ZOOM nyhetsblad Nummer 2 • 2011 • v. 11
Nyhetsblad från Högskolan i Halmstad
KK-pengar ska stärka innovation Högskolan i Halmstad har fått 1,5 miljoner kronor för att ta fram ett program för kompetensutveckling för företag. Pengarna kommer från KK-stiftelsen och syftet är att stärka företagens innovationskraft. KK-stiftelsen utlyste i höstas medel för ”Expertkompetens för innovation”, och Högskolan har nu blivit beviljad medel för det första steget av två. Under ett års tid ska Högskolan göra en förstudie över hur utbildningar och samarbete skulle kunna utformas. Utbildningar till företag Ansökan går i korthet ut på att utveckla ”kompetenspaket” där företag dels er-
bjuds skräddarsydda utbildningar i bland annat innovationsvetenskap, dels får Högskolans stöd till innovationsprojekt inom företaget. Det innebär att nyckelpersoner på företaget går kurser på Högskolan i exempelvis innovation, affärsutveckling och internationalisering, samtidigt som de driver ett innovationsprojekt i samarbete med Högskolan eller dess parter. Innovationsprojekten skulle till exempel kunna handla om att ta fram en ny eller förbättrad produkt eller tjänst. Ny ansökan till våren 2012 Förstudien ska ligga till grund för en förnyad ansökan till KK-stiftelsen i mars 2012. Därefter fattar stiftelsen beslut om vilka projekt som får fortsatta medel för att genomföra utbildningarna. Totalt kan
det då handla om finansiering på 25–50 miljoner kronor under fem års tid. Hela satsningen beräknas omsätta över 100 miljoner kronor för KK-stiftelsens del. Projektet är högskoleövergripande och leds av Joakim Tell, universitetslektor i industriell organisation, samt en projektgrupp med deltagare från SET, IDE och HOS. Samarbetsparter är Internationella handelshögskolan i Jönköping samt forskningsinstituten Imego och Swerea IVF. KK-stiftelsen beviljade åtta av totalt 26 inkomna ansökningar i första delen av ”Expertkompetens för innovation”. Syftet med satsningen är att stärka kunskapsintensiv innovation och skapa tillväxt i näringslivet. IDA LÖVSTÅL
Blivande studenter besökte Högskolan
Vad ska jag läsa? Studenter presenterade sina program på öppet hus.
Bild: IDA LÖVSTÅL
Många nyfikna besökare hittade till Högskolan i Halmstad när det var dags för årets öppet hus. På mässan i högskolehallen fanns studenter och lärare på plats för att berätta om kurser och program. Där fanns också studie- och karriärvägledare och representanter för internationella avdelningen, Studenthälsan och Kåren. Besökarna kunde även få guidade rundvandringar, gå på informationspass om högskolestudier och träffa Högskolans utbytesstudenter som presenterade sina hemländer och bjöd på inhemska kulinariska smakprov.
NYHETER I KORTHET
Personalen i en app Nu finns en applikation för iPhone där du lätt får fram kontaktuppgifter till alla anställda vid Högskolan i Halmstad. Applikationen är gratis att ladda ner och du hittar den genom att söka på ”HH kontakt” i App Store. Tjänsten är utvecklad av två studenter på Valfritt informatikprogram, Mathias Amnell och Martin Öhman, som driver företaget Appings i Högskolans förinkubator.
Chefer lärde sig mer om arbetsmiljö Ungefär 30 anställda – chefer, arbetsledare och arbetsmiljöombud – har nu genomgått personalavdelningens grundläggande arbetsmiljöutbildning. Utbildningen var uppdelad på två dagar och hölls i Tylebäck. Utbildningen tog upp arbetsmiljö ur olika synvinklar, bland annat lagstiftning, Högskolans regelverk och rutiner, krishantering och hur man kan främja god arbetsmiljö. – Det var första gången vi erbjöd utbildningen och det har varit lyckat. Det är tydligt att många uppskattar att träffa andra med liknande roller från andra delar av Högskolan och diskutera de här frågorna, säger Moa Renström Hultgren på personalavdelningen.
