både på skolans lärare och på lärarutbildningen. Vi har sett till att den nya utbildningen ger de redskap och förutsättningar som motsvarar nya krav som kommer att ställas på blivande lärare.

Högskolan i Halmstad erbjuder följande utbildningar för dig som vill bli lärare:

• Förskollärare 210 hp • Grundlärare (åk F–3) 240 hp • Grundlärare (åk 4–6) 240 hp • Ämneslärare (åk 7–9) 270 hp • Ämneslärare (gymnasieskolan) 300 hp Utbildningens innehåll

Lärarutbildningen består av tre integrerade delar: • Utbildningsvetenskaplig kärna (UVK) • Ämnesstudier (eller förskolepeda gogiska ämnen) • Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)

UVK är obligatoriskt för alla blivande lärare och innehåller kunskapsområden som är centrala för läraryrket. Omfatt ningen och innehållet på ämnesstudierna beror på vilken lärarutbildning du väljer att gå. VFU är en viktig del av utbildningen. Under VFU:n får du möjlighet att med verka i det pedagogiska arbetet på skolor och förskolor och även delta i lärares övriga arbetsuppgifter. VFU:n integreras både i UVK och i ämnesstudierna. Ut gifter i samband med VFU, exempelvis resekostnader, står du själv för.

Studier utomlands

Lärarutbildningen har ett internationellt nätverk vilket gör det möjligt för dig som student att förlägga delar av din utbild ning på universitet och högskolor utom lands. Exempel på länder där våra stu denter har studerat de senaste åren är England, Spanien, Turkiet och Austra lien.

Utbildningens innehåll

Utbildningsvetenskaplig kärna (UVK)

Förskollärare 210 hp sidan 97

Ämnesstudier (eller förskolepedagogiska ämnen)

Grundlärare (åk F–3) 240 hp sidan 97

Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)

Grundlärare (åk 4–6) 240 hp sidan 98 Ämneslärare (åk 7–9) 270 hp sidan 98 Ämneslärare (gymnasieskolan) 300 hp sidan 99 Kurs i handledning för VFU-lärare 7,5 hp sidan 99

96 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013

Program • Lärare

Vårt mål är att ge dig ett bra mottagande och hög kvalitet på utbildningen.

Förskollärarutbildning 210 hp Studierna omfattar 3,5 år och vänder sig till dig som vill arbeta i förskolan. Utbildningen har följande innehåll: Utbildningsvetenskaplig kärna (UVK) 60 hp

Kurserna behandlar bland annat samtida perspektiv på barns lärande och utveck ling, förskolans plats i samhället, dokumentation och värdering, pedagogiskt ledarskap, specialpedagogik och utvecklingsarbete.

Behörighetskrav Se www.hh.se/lararutbildning

Mer information Utbildningsledare förskollärarutbildning Marie-Heléne Zimmerman Nilsson tel. 035-16 73 36 marie-helene.zimmerman_nilsson@hh.se

Startar

Förskolepedagogiska ämnen 120 hp

Ht 2012, helfart

Du läser kurser som handlar om barns utveckling och lärande, till exempel barn domens villkor, lek och lärande, språkutveckling, matematik, naturvetenskap, estetiska lärprocesser, sociala relationer och media. Du väljer också en valfri för djupning om 7,5 hp och skriver ett examensarbete om 15 hp.

Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se

Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) 30 hp

VFU integreras både i UVK och i de förskolepedagogiska ämneskurserna. Examen

Förskollärarexamen, grundnivå, 210 hp.

Grundlärarutbildning (åk F–3) 240 hp Studierna omfattar 4 år och vänder sig till dig som vill arbeta i förskoleklass och i grundskolans årskurs 1–3. Utbildningen har följande innehåll: Utbildningsvetenskaplig kärna (UVK) 60 hp

Behörighetskrav Se www.hh.se/lararutbildning

Mer information

Kurserna behandlar bland annat läraruppdraget, didaktiska perspektiv, ledarskap, bedömning och betygssättning, lärandeteorier, utvecklingsarbete samt vetenskaps teori och metod.

Utbildningsledare grundlärarutbildning Ann-Christine Wennergren tel. 035-16 79 22 anki.wennergren@hh.se

Ämnesstudier 150 hp

Startar

Du läser kurser i svenska, matematik, engelska, samhällsorientering och natur orientering. Du skriver två examensarbeten om 15 hp vardera inom två av de ämnen som ingår i utbildningen. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) 30 hp

Ht 2012, helfart Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se

VFU integreras både i UVK och i ämnesstudierna. Examen

Grundlärarexamen med inriktning på arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1– 3, avancerad nivå, 240 hp

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 97

Lärare • Program

många krav ställs både på skolans lärare och på lärarutbildningen.

Grundlärarutbildning (åk 4–6) 240 hp Studierna omfattar 4 år och vänder sig till dig som vill arbeta i grundskolans årskurs 4–6. Utbildningen har följande innehåll:

Behörighetskrav

Utbildningsvetenskaplig kärna (UVK) 60 hp

Mer information

Kurserna behandlar bland annat läraruppdraget, didaktiska perspektiv, ledarskap, bedömning och betygssättning, lärandeteorier, utvecklingsarbete samt vetenskaps teori och metod.

Se www.hh.se/lararutbildning

Utbildningsledare grundlärarutbildning Ann-Christine Wennergren tel. 035-16 79 22 anki.wennergren@hh.se

Ämnesstudier 150 hp

Du läser kurser i svenska, matematik och engelska om 30 hp vardera. Du väljer sedan att läsa en kurs om 30 hp i idrott och hälsa, naturvetenskap och teknik eller estetiska lärprocesser. I utbildningen ingår två examensarbeten om 15 hp vardera inom två av de ämnen som ingår i utbildningen. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) 30 hp

Startar Ht 2012, helfart Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se

VFU integreras både i UVK och i ämnesstudierna. Examen

Grundlärarexamen med inriktning på arbete i grundskolans årskurs 4–6, avancerad nivå, 240 hp.

Ämneslärarutbildning (åk 7–9) 270 hp Studierna omfattar 4,5 år och vänder sig till dig som vill arbeta i grundskolans årskurs 7–9. Utbildningen har följande innehåll:

Behörighetskrav

Utbildningsvetenskaplig kärna (UVK) 60 hp

Mer information

Kurserna behandlar bland annat läraruppdraget, didaktiska perspektiv, ledarskap, bedöm ning och betygssättning, lärandeteorier, utvecklingsarbete samt vetenskapsteori och metod. Ämnesstudier 180 hp

Se www.hh.se/lararutbildning

Utbildningsledare ämneslärarutbildning Pernilla Nilsson tel. 035-16 77 68 pernilla.nilsson@hh.se

I utbildningen ingår tre ämnen. Ämne 1 omfattar 90 hp, ämne 2 och ämne 3 omfattar 45 hp. Du skriver två examensarbeten om vardera 15 hp inom ämne 1 och 2.

Startar

Du kan välja mellan följande ämnen: svenska  engelska  historia  samhällskunskap  religionsvetenskap  biologi  fysik  kemi  idrott och hälsa och om erforderliga beslut fattas även matematik.

Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se

Läs mer på www.hh.se/lararutbildning för att se vilka ämnen som kan vara huvudämnen och hur ämnena kan kombineras. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) 30 hp

VFU integreras både i UVK och i ämnesstudierna. Examen

Ämneslärarexamen med inriktning på arbete i årskurs 7–9, avancerad nivå, 270 hp.

98 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013

Ht 2012, helfart

Program • Lärare

den nya utbildningen ger dig rätt redskap och förutsättningar.

Ämneslärarutbildning (gymnasieskolan) 300 hp Studierna omfattar 5 år och vänder sig till dig som vill arbeta i gymnasieskolan. Utbildningen har följande innehåll: Utbildningsvetenskaplig kärna (UVK) 60 hp

Kurserna behandlar bland annat läraruppdraget, didaktiska perspektiv, ledarskap, bedömning och betygssättning, lärandeteorier, utvecklingsarbete samt vetenskaps teori och metod.

Behörighetskrav Se www.hh.se/lararutbildning

Mer information Utbildningsledare ämneslärarutbildning Pernilla Nilsson tel. 035-16 77 68 pernilla.nilsson@hh.se

Startar Ht 2012, helfart

Ämnesstudier 210 hp

I utbildningen ingår två ämnen där ämne 1 omfattar 120 hp och ämne 2 omfattar 90 hp. Du skriver två examensarbeten om vardera 15 hp i respektive ämne.

Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se

Du kan välja mellan följande ämnen: svenska  engelska  historia  samhällskunskap  religionsvetenskap  naturkun skap och om erforderliga beslut fattas även matematik samt idrott och hälsa. Läs mer på www.hh.se/lararutbildning för att se vilka ämnen som kan vara huvud ämnen och hur ämnena kan kombineras. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) 30 hp

VFU integreras både i UVK och i ämnesstudierna. Examen

Ämneslärarexamen med inriktning på arbete i gymnasieskolan, avancerad nivå, 300 hp.

Övrig utbildning – lärare

Kurs i handledning för VFU-lärare 7,5 hp Kursen vänder sig till VFU-lärare och andra som vill utveckla sin roll som hand ledare. Innehållet består av olika handledningsstrategier, handledningssamtal, bedömning av lärarstudenters VFU, olika sätt att se på kunskap samt lärande i relation till styrdokument. Exempel ges från praxisnära forskning. Behörighetskrav

Lärarexamen eller motsvarande. Kvartsfart

Start ht 2012 (start v. 40 2012 och slut v. 12 vt 2013).

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 99

NATURVETENSKAP, MILJÖ OCH MATEMATIK

Rätt kemi ger både jobb och kärlek På Högskolan i Halmstad hittade Karl Jansson både kärleken och rätt utbildning. Nu är han inne på sista året och har redan blivit erbjuden två jobb som miljöinspektör.

– Jag har tackat nej till båda jobben, eftersom jag har praktiken och examensarbetet kvar. Det finns en bra arbetsmarknad inom miljö- och hälsoskydd. Detta är ett av skälen till att jag valde programmet, säger Karl Jansson. Praktiken ska han göra på miljö- och hälsoskyddskontoret i Klippans kommun och i samband med det flyttar han och flickvännen till Landskrona. Just nu bor de i en lägenhet bara några hundra meter från Högskolan och njuter av studentlivet. – Jag trivs jättebra. Det är som ett äventyr hela tiden, med både upp- och nedgångar. De lite jobbigare perioderna vägs upp av att det sedan blir väldigt mycket roligare, säger Karl Jansson. Efter gymnasiet gjorde han först lumpen i Skövde och jobbade sedan som städare i Jönköping innan det var dags att söka vidare. Valet föll på Högskolan i Halmstad. – Jag hade vänner som läste här och tyckte att det var en fin högskola. Halmstad på sommaren är jättehärligt. Jag gillar västkusten så det ligger bra geografiskt, säger Karl Jansson.

Allt är kemi Utbildningens upplägg ger frihet att välja fördjupning inom olika områden och Karl Jansson har valt att inrikta sig på kemi. Målet är att arbeta med miljö- och hälsoskydd eller med kemiinspektion mot företag. – Jag märkte först under utbildningen att kemi är roligt. Allt runt omkring oss är kemi och inom miljöarbete är kemi väldigt viktigt. Det är mycket beräkningar, vilket jag gillar och det ger förståelse för omvärlden, säger Karl Jansson. Redan under den första terminen var studenterna ute på en kortpraktik, som Karl Jansson gjorde på miljö- och hälsoskyddskontoret i Essunga. – Det var bra för att få en känsla för yrket. Jag kunde inte så mycket men jag såg hur jobbet fungerade och det kändes rätt, säger Karl Jansson.

100 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013

Karl tipsar! Det finns en bra arbetsmarknad inom miljö- och hälsoskyddsområdet.

KARL JANSSON Ålder: 23 år. Ursprungsort: Nossebro, utanför Trollhättan. Utbildning: Miljö- och hälsoskydd. Intressen: Träning och då framförallt orientering som jag både tränar och tävlar i. Annars ägnar jag en del tid vid datorn och lyssnar på mycket musik. Drömjobb: Miljöminister och då förhoppningsvis kunna göra ett bättre jobb : ).

Under det första året svetsades klassen samman, mycket tack vare nollningen, men även genom undervisningen som har mycket inslag av projekt och exkursioner.

Resa till Öland – Vi har varit ute vid havet för att kolla klipporna och vegetationen eller samla markprover. Vi åkte också till Öland hela klassen under några dagar, vilket var jätteroligt. Vi kollade på fåglar och växter och lärde känna varandra, säger Karl Jansson. Innan han började på Högskolan var han lite orolig för att studierna skulle vara för svåra. – Jag trodde att man måste ha högsta betyg för att klara högskolan. Jag hade inga toppbetyg från gymnasiet men det har gått jättebra. Man läser inte så många kurser samtidigt och kan verkligen fokusera på det man gör, säger Karl Jansson. Text: Martin Ådahl

NATURVETENSKAP, MILJÖ OCH MATEMATIK

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 101

NATURVETENSKAP, MILJÖ OCH MATEMATIK

Att våga ändra livets gång Ljiljana Markovic och hennes man sade upp sig från sina fasta jobb i Anderstorp, sålde huset och flyttade till Halmstad för att studera på Högskolan. Vännerna tyckte att de var galna som lämnade tryggheten, men för Ljiljana var detta det bästa som kunde hända.

Paret Markovic jobbade i olika skift på en industri och träffades bara på helgerna. – När jag började studera fick jag mer tid för mig själv, mina barn och min man. Vem bryr sig om pengar om du inte kan vara med dina närmaste? Du kan köpa en massa prylar men det skapar inte lycka. Jag är lycklig när jag är med min familj och vi gör något tillsammans, säger Ljiljana Markovic. Samma år som flytten till Halmstad opererades hon i ryggen, eftersom hon annars hade riskerat att bli förlamad

Personligt!

Ljiljana Markovic

Många i klassen valde att jobba med elitidrottare, men jag ville hjälpa vardagsmänniskorna.

Ålder: 39 år. Ursprungsort: Kom från Serbien till Sverige 1995. Bor: Halmstad. Utbildning: Biomedicin, inriktning fysisk träning. Arbetar: Inom äldrevården på Attendo Care. Intressen: Jag har ett brinnande intresse för sundare livsstil och för bättre hälsa. Jag tränar på Actic två – tre gånger i veckan. På fritiden gillar jag att umgås med min lilla familj och vänner samt laga god näringsrik mat. Jag försöker balansera mitt privata liv med min arbetskarriär. Drömjobb: I stort sett gillar jag allt som handlar om friskvård och rehabilitering och för mig är det självklart att jobba inom friskvård och rehabilitering, det är verkligen ett drömjobb där jag kan fortsätta jobba både med mig själv och med att hjälpa andra.

på grund av en ovanlig skelettsjukdom. Sjukdomen var en viktig orsak till att hon valde att läsa programmet Biomedicin med inriktning fysisk träning. – Första tanken var att hjälpa mig själv och nu när jag är färdig med utbildningen vill jag hjälpa andra. Det var ett perfekt program för mig. Jag lärde mig hur kroppen fungerar och hur man kan jobba för att hjälpa såväl friska som sjuka. Att jobba med människor är drömmen för mig.

Jobbade extra inom vården Eftersom sjukdomen kan göra det svårt att sitta länge i samma position fick Ljiljana Markovic stöd och resurser på Högskolan genom Skrivpunkten, där hon bland annat kunde använda ergonomiska stolar för att orka läsa och skriva. – På Högskolan i Halmstad finns alla möjligheter som en student behöver. Om du är en helt frisk student har du många möjligheter och aktiviteter via Kåren. Men det finns också resurser för de studenter som behöver lite stöd och hjälp, säger Ljiljana Markovic. Hon gjorde sitt examensarbete i samarbete med det kommunala bostadsbolaget HFAB. Projektet gick ut på att aktivera långtidssjukskrivna och långtidsarbetslösa med friskvård. – Många i klassen valde att jobba med elitidrottare men jag ville hjälpa vardagsmänniskorna. Det var väldigt härligt och givande, säger Ljiljana Markovic. Parallellt med studierna har hon jobbat extra inom äldre vården och i dag efter examen arbetar hon på ett vårdföretag. – På sikt så vill jag inrikta mig mer på arbetslivsinriktad rehabilitering, alternativt att arbeta med både personal och kunder, säger Ljiljana Markovic. Hennes man, som studerade till energiingenjör på Högskolan i Halmstad, arbetar nu som driftsledare. Familjen trivs i Halmstad och med sitt nya liv. – Man ska inte vara rädd för att börja ett nytt liv. Man ska våga! Det är jätteviktigt. Allt som händer, både positivt och negativt, har sin mening och kan leda till något gott, säger Ljiljana Markovic. Text: Martin Ådahl

102 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013

NATURVETENSKAP, MILJÖ OCH MATEMATIK

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 103

NATURVETENSKAP, MILJÖ OCH MATEMATIK • Program

Vill du veta hur den mänskliga kroppen påverkas av olika faktorer?

Biomedicin – inriktning fysisk träning 180 hp Är du intresserad av träning? Vill du veta hur den mänskliga kroppen påverkas av träning? Hur vi ska träna för att må bra eller prestera bättre? Om du svarat ja på ovanstående frågor, då är detta program något för dig! Utbildningens syfte är att skapa en förståelse för människokroppen och hur den påverkas av olika faktorer. Du fördjupar dina kunskaper om kroppens uppbyggnad och funktion, dess begränsningar och förmåga till rörelse. Hälsa, kost, coachning och fysisk prestation är andra ämnen som står på ditt schema. Tyngdpunkten under utbildningen ligger på rörelseapparaten, det vill säga muskler, skelett, leder och nerver. Du studerar de organsystem som direkt eller indirekt är viktiga för fysisk prestation. För att få ett helhetsperspektiv på kroppens funktion läser du även andra angränsande ämnen. Under dina studier genomför du både teoretiska och praktiska moment. Exempelvis genomförs delar av kurserna i laborationslokaler, i idrottshall och i gym på Högskolans campus. Under utbildningen gör du även en praktikperiod inom

någon träningsverksamhet, samt ett teoretiskt och praktiskt examensarbete inom ämnesområdet. Vi samarbetar med olika företag och organisationer inom branschen för att du ska få möjlighet att knyta värdefulla kontakter redan under din studietid. Utbildningen ger dig även möjlighet att ta licens som fystränare eller personlig tränare. Utbildningen passar dig som uppskattar ett aktivt liv och som i framtiden vill arbeta med människor, såväl enskilt som i grupp. Examen

Kandidatexamen.

eller om du i stället under ditt tredje år vill skriva ett examensarbete alternativt läsa valfria kurser utomlands. Arbetsområden

Utbildningens målsättning är att ge dig en bra grund för arbete inom fältet träning och hälsa. Efter utbildningen kan du arbeta som fystränare av olika slag, för idrottare eller som personlig tränare. Du kan också välja att arbeta med träningsutbildningar, träningsprodukter eller som projektkoordinator. Behörighetskrav

Nk B (alt. Fy A, Bi A, Ke A), Ma B. Områdesbehörighet 16. Övrigt

Startar ht 12, helfart. Vissa kurser inom programmet kan komma att ges på engelska.

Studier utomlands

Mer information

Högskolan har utbyte med ett antal utländska lärosäten. Du väljer själv om du under andra året vill söka en utbytesplats

Programansvariga Eva Strandell och Jennie Maley tel. 035-16 74 22 Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se

Programmets innehåll

År 1 Människa och hälsa – en ämnesintroduktion 7,5 hp Nutrition I, 7,5 hp Rörelseapparatens anatomi I, 7,5 hp Rörelseapparatens anatomi II 7,5 hp Humanfysiologi 7,5 hp Idrottsfysiologi 7,5 hp Träningslära I, 7,5 hp Rörelseapparatens skador och sjukdomar 7,5 hp

104 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013

www.hh.se/utbildning År 2 Rörelse-och funktionsanalys inriktning fysisk träning 7,5 hp Idrott med funktionsnedsättning 7,5 hp Pedagogiskt ledarskap och coachning 7,5 hp Träningslära II 7,5 hp Psykologi inriktning idrott 15 hp Tillämpad Nutrition 7,5 hp Biomekanik inom träning 7,5 hp År 3 Gym-, idrotts-, tränarpraktik 7,5hp Ergonomi 7,5 hp

Entreprenörskap inom hälsobranschen 7,5hp Vetenskapsteori och metod 7,5 hp Examensarbete/kandidaturuppsats 15 hp Fysiologiska och biomekaniska mätmetoder 7,5 hp Idrottsnutrition 7,5 hp Reservation för ändringar.

Program • NATURVETENSKAP, MILJÖ OCH MATEMATIK

var med och påverka miljöarbetet!

Miljö- och hälsoskydd 180 hp Tycker du att miljö- och hälsoskyddsfrågor är viktiga? Vill du vara med och påverka miljöarbetet och vara en bidragande faktor till ett hållbart samhälle? På Miljö- och hälsoskyddsprogrammet får du teoretisk och praktisk träning inom miljöskydd, djurskydd, livsmedelssäkerhet och hälsa. Det handlar i grunden om hur vi ska kunna skydda och bevara vår miljö och vår hälsa från alla de risker och miljöhot som vi utsätts för. Målet med utbildningen är att du ska få nödvändiga kunskaper och praktisk träning för att kunna arbeta professionellt med miljö- och hälsoskyddsfrågor. Du börjar med att läsa grundläggande kurser inom biologi, miljövetenskap och kemi. Längre fram fördjupas kunskaperna och du ges en större valfrihet bland kurserna. Du kan välja mellan tre olika spår där du väljer kurser som inriktar sig mot antingen djurskydd, livsmedel eller miljöskydd. Dessa spår gör det möjligt för dig att specialisera dig inom just ditt intresseområde. Stor vikt läggs även på kurser som miljökonsekvensbeskrivning, tillämpad miljörätt och förvaltning för att förbereda inför ett arbete som miljö- och hälsoskyddsinspektör, där tillämpning av lagstiftning är en viktig del av inspektörsarbetet. Många av programmets kurser har

praktiska inslag. Du kommer att laborera, skriva uppsatser och göra studiebesök. Du får även lyssna på gästföreläsningar av yrkesverksamma inom miljö- och hälsoskydd. Du ges också möjlighet att genomföra praktik på ett miljö- och hälsoskyddskontor under utbildningen. Utbildningen avslutas med ett examensarbete som du får möjlighet att ställa ut och visa upp för allmänheten och intresserade verksamhetsutövare genom Högskolans mässa UTEXPO.

År 2 Allmän kemi 15 hp Organisk kemi 7,5 hp

Arbetsområden

Efter utbildningen har du möjlighet att arbeta som miljö- och hälsoskyddsinspektör. Du kan arbeta på miljö- och hälsoskyddskontor i en kommun eller inom djurskydd på en länsstyrelse. Du kommer att ha en bredd som gör dig lämplig för såväl inspektörsrollen som miljösamordnare, miljöledare eller utredare. Behörighetskrav

Nk B (alt. Fy A, Bi A, Ke A), Ma C. Områdesbehörighet 3. Övrigt

Examen

Kandidatexamen. Studier utomlands

Vi ser gärna att du läser delar av din utbildning utomlands eftersom mycket miljöarbete sker som internationella samarbeten, inom EU och på global nivå. Det finns särskilda utbytesprogram med universitet i flera länder. Ämnet lämpar sig väl för ett examensarbete i ett utveck-

Startar ht 12, helfart. Programmet ger behörighet till studier på magisternivå samt möjlighet att läsa påbyggnadskurser.

Mer information Programansvariga Anna Hansson och Sylvia Waara 035-16 72 63 miljo_halsoskydd@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se

Programmets innehåll

År 1 Mark och vatten 7,5 hp Miljövetenskap 15 hp Kemi baskurs 7,5 hp alt. Miljöekonomi 7,5 hp LCA och andra verktyg för miljöstyrning 7,5 hp Förnybar energi 7,5 hp Zoologisk fysiologi 7,5 hp Ekologi 7,5 hp

lingsland. Du kan då söka ett av Högskolans MFS-stipendier.

Biokemi 7,5 hp Analytisk kemi 7,5 hp Miljömedicin 7,5 hp Miljökemi 7,5 hp Ledningssystem för miljö och kvalitet 7,5 hp År 3 Djurskydd, 7,5 hp alt. Miljökemi – industriella processer 7,5 hp alt. Livsmedelshygien 7,5 hp Tillämpad miljörätt 7,5 hp Miljöskyddsteknik – vatten och mark 7,5 hp

www.hh.se/utbildning

Förvaltning och kommunikation 7,5 hp Miljökonsekvensbeskrivning 7,5 hp alt. Djurskydd II 7,5 hp Miljöriskbedömning 7,5 hp alt. Livsmedelskemi 7,5 hp Examensarbete inom miljö- och hälsoskydd 15 hp Reservation för ändringar.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 105

NATURVETENSKAP, MILJÖ OCH MATEMATIK • Program

du kan arbeta med planering och genomförande av miljöåtgärder

Miljöstrateg 180 hp Vill du ha en strategisk och drivande roll i arbetet med miljöfrågor för att bidra till att skapa ett hållbart samhälle? Vill du skaffa dig kunskap och förmåga att leda, planera och utföra aktuella miljöprojekt? Som miljöstrateg väntar många intressanta och varierade uppdrag och miljöutmaningar.

Det finns särskilda utbytesprogram med universitet i flera länder. Ämnet lämpar sig väl för ett examensarbete i ett utvecklingsland. Du kan då söka ett av Högskolans MFS-stipendier. Arbetsområden

Ett hållbart miljövänligt samhälle ligger i allas intresse. Intressanta arbetsmöjligheter väntar dig som blivande miljöstrateg. Du kommer att mötas av stora lokala och globala utmaningar. Du börjar med att läsa grundläggande kurser inom biologi, miljövetenskap och kemi. Längre fram fördjupas kunskaperna och du läser kurser inom projektledning och miljökommunikation för att förbereda dig inför arbetet som miljöstrateg. Stor vikt läggs även på kurser så som Miljökemi – industriella processer och Miljöskyddsteknik – vatten och mark för att ge kunskaper om industriellt miljöarbete och hur dess miljöpåverkan kan minskas. Du läser även tillämpad miljörätt för att få kunskap om de lagar som gäller för miljöarbete. Viktiga moment under din utbildning är att träna och utveckla kritiskt tänkande och förmåga att analysera miljöfrågor.

Detta för att du ska få förståelse för hur allt i miljön hänger ihop. Många av programmets kurser har praktiska inslag i form av studiebesök och gästföreläsningar av yrkesverksamma inom miljöområdet. Du ges också möjlighet att genomföra en praktik inom miljövetenskap under utbildningen. Utbildningen avslutas med ett examensarbete som du får möjlighet att ställa ut och visa upp för allmänheten och intresserade verksamhetsutövare genom Högskolans mässa UTEXPO.

Som miljöstrateg kan du medverka till att både ta fram underlag och genomföra beslut och åtgärder på olika nivåer och sektorer i samhället. Utbildningens bredd möjliggör arbete både inom näringsliv och inom offentlig sektor. Du kan arbeta med miljövårdande insatser eller med miljöstrategier på enskilda arbetsplatser.

Examen

Övrigt

Kandidatexamen.

Startar ht 12, helfart. Programmet ger behörighet till studier på magisternivå.

Studier utomlands

Vi ser gärna att du läser delar av din utbildning utomlands eftersom mycket miljöarbete sker som internationella samarbeten, inom EU och på global nivå.

Programmets innehåll

År 1 Mark och vatten 7,5 hp Miljövetenskap I, 15 hp Förnybar energi 7,5 hp Kemi baskurs 7,5 hp alt. Miljöekonomi 7,5 hp LCA och andra verktyg för miljöstyrning 7,5 hp Zoologisk fysiologi 7,5 hp Ekologi 7,5 hp År 2 Allmän kemi 15 hp Organisk kemi 7,5 hp

106 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013

Biokemi 7,5 hp Projektledning 7,5 hp Miljömedicin 7,5 hp Miljökemi 7,5 hp Ledningssystem för miljö och kvalitet 7,5 hp År 3 Miljökemi – industriella processer 7,5 hp Tillämpad miljörätt 7,5 hp Miljöskyddsteknik – vatten och mark 7,5 hp GIS med naturvårdsinriktning 7,5 hp Miljökommunikation 7,5 hp

Behörighetskrav

Nk B (alt. Fy A, Ke A, Bi A), Ma C. Områdesbehörighet 3.

Mer information Programansvarig Anna Hansson och Sylvia Waara 035-16 72 63 miljostrateg@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Miljökonsekvensbeskrivning 7,5 hp Examensarbete inom miljövetenskap 15 hp Reservation för ändringar.

Program • NATURVETENSKAP, MILJÖ OCH MATEMATIK

få kunskap om hur naturen fungerar och hur vi ska skydda de värden som den ger.

Naturvård och artmångfald 180 hp Det finns flera miljoner arter av växter, djur, svampar och alger på jorden och många fler står att upptäcka. Denna rika mångfald försvinner i allt snabbare takt genom människans aktiviteter. Idag, mer än någonsin, behöver vi utbilda en ny generation biologer som aktivt kan delta i arbetet att rädda jordens mångfald. Vill du bidra så är det här rätt utbildning för dig!

kurser, främst inom Erasmusprogrammet. En annan möjlighet är att du gör ditt examensarbete utomlands på ett universitet med vilket Högskolan har forskningsutbyte. Arbetsområden

Det är först när vi förstår arternas roll i naturen som vi kan börja förstå hur naturen fungerar. Biologer med en hög artkunskap behövs nu och i framtiden och det kan bli ditt yrke om du läser detta program. Ingående expertis tar en hel livstid att uppnå, men alla grunderna får du hos oss. Utbildningen erbjuder dig en bred grund i biologiämnet, från cellbiologi och fysiologi till systematik. Vårt fokus ligger på ekosystem, ekologi och naturvård. Du studerar bland annat arter och artsamhällen i olika miljöer och näringsvävar. Du lär dig även att arbeta med Geografiska InformationsSystem (GIS) och har möjlighet att bli skicklig på att kommunicera frågor om biologisk mångfald, naturskydd och miljöförändringar. Högskolan har ett fantastiskt geografiskt läge mellan hav, jordbruk, sanddyner och skog. Avstånden är korta till en mängd olika naturtyper.

Under utbildningen studeras successivt mer avancerad artbestämning vilket en van inventerare behöver i sitt arbete. På våra fördjupningskurser undersöks bland annat ekologin i vattenmiljöer, senaste rönen inom evolutionsforskningen samt bevarandebiologi. Vissa kurser ges på engelska och många utbytesstudenter läser hos oss. Utbildningen avslutas med ett examensarbete kopplat till aktuella forskningsprojekt eller i samarbete med någon extern aktör; en länsstyrelse, en kommun eller ett konsultföretag i biologibranschen. Examen

Kandidatexamen.

