Zoom nr 1, 2011

ZOOM nyhetsblad Nummer 1 • 2011 • v. 6

Nyhetsblad från Högskolan i Halmstad

Klartecken även för ämneslärare Högskolan i Halmstad får rätt att utfärda ämneslärarexamen.

Det positiva beskedet lämnade Högskoleverket nyligen.

– Vilken framgång för Högskolan! Jag är oerhört glad och stolt över att vi nu är i hamn med våra ansökningar, säger Lisbeth Ranagården, chef för lärarutbildningen.

Före jul meddelade Högskoleverket att Högskolan i Halmstad får examensrättigheter för de nya grundlärar- och förskollärarutbildningarna. Det nya beskedet innebär att Högskolan i Halmstad får rättigheter att utfärda examen för lärare hela vägen från förskolan till gymnasienivå.

– Vi vet sedan tidigare att vi har hög kvalitet på vår utbildning, det har de senaste årens utvärderingar visat, men nu har vi ytterligare ett kvitto på det. Examensprövningarna har varit överraskande tuffa och detta visar att vi har gjort helt rätt satsningar, säger Lisbeth Ranagården. Åtta av tio godkända Högskolan i Halmstad har ansökt om att få ge ämneslärarexamen inom två inriktningar: dels för årskurs 7–9, dels för gymnasiet. Ansökan om ämneslärarexamen för årskurs 7–9 gällde tio ämnen och Högskoleverket gav klartecken för åtta av dem. För ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan fick Högskolan klartecken för fem av sju sökta ämnen.

De godkända ämnena vid Högskolan i Halmstad är: • för ämneslärarexamen, inriktning årskurs 7–9: biologi, engelska, fysik, histo-

hållet i styrdokumenten kommer vi naturligtvis att se över, säger Lisbeth Ranagården.

Bild: IDA LÖVSTÅL

Positiva besked. Högskolan i Halmstad får rätt att utbilda ämneslärare inom de flesta av de sökta ämnena, bland annat engelska, historia och samhällskunskap.

ria, idrott och hälsa, kemi, religionsvetenskap samt samhällskunskap • för ämneslärarexamen, inriktning gymnasieskolan: engelska, historia, naturkunskap, religionsvetenskap samt samhällskunskap.

De ämnen som inte godkändes var matematik och svenska (för årskurs 7–9) och idrott och hälsa samt svenska (för gymnasiet). Orsakerna var bland annat brist på lärarresurser och otillräckliga styrdokument.

– De är viktiga ämnen för oss och vi kommer att arbeta vidare för att få dem godkända. När det gäller lärarresurser är vi redan inne i rekryteringsprocesser och inne-

Startar hösten 2011 Den nya ämneslärarutbildningen startar hösten 2011 och omfattar 4,5–5 års studier. Den leder därmed fram till en examen på avancerad nivå. Den nya ämneslärarutbildningen skiljer sig på flera punkter från den gamla. Till exempel kommer studenterna redan vid utbildningens start att välja om de vill bli lärare för grundskolans senare år (årskurs 7–9) eller i gymnasiet.

Högskolan i Halmstad har arbetat med förberedelser för den nya lärarutbildningen sedan hösten 2009.

– Det är en enorm arbetsinsats som ligger bakom. Merparten av de anställda vid Sektionen för lärarutbildning har varit involverade, samt många lärare från andra sektioner. Därför är det otroligt roligt att vi nu har rott det i land och det känns naturligtvis inspirerande att planera för det nya som ska starta till hösten, säger Lisbeth Ranagården. ”Betyder mycket” Högskolans vikarierande rektor Carina Ihlström Eriksson är naturligtvis mycket glad över beskeden om examinationsrättigheter.

– Vi är oerhört stolta över vår lärarutbildning och att vi som litet lärosäte har lyckats så väl betyder mycket för vår fortsatta utveckling. Jag vill rikta ett stort tack till Sektionen för lärarutbildning som har gjort ett fantastiskt jobb.

