Zoom nr 10 by Högskolan i Halmstad

ZOOM nyhetsblad nyhetsblad

Nyhetsblad från Högskolan i Halmstad Nyhetsblad från Högskolan i Halmstad

Nummer 10 • 2010 • v. 50 Nummer 16 • 2009 • v. 51

Nyhetsblad från Högskolan i Halmstad

Nummer 10 • 2010 • v. 51

Rektor föreslås till Försvarshögskolan I förra veckan fattade Försvarshögskolans styrelse beslut om att föreslå Romulo Enmark som ny rektor för lärosätet. Det formella beslutet att utse rektor fattas av regeringen. – Det ska bli jätteroligt och spännande och är mycket hedrande, förutsatt att regeringen vill ha mig. Det är den som fattar beslutet. Det är en ny stor utmaning som jag ser fram emot. Samtidigt är det mycket ambivalent – rent av hjärtskärande. Jag har mitt hjärta här, i Halmstad, säger Romulo Enmark. Romulo Enmark har varit Högskolan i Halmstads rektor sedan 2000 och han är den av de nuvarande rektorerna i Sverige som har suttit längst på sin stol. Om regeringen utser honom börjar han på Försvarshögskolan i början av nästa år. Det är ett sexårigt förordnande och han kommer att bo kvar i Halmstad och veckopendla. Rekryteringsprocess på gång – Högskolan i Halmstad gratulerar Romulo till det jättefina uppdraget. När det gäller vår verksamhet, blir det ”business as usual”. Vi har rutiner för detta slags händelser och arbetet kommer att fortgå som vanligt, säger förvaltningschef Inger Johansson. Vid fredagens sammanträde fattade högskolestyrelsens beslut om att omgående starta en rekryteringsprocess. Styrelsen tillsatte en rektryteringskommitté

Bild: FÖRSVARSHÖGSKOLAN

Utbildar officerare. Försvarshögskolan är sedan den 1 januari 2008 en statlig högskola, som bland annat utbildar officerare.

– I bästa fall har vi en ny rektor på plats efter sommaren, säger Inger Johansson.

Bild: ANNIKA JOHANSSON

Mot nya mål. Romulo Enmark har varit rektor på Högskolan i Halmstad i tio år. Nu är han föreslagen att bli rektor på Försvarshögskolan.

och beslutade om en arbetsordning för den. Kommittén ska bestå av representanter för studenter, lärare och fackliga organisationer, och ledas av styrelseordförande Karin Starrin. Förvaltningschefen och rektors sekreterare ska bereda ärenden till kommittén. Prorektor Carina Ihlström Eriksson tar över rektors arbetsuppgifter till dess att ny rektor är utsedd.

”I goda händer” Försvarshögskolan i Stockholm, där Romulo Enmark är föreslagen att bli rektor, inrättades som en statlig högskola 2008. Försvarshögskolan ansvarar för svensk officersutbildning och ger civila utbildningar inom bland annat statsvetenskap, ledarskap och krishantering. – Jag är 56 år och det känns spännande att få göra en resa till. Jag tycker om utmaningar och detta är ett nytt område, säger Romulo Enmark. Han är inte det minsta orolig å Högskolan i Halmstads vägnar. – Vi har en erfaren ledningsgrupp och det är ett lärosäte i god form. Högskolan i Halmstad är i goda händer, säger han. IDA LÖVSTÅL LENA LUNDÉN