Som artkunnig naturvårdsbiolog kan du arbeta som egenföretagande artexpert, inventerare och liknande och arbeta med många aspekter av miljöövervakning och naturvård. Du kan förstås även arbeta på länsstyrelser, kommuner och statliga myndigheter såsom Naturvårdsverket. Vissa biologer arbetar även som naturguider, reservatsföreståndare, natur-/viltvårdare, zooparkskötare, med mera. Det är även vanligt att stanna kvar i universitetsvärlden som forskare. Behörighetskrav

Nk B (alt. Bi A, Ke A, Fy A), Ma C. Områdesbehörighet 3. Övrigt

Studier utomlands

Vi uppmuntrar till studier utomlands, fördelaktigast under senare delen av programmet. Vi har avtal med flera universitet/högskolor som erbjuder lämpliga

Startar ht 12, helfart. Programmet ger behörighet till Magisterprogram i tillämpad miljövetenskap.

Mer information Programmets innehåll

År 1 Fältbiologi, biodiversitet och evolution 7,5 hp Mark och vatten 7,5 hp Naturvård och naturaliesamlingar 7,5 hp Kemi bas 7,5 hp Cellbiologi 7,5 hp Zoologisk fysiologi 7,5 hp Systematik och morfologi 7,5 hp Ekologi 7,5 hp År 2 Landskapsekologi 7,5 hp Mikrobiologi och genetik 7,5 hp Botanik – fysiologi och anatomi 7,5 hp GIS med naturvårdsinriktning 7,5 hp

Taxonomi och fylogeni 7,5 hp Zoologisk och botanisk evolution 7,5 hp Ekologi – vattnet och landskapet 15 hp År 3 Ekologi och vård av kustnära miljöer 15 hp Biodiversitet 15 hp Viltbiologi I, 7,5 hp Viltbiologi II 7,5 hp Examensarbete i biologi 15 hp Valbar kurs: Praktik i biologi 7,5 hp Faunistik-svenska djur 7,5 hp

Programansvarig Göran Sahlén tel. 035-16 73 98 naturvard@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning Kurs utanför terminstid Floristik och faunistik 7,5 hp Reservation för ändringar.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 107

NATURVETENSKAP, MILJÖ OCH MATEMATIK • Påbyggnad

Påbyggnadstermin – djurskydd 30 hp Detta är en påbyggnad för dig som läst en kandidatutbildning med inriktning miljöoch hälsoskydd och vill arbeta med djurskyddsfrågor som djurskyddsinspektör eller inom privat sektor. Terminen innehåller kurser som ger dig möjlighet att både fördjupa och bredda dina kunskaper inom djurskydd med inriktning på djurens behov och beteende. Utbildningen innefattar även en kurs som behandlar foder, livsmedel och miljö i lantbruk samt tvärvillkoren. Fördjupningsprojektet inom djurskydd ger dig möjlighet att fördjupa dig ytterligare inom ett speciellt område.

Påbyggnadstermin – livsmedelshygien 30 hp Detta är en påbyggnad för dig som läst en kandidatutbildning med inriktning på miljöoch hälsoskydd, och vill arbeta med livsmedelsfrågor, antingen som livsmedelsinspektör eller inom privat sektor. Terminen innehåller en fördjupande kurs i livsmedelshygien, en grundläggande kurs i nutrition samt en kurs i livsmedelskemi, som bland annat behandlar förändringar i livsmedel vid olika påverkan. Fördjupningsprojektet inom livsmedelshygien ger dig möjlighet att fördjupa dig inom ett speciellt område.

Magisterprogram i biomedicin inriktning fysisk träning och prestation 60 hp Detta magisterprogram inom idrottsfysiologi och biomekanik ger dig möjlighet till fördjupade kunskaper om kroppens idrottsliga möjligheter och begränsningar. Fokus ligger på att förstå kroppens fysiologiska och biomekaniska förmåga till idrottsutövning – såväl på motions- som elitnivå. Utifrån vetenskapliga forskningsrön jobbar du teoretiskt och praktiskt med att förstå, mäta, analysera och utvärdera idrottsliga prestationer. Under utbildningen ges möjligheter till fördjupning inom det egna intresseområdet och ämnesintegrerat projekt förlagd på relevent arbetsplats. Programmet ges på engelska, i visst samarbete med University of Worcester i Storbritannien.

Magisterprogram i tillämpad miljövetenskap 60 hp Har du läst miljö- och hälsoskydd, miljövetenskap eller naturvetenskap med miljöinriktning? Vill du fördjupa dina kunskaper ytterligare? Här har du möjlighet att studera hur forskningsresultat omsätts i praktiken och blir till åtgärder som främjar miljön. Du får värdefulla insikter i miljöarbete över hela världen. Du kan välja att inrikta dig på praktiskt miljöarbete eller på forskningsmetodik och som avslutning gör du ett examensarbete. Du kan då engagera dig i ett forskningsprojekt eller arbeta fram en lösning på ett miljöproblem. Magisterprogrammet ges på engelska och ger dig möjlighet att söka forskarutbildning.

108 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 20112/2013

Övrigt Startar vt 13, helfart.

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

Övrigt Startar vt 13, helfart.

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

Övrigt Startar ht 12, helfart . Magisterprogrammet ges enbart på engelska i visst samarbete med University of Worcester, England, och delar av utbildningen kan komma att genomföras utomlands. Delar av programmet ges som distans-/campusundervisning med intensiva studieveckor på Högskolan i Halmstad.

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

Övrigt Startar ht 12, helfart. Programmet ges på engelska.

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

Kurser • NATURVETENSKAP, MILJÖ OCH MATEMATIK

Biologi Biodiversitet 15 hp

Fördjupningskursen ger dig en översikt av modern naturvårdsbiologi samt tar upp metoder för att analysera artrikedomen i olika miljöer. Kursen introducerar dig i sårbarhetsanalyser och bevarandebiologiska frågeställningar i anslutning till rödlistning av arter samt upprättande av reservat. Kursen ges på engelska om internationella studenter finns antagna. Behörighetskrav: Biologi och/eller miljövetenskap om 60 hp eller motsvarande helfart ht 12, start v. 45

Behörighetskrav: Nk B (alt. Bi A, Fy A, Ke A), Ma C eller motsvarande Områdesbehörighet 3 halvfart ht 12, start v. 36 Mikrobiologi och genetik 7,5 hp

Denna kurs presenterar mikroorganismernas huvudgrupper med tonvikt på bakterier. Den innehåller även grundläggande genetik från Mendels lagar till molekylär nivå. Behörighetskrav: Cellbiologi 7,5 hp eller motsvarande halvfart ht 12, start v. 36 Taxonomi och fylogeni 7,5 hp

Ekologi och vård av kustnära miljöer 15 hp

Fördjupningskursen omfattar fördjupade studier om olika marina, ekologiska samhällen och miljöproblem i Europas kustnära miljöer. Praktiska och teoretiska studier genomförs både inom och eventuellt utanför Sveriges gränser. En frivillig exkursion erbjuds där deltagarna betalar sina egna resekostnader. I ett projektarbete undersöker man självständigt ett aktuellt problemområde. Kursen ges på engelska om internationella studenter finns antagna. Behörighetskrav: Biologi och/eller miljövetenskap om 60 hp eller motsvarande helfart ht 12, start v. 36 Ekologi – vattnet och landskapet 15 hp

Fördjupningskursen erbjuder dig insikter och färdigheter i att mäta, analysera och utvärdera olika vattenmiljöer. Du studerar olika miljöbelastande ämnens effekter på åar, sjöar och kust. Ett projekt ingår där du följer en å, från källa till hav, och gör en rapport om denna. Kursen ges på engelska om internationella studenter finns antagna. Behörighetskrav: Biologi och/eller miljövetenskap om 60 hp eller motsvarande helfart vt 13, start v. 14 Fältbiologi, biodiversitet och evolution 7,5 hp

Kursen introducerar fältbiologisk arbetsmetodik samt evolutionshistoriska förklaringar till artbildning och mångfald. Du studerar Sydsveriges biotoper och karaktärsarter samt praktiserar artbestämning och inventeringsteknik i ett naturvårdsperspektiv. = Avancerad nivå

Denna fördjupningskurs ger en introduktion till modern taxonomisk forskning där evolutionära träd byggs upp med hjälp av morfologiska, ekologiska och molekylära data. Du lär dig molekylärbiologiska arbetssätt i teori och praktik och isolerar DNA från en grupp organismer genom hela processen fram till färdigt träd. Kursen ges på engelska om internationella studenter finns antagna.

eller i grupp med frågeställningar som rör människans fysiska begränsningar i arbete. Behörighetskrav: Ma B, Nk B Områdesbehörighet 16 halvfart ht 12, start v. 36, distans/internet. Fysiologiska och biomekaniska mätmetoder 7,5 hp

Kursen innehåller praktiska tillämpningar och teoretisk bakgrund till de hjälpmedel som är avsedda för att undersöka mänsklig funktion under fysiskt arbete. Det kan gälla användning av hjälpmedel för rörelseanalys (2D och 3D), elektromyografi, goniometri, mätning av tryckfördelning, aerob och anaerob kapacitet och kraftutveckling i muskler. Behörighetskrav: Rörelseapparatens anatomi I och II (7,5 hp vardera) och Humanfysiologi 7,5 hp eller motsvarande halvfart vt 13, start v. 04 (undervisningen bedrivs på engelska) Idrottsfysiologi 7,5 hp

Behörighetskrav: Biologi 60 hp eller motsvarande. halvfart vt 13, start v. 04 Zoologisk och botanisk evolution 7,5 hp

Denna fördjupningskurs tar upp de senaste rönen inom evolutionsforskningen. Du lär dig om skeenden i jordens tidiga utveckling som lett fram till dagens artmångfald. Vi studerar och diskuterar evolutionsmekanismer som tog sin början för en miljard år sedan och som ledde fram till flercelliga organismer. Vidare studeras växternas olika evolutionssteg kopplat till klimat och geologi. Kursen ges på engelska om internationella studenter finns antagna. Behörighetskrav: 60 hp biologi halvfart vt 13, start v. 04

Biomedicin/Biomekanik

Kursen behandlar hur kroppens olika organ fungerar vid fysiskt arbete och olika idrotter. Kursen är en fördjupningskurs i fysiologi med inriktning mot idrott. Behörighetskrav: Rörelseapparatens anatomi I, 7,5 hp, Humanfysiologi. Alternativt anatomi och fysiologi 15 hp eller motsvarande halvfart vt 13, start v. 14 Idrottsnutrition 7,5 hp

Kursen är en fördjupning inom området idrottsnutrition med fokus på exempelvis energiomsättningen vid fysisk aktivitet och prestationshöjande medel. Kursen innehåller även en tillämpning av lämpliga kostupplägg för olika typer av idrotter. Behörighetskrav: Fysiologi 7,5 hp, Idrottsfysiologi 7,5 hp, Nutrition I, 7,5 hp, eller motsvarande halvfart vt 13, start v. 14 Nutrition I, 7,5 hp

Ergonomi I, 7,5 hp

Detta är en grundkurs i ergonomi med särskild inriktning på belastningsergonomi. Den belyser människans fysiska förmåga och begränsningar samt riskfaktorer för utvecklande av skada. Under en del av kursen arbetar du självständigt

= Distansutbildning. Träffar kan förekomma.

Detta är en grundläggande kurs i näringslära. I kursen ingår uppbyggnad och funktion av våra näringsämnen med fokus på kolhydrater, fett och protein samt kroppens energiomsättning och vätskebalans.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 109

NATURVETENSKAP, MILJÖ OCH MATEMATIK • Kurser

Behörighetskrav: Ma B och Nk B Områdesbehörighet 16 halvfart vt 13, start v. 04 Rörelseapparatens anatomi II 7,5 hp

I denna kurs arbetar vi med kroppens förmåga till rörelse. Kursen bygger till stora delar på praktiska övningar och projekt där du själv får lära dig att analysera rörelser. Behörighetskrav: Rörelseapparatens anatomi I, 7,5 hp eller motsvarande halvfart ht 12, start v. 45 Tillämpad nutrition 7,5 hp

Kursen är lämplig för den som vill omsätta teoretiska nutritionskunskaper i praktiken. Moment som bearbetas är måltidskomponering samt analysering och utvärdering av näringsintag och daglig aktivitet. Sambandet mellan kostintag – fysisk aktivitet, hälsa och sjukdom belyses och studenten får därmed möjlighet att förena flera kunskapsområden. Kursen fokuserar på nutritionella behov utifrån ett träningsperspektiv, där såväl vardagsmotion som tävlingsidrott behandlas. Behörighetskrav: Nutrition I, 7,5 hp och Humanfysiologi 7,5 hp eller motsvarande halvfart vt 13, start v. 14

Energi

Grundläggande behörighet halvfart vt 13, start v. 14 (undervisningen bedrivs på engelska) distans/internet. Energideklaration 7,5 hp

Energideklarationer ska bidra till att våra bostäder och lokaler blir mer energieffektiva. Deklarationen ska utföras av certifierade energiexperter på ett ackrediterat företag och innehålla förslag om förbättringar. Kursens målsättning är att erbjuda kunskap till dessa experter. Innehållet är värdefullt för alla som arbetar med energi i fastigheter. Behörighetskrav: Energieffektivisering 7,5 hp eller motsvarande kunskaper i byggnadsfysik halvfart vt 13, start v. 14, distans/internet.

Miljöfordon och miljöanpassade transporter 7,5 hp

Transportsektorn är ett område där användning av fossila bränslen ökar. Samtidigt finns det starka motiv i samhället att minska användningen av fossil energi. Nya extremt energisnåla bilar och bilar som drivs med förnybara bränslen utvecklas i snabb takt. Försäljningen av miljöbilarna ökar liksom produktionen av förnybara bränslen, ofta baserade på bioenergi. Kursen redovisar utvecklingen och de möjligheter vi har att skapa ett långsiktigt hållbart transportsystem med minimal klimatpåverkan. Grundläggande behörighet halvfart vt 13, start v. 04, distans/internet. Solenergi 7,5 hp

Energieffektivisering 7,5 hp

Effektiv energianvändning är en avgörande faktor inom moderna energisystem och konceptet energieffektivisering växer starkt i betydelse. Den nuvarande och framtida potentialen inom detta område är påtaglig och vinsterna kan mätas i både ekonomiska och miljömässiga termer. Kursen innehåller grundläggande frågeställningar och tekniker i samband med effektiv energianvändning i bostäder, lokaler och industriella processer. Det inkluderar områden som uppvärmning, ventilation, belysning, driftoptimering och användarrelaterat beteende.

Bland förnybara energikällor anses solenergin vara den viktigaste på sikt. All förnybar energi har sin grund i solen. Att direkt kunna omvandla solstrålning till användbar energi kan göras på flera sätt. I kursen presenteras olika tekniker och metoder för att ta tillvara solenergi. Tyngdpunkten i kursen ligger på termiska solfångare och solceller för solvärme och solel. Grundläggande behörighet halvfart ht 12, start v. 36, distans/internet. . Vindkraft 7,5 hp

Bioenergi 7,5 hp

I kursen presenteras hur bioenergi framställs och hur den kan användas. Kursen syftar även till att ge insikter i de ekologiska konsekvenserna av bioenergianvändning. I kursen ingår även avsnitt om uppbyggnad och drift av bioenergianläggningar. Grundläggande behörighet halvfart ht 12, start v. 45, distans/internet. Biogasteknik 7,5 hp

Kursen behandlar produktion av biogas med rötningsprocesser och dess användbarhet som energibärare. Förutom den mikrobiologiska bakgrunden till biogasproduktion tas processteknik och olika reaktortyper upp. Du kommer även studera olika användningsområden för gasen och de miljömässiga och ekonomiska aspekterna av biogasanvändning.

110 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013

Grundläggande behörighet halvfart ht 12, start v. 45, distans/internet. Fjärrvärme 7,5 hp

Fjärrvärme svarar för omkring hälften av uppvärmningen av bostäder och lokaler i Sverige och har stor potential att fortsätta växa. Fjärrvärme är flexibelt och tar tillvara mycket energi som annars går förlorad. Genom övergång från fossila till förnybara bränslen spelar fjärrvärmen en nyckelroll för vår strävan att minska utsläppen av växthusgaser. Kursen behandlar hur fjärr- och närvärmesystem är uppbyggda, drivs och försörjs samt fjärrvärmens betydelse för en långsiktigt hållbar utveckling.

Kursen behandlar grunderna inom vindkrafttekniken, allt från vind till elproduktion. Du studerar bland annat vinden som energiresurs, verkens produktion och uppbyggnad samt tillstånds- och miljöfrågor. Ett omfattande projektarbete ”Projektering av ett vindkraftverk” genomförs. I projektarbetet används avancerad programvara för att bestämma kraftverkens elproduktion och miljöpåverkan. Grundläggande behörighet halvfart ht 12, start v. 36, distans/internet.

Kemi Analytisk kemi II 15 hp

Behörighetskrav: Ma C, Fy A Områdesbehörighet 13 halvfart vt 13, start v. 04, distans/internet.

Kursen ger fördjupade kunskaper i analytisk kemi, främst inom områdena instrumentella tekniker och statistisk metodvalidering. Vi tittar närmare på några av de analytiska instrument som

Kurser • NATURVETENSKAP, MILJÖ OCH MATEMATIK

introducerades i Analytisk kemi I. Vidare kommer vi att mer i detalj behandla statistiska metoder för att bedöma kvalitén hos instrument och metoder. Behörighetskrav: Kemi 60 hp, alternativt 45 hp kemi varav 7,5 hp Analytisk kemi I samt 30 hp Miljövetenskap, eller motsvarande helfart ht 12, start v. 36 Examensarbete i kemi 15 hp – grundnivå eller avancerad nivå

Efter att ha gått en fördjupningskurs i kemi på nivån 61–90 hp kan du göra ett examensarbete om 15 hp inom ditt fördjupningsområde. Du kommer att arbeta forskningsinriktat med en kemisk frågeställning och samlar själv in bakgrundsfakta från litteratur, genomför experiment på laboratoriet och kommer fram till en slutsats. Arbetet redovisas skriftligt i form av en vetenskaplig rapport och muntligt i form av ett seminarium. Kursen kan väljas på grund- eller avancerad nivå. Behörighetskrav: 75 hp kemi, inklusive en fördjupningskurs om 15 hp på C-nivå, eller motsvarande För självständigt arbete i biokemi finns även alternativet 60 hp kemi, inklusive en fördjupningskurs om 15 hp på C-nivå i biokemi, samt baskurs i biologi 60 hp. För självständigt arbete i analytisk kemi finns även alternativet 60 hp kemi, inklusive en fördjupningskurs om 15 hp på C-nivå i analytisk kemi, samt 30 hp miljövetenskap helfart ht 12, start v. 45 Kemi (1–30) 30 hp

Inom kemin studerar du hur atomer och molekyler är uppbyggda och hur de kan reagera med varandra så att olika föreningar bildas. Kemin är också grund för för många andra vetenskaper såsom biologi, medicin och miljövetenskap. Experiment är viktiga och det ingår många laborationer i kurserna. Kursen utgörs av tre delkurser som bygger på varandra. • Allmän kemi 15 hp. Kursen omfattar de gemensamma grunderna för all kemi och behandlar bland annat hur atomer och molekyler är uppbyggda och hur man kan beräkna kemiska reaktioners riktning och hastighet. • Organisk kemi I, 7,5 hp. Organisk kemi är kolföreningarnas kemi. Det är en mycket viktig del av kemin eftersom det mesta omkring dig såsom dina kläder, = Avancerad nivå

din mat, trä, plast med mera är uppbyggt av kolföreningar. • Biokemi I, 7,5 hp. Biokemi betyder ”livets kemi” och innebär studier av den kemi som är grunden för liv. Kursens tyngdpunkt ligger på makromolekylers struktur och funktion, men ger också en introduktion till den levande cellens metabolism. Behörighetskrav Ma D, Fy A, Ke B Områdesbehörighet: 11 helfart vt 12, start v. 36

områden som är viktiga för teknik och naturvetenskap. I kursen ingår formulering av fysikaliska problem i matematiska termer och lösning av både större problem med tillgång till hjälpmedel och mindre med papper och penna. Behörighetskrav: Grundkurser i envariabelanalys och linjär algebra halvfart ht 12, start v. 36 (undervisningen bedrivs på engelska) Flervariabelanalys 7,5 hp

Är mat kemi? Kursen behandlar kemiska och biokemiska frågeställningar som är viktiga för produktion, processning, lagring och distribution av livsmedel.

Kursen tar upp grunderna för matematisk analys i flera variabler, definition av elementära funktioner, gränsvärdesbegreppet, partiella derivator, gradient, riktningsderivata och multipelintegraler av elementära funktioner i flera variabler. Tillämpningar genom problemlösning.

Behörighetskrav: Kemi 1–30 (dvs delkurserna Allmän kemi 7,5 hp, Organisk kemi 7,5 hp, Biokemi I, 7,5 hp) halvfart vt 13, start v. 14

Behörighetskrav: Envariabelanalys 7,5 hp och Linjär algebra 7,5 hp halvfart vt 13, start v. 14, distans/internet.

Livsmedelskemi 7,5 hp

Matematik Diskret matematik 7,5 hp

Den diskreta matematiken är rik på problemställningar med koppling till datalogi och datorteknik. Kursen behandlar diskreta lösningsmetoder och lämpliga modeller för diskreta fenomen och innehåller bland annat mängdlära, logik, relationer, elementär talteori, moduloräkning, kombinatorik och grafteori. Behörighetskrav: Ma D Områdesbehörighet 8 halvfart ht 12, start v. 45

Introduktionskurs i matematik 7,5 hp

Kursen behandlar bland annat mängdlära, ekvationer och olikheter, induktion och rekursion, kombinatorik, elementära funktionerna och komplexa tal. Dessa kunskaper och färdigheter är väsentliga för vidare studier inom analys och diskret matematik. Behörighetskrav: Ma D Områdesbehörighet 8 halvfart ht 12, start v. 36 halvfart ht 12, start v. 36, distans/internet. Linjär algebra 7,5 hp

Envariabelanalys 7,5 hp

Kursen behandlar matematisk analys av funktioner av en variabel, speciellt inom områden som är viktiga för naturvetenskap och teknik. Kursen behandlar gränsvärden, kontinuitet, derivator, extremvärden, Taylors formel, primitiva funktioner och integraler samt ordinära differentialekvationer. Behörighetskrav: Ma D Områdesbehörighet 8 halvfart ht 12, start v. 45 halvfart vt 13, start v. 04, distans/internet. .

Kursen behandlar sådana geometriska problem inom framför allt naturvetenskapliga och tekniska ämnen som kan formuleras med hjälp av linjära ekvationssystem. Bland annat ingår vektorräkning, matriser och determinanter, linjära avbildningar, egenvärden och egenvektorer. Behörighetskrav: Ma D Områdesbehörighet 8 halvfart ht 12, start v. 45, distans/internet. halvfart vt 13, start v. 04 Matematik (1–30) 30 hp

Flervariabelanalys 7,5 hp

Kursen behandlar grundläggande flerdimensionell reell analys, speciellt inom

= Distansutbildning. Träffar kan förekomma.

På denna kurs kan du skaffa dig grundläggande kunskaper som är nödvändiga för vidare studier i matematik. Kursen HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 111

NATURVETENSKAP, MILJÖ OCH MATEMATIK • Kurser

inleds med en introduktion till ämnet som bland annat behandlar mängdlära, ekvationer och olikheter, kombinatorik, elementära funktionerna och komplexa tal. Kursen fortsätter med geometriska problem och linjära ekvationssystem samt matematisk analys av funktioner av en variabel, speciellt inom områden som är viktiga för naturvetenskap och teknik. Kursen avslutas med analys av funktioner av flera variabler. Behörighetskrav: Ma D Områdesbehörighet 8 halvfart ht 12, start v. 36, fortsätter vt 13, distans/internet.

Miljö Beslutsfattande i miljöarbete 7,5 hp

Kursen innehåller en fördjupad inblick i praktiskt miljöarbete både i Sverige och internationellt. Den syftar även till att ge dig insikt i hur man inom olika myndigheter och organisationer arbetar med naturvårds- och miljöfrågor. Kursen ges på engelska om internationella studenter är antagna. Behörighetskrav: Miljövetenskap 60 hp alt. Biologi 60 hp eller motsvarande halvfart vt 13, start v. 04

Matematisk statistik 7,5 hp

Djurskydd 7,5 hp

Kursen behandlar grundläggande sannolikhetslära samt statistiska begrepp och metoder som är nödvändiga inom andra kurser. Kursen behandlar datainsamling, beskrivande statistik, sannolikhetslära, stokastiska variabler, sannolikhetsfördelningar, skattning och hypotesprövning.

Kursens mål är att ge dig grundläggande kunskaper om våra produktions-, sällskapsdjurs och hästars skötsel, hälsa och miljö. Den behandlar även lagstiftning runt djurhållning. Du får möjlighet att lära dig hur man planerar och genomför djurskyddskontroller med djurskyddslagen som utgångspunkt och att sammanställa resultaten i protokoll. Kursen innehåller föreläsningar, studiebesök och övningar.

Behörighetskrav: Linjär algebra 7,5 hp och Envariabelanalys 7,5 hp kvartsfart vt 13, start v. 04, distans/internet. Matlab med tillämpningar 7,5 hp

Matlab är ett avancerat matematiskt program som kan lösa matematiska eller tillämpade problem. Du får göra uppgifter av skiftande svårighetsgrad med hjälp av Matlab och någon av dess ”toolboxar” och skaffa dig insikt i vilka möjligheter och begränsningar det finns med programmet. Behörighetskrav: Ma D Områdesbehörighet 8 kvartsfart vt 13, start v. 04 (undervisningen bedrivs på engelska)

Grundläggande behörighet halvfart ht 12, start v. 36 Djurskydd II 7,5 hp

Kursen är en fortsättning av Djurskydd och avser att ge djupare kunskaper om välfärdsproblematik inom djurhållningen. Den tar även upp försöksdjurshantering, minkuppfödning, sällskapsdjur, djurtransporter etc. Den fördjupar kunskaperna om djurskyddskontroller och det administrativa arbetet i samband med dessa. Behörighetskrav: Djurskydd 7,5 hp eller motsvarande halvfart vt 13, start v. 04

Transformteori 7,5 hp

I kursen används transformmetoder för att lösa matematiska problem. Transformer används inom många tekniska tillämpningar och är helt nödvändiga matematiska verktyg inom till exempel signalanalys och reglerteknik. Kursen omfattar Taylor- och Fourierserier samt Fourier-, Laplace, och z-transformer. Behörighetskrav: Envariabelanalys 7,5 hp och Linjär algebra 7,5 hp halvfart ht 12, start v. 36

112 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013

Djurskydd III 7,5 hp

Du studerar, diskuterar och redovisar vetenskapliga arbeten och artiklar som behandlar viktiga områden för djur och djurskydd. Exempel på områden är inhysning, hantering, betesgång, beteendestörningar och termokomfort. Kursen ger fördjupade kunskaper om djurs beteende och behov. I kursen ingår även ett mindre projektarbete. Behörighetskrav: Djurskydd II 7,5 hp samt Förvaltning och kommunikation 7,5 hp, eller motsvarande, alternativt

minst ett år som yrkesverksam inom området djurskydd halvfart vt 13, start v. 14 Förvaltning och kommunikation 7,5 hp

Kursen ger grundläggande kunskaper i förvaltningslagen och delar av grundoch sekretesslag samt hur man arbetar under dessa lagar. Eftersom kursen är inriktad på praktiskt arbete behandlas även etik och tillsynsarbete för djurskydds-, livsmedels-, miljö- och hälsoinspektörer. Övningar görs med inriktning mot rapport och beslutsskrivande. Kommunikationsdelen innehåller många övningar där du får träna på olika slags möten med människor under olika förhållanden. Grundläggande behörighet halvfart ht 12, start v. 36 Klimatförändringar 7,5 hp

Vi kan vänta oss klimatförändringar i form av högre temperaturer, torrare klimat, smältande glaciärer, höjning av havsytan, naturkatastrofer med mera. Användning av fossil energi är en huvudkälla till växthusgaserna, men även andra aktiviteter bidrar. Kursen handlar om de konsekvenser klimatförändringarna ger, samt vilka anpassningar vi står inför. Grundläggande behörighet halvfart vt 13, start v. 04, distans/internet. Livsmedel, foder och miljö i lantbruket 7,5 hp

Kursen syftar till att ge dig grundläggande kunskaper om livsmedels- och foderföretag i lantbruket, om kraven inom livsmedels- och foderhantering såsom hygien, egenkontroll med mera samt kontrollen därav. Du studerar också vad tvärvillkoren innebär, miljökrav och lagstiftning som styr tvärvillkoren, hur de påverkar stöden och hur de kontrolleras och rapporteras. Övningar och studiebesök ingår för att tillföra praktisk kunskap. Behörighetskrav: Djurskydd 7,5 hp halvfart vt 13, start v. 04 Livsmedelshygien 7,5 hp

Livsmedelslagstiftningen i Sverige har numera EUs förordningar och direktiv som grund. Den omfattar även dricksvatten. Kursen syftar till att ge dig grundläggande insikt i hygien, hantering,

Kurser • NATURVETENSKAP, MILJÖ OCH MATEMATIK

hållbarhet samt tillsynsarbete inom livsmedelsområdet. HACCP och egenkontroll är hjälpmedel för företagen att kartlägga och minimera riskerna i sin hanteringskedja. Du studerar också vad som orsakar matförgiftningar, provtagning och hur du hittar och tolkar den lagstiftning som gäller idag. Behörighetskrav: 30 hp kemi eller biologi eller motsvarande halvfart ht 12, start v. 45 Miljöfordon och miljöanpassade transporter 7,5 hp

Se sidan 110 Miljökunskap I, 15 hp

Kursen tar upp de viktigaste miljöfrågorna, människans roll och samhällets styrmedel. Du studerar de stora globala och regionala miljöproblemen som till exempel den ökade växthuseffekten, nedbrytningen av ozon, försurning och övergödning. Kemikaliehantering i samhället är ett annat viktigt område där påverkan på människan sätts i fokus. Hur har dessa miljöproblem uppkommit och vad kan samhället göra åt dem?

= Avancerad nivå

Grundläggande behörighet halvfart ht 12, start v. 36, distans/internet.

ett projektarbete i grupp, vilket gör att du får övning i att själv tillämpa miljölagstiftningen för miljöstörande verksamhet.

Miljökunskap II 7,5 hp

Kursen innehåller fördjupning i miljökunskap och syftar till att ge dig förståelse för vad hållbar utveckling är. Viktiga miljöfrågor behandlas utifrån en helhetssyn samt hur miljöarbete bedrivs på olika nivåer i samhället. Du studerar även beslutsfattande inom EU och FN, samt ideella organisationers roll i miljöarbetet. Behörighetskrav: Miljökunskap I, 15 hp eller motsvarande halvfart vt 13, start v. 14, distans/internet. Tillämpad miljörätt 7,5 hp

Kursen syftar till att ge dig grundläggande kunskaper i miljöbalken och annan tillhörande lagstiftning samt praktiska tillämpningar, särskilt med inriktning mot miljöfarlig verksamhet, förorenade områden, kemiska produkter och avfall. Även inomhusmiljö och skydd av yttre miljö ingår. Kursen innehåller

= Distansutbildning. Träffar kan förekomma.