Totalt ansökte 26 respektive 27 lärosäten om ett eller flera examenstillstånd för ämneslärare i årskurs 7–9 och gymnasieskolan.

IDA LÖVSTÅL

Högskolan söker ny rektor Sökandet efter ny rektor är i full gång. En kravprofil är snart klar och om ett par veckor ska tjänsten annonseras ut.

Styrelsen utsåg i december en beredningsgrupp, ledd av styrelseordförande Karin Starrin, som leder arbetet med att rekrytera ny rektor. Till sin hjälp har gruppen en extern konsult, Ann-Sofie Rosenberg från Accord Group, som har tidigare erfarenhet av att rekrytera rektorer och högskolechefer.

För att få fram en kravprofil har AnnSofie Rosenberg intervjuat ett tiotal nyckelpersoner på Högskolan. Utifrån detta material kommer beredningsgruppen att ta fram ett förslag på kravprofil, som därefter beslutas av styrelsen.

Vecka 8 ska tjänsten annonseras ut i

fackpress, dagstidningar och på webbplatser. I april räknar beredningsgruppen med att hålla intervjuer med kandidater. Målet är att presentera en kandidat för hörandegrupperna i mitten av maj.

Tre hörandegrupper Som vanligt kommer det att bli tre hörandegrupper med representanter för Högskolans lärare, TA-personal och studenter. Lärarrepresentanterna utses av sektionerna, TA-representanter av de fackliga organisationerna och Kåren utser studenterna. Efter att hörandegrupperna har sagt sitt kommer förhoppningsvis beredningsgruppen att kunna lämna ett förslag till styrelsen.

– Vi hoppas att vi kan få ett beslut i högskolestyrelsen i juni och att regeringen kan ta beslut före sommaruppehållet. Det är en

tajt tidsplan men vår ambition är att hålla den. Förhoppningsvis har vi en ny rektor på plats någon gång i början av hösten, säger förvaltningschef Inger Johansson.

Beredningsgruppen Beredningsgruppen består av Karin Starrin (styrelseordförande), Eva Svensson (styrelseledamot), Göran Bexell (styrelseledamot), Jörgen Carlsson (lärarrepresentant), Håkan Fasth (studentrepresentant), Inger Wieslander (facklig representant). Förvaltningschef Inger Johansson och rektors sekreterare Marianne Dellstrand är administrativt stöd till gruppen.

IDA LÖVSTÅL

Fotnot. Läs mer och se detaljerad tidsplan på Insidan.

Två mässor slås ihop Årets examensmässa blir större än någonsin. Antalet utställare förväntas bli fler än tidigare samtidigt som mässan slås ihop med Kårens arbetsmarknadsdag.

Förberedelserna inför årets Utexpo som hålls den 26–28 maj har nu dragit i gång. I år delar utvecklingsingenjörerna Johanna Haversjö och Catarina Stenberg på Utexpos ordförandeskap och håller därmed i trådarna.

– Vi håller på att ta fram olika grupper till olika ansvarsområden, säger Catarina Stenberg som hoppas att så många som möjligt vill vara med.

Bland annat ska de göra broschyrer, förbereda placeringen av montrar, kontakta medier och arbeta med annonsförsäljning.

Nytt för i år är att examensmässan slås ihop med Kårens arbetsmarknadsdag.

– Det är bra för studenterna att träffa fler företag så att de kan knyta fler kontakter.

Och företagen vill också se vilka examensjobb som studenterna gör, säger Johanna Haversjö.

2

Håller i trådarna. Utvecklingsingenjörerna Catarina Stenberg och Johanna Haversjö delar på årets ordförandeskap för Utexpo.

Oskar Kriborg, projektledare för Kårens arbetsmarknadsdag, menar att de båda evenemangen kommer att ha utbyte av varandra samtidigt som det blir lättare att locka besökare.

– I och med att vi slår ihop två mässor för olika målgrupper får utställarna fler besökare, det gäller både studenter och företag.