Tidig julklapp – tre av fem i hamn Högskolan i Halmstad får rätt examinera både förskollärare och grundlärare i den nya lärarutbildningen. De beskeden lämnade Högskoleverket till Högskolan som en tidig julklapp några dagar före jul. – Det är härliga besked och det är inte utan att vi är stolta. Det ligger ett omfattande arbete bakom som har pågått sedan hösten 2009 och som har involverat merparten av de anställda vid sektionen, säger Lisbeth Ranagården, chef för lärarutbildningen. Strax före midsommar lämnade Högskolan in fem ansökningar om examensrättigheter till den nya lärarutbildningen till Högskoleverket. Högskolans ansökningar gällde rätten att examinera förskollärare, grundlärare och ämneslärare. Bakgrunden är riksdagens beslut i april i år om att hösten 2011 ersätta dagens lärarexamen med fyra nya lärarexamina i Sverige: förskollärarexamen, grundlärarexamen, ämneslärarexamen och yrkeslärarexamen. Förändringarna innebar att de lärosäten som vill ge lärarutbildningar måste ansöka om nya examenstillstånd hos Högskoleverket. 13 av 22 beviljade Av 22 lärosäten som ansökte om examenstillstånd för förskollärarexamen beviljades 13. Bedömargruppen ger gott betyg åt Högskolan i Halmstad med kriteriet ”tillfredsställande” på samtliga bedömarpunkter utom en. – När det gäller ”utbildningsmiljö” är det precis det som vi själva har uppmärksammat att vi måste bli starkare på, att knyta ihop vår forskning och vi har lagt en strategi för hur vi ska utveckla detta område, säger Lisbeth Ranagården. Den nya förskollärarutbildningen omfattar precis som i dag 3,5 år. Den största skillnaden jämfört med i dag är att studenterna inte kommer att välja en viss inriktning, utan att alla går samma utbildning. Fokus ligger på förskoleålderns pedagogik, estetiska lärprocesser och rörelse men också hur de yngre barnens läs- och skrivinlärning går till såväl som hur den matematiska utvecklingen ser ut för den här åldersgruppen. 2

Bild: IDA LÖVSTÅL

Får examinera förskollärare. Nyligen blev det klart att Högskolan i Halmstad får utfärda både den nya förskollärar- och grundlärarexamen.

Högskolan ansökte även om examensrättigheter för två inriktningar på grundlärarutbildningen, och får båda. Den nya grundlärarutbildningen startar, liksom Lisbeth Ranagården förskollärarutbildningen, hösten 2011 och omfattar fyra års studier. Den leder därmed fram till en examen på avancerad nivå. Utbildningen skiljer sig på flera punkter från den nuvarande lärarutbildningen. Bland annat är den en termin längre och man blir antingen lärare för förskoleklass upp till och med årskurs tre (F–3) eller för grundskolans årskurs 4–6. Det finns ytterligare en inriktning, för arbete i fritidshem, men den har Högskolan inte sökt. Studenterna kommer inte längre att välja en viss inriktning som i dag utan alla ska läsa samma ämnen. För de blivande lärarna 4–6 kommer det att finnas en möjlighet att göra ett eget val under en termin.

– Vi har väntat och hoppats. Nu känns det verkligen inspirerade att på riktigt kunna planera för den nya utbildningen, konstaterar Lisbeth Ranagården. ”Enastående roligt” Högskoleverket ger Högskolan i Halmstad examensrättigheter för de båda sökta inriktningarna och godkänner samtliga aspekter utom två: ”styrdokument” respektive ”undervisning, kurslitteratur och examination”. – Vilken vecka! Först förskollärarexamen och sedan grundlärarexamina. Det känns enastående roligt. Lärarutbildningen är jätteviktig för Högskolan i Halmstad och verkligen något som vi vill kunna erbjuda i utbudet, säger rektor Romulo Enmark. Högskolan kommer inom kort att ta fram informationsmaterial om den nya utbildningen och också presentera den på Högskolans öppet hus den 4–5 mars inför ansökningstillfället för höstens utbildningar. Besked om examenstillstånd för ämneslärarexamen väntas den 18 januari nästa år. LENA LUNDÉN

Smått och gott från högskolestyrelsen I fredags höll högskolestyrelsen det sista mötet för året. På dagordningen fanns bland annat följande:  Beslut om att arbetsordningen för Högskolan ska bestå av fyra delar: antagningsordning, anställningsordning, beslutsordning samt organisationsplan. Antagningsordningen har reviderats liksom anställnings- respektive beslutsordningen för att anpassas till den så kallade autonomireformen. Anställningsordningen innehåller regler för anställning av bland andra professor, lektor, postdoktor, adjunkt och doktorand samt regler för befordran av adjunkt och lektor. Beslutsordningen redovisar vilka organ och befattningshavare som i olika frågor får fatta beslut för Högskolans räkning. Den omfattar även arbetsformer för Högskolans ledning, ärendens handläggning samt bestämning av utbildnings- och forskningsuppdrag. Samtliga dokument i arbetsordningen ska ses över i sak under 2011.  Vissa beslut rörande utbildningsnämn-