Behörighetskrav: Ma B, Sh A, Nk B (altBi A och Ke A) samt ett års arbetslivserfarenhet alternativt ett års hög skolestudier halvfart ht 12, start v. 45 Våtmarksteknik 7,5 hp

Kursen handlar om hur våtmarker kan användas praktiskt för att minska övergödningsproblem och i landskapsplaneringssyfte. Den tar även upp anlagda våtmarkers design för att fungera optimalt som vattenrenare och hur de bäst främjar den biologiska mångfalden. Behörighetskrav: 90 hp inom området miljövetenskap/biologi med inriktning på ekologi eller motsvarande halvfart vt 13, start v. 04 (undervisningen bedrivs på engelska)

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 113

SAMHÄLLS-, BETEENDEVETENSKAP OCH VÅRD

”Jag tror att alla från min klass har fått jobb” Hanna Vendelstrand gick ut sjuksköterskeprogrammet i januari 2011, och sedan dess har hon arbetat på avdelningen för hjärnans sjukdomar på Hallands sjukhus Varberg där man bland annat behandlar patienter som har drabbats av hjärnblödning, MS och Parkinson.

– Jag tycker om att jobba med människor. Det känns att det jag utför på arbetet gör skillnad för mina patienter, säger Hanna Vendelstrand. Hennes arbetsuppgifter är bland annat att ansvara för omvårdnad av patienter, att dela ut medicin, kontrollera provsvar och gå ronder tillsammans med läkare. Innan Hanna Vendelstrand började plugga arbetade hon inom äldrevården, och redan då visste hon att det var människor hon ville jobba med. – Jag tycker att sjuka människor är så utsatta. Det behövs någon som tar tillvara deras intressen och ser till så att de får den vård de behöver för att bli så friska som möjligt, säger hon.

Men det är inte förrän nu – när hon är färdig sjuksköterska – som hon kan se att hon faktiskt har fått med sig alla de kunskaper som behövs. – Vi har lärt oss grunderna till allting. Sedan är det ett ständigt lärande i arbetet. Det ingår i professionen att hela tiden ta till sig ny kunskap, säger hon. Hanna Vendelstrand vill gärna fortsätta att jobba på sjukhuset i några år till. – Sedan vill jag vidareutbilda mig till distriktssköterska på Högskolan i Halmstad. text: LINDA LUNDELL

Studieort Varberg Högskolan i Halmstad ger Sjuksköterskeprogrammet på två studieorter, Halmstad och Varberg. Det sistnämnda passade Hanna Vendelstrand jättebra då hon inte behövde pendla till Halmstad utan kunde studera nära sin hemort. Under utbildningen var hon med om många nyttiga diskussionsseminarier, då hon och klasskamraterna bland annat diskuterade patientmöten, hur man ser på etik, sympati, empati, och hur man skiljer på att vara personlig och privat. – De tekniska momenten kan man alltid lära sig men hur man ska bemöta patienterna på bästa sätt är viktigt att diskutera, säger hon.

Ständigt lärande Den fjärde terminen gjorde hon tio veckors praktik på samma avdelning som hon nu har fått jobb på. Att få komma ut och praktisera tror hon har hjälpt många studenter att få arbete. – Jag tror att alla från min klass har fått jobb som sjuk sköterska, säger hon.

114 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013

hannas tips!

Tekniska moment kan man alltid lära sig men hur man ska bemöta patienterna på bästa sätt är viktigt att diskutera.

Hanna Vendelstrand Ålder: 29 år. Bor: Hus i Bua utanför Varberg. Sysselsättning: Sjuksköterska på Hallands sjukhus Varberg. Utbildning: Sjuksköterskeprogrammet på Högskolan i Halmstad, studieort Varberg. Familj: Man och två söner på 12 och 9 år. Intressen: Sjunger i kör, läser. Drömjobb: Distriktssköterska.

SAMHÄLLS-, BETEENDEVETENSKAP OCH VÅRD

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 115

SAMHÄLLS-, BETEENDEVETENSKAP OCH VÅRD

116 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013

SAMHÄLLS-, BETEENDEVETENSKAP OCH VÅRD

Det går bra att pendla för att plugga Ida Lindahl tog tjänstledigt för att plugga arbetsvetenskap på Högskolan i Halmstad. Hon valde att bo kvar i Göteborg under studietiden och just nu gör hon praktik i sin hemstad. – Praktiken är en aptitretare inför yrkeslivet, säger hon. Hon tycker att det fungerar perfekt att pendla mellan Göteborg och Halmstad. – Det finns bra pendlingsmöjligheter och på tåget kan jag sitta och diskutera med de andra i klassen som pendlar. Det har gått fantastiskt bra och oftast kommer vi hem relativt tidigt, säger Ida Lindahl. Efter gymnasiet jobbade Ida Lindahl på ekonomiavdelningen på ett företag och kände allt mer att hon skulle vilja jobba med personalfrågor. Hon tog tjänstledigt och började plugga på Högskolan i Halmstad. – Jag hade inte pluggat på tre år och tänkte ”hur gör jag?”. Men det är bara att andas och ta det lugnt. Ett tips är att gå på föreläsningarna, då får du bra information om vad lärarna tycker är relevant, säger Ida Lindahl. Hon tycker att Högskolan i Halmstad är lagom stor och gillar att undervisningen sker i mindre klasser och att det är nära kontakt med lärarna. – Man blir inte bara en i mängden utan har relativt bra kontakt med alla i klassen, även om man inte bor i Halmstad. Och det är bara att ringa eller mejla lärarna om man undrar någonting, säger Ida Lindahl. Det mest minnesvärda under utbildningen hittills för Ida Lindahl har varit kursen Ledarskap och grupprocesser, där mycket av undervisningen skedde i form av övningar i grupper istället för traditionell undervisning. I en övning skickades klassen ut i skogen i ett dygn och fick lösa problem för att bättre förstå gruppdynamik och ledarskap. – Det var en psykologisk utmaning! Det ösregnade och jag tänkte att ”detta kommer jag aldrig att klara”. Men man får hålla tillbaka sina svaga sidor ibland. Det var lite som Robinson, säger Ida Lindahl.

ida tipsar! Gå på föreläsningarna. Då får du bra information om vad lärarna tycker är relevant.

Ida Lindahl Ålder: 25 år. Ursprungsort: Ängelholm. Bostadsort: Göteborg. Utbildning: Arbetsvetenskapligt program. Intressen: På fritiden gillar jag att träna, resa och laga mat med min sambo. Drömjobb: Svår fråga. Jag kommer att vara nöjd, så länge kollegorna är trevliga och arbetsuppgifterna är givande och stimulerande.

Kopplingen mellan Högskolan och yrkeslivet är tydlig under utbildningen. Studenterna gör ofta intervjuer och undersökningar ute på företag och i utbildningen ingår praktik. Erfarenhet från arbetslivet är dessutom ett krav för att bli antagen till programmet. – Att alla varit ute i yrkeslivet gör att vi kan diskutera ämnena utifrån egna erfarenheter. Det är jättebra! Nu gör hon praktik i Göteborg på ett företag som rekryterar IT-konsulter. – Det är skoj att lära sig både om rekryteringsprocessen och IT-området. Nu vill jag verkligen ut och jobba, säger Ida Lindahl. Text: Martin Ådahl

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 117

SAMHÄLLS-, BETEENDEVETENSKAP OCH VÅRD

Personligt!

drömmer om en egen klinik

Patrik Svensson

Det blir min sjunde tatuering. Jag gillar att man kan sätta viktiga symboler och texter på kroppen.

Ålder: 23 år. Utbildning: Idrottsvetenskapligt program inriktning folkhälsovetenskap.

Patrik Svensson har hittat helt rätt. Hans största intresse är träning och idrott och på det idrottsvetenskapliga programmet kan han kombinera utbildning med sportintresset. – I framtiden skulle jag vilja ha en egen rehabiliteringsklinik, säger han.

Familj: Mamma och pappa i Åsa i norra Halland.

När bilden till den här intervjun ska tas är Patrik Svensson på en tatueringsstudio i Halmstad. Det ska bli en ny, stor, tatuering på benet, och tatueraren skissar på motivet. – Det ska bli en bild av Jesus på korset,berättar Patrik Svensson. Han är inne på sitt tredje år på det idrottsvetenskapliga programmet och har under det sista studieåret valt inriktning folkhälsovetenskap.

Han trivs utmärkt på Högskolan i Halmstad, med lärarna och klasskamraterna, och han gillar det samlade campus området.

– Jag tyckte att det var den bredaste inriktningen och den passar mig bäst. Jag vill i första hand jobba med ”vanliga människor” och inte med elitidrottare. Patrik Svensson är sedan tidigare utbildad massageterapeut och efter utbildningen på Högskolan i Halmstad planerar han att fördjupa sig ytterligare inom området idrott och hälsa. – Jag vill jobba något år och sedan läsa vidare och bli certifierad personlig tränare för att senare kunna öppna en egen klinik. 118 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013

Ursprungsort: Göteborg. Bor: I studentlägenhet på Bolmensgatan. Intressen: Träning, spelar fotboll i Halmstad laget Alet, vara med kompisar. Drömjobb: Arbeta med rehabiliteringsträning, gärna med egen klinik.

Halmstad har gott rykte – Det är nära till allting, det är aldrig några avstånd i Halmstad överhuvudtaget. Jag bor dessutom i en student lägenhet på Bolmensgatan som ligger nära Högskolan. Vi är en riktigt bra klass där alla har samma intresse för idrott och det har blivit mycket handboll och annan sport på tv där alla kollar tillsammans. Patrik Svensson kommer från Göteborgstrakten och har flera kompisar som har pluggat i Halmstad och trivts bra. Halmstads goda rykte som stad var, förutom utbildningen, en av de stora anledningarna till att han valde att studera här. – Det är ett bra avstånd från Göteborg och den första tiden pendlade jag. Men efter ett halvår flyttade jag ner, det har jag inte ångrat. Det var skönt att komma hemifrån och man lär sig att ta ansvar för sitt eget. Inte minst har föräldrarna märkt det när man kommer hem – och att man pratar i högskoletermer, säger Patrik Svensson och skrattar. Ansvarsbiten går igen i skolarbetet, berättar han. Som student på högskolan får man ta mycket eget ansvar och vid sidan om föreläsningar och seminarier är en del av studie tiden upplagd i projektform. Något som Patrik tycker är bra. – Vi hade till exempel ett stort projektarbete i tvåan där vi skulle undersöka ledaregenskaper hos fotbollstränare. Vi skulle dels studera hur tränaren själv uppfattade sin ledar stil, dels hur spelarna i laget uppfattade den. Det var ett roligt projekt.

Vilket är ditt bästa tips till någon som funderar på högskolestudier? – Börja plugga. Det är en bra erfarenhet, man lär sig jättemycket och växer som person. För mig har det varit väldigt bra att studera i en annan stad än på hemorten. Se till att vara med på nollningen, där lär du känna alla, säger Patrik Svensson. Text: NATHALIE SJÖGREN TÖRHAGEN

Program • SAMHÄLLS-, BETEENDEVETENSKAP OCH VÅRD

lär dig hur människor påverkas i sitt arbete och vad som händer när arbetslivet förändras.

Arbetsvetenskapligt program 180 hp Vad gör en arbetsplats bra? Hur påverkas människor i sitt arbete? Vad händer när arbetslivet förändras? På det arbetsvetenskapliga programmet behandlas frågor om organisering av arbete och arbetsliv, personal och utveckling med utgångspunkt i hur individer, organisationer och samhälle påverkar och påverkas av varandra. Utbildningen vänder sig till dig som är intresserad av hur arbetslivet och arbetsplatser fungerar och som vill arbeta med frågor om delaktighet, utveckling och förändring samt med organisation och personal. Det krävs att du har motsvarande ett års arbetslivserfarenhet när du börjar studera. Programmets huvudområde är arbetsvetenskap, vilket är ett mångvetenskapligt ämnesområde där kunskaper från flera ämnen, om arbete, arbetsliv, organisation och utveckling möts. Ett mångvetenskapligt perspektiv bidrar till att sätta människors arbete i ett helhetsperspektiv. Centrala områden inom ämnet är hur olika arbeten är organiserade, hur arbetsmiljön påverkar vår hälsa, hur ledarskap kan utformas samt på vilket sätt lärande i arbetslivet kan stimuleras för att utveckla individer, organisationer och verksamheter. Frågor om kvinnors och mäns livsvillkor och ställning på arbetsmarknaden och arbetslivets krav på förnyelse och utveckling är andra

viktiga områden. Termin 5 består av en kurs där det praktiska inslaget är omfattande. Under kursen Studier av strategi, organisering och utveckling, 30 hp, består en stor del av terminen av fältarbete ute i en privat eller offentlig organisation. Under utbildningen kommer du att skriva flera mindre rapporter och en mer omfattande uppsats. Du kommer att ha kontakt med olika arbetsplatser för att koppla samman teori och praktik, vilket ger dig möjlighet att fördjupa dig i frågor som är viktiga för dig själv, anställda och organisationen. Examen Kandidatexamen. Studier utomlands Du kan söka de platser inom utbytesprogrammet Erasmus som Högskolan erbjuder alla studenter eller ordna något på egen hand.

Programmets innehåll

År 1 Tvärvetenskaplig introduktion till arbetsvetenskap 60 hp: • Sociologi 15 hp • Psykologi 15 hp • Pedagogik 7,5 hp • Ekonomi 7,5 hp • Kvantitativ metod 7,5 hp • Kvalitativ metod 7,5 hp År 2 Arbetsvetenskap (1–30) 30 hp: • Arbetsliv i förändring 7,5 hp • Organisationsteori 7,5 hp

Arbetsområden Framtida arbetsuppgifter kan variera. Du kan arbeta med kompetensutvecklingsoch utredningsfrågor inom organisationer eller personalfrågor där både arbetsrätt och personalekonomi kan ingå i dina arbetsuppgifter. Du kan arbeta i såväl offentlig som privat sektor eller som konsult i till exempel organisations- och utvecklingsfrågor. Behörighetskrav Ma B, Sh A samt ett års arbetslivserfarenhet på heltid eller motsvarande tid på deltid. Områdesbehörighet 5. Övrigt Startar ht 12, helfart. Programmet ger behörighet till studier på magisternivå i arbetsvetenskap.

Mer information Programansvarig Jonas Carlsson tel. 035-16 78 91 arbvet@hh.se Sektionssekreterare Anette Andreasson tel. 035-16 72 59 anette.andreasson@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se

• Arbete, miljö och teknik 7,5 hp • Personalekonomi 7,5 hp Arbetsvetenskap (31–60) 30 hp: • Arbetsrätt 7,5 hp • Ledarskap och grupprocesser 7,5 hp • Arbetsmiljö- och förändringsarbete 15 hp År 3 Studier av strategi, organisering och utveckling 30 hp: • Strategi, organisering och utveckling i den privata sektorn 7,5 hp

• Strategi, organisering och utveckling i den offentliga sektorn 7,5 hp • Verksamhetsförlagda studier 15 hp Arbetsvetenskap (61–90) 30 hp: • Centrala arbetsvetenskapliga teorier 15 hp • Undersökning/uppsats 15 hp Reservation för ändringar.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 119

SAMHÄLLS-, BETEENDEVETENSKAP OCH VÅRD • Program

motivera och stimulera människor till ett liv med kvalitet.

Hälsopedagogiskt program 180 hp Är du intresserad av att arbeta med människors hälsa? Vill du motivera och stimulera människor till ett liv med kvalitet? Här är programmet för dig. Hälsopedagoger arbetar med hälsorelaterade utvecklingsoch förändringsarbeten inom olika verksamheter. Första året inleds med en bred introduktion till pedagogik där du läser om pedagogiska teorier som är användbara för att förstå hälsofrämjande arbete. Parallellt läser du om hälsoteorier samt olika faktorer som har betydelse för människors hälsa, till exempel livsstil och levnadsvanor. Därefter lär du dig om hälsopedagogiska strategier utifrån olika teoretiska perspektiv. Exempel på sådana strategier är motiverande samtal, hälsokommunikation och em powerment. Sedan läser du om olika hälso pedagogiska arenor där hälsofrämjande arbete kan bedrivas utifrån en helhetssyn på hälsa i livets alla åldrar. Andra året ägnas först åt att kritiskt analysera hälsopedagogiskt arbete; hur skapas olika uppfattningar om hälsa/ohälsa, normalitet/avvikelse, maskuliniteter/feminini teter, inkludering/exkludering i vårt samhälle? Därefter läser du pedagogiskt ledarskap samt förändrings- och utveck-

lingsarbete. Dessa kunskaper kan användas för att stimulera och utveckla indi vider, grupper och organisationer. Följande termin lär du dig att självständigt planera, genomföra och utvärdera hälsopedagogiska projekt. Samtidigt är du ute på fältet och följer ett hälsofrämjande arbete på en arbetsplats för att få värdefulla erfarenheter av vad det kan innebära att arbeta med hälsopedagogiska frågor. Sista året inleds med att du själv väljer ämne. Du har platsgaranti på Högskolans alla kurser som du är behörig till. Sista terminen lär du dig om vetenskapsteoretiska perspektiv och det praktiska arbetet med att samla in, analysera och skriva ett vetenskapligt arbete. Det ingår också att kritiskt granska andras forskningsresultat inom hälsopedagogikområdet. Examen Kandidatexamen.

Arbetsområden Framtida arbetsuppgifter för en hälsopedagog kan variera. Du kan arbeta med hälso främjande arbete inom stat, kommun, landsting eller företag, antingen som anställd eller som egen företagare. Du kan även arbeta i offentlig eller privat sektor med utvecklingsoch förändringsarbete eller som hälsoutvecklare inom Företagshälsovården. Utbildningen förbereder dig särskilt för att självständigt planera, genomföra och utvärdera hälsopedagogiska projekt. Behörighetskrav Grundläggande behörighet. Övrigt Startar ht 12, helfart. Programmet ger behörighet till kurser på avancerad nivå i pedagogik.

Mer information

Programmets innehåll

År 1 Introduktion till pedagogik 15 hp Hälsa, livsstil och levnadsvanor 15 hp Hälsopedagogiska strategier 15 hp Hälsopedagogiska arenor 15 hp

År 3 Fri termin, alternativt studier utomlands 30 hp Pedagogiska forskningsmetoder I, 15 hp Pedagogiskt forskningsarbete I, 15 hp

År 2 Etiskt och kritiskt förhållningssätt på hälsopromotivt arbete 15 hp Pedagogiskt ledarskap, förändringsoch utvecklingsarbete 15 hp Hälsopedagogiskt projekt och utvärdering 15 hp Hälsopedagogik i praktiken 15 hp

Reservation för ändringar.

120 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013

Studier utomlands Under valfria kurser har du möjlighet att studera utomlands. Du kan söka de platser inom utbytesprogrammet Erasmus som Högskolan erbjuder alla studenter eller ordna något på egen hand.

Programansvarig Lena Petersson tel. 035-16 78 62 hpped@hh.se Sektionssekreterare Charlotte Andersson tel. 035-16 74 97 charlotte.andersson@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se

Program • SAMHÄLLS-, BETEENDEVETENSKAP OCH VÅRD

du lär dig både hur prestation och välbefinnande kan höjas.

Idrottsvetenskapligt program 180 hp Fysisk aktivitet, tävling, ledarskap, mental träning, anatomi och fysiologi – idrott är mer än sport. På det idrottsvetenskapliga programmet lär du dig både hur prestation och välbefinnande kan höjas. Den idrottsvetenskapliga utbildningen har en tvärvetenskaplig profil där huvudområdena pedagogik, psykologi och folkhälsovetenskap integreras. Du kommer att studera fenomen som gruppdynamik, stresshantering samt anatomi och fysiologi, men också vilken inverkan arbetsmiljö och livsstil har på hälsan. Det handlar både om friskvård och elitidrott, men senare i utbildningen specialiserar du dig efter eget intresse. Undervisningen består bland annat av föreläsningar, seminarier och fältarbete. Kurslitteraturen är till stor del inriktad på idrottsområdet. I samband med uppsatsskrivande har du möjlighet att samarbeta med idrottsföreningar, -förbund eller med personer som driver friskvårdsprojekt utanför Högskolan. De tre första terminerna följer alla programstudenter samma kurser. Termin 4 väljs fördjupning i ett av de tre huvudområdena. Det tredje året kan du själv

välja innehåll och fördjupa eller bredda dig efter önskemål. Under utbildningens gång finns också möjlighet att välja ytterligare specialisering genom en valfri termin. Exempelvis kan du välja att studera utomlands. Vissa föreläsningar ges på engelska.

År 2 Termin 3 Ledarskap och lärande inom det idrottsvetenskapliga fältet 30 hp: • Träningslära 7,5 hp • Idrottsledarskap för lärande i handling 7,5 hp

Behörighetskrav

Sh A. Områdesbehörighet 5.

Examen

Övrigt

Kandidatexamen.

Startar ht 12, helfart. Programmet ger behörighet till magisterstudier i folkhälsovetenskap, psykologi inriktning idrott eller pedagogik beroende på vald inriktning.

Studier utomlands

Vi har utbyte med ett flertal universitet under olika terminer i utbildningen, bland annat Worcester University of Higher Education i Storbritannien och Unitec på Nya Zeeland. Vi samarbetar med utländska universitet kring en internationell magisterutbildning i idrotts psykologi. Arbetsområden

Arbetsmarknaden blir så bred som du

Programmets innehåll

År 1 Idrottsvetenskap 60 hp: • Pedagogik inriktning idrott 15 hp • Folkhälsovetenskap 15 hp • Psykologi inriktning idrott 15 hp • Anatomi och fysiologi inriktning fysisk träning 15 hp

själv gör den, men exempel på framtida uppgifter kan vara att planera hälsofrämjande åtgärder, utveckla ledarutbildningar, samordna friskvårdssatsningar inom näringslivet, träna och leda elitidrottare eller att leda träningsverksamhet för funktionshindrade. Däremot får du ingen formell behörighet som idrottslärare.

• Strategier för att motivera människor till en hälsosammare livsstil 7,5 hp • Gruppers dynamik och utveckling inom idrotten 7,5 hp Termin 4, en av följande kurser väljs: Pedagogik inriktning idrott (31–60) 30 hp Folkhälsovetenskap (31–60) 30 hp Psykologi inriktning idrott (31–60) 30 hp År 3 Termin 5, en av följande kurser väljs: Pedagogik inriktning idrott (61–90) 30 hp

Mer information Programansvarig Hansi Hinic tel. 035-16 72 69 ivp@hh.se Sektionssekreterare Anette Andreasson tel. 035-16 72 59 anette.andreasson@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se

Folkhälsovetenskap (61–90) 30 hp Psykologi inriktning idrott (61–90) 30 hp Termin 6 Valfri kurs om 30 hp alternativt studier utomlands. Reservation för ändringar.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 121

SAMHÄLLS-, BETEENDEVETENSKAP OCH VÅRD • Program

ett program för dig som vill kombinera golf på elitnivå med högskolestudier.

Professionellt idrottsutövande – inriktning golf 120 hp På programmet skapar vi möjligheter för idrottslig utveckling samtidigt som vi bedriver en akademisk utbildning som leder till högskoleexamen. Det är ett bra alternativ för dig som satsar på en professionell karriär som idrottare. Utbildningen vänder sig till dig som spelar golf på elitnivå och vill kombinera detta med högskolestudier. Studierna är anpassade för att passa in i tränings- och tävlingsverksamhet såväl med avseende på innehåll som med kursernas tidsmässiga planering. För att du ska kunna tillgodogöra dig studierna är det nöd vändigt att du håller hög nivå som golfspelare. Vi har valt att lägga motsvarande två års studier över en treårsperiod för att skapa ett flexibelt upplägg och goda möjligheter att anpassa studierna efter individuella önskemål. Under de två första åren läser du obligatoriska ämnen i ett idrottsblock. De teoretiska kurserna i idrottsblocket har integrerade idrottsmoment för att tydliggöra kopplingen mellan teori och praktik. Det tredje året läser du valfria kurser från Högskolans utbud. Då har du platsgaranti på de kurser som du är behörig att läsa. Under

vårterminen år 3 genomför du också ett fördjupningsarbete inom det idrottsveten skapliga området. Seminarier med golfanknytning, workshoppar i golfmiljö och ett golf inriktat fördjupningsarbete bidrar till att befästa utbildningens specifika inriktning. Under hela utbildningstiden skapas dessutom förutsättningar för dig att bedriva träning i närområdet.

stor industri med många spännande arbetsuppgifter och efter kompletterande studier kan du även arbeta med andra områden inom branschen.

Examen

Övrigt

Högskoleexamen.

Startar ht 12, studietakt 67 procent.

År 2 Grunder inom idrottsskador 7,5 hp Träningslära I, 7,5 hp Kognitionspsykologi inriktning idrott – golf 10 hp Idrottsfysiologi inriktning golf 12,5 hp

122 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013

Nk B (alt. Fy A, Ke A, Bi A), Ma B. Särskilda behörighetskrav gällande idrottslig färdighet. Områdesbehörighet 16.

Studier utomlands

Du kan söka de platser som Högskolan erbjuder alla studenter eller söka kurser på egen hand. Arbetsområden

Utbildningen ger dig goda förutsättningar att vara verksam som professionell golfspelare. Golfbranschen är en

Programmets innehåll

År 1 Rörelseapparatens anatomi I, 7,5 hp Psykologi med inriktning idrott – golf 10 hp Rörelselära med inriktning golf 10 hp Socialpsykologi med inriktning idrott 7,5 hp Fysiologi inriktning golf 10 hp

Behörighetskrav

År 3 Fördjupningsarbete 7,5 hp Valfria kurser 30 hp Reservation för ändringar.

Mer information Programansvarig Rasmus Tornberg tel. 035-16 73 17 golf@hh.se Sektionssekreterare Anette Andreasson tel. 035-16 72 59 anette.andreasson@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se

Program • SAMHÄLLS-, BETEENDEVETENSKAP OCH VÅRD

Hälsofrämjande och förebyggande arbete är en stor del av sjuksköterskans arbetsuppgifter.

Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Utifrån ett humanistiskt och etiskt förhållningssätt ska du som sjuksköterska ansvara för och deltaga i omvårdnadsarbetet. Du handleder och undervisar patienter, anhöriga, studenter och personal samt initierar och genomför forsknings- och utvecklingsarbeten. Hälsofrämjande och förebyggande arbete utgör en stor del av sjuksköterskans arbetsuppgifter.

Arbetsområden

Som legitimerad sjuksköterska kan du arbeta inom allmän hälso- och sjukvård. Efter ytterligare utbildning kan du arbeta inom specialistområden. Behörighetskrav

Omvårdnad är utbildningens huvudämne. För att kunna bedriva professionell omvårdnad krävs goda kunskaper i såväl huvudämnet som i human biomedicin och samhälls- och beteendevetenskapliga ämnen. Ämnet omvårdnad omfattar 90 hp och innehåller ett examensarbete på 15 hp. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) omfattar 45 hp, human biomedicin omfattar 30 hp och samhälls- och beteendevetenskapliga ämnen 15 hp. Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, gruppövningar samt metodövningar. Under andra och tredje året genomförs simuleringsövningar. Under sista terminen genomförs Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen. För att möjliggöra en kontinuerlig integrering mellan teoretiska och verksam-

hetsförlagda studier har du tillgång till verksamhetsförlagda studieplatser inom sjuksköterskans olika verksamhetsområden i Hallands län. Handledning ges av legitimerade sjuksköterskor på den verksamhetsförlagda studieplatsen och till varje studieplats finns lärare tillgängliga. VFU förläggs inom hela Hallands län.

Nk B (alt. Fy A, Ke A, Bi A), Ma B, Sh A. Områdesbehörighet 16. Övrigt

Startar ht 12, helfart. Startar vt 13, helfart. Programmet ges både i Halmstad och Varberg.

Examen

Sjuksköterskeexamen. Legitimation utfärdas av Socialstyrelsen. Utbildningen uppfyller även kraven för kandidat examen med huvudområde omvårdnad.

För studerande i Halmstad kan vissa föreläsningar förläggas i Varberg. För studerande i Varberg kan vissa föreläsningar/tentamina förläggas i Halmstad.

Studier utomlands

Du har möjlighet till såväl teoretiska som verksamhetsförlagda studier utomlands inom något ämnesområde som är representerat i programmet.

Mer information Programansvarig Margareta Brandorf tel. 035-16 74 15/16 72 21 sjk@hh.se

Programmets innehåll

År 1 Omvårdnad Human biomedicin Samhälls- och beteendevetenskap VFU År 2 Omvårdnad Human biomedicin Samhälls- och beteendevetenskap VFU

År 3 Omvårdnad VFU Valbar kurs inom omvårdnad där en av följande kurser väljs: Omvårdnad med inriktning mot nutrition 7,5 hp Omvårdnad med inriktning mot palliativ vård 7,5 hp Omvårdnad med inriktning mot smärta och smärtbehandling 7,5 hp

Sektionssekreterare Barbara Meixner tel. 035-16 75 72 barbara.meixner@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se

Reservation för ändringar.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 123

SAMHÄLLS-, BETEENDEVETENSKAP OCH VÅRD • Påbyggnad

Specialistsjuksköterskeutbildningar – omfattande 60 eller 75 högskolepoäng Sjuksköterskan har ett omfattande arbetsfält inom hälso- och sjukvård. För allt fler arbetsområden krävs specialistsjuksköterskeutbildning. Denna utbildning på avancerad nivå leder till både specialistsjuksköterskeexamen och magisterexamen i omvårdnad. Fördjupade kunskaper inom specialistområdet innebär förmåga att självständigt och i samverkan med andra identifiera, initiera och genomföra utvecklingsoch förändringsarbete inom specialistsjuksköterskans funktionsområde. En generell examen i omvårdnad på avancerad nivå förbereder även för fortsatt utbildning på forskarnivå. Inom ramen för samtliga specialistsjuksköterskeutbildningar genomförs ett examensarbete omfattande 15 hp. Efter genomförd utbildning om 60 hp respektive 75 hp utfärdas examensbevis på begäran av studenten, med benämningen specialistsjuksköterskeexamen med aktuell inriktning samt generell examen i omvårdnad på magisternivå.