Zumba – ny träning för personal Anställda är välkomna att skaka loss och få upp konditionen med Zumba – ett rytmiskt danspass med enkel koreografi till latinoinspirerad musik. Zumbainstruktör Inga förkunskaper krävs och passet är kostnadsfritt. Det finns 30 platser per pass och du bokar dig via Insidan. Träningen hålls på tisdagar kl. 15.30–16.30 och Zumbainstruktör är Lina Lundgren. 2
Upptäcker plagiering. Studenten skickar sitt arbete med e-post till Urkund, som sedan vidarebefordrar texten till lärarens e-post tillsammans med en rapport över genomsökningen.
Nytt verktyg för plagiatkontroll Den 1 april tar Högskolan ett nytt verktyg för plagiatkontroll i drift. Urkund ersätter Genuine Text och alla studentuppsatser på kandidat- eller magisternivå ska köras i systemet. Urkund går ut på att studentarbeten körs via ett program som undersöker om texten är plagierad. Programmet jämför studentens uppsats eller rapport med tre centrala källområden: internet, förlagsmaterial och studentmaterial. Sökningen sker genom att studenten skickar sitt arbete med e-post till Urkund, som sedan vidarebefordrar texten till lärarens e-post tillsammans med en rapport över genomsökningen. – På det här sättet kan läraren enkelt se om någon del av uppsatsen överensstämmer med någon annan källa. Sedan är det alltid läraren som bedömer om det handlar om plagiering eller inte, säger Jesper Hakeröd, som har plagiat som arbetsområde på CLU, Centrum för lärande och utbildning. Inte bara i slutskedet Utbildningsnämnden har beslutat att alla arbeten på kandidat- och magisternivå ska köras i ett plagiatkontrollprogram.
Men Jesper Hakeröd hoppas att Urkund inte bara ska användas som ett kontrollverktyg i slutet av ett studentarbete. – Genom att studenterna mejlar in sina uppsatser för analys i ett tidigt skede, kanske redan vid de första handledartillfällena, har man möjlighet att fånga in eventuell plagiering tidigt. Handledare och studenter kan därefter med stöd av analysresultatet diskutera sig fram till rätt åtgärder, till exempel korrekt referenshantering, säger Jesper Hakeröd. Förebyggande arbete Han betonar att det viktigaste är det förebyggande arbetet och här erbjuder Urkund även utbildningar och informationsmaterial. Studenter kan till exempel i en plagiathandbok få konkreta exempel på vad som är tillåtet och inte. Lärare kommer i april och maj att erbjudas utbildning i systemet. Tanken är att Urkund på sikt ska integreras i den nya lärplattformen som just nu är under upphandling. IDA LÖVSTÅL
Fotnot. På www.hh.se/clu hittar du nyttiga länkar och information om hur du som lärare kan förebygga plagiat. Inloggningsuppgifter till Urkund kan beställas via helpdesk.
”Det finns mycket kvar att göra” Högskolan i Halmstad uppmärksammade den internationella kvinnodagen den 8 mars. Forum för genusforskning, Jämställdhetscentrum och Rådet för lika villkor bjöd in till öppet hus vid lunchtid för att visa en del av det arbete som pågår på lärosätet med fokus på genus och mångfald. Projekt presenterades i en posterutställning och på ett bokbord visades intressanta rapporter och böcker. Forskare, lärare och andra som arbetar med genus- och mångfaldsfrågor fanns på plats för att berätta och svara på frågor. Dagen till ära, bjöds det också på semlor. LENA LUNDÉN Bilder: IDA LÖVSTÅL
VARFÖR ÄR DU HÄR?
Elina Aronsson, studerar på programmet Sociologi och socialt utvecklingsarbete.
Monica Eklund, universitetslektor, lärarutbildningen.
Fredrik Clarstedt, Byggingenjörsprogrammet, öppen ingång.
– Jag är intresserad av det som rör genus och jämställdhet. Det är en av de viktigaste frågorna i vårt samhälle. Vi har kommit långt, men kvinnokampen är inte slut. Det är viktigt att uppmärksamma en sådan här dag. Jag funderar på att läsa en kurs i genus och jämställdhet till hösten när vi har vår valbara termin.
