ZOOM nyhetsblad Nummer 2 • 2010 • v. 11
Nyhetsblad från Högskolan i Halmstad
Tre kandiderar till prorektor Tre personer har meddelat att de är intresserade av att bli ny prorektor vid Högskolan i Halmstad. De tre är Henrik Barth, Ole Olsson och Carina Ihlström Eriksson som alla tre kan tänka sig att ta över efter nuvarande prorektor Marita Hilliges, som blir rektor vid Högskolan Dalarna den 1 juli. När tiden hade gått ut för att lämna sin intresseanmälan om att bli ny prorektor, hade registrator fått in anmälan från tre intressenter. Henrik Barth, verksamhetschef för området ekonomi på SET, Ole Olsson, sektionschef på HOS och Carina Ihlström Eriksson, labbledare för MI-labb på IDE, kandiderar till tjänsten.
– Vi är glada för de ansökningar som har kommit in. De ska nu prövas och diskuteras i arbetsgruppen, säger Thorsten Andersson, högskolestyrelsens ordförande och tillika ordförande i arbetsgruppen som har fått rektors uppdrag att utse ny prorektor. Nu närmast ska arbetsgruppen bilda sig en uppfattning om och intervjua kandidaterna. Därefter hålls träffar med de tre hörandegrupperna med representanter för lärare, T/A-personal respektive studenter, den 8 april. – Förhoppningen är att vi ska kunna ta fram ett förslag till högskolestyrelsen till den 23 april, säger Thorsten Andersson. Målsättningen är att den nya prorektorn kan tillträda den 1 juli. LENA LUNDÉN
Carina Ihlström Eriksson vill bli prorektor ...
... liksom Ole Olsson ...
... och Henrik Barth.
Beslut om examensrättigheter i juni In i sista stund finslipades det på ansökningarna om rättigheter att utfärda examen på forskarnivå. Tre ansökningar skickades in till Högskoleverket, en inom vartdera styrkeområde. Inom område verksamhet ansöks om examensrätt i ämnet ANSÖKAN innovationsAN ANSÖKAN vetenskap, SÖK N A inom produkter informationsteknologi och inom om rätt att utfärda examen på forskarnivå
ut fä
rda
inom
exam
områ
de t
en
in n
t området informationsteknologi atinom rätt om rnivå om rätt att rska utfärda examen på forskarnivå på fo
tio ova
n sv
eten
sk ap
inom området hälsovetensk ap
Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet, produkter
ad livskvalite lm st och i Ha produkter la nksamhet,
gs ko av ver Höutveckling För
t.
och livskvalitet.
Högskolan i Halmstad
För utveckling av verksamhet, produkter
och livskvalitet.
livskvalitet hälsovetenskap. Det är forskningsmiljöerna CIEL, EIS och CVHI som har ansvarat för ansökningarna och de har alla lagt ner ett stort arbete. Prorektor Marita Hilliges har goda förhoppningar om att åtminstone en ansökan blir godkänd, så att Högskolan får den eftertraktade och för profilen så viktiga rätten att examinera på forskarnivå. – Det vore så roligt om vi gick i mål redan första omgången. Alla tre ansökningarna har sina styrkor och jag tror att vi borde få åtminstone en godkänd. Det viktigaste är dock att vi på några års sikt lyckas få rätten att examinera inom alla tre områden.
Ansökningarna ska nu granskas av en bedömargrupp bestående av seniora forskare och experter inom respektive område. Det är första gången som Högskoleverket gör denna typ av bedömning. Därför är det ingen som vet exakt vad som kommer att bedömas och hur bedömningen sker. – Men vi har själva anlitat externa bedömare, så kallade critical friends, för att få återkoppling innan vi skickade in ansökningarna, och de är alla positiva till det vi har skrivit, berättar Marita Hilliges. Beslut om Högskolan får examensrättigheter på forskarnivå i ett eller flera profilområden är utlovat till senast den sista juni. LENA LUNDÉN
Kairos Future gästar Högskolan Thomas Fürth, forskningsledare på Kairos Future, besöker Högskolan den 26 april. Han kommer att bjuda på en inspirerande föreläsning för all personal under rubriken ”Morgondagens studenter och lärare – om nya värderingar, generationsväxling och andra utmaningar”. I föreläsningen tar han upp olika generationers värderingar av studier, arbete och liv, och hur detta påverkar högskolan. Thomas Fürth har tidigare bland annat varit vice vd på Institutet för framtidsstudier. I sin egen forskning är han inriktad på värderingsförändringar, kulturmöten och den framväxande upplevelseekonomin, men även på arbetslivsfrågor och IT. Föreläsningen äger rum den 26 april mellan kl. 10 och 12 i Malcussalen. Ingen föranmälan krävs.