Följande specialistsjuksköterskeutbildningar startar ht 2012 Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot psykiatrisk vård 60 hp

Utbildningen leder fram till specialistsjuksköterskeexamen med inriktning psykiatrisk vård samt magisterexamen i omvårdnad. Utbildningen ger fördjupade kunskaper inom psykiatrisk hälsooch sjukvård samt behandling, habilitering och rehabilitering inom såväl öppna som slutna vårdformer i samverkan med olika vårdgivare. Utbildningen består av kurserna Psykisk hälsa och hälsans villkor i samhället 7,5 hp, Vetenskaplig teori och metod 7,5 hp, Psykopatologi inom psykiatrisjuksköterskans funktionsområde 15 hp, Psykisk ohälsa i komplexa omvårdnadssituationer 7,5 hp, Socialpsykiatri och psykosociala insatser 7,5 hp samt Examensarbete i Omvårdnad 15 hp. Kurser kan förläggas parallellt och den inbördes ordningen mellan kurserna kan påverkas. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) ingår. Denna förläggs inom Region Halland. Behörighetskrav: Legitimation som sjuksköterska samt kandidatexamen i omvårdnad (180 hp/120 p). För legitimerad sjuksköterska med studiegång före 1993 krävs sjuksköterskeutbildning med inriktning på allmän hälso- och sjukvård

124 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013

samt kandidatexamen i omvårdnad. Dessutom krävs, för båda studiegångarna, ett års yrkes erfarenhet som legitimerad sjuk sköterska. halvfart ht 12 fortsätter t.o.m. vt 14, distans/campus. Kursort: Halmstad (delar av utbildningen kan förläggas till Varberg). Specialisering inom ögonsjukvård – oftalmologisk omvårdnad 60 hp

Utbildningen leder fram till specialisering inom ögonsjukvård samt magisterexamen i omvårdnad. Utbildningen ger fördjupade kunskaper i såväl omvårdnad som medicinsk behandling för att kunna ge patienten ett professionellt omhänder tagande inom ögonsjukvård för barn, ungdomar, vuxna och äldre. Det handlar om planerade vårdinsatser och akuta situationer såväl inom som utanför sjukhuset. Utbildningen består av kurserna Ögats anatomi och fysiologi 7,5 hp, Vetenskaplig teori och metod 7,5 hp, Oftalmiatrik inom ögonsjuksköterskans funktionsområde 15 hp, Oftalmologisk omvårdnad inom ögonsjuksköterskans funktionsområde 15 hp samt Examensarbete i Omvårdnad 15 hp. Kurser kan förläggas parallellt och den inbördes ordningen mellan kurserna kan

påverkas. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) ingår. Behörighetskrav: Legitimation som sjuksköterska samt kandidatexamen i omvårdnad (180 hp/120 p). För legitimerad sjuksköterska med studiegång före 1993 krävs sjuksköterskeutbildning med inriktning på allmän hälso- och sjukvård samt kandidatexamen i omvårdnad. Dessutom krävs, för båda studiegångarna, ett års yrkeserfarenhet som legitimerad sjuksköterska. halvfart ht 12 fortsätter t.o.m. vt 14, distans/campus. Kursort: Halmstad (delar av utbildningen kan förläggas till Varberg).

Påbyggnad • SAMHÄLLS-, BETEENDEVETENSKAP OCH VÅRD

Följande specialistsjuksköterskeutbildningar startar vt 2013 Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård 60 hp Utbildningen leder fram till specialistsjuksköterskeexamen med inriktning ambulanssjukvård samt magisterexamen i omvårdnad. Utbildningen ger fördjupade kunskaper inom såväl omvårdnad som medicinsk behandling för att kunna ge pati enten ett professionellt omhändertagande i samband med prehospital akutsjukvård och vid planerade överflyttningar mellan vårdenheter. Utbildningen består av kurserna Omvårdnad inom ambulanssjukvård 7,5 hp, Vetenskaplig teori och metod 7,5 hp, Akutmedicin 7,5 hp, Omvårdnad inom ambulanssjuksköterskans funktionsområde 7,5 hp, Medicinsk vetenskap inom ambulanssjuksköterskans funktionsområde 15 hp samt Examensarbete i Omvårdnad 15 hp. Kurser kan förläggas parallellt och den inbördes ordningen mellan kurserna kan påverkas. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) ingår. Denna förläggs inom Region Halland.

Behörighetskrav: Legitimation som sjuksköterska samt kandidatexamen i omvårdnad (180 hp/120 p). För legitimerad sjuksköterska med studiegång före 1993 krävs sjuksköterskeutbildning med inriktning mot allmän hälso- och sjukvård samt kandidatexamen i omvårdnad. Dessutom krävs, för båda studiegångarna, 1 års yrkeserfarenhet som legitimerad sjuksköterska. helfart vt 13 fortsätter t.o.m. ht 13 Kursort: Halmstad (delar av utbildningen kan förläggas till Varberg). Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård 60 hp Utbildningen leder fram till specialistsjuksköterskeexamen med inriktning anestesisjukvård samt en magisterexamen i omvårdnad. Utbildningen ger fördjupade kunskaper inom såväl omvårdnad som medicinsk behandling för att kunnage p atienten ett professionellt omhändertagande i samband med ett kirurgiskt ingrepp. Det handlar också om vårdinsatser i akuta och planerade situationer såväl inom som utanför sjukhuset och i samband med katastrofsituationer.

= Avancerad nivå

Utbildningen består av kurserna Perioperativ omvårdnad 7,5 hp, Vetenskaplig teori och metod 7,5 hp, Akutmedicin 7,5 hp, Omvårdnad inom anestesisjuksköterskans funktionsområde 7,5 hp, Anestesiologi inom anestesisjuksköterskans funktionsområde 15 hp samt Examensarbete i Omvårdnad 15 hp. Kurser kan förläggas parallellt och den inbördes ordningen mellan kurserna kan påverkas. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) ingår. Denna förläggs inom Region Halland. Behörighetskrav: Legitimation som sjuksköterska samt kandidatexamen i omvårdnad (180 hp/120 p). För legitimerad sjuksköterska med studiegång före 1993 krävs sjuksköterskeutbildning med inriktning på allmän hälso- och sjukvård samt kandidatexamen i omvårdnad. Dessutom krävs, för båda studiegångarna, ett års yrkeserfarenhet som legitimerad sjuksköterska. helfart vt 13 fortsätter t.o.m. ht 13 Kursort: Halmstad (delar av utbildningen kan förläggas till Varberg). Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska 75 hp Utbildningen leder fram till specialistsjuksköterskeexamen med inriktning distriktssköterska samt magisterexamen i omvårdnad. Utbildningen ger fördjupadekunskaper i såväl folkhälsoarbete som medicinsk behandling inom öppen hälso- och sjukvård. Utbildningen består av kurserna Vetenskaplig teori och metod 7,5 hp, Barn och ungdomars hälsa och ohälsa 15 hp, Vuxna och äldres hälsa och ohälsa 15 hp, Examensarbete i Omvårdnad 15 hp, Farmakologi med sjukdomslära 15 hp samt Ledarskap, utbildning och vårdutveckling 7,5 hp. Kurser kan förläggas parallellt och den inbördes ordningen mellan kurserna kan påverkas. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) ingår. Denna förläggs inom Region Halland.

Behörighetskrav: Legitimation som sjuksköterska samt kandidatexamen i omvårdnad (180 hp/120 p). För legitimerad sjuksköterska med studiegång före 1993 krävs

= Distansutbildning. Träffar kan förekomma.

sjuksköterskeutbildning med inriktning på allmän hälso- och sjukvård samt kandidatexamen i omvårdnad. Dessutom krävs, för båda studiegångarna, två års yrkeserfarenhet som legitimerad sjuksköterska. helfart vt 13, fortsätter t.o.m. v 14 Kursort: Halmstad (delar av utbildningen kan förläggas till Varberg). Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar 60 hp Utbildningen leder fram till specialistsjuksköterskeexamen med inriktning hälso-och sjukvård för barn och ungdomar samt magisterexamen i omvårdnad. Utbildningen ger fördjupade kunskaper i såväl omvårdnad som medicinsk behandling inom sluten och öppen hälso- och sjukvård för barn och ungdomar. Utbildningen består av kurserna Vetenskaplig teori och metod 7,5 hp, Barn och ungdomars hälsa och ohälsa 15 hp, Medicinsk vetenskap inom barnsjuksköterskans funktionsområde 15 hp, Omvårdnad inom barnsjukvård 7,5 hp samt Examensarbete i Omvårdnad 15 hp Kurser kan förläggas parallellt och den inbördes ordningen mellan kurserna kan påverkas. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) ingår. Denna förläggs inom Region Halland.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 125

SAMHÄLLS-, BETEENDEVETENSKAP OCH VÅRD • Påbyggnad

vårdnad. Utbildningen ger fördjupade kunskaper inom såväl omvårdnad som medicinsk behandling för att kunna ge pati enten ett professionellt omhändertagande i samband med intensivvård. Det handlar också om vårdinsatser i akuta och planerade situationer såväl inom som utanför sjukhuset och i samband med katastrofsituationer. Utbildningen består av kurserna Omvårdnad inom intensivvård 7,5 hp, Vetenskaplig teori och metod 7,5 hp, Akutmedicin 7,5 hp, Omvårdnad inom intensivvårdssjuksköterskans funktionsområde 7,5 hp, Medicinsk vetenskap inom intensivvårdssjuksköterskans funktionsområde 15 hp samt Examensarbete i Omvårdnad 15 hp. Kurser kan förläggas parallellt och den inbördes ordningen mellan kurserna kan påverkas. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) ingår. Denna förläggs inom Region Halland. Behörighetskrav: Legitimation som sjuksköterska samt kandidatexamen i omvårdnad (180 hp/120 p). För legitimerad sjuksköterska med studiegång före 1993 krävs sjuksköterskeutbildning med inriktning på allmän hälso- och sjukvård samt kandidatexamen i omvårdnad. Dessutom krävs, för båda studiegångarna, ett års yrkeserfarenhet som legitimerad sjuksköterska. helfart vt 13 fortsätter t.o.m. ht 13 Kursort: Halmstad (delar av utbildningen kan förläggas till Varberg).

126 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013

Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot operationssjukvård 60 hp Utbildningen leder fram till specialistsjuksköterskeexamen med inriktning operationssjukvård samt magisterexamen i omvårdnad. Utbildningen ger fördjupade kunskaper inom såväl omvårdnad som medicinsk behandling för att kunna ge patienten ett professionellt omhänderta gande i samband med ett kirurgiskt ingrepp. Det handlar också om vårdinsatser i akuta och planerade situationer såväl inom som utanför sjukhuset och i samband med katastrofsituationer. Utbildningen består av kurserna Perioperativ omvårdnad 7,5 hp, Vetenskaplig teori och metod 7,5 hp, Akutmedicin 7,5 hp, Omvårdnad inom operationssjuksköterskans funktionsområde 7,5 hp, Medicinsk vetenskap inom operationssjuksköterskans funktionsområde 15 hp samt Examens arbete i Omvårdnad 15 hp. Kurser kan förläggas parallellt och den inbördes ordningen mellan kurserna kan påverkas. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) ingår. Denna förläggs inom Region Halland.

examen i omvårdnad. Dessutom krävs, för båda studiegångarna, ett års yrkeserfarenhet som legitimerad sjuksköterska. helfart vt 13 fortsätter t.o.m. ht 13 Kursort: Halmstad (delar av utbildningen kan förläggas till Varberg).

Mer information Programansvarig för specialistsjuksköterskeutbildningarna Margareta Brandorf tel. 035-16 74 15 eller 035-16 72 21 margareta.brandorf@hh.se Institutionssekreterare Ann-Britt Fritiofson tel. 035-16 74 02 ann-britt.fritiofson@hh.se I mån av plats har du möjlighet att söka enstaka kurser som ingår i pågående specialistsjuksköterske utbildningar. För mer information om vilka kurser som är aktuella, se Högskolans webbplats www.hh.se/specsjk

Program • SAMHÄLLS-, BETEENDEVETENSKAP OCH VÅRD

du lär dig att förstå hur sociala samspel uppstår och förändras.

Socialpsykologiskt program 180 hp

arbete med grupper. Under en termin arbetar studenterna med att undersöka relationella förhållanden i en organisation. Den kursen inleds med studier i tillämpad socialpsykologi, organisationsteori, gruppdynamik med mera.

ning för arbete inom företag, organisationer och verksamheter som efterfrågar en bred beteendevetenskaplig kompetens med fördjupade kunskaper inom ämnet socialpsykologi. Det kan vara arbete inom sociala områden, inom utbildning och arbete med grupputveckling. Utbildningen förbereder dig särskilt för att på självständig basis arbeta i projektform gentemot olika organisationer. Socialpsykologer återfinns exempelvis inom den sociala sektorn och vid per sonalavdelningar på företag.

Examen

Behörighetskrav

Kandidatexamen.

Grundläggande behörighet.

Studier utomlands

Övrigt

Programmet innehåller en valfri termin där du har möjlighet att studera utomlands, med vissa undantag när det gäller länder. Du kan söka de platser som Högskolan erbjuder eller ordna utlandsstudier på egen hand.

Startar ht 12, helfart.

Vi människor ingår en rad relationer till varandra – på arbetet, i privat livet och i mer eller mindre organiserade sammanhang av olika slag. Att förstå varför relationer ser ut som de gör är inte alltid så enkelt, särskilt inte i vårt moderna samhälle där en mångfald sociala relationer berör och påverkar oss i vardagslivet. Socialpsykologi är ett ämne som undersöker hur sociala samspel av skiftande slag uppstår och förändras. På det socialpsykologiska programmet får studenterna lära sig att undersöka,belysa och förstå sociala samspel i grupper, gemenskaper och organisationersamt i andra former av relationer. Programmet syftar till att ge ingående kunskaper om sociala relationer och hur dessa kan förstås på olika nivåer och genom olika perspektiv. I huvudä mnet socialpsykologi studeras teman som socialisation, identitet, attityder, könsrelationer, roller, menings skapande, kreativitet, emotioner, grupper, kommunikation samt olika forskningsmetoder. Vidare på programmet studeras sociologi, psykoanalytisk teori och organisationspsykologi. Utbildningen är en teoretisk utbildning men studenterna förvärvar även en viss praktisk färdighet genom tillämpade moment, exempelvis samtalsmetodik och

Arbetsområden

Examen från det socialpsykologiska programmet innebär en god grundutbild-

Programmets innehåll

År 1 Socialpsykologi (1–30) 30 hp: • Att förstå människor – teman och teorier 7,5 hp • Identitet, genus och sociala samspel 7,5 hp • Kvalitativ metod 7,5 hp • Kvantitativ metod 7,5 hp Socialpsykologi (31–60) 30 hp: • Grupper och gruppdynamik • Kommunikation och samtalsmetodik • Kvalitativ metod • Uppsats

År 2 Valfri kurs 30 hp Sociologi (31–60) 15 hp: • Arbetsliv och organisationssociologi 7,5 hp • Genus, kultur och social differentiering 7,5 hp Psykologi (31–60) 15 hp: • Psykoanalytisk teori 7,5 hp • Organisationspsykologi 7,5 hp År 3 Socialpsykologi (61–90) 30 hp: • Teori och metod 15 hp • Uppsats 15 hp

Mer information Programansvarig Henrik Stenberg tel. 035-16 74 42 socpsy@hh.se Sektionssekreterare Barbara Meixner tel. 035-16 75 72 Barbara.Meixner@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se

Socialpsykologiskt projektarbete (1–30) 30 hp: • Tillämpad socialpsykologi och projektledning 7,5 hp • Organisation, ledarskap och rådgivning 7,5 hp • Praktiskt relationellt förändringsarbete 15 hp Reservation för ändringar.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 127

SAMHÄLLS-, BETEENDEVETENSKAP OCH VÅRD • Program

Är du intresserad av lednings- och utvecklingsfrågor inom det sociala området?

Socialt arbete – ledning och organisering 180 hp Är du intresserad av lednings- och utvecklingsfrågor inom det sociala området? Detta är ett spännande program som ger dig en grund för att planera, leda, organisera och utveckla verksamheter och tjänster, såväl offentliga, privata som ideella. Huvudinriktningen är mot äldreoch handikappomsorg. I välfärdssektorn är frågor om ledning, samordning och utveckling framträdande, samtidigt som människors förväntningar på delaktighet är stora. Viktiga utgångspunkter i detta program är därför beredskap att självständigt och i samverkan med brukare och andra intressenter leda och utveckla verksamheter. De två stora delarna i utbildningen är socialt arbete (huvudområde) och ledar skap (specialisering). Delarna studeras både på samhällsnivå, bland annat hur välfärdssystemet är uppbyggt och organiserat, och på grupp- och individnivå där människors livsvillkor fokuseras. Du kan ge din utbildning en egen profil genom valfria kurser inom programmets ram. Möjlighet finns att läsa kurser vid andra lärosäten och tillgodoräkna sig dem. Ett viktigt inslag i programmet är den verksamhetsförlagda delen, till exempel fältstudier och projektarbeten. Dessa kan

delvis förläggas utomlands. Verksamhetsförlagd utbildning ger dig möjlighet att praktiskt studera olika sociala verksamheter, exempelvis brukarorienterade, hur dessa drivs och utvecklas i samverkan med intressenter. I programmet medverkar olika brukargrupper och yrkesverksamma, till exempel som handledare under fältstudier och som föreläsare. Examen Kandidatexamen. Studier utomlands Programmet har utbyte med University of Leeds inom handikappvetenskap. Det finns även utbyte med flera länder i Europa samt med Kina och Taiwan. Du kan söka de platser inom utbytesprogrammet Erasmus som Högskolan erbjuder alla studenter, eller ordna något på egen hand.

Programmets innehåll

År 1 Socialt arbete (1–30) 30 hp: • Kunskapsfält och verksamhet 7,5 hp • Äldres livsvillkor och välbefinnande 7,5 hp • Funktionshindrades livsvillkor och välbefinnande 7,5 hp • Fältstudier 7,5 hp Ledning och organisering av humanservice organisationer 15 hp Välfärdssektorns organisering och utveckling 7,5 hp Ledarskap i praktiken 7,5 hp

128 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013

Arbetsområden Efter genomförd utbildning förväntas du kunna arbeta med lednings- och utvecklingsfrågor inom välfärdssektorn, både inom det offentliga systemet och inom privata, kooperativa, ideella och andra brukarstyrda organisationer. Det kan till exempel handla om äldre- och handikappomsorg, ledning inom personlig assistans och inom missbruksvård, utvecklingsuppdrag och om socialt företagande i vid bemärkelse. Behörighetskrav Grundläggande behörighet. Övrigt Startar ht 12, helfart. Programmet ger bland annat behörighet till Magisterprogram i handikappvetenskap och Masterprogram i hälsa och livsstil.

Mer information Programansvarig Sara Högdin tel. 035-16 71 82 socialtarbete@hh.se Sektionssekreterare Therés Erixon tel. 035-16 73 81 Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00

År 2 Socialt arbete (31–60) 30 hp: • Juridik, inriktning offentlig rätt 7,5 hp • Empowerment och social mobilisering 7,5 hp • Kvantitativa metoder 7,5 hp • Kvalitativa metoder 7,5 hp Ekonomistyrning inom välfärdssektorn 7,5 hp Starta, driva och förvalta sociala verksamheter 7,5 hp Arbetsrätt 7,5 hp Ledarskap – kommunikativa perspektiv 7,5 hp

www.hh.se/utbildning

År 3 Valfria kurser 30 hp Socialt arbete (61–90) 30 hp: • Vetenskaplig teori och metod 7,5 hp • Självständigt arbete 15 hp • Verksamhetsförlagd validering av självständigt arbete 7,5 hp Reservation för ändringar.

Program • SAMHÄLLS-, BETEENDEVETENSKAP OCH VÅRD

en grund för ditt framtida arbete som beteendevetare och utvecklingssociolog.

Sociologi och socialt utvecklingsarbete 180 hp Du som har ett starkt engagemang för samhällsfrågor och människor får i detta program en vetenskaplig grund för ditt framtida arbete som beteendevetare och utvecklingssociolog inom privat och offentlig verksamhet. Du får kunskap om hur du kan hantera de situationer som du ställs inför i undersökningar, kartläggningar och medverkan i förändringsprocesser i samhället. En sociolog kan studera till exempel ungdomskultur, familjeliv eller samhällskonflikter, allt som handlar om mänskliga relationer och samhällsfenomen oavsett om det sker här eller i en annan del av världen. Huvudområdet sociologi problematiserar bland annat identitet, deltagande, gemenskap, marginalisering och makt. Praktiska moment finns inlagda i undervisningen. Det är uppgifter som för dig ut i olika verksamheter, till exempel intervjuer med personal inom affärsföretag, socialtjänst och kriminalvård, då frågor kopplade till kön, etnicitet och klass ofta blir centrala. År två läser du kurser som stärker din kunskap om välfärdssystemet och hur samhällsutvecklingen påverkar detta. Du får genuina och kreativa verktyg för arbete med framtida utvecklingsoch utvärderingsuppgifter. Du utför också ett projektarbete där du arbetar i ”skarpt läge” med

en extern uppdragsgivare. Sista året inleds med en termin där du själv väljer ämne och har platsgaranti på de kurser inom Högskolans kursutbud som du är behörig till. Många väljer att läsa ämnen som pedagogik, statsvetenskap, hälsovetenskap eller genus och etnicitet, men även internationella relationer, företagsekonomi, juridik eller arbetsvetenskapliga kurser är bra komplement. Sista terminens examensarbete kan bygga vidare på projektarbetet, men du har även möjlighet att till exempel med inspiration från ditt valfria ämne hitta ett nytt forskningsområde. Examen Kandidatexamen. Studier utomlands Termin 4, 5 eller 6 kan du helt eller delvis

läsa utomlands. Detta ordnar du själv i samråd med lärarna. Högskolan har avtal med flera universitet i och utanför Europa och administrerar även MFS-stipendier för den som vill genomföra en fältstudie i ett u-land. Arbetsområden Framtida arbetsuppgifter för beteendevetare och utvecklingssociologer finns inom det privata näringslivet och inom offentlig förvaltning samt frivilligorganisationer, det vill säga inom alla delar av arbetslivet. Du kan till exempel leda eller utvärdera projekt som är relaterade till frågor kring idrott, familj, utbildning, missbruk, hälsa, personalutveckling eller genus och mångfald. Du kan också arbeta som handläggare på kommunen, Försäkringskassan eller andra uppdragsgivare inom välfärdssektorn. Behörighetskrav Grundläggande behörighet. Övrigt Startar ht 12, helfart. Programmet ger behörighet till studier på magisternivå.

Mer information Programmets innehåll

År 1 Sociologi (1–30) 30 hp Sociologi (31–60) 30 hp År 2 Välfärdssystemet – samhällelig stabilitet och förändring 30 hp Socialt utvecklingsarbete 30 hp År 3 Valfria kurser 30 hp Sociologi (61–90) 30 hp

Programansvarig Jette Trolle-Schultz Jensen tel. 035-16 75 66 socutv@hh.se Sektionssekreterare Anette Andreasson tel. 035-16 72 59 Anette.Andreasson@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Reservation för ändringar.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 129

SAMHÄLLS-, BETEENDEVETENSKAP OCH VÅRD • Program

Frågor om makt och demokrati står i centrum.

Statsvetenskapligt program med inriktning mot politisk kommunikation 180 hp I programmet studerar du politik i alla dess former. Frågor om makt och demokrati i såväl världspolitiken som i lokalsamhället står i centrum. Du får också inblick i hur politisk kommunikation såsom opinionsbildning, lobbying och förhandlingar fungerar. Under den första terminen får du en introduktion i idéer om samhället liksom teoretiska och praktiska grunder i kommunikation. I grundoch fortsättningskurserna i statsvetenskap sätter du dig in i hur Sverige och andra länder styrs, samt hur det internationella politiska systemet ser ut. Du stiftar bekantskap med idéer om politik och läser klassiker som Platon och Marx men följer även med i aktuella debatter. Du får kunskaper i metoder som hjälper dig att självständigt genomföra undersökningar kring olika statsvetenskapliga problem. Under termin 3 väljer du själv en kurs efter eget intresse. Du har platsgaranti på alla kurser som du är behörig till. Utlandsstudier är också möjliga under denna termin (se nedan). I kursen Politisk kommunikation under den femte terminen fördjupar du dig i samspelet mellan medborgare, politiker,

makthavare och massmedier. Du undersöker organisationen och informationsarbetet på en arbetsplats och analyserar nyhetsförmedlingens roll när opinioner skapas. Programmet avslutas med en fördjupningskurs i statsvetenskap där du skriver en längre uppsats inom ett område som du själv väljer. Du kan efter avslutad utbildning söka Magisterprogram i statsvetenskap 60 hp, där en av terminerna kan förläggas till en praktikplats. Examen Kandidatexamen. Studier utomlands Våra utbytesavtal ger möjlighet till studier på många universitet i världen. Stipendier för fältstudier i utvecklingsländer kan också sökas.

130 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013

Behörighetskrav

Hi A, Sh A. Områdesbehörighet 1. Övrigt Startar ht 12, helfart. Programmet ger behörighet till studier på magisternivå. Programmet ges normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Mer information Programansvarig Anders Urbas tel. 035-16 76 41 stv@hh.se

Programmets innehåll År 1 Introduktion i samhällsvetenskap och kommunikation 30 hp: • Den moderna samhällsvetenskapens framväxt 7,5 hp • Samhällsvetenskaplig forskningsmetodik 7,5 hp • Kommunikation i teori och praktik 7,5 hp • Kommunikation och lärande 7,5 hp Statsvetenskap (1–30) 30 hp: • Politisk teori 7,5 hp • Jämförande politiska system 7,5 hp • Internationell och transnationell politik 7,5 hp • Politik och förvaltning 7,5 hp

Arbetsområden Statsvetare kan till exempel arbeta som utredare, handläggare, samordnare, analytiker eller kommunikatörer inom statlig förvaltning såsom departement och myndigheter, i kommuner och landsting, på företag eller i politiska partier och intresseorganisationer. Statsvetare med goda språkkunskaper återfinns inom EU och andra internationella organ. Utbildningen är även en bra grund om du vill läsa vidare till journalist eller forska inom statsvetenskap.

År 2 Valfri kurs om 30 hp Statsvetenskap (31–60) 30 hp: • Politisk filosofi 7,5 hp • Introduktion till statsvetenskaplig metod 7,5 hp • Komparativ analys 7,5 hp • Uppsats 7,5 hp År 3 Politisk kommunikation 30 hp: • Kommunikation i organisationer 15 hp • Kommunikation i den offentliga sfären 15 hp Statsvetenskap (61–90) 30 hp: • Att studera politik vetenskapligt 7,5 hp • Politisk kultur 7,5 hp • Uppsats 15 hp

Sektionssekreterare Barbara Meixner tel. 035-16 75 72 barbara.meixner@hh.se Studievägledning tel. (vx) 035-16 71 00 studievagledning@hh.se www.hh.se/utbildning

Reservation för ändringar.

Påbyggnad • SAMHÄLLS-, BETEENDEVETENSKAP OCH VÅRD

Magisterprogram i arbetsvetenskap 60 hp Detta ettåriga program är en fortsättning på grundutbildningen för dig som vill vidareutveckla din arbetsvetenskapliga kompetens och förbättra dina karriärmöjligheter. På programmet kommer du i kontakt med aktiva forskare inom det arbetsvetenskapliga fältet vid fyra lärosäten (Halmstad, Göteborg, Borås och Karlstad). Kurserna behandlar arbetslivsfrågor ur ett både nationellt och internationellt perspektiv och ges som föreläsningar och seminarier via webben samt endags- och tvådagarsträffar om cirka 12 till 15 tillfällen.

Magisterprogram i handikappvetenskap 60 hp Magisterprogrammet i handikappvetenskap kan studeras som påbyggnad på grundutbildning eller som vidareutbildning för yrkesverksamma. Syftet är att ge både bredd och fördjupning inom det mångvetenskapliga handikappområdet. Programmet innehåller bland annat teoretiska perspektiv, aktuell forskning, funktionshindrades egna perspektiv, internationella jämförelser, organisations- och metodfrågor samt analyser av faktorer i samhället och i individens närhet, vilka orsakar och vidmakthåller handikapp. Examensarbetet ger stora möjligheter att fördjupa sig i det egna intresseområdet.

Magisterprogram i sociologi 60 hp Magisterprogrammet i sociologi riktar sig till dig som vill gå vidare med sociologistudier på avancerad nivå. Programmet ger dig en fördjupning i sociologins grund problematiker och metoder. Programmet består av en gemensam första termin med teoretiskt fördjupande delkurser kring samhälle, organisationer, organisering och social interaktion. Du har möjlighet att sätta en egen prägel på din utbildning, bland annat genom en valbar kurs i genusvetenskap, kriminologi eller socialpsykologi.

Magisterprogram i statsvetenskap 60 hp Programmet är ettårigt och inleds med Utrednings- och utvärderingsmetodik 30 hp eller kursen Utredningsarbete/praktik, inom vilken du genomför en kvalificerad utredning i samarbete med en uppdragsgivare. Andra terminen ges kursenStatsvetenskap 30 hp (avancerad nivå) som avslutas med ett uppsatsarbete. Programmet ger dig fördjupade ämneskunskaper och ökad förmåga till kvalificerad statsvetenskaplig analys. Studierna förbereder för forskning men ger genomsin koppling till arbetslivet en god grund för kommande yrkesverksamhet. Programmet ges normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

= Distansutbildning. Träffar kan förekomma.

Övrigt Startar ht 12, helfart.

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

Övrigt Startar ht 12, halvfart. distans/campus

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

Övrigt Startar ht 12, helfart. Ytterligare information får du genom programansvarig.

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

Övrigt Startar ht 12, helfart.

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 131

SAMHÄLLS-, BETEENDEVETENSKAP OCH VÅRD • Påbyggnad

Övrigt Startar ht 12, halvfart. distans/campus. Introduktion och examination campusförlagd.

Mer information Innehåll, examen, behörighet etc. www.hh.se/utbildning

132 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013

Masterprogram i hälsa och livsstil 120 hp Masterprogrammet i Hälsa och Livsstil innefattar studier med fokus på människan utifrån ett helhets- och livscykelperspektiv och ger dig en kvalificerad universitetsutbildning inom kunskapsområdet hälsa och livsstil. Programmet är avsett för dig som vill arbeta eller redan arbetar med hälso- och livsstilsfrågor inom kommun, landsting, myndigheter och enskilda verksamheter. Du får en bred kunskapsbas inom ämnena hälsa, livsstil, prevention och promotion. Under utbildningen kommer du i kontakt med Högskolans forskning eftersom undervisningen bedrivs av aktiva forskare. Programmet vänder sig till dig som vill bygga på din kandidat- eller magisterexamen och även till dig som avser att fortsätta studier på forskarutbildningsnivå. Masterprogrammet är en tvåårig utbildning som ges på halvfart, totalt omfattande fyra års studier som utgörs av obligatoriska och valbara kurser inom området Hälsa och livsstil.