den (UN) har fattats med anledning av förändringar i högskoleförordningen som i sin tur gör att organisationsplan och beslutsordning ska ses över nästa år. Mandatperioden för UN förlängs därför till 2011-12-31. Vidare beslutades att Ole Olsson blir ordförande i UN under 2011.  Beslut fattades om budgeten för 2011.  Den besparingsplan som inleddes i våras och som gäller till 2013, fortsätter. Bakgrunden är de kommande neddragningarna av antalet studieplatser inför 2012 enligt budgetpropositionen.  Beslut togs om riktlinjer inför arbetet med 2012 års utbildningsutbud. Förslag till utbud ska tas fram i enlighet med gällande grundutbildningsstrategi där det anges att all utbildning ska utgå från Högskolans profil.  Styrelsen fattade beslut om en policy för informationssäkerhet.  Under övriga ärenden fattades beslut om att sätta i gång processen för att rekrytera en ny rektor. Processen leds av ordföranden i högskolestyrelsen (se artikel på s. 1). LENA LUNDÉN

På gång inom översynen Arbetet med den administrativa översynen fortlöper och här är några aktuella punkter: Ett ledarskapsprogram, Duco, startades under hösten i samarbete mellan högskolorna i Halmstad och Borås samt Karlstads universitet. Högskolan i Halmstad deltar även i ett ledarskapsprogram i samarbete med bland andra Halmstads kommun och Halmstads garnison (den så kallade PALL-utbildningen). Studerandeavdelningen tar just nu, i samarbete med sektionerna, fram ett gemensamt förslag för hantering av övningstentor på webben. Vidare har utbildningsnämnden fått i uppdrag att ta fram ett förslag till gemensam utformning av kursvärderingar. Slutligen kan nämnas att systemstödet för ärendehantering (diarieföring) ses över med syfte att effektivisera och utnyttja de möjligheter som finns i systemet, till exempel digital möteshantering med hjälp av olika moduler och mallar. För mer information, se Insidan.

Bild: IDA LÖVSTÅL

Rundvandring på Rydsbergslaboratoriet. På luciadagen, den 13 december, bjöd Rydbergslaboratoriet på Högskolan in till öppet hus. Ett 30-tal anställda tog chansen att kika på mätinstrumenten och lära sig mer om forskningen i anknytning till labbet. En av dem som visade runt var Lars Bååth, professor i fotonik. Här visar han en experimentell uppställning av en optisk interferometer, som används för att mäta ytstrukturer.

Nätverk en stor tillgång för in Individer som deltar i organiserade nätverk upplever dem ofta som en stor resurs som ger självförtroende, nya idéer och kunskap. Däremot är arbetsgivare och organisationer mindre bra på att ta tillvara på den kunskap individerna får med sig. Det är en av slutsatserna i en ny avhandling i arbetsvetenskap av Mats Holmquist, Högskolan i Halmstad. Intresset för nätverk mellan organisationer växer i arbetslivet. Fler och fler chefer, ledare och ansvariga går med i nätverk för att få stöd i sitt utvecklingsarbete. – Många ledare upplever en osäkerhet i dagens arbetsliv. De har många val och upplever sig ofta ensamma i sitt arbete. Nätverken blir en social oas där de kan träffa andra i liknande situation, säger Mats Holmquist. Bygger på tillit Mats Holmquist har studerat fem organiserade nätverk i Halland som har träffats regelbundet under mellan ett och tio års tid. Nätverken har bland annat bestått av projektledare, kvinnliga chefer och vd:ar. Studien visar att det ideala nätverket är litet, mellan fem och tio personer. Nätverket bör också träffas regelbundet, helst en gång i månaden under minst ett år. Det är en förutsättning för att bygga upp den öppenhet som är nätverkens styrka. – När vi känner tillit kan vi blotta vår osäkerhet för varandra. Då blir vi också mer öppna och mottagliga för nya tankar. Då kan det hända spännande saker, säger Mats Holmquist. Det kreativa lärandet Han förklarar att det i nätverk uppkommer en speciell form av lärande, det kreativa lärandet, som skiljer sig från den kunskap som man får genom kurser och andra fortbildningsformer. – I mötet med människor med andra erfarenheter utvecklas ett djupare lärande. Man börjar ifrågasätta sina egna gängse uppfattningar – som kan sitta hårt – och kan mer och mer tänka nytt kring ett prob4

Bild: IDA LÖVSTÅL

Kombinerar teori och praktik. Parallellt med sitt avhandlingsarbete har Mats Holmquist det senaste året organiserat tolv nätverk inom ramen för det så kallade Spel-projektet. ”Det är ett givande sätt att jobba. Forskningen berikar min praktik och vice versa”, säger han.

lem. Det är en lång lärprocess där det inte finns några givna resultat. I stort sett alla deltagare i studien är nöjda med nätverksformen. De upplever att den ger inspiration, nya idéer och kunskap. Resultaten visar att de däremot stöter på hinder när de ska föra över kunskapen till organisationen.