Samtidigt kan företagen ta del av studenternas examensarbeten, säger Oskar Kriborg.

I praktiken kommer mässan att vara uppdelad i två delar, en för examensjobb och en

för företag. Antalet utställare förväntas bli fler i år, både vad gäller företag och studenter. Till Kårens arbetsmarknadsdag hoppas man på närmare ett 50-tal utställare och till Utexpo, som förra året hade omkring 80 utställare, tror man på ett 100-tal.

– Det är examensarbeten som intresserar både privatpersoner och företagare och vänder sig till både unga och gamla.

Det finns något för alla, säger Catarina Stenberg.

Text och bild: LINDA LUNDELL

NYHETER I KORTHET

Sven Åke Hörte prorektor Högskolestyrelsen har utsett Sven Åke Hörte till vikarierande rektors ställföreträdare – prorektor – på Högskolan i Halmstad fram till dess att en ny rektor har tillträtt. Dock längst till och med den 31 oktober 2011. Sven Åke Hörte är även fortsättningsvis ordförande i fakultetsnämnden.

Strategiarbete väntar. Sven Åke Hörte och Carina Ihlström Eriksson kommer under våren att leda arbetet med att dra upp riktlinjer för hur Högskolan ska gå vidare med profileringen.

”Vi har kommit långt men ska inte slå oss till ro” – Profileringsarbetet ska inte stå stilla i väntan på en ny rektor – vi är i en positiv uppåtspiral som vi vill fortsätta, säger Carina Ihlström Eriksson, vikarierande rektor.

Flera av Högskolans målsättningar är nu uppnådda. Högskolan har till exempel fått masterexamensrättigheter och forskarutbildningsrättigheter. Nu är det dags att fortsätta profileringen, menar Carina Ihlström Eriksson, vikarierande rektor, och prorektor Sven Åke Hörte. Bland annat ska Högskolans profilerings- och kvalitetsarbete flätas samman.

Forskarutbildningsrättigheter Högskolans huvudsakliga mål med profileringsarbetet har varit att fokusera på tre styrkeområden. I denna satsning har funnits flera delmål, som att få forskarutbildningsrättigheter, något som nu delvis är uppnått. Förra året fick Högskolan forskarutbildningsrättigheter inom innovationsvetenskap och informationsteknologi. När det gäller forskarutbildningsrättigheter inom hälsovetenskap pågår arbetet med att förbereda en förnyad ansökan.

– Vi har kommit långt, men det är viktigt att vi inte slår oss till ro. Under våren väntar ett intensivt arbete med att dra upp riktlinjer för hur vi ska gå vidare. Nu börjar arbetet med att ta fram nya del-

mål och på så sätt bana väg framåt, säger Carina Ihlström Eriksson.

I slutet av mars är alla chefer som är direktrapporterande till rektor inbjudna till ett strategiinternat i Köpenhamn, för att diskutera frågorna. Därefter ska Carina Ihlström Eriksson och Sven Åke Hörte träffa kvalitetsansvariga och arbetet ska fortsätta i arbetsgrupper.

– En tanke vi har är att profileringen ska gå hand i hand med kvalitetsarbetet.

Det har i stort sett varit två parallella processer fram tills nu, men nu är det dags att fläta samman dem, säger Sven Åke Hörte.

Kvalitetskultur Carina Ihlström Eriksson och Sven Åke Hörte har bland annat besökt lärosätena i Linköping och i Luleå för att hämta idéer till det fortsatta strategiarbetet. En utgångspunkt är bred förankring och diskussioner.

– Man talar ofta om begreppet kvalitetskultur. Det handlar om att ha en kultur där alla är medvetna om de här frågorna och hur de påverkar det egna arbetet. Det ska genomsyra all verksamhet – en snygg plan som bara ligger på skrivbordet är det ingen mening med, säger Sven Åke Hörte.

En ny högskolegemensam kvalitetsplan håller just nu på att tas fram. I dag har Högskolan kvalitetsplaner för olika områden, och tanken är att komplettera dem. Även kvalitetspolicyn ses över.