Kurser • SAMHÄLLS-, BETEENDEVETENSKAP OCH VÅRD

Arbetsvetenskap Arbetsvetenskap – förändringsarbete 7,5 hp

Kursen ger kunskaper om drivkrafter till förändringar i arbetslivet, orsaker till motstånd och olika strategier i förändringsarbetet. Lärande organisation och teorier för att systematiskt ta tillvara personalens erfarenheter och kompetens diskuteras. Detta kopplas till forskning om hur chefer och ledare kan arbeta med organisationsutveckling på olika sätt. Grundläggande behörighet halvfart ht 12, start v. 36

Folkhälsovetenskap Folkhälsovetenskap (1–30) 30 hp

I kursen behandlas grundläggande folkhälsovetenskap. Hälsa och folkhälsa be lyses ur ett tvärvetenskapligt perspektiv. Olika begrepp, definitioner och vetenskapliga teorier och metoder introduceras. Hur folkhälsan har utvecklats över tid och vad som har påverkat utvecklingen diskuteras också. Vidare belyses betydelsen av lagstiftning i syfte att påverka samhällsutvecklingen på ett hälsofrämjande sätt. Även etiska aspekter i relation till folkhälsoarbete kommer att disku teras i strävan efter minskad ojämlikhet i hälsa. Grundläggande behörighet helfart ht 12, start v. 36

kritiskt granska tillämpningen av dessa. Ett uppsatsarbete om 15 hp ingår. Detta arbete kan utföras inom valfritt område inom folkhälsovetenskap. Behörighetskrav: Folkhälsovetenskap (1–60) 60 hp helfart ht 12, start v. 36 helfart vt 13, start v. 04

Folkhälsovetenskap 30 hp

I kursen ges ämnesteoretisk fördjupning med inriktning på strategier för hälso främjande arbete och utvärdering av dessa ur jämlikhets- respektive miljöperspektiv. I kursen ingår också en fördjupning av vetenskapsteori och forskningsmetoder som används inom folkhälsovetenskap. Kursen avslutas med ett uppsatsarbete om 15 hp inom valfritt område med relevans för det folkhälsovetenskapliga fältet. Möjlighet ges att göra ett uppsatsarbete om 30 hp. Behörighetskrav: Folkhälsovetenskap (1–90) 90 hp helfart vt 13, start v. 04 Kost, fysisk aktivitet och hälsa 7,5 hp

I kursen behandlas grunderna inom folkhälsoarbete. I fokus står frågor kring kost/kostvanor, fysisk aktivitet och hälsa samt sambandet mellan dessa. I kursen belyses även närings- och arbetsfysiologi, hälsofrämjande effekter av fysisk aktivitet samt hur folkhälsoarbete kan genomföras.

Folkhälsovetenskap (31–60) 30 hp

Kursen inleds med en fördjupning av vetenskaplig metod med inriktning på folkhälsoarbete och omfattar vetenskapsteori, forskningsmetod och epidemiologi. Vidare ingår en beskrivning av strategier för att planera, genomföra och utvärdera ett folkhälsoprojekt. Även etiska och ekonomiska aspekter kommer att belysas. I kursen ges studenten tillfälle att omsätta sina kunskaper praktiskt genom att utforma en design för folkhälsoarbete. Behörighetskrav: Folkhälsovetenskap (1–30) 30 hp helfart vt 13, start v. 04 Folkhälsovetenskap (61–90) 30 hp

I kursen ingår fördjupning i olika epidemiologiska, statistiska och kvalitativa forskningsmetoder inom folkhälsoområdet, samt att kunna utvärdera och = Avancerad nivå

Grundläggande behörighet halvfart vt 13, start v. 04

Genus- och etnicitetsfrågor Genus och arbetsliv 7,5 hp

På kursen studeras hur segregering och marginalisering kommer till uttryck och reproduceras i arbetslivet och på arbetsmarknaden. Vidare studeras vilken betydelse exempelvis kön, etnicitet och social bakgrund har för människors positioner och eventuella marginalisering i arbetslivet. Grundläggande behörighet halvfart vt 13, start v. 14, distans/campus.

= Distansutbildning. Träffar kan förekomma.

Genus, demokrati och media 7,5 hp

Kursen behandlar hur begrepp som genus, demokrati och media förstås och används inom olika samhällsvetenskapliga discipliner. Vidare studeras mediers framställningar av olika samhällsgrupper liksom vilka politiska frågor som tilldelas utrymme i medierna samt konsekven serna av detta. Grundläggande behörighet halvfart vt 13, start v. 04, distans/campus. Genus och jämställdhet i vården – utmaningar i dag och i morgon 7,5 hp

På kursen studeras hälsa/ohälsa och vård ur jämställdhetsperspektiv. Genusrelaterade fenomen i arbetslivet som våld i nära relationer och bemötande av våld i samkönade parrelationer studeras liksom hälsorisker, resursfördelning, den svenska välfärdsmodellen och utmaningar inom vården i framtiden. Grundläggande behörighet halvfart ht 12, start v. 36, distans/campus. Genusperspektiv på kriminalitet, avvikelse, normalitet och offerskap 7,5 hp

Kursen bygger på genusvetenskap och kriminologi och vi studerar bakgrunden till brott, kriminalitet och avvikelse samt våld i nära relationer och i samhället. Studier om våldets karaktär och offrens erfarenheter samt mottagande till exempel inom rättsväsendet ingår. Grundläggande behörighet halvfart ht 12, start v. 46, distans/campus.

Handikappfrågor Aktuell handikappvetenskaplig forskning 7,5 hp

Kursens syfte är att ge en översikt över aktuell nationell och internationell handi kappforskning samt att jämföra olika discipliners sätt att teoretiskt betrakta och praktiskt bedriva handikapprelaterad forskning. Behörighetskrav: 90 hp (1–90) i ett ämne halvfart ht 12, start v. 46, distans/campus. HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 133

SAMHÄLLS-, BETEENDEVETENSKAP OCH VÅRD • Kurser

Grundläggande behörighet kvartsfart ht 12, start v. 36, distans/internet.

Aktuella specialpedagogiska teorier 7,5 hp

Funktionshinder och handikapp – arbetsliv och sysselsättning 7,5 hp

Kursens syfte är att studenten ska tillägna sig kunskap om aktuella teoretiska strömningar inom specialpedagogiken. Kursens mål är att studenten ska få ökade insikter i specialpedagogiska teorier och deras praktiska tillämpning både ur ett internationellt och ur ett nordiskt perspektiv.

Kursen, som är internetbaserad, handlar om villkor, möjligheter och hinder i arbetslivet för personer med funktionshinder. I kursen behandlas den välfärds- och arbetsmarknadspolitiska dimensionen och olika former av stödinsatser som till exempel arbetslivsre habilitering och daglig verksamhet.

Behörighetskrav: 90 hp (1–90) i ett ämne halvfart vt 13, start v. 14, distans/campus.

Grundläggande behörighet kvartsfart vt 13, start v. 04, distans/internet.

Kursens syfte är att teoretiskt belysa handikappvetenskapens mångvetenskaplighet och olika grundläggande synsätt på funktionshinder och handikapp. Kursens mål är att studenten ska kunna återge, analysera och jämföra aktuella handikappvetenskapliga synsätt och teoretiska modeller.

Att arbeta med barn och ungdom med funktionshinder 30 hp

Funktionshinder och handikapp – kategorisering och bemästrande 7,5 hp

Behörighetskrav: 90 hp (1–90) i ett ämne halvfart ht 12, start v. 36, distans/campus.

Kursen ger en teoretisk grund för arbete med funktionshindrade barn och ungdomar inom barnomsorg, skola, handikapp omsorg, habilitering samt verksamheter inom fritidssektorn. Samhällets bemötande, lagstiftning och ideologi inom handikappområdet behandlas liksom barns och ungdomars normala sociala och psykologiska utveckling och olika former av avvikande utvecklingsmönster. Orsaker och konsekvenser av vanligt förekommande funktionshinder bland barn belyses liksom olika behandlingsmetoder och arbetssätt med inriktning på funktionshindrade barn och ungdomar. Grundläggande behörighet halvfart ht 12, start v. 36, fortsätter vt 13, distans/campus. Att arbeta med vuxna med funktionshinder 30 hp

Kursen ger en grundläggande teoretisk bas för arbete med vuxna funktionshindrade inom offentlig och privat handikappomsorg, rehabilitering samt fritidsverksamhet. Individens utveckling liksom vanligt förekommande funktionshinders orsaker, innebörder och konsekvenser belyses. Metoder och arbetssätt i arbete med olika grupper av vuxna funktionshindrade presenteras och analyseras. Samhällets bemötande, lagstiftning och ideologi inom handikappområdet studeras liksom frågor om attityder, etik, genus och etnicitet i relation till funktionshinder. Grundläggande behörighet halvfart ht 12, start v. 36, fortsätter vt 13, distans/campus.

134 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013

Under senare år har allt fler kategoriserats som funktionshindrade. I kursen, som är internetbaserad, belyses och analyseras med denna utveckling som utgångspunkt frågor om normalitet och avvikelse, diagnosers för- och nackdelar samt konsekvenser för individer och samhälle. Personer med samma diagnos/ funktionshinder bemästrar sin situation på olika sätt och såväl upplevelser av som strategier för ett liv med funktions nedsättning studeras. Grundläggande behörighet kvartsfart ht 12, start v. 36, distans/internet. Funktionshinder: psykologiska och sociala perspektiv 7,5 hp

Kursen handlar om upplevelsen av funktionshinder ur individens perspektiv, samt hur individen bemästrar sin livs situation. Olika teoretiska perspektiv på rehabilitering/habilitering tas upp liksom samhället och den sociala omgivningens betydelse. Grundläggande behörighet kvartsfart vt 13, start v. 04, distans/internet. Funktionshinder: synsätt och vardagsliv 7,5 hp

Kursen belyser funktionshinder och handikapp ur historisk, ideologisk och tvärvetenskaplig synvinkel. Grundläggande synsätt på definitioner av handikapp presenteras. Kursen innehåller även vardagslivets grundläggande villkor för männi-skor med olika funktionsned sättningar i olika miljöer, där bland annat platsens betydelse vad gäller möjligheter och hinder belyses.

Handikappvetenskaplig teori 7,5 hp

Personlig assistans – brukar- och yrkesperspektiv 7,5 hp

I kursen behandlas personlig assistans ur både brukar- och assistentperspektiv. Kursen granskar den nya LSS-lagen samt olika organisations- och anordnarformer. Kursen tar vidare upp handläggar- och utföraraspekter samt det nära samarbetet mellan brukare (både barn och vuxna) och personlig assistent. Grundläggande behörighet kvartsfart ht 12, start v. 36, distans/campus. Specialpedagogik – inkludering och segregering i teori och praktik 7,5 hp

Kursen behandlar aktuella vetenskapliga kunskaper om inkluderande respektive segregerade undervisningsformer för ele veri behov av särskilt stöd. Med stöd av specialpedagogiska teorier, förhållningssätt och metoder genomförs analyser av den specialpedagogiska utbildningspraktiken med fokus på olika undervisningsformer och med särskild uppmärksamhet på elevernas perspektiv. Behörighetskrav: 90 högskolepoäng i ett ämne halvfart ht 12, start v. 36, distans/campus. Specialpedagogik i praktiken 15 hp

I kursens studeras pedagogers komplexa uppdrag att bemöta alla elever med fokus på elever i behov av särskilt stöd. Genom konkretisering och praktisk til�lämpning av specialpedagogiska teorier reflekteras över syn- och arbetssätt ur inkluderande respektive segregerande

Kurser • SAMHÄLLS-, BETEENDEVETENSKAP OCH VÅRD

perspektiv. Studenterna omsätter teorier ochförhållningssätt i sin egen praktik. Olika redskap för att studera, analysera och dokumentera praktiken introduceras.

Behörighetskrav: Internationella relationer (1–30) 30 hp eller motsvarande helfart vt 13, start v. 04 (undervisningen bedrivs på engelska)

Behörighetskrav: Specialpedagogiska grunder 7,5 hp eller motsvarande. kvartsfart ht 12, start v. 36, fortsätter vt 13, distans/campus.

Internationella relationer (61–90) 30 hp

Specialpedagogiska grunder 7,5 hp

I denna grundläggande specialpedagogiska kurs sätts dagens situation för elever i behov av särskilt stöd och elever med funktionsnedsättningar av olika slag in i ett historiskt och samhälleligt perspektiv. Centrala specialpedagogiska synsätt, begrepp och styrdokument behandlas liksom förhållningssätt, arbetsmetoder och åtgärdsplaner. Genus- och etnicitets perspektiv uppmärksammas, klasslärarens komplexa uppdrag att möta alla elever belyses och sätts i relation till samarbete mellan lärare och specialpedagoger. Grundläggande behörighet kvartsfart vt 13, start v. 04, distans/campus.

Kursen syftar till att ge fördjupade kunskaper i ämnet internationella relationer och i vetenskaplig metod, ge färdigheter i vetenskaplig hantering av ämnesområdet samt specialiserade kunskaper inom något av dess delområden. I den avslutande uppsatskursen genomför studenterna självständigt en forskningsuppgift med vetenskapligt relevanta metodo logiska redskap och teorier. Behörighetskrav: Internationella relationer (1–60) 60 hp helfart vt 13, start v. 04 (undervisningen bedrivs på engelska)

Kursen ger fördjupade kunskaper om fred och säkerhet i en globaliserad värld. Den kommer att behandla olika former av militära och ickemilitära hot i en värld där hotbilderna drastiskt har förändrats efter kalla krigets slut. Kursen kommer att ge ett vidare perspektiv på begreppet säkerhet genom att ta upp t.ex. terrorism, miljöhot, ekonomisk säkerhet, fattigdom, hiv/aids, migrationsproblematik och mänsklig säkerhet. I kursen ingår även en metoddel och uppsats. = Avancerad nivå

Kursen är på avancerad nivå och behandlar hälsa och hälsofrågor i ett brett perspektiv. Hälsans bestämningsfaktorer samt samband mellan socioekonomiska och kulturella faktorer, ålder, kön, livsstil och hälsa belyses och problematiseras. Kursen avser att fördjupa kunskapen om hur hälsan kan påverkas, vidmakthållas och stärkas hos individer, grupper och befolkning i ett nationellt och internationellt perspektiv. Kursen avser också att fördjupa kunskapen om hälsofrämjande insatser på individ-, grupp- och samhällsnivå. Behörighetskrav: Kandidatexamen 180 hp med minst 90 hp i omvårdnad eller motsvarande halvfart ht 12, start v. 36, distans/campus. Hälsa och livsstil II 15 hp

Omvårdnad Den ojämlika hälsan 15 hp

Kursen är på avancerad nivå och syftar till att fördjupa kunskaper i genusvetenskap och hur hälsan påverkas av demografiska förhållanden som ålder, Internationella relationer civilstånd,socialgrupp, genus, sexualitet, etnicitet och segregation. Kursen avser också att fördjupa kunskaper och Internationella relationer förståelse för det könsrelaterade våldets (1–30) 30 hp Kursen ger grundläggande kunskaper om dynamik, kännetecken och konsekvenser internationella relationer. Studenterna samt myndigheters, organisationers och ska tillägna sig förmågan att analysera hälso- och sjukvårdens ansvar, samverde viktiga frågorna inom ämnet såsom kan och bemötande av våldsutsatta infreds- och konfliktfrågor, utrikes- och divider. säkerhetspolitik, internationella förhand lingar, globalisering, regional integra- Behörighetskrav: Kandidatexamen 180 tion, demokrati och utveckling i tredje hp med minst 90 hp i omvårdnad eller motsvarande världen. halvfart vt 13, start v. 04, distans/campus. Grundläggande behörighet helfart ht 12, start v. 36 Internationella relationer (31–60) 30 hp

Hälsa och livsstil I, 15 hp

Etik och estetik med inriktning omvårdnad 7,5 hp

Kursen behandlar omvårdnadens etik, etik i hälsofrämjande arbete och etiskt förhållningssätt i kulturell omvårdnad. Kursen behandlar vidare omvårdnad som konst och användandet av estetik för att skapa läkande miljöer och situationer. Behörighetskrav: Legitimerad sjuksköterska alternativt Omvårdnad 30 hp Platsgaranti halvfart ht 12, start v. 36, distans/campus, Varberg.

= Distansutbildning. Träffar kan förekomma.

Kursen är på avancerad nivå och syftar till att fördjupa kunskapen om preventiva och hälsofrämjande interventioner på individ-, grupp-, och samhällsnivå. Kursen avser att ge fördjupade kunskaper om pedagogiska teorier användbara i hälsofrämjande arbete samt teoretiska förklaringar av hälsorelaterade beteenden och hur dessa kan prediceras och främjas. Kursen avser vidare att stimulera kreativaidéer och diskussioner om hur hälsofrämjande interventioner kan planeras, tillämpas och utvärderas utifrån ett holistiskt synsätt på hälsa. Behörighetskrav: Kandidatexamen 180 hp med minst 90 hp i omvårdnad eller motsvarande samt kursen Hälsa och livsstil I, 15 hp på avancerad nivå eller motsvarande halvfart ht 12, start v. 36, distans/campus. Hälsa, livsstil och entreprenörskap 7,5 hp

Kursen är på avancerad nivå och syftar till att belysa området innovation och entreprenörskap utifrån ett hälsovetenskapligt perspektiv. Kursen ger kunskaper i analys och praktisk problemlösning avseende olika problemområden som a ktualiseras i den entreprenöriella processen och innovationsprocessen, vilket behandlas med teorier och modeller inom området. Kursen avser att främja såväl ett kritiskt tänkande runt hälsa, innovation och ekonomisk förnyelse som den egna initiativförmågan och kreativiteten i hälsoarbete. HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 135

SAMHÄLLS-, BETEENDEVETENSKAP OCH VÅRD • Kurser

Behörighetskrav: Kandidatexamen 180 hp med minst 90 hp i omvårdnad eller motsvarande samt kursen Hälsa och livsstil I, 15 hp på avancerad nivå eller motsvarande halvfart vt 13, start v. 04, distans/campus. Hälsoteorier 7,5 hp

Kursen behandlar hälsoprocessens villkor, hälsoteorier, hälsofrämjande arbete ur olika perspektiv och folkhälsa. Behörighetskrav: Legitimerad sjuksköterska alternativt Omvårdnad 30 hp Platsgaranti halvfart ht 12, start v. 46, distans/campus, Varberg. Nutritionsepidemiologi 7,5 hp

Kursen är på avancerad nivå och behand lar kost och hälsofrågor, speciellt hur man bedömer om en studie är väl genomförd och att man därmed kan lita på studiens resultat. Kursen behandlar studiedesign, de vanligaste kostundersökningsmetoderna, deras för- och nackdelar samt felkällor. Validitetsmätningar och utvärderingar av sanningen/rimligheten av kostdata utgör en central del i kursen. Behörighetskrav: Kandidatexamen 180 hp med minst 90 hp i omvårdnad eller motsvarande halvfart vt 13, start v. 04, distans/campus. Omvårdnad (31–60) 30 hp

Inom disciplinen omvårdnad utvecklas kunskap om hur hälsa kan bevaras, upprätthållas och återvinnas, om ett gott liv trots ohälsa, sjukdom eller funktions hinder och om hur lidande kan lindras. Omvårdnad utgår från behov och problem relaterade till hälsa och ohälsa, och avser att hjälpa människor utifrån deras resurser (kraft, vilja, förmåga, tillgång till stöd) med respekt för människors integritet och självbestämmande. Följande fyra delkurser ingår: Vetenskaplig teori och metod I, 7,5 hp; Omvårdnadsteorier 7,5 hp; Etik och estetik med inriktning omvårdnad 7,5 hp; Hälsoteorier, 7,5 hp. Behörighetskrav: Legitimerad sjuksköterska alternativt Omvårdnad 30 hp Platsgaranti halvfart vt 13, start v. 04, fortsätter ht 13, distans/campus.

136 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013

Omvårdnad (61–90) 30 hp

Följande tre delkurser ingår: Vetenskap lig teori och metod II, 7,5 hp; Omvårdnad med inriktning mot förbättringskunskap 7,5 hp; Omvårdnad – vetenskapligt arbete 15 hp. Behörighetskrav: Omvårdnad (1–60) 60 hp Platsgaranti halvfart ht 12, start v. 36, fortsätter vt 13, distans/campus, Varberg. Omvårdnad vid smärta och smärtbehandling 15 hp

Kursen är på avancerad nivå. Kursen ger fördjupade kunskaper om och förståelse för personer med smärta samt fördjupade kunskaper om smärtanalys och smärt behandling. Behörighetskrav: Legitimation som sjuksköterska (180 hp/ 120 p). För legitimerad sjuksköterska med studiegång före 1993 krävs sjuksköterskeutbildning med inriktning allmän hälso- och sjukvård samt omvårdnad (1-60) 60 hp. Dessutom krävs ett års yrkeserfarenhet som legitimerad sjuksköterska deltid (31 procent) ht 12, start v. 38, fortsätter vt 13, distans/campus. Omvårdnad – vetenskapligt arbete 15 hp

Examensarbete för kandidatexamen. Behörighetskrav: Omvårdnad 60 hp (1–60) och Vetenskaplig teori och metod II 7,5 hp (61–90) eller motsvarande Platsgaranti halvfart vt 13, start v. 04, distans/campus, Varberg. Omvårdnad – vetenskapligt arbete 15 hp

Examensarbete för magisterexamen. Behörighetskrav: Kandidatexamen i omvårdnad eller motsvarande samt 7,5 hp ämnesspecifik litteraturkurs inom omvårdnad avancerad nivå och 7,5 hp i vetenskaplig metod avancerad nivå eller motsvarande Platsgaranti halvfart vt 13, start v. 04 Omvårdnad 30 hp

Följande två delkurser ingår: Vetenskapsteori, forskningsetik och vetenskapliga metoder 15 hp; Omvårdnad – vetenskapligt arbete 15 hp.

Behörighetskrav: Omvårdnad (1–90) 90 hp Platsgaranti halvfart ht 12, start v. 36, fortsätter vt 13, distans/campus. Omvårdnadsteorier 7,5 hp

Kursen behandlar omvårdnadsteorier och hur teorierna kan användas i praktiskt omvårdnadsarbete. Kursen handlar också om transkulturell omvårdnad. Behörighetskrav: Legitimerad sjuksköterska alternativt Omvårdnad 30 hp Platsgaranti halvfart vt 13, start v. 14, distans/campus. Prevention inom kardiologisk vård 7,5 hp

Kursen syftar till att ge fördjupade kunskaper om prevention och rehabilitering i ett genus- och mångfaldsperspektiv. Kursen innehåller de senaste rönen om hälsoriskfaktorer av betydelse för uppkomst av hjärtsjukdom samt organisering, genomförande och utvärdering av olika typer av prevention och rehabili tering. Stor vikt läggs vid teamsamverkan och pedagogikens betydelse för motivation till livsstilsförändringar. Behörighetskrav: Kandidatexamen 180 hp med minst 90 hp i omvårdnad eller motsvarande halvfart ht 12, start v. 46, distans/campus. Studenthandledning 7,5 hp

Kursen ger fördjupade kunskaper om och förståelse för handledning av vårdomsorgsstuderande på grundoch avancerad nivå. Behörighetskrav: Medellång vårdomsorgsutbildning eller motsvarande Platsgaranti deltid (42 procent) vt 13, start v. 04 Vetenskaplig teori och metod I, 7,5 hp

Kursen behandlar vetenskapsteori, forskningsetik, forskningsprocessen och vetenskaplig metod samt tränar kritisk värdering av forskning och forskningsresultat och dess användning i praktiken. Behörighetskrav: Legitimerad sjuksköterska alternativt Omvårdnad 30 hp (1–30) Platsgaranti halvfart vt 13, start v. 04, distans/campus.

Kurser • SAMHÄLLS-, BETEENDEVETENSKAP OCH VÅRD

Vetenskapsteori, vetenskaplig metod och forskningsetik 15 hp

Kursen är på avancerad nivå och har som mål att stimulera en forskningsetisk reflektion samt att fördjupa kunskaper om ontologiska och epistemologiska antaganden som ligger till grund för val av forskningsansatser och analysmetoder. Kursen avser också att fördjupa kunskapen om kvalitativ forskningsmetod (särskilt kvalitativ innehållsanalys) och kvantitativa forskningsmetoder, för- och nackdelar med dessa ansatser och på vilket sätt de kan komplettera varandra. Behörighetskrav: Kandidatexamen 180 hp med minst 90 hp i omvårdnad eller motsvarande halvfart ht 12, start v. 36, distans/campus.

Pedagogik Företagshälsovård och den egna yrkesrollen 15 hp

Kursen erbjuder en fördjupning inom området företagshälsovård som berör det egna pedagogiska förhållningssättet, ledarskap och kommunikation. Målet är att du ska utveckla en helhetssyn på hälsofrågor i arbetslivet med speciellt fokus på företagshälsovårdsområdet. Kursen innehåller även praktikanknutna moment. Grundläggande behörighet halvfart vt 13, start v. 04, distans/campus. Hälsopedagogik 15 hp

Denna kurs ger dig en bred ämnesintroduktion till hälsopedagogikområdet och riktar sig till dig som är intresserad av hälso- och livsstilsfrågor och vill arbetamed att vägleda andra till medvetna hälsofrämjande val. Du läser om pedagogiska teorier och hälsoteorier som är relevanta för förstå hälsopedagogiskt arbete. Innehållet präglas av en helhetssyn på människors hälsa i livets alla åldrar. Grundläggande behörighet halvfart ht 12, start v. 36, distans/internet. Introduktion till företagshälsovård 15 hp

Denna tvärprofessionella kurs är för dig som är intresserad av företagshälsovård. Kursen belyser företagshälsovårdens roll i samhället och ger en överblick av den = Avancerad nivå

egna yrkesrollen i förhållande till de förväntningar som ställs av kunderna och samhället. Dessutom ger kursen förståelse för aktuella rättsområden samt kunskaper i att utveckla arbetslivspeda gogiska strategier för hälsofrämjande förändringsarbete på individ, grupp- och organisationsnivå. Grundläggande behörighet halvfart ht 12, start v. 36, distans/campus. Pedagogik – grundkurs 60 hp

I den här kursen lär du dig grunderna i både historiska och samtida perspektiv på pedagogik. I kursen fokuseras aktuella teorier om lärande som är användbara för att planera och organisera eget och andras – i första hand vuxnas – lärande. Genom att studera aktuell forskning om villkor för lärande och deltagande i ett föränderligt samhälle, till exempel nya medier och demokratifrågor, kan du utveckla kunskaper och färdigheter för olika typer av pedagogiskt arbete. I kursen ingår flera praktiska moment, kurser i vetenskapsteori och metod samt rapport skrivande. Grundläggande behörighet helfart vt 13, start v. 04, fortsätter ht 13 Pedagogikens forskningsmetoder I, 15 hp

I kursen lär du dig om och får praktiska erfarenheter av att samla in, bearbeta och värdera information vetenskapligt. Du studerar de teorier som styr en forskares praktiska arbete inom pedagogikens delområden. Du lär dig också att förstå och argumentera för olika forskningsmetoders kvalitet och användbarhet utifrån filosofiska och historiskt utvecklade forskningstraditioner inom pedagogikämnet. Behörighetskrav: Pedagogik (1–60) 60 hp eller motsvarande helfart vt 13, start v. 04 Pedagogikens forskningsmetoder II 15 hp

I denna kurs får du möjlighet att praktiskt utforska och pröva olika forskningsmetoder som används inom den forskning som bedrivs av forskare på Högskolan i Halmstad. I anslutning till det praktiska arbetet med olika forskningsmetoder är målet att fördjupa dina teoretiska kunskaper om vetenskaps teoretiska perspektiv och traditioner som utvecklats inom pedagogikämnet.

= Distansutbildning. Träffar kan förekomma.

Behörighetskrav: Pedagogik (1–90) 90 hp varav Pedagogikens forskningsmetoder I, 15 hp eller motsvarande helfart ht 12, start v. 36 Pedagogiskt forskningsarbete I, 15 hp

I kursen lär du dig att planera och genomföra pedagogiskt forskningsarbete inom ett område som du själv väljer. Du studerar etablerade forskares rapporter och artiklar där ny kunskap presenteras och får därigenom både nya kunskaper och redskap för att själv bedriva forskningsarbete. Din nya kunskap presenterar du i en uppsats så att den kan spridas och komma till användning i samhällsutvecklingen. Behörighetskrav: Pedagogik (1–60) 60 hp eller motsvarande helfart vt 13, start v. 14 Pedagogiskt forskningsarbete II 15 hp

I kursen kan du fördjupa du din förmåga att planera och genomföra eget pedagogiskt forskningsarbete. Du läser och diskuterar nationell och internationell aktuell forskning och vidareutvecklar utifrån detta din egen forskning. Din nya kunskap presenterar du i en uppsats eller en vetenskaplig artikel så att den kan spridas och komma till användning i samhällsutvecklingen och i forskarsamhället. Behörighetskrav: Pedagogik (1–90) 90 hp varav Pedagogikens forskningsarbete I, 15 hp eller motsvarande helfart ht 12, start v. 46

Psykologi Arbete och hälsa – ett psykosocialt perspektiv 7,5 hp

I kursen behandlas olika förhållanden i arbetslivet, vilka kan påverka människors hälsa och välbefinnande, samt vikten av balans mellan arbete och fritid. Särskilt betonas dagens moderna arbetsvillkor och psykosociala faktorer i arbetsmiljön såsom stress, arbetsglädje, motivation och kommunikation, men även fysisk aktivitet och andra livsstilsrelaterade omständigheter kopplat till hälsa berörs. Grundläggande behörighet halvfart ht 12, start v. 36

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 137

SAMHÄLLS-, BETEENDEVETENSKAP OCH VÅRD • Kurser

Arbetspsykologi (61–90) 30 hp

I denna kurs får studenterna fördjupade kunskaper i såväl kvantitativ som kvalitativ forskningsmetod och analys. Dessa kunskaper är viktiga för att förstå och kritiskt kunna analysera arbetspsykologisk forskning. Vidare ingår egen vald fördjupning inom det arbetspsykologiska forskningsområdet. Kursen avslutas med att studenterna förbereder och genomför ett empiriskt arbete under handledning. Detta arbete dokumenteras i enlighet med riktlinjer för dokumentation av vetenskapliga arbeten samt diskuteras på ett seminarium som avslutar kursen. Behörighetskrav: Arbetspsykologi (31–60) 30 hp eller motsvarande helfart ht 12, start v. 36 Arbetspsykologiska grunder 7,5 hp

I kursen behandlas ämnen som rekrytering, arbetsmotivation och psykosociala arbetsmiljöfrågor. I kursen diskuteras hur psykologisk kunskap om skillnader mellan människor och teorier om motivation kan användas för att förstå hur arbetet påverkar produktivitet och välbefinnande. Grundläggande behörighet halvfart vt 13, start v. 04 Att arbeta som rådgivare för grupper och organisationer i arbetslivet och idrottsrörelsen 30 hp

Kursen utgör andra delen av en utbildning i tillämpad psykologi. Kursen ges i två varianter, den ena riktad mot idrottsområdet med speciell betoning på teamutveckling och ledarskap; den andra profilerad mot arbetslivet med betoning på arbetsmiljöarbete, grupputveckling/konflikthantering och ledarskap. Kursens syfte är att ge förutsättningar för råd givnings- och utvecklingsarbete inom valt arbetsområde. Kursen innehåller tillämpade moment, seminarier och workshoppar. Dessutom ingår presentations träning och handlett praktiskt arbete med grupper. Behörighetskrav: Att arbeta som idrottspsykologisk rådgivare 30 hp alternativt, Att arbeta som psykologisk rådgivare i arbetsliv och organisation 30 hp eller motsvarande halvfart ht 12, start v. 36, fortsätter vt 13

138 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013

Barns och ungdomars utveckling genom idrott: ett internationellt perspektiv i teori och praktik 15 hp

Karriärutveckling och övergångar inom idrotten: ett internationellt perspektiv i teori och praktik 7,5 hp

Huvudsyftet är att förvärva kunskap om barns och ungdomars utveckling i idrott. Vidare syftar kursen till att utveckla förståelse om hur man arbetar med barn och ungdomar praktiskt i en idrottslig miljö. Dessutom syftar kursen till att jämföra trender samt hur barn och ungdomars idrott är uppbyggd i olika länder. Slutligen syftar kursen till att utveckla kunskap kring skrivandet av rapporter i ett valt ämnesområde inom fältet barnoch ungdomsidrott.