– Organisationer är helt enkelt dåliga på att absorbera det som kommer fram i nätverken, säger Mats Holmquist. Förklaringen menar han är en okunskap om kopplingen mellan lärande i nätverk och organisatoriskt lärande. Organisationer skickar anställda till nätverk utan att ha en strategi för hur kunskapen och

ndividen idéerna kan tas till vara av verksamheten. – Att individen utvecklas är naturligtvis bra, men det finns mycket mer att hämta om man är beredd att även utveckla verksamheten. Ett enkelt sätt att fånga upp I mötet med guldkornen skulle till exmänniskor empel kunna vara att efter med andra varje nätverksträff ha ett erfarenheter avstämningsmöte på arutvecklas betsplatsen för att diskuett djupare tera om det är något man lärande. kan gå vidare med. Mats Holmquist är övertygad om att nätverk kan vara ett effektivt sätt att stärka innovationsprocesserna i företag, eftersom nätverkens styrka just är kreativiteten och förmågan att hitta nya vägar i en verksamhet. Men då gäller det att organisationen är beredd att gå in i en motsvarande lärprocess. Spel-projektet Mats Holmquist har arbetat med nätverk sedan han i mitten av 1990-talet började på CAU, Centrum för arbetslivsutveckling, på Högskolan i Halmstad. Där arbetade han i olika utvecklingsprojekt som gav honom unikt material som blev starten för avhandlingsarbetet. Parallellt med forskningen har Mats Holmquist det senaste året arbetat med Spel som går ut på att ge processtöd för lärande och strategisk påverkan till ESF-projekt. Mats Holmquist har bland annat organiserat tolv nätverk i södra Sverige och fler är på gång. – Här kan jag använda kunskaperna från min egen forskning – hur man riggar nätverk, leder dem och kopplar dem till vardagsproblematiken. Att arbeta praktiskt med nätverk parallellt med forskningen är ett givande sätt att jobba. Forskningen berikar min praktik och vice versa, säger han.

HALLÅ DÄR … … Annelie Nordström, ordförande i Kommunalarbetareförbundet. Härförleden var du på Högskolan för att föreläsa för en grupp studenter på programmet Socialt arbete – ledning och organisering. Varför är du här? – Den här utbildningen är för kommande ledare i olika verksamheter inom välfärdssektorn, där vi har huvuddelen av våra medlemmar. Det känns angeläget att få tillfälle att prata med dessa studenter. Vad har du sagt till dem? – Jag tycker att dessa blivande chefer är väldigt viktiga, och det är viktigt att de reflekterar över sin roll och över vad som är deras uppdrag. Då får de bättre förutsättningar att hjälpa sin personal att göra ett bra jobb. Som chef är det din sak att tydliggöra uppdraget så att medarbetarna vet vad som förväntas av dem och vad som är ett bra arbetsresul-

tat. Men chefen måste också kräva av politiken att den är tydlig. Varför är det viktigt? – Det är inte chefens sak att ta på sig politikens uppdrag och bli ekonomins väktare, utan snarare brukarnas väktare. Jag anser att de hellre ska leda verksamhet så att de levererar det brukaren behöver än att känna superansvar för att hålla budget. Det tror jag var lite provocerande. Men jag vill att de reflekterar över leveransperspektivet. Vad händer om de väljer att hålla budget men inte kan leverera? Varför ska de som chefer ta på sig det och riskera att hängas ut i medierna? Då är det bättre att säga: ”tyvärr, vi överskred budget, men vi har levererat”! Hur svarar Högskolans utbildning mot de krav och förutsättningar som finns, tycker du? – Det är en jätteviktig utbildning och den är unik i landet. Vi supportar verkligen det här initiativet, och medverkar gärna. Det är jättekul att det finns en utbildning där våra medlemmar får en karriärmöjlighet, en utbildning där det uppskattas att man har varit – eller är – yrkesverksam. Vi ska försöka följa studenterna och se vart de tar vägen när de slutar. LENA LUNDÉN