En samordnad studentexpedition? En grupp under ledning av Brita Lundh, chef för studerandeavdelningen, ska utreda konsekvenserna av att Högskolan skapar en samordnad studentexpedition. Det vill säga för- och nackdelar med att nuvarande fem studentexpeditioner på respektive sektion, internationella avdelningens så kallade ”front desk”, studerandeavdelningens expedition samt Högskolans reception samordnas. Fokus i utredningen ska vara ökad tydlighet för studenter och besökande, att ”allt” finns på ett och samma ställe samt att hitta samordningsvinster i form av ökad servicegrad och kompetens. Eventuella ekonomiska fördelar ska också beaktas. Vidare ska förslag till fysisk placering för en sådan expedition ges. Bakgrunden är den administrativa översynen där det i rambeslutet slås fast att en utredning av detta slag ska genomföras. Gruppen ska lämna en rapport till förvaltningschefen senast den 1 juni 2010. 2
Kitesurfare studeras i forskningsprojekt Muskelskador och frakturer drabbar ofta kitesurfare. En biomekanisk kartläggning av utövarna kan leda till utveckling av ny utrustning och bättre träningsmetoder som på sikt kan minska antalet skador. Det menar Lina Lundgren, doktorand på Sektionen för ekonomi och teknik, som nyligen presenterade sitt avhandlingsarbete på Prodeas seminarium om hälsoteknik. Tvärvetenskap och samarbete betonades när forskningsplattformen Prodea nyligen bjöd in till heldagsseminarium. 55 personer från bland annat Arbetsmiljöverket, TCO, Arla Food, Husqvarna AB och arbetsförmedlingen var anmälda till seminariet som arrangerades i samarbete med Ergonomisällskapet Sverige. Under dagen presenterades bland annat Högskolans forskning och utveckling inom hälsoteknikområdet. I sitt avhandlingsarbete studerar Lina Lundgren biomekaniska belastningar vid brädsporter. Projektet påbörjades 2008 och genomförs tillsammans med forskare på Chalmers. Belastningar på kroppen Kitesurfning är en av de så kallade extremsporter som studeras i avhandlingen. Det är en relativt ny sport som enkelt kan beskrivas som en brädsport som utövas på vattnet med hjälp av dragkraft från en drake (eng. kite). Linan till draken sitter i en sele som utövaren fäster kring bålen. – Vi har väldigt lite information om vilka belastningar som kroppen utsätts för vid kitesurfning och andra liknande actionsporter. Syftet med projektet är bland annat att få en överblick över sporten. Vad är det som sker när man kitesurfar, hur upplever utövarna själva belastningen på kroppen och vilka skador riskerar de att få? Vi vill utveckla och tillämpa biomekaniska mätmetoder som inte har gjorts tidigare på den typen av idrotter, berättar Lina Lundgren.
Bild: NATHALIE SJÖGREN TÖRHAGEN
Lina Lundgren, SET, är mitt uppe i sitt avhandlingsarbete där hon studerar extremsporter som kitesurfning.
Genom intervjuer, enkäter, observationer och faktiska mätningar av exempelvis kraften i linan, hur brädan rör sig i vattnet och påfrestningar på kroppen när utövaren utför olika moment på brädan, har forskarna fått en bild av vilka skador som drabbar kitesurfare. Resultaten av delstudien ska bland annat ge underlag för nya träningsmetoder och riktlinjer för vad som krävs för att utöva sporten på ett säkrare sätt. Utveckling av utrustning – Förhoppningen är att studien ska leda till minskad risk för skador för kitesurfarna, både akuta skador och belastningsskador samt ge en kunskapsbas för utveckling av nya och bättre produkter inom kitesurfningen, säger Lina Lundgren. NATHALIE SJÖGREN TÖRHAGEN
Fotnot. Prodea, Product Design in Health Care, startade 2003 och syftar till att skapa nätverk, arrangera seminarier och bedriva forskning inom hälsoteknikområdet för att generera nya produkter och tjänster som ökar livskvaliteten för människor.