Kursen syftar till att hjälpa studenten att förstå en idrottskarriär som en process med ett antal steg och övergångar. Den överbryggar också teori och praktik med fokus på både karriärutveckling/övergångar inom forskning som tillämpning.

Behörighetskrav: ett års studier (60 hp) i psykologi inriktning idrott, idrottsvetenskap eller motsvarande helfart vt 13, start v. 04 (undervisningen bedrivs på engelska)

Personurval: personbedömning och rekrytering 7,5 hp

Hälsopsykologi – teoretiska perspektiv 7,5 hp

I kursen studeras hur relationen mellan människors sociala förhållanden, personlighet och beteenden påverkar välbefinnandet eller ohälsan. Du får lära dig modeller som beskriver medicinska, sociala och psykologiska faktorers gemensamma bidrag till hälsa och ohälsa.

Behörighetskrav: ett års studier inom psykologi inriktning idrott, idrottsvetenskap eller motsvarande helfart vt 13, start v. 14 (undervisningen bedrivs på engelska)

Kursen syftar till att lägga grunderna för arbetsanalys och personspecifikation för olika arbetssituationer samt att med utgångspunkt från differentialpsykologiska och testteoretiska begrepp diskutera och analysera olika metoder för personbedömning i ett rekryteringssammanhang. Grundläggande behörighet halvfart ht 12, start v. 46 Psykologi (1–30) 30 hp

Kursen är en introduktion i psykologi och handlar om hur människor tänker, Grundläggande behörighet känner, upplever, beter sig och utvecklas. halvfart ht 12, start v. 36 Kursen inleds med en allmän introduktion. Delkursen Personlighetspsykologi handlar om olika synsätt på hur vår perIdrottsskada och rehabilitering: sonlighet kan förstås. Vidare studeras utett internationellt perspektiv i vecklingspsykologi som handlar om hur teori och praktik 7,5 hp Syftet är att diskutera psykologiska mar- tankar, känslor och beteende formas och körer som kan förklara idrottsskador uti- utvecklas utifrån såväl sociala som biolofrån Williams och Anderséns modell från giska och kulturella perspektiv. Kursen 1998. Vidare betonas olika teoretiska avslutas med socialpsykologi, som handmodeller som kan förklara psykologiska lar om hur vi tänker kring, påverkas av reaktioner och hur man handskas med och relaterar till andra människor. skador inom idrotten. Dessutom poängteras förståelsen av olika adaptiva och Grundläggande behörighet maladaptiva reaktioner på idrottsska- helfart ht 12, start v. 36 dor och hur dessa bemästras samt göra studenten förtrogen med de tillämpade Psykologi (31–60) 30 hp aspekterna av idrottspsykologi och reha- Kursen är uppdelad i fyra delkurser och bilitering. ger en fördjupning inom områdena kognition, emotion och vetenskaplig metod. Behörighetskrav: ett års studier (60 hp) I delkursen Kognition studeras kognitiva i psykologi inriktning idrott, idrottsve- fenomen, som exempelvis tänkande, tenskap eller motsvarande minne, problemlösning och beslutsfathelfart vt 13, start v. 19 tande. I delkursen Emotion studeras (undervisningen bedrivs på engelska) emotionella fenomen som affekter, emotionell utveckling, anknytning, empati och klinisk psykologi. I Metodkursen ges grunderna för vetenskaplig forskning. Som avslutning på kursen genomförs ett empiriskt uppsatsarbete.

Kurser • SAMHÄLLS-, BETEENDEVETENSKAP OCH VÅRD

Behörighetskrav: Psykologi (1–30) 30 hp helfart vt 13, start v. 04 Psykologi (61–90) 30 hp

I denna kurs får studenterna fördjupade kunskaper i såväl kvantitativ som kvalitativ forskningsmetod och analys. Dessa kunskaper är nödvändiga för att förstå och kritiskt kunna analysera psykologisk forskning. Vidare ingår ett eget valt fördjupningsområde. Kursen avslutas med att studenterna förbereder och genomför ett empiriskt arbete under handledning. Arbetet dokumenteras i enlighet med riktlinjer för dokumentation av vetenskapliga arbeten samt diskuteras på ett seminarium som avslutar kursen. Behörighetskrav: Psykologi (1–60) 60 hp helfart ht 12, start v. 36 Psykologi 30 hp

Kursen är på avancerad nivå och består av olika delmoment, såsom vetenskapsteori, forskningsetiska förhållningssätt, fördjupning i statistiska och kvalitativa analysmetoder samt ämnesfördjupning. Ämnesfördjupningen innebär att studenten fördjupar sig inom ett eget valt område inom det allmänpsykologiska forskningsfältet. Kursen mynnar ut i genomförande, dokumentation samt för svarande av en empirisk undersökning inom ramen för det valda psykologiska ämnesområdet. Behörighetskrav: Psykologi (1–90) 90 hp helfart vt 13, start v. 04 Psykologi – allmän ämnesintroduktion 7,5 hp

Kursen innehåller en orientering om psykologins teorier, metoder och användningsområden. Inledningsvis studeras psykologin som vetenskap och det moderna vetenskapliga tänkandet. Därefter behandlas delar av individens biologiska utveckling, motivation och emotion, kognitiva förmågor, arv- och miljöfaktorer samt perception, medvetande, inlärning, minne, språk, stress och stresshantering. Grundläggande behörighet kvartsfart ht 12, start v. 36, distans/internet. Psykologi inriktning idrott (1–30) 30 hp

I denna kurs studeras grunderna i idrotts psykologi. Avstamp tas i den allmänna psykologin och därefter sätts fokus på det idrottspsykologiska fältet där intres= Avancerad nivå

set riktas mot idrottares prestation och välbefinnande. Här studeras idrottspsykologiska begrepp såsom motivation, självförtroende och stresshantering. Dessutom behandlas ledarskap och grupputveckling liksom barn och ungdomars idrottande. Avslutningsvis studeras grunderna i psykologi inriktat mot fysisk a ktivitet och träning.

forskningsfältet. Kursen avslutas med genomförande, dokumentation samt försvarande av en empirisk undersökning inom ramen för det valda idrottspsykologiska ämnesområdet.

Grundläggande behörighet helfart ht 12, start v. 36

Psykologi – idrottspsykologi I, 7,5 hp

Psykologi inriktning idrott (31–60) 30 hp

I denna kurs studeras hur människor tänker, hanterar information samt hur tankar påverkar idrottsliga prestationer. I kursen ingår praktiska moment. Dessa kan handla om att föreläsa för idrottare inom det idrottspsykologiska området, till exempel om motivation, självförtroende och stresshantering. Inom metodkursen ges grunderna i vetenskaplig forskning. Som avslutning genomförs, analyseras och dokumenteras en empirisk studie inom det idrottspsykologiska området. Behörighetskrav: Psykologi inriktning idrott (1–30) 30 hp helfart vt 13, start v. 04 Psykologi inriktning idrott (61–90) 30 hp

I denna kurs får studenterna fördjupade kunskaper inom såväl den kvantitativa som kvalitativa forskningsmetodiken. Dessa kunskaper är nödvändiga för att förstå och kritiska kunna tolka idrottspsykologisk forskning. Vidare ges möjlighet att studera ett eget valt fördjup ningsområde samt att avrapportera detta. Kursen avslutas med att studenterna genomför och utvärderar ett eget forskningsarbete under handledning av erfarna idrottsforskare. Behörighetskrav: Psykologi inriktning idrott (1–60) 60 hp helfart ht 12, start v. 36 Psykologi inriktning idrott 30 hp

= Distansutbildning. Träffar kan förekomma.

Behörighetskrav: Psykologi inriktning idrott (1–90) 90 hp helfart vt 13, start v. 04

Kursen innehåller en orientering om idrottspsykologin som vetenskap samt kunskaper om hur psykologiska faktorer och processer påverkar individen i idrottsutövandet. Kursen inriktar sig främst mot prestations- och tävlings idrott och behandlar bl.a. nervositet och stresshantering, koncentration, motivation, självförtroende och målsättningsarbete. Grundläggande behörighet kvartsfart ht 12, start v. 36, distans/internet. Psykologi: motions- och hälsopsykologi 7,5 hp

Kursen fokuserar på grundläggande frågor inom det motions- och hälsopsykologiska området. Här poängteras aspekter kring motion, hälsa och välbefinnande. Exempel på faktorer och processer som beaktas är betydelsen av fysisk aktivitet, självkänsla och kroppsuppfattning, träning och emotioner, beteendeförändringar och upprätthållandet av regelbunden fysisk aktivitet. Grundläggande behörighet kvartsfart vt 13, start v. 04, distans/internet. Psykologi – socialpsykologi med inriktning idrott 7,5 hp

Kursen presenterar individen som en medlem i en grupp och avser att belysa socialpsykologiska begrepp, teorier, metoder och användningsområden. I kursen studeras specifikt social- och gruppsykologi inom idrotten. Exempel på innehåll är: gruppstruktur och roller, ledarskap och kommunikation, attityder och a ggression inom idrotten, lagsammanhållning och grupprocesser samt teambuilding. Grundläggande behörighet kvartsfart vt 13, start v. 04, distans/internet.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 139

SAMHÄLLS-, BETEENDEVETENSKAP OCH VÅRD • Kurser

Samtalsprocesser och metoder: psykologiska teorier om samspel 7,5 hp

Kursen syftar till att ge grundläggande kunskaper och medvetenhet om psykologiska skeenden i samtalssituationer. Den syftar även till att utveckla studentens egen förmåga att använda samtal och intervjuer i sin yrkesutövning. Kursen omfattar delar av personlighets-, utvecklingsoch socialpsykologisk teori samt övningar i samtals- och intervjuteknik. Grundläggande behörighet halvfart ht 12, start v. 46 Tränarskap med inriktning mot fotboll I, 30 hp

Denna kurs vänder sig till dig som är intresserad av ledarskap och tränarrollen inom fotboll. Utbildningen, som innehåller såväl fotbollens teori som praktik består av fyra delkurser om vardera 7,5 hp. Dessa delkurser behandlar följande områden: fotbollens ledarskap för barn och unga, fotbollens lärande och coachning, fotbollens träningslära samt idrottsdidaktik med inriktning mot fotboll. Samarbete med Svenska fotbollsförbundet (SvFF) sker genom hela kursen. Studenterna ges också, efter genomförd kurs, möjlighet att diplomeras i SvFF:s tränarutbildning på avancerad nivå (tidigare steg 3).

Socialpsykologi (31–60) 30 hp

I kursen sker en fördjupad läsning av centrala socialpsykologiska inriktningar som sedan tillämpas på vår tids samhälle och sociala relationer. Vi kommer särskilt att fokusera på hur relationer och kommunikation i grupper, inom organisationer och i andra sociala sammanhang kan förstås. I den avslutande uppsatskursen kommer studenterna genomföra en empirisk studie som utförs med relevanta metodologiska redskap och som analyseras med hjälp av socialpsykologiska teorier. I kursen studeras även praktisk samtalsmetodik. Behörighetskrav: Socialpsykologi (1–30) 30 hp eller motsvarande helfart vt 13, start v. 04 Socialpsykologi (61–90) 30 hp

Kursens mål är att öka förmågan till självständig analys av socialpsykologiska företeelser genom en fördjupning och utveckling av frågeställningar som har behandlats i Socialpsykologi (1-60) 60 hp. Den socialpsykologiska teorin för djupas särskilt i teman som genus, sociala relationer, emotioner och organisationer. Kursen avslutas med ett självständigt arbete (15 hp) som utgår från en empirisk studie. I en uppsatsförberedande kurs om 15 hp läggs särskilt vikt vid att etiska a spekter samordnas med socialpsykologisk teori och metod.

Grundläggande behörighet halvfart ht 12, start v. 36, fortsätter vt 13

Behörighetskrav: Socialpsykologi (1–60) 60 hp eller motsvarande helfart ht 12, start v. 36

Socialpsykologi

Socialt arbete

Socialpsykologi (1–30) 30 hp

Vi studerar samspelet mellan människor i grupper, gemenskaper, organisationer och i andra former av relationer. Kursen ger en översikt över klassiska och modernasocialpsykologiska teorier. Blandde temansom studeras är jaget och identiteten, attityder, emotioner, könsrelationer och social interaktion samt kvalitativa och kvantitativa metoder. Kursen syftar till att tillämpa social psykologiska teorier och metoder på problemområden relaterade till frågor om jaget, roller, genus, social tillhörighet och meningsskapande. Grundläggande behörighet helfart ht 12, start v. 36

140 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013

Socialt arbete bland barn och unga – svenska och internationella erfarenheter 15 hp

Europeiska välfärdssystem befinner sig i en brytningstid. Familjens betydelse varierar och i vissa länder har ungdomsdomstolar och rättsväsende en central ställning. Denna kurs belyser och problematiserar samhällets insatser för utsatta barn och ungdomar med utgångspunkt i aktuell internationell forskning. Grundläggande behörighet halvfart ht 12, start v. 36 (undervisningen kan komma att bedrivas på engelska)

Socialt arbete med beroendeproblematik 7,5 hp

Kursen ger en introduktion till behandling och samhällets stöd till personer med beroendeproblematik, exempelvis alkohol-, narkotika- och spelmissbruk. Under kursen behandlas även teorier om orsaker till och uppkomst av beroende på individ- och samhällsnivå samt livsvillkoren för personer med beroendeproblematik. Grundläggande behörighet halvfart ht 12, start v. 46

Socialt arbete – ungdom och mångfald 7,5 hp

Kursen vänder sig till dig som är intresserad av socialt arbete med ungdomar och behandlar teorier om socialt ungdomsarbete samt olika ungdomsgruppers livsvillkor och förutsättningar. Kursen tar även upp strukturella perspektiv på ungdom utifrån exempelvis kön/genus och etnicitet. Grundläggande behörighet halvfart ht 12, start v. 36 Välfärd för äldre och funktionshindrade: brukar- och verksamhetsperspektiv 15 hp

Kursen ger en översikt över de skandinaviska välfärdssystemen med särskilt fokus på äldre och funktionshindrade. I den första delen av kursen stiftar du bekantskap med såväl historiska som organisatoriska perspektiv. En viktig del här är lagstiftningen som styr verksamheten. Kursens andra halva fokuserar på brukarperspektiv och bedrivs huvudsakligen genom fältstudier. Här studerar du hur intentionerna i välfärdssystemen upplevs av brukarna. Grundläggande behörighet helfart vt 13, start v. 14 (undervisningen bedrivs på engelska)

Sociologi Genus och samhälle 7,5 hp

Kursen syftar till att ge fördjupningar i det mångfasetterade fältet genusvetenskap. Området är av central betydelse i en förståelse av samhällsfrågor och förändringar, framförallt i kombination med andra kärnämnen. Kursen bygger på kritisk läsning av aktuella debatter kring relevanta samhällsteman, såsom

Kurser • SAMHÄLLS-, BETEENDEVETENSKAP OCH VÅRD

maktrelationer, familj, hälsa, arbete, jämställdhet och mångfald.

Grundläggande behörighet helfart ht 12, start v. 36

Behörighetskrav: Kandidatexamen i soci ologi, socialpsykologi eller annat samhälls- och beteendevetenskapligt ämne helfart ht 12, start v. 41

Sociologi (31–60) 30 hp

Kriminologi 7,5 hp

Kursen syftar till att ge fördjupning inom fältet kriminologi utifrån ett avvikelsesociologiskt och viktimologiskt perspektiv. Kursen lägger fokus på brotts- och straffaspekter, samt på grundläggande frågeställningar vilket ger möjlighet för studenterna att applicera den kriminologiska begreppsapparaten på aktuella samhällsföreteelser. Behörighetskrav: Kandidatexamen i soci ologi, socialpsykologi, kriminologi eller annat samhälls- och beteendevetenskapligt ämne. helfart ht 12, start v. 41 Socialpsykologi – kreativa processer i grupper och organisationer 7,5 hp

Kursen syftar till att ge ökade teoretiska kunskaper om centrala teman i det socialpsykologiska fältet, såsom sociala interaktioner, genusrelationer, emotioner och gruppdynamik. Kursen bygger på ett kritiskt perspektiv på socialpsykologiska teorier. Den syftar till att studenten ska kunna utveckla fördjupad förmågaatt analysera och konkretisera aktuella teman inom området. Behörighetskrav: Kandidatexamen i soci ologi, socialpsykologi eller annat samhälls- och beteendevetenskapligt ämne helfart ht 12, start v. 41 Sociologi (1–30) 30 hp

I kursen studeras människans sociala beteende och förhållandet mellan individen och det omgivande samhället. Kursen är en introduktion till sociologi och omfattar såväl teori som tillämpning. Sociologiska frågor och undersökningsmetoder presenteras och syftar till analys och förståelse av det samtida samhället och dess förändringar. I kursen presenteras olika tillvägagångssätt för datainsamling såsom enkät, observation, intervju och livsberättelse. Dessutom behandlas hur sociologisk kunskap skapas i mötet mellan empiriska data och sociologiska teorier.

= Avancerad nivå

Behörighetskrav: Hi A, Sh A Områdesbehörighet 1 helfart ht 12, start v. 46

I kursen ges studenterna tillfälle att utveckla förmågan att på ett självständigt och sociologiskt sätt kunna tolka och analysera sociala fenomen och problem i det samtida samhället. Här fördjupas kunskaperna om mänskligt beteende och sociologiska teorier och undersökningsmetoder. I kursen diskuteras och analyseras olika aspekter av dagens samhälle,av förändringar, förutsättningar och möjligheter att påverka sociala relationer på både individ- och samhällsnivå. Kursen avslutas med ett uppsatsarbete där en sociologisk undersökning görs, med til�lämpning av metoder och teorier. Ämnet för uppsatsen väljs utifrån eget intresse.

Politisk kommunikation 30 hp

Behörighetskrav: Sociologi (1–30) 30 hp eller motsvarande helfart vt 13, start v. 04

Kursen avser stt utgöra en introduktion i samhällsvetenskapliga studier. I kursen läser du om samhällsvetenskaperna i ett såväl historiskt som samtida perspektiv. I kursen får du också en introduktion i att använda grundläggande forskningsmetoder vilket förbereder dig för att göra egna samhällsvetenskapliga undersökningar.

Sociologi (61–90) 30 hp

Kursens grundläggande tema är relationen mellan sociologisk teori och förståelsen av det moderna samhällets framväxt och förändringar. Viktiga sociologiska teorier och begrepps uppkomst och användingsområden behandlas. Skillna derna mellan olika teori- och metod traditioner inom ämnesområdet belyses också och ämnets olika perspektiv och möjliga tillämpningar på olika samhällsnivåer berörs. Samtida sociologilitteratur och teorier om genus, klass, etnicitet och sexualitet behandlas på kursen som avslutas med ett vetenskapligt arbete i form av en kandidatuppsats. Behörighetskrav: Sociologi (1–60) 60 hp eller motsvarande halvfart ht 12, start v. 36, fortsätter vt 13, distans/internet. helfart vt 13, start v. 04

Statsvetenskap Kommunikation, ledarskap och lärande (1–30) 15 hp

I kursen får du en introduktion i hur kommunikation fungerar såväl i organisationer som i politiska processer. Förutom en orientering i olika teorier om kommunikation får du praktiska färdigheter i kommunikativa processer som rör ledarskap, medarbetarskap och lärande.

= Distansutbildning. Träffar kan förekomma.

I politisk kommunikation studerar du hur opinionsbildning går till i samhället, och vilken roll medier, medborgare och politiska makthavare har i denna process. I kursen ingår också studier av övertalande kommunikation som propaganda och politisk retorik. Dessutom får du tillfälle att undersöka kommunikativa processer i organisationer genom en egen fältstudie. Behörighetskrav: Statsvetenskap (1–60) 60 hp eller motsvarande helfart ht 12, start v. 36 Samhällsvetenskaplig grundkurs 15 hp

Behörighetskrav: Hi A, Sh A Områdesbehörighet 1 helfart ht 12, start v. 36 Sociala välfärdsmodeller i jämförande perspektiv 15 hp

I kursen får du grundläggande kunskaper om de nordiska ländernas välfärdspolitik. Välfärdsstatens historiska och idémässiga rötter behandlas, liksom ideologiska och partipolitiska skiljelinjer i synen på dagens välfärdssystem. Vidare behandlas hur välfärden organiseras samt hur policy genomförs på välfärdsområdet. De nordiska länderna jämförs och kontrasteras med förhållanden i andra länder. Grundläggande behörighet helfart vt 13, start v. 04 (undervisningen bedrivs på engelska) Statsvetenskap (1–30) 30 hp

Frågor om makt, inflytande och demokrati står i centrum för statsvetenskapen. I denna grundläggande kurs får du kunskaper om hur politiska institutioner som parlament och partier fungerar i olika länder, och hur den offentliga makten utövas i samhället. Du stiftar bekantskap med olika idéer om hur ett gott samhälle

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 141

SAMHÄLLS-, BETEENDEVETENSKAP OCH VÅRD • Kurser

kan se ut, där frågor om bland annat rättvisa, frihet, jämlikhet och jämställdhet är av stor betydelse. Ett annat viktigt moment behandlar den internationella politiken med fokus på konflikter, säkerhets- och utvecklingsfrågor. Behörighetskrav: Hi A, Sh A Områdesbehörighet 1 helfart ht 12, start v. 36 helfart vt 13, start v. 04 Statsvetenskap (31–60) 30 hp

I kursen läser du politisk filosofi som bland annat problematiserar demokratiteorier och politiska ideologier. Ett annat moment är jämförande analys av länder och politiska institutioner. Dessutom introduceras du i olika statsvetenskapliga forskningsmetoder med vilka du själv ska kunna lägga upp och genomföra egna undersökningar. Kursen avslutas med ett uppsatsarbete om 7,5 hp. Behörighetskrav: Statsvetenskap (1–30) 30 hp helfart vt 13, start v. 04 Statsvetenskap (61–90) 30 hp

I kursen lär du dig kritiskt granska och vetenskapligt värdera aktuell statsvetenskaplig forskning, samt får möjligheter till fördjupning genom specialstudier av forskningsläget inom ett självständigt valt område. Dessutom får du träning i metoder som används inom olika typer av undersökningar inom statsveten skapen. Kursen avslutas med ett självständigt uppsatsarbete om 15 hp. Behörighetskrav: Statsvetenskap (1–60) 60 hp helfart vt 13, start v. 04

142 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013

Statsvetenskap 30 hp

Kursen syftar till att fördjupa kunskaper inom statsvetenskapliga områden samt förmågan till kvalificerad statsvetenskaplig analys. Kursen behandlar olika statsvetenskapliga forskningstraditioner och inriktningar. Ett viktigt moment är att analysera och granska aktuell forskning inom politisk kommunikation. Kursen avslutas med ett vetenskapligt uppsatsarbete. Behörighetskrav: Statsvetenskap (1–90) 90 hp helfart vt 13, start v. 04 Utredningsarbete/praktik med inriktning mot politisk kommunikation 30 hp

Kursen syftar till att ge fördjupade kunskaper och färdigheter i utredningsarbete med arbetsmarknadsanknytning. Vidare ger kursen övning i att självständigt identifiera, välja och presentera en utredningsuppgift som genomförs i samarbete med extern uppdragsgivare. Behörighetskrav: Kandidatexamen i statsvetenskap eller motsvarande. helfart ht 12, start v. 36

nisering. Stor vikt läggs vid jämförelsen mellan länder inom och utom Norden. I den andra delkursen analyseras välfärdsproduktionens organisering och innehåll med särskilt fokus på äldreoch handikappomsorg. I kursen ingår fältstudier Grundläggande behörighet helfart vt 13, start v. 04 (undervisningen bedrivs på engelska) Klimatförändringar, jordens resurser och samhället 7,5 hp

Kursen tar upp förhållandet mellan fysiska, biologiska och samhälleliga faktorer som påverkar klimatförändringar och miljöförstöring. Vi diskuterar konsekvenserna för människor, natur och samhälle, betydelsen av politiska ekonomiska åtgärder, konsumtionssamhället, energiproduktion och konsumtion, samt informationens roll i förståelsen av hela problematiken. Grundläggande behörighet kvartsfart ht 12, start v. 36, distans/internet. kvartsfart vt 13, start v. 04, distans/internet.

Ämnesövergripande kurser De nordiska välfärdssystemen i globaliseringens tid: teori och praktik 30 hp

I kursen studerar du välfärdssystemen i de nordiska länderna. Den första delkursen handlar om hur den sociala välfärdspolitiken vuxit fram historiskt, dess ideologiska rötter samt om de politiska skiljelinjerna i välfärdsstatens orga-

= Avancerad nivå

= Distansutbildning. Träffar kan förekomma.

sommarkurser

SOMMARKURSER Designprojekt 15 hp

Kursens fokus ligger på att belysa ett hel hetsperspektiv på produktutvecklings processen. Du får öva din förmåga att, på ett konceptuellt stadium, utveckla produkter i nära samarbete med företag. Du får möjlighet att öva personliga färdighe ter i designmetodik, illustrationsteknik och modellteknik. Kursen tar även upp varumärkeshantering och målgrupps inriktning. Du ska efter kursen kunna hantera designaspekter inom produkt utveckling.

Introduktion till musikproduktion 7,5 hp

Kursen ger en introduktion till musik produktionens olika led, där inte minst studioarbetet sätts i fokus, men även pro ducentens roll i en kreativ miljö tas upp. Grunderna för inspelningsteknik samt enklare praktiska övningar ingår. Tyngd punkten ligger på rock- och popmusik. Grundläggande behörighet helfart vt 12, start v. 23 Kriminologi 7,5 hp

Behörighetskrav: Design, produkt utveckling motsvarande 7,5 hp eller motsvarande helfart vt 12, start v. 24 Floristik och faunistik 7,5 hp

På kursen undersöker du viktiga biotoper i den halländska naturen och lär digkän na igen de växter och djur som lever där. Kursen ger goda möjligheter att träna dig i att självständigt använda bestämnings litteratur. Du tillbringar största delen av kursen ute i fält. Viss förkunskap om naturen är önskvärd eftersom tempot är relativt högt. Kursen ges under två veckor i juni och tre veckor i augusti. Grundläggande behörighet helfart vt 12, start v. 24 = Distansutbildning. Träffar kan förekomma.

Kursen ger en introduktion till klassisk och modern kriminologisk teoribildning. Utifrån sociologiska och socialpsykolo giska perspektiv diskuteras frågeställ ningar och begrepp relaterade till brott, straff, kontroll och social avvikelse. Till sammans med grundläggande frågor om kriminalitet och kriminella kommer brottsofferproblematiken att uppmärk sammas. Grundläggande behörighet helfart vt 12, start v. 24

redovisas praktikerfarenheten. Även andra moment kan komma att ingå i kursen beroende på praktikplatstillgång och -val. Behörighetskrav: 45 hp biologi eller motsvarande halvfart vt 12, start v. 23 Ungas kultur i ett digitalt medielandskap 7,5 hp

Medier som internet har stor betydelse i barns och ungas liv. Den här kursen vänder sig till dig som vill få ökade kun skaper om hur unga människor använder digitala medier. I kursen läggs särskilt fokus på dessa mediers betydelser för iden titetsprocesser, social gemenskap, medborgerligt engagemang och lärande i vid mening. Bland annat behandlas använd ning och produktion av datorspel samt interaktion i form av chat, e-post och sociala medier. Grundläggande behörighet halvfart vt 12, start v. 24, distans/internet.

Praktik i biologi 7,5 hp

Kursen ger dig som läst minst 45 hp biologi möjlighet att göra praktik med anknytning till ditt ämne. Praktikplatsen hittardu själv i samarbete med kursledaren. Praktiken bör omfatta ca 3–4 veckors heltidsarbete. I slutet av kursen

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 143

Frågor och svar

om högskolestudier När du nu ska söka till Högskolan i Halmstad har du säkert massor av frågor. Här finns information om allt från hur du anmäler dig till hur du tar ut din examen. Undrar du något mer, kontakta Studentcentrum (se sidan 154).

Skillnaden mellan program och kurs

Vad är högskoleprovet?

All högskoleutbildning är uppbyggd av kurser. Väljer du att läsa ett program erbjuds du ett utbildningspaket som Högskolan i Halmstad har sammanställt. Du är då garan terad en utbildningsplats på kurserna inom ramen för programmet. Inom vissa program erbjuds du dessutom olika möjligheter att själv bestämma och styra innehållet. Att läsa fristående kurser innebär en valfrihet, där du själv kan kombinera ämnen och profilera din egen examen. Väljer du att läsa fristående kurser söker du och antas i konkurrens med andra sökande inför varje termin.

För att öka dina möjligheter att bli antagen kan du göra högskoleprovet. Saknar du betygsunderlag att meritvärdera, eller söker på reell kompetens (se nedan), rekommenderas du att göra högskoleprovet. Provresultatet är giltigt i fem år. Du kan göra högskoleprovet hur många gånger som helst och det är alltid det högsta resultatet som räknas. Om du vill göra provet vid Högskolan i Halmstad kan du anmäla dig via webben. Mer information finns på www.hh.se och på www.antagning.se. Gamla prov finns att hämta på Studentcentrum.

Går det att söka till en kurs som ingår i ett program?

Högskoleprov för funktionshindrade

Det finns möjlighet att söka till kurser som ingår i ett program. Antagning görs i mån av plats och under förut sättning att du uppfyller de krav på behörighet som ställs. Ansökan lämnas till Studentcentrum och görs på en särskild blankett som finns att hämta på www.hh.se/ villblistudent. Har du frågor kring behörighet, kontakta studievägledarna.

Går det att söka till en senare del av ett program? Har du läst på högskola eller universitet tidigare kan du söka in till ”senare del av program”. Det är inte enbart kurser som du har läst på Högskolan i Halmstad som värderas. Högskolan värderar och kan tillgodoräkna all högskoleutbildning som är relevant för aktuellt program. Ta kontakt med studievägledarna för mer information om dina möjligheter. Ansökningsblankett finns på Högskolans webbplats och på Studentcentrum.

• • • •

Förutsättningarna för att antas är att: Du uppfyller grundläggande och särskild behörighet till programmet. Dina avklarade akademiska förkunskaper motsvarar den tidigare delen av programmet. Det finns en ledig plats inom det aktuella programmet. Ansökan görs i samband med den reguljära antagningen, det vill säga senast den 15 april för höstterminen och den 15 oktober för vårterminen. Vid konkurrens görs urval enligt gällande urvalsregler.

För dig som är synsvag, gravt synskadad och/eller har diagnosen dyslexi finns möjlighet att göra ett särskilt utformat högskoleprov. Intyg på ditt funktionshinder skickas direkt till Högskolan i Halmstad. Kontakta gärna Studentcentrum för mer information!

Hur vet jag om jag är behörig? Behörighet handlar om förkunskaper. Behörighetskraven ska ge dig som vill studera besked om vad som krävs för att kunna börja en viss utbildning. Förkunskaperna är indelade i grundläggande och särskild behörighet.

Grundläggande behörighet För att få läsa vid svensk högskola eller universitet krävs att du uppfyller kravet för grundläggande behörighet. Den är gemensam för all högskoleutbildning i Sverige.