Vad är planerna framöver? – Jag kommer att fortsätta att undervisa och arbeta med Spel-projektet och tillämpa min forskning där. Jag skulle också gärna titta vidare på de överföringssvårigheter jag såg. Varför tar företagen inte tillvara kunskapen från nätverken bättre? Jag skulle vilja undersöka vilka faktorer som skulle kunna vända detta. IDA LÖVSTÅL

Fotnot. Mats Holmquist avhandling ”Lärande nätverk – en social oas i utvecklingsprocess” lades fram i oktober vid Luleå tekniska universitet.

Prisade studenter.

Bild: MARCUS JOHANSSON

På internationella handikappdagen den 3 december delade Halmstads kommun ut stipendier för förtjänstfulla uppsatser och examensarbeten inom handikappområdet. Studenterna Daniel Johansson, Cecilia Olsson, Linda Wrangemo och Irene Åhlund belönades för sina uppsatser. Totalt delade Halmstads kommun ut 25 000 kronor.

Barn med leukemi fokus för studie Samtidigt som Jens Nygren, doktor i medicinska vetenskaper och lärare vid sjuksköterskeutbildningen, skulle tillträda sin tjänst som lektor på Högskolan i Halmstad fick han beskedet att han har blivit beviljad 5,2 miljoner från Vetenskapsrådet för att kunna bedriva forskning om barn som har drabbats av leukemi. – Det är en fantastisk möjlighet att få en sådan här finansiering, både för mig och för en doktorand. Nu kan vi få den arbetsro och långsiktiga planering som behövs för ett sådant här projekt, säger Jens Nygren som också har fått drygt en halv miljon kronor från Barncancerfonden för att genomföra forskningsprojektet. Jens Nygrens forskning handlar om den psykiska hälsan hos barn som har drabbats av och överlevt leukemi. – Jag vill undersöka hur man med olika former av socialt stöd kan ge barnen förutsättningar för att få en god psykisk hälsa under och efter behandling, berättar Jens Nygren. Följdsjukdomar Bild: LINDA LUNDELL För 30 år sedan ansågs leukemi vara en Pengar till forskning. Jens Nygrens forskning handlar om den psykiska hälsan hos barn med leukemi. obotlig sjukdom. I dag överlever nästan Nyligen beviljades han 5,2 miljoner kronor från Vetenskapsrådet till ett forskningsprojekt. 90 procent av de barn i Sverige som får leukemi. Det finns dock en risk för olika följdsjukdomar i vuxen ålder, såsom över- erfarenheter kan de bygga upp en själv- kiska problemen är. Den fördjupade förvikt, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar känsla och en förmåga att kommunicera ståelsen kring hur den psykiska hälsan och sekundära tumörer. Även genom sociala nätverk, sä- upplevs kommer sedan att användas för psykiska besvär kan förekomma. Barnen ska ge ger Jens Nygren som me- att studera nya former för socialt stöd för – Det är först efter 20-årsålvarandra stöd, nar att det är viktigt både barn som genomgår behandling mot leudern som problemen börjar dyka information när barnen befinner sig i kemi. upp. Risken ökar ju äldre de blir, och mentoren livskris och när de blir Doktoranden Eva-Lena Einberg, som berättar Jens Nygren. skap via ett äldre och ställs inför even- läser masterprogrammet i hälsa och livsUnder projektet kommer stödforum på tuella fysiska eller psykiska stil på Högskolan i Halmstad, kommer Jens Nygren att undersöka barn nätet, som vi problem. under de kommande fyra åren att ari 8–12-årsåldern som genomgår tar fram. – Förhoppningen är att beta heltid med projektet. Handledare eller har genomgått behandling skapa möjligheter för dem för Eva-Lena Einberg är, förutom Jens och titta på hur man kan använda sig av att stå rustade inför de eventuella pro- Nygren, Cathrine Hildingh, professor i internetbaserade stödgrupper. Tanken är blem som kan komma i vuxen ålder, för- vårdvetenskap med inriktning mot omatt arbeta med en stödform som kallas klarar han. vårdnad samt Petra Svedberg, doktor i lekmannastöd. medicinsk vetenskap med inriktning på – Barnen ska ge varandra stöd, infor- Studie på vuxna vårdvetenskap. mation och mentorskap via ett stödforum Projektet inleds med en studie på vuxna i – Vi räknar med att hela projektet är på nätet, som vi tar fram. Genom att in- 25–35-årsåldern som har botats från leu- i full gång efter nyår, säger Jens Nygren. teragera med andra barn med liknande kemi för att se hur omfattande de psyLINDA LUNDELL 6