Godkänt för kurser i förskolelyft Sektionen för lärarutbildning kommer att ge utbildningar inom ramen för förskolelyftet under höstterminen 2010 och vårterminen 2011. Det står klart sedan Skolverket har meddelat att man köper Högskolans kurser. – Vi är mycket glada för Skolverkets besked då det finns en stor efterfrågan på fortbildning för yrkesverksamma förskollärare och barnskötare i RUC:s sju samverkanskommuner, säger Heléne Pettersson Jangen, utvecklingsledare på Regionalt utvecklingscentrum (RUC) vid Högskolan i Halmstad. Sektionen för lärarutbildning planerar två kurser som ges både höstterminen 2010 och vårterminen 2011. En kurs riktar sig till förskollärare och omfattar 15 högskolepoäng och är på halvfart.
Den andra är på 7,5 högskolepoäng, ges på kvartsfart och riktar sig till barnskötare. Båda kurserna heter ”Kommunikation, språk- och matematikutveckling genom lek, samspel och estetiska lärprocesser”. Förskolelyftet är en satsning på fortbildning för personal i förskolan. Utbildningssatsningen ska pedagogiskt stödja barns språkliga och matematiska utveckling. Tanken är att förskolan i större utsträckning än i dag ska ge tidig pedagogisk stimulans inom språk- och matematikområdena utifrån det enskilda barnets utvecklingsnivå, behov och förutsättningar. Tre grupper berörs av förskolelyftet: barnskötare eller personal med motsvarande arbetsuppgifter, förskollärare samt personal med pedagogiskt ledningsansvar. Förskolelyftet omfattar totalt 600 miljoner kronor och pågår under åren 2009 till 2011. NATHALIE SJÖGREN TÖRHAGEN
Rökning vid entréerna ett arbetsmiljöproblem Rökning utanför entréerna har blivit en fråga för arbetsmiljökommittén. Både personal och studenter har reagerat mot röklukt och nedskräpning. – Vi vill inte bedriva någon hetsjakt på rökare, utan ska försöka hitta en bra lösning som passar alla, säger Mats Lyberg, teknisk chef. Rökare som samlas utanför entréerna på campus upplevs som ett allt större problem och flera beskriver situationen som ett arbetsmiljöproblem. – Många tycker att det är obehagligt att gå förbi, att röken dras in i lokalerna och att fimpar skräpar utanför dörrarna. Det är ett problem vid alla hus, men är värst utanför Trade centers och Dormerhusets entréer, säger Mats Lyberg. Han har fått i uppdrag av arbetsmiljökommittén att se över miljön vid entréerna och ska bland annat träffa representanter för fastighetsägarna Alecta och Fra-
gerus fastighets AB, för att diskutera hur problemet kan åtgärdas. – Det handlar inte om att förbjuda rökning eller bedriva hetsjakt på rökare, utan om att försöka hitta en bra gemensam lösning för alla. Mycket är vunnet om man visar varandra lite mer hänsyn. En tänkbar åtgärd vore att samla rökarna på anvisade platser på campus, en bit bort från entréerna, där det finns bord och stolar, skydd för väder och vind – samt rejäla askkoppar. – Jag tar gärna emot tips och relevanta synpunkter på vad som kan göras åt problemet. Kanske har någon sett en bra lösning vid något annat lärosäte, säger Mats Lyberg. NATHALIE SJÖGREN TÖRHAGEN
Fotnot: I ett rektorsbeslut från den 17 maj 2006 om ”Regler för lokaler och upplåtelse/uthyrning av lokaler vid Högskolan i Halmstad slås följande fast: ”Rökning är inte tillåten i Högskolans lokaler eller i direkt anslutning till entréer till Högskolans lokaler.”
Förkovran. Personal inom förskolan har möjlighet till vidareutbildning inom ramen för förskolelyftet. Högskolan anordnar två utbildningar med start i höst.