• • • •

För dig som har gått ut gymnasiet 2010 eller senare gäller följande: Fullständigt slutbetyg. Godkänt i minst 2 250 gymnasiepoäng. Godkänt i kärnämneskurserna i svenska (eller svenska som andraspråk), engelska och matematik. Observera att du måste ha gått fullständigt program. Du som har gått ut gymnasieskolan 2010 eller senare kan alltså inte få grundläggande behörighet från reducerat program.

Övriga uppfyller grundläggande behörighet genom något av följande alternativ: www.hh.se/villblistudent

144 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013

Svensk förutbildning

• Du har ett slutbetyg från gymnasieskolan, ett nationellt eller specialutformat program och har lägst betyg Godkänd på kurser som motsvarar 90 procent av vad som krävs för ett fullständigt program. • Du har slutbetyg från komvux och har lägst betyg Godkänd på kurser som omfattar minst 90 procent av vad som krävs för ett slutbetyg. • Du saknar slutbetyg från komvux och har fått ett samlat betygsdokument från komvux med lägst betyg Godkänd eller betyg 1–5 i poängsatta kurser som motsvarar 90 procent av vad som krävs för ett slutbetyg från komvux. • Du har ett avgångsbetyg från en fullständig minst tvåårig linje/tvåårig specialkurs i huvudsak uppbyggd som en tvåårig linje från gymnasieskolan eller avgångsbetyg från komvux 2 eller 3 eller motsvarande utbildning och har kunskaper i svenska och engelska motsvarande minst två årskurser på någon linje i gymnasieskolan eller etapp 2 på komvux. Kunskaperna kan också styrkas med Svenska kurs B och Engelska kurs A med lägst betyg Godkänd. Folkhögskoleutbildning

Du har en folkhögskoleutbildning med intyg om grund läggande behörighet samt styrkt behörighet i samtliga kärnämnen. Grundläggande behörighet ger också folkhög skoleutbildning som avslutats före 1 juli 1998 med intyg om allmän behörighet.

Du kan göra högskoleprovet hur många gånger som helst. Det är alltid det bästa resultatet som räknas.

Utomnordisk förutbildning

Du har en avslutad gymnasieutbildning som ger behörighet till universitetsstudier i det land där den fullföljts och har kunskaper i svenska med lägst betyg Godkänd i Svenska kurs B/Svenska som andraspråk kurs B eller motsvarande eller godkänt ”Test i svenska för universitets- och högskole studier” (TISUS) eller godkänt resultat på ”Rikstestet”. Eller så har du preparandutbildning vid någon högskola med godkänt resultat på avslutat test samt har kunskaper i engelska som motsvarar Engelska kurs A med lägst betyg Godkänd/3 eller minst två årskurser från svensk gymnasie linje eller etapp 2.

Nordisk förutbildning

Du har en avslutad gymnasieutbildning från Norge, Danmark eller Island med något av dessa språk som modersmål i din gymnasieutbildning samt kunskaper i engelska motsvarande kurs A. Har du en gymnasieutbildning från Finland med finska som modersmål krävs det också svenska som ämne i finskt gymnasium eller motsvarande finsk skolform under minst tre år eller mer.

www.antagning.se

www.hh.se

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 145

Särskild behörighet På vissa program och kurser finns även krav på särskild behörighet. Behörighetskraven är oftast krav på vissa kurser från gymnasiet, men kan även handla om arbetslivserfaren het. För kurser som inte vänder sig till nybörjare i högskolan är det oftast krav på tidigare genomförda högskolekurser.

Vad är reell kompetens? Om du saknar formell behörighet kan Högskolan i Halmstad värdera andra betydelsefulla kunskaper och erfarenheter som du har. Syftet är att bedöma om din samlade kompetens ger dig förutsättning att klara den utbildning du söker. I en sådan samlad bedömning vägs tidigare kunskaper och erfarenheter från arbetsliv, före ningsliv, längre utlandsvistelser, genomgången personal utbildning och/eller annan kursverksamhet in i bedöm ningen. I ansökan ska du bifoga ett personligt brev där du beskriver de speciella kunskaper du har samt på vilket sätt du tror att dessa ger dig förutsättningar att klara den sökta utbildningen. Ansökan om reell kompetens ska helst göras samtidigt som den ordinarie anmälan, dock senast den 15 juni för höstterminen, den 1 december för vår terminen och den 15 mars för sommarkurser. Du fyller i för vilken kurs/program du ansöker om reell kompetens på www.antagning.se. Ansökan, ditt personliga brev och de handlingar som styrker dina meriter skickar du till Antagningen, 833 82 Strömsund. Erkänd reell kompetens ger behörighet att söka de kurser och program du beviljats reell kompetens för. Att bedömas som behörig är oftast det första steget att bli antagen till en utbildning. Som regel måste man dessutom konkurrera om en utbildningsplats. Därför rekommenderas du som saknar slut- eller avgångs betyg att göra högskoleprovet. Detta eftersom du vid en konkurrenssituation annars saknar urvalsunderlag. Om du ansöker om reell kompetens och styrker följande kompetens anses du uppfylla kraven för grundläggande

146 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013

behörighet: Godkänt i svenska A och B (eller svenska som andraspråk A och B), engelska A, matematik A och samhällskunskap A samt tre års arbetslivserfarenhet efter 19 års ålder.

Vad är dispens? I undantagsfall kan det vara möjligt att bli befriad från de krav på behörighet som ställs. För att befrias från behörig hetskraven krävs att du söker om undantag/dispens. Dis pens ges endast om Högskolan gör bedömningen att du har förutsättningar att klara den utbildning du sökt trots att du saknar den formella behörigheten. En dispensansökan ska vara skriftlig och bifogas din ansökan. Ingen särskild blankett behövs, du ansöker med ett vanligt brev. Dispens ansökan ska innehålla personuppgifter, förteckning över vad du har läst (registerutdrag från andra studieorter) och en motivering varför du vill läsa kursen och varför du anser dig klara kursen trots att du inte uppfyller förkunskapskra ven. Dispens kan ges för en viss utbildning vid ett visst tillfälle, vilket innebär att varje gång du ansöker och inte uppfyller behörighetskraven måste du göra en ny ansökan om dispens.

Hur går antagningen till? Varje program och kurs har ett begränsat antal platser att fördela och när det finns fler behöriga sökande än antalet platser görs ett urval. Du ökar dina möjligheter att bli antagen genom att konkurrera i flera urvalsgrupper. Du blir automatiskt placerad i alla urvalsgrupper som du har möjlighet att konkurrera i. Mer detaljerad information om våra urvalsregler hittar du på www.hh.se. Söker du till ett program tas det vid urval hänsyn till betyg och högskole prov. Inför antagningen till hösten 2010 infördes områdesbe hörigheter för tillträde till vissa utbildningar vid högskolan. Behörighetskurserna är de som krävs för särskild behörig het till utbildningen. Lärosätena kan själva besluta att

sänka kraven inom områdesbehörigheten för en viss utbild ning. De behörighetskrav som står uppräknade vid varje utbildning är de som gäller som särskild behörighet. Merit kurserna ger extra poäng, så kallade meritpoäng, att lägga till ditt medelvärde. Du kan skaffa dig upp till 2,5 merit poäng. Maximalt värde blir 22,5. Meritpoäng kan du få om du har slutbetyg från svensk gymnasieskola från 1997 eller senare eller slutbetyg från svensk vuxenutbildning med enbart kurser enligt 2001 års kursplaner. Högskoleverket har bestämt vilka områdes behörigheter som ska gälla för program som leder till en yrkesexamen. För övriga utbildningar får högskolorna själva bestämma vilka områdesbehörigheter som gäller. Se www.antagning.se för mer information om merit poäng och områdesbehörigheter.

Du ökar dina möjligheter att bli antagen till högskolan genom att konkurrera i flera urvalsgrupper.

Urvalsgrupper I betygsurvalsgruppen ingår de som har slut-/avgångsbetyg från gymnasieskolan, komvux eller utländsk utbildning. Sökande med sifferbetyg och/eller blandade betyg får dessa överförda till den 20-gradiga skala (22,5 inkl meritpoäng) som sökande med bokstavsbetyg räknas i. Tabell finns på www.vhs.se samt i ansökningskatalogen från Verket för högskoleservice, VHS.

• I urvalsgruppen BF ingår de som har en avslutad folkhögskoleutbildning med intyg om grundläggande/ allmän behörighet och studieomdöme. • I provurvalsgruppen HP ingår de som gjort högskoleprovet. • Till vissa av Högskolans påbyggnadsutbildningar inom vård används yrkeserfarenhet som urvalsgrund. Denna måste vara styrkt med fullständiga intyg för att med räknas vid urvalet. Du kan i denna katalog läsa om vilka urvalsgrunder som gäller, eller på www.hh.se under respektive utbildning. • Urvalsgruppen AP – akademiska poäng, tillkommer som urvalsgrupp när du söker kurser. I denna grupp konkurrerar du med dina avklarade akademiska poäng. Varje högskolepoäng över 7,5 och maximalt 225 hög- skolepoäng räknas. För kurser på avancerad nivå är intervallet 150–300 hp. Akademiska poäng gäller endast vid anmälan till kurs. Meritberäkningen utgår från antalet avklarade poäng vid anmälningstidens utgång.

Annan urvalsgrund Under vissa omständigheter kan du antas genom annan urvalsgrund. Skälen kan vara medicinska, sociala eller andra särskilda skäl, vilka prövas från fall till fall. Det finns inga generella regler men det krävs att du är behörig och har gjort högskoleprovet. Det är inte många studenter som antas genom annan urvalsgrund. För att bli prövad för denna form av antagning måste du: • •

Skicka din program- och/eller kursanmälan till VHS. Skicka ett personligt brev tillsammans med kopia på betyg och intyg från läkare eller annan godkänd intygsgivare till Högskolan i Halmstad. För mer information, se www.hh.se.

Lokala regler Högskolan i Halmstad har lokala regler som kompletterar den nationella förordning som styr Högskolans verk samhet, som antagningsordning, examensordning, till godoräknandeordning och övriga lokala bestämmelser. Du hittar dem på vår webbplats.

www.antagning.se

www.hh.se

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 147

Läs på distans

tre typer av distansutbildningar Högskolan i Halmstad har ett brett utbud av distansutbildningar. Skillnaden mellan distansutbildning och traditionell utbildning är att du som student har större frihet i tid och rum att bedriva dina studier.

Graden av frihet varierar mellan olika typer av distans utbildningar. En större frihet ska dock inte tolkas som att det är mindre krävande att läsa distanskurser. I huvudsak finns det tre olika slags distansutbildningar på Högskolan i Halmstad: internetbaserad distansutbildning, campus förlagd distansutbildning och lärcentrumförlagd distans utbildning.

Internetbaserad distansutbildning Den här typen av utbildning genomförs med hjälp av internet och olika datorbaserade verktyg. Oftast är det inga sammankomster på utbildningarna men undantag kan förekomma. På webben hittar du uppgifter om antal träffar under respektive kurs. Som student måste du ha tillgång till dator och internet. Vi rekommenderar dessutom bred band (minst 0,5 Mb/s), för vissa utbildningar är detta en

148 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013

förutsättning för att kunna följa kursen. På vissa utbild ningar behöver du dessutom tillgång till webbkamera och headset med mikrofon. Internetbaserad distansutbildning ger dig stor frihet i tid och rum att bedriva dina studier.

Campusförlagd distansutbildning Utbildningen bygger på regelbundna sammankomster på Högskolan. Tillgång till dator och internet rekommenderas och är i vissa fall nödvändigt för att kunna följa utbildningen.

www.hh.se

Kontakta studentcentrum i god tid så att du kan få det stöd du behöver redan från början!

Studera med

funktionshinder Ett funktionshinder är inget studiehinder. På Högskolan i Halmstad finns möjlighet till extra hjälp och stöd under din studietid. Du kan till exempel få anteckningshjälp, talböcker, tekniska hjälpmedel eller teckenspråkstolk. Om du planerar att läsa på Högskolan i Halmstad och har ett funktionshinder som gör att du behöver stöd och hjälp i din studiesituation ska du i god tid – helst i samband med ansökan – kontakta Högskolan. Det kan ta tid att ordna det stöd som du behöver därför måste du höra av dig i god tid innan terminen börjar. Annars finns det risk för att du inte hinner få det stöd du behöver redan från början.

Vad är funktionshinder? För att få tillgång till det stöd som Högskolan i Halmstad kan erbjuda krävs att du har en diagnos eller ett intyg som styrker ditt funktionshinder. Med funktionshinder avses ”varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av funktionsförmå gan som till följd av skada eller sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller förväntas uppstå.” (Ur Lag (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan.)

Vad gör Skrivpunkten? På Högskolan i Halmstad finns ett resursrum, Skrivpunk ten. Här finns datorarbetsplatser avsedda för studenter med funktionshinder.

Vart vänder jag mig för att få hjälp? Du vänder dig till Studentcentrum om du har ett funk tionshinder och behöver stöd och hjälp i din studie situation. Studievägledare Marita Fahrman-Cronheim ansvarar för att samordna stödet till studerande med funktionshinder. Mer information finns på www.hh.se.

Kontakt

Besöksadress: Studentcentrum, hus Q Telefon: (vx) 035-16 71 00 E-post: studievagledning@hh.se

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 149

plugga i halmstad!

så här ansöker du till högskolan

Sista dag för anmälan! höstterminen 2012: 15 april sommarkurser 2012: 15 mars vårterminen 2013: 15 oktober

Hur anmäler jag mig?

När är sista anmälningsdag?

Du söker till både program och kurser i samma anmälan på www.antagning.se. Alla utbildningar presenterasdär och du gör din anmälan direkt på webben. Du kan också följa din anmälan, kontrollera dina uppgifter och svara på antagningsbesked där. Även den som har gjort en pappers anmälan kan få tillgång till dessa funktioner. Genom att på www.antagning.se och skapa ett användarkonto kan du följa hela din anmälan och utnyttja webbens alla funktioner. Har du inte möjlighet att anmäla dig via www.antag ning.se går det att beställa anmälningsblankett för både program och kurser på www.antagning.se eller på telefon 08-613 99 00. Du kan också få hjälp på Studentcentrum. Pappersanmälan skickas till: Antagningen, 833 82 Strömsund.

Sista dag för anmälan inför höstterminen 2012 är den 15 april. Sista dag för anmälan till sommarkurser 2012 är den 15 mars och för vårterminen 2013 den 15 oktober.

Hur gör jag om jag vill söka en valfri kurs inom mitt program? Du som redan är student och ska söka en valfri kurs inom ditt program måste söka den via www.antagning.se.

Vem kontaktar jag? Har du frågor om anmälan och antagning i allmänhet (både kurser och program) ring 0771-550 720 eller använd frågeformuläret på www.antagning.se. För frågor om kurser och innehållet i utbildningar, kontakta Högskolan i Halmstad.

HÖGSKO

lA n i HÖ gS kosta d

am AD progr LAN I HALMST

H a lm prog rAm

ocH KursEr 2012/2013

viktig 15 mars

i Halmstad. på Högskolan rovet. till högskolep rser. till sommarku

Sista dag

för anmälan

Sista dag

för anmälan

. rovet genomförs en 2012. till hösttermin för anmälan Sista dag rser sommarku sbesked för Antagning en 2012. hösttermin sbesked inför Antagning rovet. till högskolep för anmälan Sista dag en 2013. till vårtermin för anmälan Sista dag . rovet genomförs Högskolep en 2013. vårtermin sbesked inför Antagning

Högskolep

31 mars 15 april början

a dAtu

Öppet hus

ri 1–2 februa ri 15 februa

av maj

mitten

av juli

15 septem

ber

15 oktobe

r 27 oktobe av början er decemb

stider januari 3 sept–20 en 2012: juni Hösttermin 2013: 21 januari–9 n Vårtermine december r för basåren: Terminstide 2012: xx augusti–xx en juni Hösttermin 2013: xx januari–x n Vårtermine

termin

för att

beHÅll

a din plats

du meddela eskedet ska sista första antagningsb Information om plats. Efter det behålla din ning.se. om du vill finns på www.antag svarsdatum

svara

n i Halmstads dig till Högskolan ning.se. Du anmäler på www.antag utbildningar

anmÄla

er ocH kurS

2012 /2013

Hur prioriterar jag mina anmälningsalternativ? Du söker alla program och kurser i samma anmälan. När du gör en anmälan ska du tänka på att du bara kan bli antagen till högst 45 högskolepoäng (hp). En helfartsutbildning räknas som 30 hp och en halvfartsutbildning som 15 hp. Du måste prioritera dina utbildningsalternativ. Blir du antagen till en utbildning stryks du från lägre prioriterade alternativ. Det innebär att om du prioriterat kurser om 7,5 hp i första, andra och tredje hand (som sammanlagt blir 22,5 hp) och blir antagen till alla tre, kan du inte bli antagen till en helfartsutbildning som du prioriterat i fjärde hand. Eftersom helfartsutbildningen räknas som 30 hp överstiger detta 45 hp.

Hur begär jag prövning av reell kompetens och undantag? Instruktioner och anvisningar om hur du på din anmälan anger att du begär prövning av reell kompetens eller undan tag finner du för webbanmälan på www.antagning.se och för pappersanmälan i anmälningskatalogerna. Se även under Frågor och svar om högskolestudier på sidan 146.

katalogen Bläddra i på vår eller sök e, efter .s h webb, h r och kurse program . ig d r sa as som p

För att kunna skicka in din anmälan behöver du skapa ett konto på antagning.se.

AD IV:s väg 3 ess: Kristian LAN I HALMST HÖGSKO301 18 Halmstad • Besöksadr61 92 035-18 • Box 823 71 00 • Telefax: Telefon: 035-16 @hh.se • www.hh.se E-post: registrator

På antagning.se väljer du de utbildningar som du är intresserad av. Upp till 20 program och kurser kan läggas i samma anmälan.

150 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013

Tänk på att den utbildning som du helst vill gå måste stå överst.

Vad ska bifogas i min anmälan?

Kan jag överklaga?

På www. www.antagning.se under fliken Sök utbildning/ Dina sidor kan du logga in på ditt användarkonto med det lösenord som du väljer när du skapar kontot. När du angett din pin-kod blir du bekräftad användare och får då möjlig het att se vilka meriter som finns registrerade på dig. Det är bara handlingar som inte finns med som behöver skickas in när du anmäler dig. Observera att de meriter du skickar in per post inte syns på en gång på www.antagning.se utan först efter att de registrerats av handläggare.

Det är endast Högskolans beslut om behörighet som kan överklagas, själva antagningen sker genom urvalsförfarande och går inte att överklaga. Meddelande finns på antag ningsbeskedet. Du vänder dig till överklagandenämnden för Högskolan och skickar din överklagan till Antagning en, 833 82 Strömsund. I överklagan ska framgå vad du vill få ändrat samt vilka skäl du åberopar. Glöm inte att bifoga en vidimerad kopia på antagningsbeskedet. Om du har funnit uppenbara fel i hanteringen av din anmälan ska du inte överklaga utan omgående kontakta VHS Contact Center, telefon 0771-550 720.

Betyg, högskoleprov och akademiska meriter Slutbetyg från de flesta gymnasieskolor överförs automa tiskt från den nationella betygsdatabasen. Vilka skolor som är anslutna till databasen kan du se på www.antagning.se. Resultatet av högskoleprovet överförs också automatiskt. Betyg från komvux och intyg över andra utbildningar samt intyg för att styrka arbetslivserfarenhet måste du själv skicka in. När du gör en anmälan hämtas också eventuella akademiska meriter (poäng från högskolan) automatiskt. Eventuella kompletterande handlingar som du vill ska räknas med ska skickas till: Antagningen, 833 82 Strömsund.

Vad händer om min anmälan kommer in för sent? Fullständiga anmälningar som kommer in efter sista anmälningsdag placeras i tidsordning och rangordnas därefter och du blir antagen i mån av plats.

Kan jag söka när ansökningstiden gått ut?

Måste jag vara med på uppropet? Ja, uppropet är i de flesta fall obligatoriskt. Är du frånva rande utan att ha uppgett orsak riskerar du att förlora din plats. Du måste också registrera dig på kursen/programmet, vilket ofta görs på uppropsdagen. Är du inte registrerad har du inte rätt att delta i undervisningen. Du är inte heller berättigad till studiemedel.

Kan jag skjuta på min studiestart om jag har blivit antagen? Om särskilda skäl finns går det att begära anstånd med att påbörja studierna. Skälen kan vara av medicinsk eller social art som inte var känd vid ansökningstillfället. Det kan också vara på grund av vård av barn, studentfackliga uppdrag eller uppskjuten ledighet. Du skickar din ansökan om anstånd som ett personligt brev till Studerandeavdel ningen på Högskolan i Halmstad, där du uppger dina skäl och styrker dem med intyg. Mer information finns att hämta i VHS anmälningskatalog.

Fram till terminsstart kan du anmäla dig på webben till de utbildningsalternativ som är öppna för sen anmälan. Du kommer att rangordnas efter dem som har sökt i tid, efter det datum din sena anmälan inkom. Om anmälan inte var fullständig vid inlämnandet rangordnas du efter den dag då behörigheten styrks.

www.antagning.se

När du fått ditt antagningsbesked kommer du att få ett välkomstbrev med information om din utbildning och inlogg till ditt studentkonto på Högskolan i Halmstads studentportal.

När antagningsbeskedet kommer måste du svara JA eller NEJ.

Antagningsbeskedet kommer i mitten av juli för ht. 2012 och i början av december för vt. 2013. Du får ett e-postmeddelande om att ditt antagningsbesked finns på ”Mina sidor” på antagning.se, om du inte angett något annat.

Tänk på att det är obligatorisk närvaro på uppropet.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 151

Vad händer sedan?

efter sista anmälningsdatum

Via ditt användarkonto på www.antagning.se kan du kontrollera vad du eventuellt behöver komplettera din ansökan med.

1. Kontrolluppgifter

3. Antagningsbesked 1

Om du har skapat ett användarkonto på www.antagning.se och är bekräftad användare har du bland annat valt om du vill få meddelande via e-post när din anmälan är färdig behandlad. Du ska då gå in på Dina sidor och kontrollera att uppgifterna stämmer och vad som eventuellt behöver kompletteras. Om du saknar användarkonto eller har valt att kommunicera via post så skickas kontrollbesked till dig så snart din anmälan behandlats. Du får beskedundermaj eller juni inför höstterminen och undernovemberinför vårterminen. Alla med användarkonto (som har bekräftats med pin-kod) kan när som helst byta sätt att kommunicera på. Läs kontrolluppgifterna noga! Där redovisas de registre rade uppgifter som rör din anmälan samt preliminära bedömningar. Om du behöver skicka in kompletterande handlingar för att din anmälan ska kunna behandlas korrekt, meddelas det genom kontrollbeskedet eller på Dina sidor. Kompletteringar och eventuella synpunkter på kontroll beskedet ska du lämna inom den tidsfrist som anges i beskedet.

Antagningsbesked inför ht 2012 skickas ut i mitten av juli, och i början av december inför vt 2013, om du har valt att få beskedet per post. Annars får du ett e-postmed delande att ditt antagningsbesked finns på Mina sidor på www.antagning.se. I ditt antagningsbesked anges om du är antagen, reservplacerad eller struken till de utbildningar du sökt. Alla som är behöriga men som inte blivit antagna reservplaceras. Av antagningsbeskedet framgår vilket ordningsnummer din reservplacering har och hur många antagna det finns i din urvalsgrupp.

4. Svara för att behålla din plats Du måste svara på antagningsbeskedet för att behålla din plats. På Mina sidor på www.antagning.se kan du läsa ditt antagningsbesked och svara ja för att behålla din plats. Du kan ändra ditt svar fram till sista svarsdag. Information om sista svarsdatum finns på www.antagning.se. Om du anger din e-postadress kan du få en bekräftelse till denna adress att ditt svar har registrerats. Observera att du måste klicka på skicka-knappen i steg två för att ditt svar ska registreras. Det går även att svara per post. Grundregeln är att du får stå kvar som antagen till högst 45 högskolepoäng (hp), därutöver får du stå kvar som reserv till högst 165 hp. Om du inte är antagen till någon utbild ning kan du stå kvar som reserv till högst 210 hp. Högst 210 hp behandlas i det andra urvalet. Om du tackat ja till mer än 210 hp stryks alternativen nerifrån och upp enligt den prioritetsordning du gjort på anmälan, till dess 210 hp kvarstår.

5. Antagningsbesked 2

2. Kompletteringar Kompletteringar ska ha kommit in senast den 21 juni för en ansökan inför ht 2012 och den 1 december inför vt 2013. Kompletterande handlingar skickas till: Antagningen, 833 82 Strömsund.

152 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013

I det andra urvalet prövas du i enlighet med hur du har svarat på antagningsbesked 1. Om du blir antagen till ett högre prioriterat utbildningsalternativ stryks du från det lägre prioriterade, även om du var antagen till detta i det första urvalet.

6. Återbud Om du antagits och tackat ja, men inte gör anspråk på platsen, ska du lämna återbud!

Hur får jag ett examensbevis? När du är klar med din utbildning ansöker du själv om att få ut din examen. Ansökan görs på blanketten ”Ansökan om examensbevis” som kan fås på respektive sektions expedition, Studentcentrum eller från Högskolans webb plats. Du kan ansöka om examen efter genomgånget program. Du kan också skapa din egen examen genom att läsa olika fristående kurser. Du är inte bunden att läsa alla kurser hos oss utan kan kombinera både kurser och olika utbildningsorter. Examensbevis utfärdas då efter ansökan vid den högskola eller det universitet där du slutfört din utbildning. Har du frågor kring examen kan du ta kontakt med någon av våra studie- och karriärvägledare eller examens handläggare.

Vilka examina kan jag ta vid Högskolan i Halmstad?

Både magister- och masterexamen bygger på tidigare kandidatexamen eller motsvarande. Information om de huvudområden inom vilka de olika examina kan utfärdas finns på Högskolans webbplats.

Du kan ansöka om examen efter att ha gått ett program. Du kan också skapa din egen examen genom att läsa fristående kurser.

Det finns flera typer av examina du kan ansöka om vid Högskolan i Halmstad:

Grundnivå • Högskoleexamen omfattar avslutade kurser om 120 högskolepoäng med viss inriktning. • Kandidatexamen omfattar avslutade kurser om 180 högskolepoäng med viss inriktning, varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom huvudområdet för utbildningen.

Avancerad nivå • Magisterexamen omfattar avslutade kurser om 60 högskolepoäng med viss inriktning, varav minst 30 högskolepoäng med fördjupning inom huvud området för utbildningen. • Masterexamen omfattar avslutade kurser om 120 högskolepoäng med viss inriktning, varav minst 60 högskolepoäng med fördjupning inom huvud området för utbildningen.

Yrkesexamen Vid Högskolan i Halmstad kan du gå program som leder till följande yrkesexamina: • lärarexamen • högskoleingenjörsexamen • civilekonomexamen • sjuksköterskeexamen • specialistsjuksköterskeexamen Den 1 juli 2007 infördes ett nytt utbildningssystem i Sverige. För dig som påbörjade din utbildning före 1 juli 2007 finns möjlighet att ta ut examen enligt det gamla systemet. Mer information finns på www.hh.se.

www.hh.se

Studiedokumentation och behandling av personuppgifter Högskolan i Halmstad använder ett datorbaserat studie dokumentationssystem, Ladok. Registret är lokalt och innehåller uppgifter om dem som studerar vid Högskolan. De uppgifter du lämnar vid din anmälan (namn, personnummer, adress, betyg, behörighet med mera) förs över till Ladok om du antas eller reserv placeras till utbildning vid Högskolan i Halmstad, och dina senare studieresultat kommer att föras in i registret. Ändamålet med personuppgiftsbehandlingen är att Högskolan i Halmstad ska kunna dokumentera och administrera dina studier. Vissa uppgifter överförs senare till Statistiska centralbyrån (SCB), Centrala studiestödsnämnden (CSN) och Halmstad studentkår. Bestämmelser om hur registret ska föras finns i Förordning om redovisning av studier med mera vid universitet och högskolor (SFS 1993:1153).

Dina personuppgifter kan i övrigt komma att användas av lärare, utbildningsadministratörer, studievägledare eller motsvarande i samband med undervisning, examination, ärendehandläggning, rådgivning med mera. Exempel på sådana hanteringar kan vara upprättande av deltagarlistor, tjänsteanteckningar och informationsutskick. Dina personuppgifter kan också komma att användas om du nyttjar Högskolans it-tjänster, exempel vis datorsalar, e-post och trådlösa nätverk. Önskar du information om vilka personuppgifter som Högskolan använder kan du, skriftligt och egenhändigt undertecknat, begära detta hos Högskolan i Halmstad, Registrator, Box 823, 301 18 Halmstad. Upptäcker du några fel i de registrerade uppgifterna kan du begära att uppgifterna rättas. Rätten att erhålla registerutdrag regleras i Personuppgiftslagen (SFS 1998:204).

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 153

Har du flera

frågor?

Våra studie- och karriärvägledare kan i ett vägledningssamtal ge dig större insikt om vilken kompetens, intressen och vilka värderingar du har i förhållande till val av studier, yrken och karriär.

Studentcentrum

Jobb och karriär

Studentcentrum är samlingspunkten där du kan boka vägledningssamtal och ställa allmänna frågor som rör antagning, behörighet, arbetsmarknad, högskoleprov, studiemedel och examen. Du kan också på egen hand söka information om utbildning och arbetsmarknad.

Under din studietid på Högskolan i Halmstad kan du delta i olika karriäraktiviteter, exempelvis: • workshop i personlig utveckling • cv-föreläsning • tips inför anställningsintervju • fånga drömjobbet

Studie- och karriärvägledning Vägledarna finns både för dig som redan studerar och för dig som funderar på att börja studera. De är ett bollplank när du behöver reda ut tankar och pröva dina idéer kring studier, yrke och karriär. De erbjuder dig en samtalspartner som utmanar dig och ger dig verktyg för att du ska kunna skaffa dig ett beslutsunderlag. Du är välkommen att boka ett vägledningssamtal. Har du mer konkreta frågor kan du ringa eller skicka e-post.

Hur bokar jag tid för studie- och karriär vägledning? Du bokar tid genom att besöka Studentcentrum, ringa studievägledningen tel. 035-16 71 00 (Högskolans växel) eller e-posta till studievagledning@hh.se.

Studentcentrums öppettider ser du på vår webbplats.

Du vänder dig hit till exempel när: • Du vill samtala om utbildningar och vad de leder till. • Du har frågor om behörighet och antagning. • Du vill planera din studiegång.