Ta steget in i klassrummen Kreativitet och företagsamhet är viktigt för alla, oavsett yrke eller ämnesinriktning. Det är utgångspunkten för Högskolans studentinspiratörer, som framöver erbjuder schemalagda pass i bland annat personlig utveckling och entreprenörskap. – Vår utgångspunkt är att företagsamhet handlar om så mycket mer än att starta eget. Det handlar om att vara företagsam i sitt liv – genom de val man gör, vilka kontakter man tar och hur man utnyttjar sin tid, säger Josefine Nilsson. Hon är en av studentinspiratörerna inom Ta steget, som är Högskolans inspirationsverksamhet inom entreprenörskap för studenter. Ta steget arrangerar bland annat evenemang och inspirationsföreläsningar och tidigare har de flesta aktiviteter varit på frivilligbasis utanför utbildningarna. – För att nå fler prövar vi nu ett nytt grepp. Vi har tagit fram ett utbud av olika workshoppar som lärare kan beställa från oss som ett inslag i den schemalagda utbildningen, säger Josefine Nilsson.

Bild: IDA LÖVSTÅL

Vill inspirera. Genom att samarbeta med lärare hoppas studentinspiratör Josefine Nilsson på att kunna inspirera fler studenter till kreativitet och företagsamhet. Nicolina Månsson, studierektor på IDE, är positiv till att använda studentinspiratörernas workshoppar som en del i utbildningen.

darsy aktiviteter efter programspecifika behov eller hjälpa till att bjuda in föreläsare. Den enda kostnaden är eventuella arvoden till gästföreläsare.

Locka fram kreativ anda Initiativet till workshopparna kommer från Högskolans innovationsinspirationsgrupp, som också har varit med och utvecklat utbudet. Gruppen består bland annat av representanter för Högskolans sektioner och arbetar för att lyfta innovation i utbildningarna på olika sätt. Nicolina Månsson, lärare och studierektor på Samarbetar med lärare IDE, är en av deltagarna i gruppen och Workshopparna handlar till exempel om hon är mycket positiv till att använda stuhur man lockar fram sin kreativitet, når dentinspiratörerna som en del i utbildsina mål och marknadsför sig ningen. Dagens själv. Några pass är mer renodlat – Som lärare kan jag bidra samhälle inriktade på entreprenörskap och med mina ämneskunskaper kräver att ger konkreta tips för den som vill men här får studenterna något man är starta eget. Det finns också möjmer, utöver det, som är jätteinitiativrik lighet att göra studiebesök på Sciviktigt. Vi har många inslag i och finner utbildningen då studenterna ence Park Halmstad och träffa fösin egen retagare inom olika områden. arbetar självständigt och förväg. – Det är viktigt att samarbeta väntas komma med egna idéer. med lärare och programansvariga Då kan det vara bra att få hjälp eftersom de vet vad som är mest relevant att locka fram den kreativa andan hos stuför varje utbildning. Det är också viktigt denterna, säger Nicolina Månsson. att komma med rätt budskap vid rätt tillSjälv kommer hon att planera in workfälle, säger Josefine Nilsson. shoppar i kreativitet i samband med att Studentinspiratörerna kan även skräd- studenterna ska påbörja egna projektarbe-

INNOVATIONSSTÖDET Inspirationsverksamheten Ta steget är en del av Högskolans innovationsstödssystem. Inom Ta steget arbetar studentinspiratörerna Josefine Nilsson, Lina Malm-Lund och Sandra Johannesson (föräldraledig). En annan del av Högskolans innovationsstödssystem är Science Park Halmstad, där Högskolan genom sitt delägarskap ger konkret hjälp till entreprenörer som vill utveckla idéer till företag.