Ivan Daza först ut i ny seminarieserie ”Verksamhetsnytta genom fokus på mångfald”, ”Det nya arbetslivets medarbetare” och ”Att bryta barriärer?!”. Så lyder titlarna på vårens lunchseminarier som bland annat fokuserar på jämställdhet och mångfald i arbetslivet. Seminarierna är öppna för alla och inleds med sopplunch och mingel. Först ut är Ivan Daza, entreprenör och grundare av Blatteförmedlingen. Han besöker Högskolan den 23 mars och kommer bland annat att tala om hur en mångfaldsplan kan bli en viktig del av affärsplanen och hur man kan arbeta med hållbar rekrytering. Den 29 april föreläser Gunnar Augustsson, fil. dr. i sociologi vid Mittuniversitetet, om lärosätets forskning om personalinhyrning. Monica Wennås, konsult och tidigare ledningsutvecklare vid Linköpings universitet, avslutar seminarieserien den 27 maj. Serien arrangeras av personalavdelningen, Ledarskapsakademin, Jämställdhetscentrum och Regionalt utvecklingscentrum. Anmälan görs på www.hh.se/ ledarskapsakademin. 3
Närhet och tillit viktigt vid fö ”Outsourcing” har blivit allt vanligare bland företagen. Att flytta en del av produktionen till ett annat företag, kanske i ett annat land, kan minska kostnaderna avsevärt. Men det finns både föroch nackdelar med outsourcing. – Det är viktigt att företagen ökar sin medvetenhet om outsourcingens baksidor, säger Jonas Rundquist, forskare på Högskolan i Halmstad, som nyligen disputerade på en avhandling i ämnet.
AVHANDLING Outsourcing har använts som begrepp inom företagsvärlden – och inom forskarvärlden – sedan 1980-talet. Det låter sig inte direktöversättas till svenska på ett till fullo rättvisande sätt. Outsourcing betyder ungefär utkontraktering och innebär att en viss funktion (till exempel städning eller telefonväxel), eller tillverkning av (en viss del till) en produkt överlåts till en underleverantör. Från början handlade det ofta om outsourcing till Kina och Ostasien. Efter Berlinmurens fall blev det vanligt också att lägga produktion i Östeuropa. Jonas Rundquist är forskare på Sektionen för ekonomi och teknik och har i sitt avhandlingsarbete studerat outsourcing av produktutveckling och vilka konsekvenser det kan få. – Jag har tittat på hur kunskapsintegrationen hanteras, det vill säga hur man undviker kunskapsförluster när man lämnar ifrån sig produktutveckling till en extern aktör, berättar Jonas Rundquist. ”Good enough” är bra nog Produktutveckling är en kunskapsintensiv aktivitet som är mycket beroende av de personer som är inblandade i processen. Osäkerheten är ofta stor, något man måste kunna hantera. Outsourcing av produktutveckling kan vara ett sätt att få tillgång till sådan specialkompetens, och samtidigt minska kostnaderna. Man låter ett annat företag stå för utvecklingsarbetet och den innovativa delen verksamheten, helt eller delvis. En negativ följd av outsourcing kan emellertid vara att moderbolaget till 4
slut inte har kompetensen att tillverka och vidareutveckla sina egna produkter. – Till exempel outsourcade Volvo produktionen av tändsystem till Bosch. Efter ett tag visste Bosch mer om tillverkning och utveckling av tändsystem än Volvo gjorde och Volvo förlorade kunskapen om produktutvecklingen, säger Jonas Rundquist. Vad är det som avgör vad och hur företag outsourcar? Hur resonerar de och på vilka grunder fattas beslut om outsourcing? Jonas Rundquist har jämfört hur det såg ut 2002 med 2007 och kan konstatera att det har blivit vanligare med outsourcing. – Traditionellt brukar man prata om att man söker antingen den billigaste eller bästa i världen. Det jag såg när jag undersökte saken var att de små och medelstora företagen låg någonstans mittemellan. De söker något som jag kom att kalla ”good enough” – något som var tillräckligt bra. Man kan se att företagen nu sätter större värde på variabler som tillit och närhet. Ibland kanske till ett högre pris. Man pratar i dag mer om ”rightsourcing” än outsourcing. Mitt emellan Silicon Valley och Kina Vare sig kvalitet eller pris verkar alltså vara allenarådande i valet av outsourcingpartner. Företagen