Text och bild: IDA LÖVSTÅL

Forskarutbildning på gång Som ett led i strävan att samla och stärka forskningen på Högskolan genomfördes under hösten en registrering av Högskolans forskare. Ungefär 200 forskare har registrerat sig till någon av forskningsmiljöerna. Fakultetsnämnden kommer under våren att gå igenom forskarnas tillhörighet till forskningsmiljöerna.

– I sammanhanget är det viktigt att komma ihåg att det ska vara attraktivt att arbeta på Högskolan, oavsett forskningsområde. Alla är mycket viktiga för Högskolan, oavsett om man befinner sig i spetsen för vår profilering eller inte, säger Sven Åke Hörte.

Planering av forskarutbildning pågår för fullt på både CIEL och EIS. IDE har lämnat in två ansökningar om forskarutbildning till fakultetsnämnden, inom datateknik samt signal- och systemteknik. Dessa genomgår just nu en extern prövning.

Romulo tackas av Efter tio år som rektor vid Högskolan i Halmstad tog sig Romulo Enmark vid årsskiftet an ett nytt uppdrag – som rektor vid Försvarshögskolan i Stockholm. Den 3 mars håller Högskolan en avtackning med öppet hus och mingelbuffé. Den äger rum kl. 16–18 i restaurang Spiro. Anmälan senast den 22 februari på Insidan.

3

NYHETER I KORTHET

Givande projekt för I arbetet med utvärderingsuppdrag fick studenterna vid programmet Sociologi och socialt utvecklingsarbete känna på hur det är att arbeta med verkliga uppdrag och riktiga uppdragsgivare.

Heter numera Frida Palmérobservatoriet.

Observatorium har fått nytt namn Högskolan i Halmstads observatorium i hus O har fått nytt namn. Det heter numera Frida Palmérobservatoriet.

Frida Palmér var Sveriges första kvinnliga astronom som blev lärare i matte och fysik på läroverket i Halmstad.

Högskolans observatorium invigdes 2002 och används framför allt inom grundutbildning i fysik och astronomi samt för populärvetenskapliga visningar för allmänheten. Observatoriet kal�lades tidigare Stellarium.

Kurser i inköp och jämställdhet Behöver du lära dig mer om Högskolans inköpsrutiner? Eller vill du utmana dig själv kring vad du egentligen kan om jämställdhet och mångfald? I februari hålls två internutbildningar för Högskolans personal – den 16 februari hålls en om inköp och den 17 februari om jämställdhet och mångfald. Läs mer och anmäl dig på Insidan. Där kan du också anmäla intresse för att gå internutbildning i personuppgiftslagen och i grundläggande arbetsrätt.

TACK …

… alla ni som tog er tid att besvara Zooms läsarundersökning. Era svar betyder mycket för vårt fortsatta arbete med Zoom. Läs mer om resultatet i nästa nummer.

4

Inom ramen för den nya kursen ”Välfärdssystemet – samhällelig stabilitet och förändring” har sociologistudenterna på Högskolan i Halmstad genomfört två utvärderingsuppdrag i samverkan med olika myndigheter och organisationer i länet.

– Vi ville att de skulle göra något i ”skarpt läge” och själva få möta uppdragsgivare, formulera vad som ska göras, redovisa resultat och prova en professionell roll. Det ger en bra erfarenhet av hur det är att jobba med verkliga uppdrag och riktiga uppdragsgivare, berättar Ove Svensson, lärare på programmet Sociologi och socialt utvecklingsarbete.

Två utvärderingsprojekt Studenterna fick välja mellan att utvärdera ett grannsamverkansprojekt och en basutbildning som personal inom psykiatrin i Halland får genomgå. Utvärderingarna har genomförts med hjälp av enkäter, både i pappersform och webbaserade, för att ge träning i kvantitativ metod.