– Jag jobbar med genus- och mångfaldsfrågor på lärarutbildningen. Den här dagen är fortfarande viktig. Vi har inte kommit så långt som vi tror. Många yngre tror att vi har jämställdhet och jämlikhet, men det är inte så jämställt och jämlikt som man kan tro. Det finns mycket kvar att göra.
– Vi gick förbi och jag ville kolla vad det var. Jag tycker att det är jättebra med en sådan här dag för att diskutera och debattera frågan.
Sandro Reljanovic, handläggare, ledningskansliet. – Jag ville se Högskolans utbud av forskning och det som görs inom området. Jag är också här för att visa mitt intresse och stödja mina kolleger som lägger ner ett stort arbete på frågor om genus, jämställdhet och mångfald.
3
Gränsöverskridande varelser. Hybrider av djur och människor som dessa vargmän är klassiska exempel på gränsöverskridande monstruositeter. Bilden är från Fortunio Licetis ”De monstrorum natura” (1616).
Monstrets roll för att definiera det mänskliga Vilken roll har monstret spelat för människans sätt att definiera sig själv? Hur har bilden av den vanskapta människokroppen förändrats genom tiderna? Det är ett par av de frågor som Jonnie Eriksson belyser i sin avhandling ”Monstret och människan”. I sin 720-sidiga avhandling gör Jonnie Eriksson, verksam vid Sektionen för humaniora, en idéhistorisk djupdykning i läran om missbildningar, teratologi, från sent 1500-tal till sent 1900-tal. Människan har haft olika sätt att förhålla sig till vanskapta kroppar och det intressanta med att studera bilden av just monster, menar Jonnie Eriksson, är att de problematiserar synen på människan. Bilden av den monstruösa kroppen, som överskrider gränserna för det naturenliga och artspecifika, sätter förhållandet mellan människa och djur, liksom mellan man och kvinna, på sin spets. – Monster fyller i dag mest funktioner som kittlande underhållning i filmer och dataspel eller som figur i retoriken kring brott och ondska i media. Men tankarna om det onaturliga 4
och omänskliga har varit många genom historien. Det har varit ett äventyr att hitta alla dessa sätt att se på något som vi i dag förhåller oss ganska oreflekterat till, säger Jonnie Eriksson. Tecken från Gud Det finns flera filosofiska traditioner att se på den monstruösa människokroppen. Till dem hör den naturalistiska, där missbildningar ses som en nödvändig del av naturen, den humanistiska, där det monstruösa är ett hot inom människans egen mångfald, och den hermeneutiska, där man söker något slags mening med dessa avvikelser, till exempel bevis för Guds makt. – I antika civilisationer, som i Babylonien, sågs missbildningar som tecken från gudarna. Det fanns mycket detaljerade scheman för hur de skulle tolkas: föddes kalvar med två huvuden hade detta en viss politisk betydelse, och man gjorde noggranna tolkningar utifrån just hur de var missbildade. Gestaltar det ”omänskliga” I sin avhandling fokuserar Jonnie Eriksson på den humanistiska traditionen och framför allt på två franska gestalter som representerar humanismens två ändar, Ambroise Paré och
Monsterforskare. När Jonnie Eriksson började sitt avh nioras första doktorand.
Gilles Deleuze. Paré levde på 1500-talet och har gjort sig känd som den moderna kirurgins fader och Deleuze är en av efterkrigstidens mest betydande franska filosofer. Jonnie Eriksson visar hur monstret i den humanistiska filosofin har fått rollen av det omänskliga, och hur humanismens tänkande har utvecklats i nära förhållande till det monstruösa och avvikande. – Man har försökt att definiera det mänskliga genom att stöta bort det omänskliga. Men det finns en risk i detta, nämligen att när man hittar det ”omänskliga” i människan måste det utplånas, säger han. Detta har i historien fått extrema uttryck som häxprocesser, rashygien och judeförintelsen, men frågorna är också aktuella i dagens fosterdiagnostik och genteknik. Enligt Jonnie Eriksson har humanismens
Ytterligare steg mot KK-miljö Arbetet med att utveckla Högskolan i Halmstad till en KK-miljö fortsätter. Nyligen tillsattes en ledningsgrupp som ska ta fram förslag på vilka projekt och insatser som ska ligga inom KK-miljön.