vill hellre ha närhet, kulturell eller geografisk, och någon det går att lita på. Helst någon som företaget redan känner. – Man går varken till Silicon Valley eller I blickfånget. Jonas Rundquist vid Ledarskaps- till Kina, förklarar Jonas Rundquist. EKS, som såg till att frukostmötet webbsändes. Å ena sidan är det mycket enklare i dag att ha en affärspartner som inte finns i närheten rent geografiskt. Med hjälp av datorer Kunskap som är utvecklad hos partnern har kan man kommunicera i stort sett oberoende kommit till nytta i de moderföretag som har av tid och rum. Å andra sidan, kan datorer satsat på personliga utbyten, mycket mer än inte hantera alla slags kulturella skillnader, i de företag som enbart har förlitat sig på en som i vissa fall kan orsaka proIT-plattform, kan Jonas Rundblem och få förödande konsequist konstatera genom sin kvenser. Jag tycker att det forskning. – Det finns en stor tilltro är viktigt att – Företag som har investetill IT-verktygen. Vi har fått företagen ökar sin rat i resor och personliga möen internationell miljö, det är medvetenhet om ten på mellannivå, det vill säga lättare att skriva kontrakt och outsourcingens i relationer med personal som kommunicera. Men det går baksidor. har den faktiska kompetensen inte att överföra tyst kunskap, JONAS RUNDQUIST, SET och fackkunskapen, har inte om hur man faktiskt gör och alls förlorat kompetens på det hur den tekniska kunskap man sätt som företag som bara har har kan användas. investerat i IT-verktyg och utbyten på vd-niDet är de personliga relationerna som vå, säger Jonas Rundquist. gör att kunskapen kan bevaras i företaget. Många gånger leder outsourcing till fördelar
öretagsoutsourcing
Valet av lärarrepresentanter till styrelsen sker den 25 och 26 mars på personalavdelningen.
Påverka Högskolan – gå och rösta!
Bild: NATHALIE SJÖGREN TÖRHAGEN
akademins senaste frukostmöte då han talade om projektledning. Bakom kameran syns Lars-Göran Hedström,
i form av lägre kostnader, tillgång till kunskaper, nya marknader och andra resurser, men det kan också leda till kunskapsdränering, lägre motivation för personalen, eller ett ökat beroende av externa organisationer. Därför är beslutet att outsourca inte alltid ett bra beslut, menar Jonas Rundquist. Vikten av att välja rätt partner För- och nackdelar måste noggrant utvärderas. Det gäller att räkna på hela kostnaden. Även om priset för själva produktutvecklingen blir lägre genom outsourcing, måste företagen också räkna med så kallade transaktionskostnader för till exempel logistik, frakt, kvalitetsstyrning och kontraktskrivande, vilket kan vara nog så komplicerat och dyrt om du har en partner i ett annat land.
– Jag tycker att det är viktigt att företagen ökar sin medvetenhet om outsourcingens baksidor och aktivt ifrågasätter vinsterna med det och gör en djupare analys innan de bestämmer sig. Företagen är fortfarande fokuserade på kortsiktig ekonomisk vinst. Få företag satsar på den typ av outsourcing som betalar sig i längden, med resor och utbyten mellan personer på operativ nivå. LENA LUNDÉN
Fotnot. Jonas Rundquists avhandling har titeln ”Outsourcing and knowledge integration in new product development” och lades fram vid Luleå tekniska universitet i december 2009. Forskningsarbetet har bedrivits vid Högskolan i Halmstad.
Det är nu dags för val till högskolestyrelsen. I styrelsen företräds verksamheten av lärarrepresentanter som utses på tre år efter val av röstberättigad lärarpersonal. Just nu pågår nominering av kandidater till lärarrepresentanter i styrelsen för kommande period, den 1 maj 2010 till och med den 30 april 2013. Valet av lärarrepresentanter sker den 25 och 26 mars och röstningen äger rum på personalavdelningen kl. 8.30 till 15.30 båda dagarna. Resultatet av röstningen presenteras så snart alla röster är räknade, dock senast på måndagen den 29 mars. Totalt ska fem nya externa ledamöter, däribland ordföranden, tre nya lärarrepresentanter, två fackliga och tre studentrepresentanter utses till högskolestyrelsen. Läs mer på Insidan.