– I båda projekten har jag varit med och sett till att vi har fått pengar, säger Ove Svensson och berättar att polismyndigheten har fått 200 000 kronor från Brottsförebyggande rådet (Brå) för utvärdering av grannsamverkansprojektet och Region Halland 100 000 kronor från Socialstyrelsen för utvärderingen av basutbildningen.

Elina Aronsson, Jehona Jashari och Edin Rujovic är några av de studenter som har arbetat med utvärderingen av grannsamverkan.

– Jag har själv bott i ett område där det startats grannsamverkan och kände att det var något som berörde mig, berättar Edin Rujovic som ville skaffa sig mer kunskaper i ämnet.

Uppdrag av polisen Studenterna fick i uppdrag av Polismyndigheten i Hallands län, Halmstads fastighetsbolag, Varbergs bostads AB och Länsförsäkringar Halland att utvärdera hur arbetet med

Skarpt uppdrag. Elina Aronsson, Jehona Jashari och

grannsamverkan har fungerat i de två flerfamiljshusområdena Andersberg i Halmstad och Sörse i Varberg.

– Det mest intressanta var att få känna på hur det är att knacka dörr och få komma ut i verkligheten och göra ett praktiskt moment i stället för att bara läsa böcker, säger Edin Rujovic och får medhåll av Jehona Jashari.

– Det var ganska kämpigt i början men i slutändan var det jätteroligt när vi fick fram resultaten. Då var det värt all möda, säger hon.

sociologistudenter

NYHETER I KORTHET

Katalogen har kommit!

Högskolan i Halmstads nya utbildningskatalog är här. Årets katalog består av 176 sidor fullspäckade med information om Högskolans utbildningar och hur det är att vara student i Halmstad.

Katalogen trycks i 25 000 exemplar. Den innehåller all den information som blivande studenter kan tänkas behöva om studentlivet, hur man hittar en bostad, utlandsstudier, campus, kåren, lärosätets omfattande samarbete med arbetslivet och förstås alla Högskolan i Halmstads program och kurser.

Omslaget pryds av studenterna Pierre Borgh och Yllka Berisha, och bilden är tagen i MKV:s lokaler i hus R. Katalogen hittar du runt om på campus samt på www.hh.se.

Upphandling av enkätverktyg klar

Edin Rujovic har utvärderat ett grannsamverkansprojekt på Andersberg i Halmstad och Sörse i Varberg.

Elina Aronsson tycker även att det har varit lärorikt att få jobba i större grupper.

– Att få ihop samarbetet i gruppen har nog varit den största utmaningen, säger hon.

Positiv respons Häromveckan redovisade studenterna sina arbeten och fick positiv respons från uppdragsgivarna. Polisen, Länsförsäkringar och de kommunala bostadsbolagen kommer att använda sig av studenternas resultat i det fortsatta arbetet med grannsamverkan.

– Det känns att man verkligen har gjort något. Inte bara för sig själv, utan även andra kommer att få nytta av det här, säger Edin Rujovic. Även Ove Svensson är nöjd med studenternas arbete.

– Det är sällan jag har mött ett sådant engagemang som i den här kursen. Det beror nog på att de har upplevt att det har varit på riktigt. När man möter verkligheten händer det något mer, berömmer han.

Text och bild: LINDA LUNDELL

Efter en upphandling har Högskolan tecknat ett nytt avtal med den nuvarande leverantören av webbaserade enkät- och undersökningstjänster, QuickSearch. Högskolan fortsätter därmed att använda befintligt system utan avbrott. Är du administratör i systemet i dag använder du samma inloggning som tidigare. Vill du bli ny användare, gå utbildning eller har övriga frågor, kontakta Anna-Lena Bylund på personalavdelningen. Grund- och fortsättningsutbildningar i systemet kommer att erbjudas anställda under våren.

QuickSearch vann upphandlingen baserat på pris och användarvänlighet.

5

Gott betyg för klinisk examination Sedan tre år tillbaka genomgår alla blivande sjuksköterskor på Högskolan i Halmstad ett slutprov den sista terminen, med en teoretisk och en praktisk del. Det är en nationell och nyutvecklad klinisk examination som får gott betyg i en utvärdering. Och allt fler lärosäten hakar på.

säkrare. De får en objektivt oberoende examination, säger Kristina Ziegert, som är en av fem forskare som står bakom utvärderingen.