Bild: IDA LÖVSTÅL
handlingsarbete för sex år sedan var han Sektionen för huma-
uppvärdering av människan och det mänskliga inneburit att monstret har trängts undan i etableringen av ”det normala”, för att bestämma vad som är ett mänskligt och naturligt liv. – Kanske vi nu i en postmodern tid kan tänka på det monstruösa på ett positivt sätt. Genom att inte fixera människan och även öppna för det ”icke-mänskliga” kan vi också öppna upp för fler sätt att vara. Och då kanske man inte heller behöver sätta människan, och det mänskliga, som högst av alla. Det posthumana tillstånd som monstret pekar ut för oss är en ny ekologisk möjlighet, säger Jonnie Eriksson. IDA LÖVSTÅL
Fotnot. Avhandlingen ”Monstret och människan. Paré, Deleuze och teratologiska traditioner i fransk filosofi, från renässanshumanism till posthumanism” lades fram vid Lunds universitet i november 2010.
KK-stiftelsens beslut om Högskolan blir en KK-miljö skulle egentligen komma i mitten av maj, men det dröjer nu fram till dess att en ny rektor är på plats. KKstiftelsens expertgrupp kommer att göra sin slutliga utvärdering först när nya rektorn kan medverka. – Förhoppningsvis kan detta ske i höst så att vi kan få ett beslut före årets slut. I så fall kan vi komma igång våren 2012. Men vi jobbar på efter samma schema som förut, säger Bertil Svensson, professor i datorsystemteknik och ordförande i den nya ledningsgrupp som arbetar med förberedelserna för KK-miljön. Ledningsgruppen består av representanter för de tre profilmiljöerna och uppgiften är bland annat att ta fram förslag på insatser som Högskolan ska satsa på med KK-miljömedel. – Principen är att vi hämtar planer på insatser från de tre profilbärande miljöernas strategiska planer. Sedan bygger vi en helhet av detta, säger Bertil Svensson. Insatser som är aktuella för KK-miljön är till exempel forskningsprojekt i samarbete med företag, att utveckla en företagsforskarskola, eventuella profilsatsningar och strategiska rekryteringar. I maj ska gruppen presentera en verksamhetsplan.
– Det som ligger inom KK-miljön måste ha mycket hög kvalitet, både när det gäller vetenskaplighet och samarbete med industrin. Det kan innebära att det vi vill ha inom miljön till en början måste utvecklas med andra medel. Detta är en sak som vi kommer att titta närmare på för att hitta lämpliga arbetssätt, säger Bertil Svensson. Kvalificeringsprocessen för att bli KK-miljö har pågått i över ett år. Under den tiden har Högskolan bland annat, i samarbete med KK-stiftelsen, utvecklat ett kvalitetssäkringssystem där nämnder och funktioner har fått tydligare roller. IDA LÖVSTÅL
Fotnot. Ledningsgruppen för KK-miljö på Högskolan består av Bertil Svensson och Maria Åkesson från forskningsmiljön EIS, Urban Johnson och Cathrine Hildingh från CVHI samt Mike Danilovic och Svante Andersson från CIEL. Dessutom ingår Max Lundberg i rollen som koordinator och Tommy Svensson, EKS, som adjungerad ledamot.
KK-MILJÖ KK-stiftelsen satsar 1,5 miljarder kronor på forskningsprogrammet KK-miljöer. Programmet riktar sig till högskolor som tillsammans med näringsliv och samhälle ska utveckla internationellt konkurrenskraftiga och profilerade kunskaps- och kompetensmiljöer. Högskolan i Halmstad är ett av de lärosäten som har blivit utvalt till kvalificeringsprocessen.