ten. Hon kommer också att lägga in pass där studenterna får hjälp att definiera sina drömmar och sätta upp mål. – Dagens samhälle kräver att man är initiativrik och finner sin egen väg. Många program leder inte fram till något specifikt yrke och det är inte alltid jättetydligt exakt vad man kan jobba med efteråt. Det är viktigt att väcka entreprenören inom sig och att hitta fram till sin egen dröm, säger Nikolina Månsson. IDA LÖVSTÅL

Fotnot. Inom kort kommer ett informationsblad med närmare presentationer av vad som erbjuds att skickas ut till programansvariga och lärare via e-post. Har du förslag eller idéer, kontakta Josefine Nilsson, josefine.nilsson@hh.se, tel. 070-662 14 05. 7

PÅ NYTT JOBB Nyanställda: Martina Johansson, utbildningssekreterare, fr.o.m. 2011-01-01. Victoria Birgersson, vik. vaktmästare, 2010-12-06–2011-12-31. Anna Mikaelyan, doktorand i signalanalys inr. biometrisk igenkänning, 2010-12-15–2011-12-14. Maya Hoveskog, lektor i industriell organisation, fr.o.m. 2010-12-01. Johan Frishammar, gästprofessor i industriell organisation inr. innovation och technology management, fr.o.m. 2010-10-15.

Bild: NATHALIE SJÖGREN TÖRHAGEN

Valde Kärlek. Tredje pris gick till Marianne Magnusson, som valde Kärlek av Thomas Müller.

Befordrade: Kärstin Bolse, befordran till lektor i omvårdnad, fr.o.m. 2010-11-01. Anders Nelson, befordran till docent i pedagogik, fr.o.m. 2010-12-01.

Kärlek och tårar i konstutlottning För 13:e gången rullade konstföreningens egen Dracula den 7 december. Inte mindre än 20 gånger fick förste förrättningsman Lennart Neikter veva och plocka numrerade kulor ur tombolan. Sammanlagt 24 vinster delades ut. Årets förstapris gick till Mikael Jonasson. Eftersom han inte var närvarande och ingen fullmakt fanns för honom, fick han, i enlighet med stadgarna, det mest prisvärda konstverket: Ivan Sterns Landskap.

Andra pris gick till Agneta Hansson, som valde Tears in heaven, en glasskulptur av Kjell Engman. Tears in heaven blev för övrigt ”årets konstverk”. Tredje pris gick till Marianne Magnusson, som valde Kärlek av Thomas Müller. Kärlek låg också bra till bland kandidaterna till ”årets konstverk”. Fler bilder, vinnarlista och information om konstföreningen och dess nya styrelse hittar du på Insidan.

Glöm inte bisysslorna!

Tyck till om Zoom

Nu är det åter dags att redovisa bisysslor. Som anställd på Högskolan ska du senast den 31 januari 2011 redovisa huruvida du har några bisysslor. Det gäller alla – även om du inte har några eller om du har rapporterat tidigare. Huvudregeln är att bisysslor är tillåtna under förutsättning att de inte är förtroendeskadliga, arbetshindrande eller konkurrensbisysslor. Redovisningen gör du i personal- och lönesystemet Primula där du även finner mer information.

210 personer. Så många har hittills besvarat den läsarundersökning om Zoom som nyligen skickades ut till alla anställda via e-post. Vad tycker du om Zoom? Vad kan förbättras och vad vill du läsa om? Ännu finns det chans att dela med dig av din åsikt.

Bild: ANNIKA JOHANSSON

Facklig stipendiat. Inger Wieslan-

der, adjunkt vid Högskolan i Halmstad, har fått ett stipendium på 15 000 kronor från SULF, Sveriges universitetslärarförbund. Inger Wieslander är styrelseledamot i förbundet och belönas för sitt ”mångåriga, ansvarsmedvetna och ambitiösa lokal-fackliga arbete, alltid med medlemmarnas bästa för ögonen även när det varit uppförsbacke”. Totalt delade förbundet ut fem stipendier till fackligt aktiva i Sverige.

Zoom är ett personalblad från Högskolan i Halmstad. Har du synpunkter, tips eller idéer, e-posta till: zoom@hh.se. Ansvarig utgivare: Lars Österlind. Skribenter: Ida Lövstål och Lena Lundén. Adress: Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad • Tel. 035-16 71 00 • Fax 035-12 88 70 • www.hh.se