Kristina Ziegert, universitetslektor i omvårdnad, har varit projektansvarig för examinationens genomförande i Halmstad.

– Tanken med examinationen är att kvalitetssäkra utbildningen i Sverige. Provet innebär att det ställs samma krav oavsett vilket lärosäte man tillhör. Studenterna ska känna sig trygga med att de har den kliniska kompetens som krävs för yrket, säger hon.

Permanent inslag Examinationen startade som försöksverksamhet 2004 vid några lärosäten och 2006 anslöt sig Högskolan i Halmstad.

Ett år senare blev examinationen ett permanent inslag i utbildningen. I dag används den vid 13 av landets lärosäten, och flera andra är på väg att ansluta sig.

Under hösten 2010 har examinationen utvärderats vid samtliga lärosäten som har NKSE, nationell klinisk slutexamination, däribland Högskolan i Halmstad. Resultaten visar att deltagarna är nöjda, och

Bygger broar. Den kliniska slutexaminationen har inneburit ett tätare samarbete mellan utbildningen vid Högskolan och verksamheten i sjukvården.

att det är en stor samstämmighet mellan studenter, lärare, examinatorer och bedömningsansvariga sjuksköterskor. Samtliga grupper tycker att provet stämmer väl överens med de mål som finns för vad en nyutexaminerad sjuksköterska ska kunna.

– Studenterna upplever att de får ett kvitto på sina kunskaper och känner sig

Blir bedömd av sjuksköterska Provet, som har inspirerats av läkarnas AT-prov, består av en skriftlig och en praktisk del. Den praktiska delen går ut på att studenten under tre timmar får arbeta självständigt med patienter under Kristina Ziegert observation av en yrkesverksam och oberoende sjuksköterska.

Utifrån kvalitetssäkrade och validerade kriterier gör sjuksköterskan en bedömning om studenten håller måttet i vårdsituationen.

– Detta är också en viktig indikator för oss på Högskolan – hur väl lyckas vi förmedla kunskapen? Vilka områden måste vi stärka? säger Kristina Ziegert.

Utvärderingen visar att provet har bidragit till tätare kontakt mellan lärosätena och sjukvården.

– Man pratar kunskap på ett nytt sätt.

Att lärosätena och verksamheten träffas på det här sättet och diskuterar konkreta frågor om innehållet i utbildningen har varit en brobyggare, säger Kristina Ziegert.

IDA LÖVSTÅL

Faculty club byggs om I dagarna inleds en totalrenovering av Faculty club, Högskolans konferens- och möteslokal på våning 21 i Trade center.

Våningen kommer att rymma två möteslokaler – ett större styrelse- och konferensrum för upp till 25 personer, och ett mindre konferensrum för upp till 15 personer. Det mindre rummet ska även kunna användas som fika- och lunchrum.

Det blir även ett kapprum, ett mindre kök och två toaletter.

– Förutom en allmän uppfräschning får vi nu ett större styrelseoch konferensrum, modernare utrustning och ytterligare en toalett, säger Mats Lyberg, chef för tekniska avdelningen.

Det kommer att tas fram regler för hur konferensrummet ska användas. Våningen beräknas vara klar ungefär vecka 15. Personalen kommer då att bjudas in till en visning.

6

Illustration: STEN-HARALD SÖDERSTRÖM

Framtida faculty. Faculty club kommer att bestå av ett större styrelse- och konferensrum samt ett mindre konferensrum. Färgsättningen är inte klar.

NYHETER I KORTHET

Personaldatorer stängs automatiskt

Bild: IDA LÖVSTÅL

Om den nya högskolan. Just nu genomgår vi en av de största reformerna någonsin inom högskolesektorn, menar universitetskansler Lars Haikola, som nyligen besökte Högskolan i Halmstad.