TDC är ny telefonileverantör Den 1 april byter Högskolan telefonileverantör från Telia till TDC. Det innebär bland annat att TDC tar över Högskolans mobilabonnemang, mobila bredband samt växel- och hänvisningssystem. Du som har mobilabonnemang kommer att få byta SIM-kort. – Annars kommer anställda inte att märka av det så mycket, mer än att det kan bli en del störningar i telefonin i samband med övergången, säger Maria Sanell, telefoniansvarig på Högskolan. 5
Högskolan summerar 2010 Högskolestyrelsen fastställde vid sitt senaste möte årsredovisningen för Högskolan år 2010. Årsredovisningen är inskickad till regeringen och de myndigheter som nu ska ta del av och granska Högskolans resultat och prestationer under förra året. Årsredovisningen hittar du på www.hh.se. Du kan också hämta ett tryckt exemplar på informationsavdelningen (H6) eller på ledningskansliet (H2).
Några av 2010 års siffror: (2009 års siffror i parentes) Resultat: 18 miljoner kronor (-16,9) Omsättning grundutbildning: 393,8 miljoner kronor (357,6) Omsättning forskning: 97,9 miljoner kronor (88,7) Omsättning totalt: 491,7 miljoner kronor (446,3) Antal helårsstudenter i utbildningen (exklusive uppdragsutbildning): 6 078 (5 797) Antal helårsstudenter i utbildningen (inklusive uppdragsutbildning): 6 161 (5 883) Antal studenter: 14 916 (14 459) Prestationsgrad: 81 procent (75) Antal sökande*: 6 035 (5 507) Antal examina, utbildning: 1 173 (989) Antal professorer: 41 (43) Antal forskarstuderande: 82 (87) Antal doktorsexamina: 12 (14) Antal licentiatexamina: 5 (9) Antal anställda: 557,4 årsarbetskrafter (520) * Antal behöriga förstahandssökande till program och kurser höstterminen 2010. Källa: SCB.
6
Lyckönskningarna vil Kön ringlade sig lång och långsam på restaurang Spiro. Många, många ville tacka Romulo Enmark för åren som rektor på Högskolan i Halmstad och önska lycka till med det nya uppdraget som rektor på Försvarshögskolan. Runt 150 personer, både personal och ”externa vänner”, deltog på den officiella avtackning av Romulo Enmark. Förutom tack och lyckönskningar, överräcktes också en hel del presenter inte sällan utan föreskrift eller uppmaning: ”det här behöver du när du ska …”, ”det här hjälper dig om …”, ”med denna ska du …”. Satt sina avtryck Att Romulo Enmark som Högskolans rektor i tio år har gjort avtryck i regionen stod helt klart. Den ena efter den andra vittnade om hans insatser och betydelse för utvecklingen av både högskola och region. Landshövding Lars-Erik Lövdén framförde ”länets tack”. – Du har varit dynamisk, vurmat för kvalitet och lagt ner mycket arbete på att forskningen ska bli stark. Likaså ditt engagemang och kraft när det gäller den tredje uppgiften. Den har du verkligen verkat för, inte minst i den ekonomiska krisen och i samarbetet mellan Högskolan och försvaret, sa landshövdingen och spekulerade naturligtvis i om detta sistnämnda var upprinnelsen till Romulo Enmarks nuvarande uppdrag. Avdelning sektionschefer, halt! Anspelningarna och funderingarna på när intresset för militären och försvaret egentligen började, och om vilken händelse som gjorde att Romulo Enmark till slut valde den banan, var många. Som när de fem sektionscheferna kom inmarscherande till Magnus Larssons taktfasta ”Höger! Höger! Höger! Sektionschefer, avdelning halt!”. När han hade ledigförklarat sina kolleger, överlät han till Ole Olsson att summera rektors tio år som deras närmaste chef. – Det har varit tio skithäftiga, skitroliga och sexiga år, men också stimulerande. Du har stått för trygghet och gett oss utrymme att växa och utvecklas. Du har haft en otrolig förmåga att se in i framtiden och förutse vad som skulle komma, på punkt efter punkt. Vi kommer att sakna dina skrockande ordlekar, skrynkliga kavaj – även om jag ser att du har bytt ut den nu
Sista sången med Romulo? Bandet 100 % hade dagen samt Carl-Magnus Persson, Ole Olsson och Pia Ulvenblad
Skithäftigt. Ole Olsson, som representant för sektionschefe deras närmaste chef: ”Det har varit tio skithäftiga år”.