154 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013

www.hh.se/studentcentrum

Program

= Magisterprogram

= Masterprogram

= Påbyggnadsutbildning

Affärssystemprogrammet 180 hp....................................................56

Maskiningenjör – produktionsutveckling 180 hp.........................82

Arbetsvetenskapligt program 180 hp............................................ 119

Maskiningenjör – teknisk design 180 hp.........................................83

Biomedicin – inriktning fysisk träning 180 hp.............................104

Masterprogram i hälsa och livsstil 120 hp

Biomekanikingenjör inriktning människa – teknik 180 hp......... 71

Masterprogram i inbyggda och intelligenta system 120 hp

Byggingenjör – byggkonstruktion och projektering 180 hp......72

Masterprogram i informationsteknologi 120 hp

Byggingenjör – byggproduktion och projektledning 180 hp......73

Masterprogram i innovationsledning och affärsutveckling 120 hp ........................................................35

Byggingenjör – fastighet och energi 180 hp................................... 74 Byggingenjör – internationell byggproduktion och projektledning 180 hp.................................................................75 Bygg- och fastighetsekonomprogrammet 180 hp........................29 CAD-tekniker 120 hp......................................................................... 76 Civilekonomprogrammet 240 hp.....................................................28 Dataingenjör 180 hp............................................................................77 Datornätverksteknik 30 hp

........................................................88

Ekonomprogrammet 180 hp..............................................................30 Elektroingenjör 180 hp.......................................................................78 Energiekonomprogrammet 180 hp.................................................. 31 Energiingenjör – förnybar energi 180 hp........................................79 Hållbar turismutveckling 180 hp......................................................44 Hälsopedagogiskt program 180 hp................................................120 Idrottsvetenskapligt program 180 hp........................................... 121 Informationslogistik 180 hp...............................................................57 Internationella marknadsföringsprogrammet 180 hp.................32

.............................132 .89

...................89

Masterprogram i innovationsledning och affärsutveckling 120 hp ........................................................89 Masterprogrammet i maskinteknik 120 hp

.............................89

Medier och kommunikation i teori och praktik 180 hp.............58 Mekatronikingenjör 180 hp...............................................................84 Miljö- och hälsoskydd 180 hp..........................................................105 Miljöstrateg 180 hp............................................................................106 Multimediadesign 180 hp.................................................................... 59 Naturvård och artmångfald 180 hp...............................................107 Nätverksdesign och datordrift 60/120 hp................................................................................................85 Professionellt idrottsutövande – inriktning golf 120 hp...........122 Påbyggnadstermin– djurskydd 30 hp

......................................108

Påbyggnadstermin – livsmedelshygien 30 hp

........................108

Påbyggnadsutbildning med fastighetsmäklarinriktning 60 hp .................................................................................................34

IT-forensik och informationssäkerhet 120/180 hp.......................80

Påbyggnadsutbildning med inriktning fastighetsförvaltning 60 hp ..........................................................34

Kultur, kommunikation och administration 180 hp.....................45

Sjuksköterskeprogrammet 180 hp.................................................123

Lärarutbildning inledning....................................................................96

Socialpsykologiskt program 180 hp...............................................127

Förskollärarutbildning 210 hp.................................................97

Socialt arbete – ledning och organisering 180 hp......................128

Grundlärarutbildning (åk F–3) 240 hp..................................97

Sociologi och socialt utvecklingsarbete 180 hp..........................129

Grundlärarutbildning (åk 4–6) 240 hp..................................98 Ämneslärarutbildning (åk 7–9) 270 hp..................................98

Specialistsjuksköterskeutbildningar – omfattande 60 eller 75 högskolepoäng

Ämneslärarutbildning (gymnasieskolan) 300 hp...............99

Språkprogram – engelska/svenska/franska 180 hp......................46

Kurs i handledning för VFU-lärare 7,5 hp............................99

Statsvetenskapligt program med inriktning mot politisk kommunikation 180 hp.............................................130

Magisterprogram i arbetsvetenskap 60 hp

............................. 131

Magisterprogram i biomedicin inriktning fysisk träning och prestation 60 hp ....................................................................108 Magisterprogram i datornätverksteknik 60 hp

.......................88

Magisterprogram i energiteknik – förnybar energi 60 hp Magisterprogram i handikappvetenskap 60 hp

....88

..................... 131

Magisterprogram i internationell marknadsföring 60 hp

......34

Magisterprogram i mikroelektronik och fotonik 60 hp

........88

Magisterprogram i sociologi 60 hp

.....................124–126

Teknisk bastermin 20 veckor............................................................70 Utvecklingsingenjörsprogrammet 180 hp......................................................................................................86 Valfritt ekonomiskt program 180 hp............................................... 33 Valfritt informatikprogram 180 hp...................................................60 Webbdesign 120 hp............................................................................. 61 Öppen ingång 90 hp.............................................................................87

........................................... 131

Magisterprogram i statsvetenskap 60 hp

................................ 131

Magisterprogram i strategisk ledning 60 hp

............................34

Magisterprogram i teknisk projektledning och affärsutveckling 60 hp ............................................................88 Magisterprogram i tillämpad miljövetenskap 60 hp

.............108

Magisterprogram med inriktning mot informationslogistik 60 hp ...........................................................62 Magisterprogrammet revisor och bank 60 hp

.........................35

Maskiningenjör – datorstödd produktframtagning 180 hp............................................................... 81

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 155

kurser

= Avancerad nivå

= Sommarkurs

Design av interaktiv multimedia 7,5 hp...........................................63 Designprojekt 15 hp

....................................................................143

Administration av datorsystem 7,5 hp............................................90

Digital reglerteknik 7,5 hp

Administration av operativsystem 7,5 hp.......................................90

Diskret matematik 7,5 hp................................................................. 111

Affärsengelska I, 7,5 hp....................................................................... 47

Djurskydd 7,5 hp................................................................................ 112

Affärsengelska II: ekonomi och finans 7,5 hp................................ 47

Djurskydd II 7,5 hp............................................................................. 112

Affärsinformatik I, 7,5 hp....................................................................36

Djurskydd III 7,5 hp............................................................................ 112

...........................................................90

Affärsinformatik II 7,5 hp...................................................................36 Affärskultur I, 7,5 hp............................................................................36 Affärskultur II 7,5 hp............................................................................36 Affärsredovisning 7,5 hp.....................................................................36 Affärssystem – affärsvärde genom förändringsarbete 7,5 hp...63 Affärssystem – en helhetsbild 7,5 hp..............................................63 Aktuella specialpedagogiska teorier 7,5 hp

..........................134

Aktuell handikappvetenskaplig forskning 7,5 hp

..................133

Allmän språkvetenskap (1–30) 30 hp.............................................. 51 Analytisk kemi II 15 hp...................................................................... 110 Arbete och hälsa – ett psykosocialt perspektiv 7,5 hp............137 Arbetsrätt I, 7,5 hp..............................................................................38 Arbetsrätt II 7,5 hp..............................................................................38 Arbetspsykologi (61–90) 30 hp.......................................................138 Arbetspsykologiska grunder 7,5 hp...............................................138 Arbetsvetenskap – förändringsarbete 7,5 hp..............................133 Att arbeta med barn och ungdom med funktionshinder 30 hp..............................................................134

Ekologi och vård av kustnära miljöer 15 hp.................................109 Ekologi – vattnet och landskapet 15 hp........................................109 Ekonomistyrning 7,5 hp......................................................................36 Elektriska drivsystem 7,5 hp..............................................................90 Elkraftsystem I, 7,5 hp.........................................................................90 Elkraftsystem II 7,5 hp.........................................................................90 Elkraftteknik 22,5 hp........................................................................... 91 Energideklaration 7,5 hp................................................................... 110 Energieffektivisering 7,5 hp.............................................................. 110 Engelska – litteraturvetenskaplig inriktning 30 hp Engelska – språkvetenskaplig inriktning 30 hp

................48

.......................48

Engelsk grammatik och översättning 7,5 hp.................................. 47 Engelsk hörförståelse 7,5 hp............................................................. 47 Engelsk vokabulär 7,5 hp.................................................................... 47

Att arbeta med vuxna med funktionshinder 30 hp...................134

Engelska (1–30) 30 hp......................................................................... 47

Att arbeta som rådgivare för grupper och organisationer i arbetslivet och idrottsrörelsen 30 hp ..................................138

Engelska (31–60) 30 hp....................................................................... 47

Avancerad felsökning av datornätverk 7,5 hp...............................90

Engelska för forskare 7,5 hp.............................................................. 47

Engelska (61–90) 30 hp....................................................................... 47 Engelska med affärsinriktning (1–30) 30 hp................................... 47 Entreprenörskap och affärsplanering 7,5 hp.................................36

Envariabelanalys 7,5 hp..................................................................... 111

Barns och ungdomars utveckling genom idrott: ett internationellt perspektiv i teori och praktik 15 hp...........138 Beräkningsmekanik 7,5 hp..................................................................90 Berättarverktyg för ljud- och bildproduktion 7,5 hp..................64

Ergonomi I, 7,5 hp..............................................................................109 Etik och estetik med inriktning omvårdnad 7,5 hp....................135 Examensarbete i kemi 15 hp – grundnivå eller avancerad nivå

............................................... 111

Beskattningsrätt I, 15 hp.....................................................................38 Beslutsfattande i miljöarbete 7,5 hp

........................................ 112

Biodiversitet 15 hp.............................................................................109 Bioenergi 7,5 hp.................................................................................. 110 Biogasteknik 7,5 hp............................................................................ 110

Fastighetsrätt 15 hp.............................................................................38 Filmvetenskap (1–30) 30 hp...............................................................48 Filmvetenskap (31–60) 30 hp............................................................48 Filmvetenskap (61–90) 30 hp.............................................................48

Finansiering och externredovisning 7,5 hp....................................36

Databaser och databasdesign 7,5 hp...............................................63 Datornätverk I, 7,5 hp.........................................................................63 Datornätverk I, 7,5 hp.........................................................................90 Den ojämlika hälsan 15 hp

.........................................................135

De nordiska välfärdssystemen i globaliseringens tid: teori och praktik 30 hp.....................................................................142

156 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013

Finita elementmetoden (FEM) 7,5 hp..............................................90 Fjärrvärme 7,5 hp............................................................................... 110 Flervariabelanalys 7,5 hp.................................................................. 111 Flervariabelanalys 7,5 hp.................................................................. 111 Floristik och faunistik 7,5 hp

.....................................................143

Folkhälsovetenskap (1–30) 30 hp ..................................................133

Folkhälsovetenskap (31–60) 30 hp................................................133

Informatik (31–60) 30 hp...................................................................63

Folkhälsovetenskap (61–90) 30 hp.................................................133

Informatik (61–90) 15 hp....................................................................63

Folkhälsovetenskap 30 hp

.........................................................133

Informatik (61–90) 30 hp....................................................................63

Franska (1–30) 30 hp...........................................................................48

Interaktionsdesign 7,5 hp...................................................................63

Funktionshinder och handikapp – arbetsliv och sysselsättning 7,5 hp.............................................134

Internationella relationer (1–30) 30 hp........................................135

Funktionshinder och handikapp – kategorisering och bemästrande 7,5 hp....................................134

Internationella relationer (61–90) 30 hp......................................135

Funktionshinder: psykologiska och sociala perspektiv 7,5 hp.134 Funktionshinder: synsätt och vardagsliv 7,5 hp..........................134 Fysiologiska och biomekaniska mätmetoder 7,5 hp..................109 Fältbiologi, biodiversitet och evolution 7,5 hp...........................109 Företagsekonomi inriktning externredovisning (61–90) 15 hp.37 Företagsekonomi inriktning ledarskap (61–90) 15 hp................ 37 Företagsekonomi inriktning marknadsföring (61–90) 15 hp..... 37 Företagsekonomi inriktning redovisning/finansiell styrning (61–90) 15 hp......................................................................................... 37 Företagsekonomi inriktning redovisning/ verksamhetsstyrning (61–90) 15 hp................................................. 37

Internationella relationer (31–60) 30 hp.....................................135 Internationell ekonomi (31–60) (61–90) 7,5 hp...........................39 Introduktionskurs i matematik 7,5 hp........................................... 111 Introduktion till företagshälsovård 15 hp.....................................137 Introduktion till informatik 7,5 hp...................................................63 Introduktion till musikproduktion 7,5 hp

..............................143

Jane Austens värld 7,5 hp...................................................................48 Juridisk översiktskurs med handelsrättslig inriktning 15 hp......38 Juridisk översiktskurs med offentligrättslig inriktning 15 hp....38

Företagshälsovård och den egna yrkesrollen 15 hp..................137 Förvaltning och kommunikation 7,5 hp........................................ 112

Karriärutveckling och övergångar inom idrotten: ett internationellt perspektiv i teori och praktik 7,5 hp..........138

Kemi (1–30) 30 hp ............................................................................ 111

Genus, demokrati och media 7,5 hp.............................................133

Klimatförändringar 7,5 hp................................................................ 112

Genus och arbetsliv 7,5 hp..............................................................133

Klimatförändringar, jordens resurser och samhället 7,5 hp....142

Genus och jämställdhet i vården – utmaningar i dag och i morgon 7,5 hp.......................................133

Kommunikation, ledarskap och lärande (1–30) 15 hp ............. 141

Genus och samhälle 7,5 hp

........................................................140

Genusperspektiv på kriminalitet, avvikelse, normalitet och offerskap 7,5 hp..........................................................................133 Grafisk produktion 7,5 hp..................................................................64

Konstpedagogik III 7,5 hp...................................................................49 Konstpedagogik IV 7,5 hp .................................................................49 Konstvetenskap (1–30) översiktskurs inriktning 1900-talskonst 30 hp ..........................................................................49 Konstvetenskap (31–60) 30 hp.........................................................49 Konstvetenskap (61–90) 30 hp.........................................................49 Kost, fysisk aktivitet och hälsa 7,5 hp...........................................133

Handikappvetenskaplig teori 7,5 hp

........................................134

Kriminologi 7,5 hp

....................................................................... 141

Kriminologi 7,5 hp

.......................................................................143

.................................................................................49

Kurs i handledning för VFU-lärare 7,5 hp......................................99

Historia (1–30) 30 hp..........................................................................48

Kvantitativa metoder (31–60) (61–90) 7,5 hp...............................39

Historia 30 hp

Historia (31–60) 30 hp........................................................................48 Historia (61–90) 30 hp........................................................................48 Human Resource Management (31–60) (61–90) 7,5 hp.............38 Hälsa och livsstil I, 15 hp

...........................................................135

Hälsa och livsstil II 15 hp

...........................................................135

Hälsa, livsstil och entreprenörskap 7,5 hp

Ledning av IT-projekt 15 hp...............................................................63 Ledning av människor 7,5 hp.............................................................36

............................135

Linjär algebra 7,5 hp........................................................................... 111

Hälsopedagogik 15 hp.......................................................................137

Litteratur och realia om Latinamerika 7,5 hp...............................50

Hälsopsykologi – teoretiska perspektiv 7,5 hp...........................138

Litteratur och realia om Spanien 7,5 hp.........................................50

Hälsoteorier 7,5 hp............................................................................136

Litteraturvetenskap (1–30) 30 hp....................................................49 Litteraturvetenskap (31–60) 30 hp.................................................50

Idé- och lärdomshistoria (1–30) 30 hp...........................................49 Idé- och lärdomshistoria (31–60) 30 hp.........................................49

Litteraturvetenskap (61–90) 30 hp..................................................50 Livsmedel, foder och miljö i lantbruket 7,5 hp........................... 112 Livsmedelshygien 7,5 hp.................................................................... 112 Livsmedelskemi 7,5 hp...................................................................... 111

Idrottsfysiologi 7,5 hp.......................................................................109 Idrottsnutrition 7,5 hp......................................................................109 Idrottsskada och rehabilitering: ett internationellt perspektiv i teori och praktik 7,5 hp.............................................138

Makroekonomisk analys (31–60) (61–90) 7,5 hp.........................39

Industriell organisation (31–60) (61–90) 7,5 hp...........................38

Marknadsföring I, 7,5 hp.....................................................................36

Informatik (1–30) 30 hp......................................................................63

Marknadsföring II 7,5 hp..................................................................... 37

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 157

Matematik (1–30) 30 hp.................................................................... 111

Psykologi (31–60) 30 hp...................................................................138

Matematisk statistik 7,5 hp.............................................................. 112

Psykologi (61–90) 30 hp....................................................................139

Matlab med tillämpningar 7,5 hp.................................................... 112

Psykologi 30 hp

Medialiseringsprocessen 15 hp.........................................................64

Psykologi – allmän ämnesintroduktion 7,5 hp.............................139

Medieanalys 7,5 hp...............................................................................64

Psykologi – idrottspsykologi I, 7,5 hp............................................139

............................................................................139

Medie- och kommunikationsvetenskap (1–30) 30 hp.................64

Psykologi inriktning idrott (1–30) 30 hp.......................................139

Medie- och kommunikationsvetenskap (31–60) 30 hp...............65

Psykologi inriktning idrott (31–60) 30 hp....................................139

Medie- och kommunikationsvetenskap (61–90) 30 hp...............65

Psykologi inriktning idrott (61–90) 30 hp....................................139

Medie- och kommunikationsvetenskap 30 hp

Psykologi inriktning idrott 30 hp

........................65

.............................................139

Medieproduktion (1–30) 30 hp.........................................................65

Psykologi: motions- och hälsopsykologi 7,5 hp..........................139

Medieproduktion (31–60) 30 hp......................................................65

Psykologi – socialpsykologi med inriktning idrott 7,5 hp.........139

Medieproduktion – påbyggnadskurs 30 hp....................................65 Mikrobiologi och genetik 7,5 hp.....................................................109 Mikroekonomisk analys (31–60) (61–90) 7,5 hp..........................39 Miljöfordon och miljöanpassade transporter 7,5 hp................. 110 Miljökunskap I, 15 hp......................................................................... 113 Miljökunskap II 7,5 hp........................................................................ 113 Multimedia och visuell kommunikation 7,5 hp..............................64 Mätteknik 7,5 hp................................................................................... 91

Religion och bildkonst i det sena 1900-talet 7,5 hp....................50 Religionsvetenskap (1–30) 30 hp......................................................50 Religionsvetenskap (31–60) 30 hp...................................................50 Religionsvetenskap (61–90) 30 hp....................................................50 Revisorsjuridik 15 hp...........................................................................38 Rörelseapparatens anatomi II 7,5 hp............................................. 110

Nationalekonomi (1–30) 30 hp.........................................................39 Nutrition I, 7,5 hp..............................................................................109 Nutritionsepidemiologi 7,5 hp

.................................................136

Nybörjarspanska 30 hp....................................................................... 51

Samhällsvetenskaplig grundkurs 15 hp ........................................ 141 Samtalsprocesser och metoder: psykologiska teorier om samspel 7,5 hp......................................140 Självständigt uppsatsarbete 15 hp.................................................... 37

Skapande skrivande 7,5 hp.................................................................48

Omvårdnad (31–60) 30 hp...............................................................136

Sociala välfärdsmodeller i jämförande perspektiv 15 hp ........ 141

Omvårdnad (61–90) 30 hp...............................................................136

Socialpsykologi (1–30) 30 hp...........................................................140

Omvårdnad vid smärta och smärtbehandling 15 hp

............136

Socialpsykologi (31–60) 30 hp........................................................140

Omvårdnad – vetenskapligt arbete 15 hp....................................136

Socialpsykologi (61–90) 30 hp.........................................................140

Omvårdnad – vetenskapligt arbete 15 hp

Socialpsykologi – kreativa processer i grupper och organisationer 7,5 hp .......................................................... 141

Omvårdnad 30 hp

Skapande skrivande – svenska 7,5 hp..............................................50

..............................136

.........................................................................136

Omvårdnadsteorier 7,5 hp..............................................................136 Optionsteori (31–60) (61–90) 7,5 hp..............................................39 Organisation och ledarskap 7,5 hp..................................................36

Socialrätt 30 hp.....................................................................................38 Socialt arbete bland barn och unga – svenska och internationella erfarenheter 15 hp.....................140 Socialt arbete med beroendeproblematik 7,5 hp......................140 Socialt arbete – ungdom och mångfald 7,5 hp............................140

Sociologi (1–30) 30 hp ..................................................................... 141

Pedagogik – grundkurs 60 hp..........................................................137

Sociologi (61–90) 30 hp ................................................................... 141

Pedagogikens forskningsmetoder I, 15 hp....................................137

Solenergi 7,5 hp.................................................................................. 110

Pedagogikens forskningsmetoder II 15 hp

Sociologi (31–60) 30 hp ................................................................... 141

.............................137

Spanska (1–30) 30 hp........................................................................... 51

Pedagogiskt forskningsarbete I, 15 hp...........................................137

Spanska (31–60) 30 hp........................................................................ 51

Pedagogiskt forskningsarbete II 15 hp

Spanska – konversationskurs i nutida spansk litteratur I, 7,5 hp................................................................... 51

....................................137

Personlig assistans – brukar- och yrkesperspektiv 7,5 hp.......134 Personurval: personbedömning och rekrytering 7,5 hp..........138 Politisk kommunikation 30 hp ....................................................... 141 Portföljvalsteori (31–60) (61–90) 7,5 hp........................................39 Praktik i biologi 7,5 hp

................................................................143

Spanska – konversationskurs i nutida spansk litteratur II 7,5 hp................................................................... 51 Spansk grammatik I, 7,5 hp................................................................ 51 Spansk grammatik II 7,5 hp................................................................ 51

..............................136

Specialpedagogik – inkludering och segregering i teori och praktik 7,5 hp ...........................................................134

Programmering 7,5 hp.........................................................................90

Specialpedagogik i praktiken 15 hp................................................134

Programmering med Visual Studio .NET 7,5 hp...........................64

Specialpedagogiska grunder 7,5 hp................................................135

Projektledning och projektarbete I, 7,5 hp.................................... 91

Statistik 15 hp........................................................................................39

Psykologi (1–30) 30 hp......................................................................138

Statsvetenskap (1–30) 30 hp .......................................................... 141

Prevention inom kardiologisk vård 7,5 hp

158 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013

Statsvetenskap (31–60) 30 hp.........................................................142

Uppsats, nationalekonomi 15 hp......................................................39

Statsvetenskap (61–90) 30 hp.........................................................142 ..................................................................142

Utredningsarbete/praktik med inriktning mot politisk kommunikation 30 hp ..........................................142

Strategisk kommunikation (1–30) 30 hp........................................65

Utveckling av nya varor och tjänster 7,5 hp.................................. 91

Statsvetenskap 30 hp

Strategisk kommunikation (31–60) 30 hp......................................65 Strategisk kommunikation – påbyggnadskurs 30 hp...................65 Studenthandledning 7,5 hp

.........................................................136

Svenska språket (1–30) 30 hp........................................................... 51 Svenska språket (31–60) 30 hp......................................................... 51 Svenska språket (61–90) 30 hp......................................................... 51 Svensk formgivning (1–30) 30 hp ....................................................49 Systemutveckling 7,5 hp......................................................................64 Systemutveckling och användbarhet 7,5 hp...................................64

Verksamhetsplanering 7,5 hp............................................................ 37 Vetenskaplig metod: teori och tillämpning 7,5 hp........................ 37 Vetenskaplig teori och metod I, 7,5 hp.........................................136 Vetenskapsteori, vetenskaplig metod och forskningsetik 15 hp...................................................................137 Vindkraft 7,5 hp.................................................................................. 110 Våtmarksteknik 7,5 hp

................................................................ 113

Välfärd för äldre och funktionshindrade: brukar- och verksamhetsperspektiv 15 hp..................................140

Taxonomi och fylogeni 7,5 hp.........................................................109 Tillämpad miljörätt 7,5 hp................................................................ 113 Tillämpad nutrition 7,5 hp................................................................ 110

Transformteori 7,5 hp....................................................................... 112

Webb- och multimediadesign 7,5 hp...............................................64

Tränarskap med inriktning mot fotboll I, 30 hp.........................140

Webbprogrammering 15 hp..............................................................64

Ungas kultur i ett digitalt medielandskap 7,5 hp

..................143

Zoologisk och botanisk evolution 7,5 hp.....................................109

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 159

distanskurser

= Sommarkurs

Affärsengelska I, 7,5 hp....................................................................... 47

Genus, demokrati och media 7,5 hp.............................................133

Affärsengelska II: ekonomi och finans 7,5 hp................................ 47

Genus och arbetsliv 7,5 hp..............................................................133

Aktuella specialpedagogiska teorier 7,5 hp

Genus och jämställdhet i vården – utmaningar idag och imorgon 7,5 hp.........................................133

..........................134

Aktuell handikappvetenskaplig forskning 7,5 hp

..................133

Att arbeta med barn och ungdom med funktionshinder 30 hp..............................................................134 Att arbeta med vuxna med funktionshinder 30 hp...................134

Bioenergi 7,5 hp.................................................................................. 110 Biogasteknik 7,5 hp............................................................................ 110

Den ojämlika hälsan 15 hp

Grafisk produktion 7,5 hp..................................................................64

Genusperspektiv på kriminalitet, avvikelse, normalitet och offerskap 7,5 hp..........................................................................133

Handikappvetenskaplig teori 7,5 hp

........................................134

Historia (1–30) 30 hp..........................................................................48 Hälsa och livsstil I, 15 hp

...........................................................135

Hälsa och livsstil II 15 hp

...........................................................135

Hälsa, livsstil och entreprenörskap 7,5 hp

............................135

Hälsopedagogik 15 hp.......................................................................137 .........................................................135

Hälsoteorier 7,5 hp............................................................................136

Digital reglerteknik 7,5 hp ................................................................90

Energideklaration 7,5 hp................................................................... 110 Energieffektivisering 7,5 hp.............................................................. 110 Engelska – litteraturvetenskaplig inriktning 30 hp Engelska – språkvetenskaplig inriktning 30 hp

Introduktionskurs i matematik 7,5 hp........................................... 111 Introduktion till företagshälsovård 15 hp.....................................137

................48

.......................48

Engelsk grammatik och översättning 7,5 hp.................................. 47 Engelsk vokabulär 7,5 hp.................................................................... 47 Engelska (1–30) 30 hp......................................................................... 47

Jane Austens värld 7,5 hp...................................................................48

Engelska (31–60) 30 hp....................................................................... 47 Engelska (61–90) 30 hp....................................................................... 47 Engelska för forskare 7,5 hp.............................................................. 47 Engelska med affärsinriktning (1–30) 30 hp................................... 47

Klimatförändringar 7,5 hp................................................................ 112

Envariabelanalys 7,5 hp..................................................................... 111

Klimatförändringar, jordens resurser och samhället 7,5 hp....142

Ergonomi I, 7,5 hp..............................................................................109

Konstvetenskap (1–30) översiktskurs inriktning 1900-talskonst 30 hp ..........................................................................49

Etik och estetik med inriktning omvårdnad 7,5 hp....................135

Konstvetenskap (31–60) 30 hp.........................................................49

Fastighetsrätt 15 hp.............................................................................38

Fjärrvärme 7,5 hp............................................................................... 110

Linjär algebra 7,5 hp........................................................................... 111

Flervariabelanalys 7,5 hp.................................................................. 111

Litteraturvetenskap (1–30) 30 hp....................................................49

Franska (1–30) 30 hp...........................................................................48

Litteraturvetenskap (31–60) 30 hp.................................................50

Funktionshinder och handikapp – arbetsliv och sysselsättning 7,5 hp.............................................134 Funktionshinder och handikapp – kategorisering och bemästrande 7,5 hp....................................134

Funktionshinder: psykologiska och sociala perspektiv 7,5 hp.134

Matematik (1–30) 30 hp.................................................................... 111

Funktionshinder: synsätt och vardagsliv 7,5 hp..........................134

Matematisk statistik 7,5 hp.............................................................. 112

Företagshälsovård och den egna yrkesrollen 15 hp..................137

Medieanalys 7,5 hp...............................................................................64

160 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013

Miljöfordon och miljöanpassade transporter 7,5 hp................. 110 Miljökunskap I, 15 hp......................................................................... 113 Miljökunskap II 7,5 hp........................................................................ 113

Skapande skrivande 7,5 hp.................................................................48 Skapande skrivande – svenska 7,5 hp..............................................50

Sociologi (61–90) 30 hp ................................................................... 141 Solenergi 7,5 hp.................................................................................. 110

Nutritionsepidemiologi 7,5 hp

.................................................136

Spanska (1–30) 30 hp........................................................................... 51 Specialpedagogik – inkludering och segregering i teori och praktik 7,5 hp ...........................................................134 Specialpedagogik i praktiken 15 hp................................................134

Specialpedagogiska grunder 7,5 hp................................................135

Omvårdnad (31–60) 30 hp...............................................................136

Svensk formgivning (1–30) 30 hp ....................................................49

Omvårdnad (61–90) 30 hp...............................................................136 Omvårdnad vid smärta och smärtbehandling 15 hp

............136

Omvårdnad – vetenskapligt arbete 15 hp....................................136 Omvårdnad 30 hp

.........................................................................136

Ungas kultur i ett digitalt medielandskap 7,5 hp

..................143

Omvårdnadsteorier 7,5 hp..............................................................136

Vetenskaplig teori och metod I, 7,5 hp.........................................136

Personlig assistans – brukar- och yrkesperspektiv 7,5 hp.......134 ..............................136

Vetenskapsteori, vetenskaplig metod och forskningsetik 15 hp...................................................................137

Psykologi – allmän ämnesintroduktion 7,5 hp.............................139

Vindkraft 7,5 hp.................................................................................. 110

Prevention inom kardiologisk vård 7,5 hp

Psykologi – idrottspsykologi I, 7,5 hp............................................139 Psykologi: motions- och hälsopsykologi 7,5 hp..........................139 Psykologi – socialpsykologi med inriktning idrott 7,5 hp.........139

Religion och bildkonst i det sena 1900-talet 7,5 hp....................50 Religionsvetenskap (1–30) 30 hp......................................................50

HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013 • 161

Anteckningar:

www.hh.se

162 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 2012/2013

Tänk vidare – ett magasin om att studera vid Högskolan i Halmstad

Beställ magasinet på www.hh.se

NYTT NUMMER UTE NU!

TÄNK

n i Halmstad Ett magasin om att studera på Högskola

VIDARE

Anna

fick toppjobb i Oslo en Nollning et v minne för li tag De har före en med lärar

Följ med hem till Max

viktiga datum 1–2 februari

Öppet hus på Högskolan i Halmstad.

TERMINSTIDER

15 februari

Sista dag för anmälan till högskoleprovet.

Höstterminen 2012: 3 sept–20 januari Vårterminen 2013: 21 januari–9 juni

15 mars

Sista dag för anmälan till sommarkurser.

31 mars

Högskoleprovet genomförs.

15 april

Sista dag för anmälan till höstterminen 2012.

Början av maj

Antagningsbesked för sommarkurser.

Mitten av juli

Antagningsbesked inför höstterminen 2012.

20 juli

Sommaröppet.

15 september

Sista dag för anmälan till högskoleprovet.

15 oktober

Sista dag för anmälan till vårterminen 2013.

27 oktober

Högskoleprovet genomförs.

Början av december

Antagningsbesked inför vårterminen 2013.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD

Box 823 • 301 18 Halmstad • Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Telefon: 035-16 71 00 • Fax: 035-18 61 92 E-post: registrator@hh.se • www.hh.se

SVARA FÖR ATT BEHÅLLA DIN PLATS Efter det första antagningsbeskedet ska du meddela om du vill behålla din plats. Information om sista svarsdatum finns på www.antagning.se.

ANMÄLAN Du anmäler dig till Högskolan i Halmstads utbildningar på www.antagning.se.

Följ Högskolan i Halmstad på Facebook.