Universitetskanslern besökte Högskolan Nyligen besökte universitetskansler Lars Haikola Högskolan. Efter ett möte med Högskolans ledning höll Lars Haikola ett föredrag för personal och studenter.

Lars Haikola inledde sitt föredrag som hade titeln ”Högskoleverkets roll i den nya högskolan”, med att översiktligt berätta om utbildningssektorn, en sektor som har expanderat mycket på ganska kort tid.

Högskolan är den största statliga arbetsgivaren. I dag finns ett 40-tal universitet och högskolor som tillsammans har drygt 66 000 anställda. Två tredjedelar av dem är lärare och forskare. Studenterna är drygt 300 000 (helårsstudenter), med fördelningen 60 procent kvinnor och 40 procent män. Omslutningen är 60 miljarder kronor eller 2 procent av BNP. – Vi hade ”all time high” 2009 med 94 000 nybörjare. En årskull i det här landet brukar bestå av ungefär 100 000 människor, berättar Lars Haikola.

Högt förtroende Högskolesektorn är inte bara stor. Den har också stort förtroende bland människor. Allra störst förtroende har Ikea,

därefter kommer Sveriges Radio, och på tredje plats högskolan.

Lars Haikola är ny universitetskansler sedan i somras. Som kansler är han chef för Högskoleverket, en myndighet som enligt den nya chefen står inför stora utmaningar.

– Just nu upplever vi en så stor förändring i sektorn att det borde kallas 2008– 2011 års universitetsreform. Detta bör liknas vid 1977 års stora högskolereform.

Då skapades enhetshögskolan, en bred högskola med lika regler för alla över hela landet. 1993 var senast vi genomgick lika stora förändringar.

Stora utmaningar väntar För att hantera framtiden och de förändringar vi har framför oss på ett framgångsrikt sätt, menar Lars Haikola att det krävs ”en rationell diversifiering” av svensk högskola och ”diversifierad finansiering”. Enkelt uttryckt krävs att lärosätena utvecklar strategiska planer för sin framtid om hur de ska profilera sig och bli konkurrenskraftiga, och att man blir uppfinningsrik och säkrar sin finansiering genom många olika källor och inte bara förlitar sig på staten. Alla kan inte – och ska inte – vara lika.

LENA LUNDÉN

Fotnot. Läs mer på Insidan.

Högskolan har infört ett system för automatisk avstängning av personalens datorer. Det innebär att din dator stängs av automatiskt en halvtimme efter att du har loggat ut. Det gäller dygnet runt på samtliga av Högskolans ungefär 1 500 pc-datorer, men endast efter utloggning.

– Vi har kört systemet i ett par år i studentmiljö och det har fungerat jättebra. Det finns ingen anledning att en dator ska stå på och dra ström när ingen använder den, säger Niklas Sjöberg, datorsystemansvarig på IT-avdelningen.

Högskolan har ett system som automatiskt ”väcker” datorerna när det är dags för uppdateringar. Detta sker alltid nattetid. Systemet med automatisk avstängning berör inte anställda som har Mac-datorer.

Inloggning krävs i hörsalarna Framöver måste både personal och studenter logga in för att använda datorerna i Högskolans hörsalar. Tidigare krävdes endast inloggning för att använda internet.

– Orsaken är att vi har flyttat över datorerna till ett nytt nätverk, där endast Högskolans datorer är anslutna. På det här sättet får vi bättre kontroll över vilka datorer som används, vi kan lättare administrera dem och ge hjälp, säger Carl Persson, datatekniker på IT-avdelningen.

Gästföreläsare måste ha ett gästkonto för att använda hörsalarnas datorer. Sektionerna kommer att få engångslogin att dela ut. Det finns också möjlighet att ansöka om gästkonto via helpdesk.

Det är viktigt att komma ihåg att logga ut. Av säkerhetsskäl kommer man inte åt sin hemmakatalog (H:) automatiskt på hörsalarnas datorer. Det finns även möjlighet att ansluta sin privata dator i flertalet salar och utbyggnad pågår.