– och halvurdruckna cocacola-flaskor. Vi har länge undrat vad ”shoot” står för, det vet vi nu! ”We don’t need no education” Ole Olsson bedyrade att om Romulo Enmark skulle tröttna på bomber och granater, uppställningar och fina middagar, är han hjärtligt välkommen tillbaka – på besök. – Får du det trist, kom till oss, sa Ole Olsson, och bjöd därefter upp Romulo Enmark på den tillfälliga scen där Högskolans eget rockband just skulle riva av några låtar varav
le aldrig ta slut
Språkdagar på Högskolan i april Den 2–3 april är det språkdagar på Högskolan i Halmstad. Bortåt 400 språklärare från hela landet kommer då till Halmstad för att fortbilda sig och få ny inspiration i sin undervisning.
Bilder: ULRIKA HÄLLEMARKER
till ära döpt om sig till Romulos änglar. Det består av Jonas Carlsson (till vänster), Hugo Palmsköld (till höger) d.
Konferensen vänder sig till språklärare i grund- och gymnasieskolan. Programmet är fullspäckat och under dagarna medverkar hela 76 svenska och internationella föreläsare. Det blir föreläsningar och seminarier på åtta språk – engelska, franska, tyska, italienska, spanska, ryska, arabiska och kinesiska. Flera av föreläsningarna tar upp frågor om allmän språkdidaktik, och dessa hålls på svenska eller engelska. Det blir även seminarier om teckenspråk för hörande. Årets tema är ”För språk i tiden”, och tar bland annat upp hur man kan använda ny teknik i undervisningen. Språkdagarna, som är ett årligt återkommande evenemang, äger i år för första gången rum i Halmstad. Dagarna arrangeras av LMS, riksföreningen för lärare i moderna språk, i samarbete med Sektionen för humaniora på Högskolan. Evenemanget hålls i hus Q och F. Det blir även en läromedelsutställning i högskolehallen. IDA LÖVSTÅL
erna, summerade rektors tio år som
Tack för allt! I strid ström ville en efter en tacka och säga några väl valda ord till Högskolans tidigare rektor Romulo Enmark.
Romulo Enmark själv har skrivit två. När bandet, dagen till ära döpt till Romulos änglar, spelade sin sista låt, Pink Floyds ”Another brick in the wall”, fick man sångförstärkning av Högskolans kör Köörmit. Sist ut bland dem som ville tacka och lyckönska, var Högskolans personal representerad av prorektor Sven Åke Hörte. – Jag är inte överraskad att du blev rektor på Försvarshögskolan, jag vet att du har ett stort intresse för försvaret även om du inte har den bakgrunden.
Ett annat kanske inte lika välkänt intresse hos Romulo Enmark manifesterades i den present som förvaltningschef Inger Johansson överlämnade från personalen. – Jag vet att du har en dröm, att segla jorden runt, och jag vet att det finns en båt i er trädgård. Här får du lite som du kan behöva. Vi ser fram emot sjösättningen. Då kommer vi, sa hon och överräckte en korg med allsköns båtlivsattiraljer: sjökort, skepparmössa, tampar och annat man kan tänkas behöva för en dylik strapats. LENA LUNDÉN
Håller i trådarna. Albi Verderio Johansson, studierektor på språkprogrammet och universitetsadjunkt i spanska, håller i trådarna inför konferensen.
7
Fullt hus på föreläsning om skollagen
Ny lärplattform på g
Nära 300 personer deltog på Högskolans seminarium nyligen om den nya skollagen ur ett förskoleperspektiv. – Vi hade kunnat ordna ett likadant seminarium till och fyllt den här salen igen, så stort är intresset, konstaterade Håkan Cajander, utvecklingsledare på RUC, Regionalt utvecklingscentrum vid Högskolan, som tillsammans med Region Halland arrangerade seminariet. Föreläsningen hölls av Göran Frisk och Ann-Mari Mäkikangas från Barn- och ungdomsförvaltningen i Halmstads kommun. I juni 2010 tog riksdagen beslut om en ny skollag. Den har redan trätt i kraft och ska tillämpas på utbildning från och med den 1 juli i år. Likaså är läroplanerna reviderade och införs successivt de kommande åren i de olika skolformerna.