De flesta är nöjda med biblioteket De flesta är nöjda med högskolebiblioteket och bibliotekets service enligt biblioteksenkäten 2009. Högst medelvärde får personal och service medan media, webbplatsen och bibliotekslokalen får något lägre medelvärden. Minst nöjd är man med möjligheten till studier i lugn och ro och bristen på sittplatser och grupprum i biblioteket. Den webbaserade enkäten skickades ut till alla studenters och all personals e-postadresser. Ungefär 800 personer besvarade enkäten. Läs mer på högskolebibliotekets webbsidor. 5
När olyckan är framme Vet du vad du ska göra om det plötsligt börjar brinna på Högskolan eller om du får besked om att en olycka har inträffat på din arbetsplats? Om inte, är du inte ensam. Den senaste personalbarometern visade att nära hälften av Högskolans anställda inte vet vart de ska ta vägen om Högskolan måste utrymmas. Likaså saknar studenterna tillräckliga kunskaper om Högskolans säkerhetsrutiner, enligt den senaste studentbarometern. Det har kommit flera signaler om att Högskolan behöver bli bättre på att informera personal och studenter om vad som gäller om en kris skulle uppstå. Personal- och studentbarometrar liksom den nyligen genomförda arbetsmiljöinspektionen pekar på att kunskapen om krisorganisationen är bristfällig. – Både personalbarometern och studentbarometern ger oss anledning att påminna om de rutiner som finns kring krishantering på Högskolan, säger Per Österberg, chef för studenthälsan och resursperson i Högskolans krisledningsgrupp. Som myndighet måste Högskolan enligt lag ha rutiner för vilka åtgärder som ska vidtas vid en kris eller oväntad, akut händelse. Högskolan har ett antal parallella system för att upptäcka fel och åtgärda dem, både sådant som handlar om den fysiska miljön, och människors välbefinnande. När något är ohanterligt – Det är när de vanliga resurserna inte räcker till som det är en kris. Eller när verksamheten hotas eller krisreaktioner uppstår. Vet jag vad jag ska göra om det händer något oväntat, då är det ingen kris. Själva händelsen, att något uppstår, är ingen kris. Men om vi inte klarar av att hantera det, då är det kris, säger Per Österberg. Krisorganisationen vid Högskolan består av linjeorganisationen, krisledningsgruppen och resurspersoner. Linjeorganisationen är den ordinarie organisationen med sektioner, avdelningar och motsvarande och där respektive chef normalt sva6
Vid brand eller andra olyckshändelser ska man i första hand kontakta sin chef. Om han eller hon inte går att nå kontaktar man någon i krisledningsgruppen.
rar för all hantering av olyckor, dödsfall och liknande händelser. – Vår krisorganisation är ett komplement till det som är människors sunda förnuft och det som redan är delegerad ansvarsfördelning. Alla vet ju att om det uppstår en akut situation, då ringer man 112. Det ska man inte ändra på, understryker Per Österberg. Kontakta din chef först Krisledningsgruppen har en samordnande uppgift. I fall när till exempel chefen inte är på plats, eller om det är svårt att samla linjeorganisationen och överblicka konsekvenser, övertar krisledningsgruppen ansvaret. Resurspersoner och stödpersoner finns för att saker inte ska utvecklas till något som är ohanterligt. I den bästa av världar behövs inte någon krishantering. De allra flesta situationer kan hanteras inom ramen för ordinarie rutiner och organisation. Om något allvarligt och oväntat skulle inträffa – en olycka eller ett dödsfall – har både personal och studenter skyldighet att anmäla det om det kan förenas med kris för enskild person eller grupp. Det finns en checklista för vad man ska göra i en sådan situation, se faktaruta. I alla fall gäller att man alltid ska kontakta sin chef. Är han eller hon inte anträffbar, kontaktar
man någon i krisledningsgruppen: förvaltningschef, rektor, prorektor eller resurspersonen i gruppen, Per Österberg. LENA LUNDÉN
Mer information om Högskolans krisorganisation hittar du på webben: www.hh.se/ omhogskolan/krisochsakerhet.1521.html Du kan också skriva ”kris” i sökrutan webbplatsen. Den översta träffen i det grå/beige fältet ”Om kris och säkerhet vid Högskolan i Halmstad” leder direkt till sidorna om Högskolans rutiner och organisation för krishantering. Där finns bland annat listor med telefonnummer, förteckning över uppsamlingsplatser och handlingsplaner för olika situationer.