Förändringarna har hittills genomförts på HUM och LUT och under våren genomförs de även på övriga sektioner.

7

KALENDARIUM 10 februari Forum för genusforskning. Seminarium med Jörgen Johansson: ”Demokrati, politisering och jämställdhet i den regionala utvecklingspolitiken”.

Kl. 14–16 i R5112.

Kurtisaner. Hardy Strid inspirerades av den italienska 1500-talsmålaren Vittore Carpaccio när han gjorde ”Carpaccios kurtisaner” 1978. Dessa målningar hänger på restaurang Spiro.

Ny konst på campus Fler konstverk pryder nu delar av campusområdet. Ett antal målningar av Hardy Strid finns att beskåda utanför Sektionen för humaniora och på andra våningen på restaurang Spiro.

Ytterligare ett par verk av Olle Bærtling finns också på campus.

I slutet av förra året köpte en av Högskolans hyresvärdar, Newsec, fem målningar av Halmstadskonstnären Hardy Strid.

Tre av målningarna pryder väggarna utanför humanioras reception och de andra två smyckar väggen på ovanvåningen av Spiro.

– Jag tycker att de är intressanta och att de passar bra på en högskola. De är moderna tolkningar från den italienska renässansen och gör att miljön blir mer spännande och stimulerande, säger Hugo Palmsköld, sektionschef på humaniora och ansvarig för delar av konsten på campus.

Hardy Strid inspirerades av den italienska 1500-talsmålaren Vittore Carpaccio och målningarna, som gjordes i slutet på 1970-talet, är tolkningar av italienarens verk. De tre verk som hänger utan-

för humaniora är skisser medan de andra två är färdiga målningar i samma serie. På så vis går det att följa hur konstnären har arbetat.

I hus Q hänger också numera ett par textila reproduktioner av några av Olle Bærtlings målningar. Flera av hans verk utsmyckar redan stora delar av campusområdet efter att Bærtlingstiftelsen deponerat målningar, skulpturer och grafiska blad till Högskolan. Och ännu fler Bærtlingverk lär det bli framöver.

– Vi kommer att få fler skulpturer, förhoppningsvis under detta år, avslöjar Hugo Palmsköld.

Text och bild: LINDA LUNDELL

Offentlig föreläsning. ”En resa i fyra dimensioner”. Professor Gösta Gahm, Stockholms universitet, tar med oss med på en resa i rymden – till planeterna i vårt solsystem, genom Vintergatan och vidare ut i de kosmiska djupen. Arr: Hallands astronomiska sällskap i samarbete med Högskolan i Halmstad. Kl. 19 i Wigforssalen.

11 februari Fortbildningsdag för studievägledare.

Kl. 09.30–15 i Haldasalen.

16 februari Högskolestyrelsen sammanträder.

2 mars RUC-seminarium. Skollagen i ett förskoleperspektiv. Arr. Regionalt utvecklingscentrum (RUC). Kl. 14–17 i Malcussalen.

PÅ NYA JOBB Maria Mattsson, vikarierande ITtekniker/supporttekniker.

Sandro Reljanovic, vikarierande utbildningssekreterare.

ZOOM GRATULERAR

Väggprydnader. Förlagorna till dessa textila versioner gjordes av Bærtling på 1950- och 60-talen.

Elisabeth Uhlemann, IDE, docent Frederic Cabanettes, SET, doktor Jeanette Sjöberg, HOS, doktor Jonnie Eriksson, HOS, doktor Ulf Aagerup, SET, licentiatexamen Torbjörn Josefsson, HOS, licentiatexamen

Zoom är ett personalblad från Högskolan i Halmstad. Har du synpunkter, tips eller idéer, e-posta till: zoom@hh.se. Ansvarig utgivare: Lars Österlind. Skribenter: Ida Lövstål och Lena Lundén.

Adress: Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad • Tel. 035-16 71 00 • Fax 035-12 88 70 • www.hh.se