Just nu pågår en upphandling av en ny lärplattform som ska ersätta DUP. Om allt går enligt planerna kommer Högskolan att skriva avtal med en ny leverantör i juni. I höst kommer provgrupper att arbeta i systemet och lanseringen beräknas till våren 2012. Systemägare är CLU, Centrum för lärande och utbildning.
KALENDARIUM 28 mars
Bild: IDA LÖVSTÅL
Ann-Mari Mäkikangas och Göran Frisk arbetar på Barn- och ungdomsförvaltningen i Halmstads kommun, och kan den nya skollagen på sina fem fingrar.
Så tycker läsarna om Zoom! 239 personer, det vill säga 40 procent av Högskolans anställda, besvarade Zoom läsarundersökning som genomfördes i höstas. Resultatet visar att i stort sett alla (98 procent) antingen läser eller tittar i Zoom. 72 procent ger Zoom helhetsomdömet bra eller mycket bra. Tre procent tycker att Zoom är dålig eller mycket dålig. Ungefär nio av tio instämmer helt eller delvis i påståendena att Zoom är trovärdig, intressant och skapar en större kännedom om Högskolan. Det man främst tar avstånd från är påståendet att tidningen skapar debatt – en av fyra instämmer helt eller delvis i detta påstående. En majoritet av dem som har svarat på enkäten, 70 procent, kan tänka sig att bara ta del av Zoom digitalt. Samtidigt tror många att de då skulle läsa mindre. – Tack alla för era synpunkter – de kommer att ligga till grund för vårt fortsatta arbete med Zoom. Vi har också fått många spännande tips och önskemål på ämnen att ta upp. Håll utkik, framöver kommer ni att få läsa om en del av dem, säger Ida Löv-
stål, redaktör för Zoom. Här är ett axplock av kommentarer:
i ”Fortsätt nda!” a samma
”Med tanke på miljön ä r det bättre att Zoom en dast finns el ektroniskt.” er fokus på ”Jag vill se m g.” och forsknin utbildning ”Det är lättare at t läsa på papper.” ”Jag skulle in te läsa den di gitalt. Den tryckta versio nen ligger allt id på vår personaltoalet t för läsning m edan andra behov pr imärt hantera s”. g trevli ldigt ä v ” g! ”En dnin nalti o s skt organ r e p ingspoliti n d le tt e r ”Zoom ä vjet.” gamla So i a d v ra typ P
RUC-seminariedag. ”Möjligheter och utmaningar i förskolans reviderade läroplan.” Kl. 9–16 i Malcussalen. 2–3 april Språkdagar. Riksföreningen för lärare i moderna språk, LMS, arrangerar språkdagarna i samarbete med Högskolan i Halmstad. Läs mer på sidan 7. 14–15 april Högskolestyrelsen sammanträder.
PÅ NYA JOBB Jessica Arvidsson, doktorand i handikappvetenskap, från 2011-01-01. Eva-Lena Einberg, doktorand i vårdvetenskap, från 2011-01-01. Jonas Gabrielsson, lektor i företagsekonomi inr. företagsstyrning, från 2011-03-01. Lena Ewertsson, antagen som docent i medie- och kommunikationsvetenskap från 2011-02-01. Pernilla Nilsson, antagen som docent i naturvetenskapens didaktik från 2011-01-01.
ZOOM GRATULERAR Michel Thomsen, IDE, till avlagd doktorsexamen.
Zoom är ett personalblad från Högskolan i Halmstad. Har du synpunkter, tips eller idéer, e-posta till: zoom@hh.se. Ansvarig utgivare: Lars Österlind. Skribenter: Ida Lövstål och Lena Lundén. Adress: Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad • Tel. 035-16 71 00 • Fax 035-12 88 70 • www.hh.se