SÅ HANTERAR DU KRISER Om du har fått meddelande om att något allvarligt har hänt: q anteckna tidpunkt för samtalet/med- delandet, vem som meddelar och dennes telefonnummer, vad som har skett och vem/vilka som har skadats q larma SOS ALARM, 112, om du bedömer att det behövs q kontakta din närmaste chef
Utbildningsnämnden gör studieresa till USA Under en intensiv vecka i april befinner sig Högskolans utbildningsnämnd (UN) på resande fot i USA. Med tema ”breddad rekrytering” som utgångspunkt besöker nämnden tre amerikanska universitet för att lära, inspireras och utbyta erfarenheter. UN:s studieresa till USA sker under vecka 15 och har planerats sedan slutet av förra våren. Första stopp är Columbia University, ett av USA:s främsta och mest välbekanta lärosäten. Här besöks Center for New Media Teaching and Learning. På Stony Brook University arbetar man mycket med karriärvägledning och breddad rekrytering, särskilt vad gäller etnicitet, så kallad affirmative action, och som UN får lära mer om vid sitt besök. Stony Brook är en del av State University of
New York (SUNY) och har cirka 25 000 studenter. Det är ett ”public university”, vilket innebär att det till stor del finansieras med allmänna medel, till skillnad från privata universitet (som till exempel Columbia University). Sist ut bland lärosäten som UN gästar är Alfred University, ett mindre privat universitet grundat 1836, beläget i nordvästra delen av staten New York. Här finns flera intressanta verksamheter för UN att ta del av såsom Academic Support, Career Development Center och Women’s Leadership Center. – Det är drygt femton år sedan en större grupp från Högskolan besökte amerikanska lärosäten och nu som då handlar det om att söka inspiration och modeller för fortsatt arbete, säger Hugo Palmsköld, ledamot av UN, och en av dem som har planerat studieresan.
HALLÅ DÄR ... ... Marta Cuesta, HOS, som i slutet av förra veckan var med och arrangerade sociologförbundets årsmöteskonferens på Högskolan. Hur gick det? – Det gick jättebra, helt enligt planerna. Alla var nöjda. Det var inspirerande gästföreläsare, bra paneldebatt samt spännande arbetsgrupper och diskussioner. Hur många var ni? – Det var 83 anmälda, och omkring 65 deltagare på plats. Återbuden berodde på sjukdom och tågkrångel.
LENA LUNDÉN
Sociologförbundet delade ut ”Segerstedts pris för bästa artikel i tidskriften Sociologisk forskning år 2009” under konferensen. Vem fick priset? – Det var Lovisa Eriksson på Sociologiska institutionen vid Uppsala universitet för artikeln ”Den virtuella kroppen: presentationer av jaget i svenska dagboksbloggar” (nr. 4 2009).
Bild: ANDERS PETERSSON
GUDOMLIGT LEDARSKAP? Biskopen i Göteborgs stift, Carl Axel
Aurelius, besökte nyligen Högskolan för att hålla föredrag. Ett 30-tal intresserade åhörare hade bänkat sig för att höra biskopen tala om etik och ledarskap utifrån sina erfarenheter och sin position. ”Jag känner mig hemma i den här miljön. Jag har i mitt liv gått lite fram och tillbaka mellan kyrkan och universitetet”, sa biskopen som också kan titulera sig professor i tros- och livsåskådningsvetenskap. Föreläsningen arrangerades av Ledarskapakademin.
Vad betyder en sådan här konferens, att sociologer från hela landet samlas? – Årsmöteskonferensen är den enda mötesplats där alla sociologer samlas och diskuterar sociologins situation, möjligheter och förankring i landet och utomlands. Nya empiriska nischer belyses genom presentationer av olika forskningsprojekt. Det är inte utbildningar som ligger i fokus, de diskuteras i så kallade ämneskonferenser, som ibland sammanfaller med årsmöte, men inte denna gång. Blir det flera konferenser av detta slag? – Ja, i Stockholm 2012. LENA LUNDÉN
7
Samverkan får topplacering Högskolan i Halmstad faller återigen väl ut i Svenskt näringslivs årliga högskolebarometer. Både Utvecklingsingenjörsprogrammet och Maskiningenjörsprogrammet hamnar i topp när det gäller samverkan med näringslivet. Utvecklingsingenjörsprogrammet är till och med bäst i landet, alla kategorier, enligt Svenskt näringsliv. Svenskt näringsliv kartlägger årligen hur bra landets högskolor och universitet är på att samverka med näringslivet i sina utbildningar. Resultatet redovisas i en så kal�lad högskolebarometer som presenterades i veckan. Flera av Högskolans utbildningar ham-
nar högt upp i rankningen i sina respektive ämneskategorier. Allra bäst är Utvecklingsingenjörsprogrammet och Maskiningenjörsprogrammet. Utvecklingsingenjörsprogrammet, som klassas i ämneskategorin ”maskinteknik”, placerar sig på första plats både i sin egen ämneskategori och totalt bland samtliga 420 program som har rankats. Maskiningenjörsprogrammet hamnar på tredje plats i ämneskategorin, och på en total fjärde plats. – Detta är så klart mycket glädjande för Högskolan i Halmstad. Inte minst är det roligt att vi för tredje året hamnar i toppen. Å andra sidan, tycker jag inte att det är särskilt konstigt att vi faller så väl ut med tanke på att vi så medvetet och strategiskt satsar på och arbetar med samverkan i utbildning. Hela vår affärsidé är att
utbildningarna ska ligga nära yrkeslivet, säger rektor Romulo Enmark. Också programmen data-, mekatronik- och elektroingenjör, medier och kommunikation i teori och praktik samt magisterprogrammet i statsvetenskap vid Högskolan är bra på samverkan enligt rapporten. – Totalt sett är Högskolan i Halmstad det tredje bästa lärosätet i landet när det gäller utbildningssamverkan. Summerar man alla lärosätens rankingplaceringar och delar med antalet utbildningar som har fått något slags placering i rankningen, hamnar Handelshögskolan i Stockholm på första plats, följt av Högskolan i Jönköping, och oss, säger Romulo Enmark. LENA LUNDÉN SANDRO RELJANOVIC
Fotnot. Läs mer på www.hh.se/nyheter
ZOOM GRATULERAR Edison De Freitas, IDE, till avlagd teknologie licentiatexamen.
KALENDARIUM Tisdag 23 mars
Bild: NATHALIE SJÖGREN TÖRHAGEN
Fullt ös på öppet hus. Fredagen den 5 och lördagen den 6 mars var det
öppet hus på Högskolan. Ungefär 700 personer, bland annat från gymnasieskolor, vuxenutbildningar och SFI-utbildningar i Halland, Skåne och Småland, och militärer från Lv6 i Halmstad, hade föranmält sig till öppet hus. Besökarna fick veta allt om högskolestudier, studentlivet och Högskolans alla program och kurser. På plats fanns studenter, lärare och studie- och karriärvägledare samt representanter för internationella avdelningen, studenthälsan och kåren. Även idrottscentrum passade på att visa upp sina aktiviteter. Åskådarna fick en uppvisning i rasande tempo i boxning, step-up, aerobic och styrketräning. Lördagens föreläsningar med Gunnar Johansson, professor i hälsovetenskap, respektive Lars Bååth, professor i fotonik, var populära bland allmänheten och det var i princip fullsatt på samtliga tre föreläsningstillfällen.
Professor Ingi Runar Edvardsson, Akureyri Universitet på Island, besöker Högskolan och föreläser för arbetsvetenskapliga programmets studenter på temat ”Knowledge management & HRM”. Kl. 9–12, R 4341. Torsdagen den 25 mars kl. 9–12 föreläser han om ledarskap och organisationsförändring i samma sal. Fredag 26 mars Invigning av Hälsoteknikcentrum Halland. Mingel, rundvandring i lokalerna och lansering av den nya webbsidan. Anmälan.
Vad händer mer på Högskolan? – besök kalendern på Insidan.
Zoom är ett personalblad från Högskolan i Halmstad. Har du synpunkter, tips eller idéer, e-posta till: zoom@hh.se. Ansvarig utgivare: Lars Österlind. Skribenter: Lena Lundén och Nathalie Sjögren Törhagen. Adress: Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad • Tel. 035-16 71 00 • Fax 035-12 88 70 • www.hh.se